Utrikesmagasinet

Dags för Navalnyj i år? Foto: AP/TT

Nobels fredspris kan utebli i år

Analys. Med kriget i Ukraina som fond är det en dyster värld som den norska Nobelkommittén har att förhålla sig till när den ska utse årets pristagare. En tänkbar kandidat är den fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, eller någon av de organisationer som arbetar mot kärnvapen. Eller så kan kommittén välja att avstå helt, skriver Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning.

Efter mordet på Abe: Japan skakat i en orolig tid

Premiärminister Justin Trudeau skakar Japans Kanadaambassadör Kanji Yamanouchis händer efter mordet på Shinzo Abe i somras. Foto: Adrian Wyld/The Canadian Press via AP/TT.

Analys. Mord på landets mest kända politiker och skandaler som följt på det. En ovanligt utdragen kamp mot coronapandemin. Samt ett alltmer hotfullt Peking som granne. Det är ett dramatiskt år i Japan. Regeringen försöker nu snabba på en uppluckring av landets traditionella ickevåldslinje och bygga starkare säkerhetsallianser med väst inför eventuella väpnade konflikter kring Taiwan eller Koreahalvön, skriver Axel Bergman Engman, praktikant vid Utrikespolitiska institutet.

Dragkampen om Afrika

Dubbel charmoffensiv. Till vänster Sydafrikas och USA:s presidenter Cyril Ramaphosa och Joe Biden, till höger Rysslands och Kongo-Brazzavilles utrikesministrar Sergej Lavrov och Jean Claude Gakosso. Foton: Alex Brandon/AP/TT och ryska UD/TT

Analys. I mitten av september träffade USA:s president Joe Biden sin sydafrikanske kollega Cyril Ramaphosa. Det var något av kulmen på en amerikansk charmoffensiv riktad mot den afrikanska kontinenten. Samtidigt har Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov nyligen besökt flera afrikanska länder för att tala för Moskvas sak. När de geopolitiska spänningarna stiger riskerar Afrika att än en gång hamna i en dragkamp mellan öst och väst, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Demokratin står på spel när Brasilien går till val

Skulle Bolsonaro acceptera förlust? Valbanderoller i staden Salvador. Foto: Rodrigo Abd/AP/TT

Analys. Fängelse, döden eller seger. Med de orden har Brasiliens president Jair Bolsonaro beskrivit alternativen för sig själv efter valet i oktober. Han har sedan backat något från det men oron är stor att många av hans anhängare tar talet om valfusk och väpnat motstånd bokstavligt. Parallellerna till USA är uppenbara och frågan är om institutionerna i Latinamerikas största och folkrikaste land håller måttet, skriver Ylva Lindahl, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Europeisk rivstart väntar Kristerssons regering

Mycket på gång. Är Sverige med? Foto: AP/TT

Analys. Varken utrikes- eller Europapolitik brukar spela någon betydande roll i svenska val. Det gällde även ett år som redan fått Sverige att radikalt lägga om sin säkerhetspolitiska linje och snart kommer att sätta oss i EU:s förarsäte. Men för den nya regeringen väntar ett europeiskt politiskt landskap i snabb förändring vilket kräver svenskt engagemang från dag ett, skriver Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Twitterkontot @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Väntan kan bli tung på krona för en kung

Foto: AP/TT

Krönika. Charles III fick länge bara räknas som framtidslöfte innan han fick chansen att bli kung. Hans mamma, drottning Elizabeth II, var både obenägen att släppa ifrån sig jobbet och oomtvistat kapabel att sköta det livet ut. För vilsna tronarvingar som tycker att det är tålamodsprövande med utbildning och prao i 70 år innan de får jobbet kommer här ett tips från Agneta Styrman, redaktör vid Utrikespolitiska institutet: i demokratier finns andra karriärvägar än de otidsenliga som man ärver.

