Spanien – Religion

Religionsfrihet garanteras i Spaniens författning. Katolicismen är inte längre statsreligion, men gynnas ändå av staten i vissa avseenden. Omkring hälften av befolkningen räknar sig som katoliker, men bara en femtedel går regelbundet i kyrkan.

Katolicismens roll har försvagats på senare år i Spanien, där allt fler unga spanjorer har vänt ryggen åt religionen och struntar i kyrkans lära om samkönade förhållannden eller att avstå från sex före äktenskapet. Andelen troende är betydligt större bland de som är över 65 år. Bara ett av fem spanska par gifter sig numera i kyrkan. Men dop och begravningar sker fortfarande i kyrkan, och många deltar i processioner under veckan före påskdagen (stilla veckan) eller uppmärksammar olika helgon. Ett annat tecken på ökad sekularism var att när Pedro Sánchez tillträdde som premiärminister 2018 var det första gången det skedde i ett sammanhang helt utan religiösa symboler.

Under Francodiktaturen 1939–1975 var katolska kyrkan en av makthavarnas viktigaste stöttepelare. Med demokratiseringen efter 1975 förlorade kyrkan sitt religiösa monopol och i 1978 års författning avskaffades statsreligionen. Trots det har katolska kyrkan fortfarande vissa privilegier. Spanjorerna kan till exempel välja att avsätta upp till 0,7 procent av sin inkomstskatt till katolska kyrkan eller till enskilda organisationer. Systemet omfattar inte andra religiösa samfund i samma utsträckning.

En mindre andel av befolkningen (några få procent) tillhör andra religioner, som judendom, hinduism och buddism. Omkring 2,5 miljoner invånare är muslimer (cirka 5 procent av befolkningen), bland dem många invandrare från Marocko.

Katolska kyrkans ledning domineras av konservativa biskopar och präster men det finns också en liberal falang som Vatikanen har betraktat med viss misstänksamhet. Kyrkans ledning har tidvis varit i konflikt med socialistledda regeringar, bland annat när det gällt äktenskap för homosexuella (se Sociala förhållanden).

Kritik har också riktats mot kyrkans hantering av anklagelser om sexuella övergrepp. 2022 bad kardinal Juan José Omella, ordförande i biskopskonferensen, alla offer om ursäkt. En oberoende utredning tillsattes och offentliggjordes hösten 2023. Utredningen (gjord av den statliga ombudsmannen) drog slutsatsen att uppemot 200 000 minderåriga kan ha utsatts för övergrepp inom kyrkan under åren efter 1940, utifrån en större enkätstudie. Kyrkans egen utredning talade om ett par tusen fall, men biskopskonferensen framhöll att mörkertalet är stort.

Påve Leo XIV besökte Spanien i juni 2026 och tog bland annat upp frågan om övergrepp inom kyrkan samt mötte offer. Spanska regeringen och katolska kyrkan enades i början av 2026 om ett system för att kompensera offer, även när brotten är preskriberade eller förövaren avliden.Offren ska kunna lämna in klagomål till den statliga ombudsmannen, som föreslår olika former av kompensation, exempelvis ekonomisk eller psykologisk.

Hädelse är formellt straffbart, men få fall når domstolarna.

Små samfund, som mormoner och Jehovas vittnen, har kritiserat lokala myndigheter för svårigheter att få tillstånd. En domstol i Madrid slog i april 2026 fast att kritiker av Jehovas vittnen får beskriva gruppen som en ”destruktiv sekt” med hänvisning till yttrandefriheten. Utslaget välkomnades av  spanska föreningen för offer för Jehovas vittnen (AEVTJ). Sex spanska Jehovas vittnen hade i en stämning krävt att föreningen skulle upplösas och att ordet "offer" var ärekränkande. Fallet kan fortfarande överklagas till Högsta domstolen.

Om våra källor