Utrikesmagasinet

Demonstranter flyr för livet undan militärens kulor i Myanmars största stad Yangon, men FN:s säkerhetsråd ingriper inte. Foto: AP/TT

Handlingsförlamat säkerhetsråd bättre än inget alls

Analys. Blodet flyter på Myanmars gator. Jemens krigsbarn svälter. Kvinnor utsätts för massvåldtäkter i Tigray. Men FN:s säkerhetsråd stoppar ingenting. Ändå skulle en värld utan rådet vara en sämre värld, skriver Inger Österdahl, professor i folkrätt.

Tysklands De gröna: från skägg och blommor mot högsta makten

Europas mäktigaste politiker efter valet i september? De grönas Annalena Baerbock har siktet inställt på att efterträda kristdemokraten Angela Merkel. Foto: Markus Schreiber/AP/TT

Analys. Fyrtio år efter bildandet står De gröna i Tyskland på tröskeln till sitt definitiva genombrott. Kanslerposten är inom räckhåll sedan realisterna i partiet segrat. Det borgar för att EU:s största land kan komma att skärpa klimatpolitiken för hela unionen. Journalisten Jan Lewenhagen berättar historien om det brokiga parti som är en förebild för den internationella gröna rörelsen.

Presidentdöd skakar om Sahel och västlig kamp mot terrorism

Nära allierade. Frankrikes president Emmanuel Macron välkomnar sin kollega från Tchad Idriss Déby i Paris 2019. Foto: Francois Mori/AP/TT

Analys. Inte bara Tchad chockades när det strategiskt viktiga afrikanska landets starke man sedan 30 år, president Idriss Déby Itno, dödades av rebeller. Västvärlden, med Frankrike i spetsen, kan därmed ha förlorat en bundsförvant i kampen mot jihadister i Sahara och Sahel, skriver Pia Daleke, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Bidens nystart reparerar inte skadan efter Trump

Joe Biden vid ett besök den 14 april 2021 på krigskyrkogården i Arlington, då han tillkännagav det omdiskuterade beslutet att de sista amerikanska soldaterna ska lämna Afghanistan den 11 september. Foto: Andrew Harnik/AP/TT

Analys. USA är tillbaka! Joe Bidens signal till omvärlden är tydlig: Washington har nu samma centrala position i global politik som före parentesen Donald Trump. Det välkomnas av många demokratier. Men den nya president-administrationen tycks inte fullt ut förstå hur skadat förtroendet för USA är, och att det inte bara går att vrida tillbaka klockan, skriver Jan Hallenberg, USA-expert och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.

Spricker Storbritannien? Skottland utmanar på nytt efter brexit

Brexit bäddar för bye bye, Britain? Skotska fiskare hör till dem som förlorat på EU-utträdet. Jane Barlow/PA/AP/TT

Analys. Knappt har röken från brandbomberna i Nordirland tills vidare lagt sig förrän nästa existentiella hot mot den brittiska nationen tornar upp sig. Den 6 maj går Skottland till val. Efter brexit har självständighets-ivrarna vind i seglen och hoppas nu nå närmare målet om en egen skotsk stat, skriver Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Dramatiskt ökande fattigdom i Afrika i coronans spår

Flickor förlorare. En skola i storstaden Lagos i Nigeria har öppnat på nytt efter en längre tids stängning på grund av pandemin. Skolstängningarna slår särskilt hårt mot flickors utbildning i Afrika. Foto: Sunday Alamba/AP/TT

Analys. Betydligt färre afrikaner har dött i covid-19 än vad de dystra prognoserna förutsåg. Men ekonomin, jämställdheten och andra aspekter på utveckling har fått en rejäl törn av pandemin i Afrika. Antalet extremt fattiga människor i länderna söder om Sahara kan snart vara fler än 1990, året som FN utgår från i sina utvecklingsmål, skriver Görrel Espelund, tidigare Afrikakorrespondent.

