Kalendarium

Informationen i detta kalendarium är i första hand hämtad från nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC,  AFP, Reuters, Spain Report och Deutsche Welle samt spanska och internationella nyhetsmedier.

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2022

    • November

    • Nya stödåtgärder i 2023 års budget

      Det spanska parlamentets underhus, kongressen, godkänner vänsterregeringens budget. Den innehåller stora anslag för stödåtgärder till hushåll som har svårt att klara ekonomin på grund av den höga inflationen, men också högre pensioner, löneförhöjningar till offentliganställda, samt högre anslag till vård och högre utbildning. Den antas med 187 röster för och 156 emot. Detta ska finansieras med hjälp av högre skatter för höginkomsttagare, pengar från EU:s krisfond, samt tillfälliga skatter för banker och kraftbolag. Nu krävs det att även senaten ska ge sitt godkännande för att budgeten ska antas.

    • Stor manifestation för bättre vård i Madrid

      Flera hundratusen människor samlas i Madrid för att protestera mot det konservativa regionstyrets planer på att omorganisera primärvården och skapa större utrymme för privat vård. Vården har länge dragits med svåra problem med personal- och resursbrist tillsammans med allmän misskötsel, menar fackliga organisationer. Även hälsominister Félix Bolaños riktar kritik mot regionregeringen, då Madrid är den spanska region som har det lägsta vårdanslaget, 1 300 euro per invånare, mot det nationella genomsnittet på 1 700 euro per invånare. Enligt den regionala regeringen deltar 200 000 demonstranter i manifestationen, medan organisatörerna talar om 650 000 deltagare.

    • Oktober

    • EU inrättar militär Ukrainamission

      EU:s utrikesministrar beslutar att unionen ska bistå Ukraina med mer vapen, till ett värde av en halv miljard euro, och utbildning av 15 000 soldater. Med de beloppen inräknade kommer EU sammantaget att ha fattat beslut om militärt bistånd för tre miljarder euro. Det är framför allt i Polen som utbildning ska äga rum inom EUMAM Ukraine (EU Military Assistance Mission), som till att börja med blir tvåårig. Flera EU-länder, bland dem Tyskland, Frankrike och Sverige, har redan egna beslut om militära utbildningsinsatser och vapenleveranser till Ukraina. Ukraina ber om mer luftvärnsutrustning och hoppas få se EU-sanktioner mot Iran, därför att man säger sig ha hittat iransktillverkade drönare bland projektiler med sprängämnen som ryska styrkor använder.

    • Nytt energistöd till hushållen

      Den spanska regeringen presenterar en ny plan för att hjälpa hushållen att betala sina energiräkningar. Det gäller framför allt de som bor i flerfamiljshus och har gemensam uppvärmning med hjälp av gas. Åtgärden kommer att kosta 3 miljarder euro och tros omfatta omkring 40 procent av hushållen i Spanien. 

    • JxCat lämnar Kataloniens regering

      Tillsammans för Katalonien (JxCat) lämnar det katalanska regionstyret, efter en omröstning bland partimedlemmarna. 56 procent hade då röstat för att bryta regeringssamarbetet med Kataloniens republikanska vänster (ERC), medan 42 procent hade velat stanna kvar. Bakom schismen finns ett missnöje med att Pere Aragonès, som leder den regionala regeringen, enligt JxCat, inte har gjort tillräckligt för att främja katalanskt oberoende. Aragonès säger att han inte tänker utlysa nyval utan avser att fortsätta styra i minoritet.

    • September

    • Sänkt skatt för låginkomsttagare

      Den spanska regeringen kommer att sänka inkomstskatten för dem som tjänar upp till 21 000 euro om året för att hjälpa hushållen som drabbats hårt av stigande priser. Åtgärden ska bekostats med en så kallad solidaritetsskatt på dem som har en förmögenhet på över 3 miljoner euro. Inflationen föll till 9 procent i september från att ha legat över 10 procent i augusti.

    • Ny skatt på rika spanjorer bekostar stöd

      En ny och tillfällig skatt kommer att införas för förmögna spanjorer (ungefär en procent av befolkningen). Pengarna ska gå till stöd till hushåll som har svårt att få ekonomin att gå ihop på grund av den höga inflationen (drygt 10 procent i augusti). Den ska gälla i två år, men inget sägs om hur hög skatten ska bli.

    • 150 000 markerar stöd för katalansk självständighet

      Omkring 150 000 människor samlas i Barcelona för att fira regionens "nationaldag" (la Diada) och visa sitt stöd för katalansk självständighet. Men antalet är betydligt lägre än det brukar vara. Men självständighetsrörelsen är splittrad, om hur man ska förhålla sig till den dialog som har inletts med Madrid. Regionpresidenten Pere Aragonès som för samtal med den spanska regeringen deltar inte i manifestationen.

    • Gasskatt sänks tillfälligt

      Spanien sänker tillfälligt skatten på gas till hushållen från 21 procent till 5 procent. Inledningsvis ska detta gälla från oktober till slutet av året. Åtgärden är till för att hjälpa hushållen att kunna betala de allt högre priserna på energi. Nästan en halv miljon invånare ska också tillfälligt kunna resa gratis med pendeltåg och regionala tåg. Lokala myndigheter har också fått extra pengar för att kunna sänka priserna på månadskort i kollektivtrafiken.

    • Augusti

    • Spanien kritiseras av FN:s människorättskommitté

      FN:s människorättskommitté kritiserar Spaniens behandling av fyra katalanska politiker som dömts för uppvigling för den roll de spelade i den folkomröstning om katalansk självständighet som regionstyret organiserade hösten 2017. Det gäller de fyra politiker Oriol Junqueras, Josep Rull, Raul Romeva och Jordi Turull som stängdes av från sina uppdrag innan något åtal väcks vilket enligt människorättskommittén innebar att deras rättigheter kränktes.

    • Juli

    • EU når kompromiss om minskad gasanvändning

      EU-ländernas energiministrar - med undantag av Ungerns – når en kompromiss om att på frivillig basis minska konsumtionen av naturgas med 15 procent mellan augusti 2022 och mars 2023. Minskningen ska ske för att länderna ska kunna bygga upp ett lager av gas inför en potentiell energikris. Om bristen på gas blir akut kan nedskärningen göras obligatorisk, dock med undantag för vissa industrier och länder. Beslutet fattas sedan Ryssland strypt flödet av gas via ledningen Nord Stream 1 till en femtedel av den normala mängden. Det ryska statliga gasbolaget Gazprom säger att minskningen beror på tekniska problem men EU:s energikommissionär kallar den "politiskt motiverad".

    • EU stoppar guld från Ryssland

      EU-länderna beslutar att bannlysa import av ryskt guld. Det är den sjunde omgången sanktioner som EU antar sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari. EU-länderna utökar också listan över tekniska komponenter som inte får säljas till Ryssland samtidigt som ytterligare 48 personer sätts upp på sanktionslistan tillika med 9 institutioner eller företag, däribland Rysslands största bank – Sberbank.   

    • Spanien inför tillfälliga skatter för banker och kraftbolag

      Den spanska regeringen höjer tillfälligt skatterna för banker och stora kraftbolag. Det sker för att bekosta för att bekosta de åtgärder man infört för att hjälpa spanjorerna att hantera den senaste tidens stora prisökningar. Premiärminister Pedro Sánchez gör en markering och säger att regeringen inte kommer att bolagen utnyttjar situationen för att berika sig själva. Inflationen i Spanien låg på över 10 procent i juni, vilket var den högsta siffran i landet på 37 år.

    • Juni

    • Nytt stöd till utsatta grupper

      Den spanska regeringen beslutar att sänka skatten på el från 10 procent till 5 procent, i syfte att hjälpa konsumenterna att hålla nere sina kostnader. Dessutom ska egenföretagare och arbeslösa få ett extra bildrag på 200 euro och pensioner och handikappersättning ska höjas med 15 procent. Redan tidigare har  åtgärder vidtagits för att bistå hushåll som drabbats hårt av den allt högre inflationen som nu närmar sig 9 procent (se Mars 2022).

    • Över 20 människor dör vid gränsen mot Melilla

      Ett 20-tal människor dödas i samband med att omkring 2 000 migranter, merparten av dem från länder söder om Sahara, försöker storma och ta sig in i den spanska exklaven Melilla och spanska och marockanska säkerhetsstyrkor ingriper för att hindra dem. Marocko anger att 23 migranter och två polismän har dödats, andra källor talar om 37 döda. Ännu fler migranter men också säkerhetspersonal skadas. Enligt marockanska myndigheter har dödsfallen skett i samband med att människor fallit från de höga stängslen eller i trängseln invid dem. Sammandrabbningar ska dock ha skett mellan migranter och marockanska säkerhetsstyrkor på Marockos sida av gränsen. Enligt den spanska grenen av Amnesty ska det finnas bilder av hur marockansk säkerhetspersonal tagit till övervåld mot migranter och flyktingar (de flesta som försöker ta sig in i Melilla ska ha flytt undan strider i Sydsudan). Amnesty, andra människorättsorganisationer, FN och Afrikanska unionen (AU) uppmanar myndigheterna att undersöka eventuella övergrepp på bägge sidor av gränsen. Även Unidas Podemos, det mindre av de spanska regeringspartierna, ställer sig bakom kraven på en utredning. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez lägger skulden för det som hänt på "människosmugglande maffia". Omkring 130 personer lyckas ta sig in i Melilla. I slutet av juni inleder spanska åklagare en brottsutredning av händelsen.

    • PP vinner regionalvalet i Andalusien

      Det konservativa Folkpartiet (PP) vinner valet i Andalusien och får för första gången egen majoritet i regionalparlamentet med 58 av de 109 mandaten. Regionen Andalusien har tidigare varit ett starkt fäste för Socialistpartiet (PSOE) som nu får nöja sig med 30 mandat. På tredje plats kommer det högerextrema Vox med 14 mandat. PP:s nya ledare Alberto Núñez Feijóo har försökt inta en mer moderat position än företrädaren och har därmed satt upp en tydligare gräns mot Vox. Den spanska koalitionsregeringen, som leds av PSOE, kämpar samtidigt med att få bukt med den höga inflationen som följt på pandemin och kriget i Ukraina.

    • Algeriet avbryter samarbete med Spanien

      Algeriet bryter det bilaterala samarbetet med Spanien på grund av att den spanska regeringen inte längre är neutralt när det gäller Västsahara genom att uttrycka stöd för Marockos plan för det omtvistade området (se 18 mars 2022). samarbetet mellan Spanien och Algeriet inleddes 2002 och berör områden som politik, ekonomi, utbildning och försvarsfrågor. redan i mars kallade Algeriet hem sin ambassadör från Madrid. det statliga algeriska bolaget Sonatrach har varnat för prishöjningar på den gas som Algeriet säljer till Spanien.

    • Stödåtgärder förlängs

      Den spanska regeringen förlänger sitt stödpaket till hushåll och företag som drabbats hårt av stigande energipriser och hög inflation i ytterligare tre månader. Det ursprungliga paketet skulle gälla från april till 30 juni (se Mars 2022)

    • Maj

    • EU-sanktioner mot Rysslands handel med olja

      EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder av rysk olja ha upphört. Toppmötet beslutar att anslå 9 miljarder euro till Ukrainas regering för att täcka ”omedelbara likviditetsbehov”.

    • Puigdemont får tillbaka åtalsimmunitet

      Efter ett beslut i Europeiska unionens domstol får den katalanska före detta regionpresidenten Carles Puigdemont tillbaka den immunitet mot åtal han tidigare har haft som ledamot av EU-parlamentet (se 26 november 2021). Samma beslut fattas för två andra katalanska politiker, Toni Comin och Clara Ponsati. 

    • Qatar utlovar stora investeringar i Spanien

      I samband med ett statsbesök i Spanien utlovar Qatars emir Tamim bin Hamad Al Thani investeringar på nästan 5 miljarder dollar i flera olika branscher. Inget sades dock om vilka sektorer investeringarna skulle göras i eller någon tidsplan för dem.

    • Spaniens premiärminister avlyssnad

      Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och försvarsminister Margarita Robles har fått sina mobiltelefoner avlyssnade via spionprogrammet Pegasus. Företrädare för regeringen säger att avlyssningen måste ha gjorts av en aktör utanför Spanien, men inget sägs om vem eller vilka som har utfört den. Sánchez telefon ska ha avlyssnats i maj 2021 och Robles i juni samma år. Enligt vissa medieuppgifter pekar misstankarna mot Marocko. Samtidigt skakas Spanien av en annan skandal där självständighetsförespråkare i Katalonien har avlyssnats av den spanska underrättelsetjänsten. Det har nu fått politiska konsekvenser då företrädare för det katalanska vänsterpartiet ERC, vars stöd den spanska regeringen är beroende av, säger att man inte kommer att samarbeta med Madrid innan den har vidtagit åtgärder för att återupprätta förtroendet. Såväl ERC som den borgerliga oppositionen ifrågasatte tidpunkten för avslöjandena om avlyssningen av Sánchez och Robles. Någon vecka efter avslöjandena avskedas chefen för underrättelsetjänsten Paz Esteban. Från vissa håll hävdas att hon utnyttjas som syndabock för att rädda regeringen. I slutet av maj säger Sánchez att regeringen ska stärka den juridiska kontrollen över säkerhetstjänsten.

    • April

    • Regeringen banar väg för ökad insyn i hovets affärer

      Den spanske kungen Felipe VI redovisar för första gången sina personliga ekonomiska tillgångar offentligt. Han förmögenhet uppgår till 2,6 miljoner euro. Tillkännagivandet kommer strax innan den spanska regeringen godkänner ett dekret om att öka insynen, effektiviteten och ansvarsutkrävande" kring hovet. Detta ska ses i ljuset av de skandaler som drabbade hans far Juan Carlos I, vilket ledde till att han 2014 abdikerade till förmån för sonen. 2020 sade Felipe VI att han inte kommer att ta emot något arv från sin far. Sedan Felipe VI blev kung har han arbetat för en modernisering av kungahuset.

    • Spaniens premiärminister besöker Ukraina

      Spanien lovar att skicka ytterligare 200 ton militär utrustning till Ukraina, bland annat tunga fordon och ammunition. Det löftet ger premiärminister Pedro Sánchez när han besöker den ukrainska huvudstaden Kiev tillsammans med Danmarks statsminister Mette Frederiksen. Spanien har fram till nu tagit emot omkring 134 000 ukrainska flyktingar.

    • Katalanska separatister anklagar Madrid för spioneri

      Katalanska separatister anklagar den spanska regeringen för att ha spionerat på deras ledare. Minst 65 personer ska ha varit utsatta enligt en forskningsrapport från Citizen Lab vid University of Toronto. Telefonerna ska ha blivit hackade mellan 2017 och 2020, på ett sätt som är förbjudet enligt spansk lag. Den spanska regeringen förnekar att det ligger något i anklagelserna, men utlovar senare att det ska göras en intern utredning av dem vid den spanska underrättelsetjänsten CNI. Uppgifter i den spanska tidningen El País gör senare gällande att CNI fått tillstånd i domstol för avlyssningarna, men att dessa inte hade varit så omfattande som det tidigare har påståtts.

    • EU stoppar ryskt kol och ryska fartyg

      I en femte omgång av sanktioner mot Ryssland beslutar EU att införa ett embargo på import av ryskt kol och att stänga EU-ländernas hamnar för ryska fartyg samt förbjuda ryska och belarusiska åkerier att köra inom EU. 45 procent av den kol som används i EU kommer från Ryssland och importen motsvarar 4 miljarder euro om året. Vidare förbjuds export av vissa högteknologiska varor till Ryssland och fler ryska banker får sina tillgångar i EU frysta. Listan över personer som beläggs med sanktioner utvidgas med 200 namn, däribland namnen på Putins vuxna döttrar (se lista över alla EU:s sanktioner här). EU beslutar även att avsätta ytterligare 500 miljoner euro för att finansiera vapen till Ukraina vilket betyder att EU nu gett sammanlagt 1,5 miljarder euro i vapenhjälp till landet.
       
    • Spanien utvisar ryska diplomater

      Spanien utvisar ett 20-tal ryska diplomater och ambassadanställda i protest mot Rysslands anfallskrig i Ukraina, meddelar utrikesminister José Manuel Albares. De som utvisas anses utgöra ett hot mot spanska intressen. Tyskland, Frankrike, Danmark och flera andra EU-länder har också genomfört liknande utvisningar. Den 18 maj svarar Moskva med att utvisa 27 spanska diplomater. Även franska och italienska diplomater utvisas samtidigt.

    • Ny oppositionsledare utses

      Alberto Núñez Feijóo utses till ny ledare för det största oppositionspartiet, Folkpartiet (PP), vid en extra stämma. Han är den enda kandidaten. Valet av honom väntas leda till att partiet tar ett steg mot den politiska mitten, efter att ha gjort en tydlig högersväng under den tidigare ledaren Pablo Casado.

    • Mars

    • Nytt krispaket klart

      Den spanska regeringen lägger fram ett nytt krispaket på 16 miljarder euro som ska börja gälla från den 1 april. En del av pengarna går till att lindra de effekter som Rysslands anfallskrig i Ukraina har haft på de redan innan höga energipriserna. Det handlar om skattelättnader och direkt stöd till både hushåll och företag. Stödet kommer att finnas kvar till den 30 juni 2022. Priset på bränsle ska sänkas med 20 procent, varav den spanska staten står för 15 procent och oljebolagen för resten. Tidigare har regeringen aviserat liknande lättnader för transportsektorn. I det nya krispaketet ingår även nytt stöd till jordbruket, fisket, ett tak för hur höga hyreshöjningarna får bli (2 procent) och ett extrastöd på 15 procent till dem med lägst inkomster. En del av pengarna kommer från det krisstöd som Spanien fick för att underlätta en återhämtning av ekonomin som fått stora svårigheter på grund av coronapandemin. Missnöje över höga priser har lett till missnöjesyttringar bland såväl långtradarchaufförer, bönder och fiskare. Enbart i februari låg inflationen på cirka 7,6 procent. När det gäller energiuppgörelsen har Sánchez lobbat för en ändring av EU-reglerna, men fått nej till detta. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har dock utlovat specialregler i detta läge för Spanien och Portugal, eftersom de inte har lika stor anknytning till stora kraftnätverk som många andra medlemsländer. Sánchez måste nu vinna stöd för krispaketet i det spanska parlamentet under den kommande månaden. Han har utlovat samtal med fackföreningar, näringslivsorganisationer, regioner och oppositionspartier.

    • Protester mot höga mat- och energipriser

      På flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, samlas tusentals människor för att protestera mot stigande priser på mat, el och bränsle. Demonstrationerna har organiserats av det högerextrema partiet Vox och deltagarna kräver att premiärminister Pedro Sánchez ska avgå blandat med nationalistiska slagord. 2021 steg energipriserna med 72 procent i Spanien, vilket är mer än i de flesta andra europeiska länder. Rysslands krig i Ukraina har lett till ytterligare prishöjningar 2022. Även långtradarchaufförer har strejkat för bättre villkor. Det har lett till vissa störningar i distributionen av livsmedel till butikerna. Samtidigt reser Sánchez runt i EU för att försöka förmå unionen att ta ett samlat grepp på hur man ska hantera de höga energipriserna.

    • Ny spansk linje i Västsaharafrågan

      Spanien aviserar att landet nu stödjer Marockos plan från 2007 att ge Västsahara självstyre. Regeringen i Madrid beskriver nu planen som det bästa och mest allvarligt menade försöket att lösa konflikten. Tidigare har Spanien försökt att förhålla sig neutral i frågan. Våren 2021 försämrades kontakterna mellan länderna sedan nationaliströrelsen Polisarios ledare Brahim Ghali fått vård för covid-19 i Spanien och Marocko kallade hem sin ambassadör (se Maj 2021). Denne ska nu återvända till Madrid. Det spanska beslutet leder till att Algeriet, som stödjer Polisario, kallar hem sin ambassadör från Spanien. Även Polisario riktar skarp kritik mot Spaniens agerande. Marocko ockuperar sedan 1970-talet tre fjärdedelar av den tidigare spanska kolonin och anser sig av historiska skäl ha rätt till hela området. Nationaliströrelsen Polisario kämpar i sin tur för en självständig stat och har krävt att en folkomröstning ska hållas för att avgöra Västsaharas framtida status i linje med en uppgörelse från 1991. Spaniens nya linje skapar spänningar i regeringskoalitionen, då Unidas Podemos stödjer Västsaharas krav på självständighet. I början av april besöker den spanske premiärministern Pedro Sánchez Marocko, där han blandat träffar kung Mohammed VI. 

    • EU-direktiv ger ukrainare skydd

      EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Ett halvår senare, i oktober 2022, förlängs direktivet till mars 2024. Vid det laget befinner sig sammanlagt 4,2 miljoner ukrainska krigsflyktingar i EU-länder. 

    • Februari

    • Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

      Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina enas Spanien och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Under veckan som följer antar EU sanktioner i flera steg. De riktas mot Rysslands finansiella system och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, och delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Sanktionerna mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Bland annat beslutar EU-länderna att stänga av sju ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift som gör det möjligt att snabbt och säkert genomföra transaktioner. Därutöver förbjuds har alla transaktioner med ryska centralbanken liksom nya investeringar i en rysk investeringsfond. EU stänger också sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Vidare stoppas sändningar från de ryska mediekanalerna RT och Sputnik som anklagas för att utgöra propagandaorgan för den ryska regeringen. Belarus som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från landets territorium får också en släng av sleven. Drygt 20 högt uppsatta militärer beläggs med sanktioner och EU beslutar att stoppa importen av en rad exportvaror från Belarus.  Den spanska regeringen utlovar även att skicka 20 ton material till Ukraina, bland annat  medicinsk och defensiv utrustning samt skyddsvästar. I början av mars säger den spanska regeringen att man även ska skicka 150 man till Nato-styrkan i Lettland.

    • Framgång för högern i regionalval, men bakslag för PP

      Regionalvalet i Castilla y Leon blir en framgång för högerpartierna. Det konservativa Folkpartiet (PP) vinner 31 av de 81 mandaten med nästan 32 procent av rösterna, före Socialistpartiet som får drygt 30 procent av rösterna och 28 mandat. Tredje största parti blir det högerextrema Vox som erhåller 13 mandat och nästan 18 procent av rösterna. Efter valet kräver Vox-ledaren Santiago Abascal att partiet ska få sitta med i regionregeringen, vilket hans parti också får. Det är första gången det sker sedan Vox bildades 2013. Valresultatet ses som ett stort bakslag för PP-ledaren Pablo Casado som hade hoppats att vinna egen majoritet i sin hemregion. Det ger ny ammunition till hans kritiker inom det egna partiet, inte minst från Isabel Díaz Ayuso, som leder regionstyret i Madrid. Casado kritiseras bland annat för att vara i otakt med många av sina egna väljare som i stället väljer att rösta på Vox. Samtidigt ser det ut som PP samtidigt vann röster från ett annat borgerligt parti, Ciudadanos, som bara lyckas behålla ett av sina tolv mandat. I början av mars står det klart att PP ska hålla en extrakongress i april för att utse en ny partiledare. Alberto Núñez Feijóo, från partiets moderata falang är favorit att ta över.

    • Januari

    • Över 4 000 migranter omkom på väg till Spanien

      Fler än 4 400 människor omkom eller försvann 2021 när de via båt försökte ta sig från Afrika till Spanien, enlig den spanska organisationen Caminando Fronteras. Det är mer än dubbelt så många som år 2020. Merparten, omkring 90 procent, omkom på väg till Kanarieöarna. Internationella migrationsorganisationen (IOM) har dock en lägre siffra för hur många som har omkommit 2021: knappt 1 300.

  • 2021

    • December

    • Ökad anställningstrygghet i ny reform

      Regeringen antar en reform som syftar till att öka anställningstryggheten och minska användningen av tillfälliga kontrakt på arbetsmarknaden. Det sker sedan man slutit en överenskommelse med arbetsgivarorganisationer och fackföreningar och betyder att den striktare lagstiftning som den konservativa PP-regeringen antog 2012 rivs upp. Tillfälliga kontrakt kommer i fortsättningen bara att gälla under tre månader och kan bara användas under särskilda förhållanden. De arbetsgivare som bryter mot reglerna kan bötfällas. Reformen innebär även en återgång till kollektiva förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare. Reformen var ett av de krav som EU ställt för att bevilja Spanien krisstöd.

    • Rekordbudget godkänns

      Budgeten för 2022 får nu sitt slutliga godkännande i det spanska parlamentet. Den är med 240 miljarder euro, den största budgeten i landets historia, mycket tack vare krisstöd från EU (drygt 26 miljarder euro).

    • Spanien börjar vaccinera yngre barn

      Spanien börjar nu att vaccinera barn mellan fem och elva år mot covid-19. Det handlar om drygt 3 miljoner barn och föräldrarna måste ge sitt tillstånd för att de ska få vaccin. Ungefär tre föräldrar av fyra säger att de vill att deras barn ska vaccineras. Regionerna får själva bestämma var och när vaccineringen ska göras, en del har redan valt att göra det via skolorna, samt vilka barn som ska prioriteras.

    • November

    • Poliser protesterar mot lagförslag

      Tusentals poliser demonstrerar i Madrid för att protestera mot en föreslagen lagändring som innebär att det inte längre kommer att vara förbjudet att utan tillstånd bära polissymboler. Detta var en del av den kontroversiella så kallade munkavlelagen som antogs 2015. Lagändringen sker efter att författningsdomstolen slagit fast att detta strider mot författningen eftersom det handlar om förhandscensur. Poliserna menar att lagändringen innebär att de utsätts för fara. Med vid manifestationen är Folkpartiet PP:s ledare Pablo Casado och det högerextrema Vox ledare Santiago Abascal. 

    • Ingen ny åtalsimmunitet för Puigdemont

      EU:s tribunal (General Court) beslutar att den katalanska före detta regionpresidenten Carles Puigdemont inte ska återfå den immunitet mot åtal han haft som ledamot av EU-parlamentet. Enligt domstolen föreligger det inte någon omedelbar fara för att han ska gripas. Samma beslut fattas för två andra katalanska politiker, Toni Comin och Clara Ponsati. Domstolen motiverar beslutet med att inget kommer att hända förrän EU-domstolen kommit med preliminära besked i två ärenden.

    • Manifestationer mot mäns våld mot kvinnor

      Protester mot mäns våld mot kvinnor hålls i en rad spanska städer. Det sker mot bakgrund av att 37 kvinnor och flickor har mördats av sin partner eller före detta partner bara under 2021. Sedan 2003, då myndigheterna började räkna antalet fall har 1 118 mördats.

    • Spaniens budget godkänns

      Det spanska parlamentet godkänner statsbudgeten för 2022. 188 röstar för budgeten 158 emot. Den innehåller nya satsningar för att få fart på ekonomin i kölvattnet av coronakrisen. Nästan 28 miljarder euro i budgeten kommer från EU:s krisfond. Den innehåller bland annat ett bostadsbidrag på 250 euro i månaden till unga låginkomsttagare, lönehöjningar för offentliganställda på 2 procent och alla som fyller 18 år får 400 euro att spendera på kultur. Regeringen tror att ekonomin kommer att växa med 7 procent 2022 (efter att BNP fallit med nästan 11 procent 2020). En del bedömare tror att den prognosen är för optimistisk.

    • Oktober

    • Grannträta påverkar spansk gasimport

      Ett kontrakt som säger att Algeriet levererar naturgas till Marocko löper ut och Algeriet väljer att inte förlänga avtalet, med hänvisning till fientligt agerande från marockansk sida. Gasledningen används sedan 1996, huvudsakligen för algerisk export till Spanien. Gastransporterna till Spanien kommer tills vidare att gå via undervattensledningen Medgaz, som dock har mindre kapacitet. I Spanien väcker händelseförloppet oro för energibrist. Höga el- och gaspriser har också fått inflationen att ta fart i Spanien. Den ligger nu på över 5 procent, vilket är den högsta siffran sedan 1992. Energipriserna har stigit kraftigt i Spanien sedan februari 2021 (se även 13 september 2021).

    • Vänsterpolitiker beklagar ETA:s våldsdåd

      Arnaldo Otegi och Arkaitz Rodríguez från de baskiska vänsterpartierna EH Bildu och Sortu beklagar den sorg som ETA åsamkat och säger att de våldsdåd som separatiströrelsen begick aldrig skulle ha hänt. Under ETS:s fem decennier långa kamp för baskisk självständighet dödades cirka 850 människor, men ännu fler skadades. Gruppen låg också bakom en lång rad kidnappningar. ETA lade ner den väpnade kampen 2011.

    • Sánchez lovar att förbjuda prostitution

      Spanien ska förbjuda prostitution. Det lovar premiärminister Pedro Sánchez under Socialistpartiets kongress i Valencia. Sedan prostitution slutade att vara brott 1995 har sexindustrin i landet vuxit snabbt och FN beräknade 2016 att den omsätter närmare 4 miljarder euro om året. 

    • September

    • Allt fler migranter dör på väg till Kanarieöarna

      Nästan 800 migranter har omkommit under årets första åtta månader i samband med att de har försökt ta sig till Kanarieöarna med båt. Det är mer än dubbelt så många som under samma period 2020. Enbart i augusti har 379 människor försvunnit på havet. Av dem som omkommit var 177 kvinnor och 50 barn, enligt Internationella migrationsorganisationen (IOM). Från januari till och med augusti 2021 har nästan 9 400 migranter nått fram till Kanarieöarna.  Migrantströmmarna över Medelhavet har minskat på senare år, på grund av att EU skärpt bevakningen där. Det har lett till att allt fler försöker ta sig till Europa via Kanarieöarna. 

    • Puigdemont grips i Italien, men släpps fri

      Den katalanska separatistpolitiker Carles Puigdemont, som sedan 2017 lever i exil i Belgien, grips på Sardinien i Italien. Detta i enlighet med en spansk arresteringsorder. Det blir nu det italienska rättsväsendets sak att avgöra om arresteringsordern fortfarande är giltig och om Puigdemont kan utlämnas till Spanien. Han är efterlyst på grund av sin roll i den katalanska folkomröstningen 2017. Gripandet sker vid en för den spanska regeringen olämplig tidpunkt, då den inlett samtal med regeringen i Barcelona om hur man ska kunna hitta en långsiktig lösning för Katalonien. Puigdemont släpps kort efter gripandet och avser att åka tillbaka till Belgien. Han lovar att återvända till domstolsförhandlingarna.

    • Byar evakueras undan vulkanutbrott

      Ett vulkanutbrott och flera jordskalv skakar La Palma, en av Kanarieöarna. Lava rinner ned mot bebyggelse från berget Cumbre Vieja, snart också genom en ny spricka i vulkanen. Under de följande dagarna evakueras flera tusen människor och flera hundra bostäder förstörs. Utveckling av giftiga gaser befaras, inte minst när lavan når havet, och området spärras av för åskådare av polis. Öns viktigaste fiskeområde riskerar att påverkas.

    • Samtalen om Katalonien återupptas

      Premiärminister Pedro Sánchez återvänder till Barcelona för nya samtal om Kataloniens politiska framtid. Han kommer bland annat ha överläggningar med den katalanska regionpresidenten Pere Aragonès. Det sker efter ett längre uppehåll i samtal som inleddes i februari 2020 på grund av coronapandemin.

    • Krisåtgärder utlovas för att motverka höga energipriser

      Stigande energipriser skapar problem för många spanska hushåll som nu betalar ungefär 35 procent mer för sin el och gas än för ett år sedan. Det har lett till en rad protester runt om i Spanien under sommarmånaderna. Regeringen vidtar nu en rad krisåtgärder för att bistå hushållen och premiärminister Pedro Sánchez säger att de inte ska behöva betala mer för el och gas än de gjorde 2018. För att nå dit sänks bland annat skatterna tillfälligt (momsen har redan sänkts), en del av kraftbolagens vinster ska betalas tillbaka till konsumenterna eller gå till nya investeringar och särskilda insatser ska göras för att hjälpa hushåll med låga inkomster. 

    • Tiotusentals markerar stöd för självständigt Katalonien

      Tiotusentals människor samlas på gatorna i Barcelona för att visa sitt stöd för katalansk självständighet. Det sker under La Diada, som ses som Kataloniens nationaldag. Enligt arrangörerna deltar 400 000 självständighetsivrare, medan polisen talar om drygt 100 000. Den 11 september 2014 demonstrerade hela 1,8 miljoner människor för ett självständigt Katalonien.

    • ETA-ledare frias av fransk domstol

      Josu Ternera, tidigare politisk ledare för den baskiska separatiströrelsen ETA, som greps i Frankrike 2019 (se Maj 2019) frias i en fransk domstol från anklagelserna om att ha tillhört en terroristorganisation. Domstolen hänvisar till brist på bevis. Därmed upphävs en åttaårig fängelsedom från 2017, då Ternera fälldes för detta i sin frånvaro.

    • Augusti

    • Spanien avbryter evakueringar från Afghanistan

      Spanien avbryter nu sin evakuering av människor från Kabul. Under nio dagar har drygt 2 200 flugits ut ur Afghanistan. 1 671 av dem är afghaner som har arbetat för Spanien i Afghanistan och deras familjer. Premiärminister Pedro Sánchez befinner sig på flygbasen i Torrejón de Ardoz för att ta emot dem som kommer med det sista planet.

    • Fiskdöd i Mar Menor skapar debatt

      Flera ton död fisk spolas upp på stränderna i saltvattenlagunen Mar Menor, i närheten av Murcia i sydöstra Spanien. Lokala myndigheter säger att det är den extrema värmeböljan som orsakat fiskdöden, medan forskare menar att det istället handlar om utsläpp från jordbruket som läckt ut i lagunen och orsakat den syrebrist som tagit död på fiskarna. Men problemen i Mar Menor är långt ifrån nya. Även 2016 och 2019 drabbades av området av fiskdöd. Fernando López-Miras, regeringschef i regionen Murcia, som tillhör det konservativa PP, kritiserar centralregeringen i Madrid för att inte ha gjort mer för att åtgärda problemen.

    • Spanien öppnar mottagningscenter för afghanska flyktingar

      Spanien upplåter utrymme på en militärbas i Torrejon de Ardoz för att ta emot afghanska flyktingar, det gäller personer som har arbetat för EU eller Nato i Afghanistan, säger den spanska utrikesministern José Manuel Albares. Det handlar om sammanlagt ungefär 4 000 personer. Dessa ska sedan fördelas mellan olika EU-länder. Spanien har lovat att ta emot ett 50-tal flyktingar. Fram till nu har fler än 1 000 afghaner anlänt, varav drygt 600 redan har ansökt om politisk asyl. På grund av de kaotiska förhållandena i Afghanistan kommer Spanien inte att lyckas evakuera alla personer som stridit vid sidan av de utländska trupperna, säger senare försvarsminister Margarita Robles. 

    • Katalansk domstol säger nej till utegångsförbud

      Högsta domstolen i Katalonien underkänner regionstyrets begäran om att förlänga det nattliga utegångsförbud som infördes i stora delar av regionen i mitten av juli för att minska spridningen av det virus som orsakar Covid-19. Detta har senare förnyats tre gånger. Domarna menar dock nu att situationen på de flesta håll inte är lika allvarlig som den var då. Utegångsförbudet blir dock kvar på vissa håll. Domarna beslutar dock att behålla förbudet mot att fler än tio personer samlas.

    • Juli

    • Puigdemont förlorar åtalsimmunitet

      Europeiska unionens tribunal fråntar de katalanska separatistpolitikerna Carles Puigdemont, Toni Comin och Clara Ponsati den immunitet mot åtal som de har som EU-parlamentariker. Därmed hävs ett tidigare domstolsbeslut från juni i år om att de skulle få behålla sin immunitet (se Juni 2021). Enligt tribunalen står de tre inte inför ett omedelbart hot om att gripas i Belgien, men att beslutet kan omprövas om omständigheterna förändras.

    • Pensionsreform på gång i Spanien

      Spanien går nu vidare för att reformera sitt pensionssystem. I det förslag som nu läggs fram kommer arbetstagare att kunna få ett bidrag på upp till 12 000 euro om hen fortsätter att arbeta efter pensionsåldern. Pensionerna kommer dessutom att räknas upp med inflationen, något som den dåvarande konservativa regeringen avskaffade 2013. Den som går tidigare i pension kommer samtidigt att få lägre utbetalningar. Kritiker menar dock att den föreslagna reformen inte är tillräckligt långtgående för att täcka de stora hål som pensionerna skapar i statens finanser: nästan 30 miljarder euro 2020.

    • Spanien kan få samtyckeslag

      Den spanska regeringen förbereder ny lagstiftning där samtycke krävs vid sexuella relationer. Det är en förändring av våldtäktslagstiftningen som organisationer som företräder våldtäktsoffer har krävt.  Krav på en lagändring tilltog efter en uppmärksammad gruppvåldtäkt 2016.

    • Juni

    • Sánchez säger nej till folkomröstning i Katalonien

      Premiärminister Pedro Sánchez säger i parlamentet att den spanska regeringen aldrig kommer att gå med på att Katalonien ska få hålla en folkomröstning om självständighet. Han betonar att en sådan bara kan vara möjlig om tre femtedelar av ledamöterna i parlamentets underhus, kongressen, går med på det, och att ett sådant beslut godkänns i en folkomröstning. Uttalandet sker dagen efter att Sánchez hållit ett första möte med Kataloniens regeringschef  Pere Aragonès.

    • Lagförslag ska underlätta för transpersoner

      Den spanska regeringen enas om ett lagförslag som gör det ska bli möjligt för transpersoner i Spanien att lättare ändra sin status på officiella dokument. De ska bara behöva visa upp ett enkelt intyg. Om lagen antas kommer den att gälla för personer över 16 år. Som det är nu måste de först visa upp ett medicinskt utlåtande eller visa att de har påbörjat en hormonbehandling. Frågan rapporteras tidigare ha skapat spänningar inom koalitionsregeringen, där Unidas Podemos ska ha drivit på för att få till en förändring.

    • Klartecken för samtal mellan Madrid och Barcelona i september

      Premiärminister Pedro Sánchez träffar för första gången Kataloniens regionpresident Pere Aragonès i Madrid. Där kommer de överens om att inleda samtal om Kataloniens framtid under andra halvan av september. Efter mötet twittrar Sánchez att parterna nu har en plattform för att försöka lösa konflikten, medan Aragonès hävdar att mötet främst visade på hur långt ifrån varandra parterna står. Aragonès har tidigare krävt att den spanska regeringen ska gå med på att Katalonien ska få hålla en folkomröstning om självständighet. Samma dag som mötet hålls ålägger revisionsrätten 39 tidigare katalanska separatistledare att betala tillbaka 5,4 miljoner euro som mellan 2011 och 2017 använts för annonser för att vinna stöd för självständighetssidan utomlands. 

    • Spanien får stödpengar från EU

      Spanien får idag ta emot merparten av de stödpengar som EU betalar ut för att minska följderna av den svåra coronakrisen. Vid sidan av Italien är Spanien det land som får störst stöd. Bägge länderna har lagt fram planer på att använda pengarna till infrastrukturprojekt, digitalisering och grön omställning, och fått EU:s godkännande för planerna. För Spaniens del handlar det sammanlagt om ungefär 140 miljarder euro som ska gå till renoveringar av bostäder, elektriska bilar och en utbyggnad av 5G-nätet. En del bedömare påpekar dock, enligt nyhetsbyrån AFP, att dessa investeringar inte kommer att åtgärda de grundläggande problemen i den spanska ekonomin, bland annat den höga ungdomsarbetslösheten, ett svagt pensionssystem och problem inom utbildningssektorn.

    • Madrid benådar nio separatister

      Den spanska regeringen benådar tolv katalanska separatister, bland annat det katalanska vänsterpartiet ERC:s ledare Oriol Junqueras, som 2019  dömdes till fängelse för sin roll i den folkomröstning om självständighet för Katalonien som hölls hösten 2017 i trots mot domstolsbeslut (se Oktober 2017 och Maj 2021). Benådningen omfattar dock inte den del av domen som gäller förbud att inneha offentliga ämbeten. Det kan dock dröja några dagar innan de släpps eftersom kungen måste skriva under beslutet att ge dem amnesti. Regeringen hoppas att detta ska bidra till att minska spänningarna i Katalonien och att det ska gå att inleda samtal om regionens framtid. Det nuvarande katalanska styret bojkottar dock ceremonin och kräver en mer omfattande amnesti samt att få hålla en folkomröstning om självständighet. Katalanska självständighetspartier och -organisationer att protestera mot vad man, enligt den spanska tidningen El País, kallar för en fars och menar att regeringen beviljar de nio amnesti på grund av internationella påtryckningar (Spanien har bland annat fått kritik från Europarådet för ett rättsfall där ett 40-tal personer anklagas för att felaktigt ha använt regionala anslag för att verka för självständighet). Även delar av premiärminister Pedro Sánchez parti PSOE tycker att det är fel att ge dem amnesti. Flera spanska partier, bland annat det högerextrema Vox, säger att de ska överklaga beslutet. Opinionsundersökningar tyder på att 60 procent av spanjorerna motsätter sig amnestin. Men beslutet stöds också av flera ledande företrädare för näringslivet och den katolska kyrkan. En del bedömare menar att möjligheten att hitta en lösning på Katalonienfrågan är den bästa på tio år, då både den spanska och den katalanska regeringen leds av partier som vill få till en dialog. Sánchez menar att han genom benådningarna gör Katalonien till en politisk fråga istället för en juridisk. Men det är ett vågspel som kommer att försvaga en redan svag spansk regering om inga genombrott sker. 

    • Höga dödstal i Madrid 2020

      Dödstalen i regionen Madrid steg med 41 procent 2020, jämfört med knappt 18 procent i hela landet, visar nya siffror från statistikmyndigheten INE. I regionen bor cirka 14,3 procent av Spaniens befolkning, men drygt 20 procent av alla dödsfall i covid-19 har skett i Madrid. Omkring 80 000 människor har avlidit med covid-19 sedan pandemin inleddes 2020. Fram till nu har ungefär 28 procent av invånarna fått två doser vaccin. Men fortfarande är ungefär en tredjedel av alla över 60 år ännu inte helt vaccinerade, då många av dem har fått AstraZenecas vaccin, där det ska gå tolv veckor mellan doserna. Kort därefter aviseras att kravet på munskydd utomlands kommer att slopas från den 26 juni.

    • Stor protest i Madrid mot benådningsplaner

      Tiotusentals demonstranter samlas i Madrid för att protestera mot premiärminister Pedro Sánchez planer att benåda fängslade katalanska politiker på självständighetssidan (se Maj 2021). Många av demonstranterna bär spanska flaggor och den spanska nationalsången ljuder i leden. Demonstranterna uttrycker oro för vilka följder en amnesti skulle få för Spaniens sammanhållning. Bakom manifestationen står organisationen Unión 78. Ledarna för det högerextrema Vox, det konservativa Folkpartiet (PP) och det borgerliga Ciudadanos finns på plats. En stor del av demonstranterna förefaller att vara Vox-anhängare. PP:s och Ciudadanos ledare håller, enligt den spanska tidningen El País, en låg profil med undantag för regionen Madrids ledare, PP:s Isabel Díaz Ayuso. Hon uppmanar kung Felipe VI att inte skriva under ett beslut om benådning. Enligt polisen i Madrid deltar 125 000 människor i protesten, medan regeringen talar om 25 000 och andra källor om 60 000.

    • Belarra blir ny Podemosledare

      Vänsterpartiet Podemos utser vid sin partikonferens Ione Belarra, idag socialminister i den spanska koalitionsregeringen, till ny partiledare efter Pablo Iglesias. Hon vinner med 89 procent av rösterna. Det kommer dock att vara arbetsmarknadsminister och biträdande premiärminister  Yolanda Diaz slom kommer att toppa partiets listor i nästa nationella val år 2024. 

    • Katalanska EU-politiker återfår immunitet

      Tre katalanska EU-politiker, bland andra den förre regionpresidenten Carles Puigdemont, får åtminstone tillfälligt tillbaka sin immunitet mot åtal. Det beslutar EU-domstolen. Deras immunitet hävdes i mars, vilket då öppnade för möjligheten att de skulle kunna utlämnas till Spanien där de är efterlysta på grund av sin roll i den katalanska folkomröstningen 2017. Puigdemont och Toni Comin har också anklagats för förskingring.

    • Polisarios ledare lämnar Spanien

      En domare Madrid beslutar att Polisarios ledare Brahim Ghali inte ska häktas. Han kommer, enligt den spanska regeringen, att lämna landet samma kväll. En brottsutredning pågår mot Ghali för folkmord och tortyr, han förnekar dock att västsahariska flyktingar i Algeriet torterats och hävdar att anklagelserna är fabricerade. Fallet har orsakat spänningar mellan Spanien och Marocko (se Maj 2021). Västsahara är en tidigare spansk koloni som sedan 1975 till större delen ockuperas av Marocko. Polisario kämpar sedan 1970-talet för ett självständigt Västsahara.

    • Maj

    • Sánchez överväger benådning av separatister

      Den spanska premiärministern Pedro Sánchez planerar att benåda de tolv katalanska separatister som 2019  till fängelse för sin roll i den folkomröstning om självständighet för Katalonien som hölls hösten 2017 i trots mot domstolsbeslut (se Oktober 2017). Nio av dem avtjänar idag fängelsestraff på mellan nio och 13 år. Enligt den spanska tidningen El País kommer amnestin med villkor: de som berörs får inte inneha några offentliga ämbeten, och amnestin kan återkallas om de bryter mot villkoren. Högsta domstolen motsätter sig dock alla beslut om hel eller delvis amnesti för de tolv katalanerna, särskilt som ingen av dem visar någon ånger över vad de har gjort, och att de sagt att de skulle ha agerat likadant idag om de fick chans till det. Politiska bedömare menar att Sánchez tar stora risker med beslutet som också kan få svåra konsekvenser för hans regering, men att det också kan vara ett sätt att stärka dess ställning i det spanska parlamentets underhus, där den är beroende av stöd från det katalanska vänsterpartiet ERC. Sánchez har också gjort uttalanden som tyder på att han vill inleda en dialog med självständighetspartierna i Katalonien. Hans regering är också pressad av att det konservativa PP har tagit ledningen i opinionsundersökningarna efter regionvalet i Madrid tidigare i maj. Det högerextrema Vox har hotat med gatuprotester mot en eventuell benådning av separatisterna.

    • Långa fängelsestraff för inblandning i terrordåd

      Tre män döms till långa fängelsestraff för att ha bistått de islamister som låg bakom terrorattentaten i Barcelona 2017, där 16 människor miste livet. Den som får längst straff döms till 53 års fängelse, en annan får 46 års fängelse och en tredje ska avtjäna ett straff på åtta år.

    • Aragonès ny regionpresident i Katalonien

      Pere Aragonès, från vänsterpartiet ERC, väljs av det katalanska regionparlamentet till ny regionpresident i Katalonien, med 74 röster för och 61 emot. Han uppmanar i samband med det regeringen i Madrid att gå med på att organisera en folkomröstning om självständighet i Katalonien.

    • Fortsatt kris mellan Spanien och Marocko

      Spanien kallar upp Marockos ambassadör för samtal om det stora inflödet av migranter i den spanska exklaven Ceuta. Utrikesminister Arancha González Laya säger att hon påmint ambassadören om det delade ansvar länderna har för gränser. Kort därefter kallar Marocko hem sin ambassadör.  Av de cirka 8 000 migranter som tagit sig till Ceuta under de senaste dagarna har ett antal tusen  skickats hem igen. Spaniens premiärminister Pédro Sanchez ställer in en planerad resa till Paris på grund av den pågående krisen. EU-kommissionär Ylva Johansson uttrycker oro över situationen. Den 19 maj ser det ut som om Marocko skärper bevakningen av gränsen. Senare återupptar en spansk domstol en utredning av anklagelser om att Polisario-ledaren Brahim Ghali gjort sig skyldig till tortyr av västsahariska dissidenter i läger i Algeriet. Utrikesminister González Laya säger att Ghali inte får lämna landet innan hans fall har prövats i domstol. Samtidigt kräver den marockanska regeringen en oberoende utredning av hur Ghali kommit till Spanien, där han fått vård för covid-19. Marocko hävdar att Ghali tagit sig in i Spanien på falska papper utfärdade av Algeriet.

    • Preliminärt avtal banar väg för ny katalansk regering

      De två största självständighetspartierna i Katalonien ERC och Tillsammans för Katalonien (JxCat) sluter en preliminär överenskommelse om att bilda en koalitionsregering och att den ska ledas av Pere Aragonès från ERC. Aragones har varit tillförordnad regionpresident sedan september 2020. Processen har tagit tid, då det gått tre månader sedan valet i Katalonien hölls (se Februari 2021). Det ska enligt den spanska tidningen El País har berott på oenighet om hur man ska driva självständighetsfrågan där JxCat vill gå hårdare fram än ERC. Om Katalonien inte har en ny regering på plats den 26 maj blir det nyval.

    • Tusentals migranter tar sig in i Ceuta

      Omkring 5 000 migranter, varav många minderåriga, tar sig in i den spanska exklaven Ceuta från Marocko. De flesta av dem är marockaner och enlgt spanska medier gjorde marockanska gränsvakter inget för att hindra dem att ta sig till Ceuta. De kan ta sig in i Ceuta via havet, via gummibåtar, att simma eller att promenera dit när tidvattnet är lågt. Enligt Spaniens utrikesminister Arancha González Laya har en del av migranterna redan skickats tillbaka till Marocko. Detta sker samtidigt som spänningarna är starka mellan Spanien och Marocko efter att det kommit fram att den västsahariska befrielserörelsen Polisarios ledare Brahim Ghali sedan april befunnit sig i Spanien och fått vård för covid-19.

    • Nödläget hävs i Spanien

      Spanien häver nu det nationella nödläget som har varit i kraft sedan i oktober för att bekämpa spridning av covid-19. Det betyder att invånarna på nytt kan börja att resa mellan regionerna. Restriktionerna har väckt missnöje hos spanjorerna, särskilt som utländska turister samtidigt har välkomnats i landet. Nödläget har gett regionerna, som ansvarar för sjukvården, större befogenheter att införa restriktioner, den möjligheten begränsas nu. Regionerna kan införa egna begränsningar, men hur långt de kan gå beror på domstolsbeslut. Valencia har kunnat behålla sitt nattliga utegångsförbud, medan Baskien inte har kunnat göra det.

    • Seger för PP i regionvalet i Madrid

      Det konservativa Folkpartiet (PP) vinner regionvalet i Madrid med 44,7 procent av rösterna och 65 av de 136 mandaten. Det högerextrema Vox vinner 13 mandat, medan Socialistpartiet (PSOE) får 25 mandat, ett mer än vänsterpartiet Más Madrid, medan Unidas Podemos erhåller 10 mandat. Det borgerliga Ciudadanos förlorar alla sina 26 mandat. Pablo Iglesias, Unidas Podemos ledare som lämnade posten som vice regeringschef för att ställa upp i valet, säger nu att han ska lämna politiken helt. Ett skäl till PP:s valseger sägs vara ett ovanligt högt valdeltagande. Under PP:s styre har regionen inte stängt ner samhället lika mycket som på gjrts på andra håll, i kampen mot covid-19-

       

    • April

    • Anonyma dödshot mot flera spanska politiker

      Den förre spanske premiärministern José Luis Rodríguez Zapatero, från Socialistpartiet (PSOE), blir den sjunde personen som har fått ta emot ett anonymt dödshot via ett brev som också innehåller två kulor. Tidigare har liknande brev bland annat skickats till inrikesminister Fernando Grande-Marlaska, Unidas Podemos ledare Pablo Iglesias och chefen för civilgardet María Gámez. Ett brev som innehöll en blodig kniv skickades till turistminister Reyes Maroto. Även Isabel Díaz Ayuso, det konservativa PP:s huvudkandidat i regionvalet i Madrid i början av maj, har fått ta emot hotbrev. Breven kommer enligt polisen från flera personer. En av brevskrivarna, en psykiskt sjuk man, angav sin adress i sitt brev till Maroto.

    • Mars

    • Anslag öronmärks för identifiering av offer från inbördeskriget

      Den spanska regeringen beslutar via dekret att öronmärka anslag, 665 000 euro,  för att gräva upp och försöka identifiera kvarlevor efter människor som dog under det spanska inbördeskriget 1936-1939 och som begravts i El Valle de los Caidos (De stupades dal), ett mausoleum cirka fem mil norr om Madrid, där förre diktatorn Franco tidigare var begravd (se September 2020).

