Utrikesmagasinet

Toppmöte i CSTO. Foto: Kreml/AP/TT

Ryskledda insatsen i Kazakstan: så kan fler uppror kväsas

Analys. Ingripandet i Kazakstan från den ryskdominerade säkerhetsalliansen CSTO har ökat Rysslands inflytande i Centralasiens största och rikaste land. Kombinationen av ett stärkt auktoritärt styre och ökat beroende av Moskva ligger i Rysslands intresse, och kan inspirera Kreml till att agera likadant vid framtida folkliga uppror i sitt närområde. Interventionen skapar också ett prejudikat för att använda CSTO till att upprätthålla internt förtryck i det postsovjetiska området, skriver Jakob Hedenskog och Hugo von Essen, Östeuropaanalytiker vid UI.

Kapprustningen som ritar om krigets globala spelplan

Robot provskjuts i USA. Foto: AP/TT

Analys. Är risken för storkrig större än på länge? Hur skulle i så fall ett sådant krig se ut? Det är inte bara hypotetiska frågor med tanke på stormaktskampen mellan USA, Ryssland och Kina. Mobilisering av trupper gör att tanken på arméer i närstrid ter sig otäckt realistisk, men nya lömska typer av krigshandlingar pågår redan med hjälp av elektronik och drönare – och en kapprustning har inletts i jakten på det snabbaste överljudsvapnet, skriver journalisten Karin Henriksson.

Ökad jämlikhet ska befästa Xi Jinpings makt

Bönder på efterkälken i Kina. Foto: AP/TT

Analys. Kampanjen ”välstånd till alla” debatteras hett både i Kina och i omvärlden. Kinesiska IT-jättar har plötsligt börjat avsätta miljardbelopp till välgörenhet och det talas om fastighetsskatt och satsningar på utbildning och pensioner för att minska klyftorna i samhället. Initiativet sammanfaller lägligt med att Xi Jinping söker stöd inför partikongressen senare i år då det avgörs om han blir landets ledare för en tredje period, skriver Martina Johannesson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

På spaning efter världens längsta konflikt

Kommunistgerilla i Filippinerna. Foto: AP/TT

Krönika. Flera av världens längsta konflikter hettade till under året som gick, såsom Afghanistan, Myanmar och Taiwan. Men vilken pågående konflikt är äldst? Och tar de slut någon gång? Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, avslutar 2021 års utgivning i Utrikesmagasinet med att reda ut frågan.

Så kan ren energi undgå att bli en smutsig affär

José Bumba släpar på en hundra kilo tung säck med kobolt i ett gruvhål i Kasulo i Kongo-Kinshasa. Arbetsförhållandena vid sådana platser kan vara extremt farliga. Foto: Ashley Gilbertson/The New York Times/TT

Intervju. Omställningen till grön energi är helt beroende av Afrikas metaller och mineral, som alltmer kontrolleras av Kina. I jakten på kobolt, koppar, grafit och litium finns risk för både nya miljöbrott och kränkningar av mänskliga rättigheter. Kraftfulla regleringar i de länder där produkterna tillverkas kan dock förbättra miljö- och arbetsvillkor i Afrikas gruvområden, säger Jim Wormington från människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Giganternas kamp: Öga mot öga i Himalaya

Modi och Xi. Foto: AP/TT

Analys. Medan världen fokuserar på det spända läget mellan USA och Kina om Taiwan har en potentiellt lika allvarlig situation utvecklats längs gränsen mellan Indien och Kina de senaste 18 månaderna. Asiens jättar stirrar varandra i vitögat i Himalaya, men borde ha mycket att vinna på samarbete, skriver den indiske utrikespolitiske kommentatorn Pranay Sharma.