Ryssland tillbaka som maktfaktor i Asien

Ryssland försöker under president Vladimir Putin göra en politisk omsvängning mot Asien efter annekteringen av Krim 2014. Här i möte med Indiens premiärminister Narendra Modi (tv) 2019 i Vladivostok. Foto: Alexander Nemenov/AP/TT

Analys. En taktisk allians mellan Kina och USA utestängde på 1970-talet till stor del Ryssland från den politiska scenen i Asien. Ett halvsekel senare har den diplomatiska klockan gått varvet runt. När Moskva nu gör comeback i regionen är det Kina och USA som är inbegripna i en dragkamp om dominans – och den hotar att återigen dela världsdelen i två rivaliserande läger, skriver den indiske utrikespolitiske kommentatorn Pranay Sharma.

Lula i comeback mot hårt pressad Bolsonaro

Tillbaka i rampljuset. Förre presidenten “Lula” markerar sin återkomst i politiken på en pressträff hos metallfacket i São Paulo den 10 mars 2021. Foto: Andre Penner/AP/TT

I ett slag råder ett nytt politiskt läge i den sydamerikanska stormakten Brasilien. Den katastrofala hanteringen av pandemin har försatt Jair Bolsonaros högernationalistiska styre i kraftig gungning. Och plötsligt är förre presidenten ”Lula” da Silva tillbaka i politiken. I nästa års val kan vänsterledaren på nytt utmana Bolsonaro, skriver Brasilienkännaren Torsten Wetterblad.

Ödesdiger balansgång när Biden och Xi väljer väg

Vid ett möte med studenter i Kalifornien 2012 manifesterade de dåvarande vicepresidenterna Joe Biden och Xi Jinping betydelsen av vänskapliga relationer. Idag är deras relationer betydligt mer allvarstyngda. Foto: Damian Dovarganes/AP/TT

Analys. Tillståndet i världen är starkt beroende av hur relationerna mellan USA och Kina utvecklas. När länderna nyligen höll sitt första möte på hög nivå efter maktskiftet i Vita huset var tonen tidvis hätsk. Det handlade mer om positionsbestämningar än om samarbetsmöjligheter, men att länderna nu har positionerat sig kan öka förutsägbarheten och möjligheterna att hantera rivaliteten och misstron mellan dem, skriver förre Pekingambassadören och UI-medarbetaren Börje Ljunggren.

Mexiko: från vänsterhopp till maktfullkomlighet

Mexiko saknade pandemiberedskap. En dödgrävare tar en rökpaus medan en person som dött i covid-19 begravs. Foto: Fernando Llano/AP/TT

Analys. När Andrés Manuel López Obrador segrade överlägset i presidentvalet 2018 verkade vänstern i Latinamerika ha fått ny vind i seglen. Idag är vänsterstämpeln inte lika självklar, relationen till USA förvirrad och presidentens egna maktanspråk hotar Mexikos demokrati, skriver journalisten och Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Legosoldater och oligarker – nu spänner Ryssland musklerna i Afrika

Toppmötet Ryssland-Afrika i Sotji 2019. Ett nytt planeras i Svartahavsorten 2022. Foto: Valery Sharifulin, Tass via AP/TT

Analys. En första flottbas på kontinenten. Vapen och legosoldater som sätts in i allt fler länder. Och ovanpå det hänsynslösa oligarkers jakt på naturtillgångar. Nu ska Ryssland bli en politisk, militär och ekonomisk stormakt i Afrika, skriver Jakob Hedenskog, Rysslandskännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Både hotfullt och harmlöst coronamotstånd

Rörelsen ”Men in black” demonstrerar mot coronapandemins restriktioner i Köpenhamn den 13 mars. Foto Martin Sylvest/Ritzau Scanpix/TT

Analys. De är vaccinmotståndare, etablissemangskritiker, nynazister och mycket mer. Bland dem som vädrar sin vrede mot pandemins restriktioner i flera europeiska länder finns en stor flora av både organiserade och osorterade upprorsmakare. Coronamotståndarna passar inte helt in i kända mönster. Och det är lätt att bli konspiratorisk även om de konspirationsteoretiska, skriver journalisten Staffan Dahllöf.

Makten över maten: Indisk konflikt när hungern hotar

Demonstrationer i New Delhi på internationella kvinnodagen den 8 mars 2021 sammanföll med bondeprotesterna mot nya lagar om liberalisering av jordbruket. Foto: Manish Swarup/AP/TT

Analys. På ena sidan en premiärminister som vill liberalisera jordbruket, på den andra en massiv revolt från de bönder - inte minst kvinnor - som ser till att indierna har mat på bordet. Denna kamp om livsmedelsproduktionen rasar medan jättenationen hotas av den största hungersnöden i modern tid i coronapandemins spår, skriver journalisten Christin Sandberg.

