Utrikesmagasinet

Sverige blickar numera mot Finland. Foto: TT

Sanna Marin-effekt väntas i finländskt val

Intervju. När finländarna går till valurnorna den 2 april är det mot bakgrund av en pandemi, ett år av storkrig i Ukraina och stundande Natomedlemskap. Men det är inte säkerhetspolitik som dominerar i valrörelsen – utan statsskulden. Och om Finland förut brukade se Sverige som förebild tycks det nu ha blivit tvärtom. Utrikesmagasinet har inför valet träffat två ledande finländska politiska experter.

Globalt maktskifte bakom iransk-saudisk avspänning

Kina i Mellanösterns mitt. Foto: Nya Kina/AP/TT

Analys. Genom sin medling mellan Iran och Saudiarabien visar Kina att det har skett ett globalt maktskifte på USA:s bekostnad. Det återstår att se hur stabil och betydelsefull avspänningen mellan Mellanösterns giganter kan bli, men den kan till exempel vara till stor hjälp för att lösa konflikten i Jemen. Från Washington och Tel Aviv hörs dock kritiska röster, skriver Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Twitterkontot @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Fria val hotas i Mexiko

Protest mot sabotage av valmyndigheten. Foto: AP/TT

Analys. Ska valmyndigheten vingklippas för att säkra fortsatt vänsterpopulistiskt maktinnehav i Latinamerikas näst största land? Risken är stor om Mexikos alltmer auktoritäre president Andrés Manuel López Obrador får som han vill. I så fall befaras landet backa till ett system som liknar det som gjorde att ett enda parti kunde behålla makten i över 70 år, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Nu blir Indien störst i världen

Indierna är nu fler än 1,4 miljarder. Foto: AP/TT

Analys. I april beräknas Indien bli världens folkrikaste land och gå om grannen Kina som haft denna position så långt tillbaka man kan tänka sig. Med den nya ställningen, och landets stora utvecklingspotential, märks en ambition att kliva fram på allvar på den globala arenan som en unik maktpolitisk brobyggare och vågmästare. Det är hög tid för omvärlden att lära sig vad jättelandets växande betydelse innebär, för Indiens tid är nu, skriver Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker på Utrikespolitiska institutet.

Vilsna republikaner söker väg till seger 2024

Anhängare med iögonfallande väska. Foto: AP/TT

Analys. Det republikanska partiet i USA är splittrat – och vilset. En högljudd högerextrem klick som stödjer Donald Trump dominerar i kongressens representanthus. Samtidigt försöker många i partiet att avlägsna sig från honom och ställer sitt hopp till Floridaguvernören Ron DeSantis. Men hans åsikter kan skrämma bort de så viktiga mittenväljarna i nästa års presidentval, precis som skedde i valen 2020, på bland annat abortfrågan. Det skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Digitalt kvinnohat hotar jämställdheten i politiken

Foto: NTB Scanpix/TT

Analys. Kvinnorna i politiken blir allt fler i världen, vilket ses som framsteg för jämställdheten. Dessvärre möts de med alltmer hat, ofta via sociala medier. Hat och hot är en del av ett större systematiskt problem, en modern tilltagande kvinnofientlighet som sammanfaller med samhällets ökande digitalisering. Det skapar ett nytt världsomspännande säkerhetshot, skriver Jennifer Bergman vid UI:s program för global politik och säkerhet.

EU på väg mot gemensam migrationspolitik

Ukrainare anländer till Stockholm. Foto: SvD/TT

Analys. I centrala Bryssel tältar migranter, i Nederländerna måste de ta hjälp av Läkare utan gränser och på Irland sägs de vålla bostadskris. Till det kommer flyktingarna från Ukraina, och att Ryssland kan komma att skicka migrantströmmar mot väst. Detta är bakgrunden till att EU – efter tidigare misslyckanden – till slut är på väg att få en solidarisk asyl- och invandringspolitik, skriver journalisten Ylva Nilsson.

