Spanien – Utrikespolitik och försvar

Under Francodiktaturen 1939–1975 var Spanien internationellt isolerat. Läget förändrades snabbt under demokratiseringen efter Francos död 1975. Spanien blev medlem i försvarsalliansen Nato 1982 och fyra år senare i EG (numera EU). Spanien tillhör i dag de största investerarna i Latinamerika och värnar också om samarbetet med Medelhavsområdet, inte minst i Nordafrika. Medlemskapet i FN utgör en hörnsten i utrikespolitiken.

Sedan 1999 ingår Spanien i den europeiska valutaunionen EMU och Spanien har drivit på för ett fördjupat samarbete inom EU. I februari 2005 höll Spanien som första land en folkomröstning om förslaget till en ny EU-grundlag. Resultatet blev ett klart ja.

Den ekonomiska krisen från 2008 har lett till att stödet för EU i befolkningen minskat. Alla de stora politiska partierna är dock positiva till medlemskapet, även om vänsterpartiet Unidas Podemos uttalat viss kritik mot unionen. Spanien hör till de länder som vunnit mest på EU-medlemskapet i form av olika bidrag, men sedan 2004 har landet fått konkurrens av medlemsländerna i östra Europa. 

Spanien drev på för att få till stånd ett stort ekonomiskt stödpaket för att få igång återuppbyggnaden av samhället efter coronakrisen. Det blev klart i juli 2020. Drygt hälften av 750 miljarder euro skulle ges till de EU-länder som drabbats hårdast av krisen, medan resten skulle erbjudas som lån (se Kalendarium).

Relationerna till USA och Latinamerika

Under socialistpartiet PSOE:s tid vid makten 2004–2011 närmade Spanien sig Frankrike och Tyskland. Den dåvarande premiärministern José Luis Zapatero fördömde det USA-ledda Irakkriget och kallade 2004 hem de spanska soldater som den tidigare högerregeringen hade sänt till Irak. Regeringen ansträngde sig dock för att behålla goda relationer till USA. Även den konservativa PP-regeringen under Mariano Rajoy som tillträdde i december 2011 värnade om goda kontakter med USA och försäkrade att Spanien var en pålitlig allierad i kampen mot terrorismen. 

Under Donald Trumps tid som USA:s president uppstod nya spänningar, särskilt sedan den nya vänsterkoalitionen tillträdde i Spanien 2020 (se Aktuell politik). Men redan innan hade amerikanska beslut om nya tullavgifter på export från EU skapat spänningar. Joe Bidens tillträde som president i början av 2021 välkomnades av Spanien.

Spanien har starka historiska och kulturella band till Latinamerika. Sedan 1990-talet har det ekonomiska samarbetet ökat och Spanien tillhör numera de största investerarna i Latinamerika, vid sidan av bland annat USA och på senare år Kina. Samtidigt gör latinamerikanska företag stora investeringar i Spanien.

Kontakterna till länderna i Nordafrika

Den spanska regeringen ser en stor potential i ett framtida ekonomiskt samarbete med Nordafrika. Banden till den närmaste grannen i söder, Marocko, är av historiska och kulturella skäl särskilt starka, trots att det finns flera konflikter. En handlar om exklaverna Ceuta och Melilla, som Marocko gör anspråk på. 2006 fick de besök av Zapatero, som första spanska premiärminister sedan 1981. 2007 anlände den dåvarande kungen Juan Carlos för det första besöket av en monark på 80 år. Mottagandet blev översvallande bland invånarna i exklaverna, men Marocko kallade hem sin ambassadör i Madrid i protest.

Ett annat känsligt ämne är den före detta spanska kolonin Västsahara, som Marocko annekterade när Spanien lämnade området 1975 (se nedan).

Dessutom har länderna en tvist om fiskerättigheter. Spanien har aldrig erkänt marockanska krav på Västsahara.

År 2002 uppstod en diplomatisk konflikt sedan marockanska soldater gått i land på den lilla klippön Leila/Perejil i Gibraltar sund, vilken både Spanien och Marocko gör anspråk på. Spansk militär drev bort marockanerna från ön. Efter medling av USA ingick länderna ett avtal där de lovade att betrakta ön som neutralt territorium. 

Spanien och Marocko har numera ett nära samarbete säkerhetsfrågor. Spänningarna minskade 2019 sedan EU och Marocko enats om ett nytt fiskeavtal och Spanien lovat att ge Marocko 32 miljoner euro för att bekämpa illegal migration. Det innebar att antalet migranter som tar sig till Spanien och övriga Europa via Marocko minskade påtagligt.

En ny kris uppstod i maj 2021, då det framkom att en av ledarna för den västsahariska befrielserörelsen Polisario hade fått vård för covid-19 i Spanien. Det ledde till att Marocko inte upprätthöll gränskontrollen vid Ceuta och tusentals migranter strömmade in i exklaven. Marocko kallade också hem sin ambassadör från Madrid. Det spelade ingen roll att Spanien betonade att mannen kommit till landet utan spanska myndigheters vetskap. Relationerna såg dock ut att förbättras sedan den spanska regeringen i mars 2022 ställt sig bakom en marockansk plan från 2007 om att ge Västsahara autonomi men att området formellt skulle tillhöra Marocko. Tidigare har Madrid, åtminstone formellt, förhållit sig neutralt till konflikten. I april reste premiärminister Pedro Sánchez till Marocko där han togs emot av kung Mohammed VI. Senare samma månad bröt Polisario kontakterna med den spanska regeringen. Sánchez höjde i juni 2022 ett varningens finger mot Marocko och sade att man inte kommer att tolerera att migranter används som påtryckningsmedel i kontakterna mellan länderna. I maj 2021 gjorde Marocko det möjligt för tusentals migranter att ta sig in i den spanska exklaven Ceuta. I samband med att omkring 2 000 migranter försökte ta sig in i Melilla i juni dör minst ett 20-tal personer (se Kalendarium). 

