Spanien – Baskien

Regionen Baskien i norra Spanien är med sina drygt två miljoner invånare ett av de mer välmående och utvecklade områdena i landet. Baskien har ett långtgående självstyre – bland annat har man rätt att självt bestämma hur regionens skatteinkomster ska användas – med en lehendakari i spetsen för den lokala regeringen. Här är både spanska och baskiska officiella språk.

I flera decennier utövade den lilla extrema separatistgruppen ETA en blodig terror för att upprätta en självständig stat, där förutom själva Baskien även Navarra och det franska Baskien skulle ingå. Idag har ETA försvagats och 2011 meddelade gruppen att man definitivt skulle upphöra med sin militära verksamhet. Avväpningen av gruppen drog ut på tiden, fram till våren 2017.  I april 2018 gick gruppen ett steg längre och bad om ursäkt för det lidande den orsakat under sin våldskampanj (se Kalendarium). I början av maj samma år meddelade ETA att organisationen nu har upplösts helt.

En opinionsundersökning 2016 visade att 18 procent av baskerna hade en stark önskan om omedelbar skilsmässa från Spanien. Räknade man in dem som hade en ganska stark önskan blev andelen 24 procent (2006 var siffran 39 procent). Knappast någon vill nå dit med ETA:s våldsmetoder. Anledningen till de låga siffrorna är dels ett långtgående självbestämmande och en ekonomi som är bättre än genomsnittet i Spanien och med lägre arbetslöshet, dels att människor är trötta på ETA:s våld.

ETA (Baskien och frihet, Euskadi Ta Askatasuna) grundades 1959 av en grupp studenter. Det var från början en underjordisk motståndsrörelse som kämpade för baskisk självständighet, främst genom propaganda och genom utbildning i baskiska, som var förbjudet under diktaturen. 1968 utförde ETA sitt första politiska mord. Fem år senare mördade ETA den spanske premiärministern Luis Carrero Blanco, av Franco utsedd till blivande regeringschef. Även de som motsatte sig våldsmetoderna hade svårt att fördöma mordet, eftersom det satte stopp för Francos planer på att föra diktaturen vidare efter sin död.

ETA trappar upp våldet

Efter Francos död 1975 blev Baskien den region som fick det mest långtgående självstyret men separatisterna betraktade uppgörelsen om självstyre som förräderi. Den inställningen gjorde dock att ETA började förlora sitt breda stöd bland baskerna.

År 1995 försökte ETA mörda den dåvarande oppositionsledaren José María Aznar. När Aznar och hans Folkparti (PP) året därpå kom till makten inledde separatisterna en våldsoffensiv mot PP:s politiker i Baskien. Sommaren 1997 kidnappades och mördades en ung PP-politiker. Mordet blev en vändpunkt – nu började även basker protestera mot ETA.

I september 1998 utlyste ETA sin första vapenvila och en fredsprocess inleddes, men drygt ett år senare avbröt ETA vapenvilan då den spanska regeringen inte ville diskutera självständighet för Baskien.

Efter terrorattackerna mot USA i september 2001 stämplades ETA som en terrorgrupp av EU.

Innan ETA:s politiska gren, Batasuna (Enhet), förbjöds 2003 fick partiet runt 10–20 procent av rösterna i valen. Batasuna var en koalition av vänstergrupper, som krävde ett självständigt Baskien och vägrade ta avstånd från ETA:s terror. Även om de flesta basker var emot terrorn ville en majoritet utöka självstyret. Störst stöd hade det moderata Baskiska nationalistpartiet (PNV), som inte kräver självständighet.

Separatistallians bildas

Ett halvår efter det att fransk polis gripit ETA:s högste politiske ledare, tillsammans med närmare 20 andra misstänkta ETA-medlemmar, bjöd socialistregeringen våren 2005 in ETA till dialog, förutsatt att rörelsen tog avstånd från våld. I november samma år inleddes i Madrid den största rättegången hittills mot ETA. Två år senare dömdes 47 personer till fängelse för terrorrelaterade brott.

I mars 2006 utlyste ETA en permanent vapenvila. Självständigheten skulle enligt rörelsen nu uppnås med demokratiska medel. Den spanska regeringen gav i juni klartecken för samtal med ETA. Men dialogen hade knappt hunnit börja förrän ETA sprängde en bomb vid Madrids flygplats. Två personer dödades och regeringen avbröt fredssamtalen.

En ny våldsvåg följde med flera offer. ETA hade dock försvagats genom ännu en rad gripanden av ETA-ledare i ett samarbete mellan spansk och fransk polis.

