Spanien – Aktuell politik

Spansk politik har på senare år blivit alltmer polariserad och inget parti är starkt nog för att vinna egen majoritet i parlamentets underhus, kongressen. Efter framgångar för högern i lokal- och regionalval som hölls i maj 2023 valde vänsteralliansen i centralregeringen att tidigarelägga parlamentsvalet i hopp om att mobilisera vänsterväljare. Borgerliga PP blev trots det största parti, men vem har nyckeln till fortsättningen i sin hand? Den separatistledare som genomdrev en  folkomröstning 2017 i syfte att göra Katalonien självständigt.

Nyvalet till kongressen i juli 2023 gav ett jämnt resultat mellan vänster- och högerblocken. Det borgerliga oppositionspartiet PP fick flest mandat och tycks ha vunnit över väljare från högernationalistiska Vox. Opinionsmätningar inför valet hade pekat på medvind för Vox. I stället backade Vox rejält jämfört med nyvalet i november 2019 (men slutade liksom den gången trea i valet).

Det styrande Socialistpartiet (PSOE) blev näst största parti, medan den nybildade breda vänsteralliansen Sumar blev fjärde störst. Bland de regionala partierna blev rörelserna relativt små.

I senaten har PP nu 120 av de 208 valbara mandaten, medan PSOE fick 72 mandat. Resterande 16 mandat gick till småpartier. Valdeltagandet låg på 70 procent, samma nivå som i valet i november 2019.

2020 hade socialdemokratiska PSOE och vänsteralliansen Unidas Podemos bildat den första koalitionsregeringen sedan 1939, ledd av premiärminister Pedro Sánchez med stöd av mindre, regionala partier. Men eftersom högerpartierna PP och Vox sopade banan med vänsterblocket i de kommunala och regionala valen 2023 valde Sánchez att satsa allt på ett kort: parlamentsvalet som planerats till slutet av året hölls redan den 23 juli. Det var ett djärvt drag, men Sánchez är känd för att våga ta risker. Nyvalskortet har han spelat tidigare, med framgång.

Båda de stora partierna, PSOE till vänster och PP till höger, har sedan riksvalet konfererat med mindre partier om hur de skulle kunna samarbeta i en ny regering. På det regionala planet har samtidigt Vox tagit plats som mindre partner till PP i det ena regionala styret efter det andra.

På vänsterkanten har det framgått att de katalanska separatisterna sätter priset högt för att vara redo att stödja PSOE i fortsatt regeringsställning.

Turbulenta år

Problem med att få till en hållbar regering i Madrid ledde till att det hölls fyra nationella val mellan 2015 och 2019.

En internationell finanskris från 2008 är en huvudanledning till att det har varit stökiga år i spansk politik. När krisen skulle lösas med åtstramningspolitik blev missnöjet enormt. Det politiska landskapet stöptes om. Korruptionsskandaler kring de två stora partierna, PP och PSOE, bidrog till att de tappade stöd och nya partier skapades. Det gav upphov till både vänsterriktade Podemos (som 2019 ställde upp tillsammans med Förenade vänstern, IU, under namnet Unidas Podemos, UP) och högerliberala Medborgare (Ciudadanos, CS). Dessutom hade självständighetsrörelsen i Katalonien medvind, vilket också skärpte motsättningar och stärkte det högerpopulistiska partiet Vox España, ofta bara kallat Vox.

PSOE tog över styret 2018, sedan PP tvingats bort efter en korruptionsaffär. Men redan i början av 2019 blev premiärminister Sánchez tvungen att utlysa nyval när regeringens budget inte godkändes i kongressen, där två katalanska partier bjöd motstånd. Det var en följd av motsättningar mellan Madrid och regionstyret i Barcelona, som drev på hårt för att Katalonien skulle bli en självständig stat.

PSOE gick stärkt ur nyvalet i april 2019, men lyckades inte få tillräckligt stöd för att bilda regering på egen hand. Dessutom valdes Vox in i kongressen. Det var första gången sedan 1982 som ett parti med högerextrema åsikter tog plats där.