Högerextrem valseger i Italien - en bakgrund

Meloni mot makten. Foto: AP/TT

Analys. Som väntat fick Italien en högerextrem regering efter valet den 25 september. Giorgia Meloni, postfascistisk och nationalkonservativ partiledare, är landets första kvinnliga premiärminister. Detta sedan regeringen ledd av bankmannen och EU-favoriten Mario ”Super Mario” Draghi under sommaren fallit samman. Högeralliansens kontakter med Ryssland och Vladimir Putin, liksom dess kritiska hållning till EU, kan komplicera landets relation till omvärlden. Det skriver Christin Sandberg, statsvetare och journalist, i denna artikel som uppdaterats efter valet.

Kokpunkten nära mellan rivaliserande shiiter i Irak

Anhängare till al-Sadr i regeringspalatset. Foto: AP/TT

Analys. Iran har i 40 år byggt ett nätverk av shiitiska allierade i Irak. Dessa Iranlojala miliser och partier ser till sina intressen men löser inte Iraks enorma problem, och en folklig proteströrelse tar nu avstånd från Iran. I Bagdads politiska centrum har två shiitiska kraftfält olika syn på grannlandet. Risken för att en gnista mellan dessa kan tända ett inbördeskrig kan inte uteslutas, fastän vanliga irakier vill ha slut på kaos, skriver Bitte Hammargren, associerad vid UI.

Efter ett halvårs Ukrainakrig: nu slår krisen hårt i Afrika

Riskerar svält. Foto: AP/TT

Analys. Den globala ekonomiska krisen slår hårt mot världens fattiga länder. I Afrika har ökade levnadskostnader lett till folkliga protester. Samtidigt vill flera gas- och oljeproducerande afrikanska länder storsatsa på fossila bränslen för att täcka upp för det ryska bortfallet. Miljöexperter ser med oro på hur nya investeringar i oljebranschen kan få världens klimatavtal att kollapsa, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Därför lär Trump inte skaka galler

Men hade han uppsåt? Foto: AP/TT

Analys. Frejdiga versioner av Donald Trump-anhängarnas slagord "Lock her up!" om Hillary Clinton hörs nu från förre presidentens kritiker som ropar "Lock HIM up!". Men det är långt från säkert att deras dröm där Trump skakar galler infrias – i stället kan det juridiska begreppet ”uppsåt” spela in beträffande mannen som slingrat sig ur åtskilliga rättsprocesser, skriver USA-kännaren Karin Henriksson.

Taiwan kan vara Xi Jinpings återvändsgränd

Vy från Fastlandskina mot Taiwan. Foto: AP/TT

Analys. ”Världens farligaste plats” har blivit ännu farligare efter Kinas svar på den amerikanska talmannens besök i Taiwan. Kinas president Xi Jinping har målat in sig i ett hörn, där en fredlig återförening ter sig mer avlägsen än någonsin. Det finns dock ett alternativ till ett katastrofscenario, men det kräver verkligt ledarskap av både Xi och USA:s president Joe Biden. Och att Kinas kommunistparti genomgår ett mognadsprov utan motstycke, skriver Kinakännaren Börje Ljunggren.

Argentinare navigerar vant genom ännu en ekonomisk kris

Inflation på 100 procent. Foto: AP/TT

Analys. Inflationen är på 100 procent, valutan och reallönerna i fritt fall. Den argentinska ekonomin rasar – igen. I krisen navigerar en luttrad befolkning skickligt genom valutakurser och byteshandel. Samtidigt avlöser ekonomiministrarna varandra när de ska ta sig igenom ett politiskt minfält som sträcker sig ända in i presidentpalatset, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Bristande jämställdhet slår mot Kinas ekonomi

Kvinnor i Shanghai framför skylt med Kinas bnp. Foto: AP/TT

Analys. Historiskt låga födelsetal och en åldrande befolkning äventyrar både Kinas tillväxtmål och positionen som världens näst största ekonomi. Om Kommunistpartiet hade fokuserat mer på politik som främjar kvinnors rättigheter skulle problemet inte ha blivit lika stort, och i och med trebarnspolitiken ser framtiden för landets kvinnor dyster ut, skriver Ebba Isaksson vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Världens sand bryts i rasande takt

Sandbrott i Sydafrika. Foto: AP/TT

Analys. Sandstränder – många svenskar drömmer om lata dagar vid insjöar på somrarna och vid någon ocean i tropikerna på vintrarna. Men de funderar sannolikt inte på sandens beskaffenhet eller på tilltagande oro om tillgången på denna oerhört viktiga råvara med det ökade byggandet i världen. Den redan höga efterfrågan ökar dramatiskt och hotar miljön runtom i världen. Men det finns alternativ, skriver journalisten Karin Henriksson.

