Spanien – Sociala förhållanden

Det spanska samhället har förändrats i grunden efter Francodiktaturens fall 1975. Det har bland annat blivit mer jämställt. Under Francotiden fick kvinnor varken förvärvsarbeta eller ha bankkonton utan makens tillstånd. Skilsmässor var förbjudna. 1981 blev det tillåtet att skiljas, men först efter betänketid. 2005 ändrades lagen så att processen snabbades på och man behöver inte längre ange skäl till skilsmässan.

Förändringar påbörjades på 1980-talet och under socialistregeringen 2004–2011 genomfördes en rad reformer. Efter att den nya skilsmässolagen antagits 2005 ökade antalet skilsmässor inledningsvis med 74 procent. Samma år antog parlamentet en lag som tillåter samkönade äktenskap och skilsmässa utan betänketid (tidigare måste paret ha levt åtskilda i minst två år), trots motstånd från katolska kyrkan och högeroppositionen. 2007 trädde en ny jämställdhetslag i kraft, som eftersträvar att minst 40 procent av båda könen ska vara representerade i valda organ samt i privata företagsstyrelser.

Jämställdhet och våld mot kvinnor har fått stor uppmärksamhet på senare år, ofta i samband med grova våldsdåd eller omtalade rättsfall (se Kalendarium). Från 2003, när myndigheterna började föra statistik, fram till slutet av november 2021 mördades fler än 1 100 kvinnor av någon som hon levt ihop med. 2005 inrättades särskilda åklagare och domstolar för att handlägga våldsbrott mot kvinnor. 

Personer som utsatts för sexuella övergrepp kan anmäla det upp till 15 år efter att ha fyllt 35 år. Före 2021 gavs lika lång tid, men räknat från 18-årsdagen. Året efter antogs en samtyckeslag efter svensk förebild, där sex utan tydligt samtycke likställs med våldtäkt. Det blev politiskt bråk om lagen, som inte bara fick de avsedda effekterna, men den finns kvar i modifierad form.

Andelen kvinnor i politiken har ökat (se Demokrati och rättigheter), men i bolagsstyrelser är kvinnor underrepresenterade (22 procent 2019).

Det har blivit tillåtet för personer som fyllt 16 år att själva bestämma vilket kön som ska anges på id-handlingar. Tidigare krävdes läkarintyg om att personen lider av könsdysfori. 14- till 15-åringar kan ansöka om att ändra kön om de har föräldrarnas tillstånd. Den som är 12 till 13 år måste dessutom ha godkännande från en domare.

Socialförsäkringssystemet omfattar framför allt pensioner samt sjuk- och föräldrapenning. Lagstadgad mammaledighet är 16 veckor med full lön. 2007 infördes 13 dagars pappaledighet, den har senare förlängts flera gånger och är numera 16 veckor, lika lång som för kvinnor. Systemet finansieras genom inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och statliga medel och den föräldralediga får ut 100 procent av sin vanliga lön. Om barnets mor eller far avstår från den egna ledigheten går den inte att föra över till den andra föräldern.

Barns rättigheter har stärkts. I många regioner finns numera särskilda ombudsmän för att tillvarata barn intressen. Barnaga är förbjuden sedan 2007. Spanien har undertecknat FN:s barnkonvention och var det första landet att infoga principen om att se till barnets bästa i sitt rättssystem.

Sociala klyftor

I det index FN:s utvecklingsorgan UNDP upprättar årligen över levnadsstandarden i världen (HDI) hamnade Spanien 2022 som nummer 27 av 191 länder, strax före Frankrike och Italien. Spanien höll då fortfarande på att hämta sig från en djup ekonomisk kris som inletts 2008. Krisen innebar att levnadsstandarden försämrades för många, även för medelklassen. Ett stort antal spanjorer förlorade sina jobb eller fick sina löner sänkta. Människor tvingades också lämna sina hem när de inte längre kunde betala sina bostadslån.

