Spanien – Aktuell politik

Motsättningarna är stora mellan partierna i Spanien, men inget parti är starkt nog för att vinna egen majoritet i parlamentets underhus, kongressen. 2023 valde vänsteralliansen i centralregeringen att tidigarelägga parlamentsvalet i hopp om att mobilisera vänsterväljare. Vänstern lyckades bli kvar i regeringsställning, men vem har nyckeln till regeringskansliet i sin hand? En separatistledare som genomdrev en olaglig folkomröstning i syfte att göra Katalonien självständigt.

Nyvalet till kongressen i juli 2023 gav ett jämnt resultat mellan vänster- och högerblocken. Det borgerliga oppositionspartiet PP fick flest mandat, medan det styrande Socialistpartiet (PSOE) blev näst största parti. Ändå kunde PSOE fortsätta styra landet. Den som ska lyckas bilda regering behöver flera partier att samarbeta med, och i den spretiga samling partier som tog mandat har PSOE flest möjligheter.

Trea i valet blev det högernationalistiska Vox. Opinionsmätningar hade pekat på medvind för Vox, men i stället backade Vox rejält jämfört med det föregående valet (ett nyval som hölls i november 2019). PP tros ha vunnit över väljare från Vox 2023.

Fjärde störst blev Sumar, en nybildad bred vänsterallians.

Bland de regionala partierna blev rörelserna relativt små. Men även de behövs för att sy ihop ett regeringsunderlag. Det är här katalanerna kommer in.

Dessutom föregicks valet av ett djärvt maktspel. 2020 hade socialdemokratiska PSOE och vänsteralliansen Unidas Podemos bildat den första koalitionsregeringen sedan 1939, ledd av premiärminister Pedro Sánchez med stöd av mindre, regionala partier. Men eftersom högerpartierna PP och Vox vann stort mot vänstern i kommunala och regionala val i maj 2023 valde Sánchez att satsa allt på ett kort för att förmå vänsterväljare att ta sig till valurnorna: parlamentsvalet som planerats till slutet av året hölls redan den 23 juli. Sánchez är känd för att våga ta risker. Nyvalskortet hade han spelat tidigare, med framgång. Nu lyckades han, ännu en gång.

Båda de stora partierna, PSOE till vänster och PP till höger, konfererade efter riksvalet med mindre partier om hur de skulle kunna samarbeta i en ny regering. I november 2023 kom förhandlingsresultat: i utbyte mot straffrihet ställde sig katalanska Junts per Catalunya bakom Sánchez. Även det baskiska nationalistparti som har mandat i parlamentet i Madrid anslöt sig till Sanchéz.

Därmed fick landet åter en vänsterledd regering. Men de regionala partierna har markerat att de säljer sig dyrt för att vara redo att stödja PSOE. Bara med nöd och näppe vinner regeringen omröstningar i parlamentet. Och Sánchez avgörande löften om en straffrihetslag har lett till en protestvåg. Voxledaren Santiago Abascal kallar amnestilagen för en statskupp.

Att straffrihet, amnesti, är kärnfrågan för att hålla ihop en regering i riket beror på tilltag separatisterna vågade sig på 2017: Den katalanska regionregeringen höll då en folkomröstning om full självständighet, i trots mot författningsdomstolen och mot Spaniens regering, och lät regionparlamentet anta en katalansk självständighetsdeklaration. Det har sysselsatt domstolar alltsedan dess och skärpt motsättningar mellan rikspartierna.

Pedro Sánchez från Socialistpartiet (PSOE) blev premiärminister 2018. Från 2023 leder PSOE en koalition med en vänsterallians och regionala partier. Foto: TT

Separatistledaren Carles Puigdemont har efter valet 2023 kunnat agera kungamakare, med sju mandat i riksparlamentet bakom sig, trots att han opererar med fjärrkontroll från exil i belgiska Waterloo för att hålla sig undan från rättsväsendet i Spanien. Han är själv en av de dömda katalanska politiker som skulle riskera straff om det inte finns en lag som undantar honom.

Förhandlingarna med PSOE ledde till löften från Sánchez om amnesti. Ett lagförslag godkändes i kongressen (parlamentets underhus) i mars 2024, men måste också få klartecken i senaten (överhuset). 

Kraven på självständighet i Katalonien har vuxit i spåren av en djup ekonomisk kris. Men opinionen är delad. Stora grupper motsätter sig att Katalonien ska bryta sig ur Spanien. Det som har hänt har skapat en motreaktion i andra delar av Spanien, där nationalistiska strömningar har stärkts. Partier på högerkanten har vunnit röster genom att utlova hårdare tag mot Katalonien. 

