Utrikesmagasinet

Den 6 januari 2021, dagen som förändrade historien och förpassade USA till en ny politisk realitet. Sedan demonstranter lyssnat på Donald Trumps tal vid Vita huset vände de mest våldsbenägna av dem på klacken och tågade mot Kapitolium. Foto: John Minchillo/AP/TT.

USA kastas in i en ny politisk verklighet

Analys. Donald Trumps diktatorstendenser chockade till slut inte bara hans motståndare. I sitt självförvållade fall verkar han också dra med sig Republikanerna. Arga högerextremister laddar samtidigt för framtiden men med polismyndigheternas falkögon på sig. Även om det taffliga kuppförsöket misslyckades kan skadorna på demokratin bli bestående, skriver journalisten Karin Henriksson.

Unga afrikanska politiker utmanar gamla dinosaurier

Anhängare till presidentkandidaten och pop- och reggaestjärnan Bobi Wine i Uganda, en av de yngre politiker på kontinenten som utmanar det äldre gardet. Foto: AP/TT.

Analys. Han är ung, vältalig och karismatisk. Sångaren Bobi Wine utmanar i torsdagens val i Uganda den 76-årige sittande presidenten Yoweri Museveni. Kampanjen har skapat rubriker världen över, och illustrerar hur Afrikas unga generation och moderna politiker nu kräver en plats vid maktens bord, skriver journalisten och Afrikakännaren Görrel Espelund.

I mer än 15 år har Angela Merkel styrt Tyskland. Nu återstår bara några månader av hennes ämbetstid och framtiden för landet är oviss. Bara en av Merkels tänkbara efterträdare väntas gå i hennes fotspår. Foto: Markus Schreiber/AP/TT.

Arvet efter Merkel står på spel när CDU väljer ny ordförande

Analys. Efter många om och men ska tyska regeringspartiet CDU till sist välja sin nya ordförande – det blir en man som med stor sannolikhet också blir Tysklands nya förbundskansler. Därför kommer världen att följa omröstningen den 16 januari med spänt intresse. Av den långa Merkeleran återstår bara några månader. Det enda som är säkert är att det inte blir som det varit, skriver journalisten Jan Lewenhagen.

Trump kan ge Biden 'avskedsgåva' i Mellanöstern

Amerikanska örlogsfartyg på väg in i Persiska viken den 21 december 2020. Många uppfattar USA:s förstärkningar i området som en signal – eller ett hot – riktat till ledarna i Iran. Foto: Indra Beaufort/USA:s flotta/AP/TT

Analys. Med Joe Biden i Vita huset väntas det bli slut på företrädarens flirt med autokrater och diktatorer i Mellanöstern. Men Bidens betoning av demokratiutveckling väntas kollidera med andra amerikanska säkerhetspolitiska intressen. Och en hämndlysten Trump kan kasta in grus i Bidens maskineri – kanske i form av en ny kris med Iran, skriver Bitte Hammargren, senior associerad medarbetare vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Hårdhet mot rohingyer stärker Suu Kyi – för stunden

Anhängare av Myanmars ledare Aung San Suu Kyis parti NLD kampanjar på valdagen i november 2020. NLD ökade sin redan stora majoritet. Foto: Thein Zaw/AP/TT

Analys. Myanmars världsberömda ledare Aung San Suu Kyi har belönats stort av väljarna. Inte minst för att Nobelpristagaren stod upp mot väst och försvarade armén mot anklagelserna om folkmord på minoriteten rohingyer. Men av samma skäl kan hennes krona bli för tung att bära i längden, skriver journalisten Pranay Sharma.

Europas fattighus slits mellan Moskva och Bryssel

Mobil röstmottagare på hembesök i presidentvalet i Moldavien i november. Väljarna röstade bort en Moskvavänlig president, Igor Dodon, till förmån för en Brysselvänlig, Maia Sandu. Foto: Roveliu Buga/AP/TT

Analys. På julafton tillträder Moldaviens nya president Maia Sandu sitt ämbete. Hon har lovat effektiva reformer mot det fattiga landets omfattande korruption samt en återgång till ett närmande till Europeiska unionen. De svårigheter hon kommer att möta är betydande och en av hennes motståndare finns i Moskva: Vladimir Putin. Det skriver journalisten och författaren Peter Johnsson.

