Utrikesmagasinet

Många svenskar har deltagit i FN-operationer, som de här i Mali 2015. Foto: TT

Osäker framtid för FN-operationer

Analys. FN:s fredsbevarande insatser har gått från att vara en framgångsrik manifestation av många länders samarbete och humanitära åtaganden till att bli en politiserad stridsfråga mellan svårförenliga intressen. Till det kommer utmaningar i form av alltmer svårhanterade konflikter. Finns det i den nya världsordningen plats för de blå baskrarna? frågar sig journalisten Andreas Karlsson som specialiserat sig på internationell rätt.

USA:s anfall utmanar världsordningen

B-2-plan bombade Iran. Foto: AP/TT

Analys. USA:s bombning av Iran bröt enligt bedömare mot folkrätten. Anfallet innebär att grunderna i FN-systemet utmanas och kan få återverkningar runtom i världen. Mellanöstern skakas allra mest, och framtiden där är oviss med risk för kärnvapenspridning. Även Europa har svårt att förhålla sig till utvecklingen, och svallvågorna når både Moskva och Peking, konstaterar experter i kommentarer till Utrikesmagasinet.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Via UI:s sida på LinkedIn
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

FN-mål misslyckas: Fattigdomen biter sig fast i Afrika

Matkö i Sudan, där FN varnar för världens största hungerkatastrof. Foto: AFP/TT

Analys. När FN 2015 antog de globala målen var det den mest ambitiösa utvecklingsagenda som världen någonsin hade enats om. Slutdatum för när målen ska vara uppnådda är 2030. Det ser mörkt ut. Hungern runt om i världen ökar och i Afrika har sociala förändringar inte följts av ekonomisk utveckling. Gapet mellan världens fattigaste kontinent och resten av världen blir allt större, skriver Görrel Espelund, Afrikakännare vid Utrikespolitiska institutet.

Protester ger stukade demokrater bränsle

Protest i Los Angeles. Foto: AP/TT

Analys. Den uppblossade striden mellan guvernör Gavin Newsom i Kalifornien och president Donald Trump har flera lager. Ytligt sett rör den de upptrappade och brutala deporteringarna av papperslösa, men på ett djupare plan handlar det om maktfördelningen i landet, om militären kan användas i inrikespolitiskt syfte, om folkopinionens syn på människor som har bott i landet i årtionden med jobb och barn i skolan – och ytterst om vilket parti som kommer att vinna valen 2026 och 2028, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Efter valet: Sydkorea mellan Trump, Xi och Kim

Nyvalde presidenten Lee Jae-Myung formar ett hjärta mot sina anhängare. Foto: AP/TT

Analys. För ett halvår sedan stod Sydkorea plötsligt på randen till diktatur. När nu ordningen återställts, och presidentval hållits, går landet ur askan i elden. Denna viktiga västallierade demokrati måste akut hantera en oförutsägbar Donald Trump i Vita huset, en aggressiv Xi Jinping i Peking och in på knuten ärkerivalen Kim Jong-Un med sitt kärnvapenprogram. Dessutom lär sydkoreanerna slutligen behöva försonas med den forna ockupationsmakten Japan. Det skriver Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet och tidigare ambassadör i Seoul.

Trumpbeundrares seger i Polen skakar Europa

Anhängare till Nawrocki på valmöte. Foto: AP/TT

Analys. Stad mot land. Väst mot öst. Polen är i dag politiskt och kulturellt söndersprängt mer än någonsin sedan kommunismens sönderfall 1989. Detta sedan den Trumpvänlige kandidaten Karol Nawrocki med knapp majoritet vann presidentvalet den 1 juni. Landet är i EU en stark uppbackare av Ukraina, men med Nawrocki på presidentposten kan det stödet svikta, och Polen återigen kasta grus i unionens maskineri. Det skriver journalisten Peter Johnsson på plats i Warszawa.

Varför Trump inte lyckas stoppa kriget

Foto: Ukrainas försvarsmakt/AP/TT

Analys. Donald Trump lovade att skipa fred, till att börja med på ett dygn. Men efter fyra månader i Vita huset kan det konstateras att hans insats inte har gett något resultat. Den amerikanske presidentens försök att få till stånd lyckade fredsförhandlingar mellan Moskva och Kiev var dömt att misslyckas redan från början. Troligen kan endast ett rejält militärt nederlag för Ryssland ändra på den saken, skriver Andreas Umland, analytiker på Centrum för Östeuropastudier och verksam i Kiev.

