Polen – Naturtillgångar, energi och miljö

Polen har betydande naturtillgångar, bland annat stora förekomster av stenkol, brunkol, koppar och svavel. Kopparfyndigheterna i Dolny Śląsk (Nedre Schlesien) anses vara bland de största i världen och förekomsten av svavel tillhör de rikaste i Europa. Men stort beroende av kol för elproduktion och värme skapar också luftföroreningar.

Mindre mängder av olja, naturgas och järnmalm utvinns också. Vidare finns smärre mängder av zink, bly, nickel, kobolt, krom, bergssalt, kaliumsalter, fosfater, lera, krita, kvarts och marmor.

Gruvindustrin, inte minst kolbrytningen, har dragits med allt lägre produktivitet och sämre lönsamhet i takt med att kolpriset på världsmarknaden sjunkit, dessutom med arbetsplatsolyckor. Den statliga inblandningen i sektorn har ökat, främst sedan den konservativa PiS-regeringen tillträdde 2015. EU trycker på för att kolbrytningen ska upphöra (se Kalendarium). Särskilt en stor kolgruva i söder, Turówgruvan, har orsakat osämja med andra EU-länder. 

Kol är tills vidare Polens viktigaste energikälla och står för uppemot fyra femtedelar av energibehovet. Därutöver är Polen beroende av importerad naturgas. Den mesta gasen har hittills köpts från Ryssland, men genom nya avtal med bland andra USA och Norge ska den ryska gasen ersättas. Drygt en femtedel av Polens årliga konsumtion av naturgas utvinns i landet, resten köps från utlandet.

Flera viktiga avtal om naturgas har undertecknats de senaste åren. 2015 skrev Polen avtal med EU om att leverera gas till Estland, Lettland och Litauen via en ny ledning. 2020 fick ett italienskt bolag i uppdrag att bygga en ledning i Östersjön, söder om Skåne, för leveranser av naturgas mellan Danmark och Polen. Båda projekten bygger på EU-finansiering och syftar till att göra Polen och de baltiska staterna mindre beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Till följd av Rysslands invasion i Ukraina 2022, som medfört minskade ryska gasleveranser västerut, har tempot ökat i flera projekt. Polen och Slovakien, grannland i söder, har invigt en pipeline som kopplar ihop de båda ländernas gasnät. Polen ska på det sättet kunna ta emot gas från Algeriet via Italien och Slovakien, medan Slovakien kan få gas från Nordsjön via Polen.

En del av det ledningsnät för olja som förbinder Uralbergen i Ryssland med östra Tyskland löper genom Polen. Huvuddelen av oljan från Ryssland levereras till två tyska raffinaderier nära gränsen mot Polen. Ledningsnätet Druzjba (”Vänskap”) går tillbaka på handelsförbindelserna i Östeuropa före järnridåns fall. Innan oljan når Polen passerar den genom Belarus. Polens regering meddelade i november 2022 att ryska Gazproms andel (48 procent) i ett bolag som äger gasledningen Yamal förstatligas (polska staten har ägt 52 procent av bolaget).

Cirka 70 procent av elektriciteten i Polen framställdes ur kol 2020. Målet (som kan komma att påverkas av Ukrainakrisen) har varit att kolet ska stå för 60 procent av elen 2030 och 30 procent 2040. Senast 2050 vill EU att gruvorna ska stängas. För att lyckas med det planerar man också för kärnkraft. 2011 tillkännagavs planer på ett första kärnkraftverk vid Östersjökusten, och 2014 gav regeringen klartecken till bygget av två reaktorer som ska stå färdiga 2033. Mer kärnkraft diskuteras. Vattenkraft spelar en underordnad roll.

Utbyggnaden av vindkraft på land har försvårats av ett regelverk som drevs igenom av PiS-regeringen 2016.  Vindkraftverk måste placeras långt från byggnader. Men den energikris som uppstått genom Rysslands krig mot Ukraina har fått alla länder vid Östersjön att vilja öka sina satsningar på vindkraft. Åtta EU-länder, i praktiken alla länder utom Ryssland som har kust mot Östersjön, enades i augusti 2022 om målet att produktionen av vindkraft till havs ska sjufaldigas till 2030. Då ska vindsnurror producera 20 gigawatt el, vilket i runda tal motsvarar el till 20 miljoner hushåll. Till 2050 anser de åtta länderna att det skulle vara möjligt att utöka produktionen till havs till 93 gigawatt.

