Utrikesmagasinet

Kontroversiell mångmiljardär. Foto: AP/TT

Elon Musk: geni eller galen – eller galet geni?

Analys. Bilismen. Rymden. Solpaneler. Ukrainabistånd. Yttrandefrihet. Chefskap. Den gemensamma nämnaren för dessa vitt skilda områden är en enda person – Elon Musk. Efter köpet av Twitter löper den riskbenägne och lynnige supermiljardären nya risker – att han stämplas som antidemokratisk kulturkrigare och att miljövänner överger Tesla, skriver journalisten Karin Henriksson.

Kurder kan offras i världspolitiskt drama

YPG:s ledare Mazloum Abdi varnar för en miljon nya flyktingar. Foto: AP/TT

Analys. Kriget i Ukraina har stärkt Turkiets geopolitiska ställning. Regeringen i Ankara är Svarta havets grindvakt och medlar mellan Kiev och Moskva samtidigt som den håller Natos utvidgning som gisslan. Detta läge utnyttjas av president Erdoğan som planerar en ny storskalig invasion i norra Syrien. Luftangreppen mot syriskkurdiska YPG och omgrupperingar på marken visar att en ny invasion kan vara nära – såvida inte Ryssland och USA signalerar rött ljus, skriver Bitte Hammargren, associerad medarbetare vid Utrikespolitiska institutet.

Eritrea har Tigrays öde i sin hand

Bombning av Tigrays huvudort Mekele tidigare under kriget. Foto: AP/T

Analys. En månad efter det att ramavtalet för permanent eldupphör undertecknades mellan Etiopien och rörelsen TPLF i Tigray har striderna i det som varit världens dödligaste konflikt avtagit. Efterlängtad nödhjälp börjar nu nå fram. Men på sikt är utmaningarna enorma och avtalets överlevnad osäker. Eritreas soldater dröjer sig kvar i konfliktområdet och deras diktatoriske president Isaias Afwerki kan med ett kommando skjuta freden i sank, skriver Pia Daleke, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Belgien i bräschen med lag om kvinnomord

Konstinstallation i Bryssel mot kvinnovåld 2019. Foto: AP/TT

Analys. Med Latinamerika som förebild blir Belgien det första land i Europa som inför dödligt våld specifikt mot kvinnor – femicid – som ett särskilt brott. En FN-kommitté rekommenderar bland annat Sverige att göra detsamma. Samtidigt förbereds gemensam EU-lagstiftning mot könsbaserat våld. Syftet i båda fallen är förstås att rädda liv genom att förhindra att många sådana alltför vanliga mord äger rum, skriver statsvetaren och journalisten Christin Sandberg.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Twitterkontot @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Pytten Rwanda skakar om jätten Kongo – igen

Flykt undan strider i Kongo-Kinshasa mellan regeringsarmén och gerillan M23. Foto: AP/TT

Analys. Lilleputtlandet Rwanda spelar en ledande roll för hela centrala Afrikas säkerhet. När rebellgruppen M23 än en gång tagit upp vapen i östra Kongo-Kinshasa, anklagar det gigantiska landet sin oansenliga granne för att stå bakom upprorsmakarna – något som Rwanda förnekar. Andra källor pekar på motsatsen. Ända sedan mitten av 1990-talet har Rwanda och den ständige presidenten Paul Kagame haft ett finger med i spelet som styrt det konfliktfyllda och mineralrika Kongos utveckling, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Migranterna som ingen vill veta av

En venezuelansk migrant tar en paus i djungeln mellan Colombia och Panama. Foto: AP/TT

Analys. Förr var Venezuela ett invandrarland och en oas för politiskt förföljda. I dag är det tvärtom. En liten tröst var att USA såg venezuelanska migranter som politiska flyktingar som oftast fick stanna även när de kom in illegalt. Men nyligen ändrades det. Nu ska alla venezuelaner som försöker ta sig in från Mexiko utvisas. Och därifrån skickas de förmodligen till något annat land som inte vill ta emot dem. Från att ha varit regionens mest respekterade invånare har venezuelanerna blivit de mest ovälkomna, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Kaotiskt Pakistan inger oro över landets kärnvapen