Palestiniernas grymma alternativ

Foto: AP/TT

Analys. Den israeliska staten ger palestinierna bara tre utvägar: våld, underkastelse eller utvandring. Med tanke på dagens krigföring i Gaza och Israels i praktiken annektering av stora delar av Västbanken kan påtvingad emigration resultera i massfördrivning. De slutsatserna drar både israeliska och palestinska bedömare som Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren möter i Jerusalem och på Västbanken.

Störtdykning för USA:s mjuka makt

Bojkottuppmaning i London. Foto: AP/TT

Analys. Bojkotterna mot USA tar fart i europeiska länder. Resandet till supermakten minskar drastiskt. En majoritet amerikanska forskare överväger att lämna landet. Berömda artister ställer in sina USA-turnéer. Donald Trumps återkomst till Vita huset har skapat ett historiskt ras för USA:s anseende och mjuka makt. Det är inte första gången som landet har en förtroendekris, men nu är det betydligt värre än förr, skriver journalisten Martin Gelin som arbetar på en bok om ämnet.

Rumänien vänder det gamla gardet ryggen

Foto: AP/TT

Analys. Med löftet ”Make Romania Great Again” och stoppat stöd till Ukraina lutade det åt seger för högernationalisten George Simion inför presidentvalet den 18 maj, men i slutändan vann den oberoende Europavänlige kandidaten Nicușor Dan. Likväl behöver EU hantera en ny politisk utveckling i Rumänien. Befolkningen verkar ha fått nog av de etablerade partierna, och Ryssland är mycket behjälpligt med att erbjuda alternativ, skriver Fanny Wallberg och Hugo von Essen vid Centrum för Östeuropastudier.

Fred fortfarande en utopi i gerillakrigens land

Polis patrullerar efter gerillaattacker som tvingat tusentals på flykt. Foto: TT/AP

Analys. Landets historia och geografi, liksom den lukrativa droghandeln, innebär att Colombia är som gjort för gerillakrig. Ingen annan latinamerikansk nation har heller drabbats lika extremt mycket av väpnade inbördes konflikter. Nu har även det senaste försöket att skapa fred kollapsat efter ett tidigare hoppfullt initiativ, skriver journalisten och Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Kina kliver fram när USA för krig mot forskning

Ill: Shutterstock/TT

Analys. En jordbävning kan vara på väg inom forskningen: USA – som sedan kalla krigets början varit världens ledande forskningsnation – kan inom några årtionden se sig förbisprunget av diktaturen Kina. Skiftet kan få långtgående konsekvenser för den fria forskningen och för vem som ska stå för framtidens samhällsomdanande innovationer. Europa och den demokratiska världen behöver vara rustad för denna förändring, skriver Erik Mo Welin och Viktor Hellblom vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Mörka moln över nygammal konflikt

Indien säger sig ha skapat normalitet i Kashmir, men orosmolnen drar in över regionen. Foto: AP/TT

Analys. Det mullrar i Kashmir, en av världens mångåriga och potentiellt mest ödesdigra konflikthärdar, efter ett terrordåd mot turister och Indiens efterföljande anfall på Pakistan. Omvärlden vill dock inte ha en ny storkonflikt på halsen – särskilt inte mellan dessa två kärnvapenmakter som redan har utkämpat flera krig om det delade området. Och USA:s president Donald Trump har till Indiens stora besvikelse visat visst stöd för Pakistan, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

”Tyskland är tillbaka”: Han ska leda Europas bjässe

Världen har väntat på Merz. Foto: DPA/AP/TT

Analys. Världen har väntat på Friedrich Merz. Men det som har väckt förhoppningar på världsscenen har samtidigt gjort honom ifrågasatt på hemmaplan, där högernationalistiska AFD för första gången blivit störst i en opinionsmätning. Den 6 maj väntas Merz bli vald till förbundskansler, och utmaningarna är minst sagt stora: en haltande ekonomi, USA:s nya omvälvande presidentskap och kriget i Ukraina. Det skriver journalisten Jan Lewenhagen.

