Utrikesmagasinet

Israeler i skyddsrum i Tel Aviv under kriget mot Iran. Foto: AP/TT

Krig lyfter inte Netanyahu inför valet

Analys. Senast i oktober, men kanske tidigare, måste parlamentsval hållas i Israel. Det blir ett val mot en fond av krig på flera fronter, ökad internationell isolering, och det första efter Hamas stora terrorattack den 7 oktober 2023. Krigen har dock inte lett till ökat stöd för premiärminister Benjamin Netanyahu i opinionen. Ett regeringsskifte skulle innebära stora förändringar för Israel, men knappast någon förnyad fredsprocess med palestinierna, skriver Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Europas försvar: gott nog får kanske räcka

Finland har klart flest soldater av de nordiska länderna. Foto: Lehtikuva/AP/TT

Analys. Bevisen på USA:s illvilja mot Europa har blivit så överväldigande att européerna nu är överens om att kontinenten måste kunna försvara sig själv. Ur ett ryskt perspektiv är det inte nödvändigtvis rationellt att vänta i fem år tills Europa har rustat upp och fått ordning på stridsledningen utan USA. Därför måste Europa lära sig att det perfekta är det godas fiende och anta en mentalitet som går ut på att ”vi kör” även om omständigheterna inte är de bästa. Det skriver Minna Ålander, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid UI.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Via UI:s sida på LinkedIn
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Iranska rop på hjälp: ”Regimen värre än bomberna”

Iraniers mobiler kontrolleras ständigt. Ett "olämpligt" foto eller meddelande uppges kunna medföra fängelse, eller värre. Foto: Anadolu/TT

Analys. Väpnade styrkor som plågar folket. Avrättningar av regimkritiker. Skyhöga priser och en ekonomi i fritt fall. Trots att staten har stängt av internet för vanligt folk, kan Utrikesmagasinet nu förmedla berättelser från iranier som i hemlighet kontaktat anhöriga utomlands. De vittnar om ännu hårdare förtryck sedan kriget började, om uppgivenhet och sveket när USA förhandlar med regimen som förstört deras liv, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Trump, valet – och Jesus

Foto: AP/TT

Analys. Fick USA:s väckelsekristna valuta för sina röster på Donald Trump? Ja, fast inte allt de ville och en del är mest symboliskt. Misstron växer i gruppen mot presidentens krig, Jesusliknelser och bråk med påven. Religionen tar därmed plats på ett oväntat sätt ett halvår före mellanårsvalet. Demokraterna kan nu peka på att Trump utmålas av sina egna som kättare, och att katolska teologer anser att Irankriget är orättfärdigt. Det skriver den USA-baserade journalisten och författaren Karin Henriksson.

Nu kan Tyskland till slut bli vuxet

Ska Merz frigöra sig från Trump på allvar? Foto: AP/TT

När USA tappar intresset för européerna så att vi får klara oss mer själva, innebär det en historisk möjlighet särskilt för Tyskland att tänka om sin långsiktiga strategiska hållning. Nu kan EU:s bjässe kliva fram på allvar, som den oberoende stormakt landet har kapacitet att vara, och ”kliva in i vuxenvärlden”. Detta kan liknas vid att rasera en ”andra Berlinmur”, anser den tyske journalisten Holger Stark i en ny, uppmärksammad bok. Och det är i den riktningen som tysk politik nu rör sig, anser han.

Så slår det slaktade biståndet

Tidigare USAID-anställda demonstrerar ett år efter nedläggningen. Foto: AP/TT

Analys. I början av förra året beslutade president Donald Trump att skrota det amerikanska biståndsorganet USAID. Samtidigt har flera andra stora västerländska givarländer också skurit ned sina biståndsbudgetar. En direkt konsekvens är att FN har tvingats minska hjälpen till världens mest utsatta. På längre sikt visar beräkningar att miljoner människoliv kan gå förlorade, om inte trenden vänder. Samtidigt har USA slutit avtal inom vård och hälsa med flera enskilda afrikanska länder. Men alla ställer inte upp på USA:s hårda krav, skriver Görrel Espelund, Afrikaredaktör på Landguiden.

Städerna som utmanar i utrikespolitiken

Stockholms dåvarande trafikborgarråd Daniel Helldén (MP) visar upp namnbyte utanför Rysslands ambassad 2022. Foto: TT

Analys. Från världsstaden New York till den turkiska metropolen Istanbul och flera svenska orter bedrivs emellanåt utrikespolitik. Det kan handla om kritik mot USA:s krig i Iran, protester mot Kina och Ryssland, eller motstånd mot kärnvapen. Den lokala utrikespolitiken kan då bli en ventil för den egna stadsbefolkningens uppfattningar i internationella frågor – och samtidigt ett störande moment för regeringar när de driver en annan linje. Det skriver Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.