Ingen lätt väg tillbaka för Biden i fallet Iran

President Rohani hör till dem som håller dörren öppen för ett samarbete med USA men han möter motstånd, bland annat från ayatolla Ali Khamenei, här avbildad till höger på plakatet tillsammans med sin föregångare ayatolla Ruhollah Khomeini och general Qasem Soleimani som dödades i ett amerikanskt angrepp i början av året. Foto: Vahid Salemi/AP/TT.

Analys. Många är lättade över att Joe Biden vann valet och hoppas att USA nu ska återgå till ett normalläge som liknar Barack Obamas sista år vid makten. Det är både naivt och orealistiskt, skriver Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Relationen till Iran är ett exempel på varför det inte låter sig göras så enkelt.

Demokrati i Belarus, var god dröj

Kvinnor är framträdande i protesterna mot president Aleksandr Lukasjenko. Här trotsar en demonstrant en polisblockad i huvudstaden Minsk. Foto: Misha Friedman/AP/TT

Analys. Fyra månader efter valet vägrar demonstrationerna mot Aleksandr Lukasjenko att ge vika. Lika envetet sitter presidenten kvar vid makten. Den demokratiska omvälvningen kommer, men knappast så länge Lukasjenkos kollega i Kreml heter Vladimir Putin, skriver Ingmar Oldberg, associerad medarbetare inom Utrikespolitiska institutets Rysslandsprogram.

Skärpt politik mot uigurerna – små barn sätts på internat

En uigurisk pojke i Hotan i västra Xinjiang leker för sig själv. Barn från den muslimska minoriteten ska nu gå på mandarinspråkiga internatförskolor istället för att undervisas på sitt eget språk på öppna dagis. Foto: Andy Wong/AP/TT.

Analys. Den kinesiska statsmakten tar nästa steg i sin assimileringspolitik riktad mot uigurer i Xinjiang och ombildar uiguriskspråkiga förskolor till mandarinspråkiga internatförskolor. Genom att ta kontroll över barnens utveckling hoppas staten skapa en generation uigurer som är mer lojala med statsmakten, skriver Gordana Malešević.

Nobels fredspris en påminnelse om glömda svältoffer

I Ukraina är man varje november noga med att hedra de miljontals offren för den stora svältkatastrofen Holodomor 1932–1933, som Sovjetledaren Josef Stalin utsatte befolkningen för. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

ANALYS. Att FN:s livsmedelsprogram (WFP) tilldelas Nobels fredspris 2020 sätter fokus på det enorma lidande som hunger utgör. Det sker samtidigt som FN-organet varnar för en kraftig ökning av hungersnöden i världen till följd av coronapandemin. Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning, skriver om hur vi minns – eller glömmer bort – offren för svältkatastrofer.

Gryning i Bangladesh, stormakternas nya favorit

Inte den gängse bilden av Bangladesh. Landets tillväxt per invånare överskrider nu grannen Indiens och lockar till sig investeringar från bland annat Kina. Foto: Sezer Ozger/Alamy Stock Photo/TT

Analys. ANALYS. Översvämningar, slumområden och textilfabriker som rämnar. Så har vi vant oss vid att nyheterna ser ut från Bangladesh. Men nu står friarna på rad från såväl de stora grannländerna som från USA. Det sydasiatiska landet boomar ekonomiskt, livslängden ökar och utbildningsnivån stiger, skriver journalisten Pranay Sharma.

Polens regering strider mot EU, väljarna – och sig själv

Högerextrema aktivister går med ett krucifix i ett ”korståg” mot hbtq-organisationer och jämlikhet för enkönade par och transpersoner, i Polens huvudstad Warzsawa i oktober 2020. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Analys. Oppositionen "har blod på sina händer", ”borde inte få sitta i parlamentet" och flera ledamöter "borde hamna i fängelse". Orden kommer från Polens starke man Jarosław Kaczyński, från talarstolen i parlamentet. Regeringens högerradikalisering och tonläget mot inre och yttre ”fiender” som EU tilltar. Men dess auktoritära projekt hotar att kapsejsa i coronapandemins spår, skriver journalisten Peter Johnsson.