Indien flyttar fram positionerna genombistånd

Indiskt bistånd till Sri Lanka. Foto: AFP/TT

Analys. Bilden av Indien som ett låginkomstland i behov av utländskt bistånd är djupt rotad i Sverige. Men den asiatiska jätten har sedan länge i stort sett upphört att ta emot sådan hjälp, och i stället utvecklat sin egen förmåga att bedriva internationellt utvecklingssamarbete med stater i Afrika och Asien. Ett utrikespolitiskt mål är att på sikt kunna erbjuda ett alternativ till bistånd från rivalen Kina, skriver Henrik Chetan Aspengren vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram.

E-skrot både miljöbov och inkomstkälla

Kablar eldas i Ghana för att komma åt metallen. Foto: DPA/TT

Analys. Trots att Europa är bäst i världen på att återvinna elektronik skeppas hundratusentals ton elektroniskt avfall illegalt från EU till utvecklingsländer varje år. Annan elektronik som går från Europa till Afrika är avsedd för återbruk, men hamnar ändå i den informella återvinningssektorn. Bättre nationella regleringar och säkra återvinningsindustrier för e-skrot skulle kunna ge både miljömässiga och ekonomiska vinster, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Dödande maskiner väcker debatt om krigets lagar

Rysk drönare. Foto: AP/TT

Analys. Drönare har satts in i strid i flera årtionden och har på senare tid fått stor uppmärksamhet i kriget i Ukraina. De används av båda sidor för att genomföra anfall samt filma egna framgångar och motståndarens förluster. Obemannade vapen väcker frågor om huruvida livsavgörande beslut överlåts åt maskiner, och om den befintliga folkrätten behöver kompletteras med nya regler för krigföring, skriver forskningsledaren Martin Hagström och analytikern Jessica Appelgren, båda vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Nordkorea vinner på ny världsordning

Allt bättre vänner. Foto: AP/TT

Analys. Ukrainakriget gör att Ryssland och Kina drivs allt längre ifrån västländerna. Det gynnar i sin tur det mycket isolerade och sanktionsutsatta Nordkorea, som kan få fler och starkare allierade samtidigt som man kan fortsätta med sitt hårt kritiserade kärnvapen- och robotprogram. Utvecklingen innebär också att det blir lättare över huvud taget att vara en ”skurkstat”, skriver Benjamin Katzeff Silberstein, forskare associerad vid Utrikespolitiska institutet.

Folkmord vanlig anklagelse, men få döms

Butja, april 2022. Foto: AP/TT

Analys. I krig beskylls de stridande ofta för folkmord. Aktuella exempel är Tigray i Etiopien eller Ukraina, där massakrer som den i staden Butja i våras ger näring åt sådana anklagelser. Brotten är tveklöst mycket grova, men för att de juridiskt ska klassas som folkmord krävs en starkt bevisad avsikt att utplåna en folkgrupp, och sådana fall är ovanliga. För att ställa de skyldiga till svars krävs också politisk vilja, skriver Inger Österdahl, professor i folkrätt.

Kambodja bricka i kinesiskt stormaktsspel

Hun Sen och Xi Jinping. Foto: AP/TT

Analys. I takt med tilltagande isolering gentemot väst ökar det alltmer auktoritärt styrda Kambodjas beroende av Kina, såväl ekonomiskt som militärt. Även om regeringen i Phnom Penh skulle vilja distansera sig från Peking – vilket inget tyder på – skulle det vara ytterst svårt. Och med Kambodja som murbräcka sår Kina split i regionen, flyttar fram sina positioner gentemot rivalen USA och påverkar den geopolitiska spelplanen i Sydöstasien och Sydkinesiska havet, skriver Pia Daleke, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.