Utrikesmagasinet

En man utklädd till Batmanfiguren Jokern håller upp mapuchefolkets flagga i en protest mot Chiles regering i november i fjol. När en ny författning nu ska skrivas ska ursprungsbefolkningen vara representerad. Foto: Rodrigo Abd/AP/TT

Nu kan vägen stakas ut mot ett bättre Chile

Analys. Polisen sköt hundratals människor i ansiktet med gummikulor och tårgasgranater. Synskadorna blev en symbol för polisvåldet, som väckte avsky världen över. Det är nu ett år sedan protesterna i Chile bröt ut, mot ökade levnadskostnader och klyftor. Med en folkomröstning nästa söndag inleds ett år av val. Det kan bli en efterlängtad början på ett nytt, bättre Chile, skriver journalisten Lars Palmgren.

Nya försök att straffa de värsta krigsförbrytarna

Juridisk innovatör. Gambias justitieminister Abubacarr Tambadou (t v) var den som 2019 drog Myanmar och regeringschefen Aung San Suu Kyi inför Internationella domstolen (ICJ) för att stoppa dödandet av den muslimska minoriteten rohingyer. Foto: Peter Dejong/AP/TT

Analys. Syrien och Jemen är bara två exempel på blodiga krig som just nu tillåts fortgå. Trots att FN-principen ”skyldighet att skydda” har funnits i 15 år, och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) nästan 20, har försöken att stoppa de grövsta krigsbrotten tappat styrfarten. Men det finns ljusglimtar i mörkret: Flera krafter söker nu nya vägar för att ställa förbrytarna till svars, skriver journalisten Andreas Karlsson.

Arabländer väljer Trump och Israel före Palestina

I staden Nablus på Västbanken i augusti brände demonstranter bilder av premiärminister Benjamin Netanyahu och Abu Dhabis kronprins Muhammad bin Zayid, i protest mot de normaliserade relationerna mellan Israel och Förenade arabemiraten. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

Analys. Med nyöppnade relationer till Förenade arabemiraten och Bahrain vann Israels premiärminister Benjamin Netanyahu en omtvistad, realpolitisk seger. Fler arabstater väntas följa efter och prioritera sina egenintressen framför förverkligandet av en livskraftig palestinsk stat. Medan idén om en tvåstatslösning sjunker som en sufflé leder höstens historiska avtal till nya maktspel, intriger och militärstrategier bland Mellanösterns stormakter, konstaterar Bitte Hammargren, seniorassocierad vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Nagorno-Karabach: Här tog första världskriget aldrig slut

En man talar med sitt barn, som sårats av azerisk granatbeskjutning mot den armeniskt dominerade enklaven Nagorno-Karabach. Även Armenien har beskjutit azeriska civila mål. Foto: Areg Balayan/AP/TT

Analys. En armenisk-azerisk konflikt om en bergsområde i Sydkaukasien lika stort som Bohuslän kan onekligen uppfattas som obskyr, perifer och närmast hämtad från en Tintinbok. Men motsättningarna visar att första världskriget på sätt och vis inte har upphört och striderna har återverkningar långt bortom det lilla gudsförgätna området, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Migrantön Lampedusa står upp mot populisterna

Döden på havet. Vrakspillror och tomma livbojar från en kapsejsad migrantbåt flyter vid ön Lampedusas klippor efter en olycka 2019. Foto: Mauro Seminara/AP/TT

Intervju. Den lilla italienska ön Lampedusa står på nytt i fokus som en av de främsta portarna till Europa på den livsfarliga rutten från den afrikanska kontinenten. Medan ledande främlingsfientliga politiker framhåller ön som ett skräckexempel, och vill stoppa migrantbåtarna dit, varnar Lampedusas borgmästare Salvatore Martello för intoleransen. "Här har hamnarna hela tiden varit öppna", säger han till Christin Sandberg, journalist baserad i Italien.

USA:s valsystem dopar Donald Trump

Anti-Trump-demonstranter vid Kaliforniens delstatsparlament efter presidentvalet 2016, i samband med att elektorerna där skulle avlägga sina röster. Foto: Steve Yeater/AP/TT

Analys. Republikanerna och Donald Trump gynnas systematiskt av USA:s valsystem. Det gör att demokraten Joe Biden kan behöva ett mycket stort övertag, upp till 7,5 miljoner röster, för att vara säker på att vinna presidentvalet den 3 november, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Kina hjälper Serbien att bli mer auktoritärt

Serbisk polis under en antiterrorövning tillsammans med kinesiska kollegor i staden Smederevo öster om huvudstaden Belgrad i november 2019. Övningen är ett av flera tecken på Pekings ökande inflytande i regionen. Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

Analys. Med stora investeringar, akademiska lärosäten och växande turistströmmar får Kina allt större inflytande i Serbien. Genom övervakningssystem och 5G-nät från jätten i öst får Balkanlandets högernationalistiska regering också verktyg att utöva ett allt mer auktoritärt styre, skriver statsvetaren Gordana Malešević.

