Utrikesmagasinet

En polis håller upp en banderoll för att varna demonstranter på Kinas nationaldag den 1 oktober 2020. Foto: Vincent Yu/AP/TT

Hongkongs förlorade frihet spetsar till konflikt inom EU

Analys. Västvärldens protester mot Kinas agerande i Hongkong har haft ringa effekt på ett allt mer maktfullt Peking. För EU innebär Kinas stärkta grepp om Hongkong en svår utmaning, skriver Anna Michalski, forskare vid UI. Hur ska ekonomiska intressen balanseras mot EU:s främjande av ett regelbaserat internationellt system, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter?

Libanon i fritt fall – och fritt från ansvarstagande

En kvinna deltar i en protest med krav på frigivning av regeringskritiska aktivister, utanför en domares bostad i Beirut. Foto: Bilal Hussein/AP/TT

Analys. Efter ett och ett halvt år av förödande ekonomisk kris står Libanon vid avgrunden. Valutan har förlorat 85 procent i värde och människors besparingar har kraftigt decimerats. Explosionen i Beirut förra året förstörde stora delar av staden. Ändå fortsätter den politiska eliten att styra landet på samma sätt som den alltid gjort, med plundrarmentalitet och nonchalans. Flera händelser den senaste tiden sätter fingret på ett centralt problem: den utbredda straffriheten i samhällets toppskikt, skriver frilansjournalisten Jenny Gustafsson.

Kreml styr bort från väst av rädsla för Europas ideal

Protest i Moskva där hjärtan formas av mobiltelefonernas lampor, till stöd för den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Kreml räds demokratiidealen. Foto: Pavel Golovki/AP/TT

Analys. Ryssland hotar nu att bryta helt med EU, och Kremls bistra män grymtar om unionen som ”Gayropa”, ett väsensskilt, degenererat västerland. Men denna svartmålning är ett spel för gallerierna – ett försök att utifrån historien distansera Ryssland från demokratiska ideal som den politiska ledningen inte kan hantera om den ska behålla makten, skriver historikern Igor Torbakov.

“Super Mario” i Uppdrag rädda Italien – och EU

Foto: AP/TT

Analys. Trettio år, tretton regeringschefer. Italien har regeringskriser som få andra. Nu – ett år efter det stora coronautbrottet – gäller det för nye premiärministern Mario Draghi att lyckas förvalta ett gigantiskt räddningspaket från EU. Enormt mycket står på spel: stödet ska förhindra att även övriga Europa dras med i fallet, skriver journalisten Christin Sandberg.

Kubas nya ledare får svårt att behålla makten

Den revolutionära elden falnar. Maktskifte stundar på Kuba. Muralmålning med Che Guevara i gamla Havanna. Foto: Ramon Espinosa/AP/TT

Analys. I april avgår Raúl Castro som det kubanska Kommunistpartiets ledare. Därmed lämnar den historiska generationen äntligen över till makthavare som vuxit upp efter revolutionen 1959. Men det sker i en situation av växande missnöje. Och frågan är hur arvtagarna ska lyckas när de inte, som företrädarna, kan luta sig mot den episka berättelsen om den revolutionära segern, skriver journalisten Lars Palmgren.

Åsa Wikforss: Dags att berätta varför demokrati är bra

I vår kommer "Därför demokrati" av Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien. Foto: Henrik Montgomery/TT

Intervju. I Ungern är det förmodligen kört redan, kanske även i Polen, och USA slapp undan med blotta förskräckelsen – den här gången. Nu måste vi prata mycket mer om varför demokratin är så bra, innan den nedmonteras. Och politiker i allmänhet måste undvika lockelsen att liera sig med populisterna. Den varningen utfärdar Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien, i sin första ingående intervju om uppföljaren till sin uppmärksammade bok "Alternativa fakta".