Frihandel kan förändra Afrika i grunden

Frihandel väcker hopp på många håll om ökad ekonomisk utveckling. Slumområdet Kibera och i bakgrunden de rikare centrala delarna av Nairobi, huvudstad i Kenya, Östafrikas ekonomiska stormakt. Foto: Riccardo Gangale/AP/TT

Analys. Världens största frihandelsområde har öppnat. Nu ska afrikanska AFCFTA bidra till ökad handel och ekonomisk utveckling. Men tullfrihet är bara början, de stora vinsterna ska komma med en nedmontering av andra typer av handelshinder, flaskhalsar och byråkrati. Avtalet är ett massivt projekt som kan komma att förändra de ekonomiska strukturerna i grunden, skriver journalisten Görrel Espelund.

Följ oss så här

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

På twitterkontot @utrikesmagasin får du löpande information om nypublicerade artiklar. Du kan också följa Utrikesmagasinet via UI:s sida på Facebook eller genom att få Utrikesmagasinets utskick via mejl utan kostnad.

Ja tack – jag vill ha mejl!

Åsa Wikforss: Dags att berätta varför demokrati är bra

I vår kommer "Därför demokrati" av Åsa Wikforss, filosofiprofessor. Foto: Henrik Montgomery/TT

Intervju. I Ungern är det förmodligen kört redan, kanske även i Polen, och USA slapp undan med blotta förskräckelsen – den här gången. Nu måste vi prata mycket mer om varför demokratin är så bra, innan den nedmonteras. Och politiker i allmänhet måste undvika lockelsen att liera sig med populisterna. Den varningen utfärdar Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien, i sin första ingående intervju om uppföljaren till sin uppmärksammade bok "Alternativa fakta".

Tio år av krig – nytt försök att ställa Assad till svars

Syriens regeringsarmé anklagas för grova krigsbrott. Foto: AP/TT

Analys. Nu i mars har kriget i Syrien pågått i tio år. Anklagelserna har haglat om att syriska staten begått ohyggliga krigsbrott: barn som kvävts av kemiska stridsmedel, sjukhus som bombats, fångar som torterats i industriell skala. Nu försöker Nederländerna ställa Bashar al-Assads regim till svars åtminstone för tortyren. Det väcker hopp om viss upprättelse för diktaturens och krigets offer, skriver Isabella Parling, praktikant vid Utrikespolitiska institutet.

Hongkongs förlorade frihet spetsar till konflikt inom EU

En polis håller upp en banderoll för att varna demonstranter på Kinas nationaldag den 1 oktober 2020. Foto: Vincent Yu/AP/TT ANALYS.

Analys. Västvärldens protester mot Kinas agerande i Hongkong har haft ringa effekt på ett allt mer maktfullkomligt Peking. För EU innebär Kinas stärkta grepp om Hongkong en svår utmaning, skriver Anna Michalski, associerad seniorforskare vid UI. Hur ska ekonomiska intressen balanseras mot EU:s främjande av ett regelbaserat internationellt system, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter?

Kreml styr bort från väst av rädsla för Europas ideal

Protest i Moskva där hjärtan formas av mobiltelefonernas lampor, till stöd för den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Kreml räds demokratiidealen. Foto: Pavel Golovki/AP/TT

Analys. Ryssland hotar nu att bryta helt med EU, och Kremls bistra män grymtar om unionen som ”Gayropa”, ett väsensskilt, degenererat västerland. Men denna svartmålning är ett spel för gallerierna – ett försök att utifrån historien distansera Ryssland från demokratiska ideal som den politiska ledningen inte kan hantera om den ska behålla makten, skriver historikern Igor Torbakov.

Libanon i fritt fall – och fritt från ansvarstagande

En kvinna deltar i en protest med krav på frigivning av regeringskritiska aktivister, utanför en domares bostad i Beirut. Foto: Bilal Hussein/AP/TT

Analys. Efter ett och ett halvt år av förödande ekonomisk kris står Libanon vid avgrunden. Valutan har förlorat 85 procent i värde och människors besparingar har kraftigt decimerats. Explosionen i Beirut förra året förstörde stora delar av staden. Ändå fortsätter den politiska eliten att styra landet på samma sätt som den alltid gjort, med plundrarmentalitet och nonchalans. Flera händelser den senaste tiden sätter fingret på ett centralt problem: den utbredda straffriheten i samhällets toppskikt, skriver frilansjournalisten Jenny Gustafsson.