Ryskt inflytande i östra Medelhavet utmanas

Inga ryska turister på stranden på Cypern längre. Foto: AP/TT

Analys. Rysslands krig mot Ukraina och utveckling till pariastat har medfört ett skifte på Cypern. Den strategiskt belägna ön i östra Medelhavet är hem för många ryssar och var länge beroende av ryska pengar. Men efter invasionen i fjol har Moskvas starka inflytande på Cypern till stor del imploderat och regeringen i Nicosia blickar nu västerut. Det ger västmakter som USA en gyllene möjlighet att stärka sin ställning i regionen gentemot Kreml, skriver Alexandra Sandels, journalist på Cypern.

Så manipuleras val i Afrika

Valet i Kenya 2022 skulle manipuleras. Foto: AP/TT

Intervju. I år hålls presidentval i bland annat Nigeria, Sierra Leone, Liberia, Zimbabwe och Kongo-Kinshasa. Nyligen avslöjades att internationella ”valkonsulter” hyrts in för att försöka påverka valutgången i exempelvis Kenya 2022, så oron för att utländska infiltratörer försöker sätta demokratin ur spel är berättigad. Få är medvetna om omfattningen av falsk informationsspridning i Afrika, säger Tessa Knight, expert på frågor om cyberpropaganda.

Trump behöver de väckelsekristna, men behöver de honom?

Trump – inte känd för att vara religiös – låter sig fotograferas med en bibel. Foto: AP/TT

Analys. I valen 2016 och 2020 var de väckelsekristna Donald Trumps lojalaste väljare. Inför 2024 avvaktar flera pastorer, vilket presidentkandidaten bemött med anklagelser om att de är illojala. Han har inte råd att förlora det här blocket om han ska nå Vita huset igen. Därför lär Trump skruva upp sina träffsäkra budskap till dessa så kallade evangelikaler – i synnerhet de vita – som känner sig hotade i det alltmer sekulära USA, skriver journalisten Karin Henriksson.

Ett år efter invasionen – där står vi

Foto: AP/TT

Analys. Med anledning av årsdagen av Rysslands stora angrepp på Ukraina den 24 februari publicerar Utrikesmagasinet ett artikelpaket av analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Läs om hur utvecklingen lär prägla Europa i generationer framåt, hur Ukraina byggde upp sin motståndskraft, om mörkret som lägger sig i ett alltmer totalitärt Ryssland, om hur andra länder i regionen drivs mot väst och om hur EU under svenskt ordförandeskap kan spela en nyckelroll i unionens stöd till Ukraina.

Ett halvår av protester – än vacklar inte Irans regim

Demonstration tågar mot begravningsplats i Mahsa Aminis hemstad. Foto: UGC/AFP/TT

Analys. Det har nu gått sex månader sedan de landsomfattande protesterna i Iran började. Demonstrationerna, ledda av modiga kvinnor och ungdomar, har av många setts som att den islamiska republiken är på fallrepet. Protesterna visar tveklöst hur svag regimens legitimitet är, men om den ska hotas på allvar krävs sannolikt ännu större deltagande, tydligt oppositionellt ledarskap och en vision bortom slagord som ”död åt diktatorn”, skriver Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet.

USA:s stöd till Ukraina lär minska med tiden

Foto: AP/TT

Analys. När kriget i Ukraina nu, efter storinvasionen den 24 februari i fjol, går in på sitt andra år skickar väst allt tyngre vapen som ska stå emot den ryska ockupationsmakten. Uppbackningen är avgörande om Ukraina ska kunna vinna kriget. Men i USA kan den politiska utvecklingen leda till minskat stöd och ett slut som varken Europa eller det ukrainska folket vill se, skriver Jan Hallenberg, USA-expert och professor emeritus i statsvetenskap.

