Under premiärminister Viktor Orbáns styre har den ungerska demokratin hamnat i fritt fall. Foto: Petr David Josek/AP/TT

Från förebild till värsting – Ungerns tio år under Orbán

Efter ett decennium som Ungerns premiärminister har Viktor Orbán etablerat en auktoritär stat i Europas hjärta och EU har inte förmått intervenera. Författaren Joakim Medin beskriver hur Orbán och regeringspartiet Fidesz har monterat ned demokratin och utnyttjat pandemin för att ta fler auktoritära steg som nu riskerar att permanentas.

Elever vid en militärskola är med och inviger en utställning i Moskva med byster av sovjetledarna Josef Stalin och Vladimir Lenin. Tidigare omfattade utställningen bara ryska monarker men det ryska militärhistoriska sällskapet som startats av president Putin och som leds av kulturministern har sett till att samlingen utökats. Foto: Alexander Zemlianitjenko/AP/TT Elever vid en militärskola är med och inviger en utställning i Moskva med byster av sovjetledarna Josef Stalin och Vladimir Lenin. Tidigare omfattade utställningen bara ryska monarker men det ryska militärhistoriska sällskapet som startats av president Putin och som leds av kulturministern har sett till att samlingen utökats. Foto: Alexander Zemlianitjenko/AP/TT

Patriotism färgar tudelat ryskt kulturliv

Den stora trenden i ryskt kulturliv sedan annekteringen av Krim 2014 har varit patriotism. Denna trend slår igenom hos de stora institutionerna i Moskva samtidigt som villkoren hårdnat för fria aktörer. "På vissa sätt är kulturen friare utanför Moskva och Sankt Petersburg", säger Sveriges förra kulturråd i Moskva Stefan Ingvarsson i ett samtal med journalisten David Isaksson.

Militant islamism i turistparadiset

Turistorterna stod tomma på Maldiverna efter tsunamin 2004 vilket ledde till att militant islamism fick fäste på öarna. Nu är solstolarna övergivna igen på grund av coronapandemin och radikala grupper har tagit tillfället i akt för att utföra attacker mot turistmål. Foto: Ed Wray/AP/TT Turistorterna stod tomma på Maldiverna efter tsunamin 2004 vilket ledde till att militant islamism fick fäste på öarna. Nu är solstolarna övergivna igen på grund av coronapandemin och radikala grupper har tagit tillfället i akt för att utföra attacker mot turistmål. Foto: Ed Wray/AP/TT

Maldiverna i Indiska oceanen är känt för sina vykortssköna korallöar med vita sandstränder som fram till coronakrisen lockade till sig hundratusentals turister från hela världen. Men det finns också en annan, mörkare sida av paradiset. En radikal tolkning av islam fick fäste efter tsunamin 2004 och nu fruktar många att coronakrisen kan leda till att radikaliseringen fördjupas ytterligare, skriver journalisten Bertil Lintner som nyligen besökt ögruppen.

Australien trixar bort klimatmål

Bränderna i Australien har karaktäriserats som den värsta krisen genom tiderna men den tycks inte ha satt något avtryck i regeringens miljöpolitik. Foto: Rick Rycroft/AP/TT Bränderna i Australien har karaktäriserats som den värsta krisen genom tiderna men den tycks inte ha satt något avtryck i regeringens miljöpolitik. Foto: Rick Rycroft/AP/TT

Analys. Bränderna i Australien runt årsskiftet är de värsta i mannaminne. Att klimatförändringarna spelar in i Australiens allt extremare väder är de flesta experter eniga om. Trots det väljer premiärminister Scott Morrison att fokusera mer på anpassningspolitik än effektiva klimatåtgärder. Han fortsätter därmed på en för landet sedan länge inslagen väg, skriver journalisten Christin Sandberg.

