Spanien – Naturtillgångar, energi och miljö

Spanien har goda tillgångar på mineraler, särskilt pottaska, svavelkis, järnmalm och kvicksilver. Landet importerar det mesta av den energi som förbrukas, men på senare år har Spanien gjort stora satsningar på förnybar energi och är världsledande på att producera vindkraft. Samtidigt har klimatförändringar börjat sätta spår.

Huvuddelen av kol- och järnmalmstillgångarna finns i norr, bland annat i Asturien. Där finns också en av Europas största guldfyndigheter. I sydvästra Spanien finns reserver av kvicksilver. Andalusien i söder har tillgångar av koppar och bly. Spanien tillhör världens ledande producenter av gips, fluorit, sand, grus, cement, marmor och granit.

Spanien är fattigt på naturtillgångar som kan ge energi. Landet importerar en stor del av den energi som förbrukas, främst olja och naturgas, men även en del kol. Den inhemska energiproduktionen består av en blandning av naturgas, kärnkraft, kol och förnybara energislag; de senare prioriteras. Kolproduktionen är under avveckling eftersom utvinningen är dyr och kolet är av dålig kvalitet. 2020 stängdes åtta av Spaniens 15 kolkraftverk, de övriga ska avvecklas under de närmaste åren. 2021 svarade vindkraft för 23 procent av elproduktionen, 21 procent kom från kärnkraft, 17 procent från gas och 8 procent från solkraft.

På senare tid har reserver av olja upptäckts utanför Kanarieöarna och skiffergas har hittats i Baskien. Spanien har god kapacitet att ta emot flytande naturgas (LNG). Man tror att det kan finnas olja och naturgas kring ögruppen Balearerna men hittills har planer på prospektering där stött på patrull eftersom de metoder som är tänkta att användas skulle kunna skada djurlivet i vattnen runt öarna.

Höga energipriser skapar problem för transportsektorn och privata hushåll, med omfattande protester som följd. Priserna steg kraftigt redan 2021, men de tog ytterligare fart på grund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Trots EU:s sanktioner mot Ryssland köpte Spanien mer gas därifrån jämfört med 2021. Samtidigt minskade gasimporten från Algeriet, på grund av Spaniens nya politik gentemot Västsahara och Marocko (se Utrikespolitik och försvar).

Spanien, och Portugal, såg på våren det året ut att få tillstånd att bryta mot EU:s regler kring subventioner till energisektorn. Det motiverades med att de två länderna inte har lika stor anknytning till stora kraftnätverk inom EU som många andra medlemsländer. 

Regeringen lanserade i augusti 2022 en kampanj för att få spanjorerna att spara energi, bland annat genom att begränsa luftkonditioneringen i offentliga miljöer (och hålla inomhustemperaturen på 27 grader på sommaren och 19 grader på vintern). Det skedde samtidigt med en lång värmebölja med temperaturer på över 40 grader  och svår torka. En större sparplan på hösten innehöll skattelättnader på förnybar energi och bidrag för att hushållen skulle installera solpaneler och smarta elmätare. Målet var att minska energiförbrukningen med 13,5 procent fram till mars 2023. Dessutom skulle man öka Spaniens, och Portugals, möjligheter att exportera grön vätgas till Frankrike och andra EU-länder via en rörledning under havet från Barcelona till Marseille, H2Med eller BarMar, något Spanien, Frankrike och Portugal kom överens om hösten 2022. Frankrike hade då sagt nej till att dra ledningen över Pyrenéerna. Det väntas ta sju år att färdigställa den, till en kostnad av 2,5 miljarder euro. I början av 2023 meddelade Spanien att även Tyskland anslutit sig till projektet.

Stora vattenmängder förbrukas av frukt- och grönsaksodlingar och av turistbranschen i söder. Det förvärrar vattenbristen längs Medelhavskusten. Jordförstörelse är ett annat stort miljöproblem. 

Sedan 2004 finns en särskild åklagare för miljömål. Landet har många naturreservat, bland annat nationalparken Doñana, vars våtmarker är en tillflyktsort för många flyttfåglar.

Klimatet

Stigande temperaturer och allt fler extrema värmeböljor orsakar vattenbrist på många håll i landet och stränder eroderas av stigande havsnivåer.  Sedan början av 1950-talet har medeltemperaturen stigit med 1,3 procent, med de största ökningarna på senare år. Enligt en rapport från Spaniens meteorologiska institut, Aemet, 2021 kommer medeltemperaturen att stiga med 5 grader fram till slutet av 2100-talet om inte mer görs än i dag. Med en genomsnittstemperatur på 15,5 grader blev 2022  det varmaste året sedan temperaturerna började registreras 1916. Det var också ett av de torraste åren, bara 2005 och 2017 har årsnederbörden varit lägre.

Vid klimatmötet i Paris 2015 förhandlade Spanien som en del av EU. De länder som godkände avtalet förband sig att hålla den globala uppvärmningen under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Det ska bland annat ske genom att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 procent fram till år 2030 jämfört med 1990 års nivå. 2019 lade den spanska regeringen fram en plan som syftade till att landet från år 2050 inte längre ska släppa ut några växthusgaser. 

Hösten 2019 tog Madrid över värdskapet för FN:s klimatmöte Cop25, när Chile fick ställa in det. Miljö- och klimatfrågor har vanligtvis inte varit ett prioriterat område i spansk politik, varken bland folkvalda eller väljare. EU-kommissionen har bland annat påtalat att Spanien är ett av de EU-länder som åren 2015­−2018 har brutit mest mot unionens regler när det gäller miljölagstiftningen. Landet hade också stora brister när det gällde återvinning. På plussidan fanns att Spanien numera är det EU-land, som näst efter Tyskland, utvinner mest el från vindkraft, samtidigt som solkraft ökar snabbt. 

Om våra källor