Utrikesmagasinet

Anhängare till Milorad Dodik protesterar sedan den bosnienserbiske ledaren fällts i domstol. Foto: AP/TT

Värsta krisen i Bosnien sedan kriget

Analys. Bosnien-Hercegovina – stöpt i blod och krig på 1990-talet – är i ett akut politiskt dödläge som i förlängningen hotar att splittra landet. En ny våldsam konflikt mellan folkgrupperna kan inte uteslutas på sikt. Situationen har ställts på sin spets sedan den bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik dömts till fängelse – men inte gripits – för sina anspråk på att bryta ut sin del av landet. I bakgrunden hejas sönderfallet på av Ryssland, Serbien och Ungern, skriver Fanny Wallberg och Adea Gafuri vid Utrikespolitiska institutet.

USA kan tvinga på Europa sin kamp mot Kina

Ill: Shutterstock/TT

Analys. Med Donald Trumps återkomst till makten är världspolitiken i sitt ostadigaste skede sedan det kalla kriget. Dagliga tillkännagivanden och svängningar från Vita huset försvårar analysen för de mest luttrade bedömare på världens utrikesdepartement och aktiebörser. Men ingen kan missta sig på ett grundläggande skifte i USA:s politik, en kursomläggning så svindlande snabb och radikal att den för många framstår som helt kaotisk. Det är ett skifte som kan fösa in Europa i USA:s fålla gentemot Kina, skriver Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Val i Ukraina får inte slut på kriget

Volodymyr Zelenskyj har starkast stöd bland Ukrainas aktiva politiker, men förre överbefälhavaren Valerij Zaluzjnyj (t h) är enligt flera mätningar ännu populärare. Foto: Ukrainas presidentkansli via AP/TT

Analys. I både Moskva och Washington förs argument fram för att Ukraina borde hålla president- och parlamentsval. Det är dock inte realistiskt att sådana skulle kunna genomföras inom en snar framtid. De skulle inte heller göra mycket för att förändra Kievs utrikespolitik och hållning gentemot Ryssland. Dessutom är president Volodymyr Zelenskyj av allt att döma fortfarande landets populäraste aktiva politiker, skriver Andreas Umland, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier och verksam i Kiev.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Via UI:s sida på LinkedIn
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

USA skjuter sig i foten

Färre upplägg i skatteparadis lär uppdagas när mediestöd minskar. Foto: AFP/TT

Analys. Det är inte bara Donald Trumps tullar som lär slå tillbaka på USA självt. När presidenten stryper stöd till internationella medier både skadar det demokratin och minskar möjligheterna att avslöja korruption, penningtvätt och skattebrott. Det innebär i sin tur att världens länder – inklusive USA – lär gå miste om mångmiljardbelopp som man annars hade kunnat driva in, visar nya siffror. Men kanske kan Europa bli en räddningsplanka när Vita huset slänger demokratibistånd på soptippen, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg från Strasbourg.

Fallet El Salvador: Från gängens till statens övergrepp

USA:s säkerhetsminister Kristi Noems besök i mars i gängfängelset i El Salvador. Foto: AP/TT

Analys. El Salvador är ett av de länder i världen som har drabbats värst av gängkriminalitet. Men den lilla centralamerikanska staten har gjort en raketresa på tre år från botten till toppen när det gäller hur befolkningen upplever sin säkerhet, och har passerat Sverige. När El Salvador nu blir en kommersiell fångkoloni åt USA finns ytterligare skäl att syna landet – och flagga för hur en befolkning plågad av grov brottslighet kan vilja ledas av en person som president Nayib Bukele, som själv kallar sig ”världens coolaste diktator”. Det skriver journalisten Magnus Falkehed från San Salvador.

Först Gaza – sedan Västbanken?

Roland Friedrich, chef för Unrwa på Västbanken, vid ett av FN-organets kontor sedan det demolerats i en israelisk militärräd. Foto: AFP/TT

Intervju. Samtidigt som Israels nya bombningar över Gaza har fått dödstalen att stiga kraftigt igen, ökar våldsspiralen på Västbanken och oron för etnisk rensning. Och nu organiserar sig och radikaliseras unga palestinier i en mängd nya grupperingar för att göra motstånd mot den israeliska ockupationen. Det görs klart av FN-organet Unrwas chef för Västbanken. Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren träffade honom under hans Stockholmsbesök nyligen.

