Spanien – Demokrati och rättigheter

Efter diktatorn Francisco Francos död 1975 utvecklades Spanien snabbt till en fungerande demokrati, med fria val och fredliga maktskiften. Rättssäkerheten är i stort sett god och medborgerliga rättigheter respekteras vanligtvis, men på senare år har nya lagar kritiserats för att begränsa yttrandefriheten. Landet har också skakats av korruptionsaffärer med förgreningar in i politiken.

Under Francodiktaturen (1939–1975) utövade staten hård kontroll över samhället. En ny författning antogs 1978 och samhället öppnades upp på alla områden. Yttrande- och mötesfrihet är nu inskrivna och författningen innehåller garantier för att mänskliga rättigheter ska respekteras och att alla spanjorer är lika inför lagen. Samtidigt har lagändringar på senare år fått kritik (se nedan om den så kallade munkavlelagen). 

Politiska val genomförs enligt demokratiska spelregler och medborgarna kan fritt bilda politiska partier. Det finns emellertid starkt misstroende mot politiker, delvis en följd av ett polariserat politiskt klimat, delvis beroende på korruptionsavslöjanden.

Självständighetsrörelsen i regionen Katalonien har liksom separatismen i Baskien inneburit starka påfrestningar både på det politiska systemet och på rättsväsendet (se bland annat Baskien och Katalonien). Regionerna har betydande självstyre, men hur stora befogenheter de har varierar, vilket bidrar till konflikter.

På senare år har kvinnors, barns, hbtq-personers och minoriteters rättigheter stärkts (seSociala förhållanden). Europarådet har samtidigt noterat att Spanien, vid sidan av San Marino, är det enda av organisationens 47 medlemsländer som inte har ett särskilt organ för att bekämpa rasism. Människorättsorganisationer har kritiserat Spanien för att migranter och flyktingar som tagit sig in i exklaverna Ceuta och Melilla (på Afrikas Medelhavskust) skickas tillbaka till Marocko, så att de därigenom berövas möjligheten att söka politisk asyl. 

Enligt jämställdhetslagarna får inget kön ha mer än 60 procent av platserna på partiernas vallistor. Efter parlamentsvalet i juli 2023 är 44 procent av ledamöterna i underhuset, kongressen, kvinnor. Det har hänt att andelen varit lite större. I den PSOE-regering som tillträdde 2018 var 61 procent av ministrarna kvinnor, jämfört med högst 36 procent i de konservativa regeringarna 2011−2018. De regeringar Pedro Sánchez har lett sedan 2018 har genomgående haft fler kvinnor än män på ministerposter. 

Spanien rankas på plats 36 iTransparency Internationals index över korruptionen i 180 länder (för lista se här). TI har bland annat pekat på att åtgärder mot korruption dröjer, liksom lagstiftning kring lobbyverksamhet och insyn i myndigheters arbete. 

Företrädare för de stora partierna Folkpartiet (PP) och Socialistpartiet (PSOE), men också katalanska CiU (som nu ingår i Junts per Catalunya), har varit inblandade i mutor, penningtvätt, skattebrott och illegal partifinansiering. Flera skandaler har resulterat i fällande domar. Luis Bárcenas, PP:s kassör under 33 år, var en många som dömdes 2018 till fängelsestraff och höga böter (se Kalendarium). Domarna ledde till att en konservativ regering tvingades avgå. I Andalusien har ledande PSOE-politiker fällts i landets hittills största korruptionsskandal, känd som "fallet ERE", vilket var ett viktigt skäl till att Socialistpartiet förlorade regionvalet 2018. ERE är en förkortning för ett regelverk som gör det möjligt för ett företag på obestånd att säga upp anställda.

Kung Felipe VI redovisade 2022 för första gången sina ekonomiska tillgångar. Detta sedan regeringen, via dekret, infört nya regler som ökar insynen i kungahusets finanser. Kungens svåger Iñaki Urdangarín dömdes 2017 till fängelse för skattebrott och förskingring. Exkung Juan Carlos har varit föremål för utredningar om skattebrott och penningtvätt i andra sammanhang. 

Yttrandefrihet och medier

När pressfrihet skrevs in i 1978 års författning startades många nya tidningar. Pressen är numera självständig och tidningar har spelat en viktig roll i att avslöja korruption. Spanien rankades som nummer 36 i Reportrar utan gränsers (RUG) bedömning av pressfriheten i 180 länder 2023 (för lista, se här). Organisationen Freedom House betecknar mediesituationen som fri.