Styrd forskning i Kina hotar akademisk frihet globalt

Med kinesiska flaggor i händerna svär förstaårsstudenter en trohetsed när terminen startar vid Huazhong-universitetet i Wuhan. Foto: STR/AFP/TT

Analys. Akademisk frihet är en ny och het fråga i diskussioner om Kinas växande globala roll. Den handlar om i vilken utsträckning stormakten underminerar forskarnas oberoende i väst, och om hur samarbeten med landet ska bedrivas när denna frihet alltmer urholkats under president Xi Jinping, skriver professor Marina Svensson vid Lunds universitet.

Centralafrikanska republiken – ständigt i fritt fall

Centralafrikanska väljare den 27 december i fjol. Det var kring valet som läget i landet urartade den här gången. Foto: AP/TT

Analys. Huvudstaden är omringad och hjälpbehoven skriande. I skuggan av coronapandemi, riksrätt i USA och kupp i Myanmar hotar katastrofen i Centralafrikanska republiken – som så ofta förr. Landets historia kantas av militärkupper, våld och vanstyre, skriver journalisten och Afrikakännaren Görrel Espelund.

Därför blev reaktionerna mot Myanmar inte hårdare

Diktatur står mot demokrati. Blir det folkets motivation som avgör utvecklingen i Myanmar? Demonstration mot juntan i huvudstaden Naypyidaw den 8 februari 2021. Foto: AP/TT

Analys. Militärens maktövertagande den 1 februari har inte mötts av samma ilska som tidigare kupper i landet. Ett tungt skäl är att sympatierna med den avsatta fredspristagaren Aung San Suu Kyi inte är vad de varit. Ett annat är att omvärlden inte vill tvinga tillbaka landet i Pekings famn. Juntaledaren general Hlaing kan alltså ha gjort en korrekt geopolitisk analys av hur kuppen skulle bemötas, skriver journalisten Pranay Sharma.

När dansk utlänningspolitik straffade sig själv

Migranter i Danmark på väg till Sverige under flyktingkrisen 2015. Foto: Ernst van Norde/Polfoto via AP/TT

Analys. Danska regeringar för gärna en ”stram” linje mot invandring, flyktingmottagande och integration. Men när ett riksrättsåtal nu väntar en tidigare migrationsminister har det gått för långt. Den hårda invandringslinjen biter såväl vänsterregeringen som högeroppositionen i svansen, skriver journalisten Staffan Dahllöf, baserad i Köpenhamn.

Tio år av krig – nytt försök att ställa Assad till svars

Syriens regeringsarmé anklagas för grova krigsbrott. Foto: AP/TT

Analys. I mars har kriget i Syrien pågått i tio år. Anklagelserna har haglat om att syriska staten begått ohyggliga krigsbrott: barn som kvävts av kemiska stridsmedel, sjukhus som bombats, fångar som torterats i industriell skala. Nu försöker Nederländerna ställa Bashar al-Assads regim till svars åtminstone för tortyren. Det väcker hopp om viss upprättelse för diktaturens och krigets offer, skriver Isabella Parling, praktikant vid Utrikespolitiska institutet.

Politiskt minfält när Frankrike svarar på terrorismen

President Emmanuel Macron vid begravningen 2020 av läraren Samuel Paty, som mördades efter att ha visat en klass karikatyrer av profeten Muhammed. Foto: Francois Mori/AP/TT

Analys. När Frankrike nu försöker möta hotet från terrorn med nya ingripande lagar mot separatism har president Emmanuel Macron gett sig ut på en nästan omöjlig balansakt. Han måste visa krafttag men samtidigt undvika att Frankrikes muslimer känner sig utpekade och slippa undan internationella protester med ökade säkerhetsrisker som följd, skriver journalisten och författaren Torun Börtz.

Europas ”minitrumpar” siktar på comeback efter coronan

Europeiska populistfränder. Nederländske Geert Wilders (mitten), fransyskan Marine Le Pen (t v) och tjeckiske Tomio Okamura. Foto: Ondrej Deml/CTK via AP/TT

Analys. Europeiska populistpartier distanserade sig från Donald Trump efter stormningen av Kapitolium. Men de lär knappast försvagas av amerikanens sorti. När coronakrisen lagt sig kan pandemin bli bördig mark för Europas ”minitrumpar”. Det tycks de våldsamma protesterna i Nederländerna redan ge en föraning om, skriver den Brysselbaserade journalisten Sigrid Melchior.

