Utrikesmagasinet

Trump kampanjar igen. Foto: AP/TT

Ska Trump stjäla makten? Oron ökar i USA

Analys. Misstron och splittringen i USA är så djup att tal om en konstitutionell kris eller ett inbördeskrig tas på största allvar. Donald Trump skulle troligen inte kunna mobilisera ett väpnat uppror, men står indirekt bakom något som kan resultera i en oblodig kupp, skriver den Washingtonbaserade journalisten Karin Henriksson.

Maktförskjutning i Nordirland när samhället stöps om

Probrittiska krafter i Nordirland tappar mark. Foto: SOPA Images/Sipa USA/TT

Analys. Nordirland balanserar på randen av en kris samtidigt som samhället håller på att omvandlas i grunden. Förutom brexit handlar det om att katolikerna snart kan vara fler än protestanterna, att väljarna blir mer liberala och att Sinn Féin – tidigare terrorrörelsen IRA:s politiska gren – ser ut att gå om det probrittiska DUP och bli provinsens största parti. Det skriver Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Nepal: Sagan om konungens återkomst?

Demonstration för återinförande av monarki. Foto: AP/TT

Analys. För 20 år sedan mördades nästan hela kungafamiljen i Nepal, och några år senare ersattes monarkin med republik, framdriven av maoister. Efter korruption och vanstyre ökar nu kravet på konungens återkomst. Samtidigt pågår en allt hårdare dragkamp mellan kolosserna Kina, Indien och USA om inflytande i den lilla men strategiskt viktiga bergsnationen, skriver den politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Krig om vatten – en myt?

Fridfull indisk skymning. Indien och Pakistan tvistar om mycket men inte vatten. Foto: AP/TT

Analys. Påståendet att vattenbrist leder till krig och konflikter mellan länder och folk har upprepats så ofta att det har upphöjts till allmän sanning. Men är det verkligen så enkelt? Ökar risken för konflikt när vattenresurserna är knappa eller finns det andra mekanismer som är starkare? Journalisten och författaren Andreas Karlsson frågar sig om det rentav är en myt att vatten och konflikter hänger ihop.

Coronaklyftan: Knappt fem procent fullvaccinerade i Afrika

En kvinna i Kenya lyckas få en spruta före Indiens exportstopp. Foto: AP/TT

Analys. Medan Europa öppnar efter pandemin haltar vaccineringen i världens fattigaste länder, främst i Afrika. Det internationella programmet Covax, som skulle förse fattiga länder med vaccin, har inte levt upp till förväntningarna. Amnesty International talar om en människorättskris utan motstycke, skriver Görrel Espelund, associerad redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Omvärlden vill ha status quo när sargat Irak går till val

Valaffischer i Bagdad. Foto: AP/TT

Analys. Ett sargat land går till val den 10 oktober. Irak präglas av sår efter kriget mot terrorgruppen IS och av milisvälde, korruption och fattigdom. En stor protestvåg mot samhällsproblemen har fällt en premiärminister och tvingat fram en ny vallag. Men klyftorna består mellan den politiska klassen och en utsatt befolkning. Valet blir en strid om regeringsmakten mellan shialedda krafter och ett prov på hela systemets legitimitet, skriver Bitte Hammargren, associerad senior medarbetare vid Utrikespolitiska institutet.

Död terrorledare hemsöker Perus nye vänsterpresident

Pedro Castillo i karakteristisk huvudbonad. Foto: AP/TT

Analys. Hårda anklagelser om både grovt valfusk och terrorsympatier har gett Perus nytillträdde vänsterpresident Pedro Castillo en skakig start. Hanteringen av kvarlevorna efter terrorgruppen Sendero Luminosos grundare, som nyligen avled i fängelse, kan bli det som hjälper – eller stjälper – hans regering, skriver Ylva Lindahl, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Aukus och Afghanistan kan ena EU:s försvar

EU:s militära stormakt Frankrike driver på för ett EU-försvar. Foto: AFP/TT

Analys. I årtionden har EU diskuterat försvarssamarbete, men det har fallit eftersom de 27 EU-länderna inte kan enas utrikes- och försvarspolitiskt. Kan det turbulenta slutet på insatserna i Afghanistan och den nya försvarspakten Aukus bli de gnistor som får EU-länderna att synkronisera sig? Mycket tyder på det, skriver Teresa Küchler, journalist baserad i Bryssel.

Musen som röt: Hur Qatar blev en diplomatisk stormakt

Qatars huvudstad Doha. Foto: AP/TT

Analys. Nyligen utfruset och beskyllt för terrorism – nu storspelare i internationell politik och osannolik värd för VM i fotboll. Qatar, litet som Skåne, stöper i allians med Turkiet om maktbalansen i både den egna regionen och i den internationella krishärden Afghanistan, skriver den indiske utrikespolitiske kommentatorn Pranay Sharma.

Kupp eller riksrätt? Dramatiskt år väntar i Brasilien

Bolsonaro-anhängare på nationaldagen 7 september. Foto: AP/TT

Analys. Ska Jair Bolsonaro göra en Donald Trump och försöka utlösa en kupp för att säkra fortsatt maktinnehav? Med ett år till nästa val, och kraftigt minskat folkligt stöd, försöker presidenten underminera valprocessen och spänna de militära musklerna i Latinamerikas största land. Men motståndarna bjuder upp till kamp, skriver journalisten Lars Palmgren.