Kriget i skymundan

Minst 400 människor uppges ha dödats när Pakistan bombade ett afghanskt sjukhus den 17 mars. Foto: AP/TT

Intervju. Bortom krevaderna i Iran mullrar det på nytt även lite längre österut – i det redan svårt krigshärjade Afghanistan. Där har Pakistan – världens mest terrordrabbade nation – anfallit grupper som man anklagar för att angripa det egna landet från andra sidan gränsen. I bakgrunden följs utvecklingen noga av Asiens jättar, Pakistans allierade Kina och ärkefienden Indien. Risken finns att Mellanöstern och Sydasien blir ett utsträckt och överlappande konfliktbälte, säger Utrikespolitiska institutets Asienchef Henrik Chetan Aspengren.

Nedräkning till politiserad VM-fest

Politiserad sport. Trump får fredspris av Fifachefen Infantino. Foto: AP/TT

Analys. I sommar stundar ett historiskt stort fotbolls-VM – ett evenemang av globala mått där även Sveriges landslag deltar. Men årets turnering i USA, Mexiko och Kanada kantas av politiska diskussioner på grund av en alltmer orolig omvärld, där fotbollens världsorgan Fifa har valt att liera sig tydligt med president Donald Trump. Frågan är om det någonsin har varit så uppenbart att den uttjatade frasen ”idrott och politik hör inte ihop” är en myt, skriver Ekim Caglar, expert på fotbollens politiska aspekter.

Trump delar transatlantisk ytterhöger

Collage. Foto: Vita huset, Vox España, EU-parlamentet och Italiens regeringskansli.

Analys. Kriget mot Iran har inte bara fördjupat klyftorna mellan USA och allierade länder som Spanien och Storbritannien. Det delar även alliansen mellan ytterhögerpartier på båda sidor om Atlanten. Trots att både europeiska och amerikanska ledare för denna rörelse ser Iran som en naturlig fiende, visar reaktioner från Frankrike, Tyskland och Italien på visst motstånd mot Donald Trumps krigföring. Att Europas ytterhöger inte stödjer USA:s president har blivit vanligare det senaste året. Men inte heller mer etablerade partier visar enad front om kriget, skriver Astrid Brodén vid Utrikespolitiska institutet.

Nej till krig! Spanien stakar ut en egen linje

Antikrigsbudskap går hem i Spanien. Foto: AP/TT

Analys. Fördömande av det amerikansk-israeliska kriget mot Iran. Hård kritik mot USA:s kupp i Venezuela. Nej till Natos linje med kraftigt ökade försvarsutgifter. Spanien sticker ut i en rad frågor i Europa. Genom sin principfasthet plockar premiärminister Pedro Sánchez poäng inte minst på hemmaplan. Men gentemot USA och europeiska allierade kan den slå tillbaka på hans regering, skriver Utrikespolitiska institutets forskningsledare Niklas Bremberg.

FN under hård attack

USA och Israel gör som de vill mot Iran – utan stöd i FN. Foto: ISNA via AP/TT

Analys. Förenta Nationerna angrips nu på flera fronter. Samtidigt som FN:s grundläggande principer frångås av både Ryssland och USA är det få som kommer till världsorganisationens försvar. President Donald Trump har dessutom skapat ett konkurrerande organ. Eftersom anslagen från USA och andra länder har minskat kraftigt eller uteblivit hotas FN dessutom av finansiell kollaps, skriver Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Så kan den tekniska utvecklingen gynna Afrika

Brytning av coltan i Kongo-Kinshasa. Foto: AP/TT

Analys. Den gröna omställningen, utvecklingen av AI och vapensystem driver på efterfrågan på råvaror som koppar, kobolt, platina, litium, grafit och coltan. Och då är Afrika en avgörande leverantör. Men afrikanerna är trötta på att bara leverera råvaror. De vill tjäna mer pengar på att förädla dem och använda sin särställning för att göra världens hunger efter mineral till en katalysator för tillväxt, skriver Landguidens Afrikaredaktör Görrel Espelund från en stor gruvkonferens i Kapstaden.