Att leva som en kung – Putins bisarra historiska fantasi

Det sägs vara Rysslands största privata bostad, det omåttligt luxuösa palats som ska vara president Vladimir Putins residens vid Svarta havet. Foto: Navalny Life YouTube channel via AP/TT

Analys. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs avslöjande om vad som förmodas vara president Vladimir Putins palats vid havet är uppseendeväckande på flera sätt. Naturligtvis vittnar den två timmar långa filmen – som tiotals miljoner ryssar såg på bara några dagar – om både monumental korruption och monumentalt dålig smak. Den avslöjar också den ryske ledarens besynnerliga politiska tankesätt och snedvridna fantasibild av historien, skriver Igor Torbakov, historiker och associerad forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Klaner, terror och utländsk dragkamp korsar Somalias väg mot demokrati

Försök till normalitet i huvudstaden Mogadishu. Fotbollsträning i juni 2020, samma dag som idrottsarenan invigts av presidenten. Några timmar senare haglade granater mot stadion. Foto: Farah Abdi Warsameh/AP/TT.

Analys. Efter årtionden med krig och terror skulle somalierna nu för första gången sedan 1960-talet få rösta på politiska partier i vanliga, allmänna val. Istället väntar indirekta val som garanterar fortsätt klanvälde. I bakgrunden hotar dessutom våldsamt sabotage från terrorrörelsen al-Shabaab, och främmande makter som konkurrerar om inflytande, skriver Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

USA kastas in i en ny politisk verklighet

Den 6 januari 2021, dagen som förändrade historien och förpassade USA till en ny politisk realitet. Sedan demonstranter lyssnat på Donald Trumps tal vid Vita huset vände de mest våldsbenägna av dem på klacken och tågade mot Kapitolium. Foto: John Minchillo/AP/TT.

Analys. Donald Trumps diktatorstendenser chockade till slut inte bara hans motståndare. I sitt självförvållade fall verkar han också dra med sig Republikanerna. Arga högerextremister laddar samtidigt för framtiden men med polismyndigheternas falkögon på sig. Även om det taffliga kuppförsöket misslyckades kan skadorna på demokratin bli bestående, skriver journalisten Karin Henriksson.

”Mission: Impossible”? Nu ska UD främja medling i Europa

En armenisk familj tar med sig sitt hus sedan regeringen överlämnat den region där de bott till Azerbajdzjan. Återlämnandet av mark är ett led i den överenskommelse om eldupphör som Ryssland medlade fram hösten 2020 mellan länderna i den mångåriga konflikten om Nagorno-Karabach. Men någon beständig fred råder inte. Foto: Sergei Grits/AP/TT.

Analys. Svensk utrikespolitik står nu inför en närmast gigantisk utmaning. Under 2021 är Sverige ordförandeland i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Den måste nu hantera flera utomordentligt svåra konflikter och förhindra nya krigsutbrott, skriver Thomas Hammarberg, senior rådgivare vid Utrikespolitiska institutet och ledamot vid Europarådets parlamentariska församling.

Unga afrikanska politiker utmanar gamla dinosaurier

Anhängare till presidentkandidaten och pop- och reggaestjärnan Bobi Wine i Uganda, en av de yngre politiker på kontinenten som utmanar det äldre gardet. Foto: AP/TT.

Analys. Han är ung, vältalig och karismatisk. Sångaren Bobi Wine utmanade i valet i Uganda den 76-årige sittande presidenten Yoweri Museveni. Kampanjen skapade rubriker världen över, och illustrerar hur Afrikas unga generation och moderna politiker nu kräver en plats vid maktens bord, skriver journalisten och Afrikakännaren Görrel Espelund.

