Utrikesmagasinet

Dags för Kristersson att ändra strategi? Foto: AP/TT

Nej, Natoprocessen är inte död

Analys. När Turkiet säger tvärnej till Sveriges Natoansökan efter koranbränningen i Stockholm kan man lätt tro att läget är nattsvart för ett blågult medlemskap i försvarsalliansen. Men pausen i Natoprocessen ger möjlighet att ompröva den svenska strategin. Turkisk utrikespolitik är dessutom känd för att inte vara huggen i sten. Landet har många intressen att ta hänsyn till som gör att man snabbt kan ändra sig, skriver Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Stor omvälvning när Afrikas folkmängd rusar i höjden

Lagos, en växande jätte. Foto: Sentinel Hub

Analys. Den 15 november 2022 uppnådde Jordens folkmängd officiellt 8 miljarder invånare. Befolkningstillväxten är nu den långsammaste sedan 1950-talet, med ett undantag: Afrika. Kontinentens 1,3 miljarder invånare beräknas fördubblas till 2050. År 2100 spås 40 procent av planetens människor bo där och Nigeria växa om Kina. Att världens befolkningssammansättning kastas om väntas få dramatiska följder, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

”När gick det åt helvete för Peru?”

Minnesstund för omkomna i sammandrabbningar i Juliaca. Foto: AP/TT

Krönika. ”¿Cuándo se jodió el Perú? (När gick det åt helvete för Peru?)” Den oskyldiga kommentaren på en bar i Lima, beskriven i Mario Vargas Llosas roman Samtal i katedralen som utspelar sig under Manuel Odrías militärdiktatur på 1950-talet, har på sistone blivit ett närmast tjatigt mantra för att beskriva situationen i Peru. Det skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren apropå den senaste tidens – och äldre dagars – dramatik i landet.

Tunisien: från jasminrevolution till demokratiskt förfall

Protest mot presidenten. Foto: AP/TT

Analys. För tolv år sedan blev Tunisien känt som den arabiska vårens vagga – och senare som den enda arabstat som blev demokratisk i protestvågens kölvatten. Men övergången möttes av en skarp U-sväng 2021, då president Kaïs Saïed utförde en kupp. En forcerad folkomröstning och ett impopulärt parlamentsval 2022 har urholkat demokratin ytterligare. Men presidenten kan komma att utmanas på gatorna, skriver Linda El-Naggar, associerad vid Utrikespolitiska institutet.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Twitterkontot @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Israel: regeringsattack mot rättsstaten

Advokatprotest mot försöket att ändra rättssystemet. Foto: AP/TT

Analys. Sedan Benjamin Netanyahus nya regering tillträdde vid nyår präglas det politiska arbetet i Israel av raketfart. Lagar ändras med metoder som liknar dem i Polen och Ungern, där politiker gått in för att ta kontroll över domstolarna. Skruvarna dras åt även på den ockuperade Västbanken, men regeringen Netanyahus kritiker har också fått upp ångan och varnar för att systemskiftet kan bli början till slutet för Israel som modern stat, skriver Agneta Styrman, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Extrema rörelser rider på gemensam våg

Kulhål efter kvinnofientlig, incel-inspirerad attack i USA 2014. Foto: AP/TT

Analys. Högerextremismen växer och i den allmänna debatten vänjer vi oss alltmer vid hatisk politisk retorik. När denna normalisering sker tillåts även mer besynnerliga, delvis likartade och till synes marginella rörelser gro i den bredare extremismens skugga. Hotet från dem ska inte heller underskattas, skriver Jennifer Bergman, samordnare på Utrikespolitiska institutets program för global politik och säkerhet.

Ny debatt att vänta om förtrycket i Tibet

Dalai lama i ett tempel i Indien 2022. Foto: AP/TT

Analys. Det har på senare år varit relativt tyst kring förtrycket i Tibet medan fokus har varit desto större på bland andra uigurerna i Xinjiang. Men det kan vara en tidsfråga innan debatten om kränkningarna av tibetanernas rättigheter blossar upp på nytt. Peking uppges redan ha inlett förberedelser för att utse en efterträdare till den 87-årige Dalai lama, i strid med tibetanska buddistiska traditioner, skriver Martina Johannesson, Kinaredaktör för Landguiden vid Utrikespolitiska institutet.

