Polen

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/polen/

Polen ligger inklämt mellan Tyskland och Ryssland och har prövats hårt genom historien. Landet har delats vid fyra tillfällen. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt och knutet till Sovjetunionen. En ny tid inleddes 1989, med demokratisering. Polen är medlem av EU och militäralliansen Nato och har nu återigen en EU-vänlig regering. Under flera år fanns oro för rättsstatens utveckling under mitten-högerpartiet Lag och rättvisa (PIS).

Polen – Geografi och klimat

Polens yta motsvarar ungefär tre fjärdedelar av Sveriges. Landet ligger centralt i Europa, vid Östersjöns södra kust. Sina nuvarande gränser fick Polen 1945, efter andra världskrigets slut.

Yta
311 888 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ukraina, Belarus, Litauen, Ryssland (Kaliningradområdet)
Huvudstad med antal invånare
Warszawa 1 860 281 (folkräkning 2021)
Övriga större städer
Kraków (800 653 inv),Wrocław (672 929), Łódź (670 642), Poznań (546 859), Gdańsk (486 022) (folkräkning 2021)
Högsta berg
Rysy (i Höga Tatra, 2 499 m ö h)
Viktiga floder
Wisła, Odra

Polen – Befolkning och språk

Befolkningens sammansättning i Polen ändrades radikalt i samband med andra världskriget. Dessförinnan utgjorde minoritetsgrupper närmare 30 procent av befolkningen. I den senaste folkräkningen gjord 2021 definierade sig endast några få procent av invånarna som något annat än polacker. När krig bröt ut i Ukraina 2022 som följd av Rysslands storskaliga invasion blev Polen det land som tagit emot flest flyktingar från Ukraina.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
36 685 849 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
120 (2022)
Andel invånare i städerna
60 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
8,3 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
12,2 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
1,3 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
-0,4 procent (2023)
Förväntad livslängd
77 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
81 år (2022)
Förväntad livslängd för män
74 år (2022)
Andel kvinnor
51,5 procent (2023)

Polen – Religion

Polen är ett övervägande katolskt land och katolicismen var länge en viktig del av den nationella identiteten. Men enligt grundlagen från 1997 är landet sekulärt. Den polske påven Johannes Paulus II (1978–2005) spelade en viktig roll för kommunismens sönderfall i Östeuropa. Kyrkans ställning är stark men dess hållning i moraliska och etiska frågor blir numera också ifrågasatt.

Polen – Utbildning

Skolväsendet i Polen har varit föremål för flera reformer sedan kommunisttiden. Det gäller både läroplanerna och skolsystemets uppbyggnad. De senaste årens lagförslag som gäller skolan har fått kritik bland annat för att begränsa undervisningen i sexualkunskap, men en kompromiss har införts av Donald Tusks mittenregering som trädde till efter valet 2023. 

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
10 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
99,8 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,7 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,2 procent (2021)

Polen – Sociala förhållanden

Polen har ett offentligt, bidragsbaserat välfärdssystem. Det har byggts ut av regeringar med olika politisk inriktning. Under konservativa partiet Lag och rättvisa som styrde i åtta år fram till 2023 gjordes exempelvis stora satsningar på höjda barnbidrag för att stimulera barnafödandet. Polens ekonomi har vuxit stadigt sedan 1990-talet och levnadsstandarden har förbättrats kraftigt, men landet är ännu under EU-snittet i fråga om levnadsstandard. Unga arbetslösa, ensamstående mödrar och människor med olika slags funktionsnedsättningar är ekonomiskt sårbara. Inflödet av flera miljoner ukrainare efter Rysslands storskaliga invasion 2022 är en annan utmaning.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
8,3 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
12,2 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
4 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
1,3 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
77 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
1 225 US dollar (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,7 procent (2022)
Andel kvinnor i parlamentet
30 procent (2024)

Polen – Kultur

Polen tillhör den centraleuropeiska kultursfären, med starka kulturella band till Italien och Frankrike. Det östliga inflytandet från bland annat Ryssland, Ukraina och Turkiet märks främst inom den folkliga konsten och musiken.

Polen – Seder och bruk

Polens seder och bruk skiljer sig inte på de flesta plan så mycket från de svenska. Katolicismen är den dominerande religionen, även om den numera möter liberala och sekulära strömningar i samhället och politiken.

Polen – Äldre historia

Polen har kommit och gått på Europas karta, växlat i storlek och dessutom flyttat på sig. En storhetstid inleddes på medeltiden. Senare stred Polen och Sverige om herraväldet över Östersjön. Länge var Polen uppslukat av Ryssland, Preussen och Österrike. Första världskriget ledde till att Polen återfick sin självständighet. Under andra världskriget bröt staten samman och cirka sex miljoner medborgare, varav tre miljoner judar, miste livet genom Förintelsen, som sattes i gång av ockupationsmakten Nazityskland.

