2025

• Juni

• "Historiskt" avtal om Gibraltar

  11 juni

  Spanien, Storbritannien och EU enas om ett avtal om Gibraltar, sedan statusen för den brittiska enklaven på den spanska sydkusten varit oklar efter britternas utträde ur EU 2020. Parterna har bland annat enats om en öppen landgräns som hälften av arbetskraften (15 000 människor) i Gibraltar passerar dagligen, och att den brittiska överhögheten ska bestå. Parterna beskriver uppgörelsen som historisk. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez säger att man "efter tre århundraden utan framsteg" har löst frågan om Gibraltar, som till spanjorernas förtret har varit brittiskt sedan 1713. 

• Maj

• Högsta domstolen avfärdar stämning mot exkung Juan Carlos

  5 maj

  Högsta domstolen avfärdar en stämning mot förre kungen Juan Carlos om misstänkta skattebrott. En grupp pensionerade domare, jurister och journalister stämde kungen i november 2024 sedan åklagare drygt två år tidigare lagt ned tre utredningar om hans ekonomi med hänvisning till otillräckliga bevis och preskriptionstiden. Enligt utredningarna fanns misstänkta oegentligheter. Exkungen misstänks bland annat ha tagit emot penninggåvor från monarkier vid Persiska viken. Högsta domstolen anser att stämningen "inte tillhandahåller några nya fakta, bevis eller dokument som motiverar att utredningen återupptas." Juan Carlos, 87, har gjort två betalningar om mer än fem miljoner euro till  skattemyndigheterna för att reglera skulder från tidigare odeklarerade inkomster, det ses som ett försök att undvika åtal. Han abdikerade 2014.

• April

• Domstol avslår Puigdemonts överklagan om amnesti

  10 april

  Högsta domstolen avvisar  den landsflyktige katalanske ledaren Carles Puigdemonts överklagan mot att han inte omfattas av en amnesti som avsåg att lösa en allvarlig politisk kris i Spanien.  Provinsen Katalonien genomförde 2017 en förbjuden folkomröstning och utropade sig ensidigt självständigt från Spanien. Det utlöste landets värsta politiska kris på flera årtionden. Amnestilagen antogs 2024 (se 30 maj 2024) och samma år slog HD fast att Puigdemont och en annan katalansk toppolitiker, Toni Comin, inte kunde få amnesti eftersom de misstänks för missbruk av offentliga medel. På plattformen X skriver Puigdemont att  Högsta domstolens senaste utslag är "ingen överraskning". Puigdemont och Comins sista instans är författningsdomstolen.

• USA inför – och pausar – högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Spanien, liksom från övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

• Mars

• Ukrainakrisen tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer däribland premiärminister Pedro Sánchez deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.