Klimat och grusat hopp göder terror – fallet Moçambique

Förödelse efter cyklonen Kenneth, som slog till mot norra Moçambique i fjol. Landet är ett av dem som är mest utsatt för klimatförändringar i Afrika enligt FN. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT

Analys. Den brutala händelseutvecklingen i Moçambique visar hur korruption, krossade illusioner och stigande globala temperaturer kan driva på terrorism. Väderkatastrofer och uteblivna drömmar om välstånd från internationellt finansierad gasutvinning anses där ha spelat en allt starkare IS-anknuten rörelse i händerna, skriver antropologen Lisa Åkesson.

Algeriet: Dramatiskt vägskäl vid EU:s tröskel

Hårda motsättningar mellan regim och opposition i Algeriet. Aktivisten Karim Tabbou gör här segertecken när han möts av anhängare efter att ha släppts ur fängelse tillsammans med Amira Bouraoui, två av proteströrelsens frontfigurer. Foto: Anis Belghoul/AP/TT

Analys. Stora protester mot en pressad regim, ekonomisk kris och på det coronapandemin. Algeriet – stor och viktig regional aktör, och bara 15 mil från Europeiska unionen – står vid ett avgörande vägskäl. Den nervösa och sköra situationen i det nordafrikanska landet kan på lång sikt ha bäring på hela områdets stabilitet – och EU-ländernas säkerhet, skriver journalisten Fanny Härgestam.

Coronakris sätter afrikansk demokrati på undantag

I Kenya och andra länder i Afrika misshandlar poliser människor som bryter mot utegångsförbud under pandemin. Men coronaviruset är också förebild till en ny frisyr, här uppvisad av sjuåriga Jane Mbone i slumorådet Kibera i huvudstaden Nairobi. Foto: Brian Inganga/AP/TT

Analys. Inför 2020 planerade 22 afrikanska länder för nationella val. I och med coronaviruset har samtliga ställts inför två möjligheter: att skjuta valet på framtiden eller genomföra det trots de restriktioner som pandemin tvingat fram. För demokratin är det ett val mellan två dåliga alternativ, skriver journalisten Andreas Karlsson, som är baserad i Sydafrika.

"Det som händer Lukasjenko är Rysslands värsta mardröm"

Rysslands president Vladimir Putin och belarusiske kollegan Aleksandr Lukashenko (t h) har mycket gemensamt. Här tar de båda ledarna en paus under en hockeymatch i Sotji i Ryssland i februari. Foto: Aleksandr Zemlianitjenko/AP/TT.

Analys. Envisa protester i Belarus mot president Aleksandr Lukasjenko. Ständiga demonstrationer i sydöstra Ryssland mot kollegan Vladimir Putin. Och på det giftattacken mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Händelserna kopplas nu samman och Putin fruktar samma utveckling på hemmaplan som i grannlandet, säger Martin Kragh, Rysslandsexpert vid UI, i en intervju för Utrikesmagasinet.

Ny läcka avslöjar säkerhetsrisk med köpta pass i EU

Cypern lockar med vackert väder men de som betalar mångmiljonbelopp för så kallade gyllene pass behöver inte sätta sin fot där. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Analys. Många brottslingar, politiker och oligarker från bland annat Ryssland och Kina har för mångmiljonbelopp köpt pass av Cypern – och därmed rätten att bo och verka i hela EU. Sådana detaljer framgår i en läcka med 1 500 hemliga dokument som Utrikesmagasinet nu kan redogöra för tillsammans med Al Jazeera och Ekot i Sveriges Radio. De nya EU-medborgarna beskrivs som en säkerhetsrisk för hela unionen, skriver Ola Westerberg.

Washington kontra delstater glödhet relation i valtid

När relationen mellan presidenten och delstaterna ställs på sin spets: federala poliser mobiliserade mot Black lives matter-protester i Portland, Oregon – mot guvernörens vilja, i juli 2020. Foto: Noah Berger/AP/TT

Analys. Att USA, Amerikas förenta stater, är just en union som består av 50 delstater blir omvärlden påmind om vart fjärde år i och med elektorssystemet. Spänningar mellan den federala makten i Washington och de sinsemellan mycket olika delstaterna är en röd, ibland rödglödgad, tråd i USA:s historia. Men som med så mycket annat har Donald Trump trappat upp motsättningarna med sitt tal om ”vi” och ”dem” under pandemin, skriver Karin Henriksson, journalist baserad i USA.

