Utrikesmagasinet

Läger i Idlib. Foto: AP/TT

Ryssland hotar att kapa biståndet till nordvästra Syrien

Analys. Just nu diskuterar FN:s säkerhetsråd världsorganisationens rätt att skicka bistånd till nordvästra Syrien. Bland hjälparbetare stiger oron: klockan tickar, Ryssland har vetorätt och Ukrainakriget har försvårat både diplomatin och nödläget i Syrien. Därmed hotar en ännu värre katastrof i området, skriver Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Konservativa på frammarsch efter abortdom

Abortmotståndare utanför HD. Foto: AP/TT

Analys. Abort, vapen, religion i skolan – på dessa områden har de sex i supermajoriteten i amerikanska Högsta domstolen uppfyllt konservativa aktivisters drömmar. Kritiker gissar att segerruset eggar dem till inskränkningar i hbtq-rättigheter, nej till kvotering i högre utbildning, bekräftelse av strikta vallagar som röstats igenom i republikanskt styrda delstater och slappare miljöbestämmelser. Det skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Folkmord vanlig anklagelse, men få döms

Butja, april 2022. Foto: AP/TT

Analys. I krig beskylls de stridande ofta för folkmord. Aktuella exempel är Tigray i Etiopien eller Ukraina, där massakrer som den i staden Butja i våras ger näring åt sådana anklagelser. Brotten är tveklöst mycket grova, men för att de juridiskt ska klassas som folkmord krävs en starkt bevisad avsikt att utplåna en folkgrupp, och sådana fall är ovanliga. För att ställa de skyldiga till svars krävs också politisk vilja, skriver Inger Österdahl, professor i folkrätt.

Kambodja bricka i kinesiskt stormaktsspel

Hun Sen och Xi Jinping. Foto: AP/TT

Analys. I takt med tilltagande isolering gentemot väst ökar det alltmer auktoritärt styrda Kambodjas beroende av Kina, såväl ekonomiskt som militärt. Även om regeringen i Phnom Penh skulle vilja distansera sig från Peking – vilket inget tyder på – skulle det vara ytterst svårt. Och med Kambodja som murbräcka sår Kina split i regionen, flyttar fram sina positioner gentemot rivalen USA och påverkar den geopolitiska spelplanen i Sydöstasien och Sydkinesiska havet, skriver Pia Daleke, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Främlingsfientlig våg i Sydafrika

Protest mot främlingsfientlighet. Foto: AP/TT

Analys. De senaste månaderna har spänningarna mellan svarta sydafrikaner och afrikanska migranter växt, och en våg av ökad främlingsfientlighet sveper över landet. Hög arbetslöshet, utbredd fattigdom och bristande ledarskap driver på stämningarna. Regeringen har aviserat striktare visumregler, något som skulle få katastrofala ekonomiska följder i regionen, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Forskare varnar: coronabegränsningar kan bli bestående

Ska QR-pass bli kvar? Foto: AP/TT

Intervju. Under coronapandemin rasade den fria rörligheten inom EU över en natt. Med folkhälsan som förevändning vidtogs en rad tidigare oacceptabla åtgärder för att styra resandet. Den typen av regler riskerar nu att permanentas och ytterligare dela upp världen mellan fattiga och rika, säger den amerikanske statsvetaren och gränsforskaren Matthew Longo.

Intensivt arbete med att rädda Ukrainas kulturskatter

Hotad kyrka i Kiev. Foto: AP/TT

Analys. Det påpekas ofta att sanningen är krigets första offer. Bland krigets övriga tidiga offer finns också kulturskatterna. Efter talibanernas förstörelse av Buddhastatyer, amerikanske försvarsministerns bagatellisering av plundring under Irakkriget och Islamiska statens skövlingar handlar det nu om Ukraina. Internationella insatser görs för att kartlägga skador med ny teknik, skriver Journalisten Karin Henriksson.

Med Nato kan svenskarna bli européer

Närmare Europa? Foto: AP/TT

Analys. När Sverige nu ansöker om att gå med i Nato har vi mycket att lära oss från EU-anslutningen. Om vi tar vara på chansen kan svenskarna genom medlemskap i den transatlantiska försvarsalliansen bli européer på riktigt, skriver Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Den kände ekonomen Jeffrey Sachs anser i sin tur att ett svensk medlemskap förminskar Sverige.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Twitterkontot @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Rysk press lär inte påverka Sverige

Lär inte låta sig bevekas. Foto: TT

Analys. Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato innebär ett allvarligt politiskt bakslag för Rysslands ledning. Tidigare försök att påverka de nordiska länderna ger en fingervisning om vad som kan vänta. Men det kommer inte att förändra slutresultatet, skriver Martin Kragh, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Natos utvidgning drivs inte heller på av väst, utan av de länder som frivilligt söker medlemskap, konstaterar Andreas Umland, även han Östeuropabedömare, i intervjun härintill.

Ekonomi i en ny tid: från frihandel till mer kontroll

Ledarmöte Kina-Grekland i Pireus. Foto: AP/TT

Analys. Ekonomiska relationer används alltmer som vapen – inte minst i förhållandet mellan väst, Ryssland och Kina. Av säkerhetsskäl byts frihandel ut mot mer kontroll. EU granskar i ökande utsträckning utländska direktinvesteringar i unionen och USA överväger ett förslag om skärpt kontroll även av egna utlandsinvesteringar, vilket kan stärka både den nationella säkerheten och den liberala världsordningen. Det amerikanska förslaget borde därmed studeras noga av EU, skriver Anna Lundborg Regnér, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram.

