Spanien – Religion

Religionsfrihet garanteras i författningen. Katolicismen är inte längre statsreligion i Spanien, men gynnas ändå av staten i vissa avseenden. Drygt två tredjedelar av befolkningen räknar sig som katoliker, men inte ens hälften av dem går regelbundet i kyrkan.

Cirka en tiondel av invånarna tillhör andra religioner, som judendom, hinduism och buddism. Drygt en miljon invånare är muslimer, bland dem många invandrare från Marocko. En rapport från 2018 tyder på att spanjorer har sekulariserats på senare år. I den anger 27 procent av de tillfrågade att de antingen är ateister, agnostiker eller icke-troende. Särskilt många unga spanjorer har vänt ryggen åt religionen, medan över 88 procent av de tillfrågade över 65 år sade sig vara troende. Bara ett av fem spanska par gifter sig numera i kyrkan.

Ett annat tecken på ökad sekularism var att när Pedro Sánchez 2018 tillträdde som premiärminister var det första gången det skedde i ett sammanhang helt utan religiösa symboler.

Under Francodiktaturen 1939–1975 var katolska kyrkan en av makthavarnas viktigaste stöttepelare. Med demokratiseringen efter 1975 förlorade kyrkan sitt religiösa monopol och i 1978 års författning avskaffades statsreligionen. Trots det har katolska kyrkan fortfarande vissa privilegier. Spanjorerna kan till exempel välja att avsätta upp till 0,7 procent av sin inkomstskatt till katolska kyrkan eller till enskilda organisationer men inte till andra religiösa samfund. Även andra samfund kan dock sluta överenskommelser med staten om skattelättnader. 

Katolska kyrkans ledning domineras av konservativa biskopar och präster men det finns också en liberal falang som Vatikanen betraktar med misstro. Kyrkans ledning var ofta i konflikt med socialistregeringen 2004–2011, bland annat när det gällde äktenskap för homosexuella (se Sociala förhållanden).

Kritik har också riktats mot kyrkans ovilja att utreda anklagelser om sexuella övergrepp som riktats mot präster och andra inom kyrkan. Det förekommer också påtryckningar på regeringen att anta nya lagar för att hindra kyrkan från att dölja brott. Företrädare för kyrkan säger att man har ett regelverk att följa om misstankar om övergrepp uppstår. 

I slutet av 2021 aviserade katolska kyrkan att den skulle inleda brottsutredningar i 251 fall, efter att en rad fall avslöjats av tidningen El País. I början av 2022 blev det klart att en formell utredning av anklagelserna om övergrepp skulle göras. Samtidigt bad kardinal Juan José Omella Omella, som leder den spanska biskopskonferensen, alla offer om ursäkt för att kyrkan orsakat dem så stor smärta. I mars 2022 röstade parlamentet för att godkänna en första utredning av övergreppen. Samtliga partier utom högerextrema Vox stöder detta. Den spanska regeringen beslöt senare samma vår, med stöd av det baskiska nationalistpartiet PNV, att tillsätta en oberoende kommitté för att utreda anklagelserna. Företrädare för kyrkan sade då att man inte avsåg att medverka i utredningen.

Hädelse är formellt straffbart, men få fall når domstolarna.

Små samfund, som mormoner och Jehovas vittnen, har kritiserat lokala myndigheter för att de har svårt att få tillstånd för aktiviteter på offentliga platser.

Om våra källor