De senaste årens hårda politiska klimat, i spåren av självständighetskampen i Katalonien och framgångar för det högerextrema partiet Vox, har färgat av sig på medierna. Enligt RUG underminerar det allmänhetens förtroende för journalister. Trakasserier via sociala medier och allmänt högt tonläge påverkar också mediernas arbete. Det riktar sig inte minst mot journalister som granskar extremhögern. Journalister har kritiserat brist på insyn i Sánchez-regeringens arbete, inte minst när det gäller hanteringen av coronapandemin. 

En ekonomisk kris 2008−2014 slog hårt mot medier, inte minst på grund av krympande annonsmarknad. Fler än 12 000 journalister förlorade sina jobb. Mediemarknaden avreglerades 2009 och domineras i dag av ett fåtal stora bolag. Många medieföretag överlever med hjälp av statsstöd och pengar från banker och storföretag. Samtidigt anses problem med självcensur ha ökat.

En lag som antogs 2015 har väckt kritik om att Spanien begränsar yttrandefriheten: medborgarskyddslagen, ofta kallad munkavlelagen (la ley mordaza). Med stöd i lagen har personer som ansetts störa den allmänna ordningen genom husockupationer, sammandrabbningar med polis eller protester vid samhällsviktiga platser (som kongressen i Madrid), kunnat dömas till böter upp till 600 000 euro. Personer som protesterar mot vräkningar, brister i respekt för Spaniens flagga eller demonstrerar utan tillstånd riskerar böter. Det är förbjudet att fotografera/filma poliser om det kan medföra fara för polis eller anhöriga. Flera partier vill mildra lagen, men de är inte eniga om hur (se Kalendarium). Poliser och civilgardister har demonstrerat för att fotoförbudet ska bli kvar.

2015 skärptes strafflagen. Enligt paragraf 578 blev det förbjudet att "hylla terrorism" och "förödmjuka terrorismens offer". Den som bryter mot lagen kan dömas till böter och fängelsestraff samt nekas anställning i offentliga sektorn. Från 2015 till april 2017 hade 49 av 54 fällande domar handlat om förhärligande av den baskiska separatiströrelsen ETA. Rapparen José Miguel Arenas, känd som Valtònyc, har dömts till fängelse för förtal av kungahuset, glorifiering av terrorism och hot som framförts i sångtexter men hade hunnit lämna landet innan domen föll. 2021 beslöt en belgisk domstol att han inte skulle utlämnas till Spanien, då det han anklagats för inte är brottsligt enligt belgisk lag.

I en informationslag (”genomskinlighetslagen”) från 2014 ses inte längre tillgång till information generellt som en grundläggande rättighet – bland annat undantas viss information från regeringen. Det skapades även en övervakningsmyndighet vars självständighet inte garanteras i lag. Lagen har väckt kritik och det pågår kampanjer för att den ska ändras. Pressfrihetsorganisationer har kritiserat myndigheter för att inte respektera källskyddet, bland annat då polisen 2018 beslagtog två journalisters datorer och mobiltelefoner för att spåra en läcka som använts i rapportering om ett korruptionsfall. 

El País är den viktigaste dagstidningen, trots fallande upplaga. Det har på senare år skapats en rad små och oberoende medier, många av dem nätbaserade, som når ut till jämförelsevis stor publik.

Kongressen utser styrelsen för det statliga radio- och TV-bolaget Radiotelevisión Española (RTVE). Under den konservativa regeringen 2011−2018 skärptes kontrollen över statlig TV. Chefen för RTVE utses sedan 2012 med enkel majoritet av kongressen. Tidigare krävdes stöd från två tredjedelar av ledamöterna. Det finns även oberoende TV-kanaler.

Medierapporteringen påverkas av spänningar mellan dem som vill att Katalonien ska bli en självständig stat och dem som vill att regionen ska förbli del av Spanien. RTVE kritiserades 2017 för att vara partiskt i sin bevakning av en folkomröstning i Katalonien. Journalister har utsatts för trakasserier och hot. 

Rättsväsen och rättssäkerhet

Enligt författningen ska rättsväsendet vara oberoende och det kan i praktiken agera självständigt.

