Spanien – Jordbruk och fiske
Över hälften av Spaniens yta är jordbruksmark. I sydöst finns vidsträckta odlingar av frukt (bland annat mandariner, apelsiner och persikor) och grönsaker (tomater, paprika, sallad med mera) som mestadels exporteras till Nordeuropa. Spanien är världens största producent av olivolja och också en ledande vinproducent med Rioja som välkänt vindistrikt. Spannmål som korn och vete är viktiga grödor. Man föder upp boskap, främst grisar, för köttexport.
I decennier har lantbruket moderniserats. Andelen sysselsatta har minskat påtagligt och avfolkningen av landsbygden är ett problem. Numera anlitas migrantarbetare utifrån. Drygt 4 procent av arbetskraften var 2019 sysselsatt inom jordbruket, som samma år bidrog med knappt 3 procent till landets BNP .
Med undantag för frukt- och grönsaksodlingarna, som är beroende av konstbevattning, ger jordbruket lägre avkastning än i de flesta andra EU-länder. Orsakerna är näringsfattig jord, omfattande erosion (jordförstörelse) samt för lite regn i inlandet och i sydöst. Jordbruket lider också delvis av konkurrensproblem och överproduktion, inte minst av olivolja, och är i hög grad beroende av statliga subventioner och bidrag från EU. Tack vare dessa har Spanien en nettoinkomst från jordbruket, utan dem hade många bönder tvingats lägga ned sin verksamhet. Jordbruksprodukterna bidrar också till den viktiga livsmedelsindustrin, som även den ger ett inkomstöverskott. 2018 gick omkring 73 procent av exporten till andra EU-länder.
Långa värmeböljor och ihållande torka har försvårat förhållandena de senaste åren. Olaglig avledning av vatten förekommer på många håll och grundvattennivåerna sjunker, inte minst där stora odlingar annars står på spel. Världsnaturfonden (WWF) har pekat ut fyra områden som särskilt utsatta: Doñana i Andalusien, Mar Menor i Murcia, Los Arenales i Castilla y León samt Daimiel i Castilia la Mancha. I trakten av Doñana har sådana vattenstölder lett till ungefär 50 fällande domar på 15 år, enligt tidningen El País.
Ett omfattande system av bevattningskanaler som involverar floderna Tajo och Segura började anläggas 1960 och har möjliggjort odling i stor skala av frukt och grönsaker, men systemet anses nu förvärra vattenbristen. Det hotar både exporten av livsmedel till övriga Europa och uppskattningsvis 100 000 jobb.
Köttproduktionen har tiofaldigats sedan början 1960-talet. En viktig drivkraft är ökad export till Kina, men också hög inhemsk konsumtion. Spanien är det europeiska land där man äter mest kött, nästan 99 kilo per år. Det pågår samtidigt en debatt om hur de allt färre och allt större boskapsfarmerna påverkar miljön.
Ekologisk odling har fått ett uppsving framför allt i Andalusien. 2018 användes 16 procent av jordbruksmarken för ekologisk odling, vilket var den högsta siffran inom EU, men andelen gårdar som odlar ekologiskt är högre i Italien (21 procent jämfört med 12 procent i Spanien).
Drygt en tredjedel av landets yta täcks av skog, som till stor del ägs av stat och kommun. Kalhuggning, skogsbränder och jordförstörelse har tärt på trädbestånden. Trots det ökar skogsbruket som resultat av EU-stödd återplantering av träd.
Spanien har EU:s största fiskeflotta. Drygt var femte fiskebåt inom EU är spansk, trots att flottan har minskat påtagligt på senare år. Det beror bland annat på striktare EU-regler och problem med utfiskning i Medelhavet. Spanjorerna tillhör också världens största fiskkonsumenter. En spanjor äter i genomsnitt nästan 46 kilo fisk om året. Det lokala fisket är koncentrerat till Atlanthamnarna i Galicien i nordväst, där man mestadels fiskar med små fartyg. Men merparten av den totala fångsten tas av stora trålare som håller till utanför spanska vatten, framför allt i Västafrika. I många fall har EU och det berörda landet slutit avtal om fiskekvoter, men det kan också handla om bilaterala uppgörelser.