Utrikesmagasinet

Nagm Eldin Khamis, 23 år, håller uppsikt vid vägspärren vid krigsfronten i nära Khartoum. Foto: Niclas Hammarström

Rapport från Sudan: kaos och skräckscenarier

Analys. Kriget i Sudan hårdnar. Antingen är du med eller mot oss, förkunnar en propagandaaffisch i en förort till den regeringskontrollerade huvudstaden: ”Bakom vårt ledarskap finns inte utrymme för neutralitet.” De sudaneser, som för inte länge sedan drev igenom en demokratisk revolution, tvingas nu välja mellan militär- och milisstyre, pest eller kolera. Och regionen står inför en rad skräckscenarier. Det skriver Magnus Falkehed som med fotografen Niclas Hammarström hör till få få västerländska journalister som besökt krigsområdet.

Fler kabelsabotage kan vänta

Kapade kablar på uppdrag från Moskva? Foto: Ritzau Scanpix/TT

Analys. Mysteriet tätnar efter misstankar om att det kinesiskflaggade fartyget Yi Peng 3 medvetet har saboterat undervattenskablar i Östersjön. Bedriver den kinesiska regimen hybridkrigsföring i Sveriges närområde på uppdrag av Ryssland? Eller är det egentligen en rysk operation där Ryssland har hyrt fartyg och besättning? Oavsett hur det ligger till väcker händelsen frågor om vilken beredskap regionens länder bör ha för liknande händelser. Det skriver Patrik Andersson, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Merkels memoarer: visar ingen ånger

Merkel har kritiserats för att inte bana väg för ukrainskt Natomedlemskap. Foto: AP/TT

Analys. Angela Merkel har skrivit sina memoarer. Som tysk förbundskansler i 16 år fick hon hantera den ena internationella krisen efter den andra, bromsade Ukrainas väg till Nato 2008 och blev symbol för ett välkomnande Tyskland och Europa under flyktingkrisen 2015. Journalisten Jan Lewenhagen har läst den rykande färska boken och konstaterar att Merkel har haft ett behov att förklara sina beslut – utan att för den skull ångra något. Exkanslern förordar nu en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, där Europa inför Donald Trumps makttillträde måste ha en mer aktiv roll.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
X/Twitter: @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Tufft EU-uppdrag för Estlands järnlady

Ryssätare? Foto: AP/TT

Analys. Estlands tidigare premiärminister Kaja Kallas är känd för sin stenhårda kritik mot rysk aggression och har skämtsamt påståtts "äta ryssar till frukost". Nu tar hon över som EU:s utrikespolitiska chef. Det beskrivs som något av ett omöjligt uppdrag – men Europa behöver kanske mer än någonsin en stark, gemensam röst i världspolitiken, skriver Ronek Jäär och Sandra Hagelin, doktorander i statsvetenskap.

Macron vill vara Europas beskyddare

Räddaren i nöden? Foto: AP/TT

Analys. Frankrikes president Emmanuel Macron har i många år pratat om att EU måste ha en säkerhetspolitik som inte är helt beroende av USA. Han vill nu positionera sig som kontinentens beskyddare, i en stormig tid där Donald Trump kan försvaga amerikanska internationella allianser. Problemet är att Macron inte längre har något förtroende hos de franska väljarna, skriver den Frankrikebaserade journalisten Martin Gelin.

Libanon: när stadsmiljön dödas

Barn väntar på föräldrar som hämtar ägodelar från sin bombade bostad. Foto: AP/TT

Analys. Två månaders bombningar har förstört såväl byar som stadsdelar och kvarter i Beirut och andra delar av Libanon. Flera platser har ödelagts helt. Över en miljon människor har lämnat sina hem, och många har nu ingenting att återvända till. Dahieh, Beiruts södra stadsdelar, har attackerats mest av alla. I forskningen talas det om ”urbicid” – stadsmord – när platser förstörs på detta sätt, skriver journalisten Jenny Gustafsson från Beirut.

Spanien mot strömmen: välkomnar migranter

Liten migrant tas omhand på Kanarieöarna. Foto: AP/TT

Analys. Vi har vant oss vid trenden att länder i Europa, däribland Sverige, gör det allt svårare för migranter både att ta sig till kontinenten och få stanna här. Det är också en följd av den högerpopulistiska trend som har svept över västvärlden på senare år. Men nu gör Spaniens regering tvärtom och välkomnar migranter. På så vis hoppas man rädda välfärden när födelsetalen är bland de lägsta i Europa och befolkningen blir allt äldre, skriver Christin Sandberg, journalist och statsvetare.