Imran Khan håller pressträff efter mordförsöket. Foto: AP/TT

Analys. Medan världen fruktar att Ryssland i något skede kan sätta in kärnvapen i kriget mot Ukraina, väcker även turbulensen i Pakistan på nytt farhågor om säkerheten kring den nukleära vapenarsenalen där. Följderna av mordförsöket på landets mest populära politiker Imran Khan, och ett maktspel mellan det civila och militära etablissemanget, får visa om landet kan slå in på en mer demokratisk väg, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Frågorna hopar sig när Biden når 80-strecket

Cykelturen i juni skulle visa en president i god form men slutade pladask. Foto: NYT/TT

Analys. Den 20 november sällade sig Joe Biden till de många mäktiga politiker i USA som fyllt 80 år. Presidenten säger att hans avsikt är att ställa upp för omval 2024 – men tänker ge slutgiltigt besked i början av nästa år. Inte ens de mest lojala i hans parti Demokraterna kan nu längre blunda för tilltagande ålderstecken – långsamma rörelser, felsägningar och borttappade namn – och de flesta väljare vill hellre se en annan kandidat, skriver USA-kännaren Karin Henriksson.

Lulas uppdrag: rädda Amazonas

Segerfestande Lulasympatisörer på Copacabana-stranden. Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT

Analys. Sedan Lula da Silva segrat i det brasilianska valet ställer den tillträdande vänsterpresidenten in siktet på att inta världsscenen som en statsman och förbättra relationen till västländerna. Det vill han åstadkomma genom att rädda Amazonas, som exploaterats hårt under den högerextreme företrädaren Jair Bolsonaro. Men bland hinder som måste överbryggas finns gamla vänstersympatier för Ryssland och en nyvald kongress där motståndarna är i majoritet, skriver Brasilienkännaren Torsten Wetterblad.

VM i Qatar: så uppnås mjuk makt och politiska mål

Ett timglas i Qatar räknade ner inför fotbolls-VM. Foto: AP/TT

Analys. Det omtvistade världsmästerskapet i herrfotboll i Qatar är i gång. Politiker har använt fotboll för egna syften i alla tider, men aldrig tidigare har mjuk makt genom idrott diskuterats så ivrigt som i dag. Hur ser diktaturers inflytande inom fotbollen ut och vilka är gränserna för vad sporten kan fylla för politisk funktion? Att auktoritära stater använder fotboll av politiska skäl är redan vardag då klubbar och organ gjort sig beroende av deras pengaflöde. Därför kommer också fler politiserade matcher att spelas efter VM, skriver författaren Ekim Caglar.

Brexit bakom svängdörrar i ”elaka partiet”

Nye premiärministern Rishi Sunak vid 10 Downing Street medan podiet han just talat från flyttas undan. Foto: AP/TT

Analys. Den politiska turbulensen i Storbritannien, med tre olika premiärministrar på mindre än två månader, har skapat rubriker världen över. Att alla tre dessutom är partikamrater skapar frågor om hur det egentligen står till inom det styrande Torypartiet, skriver Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Billström optimistisk om turkiskt godkännande

Tobias Billström på sitt tjänsterum i Arvfurstens palats. Foto: Jonas Löfvenberg

Intervju. Norden och Baltikum prioriteras, Natomedlemskapet likaså. Sverige ska hjälpa Ukraina att vinna mot Ryssland, och biståndet ge ”mer pang för pengarna”. Det är några av huvuddragen i den borgerliga regeringens politik gentemot omvärlden, säger nye utrikesministern Tobias Billström (M) i en intervju med Utrikesmagasinet.

Elkrisen som bromsar södra Afrikas ekonomiska motor

Ndofhiwa Mabasa i Vosloorus öster om Johannesburg tvingas läsa sina läxor i skenet från stearinljus under ett av otaliga strömavbrott. Foto: Themba Hadebe/AP/TT

Analys. Elbristen i Sydafrika är akut. Övergången från smutsig kolkraft till förnyelsebara energikällor går långsamt och det misskötta statliga elbolaget Eskom kan inte leverera den el som landet behöver. Afrikas ekonomiska stormakt söder om Sahara lever med ständiga strömavbrott som hämmar landets ekonomiska och sociala utveckling, och tiden för att lösa problemet håller på att rinna ut, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Urfolk i Latinamerika kräver mer makt

Festlokal i aymarastil i Bolivia. Foto: AP/TT

Analys. Från Mexiko till Chile identifierar sig allt fler latinamerikaner som ursprungsfolk. Det för med sig ökade krav på minoriteters rättigheter och självstyre, ibland med våldsamma metoder. Men hur urfolksidentiteten ska förverkligas i praktiken är långtifrån självklart, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Tålamod en dygd när Sverige hoppas slippa turkiskt veto

