Utrikesmagasinet

Foto: AP/TT

Putin kan vinna valet i Rumänien

Analys. Med löftet ”Make Romania Great Again” och stoppat stöd till Ukraina lutar det åt seger för högernationalisten George Simion i presidentvalet på söndag. Men oavsett vem som vinner kommer EU att behöva hantera en ny politisk utveckling i Rumänien. Befolkningen verkar ha fått nog av de etablerade partierna, och Ryssland är mycket behjälpligt med att erbjuda alternativ, skriver Fanny Wallberg och Hugo von Essen vid Centrum för Östeuropastudier.

Fred fortfarande en utopi i gerillakrigens land

Polis patrullerar efter gerillaattacker som tvingat tusentals på flykt. Foto: TT/AP

Analys. Landets historia och geografi, liksom den lukrativa droghandeln, innebär att Colombia är som gjort för gerillakrig. Ingen annan latinamerikansk nation har heller drabbats lika extremt mycket av väpnade inbördes konflikter. Nu har även det senaste försöket att skapa fred kollapsat efter ett tidigare hoppfullt initiativ, skriver journalisten och Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Via UI:s sida på LinkedIn
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Kina kliver fram när USA för krig mot forskning

Ill: Shutterstock/TT

Analys. En jordbävning kan vara på väg inom forskningen: USA – som sedan kalla krigets början varit världens ledande forskningsnation – kan inom några årtionden se sig förbisprunget av diktaturen Kina. Skiftet kan få långtgående konsekvenser för den fria forskningen och för vem som ska stå för framtidens samhällsomdanande innovationer. Europa och den demokratiska världen behöver vara rustad för denna förändring, skriver Erik Mo Welin och Viktor Hellblom vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Mörka moln över nygammal konflikt

Indien säger sig ha skapat normalitet i Kashmir, men orosmolnen drar in över regionen. Foto: AP/TT

Analys. Det mullrar i Kashmir, en av världens mångåriga och potentiellt mest ödesdigra konflikthärdar, efter ett terrordåd mot turister och Indiens efterföljande anfall på Pakistan. Omvärlden vill dock inte ha en ny storkonflikt på halsen – särskilt inte mellan dessa två kärnvapenmakter som redan har utkämpat flera krig om det delade området. Och USA:s president Donald Trump har till Indiens stora besvikelse visat visst stöd för Pakistan, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

”Tyskland är tillbaka”: Han ska leda Europas bjässe

Världen har väntat på Merz. Foto: DPA/AP/TT

Analys. Världen har väntat på Friedrich Merz. Men det som har väckt förhoppningar på världsscenen har samtidigt gjort honom ifrågasatt på hemmaplan, där högernationalistiska AFD för första gången blivit störst i en opinionsmätning. Den 6 maj väntas Merz bli vald till förbundskansler, och utmaningarna är minst sagt stora: en haltande ekonomi, USA:s nya omvälvande presidentskap och kriget i Ukraina. Det skriver journalisten Jan Lewenhagen.

Amerikansk expert: Nato riskerar spricka

Trump har de undertecknat beslut i rakettempo. Ska han även skriva under på att träda ut ur Nato? Foto: AP/TT

Intervju. Europa måste vara berett på att Nato kan splittras. Det säger Stephen M Walt, professor i internationella relationer vid Harvarduniversitetet. Trots att Donald Trump är nyckfull och ändrar sig snabbt måste omvärlden också ta hans uppseendeväckande utspel på allvar, säger Walt när den amerikanske presidenten snart har avverkat 100 dagar av sin andra mandatperiod. Han varnar även för att kretsen kring Trump kan försöka klamra sig fast vid makten genom valfusk – särskilt om de riskerar att ställas till svars.

Värsta krisen i Bosnien sedan kriget

Anhängare till Milorad Dodik protesterar sedan den bosnienserbiske ledaren fällts i domstol. Foto: AP/TT

Analys. Bosnien-Hercegovina – stöpt i blod och krig på 1990-talet – är i ett akut politiskt dödläge som i förlängningen hotar att splittra landet. En ny våldsam konflikt mellan folkgrupperna kan inte uteslutas på sikt. Situationen har ställts på sin spets sedan den bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik dömts till fängelse – men inte gripits – för sina anspråk på att bryta ut sin del av landet. I bakgrunden hejas sönderfallet på av Ryssland, Serbien och Ungern, skriver Fanny Wallberg och Adea Gafuri vid Utrikespolitiska institutet.

