Spanien – Seder och bruk

Spanjorerna brukar beskrivas som gästfria och välkomnande. Inte minst i de autonoma regionerna som Katalonien och Baskien är invånarna ofta stolta över sin mat och kultur. De ser sig i första hand som katalaner eller basker, snarare än spanjorer. Familjen är viktig i Spanien, vilket särskilt märks i kristider.

I privata sammanhang hälsar spanjorer nästan alltid med kindpussar, en på varje kind, även om man inte känner varandra. Det är lätta pussar som ibland knappt snuddar vid kinden. Kindpussar ges mellan kvinnor, mellan män och kvinnor och till barn. Män pussar sällan varandra, utan tar i hand eller dunkar varandra i ryggen.

Inom arbetslivet eller i officiella sammanhang hälsar spanjorer oftast genom handslag, men om man lär känna varandra kan man senare övergå till kindpussar. När spanjorer träffar nya människor, ses i officiella sammanhang eller om den andra personen är äldre, är det bäst att använda Ni (Usted) istället för Du (Tu).

Spanjorer är generellt sett intresserade av besökare från andra länder och frågar om personens hemland och vad han eller hon tycker om Spanien. Samtalen kan handla om mat, kulturella vanor med mera, men sällan om arbete. Det är ovanligt att som i Sverige inleda ett samtal med att fråga vad den andra personen jobbar.

Stolthet och humor

Spanjorer är ofta stolta över sin mat, sin fotboll och annan spansk kultur. För många gäller stoltheten först och främst den egna regionen, till exempel i Katalonien där spanjorer från andra delar av landet kallas ”immigranter”. Stoltheten över den egna regionen gäller även i Baskien och Galicien. Att lära sig några ord på det regionala språket värderas högt. Är man bosatt i regionen en längre tid är det en bra idé att försöka lära sig både spanska och det regionala språket.

Att vara punktlig är viktigt i de norra regionerna, som i Katalonien och Baskien, men har mindre betydelse i Andalusien i söder. Humor används ofta för att inleda möten eller vanliga samtal – man vill undvika att framstå som alltför allvarlig.

På arbetet och i officiella sammanhang klär sig spanjorer ganska formellt. Kvinnor klär sig generellt mer feminint än i Sverige. Man går in med ytterskor i varandras hem.

Om man är bjuden hem till spanjorer kan man ta med sig en liten gåva till värdinnan, till exempel choklad, kakor, vin eller konjak. Finns det barn i hemmet är det uppskattat att ta med godis eller små presenter till dem också.

Måltider och typisk mat

Lunchen är oftast dagens största måltid. Frukosten är lätt, liksom middagen om man inte äter den på restaurang eller har gäster. Frukosten består oftast av kaffe, te eller – för barnen – tjock chokladmjölk, serverat med franskbröd och marmelad, croissanter, muffins eller något annat sött bröd. Lunchen äts vid 14-tiden och består ibland av tre rätter; soppa eller sallad till förrätt, en huvudrätt bestående av kött, fisk eller kyckling, och därefter efterrätt som till vardags ofta är färsk frukt. På sena eftermiddagen äts ofta ett mellanmål (merienda) bestående av smörgås eller något sött bröd. Middag äts vanligen sent, vid 20- eller 21-tiden. Till vardags kan middagen bestå av smörgåsar (bocadillos) med olika pålägg, potatisomelett (tortilla) eller någon annan lättare rätt. Äter man på restaurang eller har gäster är det oftast en större middag med upp till tre rätter.

Den spanska maten är varierad. Vad man äter beror till viss del på i vilken del av Spanien man bor: vid kusterna (särskilt i Galicien) äts mycket fisk och skaldjur och i inlandet i norr är grytor med bönor och korv eller kött vanliga. Oliv- och solrosolja är nödvändiga i spansk matlagning, medan smör och grädde används sällan. Till de flesta måltider äts ljust bröd. De spanska smårätterna (tapas), risrätten paella liksom tortilla är kända världen över. Spanien är också känt för sitt rödvin, framför allt från Rioja, för sherryn från Andalusien och för det mousserande vita vinet cava från Katalonien.

Familjen är ofta central, inte minst i kristider då många måste förlita sig på släkten för att klara sig. Barnen bor ofta kvar länge hos föräldrarna, vilket bland annat beror på hög ungdomsarbetslöshet, låga löner och dyra bostäder.

Helgdagar och nationalsymboler

Spanien har både nationella och en rad regionala helgdagar. Förutom de katolska högtiderna firas bland annat nationaldagen den 12 oktober till minne av Christofer Columbus landstigning i Amerika 1492. Den högtidlighålls även i Latinamerika och USA. Den 6 december firas konstitutionsdagen till minne av folkomröstningen om Spaniens nya författning 1978.

Spanjorerna firar jul men de flesta delar fortfarande ut julklapparna traditionsenligt på trettondagen den 6 januari – den dag då de tre vise männen kom till jesusbarnet med sina gåvor. Julklapparna delas ut av de vice männen (los reyes). Influenser från övriga västvärlden och den kommersiella påverkan har gjort att alltfler har övergått till att ha jultomte och julklappsutdelning på julafton eller juldagen, och en del delar ut klappar båda dagarna.

Nyårsafton firas tillsammans med familjen eller med vänner och bekanta. Enligt traditionen dricker man då cava och äter en vindruva för varje klockslag när det nya året rings in.

På nationaldagen och vid andra högtider hissas den röd-gula spanska flaggan. Färgerna härrör från de äldsta spanska kungadömena: Aragonien, Kastilien, León och Navarra. På nationaldagen kan man också höra nationalsången från 1770, Marcha Real (den kungliga marschen), som saknar ord; fram till 1975 användes den text som general Franco införde men den togs då bort och någon ny har man ännu inte lyckats enas om. Den finns i en längre version (avsedd för kungen) och en kortare (till exempel vid idrottsevenemang).

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0