Utrikesmagasinet

Syrier flyr – igen, efter massdödandet av alawiter. Foto: AP/TT

Syriens statsbygge knakar efter massdödande

Analys. Smekmånaden mellan den nya regeringen och det syriska folket varade inte mer än tre månader. Massmorden på den shiamuslimska minoriteten alawiter riskerar att utlösa ännu mer våld mellan grupper med olika religiös tillhörighet, och visar på hur svag kontroll regimen har över sina allierade sunnimuslimska styrkor. I bakgrunden finns utländska intressen som kan backa upp olika grupper och föra Syrien mot ett nytt krig, skriver Zamzam Khatab vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Serbien vid kokpunkten

Tyst minut för vad demonstranterna ser som dödsoffer för korruptionen i Serbien. Foto: AP/TT

Analys. I Serbien rasar de just nu kanske ihärdigaste och största protesterna i världen mot en regering. För första gången på 13 år är den auktoritäre presidenten Aleksandar Vučićs makt hotad på allvar. Men till skillnad från andra regimkritiska demonstranter i Östeuropa bär de serbiska varken EU-flaggor eller vädjar till Bryssel om stöd. Frågan är om missnöjet kan leda till verklig förändring, när oppositionen är splittrad och EU är måttligt intresserat. Konflikten har nu ställts på sin spets, och risken för en våldsam utveckling är uppenbar, skriver Fanny Wallberg vid Centrum för Östeuropastudier.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Via UI:s sida på LinkedIn
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

USA:s biståndsstopp – ett dråpslag mot världens fattiga

Somaliska flyktingar hör till dem som fått nödhjälp från USAID. Foto: AP/TT

Analys. När världens största biståndsmyndighet USAID slår igen riskerar miljoner hivsmittade att bli utan mediciner. Konsekvenserna för vad avbrottet innebär för global utveckling är svåröverskådliga. USAID var även en stor givare av demokratibistånd, vilket får experter att varna för de risker som nedmonteringen innebär för oberoende medier och människorättsorganisationer, skriver Görrel Espelund, redaktör på Utrikespolitiska institutet.

Fransk ex-premiärminister: Så ska Europa klara sig självt

Dominique de Villepin har länge varnat för USA:s dominans på världsscenen. Foto: Sipa/TT

Intervju. När USA äventyrar den transatlantiska alliansen måste Europa omedelbart enas bakom en ny försvarspolitik. Det säger den franska tidigare premiärministern Dominique de Villepin som väntas ställa upp i presidentvalet 2027. I en intervju med Utrikesmagasinet berättar han om sin strategi för att hantera Europas nya säkerhetspolitiska läge. "Vi har nu tre illiberala supermakter: Ryssland, Kina och USA. USA kan inte längre betraktas som en allierad till Europa".

Splittrat Israel söker sin identitet

En av många protester mot regeringen Netanyahu. Foto: AP/TT

Analys. Med krig på flera fronter för tillfället bakom sig är israelerna lika djupt splittrade i synen på sin regering och på landets politiska system som de var före Hamas brutala attack 2023. Bosättarhögern fortsätter att stärkas och blir alltmer våldsam på Västbanken. Det råder också djup oenighet om hur konflikten med palestinierna kan lösas – eller om det ens är möjligt eller önskvärt. Det skriver Isabell Schierenbeck, expert på israelisk politik.

Så utmanas Trumps sätt att styra

Protest i New York mot Trumps styre. Foto: AP/TT

Analys. Kupp? Konstitutionell kris? Hänsynslös utvidgning av presidentens makt? Eller legitimt regerande? Debattvågorna går höga i USA, och motstånd mobiliseras nu snabbt mot Donald Trumps sätt att leda landet. Det enda alla är ense om är att det blir Högsta domstolen som till sist avgör. Det kan dock ta lite tid innan något mål når dit, skriver journalisten Karin Henriksson från Washington, där de tre grenarna i det amerikanska statsskicket just nu gnuggas mot varandra.