USA kan tvinga på Europa sin kamp mot Kina

Ill: Shutterstock/TT

Analys. Med Donald Trumps återkomst till makten är världspolitiken i sitt ostadigaste skede sedan det kalla kriget. Dagliga tillkännagivanden och svängningar från Vita huset försvårar analysen för de mest luttrade bedömare på världens utrikesdepartement och aktiebörser. Men ingen kan missta sig på ett grundläggande skifte i USA:s politik, en kursomläggning så svindlande snabb och radikal att den för många framstår som helt kaotisk. Det är ett skifte som kan fösa in Europa i USA:s fålla gentemot Kina, skriver Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Val i Ukraina får inte slut på kriget

Volodymyr Zelenskyj har starkast stöd bland Ukrainas aktiva politiker, men förre överbefälhavaren Valerij Zaluzjnyj (t h) är enligt flera mätningar ännu populärare. Foto: Ukrainas presidentkansli via AP/TT

Analys. I både Moskva och Washington förs argument fram för att Ukraina borde hålla president- och parlamentsval. Det är dock inte realistiskt att sådana skulle kunna genomföras inom en snar framtid. De skulle inte heller göra mycket för att förändra Kievs utrikespolitik och hållning gentemot Ryssland. Dessutom är president Volodymyr Zelenskyj av allt att döma fortfarande landets populäraste aktiva politiker, skriver Andreas Umland, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier och verksam i Kiev.

USA skjuter sig i foten

Färre upplägg i skatteparadis lär uppdagas när mediestöd minskar. Foto: AFP/TT

Analys. Det är inte bara Donald Trumps tullar som lär slå tillbaka på USA självt. När presidenten stryper stöd till internationella medier både skadar det demokratin och minskar möjligheterna att avslöja korruption, penningtvätt och skattebrott. Det innebär i sin tur att världens länder – inklusive USA – lär gå miste om mångmiljardbelopp som man annars hade kunnat driva in, visar nya siffror. Men kanske kan Europa bli en räddningsplanka när Vita huset slänger demokratibistånd på soptippen, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg från Strasbourg.

Fallet El Salvador: Från gängens till statens övergrepp

USA:s säkerhetsminister Kristi Noems besök i mars i gängfängelset i El Salvador. Foto: AP/TT

Analys. El Salvador är ett av de länder i världen som har drabbats värst av gängkriminalitet. Men den lilla centralamerikanska staten har gjort en raketresa på tre år från botten till toppen när det gäller hur befolkningen upplever sin säkerhet, och har passerat Sverige. När El Salvador nu blir en kommersiell fångkoloni åt USA finns ytterligare skäl att syna landet – och flagga för hur en befolkning plågad av grov brottslighet kan vilja ledas av en person som president Nayib Bukele, som själv kallar sig ”världens coolaste diktator”. Det skriver journalisten Magnus Falkehed från San Salvador.

Först Gaza – sedan Västbanken?

Roland Friedrich, chef för Unrwa på Västbanken, vid ett av FN-organets kontor sedan det demolerats i en israelisk militärräd. Foto: AFP/TT

Intervju. Samtidigt som Israels nya bombningar över Gaza har fått dödstalen att stiga kraftigt igen, ökar våldsspiralen på Västbanken och oron för etnisk rensning. Och nu organiserar sig och radikaliseras unga palestinier i en mängd nya grupperingar för att göra motstånd mot den israeliska ockupationen. Det görs klart av FN-organet Unrwas chef för Västbanken. Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren träffade honom under hans Stockholmsbesök nyligen.

Turkiet vid avgörande vägskäl

Kravallpolis mot demonstranter i Istanbul. Foto: AP/TT

Analys. För första gången sedan 2015 äger en dialog rum mellan Turkiet och det kurdiska terrorstämplade PKK, vilket kan leda till ett avslut på den över 40 år långa väpnade konflikten. Samtidigt har landets kanske mest populära oppositionspolitiker, Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu, gripits anklagad bland annat för samröre med just PKK. Utfallet av dessa processer kan avgöra vad Turkiet kommer att vara för land framöver, skriver Aras Lindh, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Syriens statsbygge knakar efter massdödande

