Utrikesmagasinet

En kvinna når Tchad efter att ha flytt etnisk rensning mot masalitfolket i Darfur. Foto: Reuters/TT

Hög risk för folkmord igen i Darfur

Analys. På 00-talet chockades världen av våldet i Darfur i västra Sudan, där hundratusentals dödsoffer krävdes i nedbrända byar och den dåvarande diktatorn kom att efterlysas för folkmord. Trots att detta finns i färskt minne kommer nu varningar om att det grövsta av alla brott är på väg att upprepas i regionen, när krig på nytt rasar i det afrikanska jättelandet. Det kan också få stora återverkningar bortom katastrofens centrum, skriver Pia Daleke, Sudanredaktör på Landguiden vid Utrikespolitiska institutet.

Ett ljus i Centralamerikas mörker

Guatemalas tillträdande president Bernardo Arévalo. Foto: Moises Castillo/AP/TT

Analys. Kraftigt beväpnade knarkligor, mord, korruption och alltmer hårdföra regimer. Så ser den övergripande och mörka bilden av Centralamerika ut. Vad var det som hände? Det fanns en tid då det inte såg ut på det viset. Och nu kan – kanske – ett visst hopp för regionen ha väckts i Guatemala, det folkrikaste av länderna mellan Mexiko i väster och Colombia i öster, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Twitterkontot @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Expert: Urvattnad EU-pakt om migration

EU är oense om hur man ska hantera migranter som skickas mot unionen av ett annat land, som vid finsk-ryska gränsen. Foto: Lehtikuva/TT

Intervju. EU är efter tre års förhandlingar nära målsnöret med sin gemensamma asyl- och migrationspakt. Resultatet framstår som en ”urvattnad kompromiss”, säger Bernd Parusel, statsvetare och expert på migrationspolitik. En knäckfråga som inte är löst är den om tvingande gemensam ansvarsfördelning för medlemsländerna när flyktingar och migranter ska tas emot. Frågan är vad denna brist ska leda till när människor kommer att fortsätta söka sig till Europa.

Snart kan FN:s stora fredsinsatser i Afrika vara förbi

Många dödades i augusti i en protest mot FN i Goma i Kongo-Kinshasa. Foto: Reuters/TT

Analys. Förenta nationernas fredsbevarande trupper står inför en massiv förtroendekris i Afrika. Tillbakadragandet i Mali pågår under kaosartade former och i jättelandet Kongo-Kinshasa har FN-insatsen beordrats ut i förtid. Världsorganisationens uttåg väcker flera viktiga frågor om framtidens säkerhetsordning på kontinenten, skriver Görrel Espelund, journalist specialiserad på Afrika.

EU och det georgiska dilemmat

Demonstrationen som stoppade den "ryska" agentlagen. Foto: AP/TT

Analys. Bryssel eller Moskva? Frågan ställs nu på sin spets för Georgien – ett land som Ryssland delvis kontrollerar, där regeringen är antivästlig och folket vill ha EU-medlemskap. När EU:s ledare inom kort meddelar om det sydkaukasiska landet ska få kandidatstatus har unionen ett dilemma. Ge grönt ljus snabbt för att motverka rysk dominans, men få en kandidat som egentligen inte håller måttet? Eller vänta, men i så fall riskera en historisk chans att få in Georgien i den europeiska värmen. Det skriver Lina Sigurdh, praktikant på Centrum för Östeuropastudier vid UI.

Biden plockar inga poäng på grön politik

- Vi kan inte slå oss till ro, understryker Biden. Foto: AP/TT

Analys. Att jättar som USA och Kina minskar sina utsläpp är avgörande för jordens klimat. På knappt tre år har president Joe Biden tagit enorma kliv mot en grön omställning i USA. Men han har just inte fått något erkännande och det kan dessutom dröja flera år innan följderna märks på allvar. Under tiden växer oron för den helomvändning som väntar om Donald Trump vinner nästa års presidentval. En oro som kan kasta en skugga över FN:s stundande klimatmöte i Dubai, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

90 år senare: I krigets skugga minns ukrainarna hungeråren

Presidentparet hedrar svältoffren 2021. Foto: EPA/TT

Analys. Den 25 november tänder många ukrainare världen över ett ljus till minne av offren för holodomor, svältkatastrofen som kostade flera miljoner människor livet 1932–33. Svälten orsakades av den sovjetiske diktatorn Josef Stalins brutala försök att kollektivisera jordbruket och kväsa ukrainarnas motstånd, och i skuggan av Rysslands invasion är minnet av hungersnöden fortfarande aktuellt – och omtvistat. Det skriver Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning.

Ny läcka: så har Cypern smörjt Putins regim

Ryska pengar har flödat genom Cypern. Foto: ICIJ

Analys. EU-medlemmen Cypern har stärkt Kremls ekonomiska muskler och slussat pengar åt oligarker – trots EU:s centralt beslutade sanktioner mot Ryssland. Det framgår av en stor journalistisk granskning som Utrikesmagasinet sampublicerar med ett 70-tal medier runtom i världen. ”Det visar på en sårbarhetsfälla i EU. Unionens länder är ömsesidigt beroende av varandra samtidigt som de inte vill ge EU överstatlig makt att tygla en enskild medlemsstat”, konstaterar Björn Fägersten, senior forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Utrikesmagasinet special: hotet från kärnvapnen

Global ödesfråga. Foto: AP/TT

Med ryska hot, kinesiska supermaktsambitioner och fler kärnvapenstater riskerar världen en ny era av okontrollerad upprustning. Utrikesmagasinet publicerar därför ett artikelpaket om dessa domedagsvapen, om dagsläget, deras historia, nedrustningsförhandlingar och försöken att förhoppningsvis kontrollera dem. En kärnvapenfri värld känns avlägsen. Ändå skulle troligen inget land ha något att vinna på att använda vapnen.