EU:s ombudsman anklagar unionen för hemlig lagstiftning

Hemliga överläggningar när lagar stiftas. Finansminister Magdalena Andersson (S) riktar blicken mot sin spanska exkollega Luis de Guindos i ministerrådets byggnad i Bryssel, under ett möte före coronapandemin. Foto: Virginia Mayo/AP/TT.

Intervju. Medborgare, journalister och parlamentariker saknar tillgång till EU-regeringarnas ståndpunkter under de förhandlingar som förs när medlemsländernas ministrar möts. Odemokratiskt, kanske olagligt, tycker öppenhetsförespråkare. Absolut nödvändigt, säger diplomaterna. Det mesta undanhålls per automatik, berättar EU:s ombudsman Emily O'Reilly i en intervju med Utrikesmagasinet.

Krig och konflikt trots corona – fredshopp grusade

I coronapandemins tidevarv flyttar den organiserade brottsligheten fram positionerna i Centralamerika. De här gängmedlemmarna har dock burats in i Quezaltepeque i El Salvador. Foto: Salvador Melendez/AP/TT

Intervju. I coronakrisens inledning spirade hoppet om att väpnade grupper skulle sluta strida och att våldet världen över skulle minska. Men pandemin har inte hindrat stater att inleda nya konflikter. Risken är också att smittan leder till utbredd social oro och bidrar till kaos i bräckliga stater, förklarar Richard Gowan, chef för FN-frågor vid organisationen International Crisis Group (ICG), i en intervju med journalisten och statsvetaren Christin Sandberg.

Medveten underminering av USA:s demokrati

President Trumps advokat, förre New York-borgmästaren Rudy Giuliani, leder försöken att i domstolar underkänna valförlusten. För det rapporteras han ha begärt 20 000 dollar om dagen. Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT.

Analys. Genom att ljuga systematiskt och utmåla medierna som folkets fiende har Donald Trump vilselett och ökat den djupa splittring som redan fanns i det amerikanska samhället. När nu självaste presidenten, och hans partikamrater, på falska grunder dessutom hävdar att valförlusten beror på fusk, är syftet att allvarligt skada USA:s demokrati. Det skriver Jan Hallenberg, USA-expert och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.

Efter krig, folkmord och terror: ett nytt Sudan vill in i värmen

Efter störtandet av diktatorn Omar al-Bashir hoppas sudaneserna på lugn och normalitet. Här njuter boende i huvudstaden Khartoum, vid och bokstavligen i Nilen, av solnedgången. Foto: Marwan Ali/AP/TT

Analys. Som tredje arabland är Sudan nu i färd med att normalisera relationerna med Israel, ett och ett halvt år efter det att diktatorn Omar al-Bashir tvingades från makten. Men om det tidigare terrorstämplade landet efter krig och folkmord ska utvecklas ekonomiskt och demokratiskt krävs starkt stöd från omvärlden, skriver den Mellanösternbaserade journalisten Jenny Gustafsson.

Trump går - trumpismen består

Valmöte i Arizona med spansktalande. Donald Trump gick i år framåt i flera grupper, bland dem ”latinos” och svarta, och gav Republikanerna en större väljarbas än partiet någonsin haft. Foto: Ross D Franklin/AP/TT.

Analysis. Världens mäktigaste auktoritära högerpopulist lär till sist behöva lämna Vita huset, hur ogärna han än vill. Donald Trumps rörelse har dock inte imploderat. Den förvandlas nu till en mångmiljonhövdad motståndsrörelse. Och den kommer att komma tillbaka, frågan är bara vem som blir trumpismens galjonsfigur, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Följ oss så här

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

På twitterkontot @utrikesmagasin får du löpande information om nypublicerade artiklar. Du kan också följa Utrikesmagasinet via UI:s sida på Facebook eller genom att få Utrikesmagasinets utskick via mejl utan kostnad.

Ja tack – jag vill ha mejl!

