Spanien – Baskien

Regionen Baskien i norr är med sina drygt två miljoner invånare ett av Spaniens mer välmående och utvecklade områden. Baskien har långtgående självstyre – bland annat har man egen polis och rätt att bestämma hur regionens skatteinkomster ska användas – med en lehendakari i spetsen för den lokala regeringen. Här är både spanska och baskiska officiella språk.

Det baskiska självstyret består av tre provinser: Vizcaya, Guipúzcoa och Álava (de spanska namnformerna). När baskiskt självstyre skulle införas med stöd av en ny spansk författning efter Francodiktaturen fick också väljarna i närliggande Navarra rösta, men där var väljarstödet inte tillräckligt stort.

I flera decennier utövade extrema separatistgruppen ETA blodig terror för att upprätta en självständig stat, där förutom själva Baskien även Navarra och det franska Baskien skulle ingå. Men ETA försvagades och 2011 meddelade gruppen att den skulle upphöra med sin militära verksamhet. Avväpningen drog ut på tiden, fram till 2017. I april 2018 gick gruppen ett steg längre och bad om ursäkt för det lidande den orsakat under sina våldskampanjer (se Kalendarium). I maj 2018 meddelade ETA att organisationen hade upplösts.

En opinionsundersökning 2016 visade att 18 procent av baskerna hade en stark önskan om omedelbar skilsmässa från Spanien. Räknade man in dem som hade ganska stark önskan blev andelen 24 procent (2006 var siffran 39 procent). Få vill nå dit med ETA:s våldsmetoder. De låga siffrorna antas bero på långtgående självbestämmande och en ekonomi som är bättre än genomsnittet i Spanien med lägre arbetslöshet, men också att människor tröttnat på ETA:s våld. Våldsdåden riktade sig framför allt mot spanska politiker, poliser och militärer, men ETA använde sig också av metoder som att tvinga basker att betala "revolutionär skatt".

ETA (Euskadi Ta Askatasuna, Baskien och frihet) grundades 1959 av en grupp studenter. Det var från början en underjordisk motståndsrörelse som kämpade för baskisk självständighet, främst genom propaganda och genom utbildning i baskiska, som var förbjudet under diktaturen. ETA präglades dessutom av en vänsterideologi som begränsade dess förmåga att nå bredaste möjliga stöd bland baskerna.

1968 utförde ETA sitt första politiska mord. Fem år senare mördade ETA den spanske premiärministern Luis Carrero Blanco, av Franco utsedd till blivande regeringschef. Även de som motsatte sig våldsmetoder hade svårt att fördöma mordet, eftersom det satte stopp för Francos planer på att föra diktaturen vidare efter sin död.

ETA trappar upp våldet

Efter Francos död 1975 blev Baskien den region som fick det mest långtgående självstyret, men separatisterna betraktade uppgörelsen som förräderi. Den inställningen gjorde att ETA började förlora sitt breda stöd bland baskerna.

År 1995 försökte ETA mörda dåvarande oppositionsledaren José María Aznar. När Aznar och hans Folkparti (PP) året därpå kom till makten inledde separatisterna en våldsoffensiv mot PP i Baskien. Sommaren 1997 kidnappades och mördades en ung PP-politiker. Mordet blev en vändpunkt – nu började även basker protestera mot ETA.

I september 1998 utlyste ETA sin första vapenvila och en fredsprocess inleddes, men drygt ett år senare avbröt ETA vapenvilan då den spanska regeringen inte ville diskutera självständighet för Baskien.

Efter terrorattackerna mot USA i september 2001 stämplades ETA som en terrorgrupp av EU.

Innan ETA:s politiska gren Batasuna (Enhet) förbjöds 2003 fick partiet runt 10–20 procent av rösterna i valen. Batasuna var en koalition av vänstergrupper, som krävde ett självständigt Baskien och vägrade ta avstånd från ETA:s terror. Även om de flesta basker var emot terrorn ville en majoritet utöka självstyret. Störst stöd hade borgerliga Baskiska nationalistpartiet (PNV), som inte kräver självständighet.

Separatistallians bildas

Ett halvår efter det att fransk polis gripit ETA:s högsta politiska ledare, tillsammans med närmare 20 andra misstänkta ETA-medlemmar, bjöd socialistregeringen våren 2005 in ETA till dialog, förutsatt att rörelsen tog avstånd från våld. Samma år inleddes i Madrid den största rättegången mot ETA. Två år senare dömdes 47 personer till fängelse för terrorrelaterade brott.

I mars 2006 utlyste ETA en permanent vapenvila. Självständigheten skulle nu enligt rörelsen uppnås med demokratiska medel. Den spanska regeringen gav i juni klartecken för samtal med ETA. Men dialogen hade knappt hunnit börja förrän ETA sprängde en bomb vid Madrids flygplats. Två personer dödades och regeringen avbröt fredssamtalen.