Åter nyval

Efter aprilvalet ville PSOE ha Unidas Podemos stöd för att bilda en ny minoritetsregering. Vänsteralliansen krävde ministerposter. Förhandlingarna gick i stå och Sánchez utlyste ännu ett parlamentsval, till i november samma år (2019). Både PSOE och PP ansträngde sig för att vinna tillbaka mittenväljare från Ciudadanos. PSOE tappade tre mandat men blev ändå största parti, medan Unidas Podemos och Ciudadanos tappade röster. Både PP och Vox gick fram. Vox fördubblade sina röster och blev landets tredje största parti.

Ett annat parti som hade framgångar var katalanska ERC som inför valet hade intagit en moderat linje i frågan om katalansk självständighet och dessutom signalerade att man var redo för en ny uppgörelse med PSOE.

Sánchez uteslöt alla tankar på att bilda en "stor-koalition" med PP.  Han betonade i stället vikten av att skapa en progressiv regering. PSOE kom överens med Unidas Podemos om att bilda en koalitionsregering. Men för att den skulle bli av måste de vinna stöd från mindre partier. 2020 lyckades Sánchez förmå ERC att lägga ned sina röster vid en  förtroendeomröstning , i utbyte mot samtal om Kataloniens framtid.

Spänningarna inom vänstern var starka. Företrädare för PSOE anklagade Unidas Podemos för att försöka sitta på två stolar samtidigt, genom att agera regering och opposition på samma gång. Samtidigt kritiserade Unidas Podemos koalitionspartnern för att inte uppfylla ett löfte om att införa hyresstopp.

Inför parlamentsvalet 2023 ökade åter stödet för PP. Ett partiledarbyte i april, då Alberto Núñez Feijóo tog över posten, innebar att PP tog ett steg bort från den hårda högerpolitiken. Feijóo blev dock också ifrågasatt: under valrörelsen avkrävdes han en förklaring till sin mångåriga vänskap med en ökänd knarksmugglare. Det är inget nytt avslöjande, vänskapen pågick när Feijóo ingick i den regionala galiciska regeringen, men den har kunnat åberopas i valrörelsen tack vare att den dokumenterades i bilder som tidningen El País kunde publicera redan 2013.

Pedro Sánchez från Socialistpartiet (PSOE) blev spansk premiärminister 2018.  PSOE har styrt Spanien i koalition med vänsteralliansen Unidas Podemos. Foto: TT

Katalansk separatism

Efter valet 2023 kan det med de regionala partiernas hjälp åter bli en vänsterledd regering. Mest överraskande är kanske att den katalanske separatistledaren Carles Puigdemont kan bli kungamakare, med sju mandat i riksparlamentet bakom sig, trots att han agerar med fjärrkontroll från exil i belgiska Waterloo.

I den ekonomiska krisens spår växte kraven på självständighet i Katalonien (se Katalonien). Men opinionen i regionen är delad. Stora grupper motsätter sig att Katalonien ska bryta sig ur Spanien. Under PP-regeringen 2011–2018 kritiserades dåvarande premiärministern Mariano Rajoy för att ha bäddat för konfrontation genom ovilja att diskutera en kompromisslösning med regionstyret i Barcelona. Rajoys Katalonienpolitik stöddes framför allt av Ciudadanos, till viss del även av PSOE, medan Podemos anser att katalanerna ska få rösta om saken.

Den katalanska regionregeringen höll en folkomröstning om självständighet 2017, i trots mot författningsdomstolen och Spaniens regering. Det spetsade till läget. Den dåvarande PP-regeringen i Madrid valde att aktivera artikel 155 i Spaniens författning. Den ger centralregeringen rätt att vidta ”alla nödvändiga åtgärder för att förmå samhället att leva upp till sina skyldigheter eller för att skydda allmänna intressen”. Madrid tog därmed tillfälligt över styret av Katalonien och utlyste regionval till i december samma år. I regionvalet lyckades separatistblocket nå knapp majoritet trots att det förlorade röster. Ciudadanos blev dock enskilt största parti i regionparlamentet.

