Utrikesmagasinet

Anhängare till oppositionsledaren Donald Tusk. Foto: AP/TT

Polskt ödesval viktigt för hela Europa

Analys. När EU:s femte största land går till vallokalerna den 15 oktober står stora värden på spel i en omskakande tid på den europeiska kontinenten. På ena sidan står ett regeringsparti som allmänt anklagas för att montera ner rättsstaten och demokratin och är på kollisionskurs med stora delar av EU. På den andra sidan en koalition som går till val på att Polen åter ska bli en anständig och betydande aktör inom europeisk politik. Båda sidor talar om ett ödesval för framtiden, skriver journalisten Peter Johnsson.

Arbete mot ”mördarrobotar” kan ge fredspris

Stop Killer Robots i protest i Berlin. Foto: EPA/TT

Analys. AI-vapen utvecklas nu snabbt med potentiellt katastrofala följder. Den internationella kampanjen mot sådana system med ”mördarrobotar” är därför favorit till att tilldelas Nobels fredspris i år. Bland kandidaterna finns också den internationella organisationen CTBTO, vars övervakning sannolikt avskräcker länder att provspränga kärnvapen, samt Mellanösternmedlaren Oman, bedömer freds- och konfliktforskaren Isak Svensson.

Blair åter in i värmen när Labour går åt höger

Labourledaren Keir Starmer med företrädarna Tony Blair och Gordon Brown. Foto: AP/TT

Analys. Om det vore val i Storbritannien i dag skulle det sannolikt bli ett maktskifte. Sedan början av 2022 leder Labour klart över Tories i opinionsundersökningarna. Under Keir Starmer har partiet tagit ett tydligt kliv åt höger och den kontroversiella förre premiärministern och Labourledaren Tony Blair har släppts in i den politiska värmen. Men det är fortfarande osäkert vilken politik som Starmer egentligen tänker föra och valet lär dröja till nästa år, skriver journalisten Lena Karlsson.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Twitterkontot @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Kamp om Sydamerikas litium i klimatkrisens spår

Saltöknen Salar de Uyuni i Bolivia är världens största litiumreserv. Foto: AP/TT

Analys. Kampen om strategiska råvaror som behövs för den gröna omställningen hårdnar världen över. I ett triangelformat område i gränslandet mellan Chile, Argentina och Bolivia finns världens största reserver av litium. Utländska intressen tävlar nu om att säkra tillgång till det ”vita guldet”, som är en nyckelkomponent i batterier. Kontroll över utvinningen handlar inte bara om ekonomi utan även om miljö, mänskliga rättigheter och geopolitik, skriver Ylva Lindahl, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Putinkramare tar över i Slovakien

Såta vänner på en bild från Kreml 2016, förra gången som Robert Fico var premiärminister. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Analys. I parlamentsvalet den 30 september vann en ökänd tidigare brottsmisstänkt Putinkramare samt EU- och Natoskeptiker valet i Slovakien och väntas alltså knipa premiärministerposten. Därmed lär ännu en EU-medlem sälla sig till den auktoritäre ungerske populistledaren Viktor Orbáns läger i europeisk politik, skrev journalisten Peter Johnsson i denna artikel inför valet.

Antifransk trend kan slå mot terrorbekämpning

"Ner med Frankrike, leve Putin", står det på plakatet under en demonstration i Niger i anslutning till kuppen. Foto: Sam Mednick/AP/TT

Analys. Militärkuppen i Niger i juli innebar att Frankrike, och västvärlden, förlorade en viktig allierad i kampen mot jihadismen i Sahel. En månad senare tog militären makten i ytterligare en före detta fransk koloni, Gabon. Håller Frankrike på att utmanövreras som stormakt i Afrika? Och vad betyder det för den globala terrorismbekämpningen? När FN om några månader lämnar Mali läggs ytterligare frågetecken till den västafrikanska säkerhetsordningen, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Pakistans militär på marsch mellan Kina och USA