Europas fattighus slits mellan Moskva och Bryssel

Mobil röstmottagare på hembesök i presidentvalet i Moldavien i november. Väljarna röstade bort en Moskvavänlig president, Igor Dodon, till förmån för en Brysselvänlig, Maia Sandu. Foto: Roveliu Buga/AP/TT

Analys. På julafton tillträder Moldaviens nya president Maia Sandu sitt ämbete. Hon har lovat effektiva reformer mot det fattiga landets omfattande korruption samt en återgång till ett närmande till Europeiska unionen. De svårigheter hon kommer att möta är betydande och en av hennes motståndare finns i Moskva: Vladimir Putin. Det skriver journalisten och författaren Peter Johnsson.

Ingen lätt väg tillbaka för Biden i fallet Iran

Irans president Hassan Rohani talar intill bild av landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei, föregångaren ayatolla Khomeini och general Qasem Soleimani som dödades i ett amerikanskt angrepp 2020. Foto: AP/TT.

Analys. Många är lättade över att Joe Biden vann valet och hoppas att USA nu ska återgå till ett normalläge som liknar Barack Obamas sista år vid makten. Det är både naivt och orealistiskt, skriver Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Relationen till Iran är ett exempel på varför det inte låter sig göras så enkelt.

Demokrati i Belarus, var god dröj

Kvinnor är framträdande i protesterna mot president Aleksandr Lukasjenko. Här trotsar en demonstrant en polisblockad i huvudstaden Minsk. Foto: Misha Friedman/AP/TT

Analys. Fyra månader efter valet vägrar demonstrationerna mot Aleksandr Lukasjenko att ge vika. Lika envetet sitter presidenten kvar vid makten. Den demokratiska omvälvningen kommer, men knappast så länge Lukasjenkos kollega i Kreml heter Vladimir Putin, skriver Ingmar Oldberg, associerad medarbetare inom Utrikespolitiska institutets Rysslandsprogram.

Skärpt politik mot uigurerna – små barn sätts på internat

En uigurisk pojke i Hotan i västra Xinjiang leker för sig själv. Barn från den muslimska minoriteten ska nu gå på mandarinspråkiga internatförskolor istället för att undervisas på sitt eget språk på öppna dagis. Foto: Andy Wong/AP/TT.

Analys. Den kinesiska statsmakten tar nästa steg i sin assimileringspolitik riktad mot uigurer i Xinjiang och ombildar uiguriskspråkiga förskolor till mandarinspråkiga internatförskolor. Genom att ta kontroll över barnens utveckling hoppas staten skapa en generation uigurer som är mer lojala med statsmakten, skriver Gordana Malešević.

Nobels fredspris en påminnelse om glömda svältoffer

I Ukraina är man varje november noga med att hedra de miljontals offren för den stora svältkatastrofen Holodomor 1932–1933, som Sovjetledaren Josef Stalin utsatte befolkningen för. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

ANALYS. Att FN:s livsmedelsprogram (WFP) tilldelas Nobels fredspris 2020 sätter fokus på det enorma lidande som hunger utgör. Det sker samtidigt som FN-organet varnar för en kraftig ökning av hungersnöden i världen till följd av coronapandemin. Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning, skriver om hur vi minns – eller glömmer bort – offren för svältkatastrofer.

Gryning i Bangladesh, stormakternas nya favorit

Inte den gängse bilden av Bangladesh. Landets tillväxt per invånare överskrider nu grannen Indiens och lockar till sig investeringar från bland annat Kina. Foto: Sezer Ozger/Alamy Stock Photo/TT

Analys. ANALYS. Översvämningar, slumområden och textilfabriker som rämnar. Så har vi vant oss vid att nyheterna ser ut från Bangladesh. Men nu står friarna på rad från såväl de stora grannländerna som från USA. Det sydasiatiska landet boomar ekonomiskt, livslängden ökar och utbildningsnivån stiger, skriver journalisten Pranay Sharma.

Polens regering strider mot EU, väljarna – och sig själv

Högerextrema aktivister går med ett krucifix i ett ”korståg” mot hbtq-organisationer och jämlikhet för enkönade par och transpersoner, i Polens huvudstad Warzsawa i oktober 2020. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Analys. Oppositionen "har blod på sina händer", ”borde inte få sitta i parlamentet" och flera ledamöter "borde hamna i fängelse". Orden kommer från Polens starke man Jarosław Kaczyński, från talarstolen i parlamentet. Regeringens högerradikalisering och tonläget mot inre och yttre ”fiender” som EU tilltar. Men dess auktoritära projekt hotar att kapsejsa i coronapandemins spår, skriver journalisten Peter Johnsson.