    • Spanien siktar på ökad handel med Afrika

      Premiärminister  Pedro Sánchez aviserar planer på att Spanien ska stärka sina handelsförbindelser med afrikanska länder, under parollen Africa Focus 2023. Det sker i samband med att Ghanas president besöker Madrid. Senegals utrikesminister och Afrikanska utvecklingsbankens chef deltar via videolänk. Sánchez planerar att besöka både Senegal och Angola i april.

    • Rekordstort budgetunderskott 2020

      Pandemin har lett till att Spaniens budgetunderskott 2020 växte till över 10 procent, av BNP jämfört med knappt 2 procent 2019. Det sker samtidigt som landets BNP föll med över 11 procent. Budgetunderskottet är det största i Spanien på elva år.

    • Svårt att enas om ny regering i Katalonien

      Enligt katalanska medier har två av självständighetspartierna, Kataloniens republikanska vänster (ERC) och Folklig enhet (Cup), har kommit överens om ett elvapunktsprogram för ett eventuellt regeringssamarbete i Katalonien. Men för att kunna få majoritet i regionparlamentet måste en regeringskoalition även inbegripa det borgerliga självständighetspartiet JxCat, som kan ha svårt att godta Cups krav på att regionen ska spela en mer aktiv roll i ekonomin, bland annat genom ett offentligägt energibolag. I en första omröstning  misslyckas dock regionparlamentet att utse en ny regionpresident. Pere Aragonès från ERC får 42 röster, men 61 röstar emot honom och 32 lägger ner sina röster (JxCat). Han behöver 68 ja-röster för att vinna nu. En ny omröstning, med en lägre tröskel,  hålls den 30 mars, men inte heller den här gången får Aragonès tillräcklogt många röster. Regionparlamentet har nu två månader på sig att utse en ny regionpresident, i annat fall blir det nyval.

    • Spanien godkänner dödshjälp

      Den spanska kongressen, parlamentets andra kammare, röstar för att godkänna dödshjälp. 202 ledamöter röstar för och 141 emot. Enligt lagförslaget ska personer som lider av en svår, och obotlig sjukdom kunna begära att få hjälp att avsluta sina liv. Enbart spanska medborgare eller personer med permanenta uppehållstillstånd som bott minst tolv månader i Spanien omfattas. Den nya lagen väntas träda i kraft i juni 2021. Lagen har ett starkt stöd bland spanjorerna, men katolska kyrkan är kritisk till den och jämställer dödshjälp med mord. Det högerextrema partiet Vox säger att det avser att överklaga lagen till författningsdomstolen.

    • Podemos ledare ställer upp i regionvalet i Madrid

      Pablo Iglesias, ledare för Unidas Podemos, det mindre av de spanska regeringspartierna, meddelar att han ska avgå som biträdande premiärminister för att istället ställa upp i regionvalet i Madrid den 4 maj. Han säger till den spanska tidningen El País att han har fattat sitt beslut för att förhindra att den extrema högern tar över institutionerna. Han säger också att han shoppas att kunna ställa upp i samarbete med Más País, ett annat vänsterparti som leds av  Íñigo Errejón, som var med och grundade Podeomos.

    • Nyval i maj i Madridregionen

      Madrids konservativa regionpresident Isabel Díaz Ayuso avgår och utlyser nyval till den 4 maj. Hon upplöser också samarbetet mellan det konservativa PP, vars högerfalang Díaz Ayuso tillhör, och det borgerliga Ciudadanos. Avgången sker för att förhindra att Ciudadanos lägger fram en misstroendeförklaring mot regeringen tillsammans med Socialistpartiet, någon sådan tycks dock inte vara aktuell enligt Ignacio Aguado från Ciudadanos. En sådan som lagts fram av de två partierna, hade några timmar tidigare fått regionstyret i Murcia på fall. Även där handlade det om en koalition mellan PP och Ciudadanos. Det finns också tecken på att sprickan mellan PP och Ciudadanos riskerar att även spräcka regionstyrena i Andalusien och Kastillien och León.

    • EU-parlamentet fråntar katalanska politiker immunitet mot åtal

      Europaparlamentet röstar för att frånta tre katalanska politiker, den förre regionpresidenten Carles Puigdemont, Antoni Comin och Clara Ponsatí, deras immunitet mot åtal med 400 röster för och 248 emot. De tre säger dock att de avser att överklaga beslutet, vilket åtminstone lär fördröja en eventuell utlämning till Spanien där de anklagas för uppror för sin roll i den folkomröstning om självständighet som det dåvarande regionstyret organiserade i Katalonien hösten 2017, i trots att den förbjudits i domstol.

    • Februari

    • Snabb ökning av statsskulden i Spanien

      Den spanska statsskulden ökade snabbt under 2020, till 1,3 biljoner euro vilket motsvarar drygt 117 procent av BNP, enligt siffror från den spanska centralbanken. Siffran är dock aningen lägre än i den spanska regeringens prognos. 2019 motsvarade statsskulden drygt 95 procent av BNP. 

    • Gripande av rappare utlöser protester

      Protester till stöd för den katalanska rapparen Pablo Hasél bryter ut i flera spanska städer. I Madrid och Barcelona samt i ytterligare några städer leder protesterna till våldsamheter. Hasél dömdes 2018 till böter och nio månaders fängelse för att i Twitterinlägg ha glorifierat terrorism och förolämpat det spanska kungahuset. Han har nu gripits på universitetet i  Lleida och förs till fängelse för att avtjäna sitt straff. Fängelsestraffet kommer sannolikt att förlängas till två år, på grund av att han inte betalat sina böter. Fallet har väckt liv i debatten om de begränsningar i yttrandefriheten som finns i Spanien idag. Oroligheterna fortsätter i flera dagar på flera håll i Katalonien. De som deltar i protesterna är oftast unga människor som ser sig som en förlorad generation i dagens samhälle, där ungdomsarbetslösheten ligger på över 40 procent, den högsta siffran inom EU, samtidigt som bostadspriserna stigit i snabb takt.

    • Självständighetspartierna vinner majoritet i Katalonien

      Självständighetspartierna får tillsammans majoritet i det katalanska regionparlamentet. Det är dock den katalanska grenen av Socialistpartiet (PSC) som blir största parti i regionvalet med 23 procent av rösterna och 33 mandat, PSC:s bästa resultat i regionen sedan 2006. Lika många mandat får vänsterpartiet ERC på självständighetssidan, medan det borgerliga Tillsammans för Katalonien  (JxCat) och Cup långt till vänster i samma läger får 32 respektive 9 mandat. Det likaledes självständighetsivrande PdeCAT blir dock helt utan mandat. Det högerpopulistiska Vox får 11 mandat och kommer för första gången in i det katalanska parlamentet och får fler röster än både Folkpartiet (PP) och Ciudadanos. Den katalanska grenen av Podemos, En Comú Podem, vinner 8 mandat. Resultatet betyder att självständighetspartierna får 74 av de 135 mandaten.  Valdeltagandet är dock lågt, 53 procent, sannolikt på grund av den pågående pandemin, som också fått självständighetsfrågan att hamna mer i skymundan. Och trots att självständighetspartierna fått fler mandat än 2017 var det över 600 000 fler väljare som röstade på dem då.

    • Högerpopulistiska Vox ser ut att vinna mark i Katalonien

      Det högerpopulistiska Vox ser ut att vinna mark i Katalonien inför regionvalet den 14 februari och väntas ta röster från det borgerliga Ciudadanos som blev största parti i valet 2017. Vox använder sig av samma taktik som Ciudadanos gjorde då, pläderar för en tuff linje mot självständighetsivrarna. Samtidigt kämpar Ciudadanos för att hitta ett sätt att behålla de väljare som nu överväger att rösta på Vox och samtidigt inte förlora röster till den katalanska grenen av Socialistpartiet (PSC) som har den förre spanske hälsoministern Salvador Illa som vallokomotiv. Även PP kämpar i motvind på högerkanten, i skuggan av en kommande rättegång mot partiets före detta kassör, den tidigare senatorn Luis Bárcenas, som i ett brev till åklagare har lovat att namnge högt uppsatta partikamrater som regelbundet tagit emot svarta pengar.

    • Motvind för separatister inför Kataloniens regionval

      Självständighetsrörelsen tycks ha tappat fart inför regionvalet i Katalonien den 14 februari. Enligt en opinionsundersökning i december 2020 vill fortfarande omkring 45 procent av invånarna ha ett oberoende Katalonien, medan omkring 50 procent motsätter sig det. Men den växande klyftan mellan självständighetspartierna bidrar till svårigheterna, där det borgerliga Tillsammans för Katalonien (JxCat) står för en tuffare linje än vänsterpartiet Kataloniens republikanska vänster (ERC). ERC har visat sig mer villigt till förhandlingar med Socialistpartiet och har dessutom stött den spanska koalitionsregeringens budget i det nationella parlamentet (se December 2020). Enligt opinionsundersökningar ser Socialistpartiet (PSOE) dessutom ut att bli största parti i regionparlamentet, om än med knapp marginal. Inget parti väntas dock bli starkt nog för att få egen majoritet i regionparlamentet.

    • Över 60 000 döda med covid-19 i Spanien

      Nu har över 60 000 människor avlidit med covid-19 i Spanien.  Samtidigt som det ser ut som om den tredje vågen av virussjukdomen har börjat ebba ut, med undantag för Aragonien, Asturien, staden Ceuta och Baskien. Antalet nya fall har minskat från över 44 000 den 21 januari till nästan 31 600 idag. Samtidigt är dödstalen fortsatt höga.

    • Januari

    • Spaniens ekonomin krympte med 11 procent 2020

      Den spanska ekonomin krympte med 11 procent 2020, enligt preliminära siffror från landets statistikmyndighet. En ljuspunkt är dock är att läget hade förbättrats under årets fjärde kvartal, med en tillväxt på 0,4 procent. Det beror i hög grad på att industrin klarat sig relativt väl, skolorna har kunnat hålla öppet under hösten och byggsektorn hållit igång. Till det kommer ökad privat konsumtion. Statistiken visar att antalet utländska besökare i Spanien minskade med över 77 procent 2020. Antalet turister hade minskat från över 83 miljoner 2019 till 19 miljoner 2020.

    • Domstol avgör: val i Katalonien 14 februari

      Nu är det klart att det blir val i Katalonien den 14 februari. Högre domstolen i regionen ogiltigförklarar ett dekret som utfärdats av regionstyret om att skjuta upp dem till i maj. Valkampanjen inleddes redan dagen innan, trots osäkerheten om valet skulle hållas i februari eller inte. På grund av pandemin kommer det att bli lättare att poströsta. Samtidigt lättar regeringen i Barcelona på villkoren för de katalanska ledare och politiker som avtjänar sina straff i Katalonien, bland andra Oriol Junqueras, Raül Romeva och Jordi Turull, så att de bara behöver tillbringa nätterna i fängelse. De kommer därmed att kunna delta i valkampanjen om de så önskar. Beslutet om en lättare regim, tercer grado, kommer att omprövas var sjätte månad, men eventuellt kommer den att dras in tidigare om åklagarna gör som planerat och överklagar beslutet.

    • Ny hälsominister utses

      Spaniens hälsominister Salvador Illa avgår för att kunna delta i valkampanjen inför regionvalet i Katalonien (se 22 januari 2021). Han ersätts av Carolina Darias. Hon har tidigare haft en roll för att samordna insatserna mot covid-19 mellan centralregeringen och regionerna. Illa har varit den som i första hand presenterat regeringens åtgärder mot covid-19 med regelbundna TV-framträdanden. Han har också blivit måltavla för kritik mot regeringens coronastrategi. Fram till nu har landet haft över 2,6 miljoner bekräftade fall av covid-19 och nästan 57 000 människor har avlidit i sjukdomen.

    • Domstol avgör om valet i Katalonien får flyttas

      Den katalanska regeringen har på grund av coronakrisen beslutat att skjuta på regionvalet till i maj, men det är inte säkert att det går och att vaket måste hållas den 14 februari som tidigare aviserats. Avgörandet kommer att fällas av Högre domstolen i Katalonien (TSJC), sedan senareläggningen överklagats. Beslutet kan komma så sent som den 8 februari. Samtliga partier utom den katalanska grenen av Socialistpartiet vill att valet ska skjutas upp. Den spanska regeringen menar att det inte är pandemin som föranleder en senareläggning av valet utan det nuvarande opinionsläget. Den spanska hälsoministern Salvador Illa har aviserat att han tänker avgå för att kunna ställa upp som kandidat till posten som regeringschef i Katalonien.

    • Försvarschef avgår efter att ha gått före i vaccinationskön

      General Miguel Ángel Villarroya, ledare för den spanska försvarsstaben, avgår sedan det avslöjats att han och flera av hans underlydande fått gå före i vaccinationskön. Tidigare har även en överstelöjtnant vid civilgardet fått lämna sin tjänst av samma anledning.

    • Katalanskt val flyttas till i maj

      De många nya fallen av covid-19 i Katalonien leder till att regionen skjuter på den val som skulle ha hållits den 14 februari. Nytt valdatum är 30 maj, meddelar den tillförordnade regeringschefen Pere Aragonès. Inför valet förefaller det läger som vill ha självständighet för Katalonien vara ungefär lika stort som de som motsätter sig det.

    • Tredje våg av covid-19 i Spanien

      I Spanien talar man nu om en tredje våg i coronapandemin, rapporterar tidningen El País. Antalet smittade ligger över 500 per 100 000 invånare i nio av landets regioner. Det senaste dygnet har nästan 39 000 nya fall av covid-19 rapporterats, vilket är den högsta siffran sedan pandemin bröt ut. Det är också mer än 50 procent än dagen innan. Från flera håll rapporteras om ett ansträngt läge för vården, där antalet patienter har ökat med 69 procent sedan julhelgen. Antalet avlidna är dock inte lika högt som tidigare under året. Fram till nu har närmare 53 000 människor avlidit med covid-19 i Spanien.

    • Parlamentet avisar brottsutredning mot ex-kung Juan Carlos I

      Det spanska parlamentet avvisar krav från Unidas Podemos och flera mindre regionala partier att utreda om den förre kungen Juan Carlos I gjort sig skyldig via kontokort som utfärdats i andra namn. Såväl Unidas Podemos koalitionspartner, Socialistpartiet som flera högerpartier röstar nej till detta. Den 83-årige ex-kungen, som numera är bosatt i Förenade arabemiraten, har tidigare betalat in 680 000 euros till det spanska skatteverket för inkomster han tidigare inte har deklarerat.

  • 2020

    • December

    • Uppgörelse om Gibraltar klar

      Gibraltar ska ingå i EU:s passunion Schengen, enligt en preliminär uppgörelse mellan Storbritannien och Spanien. Syftet är att underlätta rörligheten mellan Gibraltar och Spanien och slippa nya passkontroller. Avtalet kommer att gälla tills Storbritannien och EU har gjort en mer omfattande uppgörelse som gäller detta. Det avtal som slöts mellan Storbritannien och EU på julafton omfattar nämligen inte Gibraltar.

    • Spanien ska registrera vaccinvägrare

      Det kommer inte att vara obligatoriskt att vaccinera sig mot covid-19 i Spanien, men spanska myndigheter kommer att upprätta ett register över personer som vägrar att göra de. Registret kommer dock inte att vara offentligt. Vacccinationerna inleddes i Spanien den 27 december och regeringen hoppas att mellan 15 och 20 miljoner invånare ska kunna vaccineras fram till juni månad. Enligt opinionsundersökningar har antalet spanjorer som säger att de inte tänker vaccinera sig minskat från 47 procent i november till 28 procent nu. Trots hårda restriktioner, inklusive ett nattligt utegångsförbud, har landet fortfarande höga smittotal. Över 24 000 nya fall av covid-19 registrerades i Spanien på julafton. På juldagen rapporterades att sammanlagt har 50 000 människor hittills avlidit i virussjukdomen i Spanien.

    • Ny skollag antas

      Senaten godkänner ny lagstiftning där kravet på att spanska ska vara det huvudsakliga undervisningspråk i landets skolor slopas. Det sker som en eftergift till ERC i utbyte mot att det katalanska vänsterpartiet stött koalitionsregeringens budget. I praktiken undervisas de flesta elever i skolor i Katalonien redan på katalanska. Lagändringen ingår i en mer omfattande lagstiftning som innebär att religionsundervisningen inte kommer att få samma tyngd som tidigare och att det statliga stödet till vissa katolska skolor, kallade concertada, kommer att minska. Mer kommer också göras för att fler elever från låginkomstfamiljer ska beredas plats i concertadaskolor. Högerpartier som PP och Vox har motsatt sig lagändringen som enligt dem är sekteristisk.

    • Senaten godkänner statsbudgeten

      Den spanska senaten godkänner regeringens budget för kommande år. Det är första gången sedan 2018 som en budget har godkänts av de spanska parlamentet (se även 3 december 2020). En känslig sak för regeringen är att den för att få budgeten godkänd behöver stöd från det baskiska vänster- och separatistalliansen Bildu, något som är kontroversiellt för högern men också inom det styrande Socialistpartiet.

    • Kongressen röstar för att införa dödshjälp

      Det spanska parlamentets underhus, kongressen, röstar efter en lång debatt för att tillåta dödshjälp i Spanien. Lagstiftningen om rätten till en värdig död godkänns av 198 ledamöter och 138 ledamöter röstar nej. I nästa steg ska senaten rösta om lagförslaget. Enligt lagförslaget ska personer som lider av en svår, och obotlig sjukdom kunna begära att få hjälp att avsluta sina liv.

    • Åtal väcks för coronarelaterat dödsfall

      Spanska åklagare väcker åtal mot ägaren och en läkare vid ett vårdhem i Madrid för ett coronarelaterat dödsfall, då en kvinna i 80-årsåldern som nyligen flyttat dit inte fick den medicinska tillsyn som hon hade behövt. De följde därmed inte de regler som regionen satt upp under den pågående pandemin. Det är det första åtalet av sitt slag i regionen. Samtidigt kommer uppgifter som tyder på att var tionde spanjor smittats av det nya coronaviruset under året, varav över hälften under den så kallade andra vågen under hösten.

    • EX-kung lämnar skattedeklaration

      Den förre spanske kungen Juan Carlos I har lämnat in en frivillig skattedeklaration till skattemyndigheterna. Det sker som ett led i den brottsutredning mot den förre kungen som inleddes i november (se November 2020). 

    • Var tredje spanjor ska få covid-vaccin fram till juni

      Spanien planerar att vaccinera en tredjedel av landets invånare fram till och med juni, säger premiärminister Pedro Sánchez. Meningen är att de första vaccinationerna ska inledas i januari och att 2,5 miljoner människor ska vaccineras under två månader. Det handlar i första hand om människor på äldreboenden och dem som vårdar dem. Det är inte klart vilka grupper som ska prioriteras därefter, men regeringen säger sig ha listat 15 olika grupper som det är särskilt viktigt att vaccinera. Spanien ska få omkring 105 miljoner vaccindoser, de flesta av vaccinerna kräver två doser för att vara verksamma. 

    • HD säger nej till friare villkor för dömda separatistledare

      Högsta domstolen avgör att de lättnader i fängelset som gjorts för de nio katalanska separatistledare som hösten 2019 dömdes för sin inblandning i den folkomröstning om självständighet i Katalonien som genomfördes 2017, i trots mot domstolsbeslut (se Oktober 2019). Sedan i juli har den katalanska regeringen bland annat låtit fångarna resa hem över helgerna, med hänvisning till bedömningen att de inte utgör någon stor risk och man anser att de har fängslats av politiska skäl. Enligt Högsta domstolen har den förre vice regeringschefen i Katalonien, Oriol Junqueras, inte fängslats på grund av sin ideologi utan för att ha dömts för uppvigling och missbruk av allmänna medel. Pere Aragonès, tillförordnad regeringschef i Katalonien, kallar beslutet för "en förolämpning mot alla demokrater".

    • Kongressen godkänner statsbudget

      Den spanska minoritetsregeringen lyckas nu att få statsbudgeten för 2021 godkänd i parlamentets underhus kongressen genom uppgörelser med flera mindre partier (se November 2020. 188 ledamöter röstar för budgeten och 154 röstar emot. Nästa steg är ett godkännande i senaten som röstar om budgeten i slutet av december. Efter att ha misslyckats att få parlamentet att godkänna dess budgetar har först den Socialistpartiledda regeringen och den nuvarande regeringskoalitionen fått följa den budget som antogs under konservativa PP:s styre 2018. Den nya budgeten innehåller stora sociala satsningar för att få bukt med konsekvenserna av den pågående coronakrisen.

    • Stor nedgång för turismen i Spanien

      Antalet utländska turister som besöker Spanien har minskat kraftigt,  76 procent, under årets tio första månader, jämfört med samma period året innan, enligt statistikorganet Ine. Under perioden spenderade turisterna nästan 19 miljarder euro, jämfört med nästan 82 miljarder euro 2019.

    • November

    • Preliminär uppgörelse om budgeten på gång

      Den spanska regeringen ser ut att ha säkrat stöd för sin budget för 2021 i parlamentet, kongressen. Det är samma tre regionala partier som möjliggjorde att Socialistpartiledaren Pedro Sánchez kunde sitta kvar som regeringschef, det vill säga Baskiska nationalistpartiet (PNV), Bildu, Kataloniens republikanska vänster (ERC) (se även Januari 2020). Det borgerliga Ciudadanos, som tidigare sagt sig vilja stödja budgeten, har dock backat ur på grund av att ERC och Bildu finns med bland stödpartierna. Källor inom ERC säger samtidigt att partiet för sina egna förhandlingar med den spanska regeringen om att Katalonien ska återfå ekonomiska befogenheter som stoppades av den dåvarande konservativa regeringen 2015.

    • Spanien hoppas inleda covid-vaccinationer i januari

      Den spanska regeringen presenterar sin plan över hur vaccinationen mot covid-19 ska genomföras, och säger att nästan hela befolkningen ska kunna vaccineras under första halvan av 2021. Vaccinationerna ska göras på 13 000 olika platser i landet. Förhoppningen är att de ska kunna komma igång redan i januari. Vårdpersonal, äldre invånare, framför allt dem som finns på äldreboenden och personer som tillhör högriskgrupper ska få vaccinet först. I övrigt tillsätts en expertgrupp för att besluta om vilka andra grupper som ska prioriteras därefter. Det kommer att vara frivilligt att vaccinera sig. Spanien har fram till idag haft 1,5 miljon bekräftade fall av covid-19 och fler än 42 000 människor har avlidit i virussjukdomen. Läget i Spanien ser nu ut att förbättras, efter en omfattande andra våg under hösten. I Katalonien ser det ut som att barer och restauranger ska få öppnas på nytt efter att ha stängts ned den 16 oktober.

    • Nödläger för migranter byggs på Kanarieöarna

      Spaniens ska bygga nödläger för att husera 7 000 av de migranter som nu tagit sig till Kanarieöarna. Samtidigt förstärks kustbevakningens räddningsaktioner för att rädda migranter som hamnar i nödsituationer till havs. För att uppfylla planen krävs omkring 84 miljoner euro, pengar som ska komma från EU. Hittills i år har 18 000 migranter tagit sig till Kanarieöarna i rangliga båtar. Över 400 migranter har omkommit när de varit på väg till Kanarieöarna, enligt Internationella organisationen för migration (IOM) och ännu fler har räddats ute tills havs.

    • Författningsdomstolen godkänner kontroversiell lagtiftning

      Författningsdomstolen godkänner större delen av den lagstiftning som brukar kallas för munkavlelagen. Nio domare röstar för, två emot. Lagen gör det bland annat möjligt för spanska myndigheter att omedelbart avvisa migranter som illegalt tagit sig in i de spanska exklaverna Ceuta and Melilla i Nordafrika. Denna del av lagen, som bara gäller för Ceuta och Melilla, har kritiserats av rättighetsgrupper som menar att detta berövar migranterna möjligheten att söka politisk asyl. Författningsdomstolen säger sig utgå från ett utslag i Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) från februari i år som slog fast att det inte stred mot lagen när Spanien 2014 avvisade två migranter som tillsammans med ett 70-tal andra tagit sig över stängslen in i Melilla. Det skedde sedan Spanien överklagat ett tidigare domstolsutslag till migranternas fördel. Antalet migranter som försöker ta sig in i Spanien via exklaverna har halverats under 2020 jämfört med året innan. Istället säker sig allt fler migranter till Kanarieöarna.

    • Kanarieöarna pressas av fortsatt migrantström

      Omkring 200 migranter tillåts lämna det läger i hamnstaden Arguineguin på Gran Canaria. De sätts på en buss till Las Palmas, men väl där finns det, enligt medier, ingenstans för dem att ta vägen, trots att militären ska ha satt upp ett nytt läger där. Myndigheterna har svårt att husera de många nya migranter som tagit sig till Kanarieöarna under året (cirka 16 700 sedan början av året, varav 5 000 under de senaste två veckorna). Meningen är att migranterna bara ska bo tillfälligt i lägret i Arguineguin bland annat för att testas om de är smittade av covid-19. Rättighetsgrupper säger dock att omkring 2 000 personer har sovit i hamnen under de senaste veckorna, många av dem under bar himmel. Samtidigt försöker bland annat Röda korset slussa migranter vidare till närbelägna hotell.  PSOE-politikern Angel Victor Torres, som från leder regionregeringen i Kanarieöarna, uppmanar den spanska regeringen att börja flytta migranter till det spanska fastlandet för att visa solidaritet. Lokala och regionala ledare har redan tidigare kritiserat den spanska regeringen för att inte gära något för att bistå dem. Den har svarat med att den ska trappa upp utvisningarna och öka de diplomatiska ansträngningarna för att minska migrantströmmen. Den konservativa oppositionen kräver att inrikesminister Fernando Grande-Marlaska ska avgå.

    • Antalet nysmittade minskar, men dödstalen i covid-19 ökar

      Regionen Madrid meddelar att man kommer att häva de extra hårda restriktionerna i 10 av 41 hälsodistrikt från den 16 november, då antalet smittade av covid-19 har minskat så att de ligger under 500 per 100 000 invånare. Samtidigt betonar regionens vice smittskyddschef att människor i möjligaste mån ska undvika att lämna sina bostadsområden. Även utanför Madrid smittas många invånare, men antalet är lägre än tidigare, förutom i Baskien och Kastillen och Leon. Den 12 november rapporterades 19 511 nya fall av covid 19 och 365 människor avled i virussjukdomen. I genomsnitt har ungefär 300 människor avlidit per dygn under den senaste veckan. Drygt 16 procent av alla sjukhusbäddar upptas nu av covidpatienter och nästan 32 procent av alla intensivvårdsplatser. Premiärminister Pedro Sánchez aviserar att 10 000 nya tjänster ska skapas inom vårdsektorn år 2021. Samtidigt får hälsodepartementet kritik för bristande samarbetsvilja från CTBG, den myndighet som ska övervaka hur väl lagar om insyn i regeringens arbete fungerar. Det gäller både i kontakter med allmänheten och med CTBG.

    • Kanarieöarna tar emot 1 600 migranter under en helg

      Antalet afrikanska migranter som försöker ta sig till Kanarieöarna. Enbart under den första helgen i november anländer 1 600 människor, en del lyckas själva ta sig dit andra räddas till havs. Många av migranterna färdas i båtar som med knapp nöd kan ses som sjövärdiga.

    • Ny brottsutredning mot ex-kung Juan Carlos

      En ny brottsutredning inleds mot den förre kungen Juan Carlos I efter misstankar om att han varit inblandad i penningtvätt. Det handlar om huruvida han använt sig av kreditkort som är knutna till ett bankkonto som tillhör ett mexikanskt företag och ett som tillhör en person inom det spanska försvaret, och varifrån pengarna på kontona kommer. Det handlar om transaktioner som skett efter att Juan Carlos abdikerade från den spanska tronen 2014.

    • Spanska regeringen utlovar stödpengar till Air Europa

      Den spanska regeringen utlovar statligt stöd på 475 miljoner euro till flygbolaget Air Europa för att det ska kunna överleva coronakrisen. Air Europa, är Spaniens näst största flygbolag, och bedriver bland annat trafik till Nord- och Sydamerika. IAG, moderbolag för British Airways och Iberia, beslöt i november 2019 att köpa Air Europa, men affären har ännu inte slutförts.

    • Protester mot coronarestriktioner leder till våldsamheter

      Polisen griper ett 30-tal personer i centrala Madrid i samband med demonstrationer mot landets nya coronarestriktioner. Skyltfönster och bankbyggnader vandaliseras, containrar med sopor sticks i brand och demonstranter försöker att sätta upp vägspärrar. Ett hundratal personer skanderar och kräver att premiärminister Sánchez ska avgå. Det är andra natten i rad som protesterna leder till oroligheter. Liknande scener utspelas i bland annat Barcelona, Bilbao, Logroño, Málaga, Valencia och Santander.

    • Oktober

    • Viss ekonomisk återhämtning under kvartal tre

      Den spanska ekonomin återhämtade sig något under årets tredje kvartal när samhället öppnats upp på nytt efter vårens nedstängning. BNP steg med nästan 17 procent, men tillväxten för året var fortfarande negativ, - 9 procent, enligt den spanska statistikmyndigheten INE. Enbart det andra kvartalet 2020 föll BNP med knappt 18 procent. Särskilt hårt drabbad är turismen, antalet utländska turister föll med 75 procent under sommarmånaderna.

    • Minst 140 migranter uppges ha omkommit i båtolycka

      Minst 140 människor omkommer när den båt de färdas i fattareld och sjunker utanför Senegals kust i närheten av staden Saint-Louis. Ett 60-tal människor räddas av spanska och senegalesiska marinfartyg och fiskebåtar. Båten med omkring 200 migranter är på väg mot Kanarieöarna när olyckan inträffar. Enligt Internationella Organisationen för Migration (IOM) är detta den förlisning i år som krävt flest dödsoffer. Antalet migranter som försöker ta sig till Kanarieöarna har fyrdubblats 2020 jämfört med året innan. Hittills under året har omkring 11 000 människor lyckats ta sig dit. Uppgifterna ifrågasätts senare av Senegals inrikesdepartement som säger att två räddningsoperationer genomförts under den senaste veckan, men att inga dödsoffer hade upptäckts då. Senegalesiska fiskebåtar har dock rapporterat att man har hittat sex kroppar flytande i vattnet.

    • Kongressen godkänner förlängning av nödläget

      Det spanska underhuset, kongressen, godkänner en sex månader lång förlängning av det nya nationella nödläge som regeringen införde den 25 oktober. 194 parlamentsledamöter röstar för en förlängning, 53 emot och 99 lägger ner sina röster. Ledamöterna från konservativa Folkpartiet (PP), som bara hade velat godkänna en förlängning fram till jul, lägger ner sina röster. PP har varit kritiskt till nödläget som partiet beskriver som ett "maktmissbruk". Det högerextrema Vox, som röstar nej till förlängningen, säger att partiet ska vända sig till författningsdomstolen, för att få det prövat om nödläget strider om författningen. Premiärminister Pedro Sánchez får kritik bland annat från det borgerliga Ciudadanos, som röstar ja till en förlängning, för att han inte är i kammaren inför omröstningen, utan låter hälsominister Salvador Illa försvara beslutet.

    • Spanska regioner stänger gränserna

      Ytterligare fem spanska regioner stänger sina gränser inför och under allhelgonahelgen för alla icke nödvändiga resor. Det är Madrid, Kastillen och Leon, Kastillen-La Manch, Murcia och Andalusien. Navarra, La Rioja och Baskien hade redan tidigare beslutat om en stängning, och flera andra är på gång (det är bara Extremadura, Gallicien och Kanarieöarna som inte planerar någon gränsstängning). Hur länge gränserna kommer att vara stängda varierar.  I vanliga fall är allhelgona en stor reshelg då omkring sex miljoner spanjorer brukar resa till andra delar av Spanien.

    • Nytt nationellt nödläge i Spanien

      Den spanska regeringen utlyser via dekret ett nytt nationellt nödläge, som omfattar hela landet utom Kanarieöarna. Nödläget syftar bland annat till att ge de spanska regionstyrena instrument för att kunna begränsa rörligheten inom och mellan regionerna. Det innehåller även ett nattligt utegångsförbud mellan 23 och 6 på morgonen (regionerna får dock en viss befogenhet att flytta fram eller tillbaka tiden). Nödläget gäller inledningsvis i 15 dagar, därefter ska parlamentet kunna godkänna att det får vara i kraft till i maj. Människor får numera inte träffas socialt i grupper som är större än sex personer. Regeringen säger att nödläget är ett svar på en vädjan från tio regioner och staden Melilla. Till skillnad från i våras beslutar regeringen inte att stänga gränsen mot omvärlden.

    • Över en miljon fall av covid-19 i Spanien

      Spanien blir nu ett av sex länder i världen som har haft över en miljon bekräftade fall av covid-19. De andra är USA, Indien, Ryssland, Brasilien och Argentina. Regeringen ska nu samla regionerna för att bestämma hur man ska gå vidare när det gäller att bekämpa pandemin. Samtidigt har det högerextrema partiet Vox riktat en misstroendeförklaring mot den spanska regeringen som nu ska debatteras i kongressen, parlamentets andra kammare, under två dagar. Voxledaren Santiago Abascal anklagar bland annat regeringen för att ha förstört Spanien och dess konstitutionella ordning. Den spanska regeringen överlever dock misstroendeomröstningen den 22 oktober utan några problem, 298 ledamöter röstar för regeringen och 52 emot, det vill säga inget annat parti än Vox röstar för att fälla regeringen.

    • Före detta polischef i Katalonien frias i domstol

      Josep Lluis Trapero, tidigare chef för den katalanska polisstyrkan Mossos d'Esquadra och tre andra katalaner frias av Specialdomstolen, Audiencia Nacional, i Madrid från anklagelserna om uppvigling i samband med den folkomröstning om självständighet för Katalonien som det katalanska regionstyret drev igenom hösten 2017 (se Oktober 2017). Åklagarna hade yrkat på att Trapero skulle dömas till tio års fängelse för att den katalanska polisen inte ingrep mot omröstningen som hade förbjudits av spanska domstolar. Domarna menar dock att Mossos d'Esquadra agerat "proportionerligt" i en redan spänd situation för att inte våldet skulle eskalera ytterligare.

    • Kritik av planerad rättsreform

      Den spanska regeringen planerar att ändra i regelverket för hur landets högsta domare utses, så att det i framtiden bara krävs enkel majoritet för att parlamentets båda kamrar ska kunna godkänna medlemmarna i det rättsliga råd, CGPJ (Consejo General del Poder Judicial), som utser landets högsta domare. Idag måste två tredjedelar av parlamentsledamöterna ge sitt godkännande (enligt reformförslaget ska det krävas två tredjedelars majoritet i en första röstomgång, medan det i en andra omröstning räcker om 176 av kongressens 350 ledamöter, och 134 av senatens 266 medlemmar stödjer en kandidat). Det kritiseras dock av de spanska advokatsamfunden, men även EU-kommissionen har invändningar och uttrycker, enligt tidningen El País, oro för att rättsväsendet kan förlora sitt oberoende och riskera att politiseras. Inga nya utnämningar till CGPJ har gjorts sedan 2018, då ingen kandidat har fått tillräckligt många röster för att väljas in, då det konservativa Folkpartiet (PP) blockerat alla utnämningar.

    • Fortsatt konflikt om coronarestriktioner i Madrid

      Tvisten om coronarestriktionerna mellan den spanska regeringen och det borgerliga regionstyret i Madrid fortsätter. Det senare anklagar nu den spanska regeringen för att presentera falska siffror för att motivera de hårda restriktionerna i delar av Madrid-regionen. Man presenterar samtidigt ny statistik som tyder på minskad smittspridning – med cirka 460 covidsmittade per 100 000 invånare – som argument för att restriktionerna ska lättas. Den spanska regeringen säger att målet nu är 100 smittade per 100 000 invånare för att lättnader ska göras.

    • Domarna i Gürtel-affären ligger fast

      Högsta domstolen fastslår domarna mot 29 personer, varav många från det konservativa PP, som 2018 fälldes för korruption i den så kallade Gürtel-affären (se 24 maj 2020). I ett fall, PP:s förre kassör Luis Bárcenas,sänks dock straffet från 33 års fängelse till 29 år.

    • Bilburna demonstranter kräver regeringens avgång

      Anhängare av det högerpopulistiska Vox samlas i bilar och motorcyklar i Madrid, för att protestera mot hur den spanska regeringen hanterat coronapandemin. De kräver att premiärminister Pedro Sánchez och hans regering ska avgå. Manifestationen genomförs samma dag som det brukar hållas en stor militär parad i huvudstaden. Liknande bilprotester hålls även i Valencia, Sevilla och Malaga. 

    • Katalonien och Navarra inför nya restriktioner

      Regionerna Katalonien och Navarra skärper nu restriktionerna i syfte att minska spridningen av det virus som orsakar covid-19. I Navarra betyder det att högst sex personer får träffas samtidigt och att alla barer och restauranger måste stänga klockan 22. Barer, restauranger, biografer, bibliotek och teatrar får bara ta in 30 procent av de besöker som normalt ryms, för mataffärer gäller 40 procent. Det sker bland annat sedan 453 nya fall rapporteras på ett dygn, den högsta siffran sedan pandemin inleddes. I Katalonien uppmanas alla som kan att arbeta hemma under 15 dagar. Under samma period ombeds universiteten att ha all undervisning via nätet.

    • Migrantströmmen till Kanarieöarna ökar

      Över 1 000 afrikanska migranter anländer under ett dygn till Kanarieöarna. Så många migranter har inte kommit till regionen sedan 2006. En del av migranterna lider av uttorkning, men de flesta av dem är vid god hälsa. Allt fler människor försöker ta sig till Europa den här vägen sedan det har blivit svårare att ta sig dit över Medelhavet, sedan Marocko skärpt säkerheten längs kusten. Enligt organsationen för migratiin IOM har minst 252 människor drunknat från årsskiftet fram till  och med 17 september.

    • Spanska regeringen inför nödläge i Madrid

      Den spanska regeringen beslutar att införa ett 15 dagar långt hälsonödläge (estado de alarmai de delar av Madrid-regionen där smittspridningen av det nya coronaviruset är mest utbredd. Det sker trots starkt motstånd från det borgerliga regionstyret i Madrid-regionen. En domstol i Madrid, Högre rätten i Castilla y León, gav den 8 oktober regionregeringen rätt och slog fast att man inte kunde begränsa människors rörelsefrihet i det berörda området och bötfälla dem som brutit mot detta, om man inte inför ett nödläge. Den spanska regeringen hade givit regionpresident Isabel Díaz Ayuso fram till klockan tolv att frivilligt gå med på begränsningarna, men hon hördes inte av. Restriktionerna berör 4,5 miljoner människor, och innebär att de inte får lämna sina bostadsområden om de inte ska arbeta, gå i skolan eller av medicinska skäl.

    • Sánchez utlovar 800 000 nya jobb

      Spanien hoppas att kunna skapa 800 000 nya arbetstillfällen på tre år, tack vare bidrag och lån från EU. Det säger premiärminister Pedro Sánchez när han presenterar regeringens planer för den kommande mandatperioden. Sánchez utlovar en modernisering av den spanska ekonomin på ett sätt som ska minska klyftorna i landet. Han pekar ut flera särskilt prioriterade områden: grön omställning, social och territoriell enhet digitalisering och jämlikhet mellan könen. Spanien väntas få sammanlagt 140 miljoner euro i stödpengar från EU. Bara några dagar tidigare aviserade regeringen en prognos som tyder på att Spaniens BNP kommer att falla med över 11 procent 2020, till följd av coronakrisen, vilket är 2 procent mer än regeringen förutspådde i maj Arbetslösheten väntas också stiga till över 17 procent.

    • Rekordhög statsskuld på grund av corona

      Den spanska statsskulden har ökat snabbt under coronakrisen, 1,29 biljoner euro, vilket motsvarar 110 procent av landets BNP. Det är den högsta siffran sedan millennieskiftet. Samtidigt har underskottet i statsbudgeten ökat till över 6 procent.

    • Beslut om nya restriktioner via dekret

      Den spanska regeringen beslutar, via dekret, att sätta huvudstaden Madrid och nio omgivande kommuner med höga smittotal av covid-19 i karantän. Det sker efter en överenskommelse mellan de flesta av Spaniens regioner. Madrid, Katalonien, Andalusien och Galicien motsätter sig dock detta, då de anser att detta inte är det bästa sättet att hantera den pågående coronapandemin. Den konservativa regionregeringen i Madrid säger att man kommer att genomföra åtgärderna, men att  den kommer att överklaga dekretet i domstol. Till skillnad från de restriktioner som redan införts av regionstyret i Madrid kommer de nya reglerna att gälla hela kommuner och inte bara vissa distrikt. De som kommer att omfattas  är områden där fler än 500 per 100 000 invånare är smittade av covid-19. Restriktionerna träder i kraft inom 48 timmar.

    • September

    • Aragonès tillfällig regeringschef i Katalonien

      Pere Aragonès utses till ny tillfällig regeringschef i Katalonien. Han kommer bara att ha vissa begränsade befogenheter fram till det nyval som planeras i början av 2021. Utnämningen sker efter att regionpresidenten av Högsta domstolen förbjudits att inneha ett offentligt ämbete (se 28 september 2020).

    • 34 frias från korruptionsanklagelser

      Den förre IMF-chefen Rodrigo Rato och 33 andra som bland annat åtalats för att ha lämnat falska uppgifter till investerare 2011 frias nu av specialdomstolen, Audiencia Nacional, som behandlar brott mot staten, korruption misstänkta terrorbrott med mera. Många småsparare förlorade sina pengar efter att ha investerat i Bankia, som bildats året genom en sammanslagning av flera sparbanker, efter uppgifter om att banken gick med vinst, medan den i själva verket var på väg mot en miljardförlust. Rato var då Bankias styrelseordförande, och han har tidigare varit ekonomiminister i under det konservativa PP:s styre i slutet av 1990-talet och början av 00-talet. Han avtjänar för tillfället ett 4,5-årigt fängelsestraff för att ha använt bankens kreditkort för privata bruk (se Oktober 2014). Domstolen har tagit ett år på sig för att komma fram till den friande domen.

    • HD fastställer dom mot Kataloniens regionpresident

      Den spanska Högsta domstolen (HD) avgör att Kataloniens regeringschef Quim Torra inte längre får inneha ett offentligt ämbete under 18 månader (Juli och December 2019). Domen gäller hans vägran att följa en order från det spanska valrådet om att avlägsna separatistiska symboler från offentliga byggnader i Katalonien

    • Restriktionerna i Madrid utvidgas

      Det område som berör av de nya coronarestriktionerna som infördes i Madrid tidigare i september utökas nu till flera områden från den 28 september. Den spanska regeringen är dock inte nöjd utan uppmanar de regionala myndigheterna att sätta hela huvudstadsområdet i karantän (senare hotar man med drastiska åtgärder om inte mer görs). Samtidigt väcker beslutet om restriktionerna protester i Madrid, då hundratals demonstranter den 27 september samlas runt det regionala parlamentet för att visa sitt missnöje. Madrid-regionen är nu det område i Spanien som är hårdast drabbat av covid-19, med drygt 746 fall per 100 000 invånare.

    • Nya coronarestriktioner i Madridregionen

      Regionen Madrid inför nya restriktioner för att förhindra fortsatt spridning av det virus som orsakar covid-19. Rörelsefriheten begränsas för invånare i flera extra utsatta områden. De får bara lämna sina hemkvarter för att arbeta, gå i skolan eller ta hand om anhöriga. Högst sex personer får umgås samtidigt och alla parker ska hållas stängda. Drygt 855 000 människor bor i de berörda områdena. I de mest drabbade områdena beräknas 1 000 invånare av 100 000 vara smittade av covid-19. Nya restriktioner införs även på andra håll i Spanien, bland annat Alicante, San Sebastián de los Reyes och Cuzco. Helgen efter hålls flera demonstrationer i Madrid för att protestera mot restriktionerna och för att kräva att Isabel Díaz Ayuso, från det konservativa Folkpartiet (PP) som leder regionregeringen ska avgå. Madridregionen, som styrs av PP och det borgerliga Ciudadanos med stöd av det högerpopulistiska Vox, har tidigare kritiserats för passivitet när det gäller att hantera pandemin. 

    • Ny lag banar väg för att identifiering av offer från Francotiden

      Den spanska regeringen godkänner ett lagförslag som gör det möjligt att gräva upp och identifiera kvarlevorna efter tusentals människor från massgravar från tiden för spanska inbördeskriget 1936–1939 och under diktaturen under Franco. Det handlar omkring 100 000 offer som nu vilar i omärkta gravar runt om i Spanien. Det ska också byggas upp en databas för att kunna identifiera offren och det kommer också att bli förbjudet för statliga institutioner att glorifiera diktaturen. Ättlingar till dem som slogs med de internationella brigaderna på republikens sisa under inbördeskriget ska också kunna erbjudas spanskt medborgarskap. El Valle de los Caidos (De stupades dal), ett mausoleum cirka fem mil norr om Madrid, där Franco tidigare var begravd ska omvandlas till en plats där besökarna ska få lära sig mer om det som hände under inbördeskriget och diktaturen. Regeringen avsätter 750 000 euro för att bekosta det arbete som utförs i enlighet med lagen under 2020.

    • Kritik mot coronabekämpning

      Spanien blir nu det första europeiska land där sammanlagt en dryg halv miljon (över 566 000) fall av covid-19 har rapporterats. Experter menar nu att regeringens beslut att i juni lämna över ansvaret för pandemibekämpningen på regionerna har både politiserat och försvårat arbetet. Regelverket ser olika ut i olika regioner, samtidigt som invånarna kan resa fritt mellan olika delar av landet. Madrid som drabbats hårdast av pandemin har nyligen begränsat antalet personer som får träffas samtidigt till tio, restriktioner som andra mindre utsatta regioner infört tidigare. Regeringen pekar på att man låter regionerna använda 2 000 soldater i arbetet med smittspårning. Den 11 september rapporterades över 12 100 nya fall, vilket är den högsta siffran hittills i Spanien.

    • Småskaligt La Diada-firande i coronatider

      Det årliga nationaldagsfirandet i Katalonien, La Diada, begränsas nu av de restriktioner som införts på grund av den pågående coronapandemin, där stora folksamlingar är förbjudna. På många håll i regionen förekommer dock mindre manifestationer till stöd för katalansk självständighet. Enligt beräknar deltar omkring 59 000 människor i dessa, enligt tidningen El País. Organisatörerna uppmanar deltagarna att upprätthålla social distans i sina manifestationer. På morgonen stoppas delar av tågtrafiken då brinnande däck placerats på spåren. Samtidigt är det tydligt att det råder spänningar mellan de regionala regeringspartierna, där vänsterpartiet ERC, precis som oppositionen, vill ha ett nyval, något JxCat säger nej till.

    • Ex-överste från El Salvador döms för jesuitmord

      Den salvadoranske före detta översten Inocente Montano döms till 133 års fängelse av en domstol i Madrid, för sin inblandning i det uppmärksammade mordet på sex jesuitpräster och två andra personer 1989. Fem av prästerna var spanjorer. En man som misstänks för att ha utfört morden är vittne i rättegången. 

    • Spansk ex-minister förhörs av argentinsk domare

      Rodolfo Martin Villa, spansk inrikesminister på 1970-talet, förhörs av en argentinsk domare för sin roll i tolv människors död. De tolv sköts ihjäl av polis eller högerextrema grupper under övergången till demokrati efter diktatorn Francos död 1975. Den 85-årige Martin Villa vidhåller att han är oskyldig till det han anklagas för. Utredningen har inletts på uppdrag av familjer till dem som dödades. En amnestilag från 1977 innebär att spanska domstolar inte har rätt att driva sådana mål.

    • Domstol beordrar Francos släktingar att återlämna herrgård

      En domstol i regionen Galicien beordrar släktingar till den förre diktatorn Francisco Franco att återlämna en herrgård i Galicien som förvärvats illegalt 1941 till staten. Fastigheten Pazo de Meiras användes som Francos sommarresidens. Herrgården ägs idag av sex av den förre diktatorns barnbarn.

    • Viktiga budgetsamtal inleds

      Nu inleds samtalen för att få igenom en ny budget mellan de två regeringspartierna, Socialistpartiet (PSOE) och Unidas Podemos. Det sker efter uppgifter om en schism mellan partierna efter de samtal som PSOE fört med det borgerliga Ciudadanos. För koalitionsregeringen är det viktigt att få en ny budget antagen, då premiärminister Pedro Sánchez två ministärer hittills har varit tvungna att följa den budget som antogs av den tidigare konservativa regeringen 2018. I slutet av augusti höll Sánchez ett möte med PSOE-anhängare på gräsrotsnivå, där också flera ledare för spanska storföretagare deltog. Han tonade då ned allt tal om en schism mellan PSOE och Unidas Podemos. Sánchez betonade också behovet av en politisk dialog för att kunna hantera den pågående pandemin och de ekonomiska problem som följt i dess spår, vilket såg som en känga år det konservativa Folkpartiet (PP). Smittspridningen i Spanien är fortsatt hög, där tusentals nya fall rapporteras varje dag, men tecken finns nu på att den är på väg att avta något.

    • Augusti

    • Över 7 000 nya fall av covid-19 på en dag

      Antalet nya fall av covid-19 i Spanien fortsätter att öka. Bara idag rapporteras över 7 000 nya fall, enligt siffror från hälsodepartementet. Särskilt utsatt är Madrid-regionen, ögruppen Balearerna och regionerna Valencia och Katalonien. Regeringen beslutar därför att sätta in militär för att kunna spåra dem som utsatts för smitta och kunna få ned smittalen. Premiärminister Pedro Sánchez uppmanar också spanjorerna att ladda ned en app, RadarCovid, som kan hjälpa dem att upptäcka om de har varit i närheten av en smittad person. Det betonas dock att situationen idag inte är lika allvarlig som den var i mars.

    • Migrantströmmen till Kanarieöarna ökar

      I takt med att det har blivit svårare för migranter att ta sig från Afrika till Europa över Medelhavet har allt fler människor istället börjat försöka ta sig till Kanarieöarna. 3 448 människor har anlänt dit från den 16 augusti 2019 till samma datum 2020, vilket är sex gånger fler än året innan. Många omkommer dock på vägen. Mellan 1 januari 2020 och 19 augusti samma år har 239 människor omkommit under resan jämfört med 201 under 2019 och 43 2018, enligt siffror från IOM. Samtidigt har antalet migranter som tar sig till Spanien över Medelhavet halverats under samma period. Det beror i hög grad på att många nordafrikanska länder vidtagit åtgärder för att försvåra trafiken, efter uppgörelser med EU. 

    • Tecken på ekonomisk återhämtning

      Ungefär hälften av de spanska företag som till följd av coronapandemin tvingades stänga i mars och april har öppnat på nytt, enligt uppgifter från regeringen. Det ses som ett tecken på att ekonomin nu börjat återhämta sig något. Samtidigt rapporteras 3 650 nya fall av covid-19. Det betyder att Spanien sammanlagt har eller har haft 386 000 fall av virussjukdomen.

    • Nya coronarestriktioner i Spanien

      Spanien har stora svårigheter att få bukt med smittspridningen av covid-19. Under ett dygn rapporteras 3 000 nya fall av virussjukdomen. Det leder till att hälsominister Salvador Illa inför nya restriktioner: alla dansställen stängs nu, restauranger och barer får bara hålla öppet till klockan ett på natten och inga nya gäster får tas emot efter midnatt, och det blir också förbjudet att röka på gatorna. Dessutom begränsas besöken på äldreboenden, och alla som flyttar in på ett vårdhem ska testas om de är smittade av covid-19 eller ej. Regionala myndigheter anmodas att testa fler personer som tillhör riskgrupperna. Enligt officiella siffror har drygt 28 600 människor avlidit i covid-19 i Spanien. Antalet nya dödsfall är dock betydligt lägre nu än tidigare under pandemin. De flesta av de nysmittade är unga människor, och en stor del av dem uppvisar inga symptom på att de är sjuka. Bara omkring tre procent av dem som insjuknat beräknas vara i behov av sjukhusvård.