Tidigare Batasuna-medlemmar bildade 2011 ett nytt parti, Sortu, och sade sig ta avstånd från allt våld. Det var ett historiskt viktigt steg och allt fler vågade tro att den väpnade konflikten nu var över. När Högsta domstolen förbjöd Sortu att delta i lokalvalen i maj 2011 bildades en ny separatistallians, den vänsterinriktade  Bildu, av ett par legala separatistpartier och av oberoende kandidater. Men även Bildu förbjöds av Högsta domstolen att ställa upp i valet eftersom det ansågs vara en täckmantel för ETA och Batasuna. Bildu överklagade förbudet till författningsdomstolen, som ett par veckor före lokalvalet förklarade Bildu legalt och gav grönt ljus till alliansens kandidater, som tagit avstånd från våld.

Valet blev en överraskande framgång för  Bildu, som fick 26 procent av rösterna i Baskien. Nationalistpartiet PNV fick fler röster än  Bildu, men EG Bildu vann flest mandat i Baskien. Organisationer för terrorns offer ansåg att separatisternas valframgång var en seger för ETA, medan Bildus egna ledare menade att baskerna valt den politiska vägen mot självständighet och att ETA därmed tillhörde det förgångna.

ETA lägger ner vapnen

I oktober 2011 meddelade ETA i en skriftlig kommuniké att den upphörde med sin militära verksamhet. 829 människor, de flesta poliser, militärer och politiker men även civila, hade då dödats i ETA:s mer än 40-åriga våldskampanj.

Inför regionvalet i oktober 2012 bildade separatistkrafter på vänsterkanten EH Bildu (Euskal Herria, Förena Baskien) (se Politiskt system )

Valet blev en framgång för de baskiska nationalisterna och separatisterna. PNV blev störst med 27 mandat och  EH Bildu tog 21 – tillsammans en klar majoritet bland de 75 ledamöterna i regionparlamentet. Efter valet bildade PNV-ledaren Iñigo Urkullu en regionregering med stöd av Socialistpartiet.

ETA sade sig berett att diskutera en upplösning av sin organisation, på villkor att de ETA-medlemmar som satt fängslade flyttades till baskiskt område. Regeringen i Madrid svarade att den endast accepterade en ovillkorlig upplösning av ETA.  

Avväpning av ETA

I december 2013 förklarade fängslade ETA-medlemmar att de skulle erkänna det spanska rättsväsendet. Tidigare hade de avvisat rättegångar och domar mot sig och betraktat sig som politiska fångar. De förklarade också att de insåg den smärta som ETA:s våld orsakat.

I februari 2014 meddelade internationella inspektörer att avväpningen av ETA hade inletts och att en del av dess vapen hade "tagits ur bruk". Internationella verifikationskommissionen (IVC) som inspektörerna kom ifrån bestod av före detta politiker och diplomater, en grupp som dock inte hade erkänts av den spanska regeringen.

Hösten 2016 hittade fransk polis en stor vapengömma norr om Paris. Polisen trodde att de runt dussinet ETA-aktivister som fortfarande var på rymmen skulle använda sig av vapnen för att förhandla med de spanska och franska regeringarna. I början av november greps också den främsta av de kvarvarande ETA-ledarna i franska Baskien.

Regionvalet i september 2016 blev en framgång för de moderata nationalisterna i PNV, som fick 29 av 75 platser i det baskiska parlamentet. EH Bildu gick tillbaka något till 17 mandat, Podemos fick 11 och PP samt PSOE nio platser vardera. Valet handlade till stor del om ”vardagsekonomiska” frågor, som arbete, äldrevård och vattenförsörjning, inte om självständighet och terror. 

Resultatet innebar att PNV-regeringen kunde sitta kvar, även i fortsättningen med stöd av Socialistpartiet.

Den tillspetsade situationen i Katalonien har väckt oro i Baskien. Regionpresidenten Iñigo Urkullu har skänkt visst stöd till den katalanska självständighetskampen, men är ändå bekymrad över hur tillspetsat läget har blivit. Urkullu försökte förmå sin katalanska kollega att vänta med självständighetsförklaringen, samtidigt som han motsatt sig Madrids beslut att aktivera artikel 155 för att tillfälligt häva självstyret i Katalonien (se Politiskt system och  Katalonien). Det finns en oro för att detta på sikt även kan hota de befogenheter som Baskien har idag. 

Regionvalet 2020

PNV blev största parti även i regionalvalet i juli 2020 med 31 mandat, mot 22 för EH Bildu, med Socialistpartiets baskiska gren PSE-EE/PSOE på tredje plats med 10 mandat.

Den spanska regeringen blev hösten 2020 beroende av stöd från PNV och EH-Bildu för att få igenom sin budget i parlamentet. Det senare var dock kontroversiellt och bidrog till att Ciudadanos drog sig ur budgetförhandlingarna.

Läs mer om Baskien i Kalendarium.

Läs mer om konflikten i Baskien här.

Varukorg

Totalt 0