Utrikesmagasinet

Spelar högt. Foto: AP/TT

Erdoğans krav på Sverige kan slå tillbaka på honom själv

Analys. Pressad av en dalande ekonomi och vikande opinionssiffror inför nästa års val i Turkiet höjer president Erdoğan insatsen i utrikes-politiken. Han både villkorar Sveriges Natointräde och hotar med en ny inmarsch mot kurdkontroll-erat område i norra Syrien. Putin kan applådera dessa hinder mot Natos utvidgning. Men Erdoğan spelar högt och kan straffas vid kommande Natotoppmöte, skriver Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren.

Miljötoppmötet Stockholm +50 mitt i krisen

Indisk hetta. Foto: AP/TT

Analys. I juni står Sverige tillsammans med Kenya värd för Stockholm +50. Detta toppmöte uppmärksammar 50-årsjubileet av den första internationella FN-konferensen om miljö och mänsklig säkerhet som ägde rum i den svenska huvudstaden 1972. Med världskriser som avlöser varandra är det en avgörande fråga om stater kan hålla kurs mot grön omställning och hållbar utveckling, skriver Sofie Berglund, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Med Nato kan svenskarna bli européer

Närmare Europa? Foto: AP/TT

Analys. När Sverige nu ansöker om att gå med i Nato har vi mycket att lära oss från EU-anslutningen. Om vi tar vara på chansen kan svenskarna genom medlemskap i den transatlantiska försvarsalliansen bli européer på riktigt, skriver Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Den kände ekonomen Jeffrey Sachs anser i sin tur att ett svensk medlemskap förminskar Sverige.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Twitterkontot @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Rysk press lär inte påverka Sverige

Lär inte låta sig bevekas. Foto: TT

Analys. Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato innebär ett allvarligt politiskt bakslag för Rysslands ledning. Tidigare försök att påverka de nordiska länderna ger en fingervisning om vad som kan vänta. Men det kommer inte att förändra slutresultatet, skriver Martin Kragh, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Natos utvidgning drivs inte heller på av väst, utan av de länder som frivilligt söker medlemskap, konstaterar Andreas Umland, även han Östeuropabedömare, i intervjun härintill.

Ekonomi i en ny tid: från frihandel till mer kontroll

Ledarmöte Kina-Grekland i Pireus. Foto: AP/TT

Analys. Ekonomiska relationer används alltmer som vapen – inte minst i förhållandet mellan väst, Ryssland och Kina. Av säkerhetsskäl byts frihandel ut mot mer kontroll. EU granskar i ökande utsträckning utländska direktinvesteringar i unionen och USA överväger ett förslag om skärpt kontroll även av egna utlandsinvesteringar, vilket kan stärka både den nationella säkerheten och den liberala världsordningen. Det amerikanska förslaget borde därmed studeras noga av EU, skriver Anna Lundborg Regnér, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram.

Brittiskt asylavtal med Rwanda ifrågasätts

Rwanda härnäst? Foto: AP/TT

Analys. Storbritannien följer en trend bland i-länder att vilja skicka asylsökande utomlands. Det brittiska asylavtalet med Rwanda möter kritik mot båda parter. Bland annat beskylls det afrikanska landet för att genom avtalet försöka framstå i bättre dager och undslippa allt vanligare anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter. Erfarenheterna från ett avtal med Israel talar också emot att Rwanda skulle vara välkomnande för asylsökande, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Pakistans ledare kan behöva gudomlig hjälp

Demonstration för Khan. Foto: AP/TT

Analys. Det sägs att Allah, armén och Amerika styr Pakistan. Den avsatte premiärministern och cricketmästaren Imran Khan hade inte alla tre, om ens någon av dem, med sig på slutet, trots folkligt stöd. Efterträdaren Shahbaz Sharif får inte heller lätt att blidka alla dessa makter. Och redan nästa år är det val igen i den sydasiatiska kärnvapenmakten, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Turkiets medling ett ohållbart uppdrag

Foto: AP/TT

Analys. Turkiet säger sig vara neutralt i konflikten mellan Ryssland och Ukraina för att kunna mäkla fred mellan de båda länderna. Men som USA-allierad Natomedlem håller denna position knappast i längden. Om Putin går förlorande ur kriget kan det dra med sig det turkiska auktoritära styret under president Erdoğan i fallet, skriver Cengiz Çandar, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.

Polen hoppas att kriget tvättar bort skamfläcken

President Duda (andre fr v) på besök i Kiev. Foto: AP/TT

Analys. Har Polens regering plötsligt gått från att vara utstött av Europeiska unionen till att bli bäst i klassen? Mycket talar för att skenet bedrar och att de auktoritära och antieuropeiska ränderna sitter djupare än så. Samtidigt hoppas Polen på att beslutsfattarna i Bryssel ska låta nåd gå före rätt och åter släppa penningströmmen fri, skriver journalisten och författaren Peter Johnsson.