“Super Mario” i Uppdrag rädda Italien – och EU

Foto: AP/TT

Analys. Trettio år, tretton regeringschefer. Italien har regeringskriser som få andra. Nu – ett år efter det stora coronautbrottet – gäller det för nye premiärministern Mario Draghi att lyckas förvalta ett gigantiskt räddningspaket från EU. Enormt mycket står på spel: stödet ska förhindra att även övriga Europa dras med i fallet, skriver journalisten Christin Sandberg.

Kubas nya ledare får svårt att behålla makten

Den revolutionära elden falnar. Maktskifte stundar på Kuba. Muralmålning med Che Guevara i gamla Havanna. Foto: Ramon Espinosa/AP/TT

Analys. I april avgår Raúl Castro som det kubanska Kommunistpartiets ledare. Därmed lämnar den historiska generationen äntligen över till makthavare som vuxit upp efter revolutionen 1959. Men det sker i en situation av växande missnöje. Och frågan är hur arvtagarna ska lyckas när de inte, som företrädarna, kan luta sig mot den episka berättelsen om den revolutionära segern, skriver journalisten Lars Palmgren.

Styrd forskning i Kina hotar akademisk frihet globalt

Med kinesiska flaggor i händerna svär förstaårsstudenter en trohetsed när terminen startar vid Huazhong-universitetet i Wuhan. Foto: STR/AFP/TT

Analys. Akademisk frihet är en ny och het fråga i diskussioner om Kinas växande globala roll. Den handlar om i vilken utsträckning stormakten underminerar forskarnas oberoende i väst, och om hur samarbeten med landet ska bedrivas när denna frihet alltmer urholkats under president Xi Jinping, skriver professor Marina Svensson vid Lunds universitet.

Centralafrikanska republiken – ständigt i fritt fall

Centralafrikanska väljare den 27 december i fjol. Det var kring valet som läget i landet urartade den här gången. Foto: AP/TT

Analys. Huvudstaden är omringad och hjälpbehoven skriande. I skuggan av coronapandemi, riksrätt i USA och kupp i Myanmar hotar katastrofen i Centralafrikanska republiken – som så ofta förr. Landets historia kantas av militärkupper, våld och vanstyre, skriver journalisten och Afrikakännaren Görrel Espelund.

Därför blev reaktionerna mot Myanmar inte hårdare

Diktatur står mot demokrati. Blir det folkets motivation som avgör utvecklingen i Myanmar? Demonstration mot juntan i huvudstaden Naypyidaw den 8 februari 2021. Foto: AP/TT

Analys. Militärens maktövertagande den 1 februari har inte mötts av samma ilska som tidigare kupper i landet. Ett tungt skäl är att sympatierna med den avsatta fredspristagaren Aung San Suu Kyi inte är vad de varit. Ett annat är att omvärlden inte vill tvinga tillbaka landet i Pekings famn. Juntaledaren general Hlaing kan alltså ha gjort en korrekt geopolitisk analys av hur kuppen skulle bemötas, skriver journalisten Pranay Sharma.

Ingen lätt väg tillbaka för Biden i fallet Iran

Irans president Hassan Rohani talar intill bild av landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei, föregångaren ayatolla Khomeini och general Qasem Soleimani som dödades i ett amerikanskt angrepp 2020. Foto: AP/TT.

Analys. Många är lättade över att Joe Biden vann valet och hoppas att USA nu ska återgå till ett normalläge som liknar Barack Obamas sista år vid makten. Det är både naivt och orealistiskt, skriver Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Relationen till Iran är ett exempel på varför det inte låter sig göras så enkelt.