Brittiskt asylavtal med Rwanda ifrågasätts

Rwanda härnäst? Foto: AP/TT

Analys. Storbritannien följer en trend bland i-länder att vilja skicka asylsökande utomlands. Det brittiska asylavtalet med Rwanda möter kritik mot båda parter. Bland annat beskylls det afrikanska landet för att genom avtalet försöka framstå i bättre dager och undslippa allt vanligare anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter. Erfarenheterna från ett avtal med Israel talar också emot att Rwanda skulle vara välkomnande för asylsökande, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Pakistans ledare kan behöva gudomlig hjälp

Demonstration för Khan. Foto: AP/TT

Analys. Det sägs att Allah, armén och Amerika styr Pakistan. Den avsatte premiärministern och cricketmästaren Imran Khan hade inte alla tre, om ens någon av dem, med sig på slutet, trots folkligt stöd. Efterträdaren Shahbaz Sharif får inte heller lätt att blidka alla dessa makter. Och redan nästa år är det val igen i den sydasiatiska kärnvapenmakten, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Polen hoppas att kriget tvättar bort skamfläcken

President Duda (andre fr v) på besök i Kiev. Foto: AP/TT

Analys. Har Polens regering plötsligt gått från att vara utstött av Europeiska unionen till att bli bäst i klassen? Mycket talar för att skenet bedrar och att de auktoritära och antieuropeiska ränderna sitter djupare än så. Samtidigt hoppas Polen på att beslutsfattarna i Bryssel ska låta nåd gå före rätt och åter släppa penningströmmen fri, skriver journalisten och författaren Peter Johnsson.

Krafttag krävs om alla ska få rent vatten

Många kvinnor tvingas släpa på vatten. Foto: AP/TT

Analys. FN:s utvecklingspaket Agenda 2030 innehåller målsättningen att alla människor på jorden ska ha tillgång till rent vatten och bra sanitet om bara åtta år. Det är också en fundamental åtgärd för att åstadkomma annan utveckling. Trots det är vi långt ifrån att klara målet. De som drabbas hårdast är kvinnor i världens fattiga delar, skriver journalisten Andreas Karlsson.

Det betyder EU:s och Natos säkerhetsklausuler

Statsminister i övning med Nato i Norge. Foto: TT

Analys. Rysslands aggression gör att politiker och andra debattörer nu diskuterar vad medlemskap i Nato och EU innebär för försvarsåtaganden gentemot andra medlemsländer, och i synnerhet för Sverige. Men diskussionen är förvirrad. Det är dags att reda ut begreppen, skriver Inger Österdahl, professor i folkrätt.

Ryskt angrepp ger latinamerikanskt eko från kalla kriget

Shamaner i Peru siar om världshändelser. Foto: AP/TT

Analys. I flera latinamerikanska länder uttrycks sympatier för Vladimir Putin och Rysslands angrepp på Ukraina. Flera av kontinentens ”starka män” ser likheter mellan sig själva och den ryske ledaren. Och en rad länders regeringar reagerar med en logik som känns igen från det kalla krigets motstånd mot allt som är amerikanskt, skriver journalisten och Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Världen har inte råd att glömma Afghanistan

Protest mot talibanerna. Foto: AP/TT

Analys. Kriget i Ukraina gör att Afghanistan som står på ruinens brant riskerar att hamna i skymundan. Om västländernas bistånd nu uteblir kan det leda till att talibanregimens förtryck hårdnar ännu mer, att konflikterna i landet ökar och flyktingkrisen tilltar. Det har omvärlden inte heller råd med, skriver Amanda Löfström, masterstudent i freds- och konfliktstudier.

Varning för hungerkatastrof i Ukrainakrigets spår

Nu blir brödet dyrare. Kairo, Egypten. Foto: AP/TT

Analys. Till följd av invasionen av Ukraina hotar global matkris. Stigande priser på livsmedel, bränsle och andra varor kommer att slå hårt mot Afrika, som redan hade tappat fart under pandemin. Samtidigt fruktar hjälporganisationer att hungrande och krigsdrabbade människor där och på andra håll glöms bort då fokus nu ligger på Europa. Men det finns också afrikanska vinnare på att Ryssland blir ekonomiskt utfryst i väst, skriver journalisten Görrel Espelund.

Chockvågor genom Moldavien och Georgien

Protest i Georgien mot kriget i Ukraina. Foto: AP/TT

Analys. Rysslands invasion av Ukraina har fått stora följder för två andra stater som EU har nära band till. Moldavien har ett enormt inflöde av ukrainska flyktingar och Georgien slits nu alltmer av inrikespolitiska spänningar. Om Ryssland får kontroll över stora delar av Ukraina hamnar Georgien och Moldavien dessutom i ännu sämre militärstrategiska lägen och kan bli ytterligare måltavlor för Putins nyimperialistiska ambitioner, skriver Jakob Hedenskog och John Zachau, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.

Diktatorsfamiljen Marcos comeback i Filippinerna

Protest mot Marcos/Duterte. Foto: AP/TT

Analys. Ferdinand Marcos Jr, son till exdiktatorn med samma namn, vann en promenadseger i presidentvalet i Filippinerna den 9 maj. Denna artikel, skriven och publicerad före valet, ger en bakgrund till hur det kunde gå till. Valsegern är resultatet av en lång process, där familjen Marcos har försökt att sudda ut minnet av det som hände under diktaturen på 1970- och 1980-talen, skriver Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.