Maktkampen i Peking

Ill: Shutterstock/TT

Analys. President Xi Jinpings utrensningar inom Kinas högsta militära ledning väcker stora frågor. Att ge klara svar på vad som sker och varför i denna supermakts slutna toppskikt är inte lätt. De flesta bedömare anser att presidenten har gjort sig av med potentiella rivaler, men är oeniga om ifall det tyder på styrka eller svaghet. Många Kinakännare ser också följder för Pekings politik gentemot Taiwan. Det visar en genomgång av internationella analytikers slutsatser som har gjorts av Nationellt kunskapscentrum om Kina vid UI.

Kriget kan bli dyrköpt för Trump

Foto: Shutterstock/TT

Analys. En miljard dollar om dagen. Så mycket kostar det bara för USA att föra krig i Iran. Samtidigt är de amerikanska statsfinanserna redan hårt pressade. Många bedömare tvivlar dessutom på Donald Trumps och hans ministrars påståenden att detta inte blir ett nytt ”evigt krig i Mellanöstern”. Kriget kan bokstavligen stå både presidenten och det amerikanska folket dyrt, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Ännu en huvudvärk för världen att hantera

Teheran den 1 mars 2026. Foto: AP/TT

Analys. Stor oro för fler konflikter och kaos i Mellanöstern. Djupt delade åsikter i USA. Rynkade pannor i Europa. Brott mot folkrätten. Farhågor i bland annat Kina för en oljekris, och eventuellt minskade vapenleveranser till Ukraina. Så lyder några av uppfattningarna och analyserna från omvärlden om vad USA:s och Israels krig mot Iran innebär, konstaterar experter på Utrikespolitiska institutet (UI).

Ukraina i siffror: så har kriget slagit mot landet

Ukrainska soldater visar upp drönare. Foto: AP/TT

Analys. Fastän antalet stupade ökade i fjol och levnadsförhållandena är svåra, är de flesta ukrainare fast beslutna att fortsätta kampen fyra år efter den ryska storinvasionen. Behovet av utländskt stöd är fortsatt stort. Men den allmänna optimismen, liksom barnafödandet, har ökat. Samhället har på många sätt lyckats anpassa sig i krigstid och ekonomin är anmärkningsvärt stabil. Det visar en genomgång av en mängd samhällsindikatorer som Andreas Umland och Yuliia Zyubrovska vid Centrum för Östeuropastudier har gjort.

Kinas rättslösa nordkoreanskor

Nordkoreanska kvinnor blickar ut över Pyongyang. Om de kan fly till Kina kan de på vissa villkor leva där i ett juridiskt ingenmansland. Foto: AP/TT

Intervju. För att hejda befolkningsminskningen i Kina tillåts kvinnor som flytt från Nordkorea att stanna olagligt i grannlandet mot att de uppfyller tre kriterier: gifter sig med kinesisk man, föder hans barn och att familjen anses harmonisk. Det framgår av en aktuell studie. Samtidigt ökar Kina sin digitala övervakning i realtid av de papperslösa mammorna. ”Den här typen av familjebildning garanterar inte att de slipper skickas tillbaka till Nordkorea”, säger forskaren Shin Donghwi på människorättsorganisationen NKDB i Seoul till Utrikesmagasinet.

Beskt budskap med trevlig ton

Utrikesminister Rubio talar till Europa i München. Foto: MSC

Analys. Oron för vad USA skulle ställa till med var uppenbar på säkerhetskonferensen i München, ett år efter det att vicepresident JD Vance skällde ut européerna från samma scen. Och Washingtons sändebud denna gång, utrikesminister Marco Rubio, hade en hövligare ton. Mellan artighetsfraserna märktes dock de transatlantiska motsättningarna tydligt. Och exempelvis frågan om Grönland är inte alls avgjord, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg i München. Konferensen ramades också in av protester mot Iran till stöd för sonen till landets forna härskare.

Omskakat Latinamerika inväntar nästa steg

Matlagning i Havanna. Samhällskollaps hotar för ett redan prövat folk. Foto: AP/TT

Analys. Bortförandet av Venezuelas president Nicolás Maduro var en geopolitisk jordbävning i Latinamerika. Inget är längre sig riktigt likt efter USA:s attack den 3 januari. I Venezuela råder viss förvirrad optimism, och trycket är hårt på det redan prövade Kuba, USA:s fiende sedan nära 70 år som är på väg mot totalkollaps och en tiondel av befolkningen har lämnat landet. Spänningen stiger medan eventuella förhandlingar löser knutarna – eller USA tar över på något vis även där, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.