Turkiet vid avgörande vägskäl

Kravallpolis står mot demonstranter sedan Istanbuls borgmästare gripits. Foto: AP/TT

Analys. För första gången sedan 2015 äger en dialog rum mellan Turkiet och det kurdiska terrorstämplade PKK, vilket kan leda till ett avslut på den över 40 år långa väpnade konflikten. Samtidigt har landets kanske mest populära oppositionspolitiker, Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu, gripits anklagad bland annat för samröre med just PKK. Utfallet av dessa processer kan avgöra vad Turkiet kommer att vara för land framöver, skriver Aras Lindh, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Syriens statsbygge knakar efter massdödande

Syrier flyr – igen, efter massdödandet av alawiter. Här korsar en grupp gränsen till Libanon. Foto: Hussein Malla/AP/TT

Analys. Smekmånaden mellan den nya regeringen och det syriska folket varade inte mer än tre månader. Massmorden på den shiamuslimska minoriteten alawiter riskerar att utlösa ännu mer våld mellan grupper med olika religiös tillhörighet, och visar på hur svag kontroll regimen har över sina allierade sunnimuslimska styrkor. I bakgrunden finns utländska intressen som kan backa upp olika grupper och föra Syrien mot ett nytt krig, skriver Zamzam Khatab vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Serbien vid kokpunkten

Tyst minut för vad demonstranterna ser som dödsoffer för korruptionen i Serbien. Foto: AP/TT

Analys. I Serbien rasar de just nu kanske ihärdigaste och största protesterna i världen mot en regering. För första gången på 13 år är den auktoritäre presidenten Aleksandar Vučićs makt hotad på allvar. Men till skillnad från andra regimkritiska demonstranter i Östeuropa bär de serbiska varken EU-flaggor eller vädjar till Bryssel om stöd. Frågan är om missnöjet kan leda till verklig förändring, när oppositionen är splittrad och EU är måttligt intresserat. Konflikten har nu ställts på sin spets, och risken för en våldsam utveckling är uppenbar, skriver Fanny Wallberg vid Centrum för Östeuropastudier.

USA:s biståndsstopp – ett dråpslag mot världens fattiga

Somaliska flyktingar hör till dem som fått nödhjälp från USAID. Foto: AP/TT

Analys. När världens största biståndsmyndighet USAID slår igen riskerar miljoner hivsmittade att bli utan mediciner. Konsekvenserna för vad avbrottet innebär för global utveckling är svåröverskådliga. USAID var även en stor givare av demokratibistånd, vilket får experter att varna för de risker som nedmonteringen innebär för oberoende medier och människorättsorganisationer, skriver Görrel Espelund, redaktör på Utrikespolitiska institutet.

Fransk ex-premiärminister: Så ska Europa klara sig självt

Dominique de Villepin har länge varnat för USA:s dominans på världsscenen. Foto: Sipa/TT

Intervju. När USA äventyrar den transatlantiska alliansen måste Europa omedelbart enas bakom en ny försvarspolitik. Det säger den franska tidigare premiärministern Dominique de Villepin som väntas ställa upp i presidentvalet 2027. I en intervju med Utrikesmagasinet berättar han om sin strategi för att hantera Europas nya säkerhetspolitiska läge. "Vi har nu tre illiberala supermakter: Ryssland, Kina och USA. USA kan inte längre betraktas som en allierad till Europa".

Splittrat Israel söker sin identitet

En av många protester mot regeringen Netanyahu. Foto: AP/TT

Analys. Med krig på flera fronter för tillfället bakom sig är israelerna lika djupt splittrade i synen på sin regering och på landets politiska system som de var före Hamas brutala attack 2023. Bosättarhögern fortsätter att stärkas och blir alltmer våldsam på Västbanken. Det råder också djup oenighet om hur konflikten med palestinierna kan lösas – eller om det ens är möjligt eller önskvärt. Det skriver Isabell Schierenbeck, expert på israelisk politik.

Så utmanas Trumps sätt att styra

Protest i New York mot Trumps styre. Foto: AP/TT

Analys. Kupp? Konstitutionell kris? Hänsynslös utvidgning av presidentens makt? Eller legitimt regerande? Debattvågorna går höga i USA, och motstånd mobiliseras nu snabbt mot Donald Trumps sätt att leda landet. Det enda alla är ense om är att det blir Högsta domstolen som till sist avgör. Det kan dock ta lite tid innan något mål når dit, skriver journalisten Karin Henriksson från Washington, där de tre grenarna i det amerikanska statsskicket just nu gnuggas mot varandra.