Diktatorsfamiljen Marcos comeback i Filippinerna

Protest mot Marcos/Duterte. Foto: AP/TT

Analys. Ferdinand Marcos Jr, son till exdiktatorn med samma namn, vann en promenadseger i presidentvalet i Filippinerna den 9 maj. Denna artikel, skriven och publicerad före valet, ger en bakgrund till hur det kunde gå till. Valsegern är resultatet av en lång process, där familjen Marcos har försökt att sudda ut minnet av det som hände under diktaturen på 1970- och 1980-talen, skriver Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Krafttag krävs om alla ska få rent vatten

Många kvinnor tvingas släpa på vatten. Foto: AP/TT

Analys. FN:s utvecklingspaket Agenda 2030 innehåller målsättningen att alla människor på jorden ska ha tillgång till rent vatten och bra sanitet om bara åtta år. Det är också en fundamental åtgärd för att åstadkomma annan utveckling. Trots det är vi långt ifrån att klara målet. De som drabbas hårdast är kvinnor i världens fattiga delar, skriver journalisten Andreas Karlsson.

Det betyder EU:s och Natos säkerhetsklausuler

Statsminister i övning med Nato i Norge. Foto: TT

Analys. Rysslands aggression gör att politiker och andra debattörer nu diskuterar vad medlemskap i Nato och EU innebär för försvarsåtaganden gentemot andra medlemsländer, och i synnerhet för Sverige. Men diskussionen är förvirrad. Det är dags att reda ut begreppen, skriver Inger Österdahl, professor i folkrätt.

Sri Lanka: ur askan i elden

Bland regeringskritiska demonstranter finns buddhistnunnor. Foto: AP/TT

Analys. Sri Lanka har drabbats av sin djupaste ekonomiska kris på årtionden och demonstranter kräver att två bröder avgår: presidenten och premiärministern. Samtidigt sliter Asiens rivaliserande giganter Indien och Kina i den notoriskt krisdrabbade och handelsstrategiskt viktiga önationen. Sri Lanka måste nu balansera dessa stormakters intressen, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Ryskt angrepp ger latinamerikanskt eko från kalla kriget

Shamaner i Peru siar om världshändelser. Foto: AP/TT

Analys. I flera latinamerikanska länder uttrycks sympatier för Vladimir Putin och Rysslands angrepp på Ukraina. Flera av kontinentens ”starka män” ser likheter mellan sig själva och den ryske ledaren. Och en rad länders regeringar reagerar med en logik som känns igen från det kalla krigets motstånd mot allt som är amerikanskt, skriver journalisten och Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Världen har inte råd att glömma Afghanistan

Protest mot talibanerna. Foto: AP/TT

Analys. Kriget i Ukraina gör att Afghanistan som står på ruinens brant riskerar att hamna i skymundan. Om västländernas bistånd nu uteblir kan det leda till att talibanregimens förtryck hårdnar ännu mer, att konflikterna i landet ökar och flyktingkrisen tilltar. Det har omvärlden inte heller råd med, skriver Amanda Löfström, masterstudent i freds- och konfliktstudier.

Varning för hungerkatastrof i Ukrainakrigets spår

Nu blir brödet dyrare. Kairo, Egypten. Foto: AP/TT

Analys. Till följd av invasionen av Ukraina hotar global matkris. Stigande priser på livsmedel, bränsle och andra varor kommer att slå hårt mot Afrika, som redan hade tappat fart under pandemin. Samtidigt fruktar hjälporganisationer att hungrande och krigsdrabbade människor där och på andra håll glöms bort då fokus nu ligger på Europa. Men det finns också afrikanska vinnare på att Ryssland blir ekonomiskt utfryst i väst, skriver journalisten Görrel Espelund.

Chockvågor genom Moldavien och Georgien

Protest i Georgien mot kriget i Ukraina. Foto: AP/TT

Analys. Rysslands invasion av Ukraina har fått stora följder för två andra stater som EU har nära band till. Moldavien har ett enormt inflöde av ukrainska flyktingar och Georgien slits nu alltmer av inrikespolitiska spänningar. Om Ryssland får kontroll över stora delar av Ukraina hamnar Georgien och Moldavien dessutom i ännu sämre militärstrategiska lägen och kan bli ytterligare måltavlor för Putins nyimperialistiska ambitioner, skriver Jakob Hedenskog och John Zachau, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.

Kriget utmanar både Biden och Trump

Biden hanterar krig och inflation. Foto: AP/TT

Analys. President Joe Biden som ville avsluta krig måste nu tackla ett krig i Europa. Än så länge har han allmänheten med sig i solidaritet med Ukraina. Föregångaren Donald Trumps eftergivenhet mot den ryske presidenten Vladimir Putin spökar på allvar och hans bas kan komma att krympa nu när många i partiet tar avstånd från honom, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Så kan Ryssland ställas till svars för krigsbrott

Bostadshus i Kiev. Foto: AP/TT

Analys. Den ryska invasionen i Ukraina är inte bara ett angrepp på den europeiska säkerhetsordningen, utan även på FN-stadgan som slår fast de grundläggande reglerna för det mellanstatliga umgänget. Att just nu ställa Ryssland eller Vladimir Putin till svars för dessa brott är inte lätt. Likväl finns all anledning att använda alla de juridiska verktyg som står till förfogande, skriver Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet.

Ickevåldskampen som utmanar Putin

Vägskylt utanför Kiev tas bort för att förvilla rysk militär. Foto: Reuters/TT

Analys. Genom att invadera Ukraina har Vladimir Putin begått ett grovt brott mot folkrätten och freden. Nato har sagt att man inte kommer att försvara Ukraina. Däremot kan sanktioner och civilt motstånd komma att spela en avgörande roll för att stoppa den ryske presidenten, skriver Sebastian van Baalen och Isak Svensson vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.