Kubas läkareexport – från solidaritet till ”slaveri”

Italien är ett av de länder som hyrt in kubanska läkare i kampen mot coronasmittan. Här anländer en kubansk läkargrupp till Milano. Foto: Ismael Francisco/AP/TT Italien är ett av de länder som hyrt in kubanska läkare i kampen mot coronasmittan. Här anländer en kubansk läkargrupp till Milano. Foto: Ismael Francisco/AP/TT

Analys. Kubas internationella läkarbrigader har väckt beundran över hela världen men på senare år har glansen falnat. Det som började som en solidaritetshandling med andra länder har blivit en krass affärsverksamhet, skriver journalisten Lars Palmgren. Utsända läkare kallar verksamheten för ett ”modernt slaveri”.

Pandemins nästa slagfält

Det vore något av ett under om inte pandemins epicentrum inom en snar framtid förflyttas till Afrika söder om Sahara, ett krigshärjat Jemen eller ett flyktingläger i Bangladesh.

Börje Ljunggren, f d Pekingambassadör, senior UI-medarbetare
Det vore något av ett under om inte pandemins epicentrum inom en snar framtid förflyttas till Afrika söder om Sahara, ett krigshärjat Jemen eller ett flyktingläger i Bangladesh.
De senaste veckorna har proteströrelsen i Hongkong vaknat till liv igen. Foto: Kin Cheung/AP/TT De senaste veckorna har proteströrelsen i Hongkong vaknat till liv igen. Foto: Kin Cheung/AP/TT

Nya protester i Hongkong

Coronapandemin satte tillfälligt stopp för demokratirörelsen i Hongkong och de Kinavänliga krafterna passade på att flytta fram sina positioner. Med gripanden och maktutspel hoppas Kinavännerna kunna hindra demokratianhängarna från att vinna en majoritet i höstens val, säger Tim Rühlig, forskare vid Utrikespolitiska institutet i en intervju med Utrikesmagasinet.

Corona hotar indonesiskt välfärdsbygge

Den nya allmänna sjukförsäkringen gäller alla, rik som fattig, men systemet utsätts för stora ekonomiska påfrestningar på grund av pandemin. Foto: Dita Alangkara/TT/AP Den nya allmänna sjukförsäkringen gäller alla, rik som fattig, men systemet utsätts för stora ekonomiska påfrestningar på grund av pandemin. Foto: Dita Alangkara/TT/AP

Demokrati. Just när Indonesien lyckats införa ett system som ska ge allmän sjukvård åt samtliga invånare slog corona till. Nu hotar pandemin att rasera de senaste årens framsteg. Miljoner människor som nyss har rest sig ur fattigdom är på väg att åter mista allt. Ovanpå detta har reaktionära politiska strömningar krokat arm med en religiös radikalisering i landet, skriver utredaren och skribenten Torsten Kjellgren från Jakarta.

Följ oss så här

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

På twitterkontot @utrikesmagasin får du löpande information om nypublicerade artiklar. Du kan också följa Utrikesmagasinet via UI:s sida på Facebook eller genom att få Utrikesmagasinets utskick via mejl utan kostnad.

 

Ja tack – jag vill ha mejl!

Justin Trudeaus knepiga dilemma

Kanadas premiärminister Justin Trudeau är klämd från flera håll. Foto: Sean Kilpatrick/AP/TT Kanadas premiärminister Justin Trudeau är klämd från flera håll. Foto: Sean Kilpatrick/AP/TT

Analys. Premiärminister Justin Trudeau har lovat att prioritera klimatpolitiken men måste också ta hänsyn till Kanadas stora energisektor och landets ursprungsbefolkningar vilket har fått problemen att hopa sig. Coronapandemin ger Trudeau visst andrum, skriver Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet, men spänningarna finns kvar under ytan.

Strid om röstmetoder inför höstens val i USA

Väljare väntar på att få rösta i en skola i primärvalet i Wisconsin i april. Foto: Morry Gash/AP/TT Väljare väntar på att få rösta i en skola i primärvalet i Wisconsin i april. Foto: Morry Gash/AP/TT

Demokrati. Långa köer ringlar ofta utanför amerikanska vallokaler och väljarna kan tvingas vänta i timmar. Om riktlinjer med förbud mot folksamlingar och två meters avstånd kvarstår i november blir läget ohållbart. En strid om poströstning rasar för fullt mitt under coronapandemin – detta utöver de gamla bråken om valprocedurer med skarpa skiljelinjer mellan partierna, skriver journalisten Karin Henriksson.