När dansk utlänningspolitik straffade sig själv

Migranter i Danmark på väg till Sverige under flyktingkrisen 2015. Foto: Ernst van Norde/Polfoto via AP/TT

Analys. Danska regeringar för gärna en ”stram” linje mot invandring, flyktingmottagande och integration. Men när ett riksrättsåtal nu väntar en tidigare migrationsminister har det gått för långt. Den hårda invandringslinjen biter såväl vänsterregeringen som högeroppositionen i svansen, skriver journalisten Staffan Dahllöf, baserad i Köpenhamn.

Politiskt minfält när Frankrike svarar på terrorismen

President Emmanuel Macron vid begravningen 2020 av läraren Samuel Paty, som mördades efter att ha visat en klass karikatyrer av profeten Muhammed. Foto: Francois Mori/AP/TT

Analys. När Frankrike nu försöker möta hotet från terrorn med nya ingripande lagar mot separatism har president Emmanuel Macron gett sig ut på en nästan omöjlig balansakt. Han måste visa krafttag men samtidigt undvika att Frankrikes muslimer känner sig utpekade och slippa undan internationella protester med ökade säkerhetsrisker som följd, skriver journalisten och författaren Torun Börtz.

Europas ”minitrumpar” siktar på comeback efter coronan

Europeiska populistfränder. Nederländske Geert Wilders (mitten), fransyskan Marine Le Pen (t v) och tjeckiske Tomio Okamura. Foto: Ondrej Deml/CTK via AP/TT

Analys. Europeiska populistpartier distanserade sig från Donald Trump efter stormningen av Kapitolium. Men de lär knappast försvagas av amerikanens sorti. När coronakrisen lagt sig kan pandemin bli bördig mark för Europas ”minitrumpar”. Det tycks de våldsamma protesterna i Nederländerna redan ge en föraning om, skriver den Brysselbaserade journalisten Sigrid Melchior.

Att leva som en kung – Putins bisarra historiska fantasi

Det sägs vara Rysslands största privata bostad, det omåttligt luxuösa palats som ska vara president Vladimir Putins residens vid Svarta havet. Foto: Navalny Life YouTube channel via AP/TT

Analys. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs avslöjande om vad som förmodas vara president Vladimir Putins palats vid havet är uppseendeväckande på flera sätt. Naturligtvis vittnar den två timmar långa filmen – som tiotals miljoner ryssar såg på bara några dagar – om både monumental korruption och monumentalt dålig smak. Den avslöjar också den ryske ledarens besynnerliga politiska tankesätt och snedvridna fantasibild av historien, skriver Igor Torbakov, historiker och associerad forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Polens regering strider mot EU, väljarna – och sig själv

Högerextrema aktivister går med ett krucifix i ett ”korståg” mot hbtq-organisationer och jämlikhet för enkönade par och transpersoner, i Polens huvudstad Warzsawa i oktober 2020. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Analys. Oppositionen "har blod på sina händer", ”borde inte få sitta i parlamentet" och flera ledamöter "borde hamna i fängelse". Orden kommer från Polens starke man Jarosław Kaczyński, från talarstolen i parlamentet. Regeringens högerradikalisering och tonläget mot inre och yttre ”fiender” som EU tilltar. Men dess auktoritära projekt hotar att kapsejsa i coronapandemins spår, skriver journalisten Peter Johnsson.

Klaner, terror och utländsk dragkamp korsar Somalias väg mot demokrati

Försök till normalitet i huvudstaden Mogadishu. Fotbollsträning i juni 2020, samma dag som idrottsarenan invigts av presidenten. Några timmar senare haglade granater mot stadion. Foto: Farah Abdi Warsameh/AP/TT.

Analys. Efter årtionden med krig och terror skulle somalierna nu för första gången sedan 1960-talet få rösta på politiska partier i vanliga, allmänna val. Istället väntar indirekta val som garanterar fortsätt klanvälde. I bakgrunden hotar dessutom våldsamt sabotage från terrorrörelsen al-Shabaab, och främmande makter som konkurrerar om inflytande, skriver Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

USA kastas in i en ny politisk verklighet

Den 6 januari 2021, dagen som förändrade historien och förpassade USA till en ny politisk realitet. Sedan demonstranter lyssnat på Donald Trumps tal vid Vita huset vände de mest våldsbenägna av dem på klacken och tågade mot Kapitolium. Foto: John Minchillo/AP/TT.