Polen – Modern historia

Efter andra världskriget hamnade Polen i den sovjetiska intressesfären i det tudelade Europa, det kommunistiska östblocket. Frigörelsen från kommunismen under 1980-talet leddes av den fackliga rörelsen Solidaritet med ledaren Lech Wałęsa i spetsen. 1990 blev han landets förste demokratiskt valde president. Under det följande decenniet splittrades demokratirörelsen och Polen styrdes av svaga regeringar. Ekonomin gick så småningom allt bättre, i synnerhet efter EU-inträdet 2004.

Polen – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

 

Polen – Demokrati och rättigheter

Demokratisering och ökad frihet är den bild som spridits av Polen efter kommunismen. Men striden har sedan stått om i vilken utsträckning modern livsstil och toleranta värderingar ska tillåtas. Efter dragkamp mellan Polen och EU, som hävdar att konservativa partiet Lag och Rättvisa (PIS) under åtta år i regeringsställning tog kontroll över domstolar och statliga medier, har landets nya regering försökt att riva upp PIS mest kritiserade beslut.

Polen – Inrikespolitik och författning

Polen är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Partierna drar åt vitt skilda håll, med president Andrzej Duda och premiärminister Donald Tusk i olika läger, särskilt i synen på landets EU-medlemskap. Dragkamp pågår om lagändringar som genomfördes under konservativt styre. De anses hota demokratin bland annat genom att öka politikernas makt över domstolarna och begränsa mediernas frihet. Presidentvalets första omgång stundar i mitten av maj och i början av juni hålls, om nödvändigt, en avgörande omgång. Valets utgång följs med intresse då det kan lägga grunden för ett bättre samspel mellan regering och president, eller fortsatt dragkamp.

  

Fakta – politik

Officiellt namn
Rzeczpospolita Polska/ Republiken Polen
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Andrzej Duda (2015–)
Regeringschef
premiärminister Donald Tusk (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Lag och rättvisa 194, Medborgarkoalitionen 157, Tredje vägen 65, Vänstern 26, Konfederationen 18 (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Lag och rättvisa 235, Medborgarkoalitionen (KO) 134, Vänstern 49, Kukiz’15/Polska bondepartiet (PSL) 30, Konfederationen 11, Tyska minoriteten 1 (2019)
Valdeltagande
74 procent i parlamentsvalet 2023, 68 procent i presidentvalets andra omgång 2020
Kommande val
presidentval 18 maj 2025, parlamentsval 2027

Polen – Utrikespolitik och försvar

Polens geografiska läge mellan stormakterna Tyskland och Ryssland/Sovjetunionen har präglat landet in i modern tid. Efter andra världskriget hamnade Polen under sovjetiskt inflytande, men sedan 1989 bestäms utrikespolitiken i Warszawa. Polen blev medlem i försvarsalliansen Nato 1999 och i EU 2004. Ett regeringsskifte högerut 2015 ledde till ansträngda relationer med EU, men Rysslands agerande i Ukraina har stärkt västvänligheten i Polen, som rustar upp militärt och söker bättre samarbete med EU. Och sedan 2023 styr mer EU-vänliga krafter anförda av Donald Tusk som var Europeiska rådets ordförande i fem år.

Fakta – försvar

Armén
58 500 man (2022)
Flygvapnet
14 300 man (2022)
Flottan
6 000 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
2,39 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
5,8 procent (2022)

Polen – Ekonomisk översikt

Polen har haft god ekonomisk utveckling under det senaste kvartsseklet. På senare år har Polen haft högre ekonomisk tillväxt än EU som helhet och har klarat covid-19-pandemin bra, men det internationella krisläge som utlösts av kriget i grannlandet Ukraina sätter Polen på svåra prov.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
22 057 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
0,1 procent (2023)
Total BNP
809 201 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
2,7 procent (2023)
Industrins andel av BNP
30,1 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
57,5 procent (2023)
Inflation
3,9 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
49,6 procent (2022)
Utlandsskuld
miljoner US dollar (2023)
Valuta
zloty
Varuexport
381 517 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
370 076 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
93 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
stålverksprodukter och maskiner, fartyg, järnvägsvagnar, bilar, möbler och trävaror, kläder, livsmedel, stenkol
Största handelspartner
Tyskland, Storbritannien, Ryssland, Kina, Italien

Polen – Naturtillgångar, energi och miljö

Polen har betydande naturtillgångar, inte minst kol. Men stort beroende av kol för elproduktion och värme skapar också växthusgaser och luftföroreningar. Kriget i grannlandet Ukraina, som skickade iväg de internationella energipriserna uppåt, har satt fart på kärnkraftsplaner.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
338,38 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
8,93 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
279 224 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
7,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
29 540 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Polen – Jordbruk och industri

Polens klimat är gynnsamt för jordbruk, men landet har få riktigt bördiga jordar. Ändå är över halva landarealen uppodlad. Spannmål, potatis, skinka, gäss, bär och äpplen är typiska exportprodukter från jordbruket. Industrisektorn är varierad. Den växer och har god motståndskraft mot kriser tack vare både stor hemmamarknad och produktion för export.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
2,7 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
47,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
31,0 procent (2020)
Industrins andel av BNP
30,1 procent (2023)