Koranbränning spelar despoter i händerna

En man håller en koran och ett porträtt av Irans despotiske ledare ayatolla Ali Khamenei vid en protest mot Sverige. Foto: AP/TT

Analys. Muhammedkarikatyrer, rondellhundar och koranbränningar. När konfliktytor mellan en sekulariserad västvärld och islam hettar till haglar symbolhandlingarna. Men de lånar sig också till andra syften. Koranbrännare gör ansatta despoter en tjänst och utsatta regimkritiker en björntjänst. Följderna kan alltså bli fler än att Sverige snubblar på tröskeln till Nato och att svenska exportföretag går miste om intäkter, skriver Agneta Styrman, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Nej, Natoprocessen är inte död

Dags för Kristersson att ändra strategi? Foto: AP/TT

Analys. När Turkiet säger tvärnej till Sveriges Natoansökan efter koranbränningen i Stockholm kan man lätt tro att läget är nattsvart för ett blågult medlemskap i försvarsalliansen. Men pausen i Natoprocessen ger möjlighet att ompröva den svenska strategin. Turkisk utrikespolitik är dessutom känd för att inte vara huggen i sten. Landet har många intressen att ta hänsyn till som gör att man snabbt kan ändra sig, skriver Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Stor omvälvning när Afrikas folkmängd rusar i höjden

Lagos, en växande jätte. Foto: Sentinel Hub

Analys. Den 15 november 2022 uppnådde Jordens folkmängd officiellt 8 miljarder invånare. Befolkningstillväxten är nu den långsammaste sedan 1950-talet, med ett undantag: Afrika. Kontinentens 1,3 miljarder invånare beräknas fördubblas till 2050. År 2100 spås 40 procent av planetens människor bo där och Nigeria växa om Kina. Att världens befolkningssammansättning kastas om väntas få dramatiska följder, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

”När gick det åt helvete för Peru?”

Minnesstund för omkomna i sammandrabbningar i Juliaca. Foto: AP/TT

Krönika. ”¿Cuándo se jodió el Perú? (När gick det åt helvete för Peru?)” Den oskyldiga kommentaren på en bar i Lima, beskriven i Mario Vargas Llosas roman Samtal i katedralen som utspelar sig under Manuel Odrías militärdiktatur på 1950-talet, har på sistone blivit ett närmast tjatigt mantra för att beskriva situationen i Peru. Det skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren apropå den senaste tidens – och äldre dagars – dramatik i landet.

Tunisien: från jasminrevolution till demokratiskt förfall

Protest mot presidenten. Foto: AP/TT

Analys. För tolv år sedan blev Tunisien känt som den arabiska vårens vagga – och senare som den enda arabstat som blev demokratisk i protestvågens kölvatten. Men övergången möttes av en skarp U-sväng 2021, då president Kaïs Saïed utförde en kupp. En forcerad folkomröstning och ett impopulärt parlamentsval 2022 har urholkat demokratin ytterligare. Men presidenten kan komma att utmanas på gatorna, skriver Linda El-Naggar, associerad vid Utrikespolitiska institutet.

Israel: regeringsattack mot rättsstaten

Advokatprotest mot försöket att ändra rättssystemet. Foto: AP/TT

Analys. Sedan Benjamin Netanyahus nya regering tillträdde vid nyår präglas det politiska arbetet i Israel av raketfart. Lagar ändras med metoder som liknar dem i Polen och Ungern, där politiker gått in för att ta kontroll över domstolarna. Skruvarna dras åt även på den ockuperade Västbanken, men regeringen Netanyahus kritiker har också fått upp ångan och varnar för att systemskiftet kan bli början till slutet för Israel som modern stat, skriver Agneta Styrman, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Extrema rörelser rider på gemensam våg

Kulhål efter kvinnofientlig, incel-inspirerad attack i USA 2014. Foto: AP/TT

Analys. Högerextremismen växer och i den allmänna debatten vänjer vi oss alltmer vid hatisk politisk retorik. När denna normalisering sker tillåts även mer besynnerliga, delvis likartade och till synes marginella rörelser gro i den bredare extremismens skugga. Hotet från dem ska inte heller underskattas, skriver Jennifer Bergman, samordnare på Utrikespolitiska institutets program för global politik och säkerhet.