Analys. Donald Trumps diktatorstendenser chockade till slut inte bara hans motståndare. I sitt självförvållade fall verkar han också dra med sig Republikanerna. Arga högerextremister laddar samtidigt för framtiden men med polismyndigheternas falkögon på sig. Även om det taffliga kuppförsöket misslyckades kan skadorna på demokratin bli bestående, skriver journalisten Karin Henriksson.

”Mission: Impossible”? Nu ska UD främja medling i Europa

Armenisk familj tar med sitt hus sedan deras hemregion getts till Azerbajdzjan. Foto: AP/TT.

Analys. Svensk utrikespolitik står nu inför en närmast gigantisk utmaning. Under 2021 är Sverige ordförandeland i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Den måste nu hantera flera utomordentligt svåra konflikter och förhindra nya krigsutbrott, skriver Thomas Hammarberg, senior rådgivare vid Utrikespolitiska institutet och ledamot vid Europarådets parlamentariska församling.

Unga afrikanska politiker utmanar gamla dinosaurier

Anhängare till presidentkandidaten och pop- och reggaestjärnan Bobi Wine i Uganda. Foto: AP/TT.

Analys. Han är ung, vältalig och karismatisk. Sångaren Bobi Wine utmanade i valet i Uganda den 76-årige sittande presidenten Yoweri Museveni. Kampanjen skapade rubriker världen över, och illustrerar hur Afrikas unga generation och moderna politiker nu kräver en plats vid maktens bord, skriver journalisten och Afrikakännaren Görrel Espelund.

Nu kan vägen stakas ut mot ett bättre Chile

En man utklädd till Jokern med urfolket mapuches flagga i en protest mot Chiles regering. Foto: AP/TT

Analys. Polisen sköt hundratals människor i ansiktet med gummikulor och tårgasgranater. Synskadorna blev en symbol för polisvåldet, som väckte avsky världen över. Det är nu ett år sedan protesterna i Chile bröt ut, mot ökade levnadskostnader och klyftor. Med en folkomröstning nästa söndag inleds ett år av val. Det kan bli en efterlängtad början på ett nytt, bättre Chile, skriver journalisten Lars Palmgren.

Gryning i Bangladesh, stormakternas nya favorit

Bangladesh i förändring. Foto: Alamy Stock Photo/TT

Analys. Översvämningar, slumområden och textilfabriker som rämnar. Så har vi vant oss vid att nyheterna ser ut från Bangladesh. Men nu står friarna på rad från såväl de stora grannländerna som från USA. Det sydasiatiska landet boomar ekonomiskt, livslängden ökar och utbildningsnivån stiger, skriver journalisten Pranay Sharma.

Nobels fredspris en påminnelse om glömda svältoffer

I Ukraina hedras varje november de miljontals offren för svältkatastrofen Holodomor 1932–1933. Foto: AP/TT

Att FN:s livsmedelsprogram (WFP) tilldelas Nobels fredspris 2020 sätter fokus på det enorma lidande som hunger utgör. Det sker samtidigt som FN-organet varnar för en kraftig ökning av hungersnöden i världen till följd av coronapandemin. Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning, skriver om hur vi minns – eller glömmer bort – offren för svältkatastrofer.

EU:s ombudsman anklagar unionen för hemlig lagstiftning

Hemliga överläggningar när lagar stiftas. Finansminister Magdalena Andersson (S) med spanska exkollegan Luis de Guindos i ministerrådet. Foto: AP/TT.

Intervju. Medborgare, journalister och parlamentariker saknar tillgång till EU-regeringarnas ståndpunkter under de förhandlingar som förs när medlemsländernas ministrar möts. Odemokratiskt, kanske olagligt, tycker öppenhetsförespråkare. Absolut nödvändigt, säger diplomaterna. Det mesta undanhålls per automatik, berättar EU:s ombudsman Emily O'Reilly i en intervju med Utrikesmagasinet.

Coronakrisen visar vägen för klimatpolitiken

Inspektion av coronavaccin. Vaccin mot covid-19 ökar tilltron till forskning som problemlösare. Foto: AP/TT.

Analys. Pandemin i sig bromsar inte klimatförändringarna. Men coronakrisen har gett oss viktiga pusselbitar för att göra omställningen mot ett hållbart samhälle möjlig, skriver Sofie Berglund, analytiker och programsamordnare vid Utrikespolitiska institutet.