EU:s ombudsman anklagar unionen för hemlig lagstiftning

Hemliga överläggningar när lagar stiftas. Finansminister Magdalena Andersson (S) med spanska exkollegan Luis de Guindos i ministerrådet. Foto: AP/TT.

Intervju. Medborgare, journalister och parlamentariker saknar tillgång till EU-regeringarnas ståndpunkter under de förhandlingar som förs när medlemsländernas ministrar möts. Odemokratiskt, kanske olagligt, tycker öppenhetsförespråkare. Absolut nödvändigt, säger diplomaterna. Det mesta undanhålls per automatik, berättar EU:s ombudsman Emily O'Reilly i en intervju med Utrikesmagasinet.

Följ oss så här

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

På twitterkontot @utrikesmagasin får du löpande information om nypublicerade artiklar. Du kan också följa Utrikesmagasinet via UI:s sida på Facebook eller genom att få Utrikesmagasinets utskick via mejl utan kostnad.

Ja tack – jag vill ha mejl!

Så kan USA:s utrikespolitik förändras med Biden

Joe Biden vid ett kampanjframträdande i Iowa för krigsveteraner om utrikespolitik. Foto: AP/TT

Analys. Demokraten Joe Biden skrädde inte orden. Donald Trump raserade USA:s ledarroll, genom sina America First-beslut, sin inkompetens och attityd gentemot både vänner och fiender i utlandet. Biden har utlovat ett demokratitoppmöte och global mobilisering för att lösa globala problem, skriver Karin Henriksson, journalist verksam i USA.

Coronakrisen visar vägen för klimatpolitiken

Inspektion av coronavaccin. Vaccin mot covid-19 ökar tilltron till forskning som problemlösare. Foto: AP/TT.

Analys. Pandemin i sig bromsar inte klimatförändringarna. Men coronakrisen har gett oss viktiga pusselbitar för att göra omställningen mot ett hållbart samhälle möjlig, skriver Sofie Berglund, analytiker och programsamordnare vid Utrikespolitiska institutet.

Venezuela: Så rikt och så ruinerat

Fiskare täckta i olja på väg ut på Maracaibosjön för att lägga nät. Få upplever oljeindustrins miljöförstöring i Venezuela så nära som de. Foto: Rodrigo Abd/AP/TT

Analys. Venezuela borde vara Latinamerikas mest välmående land. Istället ligger det i världsdelens bottenskikt. Trots världens största oljereserver ringlar långa köer till mackarna och bensin importeras från Iran. Samtidigt rinner olja ut i havet från trasiga raffinaderier, spruckna cisterner och rostiga fartyg. Hur kunde det bli så? Journalisten Lars Palmgren förklarar.

Nagorno-Karabach: Här tog första världskriget aldrig slut

En man talar med sitt barn, som sårats av azerisk granatbeskjutning. Foto: Areg Balayan/AP/TT

Analys. En armenisk-azerisk konflikt om ett bergsområde i Sydkaukasien lika stort som Bohuslän kan onekligen uppfattas som obskyr, perifer och närmast hämtad från en Tintinbok. Men motsättningarna visar att första världskriget på sätt och vis inte har upphört och striderna har återverkningar långt bortom det lilla gudsförgätna området, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Krig och konflikt trots corona – fredshopp grusade

I coronapandemin flyttar organiserad brottslighet fram positionerna i Centralamerika. De här gängmedlem-marna har dock burats in i El Salvador. Foto: AP/TT

Intervju. I coronakrisens inledning spirade hoppet om att väpnade grupper skulle sluta strida och att våldet världen över skulle minska. Men pandemin har inte hindrat stater att inleda nya konflikter. Risken är också att smittan leder till utbredd social oro och bidrar till kaos i bräckliga stater, förklarar Richard Gowan, chef för FN-frågor vid organisationen International Crisis Group (ICG), i en intervju med journalisten och statsvetaren Christin Sandberg.

