Utrikesmagasinet

Ett amerikanskt militärflygplan på Songshanflygplatsen i Taiwan i juni. Tre senatorer kom för att träffa taiwanesiska regeringsföreträdare, ett besök som kan antas ha orsakat ilska i Peking. Foto: Pool Photo/AP/TT

Konflikten om Taiwan het på nytt

Analys. Kinas vapenskrammel utanför Taiwan blir allt ljudligare och antalet kinesiska militärplan som tar sig in i den taiwanesiska luftförsvarszonen slår nya rekord. Amerikanska militärchefer varnar för ett kinesiskt blixtanfall och samarbetet mellan USA och Taiwan ökar. Taiwankonflikten är på nytt en storpolitisk fråga när rivaliteten mellan Kina och USA hårdnar, skriver Martina Johannesson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Oppositionens nya verktyg driver Kuba mot förändring

Demonstranter samlade i Havanna för att protestera mot de kraftigt försämrade levnadsvillkoren. Manifestationer ägde rum i runt 40 städer den 11–12 juli och var av en omfattning som inte skådats på många år. Foto: Yamil Lage/AFP/TT

Analys. Även om de landsomfattande demonstrationerna på Kuba den 11 juli inte var början till slutet för den kubanska modellen var de kanske början på en ny epok där regimen accepterar att alla kritiker inte är ”mercenarios” styrda från USA, utan medborgare som till och med kan bidra till att förbättra Kuba. President Miguel Díaz-Canels agerande låter åtminstone ana den möjligheten, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Unik klimatchans under pandemin kan gå om intet

Mobilisering för klimatet. Mycket hänger på Italiens premiärminister Mario Draghi (till vänster) och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson som leder de viktiga forumen G20 respektive G7. Foto: Alastair Grant/AP/TT

Analys. Pandemin har – trots den katastrof den inneburit – setts som en chans till omsvängning mot en mer klimatvänlig världspolitik. Fantasibelopp satsas på räddnings- och återhämtningspaket, bland annat i USA och EU. Men fortfarande är de gröna satsningarna i paketen jämförelsevis små. En unik chans att rädda klimatet kan därför gå förlorad, skriver Sofie Berglund, analytiker vid Utrikespolitiska institutet, och nationalekonomen Ingrid Näslund.

Kriget som kan fälla Eritreas diktator

Utgången av Tigraykriget kan avgöra Eritreas diktator Isaias Afwerkis öde, landets existens och frågan om Dawit Isaaks och andra politiska fångars eventuella frihet. Foto: Ben Curtis/AP/TT

Analys. Eritreas deltagande i kriget i den etiopiska regionen Tigray har lett till stora förluster för militären. Men ännu viktigare är att den har tvingats till en förödmjukande reträtt utan att lyckas eliminera den tigreanska ”juntan”. Det försvagar president Isaias Afwerkis position och kan leda till hans fall. Och det skulle i sin tur kunna medföra att politiska fångar som Dawit Isaak – som i september i år har varit fängslad utan rättegång i 20 år – kan återfå sin frihet, skriver Kjetil Tronvoll, expert på regionen.

Cyberhot har blivit världspolitik på högsta nivå

När Coop blir världspolitik. Ransomware-attacken anses ha utförts från Ryssland mot ett amerikanskt företag och fortplantats till dess kunder runtom i världen. Foto: Ali Lorestani/TT

Analys. Analyser av allt som pandemin medfört lär pågå i åratal. Ett tämligen nytt men centralt begrepp som alltför få känner till lyder: attackyta. Det är precis så illavarslande som det låter och betyder att den accelererande datoranvändningen ger cyberbrottslingar och cyberspioner i hela världen ökade möjligheter att slå till. Kapprustningen på området har pågått länge men i och med attacker som den som just drabbat svenska Coop och företag i en rad länder aktualiseras behov av krafttag – i Ryssland och hos andra makter, skriver journalisten och USA-kännaren Karin Henriksson.

Xi fick tji – USA satsar på ”asiatiskt Nato” mot Kina

Bättre förr. Joe Biden, då vicepresident, skakar hand med president Xi Jinping vid Folkets stora sal i Peking 2015. Foto: Lintao Zhang/AP/TT.

Analys. Den föddes efter tsunamikatastrofen 2004 men har sedan legat i dvala. Tills nu, med Joe Biden i Vita huset. Militäralliansen Quad står nu i den ena ringhörnan, och Kina i den andra, i kampen om regionen runt Indiska oceanen och Stilla havet. Men idén bakom Quad förvånar, skriver den indiske utrikespolitiske kommentatorn Pranay Sharma.

