Polen

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/polen/

Polen ligger inklämt mellan Tyskland och Ryssland och har prövats hårt genom historien. Landet har delats vid fyra tillfällen. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt och knutet till Sovjetunionen. En ny tid inleddes 1989, med demokratisering. Polen är medlem av EU och militäralliansen Nato och har nu återigen en EU-vänlig regering. Oro för rättsstatens utveckling under konservativt styre har lett till maktskifte.

Polen – Geografi och klimat

Polen, vars yta motsvarar ungefär tre fjärdedelar av Sveriges, ligger centralt i Europa, vid Östersjöns södra kust. Sina nuvarande gränser fick Polen 1945, efter andra världskrigets slut.

I öster avträdde då landet en tredjedel av sin yta till Sovjetunionen – nuvarande sydvästra Litauen med huvudstaden Vilnius, västra Belarus och västra Ukraina –  och erhöll i stället i väster och nordöst tyska områden som motsvarade drygt hälften av förlusten: tidigare tyska Nedre Schlesien, Pommern och två tredjedelar av Ostpreussen. Hela Polen flyttades så att säga ett par hundra kilometer västerut. Landet fick därmed längre kust mot Östersjön än tidigare.

Polen är till största delen ett lågland. Nio tiondelar av dess yta ligger lägre än 300 meter över havet. Östersjökusten i norr är flack och sandig med talrika grunda strandsjöar. I den stora Gdańskbukten mynnar landets största flod, Wisła (Weichsel, Vistula) som längre upp flyter genom några av Polens största städer, till exempel Kraków och Warszawa. Norra Polen genomskärs i öst-västlig riktning av ett kuperat moränlandskap, Baltiska landryggen, som markerar var inlandsisens sydgräns länge låg. Här finns många sjöar såsom Masuriska sjöarna i nordöst.

I södra Polen höjer sig landskapet gradvis mot bergen längs gränsen till Tjeckien och Slovakien. Det bördiga lössjordsområdet Śląsk (uttalas "schlonsk", på tyska Schlesien) i sydväst avgränsas i söder av bergskedjan Sudeterna. Genom Mähriska porten avskiljs Sudeterna från Karpaterna i sydöst. Till Karpaterna hör massivet Höga Tatra, där Polens högsta berg Rysy ligger.

Kustklimatet i nordvästra Polen övergår i ett mer kontinentalt präglat klimat i sydöst. I det inre av landet, kring huvudstaden Warszawa, är vintern vanligtvis ganska kort men temperaturen sjunker ofta under noll. Sommaren brukar vara varm. Våren kan komma redan i mars och den långa hösten varar in i november. Den 1 januari 2023 noterades 19 grader i Jodłownik sydost om Kraków, ungefär 20 grader varmare än normal nyårstemperatur. Det går sällan att säga med säkerhet om enskilda rekord har med globala klimatförändringar att göra, men sådana noteringar stämmer med teorier om att extremt väder blir vanligare. 

Läs om klimatförändringar i Naturtillgångar, energi och miljö.

Polen-karta-NV.jpg

Vid gränsen mot Belarus ligger Białowieżaskogen, ett av Europas få bevarade urskogsområden. Skogen är klassad som världsarv av Unesco. Drygt en tredjedel av skogen är naturskyddad, i resten bedriver staten skogsbruk.

Längs gränsen mellan Polen och Litauen löper en landremsa som kallas Suwałkikorridoren. Den är några mil bred och utgörs av ett jordbrukslandskap beläget där avståndet mellan den ryska exklaven Kaliningrad vid Östersjön och Belarus (lierat med Ryssland) är som kortast, cirka tio mil. Remsan är strategiskt viktig inte minst för försvarsalliansen Nato, därför att det är där landförbindelserna går mellan Polen och de baltiska länderna: ett par större vägar och en järnväg.

Om våra källor

Yta
311 888 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ukraina, Belarus, Litauen, Ryssland (Kaliningradområdet)
Huvudstad med antal invånare
Warszawa 1 860 281 (folkräkning 2021)
Övriga större städer
Kraków (800 653 inv),Wrocław (672 929), Łódź (670 642), Poznań (546 859), Gdańsk (486 022) (folkräkning 2021)
Högsta berg
Rysy (i Höga Tatra, 2 499 m ö h)
Viktiga floder
Wisła, Odra

Polen – Befolkning och språk

Befolkningens sammansättning ändrades radikalt i samband med andra världskriget. Dessförinnan utgjorde minoritetsgrupper närmare 30 procent av befolkningen. I den senaste folkräkningen 2021 definierade sig endast några få procent av invånarna som något annat än polacker, men sedan dess har Polen blivit det land som tagit emot flest flyktingar från Ukraina.

Under andra världskriget förlorade Polen nästan en femtedel av sin befolkning. Cirka sex miljoner polska medborgare, däribland omkring tre miljoner polska judar, miste livet. 

Bara små grupper i befolkningen odlar numer sin etniska särart, såsom språk, dialekt eller traditioner. Minoriteterna utgörs av schlesier, kasjuber, tyskar, ukrainare, belarusier (vitryssar), romer, judar, slovaker och litauer.

Det finns även några samhällen med muslimsk befolkning efter tatarisk bosättning som skedde för flera hundra år sedan, då tatariska ryttarsoldater fick mark av en kung som inte längre hade råd att betala för deras krigstjänst. Som tatarer räknas nu omkring 30 000 personer.