Ge bort krig i julklapp – här är brädspelen om storpolitiken

Vid köksbordet kan även du styra världen. Foto: Jonas Löfvenberg/UI

Krönika. Om du inte klarar dig utan dramat i världspolitiken under jul kan du själv testa att spela en supermakt eller försöka förebygga en global katastrof hemma vid köksbordet. Ett antal av världens mest älskade brädspel lånar nämligen sina teman från de ekonomiska och politiska krafter som styr våra internationella relationer, skriver Jonas Löfvenberg, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Trovärdigt våldshot tycks vara Putins plan med Ukraina

Ukrainsk soldatpatrull. Foto: AP/TT

Analys. Risken för att Ryssland utökar sin invasion av Ukraina har ökat, även om alla förutsättningar för att Moskva ska välja den militära vägen ännu inte är uppfyllda. Att hota med våld kan också vara effektivare än en faktisk offensiv. Men för att hotet om militärt våld ska vara trovärdigt måste Moskva också då och då använda det, skriver Jakob Hedenskog, Östeuropaanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Fredspriset: Ressa och de sociala mediernas tveeggade svärd

Glad fredspristagare. Foto: AP/TT

Analys. Att redaktören Maria Ressa från Filippinerna tilldelats Nobels fredspris 2021 sätter fingret på det hot mot pressfrihet och demokrati som populism och ohämmade sociala medier utgör i dagens värld. Kanske kan det bana väg för ökat internationellt bistånd till fria medier, skriver Åsa Malmström Rognes, chef för Utrikespolitiska institutets Asienprogram.

Diktatorn byter kostym i nya tider

Familjen diktator i Azerbajdzjan. Foto: AP/TT

Analys. Det våras för despoten. Demokratisering utgör inget hinder. När ledare skaffar sig och behåller ett starkt grepp om makten handlar det om metod: att manövrera mästerligt bland medel som står till buds, moderna likaväl som gamla. Digital övervakning i all ära, men inget slår en riktigt läskig fängelsehåla. Agneta Styrman, redaktör vid Utrikespolitiska institutet, tittar närmare på hur man känner igen en tyrann, i bästa fall innan han (det är oftast en han) har hunnit bli fullfjädrad.

Ryskt förtryck når ny nivå

Till minne av Gulag. Foto: AP/TT

Analys. När Kreml nu vill krossa landets mest framstående människorättsorganisation Memorial i domstol tar förtrycket i Ryssland ett nytt steg. President Vladimir Putin vill därmed inte bara kväsa nutidens oppositionella. Han tycks också vilja utplåna minnet av Stalintidens terrorvälde när den ryska nationens patriotiska historia ska förskönas, skriver Benedicte Berner, statsvetare associerad vid Harvarduniversitetet.

Klimatgrön framgång kan ge oljesvart kris

Skymning som kan bli dyr. Foto: AP/TT

Analys. För klimatet är en omställning till rena energislag förstås nödvändig. Men den fallande efterfrågan på fossila bränslen kan, om den inte hanteras rätt, leda till global instabilitet och ekonomisk kris, varnar forskare. Tillgångar på minst 100 000 miljarder kronor kan bli värdelösa redan inom 15 år. En knäckfråga är om oljeländer ska ersättas för bortfallet. "Den stora fajten återstår", säger Naghmeh Nasiritousi, som forskar om klimatförhandlingar.

Maktbalansen i EU flyttas söderut med ny fransk-italiensk pakt

Ny bromance. Foto: AP/TT

Analys. Italiens premiärminister Mario Draghi och Frankrikes president Emmanuel Macron undertecknar i veckan ett avtal som de förväntar sig ska skifta maktbalansen söderut i Europa när den tyska förbundskanslern Angela Merkel avgår. Överenskommelsen beskrivs som historisk. Den kan innebära att Sveriges inflytande i EU, som redan fått en törn av brexit, kan minska, skriver journalisten och statsvetaren Christin Sandberg.