Militärparad på nationaldagen. Foto: AP/TT

Analys. Med förre premiärministern Imran Khan bakom lås och bom sitter Pakistans generaler återigen tryggt i förarsätet. Det är illa för demokratin, men både USA och Kina ser fördelar med det militära styrets politik. För generalerna kan det dock bli svårt att blidka de båda rivaliserande giganterna på världsscenen, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Medling i Ukrainakriget kan ge maktposition

Turkiet mest framgångsrikt. Foto: Turkiets presidentkansli/AP/TT

Analys. I dag finns ingen fredsprocess om Ukraina, men den dag kriget tar slut lär det finnas en förhandlingslösning. Allt fler länder försöker medla. De har i regel ett egenintresse att engagera sig och kan räkna med ökat internationellt inflytande och anseende, såväl i konfliktområdet som på andra håll i världen, skriver Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning.

50 år efteråt spökar kuppen än i Chile

Framstod som ondskan själv. Foto: EPA/AFP/TT

Analys. Nunca mas! (Aldrig mer!) Få statskupper har så stark symbolisk laddning – och har engagerat så många internationellt, inte minst i Sverige – som den i Chile 1973. I anslutning till 50-årsdagen av kuppen – på det olycksaliga datumet den 11 september – konstaterar den Chilebaserade journalisten Lars Palmgren att svallvågorna från militärdiktatorn Augusto Pinochets maktövertagande ännu sköljer över landets politiska liv och samhälle.

Fotbollskyss sätter spanskt samtycke på prov

Kyssen som ger machismon ett ansikte. Foto: SPP/TT

Krönika. Genom att kyssa en VM-hjälte fick ordföranden i det spanska fotbollsförbundet i gång en diskussion långt utanför Spaniens gränser om vilken sorts uppmärksamhet en man kan ge en kvinna utan att ses som en mansgris. Luis Rubiales är den senaste som gett machismon ett ansikte. Men även ett uttryck om män som tar sig verbala friheter har varit på tapeten när landet fått en samtyckeslag: det svåröversatta piropo. Agneta Styrman, Spanienredaktör för UI:s Landguiden, reder ut begreppen.

Riskabelt att vända Mellanöstern ryggen

Protest i Bagdad. Foto: AP/TT

Analys. Koranbränningar, Natoansökan blockerad av Turkiet och rykten om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn. Resultat: försämrade diplomatiska relationer, nedsvärtad Sverigebild, förhöjt terrorhot. Banden mellan Sverige och Mellanöstern/Nordafrika har fått en rejäl törn. I detta läge kan det vara riskabelt för den svenska regeringen att inte hålla en bredare kurs i att fostra goda förbindelser med regionen – som är Europas granne och viktig för Sverige, skriver Linda El-Naggar, associerad vid Utrikespolitiska institutet.

Fallet Trump – en chockvåg genom rättssystemet

Foto: AP/TT

Analys. Donald Trump utmålas ofta som en fiende till demokratin i stort, men med sina reaktioner på åtalen i sommar utgör han även ett hot mot rättsväsendet specifikt. Efter att länge ha underminerat tilltron till domare och åklagare skruvar han upp retoriken snäpp efter snäpp, trots varningar om risker för nya åtal. Något av målen kan gå ända upp till Högsta domstolen och oavsett om det slutligen blir friande eller fällande dom kommer det att lämna djupa spår i USA:s historia, skriver journalisten Karin Henriksson.

Barnbrist svårlöst samhällsproblem

Bristvara, inte minst i Sydkorea, där dessa barn firar Buddhas födelsedag. Foto: AP/TT

Analys. I Östasien, och sedan länge i Europa, brottas länder med ett svårlöst problem – det föds alldeles för få barn. I Sydkorea är antalet födslar per kvinna lägst i världen och situationen är bekymmersam även i grannlandet Japan. Regeringarna lockar med bidrag och skattelättnader men det krävs djupgående förändringar för att barnafödandet ska öka, skriver Martina Johannesson, Östasienredaktör på Landguiden vid Utrikespolitiska institutet.