Kris i Europas lokomotiv

Trojka nere för räkning. Foto: DPA/TT

Analys. Nyval väntar i Tyskland i februari. Den ständigt krisande och alltmer impopulära regeringen i EU:s största land sprängdes när den kan ha behövts som mest – i en instabil värld där den oförutsägbare Donald Trump är på väg att installeras som USA:s president och stödet till Ukraina ligger i vågskålen. Härnäst väntar förmodligen en så kallad stor koalition i Tyskland, och comeback för Kristdemokraterna som största regeringsparti, skriver journalisten Jan Lewenhagen.

Dags för Europa att kliva fram

Trump på väg att hålla segertal. Foto: AP/TT

Intervju. Oavsett vem som hade vunnit valet i USA behöver Europa ta större ansvar för sitt försvar och den ekonomiska situation som kan uppstå när frihandel inte längre står så högt i kurs i Washington. Men med Donald Trump i Vita huset kan dessa processer bli bråkigare och stökigare, och behovet för Europa att lösa dem accelereras. Och i Sverige kan det bli en besvärlig debatt om det snabba beslutet att söka Natomedlemskap, säger Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram i en kommentar till det amerikanska valresultatet.

Årets klimattoppmöte: vem ska betala?

Valencia november 2024. Foto: AP/TT

Analys. Med katastrofen i Valencia i färskt minne hålls FN:s klimattoppmöte COP29 den 11–22 november. Detta uppmärksammar Utrikesmagasinet i två artiklar. Städers sårbarhet, och stora utsläpp, innebär att de både är en del av problemet och lösningen på klimatfrågan, skriver Jennifer Bergman, forskningsassistent vid Utrikespolitiska institutet (UI). Vilka som ska betala för världens klimatåtgärder, och hur mycket, är mötets huvudfråga. Om Parisavtalets utsläppsmål alls ska kunna nås måste världens politiker nu satsa mycket större resurser, säger Naghmeh Nasiritousi, klimatpolitisk expert vid UI, i en intervju.

Ukrainalösning kan få global betydelse

Episk konflikt. Ukrainsk pojke kör förbi förstörda ryska militärfordon i Kiev. Foto: AP/TT

Analys. Rysslands krig mot Ukraina är ett symptom på en alltmer oordnad och odemokratisk värld. Kriget är ett slag både om landets egen och Europas framtid, liksom om grundläggande internationella principer om gränsers okränkbarhet och rätten att existera som självständig stat. Hur kriget får sin lösning lär därför få global inverkan: den kan bidra till att skapa en fredligare och mer demokratisk värld – eller leda till motsatsen, skriver Andreas Umland, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.

Asiatiska väljare satsar på nya kort

Lankesisk väljare hoppas på bättre politisk kompass. Foto: AP/TT

Analys. I flera länder i Asien vänder folket de etablerade ledarna och partierna ryggen alltmer. Senast skedde det i Sri Lanka. Korruption, maktfullkomlighet och ekonomiska problem ligger många gånger bakom besvikelsen gentemot det politiska etablissemanget. Men de nya makthavarna har inga trollspön att svinga och riskerar med tiden att ådra sig samma missnöje, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Med Kina slipper Afrikas ledare pekpinnar

Foto: Shutterstock/TT

Analys. Kina utlovar nu en rad nya gröna investeringar i Afrika samtidigt som mastodontprojekten inom infrastruktur alltmer hamnar i bakgrunden. För regimen i Peking är Afrika inte längre enbart en leverantör av råvaror. De senaste åren har den asiatiska stormakten också trappat upp sitt säkerhetsengagemang på kontinenten. För afrikanska regeringars del erbjuder Kina i gengäld ett partnerskap utan pekpinnar, skriver Görrel Espelund, Afrikakännare och redaktör på Utrikespolitiska institutet.