    • Podemos anklagas för att ha tagit emot pengar från Venezuela

      En domstol i Madrid inleder en undersökning av anklagelser mot flera ledande personer inom det vänsterinriktade Podemos, som nu styr Spanien tillsammans med Socialistpartiet (PSOE). De handlar om obekräftade uppgifter om att partiet tagit emot pengar från Venezuelas regering, i strid mot spanska vallagar. Inget åtal har dock väckts och företrädare för partiet förnekar att det ligger något i anklagelserna. Anklagelserna kommer från José Manuel Calvente, som tidigare var partiets juridiska rådgivare, och som lämnade partiet i slutet av 2019 efter att ha anklagats för sexuella trakasserier. Enligt en del bedömare försvagar anklagelserna partiets position i regeringen och kan innebära att det större partiet, PSOE, blir mindre villigt till nya kompromisser, bland annat när det gäller de skattehöjningar som Podemos vill driva igenom

    • Belgisk domstol: Katalansk ex-minister utlämnas inte

      En före detta katalansk minister, Lluis Puig, kommer inte att utlämnas från Belgien, där han befinner sig i exil, till Spanien. Det avgör en belgisk domstol som menar att den spanska myndighet som begärt att Puig ska utlämnas inte har befogenhet att göra det. Åklagarna säger dock att beslutet ska överklagas. Madrid vill att Puig ska utlämnas för att ställas inför rätta för sin medverkar i den folkomröstning om självständighet för Katalonien som hölls hösten 2017 (se Oktober 2017).

    • Ex-kung Juan Carlos lämnar Spanien

      Den förre kungen Juan Carlos aviserar att han ska lämna Spanien för att inte ställa till problem för sin son, kung Felipe VI. Juan Carlos har hamnat i blåsväder efter att ha figurerat i en korruptionsaffär (se Mars 2020). Senare under månaden framkommer att han har bosatt sig i Förenade arabemiraten. Opinionsundersökningar visar på att en majoritet av spanjorerna, drygt 56 procent, anser attr ex-kungens flytt utomlands är fel sätt att hantera saken. En ännu större andel menar att hans agerande kan komma att skada kung Felipe VI som försökt bättra på monarkins rykte genom en ny uppförandekod.

    • Juli

    • EU enas om coronastöd

      Efter hårda och långdragna förhandlingar enas EU-ländernas ledare om ett gigantiskt stödpaket för att bidra till återuppbyggnaden efter coronakrisen. Totalt omfattar stödpaketet 750 miljarder euro. Omkring hälften, 390 miljarder euro, delas ut i bidrag till länder och företag som drabbats hårdast. Resten, det vill säga 360 miljarder, kommer att kunna lånas ut.  Coronastödet kommer att finansieras via gemensamma lån som tas av EU-kommissionen. EU:s medlemmar går gemensamt i borgen för lånen för första gången någonsin. Vid EU-toppmötet antas också en långtidsbudget på 1 075 miljarder euro för åren 2021–2027. Länder som drabbats hårt under pandemin kommer att få stöd, däribland Spanien. Överenskommelsen om budgeten ska dock godkännas av Europaparlamentet. 

    • Coronarestriktioner införs i två distrikt

      Regionsregeringen i Katalonien återinför restriktioner för Segrià-distriktet väster om Barcelona efter en stark ökning av antalet fall av covid-19. Invånarna uppmanas att inte lämna distriktet, medan de som inte bor där uppmanas att åka därifrån. Myndigheterna avråder också från resor mellan olika städer i distriktet. Katalonien är en av de spanska regioner som drabbats hårdast av coronapandemin, med nästan 73 000 bekräftade fall av covid-19 och 12 586 dödsfall. En dag senare införs även restriktioner för fem dagar i distriktet A Marina i regionen Gallicien, där förbjuds bland annat alla folksamlingar på mer än tio personer och alla som rör sig utomhus måste bära munskydd.

    • Klart för ny krisfond

      Den spanska regeringen aviserar att en ny fond på 10 miljarder euro ska skapas för att bistå de förtag som drabbats allra hårdast av coronapandemin. Företagen måste dock vara aktiva i strategiskt viktiga branscher, som hälsovård, transporter säkerhet och infrastruktur. 

    • Gränsen mellan Spanien och Portugal öppnas på nytt

      Nu öppnar Spanien och Portugal gränsen mellan länderna, som till följd av coronapandemin har varit stängd sedan den 16 mars. Det sker med en ceremoni där såväl Spaniens kung Felipe VI, premiärminister Pedro Sánchez och Portugals president Marcelo Rebelo de Sousa och premiärminister António Costa deltar. I Spanien har ett 50-tal mindre utbrott av covid-19 rapporterats, men enligt myndigheterna är läget under kontroll. Det sker dagen efter att Europeiska rådet enats om att låta personer från 14 länder utanför EU att företa icke nödvändiga resor till unionen (Algeriet, Australien, Kanada, Georgien, Japan, Montenegro, Marocko, Nya Zeeland, Rwanda, Serbien, Sydkorea, Thailand, Tunisien och Uruguay).

    • Juni

    • Spanien stänger åtta kolkraftverk

      Spanien stänger åtta av landets 15 koleldade kraftverk. Det sker med hänvisning till att de inte bär sig och att utsläppen från dem är större än EU tillåter. Experter på energifrågor påpekar att det numera är billigare att bygga nya kraftverk som drivs av förnyelsebar energi än att fortsätta att driva kolkraftverken. Beslutet att stänga kraftverken fattas av fyra elbolag som ägs av den italienska koncernen Enel.

    • Permitteringsprogram förlängs

      Spanien förlänger sitt program för permittering av arbetskraft i ytterligare tre månader fram till slutet av september, efter en uppgörelse med fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Ingen personal får sägas upp under sex månader efter att permitteringsperioden tagit slut, även om den spanska regeringen säger sig inse att nedskärningar kommer att ske. Regeringen befarar att arbetslösheten kan stiga till omkring 19 procent fram till slutet av året. Mellan mitten av mars fram till slutet av maj har omkring 3,7 miljoner människor omfattats av permitteringsprogrammet, enligt Madrid.

    • Spanien häver nationellt nödläge

      Spanien häver nu det nationella nödläge som har varit i kraft sedan mitten av mars. I och med det flyttas en stor del av ansvaret för att bekäma covid-19 till regionerna. Det betyder också att turister från andra EU-länder och länder som är med i tullunionen Schengen på nytt är välkomna att besöka landet. Det är viktigt för att ekonomin ska kunna återhämta sig, normalt sett svarar turismen för drygt en tiondel av BNP. Regeringen har aviserat ett stödpaket på drygt fyra miljarder euro till turistsektorn. Spanjorerna uppmanas också att turista på hemmaplan i år. En del restriktioner kommer även fortsättningsvis att vara i kraft, bland annat måste människor hålla fysisk distans och bära munskydd i kollektivtrafiken. Enligt officiella siffror har över 28 000 människor avlidit i covid-19 i Spanien, men kritik har riktats mot hur spanska myndigheter redovisar dödssiffrorna.

    • Rättegång i Spanien för jesuitmord i El Salvador

      En rättegång inleds i Madrid mot en salvadoransk tidigare överste, Inocente Montano, som misstänks för att ha beordrat det uppmärksammade mordet på sex jesuitpräster och två andra personer 1989. Fem av prästerna var spanjorer. En man som misstänks för att ha utfört morden är vittne i rättegången mot Montano, en tidigare salvadoransk viceminister som misstänks ha ingått i en högerextrem grupp som motsatte sig fredsförhandlingar med vänstergerillan FMLN. Montano utlämnades 2017 till Spanien från USA, dit han flyttat 2002 och där han dömts till fängelse för migrationsbrott och mened. El Salvador har hittills vägrat att lämna ut andra misstänkta officerare i målet till Spanien.

    • Spanien öppnar upp mot Frankrike och Portugal 22 juni

      Spanien kommer att öppna sina gränser mot  Frankrike och Portugal den 22 juni, cirka tre månader efter att de stängdes. Alla som reser in i landet måste dock sitta i karantän i 14 dagar.

    • Hätsk stämning när kongressen förlänger hälsonödläget

      Efter en hätsk debatt i parlamentets undre kammare, kongressen, får regeringen igenom ännu en förlängning av delar av det hälsonödläge som i mars infördes mot den pågående coronapandemin. Den här gången till den 21 juni. Det sker med hjälp av det borgerliga Ciudadanos och Baskiska nationalistpartiet (PNV), medan Kataloniens republikanska vänster (ERC) lägger ned sina röster, Premiärminister Pedro Sánchez försöker också samla stöd för en omställning av den spanska ekonomin för att den ska bli mer hållbar. Han manade också om hjälp för att trycka på EU för den stödfond som är på gång för att hantera de ekonomiska problemen efter pandemin, där Spanien hoppas på att få 140 miljarder euro i bidrag och lån. Högerpartierna Folkpartiet (PP) och Vox  riktade å sin sida hård kritik mot Sánchez socialdemokratiska parti (PSOE) och hans regerings sätt att hantera pandemin. PP-ledaren gav Sánchez skulden för att så många spanjorer har avlidit i covid-19. Vox-ledaren Santiago Abascal riktade istället hård kritik mot  Pablo Iglesias, ledare för det mindre regeringspartiet Unidas Podemos, som han hotade med att få ställd inför rätta. 

    • Maj

    • Spanien inför basinkomst

      Den spanska regeringen beslutar att införa en basinkomst från juni månad, i syfte att motverka den fattigdom som har följt i coronakrisens spår. Ensamhushåll garanteras en inkomst på 462 euro i månaden, medan familjer ska få ytterligare 139 euros per person (med en maxgräns på 1 015 euro per hushåll). Enligt regeringen kommer omkring 850 000 hushåll att vara berättigade till basinkomsten. Åtgärden är till för att hjälpa de omkring 1,6 miljoner invånarna som lever i extrem fattigdom.

    • Avskedandet av hög polischef skapar turbulens

      Den spanska inrikesministern Fernando Grande-Marlaska förnekar att han avskedade chefen för civilgardet i Madrid, överste Diego Pérez de los Cobos, på grund av en rapport där det spekuleras om sambandet mellan spridningen av det nya coronaviruset och de stora manifestationer som hölls under internationella kvinnodagen den 8 mars, bara sex dagar innan regeringen utlyser ett nationellt nödläge (se Mars 2020). Rapporten nämner också en stor demonstration som organiserats av det högerpopulistiska Vox och en fotbollsmatch på Wanda Metropolitano-stadion. Den ska också har skickats till en domare för att utreda om chefen för Spaniens smittskyddsmyndighet, Fernando Simón, har begåtts några fel. Avskedandet av Diego Pérez de los Cobos leder till att den näst högsta chefen för civilgardet avgår i protest, och oppositionen kräver också att inrikesministern ska avskedas.

    • Spanien utlyser tio dagars landssorg

      Spanien kommer att från den 27 oktober hålla en tio dagar lång period av landssorg för att uttrycka sin sorg och hedra dem som har avlidit i covid-19. Det kommer bland annat att hållas en ceremoni för de döda under ledning av kung Felipe VI.

    • Officiell dödssiffra skrivs ned

      Spanska myndigheter skriver nu ner siffran över hur många som har avlidit i covid-19 med nästan 2 000 personer. Detta sedan man gått igenom alla uppgifter och tagit med de dödsfall som har registrerats två gånger och dem som visat sig ha avlidit av andra orsaker än covid-19. Den nya officiella siffran över avlidna i covid-19 i Spanien är nu 26 834.

    • Spanien öppnar för utländska turister i juli

      Premiärminister Pedro Sánchez säger att utländska turister kommer att vara välkomma till Spanien från juli månad, under säkra förhållanden.

    • Tusentals deltar i bilprotester organiserade av Vox

      På flera håll i Spanien hålls protester organiserade av det högerpopulistiska partiet Vox mot hur den spanska regeringen har hanterat coronakrisen. I Madrid samlas omkring 6 000 bilar. Deltagarna tutar och viftar med spanska flaggor. Vox-ledaren ledare Santiago Abascal talar till deltagarna via en utsändning från radionätverket EsRadio och säger att deltagarna är där för att försvara sin frihet och han beskyller Madrid för att vara den regering i världen som skött pandemin allra sämst. Liknande protester hålls samma dag i alla spanska provinshuvudstäder, en av de största är i Sevilla, med ungefär lika många deltagande bilar som i Madrid.

    • Politiska spänningarna växer

      De politiska spänningarna i Spanien stiger.  Den senaste förlängningen av hälsonödläget sker med hjälp av Ciudadanos och små regionala partier, medan Folkpartiet (PP) röstar emot och PP-ledaren Pablo Casado riktar hård kritik mot hur regeringen har hanterat pandemin och den strikta karantän som landet. Genom att förlita sig på Ciudadanos, som har en hård linje gentemot separatistpartier, riskerar premiärminister Pedro Sánchez att irritera de partier som gjorde det möjligt för honom att bilda en regering i början av året. En känslig sak är också att regeringen inför omröstningen den 21 maj slöt en uppgörelse med det baskiska separatistpartiet Bildu för att det skulle lägga ned sina röster (en del i Spanien ser Bildu som en arvinge till separatiströrelsen ETA:s politiska gren).

    • Munskydd obligatoriskt i Spanien

      Alla spanjorer över sex år måste bära munskydd i alla situationer där fysisk distans inte är möjlig, enligt ett nytt dekret från regeringen.

    • Hälsonödläget förlängs på nytt

      Spanska regeringen förlänger det hälsonödläge som infördes i mars för att bekämpa spridning av det nya coronaviruset till den 7 juni. Beslutet fattas med stöd av det borgerliga Ciudadanos, som dock inte velat ha den förlängning på en månad som premiärminister Pedro Sánchez tidigare har aviserat. Det spanska parlamentets underhus, kongressen, ska rösta om förslaget den 20 maj. Det kommer samtidigt flera tecken på att läget i Spanien håller på att förbättras, tre dagar i rad har antalet dödsfall i covid-19 legat under 100 och antalet nysmittade i Spanien ökar inte lika snabbt som tidigare. Opinionsundersökningar tyder på att sex av tio spanjorer stödjer en förlängning av de hårda restriktionerna. Några dagar tidigare hade dock flera demonstrationer hållits i flera disktrikt i Madrid, med stöd av landets högerpartier, där krav ställdes på att Sánchez skulle avgå och att spanjorerna skulle få större frihet. Liknande protester har även förekommit i Sevilla i södra Spanien.

    • Hårt slag mot spansk ekonomi

      Den spanska ekonomin ser ut att ta mer stryk än man tidigare trott. Enligt den spanska centralbanken kommer BNP att krympa med mellan 9,5 och 12,4 procent under 2020, för att därefter börja växa på nytt. Centralbankschefen Pablo Hernández de Cos säger att Spanien blivit särskilt utsatt då turism,  besöksnäringen, transporter och handel svara för ungefär en fjärdedel av BNP.

    • Nya lättnader i restriktionerna

      Nu sker ytterligare lättnader i de restriktioner som införts för att bekämpa covid-19, men det sker i olika takt i olika delar av landet. Nu sker även vissa lättnader i karantänen i Madridregionen, Barcelona och regionen Kastilien och León i nordvästra, bland annat kommer mindre butiker att få öppnas och välkomna kunder utan föregående bokning. Även muséer och universitet får återuppta verksamhet, och upp till 15 personer får delta i begravningar om de hålls utomhus, tio om de hålls inomhus. 

    • Studie: Få spanjorer har antikroppar mot covid-19

      Bara fem procent av spanjorerna har smittats av covid-19, åtminstone enligt en spansk studie, där blodprov har tagit på nästan 70 000 personer. Studien gjordes för att utröna hur många spanjorer som utvecklat antikroppar mot sjukdomen. Det råder dock stora regionala skillnader, enligt tidningen El País. I de mest utsatta områdena, Soriaprovinsen, norr om huvudstaden och Madridregionen, hade 14,2 procent respektive 11,3 procent utvecklat antikroppar. I en del regioner som Murcia, Asturias och Kanarieöarna var andelen betydligt lägre, under 2 procent. Det betyder att Spanien är långt ifrån den flockimmunitet som skulle kunna bidra till att stoppa smittspridningen. Studien tyder också på att 90 procent av sjukdomsfallen inte upptäckts av vården. Spanien har fram till nu haft över 228 000 bekräftade fall av covid-19.

    • Spanien inför karantän för resenärer från utlandet

      Från och med den 15 maj inför Spanien en två veckor lång karantän för alla som reser till landet från utlandet. Man vill också begränsa hur många passagerare som får resa i samma flygplan, men det finns ingen lagstiftning idag som gör detta möjligt. Åtgärderna syftar till att undvika en andra smittvåg av covid-19. Beslutet väcker protester från turistindustrin men också från flygbolagen.

    • Nödläget förlängs till 24 maj

      Det spanska parlamentets underhus, kongressen, röstar för att förlänga det nationella nödläget i landet i ytterligare två veckor, fram till den 24 maj. Det är den fjärde gången kongressen röstar för att förlänga det nödläge som infördes den 14 mars för att förhindra fortsatt spridning av det nya coronaviruset som orsakar covid-19. I slutet av april har dock vissa lättnader i restriktionerna skett. För att få kongressens godkännande tvingades den till vissa eftergifter till det borgerliga Ciudadanos och Baskiska nationalistpartiet (PNV). Det konservativa Folkpartiet (PP) valde dock att lägga ner sina röster. 75 ledamöter röstade mot förlängningen. 

    • Nya lättnader i restriktionerna

      Nya lättnader i restriktionerna aviseras idag, men bara i vissa delar av landet. Människor i Madrid, Barcelona, Granada, Malaga och delar av nordöstra Spanien kommer även fortsättningsvis sitta i karantän. Skolor kommer delvis att få öppnas på nytt den 26 maj, men undervisningen kommer inte att komma igång som vanligt förrän i september. Från den 11 maj ska en del barer och restauranger få börja öppnas, men reglerna lättas inte på allvar förrän den 10 juni, och etablissemanget måste se till att gästerna håller på avstånden. Den 26 maj får biografer, teatrar och utställningar öppna på nytt, men får bara ta emot ett begränsat antal gäster. Utomhuskonserter kommer också att vara tillåtna, med en publik på upp till 400 personer. 

    • BNP faller med över 5 procent

      Den spanska ekonomin drabbas hårt av coronakrisen. BNP faller med över fem procent under första kvartalet 2020. Samtidigt varnar statstistikmyndigheten för stora osäkerheter i siffrorna på grund av svårigheter att samla in data.

    • April

    • Arbetslösheten stiger över 14 procent

      Arbetslösheten har under årets första kvartal stigit till över 14 procent i Spanien, enligt landets statistikorgan INE. Därmed är Spanien ett av länder inom eurozonen som har högst arbetslöshet efter Grekland.

    • Spanien börjar öppnas upp 4 maj

      Premiärminister Pedro Sánchez aviserar i ett tal att processen att öppna upp samhället kommer ett ske gradvis under en period på sex till åtta veckor enligt den plan som nu har godkänts av regeringen. Från den 4 maj kommer vissa småföretag, bland annat järnhandlare och restauranger som kan erbjuda hämtmat, att kunna återuppta sina verksamheter. Alla inköp måste förbokas och bara en kund i taget ska tillåtas i lokalerna. Även frisörer och gym får öppna, men måste följa hårda säkerhetsregler. De som är över 65 år får bara besöka butiker och andra inrättningar vid bestämda tider. Kyrkor, moskéer och andra religiösa platser får också öppnas, men med begränsningar av hur många som får delta i gudstjänster eller andra verksamheter. Människor ska också tillåtas resa inom den egna provinsen. Tills vidare kommer spanjorer dock inte kunna resa till andra provinser eller ökar för att besöka släktingar eller ta sig till sommarhus. Hittills har nästan 24 000 människor avlidit i covid-19 i Spanien. Dödstalen per dygn har sjunkit på senare tid, från 950 den 2 april till under 400 per dygn under de senaste fem dagarna.

    • Karantänen lättas upp för spanska barn

      Barn under 14 år kommer från den 27 april att tillåtas att följa med en vuxen till en livsmedelsaffär, ett apotek eller en bank. De kommer dock inte att få gå på promenader. Barn mellan 14 och 18 kommer att få göra samma sak utan en vuxens sällskap. Beskedet möttes omedelbart av protester i sociala medier, där man argumenterade att det inte var logiskt att barnen skulle få gå in i slutna rum när smittorisken skulle vara betydligt mindre om de fick röra sig utomhus. Protesterna leder till att regeringen backar och beslutar att barn under 14 år får gå på promenader i sällskap med en vuxen. De får komma ut en gång per dag och röra sig högst en kilometer från bostaden. 

    • Coronakrisen hårt slag mot Spaniens ekonomi

      Den spanska ekonomin kommer att krympa med mellan 6,6 och 13,6 procent under 2020, enligt en prognos från den spanska centralbanken. Enligt banken beror det stora spannet på den osäkerhet som råder om hur länge stora delar av samhället kommer att hållas stängt på grund av den pågående pandemin. Samtidigt planerar premiärminister Pedro Sánchez vid EU-toppmötet senare under veckan att begära ett rekordstort stöd, 1,5 biljoner euro, för att de hårdast drabbade ekonomierna ska kunna återhämta sig. Och att det ska handla om bidrag, och inte lån. Han har dock inte fått de andra två hårt drabbade länderna, Italien och Frankrike, med sig i detta. De förespråkar en annan lösning som de hoppas att kunna få Tyskland att acceptera, vilket inte är fallet med det spanska förslaget. 

    • Sánchez planerar för lättnader i nödläget

      Premiärminister Pedro Sánchez säger i ett TV-sänt tal att han ska be kongressen om att förlänga det nödläge som infördes den 14 mars för att bekämpa den pågående pandemin. Han vill att det nu ska pågå till den 9 maj men med vissa lättnader. Från den 27 april vill han att det ska bli möjligt för barn att gå ut under vissa förhållanden, något som bland annat Barcelonas borgmästare Ada Colau har krävt. Även oppositionsledaren Pablo Casado från Folkpartiet (PP) har förespråkat detta. Regeringen vill därefter gradvis lätta på restriktionerna från den 11 maj. Även på det området har regioner, bland annat Andalusien där relativt få fall av covid-19 har upptäckts, tryckt på för att en del åtgärder ska hävas. Fram till den 19 april har närmare 20 500 människor avlidit i covid-19 i Spanien.

    • Karantänen hävs för vissa yrkesgrupper

      Idag börjar en del personal återvända till sina arbeten efter flera veckor i karantän. Det handlar bland annat dem som arbetar på byggen och inom industrin. Det sker, enligt den spanska tidningen El País, trots varningar från en del hälsoexperter och en del oppositionspolitiker, att det är alltför tidigt för detta. Särskilt hård är kritiken från Katalonien. De regler som gäller nu är desamma som de som var i kraft innan det nationella nödläget aviserades i mitten av mars, det vill säga skolor, restauranger, kulturinstitutioner och sportanläggningar ska även i fortsättningen vara stängda. Som en extra säkerhetsåtgärd ska tio miljoner munskydd delas ut, bland annat till dem som reser till arbetet med kollektivtrafiken. Fram till den 12 april har nästan 17 500 dödsfall i covid-19 rapporterats i Spanien, nästan 170 000 fall av sjukdomen har bekräftats och nästan 65 000 människor har tillfrisknat. Det påpekas dock att dödssiffran är ännu högre, då bara de som testats positivt för covid-19 innan de avlidit räknas med. Det betyder att siffrorna inte inkluderar många dem som har avlidit hemma eller på äldreboenden och som inte har bekräftats lida av sjukdomen.

    • Nationella nödläget förlängs

      Premiärminister Pedro Sánchez beslut att förlänga det nationella nödläget i Spanien till den 26 april vinner stöd i parlamentets underhus, kongressen, efter en i stundtals hätsk debatt. Men bara det högerpopulistiska Vox och separatistpartierna från Katalonien och Baskien röstar emot beslutet. Åtgärden som tas för att förhindra smittspridning av det nya coronaviruset hade tidigare den 12 april som slutdatum.  Sánchez säger att han sannolikt kommer att begära ytterligare en förlängning på två veckor i slutet av april. Tanken är dock att restriktionerna successivt ska lättas under den här perioden.

    • Masstestning förbereds av personer inom viktiga branscher

      Den spanska regeringen förbereder masstester av personer som arbetar inom viktiga branscher och som inte visar några symptom på covid-19. Det handlar om såväl vårdpersonal (både på sjukhus och inom äldreomsorgen), poliser, dem som jobbar med matförsörjning och frakt. Regeringen förbereder nu infrastruktur för att de som visar sig bära smitta ska kunna isoleras. Det är ännu inte klart om det kommer att vara obligatoriskt att sitta i karantän

    • Lägre dödssiffror i Spanien

      Fortfarande avlider varje dag hundratals människor i covid-19 i Spanien, men nu har siffrorna börjat minska. Idag har 674 människor avlidit i virussjukdomen, jämfört med 809 dagen innan. Det är det lägsta dödstalet på tio dagar i landet. Samtidigt har antalet upptäckta nysmittade ökat med fem procent under samma dygn, vilket är den lägsta siffran sedan krisen inleddes. Hittills har nästan 131 000 bekräftade fall av virussjukdomen rapporterats i Spanien, varav drygt 12 500 har avlidit.

    • Över 10 000 döda i covid-19 i Spanien

      Nu har över 10 000 människor avlidit i Spanien i covid-19, varav 1 000 under det senaste dygnet. Samtidigt står det klart att nästan 900 000 människor förlorat sina jobb under tiden som landet befunnit sig i karantän. Ungefär en halv miljon av dem hade tillfälliga anställningar.

    • Vårdfack vänder sig till domstol för att få skyddsutrustning

      Missnöjet med brist på skyddsutrustning växer bland vårdpersonal i Spanien. I tio av landets 17 regioner har fackföreningar som representerar vårdanställda inlett rättsprocesser för att domare ska beordra regionstyrena att inom 24 timmar ta fram den skyddsutrustning de enligt lag är skyldiga att förse vården med. Omkring 15 000 läkare och sjuksköterskor har hittills bekräftats vara smittade av covid-19. Det är nästan 15 procent av alla bekräftade fall i Spanien. I Madridregionen är andelen ännu högre, 21 procent.

    • Sánchez vill förlänga karantänen till 25 april

      Premiärminister Pedro Sánchez aviserar en förlängning av nedstängningen av det spanska samhället till den 25 april i syfte att minska smittspridningen av det nya coronaviruset. För att den ska gälla måste den dockl godkännas av parlamentet i Madrid.

    • Mars

    • Åtgärder vidtas för att stoppa vräkningar

      Den spanska regeringen förbjuder hyresvärdar att vräka sina hyresgäster för att de inte kan betala sina hyror på grund av den pågående coronakrisen. Det blir också förbjudet för el- och vattenbolag att stänga av el och vatten på grund av obetalda räkningar. Tidigare har regeringen infört anstånd med räntebetalningar för att försöka förhindra att människor förlorar sina hem. Socialminister Pablo Iglesias, från Unidas Podemas, säger att regeringen också ska låna ut pengar till hyresgäster som behöver hjälp för att betala sina hyror. Frågan om vräkningar är känslig i Spanien, då många spanjorer förlorade sina hem i den senaste finanskrisen. Åtgärderna vidtas samtidigt som 849 nya dödsfall till följd av covid-19 rapporterats under ett dygn. Sammanlagt har 8 149 människor hittills avlidit i virussjukdomen i Spanien. Samtidigt tycks antalet nysmittade människor vara på väg ner.

    • Tillfälligt stopp för begravningar

      Spanien förbjuder alla begravningsceremonier, både religiösa och civila, fram till den 11 april. Förbudet gäller även likvakor i hemmet. Bara tre personer får närvara vid jordfästningar. Hittills har 7 340 människor avlidit i covid-19 i Spanien.

    • Regeringen skärper restriktionerna

      Den spanska regeringen skärper nu de restriktioner som införts för att begränsa spridningen av det nya coronaviruset i landet. Spanjorerna får nu bara lämna sina hem för att köpa mat eller handla mediciner. Alla som inte har arbeten som anses vara oumbärliga beordras att stanna hemma. De ska även nu få lön, men ska arbeta in den vid ett senare tillfälle (läs mer om restriktionerna i El País). Reglerna gäller inte för dem som kan arbeta hemifrån. Restriktionerna ska gälla mellan 30 mars och 9 april. 

    • Kongressen godkänner krisåtgärder, men högern kritiserar Sánchez

      Parlamentets underhus, kongressen, godkänner de nya krisåtgärder för att bekämpa coronapandemin som regeringen presenterade tidigare i veckan (se 23 mars 2020). Hälsonödläget förlängs nu till den 12 april. Åtgärderna godkänns av de flesta av kongressens partier, ett undantag är dock de katalanska självständighetspartierna och det baskiska EH Bildu som lägger ner sina röster. Bara 43 av de 350 ledamöterna deltar i omröstningen. Trots att Folkpartiet (PP) godkänner krisåtgärderna riktar partiledaren Pablo Casado kritik mot hur premiärminister Pedro Sánchez har hanterat krisen. Han säger bland annat att Sánchez fått de mest omfattande befogenheter man kan tänka sig, men menar att han inte använt sig av dem på ett effektivt sätt. Liknande kritik kommer från det högerpopulistiska Vox ledare Santiago Abascal. Samtidigt aviseras att Spanien ska köpa sjukvårdsutrustning från Kina för 432 miljoner euro). Fram till nu har över 3 600 människor avlidit av covid-19 i Spanien, vilket är fler än i Kina, och minst 50 000 människor har smittats.

    • Sánchez vill ha Marshallplan för EU

      Premiärminister Pedro Sánchez uppmanar EU att upprätta en stor gemensam satsning för att medlemsländerna ska få igång sina ekonomier igen när coronapandemin är över, liknade Marshallplanen då USA gav omfattande ekonomiskt stöd till Europa efter andra världskriget. Enligt den spanska tidningen EI País har Spanien hittills legat lågt med krav på nya satsningar, medan Frankrike och Italien har tryckt på och Tyskland, Nederländerna och de nordiska länderna bromsar.

    • Nationella nödläget på väg att förlängas

      Premiärminister Pedro Sánchez förlänger det nationella nödläge, som infördes i mitten av mars, i ytterligare 15 dagar, fram till den 11 april. Men för att detta ska vara möjligt måste han nu få detta godkänt av parlamentets underhus kongressen. Flera av oppositionspartierna har tidigare signalerat att de är beredda att stödja detta. Regeringen inför samtidigt nya restriktiktioner för trafik via flygplatser och hamnar, bara godstrafik, spanska medborgare samt EU-medborgare som har permanent uppehållstillstånd i Spanien tillåts att resa in i landet den vägen, med vissa undantag. Den nationella polisen säger att 23 000 brott mot karantänsreglerna har registrerats och 64 personer har gripits för överträdelser av dem. Över 33 000 fall av covid-19 har registrerats i Spanien, varav mer än en tiondel är vårdanställda. Nästan 2 200 människor har avlidit i virussjukdomen. Rapporter kommer om att soldater, som bistår myndigheterna, hittat övergivna vårdhem, i en del fall med döda patienter i sängarna. Regeringen inleder en utredning av detta.

    • Över 1 300 döda i covid-19 i Spanien

      Spanien stegrar nu insatserna för att bekämpa coronapandemin och planerar att ta flera fältsjukhus i bruk. Man har också ökar antalet vårdanställda med 52 000, varav 14 000 pensionerade läkare och sjuksköterskor. Samtidigt varnar premiärminister Pedro Sánchez för att en ännu svårare tid ligger framför spanjorerna. Fram till den 21 mars har nästan 25 000 fall av covid-19 rapporterats i Spanien, vilket var nästan 5 000 fler än dagen innan, och över 1 300 människor har hittills avlidit i virussjukdomen. Majoriteten av dem som har avlidit var över 70 år, och omkring 70 procent av dem som får intensivvård är över 60 år. Mellan 1 och 2 procent av dem som vårdas på sjukhus är dock under 20 år.

    • Spanska hotell stängs

      Den spanska regeringen beslutar att alla hotell som huserar turister ska stängas inom sju dagar. Undantag görs för pensionat där gästerna bor under lång tid. Flera tusen soldater har kallats in för att bistå myndigheterna i försöken att begränsa smittspridningen.  Löften ges också om att bistå äldreboenden med vårdmöjligheter. Det sker sedan 17 patienter avlidit på ett äldreboende då de inte fått tillgång till sjukhusvård. Enligt transportminister José Luis Ábalos är biltrafiken i Spanien sjunkit till en tiondel av vad den var vid samma tidpunkt 2019 och flygtrafiken har mer än halverats. Minskningen var ännu större när det gäller fjärrtåg.

    • Nästan 14 000 fall av covid-19 i Spanien

      Antalet fall av covid-19 ökar snabbt i Spanien, och över 13 700 fall av virussjukdomen har rapporterats och nästan 600 dödsfall. Samtidigt är det svårt att veta hur många som faktiskt är sjuka och Spanien har, som flera andra länder, haft brist på testutrustning. Men ny utrustning ska ha nått landet nu

    • Spanskt stödpaket på 200 miljarder euro

      Den spanska regeringen aviserar ett stödpaket värt 200 miljarder euro för att motverka de ekonomiska konsekvenserna av den pågående coronapandemin. Det gör det möjligt för spanjorer att skjuta upp bolånebetalningar, minska inbetalningarna till socialförsäkringssystemet och ersättning till arbetstagare som måste ta hand om släktingar. Hälften av pengarna ska gå till att stötta företag som annars riskerar att gå omkull. Stödpaketet motsvarar 20 procent av Spaniens BNP. 100 000 spanjorer riskerar att permitteras på grund av krisen.

    • Spanien stänger gränserna

      Spanien stänger gränserna mot grannländerna och alla utländska medborgare som kommer till gränsposteringarna tvingas vända tillbaka. Åtgärderna vidtas för att förhindra fortsatt smitta av det nya coronaviruset. Spanien är nu det värst drabbade landet i Europa efter Italien, med över 11 000 fall av sjukdomen covid-19, varav 2 000 fall rapporterats bara under det senaste dygnet. Nästan 500 människor har avlidit. Nästan hälften av de sjuka finns i Madridregionen. Samtidigt börjar de ekonomiska följderna bli påtagliga och minst 100 000 människor riskerar att förlora sina jobb.

    • Ex-kung Juan Carlos i blåsväder

      Kung Felipe VI väljer att dra in apanaget för sin far, den förre kungen Juan Carlos I, och avsäger sig alla arvsrättigheter. Detta sker efter avslöjanden i schweizisk press om att denne 2007, när han fortfarande var Spaniens kung, i hemlighet ska ha tagit emot motsvarande 88 miljoner euro från Saudiarabien via konton i skatteparadis. Pengarna uppges ha varit mutor i samband med att ett spanskt konsortium fått kontrakt att bygga en snabbjärnväg i Saudiarabien. En stor del av pengarna ska ha gått till Juan Carlos privata resor, men den nuvarande kungen ska också ha fått pengar via två stiftelser: Zagatka och Lucum. Hovet förnekar dock att Felipe ska ha haft någon kännedom om var pengarna kom ifrån. Apanaget som dras in uppgår till drygt 194 000 euro om året.

    • Spanien utlyser nationellt nödläge

      Den spanska regeringen utlyser via dekret ett nationellt nödläge i 15 dagar för att begränsa spridningen av det nya coronaviruset. Det träder i kraft vid midnatt den 14 mars. Det sker sedan 288 människor avlidit av covid-19 i Spanien, och 7 750 människor har smittats av viruset i Spanien. Nödläget innebär att all makt flyttas till Madrid. Inrikesminister Fernando Grande-Marlaska styr nu över såväl nationella som regionala och lokala polisstyrkor. Alla spanjorer anmodas att hålla sig hemma, de får bara lämna sina bostäder för att arbeta, köpa mat, läkemedel och andra nödvändiga varor, besöka vårdinrättningar, tanka fordon och vid ett nödläge etc. Restauranger, kaféer, biografer, butiker som säljer annat än mat och andra liknande inrättningar ska måste hålla stängt. Gudstjänster och begravningar får genomföras så länge de inte samlar för många människor och de som deltar håller minst en meters avstånd till varandra. Buss och järnvägstrafik får fortsätta, men till halva sin kapacitet. Regeringen garanterar tillgången till el, olja och gas samt att livsmedel når konsumenterna.

    • "Hälsonödläge" utlyses i Baskien

      Nu inför även Baskien hårda restriktioner för att försöka begränsa spridningen av det nya coronaviruset och utlyser samtidigt ett "hälsonödläge".  Spanien är hårt drabbat och hittills har drygt 3 100 fall av covid-19 rapporterats och 84 människor har avlidit av sjukdomen. Nästan hälften av fallen har rapporterats i Madridregionen.

    • Sánchez utlovar extra stöd för att hantera coronakrisen

      Spaniens premiärminister Pedro Sánchez säger att EU aviserat att man inte kommer att hålla lika hårt på budgetreglerna som tidigare på grund av coronakrisen. Han aviserar samtidigt extra pengar till små- och medelstora företag för att de ska kunna bemästra de problem som orsakats av krisen. Dessutom utlovas stöd för de föräldrar som inte kan arbeta till följd av att de måste ta hand om sina barn sedan skolor stängts. Kort därefter aviserar Kataloniens regionpresident Quim Torra ett stopp för alla evenemang som samlar mer än 1 000 deltagare. Alla sportevenemang ska också hållas utan publik. Senare försätts fyra katalanska städer Igualada, Vilanova del Camí, Santa Margarida de Montbui och Òdena med sammanlagt 70 000 invånare i karantän under två veckor. Nästan en femtedel av de 319 fall som rapporterats i Katalonien har  upptäckts i Igualada.

    • Över 1 200 sjuka i Covid-19

      I Spanien  har fram till idag drygt 1 200 människor smittats av den nya coronaviruset, som befaras kunna orsaka en pandemi. 30 människor har avlidit i sjukdomen Covid-19 poch 74 får intensivvård. Mest utsatta är Madrid-regionen och Álava-regionen i  Baskien. Där kommer skolor och universitet hålla stängt under 15 dagar från och med den 11 mars.  Alla som kan jobba hemma uppmuntras att göra det. Alla som uppvisar symptom ska testas för corinavirus. För första gången medger den spanska regeringen att man inte har kontroll  över sjukdomsutbrottet. Företrädare för krisgruppen vid hälsodepartementet ifrågasätter skolstängningarna, då många barn kommer att tas om hand av mor- och farförädrar som är extra känsliga för sjukdomen.

    • Spanska regeringen godkänner utlämning till USA

      Den spanska regeringen har godkänt att general Hugo Carvajal, före detta chef för underrättelsetjänsten i Venezuela, kan utlämnas till USA som begärt honom utlämnad för inblandning i narkotikasmuggling. Han är dock försvunnen sedan april 2019, då en spansk domstol godkände utlämningen.

    • Spanien kan få samtyckeslag

      Den spanska regeringen ställer sig bakom ett lagförslag som innebär att sexuellt umgänge utan samtycke likställs med våldtäkt. Lagen innebär att det blir förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen har sagt ja eller aktivt visat att hen vill delta. I särskilt grova övergrepp kan förövaren dömas i upp till 15 års fängelse. Enligt lagförslaget ska straffet bli högre om offret är förövarens partner eller före detta partner. Jämställdhetsminister Irene Montero säger att hon avser att presentera lagförslaget för kongressen för internationella kvinnodagen den 8 mars.

    • Februari

    • Kongressen enas om tak för statens utgifter

      Det spanska parlamentets underhus, kongressen, enas om att sätta ett tak för hur stora statens utgifter får bli  under det kommande budgetåret får bli. Enligt planen får budgetunderskottet för 2020 inte överstiga 1,8 procent av BNP, och tanken är att taket ska sänkas till 0,9 procent fram till år 2023. Enligt EU:s regler får underskottet inte överstiga 3 procent av BNP. Enligt den spanska regeringens beräkningar motsvarade budgetunderskottet 2 procent av BNP 2019. 168 ledamöter röstar för förslaget, 150 emot och 19 ledamöter lägger ner sina röster.

    • Sánchez inleder samtal med katalanska ledare

      Pedro Sánchez inleder samtal i Madrid med Kataloniens regionspresident Quim Torra och företrädare för Kataloniens republikanska vänster (ERC). Den spanska koalitionsregeringens framtid är beroende av att överläggningarna blir framgångsrika. Men vid det första mötet har parterna svårt att enas om en gemensam dagordning. Regeringssidan säger blankt nej till katalanska krav på en folkomröstning om självständighet och att de nio katalanska politiker som fängslats ska beviljas amnesti.

    • Spanien ska införa ny skatt på digitala tjänster

      Spanien inför en ny skatt på digitala tjänster på 3 procent. Det gäller bland annat digitala annonser, försäljning av data som samlats in via digitala plattformar. Den nya lagen kommer att träda i kraft först december 2020 för att ge OECD tid på sig för att arbeta fram ett globalt alternativ till skatten, som bland annat kritiserats av USA för att ensidigt riktas mot amerikanska bolag som Google och Facebook.

    • Svårare att avskeda anställda som varit sjukskrivna

      Den spanska regeringen förbjuder arbetsgivare att avskeda anställda som ofta är sjukskrivna. Det är ett första steg att riva upp de tuffa arbetsmarknadslagar som infördes 2012, då den spanska ekonomin befann sig i en djup kris. Fram till nu har det varit möjligt att avskeda anställda som varit sjuka i en vecka eller mer, om hens sjukskrivningar året innan hade överstigit 2,5 procent av arbetstiden. Enligt en rapport från IMF framställs dessa regler som en framgång för arbetsmarknaden, medan kritiker av lagen menar att den bara skapa otrygghet för de anställda. det är mycket vanligare att personal i Spanien får tillfälliga kontrakt för arbeten, än det är i resten av EU. Arbetslösheten på knappt 14 procent är fortfarande den näst högsta inom EU, efter Grekland.

    • EU-domstolen: Spanien hade rätt att avvisa migranter från Melilla

      Europadomstolen slår fast att Spanien inte har gjort något fel när man i augusti 2014 omedelbart avvisade två migranter, en från Mali och en från Elfenbenskusten, som tagit sig in i den spanska exklaven Melilla i Nordafrika genom att klättra över de omgivande stängslen. Domstolen menar dock att de inte hade någon rätt att begära detta eftersom de inte kommit till Spanien via de rätta kanalerna. Domen kritiseras av Amnesty som menar att spansk polis skickade tillbaka männen till Marocko utan att ta redan på om varför de försökt ta sig till Melilla eller om de avsåg att söka asyl. De fick inte heller någon möjlighet att överklaga avvisningsbeslutet. I samma veva som domstolens avgörande kommer blir det tydligt att invandringspolitiken skapar spänningar inom regeringen, då Unidas Podemos motsätter sig planer på en åtstramning av de spanska asyllagarna. Enligt inrikesdepartementets förslag ska det bland annat bli lättare att avvisa asylsökanden om det till exempel bedöms finnas säkra områden i det land som personen flytt från. Den som avser att söka asyl ska, om förslaget antas, måste göra det betydligt snabbare än idag. Men spänningarna inom regeringen har också ökat av att inrikesdepartementet beslutat att skicka tillbaka fler papperslösa migranter till Mauretanien, i syfte att minska trycket på Kanarieöarna dit många västafrikanska migranter sökt sig på senare tid.

       

    • Klartecken för lagförslag om aktiv dödshjälp

      Spanien tar nu första steget mot en eventuell lagstiftning som tillåter aktiv dödshjälp. Parlamentets underhus, kongressen, röstar för ett första förslag i frågan, med drygt 200 röster för och 140 emot, två ledamöter lägger ner sina röster (antalet ja-röster skiljer sig åt mellan olika källor). Förutom de två regeringspartierna röstade även Ciudadanos och flera mindre partier för förslaget, medan högerpartierna PP och Vox motsätter sig det, liksom katolska kyrkan. Enligt lagförslaget ska patienter kunna få hjälp att ta sina liv via den offentliga vården, men lagen omfattar bara personer som är döende eller som lider av en svår och obotlig sjukdom eller ett allvarligt och kroniskt handikapp. Innan lagen kan antas ska den debatteras och godkännas av både kongressen och senaten. Det är tredje gången på ett år som Socialistpartiet tagit initiativ till ny lagstiftning som ska avkriminalisera dödshjälp. Frågan aktualiserades våren 2019 sedan en man hjälpt sin hustru, som varit sjuk i MS i många år, att ta sitt liv. Enligt den nuvarande lagstiftningen kan en person som försöker hjälpa någon att ta sitt liv dömas till upp till fem år fängelse, den som ger aktiv dödshjälp riskerar att dömas i upp till tio år fängelse för mord.

    • Val i april i Baskien och Galicien

      Galicien och Baskien utlyser regionala val till den 5 april. Regionernas ledare säger sig ha valt en gemensam valdag för att inte trötta ut väljarna med ytterligare valkampanjer, efter flera år med täta nationella val. Även Katalonien ska hålla val, men där har inget datum angivits ännu (se Januari 2020). 

    • Sánchez och Quim Torra i ett första möte

      Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har sitt första möte med den katalanska regionpresidenten Quim Torra i Barcelona. De kommer överens om att senare under året inleda samtal mellan regeringen i Madrid och de regionala regeringarna för att försöka hitta en väg att minska spänningarna mellan Katalonien, som vill bryta sig ur Spanien, och resten av landet. Dagens möte är dock bara en formalitet, de svåra förhandlingarna ligger längre fram i tiden. Den oenighet som råder mellan de två katalanska regeringspartierna Tillsammans för Katalonien (JuntsxCat) och Kataloniens republikanska vänster (ERC), kan göra det lättare för Sánchez att nå en uppgörelse, men han har ett bräckligt stöd i parlamentet och alla eftergifter till katalanska självständighetsivrare skulle vara mycket impopulära i stora delar av landet, inte minst skulle motståndet bli hårt från den spanska högern. 

    • Fler migranter försöker ta sig till Kanarieöarna

      Allt fler afrikanska migranter och asylsökande försöker ta sig till Kanarieöarna. I januari 2020 kom över 700 jämfört med 40 samma månad året innan. Samtidigt har antalet som försöker ta sig till det spanska fastlandet med båt minskat med 72 procent jämfört med samma period året innan. 88 personer, de flesta från Mali, har skickats tillbaka med flyg, via Mauretanien. Överlag har antalet migranter mer än halverats 2019 om man jämför med året innan. Minskningen beror i hög grad på att Marocko, med hjälp av pengar från EU, har agerat mer aktivt för att stoppa migranttrafiken.

    • Januari

    • Nyval på gång i Katalonien

      Kataloniens regionpresident Quim Torra utlyser oväntat nyval. Men han anger inget datum för valet som han säger ska genomföras så snart den regionala budgeten har antagits av det katalanska parlamentet. Ett skäl till det är tilltagande motsättningar inom den styrande koalitionen och ett domslut som ser ut att hota hans politiska framtid. Valmyndigheten har tidigare tagit ifrån Torra hans plats i det regionala parlamentet (se 3 januari 2020). Den har uppmanat det regionala parlamentet att omedelbart stänga av honom, något som Tillsammans för Katalonien (JuntsxCat) vägrat. JuntsxCat har dessutom uppmanat Kataloniens republikanska vänster (ERC) att göra samma sak vilket EUC inte gått med på. ERC:s beslut att stödja Pedro Sánchez regering i Madrid har också skapat spänningar mellan de två katalanska partierna. Talet om nyval får Madrid att skjuta upp det samtal de enligt planerna skulle hålla med Torra den 6 februari.

    • Regeringen aviserar lönehöjningar och stram budget

      Regeringen har nu kommit överens med fackföreningar och arbetsgivarorganisationer om att minimilönen ska höjas med 5,5 procent, till 1 108 euro i månaden. Tidigare har regeringen höjt lönerna för offentliganställda med 2 procent. Samtidigt betonar premiärminister Pedro Sánchez att regeringen ska föra en stram ekonomisk politik och för år 2020 siktar man på ett budgetunderskott på 1,7 procent, jämfört med 2 procent 2019. Näringslivsorganisationer och en del bedömare ifrågasätter om detta är möjligt, särskilt med tanke på att konjunkturen håller på att mattas av.

    • Spanien utlyser klimatnödläge

      Den spanska regeringen utlyser ett klimatnödläge och lovar att Spanien från år 2050 inte ska släppa ut någon koldioxid alls. Regeringen lovar att presentera en plan på hur detta ska gå till inom tio dagar. 

    • Stormen Gloria kräver minst 13 liv

      Minst 13 människor omkommer när att stormen Gloria sveper över södra och östra Spanien, med starka vindar, skyfall och omfattande snöfall.  Enligt premiärminister Pedro Sánchez har det fallit mer nederbörd under en dag än vad som brukar falla under ett år.

    • Regeringen kritiseras för val av ny riksåklagare

      Den spanska regeringen hamnar i konflikt med delar av domarkåren när den nominerar den tidigare justitieministern Dolores Delgado till ny riksåklagare. Regeringen får kritik för att ytterligare politisera den spanska domarkåren. Kritiken kommer både från jurister och delar av den politiska oppositionen, bland annat från det konservativa PP. Delgado godkänns dock av det juridiska råd (Consejo General del Poder Judicial,  CGPJ) som  övervakar rättsväsendet och som garanterar dess oberoende, med tolv röster för och sju emot. Delgado ska också höras av kongressens justitieutskott innan regeringen till sist fattar det avgörande beslutet.

    • Pensionerna höjs i takt med inflationen

      En av den nya vänsterregeringens första åtgärder blir att höja pensionerna så att de ligger på samma nivå som inflationen, vilket betyder en knapp procent 2020. Om priserna kommer att stiga ännu mer kommer en justering av pensionsnivåerna att göras år 2021, enligt premiärminister Pedro Sánchez. På senare år har spanska pensionärer gång på gång gått ut på gatorna för att protestera mot låga pensioner. 

    • Regeringskoalitionen tillträder

      Spaniens nya regering tillträder, med Pedro Sánchez från Socialistpartiet (PSOE) som premiärminister och fyra vice premiärministrar, Pablo Iglesias, från koalitionspartnern Unidas Podemos, samt Carmen Calvo, Nadia Calviño och Teresa Ribera från PSOE. Vid sidan av Iglesias får Unidas Podemos fyra ministerposter (med ansvar för arbetsmarknad, jämställdhet, högre utbildning och konsumentfrågor). Sánchez betonar i samband med tillträder vikten av att sträva efter enighet, och att hela regeringen ska röra sig åt samma håll. Frågor kring sociala rättigheter och en hållbar utveckling (Agenda 2030) ska prioriteras.

    • HD går emot EU-domstolen i fallet Junqueras

      Högsta domstolen (HD) i Madrid avgör att den katalanska politikern Oriol Junqueras inte tillfälligt ska friges från fängelset för att kunna inta sin plats i EU-parlamentet, och därmed beviljas åtalsimmunitet. HD går därmed emot ett utslag i EU-domstolen i slutet av 2019 (se December 2019) och slår fast att Junqueras, enligt spansk lag, inte har rätt att sitta i EU-parlamentet. HD går därmed på samma linje som den spanska valkommissionen. Junqueras dömdes i oktober 2019 till 13 års fängelse för sin roll i den folkomröstning om katalansk självständighet som hölls 2017. Dagen efter, den 10 januari, beslutar EU-parlamentet att Junqueras inte ska få behålla sin plats där,  linje med valkommissonens beslut. 

    • Klartecken för ny koalitionsregering

      Nu är det klart att Spanien får en koalitionsregering mellan Socialistpartiet (PSOE) och Unidas Podemos, den första i landet sedan 1939. Det sker efter en andra förtroendeomröstning i parlamentets underhus kongressen, då 167 ledamöter röstar för Pedro Sánchez som premiärminister och 165 röstar emot. 18 ledamöter från Kataloniens republikanska vänster (ERC) och det baskiska EH Bildu lägger ner sina röster). Förutom de två regeringspartierna röstar Baskiska nationalistpartiet (PNV), Más País (Mer för landet), samt flera mindre regionala partier för Sánchez som premiärminster. De partier som röstar emot är Folkpartiet (PP), Ciudadanos (Medborgare), Vox, JuntsxCat (Tillsammans för Katalonien), Folklig enhet (Cup) samt ytterligare några små partier. I samband med omröstningen riktar bland andra PP-ledaren hårda angrepp mot Sánchez som anklagar för att vara en "extremist" och "lögnare" som har "övergivit sina konstitutionella plikter". 

    • Sánchez förlorar förtroendeomröstning

      Socialistpartiets ledare Pedro Sánchez förlorar som väntat den första omröstningen i parlamentets underhus, kongressen. 166 ledamöter röstar för att han ska utses till spansk premiärminister, 165 emot och 18 lägger ned sina röster. För att vinna krävs minst 176 röster. En ny förtroendeomröstning om Sánchez hålls den 7 januari, då behöver han bara nå enkel majoritet för att vinna. 