Stängda gränser splittrar och enar

Afrikanska migranter klättrar över ett stängsel mellan Marocko och den spanska exklaven Melilla. Foto: Santi Palacios/AP/TT Afrikanska migranter klättrar över ett stängsel mellan Marocko och den spanska exklaven Melilla. Foto: Santi Palacios/AP/TT

I försök att hindra coronavirusets spridning beslutade regeringar i alla färger världen över på kort tid om hårdare gränser, inreseförbud och exportrestriktioner. Vad innebär det för nationalstaten, internationellt samarbete och globalism? UI:s Sofie Berglund har intervjuat gränsforskaren Johanna Pettersson om hennes syn på de globala rörelserestriktionerna och potentiella konsekvenser som kan hänga kvar även efter krisen.

Rysk kärnkraft är en växande exportvara. Till höger syns världens första flytande kärnkraftverk när det passerade Norge, på sin väg till Tjuktjien i nordöstligaste Ryssland. Foto: Marit Hommedal/NTB/TT Rysk kärnkraft är en växande exportvara. Till höger syns världens första flytande kärnkraftverk när det passerade Norge, på sin väg till Tjuktjien i nordöstligaste Ryssland. Foto: Marit Hommedal/NTB/TT

Kärnkraftsjätte verktyg i rysk maktpolitik

Kärnkraft som energikälla väntas öka i världen när efterfrågan på el växer samtidigt som försök görs att bryta beroendet av fossila bränslen. Drivande i utvecklingen är den ryska energijätten Rosatom, som blivit en dominerande aktör inom kärnkraftsindustrin. Det väcker viss oro i väst när Ryssland stärker sin geopolitiska makt, skriver Kiana Islamian, tidigare praktikant vid UI:s Rysslandsprogram.

Sydkorea trotsar smittan – parlamentsval i ny terräng

Coronaepidemin väntas inte avhålla sydkoreanerna från att gå och rösta i parlamentsvalet. Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT Coronaepidemin väntas inte avhålla sydkoreanerna från att gå och rösta i parlamentsvalet. Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT

Analys. Kampanjerna inför parlamentsvalet i Sydkorea den 15 april är i full gång trots coronakrisen och rekordmånga väntas rösta. Politiska kontroverser har avlöst varandra sedan förra valet och ett nytt partipolitiskt landskap har fått fäste där mitten och vänstern vinner mark, skriver statsvetaren Gordana Malešević.

Presidentval i coronavirusets tid

Ett fältsjukhus anläggs i Central Park i New York, där primärvalet har skjutits upp i två månader på grund av pandemin. Foto: Mary Altaffer/AP/TT Ett fältsjukhus anläggs i Central Park i New York, där primärvalet har skjutits upp i två månader på grund av pandemin. Foto: Mary Altaffer/AP/TT

Analys. Presidentvalskampanjen i USA 1968 var synnerligen dramatisk. Den präglades av Vietnamkriget och kom att kantas av överraskningar, mord och stridigheter. Ändå förbleknar detta presidentvalsår när det gäller kontroverser och kriser i en jämförelse med 2020. President Donald Trump är intensivt både hatad och älskad, demokraterna är djupt splittrade och nu bäddar coronakrisen för drastiskt ändrade betingelser, skriver Jan Hallenberg som är USA-kännare och forskningsledare på UI.

Svår balansgång för EU:s smittskydd

EU:s smittskyddsmyndighet ECDC, som ligger i Solna, är den instans som har bäst överblick över pandemins utveckling i Europa men myndigheten har begränsade möjligheter att göra sig hörd. Foto: Jonathan Nackstrand/AFP/TT. EU:s smittskyddsmyndighet ECDC, som ligger i Solna, är den instans som har bäst överblick över pandemins utveckling i Europa men myndigheten har begränsade möjligheter att göra sig hörd. Foto: Jonathan Nackstrand/AFP/TT.