Syrier flyr igen, efter dödandet av alawiter. Foto: AP/TT

Analys. Smekmånaden mellan den nya regeringen och det syriska folket varade inte mer än tre månader. Massmorden på den shiamuslimska minoriteten alawiter riskerar att utlösa ännu mer våld mellan grupper med olika religiös tillhörighet, och visar på hur svag kontroll regimen har över sina allierade sunnimuslimska styrkor. I bakgrunden finns utländska intressen som kan backa upp olika grupper och föra Syrien mot ett nytt krig, skriver Zamzam Khatab vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Serbien vid kokpunkten

Tyst minut för vad demonstranterna ser som dödsoffer för korruptionen i Serbien. Foto: AP/TT

Analys. I Serbien rasar de just nu kanske ihärdigaste och största protesterna i världen mot en regering. För första gången på 13 år är den auktoritäre presidenten Aleksandar Vučićs makt hotad på allvar. Men till skillnad från andra regimkritiska demonstranter i Östeuropa bär de serbiska varken EU-flaggor eller vädjar till Bryssel om stöd. Frågan är om missnöjet kan leda till verklig förändring, när oppositionen är splittrad och EU är måttligt intresserat. Konflikten har nu ställts på sin spets, och risken för en våldsam utveckling är uppenbar, skriver Fanny Wallberg vid Centrum för Östeuropastudier.

USA:s biståndsstopp – ett dråpslag mot världens fattiga

Somaliska flyktingar hör till dem som fått nödhjälp från USAID. Foto: AP/TT

Analys. När världens största biståndsmyndighet USAID slår igen riskerar miljoner hivsmittade att bli utan mediciner. Konsekvenserna för vad avbrottet innebär för global utveckling är svåröverskådliga. USAID var även en stor givare av demokratibistånd, vilket får experter att varna för de risker som nedmonteringen innebär för oberoende medier och människorättsorganisationer, skriver Görrel Espelund, redaktör på Utrikespolitiska institutet.

Fransk ex-premiärminister: Så ska Europa klara sig självt

Dominique de Villepin har länge varnat för USA:s dominans på världsscenen. Foto: Sipa/TT

Intervju. När USA äventyrar den transatlantiska alliansen måste Europa omedelbart enas bakom en ny försvarspolitik. Det säger den franska tidigare premiärministern Dominique de Villepin som väntas ställa upp i presidentvalet 2027. I en intervju med Utrikesmagasinet berättar han om sin strategi för att hantera Europas nya säkerhetspolitiska läge. "Vi har nu tre illiberala supermakter: Ryssland, Kina och USA. USA kan inte längre betraktas som en allierad till Europa".

Splittrat Israel söker sin identitet

En av många protester mot regeringen Netanyahu. Foto: AP/TT

Analys. Med krig på flera fronter för tillfället bakom sig är israelerna lika djupt splittrade i synen på sin regering och på landets politiska system som de var före Hamas brutala attack 2023. Bosättarhögern fortsätter att stärkas och blir alltmer våldsam på Västbanken. Det råder också djup oenighet om hur konflikten med palestinierna kan lösas – eller om det ens är möjligt eller önskvärt. Det skriver Isabell Schierenbeck, expert på israelisk politik.

Så utmanas Trumps sätt att styra

Protest i New York mot Trumps styre. Foto: AP/TT

Analys. Kupp? Konstitutionell kris? Hänsynslös utvidgning av presidentens makt? Eller legitimt regerande? Debattvågorna går höga i USA, och motstånd mobiliseras nu snabbt mot Donald Trumps sätt att leda landet. Det enda alla är ense om är att det blir Högsta domstolen som till sist avgör. Det kan dock ta lite tid innan något mål når dit, skriver journalisten Karin Henriksson från Washington, där de tre grenarna i det amerikanska statsskicket just nu gnuggas mot varandra.

Dånande väckarklocka för Europa

Ska Putin och Trump skaka hand över huvudet på Europa? Bild från 2019. Foto: Reuters/TT

Analys. “There is a new sheriff in town.” Med de orden – och en utskällning av Europas demokratier – förklarade Donald Trumps vicepresident JD Vance att relationen med USA inte är som förr. Efter den stora säkerhetskonferensen i München drar många i Europa slutsatsen att man framöver inte kan räkna med Washington som allierad. Att man nu måste satsa enorma resurser på upprustning för att rädda sitt eget skinn. Den närmaste tiden kan bli avgörande, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg i München.