Spanien – Sociala förhållanden

Det spanska samhället har förändrats i grunden efter Francodiktaturens fall 1975. Påtagliga sociala klyftor finns ännu, men jämställdheten mellan könen har ökat. Under Francotiden fick kvinnor varken förvärvsarbeta eller ha bankkonton utan makens tillstånd. Skilsmässor var förbjudna. I dag är det tillåtet att skiljas och man behöver inte längre ange skäl till skilsmässan.

I det index FN:s utvecklingsorgan UNDP upprättar årligen över levnadsstandarden i världen (HDI) rankas Spanien som nummer 27 bland världens länder, se lista här. 

Förändringar påbörjades på 1980-talet och under socialistregeringen 2004–2011 genomfördes en rad reformer.

2007 trädde en ny jämställdhetslag i kraft, som eftersträvar att minst 40 procent av båda könen ska vara representerade i valda organ samt i privata företagsstyrelser. Andelen kvinnor i politiken har ökat (se Demokrati och rättigheter).

Våld mot kvinnor har fått ökad uppmärksamhet. Från 2003, när myndigheterna började föra statistik, fram till slutet av 2021 mördades fler än 1 100 kvinnor av någon som hon levt ihop med. 2005 inrättades särskilda åklagare och domstolar för att handlägga våldsbrott mot kvinnor. 

Efter att en ny skilsmässolag antagits 2005 ökade antalet skilsmässor inledningsvis med 74 procent. Samma år antog parlamentet en lag som tillåter samkönade äktenskap och skilsmässa utan betänketid (tidigare måste paret ha levt åtskilda i minst två år), trots motstånd från katolska kyrkan och högeroppositionen.

Personer som utsatts för sexuella övergrepp kan anmäla det upp till 15 år efter att ha fyllt 35 år. Före 2021 gavs lika lång tid, men räknat från 18-årsdagen. Året efter antogs en samtyckeslag efter svensk förebild, där sex utan tydligt samtycke likställs med våldtäkt. Det blev politiskt bråk om lagen, som inte bara fick de avsedda effekterna, men lagen finns kvar i modifierad form.

Det har blivit tillåtet för personer som fyllt 16 år att själva bestämma vilket kön som ska anges på id-handlingar. Tidigare krävdes läkarintyg om att personen lider av könsdysfori. 14- till 15-åringar kan ansöka om att ändra kön om de har föräldrarnas tillstånd. Den som är 12 till 13 år måste dessutom ha godkännande från en domare.

Socialförsäkringssystemet omfattar framför allt pensioner samt sjuk- och föräldrapenning. Lagstadgad mammaledighet är 16 veckor med full lön. 13 dagars pappaledighet infördes 2007 den har senare förlängts och är numera 16 veckor, lika lång som för kvinnor. Systemet finansieras genom inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och statliga medel och den föräldralediga får ut 100 procent av sin vanliga lön. Om barnets mor eller far avstår från ledigheten går den inte att föra över till den andra föräldern.

Barns rättigheter har stärkts. I många regioner finns numera särskilda ombudsmän för att tillvarata barn intressen. Barnaga är förbjuden sedan 2007. Spanien har undertecknat FN:s barnkonvention och var det första landet att infoga principen om att se till barnets bästa i sitt rättssystem.

Sociala klyftor

Många unga har svårt att bilda familj, inte minst därför att de tvingas bo kvar hos sina föräldrar eftersom de inte kan hitta eller ha råd med egen bostad. I genomsnitt är en spanjor nu över 30 år när möjligheten uppstår att flytta hemifrån, enligt tidningen El País 2023. Det är också betydligt fler som hyr sin bostad än som äger den, jämfört med efter millennieskiftet. 

Kvinnorna väntar allt längre med att föda barn. Genomsnittsåldern för förstföderskor var 2021 nästan 33 år och 2023 föddes 40 procent av alla barn av mammor som var över 35 år. Spanjorskor föder också färre barn än kvinnor i övriga EU, med undantag för Malta. Antalet födslar minskar stadigt och var 2023 det lägsta sedan statistik började föras 1941. Knappt hälften av alla barn föds utanför äktenskapet, vilket vittnar om att katolska kyrkans inflytande över vardagslivet har minskat. 