Att den polska regeringen planerar för elproduktion som inte bygger på kol betyder inte att kolförbrukningen minskar omedelbart. Kol är den viktigaste källan till uppvärmning, och om den egna produktionen inte räcker räknar man med att importera. Två tredjedelar av de polska hushållen förlitar sig på kol eller sopor för att få värme, och de koleldade elkraftverken använder i stor utsträckning gammal teknik, med stora utsläpp. 

Utsläppen av framför allt koldioxid och svaveldioxid från kolförbränningen leder till luftföroreningar och försurade vattendrag. Utsläpp från jordbruk och industri hamnar delvis i Östersjön. Samtidigt är södra Polen ett av de områden i Europa där luftföroreningarna är störst. Utifrån halten av farliga småpartiklar i luften brukar Kraków och Katowice placera sig bland de mest luftförenade städerna i Europa.

Inom EU har Polen utverkat flera undantag och tidsfrister för omställningen till en mindre miljöbelastande energiproduktion, eftersom landet fruktar att en sådan omställning ska leda till kraftiga prishöjningar för hushållen eller industrin. Polen har ratificerat Parisöverenskommelsen från 2015 om att minska utsläppen av växthusgaser som bidrar till global uppvärmning. 2021, när FN:s klimatpanel IPCC slog fast att klimatförändringar kunde observeras i hela världen, satte även Polen en tidsgräns för när det klimatskadliga kolet ska ha fasats ut. 

Det polska samhällets beroende av kol har lett till att  gruvorna fortfarande sysselsätter många: 82 000 personer 2020, trots att gruvor också har stängts. Statliga JSW, som producerar kol till stålindustrin, hade fler än 30 000 anställda i slutet av 2019. I april 2021, när regeringen gjorde upp med de fackliga organisationerna om att kolgruvorna ska fasas ut till 2049, i linje med miljökrav från EU, räknade man med att 120 000 personer ska bli berättigade till någon form av omställningsbidrag. 

Under de senaste dryga två decennierna har miljön i Polen ändå förbättrats. Den tunga industrin har delvis ersatts av en mer miljövänlig lätt industri. Även miljömedvetenheten bland polackerna har ökat. I Warszawa bröt skådespelerskan Grażyna Wolszczak mark när hon stämde staten för att ha äventyrat hennes hälsa genom att inte begränsa utsläppen: hon vann målet. Det kommer dock att ta många år innan Polen når upp till EU:s miljökrav.

Forskaren Olga Malinkiewicz har uppmärksammats för en metod att utveckla solceller som skulle kunna göra solenergi billigare. Malinkiewicz använder perovskit, ett mineral som upptäcktes i Uralbergen redan 1830, men hon bygger vidare på en japansk metod som bara kunde brukas på material som tål höga temperaturer. Hennes nya material har testats i Japan och av byggbolaget Skanska, på en byggnad i Warszawa.

Undersökningar har visat att Polen har tillgångar av skiffergas, det vill säga naturgas som är lagrad i skiffersten. En framtida utvinning av skiffergasen skulle kunna minska Polens beroende av gasimport. Och även om det fortfarande handlar om ett fossilt bränsle, ser Polen i skiffergasen en möjlighet att minska koldioxidutsläppen från stenkolet. Därmed skulle Polen kunna närma sig EU:s miljökrav. Det ryska halvstatliga gasbolaget Gazprom sponsrar miljöorganisationer som protesterar mot brytning av skiffergas och pekar på dess nackdelar, inte minst de höga kostnaderna för gasutvinningen.

Polen är ett av de länder som tar emot plastsopor från andra länder, i synnerhet Tyskland, Storbritannien och Italien. I allmänhet bränns soporna, och det är vanligt att de dumpas olagligt i naturen. Miljöorgansiationer och det internationella polissamarbetet Interpol varnar för att sophantering har blivit en lönsam bransch för organiserad brottslighet. Kina, Malaysia och Turkiet har till följd av larmen begränsat importen, vilket befaras öka problemet i Polen.

Om våra källor

133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

Varukorg

Totalt 0