    • Quim Torra fråntas plats i i Kataloniens regionparlament

      Den spanska valmyndigheten beslutar att frånta Quim Torra hans plats i det katalanska regionparlamentet. Det betyder att han inte heller kan sitta kvar som Kataloniens regionpresident. Beslutet kommer efter att Högre rätten i Katalonien i slutet av förra året fällde  honom för brott, då han inte följt en order från det spanska valrådet om att avlägsna separatistiska symboler från offentliga byggnader i Katalonien. Torra aviserar dagen efter att han avser att överklaga beslutet till den spanska Högsta domstolen.

    • Belgisk domstol avfärdar arresteringsorder mot Puigdemont

      En belgisk domstol den arresteringsorder som Spanien utfärdat mot den förre katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont och Kataloniens tidigare hälsominister Toni Comin. Bägge politikerna valdes i maj 2019 in i EU-parlamentet och erhåller i och med det immunitet mot åtal, enligt ett utslag i EU-domstolen. Denna kan bara hävas om Spanien begär att det ska göras och att detta godkänns av EU-parlamentet. Puigdemont var Kataloniens regionpresident från januari 2016 till oktober 2017, då han var med och organiserade en folkomröstning om katalansk självständighet, i trots mot spanska myndigheter. Efter det har Puigdemont befunnits sig i självvald exil i Belgien.

    • ERC släpper fram Sánchez i utbyte mot samtal om Katalonien

      Det katalanska vänsterpartiet ERC kommer att lägga ned sina röster i en förtroendeomröstning i det spanska parlamentets underhus, kongressen, i nästa vecka. Det kan bana väg för att socialistledaren Pedro Sánchez ska kunna väljas till Spaniens premiärminister. I utbyte ska partiet ha fått ett löfte om samtal mellan regeringen och ERC om Kataloniens framtid och det politiska läget i regionen. Dessa ska inledas 15 dagar efter regeringens tillträde.  Invånarna i Katalonien ska sedan få säga sitt om alla eventuella avtal som sluts under överläggningarna. Beskedet från ERC kommer sedan partiets nationella råd med klar majoritet röstar för uppgörelsen med PSOE (200 röster för, 3 emot). Socialistpartiet (PSOE) och Unidas Podemos har redan kommit överens om att bilda en koalitionsregering, men för att nå dit krävs även stöd från några små baskiska partier. Om inte så sker är risken stor att det blir ett nytt nyval i Spanien.

  • 2019

    • December

    • Klart för omröstning om Sánchez i januari

      Nu är det klart att det spanska parlamentets underhus, deputeradekammaren, ska rösta om Socialistpartiledaren Pedro Sánchez ska få förnyat förtroende som premiärminister den 5 januari. Då krävs det att han ska få absolut majoritet, det vill säga stöd av minst 176 av kammarens 350 ledamöter för att bli vald. Om han inte får det kommer en andra omröstning att hållas deb 7 januari, då han bara behöver få fler ja-röster än nej-röster. Det katalanska vänsterpartiet ERC, som har 13 mandat, har utlyst ett möte till de 2 januari för att avgöra om det ska lägga ner sina röster i den andra röstomgången för att släppa fram Sánchez.

    • Statsåklagaren: Junqueras bör få inta sin plats i EU-parlamentet

      Spaniens statsåklagare rekommenderar att Oriol Junqueras, ledare för det katalanska vänsterpartiet ERC, ska friges. Junqueras som i oktober dömdes till 13 års fängelse för sin roll i den folkomröstning om katalansk självständighet som hölls 2017 valdes tidigare i år in i EU-parlamentet och bör därför få lämna fängelset för att inta sin plats där (se även 19 december 2019). 

    • Puigdemont kan inta sin plats i EU-parlamentet

      Två självständighetsivrande katalanska politiker som befinner sig i exil, den förre regionpresidenten i Katalonien Carles Puigdemont och hans hälsominister Toni Comin, kan inta sina platser i EU-parlamentet efter ett utslag i EU-domstolen. Bägge två valdes i i WU-parlamentet i maj, men fick enligt spanska regler inte tillträda, eftersom de inte deltog i en ceremoni i Madrid. Enligt EU-domstolen skulle de ha rätt till immunitet från åtal från den tidpunkt då de valts in i EU-parlamentet. 

    • Kataloniens regionpresident fälls i domstol

      Kataloniens regionpresident Quim Torra fälls i Högre rätten i Katalonien för att han inte följt en order från det spanska valrådet om att avlägsna separatistiska symboler från offentliga byggnader i Katalonien. Domstolen förbjuder honom att inneha något offentligt ämbete under 18 månader, han ska också betala rättegångskostnaderna samt 30 000 euro i böter. Torra kan dock sitta kvar som regionpresident tills den spanska Högsta domstolen tagit ställning till hans överklagan av domen.

    • EU-domstolen: Junqueras borde fått immunitet mot åtal

      EU-domstolen (ECJ) slår fast att Oriol Junqueras som i maj valdes in i EU-parlamentet i samband med det borde ha beviljats immunitet mot åtal, trots att han stod åtalad för bland annat uppvigling i samband med en folkomröstning om katalansk självständighet hösten 2018 (se Oktober 2018). Istället har Junqueras som leder det katalanska vänsterpartiet ERC dömts till fängelse i 13 år (se 14 oktober 2019). Enligt spansk lag måste alla ledamöter som väljs in i EU-parlamentet svära en trohetsed till Spaniens författning, vilket Junqueras inte kunde göra då han befann sig i fängsligt förvar.

    • Katalanska protester i samband med El Clásico

      En fotbollsmatch mellan Barcelona FC och Real Madrid (El Clásico) som fick ställas in på grund av oroligheter i Katalonien i oktober spelas nu. Säkerheten har stärkts inför matchen då organisationen Tsunami Democràtic uppmanat till protester.  Inne på fotbollsstadion håller katalanska åskådare upp banderoller där de uppmanar den spanska regeringen att sätta sig ner och tala med katalanska separatistledare. Utanför stadion samlas tusentals människor och ropar slagord om "självständighet" och att alla "politiska fångar ska friges". De upprättar barrikader som sedan rivs av polisen. Minst tolv människor skadas i det tumult som uppstår.

    • Sánchez får i uppdrag att försöka bilda regering

      Pedro Sánchez, Socialistpartiet PSOE:s ledare, har fått i uppdrag av kung Felipe VI att försöka få till stånd en ny spansk regering. Han har redan en uppgörelse klar med det vänsterinriktade Unidas Podemos, men behöver ytterligare stöd för att nå majoritet i kongressen, parlamentets underhus. Sánchez säger att han från måndag ska inleda en dialog med ledarna för de borgerliga partierna Folkpartiet (PP) och Ciudadanos, och därefter ledarna för flera regionala partier för att försöka hitta en uppgörelse. Det mesta talar dock för att det kommer att dröja flera veckor innan kongressen kommer att kunna rösta om ett förslag till ny regering.

    • Fler migranter försöker nå Kanarieöarna

      Minst 62 migranter drunkar utanför Mauretaniens kust när de via båt försöker ta sig till Kanarieöarna. Ett 80-tal människor lyckas dock simma i land sedan båten kört på en klippa i havet och börjat ta in vatten. Merparten av människorna ombord är gambier. Dagarna efter räddas över 350 migranter ute till havs av bland annat den spanska kustbevakningen. Det handlar om flera olika båtar på olika platser.  Allt fler människor försöker nu ta sig till Europa via Kanarieöarna. Sedan i augusti har det anlänt omkring 400 migranter i månaden dit. Det sker sedan marockanska myndigheter agerat för att stoppa migrantströmmen till Spanien från norra Marocko. Hittills i år tros 158 migranter ha omkommit på väg till Kanarieöarna.

    • November

    • Vox blockerar deklaration mot våld mot kvinnor

      Det högerpopulistiska Vox vägrar att skriva under en deklaration där spanska politiska församlingar från kommunal och regional nivå tar avstånd från våld mot kvinnor. Från 2004 och fram till nu har samtliga spanska partier årligen undertecknat en sådan i samband med att Spanien den 25 november högtidlighåller FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor. Vox ledare motiverar beslutet med att "våld inte har något kön".  Det är bland annat regionstyrena i Madrid, Valencia, Castille och León som valt att ställa sig utanför samt kommunala församlingar i Córdoba, Seville, Granada och Jaén. Det borgerliga Ciudadanos, som på flera håll styr tillsammans med Vox, kritiserar beslutet. Sedan 2003 har över 1 000 kvinnor dödats i Spanien av sin partner eller före detta partner, varav 59 bara under 2019.

    • ERC kräver dialog om oberoende för att stödja Sánchez

      Det katalanska vänsterpartiet ERC röstar för att stödja Pedro Sánchez Socialistregering i utbyte mot samtal om självständighet. Frågan är dock hur långt  Sánchez är beredd att sträcka sig för att få till stånd en ny regering i Madrid.

    • Fängelsedomar mot PSOE-politiker i Andalusien

      19 personer, varav två tidigare högt uppsatta politiker från Socialistpartiet (PSOE) i Andalusien döms av en provinsdomstol i Sevilla för att mellan år 2000 och 2009 har gjort sig skyldiga till korruption. Nio av dem döms till fängelse i mellan sex och sju år. De har bland annat försnillat 640 miljoner euro från en arbetsmarknadsfond. Pengarna i den så kallade ERE-skandalen, har gått till bolag och individer som stod PSOE nära. Två personer frikänns av domstolen. José Antonio Griñán, som var Andalusiens regeringschef mellan 2009 och 2013 döms nu till sex års fängelse och förbjuds att inneha ett offentligt ämbete under 15 år, hans företrädare Manuel Chaves bannlyses också från politiken under nio år.  120 vittnen har hörts sedan rättegången inleddes 2011. Detta är en av de största korruptionsskandalerna i Spanien, och en starkt bidragande orsak till att PSOE förlorade makten i Andalusien efter 36 år (se December 2018). Folkpartiet (PP), som förlorade makten i Spanien 2018 sedan PSOE riktat en misstroendeförklaring mot dem efter en korruptionsskandal, manar nu Socialistpartledaren Pedro Sánchéz att visa att han menar allvar med sitt ta om hårda tag mot korruption. Likande tongångar hörs från det borgerliga Ciudadanos. Flera vänsterpolitiker uppmanar PSOE att betala tillbaka de pengar som försvunnit. Till skillnad från den så kallade Gürtel-affären som drabbade PP (se Maj 2018) har inga pengar gått till PSOE:s partikassa och det har inte heller förekommit någon penningtvätt.

    • Katalanska aktivister blockerar motorväg

      Kravallpolis sätts in mot katalanska aktivister från självständighetslägret som blockerar motorvägen nära La Jonquera, en mycket trafikerad gränsövergång mellan Spanien och Frankrike. Minst 19 personer grips. Bakom aktionen som enligt planerna ska pågå i tre dagar står en grupp kallad Tsunami Democràtic.  Aktionen inleddes dagen innan och trafiken på vägsträckan stod helt stilla i 24 timmar. Senare flyttar aktivisterna sin aktion till en plats cirka fem kilometer längre söderut. Och därefter till en plats i närheten av Girona.

    • PSOE och Unidas Podemos överens om regeringssamarbete

      Socialistpartiet (PSOE) och Unidas Podemos är nu överens om att bilda en koalitionsregering. Beskedet kommer bara några dagar efter valet och förvånar bedömare då de två partierna inte kunnat enas om ett liknande samarbete efter valet i april. Sedan dess har bägge partierna tappat mandat i kongressen. De behöver nu vinna stöd från flera mindre partier för att kunna nå majoritet i kongressen (parlamentets underhus). Det borgerliga Ciudadanos markerar redan nu att man inte avser att stödja en sådan regering. Det katalanska vänsterpartiet ERC säger också att man inte tänker ge sitt stöd till koalitionen, men påpekar att beslutet kan komma att ändras. En taleskvinna för ERC betonar dock att PSOE-ledaren Pedro Sánchez och Podemos ledare Pablo Iglesias nu måste inleda en dialog med självständighetspartierna i Katalonien. Om PSOE och Unidas Podemos lyckas vinna tillräckligt med stöd för sitt samarbete blir det den första regeringskoalitionen i Spanien sedan demokratin återinfördes på 1970-talet. 

    • Rivera avgår som ledare för Ciudadanos

      Albert Rivera avgår som ledare för Ciudadanos efter partiets katastrofala resultat i parlamentsvalet den 10 november. Partiet förlorade då 47 av de 57 mandat det vann i valet i april. Rivera aviserar även att han ska lämna kongressen (parlamentets underhus). Inés Arrimadas, som leder partiets katalanska gren, nämns som trolig efterträdare på partiledarposten. 

    • Socialistpartiet vinner valet, samtidigt som högern stärks

      Det spanska nyvalet lär inte göra det lättare att bilda en hållbar regering i Spanien, då varken vänsterpartierna eller högerpartierna når egen majoritet. Situationen är ännu mer komplicerad än efter valet i april. Den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez säger att han vill försöka bilda en progressiv regering. Hans parti, Socialistpartiet (PSOE) blir största parti i kongressen (den andra kammaren i det spanska parlamentet), med 28 procent av rösterna och 120 av kongressens 350 platser, vilket dock är tre färre än i valet i april. Det konservativa Folkpartiet (PP) blir åter näst största parti och får knappt 21 procent av rösterna och 89 platser, 23 fler än i april. Valets stora vinnare blir dock det högerpopulistiska Vox som blir Spaniens tredje största parti med 15 procent av rösterna och 52 platser, 28 fler än i april då partiet kom in i kongressen för första gången. Samtidigt backar vänsteralliansen Unidas Podemos, som nu får knappt 13 procent av rösterna och 35 platser, och det borgerliga Ciudadanos som stannar på knappt 7 procent och 10 platser. De katalanska partierna ERC, JxCAT-JUNTS och Cup vinner 13 respektive 8 och 2 platser, baskiska PNV och EH Bildu får 6 respektive 5 platser, medan vänsterpartiet Más País erhåller 3 mandat. Valdeltagandet ligger på knappt 70 procent. Vox får ta emot gratulationer högerpopulistiska ledare från andra europeiska länder bland andra Marine Le Pen i Frankrike. Matteo Salvini i Italien och Geert Wilders i Nederländerna. Här kan du se hur spanjorerna har röstat i valet.

    • Arresteringsorder utfärdas för katalansk ex-minister

      En europeisk arresteringsorder för Clara Ponsatí som var utrikesminister i den katalanska regionregering som organiserade folkomröstningen om självständighet för Katalonien 2017 (se Oktober 2017). Ponsatí, som nu undervisar vid St Andrewsuniversitetet i Storbritannien säger att hon ska göra allt hon kan för att inte utlämnas till Spanien. Liknande arresteringsorders utfärdas nu även för Toni Comín och Lluís Puig, som också satt i den katalanska regeringen och som nu befinner sig i Belgien.

    • Tuffa tag mot Katalonien utlovas i valdebatt

      Inför kung Felipe VI:s besök i Katalonien protesterar demonstranter genom att tända eldar på flera stora gator där en del av dem bränner bilder av kungen medan de ropar att "Katalonien har ingen kung". Samtidigt höjs tonen mot Katalonien i en TV-sänd valdebatt mellan ledarna för de fem största partierna. Pedro Sánchez, Socialistpartiets ledare, lovar att skärpa lagstiftningen för att det ska ses som ett allvarligt brott att hålla en icke sanktionerad folkomröstning om självständighet. Han gjorde också vissa utspel för att blidka vänsterväljare, som att det ska bli straffbart att hylla fascismen, och att den stiftelse som bör den forna diktatorn Francisco Francos namn ska stängas. Även Pablo Casado, från det konservativa Folkpartiet (PP), utlovar hårdare tag mot separatister, medan det högerpopulistiska Vox ledare Santiago Abascal kräver att Kataloniens regionpresident Quim Torra ska gripas och alla separatistpartiet förbjudas. Ett undantag var Unidas Podemos ledare Pablo Iglesias som betonade att Spanien är ett land av flera nationer och att den enda vägen att lösa Katalonienkrisen är via en dialog.

    • FN:s klimatkonferens flyttas till Madrid

      FN:s klimatkonferens, COP25, som skulle ha hållits i Chile flyttas nu till Madrid i Spanien, och kommer därmed att hållas på samma datum som planerat 2 till 13 december. Samtidigt som den spanska regeringen i slutet av oktober erbjöd sig att organisera konferensen gör den ett uttalande om hur viktigt det är att FN enas om multilaterala åtgärder för att motverka klimatförändringar. Chiles president Sebastian Piñera beslöt den 26 oktober att ställa in mötet på grund av oroligheter i landet. 

    • Sánchez utesluter regeringssamarbete med PP

      Pedro Sánchez, ledare för Socialistpartiet (PSOE) och tillförordnad premärminister, utesluter alla tankar på ett regeringssamarbete med ärkerivalen Folkpartiet (PP). Källor inom PP ska enligt medierapporter kunnat tänka sig detta. Samtidigt tyder opinionsundersökningar på att inget av blocken kommer att kunna få majoritet efter det här valet heller. PSOE ser fortfarande ut att bli största parti, men kommer, enligt de senaste opinionsundersökningarna att tappa några mandat. PSOE:s möjliga stödparti Unidas Podemos ser ut att backa ännu mer. Vänsterpartiet Más País (Mer för landet), som bildats av Íñigo Errejón en av Podemos grundare, ser dock ut att komma in i kongressen. PP tros vinna ett antal nya mandat, men  valet ser ut att bli en ännu större framgång för det högerpopulistiska Vox, sannolikt på bekostnad av Ciudadanos.

    • Oktober

    • Puigdemont i belgisk domstol

      En belgisk domstol ska avgöra om huruvida den förre katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont ska utlämnas till Spanien som tidigare i oktober har utfärdat en europeisk arresteringsorder för honom. Puigdemont lämnade Spanien hösten 2017, efter ett misslyckat försök att nå självständighet för Katalonien (se Oktober 2017) säger att han ska göra allt han kan för att undgå utlämning. Domstolen kommer inte att höra parterna på nytt förrän den 16 december. Carmen Calvo, Spaniens vice premiärminister, säger i en radiointervju att hon inte kan se något skäl till varför Belgien skulle motsätta sig en utlämning.

    • Självständighetsrörelsen fortsätter att protestera i Barcelona

      350 000 människor samlas för en fredlig protest i Barcelona, organiserad av gräsrotsrörelserna Katalanska nationalförsamlingen (ANC) respektive Omnium Cultural, för att kräva att de separatistledare som tidigare under månaden dömdes till långa fängelsestraff ska friges. Senare på kvällen bryter oroligheter ut när några tusen demonstranter omringar nationella polisens högkvarter för att protestera mot det våld polisen tidigare riktat mot demonstranter. Polisen ingriper för att skingra demonstranterna när de börjar kasta stenar, flaskor och annat. Protesten hade organiserats av den katalanska gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR). Hittills har över 600 civilpersoner och poliser skadats i samband med protester. Det våld som förekommit har slagit mot självständighetsrörelsen och skärpt Madrids hållning gentemot Barcelona.

    • Minst 80 000 i demonstration för spansk enighet

      Omkring 80 000 människor samlas i Barcelona för att demonstrera för spansk enighet (enligt organisatörerna är de många gånger fler, 400 000). Manifestationen, som organiseras av organsationen Societat Civil Catalana, följer på en tids stora demonstrationer med krav på självständighet för Katalonien. Enligt opinionsundersökningar är Kataloniens invånare delade i frågan, där ungefär 44 procent stödjer katalanskt oberoende, medan drygt 48 procent motsätter sig det.

    • Francos kvarlevor flyttas

      Den förre diktatorn Francisco Franco kvarlevor grävs nu upp och flyttas från El Valle de los Caidos (De stupades dal), ett mausoleum cirka fem mil norr om Madrid, och begravs på nytt fyra timmar senare på El Pardo-kyrkogården i Mingorrubio, norr om Madrid. 22 av Francos släktingar, som motsatt sig en flytt, närvarade vid ceremonin. Utanför kyrkogården har omkring 200 personer samlats och ropar "länge leve Franco". Samtidigt gick släktingar till Franco-tidens offer ut på gatorna i Madrid för att fira det som har hänt. Opinionsundersökningar tyder på att spanjorerna är splittrade i frågan, 43 procent säger sig vara positiva till flytten, 32 procent har motsatt sig den, medan övriga inte har någon bestämd åsikt. I El Valle de los Caidos finns ytterligare omkring 34 000 människor begravda, offer från båda sidor i det spanska inbördeskriget 1936 till 1939, som sammanlagt krävde omkring en halv miljon människors liv. Den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez, från Socialistpartiet (PSOE), säger att flytten av Francos kvarlevor är ett steg mot försoning och att spanjorerna "förlåter", men också att "de aldrig glömmer".

    • Quim Torra vill ha "villkorslös"dialog

      Kataloniens regionpresident Quim Torra säger sig vilja ha en "villkorslös" dialog med den spanska regeringen, överläggningar som inte skulle utesluta en folkomröstning om katalansk självständighet. Han berömmer samtidigt de många stora manifestationer som självständighetsrörelsen genomfört sedan nio separatistledare dömdes till långa fängelsestraff tidigare i oktober, men fördömer också det våld som förekommit. Han begär också en parlamentarisk utredning om det våld som den regionala polisen har riktat mot demonstranter. Sannolikheten att den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez ska gå Torra till mötes anses dock vara näst intill obefintlig. Dagen innan har Kataloniens tre självständighetspartier gjort ett gemensamt uttalande där de förkastar Högsta domstolens domar som de kallar för orättfärdiga och odemokratiska. 

    • Valet lär inte bryta dödläget i spansk politik

      Mycket talar för att det kommande parlamentsvalet den 10 november inte kommer att kunna bryta dödläget i spansk politik. Opinionsundersökningar tyder på att Socialistpartiet (PSOE) kommer att bli största parti, men partiet tappar nu mark gentemot det konservativa Folkpartiet som dock inte ser ut att komma ikapp. Det kan till stor del förklaras av den kritik som riktas mot den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez för hur han hanterat den pågående krisen i Katalonien. Det är inte heller säkert att det borgerliga Ciudadanos kan behålla positionen som Spaniens tredje största parti. PSOE:s möjliga samarbetspartner Unidas Podemos ser dock ut att backa, medan högerpopulistiska Vox ser ut att gå fram. Även detta är sannolikt en följd av det som nu händer i Katalonien.

    • Sánchez i Barcelona

      Premiärminister Pedro Sánchez gör ett oväntat besök i Barcelona där lugnet nu återvänt efter en vecka av våldsamheter. Han träffar polischefer och besöker skadade poliser på ett sjukhus, men har inget möte med regionpresidenten Quim Torra. Sánchez, som har uppmanat Torra att fördöma våldet, varnar för att krisen inte är över.

    • Fortsatta protester i Katalonien

      Omfattande protester fortsätter efter fängelsedomarna i början av veckan mot nio separatistledare. Över en halv miljon människor deltar i en fredlig demonstration i Barcelona men på kvällen bryter återigen våldsamheter ut. Bilar och barrikader brinner, demonstranter kastar sten och polisen använder tårgas och gummimantlade kulor. Närmare 600 människor uppges ha skadats i oroligheterna. Flyg till Barcelona har ställts in och en fotbollsmatch mellan Barcelona och Real Madrid har skjutits upp. Myndigheterna har spärrat hemsidor och sociala medier för den självständighetsivrande gruppen Tsunami Democràtic, vars ledare är okända.

    • Våldsamma protester i Barcelona efter fängelsedomarna

      I Katalonien fortsätter protesterna mot de hårda fängelsestraffen för flera ledare inom självständighetsrörelsen. I Barcelona leder protesterna till sammandrabbningar mellan demonstranter och polisen, både den regionala styrkan Mossos d’Esquadra och nationell polis. Polisen avfyrar tårgas mot en grupp demonstranter som försöker ta sig in i regeringsbyggnader. En del av demonstranterna kastar stenar och annat mot polisen och tänder eld på papperskorgar. En man förlorar ett öga i samband med oroligheterna, sannolikt efter att ha träffats av en gummi- eller en skumkula som avlossats av polisen. Den spanska regeringen fördömer våldet och manar till lugn. En talesperson för den katalanska regeringen säger att större delen av protesterna är fredliga och att det bara är isolerade grupper som tar till våld. Hon fördömde samtidigt alla våldshandlingar. Det står dock klart att självständighetslägret splittring består, då olika grupper deltar i olika manifestationer.

    • Långa fängelsestraff för katalanska separatistledare

      Högsta domstolen dömer nio katalanska separatistledare till fängelsestraff på mellan nio och 13 år för deras roll i den folkomröstning om självständighet för Katalonien som hösten 2017 hölls i regionen (se Oktober 2017). Ingen av de nio döms dock för den grövsta åtalspunkten (uppror). Längst straff, 13 år, får Oriol Junqueras, ledare för det katalanska vänsterpartiet ERC och tidigare katalansk vicepresident, för uppvigling och missbruk av allmänna medel. Han förbjuds också att vara politiskt aktiv i ytterligare 13 år. De före detta katalanska ministrarna Raül Romeva, Jordi Turull och Dolors Bassa döms för samma brott som Junqueras till tolv års fängelse, och förbud att under lika lång tid uppbära ett politiskt ämbete. Josep Rull och Joaquim Forn straffas enbart för uppvigling och döms till 10,5 års fängelse, medan den förra talmannen Carme Forcadell döms till 11,5 års fängelse. Jordi Sànchez och Jordi Cuixart, från gräsrotsorganisationerna ANC och Òmnium Cultural, får bägge 9 års fängelse och ett förbud att under samma tidsperiod uppbära ett offentligt ämbete. Tre andra, Santiago Vila, Meritxell Borràs och Carles Mundó, döms för "olydnad" och böter på 200 euro om dagen i 10 månader, men de undgår fängelse. De får inte heller inneha några politiska uppdrag under ett år och tio månader. Försvaret säger att man avser att överklaga domarna till författningsdomstolen och till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Separatistledarna menar att de döms för sina politiska "idéer", medan åklagarna hävdar att de fälls för sina "handlingar".  Senare under dagen utfärdar Högsta domstolen en ny europeisk arresteringsorder för den förre regionpresidenten Carles Puigdemont, som befinner sig i exil i Belgien.  Kataloniens regionpresident Quim Torra kräver att separatistledarna ska beviljas amnesti, och ber om ett möte med kung Felipe VI och den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez. Den senare avfärdar dock allt tal om en amnesti. Självständighetslägret har hotat med en lång rad protester, som ska organiseras av en grupp som kallar sig Tsunami Democràtic. Redan på eftermiddagen blockeras flera vägar i regionen av katalaner som protesterar mot fängelsedomarna. I Barcelona samlas demonstranter bland annat utanför domstolsbyggnaden och det katalanska fotbollsförbundet ställer in alla dagens matcher för att visa sitt missnöje med domarna. 

    • Ciudadanos går mot mitten inför valet

      Inför nästa parlamentsval den 10 november tar det borgerliga partiet Ciudadanos ett steg mot mitten, efter att ha gjort en högergir i valet i april (se April 2019). Partiledaren Albert Rivera signalerar nu att han kan tänka sig ett samarbete med Socialistpartiet (PSOE) genom att ta bort det veto han infört mot detta i februari 2019. Men först om högerpartierna inte kan bilda en egen majoritetsregering. Rivera aviserar samtidigt en rad reformer som han vill genomföra bland annat i syfte att öka de låga födelsetalen, som lägre skatter för familjer. Men det handlar också om bättre utbildning och vård samt åtgärder för att stoppa avfolkningen av landsbygden. Även Pablo Casado, ledaren för det konservativa Folkpartiet (PP) sänker tonläget, efter att bland annat ha anklagat PSOE-ledaren Pedro Sánchez för bland annat inkompetens och lögnaktighet. Han trycker istället på åtgärder för att få fart på ekonomin inför en hotande kris. PP har velat bilda en valallians, España Suma, med Ciudadanos och det högerpopulistiska Vox, men bägge partierna har avböjt.

    • 132 000 sefardiska judar ansöker om spanskt medborgarskap

      Spanien har fram till nu fått ta emot över 132 000 ansökningar om spanskt medborgarskap från judar som är bosatta utanför landet och vars anfäder tvingades lämna Spanien 1492. De flesta av ansökningarna kommer från olika latinamerikanska länder (framför allt Mexiko, Venezuela och Colombia). Det följer på en ny lag som antogs 2015 för att sona "ett historiskt misstag" då judar som inte omvände sig till kristendomen utvisades. Fram till nu har omkring 6 000 personer beviljats spanskt medborgarskap, efter en lång och krånglig process, där de måste kunna bevis att de har sefardiska rötter, kunna tala spanska och ha kännedom om Spaniens kultur och samhällsliv. Omkring 70 000 av ansökningarna kom in den senaste månaden. Tidsfristen för att ansöka löper ut idag.

    • September

    • Ny vallista toppas av Errejón

      Íñigo Errejón, som lämnade Podemos i början av året, meddelar att han kommer att ställa upp för en ny partilista, Mer för landet (Más País), i parlamentsvalet i november. Errejón toppar listan, men merparten av övriga namn är kvinnor. Han hoppas därmed fylla det utrymme som finns mellan det socialdemokratiska Socialistpartiet (PSOE) och Unidas Podemos, längre ut på vänsterkanten.

    • Brittiskt resebolags konkurs slår mot Spaniens turistindustri

      Det brittiska reseföretaget Thomas Cooks konkurs riskerar att slå hårt mot den spanska turistindustrin. Bolaget tillhör de fem största hotellägarna i Spanien, med cirka 2 500 anställda, och hade tre bolag som flög på Spanien. Konkursen ser ut att slå extra hårt mot ögruppen Balealerna (bland annat Mallorca och Ibiza), där de omkring en miljon Thomas Cook-resenärerna har utgjort 15 procent av alla resenärer, och Kanarieöarna där motsvarande siffra är 25 procent. Samtidigt har lågprisbolaget Ryanair beslutat att avsluta sina flygningar till Teneriffa. Det beräknas att Thomas Cook har skulder till den spanska turistsektorn på motsvarande 200 miljoner euro.

    • Klartecken från HD för att flytta Francos kvarlevor

      Den spanska regeringen kan flytta den förre diktatorn Francos kvarlevor får flyttas från mausoleet El Valle de los Caidos (De stupades dal) till El Pardo-kyrkogården i Mingorrubio, norr om Madrid. Domstolen är enig om beslutet. Den avvisar därmed en överklagan från Francos släktingar som velat att hans kvarlevor ska få bli kvar där de är eller flyttas till La Almudena-katedralen i Madrid (se även Mars och Juni 2019). Familjen har ytterligare en möjlighet att överklaga beslutet, till författningsdomstolen. Kriti mot beslutet kom från det högerpopulistiska partiet Vox, men också från det borgerliga Ciudadanos som anklagade den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez för att använda sig av frågan för att splittra Spanien i en fråga som inte längre engagerar särskilt många spanjorer.  Efter övergången till demokrati skedde ingen stor uppgörelse av det som skedde under inbördeskriget 1936 till 1939 och den efterföljande Francodiktaturen. Den tidigare konservativa regeringen under Mariano Rajoy valde att inte ta i frågan om att flytta Francos kvarlevor. Först 2018 valde man att i Madrid döpa om ett 50-tal gator som döpts efter personer med anknytning till Francos regim.

    • Sju häktas anklagade för att planera våldshandlingar i Katalonien

      Sju aktivister av ERT, en fraktion av den katalanska gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR), häktas anklagade för att planera våldshandlingar i Katalonien i samband med årsdagen av den folkomröstning som hölls den 1 oktober 2017 (se Oktober 2017). De misstänks bland annat för medlemskap i en terroristorganisation och för innehav av sprängmedel. Ingen av dem beviljas borgen. Gripandena kritiseras av en del självständighetsivrande politiker. Spänningarna blir också tydliga i det regionala parlamentet, då en session avbryts den 25 september när en del separatistpolitiker tågar ut ur kammaren ropandes frihet. Tidigare har två icke bindande resolutioner antagits och att poliser från civilgardet ska lämna regionen och att de politiker som greps för sin roll i den ska beviljas amnesti. På lördagen samma vecka demonstrerar omkring 12 000 människor i den katalanska staden Sabadell under parollen "Frihet. Repressionen kommer inte att stoppa oss" för att kräva att de gripna friges.

    • Stora protester mot kvinnovåld

      Runt om i Spanien hålls stora demonstrationer för att protestera mot våld mot kvinnor och för att mer görs för att stoppa våldet. Demonstrationen utlystes efter flera uppmärksammade våldtäktsfall och fall där kvinnor har dödats av sin partners eller före detta partners. Fram till nu har 42 kvinnor mördats sedan början av 2019, varav 19 under sommaren, enligt officiell statistik. Detta sker trots att lagstiftningen skärpts för att få bukt med våldet mot kvinnor. I Madrid väcker det högerpopulistiska partiet Vox uppseende då partiets generalsekreterare Ortega Smith tillsammans med lokala partiföreträdare vägrar att respektera den tysta minut som kommunstyrelsen i huvudstaden utlyst för att hedra en 31-årig kvinna som mördats av sin partner inför deras gemensamma barn. Smith hamnar därmed i en dispyt med Madrids borgmästare José Luis Martínez-Almeida från det konservativa PP, som kom till makten i juni med stöd av det borgerliga Ciudadanos och Vox.

    • Spanien nekar att utlämna före detta general till USA

      Spanien går inte med på att utlämna Hugo Carvajal, före detta chef för Venezuelas militära underrättelsetjänst, till USA, där han är efterlyst för narkotikasmuggling. USA anklagar honom för att ha hjälpt den colombianska Farc-gerillan att smuggla kokain. Carvajal vände sig emot den venezuelanska Maduro-regimen i februari och flydde till Spanien i april, då han också greps. Den spanska domstolen hänvisar bland annat till brist på konkreta bevis mot Carvajal, och att han som general följde order uppifrån. Personer som misstänks för "militära brott" utlämnas inte från Spanien. Domstolen beslutar också att han ska friges.

    • Nyval i Spanien i november

      Alla försök att få till en ny regering i Madrid har misslyckats. Det betyder att det blir nyval i Spanien den 10 november. Det blir det fjärde parlamentsvalet i Spanien på fyra år. Den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez från Socialistpartiet (PSOE) lägger skulden för misslyckandet på oppositionen. Unidas Podemos, som hade velat bilda en koalitionsregering med PSOE menar istället att det är Sánchez som bär skulden.

    • Nya försök görs för att lösa den politiska krisen

      Det politiska spelet för att få till en ny spansk regering fortsätter. Kung Felipe VI har kallat till sig de fyra stora spanska partierna, Socialistpartiet (PSOE), det konservativa Folkpartiet (PP), det borgerliga Ciudadanos och vänsterpartiet Unidas Podemos, för att hitta en lösning innan tidsfristen löper ut den 23 september. Om partierna inte kan enas fram tills dess kommer det att bli nyval den 10 november. Några mindre öppningar syns. Ciudadanos ledare Albert Rivera säger sig vara beredd att släppa fram en Socialistpartiregering under ledning av Pedro Sánchez på villkor att den inte kommer att höja några skatter, att den kommer att ta över styret av Katalonien om den katalanska regeringen motsätter sig de domar mot separatistledare som väntas senare i september samt att PSOE inte sluter någon pakt med Baskiska nationalistpartiet (PNV). Podemosledaren Pablo Iglesias säger samtidigt att hans parti överväger att lägga ned sina röster, även om PP och Ciudadanos också gör det. 

    • Minst sex omkommer i svår storm i östra Spanien

      Östra Spanien drabbas av den värsta stormen på 140 år. Skyfall orsakar svåra översvämningar då fördämningarna till de stora floderna brister. Minst sex människor omkommer, 300 000 hektar jordbruksmark hamnar under vatten och tusentals människor tvingas lämna sina hem. Militären sätts in för att bistå de drabbade.

    • 600 000 markerar stöd för katalansk självständighet

      Omkring 600 000 människor samlas i Barcelona för att fira regionens "nationaldag" (la Diada) och visa sitt stöd för katalansk självständighet. Det är en av de lägsta deltagarsiffrorna under de åtta år som "nationaldagen" firats.  Vanligtvis brukar la Diada samla upp till en miljon deltagare. Dagens marsch är i huvudsak fredlig, men i närheten av det katalanska parlamentet drabbar några hundra demonstranter samman med kravallpolis.

    • Flyktingströmmen till Spanien avtar

      Strömmen av flyktingar och asylsökande som kommer sjövägen till Spanien har minskat påtagligt hittills under 2019. Under årets första åtta månader har knappt 16 000 kommit, vilket är en minskning med 45 procent jämfört med samma period 2018. Skälet till det är i hög grad att marockanska myndigheter hindrat båtarna från att bege sig mot Spanien. Detta sker bland annat sedan Marocko och EU enats om ett nytt fiskeavtal och Spanien lovat att ge Marocko 32 miljoner euro för att bekämpa illegal migration. 

    • Fortsatt ekonomisk tillväxt

      Trots de politiska problemen fortsätter den spanska ekonomin att växa, rapporterar Financial Times. Men under det senaste året beror tillväxten inte främst på ökad export utan på att de spanska hushållen spenderar mer pengar än tidigare, mycket tack vare att minimilönen höjts med över en femtedel. Enligt prognoserna väntas ekonomin att växa med upp till två procent under 2019, vilket är ungefär dubbelt så mycket som i andra euroländer. Men även Spanien börjar nu känna av den osäkerhet som följt i spåren av den amerikansk-kinesiska handelskonflikten, viket ser ut att slå mot den spanska fordonsindustrin.

    • Sánchez räcker ut handen till Unidas Podemos

      Spaniens tillförordnade premiärminister Pedro Sánchez lägger fram 370 nya förslag, bland annat avgiftsfri barntillsyn, en ny minimilön i syfte att minska barnfattigdomen och mer pengar till vården, i ett försök att överbrygga klyftan till Unidas Podemos och få till en ny spansk regering. För att nå dit behöver han stöd från såväl Unidas Podemos och flera mindre partier, vilket han inte lyckades med vid de två omröstningar som hölls i juli (se Juli 2019). För att vinna Unidas Podemos stöd utlovar han nu flera viktiga poster inom statsförvaltningen, men han är fortfarande inte beredd att bilda en koalitionsregering med vänsterpartiet, vilket har varit ett av dess krav. Unidas Podemos tycks dock inte vara villigt att stödja Sánchez om de inte får ingå i regeringen. PSOE-ledaren måste få till en ny regering före den 23 september, annars blir det val på nytt den 10 november. En opinionsundersökning tyder dock på att det inte skulle ändra på särskilt mycket, trots att både PSOE och det konservativa PP ser ut att vinna nya röster, medan de mindre partierna förefaller tappa väljarstöd. 

    • Juli

    • Lönlösa förhandlingar, risk för nyval igen

      Premiärminister Pedro Sánchez förlorar – för andra gången samma vecka – en omröstning i parlamentet, sedan förhandlingarna om ett regeringssamarbete mellan hans parti PSOE och vänsteralliansen Unidas Podemos brutit samman. De två blocken har tillsammans 167 av 350 mandat. Flera småpartier har gjort klart att de inte skulle ställa sig i vägen för en regering mellan dem, men varken väljare eller politiker i Spanien är vana vid koalitionsregeringar och PSOE har inte godtagit Podemos krav. Sánchez har nu två månader på sig att försöka hitta en lösning, men alternativet – ännu ett nyval, i november – ser ut att rycka närmare. En eventuell koalitionsregering skulle bli den första i Spanien efter diktaturen.

    • Sánchez: "Samtalen med Unidas Podemos har havererat"

      Samtalen mellan Socialistpartiet (PSOE) och Unidas Podemos har enligt den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez havererat. Han hävdar att det är Podemos ledaren Pablo Iglesias som beslutat att lämna överläggningarna. Unidas Podemos vill regera tillsammans med PSOE i en koalitionsregering, vilket Sánchez har sagt nej till. Han har dock ha gjort vissa eftergifter och erbjudit Unidas Podemos ett fåtal lägre positioner inom regeringen, något han säger att Iglesias sagt nej till. Unidas Podemos å sin sida anklagar Sánchez för att bedriva en mediekampanj för att låta andra parter få skulden för det politiska dödläget i Spanien. Sánchez hopp tycks nu stå till att Folkpartiet (PP), Ciudadanos och Unidas Podemos lägger ner sina röster den kommande veckan när kongressen ska rösta om han ska få fortsätta som premiärminister.

    • Rättsprocess inleds mot Kataloniens regionpresident

      Quim Torra, Kataloniens regionpresident, kommer att ställas inför rätta för olydnad på grund av hans vägran att ta ned pro-separatistiska symboler från regeringsbyggnader inför kommunal- och EU-valen i maj. Det meddelar den högre rätten i Katalonien, TSCJ, men anger inte när en sådan rättsprocess kommer att hållas. Beslutet kan överklagas. Åklagarna har bland annat begärt att han ska förbjudas att inneha något offentligt ämbete under ett år och åtta månader.

    • Låst läge i förhandlingarna mellan PSOE och Unidas Podemos

      Socialistpartiets ledare Pedro Sánchez säger att han inte kommer att göra ett nytt försök att bilda en ny regering om han förlorar de två omröstningar som ska hållas  senare i juli. Enligt spansk press har inga framsteg gjorts i förhandlingarna mellan Socialistpartiet (PSOE) och Unidas Podemos (UP). UP vill att partierna ska samarbetat i en regeringskoalition, medan PSOE vill fortsätta med en minoritetsregering. PSOE behöver även stöd från flera mindre partier för att nå de 176 mandat som krävs för att Sánchez ska få fortsätta som spansk premiärminister. Risken anses därmed stor för att spanjorerna kommer att få gå till valurnorna igen i höst.  

    • Domare återinför trafikfri zon i Madrid

      Den zon för att minska utsläppen från biltrafiken som infördes i Madrid i november 2018 avskaffas av det nya konservativa styret. Men efter bara en vecka återinförs zonen, åtminstone tillfälligt av en domare med hänvisning till att utsläppen inte bör få stiga okontrollerat, då inget nytt kontrollsystem införts. Beslutet att avskaffa zonen har också väckt protester bland Madridborna. Enligt miljögruppen Ecologists in Action har utsläppen av kväveoxid minskat med 48 procent sedan zonen infördes. Den som kör in i zonen utan tillstånd kan få böra 90 euro.

    • Kongressen ska rösta om Sánchez den 23 juli

      Den 23 juli ska den spanska kongressen rösta om Pedro Sánchez ska få tillträda en andra mandatperiod som premiärminister. Det meddelar talmannen Meritxell Batet. Om Sánchez inte får de 176 röster som krävs kommer en andra omröstning att hållas två dagar senare. Om ingen ny premiärminister har utsetts inom två månader efter att den första omröstningen har hållits ska nyval utlysas.

    • Juni

    • HD skärper straffen i La Manada-fallet

      Högsta domstolen skärper straffen mot fem män som våldfört sig på en ung kvinna i Pamplona 2016 (se April och December 2018). Männen döms nu för våldtäkt och inte "sexuella övergrepp" som i lägre rättsinstanser. Straffen mot mnnen skärps också från nio år till 15 år. Fallet, om benämns La Manada, har lett till att Spainen påbörjat en översyn av lagstiftningen när det gäller våldtäkt.

    • PP tar över borgmästarposten i Madrid

      José Luis Martínez-Almeida från det konservativa Folkpartiet (PP) väljs till ny borgmästare i Madrid med stöd av det borgerliga mittenpartiet Ciudadanos och det högerpopulistiska Vox. Han ersätter därmed den förra domaren Manuela Carmena och hennes vänsterinriktade medborgarplattform. PP och Ciudadanos kommer att styra den spanska huvudstaden tillsammans, medan Vox inte kommer att tillhöra det formella styret. På programmet står bland annat en översyn av de åtgärder som tagits för att minska trafiken och därmed utsläppen i Madrid.

    • Ada Colau blir kvar som Barcelonas borgmästare

      Vänsterpolitikern Ada Colau får fortsätta som borgmästare i Barcelona, trots att hennes partiallians med knapp marginal förlorade kommunalvalet i maj. Det vanns istället av ERC vars kandidat Ernest Maragall kunde ha blivit den första självständighetsivraren på borgmästarposten. Colau kan sitta kvar efter en uppgörelse med Katalanska socialistpartiet (PSC) och med stöd av Frankrikes förre premiärminister Manuel Valls som valdes in i Barcelonas stadsfullmäktige med stöd av det borgerliga Ciudadanos och två andra ledamöter från samma gruppering (det leder till att Ciudadanos bryter med Valls). Ciudadanos överiga ledamöter lägger ner sina röster.

    • HD: åtalad ERC-ledare får inte åka till Bryssel

      Högsta domstolen säger nej till att Oriol Junqueras, från det katalanska vänsterpartiet ERC, ska få resa till Bryssel för att inta sin plats i EU-parlamentet. Rätten betonar att beslutet inte är oåterkalleligt, utan är beroende på utgången i den rättsprocess som pågår mot ERC-ledaren och flera andra katalanska politiker.

    • Rättegång mot katalanska seprataistledare på väg att avslutas

      Rättegången mot tolv katalanska separatistledare i Högsta domstolen i Madrid är på väg att avslutas (se även Februari 2019). Åklagarna vidhåller att nio av de tolv ska dömas för "uppror", då de "med hjälp av våld försökt bryta den konstitutionella ordningen för att uppnå självständighet" och har yrkat på att de ska dömas till långa fängelsestraff. I fallet med ERC-ledaren Oriol Junqueras handlar det om 25 år. Andra åtalspunkter gäller bland annat förskingring av offentliga medel och olydnad. I försvarets slutpläderingar medges att de åtalade visat olydnad, men man tillbakavisar andra åtalspunkter. Om rätten går på försvarets linje kan de förbjudas att inneha offentliga ämbeten, men de undgår i så fall fängelsestraff. Eventuella domar meddelas först till hösten.

    • PSOE och Unidas Podemos förhandlar om ministerposter

      Socialistpartiet (PSOE) och Unidas Podemos tar ännu ett steg mot ett eventuellt regeringssamarbete. Det är ännu oklart om det i så fall rör sig om en formell regeringskoalition, något som väcker starkt motstånd från delar av PSOE. Men enligt den spanska tidningen El País väntar nu förhandlingar om vem som ska få vilken ministerpost.

    • Sánchez får kungens uppdrag att försöka bilda regering

      Kung Felipe VI ger den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez i uppdrag att bilda en ny regering. Det lär krävas långa förhandlingar innan en regering är klar, eftersom Sánchez måste få stöd från många olika håll. Hans eget parti PSOE har bara 123 av de 350 mandaten i kongressen. Det kan bli en svår nöt att knäcka. Det gröna partiet Equo, med ett mandat i kongressen, är till exempel bara villigt att stödja Sánchez om PSOE bildar regering med Unidas Podemos, UP). Medan Kanariska koalitionen (CC) inte tänker stödja PSOE-ledaren om han bildar regering med UP. Läget försvåras ytterligare av de regeringsbildningar som pågår efter regionvalen i maj, då Sánchez kan behöva stöd på nationell nivå från partier som PSOE försöker förhindra att de tar makten på regional nivå.

    • HD säger nej till flytt av Francos kvarlevor 10 juni

      Högsta domstolen säger nej till att den förre diktatorn Francos grav får öppnas den 10 juni för att han kvarlevor ska kunna förflyttas till en annan plats. Det sker i väntan på att en överklagan från Francos familj ska avgöras (se 15 mars 2019). 

    • Ex-kung Juan Carlos I pensionerar sig

      Den förre kungen Juan Carlos I drar sig nu helt tillbaka från alla officiella uppdrag. Ex-kungen som nu är 81 år lämnade efter en rad skandaler över tronen till sonen Felipe 2014. 1981, bara några år efter att Spanien återinfört demokrati, lyckades han avstyra ett militärt  kuppförsök.

    • Maj

    • ECHR: spanska författningsdomstolen agerade korrekt

      Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) avgör enhälligt att spanska domare i författningsdomstolen agerade i enlighet med lagen då den i oktober 2017 avbröt en session i regionparlamentet i Katalonien där en ensidig självständighetsförklaring var planerad. Fallet prövas av ECHR på initiativ av en grupp katalanska politiker som hävdar att författningsdomstolen därmed kränkte deras yttrande- och mötesfrihet. 

    • Åtalade katalanska politiker stängs av från kongressen

      Fyra katalanska politiker som står inför rätta för sin roll i folkomröstningen om Kataloniens självständighet valdes i april in i den spanska kongressen. De får tillfälligt lämna fängelset för att svära trohet till den spanska konstitutionen i kongressen i Madrid. Efter det stängs de av från kongressarbetet. Den mest namnkunniga av dem Oriol Junqueras, ledare för det katalanska vänsterpartiet ERC och före detta vicepresident i Katalonien, har också vunnit en plats i Europaparlamentet. 

    • Framgång för PSOE i regional- och kommunalvalen, men PP vinner i Madrid

      Socialistpartiet (PSOE) gör bra ifrån sig i de regional- och kommunalval som hålls samma dag som EU-valet. Vänstern förlorar dock kontrollen över Madrid, där det ser ut som att det konservativa Folkpartiet (PP) kan ta över makten, både i staden och regionen, med hjälp av det borgerliga Ciudadanos och det högerpopulistiska Vox. Valförlusten i Madrid förklaras delvis av att vänsterpartierna var splittrade i flera grupper och att Podemos gör ett dåligt val överlag. Det senare anses försvaga Unidas Podemos position i eventuella regeringsförhandlingar med PSOE på nationell nivå. Íñigo Errejón, avhoppare från Podemos, som nu representerar Más Madrid, gör ett relativt bra val och hans gruppering blir näst störst i regionparlamentet i Madrid. Vox gör överlag ett dåligt val, men kan ändå få inflytande genom att partiet har en vågmästarroll i flera kommuner.

    • Katalanska politiker stängs av från kongressen

      Det spanska parlamentet beslutar att stänga av fyra katalanska ledamöter som har valts in i kongressen . De fyra står inför rätta anklagade för brott i samband med Kataloniens självständighetsförklaring hösten 2018. 

    • Socialistpartiet vinner EU-valet

      Socialistpartiet (PSOE) vinner EU-valet i Spanien med nästan 33 procent av rösterna, enligt preliminära resultat, klart före det konservativa Folkpartiet (PP) som får 20 procent och 12 mandat. PSOE ökar därmed från 13 mandat till 20 i EU-parlamentet och blir därmed det största partiet inom gruppen S&D (Progressiva förbundet av socialdemokrater) i Europaparlamentet. Det borgerliga Ciudadanos erhåller 12 procent av rösterna och 7 mandat, medan den allians där Unidas Podemos ingår i får cirka 10 procent (7 mandat) och det högerpopulistiska Vox får 6 procent (3 mandat). Även ERC och Tillsammans för Katalonien (Junts per Catalunya) kommer in i EU-parlamentet (ERC-ledaren Oriol Junqueras, som står åtalad för uppror och den förre regionpresidenten i Katalonien Carles Puigdemont som befinner sig i självvald exil i Belgien, men det är oklart om de kan inta sina platser). Valdeltagandet ligger på 51 procent.

    • Före detta ETA-ledare grips

      Josu Ternera, tidigare politisk ledare för den baskiska separatiströrelsen ETA, gripis i Frankrike. Han har varit efterlyst sedan början av 00-talet. Spanska åklagare misstänker honom för inblandning  i ett attentat i Zaragoza 1987, där elva människor, däribland fem barn, dödades. ETA  lade ned  den väpnade kampen för ett självständigt Baskien 2011, och organisationen upplöstes 2018.

    • HD ger klartecken för Puigdemont att delta i EU-valet

      Högsta domstolen ger Kataloniens före detta regionpresident  Carles Puigdemont klartecken för att ställa upp i EU-valet, trots att han är eftersökt för brott och befinner sig exil. Tidigare har spanska valmyndigheter nekat honom och  Toni Comin och Clara Ponsati, två andra katalanska politiker i liknande omständigheter att delta.

    • Spanien riskerar diplomatisk kris i Venezuela

      Spanien riskerar att dras in i en diplomatisk kris med Venezuela, sedan Leopoldo López, tidigare förgrundsgestalt för den venezuelanska oppositionen, den 30 april fritas av militärer i Caracas och därefter, tillsammans med sin familj, tar sin tillflykt till Spaniens ambassad. Det spanska utrikesdepartementet säger nu att man inte kommer att tvinga López att lämna ambassadbyggnaden. Spanien erkände, tillsammans med flera andra EU-länder, i februari den nuvarande oppositionsledaren Juan Guaidó som Venezuelas interimspresident samtidigt som landet fortfarande upprätthåller kontakter med Nicolás Maduros regering.