Högsta domstolen (Tribunal Supremo) är högsta dömande instans såväl i brottmål och civilmål som i förvaltningsärenden. Under HD finns nationella, regionala och lokala domstolar.

Författningsdomstolen prövar grundlagsfrågor och har avgjort många mål med stor genomslagskraft: gränserna för regionernas självstyre har prövats liksom abortfrågan. Specialdomstolar handlägger arbetsrätt, skatterätt, våld mot kvinnor och vårdnadstvister. Specialdomstolen Audiencia Nacional behandlar brott mot staten, korruption, misstänkta terrorbrott med mera. 

Europarådet har riktat kritik mot att merparten av domarna i det rättsliga råd (Consejo General del Poder Judicial,  CGPJ) som övervakar rättsväsendet och garanterar dess oberoende utses av parlamentet (sex ledamöter utses av kongressen, sex av senaten och åtta av jurister), vilket ökar risken att politiker blandar sig i dess arbete. Liknande kritik har riktats mot att domare i författningsdomstolen utses av parlamentet. Domstolen anses ha fått vänsterdominans när fyra nya domare (av tolv) utsågs till domstolen 2022.

Författningsdomstolen beslöt 2010 att ogiltigförklara ett lagförslag som skulle ge större makt till regionstyret i Katalonien. 2017 hölls en folkomröstning om självständighet trots att omröstningen hade förbjudits av regeringen i Madrid och författningsdomstolen hade sagt nej till den med hänvisning till att självständighetsprocessen stred mot författningen. Den 27 oktober 2017 antog regionparlamentet i Barcelona en ensidig självständighetsförklaring som fick rättsliga efterspel. Nio katalaner dömdes 2019 till fängelsestraff för uppvigling och misshushållning med allmänna medel. Samtliga belades med fleråriga förbud att inneha ett offentligt ämbete. 2021 benådades de av den spanska regeringen. Året efter avskaffades brottsrubriceringen uppvigling och ersattes med störande av den allmänna ordningen. En amnestilag, som skulle göra att tidigare dömda i sammanhanget slipper straff, tros kunna beröra cirka 1 500 personer.

Åtalsfrihet infördes 1977 för brott begångna under inbördeskriget (1936–1939). Domaren Baltasar Garzón försökte utreda brott begångna av Francoregimen trots att de omfattas av amnestin. Högsta domstolen friade 2012 Garzón från misstankar om maktmissbruk, men han fälldes för olaglig avlyssning och fråntogs rätten att utöva sitt yrke i elva år.

Spanska domstolar kan väcka åtal för brott mot mänskligheten i andra länder. Mest uppmärksammade är Baltasar Garzóns försök att ställa Chiles förre diktator Augusto Pinochet inför rätta. 2014 begränsades möjligheten. Åtal kan numera bara väckas om det finns spansk koppling till rättsfallet.

Både separatism inom Spanien och militant islamism har bidragit till lagar, myndigheter och rättegångar mot terrorism:

Under många år genomförde separatiströrelsen ETA attentat i kampen för ett självständigt Baskien. Från 1960 fram till 2011, när ETA utlyste vapenvila, dödades över 800 människor: politiker, poliser och vanliga medborgare. 2018 uppöstes ETA. 

2017 skedde islamistiska attentat i Katalonien som krävde 15 liv. Terrordåden var de första sedan 2004, då 191 människor dödades av bombdåd i kollektivtrafiken i Madrid. Tolv män med marockanska rötter misstänks för dåden 2017. Flera har skjutits ihjäl av polis, andra misstänkta jhadister har dödats vid hantering av sprängämnen. Tre medhjälpare till attentatsmännen dömdes 2021 till fängelse i 8, 46 och 53 år. Islamiska staten (IS) sade sig ha utfört attentaten i Katalonien.

Spanien avskaffade dödsstraffet 1978.

2023 antogs en djurskyddslag som bland annat skärper kraven på hund- och kattägare. Djurplågeri kan nu ge upp till tre års fängelse. Lagen blev omstridd och förslagen omarbetades i flera steg, men resultatet landade också i att cirkusar inte längre får hålla sig med vilda djur som tigrar och elefanter. Tjurfäktningar tas inte upp i lagen; de betraktas som kulturarv.

Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0