Spanien – Naturtillgångar, energi och miljö

Spanien har goda tillgångar på mineraler, särskilt pottaska, svavelkis, järnmalm och kvicksilver. Landet importerar det mesta av den energi som förbrukas, men på senare år har Spanien gjort stora satsningar på förnybar energi och är världsledande på att producera vindkraft. Samtidigt har klimatförändringar börjat sätta spår.

Huvuddelen av kol- och järnmalmstillgångarna finns i norr, bland annat i Asturien. Där finns också en av Europas största guldfyndigheter. I sydväst finns reserver av kvicksilver. Andalusien i söder har tillgångar av koppar och bly. Spanien tillhör dessutom världens ledande producenter av gips, fluorit, sand, grus, cement, marmor och granit.

Spanien  importerar en stor del av den energi som förbrukas, främst olja och fossilgas (naturgas), men även en del kol. Kolbrytningen är under avveckling eftersom utvinningen är dyr och kolet är av dålig kvalitet. Landets kolkraftverk är också på väg att fasas ut. Åtta kolkraftverk stängdes 2020, övriga sju väntas stänga i slutet av 2025. 

På senare tid har reserver av olja upptäckts utanför Kanarieöarna och skiffergas har hittats i Baskien. Spanien har god kapacitet att ta emot flytande gas (LNG). Man tror att det kan finnas olja och gas kring ögruppen Balearerna men hittills har planer på prospektering där stött på patrull eftersom de metoder som är tänkta att användas skulle kunna skada djurlivet i vattnen runt öarna.

Höga energipriser skapar problem för transportsektorn och privata hushåll, med omfattande protester som följd. Priserna steg kraftigt redan 2021, men de tog ytterligare fart på grund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Trots EU:s sanktioner mot Ryssland 2022 köpte Spanien mer gas därifrån jämfört med 2021. Samtidigt minskade gasimporten från Algeriet, på grund av Spaniens nya politik gentemot Västsahara och Marocko (se Utrikespolitik och försvar).

Spanien och Portugal drabbades vid lunchtid den 28 april 2025 av landsomfattande strömavbrott som slog ut internet, telefoni, tv och radio, tåg och tunnelbanor stoppades, trafikljus slocknade och städer mörklades. Uppmot 60 miljoner människor på Iberiska halvön var utan el i elva timmar. Först morgonen därpå var strömmen helt återställd.

Spekulationer förekom om att avbrottet berodde på en cyberattack eller problem med el från förnyelsebara källor. Men en spansk regeringsrapport slog i juni fast att orsaken var överspänning i elnätet, som orsakade en kedjereaktion. Problemen förvärrades av att nätoperatören REE och flera energibolag kopplade bort sina anläggningar för att skydda dem mot överspänningen.

Regeringen lanserade 2022 en kampanj för att få spanjorerna att spara energi, bland annat genom att begränsa luftkonditioneringen i offentliga miljöer (och hålla inomhustemperaturen på 27 grader på sommaren och 19 grader på vintern). Det skedde samtidigt med en lång värmebölja med temperaturer på över 40 grader och svår torka. En större sparplan på hösten innehöll skattelättnader på förnybar energi och bidrag för att hushållen skulle installera solpaneler och smarta elmätare.

Spanien har sju kärnkraftreaktorer i drift. Regeringen beslutade 2019 att de ska vara avveckade 2035, men fler röster höjs för att förlänga driften.

Spanien och Portugal enades 2022 med Frankrike om att exportera grön vätgas till andra EU-länder däribland Tyskland via en rörledning under havet från Barcelona till Marseille, H2Med eller BarMar. Projektet väntas vara i drift 2030, och beräknas kosta 2,5 miljarder euro.

Miljö- och klimatfrågor har vanligtvis inte varit ett prioriterat område, varken bland folkvalda eller väljare. Sedan 2004 finns en särskild åklagare för miljömål, men EU-kommissionen har påtalat att Spanien varit ett av de EU-länder som brutit mest mot unionens regler när det gäller miljölagstiftningen.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Olja är den största energikällan (43 procent 2023). Fossilgas (naturgas) står för cirka 22 procent och kärnkraft för 13 procent. Kolets andel är bara ett par procent. Vattenkraft ger ett obetydligt bidrag.

Inom elproduktionen fördelar sig källorna mer jämnt. Ungefär 22 procent av elen produceras med gas, vindkraftens andel är lika stor, och kärnkraft svarar för 20 procent. Förnybara energikällor prioriteras och vindkraften växer mest. Solkraft ökar också och utgör 15 procent av elproduktionen. 2023 beskrivs av de ansvariga för landets nationella kraftnät som ett historiskt år eftersom mer än hälften av elproduktionen kom från förnybara källor.

KLIMAT OCH MILJÖ

Drygt 30 länder i världen släpper ut mer växthusgaser än Spanien, som svarar för cirka en halv procent av världens utsläpp av växthusgaser. Spaniens samlade utsläpp av växthusgaser är större än i flera oljeländer, som Algeriet, Irak och Förenade arabemiraten. Men räknat per invånare är utsläppen större i fler än 70 andra länder, likaså är det spanska genomsnittet lägre än EU-snittet.