    • April

    • Socialistpartiet störst i spanska valet

      Socialistpartiet (PSOE) vinner det spanska kongressvalet med nästan 29 procent av rösterna, för det konservativa Folkpartiet (PP) som får knappt 17 procent, det borgerliga Ciudadanos (CS) på nästan 16 procent och vänsterns Unidas Podemos som erhåller drygt 14 procent och det högerpopulistiska Vox som får något över 10 procent. Drygt 10 procent av rösterna går till flera mindre partier, framför allt från Katalonien och Baskien. Valdeltagandet ligger på 75,8 procent, men det låg ännu högre i Katalonien. Resultatet betyder att inget av blocken får egen majoritet. PSOE-ledaren Pedro Sánchez stå inför en svår uppgift för att få till en ny regering. Valets stora förlorare är PP, som gör sitt sämsta val sedan partiet bildades, men även Unidas Podemos backar, medan Ciudadanos gör bra ifrån sig och Vox kommer för första gången in i kongressen. I valet till senaten som hålls samtidigt gör PSOE ett bra val, och når egen majoritet, medan PP backar stort. Fem av de katalanska politiker som står inför rätta i Madrid vinner platser i kongressen, bland andra ERC-ledaren Oriol Junqueras, vars parti går från nio till 15 mandat, samt Jordi Sanchez och Jordi Turull från Tillsammans för Katalonien.

    • Katalonien huvudfråga i första TV-sända valdebatten

      För första gången i Spanien hålls en TV-sänd valdebatt mellan de fyra stora partierna. Under debatten blottläggs de skarpa klyftorna mellan höger- och vänsterblocken, inte minst i fråga om Katalonien, där Albert Rivera från Ciudadanos anklagar premiärminister Pedro Sánchez för att ha satt sig i skuld till de katalanska självständighetsivrarna genom deras stöd i misstroendeomröstningen mot Folkpartiet (PP) vilket förde Socialistpartiet (PSOE) till makten förra sommaren). Liknande tongångar hörs från PP-ledaren Pablo Casado, medan PSOE-ledaren Sánchez betonar att han inte kommer att gå med på vare sig en folkomröstning om katalansk självständighet. Han anklagar PP och Ciudadanos för att närma sig det högerextrema Vox, som inte får vara med i TV-debatten, då partiet inte är representerat i kongressen.  Andra tvisteämnen under debatten rör ekonomin, den höga arbetslösheten och alla spanska korruptionsskandaler. Såväl Rivera som Sánchez utesluter att deras partier ska samarbeta på något sätt efter valet. Flera bedömare anser dock att Podemos ledare Pablo Iglesias är den som gör bäst ifrån sig i debatten. Hans parti ser annars ut att tappa röster i valet. PSOE leder i opinionsundersökningarna och ser ut att få drygt 31 procent av rösterna. Men mycket tyder på att så många som fyra väljare av tio ännu inte har bestämt sig för hur de ska rösta.

    • Nya rättsprocesser mot katalanska separatister

      En domare  i Barcelona, Alejandra Gil, beslutar att väcka åtal mot 30 personer för att felaktigt ha använt offentliga medel och för att ha förfalskat dokument i samband med folkomröstningen i Katalonien 2017. Bland de åtalade finns flera personer som arbetade nära ledande och självständighetsivrande katalanska politiker. Gil avstår från att åtala någon för "uppror" vilket hennes företrädare, som avled hösten 2018, övervägde att göra i en del fall. Den sammanlagda borgenssumma för 17 av de åtalade sätts på nästan 6 miljoner euro, vilket är lika mycket som folkomröstningen ska ha kostat. Rätten väljer dock att inte agera mot 15 andra personer som också varit föremål för utredning.

    • Trycket på Quim Torra ökar

      Regionregeringen i Katalonien utsätts för allt större press från oppositionen i det katalanska parlamentet som i en motion, som regionstyret inte är nödgad att följa, röstar för att en misstroendeomröstning ska hållas om regionpresidenten Quim Torra inte utlyser nyval. Han kritiseras också för ineffektivitet. Motionen vinner med 62 röster för och 61 emot.  Vänsterpartiet CUP, som också kräver ett nyval, lägger ner sina röster. Sedan Torra tillträdde på posten i maj 2018 har han bara lyckats driva igenom två lagar och fem dekret i regionförsamlingen.

    • Mars

    • Förundersökning inleds mot Quim Torra

      En spansk åklagare inleder en förundersökning av den katalanske regionpresidenten Quim Torra sedan denne vägrat att ta bort självständighetssymboler från offentliga byggnader i Katalonien inför de kommande valen i Spanien. Det handlar om katalanska flaggor och gula rosetter som satts upp för att visa stöd för de katalanska politiker som står inför rätta i Madrid.

    • Katalaner protesterar i Madrid

      Tusentals katalanska självständighetsivrare demonstrerar i Madrid för att protestera mot den rättegång som nu pågår mot deras ledare. Enligt organisatörerna handlar det om 120 000 deltagare, enligt polisen är de 18 000.

    • "Francos kvarlevor ska flyttas 10 juni"

      Den spanska regeringen beslutar att Francos kvarlevor ska flyttas från mausoleet El Valle de los Caidos (De stupades dal) till El Pardo-kyrkogården i Mingorrubio, norr om Madrid, den 10 juni. Francos släktingar kommer då att kunna hålla en privat ceremoni på platsen. Datumet tycks vara valt för att hindra att beslutet rivs upp i händelse av ett maktskifte efter kongressvalet den 28 april. I februari gav regeringen den forne diktatorns familj 15 dagar för att bestämma en ny begravningsplats, men att det inte kan bli aktuellt med katedralen La Almudena i Madrid. Sista ordet är dock inte sagt än, då familjen vänt sig till Högsta domstolen för att förhindra att Francos kvarlevor flyttas.

    • Ny grupp ska bekämpa cyberhot inför vårens val

      Inför vårens alla val, till den spanska kongressen, EU-parlamentet och lokal- och regionalval, tillsätter den spanska regeringen en grupp för att bekämpa cyberattacker och desinformationskampanjer. 

    • Puigdemont ställer upp i EU-valet

      Den förre katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont, som lever i exil i Belgien, kommer att ställa upp som kandidat i EU-valet den 26 maj för Tillsammans för Katalonien (Junts per Catalunya). Om han vinner en plats i Europaparlamentet måste han återvända till Spanien för att kunna tillträda, och riskerar i så fall att gripas. Även Oriol Junqueras, som står inför rätta för uppror i Madrid, tänker delta i EU-valet som sitt partis, ERC, toppkandidat (se även Februari 2019). 

    • Stora manifestationer för jämställdhet

      Sex miljoner människor deltar i den två timmar långa strejk som utlysts av fackförbunden CCOO och UGT för att protestera mot bristen på jämställdhet i Spanien. I Baskien får det regionala parlamentet ställa in sin session då de kvinnliga ledamöterna inte deltar. 350 000 människor demonstrerar för kvinnors rättigheter i Madrid, och en liknande manifestation samlar 200 000 deltagare i Barcelona. Demonstrationer hålls även i Sevilla, Bilbao och flera andra spanska städer. Jämställdhetsfrågor ser också ut att spela en viktig roll inför kongressvalet i april. Det slås bland annat fast att män i Spanien tjänar drygt 14 procent mer än kvinnor, enligt statistik från EU. Uppmärksamhet riktas också mot våldet mot kvinnor, enbart 2018  dödades 47 kvinnor av sina partners eller före detta partners. Premiärminister Pedro Sánchez säger sig vilja arbeta för ett "feministiskt Spanien". Samtidigt finns det krafter som motsätter sig denna utveckling, bland annat har det högerextrema partiet Vox.

    • Spanien garanterar britter rättigheter om det blir brexit utan avtal

      Om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal planerar den spanska regeringen att låta brittiska medborgare som bor i Spanien fortsätta att ha tillgång till sjukvård och till socialförsäkringssystemet fram till år 2020. Fram tills dess kan de ansöka om permanent uppehållstillstånd i Spanien (för en del av dem kommer det att beviljas automatiskt). Omkring 300 000 britter har registrerat att de bor i Spanien, men ännu fler britter än så bor i landet. Planerna omfattar även de britter som är bosatta i Gibraltar.

    • Februari

    • Spanien motsätter sig militära ingripanden i Venezuela

      Den spanska utrikesministern Josep Borrell säger att Spanien inte kommer ställa sig bakom några försök att lösa krisen i Venezuela genom att utländska krafter ingriper militärt i landet. Det sker sedan oppositionsledaren Juan Guaidó  uppmanat andra länder att överväga alla alternativ för att tvinga president Nicolás Maduro att lämna ifrån sig makten. Borrell slår fast att krisen i Venezuela bara kan lösas genom demokratiska metoder. Tidigare i februari var Spanien ett av flera EU-länder som erkände Guaidó som Venezuelas interimspresident.

    • PSOE största parti i opinionsundersökningar

      Socialistpartiet PSOE ser, enligt en ny opinionsundersökning gjord av GAD3, ut att bli största parti i valet den 28 april med nästan 29 procent av rösterna, följt av PP på drygt 23 procent, Ciudadanos på knappt 16 procent, Unidos Podemos drygt 11 procent och knappt under 11 procent för Vox. En annan opinionsundersökning, gjord av Sigma Dos, tyder på ett liknande resultat, men med något högre röstandelar för Unidos Podemos och Vox, och något lägre för PSOE och PP. Några dagar senare byter Unidos namn till Unidas Podemos Tillsammans kan vi (kvinnor). Namnbytet sker efter påtryckningar från femninister inom alliansen.

    • Massprotest mot rättegång mot självständighetsivrare

      Omkring 200 000 självständighetsanhängare samlas i Barcelona för att protestera mot rättegången mot tolv katalanska ledare. De marscherar under parollen "Självbestämmande är inget brott". 

    • Klart för nyval 28 april

      Premiärminister Pedro Sánchez utlyser nyval till den 28 april. Det sker sedan hans regering förlorat den viktiga budgetomröstningen i kongressen. Opinionsundersökningar tyder på att inget parti kommer att kunna vinna egen majoritet i kongressen. Socialistpartiet ligger på ett väljarstöd på cirka 24 procent, följt av Folkpartiet (PP) och Ciudadanos hamnar några procentenheter lägre, medan det högerextrema Vox, som inte har några platser alls idag, kring 10 procent.

    • Socialistregeringen förlorar budgetomröstning, nyval troligt

      Den spanska socialistregeringen förlorar budgetomröstningen i kongressen, då 191 av de 350 ledamöterna röstar nej till budgeten. 158 ledamöter röstar för ett godkännande, medan en ledamot lägger ner sin röst. Nederlaget beror på att de katalanska självständighetspartierna ERC och PDeCAT gör gemensam sak med PP, Ciudadanos, Kanariska koalitionen och Asturias Forum. Regeringskällor säger till tidningen El País att ett datum för nyval kommer att aviseras den 15 februari. 

    • Rättegången mot tolv separatistledare inleds

      Rättegången mot tolv katalanska separatistledare inleds i Högsta domstolen i Madrid. Den bevakas av omkring 600 journalister och sänds direkt i spansk TV. Själva rättegången väntas ta tre månader, men domarna lär dröja ytterligare ett antal månader. Åtalspunkterna handlar om "uppror, förskingring av offentliga medel och olydnad". Åklagarsidan kräver fängelsestraff på mellan sju och 25 år. Det längsta straffet, 25 år, gäller för ERC-ledaren Oriol Junqueras. Den förre regionpresidenten Carles Puigdemont som befinner sig i exil står inte inför rätta, då Spanien inte prövar  personer för så allvarliga brott i deras frånvaro.

    • Massprotester mot samtal med katalanska separatister

      Omkring 45 000 anhängare till Folkpartiet (PP) och Ciudadanos samlas i Madrid för att protestera mot Pedro Sánchez planer på att utse en medlare i samtalen mellan Madrid och separatistpartierna i Barcelona (något som de katalanska självständighetsivrarna dock sagt nej till). Även sympatisörer till det högerextrema partiet Vox deltar i manifestationen som hålls under parollen "Ett enat Spanien. Val nu!". Opinionsundersökningar tyder på att PP, Ciudadanos och Vox tillsammans skulle kunna vinna egen majoritet i kongressen om valet hölls idag.

    • Samtalen mellan Madrid och Barcelona bryter samman

      Socialistregeringen avbryter samtalen med de katalanska separatistpartierna. Bägge sidor anklagar motparten för att samtalen misslyckats. Madrid har velat få klartecken för ett ramverk för samtalen, bland annat att ett slags medlare skulle delta i överläggningarna, medan Barcelona hotar att inte godkänna den spanska statsbudgeten om inte frågan om självständighet för Katalonien diskuteras. Biträdande premiärminister Carmen Calvo slår samtidigt fast att ingen uppgörelse kommer att göras om inte de katalanska partierna godkänner budgeten den kommande veckan. Den spanska regeringen har bland annat lovat att höja anslagen till Katalonien med nästan en femtedel. Om budgeten inte godkänns tvingas premiärminister Pedro Sánchez sannolikt utlysa nyval. Han har fått ta emot en hel del kritik, främst från högerpartierna, men också från en del krafter inom det egna partiet, för att han ens överväger att samtala med de katalanska separatisterna.

    • EU-länder erkänner Guaidó som Venezuelas interimspresident

      Flera EU-länder, bland dem Spanien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Sverige agerar mot Venezuelas president Nicolás Maduro. Länderna erkänner officiellt oppositionsledaren Juan Guaidó som landets  interimspresident, sedan Maduro avvisat ett ultimatum om att utlysa nyval. En kontaktgrupp med länder i EU och Latinamerika bildas några dagar senare för att försöka lösa konflikten i Venezuela. 

    • Januari

    • Nederlag för PSOE i kongressen

      Socialistregeringen lider sitt första nederlag i kongressen då Podemos gör gemensam sak med oppositionen och röstar nej till ett så kallat kungligt regeringsdekret som skulle ha stärkt rättigheterna för dem som hyr bostäder av privata värdar. 243 kongressledamöter röstar emot och 103 för förslaget. Podemos röstar nej till med hänvisning till att det hyrestak som man kommit överens med PSOE om inte fann med. Sju andra förslag godkänns, bland annat att privata bolag ska kunna driva trafik med höghastighetståg. Ett kungligt regeringsdekret är ett regeringsbeslut som måste godkännas med enkel majoritet i kongressen för att träda i kraft. Det är en snabbare process än den som vanligen används för att anta ny lagstiftning.

    • Errejón lämnar Podemos

      Podemos riskerar att splittras till följd av oenighet mellan partiets två grundare  Pablo Iglesias och Íñigo Errejón. Detta sedan Errejón meddelat att han kommer att ställa upp i regionalvalet i Madrid i maj som kandidat för Más Madrid, den vänsterplattform som leds av huvudstadens borgmästare Manuela Carmena. De två männen har länge varit oeniga om vilken strategi partiet ska ha. Errejón rapporteras ha fattat beslutet efter att Podemos misslyckats i valet i Andalusien i december. Iglesias beklagar Errejóns beslut.

    • Moreno blir ny regeringschef i Andalusien

      Juan Manuel Moreno väljs formellt till ny regeringchef i Andalusien, där hans parti PP, ska regera i samarbete med Ciudadanos och med stöd av det högerextrema Vox. I samband med detta demonstrerar tusentals människor i protest mot den nya regeringen och dess samarbete med Vox. På regionregeringens program står sänkta skatter, kamp mot korruption och den höga arbetslösheten (nästan 23 procent av invånarna saknar arbete).

    • Nya pengar till Katalonien i Madrids budgetförslag för 2019

      Katalonien ser ut att bli vinnare i den spanska socialistregeringens budgetförslag som publiceras mer än tre månader efter den formella deadlinen. Regionen kommer att få ett anslag på över 2 miljarder euro, över 3 procent mer än 2018) plus extra pengar (200 miljoner euro) till infrastruktursatsningar.  Ett tecken på att Madrid inte kommer att få igenom sin budget i kongressen utan stöd från katalanska ledamöter från ERC och CDC (numera PDeCAT). Om de röstar nej till budgeten kommer regeringen sannolikt att falla. Samtidigt skulle de katalanska självständighetspartierna förlora på ett maktskifte i Madrid, då såväl PP som Ciudadanos och inte minst det högerextrema Vox skulle ha en betydligt tuffare linje gentemot separatisterna i Katalonien. Den spanska regeringen har också lovat mer pengar till social välfärd, högre pensioner, bostäder och olika slags investeringar. Detta ska bland annat bekostas av högre skatter för dem som tjänar mer än 140 000 euro om året, ökad beskattning för bolag som går med höga vinster (mer än 20 miljoner euro). Två nya skatter ska också införas, på digital kommunikation (den så kallade google-skatten) och på finansiella transaktioner.

    • PP och Ciudadanos bildar regering i Andalusien med stöd av Vox

      PP, som blev näst största parti i regionalvalet i Andalusien i december, kommer överens med Ciudadanos om att bilda en ny regionregering med PP:s Juan Manuel Moreno som regeringschef. De blir dock beroende av stöd från det högerextrema partiet Vox, som dock inte kommer att ingå i regeringskoalitionen. Eftersom Ciudadanos vägrar att träffa representanter för Vox, har PP tvingats sluta separata uppgörelser med bägge partierna. Avtalet med Vox handlar om att begränsa invandringen genom att undvika åtgärder som skulle locka migranter till regionen och sänkta skatter,  men inget sägs dock om de krav som Vox tidigare ställt på att ändra lagar som ger särskilt skydd för kvinnor och hbtq-personer. Vox hade tidigare presenterat en lista med 19 punkter där partiet bland annat har krävt utvisning av 52 000 papperslösa invandrare, nya lagar för att skydda tjurfäktningar och dra in allt ekonomiskt stöd till muslimska organisationer och vissa feministgrupper. Samtidigt genomför ett knappt 100-tal feministiska organisationer protester mot Vox inställning till jämlikhet mellan könen och våld mot kvinnor.  

    • Religiös ledare vägrar låta Francos kvarlevor flyttas

      Planerna på att flytta den förre diktatorn Francos kvarlevor från El Valle de los Caidos (De stupades dal) stöter nu på ett nytt problem, då katolska kyrkan vägrar myndigheterna tillträde det mausoleum där Franco begravts. Beslutet har fattats av priorn Santiago Cantera (en prior är abbotens ställföreträdare i ett benediktinkloster), som bland annat hänvisade till den oenighet i frågan som råder mellan regeringen och Francos släktingar. Regeringen svarar med att beskedet är väntat då Cantera i början av 1990-talet ställt upp i val för ett nyfascistiskt parti. Regeringsföreträdare har dock tryckt på högre upp i kyrkohierarkin, och bland annat haft överläggningar med påve Benedictus närmaste man Pietro Parolin.

    • Arbetslösheten sjunker

      Arbetslösheten i Spanien sjunker och ligger nu på knappt 15 procent. Det är en betydande minskning mot tidigare, men arbetslösheten är ändå den näst högsta inom eurozonen, bara Grekland har högre siffror. I december 2018 utlovade regeringen en extra satsning på drygt 2 miljarder euro på att bekämpa ungdomsarbetslösheten, ungefär var tredje spanjor under 25 år saknar arbete. Regeringens mål är att minska ungdomsarbetslösheten till drygt 23 procent fram till år 2021 genom att satsa på språk- och it-utbildning för personer under 30 år.

    • Över 57 000 migranter kom sjövägen till Spanien 2018

      2018 kom nästan 58 000 migranter/asylsökande över Medelhavet till Spanien, enligt siffror från Internationella migrationsorganisationen (IOM). Det är betydligt fler än det tidigare rekordåret 2006, då 39 180 människor tog sig från Västafrika till Spanien, och då framför allt Kanarieöarna. Det betyder att omkring hälften av de drygt 113 000 papperslösa människor som tog sig sjövägen till Europa kom till Spanien. De flesta av migranterna kommer från Marocko, Guinea och Mali. Enligt  Amparo González, forskare vid CSIC-centret, blir bara omkring hälften av migranterna kvar i Spanien, då många söker sig vidare till andra länder eller utvisas till sina hemländer (det gäller framför allt marockaner och algerier). Under samma period kom nästan 32 000 migranter/asylsökande till Spanien från Venezuela.  2018 beräknas närmare 800 människor ha omkommit eller saknas i samband med båtfärder från Nordafrika till Spanien. 

  • 2018

    • December

    • Spanien exporterar militär utrustning till Venezuela, trots embargo

      Spanien kommer att exportera delar av stridsvagnar till Venezuela, trots det vapenembargo som EU har infört mot det sydamerikanska landet. Det godkänner det tvärpolitiska råd som kontrollerar spansk vapenexport. Enligt en artikel i El País ska affären ha gjorts upp innan sanktionerna infördes i november 2017, men det politiska beslutet togs efter det. 

    • Flyktingbåt med över 300 ombord får anlöpa spansk hamn

      Ett fartyg med 311 migranter ombord anlöper hamnen i Crinavis, nära Algeciras i söder, efter att ha nekats att tillträde i Italien och Malta, och Libyen, Frankrike och Tunisien valt att inte besvara en förfrågan från den spanska organisationen Proactiva Open Arms om att migranterna skulle få gå iland där. En kvinna och hennes nyfödda barn har dock hämtats med helikopter till Malta, och en 14-årig flicka har fått vård i Italien. De 311 migranterna, som räddades utanför den libyska kusten den 21 december, kommer från 19 olika länder (bland annat Somalia, Syrien och Elfenbenskusten). 139 av dem är minderåriga. Det är första gången sedan i augusti 2018 som Spanien tillåtit ett räddningsfartyg som drivs av en välgörenhetsorganisation att ankra i landet. Senare hindrar hamnmyndigheter fartyget från att lämna hamnen i Barcelona dit man tagit sig för att skaffa nya förnödenheter. Beslutet motiveras med att fartyget inte följer flera internationella regler när det gäller räddningsinsatser till havs.

    • Regeringen förslår ny åldersgräns för anmälan av övergrepp mot barn

      Den spanska regeringen presenterar ett lagförslag som bland annat gör det möjligt för en person som utsatts för fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp som barn, kan anmäla dessa brott fram till det år hen fyller 30 år. Idag är gränsen 18 år. Enligt barnrättsorganisationer tar det ofta många år innan ett offer är redo att anmäla sådana brott, vilket enligt den nuvarande lagstiftningen gör det svårt att åtala misstänkta förövare. Lagförslaget omfattar även brott som sker på nätet, bland annat för att förmå någon att begå självmord, utföra sexuella övergrepp eller uppmuntra ätstörningar.

    • Regeringsmöte i Barcelona väcker protester

      Minst 60 människor, varav 35 poliser, skadas och ett 10-tal personer grips, då de protesterar mot att den spanska regeringens håller sitt veckomöte i Barcelona. Syftet är att minska spänningarna mellan Madrid och Barcelona, men en del katalaner ser mötet som en provokation, då det hålls exakt ett år efter det regionalval som den dåvarande PP-regeringen utlyste. 40 000 människor samlas till fredliga protester mot den spanska regeringen, medan mindre grupper kastar sten på poliser och försöker bryta igenom polisens avspärrningar. Gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR) hade inför mötet uppmanat sina anhängare att parkera sina bilar för att hindra framkomligheten i trafiken i Barcelona. Samma kväll möts den spanske premiärministern Pedro Sánchez och Kataloniens regionpresident Quim Torra för överläggningar.

    • Madrid satsar 7 miljarder euro på ny militär utrustning

      Den spanska socialistregeringen ger klartecken för köp av ny militär utrustning till en kostnad av över 7 miljarder euro. Det handlar bland annat om en beställning av fem nya fregatter från det statliga bolaget Navantia. Drygt 2 miljarder euro ska gå till utveckling och konstruktion av nya pansarfordon.  Dessutom har den spanska regeringen beställt 73 nya stridsplan från Eurofighter. Under tiden i opposition kritiserade PSOE Spaniens stigande försvarskostnader. Nu motiverar försvarsminister Margarita Robles satsningen med att den kommer att skapa mer än 7 000 arbetstillfällen under nio år i regioner som Galicien och Asturien där arbetslösheten är hög. Enligt militäralliansen Nato lade Spanien motsvarande 0,93 procent av BNP på försvaret 2018. 

    • Spanska regeringen höjer tonen mot Katalonien

      Den spanska regeringen höjer tonen mot katalanska myndigheter. Det sker sedan den katalanska polisen, Mossos d'Esquadra, inte ingripit mot de vägspärrar som Gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR) satt upp på en huvudväg mellan medelhavskusten och Frankrike, eller när de öppnade bommarna vid en vägtullstation och släppte förbi bilister som därmed inte behövde betala för att köra på motorvägen. Om inte Mossos ingriper kommer Madrid att ta över ansvaret för säkerheten i regionen, skriver regeringen. Samtidigt har Mossos från kritik från den katalanska regeringen för att den ingrep mot CDR-aktivister som försökte hindra personer från en högerextrem organisation från att demonstrera. Den spanska premiärminister Pedro Sánchez är dock beroende av stöd från katalanska självständighetspartier, inte minst när budgeten ska antas i januari, och kan därför inte gå för hårt fram i Katalonienfrågan. Samtidigt menar bedömare att Socialistpartiets tillbakagång i regionalvalet i Andalusien tidigare under månaden till viss del beror på missnöje med regeringens Katalonien-politik.

    • Straffen i La Manada-fallet ligger fast

      Högre rätten i Navarra fastställer straffen för de fem män som i våras dömdes till nio års fängelse för sexuella övergrepp på en kvinna i Pamplona (se April 2018) . Rätten är oenig, två av fem domare vill döma männen för våldtäkt vilket skulle gett ett högre straff. En advokat som representerar fyra av de fem männen säger att de ska överklaga domen. Det gäller även den advokat som företräder den utsatta kvinnan. Fallet, som benämns La Manada, har väckt stor uppmärksamhet i Spanien.

    • Bakslag för PSOE i Andalusien

      Socialistpartiet PSOE blir största parti i regionvalet i Andalusien med drygt 28 procent av rösterna, före det konservativa Folkpartiet (PP) som får drygt 21 procent, Ciudadanos nästan 19 procent, Framåt Andalusien lite över 16 procent och det högerextrema Vox cirka 11 procent. Valdeltagandet ligger på knappt 59 procent. Även om PSOE blir största parti ser det ut att förlora regeringsmakten i Andalusien för första gången på 36 år.

    • Fängslade separatister inleder hungerstrejk

      Två fängslade katalanska självständighetsivrare, Jordi Sánchez, tidigare ledare för gräsrotsorganisationen ANC och Jordi Turull, tidigare talesman för Puigdemonts regering inleder en hungerstrejk för att markera mot appellationsdomstolens långsamma hantering av deras överklagan, vilket hindrar dem att gå vidare med sina fall till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. För att kunna göra det måste de ha utdömt alla möjligheter till överklagan på hemmaplan. Senare ansluter sig ytterligare två fängslade katalanska politiker, Josep Rull och Joaquim Forn. De fyra tillhör den grupp på 18 katalanska politiska ledare som i början av 2019 kommer att ställas inför rätta för att ensidigt ha utropat Katalonien som självständigt (se Oktober 2018).  De riskerar fängelsestraff på upp till 25 år. Nio av de 18 sitter i fängsligt förvar, en del av dem i över ett år, utan rättegång.

    • November

    • Spanien lovas mer inflytande om Gibraltar eter brexit

      Inför EU:s toppmöte den sista helgen i november hotar premiärminister Sánchez att stjälpa det brittiska brexitavtalet om inte Spanien får större inflytande i frågor som rör Gibraltar. Han lyckas därmed få britterna att gå med på att Spanien ska få ett ord med i laget om  det brittiska territoriets framtid. Spanien har tidigare föreslagit att man ska styra Gibraltar tillsammans med Storbritannien.

    • Domstol beordrar katalanska separatister att betala för "folkomröstning" 2014

      Den spanska revisionsrätten har beordrat den förre katalanska ledaren Artur Mas att återbetala nästan 5 miljoner euro som lades på att bekosta den "folkomröstning" eller "konsultation" som hölls i Katalonien 2014 (se November 2014) . Enligt domstolen har Mas det övergripande ansvaret  för återbetalningen men nio andra, bland annat Joana Ortega, Irene Rigau och Francesc Homs måste också bidra.

    • Man gripen misstänkt för mordplan på premiärminister Sánchez

      Katalansk polis säger att man har gripit en 63-årig man misstänkt för att ha planerat att döda premiärminister Sánchez. Mannen, som arbetar som säkerhetsvakt för ett privat företag ska vara missnöjd över regeringens planer på att gräva upp ex-diktatorn Francos kvarlevor. I mannens lägenhet i Barcelona hittas en mängd avancerade vapen. Han ska ha skrivit om sina planer i grupper i sociala medier.

    • Minst 17 döda när migrantbåt kapsejsar

      Minst 17 människor omkommer och 17 saknas sedan en båt med migranter kapsejsat i Gibraltar sund, i närheten av Barbate i Cádizprovinsen. 22 personer, varav 13 minderåriga överlever olyckan. Samma dag hittas 13 personer döda i en annan båt nära den spanska exklaven Melilla. Det är oklart vad som har orsakat deras död. Även i detta fall överlever en del av båtens passagerare.

    • Lagförslag ska förhindra flytt av Francos kvarlevor till katedral i Madrid

      Den spanska socialistregeringen förbereder en lagändring som ska förhindra att den  forne diktatorn Franco begravs på nytt i en familjegrav i katedralen La Almudena i Madrid, vilket hans familj önskar. Kongressen beslöt tidigare under hösten att Francos kvarlevor skulle flyttas från El Valle de los Caidos (De stupades dal) (se September 2018). Enligt uppgifter i El País planerar PSOE att ändra lagen så att kvarlevorna inte får begravas på en plats som är tillgänglig för allmänheten. Flera organisationer som företräder diktaturens offer har hotat med gatuprotester om Francos kvarlevor flyttas till La Almudena. 

    • Oktober

    • Puigdemont bildar nytt parti

      Den förre katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont bildar ett nytt parti, Nationella uppropet (Crida Nacional) från sin exil i Belgien. Syftet med det nya partiet är att fortsätta att driva på för Kataloniens oberoende. Puigdemont finns med via videolänk när partiet grundas i staden Manresa, i den mellersta delen av Katalonien. Flera av hans tidigare allierade har dock inte anslutit sig till det nya partiet. 

    • Klart för rättegång mot katalanska separatistledare

      Högsta domstolen ger klartecken för att 18 katalanska politiska ledare, bland andra ERC-ledaren Oriol Junqueras, tre tidigare ministrar i regionstyret i Katalonien, Joaquim Forn, Jordi Turull och Raül Romeva ska ställas inför rätta för att ensidigt ha utropat Katalonien som självständigt. Åtalspunkterna handlar om "uppror, förskingring av offentliga medel och olydnad". Åklagarsidan kräver i början av november fängelsestraff på mellan sju och 25 år. Det längsta straffet, 25 år, för Junqueras som man också vill förbjuda att inneha några politiska ämbeten under en 25-årsperiod. Spaniens motsvarighet till justitiekanslern, Abogacía del Estado, sträcker sig inte lika långt, och vill ändra brottsrubriceringen från uppror till uppvigling, och med en högsta straffsats på tolv år för Junqueras och elva år för de övriga. Rättegången väntas komma igång i början av 2019 och pågå i minst tre månader. Det är därför osannolikt att den kommer att hinna slutföras innan de regionala valen i maj 2019. Amnesty International har uppmanat spanska myndigheter att släppa två ledare för gräsrotsorganisationer, Jordi Sànchez och Jordi Cuixart, som suttit häktade sedan oktober 2017, eftersom en så lång häktningstid inte står i proportion till de brott de anklagas för.

    • 200 migranter tar sig in i Melilla

      En människa avlider och flera skadas när omkring 300 migranter tar sig över stängslen till den spanska exklaven Melilla i Nordafrika. 208 migranter lyckas ta sig in på spanskt territorium, varav 55 skickas tillbaka till Marocko efter en dag (140 personer söker politisk asyl, tio vårdas för sina skador och tre är minderåriga). Den spanska regeringen har lovat att ta bort taggtråden högst upp på de sex meter stängslen men har ännu inte gjort det. Den avlidne mannen tros ha fått en hjärtattack under sitt försök att komma över stängslet. Hittills under 2018 har nästan 49 000 migranter och asylsökande tagit sig till Spanien, de flesta av dem har dock kommit sjövägen.

    • Storbritannien och Spanien överens om Gibraltars roll efter brexit

      Premiärminister Theresa May och hennes spanske kollega Pedro Sánchez säger sig vara överens om att de kommer att kunna lösa alla eventuella problem mellan dem om Gibraltars ställning efter brexit. Ett särskilt protokoll som ska läggas till i utträdelseavtalet ska redan vara klart, och inte utgöra något problem i de fortsatta brexitförhandlingarna. De två länderna håller också på att sluta flera bilaterala avtal som rör Gibraltar när det gäller skatter, miljösamarbete, cigarettsmuggling och rättigheter för dem som arbetar i det brittiska territoriet, men de ingår inte i brexituppgörelsen. En del tvistefrågor finns dock kvar, bland annat kring flygplatsen i territoriet, som den spanska regeringen vill att Spanien och Gibraltar ska driva gemensamt, vilket Gibraltar inte vill. Den spanska regeringen ska ha givit garantier att man inte tänker ta tillfället i akt för att driva frågan om Spaniens krav på Gibraltar, eller för att försvåra livet för dem som bor i och omkring territoriet.

    • Socialistregeringen sluter budgetavtal med Podemos

      Socialistregeringen och Podemos sluter ett avtal om innehållet i en ny budget, bland annat flera sociala satsningar, framför allt en höjning av minimilönen på 22 procent till 900 euro i månaden, samt nya satsningar på utbildning och forskning och bostäder. I förslaget ingår också en höjning av ersättning till arbetslösa. Men för att budgeten ska kunna godkännas i kongressen krävs även godkännande från flera mindre regionala partier, bland annat de katalanska separatistpartierna. Bryssel lär också ha invändningar mot att den spanska regeringen tänker spendera mer pengar.

    • Sprickan inom katalanska regionstyret växer

      Sprickan inom den katalanska regionregeringen vidgas, då Tillsammans för Katalonien och ERC har olika strategier i frågan hur man ska hantera de sex regionparlamentariker som i domstol stängts av från det parlamentariska arbetet. Dessa befinner sig i fängsligt förvar eller har gått i exil. ERC har utsett ersättare för sina två ledamöter, medan Tillsammans för Katalonien har avvisat domstolens beslut och framhärdar att deras ledamöter, bland andra Carles Puigdemont, ska kunna fortsätta att delta i regionparlamentets arbete. ERC gör nu gemensam sak med oppositionen och röstar för att frånta de fyra Tillsammans för Katalonien-ledamöterna deras rösträtt. Det betyder också att självständighetspartierna befinner sig i minoritet i kammaren.

    • Regionalval i Andalusien i december

      Andalusiens regeringschef Susana Díaz, från Socialistpartiet (PSOE), utlyser regionval till den 2 december, tre månader tidigare än planerat. Hon anses  ta tillfället i akt då socialistregeringen i Madrid har goda opinionssiffror. Går det bra för PSOE i Andalusien är det troligt att även den spanske premiärministern Sánchez kommer att tidigarelägga kongressvalet. I opinionsundersökningar stöder 34 procent av väljarna PSOE i Andalusien, med Ciudadanos på andra plats, och PP som nummer tre med 20 procent. Men en korruptionsskandal i Andalusien, där Socialistpartiet spelat en stor roll.

    • En alltmer pressad Torra ställer ultimatum till Sánchez

      Den katalanska regionpresidenten Quim Torra ställer ett ultimatum till den spanske premiärministern Pedro Sánchez. Om inte Sánchez inom en månad lägger fram ett förslag till en laglig folkomröstning om katalansk självständighet kommer Torras parti PDeCAT att dra tillbaka sitt stöd för den spanska socialistregeringen, vilket i så fall lär leda till nyval då Socialistpartiet bara har 84 av 350 mandat i kongressen. Samtidigt har Torra mött en allt hårdare kritik från självständighetsivrare i Katalonien. Gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR) och vänsterpartiet Cup kräver att han ska avgå då inte för en tillräckligt radikal politik för att föra fram den katalanska saken, medan unionspartierna tycker att han genom sina uttalanden bäddat för det våld som brutit ut i samband med två demonstrationer i Barcelona, den 24 september, och den 1 oktober.

    • Separatister drabbar samman med kravallpolis i Katalonien

      På flera håll i Katalonien samlas självständighetsivrare för att markera ettårsdagen av den omstridda folkomröstningen om katalansk självständighet. I Barcelona handlar det om 180 000 demonstranter. Protesterna organiseras av den katalanska gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR). På flera håll blockerar CDR-aktivister tillfälligt vägar och järnvägar. När en grupp demonstranter försöker ta sig in i regionparlamentet leder det till sammandrabbningar mellan dem och kravallpolis. Oroligheter förekommer även vid nationella polisens kontor i Barcelona. En del CDR-ledare har tidigare krävt att den katalanske regionpresidenten Quim Torra ska avgå, bland annat med hänvisning till att han några dagar tidigare satt in katalansk polis mot CDR-demonstranter, och för att han inte gjort mer för att protestera mot regeringen i Madrid. En del demonstranter skanderar nu "visa olydnad eller avgå".

    • September

    • Tre euromiljonärer i den spanska regeringen

      Den spanska regeringen publicerar en lista över ministrars och före detta ministrars ekonomiska tillgångar. Det sker som ett led i försöken att öka insynen i politikernas affärer i syfte att motverka korruption. Tre personer, utrikesminister Josep Borrell, utbildningsminister Isabel Celaa och vetenskapsministern, astronauten Pedro Duque, toppar listan, med tillgångar på över 1 miljon euro. Duque har dock hamnat i blåsväder efter anklagelser om att han inte betalat skatt i samband med ett husköp 2005. Han förnekar att han har gjort något fel. Även justitieminister Dolores Delgado har fått kritik för ett lunchmöte 2009 med en före detta polischef som anklagats för mutbrott och andra former av korruption.

    • Belgien utlämnar inte rapparen Valtònyc

      En belgisk domstol beslutar att rapparen José Miguel Arenas, mest känd som Valtònyc, inte ska utlämnas till Spanien.  Arenas flydde dit sedan Högsta domstolen i februari dömt honom till över tre års fängelse för förtal av kungahuset, glorifiering av terrorism och för hot som framförts i sångtexter (se även Mars 2018). Det är ännu inte klart om beslutet kommer att överklagas.

    • Madrid byter fot i vapenaffärer med Saudiarabien

      Den spanska socialistregeringen byter fot i vapenaffärerna med Saudiarabien och ger klartecken för en försäljning av 400 laserstyrda robotar, en uppgörelse som slöts mellan Riyad och den tidigare konservativa regeringen. Försvarsminister Margarita Robles hade bara några dagar tidigare aviserat att den inte skulle bli av på grund av risken för att de kommer att användas av Saudiarabien i Jemen ( i maj dödades 10-tals civila, bland annat 22 skolbarn i en saudisk bombräd i Jemen). I vågskålen ligger också ett kontrakt där Saudiarabien har beställt fem krigsfartyg från Spanien, en affär värd 1,8 miljarder euro för Navantiavarvet i Cádiz. Spanska företag har också fått kontrakt för att bygga en höghastighetsjärnväg mellan Mecka och Medina. Senare försvarar premiärminister Sánchez beslutet som har menar är nödvändigt för att inte hamna i konflikt med Gulfstaten. Enligt en artikel i El País visar det sig att det spanska försvaret levererat de laserstyrda robotarna från arméns egna reserver, och att dessa nu måste ersättas. Hela affären ser nu ut har varit en politisk markering där regeringen Rajoy i hemlighet ville stödja saudierna i konflikten med Jemen. Då trodde man att den saudiledda operationen i Jemen snabbt skulle vara över, men drygt tre år senare pågår kriget fortfarande och har krävt tusentals civila dödsoffer. Frågetecken sätts nu kring varför robotarna inte levererats trots att saudierna betalade för dem redan i januari 2015.

    • Klartecken för flytt av Francos kvarlevor

      Kongressen godkänner regeringens beslut att flytta den forne diktatorn Francos kvarlevor från El Valle de los Caidos (De stupades dal), ett mausoleum cirka fem mil norr om Madrid. 172 ledamöter röstar för beslutet, två röstar emot och 164 ledamöter från PP och Ciudadanos lägger ner sina röster. Regeringen antyder att flytten, som Francos familj motsätter sig, kommer att äga rum innan årets slut.

    • Demonstration för självständighet samlar en miljon människor

      Omkring en miljon människor samlas i Barcelona för att fira La Diada, Kataloniens nationaldag, och kräva katalansk självständighet. Demonstranterna kräver också att de katalanska separatistledare som greps efter folkomröstningen 2017 ska friges.

    • Augusti

    • Regeringen utfärdar dekret för att flytta Francos kvarlevor

      Den spanska regeringen utfärdar ett dekret för att flytta den förre diktatorn Francisco Francos kvarlevor från El Valle de los Caidos (De stupades dal), ett mausoleum cirka fem mil norr om Madrid. Francos släktingar, bland annat sju barnbarn, motsätter sig en flytt. De får två veckor på sig att ge besked om var kvarlevorna ska flyttas, om de inte gör det kommer regeringen att finns "en värdig plats". På platsen är även 37 000 soldater som stupade under inbördeskriget 19361939 begravda. Det är både soldater som stred för Franco-sidan och dem som stred för den spanska republiken. Många av de senare begravdes där utan att deras släktingar givit sitt tillstånd. Dekretet måste även godkännas av kongressen, där det har stöd av de flesta av partierna. PP och Ciudadanos har sagt att man inte tänker ge sitt stöd till dekretet. PP säger att partiet ska vända sig till författningsdomstolen för att få det prövat om socialistregeringen har rätt att ändra lagstiftningen via ett dekret.

    • Amnesty kritiserar utvisning av migranter från Ceuta

      Spanien skickar tillbaka 116 migranter till Marocko. Dessa hade dagen innan forcerat stängslet och tagit sig in i den spanska exklaven Ceuta i Nordafrika. Enligt spanska myndigheter ska alla ha informerats om rätten att söka asyl, men ingen av dem ska ha gjort det. Detta kritiseras av Amnesty som menar att processen gått för fort och att personerna inte fått den individuella process de har rätt till. I slutet av juli tog sig omkring 600 migranter in i exklaven på samma sätt. Sedan dess har marockanska myndigheter tvångsförflyttat hundratals migranter från norra Marocko till platser i den södra delen av landet.

    • EU-kompromiss om flyktingbåt

      Efter att en flyktingbåt på nytt nekats gå i hamn i Italien (se även Juli 2018) tas den emot av Malta. Efter det lyckas premiärminister Sánchez, via förhandlingar, få flera EU-länder att dela ansvaret för de 141 migranterna/asylsökanden som finns ombord på båten och 100 andra mellan sig. Spanien ska ta emot 60 personer, Frankrike  60 personer, Tyskland 50 personer, Portugal 30 personer och Luxemburg 5 personer.

    • Klart för nytt migrationscenter

      Den spanska regeringen beslutar att inrätta ett nytt migrationscenter för att samordna mottagandet av migranter/asylsökande. Sedan årsskiftet har nästan 24 000 människor tagit sig sjövägen till Spanien. Ökningen har kommit efter att andra länder, inte minst Italien, har börjat föra en restriktiv politik. Premiärminister Sánchez aviserar en ny krisplan, där regeringen satsar 30 miljoner euro, för att förbättra mottagandet av migranter/asylsökanden. En nästan lika stor summa får Spanien från EU för att kunna hantera situationen. Enligt medierapporter har människor fått sova under bar himmel eftersom det inte funnits plats på några förvarsenheter. Spanien ska också inleda samtal med Marocko för insatser mot flyktingsmugglare.

    • Juli

    • Puigdemont åter i Belgien

      Den tidigare regionpresidenten i Katalonien Carles Puigdemont återvänder till Belgien och säger att han kommer att fortsätta kampen för självständighet (se 19 juli 2018). Puigdemont framträder i en presskonferens med sin efterträdare Quim Torra som kallar honom Kataloniens ”legitima president”.

    • Folkpartiet väljer ny ledare

      Folkpartiet (PP) väljer den ärkekonservativa Pablo Casado till ny ledare efter Mariano Rajoy. Casado har stått för en tuff hållning när det gäller krisen i Katalonien och menat att det inte lönar sig att ge sig in i en dialog med självständighetsivrarna. Bedömare menar att partiet genom valet av Casado får en tydligare högerprofil. Han vill bland annat införa en mer restriktiv abortlagstiftning och pläderar också för nya vallagar som skulle ge det parti som vinner ett val extra mandat (liknande det system som finns i Grekland) för att på så sätt minska risken för att minoritetsregeringar blir beroende av små regionala partier.

    • Arresteringsordern mot Puigdemont dras tillbaka

      Spaniens högsta domstol drar tillbaka arresteringsordern mot den tidigare regionpresidenten i Katalonien Carles Puigdemont och fem av hans medarbetare. Samtliga sex befinner sig utomlands. Åtalen mot dem kvarstår dock och de grips om de återvänder till Spanien. Puigdemont är åtalad för bland annat uppror.

    • Puigdemont kan utlämnas från Tyskland

      En tysk domstol kommer fram till att den förre katalanske regionspresidenten Carles Puigdemont (som greps i Tyskland i mars) kan utlämnas till Spanien, men att han bara kan ställas inför rätta för misshushållning av allmänna medel och inte för uppror. Ett par dagar tidigare har Högsta domstolen i Spanien givit order om att Puigdemont och fem andra separatistledare som flytt Spanien ska fråntas sina platser i det katalanska parlamentet. De kan därmed inte längre delta i parlamentsarbetet genom ombud.

    • Socialistregeringen vill tillsätta sanningskommission

      Den spanska socialistregeringen aviserar planer på att tillsätta en sanningskommission för att utreda de brott som begicks under inbördeskriget 1936 till 1939 och den efterföljande diktaturen som pågick ända fram till Francos död 1975.

    • Sánchez möter Torres för dialog

      Premiärminister Sánchez träffar den katalanske regionpresidenten Quim Torra i för samtal. Det är första gången på två år som en spansk premiärminister möter en katalansk ledare. Bägge ledarna lovar att fortsätta en dialog för att försöka minska spänningarna. De enas om att återuppväcka de arbetskommissioner som tidigare fungerat som instrument i kontakterna mellan Madrid och Barcelona, men som lades ned av den konservativa spanska regeringen.

    • Separatistledare flyttas till fängelser i Katalonien

      Sex av de nio katalanska separatistledare som sitter i förvar efter folkomröstningen i Katalonien hösten 2017 kommer att flyttas från Madrid till fängelser i den egna regionen. Det meddelar inrikesdepartementet. Dit hör den förre vicepresidenten Oriol Junqueras, Jordi Sanchez och Jordi Cuixart  ledare för två katalanska organisationer som verkar för självständighet. Regeringen i Katalonien ser de nio som politiska fångar, medan regeringen i Madrid och Högsta domstolen anser att de har brutit mot lagen. Beskedet kommer en vecka innan ett planerat möte mellan premiärminister Sánchez och den katalanske regionpresidenten Quim Torra.

    • Spanien tar emot ny flyktingbåt

      59 människor räddas ur havet utanför den libyska kusten av Open Arms, ett fartyg som tillhör en spansk frivilligorganisation. Både Malta och Italien vägrar att ta emot fartyget och de migranter och flyktingar som finns ombord, medan Spanien går med på att det får gå i hamn i Barcelona. Senare rapporteras att ytterligare ett 60-tal personer räddats ur Medelhavethavet längre västerut, i närheten av Gibraltar.  Opinionsundersökningar tyder på att de flesta spanjorer är positiva till den nya regeringens mer generösa flyktingpolitik.

    • Juni

    • EU-överenskommelse om migration

      EU-länderna enas efter långdragna förhandlingar  om en kompromiss som innebär att EU-länder ska kunna bilda särskilda mottagningscentraler för migranter som kommer via Medelhavet. Dessutom ska man utreda om liknande centra kan bildas utanför EU i Nordafrika. Många frågor lämnas dock olösta efter EU-mötet. Det är oklart om det finns några EU-länder som är villiga att hysa mottagningscentraler. Flera nordafrikanska länder, bland annat Marocko och Libyen, har sagt nej till att sådana centra ska placeras på deras territorium. Det fortfarande råder oenighet mellan EU-länderna om hur asylsökande som bedöms ha asylskäl ska fördelas mellan medlemsstaterna. EU-länderna enas också om en utbetalning på 3 miljarder euro för att hjälpa flyktingar i Turkiet och för att förstärka EU:s Afrikafond. Den nya spanska PSOE-regeringen har hittills valt en mer generös linje i migrationspolitiken än den tidigare konservativa regeringen, och tagit emot två räddningsfartyg som inte tillåtits gå i hamn i Italien och Malta. Vid EU-toppmötet kommer Spanien (och Grekland) också överens med den tyska regeringen om att återta asylsökande som sökt sig till Tyskland, men som tidigare registrerats i Spanien.

    • Spaniens befolkning växer för andra året i rad

      Spaniens befolkning växer för andra året i rad, tack vare invandring, enligt officiell statistik. Från 1 januari 2017 till 1 januari 208 ökade invånarantalet med drygt 132 000 personer. Det gör att Spanien nu har nästan 46,7 miljoner invånare. De flesta av invandrarna kommer från Venezuela, Colombia, Italien och Marocko. Färre nya invandrare än tidigare kommer från Ecuador, Rumänien och Storbritannien. Samtidigt visade statistiken att dödstalen i Spanien var högre än födelsetalen. Mellan 2012 och 2015 hade landet negativ befolkningstillväxt. 

    • "Francos kvarlevor ska flyttas"

      Den nya socialistregeringen aviserar planer på att flytta den förre diktatorn Francos kvarlevor från  El Valle de los Caidos (De stupades dal), ett mausoleum nordväst om Madrid, och istället skapa en plats för försoning. Granitmonumentet uppfördes mellan 1941 och 1959, och arbetet utfördes till viss del av Även José Antonio Primo de Rivera, ledare för det högerextrema Falangistpartiet som stödde Franco är begravd på samma plats.

    • Kungens svåger börjar avtjäna sitt fängelsestraff

      Kungens svåger Iñaki Urdangarín anländer till Brieva-fängelser i Avila för att avtjäna sitt fängelsestraff på fem år och tio månader för skattebrott och förskingring. Urdangarín överklagade den ursprungliga domen till Högsta domstolen som veckan innan sänkte straffet från sex år och tre månader.

    • Kulturministern avgår

      Kulturminister Maxim Huerta avgår efter avslöjanden om att han genom ett skalbolag hade försökt undvika att betala skatt på över 200 000 euro mellan 2006 och 2008. 2017 beordrade en domstol författaren och TV-personligheten att betala in 360 000 euro i skatt, dels den summa ansågs vara skyldig, plus räntor och böter. 

    • Spanien tar emot flyktingbåt

      Premiärminister Pedro Sánchez säger att Spanien är villigt att ta emot räddningsfartyget Aquarius med 629 människor ombord för att undvika "en humanitär katastrof". Både Malta och Italien hade dessförinnan nekat fartyget att lägga till i hamnar i deras länder. Enligt organisationen SOS Méditerranée hade människorna ombord plockats upp av Aquarius från mindre båtar i sex räddningsaktioner utanför Libyens kust. Europarådet välkomnade den spanska regeringens beslut och betonar att stater är skyldiga att bistå människor i nöd på havet. Ombord på fartyget finns 123 ensamkommande barn från Eritrea, Ghana, Nigeria och Sudan. Senare lovar den spanska regeringen att alla ombord ska få gratis hälsovård och få sina asylskäl prövade. Det får tillstånd att stanna i landet i 45 dagar. Den franska regeringen har också lovat att bistå migranterna. 

    • Tiotusentals basker kräver folkomröstning om självständighet

      Fler än 175 000 människor i Baskien bildar en över 20 mil lång mänsklig kedja för att kräva en folkomröstning om självständighet. Manifestationen har organiserats av gruppen Gure Esku Dago (I våra egna händer). Opinionsundersökningar tyder på att bara 15 procent av baskerna vill ha självständighet, men en majoritet av befolkningen i regionen anser att de ska ha rätt att rösta om saken.