Pandemin skjuter ner de globala utvecklingsmålen

Protest i Argentina i juni 2021 mot den ökande fattigdomen under pandemin. Foto: Victor R. Caivano/AP/TT

Analys. Fattigdomsbekämpningen i världen kan ha förlorat tio år, och den globala jämställdheten en hel generation. Covid-19 har inte bara skjutit många av de internationella utvecklingsmålen i sank, den har också fördjupat orättvisor i hela världen. Pandemin har därför satt hela den så kallade Agenda 2030 på spel, skriver journalisten och statsvetaren Christin Sandberg.

Propaganda på steroider när Kinas kommunistparti fyller 100

Besökare poserar framför en utställning i Peking om Kommunistpartiets hundraåriga historia. Foto: Andy Wong/AP/TT

Analys. När Kinas kommunistparti nu firar hundraårsjubileum går propagandan på högvarv och dess stolthet känner inga gränser. Misslyckanden, ohyggliga umbäranden och skandaler sopas under mattan. Partiet genomsyrar tillvaron i jättelandet och dess samhällsystem väntas nu alltmer gå på export. Men rörelsen är inte den enhetliga monolit som den så ofta ger sken av, skriver Kinakännaren Kristina Sandklef.

Ickevåld lyckas alltmer sällan

Minsk i september 2020. Misslyckade ickevåldsprotester, i alla fall hittills, mot Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko. Foto: AP/TT

Analys. I Belarus har oppositionsledare förklarat att ickevåldsupproret mot diktatorn Aleksandr Lukasjenko har misslyckats. I Myanmar slaktar den fruktade militären civila och oppositionella flyr till djungeln för att ansluta sig till väpnade gerillagrupper. Och i Hongkong har domar fallit över ledare för demokratiupproret där. Exemplen följer en trend: Det tycks gå dåligt för ickevåldsprotester nu för tiden, skriver Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning.

Rättegång mot expresident ger fingervisning om Sydafrikas framtid

Sydafrikas expresident Jacob Zuma i rättssalen. Foto: Phill Magakoe/AP/TT

Sydafrikas tidigare president Jacob Zuma står åtalad för korruptionsbrott i vad som väntas bli en utdragen och uppslitande rättegång. Det är en process med stort symbolvärde som kan få avgörande betydelse för efterträdaren Cyril Ramaphosas möjligheter att vända landets negativa utveckling, skriver journalisten Andreas Karlsson.

Utmattad folkvilja och politisk teater när Iran går till val

Valmöte i Teheran den 6 juni. Anhängare till presidentkandidaten Ebrahim Raisi håller upp en bild på den konservative favoriten i valet. Foto: Vahid Salemi/AP/TT

Analys. I Iran frågar man sig ofta om det som händer är droppen som får bägaren att rinna över. Ett system med så stora interna problem och utsatt för supermakten USA:s ekonomiska krig – kan det överleva? Hittills har Irans styrande lyckats hålla balansen, men framöver sker vägval och generationsskiften som kan avgöra i vilken riktning den islamiska republiken kommer att fortsätta hanka sig fram, skriver Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

Frågan om coronavirusets ursprung får Kina att se rött

Tillträde förbjudet. Journalister stoppas vid Wuhans virologiska institut när experter från WHO besöker anläggningen i februari 2021. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Analys. När USA:s president Joe Biden vill utreda om coronaviruset läckte från ett laboratorium i Wuhan reagerar Kina starkt. En läcka skulle solka landets rykte och utmana president Xi Jinpings och Kommunistpartiets maktinnehav både internationellt och inom landet. Därför lär frågan aldrig bli utredd, skriver Kinakännaren Kristina Sandklef.

Nytt fredsförsök för plågad afrikansk gigant

Hög tid för fred i Kongo-Kinshasa. Anhängare till president Félix Tshisekedi. Foto: Jerome Delay/AP/TT

Analys. Över 100 väpnade grupper, skådeplats för ”Afrikas världskrig” och med en av FN:s största fredsstyrkor. Dessutom en lång historia av bråddjup korruption och rovdrift. Det blir med andra ord inte lätt för kontinentens jätte Kongo-Kinshasa att skapa fred, men nu lovar åtminstone en ny regering att försöka, skriver förra Afrikakorrespondenten Görrel Espelund.

Kapning och gisslan – tålamodet tryter med Belarus och Iran

Journalisten Roman Protasevitj vid ett tidigare gripande i Belarus. Foto: Sergei Grits/AP/TT

Analys. Hur tar man politiska ledare i örat när de beter sig illa i utbytet mellan stater? Två självsvåldiga statsmakter får nu världen att lägga pannan i djupa veck: Belarus, som tvingat ned ett flygplan för att fånga en regimkritiker. Iran, som använder fångar med dubbla medborgarskap som politiska förhandlingsbrickor, skriver Agneta Styrman, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Chiles big bang ruskar om i Latinamerika

”Den sociala explosion” som föregick valen. En kyrka populär bland poliser bränns av demonstranter i huvudstaden Santiago 2020. Foto: Esteban Felix/AP/TT

Analys. En jordbävning, tsunami, big bang. Så kallas resultaten i megavalen i Chile, sedan väljarna revolterat mot etablissemanget när en ny konstitution nu ska skrivas. Den har utsikten att bli en ledande fyr i Latinamerika, skriver journalisten Lars Palmgren.