Dånande väckarklocka för Europa

Ska Putin och Trump skaka hand över huvudet på Europa? Bild från 2019. Foto: Reuters/TT

Analys. “There is a new sheriff in town.” Med de orden – och en utskällning av Europas demokratier – förklarade Donald Trumps vicepresident JD Vance att relationen med USA inte är som förr. Efter den stora säkerhetskonferensen i München drar många i Europa slutsatsen att man framöver inte kan räkna med Washington som allierad. Att man nu måste satsa enorma resurser på upprustning för att rädda sitt eget skinn. Den närmaste tiden kan bli avgörande, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg i München.

Mordfall dominerar tysk valrörelse

CDU:s Friedrich Merz spås bli ny förbundskansler. Foto: Christoph Reichwein/DPA/TT

Analys. Den tyska valrörelsen hade kunnat handla om hur man ska få Europas största ekonomi på fötter igen, om kriget i Ukraina och om hur den nya Trump-administrationen ska bemötas. Men efter dubbelmordet i Aschaffenburg i januari kom allt detta i skymundan och flyktingfrågan har återigen hamnat i förgrunden inför parlamentsvalet den 23 februari. Det skriver journalisten och Tysklandskännaren Jan Lewenhagen.

Islamister rycker fram efter revolten i Bangladesh

Jublande islamister i Dhaka. Foto: ZUMA Press Wire/TT

Analys. Ett halvår efter störtandet av Sheikh Hasinas maktfullkomliga och korrupta regim i Bangladesh har glädjeruset förbytts i bister verklighet. Laglösheten är utbredd, och någon tidtabell för när nya val ska hållas finns inte. Under tiden hävdar sig islamistiska krafter alltmer och siktar in sig på att skapa en stat styrd av sharialagar. Det kan få följder långt utanför regionen, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Grannländer kan pressas att ta emot palestinier

Plats för en amerikansk riviera? Foto: Rawanmurad2025/Wikimedia Commons

Analys. Donald Trumps utspel om att USA tänker ta äganderätt över Gaza, förflytta palestinier och anlägga en ny riviera på deras kustremsa – över krigsruiner där tusentals döda kan ligga gömda under rasmassorna – väcker heta känslor i Egypten. I detta land, dit USA:s president vill flytta palestinier mot deras vilja, ses utspelet som både bisarrt och folkrättsvidrigt. Men offentliga protester tillåts inte. Och Egyptens ekonomiska utsatthet kan påverka besluten, skriver Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren från Kairo.

Befrielserörelserna tappar greppet

Kö till vallokal i Namibia 2024. Foto: AP/TT

Analys. Supervalåret 2024 i södra Afrika blev ett kraftigt bakslag för regionens regeringspartier. Tidigare befrielserörelser – som kunnat förlita sig på historiska meriter och väljarnas lojalitet – fick i fjolårets val böja sig för en desillusionerad ung befolkning som tröttnat på ouppfyllda löften och ekonomiska ojämlikheter. Det skriver Görrel Espelund, Afrikaredaktör för Landguiden vid Utrikespolitiska institutet, från Kapstaden.

Dags för Syriens ledare att leverera

Ska frihetskänslan bestå i Damaskus? Foto: AP/TT

Analys. Ska Syrien gå mot islamism eller tolerans? Fred eller religiöst präglat våld? Den förre islamistiske rebelledaren Ahmed al-Sharaa har utropats till president av de väpnade grupper som drev diktatorn Bashar al-Assad på flykt, och öppnar nu för en nationell konferens om landets framtid. Därmed är det upp till bevis om Sharaa tänker bädda för det inkluderande samhälle han har talat om, konstaterar Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren i Damaskus.

Trump kan vända vreden mot Venezuela

En familj från Venezuela som just anlänt till USA. Snart kan de komma att deporteras. Foto: AP/TT

Analys. Nicolás Maduro är ominstallerad på sin post efter fjolårets fuskval. Men medan Venezuelas opposition har misslyckats med att avsätta den enväldige presidenten har i stället ett nytt orosmoment seglat upp för honom – Donald Trump. Massdeportering av venezuelaner kan vara nära förestående sedan de mist sin skyddsstatus i USA. Och den amerikanske presidentens behandling av sin colombianske kollega nyligen bådar inte gott för Maduro, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Regimvänlig kinesisk app slår i USA

Toppade lista över nedladdade appar. Foto: AP/TT

Analys. Miljontals unga amerikaner har på sistone sökt sig till Rednote, en av Kinas största sociala appar. Många av dem kallar sig "flyktingar från Tiktok". På Rednote censureras regimkritik mot Peking medan positiva myter om Kina flödar fritt. Appens popularitet bland unga amerikaner tyder på att det nu är relativt lätt för Kina att exploatera inhemska spänningar i USA för att sprida nationalistiska budskap, skriver journalisten Martin Gelin.