Så kan USA:s utrikespolitik förändras med Biden

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden vid ett kampanjframträdande i Iowa för krigsveteraner om utrikespolitik. Foto: John Locher/AP/TT

Analys. Demokraten Joe Biden har inte skrätt orden. President Donald Trump har raserat USA:s ledarroll, genom sina America First-beslut, sin inkompetens och sin attityd gentemot både vänner och fiender i utlandet. Biden har utlovat ett demokratitoppmöte och global mobilisering för att lösa globala problem, skriver Karin Henriksson, journalist verksam i USA.

Coronakrisen visar vägen för klimatpolitiken

Inspektion av coronavaccin i Kina. Utvecklingen av ett sådant skydd mot covid-19 ökar tilltron till forskningen som problemlösare. Foto: Ng Han Guan/AP/TT.

Analys. Pandemin i sig bromsar inte klimatförändringarna. Men coronakrisen har gett oss viktiga pusselbitar för att göra omställningen mot ett hållbart samhälle möjlig, skriver Sofie Berglund, analytiker och programsamordnare vid Utrikespolitiska institutet.

Etiopienkrisen – Varning för etnisk rensning och storkrig

Etiopisk-ortodoxa kristna i huvudstaden Addis Abeba ber en fredsbön sedan premiärminister Abiy Ahmed beordrat flygbombningar i delstaten Tigray. Foto: Mulugeta Ayene/AP/TT.

Intervju. Säkerhetsläget i hela Etiopien förvärras snabbt. Det finns nu risk för etnisk rensning och att regionen sätts i brand, varnar den norske professorn Kjetil Tronvoll. Nobels fredspris i fjol till premiärministern Abiy Ahmed var kontraproduktivt, anser han. Det fick omvärlden att tystna och misslyckas med att förutse krigsutbrottet, trots tydliga varningstecken.

Venezuela: Så rikt och så ruinerat

Fiskare täckta i olja på väg ut på Maracaibosjön för att lägga nät. Få upplever oljeindustrins miljöförstöring i Venezuela så nära som de. Foto: Rodrigo Abd/AP/TT

Analys. Venezuela borde vara Latinamerikas mest välmående land. Istället ligger det i världsdelens bottenskikt. Trots världens största oljereserver ringlar långa köer till mackarna och bensin importeras från Iran. Samtidigt rinner olja ut i havet från trasiga raffinaderier, spruckna cisterner och rostiga fartyg. Hur kunde det bli så? Journalisten Lars Palmgren förklarar.

Nagorno-Karabach: Här tog första världskriget aldrig slut

En man talar med sitt barn, som sårats av azerisk granatbeskjutning mot den armeniskt dominerade enklaven Nagorno-Karabach. Även Armenien har beskjutit azeriska civila mål. Foto: Areg Balayan/AP/TT

Analys. En armenisk-azerisk konflikt om ett bergsområde i Sydkaukasien lika stort som Bohuslän kan onekligen uppfattas som obskyr, perifer och närmast hämtad från en Tintinbok. Men motsättningarna visar att första världskriget på sätt och vis inte har upphört och striderna har återverkningar långt bortom det lilla gudsförgätna området, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Kinas tekniska frammarsch hotar västvärldens normer

IT-mässa i Fuzhou i Fujianprovinsen. Här visas teknik för AI och 5G upp. Foto: Wei Peiquan/Nya Kina/TT

Analys. Sverige har nu gått samma väg som USA, Storbritannien och Australien och hindrar kinesiska Huawei från att delta i utvecklingen av 5G-nätet. Men på andra håll i världen sprider Kina sin teknik och är på väg att bli världsledande på vissa områden. Pekings storsatsning på en ”digital sidenväg” riskerar att urholka demokratiska värden på global nivå, skriver Richard Ghiasy, seniorforskare i asiatisk geopolitik och geoekonomi.

Så drevs fredliga Tanzania mot intolerans och förtryck

Sedan Tanzanias president John Pombe Magufuli installerades 2015 (bilden) har förtrycket ökat markant. Foto: Khalfan Said/AP/TT

Analys. Tanzania har ingen stolt demokratisk tradition. Men det har varit en fredens och toleransens oas. Tills John Magufuli blev president för fem år sedan. Oppositionspolitiker och journalister trakasseras, fängslas eller försvinner, mötes- och yttrandefriheten begränsas. Om en vecka väljs han troligen om, skriver journalisten och Afrikakännaren Görrel Espelund.