Följ oss så här

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

På twitterkontot @utrikesmagasin får du löpande information om nypublicerade artiklar. Du kan också följa Utrikesmagasinet via UI:s sida på Facebook eller genom att få Utrikesmagasinets utskick via mejl utan kostnad.

Ja tack – jag vill ha mejl!

Inför nästa pandemi: ny konvention ska skydda världen

Kö för påfyllning av syrgas i Indien, där bristen orsakat många dödsfall. Nästa gång ska tillgången till medicinsk utrustning vara bättre. Foto: AP/TT

Analys. Det är bara en tidsfråga innan nästa nya virus hotar världen, anser experterna. Därför ska WHO försöka ta fram en ny pandemikonvention. Den bör skydda fattiga, garantera mänskliga rättigheter och förhindra den nationella egoism som visat sig under coronavirusets spridning, skriver Stina Eriksson, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Med R2-D2 i utrikespolitiken: när AI ska lösa världens problem

AI kan ligga till grund för politikers beslut. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stiftar en ny bekantskap. Foto: AP/TT

Analys. Användningen av artificiell intelligens som verktyg för bistånd, utrikes- och säkerhetspolitik är bara i barnstadiet. Med AI ska hotande pandemier och väpnade konflikter upptäckas tidigare, fattigdom bekämpas snabbare och diplomater kunna förutse sina förhandlingsmotståndares nästa drag, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Handlingsförlamat säkerhetsråd bättre än inget alls

Demonstranter flyr för livet undan militärens kulor i Myanmars största stad Yangon, men FN:s säkerhetsråd ingriper inte. Foto: AP/TT

Analys. Blodet flyter på Myanmars gator. Jemens krigsbarn svälter. Kvinnor utsätts för massvåldtäkter i Tigray. Men FN:s säkerhetsråd stoppar ingenting. Ändå skulle en värld utan rådet vara en sämre värld, skriver Inger Österdahl, professor i folkrätt.

Bidens nystart reparerar inte skadan efter Trump

Joe Biden vid ett besök i april på krigskyrkogården i Arlington, då han tillkännagav att de sista amerikanska soldaterna ska lämna Afghanistan. Foto: AP/TT

Analys. USA är tillbaka! Joe Bidens signal till omvärlden är tydlig: Washington har nu samma centrala position i global politik som före parentesen Donald Trump. Det välkomnas av många demokratier. Men den nya president-administrationen tycks inte fullt ut förstå hur skadat förtroendet för USA är, och att det inte bara går att vrida tillbaka klockan, skriver Jan Hallenberg, USA-expert och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.

Dramatiskt ökande fattigdom i Afrika i coronans spår

En skola i Nigeria öppnar efter nedstängning under pandemin. Stängda skolor slår hårt mot flickors utbildning. Foto: AP/TT

Analys. Betydligt färre afrikaner har dött i covid-19 än vad de dystra prognoserna förutsåg. Men ekonomin, jämställdheten och andra aspekter på utveckling har fått en rejäl törn av pandemin i Afrika. Antalet extremt fattiga människor i länderna söder om Sahara kan snart vara fler än 1990, året som FN utgår från i sina utvecklingsmål, skriver Görrel Espelund, tidigare Afrikakorrespondent.

Åsa Wikforss: Dags att berätta varför demokrati är bra

Filosofiprofessor Åsa Wikforss nya bok heter "Därför demokrati". Foto: TT

Intervju. I Ungern är det förmodligen kört redan, kanske även i Polen, och USA slapp undan med blotta förskräckelsen – den här gången. Nu måste vi prata mycket mer om varför demokratin är så bra, innan den nedmonteras. Och politiker i allmänhet måste undvika lockelsen att liera sig med populisterna. Den varningen utfärdar Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien, som nu följer upp sin uppmärksammade bok "Alternativa fakta".

Ryssland tillbaka som maktfaktor i Asien

Ryssland gör en politisk omsvängning mot Asien. President Vladimir Putin med Indiens premiärminister Narendra Modi. Foto: AP/TT

Analys. En taktisk allians mellan Kina och USA utestängde på 1970-talet till stor del Ryssland från den politiska scenen i Asien. Ett halvsekel senare har den diplomatiska klockan gått varvet runt. När Moskva nu gör comeback i regionen är det Kina och USA som är inbegripna i en dragkamp om dominans – och den hotar att återigen dela världsdelen i två rivaliserande läger, skriver den indiske utrikespolitiske kommentatorn Pranay Sharma.