Utrikesmagasinet

22 maj 2022. Indiens Sri Lanka-ambassadör Gopal Baglay (tvåa fr v) presenterar för önationens utrikesminister Gamini Peiris (t h) en sändning med nödhjälp i samband med den ekonomiska krisen där. Foto: AFP/TT

Indien flyttar fram positionerna genom bistånd

Analys. Bilden av Indien som ett låginkomstland i behov av utländskt bistånd är djupt rotad i Sverige. Men den asiatiska jätten har sedan länge i stort sett upphört att ta emot sådan hjälp, och i stället utvecklat sin egen förmåga att bedriva internationellt utvecklingssamarbete med stater i Afrika och Asien. Ett utrikespolitiskt mål är att på sikt kunna erbjuda ett alternativ till bistånd från rivalen Kina, skriver Henrik Chetan Aspengren vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram.

E-skrot både miljöbov och inkomstkälla

Tippen Agbogbloshie i Ghanas huvudstad Accra. Kablar eldas för att komma åt metallen. Foto: Gioia Forster/DPA/TT

Analys. Trots att Europa är bäst i världen på att återvinna elektronik skeppas hundratusentals ton elektroniskt avfall illegalt från EU till utvecklingsländer varje år. Annan elektronik som går från Europa till Afrika är avsedd för återbruk, men hamnar ändå i den informella återvinningssektorn. Bättre nationella regleringar och säkra återvinningsindustrier för e-skrot skulle kunna ge både miljömässiga och ekonomiska vinster, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Dödande maskiner väcker debatt om krigets lagar

En rysk drönare avfyrar en robot under en militärövning 2021. Foto: Rysslands försvarsdepartement via AP/TT

Analys. Drönare har satts in i strid i flera årtionden och har på senare tid fått stor uppmärksamhet i kriget i Ukraina. De används av båda sidor för att genomföra anfall samt filma egna framgångar och motståndarens förluster. Obemannade vapen väcker frågor om huruvida livsavgörande beslut överlåts åt maskiner, och om den befintliga folkrätten behöver kompletteras med nya regler för krigföring, skriver forskningsledaren Martin Hagström och analytikern Jessica Appelgren, båda vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Nordkorea vinner på ny världsordning

Allt bättre vänner. Kim och Putin från mötet i Vladivostok 2019. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Analys. Ukrainakriget gör att Ryssland och Kina drivs allt längre ifrån västländerna. Det gynnar i sin tur det mycket isolerade och sanktionsutsatta Nordkorea, som kan få fler och starkare allierade samtidigt som man kan fortsätta med sitt hårt kritiserade kärnvapen- och robotprogram. Utvecklingen innebär också att det blir lättare över huvud taget att vara en ”skurkstat”, skriver Benjamin Katzeff Silberstein, forskare associerad vid Utrikespolitiska institutet.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Twitterkontot @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Ryssland hotar att kapa biståndet till nordvästra Syrien

Många lever i läger i Idlib, som här vid byn Atma. Foto: Omar Albam/AP/TT

Analys. Just nu diskuterar FN:s säkerhetsråd världsorganisationens rätt att skicka bistånd till nordvästra Syrien. Bland hjälparbetare stiger oron: klockan tickar, Ryssland har vetorätt och Ukrainakriget har försvårat både diplomatin och nödläget i Syrien. Därmed hotar en ännu värre katastrof i området, skriver Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Konservativa på frammarsch efter abortdom

Abortmotståndare utanför HD. Foto: AP/TT

Analys. Abort, vapen, religion i skolan – på dessa områden har de sex i supermajoriteten i amerikanska Högsta domstolen uppfyllt konservativa aktivisters drömmar. Kritiker gissar att segerruset eggar dem till inskränkningar i hbtq-rättigheter, nej till kvotering i högre utbildning, bekräftelse av strikta vallagar som röstats igenom i republikanskt styrda delstater och slappare miljöbestämmelser. Det skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Folkmord vanlig anklagelse, men få döms

Butja, april 2022. Foto: AP/TT

Analys. I krig beskylls de stridande ofta för folkmord. Aktuella exempel är Tigray i Etiopien eller Ukraina, där massakrer som den i staden Butja i våras ger näring åt sådana anklagelser. Brotten är tveklöst mycket grova, men för att de juridiskt ska klassas som folkmord krävs en starkt bevisad avsikt att utplåna en folkgrupp, och sådana fall är ovanliga. För att ställa de skyldiga till svars krävs också politisk vilja, skriver Inger Österdahl, professor i folkrätt.

Kambodja bricka i kinesiskt stormaktsspel

Hun Sen och Xi Jinping. Foto: AP/TT

Analys. I takt med tilltagande isolering gentemot väst ökar det alltmer auktoritärt styrda Kambodjas beroende av Kina, såväl ekonomiskt som militärt. Även om regeringen i Phnom Penh skulle vilja distansera sig från Peking – vilket inget tyder på – skulle det vara ytterst svårt. Och med Kambodja som murbräcka sår Kina split i regionen, flyttar fram sina positioner gentemot rivalen USA och påverkar den geopolitiska spelplanen i Sydöstasien och Sydkinesiska havet, skriver Pia Daleke, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Främlingsfientlig våg i Sydafrika

Protest mot främlingsfientlighet. Foto: AP/TT

Analys. De senaste månaderna har spänningarna mellan svarta sydafrikaner och afrikanska migranter växt, och en våg av ökad främlingsfientlighet sveper över landet. Hög arbetslöshet, utbredd fattigdom och bristande ledarskap driver på stämningarna. Regeringen har aviserat striktare visumregler, något som skulle få katastrofala ekonomiska följder i regionen, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Forskare varnar: coronabegränsningar kan bli bestående

Ska QR-pass bli kvar? Foto: AP/TT

Intervju. Under coronapandemin rasade den fria rörligheten inom EU över en natt. Med folkhälsan som förevändning vidtogs en rad tidigare oacceptabla åtgärder för att styra resandet. Den typen av regler riskerar nu att permanentas och ytterligare dela upp världen mellan fattiga och rika, säger den amerikanske statsvetaren och gränsforskaren Matthew Longo.