Knappt fyra kilometer från Folkhälsomyndigheten huserar Stockholms kanske bäst bevarade hemlighet: EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. Trots de enorma samhällsutmaningar som coronaviruset medfört är verksamheten fortfarande en doldis vilket speglar EU:s faktiska möjlighet att hantera hälsokrisen, skriver Louise Bengtsson, doktor i internationella relationer.

Pandemins globala chockeffekter

Reell eller upplevd frånvaro av ledarskap i USA och EU skapar ett vakuum, där inte minst Kina har en ambition att träda in.

Torbjörn Becker, Östekonomiska institutet vid Handels, och Martin Kragh, Rysslandschef vid UI
Reell eller upplevd frånvaro av ledarskap i USA och EU skapar ett vakuum, där inte minst Kina har en ambition att träda in.

Coronasmittan göder misstro mot Putin

För första gången under sina 20 år vid makten står Putin inför ett hot som han inte har erfarenhet av att kontrollera. Foto: Michail Klimentjev/AP/TT För första gången under sina 20 år vid makten står Putin inför ett hot som han inte har erfarenhet av att kontrollera. Foto: Michail Klimentjev/AP/TT

Analys. Den ryska regeringens hantering av coronakrisen visar brist på både planering och samordning vilket bäddar för ett nytt maktspel i Moskva. Samtidigt gör smittan det svårt för president Vladimir Putin att flytta fram sin position som planerat, skriver journalisten Maria Georgieva.

Karantän slår hårt mot Latinamerikas fattiga

Folk försöker hantera strikta karantänsregler och skydda sig bäst de kan i Caracas huvudstad Venezuela. På skylten står ”Tjänstgörande apotek”. Foto: Ariana Cubillos/AP/TT Folk försöker hantera strikta karantänsregler och skydda sig bäst de kan i Caracas huvudstad Venezuela. På skylten står ”Tjänstgörande apotek”. Foto: Ariana Cubillos/AP/TT

Hälften av alla arbetare i Latinamerika beräknas ha sin inkomst i den informella sektorn och för många innebär de karantänsregler som införs för att stoppa coronasmittan en katastrof. Miljontals människor lever bokstavligen ur hand i mun. De flesta regeringar försöker göra något för att dämpa effekterna för de mest utsatta men några förringar problemen, skriver journalisten Lars Palmgren.

Coronakrisen

Staters ömsesidiga beroenden har gått från att ses som en fredsgaranti till att betraktas som en sårbarhet.

Björn Fägersten
Staters ömsesidiga beroenden har gått från att ses som en fredsgaranti till att betraktas som en sårbarhet.

Indisk kraftansträngning mot coronasmittan

En flicka i Bombay (Mumbai) håller upp en skylt med budskapet "Ingen ska gå ut på vägarna". Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT En flicka i Bombay (Mumbai) håller upp en skylt med budskapet "Ingen ska gå ut på vägarna". Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT

Analys. Med en befolkning på över 1,3 miljarder människor och ett begränsat hälsosystem är Indien ett land där coronaviruset kan slå som hårdast. Nu pågår en kraftansträngning för att stoppa coronavirusets fortsatta spridning i världens mest folkrika demokrati. Hur Indien hanterar denna globala utmaning är betydelsefullt för pandemins fortsatta utbredning och får konsekvenser för världspolitiken, skriver Axel Nordenstam, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram.

Ebola kan hjälpa Afrika stävja corona

En man tar hand om skräp utanför det sjukhus där Nigerias första covid-19-patient lagts in. Foto: Sunday Alamba/AP/TT En man tar hand om skräp utanför det sjukhus där Nigerias första covid-19-patient lagts in. Foto: Sunday Alamba/AP/TT

Analys. Coronaviruset kom sent till Afrika och kontinenten kämpar nu för att hålla emot smittan. Om den får fäste hotar ett helt annat scenario än det vi sett hittills. Trångboddhet och bristande hygien förvärrar spridningen samtidigt som miljoner redan lever med ett nedsatt immunförsvar genom hiv och andra sjukdomar. Men Afrika har en fördel: erfarenheterna av ebola, skriver journalisten Görrel Espelund.