Bleka utsikter för samarbete i nya kongressen

Kapitolium, där den nya kongressen inlett sitt arbete. Foto: AP/TT

Analys. En ny kongressperiod i USA har inletts, den 118:e, med en ny politisk verklighet. President Joe Biden som kunnat luta sig mot ett förhållandevis enigt partiblock i bägge kamrarna möter nu en republikansk majoritet i representanthuset som motsätter sig det mesta han är för. Men maktskiftet fördröjs av internt bråk om vem som ska bli talman, skriver journalisten Karin Henriksson.

Jodå, det hände bra saker också 2022

Genombrott. Barn i väntrum i Malawi som ska vaccineras mot malaria. Foto: Jerome Delay/AP/TT

Krönika. Med kriget i Ukraina, ett alltmer hotfullt Kina, energikris, global inflation och fortsatt extremväder saknas inte skäl att dra täcket över huvudet. Men i dessa julklappstider vill Utrikesmagasinet påminna om viktiga framsteg och händelser från det gångna problemåret, så här följer tio positiva nedslag från 2022. Utrikesmagasinet tar nu ledigt till efter årsskiftet. God jul önskar vi er, kära läsare, och inte minst ett gott, nytt och bättre 2023!

Migrationen är klimatpolitikens blinda fläck

En familj tvingas lämna sitt hem på Java i Indonesien. Foto: AP/TT

Analys. Det är välkänt att klimatförändringar kommer att göra stora områden och hela länder obeboeliga på vår planet. Med jämna mellanrum kommer också larmrapporter om att vi kan vänta oss många miljoner klimatflyktingar. Men i många länder är frågan politiskt känslig, och trots alla klimattoppmöten i FN finns fortfarande inga planer internationellt på hur den ska hanteras, skriver Elin Jakobsson, forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Bränsle- och omvärldskris pressar Syriens regim

Yarmuk i Damaskus. Foto: AP/TT

På grund av bränslebrist går statliga kontor i Syrien på sparlåga. Regimen överväger stängning av skolor och bland annat tävlingsidrott har nu tvingats ställas in. Efter tolv års krig pressas regeringen i Damaskus när internationell energikris råder och presidentens allierade i utlandet är upptagna med egna problem, skriver Agneta Styrman, Mellanösternredaktör vid Utrikespolitiska institutet.

ANC – från hopp till förfall

Pressad president. Cyril Ramaphosa. Foto: AP/TT

Analys. Från första dagen ställdes Sydafrikas president Cyril Ramaphosa inför valet att rädda landet eller regeringspartiet ANC. Nu står han också inför uppgiften att försöka rädda sig själv. Nästa vecka öppnar ett djupt splittrat ANC sin partikongress för att välja ledare för de kommande fem åren. Den en gång så hyllade befrielserörelsen sjunker alltmer ner i en sörja av missnöje, maktmissbruk och korruption som tar fokus från landets verkligt viktiga utvecklingsfrågor, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Elon Musk: geni eller galen – eller galet geni?

Kontroversiell mångmiljardär. Foto: AP/TT

Analys. Bilismen. Rymden. Solpaneler. Ukrainabistånd. Yttrandefrihet. Chefskap. Den gemensamma nämnaren för dessa vitt skilda områden är en enda person – Elon Musk. Efter köpet av Twitter löper den riskbenägne och lynnige supermiljardären nya risker – att han stämplas som antidemokratisk kulturkrigare och att miljövänner överger Tesla, skriver journalisten Karin Henriksson.

Kurder kan offras i världspolitiskt drama

YPG:s ledare Mazloum Abdi varnar för en miljon nya flyktingar. Foto: AP/TT

Analys. Kriget i Ukraina har stärkt Turkiets geopolitiska ställning. Regeringen i Ankara är Svarta havets grindvakt och medlar mellan Kiev och Moskva samtidigt som den håller Natos utvidgning som gisslan. Detta läge utnyttjas av president Erdoğan som planerar en ny storskalig invasion i norra Syrien. Luftangreppen mot syriskkurdiska YPG och omgrupperingar på marken visar att en ny invasion kan vara nära – såvida inte Ryssland och USA signalerar rött ljus, skriver Bitte Hammargren, associerad medarbetare vid Utrikespolitiska institutet.