Många unga har svårt att bilda familj, inte minst därför att de tvingas bo kvar hos sina föräldrar eftersom de inte kan hitta eller ha råd med egen bostad. I genomsnitt är en spanjor nu över 30 år när möjligheten uppstår att flytta hemifrån, enligt tidningen El País 2023. Det är också betydligt fler som hyr sin bostad än som äger den, jämfört med åren efter millennieskiftet. Över hälften av dem som hyr sin bostad lägger mer än 30 procent av sin lön på boendet.

Spanska kvinnor väntar längre med att föda barn och föder färre barn än kvinnor i övriga EU, med undantag för Malta. Genomsnittsåldern för förstföderskor var 2021 nästan 33 år. Mellan 2011 och 2021 minskade antalet födslar med 29 procent. Knappt hälften av alla barn föds utanför äktenskapet, vilket vittnar om att katolska kyrkans inflytande över vardagslivet har minskat starkt.

Det råder också stora sociala klyftor inom landet, där Katalonien är en av landets rikaste regioner och Extremadura, Kanarieöarna samt exklaverna Ceuta och Melilla tillhör de fattigaste. Förutom Katalonien var det bara regionerna Madrid, Baskien, Navarra och Aragonien som 2017, enligt statistik från Eurostat, hade en  BNP  per invånare som översteg genomsnittet för EU. Skillnaderna är även stora mellan dem som bor i större städer och dem som lever på landsbygden. 

Enligt en studie från Rädda barnen som presenterades 2020 lever en fjärdedel av alla familjer med barn under fattigdomsgränsen, många i hushåll som omfattar tre generationer. Det vill säga att även far- eller morföräldrar bor med familjen och ingen av föräldrarna har högre utbildning. Än mer utsatta är ensamstående kvinnor med barn, varav många också är arbetslösa. En annan utsatt grupp är invandrarfamiljer, där en stor del har svårt att få pengarna att räcka till gas, el och vatten. Enligt rapporten satsade staten då bara motsvarande 1,3 procent av BNP på bidrag och andra åtgärder för att förbättra för familjerna, jämfört med ett genomsnitt på 2,3 procent för alla  OECD -länder.

Coronapandemin slog hårt mot hushållen. Särskilt drabbades människor som livnärde sig i den informella sektorn. De förlorade sina inkomster när samhället stängdes ner och de omfattades inte av stödåtgärder som regeringen erbjöd. När inflationen tog fart 2021 tvingades ett ökande antal invånare söka hjälp via så kallade matbanker. Detta trots att den sittande vänsterregeringen hade lagt fram nya stödpaket för utsatta hushåll. Vart sjunde hushåll hade svårt att få pengarna att räcka till, enligt en rapport från Universitat de Barcelona.

2023 höjdes minimilönen med 8 procent, trots motstånd från arbetsgivarorganisationer. Den uppgick då till 1 080 euro i månaden (plus lika mycket i bonus inför julen och sommaren).

Pensioner och arbetsmarknad

Den förväntade livslängden hör till världens högsta. En ökande andel pensionärer (se Befolkning och språk) innebär allt större påfrestning på ekonomin överlag och pensionssystemet i synnerhet. Regeringen beslöt 2011 att höja pensionsåldern till 67 år. Till en början var det tänkt att höjningen skulle ske successivt under en 15-årsperiod, men 2012 beslöt den dåvarande konservativa regeringen att snabba på förändringen på grund av den ekonomiska krisen.

En pensionsreform, som bland syftade till att få invånarna att jobba längre, genomfördes 2022. Pensionerna ska räknas upp i samma takt som inflationen, ett system som funnits tidigare men avskaffades 2013. Spanien hade 2020 ett underskott på nästan 30 miljarder euro i pensionssystemet. Kritiker pekade också på höga pensioner för offentliganställda som fick ut 80 procent av sin slutlön i pension, jämfört med ett snitt på 55 procent i övriga EU.