    • Madrid häver finansiella restriktioner mot Katalonien

      Den nya PSOE-regeringen aviserar att de finansiella restriktionerna mot Katalonien ska hävas och att den katalanska regeringen nu kan göra sina utbetalningar utan klartecken från Madrid. Regeringens talesperson utbildningsminister Isabel Celaá säger att det är ett steg mot en normalisering av relationerna mellan den spanska regeringen och den i Katalonien. Premiärminister Sánchez ska också ha talat med den katalanske regionpresidenten Quim Torra på telefon.

    • Flera kvinnor på tunga poster i nya PSOE-regeringen

      Den nya spanska premiärministern Pedro Sánchez utser Carmen Calvo till ny vicepremiärminister. Hon får också ansvaret för jämställdhet som ser ut att bli en profilfråga för den nya regeringen. Flera andra kvinnor får viktiga ministerposter.  Finansminister blir María Jesús Montero som tidigare var budgetminister i Andalusien, medan Nadia Calviño, fram till nu budgetchef i EU-kommissionen, utses till budgetminister, Dolores Delgado, åklagare specialiserad på terrorbrott  justitieminister, Margarita Robles försvarsminister och Teresa Ribera får ansvaret för miljöfrågor. Posten som inrikesminister går till Fernando Grande Marlaska och partiveteranen och katalanen Josep Borrell till ny utrikesminister. Det anses ge en fingervisning om att även den nya  regeringen kommer att hålla en tuff linje mot självständighetssträvandena i Katalonien. Utnämningen av Borell väcker omedelbart kritik från Carles Puigdemont, tidigare katalansk regionpresident. Elva av de 17 ministrarna är kvinnor. En del av ministrarna är medlemmar av Socialistpartiet, andra inte.

    • Rajoy avgår som PP-ledare

      Mariano Rajoy aviserar att han ska avgå som ledare för PP.  Han aviserar samtidigt att han tänker lämna toppolitiken. Han passar på att ge en känga till efterträdaren Socialistpartiets Pedro Sánchez genom att säga att Spanien nu kommer att ledas av någon som aldrig har vunnit ett val. Rajoy sitter dock kvar på posten till en efterträdare utsetts.

    • Ny regionregering i Katalonien, Madrids direktstyre hävs

      Den nya katalanska regionregeringen under Quim Torra tillträder formellt. Det lär bana väg för att regeringsmakten i Katalonien på nytt övertas av regionstyret i Barcelona. Kritik riktas dock mot Torres för anti-spanska skriverier sex år tidigare, både i en artikel och i flera twitterinlägg. Bland kritikerna finns bland annat Rajoy och hans efterträdare som spansk premiärminister Pedro Sánchez. Sánchez, som höll en hård linje mot katalanska separatister hösten 2017, gör nu uttalanden i mer försonlig inriktning och talar istället om att bygga broar till den nya katalanska regionregeringen.

    • Rajoy förlorar misstroendevotum

      Den spanske premiärministern Mariano Rajoy förlorar ett misstroendevotum i kongressen. 180 ledamöter röstar emot Rajoy, medan 169 stödjer honom. En ledamot lägger ner sin röst. Det är Socialistpartiet (PSOE) som har utlyst misstroendeomröstningen och det blir PSOE:s ledare Pedro Sánchez som tar över som premiärminister tills vidare (han utses formellt som regeringschef den 2 juni, han blir då den första spanska premiärministern som svär eden utan en bibel eller ett krucifix). Sánchez PSOE vinner omröstningen med hjälp av röster från Unidos Podemos och flera regionala partier, medan PP stöds av Ciudadanos. Det är korruptionsdomar mot flera PP-politiker i maj som får regeringen på fall.

    • Maj

    • Ny katalansk regering kan bryta dödläget

      Den katalanska regionpresidenten Quim Torra byter ut flera av sina ministrar, där de separatistpolitiker som sitter förvar eller befinner sig i exil inte längre finns med. Hans förhoppning är att den spanska regeringen nu ska häva artikel 155 och återlämna styret av Katalonien till regionregeringen i Barcelona. Torra har delvis pressats till detta av krafter inom det egna separatistlägret som söker hitta en mer försonlig väg.

    • 500 migranter räddas på Medelhavet

      Spanska räddningsmyndigheter räddar på några dagar över 500 personer som är på väg att korsa Medelhavet från Nordafrika till Spanien i 15 små båtar. Tre av båtarna är i så dåligt skick att de sjunker omedelbart efter att passagerna satts i säkerhet. Nästan 7 000 personer har hittills i år räddats på havet utanför den spanska kusten, enligt IOM.

    • PSOE riktar misstroendeförklaring mot regeringen Rajoy

      Socialistpartiet (PSOE) riktar en misstroendeförklaring mot den spanska regeringen  som en följd av domarna i den stora korruptionsaffären kring PP. Podemos ställer sig bakom PSOE i detta. Ciudadanos uppmanar premiärminister Rajoy att utlysa nyval, annars kommer partiet att stödja misstroendeförklaringen. Opinionsundersökningar tyder på att Ciudadanos kan bli Spaniens största parti om val hålls nu. I de undersökningar som gjorts under maj har partiet ett väljarstöd på närmare 30 procent, medan PP, PSOE och Unidos Podemos alla ligger på knappt 20 procent. Ett skäl till att det går så bra för Ciudadanos är partiets hårda hållning i Katalonienkrisen.

    • Långa fängelsestraff i korruptionsskandal kring PP

      Flera personer med kopplingar till regeringspartiet PP döms till långa fängelsestraff för korruption i det som i Spanien går under namnet Gürtel-affären (gürtel är det tyska ordet för bälte), rapporterar den spanska tidningen El País. Specialdomstolen Audiencia Nacional dömer affärsmannen Francisco Correa till 51 år i fängelse för hans roll i affären där ett nätverk samverkade med partiföreträdare i PP-regeringar åren 1999 till 2006. PP:s före detta kassör, den tidigare senatorn Luis Bárcenas döms till 33 års fängelse och 44 miljoner euro i böter för att mellan 2000 och 2009 ha undanhållit över 11 miljoner i skatt, penningtvätt och för att ha tagit emot över 1 miljon euro i mutor ifrån olika affärsmän i utbyte mot offentliga kontrakt. Bárcenas har spelat en viktig roll för att hela vidden av skandalen. 2017 blev PP-ledaren Rajoy den första spanska premiärminister som vittnat i ett brottmål, men han har inte själv anklagats för något brott (se Juli 2017). Domstolen dömer ytterligare 27 personer, de flesta politiker eller affärsmän med anknytning till PP, av 37 åtalade till fängelse för korruptionsbrott. PP ådöms också som parti att betala drygt 245 000 euro i böter. 

    • Spansk statsbudget godkänns till sist

      Kongressen godkänner till sist regeringens budget för 2018, med 177 röster för och 168 emot. Det sker med hjälp av Ciudadanos, Baskiska nationalistpartiet (PNV) och andra regionala partier. Länge var det oklart om PNV:s fem ledamöter skulle ge sitt stöd på grund av den pågående krisen i Katalonien, särskilt som regeringen i Madrid behåller kontrollen över regionen. PNV hade tidigare ställt som krav att Madrid skulle häva artikel 155 för att partiet skulle godkänna budgeten. Nu krävs även ett godkännande i senaten, men där har PP egen majoritet. Budgeten innehåller bland annat högre pensioner, löften om att skapa nya arbetstillfällen och investeringar i ny infrastruktur i Baskien värda en halv miljard euros. Enligt regeringens prognos kommer den spanska ekonomin att växa med 2,7 procent under 2018. Viss kritik kom med att anslagen för vården minskade i förhållande till BNP.

    • Iglesias vinner omröstning bland Podemos gräsrötter

      Podemos ledare Pablo Iglesias hamnar i blåsväder sedan han tillkännagivit att han har tagit ett lån på över en halv miljon euro för att köpa en lyxbostad i Galapagar norr om Madrid. Han anklagas för hyckleri då han tidigare kritiserat sådana extravaganser och gjort en stor sak att han förstår hur människor som kämpar med ekonomin har det. Iglesias och hans partner Irene Montero, som är Podemos parlamentariska talesperson, vinner dock den omröstning som de har utlyst bland partiets gräsrötter om huruvida de ska stanna kvar på sina poster eller inte. Drygt 68 procent av de 190 000 som röstar för att Iglesias och Montero ska behålla sina poster

    • Domare och åklagare i strejk för ökat oberoende och bättre arbetsvillkor

      Spanska domare och åklagare lägger ner arbetet för en dag för att kräva både större oberoende och bättre arbetsvillkor. Sju organisationer som samlar dessa yrkesgrupper säger i ett gemensamt uttalande att de protesterar mot hur rättsväsendet eftersatts. 

    • Madrid behåller kontrollen över Katalonien

      Trots att Katalonien nu valt en ny regionpresident, Quim Torra, tycks regeringen i Madrid inte vara på väg att lämna tillbaka styret över regionen till en katalansk regering. Torras beslut att ta med fyra före detta ministrar, varav två sitter frihetsberövade och två befinner sig i exil i Belgien, på sin  lista övermedlemmarna i det nya kabinettet ses av Madrid som en "provokation". Den spanska regeringen vägrar att ge Torras kabinett legitimitet genom att inte publicera namnen i en regeringsbulletin, Diario Oficial de la Generalitat de Cataluña, vilket betyder att den nya katalanska regeringen inte kan tillträda.

    • Belgisk domstol utlämnar inte katalanska politiker

      En belgisk domstol går inte med på den spanska regeringens begäran att utlämna tre före detta katalanska ministrar som befinner sig i landet. Den hänvisar till vagheten i begäran och felaktigheter i den.

    • Quim Torra väljs till ny katalansk regionpresident

      Quim Torra väljs till ny regionpresident i Katalonien. 66 av regionparlamentets ledamöter röstar för honom och 65 emot och fyra lägger ner sina röster. Vid omröstningen den 12 maj krävdes absolut majoritet, medan det i den andra omröstningen räcker med enkel majoritet. Hans seger är väntad det radikala vänsterpartiet Cup redan dagen innan lovat att lägga ned sina röster. Torra har tidigare arbetat för försäkringbolaget Winterthur, drivit ett bokförlag och har bara varit politiskt aktiv i några månader. Han ses som en hårdför republikan. Vid tillträdet lovar han att fortsätta arbeta för en självständig katalansk republik, men ger också en del mer försonliga uttalanden. Dagen efter planerade premiärminister Rajoy möten med oppositionsledaren Pedro Sánchez. Senare under veckan planerade han även ett möte med Ciudadanos ledare Albert Rivera.

    • Quim Torra förlorar omröstning för att bli ny katalansk regionpresident

      Ett nytt och misslyckat försök görs för att utse en ny regionpresident i Katalonien. Den här gången heter kandidaten Quim Torra, som handplockats som kandidat av den förre regionledaren Carles Puigdemont. Torra behöver 68 röster för att vinna men får bara 66. 

    • ERC säger nej till Puigdemonts kandidatur

      Tillsammans för Katalonien (Junts per Catalunya) gör ett nytt försök att lansera Carles Puigdemont som kandidat till posten som ny regionpresident i Katalonien, men detta faller på motstånd från vänsterpartiet ERC. Företrädare för ERC vill, enligt rapporter i El País, undvika både nyval samt att bryta mot lagstiftningen. Deras främsta mål nu är att få tillbaka kontrollen över regionen från Madrid. Om man inte lyckas utse en ny regionpresident senast den 22 maj går det inte att undvika nyval. Veckan innan röstade separatistpartierna, trots starkt motstånd från oppositionen, för en lagändring som skulle göra det möjligt att välja Puigdemont. ERC hävdar nu att lagändringen sannolikt kommer att ogiltigförklaras av författningsdomstolen, vilket också sker den 9 maj.

    • Separatiströrelsen ETA har upplösts

      Den baskiska separatiströrelsen ETA meddelar att organisationen nu har upplösts helt. Det sker via ett brev, daterat den 16 april, till flera spanska organisationer som också publiceras i nättidningen El Diario Norte. I brevet slås även fast att ”konflikten” mellan Baskien och Spanien och Frankrike inte är över. "Konflikten startade inte med ETA och kommer inte att upphöra när ETA:s resa tar slut". Spaniens inrikesminister Juan Ignacio Zoido säger att man kommer att fortsätta utreda olöst brott som ETA misstänks för. 

    • April

    • Protester mot dom i La Manada-fallet

      Fem män döms till nio års fängelse för sexuella övergrepp mot en ung kvinna i under en festival i Pamplona 2016. De tre domarna är inte eniga, en av dem vill frikänna männen helt. Domen utlöser protester som samlar tiotusentals människor i flera spanska städer mot att männen inte döms för våldtäkt, vilket åklagaren har krävt (och som hade givit männen upp till 22 års fängelse). Samtidigt pågår kampanjer till försvar för kvinna i sociala medier under rubriken #jagtrorhenne. Fallet, som benämns La Manada, har väckt stor uppmärksamhet i Spanien. Senare väcker ett uttalande från justitieminister Rafael Catalá om en av domarnas kompetens skarp kritik från organisationer som representerar domare och åklagare som menar att det är fel av Catalá att uttala sig om ett rättsfall. De kräver att han ska avgå. 

    • Madridregionens premiärminister avgår, bakslag för PP

      Cristina Cifuentes, premiärminister i Madridregionen, avgår efter att övervakningsbilder från 2011 visar att hon ertappats med snatteri.  Cifuentes, som tillhör regeringspartiet PP, var sedan tidigare ifrågasatt på grund av anklagelser om att hon ljugit om att hon tagit en masterexamen vid ett universitet  Madrid.

    • ETA ber om ursäkt för våldshandlingar

      Den baskiska separatiströrelsen ETA ber om ursäkt för det lidande den orsakat under sin våldskampanj för ett självständigt Baskien.  Från 1960 fram till 2011, när ETA utlyste vapenvila dödades omkring 800 människor, politiker, poliser och vanliga medborgare. Företrädare för ETA betonar att offren inte bär någon skuld för det som hänt och att man inser att man tillfogat människor stor smärta som inte går att reparera. Det framkommer också att ETA ska upplösas som organisation i maj. En fredskonferens ska enligt planerna hållas i staden Cambo-les-Bains i sydvästra Frankrike den 4 och 5 maj. I slutet av april överlämnar ETA en mängd vapen och ammunition som en förtroendeskapande gest.

    • Högsta domstolen bekräftar terrordomar mot ETA-medlemmar

      Högsta domstolen avvisar den överklagan som två ETA-medlemmar, Liher Aretxabaleta Rodriguez och Alaitz Aramendi Jaunarena, lämnat in mot specialdomstolen Audiencia Nacionals dom mot dem. Specialdomstolen hade dömt männen till sammanlagt 535 års fängelse för terrorbrott. Aramendi avtjänar för närvarande ett 18-årigt fängelsestraff i Frankrike, och Aretxabaleta utlämnades från Frankrike till Spanien 2011.

    • Katalaner kräver att fängslade ledare ska friges

      Över 300 000 katalaner demonstrerar i Barcelona och ställer krav på att fängslade katalanska ledare ska friges. Camil Ros, ledare för det katalanska facket UGT, säger att majoriteten av katalanerna, oavsett åsikt i självständighetsfrågan, anser att det inte är rätt att fängsla dem innan rättegångar mot dem har hållits.

    • Åtal mot katalansk aktivist mildras

      Åtalspunkterna mot Tamara Carrasco som greps tidigare i april (se nedan) mildras av domaren vid specialdomstolen Audiencia Nacional, och benämns nu som brott mot den allmänna ordningen och inte uppror och terrorism som var åklagarsidanbrottsrubricering. Brottet kan straffas med fängelse i mellan sex månader och tre år. Hon friges men måste anmäla sig regelbundet vid domstolen. Tamara Carrasco tillhör den katalanska gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR).

    • Val av katalansk regionpresident skjuts upp på nytt

      Ett nytt försök att välja ny katalansk regionpresident stoppas då den föreslagna kandidaten Jordi Sànchez, tidigare ledare för organisationen ANC, inte tilläts delta i regionparlamentets session. Domaren Pablo Llarena avvisade Sànchez begäran om att han tillfälligt skulle släppas eller tillåtas delta via videolänk.

    • Långa straff för terrorplaner

      Specialdomstolen Audiencia Nacional dömer tio medlemmar i en islamistisk terrorcell  till fängelse i mellan åtta och tolv år för att ha planerat terrordåd i Barcelona.  Männen som greps 2015 är mellan 22 och 48 år och var inte tidigare dömda för några brott.

    • Kvinna grips anklagad för terrorism

      Tamara Carrasco, en kvinna som tillhör den katalanska gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR) grips och anklagas för "uppror" och "terrorism". Kvinnan anklagas för att ha spelat in och spridit en ljudupptagning där hon uppmanar anhängare till vandalism under påskveckan. Under den perioden upprättade aktivister blockader på flera av de största vägarna i Katalonien. Samtidigt försökte aktivister ockupera regeringsföreträdares kontor, vilket ledde till våldsamma sammanstötningar mellan dem och polis. Domstolen söker även en man som dock inte har gripits ännu. Utredningen sköts av specialdomstolen Audiencia Nacional. CDR bildades 2017 inför folkomröstningen om katalansk självständighet den 1 oktober och det finns idag omkring 300 kommittéer i Katalonien. Gripandet kritiseras av såväl Puigdemont och en företrädare för Podemos.

    • Kris för PP

      Problemen hopar sig för det spanska regeringspartiet PP och överskuggar den partikonferens som ska bli ett avstamp inför de region- och kommunalval som ska hållas senare under året. Det handlar inte bara om att väljarstödet ökar för PP:s borgerliga konkurrent Ciudadanos. Premiärminister Mariano Rajoy får ta emot kritik för hur han har hanterat krisen i Katalonien. Regeringen i Madrid  har inte heller inte lyckats få kongressen att godkänna den spanska budgeten. Dessutom anklagas Madridregionens regeringschef Cristina Cifuentes för att på falska grunder ha skaffat sig sin masterexamen. Hon har hittills hon vägrat att avgå, men frågan är om hon kan sitta kvar då det ser ut som om Ciudadanos drar tillbaka sitt stöd.

    • Tysk domstol friger Puigdemont mot borgen

      Domstolen i Schleswig-Holstein friger den förre katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont mot en borgen på 75 000 euro i väntan på en eventuell utlämning till Spanien. Puigdemont måste stanna i Tyskland i väntan på dess beslut.  Den tyska domstolen kommer bara att ta ställning till brottet "korruption" i samband med folkomröstningen i Katalonien och inte "uppvigling" som Puigdemont också åtalats för i Spanien, då denna brottsrubricering inte finns i tysk lagstiftning. Domstolen hävdar att den inte kan pröva om Puigdemont har gjort sig skyldig till högförräderi, med hänvisning till att det enligt tysk lag hade det krävts ett inslag av våld eller hot om våldsamheter. Samma dag släpps även tre andra före detta katalanska ministrar, Meritxell Serret, Antoni Comin, Lluis Puig, mot borgen av en belgisk domstol. I Spanien väcker Specialdomstolen, Audiencia Nacional, åtal mot Josep Lluis Trapero, tidigare chef för den katalanska polisstyrkan Mossos d'Esquadra. Domaren Carmen Lamela säger att det finns bevis för att han tillhör en "kriminell organisation" som försökt bryta loss Katalonien från Spanien. Även två andra polischefer och en anställd vid det katalanska inrikesdepartementet åtalas.

    • Mars

    • Spanien utvisar ryska diplomater

      Spanien utvisar två ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA.  Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder. I slutet av mars svarar Ryssland med att utvisa två spanska diplomater.

    • Puigdemont grips i Tyskland

      Den förre katalanska regionpresidenten Carles Puigdemont grips i Tyskland, på resa från Finland till Belgien. Det leder till omfattande protester i Katalonien, där omkring 90 människor skadas. Ingen av dem får dock några allvarliga skador. Enligt medieuppgifter avsåg Puigdemont att överlämna sig till belgiska myndigheter vid sin återkomst till Belgien. Gripandet kan dock innebära nya problem för den spanska regeringen. Enligt en källa i tidningen El Mundo överväger Baskiska nationalistpartiet (PNV) att inte delta i förhandlingarna med PP om den spanska budgeten. PNV:s ordförande Andoni Ortuzar uttrycker via facebook sitt stöd för Puigdemont och kräver att de fängslade katalanska ledarna ska friges. Iñigo Urkullu, Baskiens regionpresident, uttrycker oro över situationen och kritiserar hur juridik och politik blandas ihop. En före detta katalansk minister, Clara Ponsati, som också efterlysts internationellt, befinner sig i Skottland, anmäler sig några dagar senare till polisen i Edinburgh. Hon motsätter sig en utlämning till Spanien. Två poliser från den katalanska polisstyrkan Mossos d'Esquadra, samt en historieprofessor som befann sig i samma bil som Puigdemont i Tyskland, grips i slutet av mars av spansk polis när de återvänder till Spanien.

    • Åtal ska väckas mot 25 katalanska politiker

      Den spanska domaren Pablo Llarena avgör att  åtal kommer att väckas mot 25 katalanska politiker.  För 13 av dem gäller åtalet uppror, vilken kan ge upp till 25 års fängelse, medan de övriga bland annat väntar åtal för förskingring och olydnad mot staten. Det leder till att ytterligare fem katalanska politiker grips och nekas borgen, bland dem Jordi Turull, som dagen innan inte lyckats bli vald till katalansk regionpresident, den tidigare talmannen i det katalanska parlamentet samt tre tidigare ministrar i den förra regionregeringen. ERC:s generalsekreterare Marta Rovira väljer dock att inte infinna sig i rätten, utan reser till Schweiz. Det betyder att nio katalanska politiker nu befinner sig i fängsligt förvar. Pablo Llarena återaktiverar även de internationella arresteringsorder som tidigare utfärdats för Carles Puigdemont och fyra andra före detta medlemmar av den tidigare regionregeringen. Tusentals människor samlas i Barcelona, Vic och Tarragona för att protestera mot gripandena.

    • Jordi Turull ny kandidat till katalansk regionpresident

      En tredje kandidat till regionpresident i Katalonien lanseras: Jordi Turull, tidigare talesman för Puigdemont-regeringen. Det är dock osäkert om han kan bli vald, då även han riskerar åtal för bland annat uppror. Han greps hösten 2017, men frigavs senare mot borgen. Men Turull lyckas inte bli vald, på grund av motstånd från vänsterpartiet Cup. 64 ledamöter röstar för honom, och 65 emot. Omröstningen tidigarelades eftersom Turull och ett 20-tal andra katalanska politiker beordrats att infinna sig i Högsta domstolen den 23 mars då det eventuellt kommer att väckas ett formellt åtal mot dem. 

    • Demonstranter kräver högre pensioner

      Tiotusentals spanjorer demonstrerar på flera håll i Spanien för att kräva högre pensioner. De spanska pensionerna räknas upp med 0,25 procent om året, vilket är betydligt lägre än inflationen på drygt 1 procent. Missnöjet bland pensionärerna är ett skäl till oro för regeringspartiet PP som har sitt starkaste stöd bland äldre väljare. Landets största fackförening Comisiones Obreras (CCOO) kritiserar samtidigt regeringen för att den försöker få fler att skaffa privata pensionsförsäkringar samtidigt som det statliga systemet urholkas.

    • Amnesty kritiserar lag: "hot mot yttrandefriheten"

      Spanien får kritik av Amnesty International i en ny rapport. Människorättsorganisationen menar att en lagparagraf (578)  som förbjuder "glorifiering av terrorism" och "förödmjukelse av terrorismens offer" begränsar yttrandefriheten i landet med hänvisning till den nationella säkerheten. Den som bryter mot lagen kan dömas till böter och fängelsestraff samt nekas anställning inom den offentliga sektorn. Lagparagrafen skärptes ytterligare efter terrordåden i Paris 2015. Antalet personer som åtalats för brott mot paragraf 578 har ökat snabbt sedan 2016. Ett 70-tal personer har fällts för sådana brott under de senaste två åren, jämfört med en fällande dom  2011. I de flesta av fallen handlar det om texter som rör inhemska grupper som den baskiska separatistgruppen ETA och vänstergruppen Grapo. En rappare, Pablo Rivadulla, med artistnamnet Pablo Hásel, dömdes i början av mars till böter och fängelse i två år och en dag för åsikter han uttryckt på twitter och i en sångtext som publicerats på youtube. I februari fastställde Högsta domstolen en fängelsedom på över tre år mot annan rappare, José Miguel Arenas, mest känd som Valtònyc, för förtal av kungahuset, glorifiering av terrorism och för hot som framförts i sångtexter. Högsta domstolen frikände dock en kvinna som fällts i en lägre instans för ett twittermeddelande som handlade om ETA:s mord på en spansk premiärminister på 1970-talet.

    • Omröstning om ny katalansk regionpresident skjuts upp

      Det katalanska parlamentet ställer in en planerad omröstning om ny regionpresident. Det sker sedan Högsta domstolen avgjort att den föreslagna kandidaten Jordi Sànchez  inte får lämna fängelset för att delta i omröstningen. Processen att utse en ny regionpresident skjuts upp tills vidare.

    • Strejk på kvinnodagen

      Över 5 miljoner kvinnor deltar enligt fackföreningsrörelsen i en dygnslång strejk på internationella kvinnodagen, för att fästa uppmärksamhet på bristande jämlikhet mellan könen. Strejkaktioner leder bland annat till att runt 300 tåg står stilla och tunnelbanan i Madrid påverkas också. Tio fackförbund har utlyst strejken som får stöd av flera ledande kvinnliga politiker. Feministgrupper har uppmanat kvinnor att inte göra av med några pengar och inte utföra hushållsarbete. Enligt EU-statistik tjänar offentliganställda kvinnor i Spanien 13 procent mindre än män, och privatanställda 19 procent mindre.

    • Puigdemont drar sig ur försöken att bli omvald som katalansk regionpresident

      Carles Puigdemont meddelar att han inte tänker försöka bli omvald som regionpresident i Katalonien. Han motiverar detta med att han, som läget är idag, inte skulle ha någon möjlighet att få till stånd en ny regionregering. Han har istället föreslagit Roger Torrent, talman i regionparlamentet att föreslå att Jordi Sànchez, ledare för organisationen ANC, som ny regionpresident. Detta trots att Sànchez sitter häktad, och trots att det förstärker sprickan till ERC, det andra stora partiet på självständighetssidan, som vill att dess ledare,  Oriol Junqueras, som även han befinner sig i förvar i väntan på rättegång.

    • Februari

    • Stödet för självständigt Katalonien sjunker, enligt enkät

      Stödet för katalansk självständighet är det lägsta sedan 2014, enligt en enkät som gjorts av Catalan Centre of Opinion Studies (CEO). Nästan 41 procent av de tillfrågade säger sig vilja ha en oberoende stat, medan drygt 50 procent motsätter sig detta. I en liknande opinionsundersökning i oktober var nästan 49 procent av de tillfrågade för självständighet, medan nästan 44 procent motsatte sig detta. Samtidigt rapporteras katalansk polis ha gripit 14 personer som kedjat fast sig utanför en domstol i Barcelona för att protestera mot spanskt "förtryck".

    • ETA på väg att upplösas?

      Ledarna för den baskiska separatiströrelsen ETA planerar en omröstning bland sina medlemmar om huruvida organisationen ska upplösas helt till sommaren. Detta sker efter en flera månader lång debatt. ETA lade ned sina vapen 2011, efter en 43 år lång våldskampanj för ett självständigt Baskien, vilken krävde över 800 liv. Större delen av ETA:s medlemmar (drygt 300 personer) sitter i fängelse. 

    • Flera katalanska politiker hörs av Högsta domstolen

      Marta Rovira från vänsterpartiet ERC, och Marta Pascal, från PDeCAT, hörs av Högsta domstolen om den roll de spelat i processen som ledde fram till Kataloniens självständighetsförklaring i höstas. Rovira medger inför rätten att hon har deltagit i möten där folkomröstningen om självständighet planerades och där beslut togs inför självständighetsförklaringen.  Rovira och Pascal framställer det hela som en politisk manifestation utan juridiska återverkningar. Pascal släpps tills vidare, men behöver inte betala någon borgen, medan Rovira måste betala 60 000 euro med hänvisning till risken att hon ska återfalla i brott. Anna Gabriel, från det lilla självständighetsivrande CUP långt ut på vänsterkanten, som också skulle höras under veckan, meddelar från Schweiz att hon inte tänker infinna sig i rätten, men hänvisning till att hon inte tror att hon kommer att få en rättvis rättegång. Senare utfärdar Högsta domstolen en arresteringsorder för Gabriel, men den gäller bara i Spanien.

       

    • "Irriterande problem kring Gibraltar måste lösas"

      Den spanska utrikesministern Alfonso Dastis lovar att det dagliga livet i Gibraltar inte kommer att förändras efter Storbritanniens utträde ur EU, men han påpekar också att en del "smärre och irriterande" problem måste lösas, bland annat vad som kommer att hända med flygplatsen i Gibraltar som är belägen på mark som Spanien inte lämnade över till britterna 1713, och spanska krav på skatteinformation. 

      Dastis uttrycker  samtidigt oro över säkerheten vid landets sydliga gräns, i en tid då han befarar att medlemmar av terrorrörelsen Islamiska staten (IS) söker sig till Libyen och till Sahelländerna. Till följd av det har Spanien stärkt sin närvaro i Mali, där 292 spanska soldater (mot tidigare 140) utbildar malisk militär som en del av den europeiska fredsstyrkan där.

    • Januari

    • Omröstning om regionpresident skjuts upp i Katalonien

      Roger Torrent, talman i det katalanska parlamentet, skjuter upp den session där kammaren skulle ha röstat om vem som skulle bli ny regionpresident. Det sker efter Högsta domstolens beslut att Carles Puigdemont måste vara närvarande i Barcelona för att kunna väljas, samt ha en domares tillstånd för att få ställa upp. Beskedet blottar sprickor inom självständighetslägret mellan ERC å ena sidan och Puigdemonts Junts per Catalunya och CUP å den andra.

    • Domstol: Puigdemont kan bara väljas på plats

      Om Carles Puigdemont ska kunna väljas till Kataloniens regionspresident måste han själv närvara i regionparlamentet när omröstningen sker. Det slår Spaniens författningsdomstol fast i ett preliminärt beslut. Det betyder att Puigdemont inte kan delta i en parlamentssession via videolänk. Enligt domstolen kan inte någon annan person heller uppträda i hans ställe. Om Puigdemont återvänder till Katalonien lär han sannolikt gripas och riskerar att dömas till ett långt fängelsestraff. Författningsdomstolen säger också att de medlemmar av regionparlamentet som trotsar domen kommer att åtalas för det. Enligt källor som citeras av Financial Times pågår diskussioner om att byta ut Puigdemont, något som dock möter på motstånd inom dennes parti. Om inte en ny regionpresident finns på plats inom två månader kommer nyval att utlysas.

    • Spaniens ambassadör tvingas lämna Venezuela

      Sedan EU-länderna infört sanktioner mot sju högt uppsatta venezolaner kallar Venezuela hem sin ambassadör från Madrid, och deklarerar att Spaniens ambassadör i Caracas  är "persona non grata" och därmed inte får stanna kvar landet.

    • Katalansk talman: Puigdemont enda kandidat till posten som regionpresident

      Roger Torrent, talman  i det katalanska parlamentet, säger att han, efter samtal med de politiska partierna, bara har en kandidat till posten som regionpresident i Katalonien: Carles Puigdemont. Torrent säger sig ha tagit kontakt med premiärminister Mariano Rajoy  för samtal om läget i det katalanska parlamentet. Samtidigt lämnar Puigdemont Bryssel och reser till Danmark, och spanska åklagare begär att Högsta domstolen ska utfärda en ny internationell arresteringsorder ska upprättas för den katalanske politikern. Högsta domstolen beslutar dock att avvakta med en sådan.

    • ERC vinner talmansvalet i katalanska parlamentet

      Den nya katalanska regionparlamentet samlas för första gången sedan valet i december. Roger Torrent från separatistpartiet ERC väljs till ny talman. Det krävs dock två valomgångar för att nå dit, då varken Torrent eller hans främsta konkurrent José María Espejo Saavedra från Ciudadanos får tillräckligt med röster för att vinna redan i första omgången. Valet till ny regionpresident lär bli än mer komplicerat, men den omröstningen lär dröja till slutet av januari.

    • CDC-politiker fälls för mutbrott

      En katalansk domstol fäller CDC för mutbrott. Enligt domstolen är de 6,6 miljoner euro som CDC, vilket PDeCAT hette fram till 2016, tagit emot från bolaget Ferrovial åren 1999 till 2009 är att betrakta som mutor. Bolaget ska ha skänkt pengarna i utbyte mot att Ferrovial fått flera stora offentliga uppdrag. En summa ska ha betalats in till Palau de la Música-stiftelsen, som efter att ha tagit sin del, vidarebefordrat resten av pengarna till CDC. Partiet beordras nu att betala tillbaka hela summan. Tolv personer döms till fängelse. Till dem hör CDC:s före detta kassör, Daniel Osàcar som döms till fyra år och fem månaders fängelse för bland annat penningtvätt och stiftelsens ordförande Fèlix Millet samt hans närmaste man Jordi Montull,  som döms till nio år och åtta månader respektive sju år och sex månader för förskingring.

    • Rajoy: Madrid behåller makten om Puigdemont väljs om från exilen

      Den spanska regeringen säger att om Carles Puigdemont väljs om som katalansk regionpresident och försöker utöva sitt ämbete från Bryssel kommer Madrid att behålla kontrollen över Katalonien. Premiärminister Mariano Rajoy betonar att Puigdemont måste finnas på plats i Barcelona för att kunna väljas. En företrädare för ERC säger att man nu undersöker möjligheterna att på legal väg kunna välja om PDeCAT-ledaren. 

    • Migrationsproblem i fokus för EU-länder i syd

      Ledare för sju EU-länder i Sydeuropa (förutom Spanien, Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Malta och Portugal) samlas för ett toppmöte i Rom. Där gör de ett gemensamt uttalande där de uttrycker sitt stöd för EU:s gemensamma migrationspolitik. De har enats om att EU behöver stärka bevakningen av unionens yttre gräns, bekämpa människosmuggling och göra mer för att åtgärda problem i migranternas hemländer. De uppmanar alla EU-länder att göra mer för att hjälpa de länder som tar emot flest asylsökande/migranter.

    • Separatistpartier vill ha Puigdemont som regionpresident

      Alliansen Tillsammans för Katalonien och ERC presenterat Carles Puigdemont som sin kandidat till regionpresident i Katalonien, trots att denne befinner sig i självvald exil i Belgien. Inés Arrimadas, ledade för Ciudadanos i Katalonien, som blev största parti i regionvalet i december 2017, avvisar tanken på att Puigdemont ska kunna styra regionen från Bryssel.

    • Mas avgår som ledare för PDeCat

      Kataloniens tidigare regionpresident Artur Mas avgår som ledare för PDeCat. En katalansk domstol beslöt i mars 2017 att Mas inte skulle få inneha något offentligt ämbete under en tvåårsperiod.

    • "Comeback" för Juan Carlos på 80-årsdagen

      Den förre kungen Juan Carlos 80-årsdag firas i det kungliga slottet i Madrid. För första gången på flera månader framträder kung Felipe VI i ett offentligt sammanhang med sin far.  Flera bedömare tolkar det som ett sätt att visa enighet i en tid av politisk kris. 

    • Ciudadanos går fram i opinionsundersökningar

      En opinionsundersökning tyder på att nya vindar blåser i spansk politik. Enligt siffror från Sociométrica skulle Ciudadanos vinna 54  nya mandat om det hölls val nu, medan det styrande PP skulle tappa 40 mandat. Undersökningen tyder på att  PP, Ciudadanos och Socialistpartiet (PSOE) är jämnstarka när det gäller andelen röster, med 24,1 procent respektive 23,9 procent och 22,5 procent. Podemos backar dock, och får bara stöd av knappt 17 procent av de tillfrågade. Även i en annan opinionsundersökning, som gjorts av Celeste-Tel, går Ciudadanos och PSOE fram, men inte lika mycket i , men i Sociométricas.  Här är PP fortfarande det klart största partiet som stöds av nästan 30 procent av de tillfrågade, före PSOE på drygt 25 procent, Ciudadanos på nästan 19 procent och Podemos på knappt 17 procent.

    • Junqueras blir kvar i häkte

      Högsta domstolen avslår ERC-ledaren Oriol Junqueras  begäran om att få lämna häktet för att han ska kunna inta sin plats i regionparlamentet den 17 januari. De tre domarna avvisar hans begäran med hänvisning till att brottsutredningen om hans roll i den katalanska självständighetsrörelsen fortfarande pågår och att det finns en stor risk att Junqueras, om hans släpps fri, återfaller i brottslighet. 

    • Arbetslösheten sjunker, men få nya heltidsanställningar

      Arbetslösheten sjönk 2017 till drygt 16 procent, enligt nya siffror från arbetsmarknadsdepartementet. Det betyder att 3,4 miljoner människor saknade arbete, nästan 300 000 färre än året innan. Företrädare för fackföreningen UGT säger dock att följderna av den ekonomiska krisen fortfarande är kännbara för många spanjorer, och att allt fler bara får tillfälliga anställningar, ofta på deltid.

    • Högt ekonomiskt pris för Kataloniens självständighetssträvanden

      Den politiska krisen kring Katalonien har kostat regionen 1 miljard euro. Det uppger den spanske finansministern Luis de Guindos. Det är den högsta siffran som har angetts hittills. Enligt de Guindos har den ekonomiska tillväxten i Katalonien fallit från 0.9 procent till 0,4 procent under årets fjärde kvartal.

  • 2017

    • December

    • Tredubbling av migrationen till Spanien

      Antalet migranter/asylsökande som tar sig till Spanien via sjövägen har tredubblats under 2017, jämfört med året innan. Enligt Internationella Organisationen för Migration (IOM) har 21 500 personer anlänt under året, och över 200 har försvunnit eller omkommit under resan mot Spanien. På senare år har de flesta av migranterna kommit från länder söder om Sahara, men hårdnande ekonomiska villkor och social oro har lett till att allt fler marockaner och algerier försöker ta sig till Spanien.

    • Polisstyrkor dras tillbaka från Katalonien

      Den nationella polisen börjar dra tillbaka de polisstyrkor som sändes till Katalonien inför den kontroversiella folkomröstningen i regionen den 1 oktober. Polisen meddelar att reträtten ska ske gradvis och vara avslutad den 30 december. 

    • Fler katalanska separatister utreds för brott

      Högsta domstolen som handhar de rättsprocesser som inletts mot katalanska separatistledare meddelar att brottsutredningen nu vidgats till att omfatta ytterligare sex personer: Marta Rovira och Marta Pascal, toppolitiker inom separatistpartierna ERC respektive PDeCat, den tidigare katalanske presidenten Artur Mas samt två före detta parlamentsledamöter från vänsterpartiet CUP och ledaren för en katalansk kommunorganisation för självständighet. De sex utreds för uppvigling, uppror och missbruk av allmänna medel. Ingen av dem har ännu åtalats. Tidigare under december beslutar  revisionsrätten att beslagta Artur Mas hem för att driva in böter på nästan 5 miljoner euro som utdömdes efter den folkomröstning vilken hölls i Katalonien 2014 trots att den hade förbjudits av författningsdomstolen. Hittills har domstolen bara fått in knappt 3 miljoner euro av bötessumman.

    • Fortsatt majoritet för separatistpartierna

      Separatisterna Tillsammans för Katalonien (där bland annat PDeCat ingår), ERC och Cup behåller sin majoritet i det regionala parlamentet i Katalonien men förlorar tre mandat jämfört med valet 2015. Störst framgång i valet röner Ciudadanos som motsätter sig självständighet för Katalonien. Ciudadanos vinner 11 nya mandat och blir parlamentets största parti med 36 mandat. Av separatistpartierna får den avsatte presidenten Puigdemonts Tillsammans för Katalonien flest mandat, 34, medan ERC som leds av den förre vicepresidenten Junqueras får 32.  Cup förlorar sex av tio mandat och landar på fyra.  Premiärminister Rajoys PP går kraftigt bakåt. Den katalanska versionen av PP backar från 11 till 4 mandat.  Socialisterna vinner 17 mandat medan Comú, som är den lokala grenen av Podemos, får 8 mandat. Valdeltagandet uppgår till 82 procent vilket är en rekordhög siffra i Katalonien.

    • Anklagelser om missförhållanden i interneringscenter för migranter

      Under hösten har rapporter kommit om allvarliga missförhållanden i de sju särskilda interneringscenter för migranter som finns i Spanien. Det handlar bland annat om anklagelser om svår misshandel, rasism och brist på läkarvård. De flesta som spärras in kommer från ett afrikanskt land och de kan hållas där i upp till 60 dagar.

    • Manifestation för katalansk självständighet i Bryssel

      Omkring 45 000 katalaner demonstrerar i Bryssel till stöd för Kataloniens självständighet och den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont. Samtidigt är valrörelsen i full gång i Katalonien. Sakfrågorna får litet utrymme, det mesta handlar om regionens framtida status, även om bägge separatistpartierna har mildrat sina tonfall i självständighetsfrågan. ERC leder fortfarande knappt i opinionsundersökningarna före Puigdemonts PDeCAT. ERC-ledaren Oriol Junqueras, som sitter häktad, ersätts i valkampen av Marta Rovira.  Och då Puigdemont befinner sig i Bryssel är det även där en kvinna, Elsa Artadi, som leder valrörelsen för PDeCAT.   

    • Problemen hopar sig för Rajoy

      Problemen hopar sig för den spanska regeringen, inte minst då parlamentet ännu inte godkänt 2018 års budget. Förutom av regeringspartiet PP stöds budgeten av Ciudadanos och flera parlamentsledamöter från Kanarieöarna, men ännu har inte det baskiska partiet PNV givit sitt stöd. Arbetet med att stifta nya lagar går också trögt. 2016 godkändes bara 9 nya lagar jämfört med 48 året innan. Samtidigt verkar premiärminister Rajoy svaja när det gäller löftet till PSOE om att utreda hur den spanska författningen bör reformeras. Socialistpartiledaren Pedro Sánchez är inte den enda som klagar på att Rajoys regering är alltför passiv.

    • HD drar tillbaka europeisk arresteringsorder för katalanska ledare

      Högsta domstolen drar tillbaka den europeiska arresteringsordern för den tidigare katalanska presidenten Carles Puigdemont och fyra av hans ministrar som befinner sig i Belgien. Det sker, enligt domaren Pablo Llareno, efter att de fem politikerna visat sig villiga att återvända till Katalonien för att delta i regionvalet den 21 december. Llareno menar, enligt nättidningen Spain Report, att en belgisk domare skulle kunna begränsa vilka brott de fem skulle kunna åtalas för i en spansk domstol och att rättsprocessen skulle kunna se olika ut för olika personer inom den åtalade gruppen.

    • Katalanska politiker nekas borgen

      Högsta domstolen säger nej till släppa den före detta katalanske vicepresidenten Oriol Junqueras och förre inrikesministern Joaquim Forn mot borgen. Även självständighetsaktivisterna Jordi Sanchez  och Jordi Cuixart blir kvar i häktet. Sex andra före detta ministrar släpps om de betalar en borgenssumma på 100 000 euro. Pablo Llarena, domare i Högsta domstolen, har tidigare intagit en mjukare linje mot åtalade katalanska politiker än Carmen Lamela vid specialdomstolen.

    • November

    • Högsta domstolen tar över rättsprocessen mot Puigdemont och andra fd ministrar

      Högsta domstolen tar över den rättsliga processen mot den förre katalanske ledaren Carles Puigdemont och de övriga 13 som satt i hans regering. Högsta domstolen handhar sedan tidigare rättsprocesserna mot medlemmarna av talmanskommittén i det katalanska parlamentet samt mot självständighetsaktivisterna Jordi Sanchez och Jordi Cuixart. Domaren Pablo Llarena säger att anklagelsen om uppror gäller ett brott som begåtts kollektivt att samtliga åtalade därför bör utredas tillsammans.

    • Spansk budget väcker EU:s oro

      EU-kommissionen uttrycker oro över att Spaniens budget för 2018 inte kommer att klara de regler som finns för eurozonen. Underskottet i budgeten ser ut att hamna på 2,3 procent vilket är 0,1 procent mer än tillåtet. Den spanska regeringen uppmanas att skicka en ny och reviderad version till kommissionen.

    • Allt fler afrikanska migranter kommer till Spanien

      Omkring 600 människor räddas ur havet när den båt de färdas i kapsejsar på väg mellan Marocko och Spanien. Allt fler afrikanska migranter försöker nu att ta sig till Europa via Spanien. Hittills under året har Spanien tagit emot nästan 18 000 personer, vilket är en tredubbling jämfört med 2016.

    • Belgiska åklagare förordar utlämning av katalanska politiker

      Statsåklagare i Belgien förordar att Carles Puigdemont och tre andra katalanska politiker ska utlämnas till Spanien. Nästa steg i processen kommer den 4 december då domarna ska höra de fyra katalanerna. Det kan dock dröja flera månader innan ett definitivt beslut fattas, då parterna kan överklaga ett beslut till två högre rättsinstanser.

    • Politisk kris slår mot Kataloniens ekonomi

      Den politiska krisen i Katalonien har lett till en skarp nedgång för turistindustrin i regionen. Enligt företrädare för näringen har försäljningarna och bokningarna i några av de mest populära områdena i Barcelona minskat med nästan en tredjedel. Nästan 2 500 affärsföretag ska också ha flyttat sina huvudkontor från Katalonien till andra delar av Spanien.

    • 750 000 i pro-separatistisk protest i Barcelona

      Omkring 750 000 människor demonstrerar i Barcelona för att protestera mot gripandet av katalanska ledare. På banderoller uppmanar de myndigheterna att "frige de politiska fångarna". Samtidigt besöker premiärminister Rajoy ett valmöte för PP i Katalonien där han uppmanar "den tysta majoriteten" att rösta i valet för att visa var de står. PP vann bara drygt 8 procent av rösterna i regionvalet 2015. Det pro-separatistiska ERC aviserar att flera av de gripna, bland andra partiledaren Oriol Junqueras, och de före detta ministrar som nu befinner sig i Belgien kommer att finnas med på partiets valsedlar.

    • Katalansk talman släpps mot borgen

      En domare i Högsta domstolen beslutar att släppa Carme Forcadell, talman i det katalanska parlamentet, fri mot en borgenssumma på 150 000 euro. Domaren säger dock att Forcadell åter kommer att tas i förvar om hon begår nya brott, vilket sannolikt gör det omöjligt för henne att delta i regionvalet i Katalonien i december. Fyra andra medlemmar av talmanskommittén som har suttit häktade har släppts fria, men anmodats att betala 25 000 euro var i borgen senast kommande vecka, annars kommer de att fängslas. En annan medlem av talmanskommittén,  Joan Josep Nuet, har frigivits utan sådana villkor. Hon måste dock regelbundet infinna sig i rätten.

    • Domstol olagligförklarar Kataloniens självständighetsförklaring

      Den spanska författningsdomstolen olagligförklarar det katalanska parlamentets självständighetsförklaring. 

    • Strejk stoppar trafik i Katalonien

      Den spanske utrikesministern Alfonso Dastis  säger i en intervju med det brittiska mediebolaget BBC att det pågår en diskussion om att ändra författningen så att folkomröstningar om utträde tillåts, men att beslutet i så fall måste tas av alla spanjorer. Samtidigt pågår protester mot det upphävda självstyret och fängslandet av katalanska politiska ledare. 

    • PDeCat och ERC ställer upp var för sig i katalanska regionvalet

      Det blir ingen valallians mellan Puigdemonts PDeCat och ERC, som leds av Oriol Junqueras inför regionvalet i december. Partierna har inte lyckats enas om gemensamma partilistor. En företrädare för ERC säger dock att det är troligt att partiernas kan enas om gemensamma skrivningar när det gäller självständighetspolitiken i respektive valmanifest. En knapp vecka senare blir det klart att PDeCat och CDC ställer upp under namnet Tillsammans för Katalonien (Junts per Catalunya).

    • Katalanska politiker släpps, men får inte lämna Belgien

      Den belgiska undersökningsdomaren beslutar att den förre katalanske regionspresidenten Carles Puigdemont och fyra av hans före detta ministrar slipper sitta häktade. De släpps men får inte lämna landet och måste hålla rätten informerad om var de bor. De fem katalanska politikerna kommer att höras igen inom 15 dagar. Belgien har nu upp till 60 dagar på sig för att lämna ut dem till Spanien, om inte rättsliga invändningar finns kan processen gå snabbare än så.

    • Puigdemont överlämnar sig till belgisk polis

      Carles Puigdemont och fyra andra före detta katalanska ministrar (den tidigare jordbruksministern Meritxell Serret, den förre hälsoministern  Antoni Comín,  den förre kulturministern Lluís Puig och den förre utbildningsministern Clara Ponsatí) överlämnar sig till polisen i Belgien. De kan hållas i 24 timmar innan en domare avgör om de ska utlämnas, om de ska släppas med vissa förbehåll eller beviljas borgen.

    • Internationella arresteringsorder utfärdas för katalanska politiker

      Carmen Lamela, domare vid en specialdomstol i Madrid, utfärdar både internationella och europeiska arresteringsorder för den förre katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont och fyra andra katalanska politiker som befinner sig i Belgien. De anklagas för uppror, uppvigling och misshushållning med allmänna medel.

    • Katalanska politiker häktas

      Nio av de 13 politiker som beordrats inställa sig vid specialdomstolen Audiencia Nacional i Madrid gör det.  Domaren beslutar att häkta  åtta av politikerna, med hänvisning till att det finns en stor risk för att de kommer att fly eller förstöra bevis. En före detta minister, Santi Vila, som avgick före självständighetsomröstningen den 27 oktober, kan bli fri mot en borgen på 50 000 euro. Något formellt åtal har ännu inte väckts.  Carles Puigdemont och fyra av hans tidigare ministrar: Clara Ponsatí, Toni Comín, Lluís Puig  och Meritxell Serret har inte hörsammat domarens kallelse och befinner sig i Bryssel. Åklagaren uppmanar domaren att utfärda en europeisk arresteringsorder för de fem politikerna. Utanför det katalanska parlamentet i Barcelona samlas ett antal tusen separatistanhängare för att protestera mot häktningarna. Domarens beslut kritiserades också av en rad politiska partier och organisationer i Katalonien. Högsta domstolen beslutar att vänta till den 9 november innan den ska höra de sex medlemmarna i den katalanska talmanskommittén. Det sker på begäran av kommittémedlemmarnas advokater.

    • Oktober

    • Katalanska separatistledare riskerar långa fängelsestraff

      De första stegen tas nu i de i de rättsliga åtgärderna mot Puigdemont och andra katalanska separatister. Specialdomstolen, Audiencia Nacional, kallar bland annat in den förre regionpresidenten och andremannen Oriol Junqueras att vittna i Madrid den 2−3 november. De får tre dagar på sig för att betala en deposition på 6,2 miljoner euro för att täcka eventuella skadestånd. Om de inte infinner sig vid domstolen kan åklagare besluta att de ska gripas. Den spanska riksåklagaren har tidigare rekommenderat att Puigdemont och flera andra  ska ställas inför rätta för  uppror, uppvigling och misshushållning  med allmänna medel, brott som kan ge upp till 30 års fängelse. Men något åtal har ännu inte väckts. Puigdemont säger vid en presskonferens i Bryssel att han kan tänka sig att återvända till Katalonien när han får "vissa garantier" från den spanska regeringen. Han tror inte att han kan få en "rättvis" rättegång i Spanien. Samtidigt har Högsta domstolen (Tribunal Supremo) inlett en rättsprocess mot talmannen Carme Forcadell och fem medlemmar av den katalanska talmanskommittén. Det är på grund av att de sex är medlemmar av parlamentet och därmed åtnjuter åtalsimmunitet som fallet hanteras av Högsta domstolen och inte specialdomstolen.

    • Puigdemont reser till Bryssel

      Den katalanske ledaren Carles Puigdemont har rest till Bryssel för att träffa ledare för flamländska nationalistpartier. Det spekuleras om att han tänker söka politisk asyl i Belgien, något han själv förnekar. Han framhärdar i att han fortfarande är Kataloniens regionpresident och aviserar att han och hans parti PDeCAT kommer att delta i regionalvalet i december. Ytterligare minst sju före detta regionministrar från Katalonien befinner sig i Bryssel. Kataloniens republikanska vänster (ERC) meddelar att partiet kommer att delta i valet. Samtidigt tyder opinionsundersökningar på att stödet för ett oberoende Katalonien ökar. Nästan 49 procent av katalanerna säger sig vara för självständighet, vilket är den högsta siffran på tre år, medan knappt 44 procent säger sig vara emot.

