Polen – Religion

Polen är ett övervägande katolskt land och katolicismen var länge en viktig del av den nationella identiteten. Den polske påven Johannes Paulus II (1978–2005) spelade en viktig roll för kommunismens sönderfall i Östeuropa. Kyrkans ställning är stark men dess hållning i moraliska och etiska frågor blir också ifrågasatt.

Redan på 900-talet kristnades polackerna av katolska missionärer från Böhmen i nuvarande Tjeckien. Katolicismen stärktes betydligt under motreformationen på 1600-talet, då Gustav Vasas ättling Zygmunt III Waza (Sigismund Vasa) satt på den polska tronen.

Den katolska tron smälte samman med den nationella identiteten under Polens delningar på 1800-talet, då landet inte längre fanns på Europas politiska karta. Kyrkan behöll stark ställning under andra världskriget samt på 1950- och 1960-talen, då kommunistpartiet flera gånger försökte bryta kyrkans makt och underkasta den statens kontroll.

Kyrkan bevarade sitt oberoende och dess position i samhället förstärktes ytterligare, särskilt sedan den polske kardinalen Karol Wojtyła valts till påve 1978 (Johannes Paulus II, 1978–2005). Han fick stor betydelse för kommunistväldets fall i Östeuropa och hans många besök i hemlandet, särskilt det första som påve sommaren 1979, hade betydelse för fack- och demokratirörelsen Solidaritet som uppstod året därpå.

Den moraliska auktoritet som kyrkan hade, främst som en följd av dess motstånd mot kommunistregimen, började däremot ifrågasättas efter 1989. Den främsta orsaken till det var att kyrkan utnyttjade sina kontakter med ledande politiker, bland andra president Lech Wałęsa (1990–1995), i syfte att påverka politiska beslut. 1993 lyckades kyrkan driva igenom ett abortförbud (kallat ”en kompromiss” eftersom det fanns undantag) trots att en majoritet av polackerna var emot det. Sedan dess har aborträtten inskränkts ytterligare (se Kalendarium), men aborträtten har efter politiskt maktskifte återigen kommit upp på bordet.  

Även i Polen förekommer nu avslöjanden om övergrepp som kyrkliga företrädare gjort sig skyldiga till (se Kalendarium). Också Johannes Paulus har blivit omstridd. I en TV-dokumentär som sändes 2023 hävdades att han då han ännu var kardinal i hemlandet inte bara kände till präster som begått sexuella övergrepp utan också skyddat kyrkans företrädare.

Följden av avslöjanden och stränghet i moralfrågor har blivit att kyrkans inflytande försvagats. Numera deltar endast 40 procent av befolkningen i söndagsmässan. I en undersökning som institutet CBOS redovisade 2022 framkom att särskilt de unga blivit mer sekulariserade. 1992 uppgav 69 procent av de tillfrågade i åldern 18–24 år att de var utövande katoliker, 2022 hade andelen sjunkit till 23 procent. I synen på sexuella minoriteter märks en generationsklyfta.

Under det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa, som styrde landet till slutet av 2023, började rättssystemet allt oftare använda sig av den polska strafflagens artikel 196, som gör det möjligt att åtala den som "sårar religiösa känslor". 2018 förekom 90 sådana åtal,  2019 steg antalet till 136 och 2020 till 146. Som mest kan brottet bestraffas med två års fängelse, även om böter är det mest sannolika om den åtalade fälls.

De största religiösa minoriteterna är uniater (katolsk hierarki, ortodoxa riter), ortodoxt kristna, protestanter, judar och muslimer. Tatarer, som levt i området i sekler, är sunnimuslimer. Det finns också muslimer som invandrat till Polen på senare år, men gruppen är liten.

Om våra källor

133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0