Det arbetsrättsliga skyddet har länge varit starkt. De flesta som arbetar, särskilt i den offentliga sektorn, har fast anställning medan många andra har tidsbegränsade kontrakt där villkoren ofta är sämre. En stor andel av de korttidsanställda är unga spanjorer eller invandrare. Flera reformer har genomförts för att komma till rätta med problemet med tillfälliga kontrakt. Systemet med tillfälliga kontrakt infördes på 1980-talet i syfte att skapa nya arbetstillfällen.

2010 godkände parlamentet förändringar som skulle öka rörligheten på den delvis hårt reglerade arbetsmarknaden genom att underlätta för företag att säga upp fast anställda och sänka avgångsvederlag till uppsagda. Dessutom sänktes lönerna för vissa offentliganställda.

Var fjärde arbetstagare var 2020 anställd på tillfälliga eller tidsbegränsade kontrakt. 2022 trädde en ny lag i kraft som ska bädda för att fler arbetstagare ska få fasta jobb.

Stark tillväxt i ekonomin skapade många nya arbetstillfällen från mitten av 1990-talet och en bra bit in på 2000-talet. Under den ekonomiska krisen från 2008 steg arbetslösheten snabbt, till drygt 26 procent 2014, medan ungdomsarbetslösheten var nästan dubbelt så hög. 2016 hamnade den för första gången på sju år under 20 procent. Därefter fortsatte arbetslösheten att minska om än i långsam takt. På grund av pandemin steg arbetslösheten på nytt, trots att siffrorna hölls nere med hjälp av permitteringar, för att därefter falla på nytt. Sommaren 2023 låg arbetslösheten på 11,6 procent, den lägsta siffran sedan 2008. Även arbetslösheten bland unga har sjunkit, men ännu 2022 uppgick den till 31 procent. Merparten av de unga som har jobb har fortfarande korttidskontrakt, även som situationen har förbättrats efter lagändringen 2022.

Nästan hälften av arbetskraften utgörs av kvinnor, vilket är mer än EU:s genomsnitt. Arbetslösheten är dock högre bland kvinnor och de tjänar i genomsnitt 9 procent mindre än männen. 

Sedan 2022 kan hushållsanställda, bland andra städare och hembiträden, inte längre sägas upp utan särskilda skäl. De har nu också rätt till arbetslöshetsersättning och deras arbetsgivare måste betala sociala avgifter. EU-domstolen har slagit fast att lagen tidigare stred mot EU:s regler.

Vårdkris och covid-19

Ansvaret för vården ligger på regionerna. Den offentliga sjukvården håller hög standard och är avgiftsfri för alla som bor i landet. 2012 beslöt regeringen, på grund av det pressade ekonomiska läget, att dra in den fria sjukvården för invandrare som utan lagligt tillstånd befinner sig i landet. Följden blev läkarprotester. 2018 slopades lagen av den nya socialistregeringen och papperslösa fick på nytt rätt till fri sjukvård. 

Ökande kostnader för vården hade redan tidigare medfört att läkemedelssubventionerna begränsats. Sämre offentlig vård, inte minst långa väntetider för specialistvård, har lett till att fler skaffat sig en privat sjukförsäkring, 2020 hade nästan var fjärde invånare en sådan, vilket var 10 procent fler än fyra år tidigare. Utvecklingen befaras gå mot att de som har råd kan få bättre vård än de som inte kan betala för sig. De högsta andelen invånare med privata vårdförsäkringar finns i Madrid, Barcelona, Ceuta och Melilla (30 procent) medan den är betydligt lägre i Kantabrien och Navarra (10 procent).

Under den ekonomiska krisen lämnade många läkare och sjuksköterskor landet för att arbeta utomlands. Utflödet fortsatte även när ekonomin förbättrades, mycket på grund av dåliga arbetsförhållanden, och Spanien lider svår brist på vårdpersonal. Att många läkare är på väg att gå i pension förvärrar problemen (2020 var ungefär en tredjedel av de spanska läkarna mellan 55 och 65 år). Spanska läkare och sjuksköterskor har återvänt hem sedan Storbritannien lämnade EU, men inte tillräckligt många för att täcka behoven. 2022 beräknades det behövas 95 000 nya sjuksköterskor för att Spanien skulle ha lika stort antal per invånare som genomsnittet för EU. Att rekrytera personal från länder utanför EU är en del av en lösning.