Åtal mot Lundin? Krigsbrottsfall väcker stort intresse

Unga soldater vid Lundin Oils väg. Foto: TT

Analys. Krigsoffer, människorättsorganisationer, folkrättsexperter och företagare – alla har de nu anledning att rikta blickarna mot det svenska rättsfallet om Lundin Oils verksamhet i dåvarande Sudan. När som helst kan nämligen åtal väckas i svensk domstol. Att företagsledare misstänks för delaktighet i krigsbrott är mycket ovanligt och kan få betydelse långt bortom Sveriges gränser, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Följ oss så här

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

På twitterkontot @utrikesmagasin får du löpande information om nypublicerade artiklar. Du kan också följa Utrikesmagasinet via UI:s sida på Facebook eller genom att få Utrikesmagasinets utskick via mejl utan kostnad.

Ja tack – jag vill ha mejl!

Centralasien i stormens öga

Etniska tadzjiker övar i den afghanska Panjshirdalen. Foto: AP/TT

Analys. Talibanernas återkomst till makten i Afghanistan har placerat de fem muslimska tidigare sovjetrepublikerna i Centralasien – Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan – i det internationella blickfånget. Centralasiens stater, som i år fyller 30, spelar en allt viktigare roll inte bara för händelseutvecklingen i Afghanistan utan även i den regionala stormaktspolitiken, skriver Johan Engvall, forskare och expert på regionen.

20 år efter 11 september – fångar kvar i Guantanamos gråzon

"KSM" 2003 (tv) samt 2009. Foto: AP/TT

Analys. Våren 2021 beslöts att Khalid Sheikh Mohammed – utpekad ”hjärna” bakom 11-septemberdåden och fånge i Guantanamo – skulle få coronavaccin. Ett skäl att hålla honom vid liv är att kunna döma honom till döden. Men 20 år efter attacken, och USA:s invasion av Afghanistan, är lägret än idag en juridisk gråzon. Det är oklart när och om de misstänkta för dåden, och andra fångar, kan ställas inför rätta, skriver Agneta Styrman, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Utan 11 september ingen president Trump

Foto: AP/TT

Analys. Terrorattackerna den 11 september 2001 utlöste inte bara den USA-insats i Afghanistan som nu nått vägs ände. De startade ett förlopp där expresident George W Bushs agerande och det oerhört dyra kriget mot terrorismen urholkade förtroendet för politikerna, delade USA svårt och försvagade landet internationellt. Utan attacken hade Donald Trump troligen aldrig blivit president, och USA inte hamnat i den djupa demokratikris som nu kan bana väg för en ännu mer odemokratisk ledare. Det skriver Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, inför 20-årsdagen av terrordåden.

Krav på talibaner att skapa ett stabilt Afghanistan

Talibaner intar presidentpalatset. Foto: AP/TT

Analys. Efter det militära maktövertagandet bör talibanerna nu agera diplomater om de vill undvika ett nytt inbördeskrig. Omvärlden vill också medverka till ett stabilt Afghanistan där jihadister inte ges en fristad, och där kvinnor och minoriteter inte brutalt förtrycks. Annars riskerar bland annat Europa en ny stor flyktingkris, skriver den indiske utrikespolitiske kommentatorn Pranay Sharma.

Historiska uppgifter väntar Tysklands nästa ledare

Tryck i klimatpolitik efter sommarens översvämningar. Foto: AP/TT

Analys. Det är sannerligen inget uppdukat smörgåsbord som väntar efter valet i EU:s gigant Tyskland den 26 september, och för den första regeringen efter 16 år med Angela Merkel som förbundskansler. Den nya regeringen står inför uppgifter av närmast historiska mått som ingen kan ignorera, skriver journalisten Jan Lewenhagen.

Ickevåld lyckas alltmer sällan

Misslyckade protester mot Belarus ledare 2020. Foto: AP/TT

Analys. I Belarus har oppositionsledare förklarat att ickevåldsupproret mot diktatorn Aleksandr Lukasjenko har misslyckats. I Myanmar slaktar den fruktade militären civila och oppositionella flyr till djungeln för att ansluta sig till väpnade gerillagrupper. Och i Hongkong har domar fallit över ledare för demokratiupproret där. Exemplen följer en trend: Det tycks gå dåligt för ickevåldsprotester nu för tiden, skriver Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning.

Macron väljer ny väg i Afrika

Frankrikes och Sydafrikas presidenter Macron och Ramaphosa. Foto: AP/TT

Analys. När Frankrike försöker expandera sitt inflytande i Afrika söder om Sahara bryter president Macron gamla tabun och prövar nya vägar, men arvet efter kolonialtiden kastar fortfarande sin skugga över den franska Afrikapolitiken, skriver journalisten och före detta Afrikakorrespondenten Görrel Espelund.

Demokratin på skakig grund i Tunisien

Polis och demonstranter i Tunis . Foto: AP/TT

Analys. Tio år efter jasminrevolutionen är Tunisien återigen paralyserat av oroligheter. President Kaïs Saïed styr numera landet som ofta hyllas som ”den arabiska vårens framgångssaga” under undantagstillstånd. Även om hans maktgrepp stöttas av en stor del av befolkningen på grund av landets svåra "tredimensionella" kris står demokratin på spel, skriver Linda El-Naggar, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Konflikten om Taiwan het på nytt

Amerikanskt militärflygplan i Taiwan i juni. Foto: AP/TT

Analys. Kinas vapenskrammel utanför Taiwan blir allt ljudligare och antalet kinesiska militärplan som tar sig in i den taiwanesiska luftförsvarszonen slår nya rekord. Amerikanska militärchefer varnar för ett kinesiskt blixtanfall och samarbetet mellan USA och Taiwan ökar. Taiwankonflikten är på nytt en storpolitisk fråga när rivaliteten mellan Kina och USA hårdnar, skriver Martina Johannesson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.