Spanien och Algeriet har vanligtvis goda relationer, men beskedet om den nya spanska linjen gentemot Västsahara skapade nya spänningar till regeringen i Alger, som stödjer Polisario. Den algeriska regeringen beslöt att i mars 2022 att kalla hem sin ambassadör. Spanien importerar ungefär 40 procent av den gas som landet konsumerar från Algeriet. I juni samma år avbröt Algeriet sitt bilaterala samarbete med Spanien. Efter det anklagade Madrid Algeriet för att i princip ha stoppat all bilateral handel, utom den av gas, till Spanien, något som tillbakavisades av algeriska diplomater. Gasexporten från Algeriet minskade dock.

2022 slöt Spanien ett säkerhetsavtal med Mauretanien, bland annat i syfte att försöka begränsa migrantströmmen därifrån till Kanarieöarna. Men avtalet handlar också om att bekämpa människosmuggling och annan organiserad brottslighet.

Konflikt om Gibraltar

Gibraltar, som sedan 1713 är brittiskt (se Äldre historia), har varit ett ständigt tvisteämne mellan Spanien och Storbritannien men 2006 ingicks ett trepartsavtal om territoriet. I den brittiska folkomröstningen om medlemskap i EU som hölls i juni 2016 och där en majoritet av britterna röstade för att lämna unionen (brexit), röstade samtidigt omkring 98 procent av invånarna i Gibraltar för att stanna i EU. Spanien erbjöd då britterna ett gemensamt brittiskt-spanskt förvaltarskap över Gibraltar, så att enklaven skulle kunna fortsätta ingå i EU men Storbritannien avvisade som väntat erbjudandet. Då den spanske kungen talade inför FN:s generalförsamling 2016 uppmanade han Storbritannien att diskutera en lösning för Gibraltar med Spanien. I samband med att utträdesavtalet godkändes av EU:s ledare i november 2018 lyckades den spanska socialistregeringen få Storbritannien att lova att Spanien skulle få större inflytande i frågor som rör Gibraltar. I slutet av 2020 enades Spanien och Storbritannien preliminärt om att Gibraltar skulle bli kvar i EU:s passunion Schengen. Uppgörelsen om Gibraltar finns inte med i det avtal som slöts mellan EU och Storbritannien.

Försvar

Även om Spanien gick med i Nato 1982 väntade landet till 1996 med att fullt integrera sig i försvarsalliansen. Sedan 1989 har Spanien deltagit i över 50 olika internationella insatser, däribland Natos bombningar i Jugoslavien 1999 och i Natotrupperna under USA:s krig mot Afghanistans talibanregim 2001. En spansk styrka deltog i det USA-ledda kriget i Irak från 2003, men drogs tillbaka 2004. Spanien deltog även med fem flygplan i flygförbudszonen över Libyen 2011.

Spanien hade 2017 omkring 400 man i Irak för att utbilda irakisk militär och polis. Den spanska styrkan deltog dock inte i några flygräder mot Islamiska staten (IS) och andra militanta grupper. Merparten av de spanska soldaterna togs hem 2020.

2020 deltog Spanien i insatser i bland annat Mali, Libanon och Afghanistan. De sista spanska soldaterna lämnade Afghanistan i maj 2021. Då hade Spanien bara ett mindre antal soldater på plats, bland annat som rådgivare, men genom åren har nästan 27 000 spanska soldater tjänstgjort i Afghanistan, varav nästan 100 har mist livet där.

Sedan 2017 har Spanien soldater i Natos bas i Lettland. Antalet har förstärkts efterhand, bland annat i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina 2022.

Spanien har sedan 1953 ett försvarsavtal med USA, vilket inneburit att USA har fått stationera soldater i landet. Idag finns två amerikanska militärbaser i Spanien, flygbasen Morón och marinbasen Rota. Hösten 2011 gick Spanien med på att USA de kommande åren skulle få stationera fyra fartyg med vapen för Natos robotförsvar vid marinbasen.

Värnplikten avskaffades 2002. Numera har Spanien en yrkesarmé.

På senare år har försvarsanslagen ökats för inköp av ny militär utrustning, vilket väckte kritik både från Unidas Podemos, som sedan 2020 styr Spanien i koalition med Socialistpartiet, och andra mindre partier vars stöd regeringen är beroende av. Trots nya satsningar ligger försvarsbudgeten under de 2 procent av BNP som Nato-länder förväntas satsa på försvaret.

Hösten 2022 lovade Spanien, tillsammans med Tyskland, utbilda tusentals ukrainska soldater, som en del av ett EU-program. För Spaniens del handlar det om att utbilda upp till 2 400 man om året.

Om våra källor

 

Varukorg

Totalt 0