Spanien tillhör de länder där covid-19-pandemin 2020 fick svåra följder. Fram till början av december 2021 hade över 5 miljoner människor smittats och fler än 88 000 avlidit. 

Coronakrisen fick också stora följder för landets ekonomi och arbetslösheten steg snabbt 2020. Våren 2020 sattes hela landet i karantän, med strikta regler för om och när människor tilläts att lämna sina hem. När smittan tog fart på nytt på hösten samma år var det dock bara i de hårdast drabbade områdena, framför allt Madridregionen, som omfattande restriktioner infördes. Senare fattades besluten om restriktioner av regionerna, de såg därför olika ut i olika delar av Spanien. Då valde Madrid att inte ha lika långtgående restriktioner som många andra regioner. I slutet av 2021 var omkring 89 procent av alla invånare över 12 år fullt vaccinerade mot covid-19.

Abort och dödshjälp

Abort är fortfarande en kontroversiell fråga. 1985 avkriminaliserades abort, men fram till 2010 tilläts ingreppet bara om kvinnans liv var i fara, om hon hade blivit våldtagen eller om fostret var skadat. Den dåvarande socialistregeringen drev igenom en modern abortlag, där kvinnor har rätt till fri abort tills fostret är 14 veckor, och fram till vecka 22 om moderns hälsa är i fara eller om fostret är svårt skadat. Konservativa Folkpartiet (PP) röstade emot lagen och katolska kyrkan protesterade, liksom många privatpersoner. Konservativa kretsar och katolska kyrkan tryckte på för en strängare lag, men 2023 avslog författningsdomstolen försöken att genomdriva en skärpning. PP:s nya ledning deklarerade att partiet accepterar abortlagen.

Kvinnor kan fortfarande tvingas resa till en annan region för att kunna göra abort, då en läkare har rätt att neka att göra ingreppet. Den rätten fanns kvar i den nya lag som antogs 2022 och innebar att det blev förbjudet att trakassera kvinnor som avser att göra abort. Protester utanför abortkliniker och trakasserier av personal som arbetar där förbjöds samtidigt. Då slopades den tre dagar långa betänketid som tidigare hade krävts och 16- och 17-åringar fick rätt att göra abort utan att deras föräldrar tillfrågas.

Frågan återaktualiserades 2023 då regionen Kastilien-León, där PP styr tillsammans med högerextrema Vox, beslöt att erbjuda kvinnor psykologiskt stöd och ultraljud tidigt i graviditeten i syfte att minska antalet aborter, samt att garantera läkare rätt att vägra att utföra ingreppet.

En ny lag för att tillåta aktiv dödshjälp antogs våren 2021, trots starkt motstånd från högerpartierna och katolska kyrkan. Lagen har starkt stöd bland spanjorer i gemen. Enligt lagen ska personer som lider av en svår och obotlig sjukdom kunna begära att få hjälp att avsluta sina liv. Enbart spanska medborgare eller personer med permanent uppehållstillstånd som bott minst tolv månader i Spanien omfattas. Lagen trädde formellt i kraft den 25 juni 2021. Spanien blev därmed det fjärde landet inom EU att tillåta dödshjälp, efter Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Prostitutionen är utbredd. Polisen har fått ökade resurser för att komma tillrätta med handeln med kvinnor från Latinamerika och Östeuropa som tvingas in i prostitution och straffen har höjts för dem som organiserar sexhandeln. Organisationen Médicos del Mundo har beräknat att det finns omkring 350 000 prostituerade i Spanien och att 80 procent av dem är papperslösa invandrare. 

Om våra källor