En ny våldsvåg följde med flera offer. ETA hade dock försvagats genom ännu en rad gripanden av ETA-ledare i ett samarbete mellan spansk och fransk polis.

Tidigare Batasuna-medlemmar bildade 2011 ett nytt parti, Sortu, och sade sig ta avstånd från allt våld. Det var ett historiskt viktigt steg och allt fler vågade tro att den väpnade konflikten nu var över. När Högsta domstolen förbjöd Sortu att delta i lokalvalen i maj 2011 bildades en ny separatistallians, vänsterinriktade Bildu, av ett par lagliga separatistpartier och av oberoende kandidater. Även Bildu förbjöds av Högsta domstolen att ställa upp i valet eftersom det ansågs vara en täckmantel för ETA och Batasuna. Bildu överklagade förbudet till författningsdomstolen, som ett par veckor före lokalvalet förklarade Bildu legalt och gav grönt ljus till alliansens kandidater, som tagit avstånd från våld.

Valet blev en överraskande framgång för  Bildu, som fick 26 procent av rösterna i Baskien. Nationalistpartiet PNV fick fler röster än Bildu, men EG Bildu vann flest mandat i Baskien. Organisationer för terrorns offer ansåg att separatisternas valframgång var en seger för ETA, medan Bildus egna ledare menade att baskerna valt den politiska vägen mot självständighet och att ETA därmed tillhörde det förgångna.

ETA lägger ner vapnen

I oktober 2011 meddelade ETA i en skriftlig kommuniké sitt beslut att upphöra med militär verksamhet. 829 människor, de flesta poliser, militärer och politiker men även civila, hade då dödats i ETA:s mer än 40-åriga våldskampanj.

Inför regionvalet i oktober 2012 bildade separatistkrafter på vänsterkanten EH Bildu (Euskal Herria, Förena Baskien) (se Politiskt system ).

Valet blev en framgång för de baskiska nationalisterna och separatisterna. PNV blev störst med 27 mandat och EH Bildu tog 21 – tillsammans en klar majoritet bland de 75 ledamöterna i regionparlamentet. Efter valet bildade PNV-ledaren Iñigo Urkullu en regionregering med stöd av Socialistpartiet.

ETA sade sig berett att diskutera en upplösning av sin organisation, på villkor att ETA-medlemmar som satt fängslade flyttades till baskiskt område. Regeringen i Madrid svarade att den endast skuell acceptera en ovillkorlig upplösning av ETA.  

Avväpning av ETA

I december 2013 förklarade fängslade ETA-medlemmar att de skulle erkänna det spanska rättsväsendet. Tidigare hade de avvisat rättegångar och domar mot sig och betraktat sig som politiska fångar. De förklarade också att de insåg den smärta som ETA:s våld orsakat.

I februari 2014 meddelade internationella inspektörer att avväpningen av ETA hade inletts och att en del av dess vapen hade "tagits ur bruk". Internationella verifikationskommissionen (IVC) som inspektörerna kom ifrån bestod av före detta politiker och diplomater, en grupp som dock inte hade erkänts av den spanska regeringen.

Hösten 2016 hittade fransk polis en stor vapengömma norr om Paris. Polisen trodde att runt dussinet ETA-aktivister som fortfarande var på rymmen skulle använda sig av vapnen för att lägga press på de spanska och franska regeringarna. I början av november greps också den främsta av de kvarvarande ETA-ledarna i franska Baskien.

Regionvalet i september 2016 blev en framgång för de moderata nationalisterna i PNV, som fick 29 av 75 platser i det baskiska parlamentet. EH Bildu gick tillbaka något till 17 mandat, Podemos fick 11 och PP samt PSOE nio platser vardera. Valet handlade till stor del om ”vardagsekonomiska” frågor som arbete, äldrevård och vattenförsörjning, inte om självständighet och terror. 

Resultatet innebar att PNV-regeringen kunde sitta kvar, även i fortsättningen med stöd av Socialistpartiet.

Den tillspetsade situationen i Katalonien väckte oro i Baskien. Regionpresidenten Iñigo Urkullu skänkte visst stöd till den katalanska självständighetskampen, men försökte förmå katalanska ledare att vänta med självständighetsförklaringen, samtidigt som han motsatte sig Madrids beslut att aktivera artikel 155 för att tillfälligt häva självstyret i Katalonien (se Politiskt system och  Katalonien). Det finns en oro för att detta på sikt även kan hota de befogenheter som Baskien har i dag. 

Regionvalet 2020

PNV blev största parti även i regionalvalet i juli 2020 med 31 mandat, mot 22 för EH Bildu, med Socialistpartiets baskiska gren PSE-EE/PSOE på tredje plats med 10 mandat.

Den spanska regeringen blev hösten 2020 beroende av stöd från PNV och EH-Bildu för att få igenom sin budget i parlamentet. Det senare var dock kontroversiellt och bidrog till att Ciudadanos drog sig ur budgetförhandlingarna.