2024

• April

• Premiärministern tar paus

  24 april

  Premiärminister Pedro Sánchez  tar time out i fyra dagar för att reflektera över om han kan stanna kvar på sin post. Anledningen är att en domstol har beslutat att granska korruptionsanklagelser mot hans fru Begoña Gómez. Anklagelserna enligt organisationen Manos limpias (Rena händer) handlar om att Gómez haft band till privata företag som fått statliga stöd eller har beviljats offentliga kontrakt. Manos limpias leds av en person som rapporteras ha koppling till den politiska extremhögern, men anklagelser mot Gómez har tidigare luftats även av den moderata högern och avfärdats av premiärministern.

• Vänstervåg i Baskien

  21 april

  I de tre baskiska provinserna hålls regionval och vänsteralliansen EH Bildu stärker sitt väljarstöd från 21 till 27 mandat i det regionala parlamentet, som har 75 platser. Bildu vinner inte valet, men når samma väljarstöd som moderata Baskiska nationalistpartiet (PNV), som hittills har varit störst. Bildu uppfattas som ideologisk arvtagare till den nedlagda ETA-gerillans stödpartier. Sedan ETA lades ned sex år tidigare har Bildu valt att tona ned det nationalistiska anslaget för att i stället lyfta fram budskap på det sociala området. Eftersom PNV samarbetar med regeringspartiet PSOE:s utlöpare i Baskien, med 12 mandat i regionparlamentet, väntas Bildu inte komma att ingå i den koalition som ska styra regionen.

• Spanien avskaffar "gyllene visum"

  8 april

  Spaniens regering tänker skrota systemet med "gyllene visum", meddelar premiärminister Pedro Sánchez. En utländsk medborgare som investerar minst en halv miljon euro på fastighetsmarknaden kan enligt reglerna få arbets- och uppehållstillstånd i tre år, men systemet anses ha bidragit till kraftigt höjda bostadspriser på semesterorter och i storstäder. "Gyllene visum" infördes 2013, då Spanien fortfarande besvärades av effekter från en internationell finanskris. Särskilt nybyggda lägenheter blev svårsålda under krisåren från 2008, en följd av av överexploatering och spekulation de föregående åren. 

• Mars

• Ja till omstridd amnestilag

  14 mars

  Kongressen (det spanska parlamentets underhus) antar en lag som kan ge katalanska separatistledare straffrihet. 178 av de 350 ledamöterna röstar ja. Ändringar i texten har gjorts sedan det blev nej i parlamentet (se 30 januari 2024). Amnestilagen måste också godkännas i senaten (överhuset). Amnestilagen ska kunna åberopas i mål där personer har anklagats för terrorism i enlighet med spansk lag. Det gäller bland andra Carles Puigdemont, tidigare regional president i Katalonien, som försökt genomdriva beslut om självständighet för Katalonien. (Den som döms för handlingar som klassas som terrorbrott enligt EU-rätten ska däremot inte kunna slippa straff med stöd av amnestilagen.) I Katalonien ska nyval hållas till de 135 platserna i det regionala parlamentet den 12 maj, eftersom partierna inte har kunnat enas om den självstyrande regionens budget. Puigdemont meddelar den 21 mars att han tänker kandidera.

• Februari

• PSOE försvagas i parlamentet

  27 februari

  Regeringspartiet PSOE stänger av en av sina parlamentsledamöter vilket leder till att socialisterna, nu med 120 av 350 platser, får svårare att säkra en majoritet för politiska beslut. Upphovet är korruptionsfallet "caso Koldo" under pandemin, då personer passade på att sko sig när offentliga sektorn skulle köpa in munskydd. José Luis Ábalos, som varit nära medarbetare till premiärminister Sánchez, är inte själv mygelmisstänkt, däremot inträffade skandalen i kommunikationsdepartementet när han var minister. Ábalos har uppmanats att lämna sin plats i parlamentet, men vägrar med motiveringen att han då skulle medge ansvar för myglet. Två alternativ kan finnas: att ingå i "grupo mixto", som bildas av ledamöter som inte tilhör någon partigrupp ( i allmänhet småpartier) eller att bli politisk vilde ("no adscrito"), vilket brukar innebära minimalt inflytande.