Relationerna mellan Madrid och Barcelona har förbättrats, detta sedan Pere Aragonès från ERC blev regionpresident i Katalonien 2020. De två största katalanska partierna har dessutom olika åsikter om hur man ska åstadkomma en katalansk stat. Men en avlyssningsskandal 2022, där Spaniens PSOE-ledda regering anklagades för att ha spionerat på katalanska separatister, ledde till att ERC beslöt att inte samarbeta med regeringen i Madrid innan den vidtagit åtgärder för att återupprätta förtroendet. I det regionval som hölls 2021 vann självständighetspartier åter egen majoritet i det katalanska parlamentet, men valdeltagandet var lågt, bara 53 procent. Samma år benådade den spanska regeringen de nio katalanska separatistledare som hade dömts till långa fängelsestraff. Regeringen hoppades att det skulle minska spänningarna kring Katalonien och att det skulle gå att hålla förhandlingar om regionens framtid. I maj 2024 väntar regionval i Katalonien igen, och Puigdemont har deklarerat att han tänker kandidera.

Inför parlamentsvalet 2023 ökade åter stödet för konservativa PP. Partiet bytte ledare några månader före valet, då Alberto Núñez Feijóo tog över posten, och det innebar att PP tog ett steg bort från den hårda högerpolitiken. Feijóo blev dock också ifrågasatt: under valrörelsen avkrävdes han en förklaring till sin vänskap med en ökänd knarksmugglare. Det är inget nytt avslöjande, vänskapen pågick när Feijóo ingick i den regionala galiciska regeringen, men den kunde åberopas i valrörelsen tack vare att den dokumenterades i bilder som tidningen El País kunde publicera redan 2013.

På det regionala planet har Vox under det år som gått tagit plats som mindre partner till PP i flera provinser. Det var ett sådant samarbete högerpartierna siktade på även på riksplanet. Vox har också spelat på främlingsfientliga stämningar och krävt att illegala invandrare och alla invandrare som begår brott ska utvisas. Men i parlamentsvalet 2023 backade Vox från 52 till 33 mandat i kongressen.

PSOE har å sin sida försökt mobilisera väljare genom att beskriva Vox som ett spöke från diktaturen under general Franco (seÄldre historia). PSOE har i regeringsställning försökt att göra upp med det förflutna bland annat genom att flytta fascistledares kvarlevor från mausoleet El Valle de los Caídos (De stupades dal). Diktatorn Francisco Francos stoft gravsattes på en kyrkogård i Mingorrubio, norr om Madrid, trots motstånd från Francos familj och från Vox. Kvarlevorna av José Antonio Primo de Rivera, som grundade fascistpartiet La Falange på 1930-talet, har också flyttats. 

2022 godkände parlamentet en lag som syftar till att ge upprättelse till dem, ofta på vänsterkanten, som opponerade sig mot diktaturen och upphäva domar mot dem, och göra arbetet för att identifiera offren till en statlig angelägenhet.

I regeringsprogrammet från 2023 återfinns förutom den omstridda amnestilagen uppräkning av pensionerna i takt med inflationen, gratis kollektivtrafik för arbetslösa och unga, fortsatt sänkt moms på mat, förkortad arbetstid från 40 till 37,5 timmar i veckan och höjda minimilöner.  

Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland unga. Hur man ska finansiera pensionssystemet i takt med att befolkningen åldras är ett orosmoln, trots att sysselsättningen har ökat och pensionsåldern höjts till 67 år. Avfolkning av landsbygden och sociala klyftor är andra problem. 

Energipriserna tog fart i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, även om Spanien inte konsumerar mycket rysk gas. Även matpriserna steg. Spanien fick tillstånd från EU att öka statens subventioner för el och gas till hushållen och har sedan dess lagt fram stödpaket för hushåll och företag, samtidigt som tillfälliga vinstskatter införts för kraftbolag och banker. 

En växande jämställdhetsrörelse riktar uppmärksamhet mot löneskillnader mellan könen och våld mot kvinnor, men har också lett till motreaktioner. Försök att inskränka aborträtten stötte på patrull i författningsdomstolen 2023. En ny lag där sex utan tydligt samtycke likställs med våldtäkt har också blivit ett slagträ i debatten, framför allt för Vox. Luckor i lagen gjorde det lättare för sexbrottslingar att slippa straff. I april 2023 meddelade regeringen att den säkrat stöd i parlamentet för att täppa till kryphålen.

Följ den löpande utvecklingen i  Kalendarium.

Om våra källor

Läs mer om Spanien i UI:s publikation Utrikesmagasinet:
Fotbollskyss sätter spanskt samtycke på prov (2023-08-29)