Nu kan vägen stakas ut mot ett bättre Chile

En man utklädd till Jokern med urfolket mapuches flagga i en protest mot Chiles regering i fjol. Foto: Rodrigo Abd/AP/TT

Analys. Polisen sköt hundratals människor i ansiktet med gummikulor och tårgasgranater. Synskadorna blev en symbol för polisvåldet, som väckte avsky världen över. Det är nu ett år sedan protesterna i Chile bröt ut, mot ökade levnadskostnader och klyftor. Med en folkomröstning nästa söndag inleds ett år av val. Det kan bli en efterlängtad början på ett nytt, bättre Chile, skriver journalisten Lars Palmgren.

"Det som händer Lukasjenko är Putins värsta mardröm"

Rysslands president Vladimir Putin och belarusiske kollegan Aleksandr Lukasjenko (t v) har mycket gemensamt. Här tar de båda ledarna en paus under en hockeymatch i Sotji i Ryssland i februari. Foto: Aleksandr Zemlianitjenko/AP/TT.

Analys. Envisa protester i Belarus mot president Aleksandr Lukasjenko. Ständiga demonstrationer i sydöstra Ryssland mot kollegan Vladimir Putin. Och på det giftattacken mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Händelserna kopplas nu samman och Putin fruktar samma utveckling på hemmaplan som i grannlandet, säger Martin Kragh, Rysslandsexpert vid UI, i en intervju för Utrikesmagasinet.

Kina hjälper Serbien att bli mer auktoritärt

Serbisk polis under en antiterrorövning tillsammans med kinesiska kollegor i staden Smederevo öster om huvudstaden Belgrad i november 2019. Övningen är ett av flera tecken på Pekings ökande inflytande i regionen. Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

Analys. Med stora investeringar, akademiska lärosäten och växande turistströmmar får Kina allt större inflytande i Serbien. Genom övervakningssystem och 5G-nät från jätten i öst får Balkanlandets högernationalistiska regering också verktyg att utöva ett allt mer auktoritärt styre, skriver statsvetaren Gordana Malešević.

Klimat och grusat hopp göder terror – fallet Moçambique

Förödelse efter cyklonen Kenneth, som slog till mot norra Moçambique i fjol. Landet är ett av dem som är mest utsatt för klimatförändringar i Afrika enligt FN. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT

Analys. Den brutala händelseutvecklingen i Moçambique visar hur korruption, krossade illusioner och stigande globala temperaturer kan driva på terrorism. Väderkatastrofer och uteblivna drömmar om välstånd från internationellt finansierad gasutvinning anses där ha spelat en allt starkare IS-anknuten rörelse i händerna, skriver antropologen Lisa Åkesson.

Algeriet: Dramatiskt vägskäl vid EU:s tröskel

Aktivisten Karim Tabbou gör här segertecken när han möts av anhängare efter att ha släppts ur fängelse. Foto: Anis Belghoul/AP/TT

Analys. Stora protester mot en pressad regim, ekonomisk kris och på det coronapandemin. Algeriet – stor och viktig regional aktör, och bara 15 mil från Europeiska unionen – står vid ett avgörande vägskäl. Den nervösa och sköra situationen i det nordafrikanska landet kan på lång sikt ha bäring på hela områdets stabilitet – och EU-ländernas säkerhet, skriver journalisten Fanny Härgestam.

Nya försök att straffa de värsta krigsförbrytarna

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi inför Internationella domstolen (ICJ). Foto: Peter Dejong/AP/TT

Analys. Syrien och Jemen är bara två exempel på blodiga krig som just nu tillåts fortgå. Trots att FN-principen ”skyldighet att skydda” har funnits i 15 år, och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) nästan 20, har försöken att stoppa de grövsta krigsbrotten tappat styrfarten. Men det finns ljusglimtar i mörkret: Flera krafter söker nu nya vägar för att ställa förbrytarna till svars, skriver journalisten Andreas Karlsson.