Venezuela: Så rikt och så ruinerat

Fiskare täckta i olja på väg ut på Maracaibosjön för att lägga nät. Foto: AP/TT

Analys. Venezuela borde vara Latinamerikas mest välmående land. Istället ligger det i världsdelens bottenskikt. Trots världens största oljereserver ringlar långa köer till mackarna och bensin importeras från Iran. Samtidigt rinner olja ut i havet från trasiga raffinaderier, spruckna cisterner och rostiga fartyg. Hur kunde det bli så? Journalisten Lars Palmgren förklarar.

Nagorno-Karabach: Här tog första världskriget aldrig slut

En man talar med sitt barn, som sårats av azerisk granatbeskjutning. Foto: Areg Balayan/AP/TT

Analys. En armenisk-azerisk konflikt om ett bergsområde i Sydkaukasien lika stort som Bohuslän kan onekligen uppfattas som obskyr, perifer och närmast hämtad från en Tintinbok. Men motsättningarna visar att första världskriget på sätt och vis inte har upphört och striderna har återverkningar långt bortom det lilla gudsförgätna området, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Kinas tekniska frammarsch hotar västvärldens normer

IT-mässa i Fuzhou i Fujianprovinsen. Här visas teknik för AI och 5G upp. Foto: Wei Peiquan/Nya Kina/TT

Analys. Sverige har nu gått samma väg som USA, Storbritannien och Australien och hindrar kinesiska Huawei från att delta i utvecklingen av 5G-nätet. Men på andra håll i världen sprider Kina sin teknik och är på väg att bli världsledande på vissa områden. Pekings storsatsning på en ”digital sidenväg” riskerar att urholka demokratiska värden på global nivå, skriver Richard Ghiasy, seniorforskare i asiatisk geopolitik och geoekonomi.

Så drevs fredliga Tanzania mot intolerans och förtryck

Sedan president John Magufuli installerades 2015 har förtrycket ökat markant. Foto: Khalfan Said/AP/TT

Analys. Tanzania har ingen stolt demokratisk tradition. Men det har varit en fredens och toleransens oas. Tills John Magufuli blev president för fem år sedan. Oppositionspolitiker och journalister trakasseras, fängslas eller försvinner, mötes- och yttrandefriheten begränsas, skriver journalisten och Afrikakännaren Görrel Espelund.

Trump går - trumpismen består

Valmöte i Arizona med spansktalande. Donald Trump gick i valet framåt bland ”latinos” och Republikanerna fick sin största väljarbas hittills. Foto: AP/TT

Analysis. Världens mäktigaste auktoritära högerpopulist lär till sist behöva lämna Vita huset, hur ogärna han än vill. Donald Trumps rörelse har dock inte imploderat. Den förvandlas nu till en mångmiljonhövdad motståndsrörelse. Och den kommer att komma tillbaka, frågan är bara vem som blir trumpismens galjonsfigur, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Demokrati i Belarus, var god dröj

Kvinnor är framträdande i protesterna mot president Aleksandr Lukasjenko. Här trotsar en demonstrant en polisblockad i huvudstaden Minsk. Foto: Misha Friedman/AP/TT

Analys. Fyra månader efter valet vägrar demonstrationerna mot Aleksandr Lukasjenko att ge vika. Lika envetet sitter presidenten kvar vid makten. Den demokratiska omvälvningen kommer, men knappast så länge Lukasjenkos kollega i Kreml heter Vladimir Putin, skriver Ingmar Oldberg, associerad medarbetare inom Utrikespolitiska institutets Rysslandsprogram.

Klimat och grusat hopp göder terror – fallet Moçambique

Förödelse efter cyklonen Kenneth, som slog till mot det klimatkänsliga Moçambique 2019. Foto: AP/TT

Analys. Den brutala händelseutvecklingen i Moçambique visar hur korruption, krossade illusioner och stigande globala temperaturer kan driva på terrorism. Väderkatastrofer och uteblivna drömmar om välstånd från internationellt finansierad gasutvinning anses där ha spelat en allt starkare IS-anknuten rörelse i händerna, skriver antropologen Lisa Åkesson.