På väg mot ett 1984 – spionföretag ser chans i pandemin

Den marockanske journalisten Omar Radi är van vid att vara övervakad men det program som smugits in i hans mobiltelefon var någonting helt nytt.

Analys. Med elektronisk smittspårning som förevändning tar spionföretag och stater ett stort kliv mot storebrorssamhället. Ett fall av övervakning i Marocko som nu avslöjas väcker farhågor för att olika aktörers möjligheter att spionera på den enskilde nått en helt ny nivå, skriver journalisten Ola Westerberg, tillträdande redaktör för Utrikesmagasinet och medlem av det internationella nätverk som kartlagt fallet.

Följ oss så här

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

På twitterkontot @utrikesmagasin får du löpande information om nypublicerade artiklar. Du kan också följa Utrikesmagasinet via UI:s sida på Facebook eller genom att få Utrikesmagasinets utskick via mejl utan kostnad.

Ja tack – jag vill ha mejl!

Kubas läkareexport – från solidaritet till ”slaveri”

Italien är ett av de länder som hyrt in kubanska läkare i kampen mot coronasmittan. Här anländer en kubansk läkargrupp till Milano. Foto: Ismael Francisco/AP/TT

Analys. Kubas internationella läkarbrigader har väckt beundran över hela världen men på senare år har glansen falnat. Det som började som en solidaritetshandling med andra länder har blivit en krass affärsverksamhet, skriver journalisten Lars Palmgren. Utsända läkare kallar verksamheten för ett ”modernt slaveri”.

Kinesiskt vågspel i Sydasien

Kina inviger sitt första helt kinesiskbyggda hangartyg och stärker därmed sin militära makt till havs. Foto: Li Gang/TT/AP

Analys. Genom hot och lämpor försöker Kina utökat sitt inflytande i Sydasien men risken är att Kinas agerande får motsatt resultat, skriver Bertil Lintner i en analys av den senaste utvecklingen i regionen.

Självständighetsanhängare demonstrerar i Edinburgh i oktober 2019. Foto: Andrew Milligan/AP/TT

Brexit både hopp och hinder för skotsk stat

Analys. Skotska nationalistpartiet (SNP) har vind i ryggen. Förutom en rad valframgångar stödjer numera en knapp majoritet av skottarna partiets vision om ett självständigt Skottland. Ett viktigt skäl till det är det missnöje som Storbritanniens utträde ur EU har väckt. Samtidigt gör brexit att det blir ännu svårare än tidigare för SNP och andra självständighetsivrande skottar att nå sitt mål, skriver UI-redaktören Lena Karlsson. nå sitt mål, skriver UI-redaktören Lena Karlsson.

Klimatfrågor får fäste i säkerhetsrådet

Klimatförändringarna i Tchad anses driva på konflikten med Boko Haram och andra extrema grupper. Foto: Jerome Delay/AP/TT

Analys. Det som skulle bli året med handling på klimatområdet har istället utvecklats till ett år av isolering och inställda klimattoppmöten. Men en ljusglimt skymtar i FN:s säkerhetsråd, där Tyskland trots global pandemi och vetomakter lyckats bana väg för det omtvistade ämnet klimatrelaterad säkerhet. Börjar säkerhetsrådet finna sin roll i klimatfrågan? Sofie Berglund, programsamordnare på Utrikespolitiska institutet, analyserar.

Turkiets planer till havs recept för konstant konflikt

Nationalist mer än islamist. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan hälsar partivänner. Foto: AP/TT

Analys. Bakom Turkiets maktdemonstration i östra Medelhavet ligger president Erdoğans nyfunna nationalism, en antivästlig syn inom militären och statsapparaten samt en expansiv doktrin om ett större ”blått hemland” till havs. Det är en doktrin som ger underlag för konstant stormiga vatten framöver, skriver Cengiz Çandar, verksam inom Utrikespolitiska institutets MENA-program.

Strid om röstmetoder inför höstens val i USA

Väljare väntar på att få rösta i en skola i primärvalet i Wisconsin i april. Foto: Morry Gash/AP/TT

Demokrati. Långa köer ringlar ofta utanför amerikanska vallokaler och väljarna kan tvingas vänta i timmar. Om riktlinjer med förbud mot folksamlingar och två meters avstånd kvarstår i november blir läget ohållbart. En strid om poströstning rasar för fullt mitt under coronapandemin – detta utöver de gamla bråken om valprocedurer med skarpa skiljelinjer mellan partierna, skriver journalisten Karin Henriksson.