Kinas tekniska frammarsch hotar västvärldens normer

IT-mässa i Fuzhou i Fujianprovinsen. Här visas teknik för AI och 5G upp. Foto: Wei Peiquan/Nya Kina/TT

Analys. Sverige har nu gått samma väg som USA, Storbritannien och Australien och hindrar kinesiska Huawei från att delta i utvecklingen av 5G-nätet. Men på andra håll i världen sprider Kina sin teknik och är på väg att bli världsledande på vissa områden. Pekings storsatsning på en ”digital sidenväg” riskerar att urholka demokratiska värden på global nivå, skriver Richard Ghiasy, seniorforskare i asiatisk geopolitik och geoekonomi.

Så drevs fredliga Tanzania mot intolerans och förtryck

Sedan president John Magufuli installerades 2015 har förtrycket ökat markant. Foto: Khalfan Said/AP/TT

Analys. Tanzania har ingen stolt demokratisk tradition. Men det har varit en fredens och toleransens oas. Tills John Magufuli blev president för fem år sedan. Oppositionspolitiker och journalister trakasseras, fängslas eller försvinner, mötes- och yttrandefriheten begränsas, skriver journalisten och Afrikakännaren Görrel Espelund.

Trump går - trumpismen består

Valmöte i Arizona med spansktalande. Donald Trump gick i valet framåt bland ”latinos” och Republikanerna fick sin största väljarbas hittills. Foto: AP/TT

Analysis. Världens mäktigaste auktoritära högerpopulist lär till sist behöva lämna Vita huset, hur ogärna han än vill. Donald Trumps rörelse har dock inte imploderat. Den förvandlas nu till en mångmiljonhövdad motståndsrörelse. Och den kommer att komma tillbaka, frågan är bara vem som blir trumpismens galjonsfigur, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Nu kan vägen stakas ut mot ett bättre Chile

En man utklädd till Jokern med urfolket mapuches flagga i en protest mot Chiles regering. Foto: AP/TT

Analys. Polisen sköt hundratals människor i ansiktet med gummikulor och tårgasgranater. Synskadorna blev en symbol för polisvåldet, som väckte avsky världen över. Det är nu ett år sedan protesterna i Chile bröt ut, mot ökade levnadskostnader och klyftor. Med en folkomröstning nästa söndag inleds ett år av val. Det kan bli en efterlängtad början på ett nytt, bättre Chile, skriver journalisten Lars Palmgren.

Kina hjälper Serbien att bli mer auktoritärt

Serbisk polis i antiterrorövning tillsammans med kinesiska kollegor. Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

Analys. Med stora investeringar, akademiska lärosäten och växande turistströmmar får Kina allt större inflytande i Serbien. Genom övervakningssystem och 5G-nät från jätten i öst får Balkanlandets högernationalistiska regering också verktyg att utöva ett allt mer auktoritärt styre, skriver statsvetaren Gordana Malešević.

Klimat och grusat hopp göder terror – fallet Moçambique

Förödelse efter cyklonen Kenneth, som slog till mot det klimatkänsliga Moçambique 2019. Foto: AP/TT

Analys. Den brutala händelseutvecklingen i Moçambique visar hur korruption, krossade illusioner och stigande globala temperaturer kan driva på terrorism. Väderkatastrofer och uteblivna drömmar om välstånd från internationellt finansierad gasutvinning anses där ha spelat en allt starkare IS-anknuten rörelse i händerna, skriver antropologen Lisa Åkesson.

Algeriet: Dramatiskt vägskäl vid EU:s tröskel

Aktivisten Karim Tabbou gör segertecken efter att ha släppts ur fängelse. Foto: Anis Belghoul/AP/TT

Analys. Stora protester mot en pressad regim, ekonomisk kris och på det coronapandemin. Algeriet – stor och viktig regional aktör, och bara 15 mil från Europeiska unionen – står vid ett avgörande vägskäl. Den nervösa och sköra situationen i det nordafrikanska landet kan på lång sikt ha bäring på hela områdets stabilitet – och EU-ländernas säkerhet, skriver journalisten Fanny Härgestam.