Algeriet: Dramatiskt vägskäl vid EU:s tröskel

Aktivisten Karim Tabbou gör segertecken efter att ha släppts ur fängelse. Foto: Anis Belghoul/AP/TT

Analys. Stora protester mot en pressad regim, ekonomisk kris och på det coronapandemin. Algeriet – stor och viktig regional aktör, och bara 15 mil från Europeiska unionen – står vid ett avgörande vägskäl. Den nervösa och sköra situationen i det nordafrikanska landet kan på lång sikt ha bäring på hela områdets stabilitet – och EU-ländernas säkerhet, skriver journalisten Fanny Härgestam.

Nya försök att straffa de värsta krigsförbrytarna

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi inför Inter-nationella domstolen (ICJ). Foto: Peter Dejong/AP/TT

Analys. Syrien och Jemen är bara två exempel på blodiga krig som just nu tillåts fortgå. Trots att FN-principen ”skyldighet att skydda” har funnits i 15 år, och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) nästan 20, har försöken att stoppa de grövsta krigsbrotten tappat styrfarten. Men det finns ljusglimtar i mörkret: Flera krafter söker nu nya vägar för att ställa förbrytarna till svars, skriver journalisten Andreas Karlsson.

Coronakris sätter afrikansk demokrati på undantag

I Afrika misshandlas människor som bryter mot utegångsförbud men coronaviruset har också inspirerat till en ny frisyr. Foto: Brian Inganga/AP/TT

Analys. Inför 2020 planerade 22 afrikanska länder för nationella val. I och med coronaviruset har samtliga ställts inför två möjligheter: att skjuta valet på framtiden eller genomföra det trots de restriktioner som pandemin tvingat fram. För demokratin är det ett val mellan två dåliga alternativ, skriver journalisten Andreas Karlsson, som är baserad i Sydafrika.

Ny läcka avslöjar säkerhetsrisk med köpta pass i EU

De som betalar mångmiljonbelopp för cypriotiska pass behöver inte ens åka dit. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Analys. Många brottslingar, politiker och oligarker från bland annat Ryssland och Kina har för mångmiljonbelopp köpt pass av Cypern – och därmed rätten att bo och verka i hela EU. Sådana detaljer framgår i en läcka med 1 500 hemliga dokument som Utrikesmagasinet nu kan redogöra för tillsammans med Al Jazeera och Ekot i Sveriges Radio. De nya EU-medborgarna beskrivs som en säkerhetsrisk för hela unionen, skriver Ola Westerberg.

Turkiets planer till havs recept för konstant konflikt

Nationalist mer än islamist. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan hälsar partivänner. Foto: AP/TT

Analys. Bakom Turkiets maktdemonstration i östra Medelhavet ligger president Erdoğans nyfunna nationalism, en antivästlig syn inom militären och statsapparaten samt en expansiv doktrin om ett större ”blått hemland” till havs. Det är en doktrin som ger underlag för konstant stormiga vatten framöver, skriver Cengiz Çandar, verksam inom Utrikespolitiska institutets MENA-program.

Klimatfrågor får fäste i säkerhetsrådet

Klimatförändringar i Tchad anses driva på konflikten med Boko haram. Foto: Jerome Delay/AP/TT

Analys. Det som skulle bli året med handling på klimatområdet har istället utvecklats till ett år av isolering och inställda klimattoppmöten. Men en ljusglimt skymtar i FN:s säkerhetsråd, där Tyskland trots global pandemi och vetomakter lyckats bana väg för det omtvistade ämnet klimatrelaterad säkerhet. Börjar säkerhetsrådet finna sin roll i klimatfrågan? Sofie Berglund, programsamordnare på Utrikespolitiska institutet, analyserar.

Efter krig, folkmord och terror: ett nytt Sudan vill in i värmen

Sudaneser hoppas på lugn. Här njuter boende i huvudstaden Khartoum, vid och bokstavligen i Nilen, av solnedgången. Foto: Marwan Ali/AP/TT

Analys. Som tredje arabland är Sudan nu i färd med att normalisera relationerna med Israel, ett och ett halvt år efter det att diktatorn Omar al-Bashir tvingades från makten. Men om det tidigare terrorstämplade landet efter krig och folkmord ska utvecklas ekonomiskt och demokratiskt krävs starkt stöd från omvärlden, skriver den Mellanösternbaserade journalisten Jenny Gustafsson.