Intensivt arbete med att rädda Ukrainas kulturskatter

Hotad kyrka i Kiev. Foto: AP/TT

Analys. Det påpekas ofta att sanningen är krigets första offer. Bland krigets övriga tidiga offer finns också kulturskatterna. Efter talibanernas förstörelse av Buddhastatyer, amerikanske försvarsministerns bagatellisering av plundring under Irakkriget och Islamiska statens skövlingar handlar det nu om Ukraina. Internationella insatser görs för att kartlägga skador med ny teknik, skriver Journalisten Karin Henriksson.

Med Nato kan svenskarna bli européer

Närmare Europa? Foto: AP/TT

Analys. När Sverige nu ansöker om att gå med i Nato har vi mycket att lära oss från EU-anslutningen. Om vi tar vara på chansen kan svenskarna genom medlemskap i den transatlantiska försvarsalliansen bli européer på riktigt, skriver Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Den kände ekonomen Jeffrey Sachs anser i sin tur att ett svensk medlemskap förminskar Sverige.

Rysk press lär inte påverka Sverige

Lär inte låta sig bevekas. Foto: TT

Analys. Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato innebär ett allvarligt politiskt bakslag för Rysslands ledning. Tidigare försök att påverka de nordiska länderna ger en fingervisning om vad som kan vänta. Men det kommer inte att förändra slutresultatet, skriver Martin Kragh, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Natos utvidgning drivs inte heller på av väst, utan av de länder som frivilligt söker medlemskap, konstaterar Andreas Umland, även han Östeuropabedömare, i intervjun härintill.

Ekonomi i en ny tid: från frihandel till mer kontroll

Ledarmöte Kina-Grekland i Pireus. Foto: AP/TT

Analys. Ekonomiska relationer används alltmer som vapen – inte minst i förhållandet mellan väst, Ryssland och Kina. Av säkerhetsskäl byts frihandel ut mot mer kontroll. EU granskar i ökande utsträckning utländska direktinvesteringar i unionen och USA överväger ett förslag om skärpt kontroll även av egna utlandsinvesteringar, vilket kan stärka både den nationella säkerheten och den liberala världsordningen. Det amerikanska förslaget borde därmed studeras noga av EU, skriver Anna Lundborg Regnér, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram.

Brittiskt asylavtal med Rwanda ifrågasätts

Rwanda härnäst? Foto: AP/TT

Analys. Storbritannien följer en trend bland i-länder att vilja skicka asylsökande utomlands. Det brittiska asylavtalet med Rwanda möter kritik mot båda parter. Bland annat beskylls det afrikanska landet för att genom avtalet försöka framstå i bättre dager och undslippa allt vanligare anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter. Erfarenheterna från ett avtal med Israel talar också emot att Rwanda skulle vara välkomnande för asylsökande, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Pakistans ledare kan behöva gudomlig hjälp

Demonstration för Khan. Foto: AP/TT

Analys. Det sägs att Allah, armén och Amerika styr Pakistan. Den avsatte premiärministern och cricketmästaren Imran Khan hade inte alla tre, om ens någon av dem, med sig på slutet, trots folkligt stöd. Efterträdaren Shahbaz Sharif får inte heller lätt att blidka alla dessa makter. Och redan nästa år är det val igen i den sydasiatiska kärnvapenmakten, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Polen hoppas att kriget tvättar bort skamfläcken

President Duda (andre fr v) på besök i Kiev. Foto: AP/TT

Analys. Har Polens regering plötsligt gått från att vara utstött av Europeiska unionen till att bli bäst i klassen? Mycket talar för att skenet bedrar och att de auktoritära och antieuropeiska ränderna sitter djupare än så. Samtidigt hoppas Polen på att beslutsfattarna i Bryssel ska låta nåd gå före rätt och åter släppa penningströmmen fri, skriver journalisten och författaren Peter Johnsson.

Krafttag krävs om alla ska få rent vatten

Många kvinnor tvingas släpa på vatten. Foto: AP/TT

Analys. FN:s utvecklingspaket Agenda 2030 innehåller målsättningen att alla människor på jorden ska ha tillgång till rent vatten och bra sanitet om bara åtta år. Det är också en fundamental åtgärd för att åstadkomma annan utveckling. Trots det är vi långt ifrån att klara målet. De som drabbas hårdast är kvinnor i världens fattiga delar, skriver journalisten Andreas Karlsson.

Det betyder EU:s och Natos säkerhetsklausuler

Statsminister i övning med Nato i Norge. Foto: TT

Analys. Rysslands aggression gör att politiker och andra debattörer nu diskuterar vad medlemskap i Nato och EU innebär för försvarsåtaganden gentemot andra medlemsländer, och i synnerhet för Sverige. Men diskussionen är förvirrad. Det är dags att reda ut begreppen, skriver Inger Österdahl, professor i folkrätt.

Ryskt angrepp ger latinamerikanskt eko från kalla kriget

Shamaner i Peru siar om världshändelser. Foto: AP/TT

Analys. I flera latinamerikanska länder uttrycks sympatier för Vladimir Putin och Rysslands angrepp på Ukraina. Flera av kontinentens ”starka män” ser likheter mellan sig själva och den ryske ledaren. Och en rad länders regeringar reagerar med en logik som känns igen från det kalla krigets motstånd mot allt som är amerikanskt, skriver journalisten och Latinamerikakännaren Lars Palmgren.