Turkiska sjömän på Natoövning. Foto: AP/TT

Analys. Sveriges Natoansökan går nu in i sin slutfas. Endast ungerskt och turkiskt godkännande återstår för att anslutningen ska bli verklighet. Turkiets styvnackade motstånd spelar president Erdoğan i händerna inför valet i juni nästa år, eftersom det stjäl uppmärksamhet från den djupa ekonomiska krisen på hemmaplan. Men om bara Sverige har tålamod kan frågan därefter tappa i laddning, skriver Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Putins storryska drömmar kan göra Ryssland mindre

Demonstranter mot mobilisering grips i Moskva. Foto: AP/TT

Analys. För president Putin har kriget i Ukraina inneburit många bakslag och hans senaste drag – mobilisering – kan leda till att hans storslagna plan förbyts i sin motsats. "Effekten kan bli en våg av sönderfall där delar av det som i dag är ryska federationen går sin egen väg", säger Rysslandsexperten Stefan Ingvarsson.

Efter mordet på Abe: Japan skakat i en orolig tid

Premiärminister Justin Trudeau skakar Japans Kanadaambassadör Kanji Yamanouchis händer efter mordet på Shinzo Abe i somras. Foto: Adrian Wyld/The Canadian Press via AP/TT.

Analys. Mord på landets mest kända politiker och skandaler som följt på det. En ovanligt utdragen kamp mot coronapandemin. Samt ett alltmer hotfullt Peking som granne. Det är ett dramatiskt år i Japan. Regeringen försöker nu snabba på en uppluckring av landets traditionella ickevåldslinje och bygga starkare säkerhetsallianser med väst inför eventuella väpnade konflikter kring Taiwan eller Koreahalvön, skriver Axel Bergman Engman, praktikant vid Utrikespolitiska institutet.

Dragkampen om Afrika

Dubbel charmoffensiv. Foton: AP/TT och ryska UD/TT

Analys. I mitten av september träffade USA:s president Joe Biden sin sydafrikanske kollega Cyril Ramaphosa. Det var något av kulmen på en amerikansk charmoffensiv riktad mot den afrikanska kontinenten. Samtidigt har Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov nyligen besökt flera afrikanska länder för att tala för Moskvas sak. När de geopolitiska spänningarna stiger riskerar Afrika att än en gång hamna i en dragkamp mellan öst och väst, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Europeisk rivstart för Kristerssons regering

Mycket på gång. Är Sverige med? Foto: AP/TT

Analys. Varken utrikes- eller Europapolitik brukar spela någon betydande roll i svenska val. Det gällde även ett år som redan fått Sverige att radikalt lägga om sin säkerhetspolitiska linje och snart kommer att sätta oss i EU:s förarsäte. Men för den nya regeringen väntar ett europeiskt politiskt landskap i snabb förändring vilket kräver svenskt engagemang från dag ett, skriver Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.

Högerextrem valseger i Italien - en bakgrund

Meloni mot makten. Foto: AP/TT

Analys. Som väntat fick Italien en högerextrem regering efter valet den 25 september. Giorgia Meloni, postfascistisk och nationalkonservativ partiledare, är landets första kvinnliga premiärminister. Detta sedan regeringen ledd av bankmannen och EU-favoriten Mario ”Super Mario” Draghi under sommaren fallit samman. Högeralliansens kontakter med Ryssland och Vladimir Putin, liksom dess kritiska hållning till EU, kan komplicera landets relation till omvärlden. Det skriver Christin Sandberg, statsvetare och journalist, i denna artikel som uppdaterats efter valet.

Kokpunkten nära mellan rivaliserande shiiter i Irak

Anhängare till al-Sadr i regeringspalatset. Foto: AP/TT

Analys. Iran har i 40 år byggt ett nätverk av shiitiska allierade i Irak. Dessa Iranlojala miliser och partier ser till sina intressen men löser inte Iraks enorma problem, och en folklig proteströrelse tar nu avstånd från Iran. I Bagdads politiska centrum har två shiitiska kraftfält olika syn på grannlandet. Risken för att en gnista mellan dessa kan tända ett inbördeskrig kan inte uteslutas, fastän vanliga irakier vill ha slut på kaos, skriver Bitte Hammargren, associerad vid UI.