När extremhögern gör klimatfrågan till sin

Solidaritetsmarsch efter det ekofascistiska massmordet i Nya Zeeland 2019. Foto: AP/TT

Analys. Den allt starkare högerextremismen i kombination med tilltagande klimatförändringar och ökande klimatångest har bidragit till att den så kallade ekofascismen har återfötts i ny tappning. Ideologin, som bland annat har rötter i Nazityskland, har bidragit till våldsdåd men kan också få djupgående följder för klimat- och jämställdhetspolitik. Det skriver Jennifer Bergman, samordnare på programmet för global politik och säkerhet vid Utrikespolitiska institutet.

Hot om nytt krig pressar Armenien söka hjälp i väst

Armenier i Grekland demonstrerar till stöd för dem som tvingats lämna Nagorno-Karabach (Artsach på armeniska). Foto: AP/TT

Analys. Armenien har förlorat på slagfältet, blivit lämnat i sticket av sin traditionella allierade, Ryssland, och är inklämt mellan två fientliga grannar, Azerbajdzjan och Turkiet. Inför hotet om ett nytt krig sträcker Armenien ut handen till EU och väst i hopp om hjälp, skriver Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.

Ex-oligarken: Enbart fredliga protester fäller inte Putin

Rikast, fängslad och nu regimkritiker i exil. Foto: Henrik Montgomery/TT

Intervju. Om Vladimir Putin ska falla krävs att delar av militären vänder sig mot honom. En plötslig motgång i Ukraina kan utlösa en sådan händelseutveckling – och skapa möjlighet för ett framgångsrikt folkligt uppror. Att skapa ett demokratiskt Ryssland skulle dock inte bli lätt, säger Michail Chodorkovskij, tidigare fängslad oligark och en av den ryska oppositionens galjonsfigurer i exil, i en intervju med Utrikesmagasinet. Själv säger han sig inte vilja leda landet.

Politisk pingpong i paradiset

Upprört vatten bortom lugnet i turistparadiset. Foto: Shutterstock/TT

Analys. Att vara ett litet land som blir föremål för flera stormakters samtidiga uppmärksamhet och lojalitetskrav kan vara en svårmanövrerad och splittrad upplevelse. I en värld där maktcentrumen blir fler och rivaliteten mellan dem ökar blir den situationen också alltmer vanlig, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma som ger ett brännande aktuellt exempel på pingpong med stormakterna: Maldiverna.

Biden prövas i Mellanöstern

Sammanflätade. Foto: AP/TT

Analys. Joe Biden behöver all sin politiska erfarenhet när han tar sig an en av världens mest svårlösta och explosiva konflikter – och försöker förhindra att den skenar bortom all kontroll. Presidentens öde sammanflätas nu med den hårt kritiserade premiärministern Benjamin Netanyahus och de riskabla vägar som den judiska staten har att gå. På hemmaplan måste Biden få igenom resurser både till sin gamla och nära allierade Israel och till Ukraina, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

”Israels 11 september” öppnar nytt historiskt kapitel

Polis evakuerar en familj i södra Israel. Foto: AP/TT

Intervju. Hamas stora attack in på israeliskt territorium väcker jämförelser med Pearl Harbor och 11 september och lär leda till en ny syn på landets säkerhet. Islamiströrelsen ska nu krossas och en återockupation av Gaza kan inte uteslutas. Kritiken i Israel är redan enorm sedan man tagits på sängen, och det är tveksamt om premiärminister Benjamin Netanyahu i längden kommer att kunna sitta kvar, säger Israelexperten Isabell Schierenbeck till Utrikesmagasinet.

Cypern kläms mellan Turkiet och EU i migrantfrågan

Protest på Cypern mot högerextrema attacker på migranter. Foto: AFP/TT

Analys. Cypern skakas av en rad våldsamma attacker mot migranter. Samtidigt har migrationen en längre tid stått i fokus i önationen som i flera år har haft flest asylansökande inom EU i förhållande till sin befolkning. Cypern har svårt att hantera inflödet och migrantfrågan är komplex eftersom den starkt hänger ihop med öns tudelning, skriver Alexandra Sandels, journalist verksam på Cypern.

Blair åter in i värmen när Labour går åt höger

Labourledaren Keir Starmer med företrädarna Tony Blair och Gordon Brown. Foto: AP/TT

Analys. Om det vore val i Storbritannien i dag skulle det sannolikt bli ett maktskifte. Sedan början av 2022 leder Labour klart över Tories i opinionsundersökningarna. Under Keir Starmer har partiet tagit ett tydligt kliv åt höger och den kontroversiella förre premiärministern och Labourledaren Tony Blair har släppts in i den politiska värmen. Men det är fortfarande osäkert vilken politik som Starmer egentligen tänker föra och valet lär dröja till nästa år, skriver journalisten Lena Karlsson.

Kamp om Sydamerikas litium i klimatkrisens spår

Saltöknen Salar de Uyuni i Bolivia är världens största litiumreserv. Foto: AP/TT

Analys. Kampen om strategiska råvaror som behövs för den gröna omställningen hårdnar världen över. I ett triangelformat område i gränslandet mellan Chile, Argentina och Bolivia finns världens största reserver av litium. Utländska intressen tävlar nu om att säkra tillgång till det ”vita guldet”, som är en nyckelkomponent i batterier. Kontroll över utvinningen handlar inte bara om ekonomi utan även om miljö, mänskliga rättigheter och geopolitik, skriver Ylva Lindahl, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.