Brics vill ändra världsordningen – men tvistar om hur

Vill utmana väst. Foto: Shutterstock/TT

Analys. Upptakten till Bricstoppmötet i Sydafrika kom att överskuggas av frågan om Rysslands president Vladimir Putins närvaro. Sakfrågorna har hamnat i skymundan då den internationella storpolitiken dominerat scenen. Drygt 40 länder vill ansluta sig till samarbetet i det så kallade globala syd. Men frågan är om Bricsländerna kan komma överens eller om sprickor i alliansen kommer att krossa drömmen om en ny världsordning, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Kinas ambitioner skapar ny rymdkapplöpning

Raket av typen "Långa marschen" lyfter med kinesiska rymdfarare den 30 maj 2023. Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

Analys. Den tilltagande rivaliteten mellan USA och Kina syns inte bara på jorden, utan även i allra högsta grad i rymden. Kinas ambitioner och konkurrensen om herravälde på rymdområdet innebär att världen ställs inför en ny kapplöpning även utanför jordklotet, skriver Victor Norderstål, praktikant vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK).

Inte så givmilda som vi tror

Effekter av översvämning i Sydkivu i Kongo-Kinshasa, ett land som FN har svårt att få pengar till. Foto: Moses Sawasawa/AP/TT

Analys. Förra året slog världens samlade internationella bistånd nytt rekord. Det var fjärde året i rad och nu passerades nivån 200 miljarder dollar. Men den till synes goda nyheten är inte riktigt så lätt att tolka som man kan tro. För samtidigt minskar biståndet till de allra fattigaste och allt större summor blir i stället kvar i givarländerna, skriver Victoria Veres, nationalekonom associerad till Utrikespolitiska institutet.

Terrorlagar: domstolar får bedöma flaggviftning

Får Erdoğan att se rött. Foto: TT

Analys. Räcker det med att vifta med en PKK-flagga för att betraktas som terrorist i lagens mening? Frågan är högaktuell i och med det stundande Natotoppmötet i Vilnius, Turkiets krav på Sverige och de nya lagar som införts här. Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, har granskat lagarna och konstaterar att mycket blir upp till domstolarna att avgöra.

Italiens extremhöger vill ha stark ledare

Meloni med koalitionspartner Salvini och nyligen bortgångne Berlusconi.

Analys. Premiärminister Giorgia Meloni är redo att göra avtryck i den italienska politiken, och det för en lång tid framåt. Efter mindre än ett år vid makten tar hon nu de första stegen mot att verkställa en högerextrem dröm: att en stark kvinna eller man ska väljas direkt av folket och leda Italien framöver. Det är en styresform som landet som en gång leddes av en fascistdiktator länge har velat undvika, skriver Christin Sandberg, statsvetare och journalist baserad i Italien.

Amerikanskt demokratitest av global vikt

Scen vid domstolen när åtalet väcktes. Foto: AP/TT

Analys. Det federala åtalet mot Donald Trump kan medföra allvarliga konsekvenser inte bara för landets demokrati utan även för USA som global aktör. Ledande republikaners inställning till åtalet – och deras tidigare tveksamma engagemang för demokratin – ger anledning till oro. Det skriver Jan Hallenberg, USA-expert och professor emeritus i statsvetenskap.

Turbulent när EU tar fram ny Kinastrategi

Inget lätt pussel att lägga. Foto: Shutterstock/TT

Analys. Ska EU stå sida vid sida med USA i Taiwanfrågan på samma sätt som man gör gentemot Ukraina? Eller är det inte Europas sak? De västliga relationerna till ett alltmer aggressivt Peking ställs på sin spets när unionen ska utforma en ny Kinastrategi. Frågan står på dagordningen på EU:s kommande toppmöte, och åsikterna går isär, skriver Ulla Lovcalic, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.