Coronakris sätter afrikansk demokrati på undantag

I Afrika misshandlas människor som bryter mot utegångsförbud men coronaviruset har också inspirerat till en ny frisyr. Foto: Brian Inganga/AP/TT

Analys. Inför 2020 planerade 22 afrikanska länder för nationella val. I och med coronaviruset har samtliga ställts inför två möjligheter: att skjuta valet på framtiden eller genomföra det trots de restriktioner som pandemin tvingat fram. För demokratin är det ett val mellan två dåliga alternativ, skriver journalisten Andreas Karlsson, som är baserad i Sydafrika.

Arabländer väljer Trump och Israel före Palestina

Demonstranter i Nablus bränner bilder av Israels premiärminister och Förenade Arabemiratens ledare. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

Analys. Med nyöppnade relationer till Förenade arabemiraten och Bahrain vann Israels premiärminister Benjamin Netanyahu en omtvistad, realpolitisk seger. Fler arabstater väntas följa efter och prioritera sina egenintressen framför förverkligandet av en livskraftig palestinsk stat. Medan idén om en tvåstatslösning sjunker som en sufflé leder höstens historiska avtal till nya maktspel, intriger och militärstrategier bland Mellanösterns stormakter, konstaterar Bitte Hammargren, seniorassocierad vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Ny läcka avslöjar säkerhetsrisk med köpta pass i EU

De som betalar mångmiljonbelopp för cypriotiska "gyllene pass" behöver inte ens sätta sin fot där. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Analys. Många brottslingar, politiker och oligarker från bland annat Ryssland och Kina har för mångmiljonbelopp köpt pass av Cypern – och därmed rätten att bo och verka i hela EU. Sådana detaljer framgår i en läcka med 1 500 hemliga dokument som Utrikesmagasinet nu kan redogöra för tillsammans med Al Jazeera och Ekot i Sveriges Radio. De nya EU-medborgarna beskrivs som en säkerhetsrisk för hela unionen, skriver Ola Westerberg.

Turkiets planer till havs recept för konstant konflikt

Nationalist mer än islamist. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan hälsar partivänner. Foto: AP/TT

Analys. Bakom Turkiets maktdemonstration i östra Medelhavet ligger president Erdoğans nyfunna nationalism, en antivästlig syn inom militären och statsapparaten samt en expansiv doktrin om ett större ”blått hemland” till havs. Det är en doktrin som ger underlag för konstant stormiga vatten framöver, skriver Cengiz Çandar, verksam inom Utrikespolitiska institutets MENA-program.

Klimatfrågor får fäste i säkerhetsrådet

Klimatförändringar i Tchad anses driva på konflikten med Boko haram och andra extremister. Foto: Jerome Delay/AP/TT

Analys. Det som skulle bli året med handling på klimatområdet har istället utvecklats till ett år av isolering och inställda klimattoppmöten. Men en ljusglimt skymtar i FN:s säkerhetsråd, där Tyskland trots global pandemi och vetomakter lyckats bana väg för det omtvistade ämnet klimatrelaterad säkerhet. Börjar säkerhetsrådet finna sin roll i klimatfrågan? Sofie Berglund, programsamordnare på Utrikespolitiska institutet, analyserar.

En armenisk familj tar med sig sitt hus sedan deras regering överlämnat den region där de bott till Azerbajdzjan. Återlämnandet av mark är ett led i den överenskommelse om eldupphör som Ryssland medlade fram hösten 2020 mellan länderna i den mångåriga konflikten om Nagorno-Karabach. Men någon beständig fred råder inte. Foto: Sergei Grits/AP/TT.

”Mission: Impossible?” Nu ska svenska UD främja medling i Europas konflikter

Analys. Svensk utrikespolitik står nu inför en närmast gigantisk utmaning. Under 2021 är Sverige ordförandeland i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Den måste nu hantera flera utomordentligt svåra konflikter och förhindra nya krigsutbrott, skriver Thomas Hammarberg, senior rådgivare vid Utrikespolitiska institutet och ledamot vid Europarådets parlamentariska församling.