Folkomröstningen fick krångliga rättsliga efterspel. En rad katalanska ledare åtalades för ”uppvigling, förskingring av offentliga medel och olydnad”. Åklagarsidan krävde fängelsestraff på mellan sju och 25 år. Självständighetsanhängarna betraktade de åtalade som politiska fångar. Domarna föll 2019, då nio personer dömdes till fängelse. Längsta straffet, 13 år, fick Oriol Junqueras, ERC:s ledare och tidigare katalansk vicepresident, för uppvigling och missbruk av allmänna medel. Han förbjöds också att vara politiskt aktiv.

Domarna utlöste protester i Katalonien. En del ledde till sammandrabbningar mellan självständighetsanhängare och polis, något som sannolikt stärkte högerpartier i det spanska parlamentsvalet senare samma år: högern utlovade hårda tag mot separatister.

Förre regionpresidenten Carles Puigdemont och andra före detta ministrar hade hunnit lämna landet innan åtal väcktes. Försök gjordes att få dem utlämnade, men 2018 drog Högsta domstolen tillbaka europeiska arresteringsorder som hade utfärdats för fem politiker som då befann sig i Belgien. 2019 beslöt Spanien att återuppta kraven på att de fem katalanerna skulle utlämnas från Belgien och Storbritannien, men domstolar i dessa länder har sagt nej till utlämning. 

I det regionval som hölls 2021 vann självständighetspartier åter egen majoritet i det katalanska parlamentet, men valdeltagandet var lågt, bara 53 procent.

I juni samma år benådade den spanska regeringen de nio som dömts till långa fängelsestraff, bland dem ERC-ledaren Junqueras. Det gällde bara själva fängelsestraffet, men regeringen hoppades att det skulle minska spänningarna kring Katalonien och att det skulle gå att hålla förhandlingar om regionens framtid. Beslutet kritiserades av såväl katalanska separatister som spansk högeropposition och delar av PSOE.

Relationerna mellan Madrid och Barcelona har förbättrats sedan Pere Aragonès från ERC blev regionpresident i Katalonien 2020. Självständighetslägret har dessutom försvagats av en konflikt mellan de två största katalanska partierna, som har olika åsikter om hur man ska åstadkomma en katalansk stat.  

En avlyssningsskandal 2022, där Spaniens regering anklagades för att ha spionerat på katalanska separatister, ledde till att ERC beslöt att inte samarbeta med regeringen i Madrid innan den vidtagit åtgärder för att återupprätta förtroendet.

I slutet av 2022 avskaffades brottet uppvigling och ersattes med en brottsrubricering om störande av den allmänna ordningen som skulle ge betydligt lägre straff. Efter det beslöt Högsta domstolen i januari 2023 att lägga ned åtalet om uppvigling mot Carles Puigdemont och tre katalanska exministrar. Flera andra åtal stod fast, men för brott som skulle ge kortare straff (se även Kalendarium). Senare under 2023 slog domstolen fast att förbud mot att inneha offentliga ämbeten som gäller för fyra av de nio som dömdes 2019 skulle kvarstå. Bara några timmar efter valresultatet 2023 utfärdades en ny arresteringsorder för Puigdemont.

Spansk nationalism

Det som har hänt i Katalonien har skapat en motreaktion i andra delar av Spanien, där nationalistiska strömningar har stärkts. Partier på högerkanten har vunnit röster genom att utlova hårdare tag mot Katalonien. Högerpartier som Vox har anklagat Sánchez, som fört samtal med katalanska självständighetspartier, för att utgöra ett hot mot Spaniens enhet.

Vox har också spelat på främlingsfientliga stämningar och krävt att illegala invandrare och alla invandrare som begår brott ska utvisas. PSOE har å sin sida försökt mobilisera väljare genom att beskriva Vox som ett spöke från Francotiden, inte minst sedan PP och Ciudadanos 2019 bildat regering i regionen Andalusien med stöd av Vox. 2022 ingick Vox för första gången i en regionregering, i Kastilien och León. I parlamentsvalet 2023 backade dock Vox från 52 till 33 mandat i kongressen.