Dånande väckarklocka för Europa

Ska Putin och Trump skaka hand över huvudet på Europa? Bild från 2019. Foto: Reuters/TT

Analys. “There is a new sheriff in town.” Med de orden – och en utskällning av Europas demokratier – förklarade Donald Trumps vicepresident JD Vance att relationen med USA inte är som förr. Efter den stora säkerhetskonferensen i München drar många i Europa slutsatsen att man framöver inte kan räkna med Washington som allierad. Att man nu måste satsa enorma resurser på upprustning för att rädda sitt eget skinn. Den närmaste tiden kan bli avgörande, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg i München.

Islamister rycker fram efter revolten i Bangladesh

Jublande islamister i Dhaka. Foto: ZUMA Press Wire/TT

Analys. Ett halvår efter störtandet av Sheikh Hasinas maktfullkomliga och korrupta regim i Bangladesh har glädjeruset förbytts i bister verklighet. Laglösheten är utbredd, och någon tidtabell för när nya val ska hållas finns inte. Under tiden hävdar sig islamistiska krafter alltmer och siktar in sig på att skapa en stat styrd av sharialagar. Det kan få följder långt utanför regionen, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Grannländer kan pressas att ta emot palestinier

Plats för en amerikansk riviera? Foto: Rawanmurad2025/Wikimedia Commons

Analys. Donald Trumps utspel om att USA tänker ta äganderätt över Gaza, förflytta palestinier och anlägga en ny riviera på deras kustremsa – över krigsruiner där tusentals döda kan ligga gömda under rasmassorna – väcker heta känslor i Egypten. I detta land, dit USA:s president vill flytta palestinier mot deras vilja, ses utspelet som både bisarrt och folkrättsvidrigt. Men offentliga protester tillåts inte. Och Egyptens ekonomiska utsatthet kan påverka besluten, skriver Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren från Kairo.

Befrielserörelserna tappar greppet

Kö till vallokal i Namibia 2024. Foto: AP/TT

Analys. Supervalåret 2024 i södra Afrika blev ett kraftigt bakslag för regionens regeringspartier. Tidigare befrielserörelser – som kunnat förlita sig på historiska meriter och väljarnas lojalitet – fick i fjolårets val böja sig för en desillusionerad ung befolkning som tröttnat på ouppfyllda löften och ekonomiska ojämlikheter. Det skriver Görrel Espelund, Afrikaredaktör för Landguiden vid Utrikespolitiska institutet, från Kapstaden.

Dags för Syriens ledare att leverera

Ska frihetskänslan bestå i Damaskus? Foto: AP/TT

Analys. Ska Syrien gå mot islamism eller tolerans? Fred eller religiöst präglat våld? Den förre islamistiske rebelledaren Ahmed al-Sharaa har utropats till president av de väpnade grupper som drev diktatorn Bashar al-Assad på flykt, och öppnar nu för en nationell konferens om landets framtid. Därmed är det upp till bevis om Sharaa tänker bädda för det inkluderande samhälle han har talat om, konstaterar Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren i Damaskus.

Regimvänlig kinesisk app slår i USA

Toppade lista över nedladdade appar. Foto: AP/TT

Analys. Miljontals unga amerikaner har på sistone sökt sig till Rednote, en av Kinas största sociala appar. Många av dem kallar sig "flyktingar från Tiktok". På Rednote censureras regimkritik mot Peking medan positiva myter om Kina flödar fritt. Appens popularitet bland unga amerikaner tyder på att det nu är relativt lätt för Kina att exploatera inhemska spänningar i USA för att sprida nationalistiska budskap, skriver journalisten Martin Gelin.

Grönlandshot utlöser dansk kris

Bild: Shutterstock/TT

Analys. Med Donald Trumps krav på full kontroll över Grönland är jätteöns självständighet inte längre en debattfråga. Nu handlar det om akut krishantering. I sak kan den amerikanske presidenten få allt det han pekar på utan att hota militärt, med tullar eller genom att locka med dollar. Det gör inte balansgången mindre svår, vare sig i den grönländska huvudstaden Nuuk eller i Köpenhamn, skriver den Danmarksbaserade journalisten Staffan Dahllöf.

Hur Trump hotar världens folkhälsa

Vaccinförnekaren Robert Kennedy Jr har fått den mäktigaste hälsopolitiska posten i USA av Donald Trump. Foto: AP/TT

Analys. En vaccinförnekare som hälsochef. Utträde ur WHO. Och munkavle på alla anställda på sociala myndigheter. I och med Donald Trumps tillträde som president är det inte bara USA:s befolkning som riskerar att drabbas av en hälsopolitik som inte är grundad i vetenskap. Mindre uppmärksammat är att maktskiftet även utgör ett hot mot den globala hälsan, skriver folkhälsoexperterna Toomas Timpka och James M Nyce.