
Spanien
Där Medelhavet når Atlanten och där Europa möter Afrika ligger Spanien som är en av de äldsta europeiska staterna. Spanska erövrare gjorde i slutet av 1400-talet sitt land till en världsmakt. Efter 1930-talets blodiga inbördeskrig följde många år av diktatur tills Spanien förvandlades till en modern demokrati. I flera regioner har självständighetssträvanden skapat politiska spänningar som också sätter samarbetsförmågan i riket på prov.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2023
-
September
-
Ny chans för Sánchez, men risk för ännu ett nyval
Den konservative partiledaren Alberto Núñez Feijóo misslyckas för andra gången med att få parlamentets stöd för att bilda regering. Trots valsegern i juli räcker 172 röster av 350 i parlamentet från hans eget parti PP, Vox och två andra små högerpartier inte till. Därmed går bollen till PSOE-ledaren Pedro Sánchez, som senast den 27 november måste ha säkrat stöd från tillräckligt många ledamöter för att kunna stanna kvar som premiärminister. Om han misslyckas blir det nyval i riket igen, sannolikt i januari 2024. Det ökar nu pressen på Sánchez att uppfylla krav från katalanska partier.
-
Trögt för fler officiella språk i EU
Ledamöter får från och med nu hålla sina anföranden i parlamentet på katalanska, baskiska och galiciska. Samtidigt är entusiasmen utanför Spanien måttlig för att göra dessa språk officiella i EU, som redan har nästan 25 språk att handskas med. Det framgår när utrikes- och EU-ministrar från medlemsländerna samlas: de nappar inte på förslaget, som framställdes av utrikesministern i den spanska övergångsregeringen i augusti. Oviljan kan göra det svårare för PSOE-ledaren Pedro Sánchez att få bilda regering igen. I sina kontakter med regionala partier som han behöver stöd av för att få ihop en ny regering har Sánchez utfäst sig att driva språkfrågan i EU.
-
Diktaturoffer hoppas på rättslig prövning
För första gången sedan diktatorn Francisco Franco dog 1975 vittnar ett av regimens offer i domstol. Julio Pacheco Yepes, vänsteraktivist som greps 19 år gammal bara tre månader före Francos död, anklagar polisen för tortyr. Hittills har försök att få utpekade förövare ställda inför rätta avvisats med hänvisning till en amnestilag från 1977 eller till att brotten preskriberats. Det är inte säkert att det blir en rättegång i Pacheco Yepes fall heller, det blir en domares sak att avgöra om målet ska tas upp. Det finns också ett annat fall som skulle kunna bidra till ändrad praxis; det gäller en facklig aktivist som hävdar att han blev torterad på en polisstation i Barcelona. FN har uppmanat Spanien att upphäva amnestilagen, som antogs under de år då en övergång till demokrati pågick, och många av Francoregimens utförare har hunnit avlida. I Argentina har det gjorts försök att ta upp fall, men Spanien har inte velat lämna ut brottsanklagade personer.
-
-
Augusti
-
PP-ledaren får regeringssondera
Kung Felipe ger budet att försöka bilda regering till den konservative partiledaren Alberto Núñez Feijóo, vars parti blev störst i parlamentsvalet. Vänsterpartiet PSOE:s förhandlingar med regionala partier har uppenbarligen gått trögt, men också för PP med sannolika samarbetspartier blir det svårt att nå upp till de 176 ledamöters stöd som krävs i parlamentet. I slutänden finns det risk för att nyval måste utlysas.
-
Regionala partier röstar för S-talman
Socialdemokraten Francina Armengol väljs till talman i underhuset när parlamentet samlas efter valet i juli. Hon får röster från bland andra det katalanska partiet Junts och baskiska Bildu. Armengol framhåller i sitt öppningsanförande att baskiska, katalanska och galiciska kommer att kunna användas vid sidan av kastilianska i parlamentsarbetet. Det kan ge en fingervisning om PSOE-ledaren Pedro Sánchez chanser att lyckas samla även de regionala partier han behöver stöd av för att kunna bilda en ny regering. Förhandlingar om regeringssamarbete pågår.