Trots FN och alla insatser: ökat våld i Sahel

Många gruvarbetare förlorar sina jobb när jihadister försöker ta kontroll över gruvorna. Foto Sam Mednick/AP/TT

Analys. Den islamistiska terrorismen i Sahel i nordvästra Afrika har nu flyttat fokus från den notoriska oroshärden Mali till grannen Burkina Faso. Attackerna mot civila fördubblades och över 2 000 människor dödades under fjolåret. Halvvägs genom 2020 finns inga tecken på avmattning. Grogrunden är en komplicerad storm av eftersatta lokalsamhällen, klimatförändringar och jordförstöring, skriver journalisten Görrel Espelund.

Ungdomsgängen maras härjar i flera länder i Centralamerika men framförallt i El Salvador. Foto: Esteban Felix/AP/TT

El Salvadors maras allt mäktigare

Analys. En hård offensiv mot de kriminella ungdomsgängen maras i El Salvador har väckt farhågor om att en våldsexplosion ska följa. Men hittills har reaktionen uteblivit. Det kan vara ett tecken på att de tidigare fattigmaffiorna har förvandlats till mer sofistikerade brottsorganisationer, skriver journalisten Lars Palmgren.

Fotboll skulle tvätta solkig saudisk image

Det var nära att Newcastle United lånade ut sitt namn till Saudiarabien, men saudierna backade. Foto: Jan Kruger/Reuters/TT

Med kriget i Jemen, och styckmordet på journalisten Jamal Khashoggi i färskt minne, kan Saudiarabien behöva lite reklam. När landets i våras lade ett bud på fotbollsklubben Newcastle United sågs det av många som ett klart försök till ”sportswashing”. Fenomenet har blivit en specialitet bland staterna vid Persiska viken, skriver Ola Westerberg, tillträdande redaktör för Utrikesmagasinet.

Allt fler IS-fångar på rymmen – Turkiet gängse väg hem

Antalet rymningar från IS-lägren ökar. Foto: Maya Alleruzzo/AP/TT

Analys. Fritagningarna av IS-krigare och deras anhöriga som sitter fångna i Syrien har ökat. Nyligen har både finska och svenska kvinnor, i några fall med barn, lyckats ta sig ur det ökända al-Hol-lägret. Deras flykt kan följas av fler. På krypterade vägar samlas pengar in i Europa för fritagningar och rymningsförsök. Flykten underlättas av att det går att muta sig fram och att flygtrafiken över Europa börjar komma igång igen. Dessutom deporterar Turkiet misstänkta europeiska jihadister till sina hemländer i stor skala, skriver Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren.

Rysk kärnkraft är en växande exportvara. Bilden visar världens första flytande kärnkraftverk. Foto: NTB/TT

Kärnkraftsjätte verktyg i rysk maktpolitik

Analys. Kärnkraft som energikälla väntas öka i världen när efterfrågan på el växer samtidigt som försök görs att bryta beroendet av fossila bränslen. Drivande i utvecklingen är den ryska energijätten Rosatom, som blivit en dominerande aktör inom kärnkraftsindustrin. Det väcker viss oro i väst när Ryssland stärker sin geopolitiska makt, skriver Kiana Islamian, tidigare praktikant vid UI:s Rysslandsprogram.

Militant islamism i turistparadiset

Foto: Ed Wray/AP/TT

Analys. Maldiverna i Indiska oceanen är känt för sina vykortssköna korallöar med vita sandstränder som fram till coronakrisen lockade till sig hundratusentals turister från hela världen. Men det finns också en annan, mörkare sida av paradiset. En radikal tolkning av islam fick fäste efter tsunamin 2004 och nu fruktar många att coronakrisen kan leda till att radikaliseringen fördjupas ytterligare, skriver journalisten Bertil Lintner som nyligen besökt ögruppen.

Australien trixar bort klimatmål

Bränderna i Australien tycks inte ha satt något avtryck i regeringens miljöpolitik. Foto: AP/TT

Analys. Bränderna i Australien runt årsskiftet är de värsta i mannaminne. Att klimatförändringarna spelar in i Australiens allt extremare väder är de flesta experter eniga om. Trots det väljer premiärminister Scott Morrison att fokusera mer på anpassningspolitik än effektiva klimatåtgärder. Han fortsätter därmed på en för landet sedan länge inslagen väg, skriver journalisten Christin Sandberg.

Justin Trudeaus knepiga dilemma

Kanadas premiärminister Justin Trudeau är klämd från flera håll. Foto: Sean Kilpatrick/AP/TT

Analys. Premiärminister Justin Trudeau har lovat att prioritera klimatpolitiken men måste också ta hänsyn till Kanadas stora energisektor och landets ursprungsbefolkningar vilket har fått problemen att hopa sig. Coronapandemin ger Trudeau visst andrum, skriver Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet, men spänningarna finns kvar under ytan.