Eritrea har Tigrays öde i sin hand

Bombning av Tigrays huvudort Mekele tidigare under kriget. Foto: AP/T

Analys. En månad efter det att ramavtalet för permanent eldupphör undertecknades mellan Etiopien och rörelsen TPLF i Tigray har striderna i det som varit världens dödligaste konflikt avtagit. Efterlängtad nödhjälp börjar nu nå fram. Men på sikt är utmaningarna enorma och avtalets överlevnad osäker. Eritreas soldater dröjer sig kvar i konfliktområdet och deras diktatoriske president Isaias Afwerki kan med ett kommando skjuta freden i sank, skriver Pia Daleke, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Belgien i bräschen med lag om kvinnomord

Konstinstallation i Bryssel mot kvinnovåld 2019. Foto: AP/TT

Analys. Med Latinamerika som förebild blir Belgien det första land i Europa som inför dödligt våld specifikt mot kvinnor – femicid – som ett särskilt brott. En FN-kommitté rekommenderar bland annat Sverige att göra detsamma. Samtidigt förbereds gemensam EU-lagstiftning mot könsbaserat våld. Syftet i båda fallen är förstås att rädda liv genom att förhindra att många sådana alltför vanliga mord äger rum, skriver statsvetaren och journalisten Christin Sandberg.

Pytten Rwanda skakar om jätten Kongo – igen

Flykt undan strider i Kongo-Kinshasa mellan regeringsarmén och gerillan M23. Foto: AP/TT

Analys. Lilleputtlandet Rwanda spelar en ledande roll för hela centrala Afrikas säkerhet. När rebellgruppen M23 än en gång tagit upp vapen i östra Kongo-Kinshasa, anklagar det gigantiska landet sin oansenliga granne för att stå bakom upprorsmakarna – något som Rwanda förnekar. Andra källor pekar på motsatsen. Ända sedan mitten av 1990-talet har Rwanda och den ständige presidenten Paul Kagame haft ett finger med i spelet som styrt det konfliktfyllda och mineralrika Kongos utveckling, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Migranterna som ingen vill veta av

En venezuelansk migrant tar en paus i djungeln mellan Colombia och Panama. Foto: AP/TT

Analys. Förr var Venezuela ett invandrarland och en oas för politiskt förföljda. I dag är det tvärtom. En liten tröst var att USA såg venezuelanska migranter som politiska flyktingar som oftast fick stanna även när de kom in illegalt. Men nyligen ändrades det. Nu ska alla venezuelaner som försöker ta sig in från Mexiko utvisas. Och därifrån skickas de förmodligen till något annat land som inte vill ta emot dem. Från att ha varit regionens mest respekterade invånare har venezuelanerna blivit de mest ovälkomna, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Kaotiskt Pakistan inger oro över landets kärnvapen

Imran Khans pressträff efter mordförsöket. Foto: AP/TT

Analys. Medan världen fruktar att Ryssland i något skede kan sätta in kärnvapen i kriget mot Ukraina, väcker även turbulensen i Pakistan på nytt farhågor om säkerheten kring den nukleära vapenarsenalen där. Följderna av mordförsöket på landets mest populära politiker Imran Khan, och ett maktspel mellan det civila och militära etablissemanget, får visa om landet kan slå in på en mer demokratisk väg, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Frågorna hopar sig med Biden över 80-strecket

Cykeltur skulle visa Biden i god form. Foto: NYT/TT

Analys. Den 20 november sällade sig Joe Biden till de många mäktiga politiker i USA som fyllt 80 år. Presidenten säger att hans avsikt är att ställa upp för omval 2024 – men tänker ge slutgiltigt besked i början av nästa år. Inte ens de mest lojala i hans parti Demokraterna kan nu längre blunda för tilltagande ålderstecken – långsamma rörelser, felsägningar och borttappade namn – och de flesta väljare vill hellre se en annan kandidat, skriver USA-kännaren Karin Henriksson.