PSOE-regeringen har försökt att göra upp med det förflutna bland annat genom att flytta fascistledares kvarlevor från mausoleet El Valle de los Caídos (De stupades dal). Diktatorn Francisco Francos stoft gravsattes på en kyrkogård i Mingorrubio, norr om Madrid, trots motstånd från Francos familj och från Vox. Kvarlevorna av José Antonio Primo de Rivera, som grundade fascistpartiet La Falange på 1930-talet, har också flyttats. 

2022 godkände parlamentet en lag som syftar till att ge upprättelse till dem, ofta på vänsterkanten, som opponerade sig mot diktaturen och upphäva domar mot dem, och göra arbetet för att identifiera offren till en statlig angelägenhet.

Sociala frågor

Spanien drabbades hårt av coronapandemin. Nationellt nödläge utlystes i mars 2020. Fram till och med mars 2022 avled över 100 000 människor i covid-19. Krisen slog också mot ekonomin. Premiärminister Sánchez tryckte på för att få ökat stöd från EU, vilket han också uppnådde. Spanien drev också på för att EU skulle anta ett stödprogram för att hjälpa särskilt utsatta länder att minska följderna av pandemin.

Samtidigt riktade PP och Vox skarp kritik mot hur regeringen hanterade krisen. Kontroverserna fortsatte även sedan nödläget upphävts i juni 2020 och ansvaret för att bekämpa pandemin hade förts över till regionerna. I framför allt Madridregionen har det förekommit protester mot brister i vården.

Spanien har återhämtat sig från de värsta sviterna av den tidigare ekonomiska krisen. Arbetslösheten har sjunkit men utgör fortfarande ett stort problem särskilt bland invånare under 25 år. Tillväxten höll dessutom på att stanna av redan innan pandemin bröt ut. 2020, det första pandemiåret, föll Spaniens BNP med nästan 11 procent.

Stigande energipriser tog ytterligare fart i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, även om Spanien inte konsumerar mycket rysk gas. Även matpriserna steg. Spanien fick tillstånd från EU att öka subventionerna för el och gas till hushållen och har sedan dess lagt fram stödpaket för hushåll och företag, samtidigt som tillfälliga vinstskatter införts för kraftbolag och banker. Hösten 2020 såg inflationen ut att vara någorlunda under kontroll (även om priset på vissa varor som olivolja skjutit i höjden), arbetslösheten sjönk och BNP växte snabbare än väntat.

Hur man ska kunna finansiera pensionssystemet i takt med att befolkningen åldras är ett orosmoln. Redan nu betalar man ut mer i pensioner än man får in i sociala avgifter, trots att sysselsättningen har ökat och pensionsåldern höjts till 67 år. Avfolkning av landsbygden och sociala klyftor inom landet är andra problem. 10 miljoner spanjorer beräknades 2018 leva under fattigdomsgränsen. Antalet ökade efter det, men det var ännu fler som drabbades under krisen på 2010-talet.

En växande jämställdhetsrörelse riktar uppmärksamhet mot löneskillnader mellan könen och våld mot kvinnor, men har också lett till motreaktioner. Försök att inskränka aborträtten stötte på patrull i författningsdomstolen 2023.En ny lag där sex utan tydligt samtycke likställs med våldtäkt har också blivit ett slagträ i debatten, framför allt för Vox. Luckor i lagen gjorde det lättare för sexbrottslingar att slippa straff. I april 2023 meddelade regeringen att den säkrat stöd i parlamentet för att täppa till kryphålen.

Följ den löpande utvecklingen i  Kalendarium.

Om våra källor

Läs mer om Spanien i UI:s publikation Utrikesmagasinet:
Fotbollskyss sätter spanskt samtycke på prov (2023-08-29)
Extremhögern kan avgöra Spaniens nyval (2023-07-10)
Sánchez omfamnar vänstern – men Katalonien avgör (2019-11-14)
Svårläst politiskt läge efter valet i Spanien (2019-04-30)
Sánchez överraskar både anhängare och motståndare (2018-06-13)
Reform av Spaniens författning kan ena landet (2017-10-23)
Katalonien: Vad anser vi om folkens självbestämmande? (2017-10-19)
Konflikten Barcelona vs Madrid i fem akter (2017-10-08)
Folkomröstning ska rädda regeringen i Katalonien (2017-07-03)