Spanien
Där Medelhavet når Atlanten och där Europa möter Afrika ligger Spanien som är en av de äldsta europeiska staterna. Spanska erövrare gjorde i slutet av 1400-talet sitt land till en världsmakt. Efter 1930-talets blodiga inbördeskrig följde många år av diktatur tills Spanien förvandlades till en modern demokrati. I flera regioner har självständighetssträvanden skapat politiska spänningar.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2023
-
Mars
-
Digert studieprogram för kronföljare
Kronprinsessan Leonor, som fyller 18 år i år, ska genomgå en treårig militär utbildning. Först skrivs hon in vid krigshögskolan i Zaragoza, därefter blir det ett år vid marinens skola i Galicien och ett år vid en flygvapenutbildning i Murcia. Hon går först ut gymnasiet vid en privatskola i Wales. Efter den militära utbildningen väntas hon fortsätta med att ta en akademisk examen, något i stil med vad hennes far kung Felipe gjorde: efter juridikstudier i Madrid tog han en magisterexamen vid Georgetown-universitetet i USA. Som regent kommer Leonor också att bli överbefälhavare.
-
Munkavlelagens stränga straff blir kvar
Förslag om lindringar av den så kallade munkavlelagen (medborgarskyddslagen) röstas ned i parlamentet. Baskiska och katalanska partier anser att de ändringar som föreslagits av den socialistledda minoritetsregeringen inte är tillräckliga. Lagen, som antogs 2015, medger bland annat höga böter för otillåtna demonstrationer och gör det möjligt att ingripa mot försök att stoppa vräkningar. Regeringen Sánchez ville sänka bötesbeloppen och korta den tid som människor kan hållas hos polisen med stöd i lagen. Det baskiska partiet Bildu och katalanska ERC var framför allt kritiska mot att polisen även efter de föreslagna ändringarna skulle ha haft rätt att använda gummimantlade kulor och att hålla migranter utanför Spaniens gränser.
-
Tidigare hemmafru får rätt till lön
Dagen före internationella kvinnodagen offentliggörs skilsmässohandlingar som visar att en domstol i Málaga ger Ivana Moral rätt till 204 624 euro och 86 cent, motsvarande minimilönen under 25 år eller drygt 2,3 miljoner kronor, för obetalt arbete under äktenskapet. Morals make ville att hon bara skulle yrkesarbeta på de gym han äger. Eftersom de hade ett äktenskapsförord skulle hon inte ha fått någon del av de vinster som gjordes i företaget. Exmaken, som också ska betala underhåll för de två barnen, väntas överklaga domen.
-
-
Januari
-
Puigdemont inte längre åtalad för uppvigling
Högsta domstolen beslutar att lägga ned åtalet för uppvigling mot den förre katalanske ledaren Carles Puigdemont för hans roll i den folkomröstning om katalansk självständighet som hölls 2017, i trots mot lagen. Beslutet kommer efter en lagändring i december 2022, då brottsrubriceringen uppvigling avskaffades och ersattes av störande av den allmänna ordningen som ger ett lägre straff. Åtalen mot Puigdemont, som befinner sig i Belgien i självvald exil, för missbruk av offentliga medel och olydnad. Men i stället för att riskera att dömas till 15 års fängelse är den högsta straffsatsen nu fyra år. Även tre före detta ministrar i den katalanska regeringen Antoni Comin, Lluis Puig och Clara Ponsati, berörs av beslutet. Den 21 januari samlar en protest mot lagändringen, stödd av högerpartierna PP och Vox, tusentals deltagare i Madrid (uppgifterna om antalet deltagare varier mellan 30 000 och 700 000).
2022
-
December
-
Författningsdomstolen ingriper mot lagändring
Författningsdomstolen stoppar, åtminstone tillfälligt, den spanska regeringens ändring av strafflagen som skulle göra det möjligt att förlänga mandaten för fyra av författningsdomstolens tolv domare. Det sker innan lagförslaget har behandlats av parlamentets överhus, senaten. Konflikter har under fyra år satt stopp för nya utnämningar av domare. Domstolens utslag betyder att det konservativa oppositionspartiet PP har rätt att överklaga lagändringen. PP och det styrande Socialistpartiet (PSOE) har inte kunnat enas om utnämningar av domare varken till författningsdomstolen eller till det rättsliga råd (Consejo General del Poder Judicial, CGPJ) som utser domare, övervakar rättsväsendet och garanterar dess oberoende. PP hävdar att lagändringen skulle göra det möjligt för PSOE att utse domare som skulle gynna dem politiskt. Regeringsföreträdare kritiserar författningsdomstolen beslut och betonar att det är första gången sedan den spanska författningen antogs 1978 som den ingripit i lagstiftningsprocessen.