I Tunisien är islamister en del av demokratin

Anhängare till Ennahda firar partiets framgångar i parlamentsvalet i höstas. Foto: Riadh Dridi/AP/TT Anhängare till Ennahda firar partiets framgångar i parlamentsvalet i höstas. Foto: Riadh Dridi/AP/TT

Analys. Går det att förena islam och demokrati? Frågan har ställts på sin spets i Tunisien, där det islamistiska partiet Ennahda blev störst i parlamentsvalet 2019. Ennahda misslyckades som regeringsbildare men ingår i den koalitionsregering som nu bildats, och har blivit en tydlig del av demokratin, skriver Mikael Sahlberg, masterstudent i arabistik vid Freie Universität Berlin.

Coronakrisen hot mot Xi – attackerna på Sverige en del av försvaret

Medan kineserna kämpar för att klara vardagen och skydda sig mot smittan måste president Xi hantera slitningar inom partiet och kritik från flera håll. Foto: Andy Wong/AP/TT Medan kineserna kämpar för att klara vardagen och skydda sig mot smittan måste president Xi hantera slitningar inom partiet och kritik från flera håll. Foto: Andy Wong/AP/TT

Analys. Viruskrisen i Kina har skapat osäkerhet och inre slitningar inom maktapparaten. Genom den personkult som president Xi har skapat kring sig har han blivit måltavla för kritik och attackerna på Sverige är delvis ett led i strategin för att försvara sig, skriver journalisten Bertil Lintner.

Karikatyrer av Socialistpartiets ledare Walid Jumblatt, före detta sunnitiska premiärministern Fouad Siniora, Gebran Bassil, före detta utrikesminister, och Saad al-Hariri, som avgick som premiärminister den 29 oktober 2019. Foto: Ylva J Bergman Karikatyrer av Socialistpartiets ledare Walid Jumblatt, före detta sunnitiska premiärministern Fouad Siniora, Gebran Bassil, före detta utrikesminister, och Saad al-Hariri, som avgick som premiärminister den 29 oktober 2019. Foto: Ylva J Bergman

Libanon inför ekonomisk kollaps – proteströrelsen vill få slut på vanstyret

Analys. Ett massivt politiskt uppvaknande – så beskriver många den nuvarande situationen i Libanon. Protesterna som lockade tusentals ut på gatorna har mattats av men nu är strategin att med folkbildande samtal och stödaktioner kring dagsaktuella händelser visa att opinionen mot den styrande politiska eliten är starkare än någonsin. Samtidigt står landet inför den djupaste ekonomiska krisen på åratal.

Indien

De nya medborgarskapslagarna och en politik som skapar större osäkerhet för landets minoriteter kan få långtgående konsekvenser för den indiska demokratin.

Henrik Chetan Aspengren, forskare vid Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet
De nya medborgarskapslagarna och en politik som skapar större osäkerhet för landets minoriteter kan få långtgående konsekvenser för den indiska demokratin.

Erdoğan's war in Syria – a path to disaster

Turkey's President Erdoğan said the period of Turkey's unilateral self-sacrifice in relation to the refugees has come to an end. Photo: AP/TT Turkey's President Erdoğan said the period of Turkey's unilateral self-sacrifice in relation to the refugees has come to an end. Photo: AP/TT

Analysis. Turkey’s latest moves have put immense pressure on the EU and Russia, but it has nothing to do with neo-Ottomanism. Instead, strong anti-Kurdish underpinnings and Turkish nationalism are the main drivers of Erdoğan’s foreign policy in Syria and elsewhere. This combined with the fact that Erdoğan is surrounded by an entourage of people who dare not tell him differently could mean Turkey is heading for disaster, writes Cengiz Çandar, Senior Associate Fellow at the UI.

Polen backar inte för EU:s krav

De nya lagarna har utlöst en storm av protester från Polens jurister. Den 11 januari i år deltog mer än 1 000 domare och andra jurister i en demonstration i Warszawa. Foto: Peter Johnsson De nya lagarna har utlöst en storm av protester från Polens jurister. Den 11 januari i år deltog mer än 1 000 domare och andra jurister i en demonstration i Warszawa. Foto: Peter Johnsson

Analys. Kampen om den polska rättsstaten pågår för fullt. Regeringspartierna har infört nya lagar som har skärpt regeringens kontroll över domstolsväsendet och över hur domare ska utses. Trots att protesterna varit massiva och kritiken är överväldigande från EU tänker regeringen inte backa – och nu straffas domare som inte lyder den nya lagen, skriver Polenexperten Peter Johnson.