Det kan bli världens nästa nya stat

Sång- och dansgrupp i Bougainville. Foto: T Wester

Analys. År 2027 kan världen få ett nytt land, för första gången sedan 2011. Av de 60 separatiströrelser som är aktiva i världen ligger den i Bougainville, som i dag tillhör Papua Nya Guinea, sannolikt bäst till för att nå sitt mål om självständighet. Men den nya staten skulle oundvikligen dras in i en regional maktkamp mellan USA och Kina, skriver frilansjournalisten Torbjörn Wester som har besökt Bougainville.

Irak på väg att legalisera barnäktenskap

"Nej till barnäktenskap". Demonstration i Bagdad. Foto: AFP/TT

Analys. Giftermål där brudar kan vara så pass unga som nio år ser nu ut att legaliseras i Irak. Det är framför allt mäktiga shiamuslimska krafter, som har flyttat fram sina positioner, som är på väg att driva igenom en av de mest konservativa tolkningarna av islamisk familjerätt i regionen. Åldersgränsen är bara en av flera kontroversiella frågor i lagförslaget. Om det införs väntas det slå hårt mot irakiska kvinnor och flickor, som hittills har åtnjutit jämförelsevis starka rättigheter i lagen, skriver Zamzam Khatab vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Ukraina: fryst konflikt kan ha högt pris

Skolstart i klass 1 i det ockuperade Donetsk, där undervisningen nu måste ske på ryska. Foto: AP/TT

Analys. Deportering och tortyr. Förbud mot ukrainska språket i undervisningen. Bostäder som övertas av inflyttade. Det är bara några exempel på det ryska förtrycket i de ockuperade delarna av Ukraina. Civilbefolkningens öde i dessa områden hör till de minst uppmärksammade aspekterna av invasionen – och riskerar att ignoreras av dem som förordar en framförhandlad vapenvila eller fryst konflikt. Det skriver Jakob Hedenskog och Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.

Unga utomlands – resurs och hot

Unga utgör en stor del av Rwandas befolkning. Foto: AP/TT

Analys. Allt fler stater försöker få medborgare som flyttat utomlands och deras ättlingar att bidra till landets utveckling. En del satsar speciellt på att locka unga att identifiera sig med och stödja ett hemland de kanske aldrig ens har besökt. Med sin utbildning, nätverk och kompetens ses de som en viktig resurs. Men för stater med stora demokratiska brister kan unga utomlands också utgöra ett hot. Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning, har tittat närmare på särskilt ett exempel: Rwanda.

Utnötningskriget ställer nya krav på Zelenskyj

Krigsmärkt men prisad för stödet. Foto: NTB/TT

Analys. Volodymyr Zelenskyjs bakgrund som TV-stjärna och skicklig kommunikatör har tjänat honom väl. Från att ha varit omåttligt omtyckt för sitt sätt att stå upp mot Ryssland måste han nu visa att han kan anpassa sig till den nya svåra situation som Ukraina är i och fortsätta vara rätt man på presidentposten. Det utdragna kriget tär inte bara på Zelenskyj personligen. Det innebär också nya utmaningar för hans ledningsförmåga och för statsapparaten, skriver Ukrainaexperterna Julia Kazdobina och Andreas Umland apropå presidentens regeringsombildning nyligen.

Indien pressas att välja sida

Kram i Kreml får kamratskap att knaka. Foto: AP/TT

Analys. Kan man vara allierad med västvärlden i dessa tider och bete sig hur som helst – även om man tycker sig vara världens största demokrati och behövs som global partner som motvikt mot Kina? Den frågan ställs nu om Indien, som vägrar fördöma Rysslands krig i Ukraina, handlar friskt med Moskva – och till råga på allt anklagas för att lönnmörda separatister i Nordamerika. Det skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Etiopisk dröm kan utlösa storkrig

Kusten som Abiy Ahmed drömmer om. Bild: AP/TT

Analys. Ett avtal mellan den regionala stormakten Etiopien och den somaliska utbrytarstaten Somaliland har lett till snabb upptrappning på det konflikttäta Afrikas horn och fått krafter även utanför kontinenten att agera. Det finns röster som varnar för ett nytt krig med stora konsekvenser också för omvärlden. Främsta drivkraft är den omstridde etiopiske ledaren Abiy Ahmed – mottagare av Nobels fredspris – och hans dröm om att gå till historien som den som återgav Etiopien en kust. Det skriver Pia Daleke, redaktör vid Landguiden på Utrikespolitiska institutet.