Spanien – Utrikespolitik och försvar

Spanien har varit medlem i EU sedan 1986 och i valutaunionen EMU sedan 1999. Landet har länge drivit på för fördjupat europeiskt samarbete. I en folkomröstning 2005 godkände väljarna förslaget till en europeisk grundlag. Stödet för EU minskade efter finanskrisen 2008, men de stora partierna är fortsatt positiva till medlemskapet.

Spanien var en av de starkaste förespråkarna för EU:s återhämtningsfond efter coronapandemin. Landet har också ställt sig bakom EU:s sanktioner mot Ryssland efter invasionen av Ukraina 2022 (läs mer om sanktionerna här) och har slutit ett bilateralt militärt samarbetsavtal med Ukraina. Spanien har bidragit med utbildning av ukrains

ka soldater och levererat bland annat luftvärnsmateriel och stridsvagnar

Under Spaniens EU-ordförandeskap andra halvåret 2023 var migrationspolitiken en central fråga. En överenskommelse om en gemensam asylpolitik nåddes i slutet av året och "asylpakten" godkändes formellt av EU våren 2024.

I spåren av kriget i Gaza som Israel inledde 2023 efter palestinska Hamas terrorattack kritiserade Spanien skarpt Israels krigföring och de humanitära konsekvenserna för civila. Spanien erkände Palestina som stat 2024. Israel anser att Spaniens beslut belönade terrorism. När Spanien införde ett vapenembargo mot Israel 2025, svarade Israel bland annat med att neka vissa spanska ministrar inresa.

USA och Latinamerika

Under Socialistpartiet PSOE:s regeringstid 2004–2011 närmade sig Spanien Frankrike och Tyskland samtidigt som landet tog avstånd från Irakkriget som USA inlett. Dåvarande premiärminister José Luis Zapatero kallade hem de spanska soldater som skickats till Irak av den tidigare konservativa regeringen.

Även den konservativa PP-regeringen under Mariano Rajoy värnade om relationerna med USA. Under Trumps första mandatperiod 2017–2021 uppstod spänningar kring handel och tullar.

När Trump återvände till Vita huset 2025 fördjupades motsättningarna mellan USA och flera europeiska länder. Förutom Irankriget har Trump-regeringen varit kritisk mot att Spanien satsar för lite på sitt försvar (läs mer här om krisen i relationerna mellan USA och EU samt Nato, samt denna artikel i Utrikesmagasinet). 

Spanien har starka historiska, kulturella och ekonomiska band till Latinamerika och hör till de största investerarna i regionen. En återkommande känslig fråga gäller krav från vissa grupper på att Spanien ska be om ursäkt för övergrepp under kolonialtiden.

Nordafrika 

Grannarna i Nordafrika spelar en viktig roll i Spaniens utrikespolitik. Särskilt betydelsefulla är relationerna med Marocko, trots flera långvariga konflikter. Bland de känsligaste frågorna märks de spanska exklaverna Ceuta och Melilla, som Marocko gör anspråk på. PSOE-ledaren Zapatero reste dit 2006 som första spanske premiärminister sedan 1981. Följande år blev dåvarande kung Juan Carlos den förste monarken att besöka exklaverna på 80 år.  Marocko kallade hem sin Madridambassadör i protest.

En annan känslig fråga är den före detta spanska kolonin Västsahara, som Marocko annekterade när Spanien lämnade området 1975 (se nedan, samt om Konflikten i Västsahara). Dessutom har länderna en tvist om fiskerättigheter. Spanien har emellertid bytt fot i fråga om Marockos anspråk på Västsahara och sagt sig kunna acceptera Marockos plan om självstyre för västsaharierna. Detta kritiserades av den västsahariska befrielserörelsen Polisario och Algeriet, som stöder Polisario och hyser sahariska flyktingar.

Sánchez besökte Marocko 2023 för samtal. Det var det första mötet mellan ländernas regeringschefer sedan 2015. En rad avtal ingicks, bland annat om spanska investeringar i den marockanska energisektorn. 

Migranter

Spanien och Marocko har numera ett nära samarbete kring migration och säkerhet. Spänningarna minskade 2019 sedan EU och Marocko enats om ett nytt fiskeavtal och Spanien lovat Marocko ekonomiskt stöd för att bekämpa illegal migration. Det innebar att antalet migranter som tar sig till Spanien och övriga Europa via Marocko minskade påtagligt. Men därefter har talen stigit igen: medan migrantsmugglingen över Medelhavet minskat, har båtarna som lägger ut från Afrikas västkust blivit fler.

År 2022 slöt Spanien ett säkerhetsavtal med Mauretanien, bland annat i syfte att försöka begränsa migrantströmmen till Kanarieöarna. Svårhanterliga strömmar i Atlanten bidrar till att båtar råkar i sjönöd innan de når ögruppen.

Sommaren 2026 utbröt dock en allvarlig kris när omkring 72 000 migranter på några få dagar tog sig in i  exklaven Ceuta från Marocko (se även Befolkning och språk). Merparten återvände kort därefter frivilligt. Enligt spanska uppgifter dog ett 70-tal människor, men Marocko angav betydligt lägre siffror. Incidenten ledde till att Spanien skickade militär och förstärkte polisen. Regeringen i Madrid fick hård kritik, både från den egna oppositionen och från flera högerledda regeringar i EU för att inte upprätthålla EU:s yttre gräns. Men senare dämpades EU-kritiken.

Marocko och Spanien genomgick en liknande kris 2021, då det avslöjades att en av Polisarios ledare i hemlighet hade fått vård för covid-19 i Spanien. Det ledde till att Marocko inte upprätthöll gränskontrollen vid Ceuta och flera tusen migranter strömmade in i exklaven. Marocko kallade hem sin Madridambassadör. Relationerna förbättrades sedan den spanska regeringen ställt sig bakom Marockos plan att ge Västsahara autonomi, men att området formellt skulle tillhöra Marocko. Tidigare hade Madrid förhållit sig neutralt. Premiärminister Sánchez reste till Marocko där han togs emot av kung Mohammed VI. Polisario bröt kontakterna med Madrid.

Relationerna med Algeriet försämrades kraftigt efter Spaniens omsvängning i Västsaharafrågan. Algeriet kallade 2022 hem sin ambassadör för konsultationer och den bilaterala handeln minskade kraftigt, även om gasexporten fortsatte. Ett vänskapsavtal sattes på is. Under 2025–2026 började relationerna gradvis förbättras  delvis på grund av Spaniens behov av stabil energiförsörjning. Premiärminister Sánchez framhöll Algeriet som en viktig gasleverantör och partner under ett besök i Alger sommaren 2026.

Konflikten om Gibraltar

Gibraltar har sedan 1713 varit en brittisk besittning (se Äldre historia) och länge varit föremål för konflikt mellan Spanien och Storbritannien. Efter brexit blev frågan åter aktuell eftersom Gibraltar inte omfattades av det ursprungliga avtalet mellan EU och Storbritannien. I samband med att utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU godkändes av EU:s ledare 2018 lyckades den spanska socialistregeringen få London att lova att Spanien skulle få större inflytande i frågor som rör Gibraltar

Den 15 juli 2026 avskaffades gränskontrollerna mellan Spanien och Gibraltar efter en överenskommelse mellan EU, Spanien och Storbritannien. Avtalet innebär i praktiken att Gibraltar ansluts till Schengensystemet för fri rörlighet och underlättar för omkring 15 000 personer som dagligen pendlar över gränsen. Men Spanien, Storbritannien och Gibraltar betonar att avtalet inte ändrar deras respektive ståndpunkter om territoriets framtida status.