Maffia, mord och mutor färgar slovakiskt val

Mordet på den grävande journalisten Ján Kuciak och de påföljande massiva protesterna mot korruption inom eliten har förändrat slovakisk politik. Foto: Bundas Engler/AP/TT Mordet på den grävande journalisten Ján Kuciak och de påföljande massiva protesterna mot korruption inom eliten har förändrat slovakisk politik. Foto: Bundas Engler/AP/TT

Slovakien står och väger mellan fortsatt korrupt populiststyre eller en ny mer demokratiskt ambitiös regering. Valet den 29 februari genomförs samtidigt som landets hittills värsta skandal rullas upp i domstol. Valet är viktigare än man kan tro – stämningarna i hela Centraleuropa kan påverkas, skriver journalisten Olof Kleberg som följer utvecklingen i Slovakien.

106094

Traditionella värderingar som politiskt vapen

Nytt nummer!

Ord som ”familjevärderingar” och ”naturliga könsroller” har blivit allt vanligare slagträn inom politiken. Politiker världen över försöker vinna stöd genom att hävda att ”radikala” idéer om kön och sexualitet fått för stort inflytande och har tvingats på vanliga människor. Emil Edenborg analyserar de olika krafter som använder sig av den här retoriken och hur de samarbetar sinsemellan.

Mer om skriften

106038

Bli medlem i Utrikespolitiska institutet, UI

Teckna ditt medlemskap på ui.se!

Om du blir medlem hos oss på Utrikespolitiska institutet kan du regelbundet ta del av vår verksamhet till ett förmånligt pris. Ett medlemskap i UI är en bra utgångspunkt för att förstå mer om världen. Det ger också tillgång till ett inspirerande nätverk. Det finns medlemskap för privatpersoner, organisation/företag och skolor. Det kan tecknas när som helst under året och gäller i 12 månader framåt.

Läs mer om UI:s medlemskap på ui.se

Testa Landguiden

Information om alla världens länder

I Landguiden får du heltäckande och tillförlitlig information om alla världens länder, konflikter och organisationer. Med vårt unika statistikverktyg kan du jämföra utvecklingen i olika länder och göra egna analyser. Både texter och statistik uppdateras kontinuerligt av Utrikespolitiska institutets redaktörer som dagligen följer utvecklingen i världen.

Prenumerera på landguiden.se

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och programledaren David Attenborough talade med skolbarn vid en presentation av FN:s klimattoppmöte COP26 tidigare i år. Mötet har nu skjutits upp ett år till november 2021. Foto: Chris J Ratcliffe/AP/T

Coronakrisen sätter käppar i hjulet för klimatarbetet 

Analys. Klimatarbetet är i desperat behov av politisk vilja och reformer, men coronakrisen har tagit alla resurser i anspråk och riktar fokus åt andra håll. Arbetet för att minska utsläppen måste nu återupptas – och samtidigt öppnar sig nya möjligheter till en klimatomställning, skriver UI-forskarna Elin Jakobsson och Gunilla Reischl.

Från förebild till värsting – Ungerns tio år under Orbán

Under premiärminister Viktor Orbáns styre har den ungerska demokratin hamnat i fritt fall. Foto: Petr David Josek/AP/TT Under premiärminister Viktor Orbáns styre har den ungerska demokratin hamnat i fritt fall. Foto: Petr David Josek/AP/TT

Analys. Efter ett decennium som Ungerns premiärminister har Viktor Orbán etablerat en auktoritär stat i Europas hjärta och EU har inte förmått intervenera. Författaren Joakim Medin beskriver hur Orbán och regeringspartiet Fidesz har monterat ned demokratin och utnyttjat pandemin för att ta fler auktoritära steg som nu riskerar att permanentas.