2025

• Juni

• Spanien hävdar undantag från Natos femprocentsmål

  25 juni

  Försvarsalliansen Natos medlemmar enas om att lägga 5 procent av BNP på försvaret vid ett toppmöte i nederländska Haag, men Spanien vidhåller att landet inte omfattas av beslutet. Under och inför toppmötet framhåller premiärminister Pedro Sánchez att Spanien klarar sina åtganden mot Nato med att öka utläggen till 2,1 procent av BNP. Enligt Natos beslut ska femprocentsmålet nås 2035, där 3,5 procent av BNP går till militärt försvar och 1,5 procent till försvarsrelaterade satsningar som förvarsindustri och civilt försvar. Natos generalsekreterare Mark Rutte är skeptisk till Spaniens besked och konstaterar att en översyn väntar 2029. Vid en presskonferens efter toppmötet uttrycker USA:s president Donald Trump åter starkt missnöje med Spanien. Trump, som hårt drivit kravet att Natoländer ska öka försvarsanslagen, säger att Spanien kommer att "få betala". "De vill väl åka lite snålskjuts, men de måste betala oss tillbaka i handeln, för jag tänker inte låta det hända. Det är orättvist," säger Trump. Det är oklart hur Spanien kan skiljas ut då landet är med i EU som förhandlar som block med USA om handelstullar.

• Mutmisstankar tvingar bort PSOE:s partisekreterare

  12 juni

  Socialistpartiet PSOE:s partisekreterare, en nära medarbetare till premiärminister Pedro Sánchez, avgår sedan Högsta domstolen meddelat att han misstänks för inblandning i tilldelning av offentliga byggkontrakt i utbyte mot mutor. I ljudupptagningar som släppts av Guardia Civil hörs Santos Cerdán diskutera provisioner från företag i utbyte mot offentliga kontrakt. Cerdán förnekar brott men har avgått från partiet och lämnar parlamentet. Han är det senaste fallet där politiker och familjemedlemmar i Sánchez krets utreds för misstänkta mutbrott. Olika utredningar pågår mot bland andra tidigare transportministern José Luis Ábalos, liksom premiärministerns fru (se 23 oktober 2024), bror samt Spaniens högsta åklagare, som utsågs av Sánchez regering. Premiärministern avvisar oppositionens krav att han ska avgå. 

   

• "Historiskt" avtal om Gibraltar

  11 juni

  Spanien, Storbritannien och EU enas om ett avtal om Gibraltar, sedan statusen för den brittiska enklaven på den spanska sydkusten varit oklar efter britternas utträde ur EU 2020. Parterna har bland annat enats om en öppen landgräns som hälften av arbetskraften (15 000 människor) i Gibraltar passerar dagligen, och att den brittiska överhögheten ska bestå. Parterna beskriver uppgörelsen som historisk. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez säger att man "efter tre århundraden utan framsteg" har löst frågan om Gibraltar, som till spanjorernas förtret har varit brittiskt sedan 1713. 

• Maj

• Högsta domstolen avfärdar stämning mot exkung Juan Carlos

  5 maj

  Högsta domstolen avfärdar en stämning mot förre kungen Juan Carlos om misstänkta skattebrott. En grupp pensionerade domare, jurister och journalister stämde kungen i november 2024 sedan åklagare drygt två år tidigare lagt ned tre utredningar om hans ekonomi med hänvisning till otillräckliga bevis och preskriptionstiden. Enligt utredningarna fanns misstänkta oegentligheter. Exkungen misstänks bland annat ha tagit emot penninggåvor från monarkier vid Persiska viken. Högsta domstolen anser att stämningen "inte tillhandahåller några nya fakta, bevis eller dokument som motiverar att utredningen återupptas." Juan Carlos, 87, har gjort två betalningar om mer än fem miljoner euro till  skattemyndigheterna för att reglera skulder från tidigare odeklarerade inkomster, det ses som ett försök att undvika åtal. Han abdikerade 2014.

• April

• Domstol avslår Puigdemonts överklagan om amnesti

  10 april

  Högsta domstolen avvisar  den landsflyktige katalanske ledaren Carles Puigdemonts överklagan mot att han inte omfattas av en amnesti som avsåg att lösa en allvarlig politisk kris i Spanien.  Provinsen Katalonien genomförde 2017 en förbjuden folkomröstning och utropade sig ensidigt självständigt från Spanien. Det utlöste landets värsta politiska kris på flera årtionden. Amnestilagen antogs 2024 (se 30 maj 2024) och samma år slog HD fast att Puigdemont och en annan katalansk toppolitiker, Toni Comin, inte kunde få amnesti eftersom de misstänks för missbruk av offentliga medel. På plattformen X skriver Puigdemont att  Högsta domstolens senaste utslag är "ingen överraskning". Puigdemont och Comins sista instans är författningsdomstolen.