Amerikansk expert: Nato riskerar spricka

Trump har de undertecknat beslut i rakettempo. Ska han även skriva under på att träda ut ur Nato? Foto: AP/TT

Intervju. Europa måste vara berett på att Nato kan splittras. Det säger Stephen M Walt, professor i internationella relationer vid Harvarduniversitetet. Trots att Donald Trump är nyckfull och ändrar sig snabbt måste omvärlden också ta hans uppseendeväckande utspel på allvar, säger Walt när den amerikanske presidenten snart har avverkat 100 dagar av sin andra mandatperiod. Han varnar även för att kretsen kring Trump kan försöka klamra sig fast vid makten genom valfusk – särskilt om de riskerar att ställas till svars.

Värsta krisen i Bosnien sedan kriget

Anhängare till Milorad Dodik protesterar sedan den bosnienserbiske ledaren fällts i domstol. Foto: AP/TT

Analys. Bosnien-Hercegovina – stöpt i blod och krig på 1990-talet – är i ett akut politiskt dödläge som i förlängningen hotar att splittra landet. En ny våldsam konflikt mellan folkgrupperna kan inte uteslutas på sikt. Situationen har ställts på sin spets sedan den bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik dömts till fängelse – men inte gripits – för sina anspråk på att bryta ut sin del av landet. I bakgrunden hejas sönderfallet på av Ryssland, Serbien och Ungern, skriver Fanny Wallberg och Adea Gafuri vid Utrikespolitiska institutet.

USA kan tvinga på Europa sin kamp mot Kina

Ill: Shutterstock/TT

Analys. Med Donald Trumps återkomst till makten är världspolitiken i sitt ostadigaste skede sedan det kalla kriget. Dagliga tillkännagivanden och svängningar från Vita huset försvårar analysen för de mest luttrade bedömare på världens utrikesdepartement och aktiebörser. Men ingen kan missta sig på ett grundläggande skifte i USA:s politik, en kursomläggning så svindlande snabb och radikal att den för många framstår som helt kaotisk. Det är ett skifte som kan fösa in Europa i USA:s fålla gentemot Kina, skriver Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

USA skjuter sig i foten

Färre upplägg i skatteparadis lär uppdagas när mediestöd minskar. Foto: AFP/TT

Analys. Det är inte bara Donald Trumps tullar som lär slå tillbaka på USA självt. När presidenten stryper stöd till internationella medier både skadar det demokratin och minskar möjligheterna att avslöja korruption, penningtvätt och skattebrott. Det innebär i sin tur att världens länder – inklusive USA – lär gå miste om mångmiljardbelopp som man annars hade kunnat driva in, visar nya siffror. Men kanske kan Europa bli en räddningsplanka när Vita huset slänger demokratibistånd på soptippen, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg från Strasbourg.

Fallet El Salvador: Från gängens till statens övergrepp

USA:s säkerhetsminister Kristi Noems besök i mars i gängfängelset i El Salvador. Foto: AP/TT

Analys. El Salvador är ett av de länder i världen som har drabbats värst av gängkriminalitet. Men den lilla centralamerikanska staten har gjort en raketresa på tre år från botten till toppen när det gäller hur befolkningen upplever sin säkerhet, och har passerat Sverige. När El Salvador nu blir en kommersiell fångkoloni åt USA finns ytterligare skäl att syna landet – och flagga för hur en befolkning plågad av grov brottslighet kan vilja ledas av en person som president Nayib Bukele, som själv kallar sig ”världens coolaste diktator”. Det skriver journalisten Magnus Falkehed från San Salvador.

Först Gaza – sedan Västbanken?

Roland Friedrich, chef för Unrwa på Västbanken, vid ett av FN-organets kontor sedan det demolerats i en israelisk militärräd. Foto: AFP/TT

Intervju. Samtidigt som Israels nya bombningar över Gaza har fått dödstalen att stiga kraftigt igen, ökar våldsspiralen på Västbanken och oron för etnisk rensning. Och nu organiserar sig och radikaliseras unga palestinier i en mängd nya grupperingar för att göra motstånd mot den israeliska ockupationen. Det görs klart av FN-organet Unrwas chef för Västbanken. Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren träffade honom under hans Stockholmsbesök nyligen.