Grönlandshot utlöser dansk kris

Bild: Shutterstock/TT

Analys. Med Donald Trumps krav på full kontroll över Grönland är jätteöns självständighet inte längre en debattfråga. Nu handlar det om akut krishantering. I sak kan den amerikanske presidenten få allt det han pekar på utan att hota militärt, med tullar eller genom att locka med dollar. Det gör inte balansgången mindre svår, vare sig i den grönländska huvudstaden Nuuk eller i Köpenhamn, skriver den Danmarksbaserade journalisten Staffan Dahllöf.

Hur Trump hotar världens folkhälsa

Vaccinförnekaren Robert Kennedy Jr har fått den mäktigaste hälsopolitiska posten i USA av Donald Trump. Foto: AP/TT

Analys. En vaccinförnekare som hälsochef. Utträde ur WHO. Och munkavle på alla anställda på sociala myndigheter. I och med Donald Trumps tillträde som president är det inte bara USA:s befolkning som riskerar att drabbas av en hälsopolitik som inte är grundad i vetenskap. Mindre uppmärksammat är att maktskiftet även utgör ett hot mot den globala hälsan, skriver folkhälsoexperterna Toomas Timpka och James M Nyce.

Europa i kläm när Trump ska brösta sig mot Kina

Bild: Shutterstock/TT

Analys. Europa är på olika sätt starkt beroende av både USA och Kina. Med Donald Trump vid makten väntas Washington höja tonen mot Peking och i den maktkampen även avkräva EU-ländernas lojalitet. Då kan man tänka sig två scenarier: att Europa viker sig för USA eller slår bakut och närmar sig Kina. I båda fallen är priset högt för Europa som också är splittrat i frågan, skriver Alexis von Sydow och Björn Jerdén vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Kunskapsflykt i Sydeuropa – hopp finns i ”spanska Lappland”

"Brain drain" hotar södra Europas välfärd. Bild: Shutterstock/TT

Analys. Den unga, högutbildade generationen lockas utomlands av bättre löner – en brain drain som beskrivs som de sydeuropeiska ekonomiernas största utmaning. Portugals svar är skatterabatt för unga vuxna medan Italien just har avvecklat sådana åtgärder. Lösningen kan finnas i Spaniens omsvängning i synen på immigration, skriver Theodor Bondestam, frilansjournalist i Málaga.

Jodå, det hände bra saker också 2024

Tyrannen är störtad! Damaskus 2024. Foto: AP/TT

Krönika. Det finns gott om exempel på stora, dåliga nyheter från det gångna året. Men – det finns faktiskt flera goda också. Inför 2024, då rekordmånga invånare på Jorden skulle rösta i val, talades om ett ödesår. Skulle demokratin som sådan överleva? Vad valet i USA leder till återstår att se, men runtom i världen stod människor upp för sin frihet. Utrikesmagasinet presenterar här ett axplock med vad åtminstone flertalet i Sverige uppfattar som goda nyheter från det gångna året. Vi tackar våra kära läsare för i år och önskar ett gott, nytt och bättre 2025!

Algeriets befrielsekrig varnande exempel för Israel

Algerier föses ihop av franska styrkor i jakt på rebeller 1956. Foto: AP/TT

Analys. Ockupation, kolonialism, terrorism och internationell rätt. Den israelisk-palestinska konflikten har gamla rötter och rymmer svåra och principiella frågor. Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet, ser paralleller till Algerietkriget som fick stora konsekvenser för kolonialmakten Frankrike. Det är en jämförelse som inte talar till Israels fördel, som också pressas alltmer av internationell rättsskipning.