Spanien är part i Parisavtalet både som EU-medlem och som egen nation. Alla EU-länder har en gemensam och uppdaterad nationell klimatplan (NDC), där målet är minst 55 procents minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030, räknat från 1990. En långsiktig strategi (LTS) för hur utsläpp ska minskas har också antagits. Spanien ska 2050 ha uppnått nettonollutsläpp.

Klimatutmaningar

Spaniens sårbarhet för klimatförändringar har framför allt att göra med vattenbrist och risk för torka. Men förutsättningarna för att kunna hantera problemen är bättre än i många mer utsatta länder. En jämförelse med andra länder i världen (ND-Gain) placerar Spanien i det översta skiktet, i nivå med grannlandet Portugal och något bättre än EU-medlemmarna Italien, Grekland och Malta (se listan här).

Allt fler extrema värmeböljor orsakar vattenbrist och stränder eroderas av stigande havsnivåer. Sedan början av 1950-talet har medeltemperaturen stigit med 1,3 procent, med de största ökningarna på senare år. Enligt en rapport från Spaniens meteorologiska institut Aemet 2021 kommer medeltemperaturen att stiga med 5 grader fram till slutet av 2100-talet om inte mer görs. Med en genomsnittstemperatur på 15,5 grader blev 2022 det varmaste året sedan temperaturerna började registreras 1916. Det var också ett av de torraste åren, bara 2005 och 2017 hade årsnederbörden varit lägre.

Våren 2023 bjöd den normalt regnrika månaden april på långvarig torka och temperaturer i söder som snuddade vid 40 grader. Redan i maj följde häftiga regn och översvämningar som man brukar förknippa med sensommaren och hösten. (Se Geografi och klimat.)

I oktober 2024 drabbades östra Spanien, särskilt trakterna kring Valencia, av katastrofala översvämningar som krävt över 200 liv och orsakat omfattande skador. Under några timmar föll mer regn än det normalt gör på ett år när en mycket kraftfull Medelhavsstorm svepte in. Stormen bildades när kall luft rörde sig över Medelhavets varma vatten och är vanlig för årstiden. Men forskare varnar för att klimatförändringarna som drivs av mänsklig aktivitet ökar styrkan, längden och frekvensen av sådana extrema väderhändelser.

Forskare knutna till gruppen World Weather Attribution (WWA)  anser att de oerhörda nederbördsmängderna "troligen" kan kopplas till klimatförändringar eftersom en varmare atmosfär kan hålla mer fukt, vilket leder till kraftigare skyfall. WWA använder så kallad attributionsvetenskap för att snabbt bedöma klimatförändringarnas möjliga påverkan på extrema väderhändelser. 

Övriga miljöproblem

Stora vattenmängder förbrukas av frukt- och grönsaksodlingar och av turistbranschen i söder. Ett omfattande system av bevattningskanaler har möjliggjort odling i stor skala, men systemet anses nu förvärra vattenbristen. Kusterna är hårt exploaterade av bland annat bebyggelse för turismen. Det förvärrar vattenbristen längs Medelhavskusten. Jordförstörelse är ett annat stort bekymmer. 

Under sommaren 2023 härjades Teneriffa, den största av de sju Kanarieöarna, av den mest omfattande brand som inträffat på öarna hittills. 2022 inträffade totalt fler än 500 skogs- eller markbränder i Spanien som förstörde 300 000 hektar mark. Det motsvarar hela Gotlands yta, eller åtminstone tolv gånger så stora arealer som den skog som brann i Sverige den heta sommaren 2018. Enligt Effis, det europeiska systemet för skogsbrandsinformation, var Spanien 2022 värst utsatt inom EU och unionens grannländer.

Landet har många naturreservat, bland dem nationalparken Doñana, vars våtmarker är en tillflyktsort för flyttfåglar. Även våtmarkerna, som finns på FN:s lista över särskilt skyddsvärd natur, påverkas av torka. Dessutom orsakade en kollapsande gruvdamm giftiga föroreningar av tungmetaller 1998. Händelsen, också känd som Aznalcóllar-katastrofen, inträffade vid gruvan Los Frailes som på senare år har ägts av svenska Boliden. Insatserna och kostnaderna för sanering har varit omfattande.

Föroreningar som genereras från källor utanför Spanien skadar kusterna, inte minst fisk och fågelliv. Vid nyår 2024 spolades mängder av plastpellets upp på stränder i Galicien och Asturias i nordväst. Plastkulorna tros ha kommit från ett danskägt men Liberiaflaggat fartyg. Hela den kusten, från Portugal till Frankrike, drabbades 2002 av ett enormt oljeutsläpp från ett tankfartyg som råkat  i sjönöd under en storm. Fartyget Prestige var nyrenoverat på varv i Kina och hade nyss godkänts för sjöfart av ett klassningssällskap, men det hade enkelt skrov. Dubbelskrov har på senare år minskat risken för stora utsläpp i världshaven.

Spanien har fått kritik för bristande återvinningssystem.  

Om våra källor