Spanien
Foto: Shutterstock/Botond Horvath

Spanien

Där Medelhavet når Atlanten och där Europa möter Afrika ligger Spanien som en av vår kontinents äldsta stater. De spanska erövrarna gjorde sitt land till en världsmakt, och i modern tid har Spanien gått från blodigt inbördeskrig till att bli ett av världens mest populära semestermål. På senare år har Spanien gått in en djup ekonomisk kris, med hög arbetslöshet som följd. Självständighetssträvanden i regioner som Katalonien och Baskien bidrar till politiska spänningar i landet.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • Oktober

    • Våldsamma protester i Barcelona efter fängelsedomarna

      I Katalonien fortsätter protesterna mot de hårda fängelsestraffen för flera ledare inom självständighetsrörelsen. I Barcelona leder protesterna till sammandrabbningar mellan demonstranter och polisen, både den regionala styrkan Mossos d’Esquadra och nationell polis. Polisen avfyrar tårgas mot en grupp demonstranter som försöker ta sig in i regeringsbyggnader. En del av demonstranterna kastar stenar och annat mot polisen och tänder eld på papperskorgar. En man förlorar ett öga i samband med oroligheterna, sannolikt efter att ha träffats av en gummi- eller en skumkula som avlossats av polisen. Den spanska regeringen fördömer våldet och manar till lugn. En talesperson för den katalanska regeringen säger att större delen av protesterna är fredliga och att det bara är isolerade grupper som tar till våld. Hon fördömde samtidigt alla våldshandlingar. Det står dock klart att självständighetslägret splittring består, då olika grupper deltar i olika manifestationer.

    • Långa fängelsestraff för katalanska separatistledare

      Högsta domstolen dömer nio katalanska separatistledare till fängelsestraff på mellan nio och 13 år för deras roll i den folkomröstning om självständighet för Katalonien som hösten 2017 hölls i regionen (se Oktober 2017). Ingen av de nio döms dock för den grövsta åtalspunkten (uppror). Längst straff, 13 år, får Oriol Junqueras, ledare för det katalanska vänsterpartiet ERC och tidigare katalansk vicepresident, för uppvigling och missbruk av allmänna medel. Han förbjuds också att vara politiskt aktiv i ytterligare 13 år. De före detta katalanska ministrarna Raül Romeva, Jordi Turull och Dolors Bassa döms för samma brott som Junqueras till tolv års fängelse, och förbud att under lika lång tid uppbära ett politiskt ämbete. Josep Rull och Joaquim Forn straffas enbart för uppvigling och döms till 10,5 års fängelse, medan den förra talmannen Carme Forcadell döms till 11,5 års fängelse. Jordi Sànchez och Jordi Cuixart, från gräsrotsorganisationerna ANC och Òmnium Cultural, får bägge 9 års fängelse och ett förbud att under samma tidsperiod uppbära ett offentligt ämbete. Tre andra, Santiago Vila, Meritxell Borràs och Carles Mundó, döms för "olydnad" och böter på 200 euro om dagen i 10 månader, men de undgår fängelse. De får inte heller inneha några politiska uppdrag under ett år och tio månader. Försvaret säger att man avser att överklaga domarna till författningsdomstolen och till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Separatistledarna menar att de döms för sina politiska "idéer", medan åklagarna hävdar att de fälls för sina "handlingar".  Senare under dagen utfärdar Högsta domstolen en ny europeisk arresteringsorder för den förre regionpresidenten Carles Puigdemont, som befinner sig i exil i Belgien. Kataloniens regionpresident Quim Torra kräver att separatistledarna ska beviljas amnesti, och ber om ett möte med kung Felipe VI och den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez. Den senare avfärdar dock allt tal om en amnesti. Självständighetslägret har hotat med en lång rad protester, som ska organiseras av en grupp som kallar sig Tsunami Democràtic. Redan på eftermiddagen blockeras flera vägar i regionen av katalaner som protesterar mot fängelsedomarna. I Barcelona samlas demonstranter bland annat utanför domstolsbyggnaden och det katalanska fotbollsförbundet ställer in alla dagens matcher för att visa sitt missnöje med domarna. 

    • Ciudadanos går mot mitten inför valet

      Inför nästa parlamentsval den 10 november tar det borgerliga partiet Ciudadanos ett steg mot mitten, efter att ha gjort en högergir i valet i april (se April 2019). Partiledaren Albert Rivera signalerar nu att han kan tänka sig ett samarbete med Socialistpartiet (PSOE) genom att ta bort det veto han infört mot detta i februari 2019. Men först om högerpartierna inte kan bilda en egen majoritetsregering. Rivera aviserar samtidigt en rad reformer som han vill genomföra bland annat i syfte att öka de låga födelsetalen, som lägre skatter för familjer. Men det handlar också om bättre utbildning och vård samt åtgärder för att stoppa avfolkningen av landsbygden. Även Pablo Casado, ledaren för det konservativa Folkpartiet (PP) sänker tonläget, efter att bland annat ha anklagat PSOE-ledaren Pedro Sánchez för bland annat inkompetens och lögnaktighet. Han trycker istället på åtgärder för att få fart på ekonomin inför en hotande kris. PP har velat bilda en valallians, España Suma, med Ciudadanos och det högerpopulistiska Vox, men bägge partierna har avböjt.

    • 132 000 sefardiska judar ansöker om spanskt medborgarskap

      Spanien har fram till nu fått ta emot över 132 000 ansökningar om spanskt medborgarskap från judar som är bosatta utanför landet och vars anfäder tvingades lämna Spanien 1492. De flesta av ansökningarna kommer från olika latinamerikanska länder (framför allt Mexiko, Venezuela och Colombia). Det följer på en ny lag som antogs 2015 för att sona "ett historiskt misstag" då judar som inte omvände sig till kristendomen utvisades. Fram till nu har omkring 6 000 personer beviljats spanskt medborgarskap, efter en lång och krånglig process, där de måste kunna bevis att de har sefardiska rötter, kunna tala spanska och ha kännedom om Spaniens kultur och samhällsliv. Omkring 70 000 av ansökningarna kom in den senaste månaden. Tidsfristen för att ansöka löper ut idag.

    • September

    • Ny vallista toppas av Errejón

      Íñigo Errejón, som lämnade Podemos i början av året, meddelar att han kommer att ställa upp för en ny partilista, Mer för landet (Más País), i parlamentsvalet i november. Errejón toppar listan, men merparten av övriga namn är kvinnor. Han hoppas därmed fylla det utrymme som finns mellan det socialdemokratiska Socialistpartiet (PSOE) och Unidas Podemos, längre ut på vänsterkanten.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0