Nya försök att straffa de värsta krigsförbrytarna

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi inför Inter-nationella domstolen (ICJ). Foto: Peter Dejong/AP/TT

Analys. Syrien och Jemen är bara två exempel på blodiga krig som just nu tillåts fortgå. Trots att FN-principen ”skyldighet att skydda” har funnits i 15 år, och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) nästan 20, har försöken att stoppa de grövsta krigsbrotten tappat styrfarten. Men det finns ljusglimtar i mörkret: Flera krafter söker nu nya vägar för att ställa förbrytarna till svars, skriver journalisten Andreas Karlsson.

Coronakris sätter afrikansk demokrati på undantag

I Afrika misshandlas människor som bryter mot utegångsförbud men coronaviruset har också inspirerat till en ny frisyr. Foto: Brian Inganga/AP/TT

Analys. Inför 2020 planerade 22 afrikanska länder för nationella val. I och med coronaviruset har samtliga ställts inför två möjligheter: att skjuta valet på framtiden eller genomföra det trots de restriktioner som pandemin tvingat fram. För demokratin är det ett val mellan två dåliga alternativ, skriver journalisten Andreas Karlsson, som är baserad i Sydafrika.

Ny läcka avslöjar säkerhetsrisk med köpta pass i EU

De som betalar mångmiljonbelopp för cypriotiska pass behöver inte ens åka dit. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Analys. Många brottslingar, politiker och oligarker från bland annat Ryssland och Kina har för mångmiljonbelopp köpt pass av Cypern – och därmed rätten att bo och verka i hela EU. Sådana detaljer framgår i en läcka med 1 500 hemliga dokument som Utrikesmagasinet nu kan redogöra för tillsammans med Al Jazeera och Ekot i Sveriges Radio. De nya EU-medborgarna beskrivs som en säkerhetsrisk för hela unionen, skriver Ola Westerberg.

Turkiets planer till havs recept för konstant konflikt

Nationalist mer än islamist. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan hälsar partivänner. Foto: AP/TT

Analys. Bakom Turkiets maktdemonstration i östra Medelhavet ligger president Erdoğans nyfunna nationalism, en antivästlig syn inom militären och statsapparaten samt en expansiv doktrin om ett större ”blått hemland” till havs. Det är en doktrin som ger underlag för konstant stormiga vatten framöver, skriver Cengiz Çandar, verksam inom Utrikespolitiska institutets MENA-program.

Klimatfrågor får fäste i säkerhetsrådet

Klimatförändringar i Tchad anses driva på konflikten med Boko haram. Foto: Jerome Delay/AP/TT

Analys. Det som skulle bli året med handling på klimatområdet har istället utvecklats till ett år av isolering och inställda klimattoppmöten. Men en ljusglimt skymtar i FN:s säkerhetsråd, där Tyskland trots global pandemi och vetomakter lyckats bana väg för det omtvistade ämnet klimatrelaterad säkerhet. Börjar säkerhetsrådet finna sin roll i klimatfrågan? Sofie Berglund, programsamordnare på Utrikespolitiska institutet, analyserar.

Efter krig, folkmord och terror: ett nytt Sudan vill in i värmen

Efter störtandet av diktatorn Omar al-Bashir hoppas sudaneserna på lugn och normalitet. Här njuter boende i huvudstaden Khartoum, vid och bokstavligen i Nilen, av solnedgången. Foto: Marwan Ali/AP/TT

Analys. Som tredje arabland är Sudan nu i färd med att normalisera relationerna med Israel, ett och ett halvt år efter det att diktatorn Omar al-Bashir tvingades från makten. Men om det tidigare terrorstämplade landet efter krig och folkmord ska utvecklas ekonomiskt och demokratiskt krävs starkt stöd från omvärlden, skriver den Mellanösternbaserade journalisten Jenny Gustafsson.