    • Katalonienkrisen skapar även oro inom Podemos

      Händelserna i Katalonien skapar även oreda i Podemos. Den nationella partiledningen meddelar via ett brev att den tar  kontroll över den katalanska delen av partiet. I ett brev riktas kritik mot Albano Dante Fachin, ledaren Podemos i Katalonien, för att denne inte informerat partiledningen om hur man skulle rösta om självständighetsdeklarationen i det katalanska parlamentet. En ledamot har öppet sagt sig ha röstat för självständighet, medan Fachin inte har avslöjat hur han röstade den 27 oktober. Podemos aviserar samtidigt att man nu ska konsultera partiets gräsrötter i Katalonien för att avgöra vilken strategi man ska ha inför valet i december. Partiledaren Pablo Iglesias säger i ett uttalande att han anser att Carles Puigdemonts regering har mandat att styra Katalonien, inte att utropa självständighet, men han motsätter sig samtidigt den spanska regeringens beslut att aktivera artikel 155.

    • Stor manifestation för spansk enhet

      Hundratusentals människor demonstrerar mot Kataloniens självständighet i Barcelona. Polisen uppger att runt 300 000 människor deltar medan arrangörerna nämner en högre siffra: 1,3 miljon. 

    • Kataloniens avsatte ledare ger sig inte

      Regeringen i Madrid fortsätter sitt övertagande av makten i Katalonien. Chefen för den katalanska polisen, Mossos d'Esquadra, avskedas men den avsatte katalanske ledaren Carles Puigdemont vägrar ge sig. Han håller fast vid sin titel som Kataloniens president och uppmanar katalanerna till "demokratiskt motstånd" mot Madrids styre. Formellt har vice premiärminister Soraya Sáenz de Santamaría nu tagit över styret av Katalonien. I Madrid samlas tusentals människor för att demonstrera för Spaniens enhet. Deltagarna kräver bland annat att Puigdemont fängslas. 

    • Spanien häver Kataloniens självstyre och utlyser nyval

      Mindre än en timme efter Kataloniens självständighetsförklaring röstar det spanska parlamentets överhus, senaten, för att aktivera grundlagens paragraf 155 som ger Spanien möjlighet att häva Kataloniens självstyre och ta direkt kontroll över regionen. På kvällen upplöser premiärminister Rajoy det katalanska parlamentet, avsätter den katalanske presidenten Carles Puigdemont och hans regering samt utlyser nyval i Katalonien till den 21 december. Vice premiärminister Soraya Saenz de Santamaria får ansvaret för Katalonien fram tills dess. 

    • Kataloniens parlament antar självständighetsdeklaration

      Det katalanska parlamentet antar ett förslag om att utropa självständighet för Katalonien. 70 ledamöter röstar för och 10 emot. De flesta ledamöter från oppositionen bojkottar omröstningen. När katalanernas beslut blir känt skickar Spaniens premiärminister Rajoy ut ett twittermeddelande i vilket han manar  till lugn och meddelar att ordningen ska återställas i Katalonien. EU håller fast vid sitt stöd för Spanien i konflikten. I en kommentar till den katalanska självständighetsförklaringen säger Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att inget har förändrats för EU och att Madrid fortsatt är organisationens enda samtalspartner. Storbritannien, Frankrike, Tyskland och USA visar också sitt stöd för regeringen i Madrid samtidigt som EU-parlamentets talman twittrar att inget land i EU kommer att erkänna Kataloniens självständighet.

    • Puigdemont under hård press

      Under dagen förekommer rykten om att den katalanska presidenten Carles Puigdemont ska förklara Kataloniens som självständigt innan den spanska senaten upphäver regionens självstyre. Det spekuleras också om att han ska utlysa nyval i regionen till i december. Men det tal som utlovas skjuts upp flera gånger, och när Puigdemont väl framträder säger han att det är det katalanska parlamentets sak att avgöra vilka konsekvenserna ska bli om Madrid aktiverar artikel 155. Han betonar att han inte fått några garantier från den spanska regeringen om att den inte ska ta kontroll över regionen om han utlyser nyval. Pressen på Puigdemont är hård, då vänsterpartiet ERC har hotat med att dra tillbaka sitt stöd för den katalanska regeringen om han väljer att upplösa parlamentet och utlysa val.

    • Rajoy planerar nyval i Katalonien

      Premiärminister Rajoy meddelar att han tänker använda sig av artikel 155 för att avskeda hela den katalanska regeringen och utlysa nyval inom sex månader. Styret av Katalonien kommer att skötas av departementen i Madrid. Den spanska regeringen ska ta över kontrollen av regionens finanser och skatter samt den katalanska polisen, Mossos, och TV-kanalen TV3. Rajoy säger att detta inte betyder att det katalanska självstyret hävs. Senaten, där premiärministerns parti PP har majoritet, ska rösta om åtgärderna den 27 oktober. Carles Puigdemont svarar med att anklaga den spanska regeringen för att ha riktat den värsta attacken mot katalanska demokratiska institutioner sedan diktatorn Francos dagar. Han utropar dock inte Kataloniens oberoende, vilket han tidigare hotat med om Madrid aktiverar artikel 155. Rajoys linje försvaras av Socialistpartiet (PSOE) och Ciudadanos, men kritiserar hårt av Podemos och Baskiska nationalistpartiet (PNV). I Barcelona samlas omkring 450 000 människor för att protestera mot den spanska regeringens beslut. Sedan folkomröstningen den 1 oktober har 1 200 bolag flyttat sin huvudsakliga hemvist från Katalonien till andra delar av Spanien.

       

    • Fortsatt låst läge mellan Madrid och Barcelona

      Positionerna mellan Barcelona och Madrid fortsätter att vara låsta. Den katalanske presidenten Carles Puigdemont skriver i ett brev till premiärminister Rajoy, som kommer först efter att tidsfristen har löpt ut, att han avser att utlysa regionens självständighet i det katalanska parlamentet om Madrid inte går med på förhandlingar. Det enda sättet att lösa krisen är via samtal, säger han. För att den spanska regeringen ska kunna aktivera artikel 155 måste den få senatens godkännande, så det kommer att ta minst några dagar till innan processen där Madrid tar över styret av Katalonien kan inledas. Ingen spansk regering har tidigare använt sig av artikel 155. Den spanska regeringen säger sig ha starkt stöd från andra partier. En företrädare för Socialistpartiet säger dock att man lagt sig vinn om att Rajoys regeringen ska agera i proportion till läget.

    • Separatistledare åtalas

      Två katalanska separatistledare, Jordi Sánchez och Jordi Cuixart, från gräsrotsrörelserna Katalanska nationalförsamlingen (ANC) respektive Omnium Cultural grips. De åtalas för "uppvigling" och uppror i samband med protester den 20 september då separatistanhängare hindrade poliser från Guardia Civil att ta sig in i en departementsbyggnad i centrala Barcelona. Den domare i Madrid som ansvarar för fallet beslutar att de ska hållas i fängsligt förvar fram till rättegången eftersom de, enligt henne, annars riskerar att återfalla i brott, kan tänkas förstöra bevis eller försöka fly. Männen riskerar fängelsestraff på mellan 10 och 15 år. Sánchez och Jordi Cuixarts anhängare manar till protester och i Barcelona samlas omkring 200 000 demonstranter. Protester förekommer även i Girona och Reus. 

    • Inget tydligt besked från Puigdemont

      Den spanska premiärministern Mariano Rajoy ser inte ut att få det svar han vill ha av den katalanska ledaren Carles Puigdemont. Denne skriver istället ett brev där han säger att han kommer att ägna de kommande två månaderna för att få igång en dialog med den spanska regeringen för att hitta en lösning som alla parter kan enas om. Den spanska regeringen förlänger tidsfristen som Puigdemont har på sig för att ändra sig med en dag, till den 19 oktober. En domare i Madrid beslutar att  chefen för den katalanska polisen Josep Lluis Trapero inte ska häktas, men han beordras att infinna sig i rätten var 15:e dag och att lämna ifrån sig sitt pass.

    • Rajoy kräver besked från Katalonien

      Premiärminister Rajoy uppmanar den katalanska presidenten Carles Puigdemont att inom fem dagar klargöra om han har utropat Kataloniens självständighet eller ej (och han får ytterligare tre dagar på sig för att ändra sig om han säger sig ha utropat en oberoende stat). Det blir en svår balansgång för Puigdemont: om han säger sig ha lagt fram en självständighetsdeklaration lär den spanska regeringen aktivera artikel 155 i Spaniens författning och begränsa det katalanska självstyret, om han säger att han inte har gjort det är det troligt att koalitionspartnern Cup hoppar av regionregeringen, som i så fall faller. Socialistpartiets ledare Pedro Sánchez uttalar sitt stöd för Rajoys linje, och säger att han kommit överens med premiärministern om att göra en översyn av den spanska författningen för att diskutera Kataloniens framtida status i Spanien.  Även Ciudadanos ställer sig bakom regeringen, medan Podemos anser att det skulle vara ett misstag att aktivera artikel 155 och förespråkar istället en dialog.

    • Katalansk självständighetsförklaring dröjer

      Den katalanske presidenten Carles Puigdemont framträder inför regionparlamentet. Men den omedelbara självständighetsförklaring många separatister har hoppats på kommer inte. Han skriver dock under ett dokument där han förklarar Kataloniens oberoende, men låter inte regionparlamentet rösta om det. Istället öppnar han på nytt för en dialog med Madrid, under internationell medling. Den spanska regeringen har hittills vägrat att gå med på några förhandlingar, så länge kravet på självständighet finns kvar. Enligt medier ska Puigdemont ha utsatts för påtryckningar om att gå försiktigt fram, bland annat från krafter inom det egna partiet och EU. Den katalanska ledaren får hård kritik från vänster bland annat från koalitionspartnern Cup och ungdomsrörelsen Arran.

    • Stor demonstration för spansk enhet i Barcelona

      Minst 350 000 människor samlas i Barcelona för att visa sitt stöd för ett enat Spanien. De viftar med banderoller med texter som "Tillsammans är vi starkare" och "Katalonien är Spanien". Liknande manifestationer hölls dagen innan på andra platser i Spanien. Polisen anger antalet deltagare i Barcelona till 350 000, medan arrangörerna hävdar att de var 950 000. Samtidigt står det klart att Katalonien får betala ett  ekonomiskt pris för självständighetssträvandena. Två storbanker CaixaBank och Sabadell har redan sagt att man tänker flytta sina huvudkontor från Barcelona. Flera andra bolag överväger att göra samma sak. 

    • Författningsdomstolen ingriper på nytt

      Författningsdomstolen sätter hinder i vägen för det katalanska parlamentets session den 9 oktober, då det sannolikt planerat att lägga fram en självständighetsförklaring. Det sker sedan det katalanska Socialistpartiet vänt sig till domstolen. Domstolen motiverar sitt beslut med att det skulle vara fel att tillåta en sådan omröstning, då det skulle strida mot Socialistpartiets parlamentsledamöters rättigheter.

    • Brottsundersökning inleds mot regional polischef

      En domstol i Madrid inleder brottsundersökningar om uppvigling mot chefen för den regionala polisen Mossos d'Esquadra, ordförandena i två gräsrotsrörelser  Jordi Sánchez och Jordi Cuixart, från Katalanska nationalförsamlingen (ANC) respektive Omnium Cultural.

    • Kung Felipe manar till enighet

      Kung Felipe VI håller ett tal till nationen där han manar till enighet och riktar samtidigt kritik mot de katalanska ledarna som han menar agerar odemokratiskt och utan att följa lagen, och därmed skapar problem för den spanska ekonomin. Samma dag säger den katalanske presidenten Carles Puigdemont att Katalonien inom kort kommer att förklara sitt oberoende.

    • Rajoy i krissamtal med oppositionsledare

      Premiärminister Rajoy mötte ledarna för Socialistpartiet och Ciudadanos för ett krissamtal om läget i Katalonien. Det spekuleras om huruvida den spanska regeringen kommer att aktivera artikel 155 i författningen för att häva det katalanska självstyret och på så sätt förhindra en självständighetsförklaring. Efter mötet manar Socialistpartiet regeringen att inleda en dialog med Katalonien, medan Ciudadanos vill att det katalanska självstyret ska hävas. Spanska tidningar kritiserar den katalanska ledaren Puigdemont för att, trots domstolsutslag ha drivit igenom folkomröstningen, men de är också kritiska till det passiva sätt som regeringen hanterat läget, där Rajoys strategi beskrivs som "att vänta och se vad som händer". Inom hans eget parti är det fler och fler som kräver en hård linje mot Kataloniens självständighetssträvanden. Samtidigt pågår strejker i Katalonien och på flera platser har vägspärrar satts upp och orsakar stora trafikstockningar. Allt arbete i hamnen i Barcelona ligger nere och skolor och universitet håller stängt.

    • Konflikten mellan Barcelona och Madrid spetsas till

      Konflikten mellan Barcelona och Madrid ser ut att spetsas till ytterligare. Den katalanska ledaren Carles Puigdemont säger att de katalanska väljarna i och med folkomröstningen den 1 oktober vunnit rätten till en självständig stat och att nästa steg kommer att tas av det katalanska parlamentet. Enligt katalanska myndigheter hade 90 procent av väljarna röstat för självständighet. Valdeltagandet låg på drygt 42 procent. Puigdemont kräver att de statliga polisstyrkorna ska dras tillbaka och vädjar samtidigt till EU-länderna om att de ska medla i konflikten mellan Madrid och Barcelona. Den spanska premiärministern Mariano Rajoy å sin sida säger att katalanerna har lurats att delta i en illegal omröstning. Barcelonas borgmästare Ada Colau uppmanar Rajoy att avgå på grund av våldsamheterna kring omröstningen. I Madrid samlas regeringskritiker i en manifestation där de kräver samma sak. Ett 40-tal fackföreningar och andra organisationer i Katalonien utlyser en strejk för att protestera mot polisvåldet. EU-kommissionen skriver i ett uttalande att den katalanska folkomröstningen inte var laglig enligt den spanska författningen, men manar samtidigt parterna att inleda en dialog.

    • Brutala polisingripanden under omröstning i Katalonien

      Folkomröstningen i Katalonien hålls som planerat, trots att den är förbjuden enligt domstol. På flera håll ingriper polis − den nationella polisen och Guardia Civil − för att hindra människor från att rösta. I centrala Barcelona avfyrar den nationella polisen gummikulor för att skingra människor. Bilder sprids också av hur kravallpolis tar sig in i en vallokal i Gerona och slår väljare med batonger. Flera hundra människor skadas, de flesta lindrigt, i samband med polisingripandena. Även ett 30-tal poliser skadas (senare hävdar det spanska inrikesdepartementet att antalet är betydligt högre, men ingen av dem ska ha fått skador som kräver sjukhusvård). Den regionala polisstyrkan Mossos deltar inte i försöken att hindra människor från att rösta, trots att de beordrats av domstol att göra detta. I bland annat staden Sant Joan de Vilatorrada försöker Mossos-poliser hindra kravallpolis från att ta sig in i vallokalerna. Enligt den katalanska regeringen har 73 procent av vallokalerna kunnat hållas öppna, trots de spanska myndigheternas försök att stoppa omröstningen. Premiärminister Rajoy säger i ett tal sent på kvällen att ingen folkomröstning har hållits i Katalonien och att han har gjort vad han kunnat för att upprätthålla lagen. Han menar att det våld som förekommit är den katalanska presidenten Puigdemonts ansvar. I Barcelona samlas separatistanhängare i stadens centrala delar och viftar med flaggor och sjunger katalanska sånger. Men även motståndare till en katalansk utbrytning genomför manifestationer i Barcelona och andra spanska städer.

    • September

    • Nya åtgärder vidtas för att stoppa folkomröstningen

      Åklagarmyndigheten i Katalonien beordrar polisen att stänga av byggnader som är avsedda att användas som vallokaler i den planerade folkomröstningen. Åklagarna har också sagt att katalanska borgmästare, skol- och universitetsledningar riskerar böter om de upplåter lokaler för folkomröstningen. Nästan 60 webbplatser med information om folkomröstningen har stängts, och ytterligare ett 80-tal är på väg att stängas. Premiärminister Rajoy beslutar att inte åka till EU:s toppmöte utan stannar kvar i Madrid.

    • Madrid och Barcelona i gräl om polisstyrkor

      Ett gräl bryter ut om vem som ska ha kontroll över den regionala polisstyrkan Mossos. Den spanska regeringen beslutar att ett befäl från La Guardia Civil ska samordna de olika polisstyrkornas arbete i Katalonien, något den katalanska regeringen vägrar att gå med på. Samtidigt skickar den nationella polisen förstärkningar till Katalonien.

    • Författningsdomstolen bötfäller katalanska politiker

      Författningsdomstolen beslutar att bötfälla ett 10-tal högt uppsatta katalanska politiker och tjänstemän. Sex av dem anmodas att böta 12 000 euro per dag, så länge de fortsätter att organisera den förbjudna folkomröstningen. Det gäller bland annat Josep Maria Jové, nummer två vid det katalanska finansdepartementet och fem medlemmar av den katalanska valkommissionen. Övriga riskerar att få betala 6 000 euro i böter per dag. Medlemmarna av den katalanska valkommissionen avgår några dagar senare för att undgå att bötfällas. Samtidigt säger den spanska ekonomiministern Luis de Guindos, i en intervju i den brittiska tidningen Financial  Times, att Madrid är berett att förhandla om att ge Katalonien större finansiell frihet om den katalanska regeringen ställer in folkomröstningen.

    • Madrid tar kontroll över Kataloniens finanser

      Den spanska regeringen gör nu allvar av sitt hot om att ta över kontrollen över Kataloniens finanser. Spaniens regioner betalar skatt till centralregeringen och får sedan en kvot för att betala för vård, utbildning och infrastruktur. Katalonien får omkring 1,5 miljard euro i månaden från Madrid. Madrid ska också ha uppmanat bankerna att övervaka alla transaktioner som görs på konton och med kreditkort som hanteras av de katalanska ledarna. Spansk polis, Guardia Civil, gör tillslag mot flera katalanska departement och söker efter dokument som rör den förbjudna folkomröstningen. Nästan 10 miljoner valsedlar tas i beslag. Utanför ekonomidepartementet samlas omkring 40 000 pro-separatister för att försöka hindra dem. Gatuprotester bryter även ut på flera andra håll i Barcelona. Ett 10-tal personer grips, bland andra Josep Maria Jové, en nära medarbetare till regionens vicepresident. Efter ett krismöte gör den katalanske ledare Carles Puigdemont  där han framhärdar i att folkomröstningen ska hållas som planerat, och säger att den spanska regeringen i praktiken har hävt Kataloniens självstyre och i praktiken utfärdat undantagstillstånd. Han anklagar också Madrid för att bryta mot mänskliga rättigheter. Premiärministern Rajoy säger å sin sida att den spanska regeringen gör vad den måste göra och kommer att fortsätta med det, samt att lagen måste respekteras.

    • Valkampanjen inleds i Katalonien

      Trots alla försök att stoppa folkomröstning om katalanskt oberoende inleds valkampanjen.  För att markera detta samlas 8 000 separatistanhängare  i Tarragona för att bland annat lyssna den katalanska presidenten Carles Puigdemont. Enligt den katalanska regeringen har 47 000 personer anmält att de vill hjälpa till med att genomföra valet. Separatistsidan når en framgång då Barcelonas borgmästare Ada Colau, som fram tills nu inte hade bestämt sig, säger att valet kommer att genomföras i den regionala regeringens lokaler i staden.

    • Riksåklagaren hotar att gripa över 700 pro-separatistiska borgmästare

      Den spanska riksåklagaren José Manuel Maza inleder brottsundersökningar mot 712 katalanska borgmästare som säger att de kommer att delta i förberedelserna inför folkomröstningen den 1 oktober. Såväl den nationella polisen, som den regionala polisen, Mossos d'Esquadra, har uppmanats att gripa alla som inte infinner sig när de har kallats till förhör. Den katalanska regeringen har bett samtliga regionens 747 borgmästare att bistå den med lokaler, valförrättare och annat som behövs inför omröstningen, i trots med ett utslag i den spanska författningsdomstolen. Åklagare i Barcelona har svarat med att beordra polisen att ta allt valmaterial i beslag. Kung Felipe VI uttalar sig för första gången om den katalanska folkomröstningen och säger att människor bör respektera författningen och att det är alla spanjorers skyldighet att ingripa mot dem som inte gör det.

    • Hundratusentals i manifestation för katalanskt oberoende

      Hundratusentals katalaner samlas i Barcelona för att fira regionens "nationaldag" (la Diada). Firandet blir en manifestation för katalanskt oberoende. Enligt organisatörerna deltar så många som 1 miljon människor, men de officiella siffrorna är lägre. 

    • Författningsdomstolen upphäver katalansk folkomröstningslag

      Den spanska författningsdomstolen ogiltigförklarar tillfälligt den katalanska lag som skulle bana väg för en folkomröstning om självständighet för Katalonien. Domstolen säger att den  ska utreda huruvida lagen strider mot författningen. Premiärminister Mariano Rajoy anklagar det katalanska parlamentet för att ha visat "en oacceptabel olydnad" genom att anta lagen.

    • Madrid sätter hårt mot hårt mot Katalonien

      Premiärminister Mariano Rajoy säger att han ska vända sig till författningsdomstolen för att upphäva den lag som Katalonien stiftat för att hålla en folkomröstning om självständighet. Samtidigt förbereder riksåklagaren en rättsprocess mot ledande medlemmar av det katalanska parlamentet för att den tillät omröstningen om den nya lagen.

    • Kataloniens parlament godkänner folkomröstning om oberoende

      Det katalanska parlamentet röstar för att godkänna den lagstiftning som behövs för att en folkomröstning om självständighet ska kunna hållas den 1 oktober. 72 av 135 ledamöter röstar ja och 11 lägger ner sina röster. 52 ledamöter från de regionala grenarna av PP, Socialistpartiet och Ciudadanos lämnar kammaren innan omröstningen äger rum. Enligt den nya lagen ska Katalonien vid ett ja till en oberoende stat utropa sin självständighet inom 48 timmar. I februari avgjorde den spanska författningsdomstolen att en folkomröstning om katalanskt oberoende strider mot författningen.

    • Augusti

    • Antimuslimska stämningar efter terrordåden

      Efter terrordåden i Katalonien sker en kraftig ökning av antalet islamofobiska incidenter, inte minst i sociala medier. Hatfulla antimuslimska budskap sprejades bland annat på moskéer i Granada, Madrid, Sevilla och Tarragona. Fyra dagar efter attentaten demonstrerade 2 500 muslimer i Barcelona för att ta avstånd från dåden. En liknande manifestation hölls i Madrid.

    • Massprotest mot terrorn

      Omkring en halv miljon människor samlas i Barcelona för att markera sitt motstånd mot terrorism. Kung Felipe VI och premiärminister Mariano Rajoy deltar i manifestationen, men möts från vissa håll med burop och visslingar. Terrordådet ser mer och mer ut att bli en bricka i det politiska spelet mellan Barcelona och Madrid. Den katalanska presidenten Carles Puigdemont säger bland annat att den spanska regeringen underminerat säkerheten i Katalonien genom för låga anslag till den lokala polisen. Enligt Puigdemont har Madrid hindrat att fler poliser anställts och inte givit den katalanska  polisen tillgång till information från Europol. Den katalanska polisen har å sin sida fått kritik för att de inte vidarebefordrat varningar från belgisk polis om Abdelbaki Es Satty, den imam som tros ha spelat en ledande roll i terrorattentaten. Andra politiska röster uppmanar Katalonien att överge planerna på en folkomröstning om självständighet för att stärka den nationella enheten i en tid av kris. Opinionsundersökningar tyder på att självständighetsivrarna inte kommer att kunna vinna  folkomröstningen som enligt planerna ska hållas den 1 oktober.

    • Mässa för att hedra offren för terrorn

      För att hedra offren deltar kung Felipe, premiärminister Mariano Rajoy, den katalanske presidenten Carles Puigdemont samt borgmästarna från Barcelona, Madrid och Cambrils  i en mässa i Sagrada Família-katedralen. Många människor samlas också för en tyst minut på ett torg i närheten av Ramblas. Dagen innan har Rajoy utlyst tre dagars landssorg. De politiska motsättningarna mellan Barcelona och Madrid blir snabbt synliga efter terrordådet. När Rajoy och Puigdemont framträder tillsammans på en presskonferens, säger den katalanska politikern att terrordådet inte bör utnyttjas för politisk vinning och att den planerade folkomröstningen ska genomföras som planerat. Det noteras också att den katalanska inrikesministern Joaquím Forn säger i en TV-intervju att två av offren var spanska medborgare och två var katalaner. Säkerhetsnivån i Spanien höjs inte, utan ligger kvar på 4 på en 5-gradig skala. Katalonien och Barcelona är, enligt bedömare, var centrum för de militanta islamister som finns i Spanien.

    • Polis skjuter ihjäl fem misstänkta terrorister

      Polisen säger att man skjutit ihjäl fem män med marockansk bakgrund som misstänks ha förberett ett nytt terrordåd i den katalanska kuststaden Cambrils knappt sju mil söder om Barcelona. Sex civilpersoner och en polisman skadas när männen kör på dem med sin bil. En kvinna avlider av sina skador. Polisen säger att händelsen har samband med dådet i Barcelona dagen innan. Samma sak gäller en explosion i ett hus i staden Alcanar, där minst en person omkom, enligt polisen då han/de förberedde sprängladdningar. Explosionen troddes först ha utlösts av en gasläcka. De fem männen misstänks ha tillhört en grupp bestående av tolv män som under sex månader hade förberett flera terrorattentat. Ytterligare en man, den som tros ha genomfört attentatet i Barcelona, skjuts senare (21 augusti) ihjäl av polis. Flera personer från gruppen, bland annat en imam som förefaller ha haft en ledande roll, tros ha omkommit i en sprängolycka före dåden. Fyra personer har gripits, misstänkta för inblandning i attentaten. Ytterligare en människa dödas när en av de misstänkta terroristerna kapar en bil efter attentatet i Barcelona.

    • 13 människor dödas i misstänkt terrordåd i Barcelona

      13 människor dödas och ett 100-tal skadas när en skåpbil kör på dem på det stora turiststråket Ramblas i Barcelona. Tre personer, bland annat en marockansk medborgare och en spansk medborgare född i exklaven Melilla, grips för inblandning i dådet. Många av offren är turister. De som dödats och skadats tillhör ett 30-tal olika nationaliteter. Terrororganisationen Islamiska staten (IS) tar på sig ansvaret för dådet, men presenterar inga bevis för att den är inblandad. Spanien har flera hundra soldater i Irak för att träna irakiska styrkor för insatser mot IS, men deltar inte i några markoperationer. Premiärminister Mariano Rajoy kallar dådet i Barcelona för en "jihadistattack". Han utlyser samtidigt en tre dagar lång sorgeperiod.

    • Juli

    • Regeringen försöker stoppa katalansk folkomröstning

      Regeringen i Madrid lämnar in en begäran om att författningsdomstolen ska förbjuda Kataloniens regionala församling försök att organisera en folkomröstning om självständighet den 1 oktober. Regeringen har varnat katalanerna att vissa statliga bidrag dras in om de använder offentliga medel till folkomröstningen.

    • Katalanska snabblagar för självständighet

      Den separatistiska majoriteten i det katalanska regionala parlamentet driver igenom en lag som gör att lagstiftningsarbetet kan påskyndas. Avsikten är att detta ska underlätta försöken att skilja Katalonien från det spanska rättsväsendet, vilket skulle göra det svårare för de spanska myndigheterna att hindra separatisterna att arrangera en folkomröstning om självständighet. Den katalanska oppositionen anklagar separatisterna för att bryta mot de demokratiska principerna.

    • Rajoy vittnar i domstol

      Premiärminister Rajoy säger i en domstol i Madrid att han inte känt till att det skulle ha förekommit någon olaglig finansiering inom hans parti PP. Det är första gången som en sittande spansk regeringschef kallats att vittna i en brottmålsrättegång. Rajoy säger att det aldrig hört till hans uppgifter att syssla med partiets ekonomi. Han är inte själv anklagad för något brott.

    • Löften om snabb självständighetsförklaring om katalanerna röstar ja i oktober

      Kataloniens styrande allians presenterar ett lagförslag som går ut på att regionen kommer att utropa sin självständighet inom 48 timmar om ja-sidan vinner i folkomröstningen i oktober. Samtidigt avskedar Puigdemont en högt uppsatt person inom regionsstyret som ifrågasatt det kloka i planerna att hålla en folkomröstning.

    • Juni

    • Puigdemont utlyser folkomröstning om katalansk självständighet

      Kataloniens president Carles Puigdemont utlyser en folkomröstning om självständighet för regionen till den 1 oktober. Enligt Puigdemont ska katalanerna ta ställning till frågan: vill du att Katalonien ska vara en oberoende stat i form av en republik?

    • April

    • ETA slutför avväpning

      Den baskiska separatistgruppen ETA lämnar nu ifrån sig de sista av sina vapen. I samband med det hålls en ceremoni i den franska staden Bayonne. Vapnen ska finnas i åtta olika gömmor och myndigheterna har fått uppgifter om var de finns. Fortfarande uppges ETA ha ett 100-tal medlemmar som motsätter sig avväpningen.

    • Mars

    • Katalonien budgeterar för folkomröstning

      Kataloniens parlament, vilket domineras av självständighetsivrande partier, antar en budget som innehåller kostnader för en folkomröstning om självständighet. 

    • Mas dömd och avstängd

      Den tidigare katalanske presidenten Artur Mas döms för civil olydnad och förbjuds att inneha ett offentligt ämbete under två år. Han straffas för att han 2014 organiserade en illegal folkomröstning om självständighet. 

    • Bakslag för separatister

      Ett rättsligt råd som fungerar som författningsdomstol för Katalonien slår fast att den regionala regeringen saknar rätt att utlysa en folkomröstning om självständighet för Katalonien. Rådet, som är den regionala regeringens främsta rådgivande organ i lagliga frågor, avger ett enhälligt beslut trots att hälften av dess medlemmar är utsedda av separatistpartier. Rådet menar att det endast är spanska staten som kan utlysa en folkomröstning. 

    • Februari

    • Samtal mellan Madrid och Barcelona?

      Den spanska regeringen uppger att den under de senaste veckorna har fört samtal med den katalanska regeringen, något som dock förnekas i Barcelona. På senare tid har regeringen i Madrid gjort flera uttalanden om att den vill hitta en lösning på den katalanska frågan. Den katalanska regeringen skickade våren 2016 en lista med krav som den vill att den spanska regeringen ska uppfylla. Det första av dem handlade om en bindande folkomröstning om självständighet, något Madrid knappast lär gå med på. Men här fanns också krav på nya investeringar i infrastruktur och högre anslag till regionerna. 

    • Demonstranter kräver att Spanien ska ta emot fler flyktingar

      Omkring 160 000 människor demonstrerar i Barcelona med krav på att Spanien ska ta emot fler flyktingar från krigsdrabbade områden. Demonstranterna är bland annat kritiska av att bara 1 100 av de 17 000 flyktingar som den spanska regeringen 2015 lovade att ta emot under en tvåårsperiod. 

    • Kungens svåger döms till fängelse för korruption

      Iñaki Urdangarin, som är gift med kung Felipes syster Cristina,fälls för korruption och döms till fängelse i sex år och tre månader. Prinsessan Cristina, som åtals för skattebrott, friades från alla brottsmisstankar, men hon ådöms ändå att betala 265 000 euro i böter. 

    • Både Rajoy och Iglesias sitter kvar som partiledare

      Premiärminister Mariano Rajoy väljs om som ledare för PP med nästan 96 procent av rösterna. Han saknar dock motkandidater. I sitt tal efter segern betonar han vikten av att partiet måste vara öppet för nya reformer. Även Pablo Iglesias väljs med klar majoritet (89 procent) om som partiledare för Podemos. Detta sker trots starka spänningar mellan den fraktion som stödjer Iglesias och den som står bakom hans motkandidat Iñigo Errejón. Den senare står för en mer pragmatisk politisk linje än Iglesias och kan tänka sig ett politiskt samarbete med PSOE. Oenighet råder också om huruvida Podemos ska fortsätta samarbetet med Förenade Vänstern, vilket Iglesisas vill. Detta trots att partiet föreföll ha förlorat många väljare på grund av samarbetet.

    • Januari

    • Hundratals migranter försöker ta sig till Ceuta

      Minst 800 migranter (1 100 enligt de spanska myndigheterna) försöker ta sig över de sex meter höga stängslen till den spanska exklaven Ceuta i Nordafrika. Ett stort antal personer grips. Samtliga utom två, som behöver sjukhusvård, skickas tillbaka till Marocko, där de enligt marockanska myndigheter ska ställas inför rätta. Människorättsorganisationer har kritiserat Spanien för att man omedelbart skickar tillbaka människor till Marocko, och därigenom berövar dem möjligheten att söka politisk asyl.

  • 2016

    • December

    • Protester mot åtstramningspolitiken

      I Madrid samlar en demonstrationen mot regeringens åtstramningspolitik omkring 30 000 deltagare. Protesten organiseras av två fackföreningar UGT och CCOO, men stöds även av Socialistpartiet och Podemos. 

    • Författningsdomstolen blockerar ny folkomröstning i Katalonien

      Författningsdomstolen häver en resolution som antogs av det katalanska parlamentet i oktober om att hålla en folkomröstning om självständighet i september 2017. Beslutet gäller för fem månader, därefter kan domstolen agera på nytt. Den säger också att den katalanska presidenten Carles Puigdemont och talmannen Carme Forcadell riskerar åtal om de inte följer domstolen beslut. Puigdemont har tidigare sagt att han kommer att genomföra omröstningen oavsett vad Madrid säger. 

    • Katalanska vänsteraktivister grips

      Flera katalanska aktivister från vänsterpartiet Cup filmas när de bränner upp eller river itu bilder av kung Felipe. De grips av polis när de inte kommer till den domstolsförhandling där anklagelserna skulle tas upp. Att skända och förtala kungen är ett brott som kan ge upp till två års fängelse. Gripandena utlöser protester i Katalonien. Händelserna förstärker de spänningar som redan finns mellan den katalanska regeringen och Cup. Regeringen är dock beroende av stöd från det lilla vänsterpartiet.

    • November

    • Fem kvinnor i nya regeringen

      När Rajoy presenterar sin nya regering innehåller den 6 nya medlemmar. Av de 13 ministrarna är 5 kvinnor och nästan alla från PP. Redan vid tillträdet får premiärministern kritik för att han inte gjort mer för att skapa dialog med oppositionen, särskilt med tanke på styrkeförhållandena i parlamentet. 

    • Oktober

    • Rajoy vinner förtroendeomröstning

      I den andra förtroendeomröstningen i parlamentet röstar 170 ledamöter för att Mariano Rajoy ska få bilda ny regering. 111 röstar mot och 68 lägger ner sina röster. Därmed kan Rajoy fortsätta som premiärminister och nästan ett års politiskt dödläge är över. Två dagar senare tillträder Rajoy sin nästa mandatperiod som premiärminister i spetsen för en PP-ledd minoritetsregering. Enligt Rajoy ska den nya regeringens fokus ligga på att hålla ihop Spanien, på budgetstabilitet och på relationerna till EU.

    • Rajoy förlorar förtroendeomröstning

      Som väntat förlorar PP-ledaren Mariano Rajoy den första förtroendeomröstningen i parlamentet om att få bilda en ny regering. Precis som i omröstningen i augusti fattas sex röster. Den 29 oktober hålls en ny omröstning.

    • Nya budgetkrav från EU

      Så snart det står klart att Spanien kan få en "riktig" regering inom kort, förklarar EU att de nedskärningar i budgeten för 2017 som övergångsregeringen föreslagit inte räcker. Enligt förslaget skulle Spanien få ha ett budgetunderskott för 2017 på 3,6 procent men EU kräver att det sänks till 3,1 procent, vilket motsvarar cirka 5,5 miljarder euro.

    • PSOE öppnar för PP-regering

      Vid sitt extramöte i Socialistpartiets federala styrelse röstar en majoritet av ledamöterna att lägga ner sina röster i den kommande omröstningen om en ny regering i Spanien under PP-ledaren Mariano Rajoy, men först i den andra omröstningen − i den första avser man rösta emot Rajoy (flera socialister förklarar dock att de tänker rösta nej också i den andra omgången, så länge tillräckligt många lägger ner sina röster för att släppa fram Rajoy). Några dagar senare får Mariano Rajoy i uppdrag att försöka bilda regering.

    • ETA:s vapenvila fem år

      Femårsdagen av ETA:s beslut att upphöra med sin militära verksamhet uppmärksammas. Ännu har dock terrororganisationen inte förklarat sig upplöst och inte heller har den lämnat in alla sina vapen: nyligen hittade till exempel  fransk polis en av ETA:s vapengömmor utanför Paris. 

    • Nytt utspel om Gibraltar

      I en TV-intervju lovar utrikesminister José Manuel García Margallo att sätta igång en "förförelsekampanj" gentemot gibraltarborna för att få dem att inse att det bästa för dem vore delad brittisk-spansk överhöghet över Gibraltar efter Storbritanniens utträde ur EU. Det skulle enligt García Margallo innebära gemensam kontroll över utrikespolitik, gränser och immigration och gibraltarborna skulle få spanskt medborgarskap utan att bli av med sina brittiska pass; Gibraltar skulle också garanteras självstyre. Gibraltars regeringschef Fabian Picardo avvisar det spanska utspelet.

    • 200 inför rätta för korruption

      I Madrid inleds rättegången mot omkring 200 personer misstänkta för korruption och med sex regionala regeringar inblandade. Huvudanklagad är affärsmannen Francisco Correa som mellan 1999 och 2005 ska ha mutat sig till en rad lukrativa kontrakt av politiker, främst från Folkpartiet (PP).

    • Sánchez avgår som ledare för PSOE

      Socialistpartiet PSOE:s styrande organ, den 250 man starka federala kommittén, röstar nej till partiledaren Pedro Sánchez strategi  att till varje pris hindra PP:s Mariano Rajoy från att bilda en ny regering. Det leder till att Sánchez avgår. En interimstyrelse under ordföranden i Asturien, Javier Fernández, måste nu att ta ställning till om man, genom att lägga ner sina röster, ska låta Rajoy bilda en minoritetsregering. Spanien har inte haft någon fungerande regering sedan december 2015. 

    • September

    • PP kvar vid makten i Galicien

      I Galicien, premiärminister Mariano Rajoys hemregion, sitter hans parti PP kvar vid makten under Alberto Núñez Feijóo; i Baskien lär det Baskiska nationalistpartiet PNV, under Iñigo Urkullu, få fortsatt förtroende efter att åter ha blivit största parti. Socialistpartiet PSOE går kraftigt tillbaka i båda regionerna, där de länge varit starka, möjligen ett uttryck för bristande förtroende för PSOE-ledaren Pedro Sánchez i det pågående regeringsdebaclet.

    • 800 000 demonstrerar för självständigt Katalonien

      Omkring 800 000 människor demonstrerar i Barcelona för att sätta kraft bakom sina krav på oberoende för Katalonien. 

    • Ekonomin växer

      Den spanska ekonomin fortsätter att växa. Siffror i september 2016 visar att BNP vuxit med en knapp procent fyra kvartal i rad, mycket till följd av lägre oljepriser, låga räntor, skattesänkningar och ett uppsving för turistnäringen. Även arbetslösheten har fortsatt att falla. Bedömare varnar dock för att den långdragna politiska krisen kommer att påverka den ekonomiska utvecklingen på sikt.

    • Rajoy förlorar en andra förtroendeomröstning

      Som väntat förlorar PP:s Mariano Rajoy även den andra förtroendeomröstningen i kongressen, med samma siffror som i augusti.

    • Augusti

    • Rajoy förlorar förtroendeomröstning

      Efter två dagars hetsig debatt i den spanska kongressen äger en förtroendeomröstning rum om ett eventuellt återval av Mariano Rajoy som premiärminister. Rajoys PP röstar för liksom Ciudadanos och ett litet högerparti från Kanarieöarna, alla andra emot. Rajoy hade behövt 176 av kongressens 350 röster för att återväljas men lyckas bara få ihop 170. 

    • Nytt turistrekord

      Antalet utländska turister når under juli 2016 över sexmiljonersstrecket, ett nytt rekord för en enskild månad enligt Spaniens statistiska centralbyrå.

    • Spanska väljare vill undvika nyval

      Två olika opinionsundersökningar visar att spanjorerna vill se ett slut på det politiska dödläget. Medan PSOE-ledaren Pedro Sánchez och hela socialistpartiledningen fortsätter att säga blankt nej till att låta Rajoy fortsätta leda landet, och även avvisar ett förslag från den tidigare PSOE-ledaren och premiärministern Felipe González om att lägga ner sina röster i en förtroendeomröstning, önskar två tredjedelar av spanjorerna att Sánchez ska följa González råd för att undvika ett nytt nyval. Omkring fyra femtedelar anser att den politiska situationen är "dålig" eller "mycket dålig" och tror att Spanien får dåligt rykte i omvärlden om landet måste hålla ännu ett nyval. 

    • Rekordhög statsskuld

      Statsskulden når i juni sin högsta nivå sedan 1909, då den stiger till motsvarande 100,9 procent av BNP

    • PSOE säger nej till PP-regering

      Socialistpartiet PSOE säger nej till att ingå i, eller ens stödja, en regering ledd av PP-ledaren Rajoy. 

    • Juli

    • Rajoy får i uppdrag bilda ny regering

      Efter samtal med de olika partiledarna ger kung Felipe ledaren för interimsregeringen och tidigare premiärministern Mariano Rajoy i uppdrag att försöka bilda ny regering. Rajoy, vars mittenhögerparti PP fick flest röster men inte egen majoritet i nyvalet i juni, tackar ja, sedan ledaren för det liberala partiet Ciudadanos, Albert Rivera, förklarat att han kan tänka sig ingå i en koalitionsregering med PP och socialistpartiet PSOE. Spanien har inte haft någon fungerande regering sedan parlamentsvalet i december 2015.

    • Arbetslösheten sjunker

      Officiella siffror visar att arbetslösheten under andra kvartalet 2016 för första gången på sex år sjunkit till under 20 procent.

    • EU avstår från att bötfälla Spanien och Portugal

      EU-kommissionen beslutar avstå från att ge Spanien och Portugal böter. Man hänvisar till den besvärliga ekonomiska situation länderna befinner sig i och att de ändå gjort stora uppoffringar. Uppenbarligen finns också en oro inom kommissionen att hårda sanktioner skulle leda till ökat folkligt motstånd mot EU i spåren av den brittiska folkomröstningen om medlemskap (Brexit). EU:s finansministrar kan ändra beslutet inom tio dagar men det verkar inte troligt.

    • Katalanska parlamentet godkänner självständighetsplan

      En majoritet i det regionala parlamentet i Katalonien, bestående av den styrande självständighetsalliansen Junts pel Sí samt partiet Cup långt ute på vänsterkanten, godkänner en plan för att regionen ska bli självständig från Spanien. Socialistpartiet lägger ner sina röster, vänsteralliansen Catalunya Sí Que es Pot röstar emot, medan mitten-högerpartiet PP och Ciudadanos tågar ut ur salen i protest. Omröstningen sker trots att Spaniens författningsdomstol slagit fast att alla planer på självständighet strider mot lagen.

    • EU bötfäller Spanien för högt budgetunderskott

      EU-kommissionen beslutar att utdöma böter till Spanien (och Portugal) för att länderna inte har gjort tillräckligt för att få ner sina budgetunderskott. Finansministrarna, där bland annat Tysklands Wolfgang Schäuble vill se hårda böter, har 20 dagar på sig att bestämma storleken på böterna. Förutom böter riskerar länderna också att gå miste om en rad EU-bidrag. EU-länderna får ha ett budgetunderskott på tre procent; Spanien fick kommissionens tillåtelse att ha 4,2 procent för 2015 men underskottet steg till drygt 5 procent

    • Juni

    • PP går fram, men får inte egen majoritet

      I nyvalet till kongressen får PP drygt 33 procent av rösterna och 137 av de 350 platserna, mot knappt 23 procent och 85 platser för PSOE, drygt 21 procent och 71 platser för Unidos Podemos medan Ciudadanos får 13 procent och 32 platser. Det ser dock ut att bli lika svårt att bilda regering som efter valet 2015. Valdeltagandet ligger på knappt 70 procent.

    • Inrikesminister i blåsväder

      Inrikesminister Jorge Fernández Díaz anklagas för att ha varit inblandad i försök att smutskasta katalanska separatistpolitiker. Det handlar om en två år gammal ljudinspelning där Díaz förefaller diskutera detta med chefen för Kataloniens antikorruptionsmyndighet. Krav ställs på att inrikesministern ska avgå. Han säger dock att han tänker sitta kvar och att inspelningarna tagits ur sitt sammanhang och redigerats för att framstå som komprometterande.

    • Maj

    • EU ger Spanien respit med att minska budgetunderskottet

      EU-kommissionen väljer att inte bötfälla Spanien (och Portugal) för att de inte håller sig inom de ramar för budgetunderskott som gäller inom eurozonen. Länderna får ett år på sig att komma till rätta med problemen. Premiärminister Rajoys vallöfte om skattesänkningar ser ut att gå stick i stäv med sådana krav. Han hävdar dock att Spaniens skatteinkomster ökat, trots att hans regering sänkte flera skatter 2015. 

    • Valallians till vänster

      Enligt vad som beskrivs som en preliminär uppgörelse bildar Podemos allians med Förenade vänstern inför nyvalet i juni. 

    • Klart för nyval i juni

      Svårigheterna att få till stånd en ny regering leder till att kungen meddelar att nyval till kongressen ska hållas den 26 juni. 

    • April

    • EU-kommissionen ger Spanien ekonomisk bakläxa

      Spaniens statsskuld är för hög, påpekar EU-kommissionen och Europeiska centralbanken i ett gemensamt uttalande. Budgetunderskottet tillhör också de högsta inom unionen, långt över de 4,2 procent som godkänts. EU-kommissionen går dock med på att Spanien ska få ytterligare ett år på sig för att råda bot på problemen.

    • Industriministern avgår efter avslöjanden i Panamapappren

      José Manuel Soria och hans bror har, enligt de så kallade Panamapappren som läckts från advokatfirman Mossack Fonseca i Panama, suttit i ledningen för ett brevlådeföretag i Bahamas. Han förnekar uppgifterna, men avgår efter att ha kopplats ihop med ett företag verksamt på ön Jersey.

    • Mars

    • Ingen ny regeringskoalition mellan PSOE och Ciudadanos

      Den 1 mars röstar kongressen nej till ett regeringssamarbete mellan PSOE och Ciudadanos. Bara de egna 130 ledamöterna säger ja till förslaget. En ny omröstning hålls den 4 mars, men inte heller denna gång får Sánchez ihop tillräckligt många röster.

    • Februari

    • PSOE och Ciudadanos överens om regeringsprogram

      Det socialdemokratiska PSOE och det borgerliga Ciudadanos enas om ett gemensamt program för en ny regering. Podemos, som inte kan tänka sig att regera tillsammans med Ciudadanos, lämnar dock alla överläggningar med Sánchez. Programmet innehåller en författningsreform som bland annat innebär att parlamentsledamöter ska förlora sin immunitet mot åtal, åtgärder mot korruption, nya arbetsmarknadslagar, satsningar på vården, nya miljöskatter samt högre inkomstskatt för dem som tjänar mest. Bägge partierna motsätter sig att Katalonien får folkomrösta om självständighet.

    • Misstänkta islamister grips

      Spansk polis griper sju personer som tros ha band till den extrema gruppen Islamiska staten (IS) och andra jihadiströrelser. De anklagas för att ha gett logistiskt stöd till IS och för att ha försökt rekrytera kvinnor till gruppen.

    • Socialistledaren Sánchez får försöka bilda regering

      PP:s ledare Mariano Rajoy misslyckas med att bilda en ny regering med tillräckligt stöd i kongressen. Kung Felipe ger därför Socialistpartiet PSOE:s ledare Pedro Sánchez i uppdrag att bilda regering.

    • Januari

    • Arbetslösheten faller till 21 procent, lägsta siffran på fem år

      Statistik visar att arbetslösheten hamnat under 21 procent det sista kvartalet 2015, vilket är den lägsta siffran sedan 2011. Många av dem som fått jobb har dock fått tillfälliga anställningar. En del av förbättringen beror också på att många spanjorer lämnat landet för att arbeta utomlands.

    • Ny regering i Katalonien

      Först den 10 januari kan en ny regering bildas i Katalonien under ledning av Carles Puigdemont. Detta sker sedan även Tillsammans för ja dragit tillbaka sitt stöd för Mas, som därmed ger upp försöken att bilda en ny regering (se September 2015 och November 2015). Puigdemont lovar vid tillträdet att fortsätta den process som Mas styre inlett, med målet att Katalonien ska bli självständigt inom 18 månader. Den nye katalanske ledaren är en före detta journalist som på senare år varit borgmästare i Girona.

  • 2015

    • December

    • PP förlorar kongressmajoritet

      PP får knappt 29 procent av rösterna 123 av de 350 mandaten i kongressvalet, följt av PSOE som erhåller 22 procent och 90 mandat, Podemos 21 procent och 69 mandat och Ciudadanos 14 procent och 40 mandat. PP förlorar därmed sin majoritet i kongressen. Valdeltagandet ligger på cirka 73 procent.

    • Jämn kamp inför parlamentsvalet

      Kampanjen inför parlamentsvalet inleds formellt den 3 december. Men en första TV-debatt hålls redan några dagar innan mellan ledarna för PSOE, Podemos och Ciudadanos, där samtliga utlovar radikala förändringar av politiken. Premiärminister Rajoy väljer dock att inte delta. I en intervju samma dag lovar han sänkta socialförsäkringsavgifter till arbetsgivare som ger sin personal fasta anställningar istället för tillfälliga. Han utlovar också lättnader i den hårda åtstramningspolitiken samt insatser för att bekämpa korruption. Regeringspartiets strategi är att trycka på premiärministerns politiska erfarenhet i kontrast till övriga partiledare som är relativt nya på sina poster. Rajoy kan dock inte skryta med några höga personliga popularitetssiffror. I opinionsundersökningar ligger PP på första plats, men Ciudadanos, PSOE och Podemos följer alla tätt efter med ett väljarstöd kring 20 procent. Andelen osäkra väljare är dock hög.

    • November

    • Katalansk process får bakläxa i författningsdomstolen

      Det katalanska parlamentet röstar för att regionen ska inleda en process för att "frigöra sig" från resten av Spanien inom 18 månader. Premiärminister Rajoy vänder sig till författningsdomstolen för att försöka stoppa detta. Domstolen slår fast att Kataloniens agerande strider mot den spanska författningen, eftersom det regionala styret tänker fatta ett beslut som påverkar hela landet. Domarna säger också att de katalanska politikerna riskerar åtal om de fortsätter processen.

    • EU-kommissionen varnar för höga spanska budgetunderskott

      Enligt EU-kommissionen kommer den spanska regeringen inte vare sig 2015 eller 2016 att klara att hålla de regler som stadgar att euroländernas underskott i statsbudgeten inte får överstiga 3 procent. Enligt EU-kommissionens prognoser kommer underskottet att stiga till nästan 5 procent 2015 och landa kring 3,6 procent 2016.

    • Oktober

    • Författningsdomstolen får nya befogenheter

      Den spanska kongressen godkänner åtgärder som gör det möjligt för författningsdomstolen att utdöma böter eller stänga av dem som inte följer dess utslag. De nya reglerna ska träda i kraft redan före det spanska parlamentsvalet i december.

    • September

    • Katalanska politiker anklagas för maktmissbruk

      Kataloniens högsta domstol uppmanar regionpresidenten Artur Mas och två av hans kolleger att infinna sig i rätten. Domstolen anklagar dem för maktmissbruk och förskingring av offentliga medel i samband med folkomröstningen om katalanskt oberoende i slutet av 2014. Regionregeringen anser att rättsprocessen mot de tre är politiskt motiverad.