Enligt en studie från Rädda barnen som presenterades 2020 lever en fjärdedel av alla familjer med barn under fattigdomsgränsen, många i hushåll som omfattar tre generationer. Det vill säga att även far- eller morföräldrar bor med familjen och ingen av föräldrarna har högre utbildning. Än mer utsatta är ensamstående kvinnor med barn, varav många också är arbetslösa. En annan utsatt grupp är invandrarfamiljer, där en stor del har svårt att få pengarna att räcka till gas, el och vatten. Enligt rapporten satsade staten då bara motsvarande 1,3 procent av BNP på bidrag och andra åtgärder för att förbättra för familjerna, jämfört med ett genomsnitt på 2,3 procent för alla OECD-länder.

Det råder också stora sociala klyftor inom landet, där Katalonien är en av landets rikaste regioner och Extremadura, Kanarieöarna samt exklaverna Ceuta och Melilla tillhör de fattigaste. Skillnaderna är även stora mellan större städer och landsbygd.

Pensioner och arbetsmarknad

En höjning av minimilönen med 5 procent  godkändes inför 2024 trots motstånd från arbetsgivarorganisationer. Året innan gjordes en höjning med 8 procent. Månadslöner utbetalas i själva verket i 14 omgångar, så att extra utbetalningar inför jul och mitt i sommaren fungerar som bonus. 2024 års minimilöner blir därmed 14 gånger 1 134 euro.

En ökande andel pensionärer innebär påfrestningar på ekonomin överlag och pensionssystemet i synnerhet. Regeringen beslöt 2011 att höja pensionsåldern till 67 år. Till en början var det tänkt att höjningen skulle ske successivt under en 15-årsperiod, men 2012 beslöt den dåvarande konservativa regeringen att snabba på förändringen. En ny pensionsreform, som bland annat syftade till att få invånarna att jobba längre, genomfördes 2022. Pensionerna ska räknas upp i samma takt som inflationen, ett system som funnits tidigare men avskaffades 2013. 

Det arbetsrättsliga skyddet var länge starkt. Ett system med tillfälliga kontrakt infördes på 1980-talet i syfte att skapa nya arbetstillfällen, men har gett upphov till osäkerhet. De flesta som arbetar, särskilt i offentliga sektorn, har fast anställning medan många andra har tidsbegränsade kontrakt där villkoren ofta är sämre. En stor andel av de korttidsanställda är unga eller invandrare. Var fjärde arbetstagare var 2020 anställd på tillfälliga eller tidsbegränsade kontrakt. 2022 trädde en ny lag i kraft som ska bädda för att fler ska få fasta jobb.

2010 godkände parlamentet ändringar som skulle öka rörligheten på den delvis hårt reglerade arbetsmarknaden genom att underlätta för företag att säga upp fast anställda och sänka avgångsvederlag till uppsagda. Dessutom sänktes lönerna för vissa offentliganställda.

Stark tillväxt i ekonomin skapade många jobb från mitten av 1990-talet och in på 2000-talet. Men en ekonomisk kris från 2008 ledde till att arbetslösheten steg till drygt 26 procent 2014 och ungdomsarbetslösheten var nästan dubbelt så hög. Under pandemin steg arbetslösheten på nytt och sjönk sedan igen när ekonomin (inte minst turismen) tog fart igen. Sommaren 2023 låg arbetslösheten på 11,6 procent, den lägsta sedan 2008. Även arbetslösheten bland unga har sjunkit, men ännu 2022 uppgick den till 31 procent. Merparten av de unga som har jobb har fortfarande korttidskontrakt, även som situationen har förbättrats efter lagändringen 2022.

Nästan hälften av arbetskraften utgörs av kvinnor, vilket är mer än EU:s genomsnitt. Arbetslösheten är dock högre bland kvinnor och de tjänar i genomsnitt 9 procent mindre än männen. 

Sedan 2022 kan hushållsanställda, bland andra städare och hembiträden, inte längre sägas upp utan särskilda skäl. De har nu också rätt till arbetslöshetsersättning och deras arbetsgivare måste betala sociala avgifter. EU-domstolen har slagit fast att lagen tidigare stred mot EU:s regler.

Vårdkris och covid-19

Ansvaret för vården ligger på regionerna. Offentlig vård håller hög standard och är avgiftsfri för alla som bor i landet. 2012 beslöt regeringen, på grund av pressat ekonomiskt läge, att dra in den fria sjukvården för invandrare som utan lagligt tillstånd befinner sig i landet. Följden blev läkarprotester. 2018 slopades lagen av den nya socialistregeringen och papperslösa fick rätt till fri sjukvård igen. 