Militärt anfall på Taiwan skulle stå Kina dyrt

Toppmötet USA-Kina. Foto: AP/TT

Analys. Kinas ökade militära tryck mot Taiwan får omvärlden att hålla andan. Pekings krav på återförening krockar med taiwanesisk demokrati och amerikanska säkerhetsgarantier. Men trots Kinas växande styrka är Pekings makt begränsad, skriver förre Kinaambassadören och UI-medarbetaren Börje Ljunggren. De kinesiska ledarna skulle få betala ett mycket högt pris för en militär lösning på Taiwanfrågan.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Twitterkontot @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Internationell dragkamp om demokrati i Sudan

Protest mot kuppen. Foto: AP/TT

Analys. Militärkuppen i Sudan i oktober har inte bara ökat spänningarna inom det afrikanska jättelandet. Den har också väckt stark oro i stora delar av omvärlden. USA fruktar att försöken att skapa ett exempel på demokratisering i arabvärlden har varit förgäves. Egypten och Saudiarabien bekymrar sig däremot för att den sudanesiska militären inte ska lyckas förhindra en demokratisk utveckling, skriver Pia Daleke, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Venezuela alltmer en maffiastat

Valrörelse i Venezuela. Foto: AP/TT

Analys. Latinamerikas sorgebarn präglas nu av en skör maktbalans mellan organiserad brottslighet och olika gerillagrupper. Men inför lokal- och regionalvalen i det krisande Venezuela den 21 november var oppositionen på väg att överge sin bojkottlinje. Då hände plötsligt något som fick förhandlingarna med regeringen att haverera, skriver journalisten Lars Palmgren.

Varning för krig i Bosnien

Polis i Republika Srpksa. Nu planeras en armé. Foto: AP/TT

Analys. Planer på högsta ort om en egen separat serbisk armé i Bosnien väcker oro och bestörtning. Utvecklingen i landet kan leda till sönderfall, våld och krig, varnar det internationella samfundets så kallade höge representant. Risken är att vi ser början till slutet för Bosnien, skriver Andreas Karlsson, associerad redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Åtal mot Lundin - krigsbrottsfall väcker stort intresse

Unga soldater vid Lundin Oils väg. Foto: TT

Analys. Krigsoffer, människorättsorganisationer, folkrättsexperter och företagare – alla har de nu anledning att rikta blickarna mot det svenska rättsfallet om Lundin Oils verksamhet i dåvarande Sudan. Åtal är nu väckt i svensk domstol. Att företagsledare misstänks för delaktighet i krigsbrott är mycket ovanligt och kan få betydelse långt bortom Sveriges gränser, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

EU:s gränsmyndighet kan ha blivit sin egen värsta fiende

Migranter i Grekland, åtföljda av Frontex. Foto: AP/TT

Analys. Europeiska unionens gränsbevakningsmyndighet Frontex befinner sig mitt i en rasande kritikstorm. Den utreds för trakasserier på huvudkontoret, mörkade räkenskaper och omänsklig behandling av migranter i Medelhavet. EU-domstolen ska nu granska om Frontex har deltagit i människorättsbrott. I så fall blir det svårt för myndigheten att vifta bort alla anklagelser, skriver Teresa Küchler, journalist i Bryssel.

Ska Trump stjäla makten? Oron ökar i USA

Trump kampanjar igen. Foto: AP/TT

Analys. Misstron och splittringen i USA är så djup att tal om en konstitutionell kris eller ett inbördeskrig tas på största allvar. Donald Trump skulle troligen inte kunna mobilisera ett väpnat uppror, men står indirekt bakom något som kan resultera i en oblodig kupp, skriver den Washingtonbaserade journalisten Karin Henriksson.

Krig om vatten – en myt?

Fridfull indisk skymning. Indien och Pakistan tvistar inte om vatten. Foto: AP/TT

Analys. Påståendet att vattenbrist leder till krig och konflikter mellan länder och folk har upprepats så ofta att det har upphöjts till allmän sanning. Men är det verkligen så enkelt? Ökar risken för konflikt när vattenresurserna är knappa eller finns det andra mekanismer som är starkare? Journalisten och författaren Andreas Karlsson frågar sig om det rentav är en myt att vatten och konflikter hänger ihop.