    • Självständighetsförespråkare går fram i Katalonien

      Regionval hålls i Katalonien. Inför valet beskriver regionpresidenten Artur Mas det som ett steg på vägen mot en katalansk stat, samtidigt som såväl den spanske premiärministern Rajoy som hans finansminister Luís de Guindos försöker slå tillbaka med uttalanden om de många problem, inte minst ekonomiska, som skulle drabba ett självständigt Katalonien. Självständighetsivrarna som vinner 72 av de 135 mandaten i regionparlamentet. Alliansen Tillsammans för ja (Junts pel Sí), som samlar CDC, ERC samt en rad civilsamhällsorganisationer, vinner 62 av de 135 mandaten, medan Cup (Folkfrontens kandidatur) som står betydligt längre till vänster, erhåller 10 mandat. Tillsammans får de dock under hälften (47,8 procent av de totala rösterna). Såväl PP som PSOE tappar röster i valet (och får 11 respektive 16 mandat), Ciudadanos 25 mandat och Katalonien ja vi kan (Catalunya Sí que es Pot) 11 mandat. Podemos får bara 9 procent av rösterna. Valdeltagandet ligger på omkring 80 procent. Resultatet betyder att Tillsammans för ja behöver stöd från Cup för att behålla makten i Katalonien. Cup har dock sagt att partiet i utbyte för sitt stöd vill ha en annan regeringschef än Mas. Cup vill att Katalonien ensidigt ska förklara sig självständigt, medan den större partialliansen vill nå oberoende genom förhandlingar med den spanska regeringen. Efter valet öppnar premiärminister Rajoy för en dialog med de katalanska ledarna men är fortfarande ovillig att diskutera deras krav på självständighet.

    • Spanien lovar att ta emot 2 800 flyktingar

      I den pågående flyktingkrisen i Europa har den spanska regeringen intagit en återhållsam linje och har hittills, med hänvisning till landets ekonomiska problem, bara gått med på att Spanien ska ta emot 2 800 asylsökande (enligt ett EU-förslag bör Spaniens kvot vara ungefär dubbelt så stor). Premiärminister Rajoy ser dock ut att ändra sig efter påtryckningar från bland annat den katolska kyrkan och flera lokala politiker. 

    • Rajoy utlyser parlamentsval

      Premiärminister Rajoy säger i början av månaden att parlamentsval ska hållas i december. Exakt datum ska anges så snart statsbudgeten har antagits. Kort därefter gör han ett utspel tillsammans med den brittiska premiärministern David Cameron och kräver nya strukturella reformer av EU-samarbetet för att öka medlemsländernas konkurrenskraft. Huvudsyftet med samarbetet bör vara att skapa tillväxt, skriver de båda i en gemensam debattartikel.

    • Augusti

    • Mer pengar till skola och försvar i PP:s nya budget

      Den spanska regeringen ser ut att överge den hårda åtstramningspolitiken och signalerar att den nya budgeten kommer att innehålla såväl skattesänkningar som lönehöjningar samt att mer pengar ska gå till utbildning och försvar. För första gången sedan krisen inleddes 2008 har statsskulden minskat till drygt 98 procent av BNP. Budgetunderskottet ser också ut att landa under 3 procent av BNP vilket EU kräver. Enligt regeringens prognos kommer tillväxten att ligga på drygt 3 procent under det kommande året. Samtidigt protesterar spanjorer som arbetat utomlands, men som därefter har återvänt hem, mot att regeringen börjat ta ut mer skatt på deras pensioner. Den som endast har en spansk pension behöver bara betala skatt om den överstiger 22 000 euro, men den som även har en pension från ett annat land beskattas betydligt hårdare. Dessutom har skattemyndigheterna eftertaxerat dem som berörs (omkring 800 000 personer).

    • IS-rekryterare grips

      Spanska och marockanska myndigheter genomför en gemensam operation och griper 14 personer som misstänks ha rekryterat stridande till den extrema islamistgruppen Islamiska staten (IS) i Syrien och Irak. Detta sker efter att en marockansk medborgare gripits i samband med ett attentatsförsök på ett franskt snabbtåg.

    • Katalonien utlyser nyval

      Kataloniens president Artur Mas upplöser det regionala parlamentet och utlyser nyval till den 27 september, ett år i förtid. Valet betraktas som en indirekt folkomröstning om självständighet för Katalonien. Mas har tidigare sagt att om partier som förespråkar en utbrytning ur Spanien får en majoritet kommer de att försöka skapa ett självständigt Katalonien inom 18 månader. Centralregeringen i Madrid säger sig vara beredd att få nyvalet stoppat av domstol. Premiärminister Rajoy uppmanar katalanerna att gå man ur huse och rösta för att inte låta separatisterna segra.

    • Juli

    • "Munkavlelag" antas trots protester från oppositionen

      Kongressen antar en ny lag, medborgarskyddslagen, som ofta benämns som munkavlelagen (Ley Mordaza) som bland annat innebär att personer som anses störa den allmänna ordningen – genom husockupationer, i samband med sammandrabbningar med polis eller som protesterar vid ”samhällsviktiga platser” som kongressen och senaten, kan tvingas böta dryga belopp (upp till 600 000 euro vid särskilt allvarliga brott ). Men även personer som protesterar mot vräkningar, visar bristande respekt för den spanska flaggan eller demonstrerar utan tillstånd kan dömas till bötesstraff, liksom den som filmar eller fotograferar händelser som innebär en fara för poliser och deras anhöriga. Medierna förbjuds också att använda sig av sådana filmer. Oppositionspartierna, men också andra samhällsaktörer, protesterar mot lagen och anklagar PP-regeringen för att vilja skapa en polisstat. Samtidigt med att munkavlelagen antas skärps strafflagen (artikel 578) som innebär att det blir förbjudet att "hylla terrorism" och "förödmjuka terrorismens offer". 

    • Juni

    • Födelsetal stiger på nytt i Spanien

      Ny statistik visar att de spanska födelsetalen har ökat för första gången sedan 2008. År 2013 föddes 425 715 barn i Spanien, 2014 steg siffrorna till 426 303. Spanien har dock fortfarande låga födelsetal. Efter krisen 2008 har många unga spanjorer inte haft råd att flytta hemifrån, och antalet barn som föds per år har minskat med nästan en femtedel sedan dess.

    • Maj

    • Spanskt åtal mot Boko Harams ledare

      Spaniens riksåklagare väcker åtal mot den nigerianska islamistgruppen Boko Harams ledare Abubakar Shekau för brott mot mänskligheten och terrorism. Åtalet gäller en attack mot staden Ganye i östra Nigeria, där Boko Haram dödade 25 människor och en spansk nunna misshandlades. Den sittande regeringen ändrade 2014 den spanska lagstiftningen så att spanska domstolar bara kan utreda grova människorättsbrott om det finns en spansk koppling till fallet.

    • Framgångar för nya partier i kommunal- och regionvalen

      I Barcelona vinner Ada Colau, ledare för gräsrotsorganisationen Barcelona En Comú som arbetar för att bekämpa fattigdomen, borgmästarvalet. Det regerande, borgerliga Folkpartiet (PP) vinner flest röster (27 procent) i kommun- och regionvalen, men såväl PP som Socialistpartiet (PSOE) tappar mark gentemot de två nyare partierna Podemos och Ciudadanos. Valen ses av bedömare som ett test på var parterna står inför parlamentsvalet senare under året. PP blir största parti i nio av de 13 regioner där det hålls val, men når inte egen majoritet i någon av dem. Det lär därför ta tid innan nya regionstyren blir klara, eftersom valresultatet gör att nya regeringskoalitioner måste bildas.

    • April

    • Husrannsakan hos korruptionsmisstänkt politiker

      Skattemyndigheten gör en husrannsakan hos Rodrigo Rato, före detta IMF-chef och spansk ekonomiminister samt en högt uppsatt person inom det spanska hovet, i samband med en förundersökning mot honom för misstänkt bedrägeri och penningtvätt

    • Rajoy kräver stopp för illegal invandring

      Premiärminister Rajoy vill ha ett utökat samarbete mellan Europa, Nordafrika och Mellanöstern för att stoppa illegal invandring och "barbarisk terrorism". Han framför detta vid ett möte i Barcelona mellan EU:s utrikesministrar och åtta av deras kollegor från länder söder om Medelhavet.

    • Mars

    • Spanien ställer krav på Grekland

      Spanien intar en hård linje gentemot Grekland och motsätter sig att landet får några nya pengar från EU:s räddningsfond om inte den grekiska vänsterregeringen genomför en rad åtstramningsåtgärder.

    • Bakslag för PP och PSOE i Andalusien

      I regionalvalet i Andalusien den 22 mars blir Socialistpartiet (PSOE) och det konservativa PP största partier med 47 respektive 33 mandat av de 109 som står på spel. Båda partierna har dock tappat i stöd sedan valet 2012. Podemos får 15 mandat, medan det nya mittenpartiet Ciudadanos (Medborgare) får nio och Förenade vänstern (IU) fem mandat. Bakslaget skakar om PP, där ledande medlemmar grälar om vems felet är. Kritiken riktas inte minst mot premiärminister Rajoy. Denne försöker dock peka på vissa framgångar, som att antalet arbetslösa har minskat med över 300 000 sedan mars 2014. 

    • Januari

    • Ekonomin växer på nytt, men priserna faller

      Nya siffror visar att den spanska ekonomin växte med 1,4 procent 2014, vilket är den högsta siffran sedan den ekonomiska krisen inleddes hösten 2008. Samtidigt utgör fallande priser ett problem. Spanien har haft deflation sedan sommaren 2014, med ett prisras på över 1 procent sedan september 2014.

    • Minst 100 000 deltar i Podemos "marsch för förändring"

      Demonstranter samlas i Madrid för att delta i den "marsch för förändring" som organiseras av Podemos. Enligt polisen samlar protesten 100 000 deltagare, enligt arrangörerna är de 300 000.

    • Präster åtalas för sexuella övergrepp

      Tio katolska präster åtalas för sexuellt utnyttjande av fyra tonåriga pojkar under åren 2004−2007. Påven Franciskus tar själv kontakt med ett av offren för att be om ursäkt å den katolska kyrkans vägnar.

  • 2014

    • December

    • Klart för rättegång mot prinsessan Cristina

      Det står nu klart att prinsessan Cristina, syster till den nya kungen, vid sidan av sin make, Iñaki Urdangarín, kommer att ställas inför rätta för skattebrott. Urdangarín misstänks ha förskingrats miljoner euro från olika idrottsstiftelser. Om Cristina fälls för brotten riskerar hon upp till fyra års fängelse. En åtalspunkt om penningtvätt har redan strukits, men hon har betalat böter på 600 000 euro. Den nya kungen har samtidigt presenterat nya etiska riktlinjer för kungafamiljen som börjar gälla efter årsskiftet. Medlemmar av kungahuset får inte längre ta emot dyrbara gåvor. Hans far Juan Carlos har bland annat tagit emot två lyxbilar från Förenade arabemiraten.

    • November

    • Hälsominister Mato avgår

      Spanien hälsominister Ana Mato avgår efter anklagelser om att hon har gynnats av en korruptionsaffär där hennes ex-man misstänks för inblandning. Hon gör ett uttalande där hon säger sig sakna all kännedom om detta, men att hon lämnar sin ministerpost för att inte skada regeringen.

    • Madrid avfärdar Mas självständighetsplan

      I slutet av månaden lägger Mas fram en plan för att Katalonien ska kunna bli självständigt 2016, där ett regionalt nyval 2015 ingår. Den avfärdas av regeringen i Madrid som ett "steg till ingenting". Mas vill också att samtliga katalanska partier som vill ha självständighet ska enas om en gemensam lista för att kunna bli en så stark motpart till Madrid som möjligt. Det är dock högst oklart om han kommer att kunna övertyga det mer vänsterinriktade partiet ERC att vara med.

    • Katalonien håller "folkomröstning"

      Den 4 november beordrar författningsdomstolen den katalanska regeringen att ställa in folkomröstningen om självstndighet den 9 november, i väntan på att rätten får ta del av Madrids argument. Nationalistledaren Mas säger dock att omröstningen ska hållas som planerat. Den genomförs också, organiserad av gräsrotsrörelser som förespråkar självständighet. Närmare 81 procent av väljarna röstar ja till ett oberoende Katalonien. Valdeltagandet ligger kring 40 procent. Efter valet riskerar Mas och flera andra katalanska politiker åtal för att omröstningen hölls. Den spanska justitiekanslern har inlett en utredning om Mas, Kataloniens vicepresident Joanna Ortega och utbildningsminister Irene Rigau för bland annat olydnad och maktmissbruk samt för att ha hindrat rättvisans gång eftersom de "stödde, planerade och finansierade" omröstningen i trots mot ett utslag i författningsdomstolen. Ledare för fem katalanska partier skriver i ett brev till riksåklagaren att regionparlamentet tar ett kollektivt ansvar för omröstningen den 9 november.

    • Podemos största parti i ny opinionsundersökning

      Enligt en opinionsundersökning den 1 november är Podemos det spanska parti som har högst stöd, cirka 27 procent, mer än både PP och Socialistpartiet. Podemos har sin starkaste bas i södra Spanien.

    • Oktober

    • Minst 30 grips i ny korruptionsaffär

      I slutet av oktober grips minst ett 30-tal lokala politiker och tjänstemän i Madrid, Léon, Murcia och Valencia misstänkta för att ha tagit emot mutor från privata företag som i sin tur tilldelats offentliga uppdrag till ett värde av 250 miljoner euro. I slutet av oktober ber premiärminister Rajoy spanjorerna om ursäkt för PP:s inblandning i den senaste korruptionsaffären.

    • Ny korruptionsskandal

      I början av oktober skapar en ny korruptionsskandal rubriker. Det handlar om att politiker från flera partier, affärsmän och fackliga ledare, vilka suttit i styrelsen för bankerna Caja Madrid och Bankia, eller haft chefspositioner där, utnyttjat kreditkort från bankerna till dyra semesterresor, restaurangbesök och annan lyxkonsumtion. Enligt tidningsuppgifter har de gjort av med drygt 15 miljoner euro mellan 2003 och 2012. En brottsutredning inleds av Högsta domstolen. Bland de misstänkta finns bland annat Rodrigo Rato, en före detta IMF-chef och spansk ekonomiminister, samt en person på en högt uppsatt position inom det spanska hovet. Rato förnekar brott och säger att han trodde att kreditkortet var en löneförmån.

    • Mas trotsar domstol, men kallar folkomröstning för "konsultation"

      Nationalistledaren Artur Mas säger att katalanerna kommer att få rösta om självständighet trots författningsdomstolens invändningar. Men han kallar det för en "konsultation" och inte en folkomröstning, och att valet den 9 november därför inte innebär något brott mot författningen. Resultatet ska inte heller vara bindande. Valet ska hållas i kommunala byggnader vilket, enligt Mas, betyder att man inte behöver något stöd från regeringen i Madrid. Det katalanska parlamentet röstar för att godkänna den nya folkomröstningen. Vissa bedömare kritiserar den spanska regeringen för att den inte försökt hitta alternativa vägar för att lösa konflikten mellan Madrid och Barcelona. De anser att den spanska regeringens hårda linje har bidragit till att stödet för självständighet har ökat. Opinionsundersökningar tyder på att omkring 60 procent av katalanerna vill ha en oberoende stat och att hela 80 procent vill att de ska få rösta om saken. Det råder dock oenighet mellan mer moderata krafter inom Mas eget parti som vill vänta med omröstningen, och ERC som driver på. Regeringen i Madrid hotar också med att på nytt vända sig till författningsdomstolen för att försöka stoppa den rådgivande "konsultationen" eftersom den ställer samma frågor som dem som tidigare blockerats av domstolen: Vill du att Katalonien ska vara en stat? Och i så fall, vill du att Katalonien ska vara en oberoende stat?

    • September

    • Folkomröstning skjuts upp efter beslut i författningsdomstolen

      Artur Mas undertecknar ett dekret där han beslutar att folkomröstningen om katalansk självständighet ska bli av. Två dagar senare beslutar författningsdomstolen dock att den ska skjutas upp. Domstolen säger att den behöver mer tid för att avgöra om folkomröstningen strider mot författningen.

    • Hundratusentals demonstrerar för självständigt Katalonien

      Hundratusentals människor demonstrerar i Katalonien för att regionen ska få bli självständig. Katalanernas kampanj sägs ha fått ny kraft av den folkomröstning om självständighet som ska hållas i Skottland den 18 september. Oenighet råder om hur många demonstranterna är. Enligt polisen i Katalonien rör det sig om 1,8 miljoner människor, medan en talesman för regeringen i Madrid säger att det handlar om en halv miljon.

    • Folkomröstningsplaner skapar spänningar i Katalonien

      Den planerade folkomröstningen om självständighet skapar politiska spänningar i Katalonien. Politikerna är splittrade mellan dem som tycker att folkomröstningen ska hållas även om den underkänns av författningsdomstolen och dem som tycker att det är bättre att försöka få igång förhandlingar med regeringen i Madrid. Nationalistledaren Artur Mas, som leder regionregeringen i Barcelona, försöker sitta på två stolar samtidigt. Samtidigt som han säger sig inte vara beredd att göra något som strider mot lagen, säger han att folkomröstningen ska bli av. Om den skjuts upp är risken stor att hans regering förlorar stödet från Kataloniens republikanska vänster (ERC), vilket i så fall kan leda till nyval. Opinionsundersökningar visar att 45 procent av väljarna inte tycker att folkomröstningen ska hållas om inte författningsdomstolen ger klartecken, samt att 23 procent är beredda att driva igenom den i vilket fall som helst. Andra undersökningar visar att fyra av fem katalaner skulle vilja rösta om självständighet.

    • Augusti

    • Protester mot provborrningar efter olja utanför Kanarieöarna

      Regeringen utlöser en flod av protester när man ger oljebolaget Repsol rätt att borra efter olja fem mil utanför Kanarieöarna. Den lokala regeringen hotar att säga upp förbindelserna med Madrid om Kanarieöarna behandlas sämre än ögruppen Balearerna i Medelhavet (Mallorca med flera öar). Vattnen utanför Balearerna är också av intresse för oljebolag och regeringen där har sagt blankt nej till provborrningar om det finns minsta risk för negativ miljöpåverkan.

    • Mas backar inte i folkomröstningsfrågan

      Kataloniens ledare Artur Mas håller fast vid sin plan på att hålla en folkomröstning om självständighet i november. Enligt Mas ska Kataloniens parlament i september anta de lagar som krävs för att folkomröstningen ska kunna hållas. Enligt Mas kan omröstningen komma att skjutas upp om författningsdomstolen finner att Katalonien saknar laglig grund att genomföra den. Domstolen har redan underkänt den självständighetsförklaring som Katalonien utfärdade 2013, och den spanska centralregeringen har hotat att vända sig till författningsdomstolen för att stoppa den planerade folkomröstningen.

    • Juli

    • Pedro Sánchez ny socialistledare

      Ekonomiprofessorn Pedro Sánchez väljs till ny ledare för Socialistpartiet.

    • Juni

    • Åtal väcks mot prinsessan Cristina

      En domare väcker formellt åtal mot prinsessan Cristina, syster till den nya kungen, för skatteflykt och penningtvätt. Hon förhörs om vilken roll hon spelat i sin make Iñaki Urdangaríns affärer.

    • Migranter hindras från att ta sig in i Melilla

      Ett tusental afrikanska migranter försöker ta sig över barriärerna från Marocko in i den spanska exklaven Melilla men hindras av spanska gränsvakter. Sedan flera hundra migranter lyckats ta sig in i den spanska exklaven tidigare under våren har stängslen förstärkts. 

    • Kung Felipe VI tar över tronen

      Den 17 juni godkänner även senaten den nya lagen med 233 röster för och bara fem emot. Den 19 juni tar kronprins Felipe över tronen, som kung Felipe VI. Det sker vid en formell ceremoni i parlamentet där han lovar att respektera författningen. Vid sitt trontal säger den nya kungen att han vill vara en monark som lever nära landets medborgare och är beredd att lyssna på dem. "Det är början på en ny monarki för en ny tid", säger han, och tillägger att medborgarna har rätt att kräva att han ska vara en förebild som följer etiska och moraliska principer. Han uttrycker också sin medkänsla med de spanjorer som drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Ceremonin är lågmäld och utan någon pompa och ståt. Inga utländska dignitärer är inbjudna. På vissa håll finns förhoppningar om att den nya kungen, som också talar katalanska, ska kunna hjälpa till att överbrygga motsättningarna mellan regeringen i Madrid och regionstyret i Barcelona. Innan han tillträder som kung säger Felipe att han hoppas kunna tjäna ett land som både är enat och mångsidigt.

    • Ny abdikationslag antas

      En ny abdikationslag måste antas av parlamentet för att tronskiftet ska vara möjligt. Kongressen röstar för den nya lagen, med siffrorna 299 för, 19 emot och 23 nedlagda röster. Premiärminister Rajoy säger i samband med omröstningen att monarkin är den bästa symbolen för den spanska enhetsstaten.

    • Kung Juan Carlos abdikerar

      Kung Juan Carlos tillkännager att han abdikerar till förmån för sin son, kronprins Felipe. En process mot ett tronskifte inleds samma dag. Juan Carlos är när beskedet ges 76 år och har varit kung sedan 1975. Han betraktades länge som en av världens mest populära monarker tack vare sina insatser för demokratin på 1970-talet och för att ha förhindrat ett kuppförsök 1981. På senare tid har dock en korruptionsaffär kring hans dotter och svärson blivit en belastning för kungahuset och spanjorernas förtroende för Juan Carlos har minskat. Även en lyxig jaktresa till Afrika mitt under den spanska krisen försämrade kungens anseende. Kungens hälsa vacklar också och han har genomgått en rad operationer. Bara några timmar efter att kungen meddelat att han skulle abdikera inleds de första demonstrationerna med krav på en folkomröstning om monarkin ska avskaffas eller inte. Enligt opinionsundersökningar vill 62 procent av spanjorerna att en sådan folkomröstning ska hållas vid någon tidpunkt. 49 procent säger sig stödja monarkin och 36 procent önskar att Spanien ska bli en republik. Gatuprotester mot monarkin hålls i Madrid, Baskien och Valencia.

    • Maj

    • EU-valet bakslag för PP och PSOE

      EU-valet blir ett bakslag för de två största partierna. PP får 26 procent av rösterna och 16 av Spaniens 54 platser i EU-parlamentet, åtta färre än 2009. Men även Socialistpartiet backar och får 23 procent och 14 platser, nio färre än i förra valet. Förenade vänstern (IU) där Kommunistpartiet ingår kommer på tredje plats med 10 procent av rösterna (sex mandat). Istället är det en rad små partier, framför allt på vänsterkanten, som har vunnit röster. Till dem hör det nybildade Podemos (Vi kan) som vuxit fram i den ungdomsrörelse som protesterar mot regeringens hårda åtstramningspolitik; Podemos får 8 procent av rösterna och 5 platser. Det socialliberala Enhet, framsteg och demokrati (UPyD) får 6,5 procent och fyra platser, tre fler än tidigare. I Katalonien vinner en allians, där Kataloniens republikanska vänster (ERC) ingår, två platser (och får nästan en fjärdedel av rösterna i regionen). Trots tillbakagången säger sig företrädare för PP vara nöjda med resultatet. Partiet är ett av få regeringspartier inom EU som lyckas behålla positionen som största parti i EU-valet. Valdeltagandet är 45,8 procent, men är högre i Katalonien än i andra spanska regioner. Efter valet avgår Socialistpartiet, PSOE:s ledare Alfredo Pérez Rubalcaba. Ny partiledare ska utses vid en extrainsatt partikongress i juli.

    • Regionledare mördas

      En spansk regionledare i León, Isabel Carrasco från PP, skjuts ihjäl. Dådet tros ha utförts av en kvinna som tidigare förlorat sin anställning i kommunen, och hennes mor, och som nyligen förlorat en tvist om pengar. Båda de misstänkta kvinnorna sägs vara medlemmar i PP. Den äldre av kvinnorna erkänner senare mordet. De flesta spanska partier gör en paus i sina kampanjer inför valet till EU-parlamentet den 25 maj.

    • April

    • Nej till folkomröstning i Katalonien

      Den spanska kongressen röstar med överväldigande majoritet mot en petition från Katalonien om att få hålla en folkomröstning om självständighet i slutet av året.

    • Mars

    • Domstol underkänner självständighetsdeklaration

      En enig författningsdomstol avgör att den självständighetsdeklaration som det katalanska regionparlamentet antog 2013 strider mot författningen. Enligt domen har Katalonien inte rätt att rösta om självständighet. Kataloniens ledare Artur Mas, från Samling och enhet (CiU) säger att hans regering kommer att finna en väg för att kringgå detta. Bedömare spekulerar om huruvida Mas verkligen är beredd att hålla en folkomröstning trots domstolsutslaget. Om Mas bestämmer sig för att ställa in folkomröstningen kan det skapa en spricka mellan hans borgerliga Ciu och Kataloniens republikanska vänster (ERC) som tycks vilja gå vidare trots domstolsutslaget.

    • Migranter tar sig in i spansk exklav

      I mitten av månaden lyckas ytterligare flera hundra afrikanska migranter ta sig över barriärerna och in i den spanska exklaven Melilla. Ett 20-tal personer skadas i samband med detta, och ett drygt 100-tal grips av marockansk polis.

    • Februari

    • Migranter tar sig in i Melilla

      I slutet av månaden tar sig några hundra afrikanska migranter över de höga stängslen till den spanska exklaven Melilla.

    • Avväpningen av ETA inleds

      Internationella inspektörer meddelar att avväpningen av ETA har inletts och att en del av dess vapen har "tagits ur bruk". Internationella verifikationskommissionen (IVC), som inspektörerna kommer ifrån, består av före detta politiker och diplomater men har inte erkänts av den spanska regeringen.

    • PP tappar i stöd

      Det styrande Folkpartiet (PP)  får se sina opinionssiffror sjunka. Partiet präglas också av starka inre motsättningar och avhopp. Det utmanas också av ett nytt borgerligt parti, Vox, som bildats i januari av tidigare folkpartimedlemmar.

    • Skattereform aviseras

      Planer på en skattereform aviseras. Syftet är både att effektivisera indrivningen av skatter och förenkla det nuvarande systemet, samt att sänka marginalskatter och bolagsskatter. Det spanska systemet anses vara ineffektivt och skatteinkomsterna har sjunkit från 41 procent av BNP 2007 till 37 procent 2012.

    • Kungafamiljen redovisar sina finanser

      Den spanska kungafamiljen offentliggör hur stora deras inkomster är och vad deras pengar går till. Det ses som ett steg av kung Juan Carlos att återvinna allmänhetens förtroende efter alla skandaler. Enligt budgeten för 2014 får kungen drygt 140 000 euro om året plus drygt 152 000 euro för representation. Budgeten för hela kungahuset är på knappt 8 miljoner euro, varav en stor del går till löner.

    • 14 migranter dör efter att ha beskjutits med gummikulor

      Minst 14 människor dör då panik utbryter när spansk polis den 6 februari avfyrar gummikulor mot migranter som simmande försöker ta sig in i den spanska exklaven Ceuta. EU och människorättsorganisationer uppmanar senare Spanien att förklara varför migranterna beskjutits.

    • Protester mot ny abortlag

      Nya stora demonstrationer mot förslaget att skärpa abortlagstiftningen (se December 2013) hålls i början av månaden.

    • Januari

    • Prinsessa Cristina misstänks för ekobrott

      En domare meddelar att Juan Carlos dotter Cristina kallas till förhör misstänkt för skattebrott och penningtvätt. Därmed går domaren emot en åklagares tidigare beslut att inte höra prinsessan. Misstankarna gäller de affärer där prinsessans make utreds för bland annat förskingring av sex miljoner euro av statliga medel.

    • Missnöje med monarkin

      I en undersökning svarar 62 procent att kung Juan Carlos bör abdikera. Mindre än hälften av de svarande stöder monarkin, men de flesta är ändå positiva till kronprins Felipe.

  • 2013

    • December

    • Kungens svärson riskerar långt fängelsestraff

      Enligt spanska medier är kung Juan Carlos svärson Iñaki Urdangarín misstänkt för brott, som sammanlagt kan straffas med 23 års fängelse. Det gäller bland annat förskingring, bedrägeri och skattebrott.

    • Mas utlyser katalansk folkomröstning om självständighet

      Kataloniens ledare Artur Mas meddelar att regionen ska hålla en folkomröstning om självständighet från Spanien den 9 november 2014. Regeringen i Madrid avvisar detta. När den spanske kungen Juan Carlos håller jultal i TV och vädjar om nationell enighet sänder den katalanska public service-kanalen inte talet. Samtliga partier i Katalonien är eniga om hur frågan i folkomröstningen ska formuleras, och vilket datum omröstningen ska hållas.

    • Abortförbud planeras

      Regeringen planerar också att förbjuda aborter utom i fall där en kvinna blivit gravid vid en våldtäkt, fostret är skadat eller där kvinnans fysiska och psykiska hälsa är i fara. Detta väcker protester över hela landet. Enligt den gällande abortlagen från 2010 kan en kvinna fritt välja om hon vill göra abort fram 14:e graviditetsveckan. Katolska kyrkan driver på för att få lagen ändrad, men opinionsundersökningar tyder på att en knapp majoritet av spanjorerna vill behålla lagstiftningen som den är. Regeringen lär dock inte ha några större problem att få lagen genom parlamentet, där Folkpartiet (PP) har egen majoritet.

    • November

    • Regeringens nya demonstrationslagar, hot mot yttrandefriheten?

      Regeringen beslutar i slutet av månaden att skärpa bötesstraffen för demonstrationer som hålls utan tillstånd och som leder till våldsamheter. De högsta straffen, upp till 600 000 euro, ska bland annat omfatta dem som stör valprocesser. Det föreslås också bli straffbart att bränna den spanska flaggan, förolämpa staten och att dricka alkohol på offentliga platser. Maskeringsförbud för dem som deltar i protester ska också införas. Oppositionen och många frivilligorganisationer riktar skarp kritik mot lagförslaget som de menar begränsar yttrandefriheten. Även en del konservativa kommentatorer är kritiska till förslaget.

    • Kungens svärson utreds för ekobrott

      En rad fastigheter tillhörande kung Juan Carlos svärson beläggs med kvarstad av domstol. Svärsonen utreds för ekonomisk brottslighet och skattemyndigheterna ska granska hustrun, prinsessan Cristinas affärer.

    • Oktober

    • 53 döms för korruptionshärva

      53 personer döms till till böter och fängelse i upp till 11 år för korruption i det så kallade Caso Malaya (Malayafallet). Det är lokalpolitiker och tjänstemän i Marbella som har förskingrat kommunala medel och tagit emot mutor för att bevilja byggnadslov i bland annat skyddade områden, ge offentliga kontrakt med mera.

    • Augusti

    • Socialistpartiet kräver Rajoys avgång

      Premiärminister Mariano Rajoy förklarar inför den folkvalda kongressen att mutanklagelserna mot honom från Folkpartiets förre kassör (se Juli 2013) är falska och att han inte har tagit emot några svarta pengar. Den socialdemokratiska oppositionen hävdar att Rajoy ljuger, att Folkpartiet vunnit val med hjäp av olaglig finansiering i två decennier och att Rajoy måste avgå.

    • Juli

    • Tidning anklagar Rajoy för korruption

      Tidningen El Mundo publicerar vad som sägs vara ett originaldokument vilket visar att premiärminister Rajoy tog emot mutor 1997−1999. Tidningen överlämnar efter publicerandet dokumentet till en domstol. Trycket på Rajoy att avgå ökar sedan förre partikassören Bárcenas i förundersökningen sagt att han överlämnat 25 000 euro till Rajoy så sent som 2010. El Mundo skriver att premiärministern sänt tröstande och uppmuntrande sms-meddelanden till Bárcenas efter det att skandalen blivit känd. Rajoy förklarar dock att han tänker fullfölja det mandat spanska folket har gett honom. PP-regeringen har så stark majoritet i parlamentet att den inte kan fällas i en misstroendeomröstning.

    • Juni

    • IMF uppmanar till insatser för att skapa nya jobb

      Enligt IMF gör den krisdrabbade spanska ekonomin nu framsteg men regeringen uppmanas öka insatserna för att skapa fler arbetstillfällen.

    • April

    • Demonstration mot monarkin

      Tusentals människor demonstrerar i Madrid med krav på att monarkin avskaffas och republik införs. Kungahuset har utsatts för hård kritik sedan kungens måg anklagats för förskingring (se December 2012) och hans dotter, prinsessan Cristina, kallats till förhör i ärendet.

    • Mars

    • Spanien får kritik från Europadomstolen för bristande skydd för husägare

      Europadomstolen slår fast att spansk lag inte ger tillräckligt skydd för husägare som inte kan betala sina lån och blir vräkta. Det beräknas att omkring 350 000 familjer har vräkts från sina hem i spåren av finanskrisen som inleddes 2008.

    • Över fem miljoner arbetslösa i Spanien

      Nya siffror visar att över fem miljoner människor är arbetslösa, en ökning med 328 000 personer på ett år.

    • Februari

    • Protester mot vräkningar

      Demonstranter i flera städer kräver stopp för vräkningar av människor som inte kan betala sina bolån. Vräkningarna har följts av många självmord.

    • PSOE kräver att Rajoy ska avgå efter korruptionsavslöjanden

      Den socialistiska oppositionen kräver premiärminister Mariano Rajoys avgång och demonstrationer hålls mot honom efter uppgifter om stora oredovisade donationer från byggföretag till hans parti, Folkpartiet (PP). Pengarna ska ha varit mutor som gått till ledande partiföreträdare, bland dem Rajoy, under åren 1997−2008. Premiärministern förnekar anklagelserna men PP:s opinionssiffror sjunker. Åklagare inleder förundersökning mot partiet.

    • Januari

    • Katalanska regionparlamentet röstar för självständighet

      Kataloniens regionparlament röstar igenom en symbolisk självständighetsförklaring, men regionregeringen ber samtidigt centralregeringen i Madrid om ytterligare 9 miljarder euro i nödlån utöver de 5 miljarder euro som regionregeringen i Barcelona bad om i augusti 2012.

    • Lägre räntor, tecken på ekonomisk återhämtning

      Sjunkande marknadsräntor för Spanien är tecken på att omvärldens förtroende för landets statsfinanser stärkts. Räntorna på femåriga obligationslån faller till 3,99 procent.

  • 2012

    • December

    • Kungens svärson anklagas för korruption

      Kung Juan Carlos svärson stängs av från officiella kungliga uppdrag efter anklagelser om inblandning i en korruptionsskandal. Svärsonen förnekar brott, men affären är genant för kungafamiljen som har tappat i popularitet på senare år.

    • Budgeten godkänns

      Det spanska parlamentet röstar igenom budgeten för 2013, medan demonstranter protesterar mot åtstramningarna.

    • Katalonien beslutar om folkomröstning

      I Katalonien sluts en politisk uppgörelse att hålla folkomröstning 2014 om självständighet för regionen. Avtalet mellan CiU och ERC innebär också att nationalistledaren Artur Mas blir katalansk president.

    • November

    • Vårdanställda strejkar i protest mot nedskärningar och privatiseringar

      Vårdanställda strejkar i två dagar och håller en stor demonstration i Madrid mot regeringens nedskärningar i vården och planer på privatiseringar av en rad sjukhus.

    • Framgång för ERC i katalanska regionvalet

      I valet till det regionala parlamentet i Katalonien går nationalistiska Samling och enhet (CiU) tillbaka, medan det vänsterradikala partiet ERC går framåt. Båda partierna vill ha en folkomröstning om katalansk självständighet från Spanien, men valresultatet innebär att nationalistledaren Artur Mas försvagas.

    • Vräkningar stoppas i två år

      Bankerna beslutar om ett tvåårigt stopp för vräkningar av egnahemsägare som inte kan betala sina lån och som har "synnerligen extrema behov". Sedan en vräkningshotad kvinna i Baskien tagit livet av sig har allmänhetens upprördhet fått regeringen att diskutera ändrade lagar för vräkning. Cirka 400 000 människor beräknas ha förlorat sina hem i finanskrisens spår.

    • Oktober

    • PP går framåt i regionalval

      Valet i Galicien blir en oväntad framgång för premiärminister Mariano Rajoys Folkpartiet (PP), som stärker sin majoritet i regionparlamentet. Men i Baskien segrar de baskiska nationalisterna.

    • Spaniens kreditbetyg sänks

      Spanska banker rapporteras ha nära 180 miljarder euro i dåliga krediter som de riskerar att aldrig få tillbaka. Kreditvärdigheten nedgraderas för spanska centralregeringen liksom för fem regioner samt Madrid och Barcelona. Vidare meddelas att befolkningen minskar i landets samtliga regioner, och att cirka 930 000 personer har emigrerat på drygt 20 månader.

    • September

    • Tiotals skadas i protest mot regeringens nedskärningar

      Tiotusentals människor från olika delar av landet samlas till en demonstration i Madrid mot regeringens nedskärningar, där polisen använder gummikulor och batonger. Ett 60-tal demonstranter och poliser skadas och minst 20 personer grips. Budgeten för 2013 presenteras med besparingar och skattehöjningar på sammanlagt 40 miljarder euro.

    • Katalanskt nationaldagsfirande manifestation för självständighet

      Det årliga nationaldagsfirandet i Katalonien, La Diada, samlar en och en halv miljon deltagare, vilket är många fler än vanligt. Firandet blir till en demonstration för katalansk självständighet och en protest mot centralregeringens beslut om skattehöjningar. Många katalaner anser att regionen ger mer än vad den får tillbaka och kräver att regionen själv − inte staten − ska driva in alla skatter, vilket Baskien och Navarra har rätt till.

    • Andalusien ber om nödlån

      Även regionen Andalusien är skuldsatt och ber centralregeringen om nödlån.

    • Augusti

    • Katalonien begär nödlån

      Regionen Katalonien, som står för en femtedel av landets BNP, begär nödlån från staten på 5 miljarder euro för att betala räntor och amorteringar på sina lån på 40 miljarder euro. Regeringen skapar en krisfond på 18 miljarder euro för regionerna.

    • Lägre löner och pensioner i regeringens sparpaket

      Regeringen presenterar detaljer i sitt sparpaket som nu värderas till 102 miljarder euro med bland annat skattehöjningar, pensionssänkningar, försämrat arbetslöshetsstöd och förlängt anställningsstopp i offentliga sektorn. En dryg femtedel av summan ska tas in genom momshöjning. Som ett led i att få ner budgetunderskottet drar regeringen in den kostnadsfria sjukvården för papperslösa, vilket många läkare protesterar emot.

    • Juli

    • 86 politiker och tjänstemän fälls för korruption

      Rättegången i Caso Malaya (Malayafallet), Spaniens största korruptionshärva någonsin, avslutas i Malaga. Lokalpolitiker och tjänstemän i Marbella misstänks ha förskingrat kommunala medel och tagit emot mutor för att bevilja byggnadslov i bland annat skyddade områden, ge offentliga kontrakt med mera. Först åtalades 95 personer (politiker, tjänstemän, företagare och advokater) för att ha lagt beslag på sammanlagt 670 miljoner euro av kommunens medel. Under rättegången frias nio av dem. Övriga 86 väntar på sina domar som ska komma under hösten. Den huvudåtalade, Juan Antonio Roca, som var ansvarig för stadsplaneringen i Marbella, riskerar 30 års fängelse och dryga böter. 

    • Regioner ber om ekonomisk hjälp

      Regionerna Valencia och Murcia är svårt skuldsatta och ber den spanska regeringen om hjälp för att klara sina utgifter, sedan skatteinkomsterna minskat i spåren av fastighetskris och BNP-nedgång.

    • Krisstöd betalas ut i förtid

      Eurozonens finansministrar beslutar att Spanien ska få ut 30 miljarder av krisstödet till bankerna redan i juli, som man bett om. Spanien får uppskov från 2013 till 2014 med kravet att minska budgetunderskottet till under 3 procent.

    • Juni

    • Arbetslösheten stiger till 25 procent

      Spaniens arbetslöshet når under andra kvartalet nära 25 procent, den högsta siffran sedan 1976. Bland ungdomar mellan 16 och 24 år är arbetslösheten 51 procent.

    • Spanien får EU-lån för att rädda banker

      Spanien ber EU om ett lån på 100 miljarder euro i lån avsett för spanska banker som hotas av stora låneförluster. Euroländernas finansministrar ger klartecken för lånet

    • Maj

    • Protester mot nedskärningar

      Strejkande lärare, studenter och andra spanjorer i tiotusental protesterar mot regeringens nedskärningar i anslagen till utbildningsväsendet.

    • April

    • Spanien går in i recession

      Siffror för årets första kvartal visar att Spaniens BNP gått tillbaka med 0,3 procent jämfört med kvartalet innan. Det är andra kvartalet i rad med tillbakagång, och därmed är ekonomin inne i recession.

    • Mars

    • Protester mot nya arbetslagar

      Hundratusentals människor i ett 60-tal städer protesterar i fackligt ledda demonstrationer mot regeringens arbetsmarknadsreformer, som enligt kritikerna riskerar att förvärra arbetslösheten. I slutet av månaden genomförs en generalstrejk mot reformerna, nedskärningarna och arbetslösheten. Bland annat drabbas flyg-, tåg- och busstrafik.

    • Rekordhögt budgetunderskott 2012

      Spaniens hårt pressade ekonomi väntas krympa med 1,7 procent under 2012. Regeringen beräknar därför att budgetunderskottet kommer att ligga på 5,8 procent av BNP istället för de 4,4 procent som EU-kommissionen har krävt. Enligt premiärminister Mariano Rajoy är dock målet fortfarande att nå 3 procents budgetunderskott 2013.

    • Februari

    • Domare Garzón fälls för olaglig avlyssning

      Den kände domaren Baltasar Garzón förklaras av högsta domstolen skyldig till olaglig avlyssning av samtal mellan fängelseinterner och deras juridiska ombud i ett korruptionsmål. Garzón förbjuds att utöva juristyrket i elva år och döms till böter. Utslaget leder till protester utanför domstolen. Samma månad frias Garzón från anklagelser om att han överskridit sina befogenheter när han 2008 beordrade utredningar av försvinnanden som skett under Francotiden, inklusive undersökningar av massgravar (detta hade förbjudits i en amnestilag från 1977).

    • Studenter protesterar mot nedskärningar

      Tiotusentals studenter demonstrerar i flera stora städer mot nedskärningar inom utbildningen, samtidigt som ungdomsarbetslösheten i landet når nästan 50 procent och den totala arbetslösheten väntas stiga till närmare 25 procent under året. I Barcelona blir protesterna våldsamma.

    • ETA ber om ursäkt

      Den politiska grenen av den baskiska separatistgerillan ETA:s politiska gren Izquierda Abertzale ber om ursäkt för den okänslighet man visat inför smärtan som ETA:s dåd orsakat människor under fyra decennier av väpnad kamp.

    • Offentliganställda i Madrid protesterar mot besparingar

      Omkring 10 000 offentliganställda protesterar i Madrid mot regionala budgetbesparingar, som bland annat innebär ökad arbetstid och sämre sjukförmåner.

    • Januari

    • Före detta Franco-minister avlider

      Den sista överlevande av general Francos medarbetare, tillika det konservativa Folkpartiets grundare, Manuel Fraga Iribarne, dör 89 år gammal. Fraga var informations- och turistminister under Francos diktatur. Han hjälpte sedan till att formulera den nya konstitutionen och grundade Folkalliansen (numera PP) 1976. Fraga dominerade politiken i sin hemprovins Galicien till 2005 och var politiskt aktiv till hösten 2011.

  • 2011

    • December

    • Nya PP-regeringen fortsätter med sparpolitiken

      Mariano Rajoy tillträder som premiärminister samtidigt som arbetslöshetssiffrorna för fjärde kvartalet visar på nära 23 procent. Den nya regeringen presenterar åtstramningar med frysta löner, skattehöjningar och budgetnedskärningar. Målet är att få ner budgetunderskottet från 8 procent till cirka 4,4 procent 2012, enligt krav från EU.

    • November

    • PP vinner parlamentsvalet

      Folkpartiet (PP) vinner en jordskredsseger i valet med 45 procent av rösterna och får egen majoritet i kongressen, 186 av 350 mandat. Det styrande socialdemokratiska partiet PSOE förlorar mer än en tredjedel av sina röster och stannar på knappt 29 procent och 110 platser i parlamentets underhus. PP:s ledare Mariano Rajoy får bilda regering.

    • Oktober

    • Nya protester mot besparingspolitiken

      Tiotusentals demonstranter protesterar i Madrid mot regeringens nedskärningar i utbildningsbudgeten.

    • ETA stoppar all militär aktivitet

      Den baskiska separatiströrelsen ETA meddelar i en skriftlig kommuniké att man definitivt upphör med sin militära aktivitet.

    • Augusti

    • Protester mot påvebesök

      Tusentals människor i Madrid protesterar mot påven Benedictus besök i den spanska huvudstaden med anledning av Internationella ungdomsdagen. Demonstranterna menar att det är fel med ett dyrt påvebesök under den ekonomiska krisen. 

    • Gräns för budgetunderskott grundlagsskyddas

      Regering och opposition kommer överens om att en gräns för statens och regionernas budgetunderskott ska skrivas in i grundlagen. Från 2020 får det offentliga underskottet inte gå över 0,4 procent av BNP. I statsbudgeten måste det begränsas till 0,26 procent och i regionerna till 0,14 procent.

    • EU godkänner tillfälliga restriktioner av fri rörlighet

      EU-kommissionen tillåter tillfälliga spanska restriktioner mot fri rörlighet för rumäner, eftersom Spanien har EU:s högsta arbetslöshet. Avsikten är att skydda den lokala arbetskraften, och beslutet grundas på en så kallad säkerhetsklausul som får användas vid allvarliga störningar på arbetsmarknaden.

    • Protesterna mot regeringens ekonomiska politik fortsätter

      Protester fortsätter mot den höga arbetslösheten och regeringens hantering av den ekonomiska krisen. Minst 20 människor skadas i sammandrabbningar mellan kravallpolis och demonstranter i Madrid.

    • Juli

    • ETA-ledare döms till långt fängelsestraff

      ETA:s tidigare militäre ledare, Aspiazu Rubina, döms till 377 år för 20 mordförsök och flera andra terrordåd. Han greps i Frankrike 2008.

    • Zapatero utlyser parlamentsval i förtid

      Efter krav från oppositionen och marknadsoro för den spanska ekonomin beslutar premiärminister Zapatero att parlamentsval ska hållas i november, fyra månader tidigare än planerat. I opinionsmätningar leder oppositionen klart över regeringen. Enligt Zapatero bör en ny regering redan från årsskiftet ta itu med landets ekonomiska problem.

    • Juni

    • Stora protester mot regeringens sparprogram

      Sammanlagt mer än 100 000 personer går ut i protest i bland annat Madrid och Barcelona mot regeringens budgetnedskärningar, den ekonomiska krisen och arbetslösheten.

    • Maj

    • Ny proteströrelse bildas

       Inför region- och lokalvalen i maj bildas proteströrelsen Los indignados (De indignerade), som snabbt sprider sig över hela Spanien och även utomlands under namnet Movimiento 15-M (Rörelsen 15-M) efter datumet 15 maj då den grundas. Den samlar hundratusentals människor, mest ungdomar, till fredliga demonstrationer och tältläger i olika städer runt om i Spanien. De protesterar mot nedskärningarna och mot EU:s krav på Spanien, och trotsar därmed det demonstrationsförbud som införts inför valen.

    • Februari

    • ETA bildar nytt parti

      Den baskiska separatiströrelsen ETA:s politiska gren Batasuna meddelar att man bildat ett nytt parti som tar avstånd från våld och hot i alla former och som planerar att delta i val.

    • Pensionsåldern höjs

      Regeringen beslutar att pensionsåldern ska höjas stegvis från 65 till 67 år med början 2013.

    • Januari

    • ETA utlyser vapenvila

      Den baskiska separatistgerillan ETA deklarerar permanent vapenvila. Den spanska regeringen förhåller sig fortsatt skeptisk. Politiska bedömare ser ETA:s utspel som ett försök att få den politiska grenen Batasuna erkänd inför stundande lokal- och regionalval.

  • 2010

    • December

    • Massprotester bland flygledare mot sparpaket

      Regeringen lägger fram ett sparpaket för att minska de offentliga utgifterna. Bland annat ska flygplatserna delvis privatiseras och de extremt högavlönade flygledarnas förmåner minskas. Flygledare protesterar genom massjukskrivningar, vilket leder till kaos i flygtrafiken. Regeringen utlyser då katastroftillstånd och tvingar flygledarna tillbaka till arbetet.

    • November

    • Påven möter både hyllningar och protester

      Påven Benedictus besöker Spanien och vallfartsorten Santiago de Compostela, där han hyllas av folkmassor. Men när påven inviger den berömda kyrkan Sagrada Familia i Barcelona möts han av protester från homosexuella.

    • September

    • Politiker inför rätt för korruptionsaffärer

      Rättegången i Caso Malaya (Malayafallet), Spaniens största korruptionshärva någonsin, inleds i Malaga. Lokalpolitiker och tjänstemän i Marbella misstänks ha förskingrat kommunala medel och tagit emot mutor för att bevilja byggnadslov i bland annat skyddade områden, gett offentliga kontrakt med mera. Totalt anklagas 95 politiker, tjänstemän, företagare och advokater för att ha lagt beslag på sammanlagt 670 miljoner euro av kommunens medel.

    • Regeringen aviserar nya besparingar

      Regeringen lägger fram budgetförslaget för 2011 som innehåller nedskärningar med 7,9 procent och skattehöjningar för höginkomsttagare med sammanlagt nära 200 miljoner euro.

    • ETA utlyser vapenvila

      Separatistgerillan ETA förklarar att man ska lägga ner vapnen och ställa in alla väpnade aktioner i kampen för ett självständigt Baskien. Reaktionen i Madrid är avvaktande och skeptisk, men det är uppenbart att ETA:s militära gren försvagats genom de senaste årens gripanden av ledande medlemmar.

    • Augusti

    • Kritik mot spansk polis

      Reportrar utan gränser kritiserar den spanska polisen för att ha attackerat minst sex journalister och fotografer som bevakat manifestationer där polisen ingripit mot demonstranterna.

    • Juli

    • Katalonien förbjuder tjurfäktning

      Regionen Katalonien fattar ett historiskt beslut att förbjuda tjurfäktning, en hundraårig och djupt förankrad tradition i Spanien. Det är första regionen att införa ett sådant förbud.

    • Nej till burkaförbud

      Underhuset röstar nej till ett förslag att utreda förbud mot islamisk burka och niqab, det vill säga slöja för kvinnor som täcker ansikte och hår, på offentliga platser. Det är konservativa PP som vill ha utredningen, men bland annat det regerande Socialistpartiet går emot. Barcelona och några andra städer i Katalonien har infört burkaförbud i kommunala byggnader.

    • Juni

    • Arbetsmarknadsreform får kritik

      Regeringen presenterar ett förslag till en stor arbetsmarknadsreform, som bland annat syftar till att underlätta för företag att säga upp fast anställda. Planen får hård kritik från flera håll. 

    • Maj

    • Regeringen presenterar nytt åtstramningspaket

      Regeringen beslutar om ett nytt åtstramningspaket på 15 miljarder euro med bland annat sänkta löner för offentligt anställda, frysta statliga pensioner, slopad bonus för nyblivna föräldrar, frysta löner från 2011 och en särskild skatt på förmögenheter. Offentliganställda strejkar i protest mot åtstramningarna. Parlamentet godkänner regeringens sparpaket.

    • April

    • Spaniens kreditvärdighet sänks

      Spaniens kreditvärdighet sänks, då marknaden väntar sig en lång period av svag ekonomisk tillväxt i landet. Därmed ökar oron för de spanska statsfinanserna.

    • Mars

    • Häktningsorder mot ETA-medlemmar

      En spansk domstol utfärdar en häktningsorder för en grupp medlemmar av den baskiska terrorgruppen ETA och den colombianska vänstergerillan Farc. De misstänks för att ha planerat att mörda Colombias dåvarande president Alvaro Uribe och dennes företrädare Andrés Pastrana, som är bosatt i Spanien. Venezuelas regering misstänks vara inblandad och Spanien begär en förklaring från Venezuela. Den venezolanske presidenten Hugo Chávez förnekar inblandning och menar att det är en smutskastningskampanj från USA, men lovar att saken ska undersökas. ETA och Farc listas som terrorgrupper av både EU och USA.

    • Januari

    • Regeringen aviserar sparpaket

      Med en arbetslöshet på nästan 20 procent och ett budgetunderskott för det gångna året på över 11 procent krävs extraordinära åtgärder. Regeringen aviserar därför ett sparpaket på 50 miljarder euro och planerar samtidigt att höja momsen. För att komma till rätta med statens underskott på sikt föreslås höjd pensionsålder från 65 till 67 år, vilket leder till fackliga protester med tiotusentals deltagare.

Varukorg

Totalt 0