Ökande kostnader för vården hade redan tidigare medfört att subventioner på läkemedel begränsats. Väntetider för specialistvård gör att många skaffar sig en privat sjukförsäkring. Utvecklingen befaras gå mot att de som har råd kan få bättre vård än de som inte kan betala för sig. 

Under krisåren från 2008 lämnade många läkare och sjuksköterskor landet för att arbeta utomlands. Utflödet fortsatte även när ekonomin förbättrades, mycket på grund av dåliga arbetsförhållanden, och Spanien lider svår brist på vårdpersonal. Att många läkare är på väg att gå i pension förvärrar problemen. Spanska läkare och sjuksköterskor har återvänt hem sedan Storbritannien lämnade EU, men inte tillräckligt många för att täcka behoven. 2022 beräknades det behövas 95 000 nya sjuksköterskor för att Spanien skulle ha lika stort antal per invånare som genomsnittet för EU. Personal rekryteras från länder utanför EU.

I Spanien fick covid-19-pandemin 2020 svåra följder. Fram till halvårskiftet sommaren 2023, efter flera vågor av smittspridning med nya virusvarianter, hade såvitt känt fler än 120 000 personer avlidit.

Pandemin slog också hårt mot hushållens ekonomi, särskilt människor som livnärde sig i den informella sektorn. De förlorade sina inkomster när samhället stängdes ner och de omfattades inte av stödåtgärder som regeringen erbjöd. När inflationen tog fart 2021 tvingades ett ökande antal invånare söka hjälp via så kallade matbanker. Detta trots att den sittande vänsterregeringen hade lagt fram stödpaket för utsatta hushåll.

Hela landet sattes i karantän, med strikta regler. Senare har beslut om restriktioner fattats av regionerna, de ser därför olika ut i olika delar av Spanien.  Rekommendationer om munskydd i vården rådde ända till mitten av 2023 och återinfördes vid nyår 2024.

Abort och dödshjälp

Abort är fortfarande en kontroversiell fråga. 1985 avkriminaliserades abort, men fram till 2010 tilläts ingreppet bara om kvinnans liv var i fara, om hon hade blivit våldtagen eller om fostret var skadat. Den dåvarande socialistregeringen drev igenom en modern abortlag, där kvinnor har rätt till fri abort tills fostret är 14 veckor, och fram till vecka 22 om moderns hälsa är i fara eller om fostret är svårt skadat. Konservativa Folkpartiet (PP) röstade emot lagen och katolska kyrkan protesterade, liksom många privatpersoner. Konservativa kretsar och katolska kyrkan tryckte på för en strängare lag, men 2023 avslog författningsdomstolen försök att genomdriva en skärpning. PP:s nya ledning deklarerade att partiet accepterar abortlagen.

Kvinnor kan fortfarande tvingas resa till en annan region för att kunna göra abort, då en läkare har rätt att neka att göra ingreppet. Den rätten fanns kvari den nya lag som antogs 2022 och innebar att det blev förbjudet att trakassera kvinnor som avser att göra abort. Protester utanför abortkliniker och trakasserier av personal som arbetar där förbjöds samtidigt. Då slopades den tre dagar långa betänketid som tidigare hade krävts och 16- och 17-åringar fick rätt att göra abort utan att deras föräldrar tillfrågas.

Frågan återaktualiserades 2023 då regionen Kastilien-León, där PP styr tillsammans med högerextrema Vox, beslöt att erbjuda kvinnor psykologiskt stöd och ultraljud tidigt i graviditeten i syfte att minska antalet aborter, samt att garantera läkare rätt att vägra att utföra ingreppet.

En lag för att tillåta aktiv dödshjälp antogs 2021 trots starkt motstånd från högerpartier och katolska kyrkan. Lagen har starkt stöd bland spanjorer i gemen. Enligt lagen ska personer som lider av en svår och obotlig sjukdom kunna begära att få hjälp att avsluta sina liv. Enbart spanska medborgare eller personer med permanent uppehållstillstånd som bott minst tolv månader i Spanien omfattas. Spanien blev det fjärde landet i EU att tillåta dödshjälp efter Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Prostitutionen är utbredd. Polisen har fått ökade resurser för att komma tillrätta med handeln med kvinnor från Latinamerika och Östeuropa som tvingas in i prostitution och straffen har höjts för dem som organiserar sexhandeln. Organisationen Médicos del Mundo har beräknat att det finns omkring 350 000 prostituerade i Spanien och att 80 procent av dem är papperslösa invandrare. 

Om våra källor