Liten grupp judar kvar

Den judiska minoriteten, som vid slutet av 1930-talet uppgick till 3,5 miljoner människor eller nästan 10 procent av befolkningen, dödades till största delen i nazityska utrotningsläger. Av den halva miljon judar som överlevde kriget utvandrade de flesta till Israel 1945–1949 och efter 1956. Några tiotusental utvandrade i samband med stridigheter med antisemitiska inslag inom det regerande kommunistpartiet 1968. Kvar finns ett okänt antal, kanske 20 000, polacker med judiska rötter. De senaste åren har ett pånyttfött intresse för Polens judiska historia kunnat märkas, med återkommande kulturevenemang.

Genom gränsdragningarna efter kriget hamnade stora delar av Polens ukrainska, belarusiska (vitryska) och litauiska minoriteter på sovjetiskt område, i dag delar av Ukraina, Belarus (Vitryssland) och Litauen. Den tyska befolkningen i områden som kom att tillhöra Polen flydde undan Röda armén eller tvångsförflyttades västerut. Där bosatte sig i stället polacker som tvingats lämna områden som Polen avträdde i öster.

Polska minoriteter finns i Litauen, Belarus, Ukraina, Tjeckien och Slovakien. Det finns även betydande grupper av polacker i det före detta sovjetiska Centralasien, främst i Kazakstan, dit de deporterades av sovjetledaren Josef Stalin på 1930-talet. Till följd av emigrationen, framför allt före och under andra världskriget, bor cirka tio miljoner polacker, eller personer med polska rötter, i västvärlden. Av dem lever 6,5 miljoner i USA. 

Stor utvandring

I samband med Polens EU-inträde 2004 började polacker söka arbete i främst Storbritannien och Irland. En del har bosatt sig i dessa länder för gott, andra har pendlat tack vare lågprisflyg. Somliga återvände till hemlandet i kölvattnet av den ekonomiska krisen 2008, men 2016 var nästan en miljon Polenfödda personer fast bosatta i Storbritannien och beräknades då utgöra den största invandrargruppen. Sedan britterna röstade för att lämna EU har en viss återflyttning skett, eller vidareflyttning till andra EU-länder, i synnerhet Tyskland. I Sverige finns 50 000–100 000 personer av polskt ursprung. 

Hemlandet har sin största befolkningstäthet i Małopolska (Lillpolen, med Kraków som huvudort) och Śląsk (Schlesien) i södra Polen. 1945 levde över två tredjedelar av polackerna på landsbygden. Detta ändrades snabbt under 1950- och 1960-talen då många flyttade in till städerna. I mitten av 2010-talet bodde ungefär sex av tio invånare i städerna. I folkräkningen 2021 framgick en intressant trend: befolkningen minskar nu i storstäderna. Bara åtta av de städer som hade över 100 000 invånare noterade en befolkningsökning.

Flyktingströmmar

Till följd av kriget i grannlandet Ukraina 2022 har Polen tagit emot stora strömmar av flyktingar. Drygt ett år efter krigsutbrottet fanns över 1,5 miljoner ukrainare registrerade som flyktingar och polacker har gjort stora ansträngningar för att klara mottagandet. Före kriget fanns uppemot 1,5 miljoner ukrainare i Polen som gästarbetare, särskilt säsongsvis, alltså ungefär lika många som de som efter den fullskaliga ryska invasionen blivit kvar i Polen som flyktingar. En studie våren 2022 tydde på att vart tredje polskt företag redan hade ukrainare anställda, trots att ukrainska män under 60 år i allmänhet var kvar i hemlandet eller hade återvänt för att delta i försvaret mot de ryska invasionsstyrkorna. EU har valt att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet som ger ukrainare skydd i alla medlemsländer (se Kalendarium).

Antalet flyktingar från Belarus har ökat, inte minst sedan motsättningarna mellan landets ledning och politiska opposition spetsades till 2020. Nästan 80 000 belarusier befann sig i Polen 2023, enligt officiella uppgifter.

Polska är landets officiella språk. Det är ett västslaviskt språk som skrivs med det latinska alfabetet. Dess äldsta urkunder är från 1100-talet. Fram till renässansen skrev polackerna främst på latin. Språket och alfabetet stärker polackernas bild av sig själva som ett folk tillhörande väst, till skillnad från den östslaviska ryskan som skrivs med det kyrilliska alfabetet.

De största minoritetsspråken är ukrainska, litauiska, belarusiska (vitryska) och tyska. 

Polsk uttalsguide

Ą ą, Ę ę = nasalljud, ungefär som "ång"/"äng" (eller franskans on/in)
C = ts, Ć ć/Cz = båda är ungefär som "tj" i "lattjo" (det är dock viss skillnad på ć och cz)
Ł ł = som ett engelskt w
Ń ń = nj
G = alltid hårt som i gata
O = å
Ó = som ett svenskt o i "sol"
Ś ś/Sz = båda är "sch-ljud", men ś har en dragning åt "k" som i "kyss"
Z = tonande s, Ź/Ż = båda är tonande sch-ljud, en svensk har svårt att höra skillnaden
W = som svenskt v
ch = som i tyskans "lachen"
rz = ett tjockt "rzj", svårt att återge i skrift

Några exempel: 
Łódź ≈ wodzj, Wałęsa ≈ vawengsa, Szczecin ≈ Schtjetsin, Śląsk ≈ Shlångsk

Om våra källor

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
polacker 91,6 %, dubbel etnisk identitet (polack och till exempel schlesier, kasjub, tysk, ukrainare, belarusier eller jude) 2,2 %, icke-polacker 1,4%, andel som inte uppger någon etnisk identitet 4,8% (folkräkning 2011, baserad på hur de tillfrågade definierar sig själva)
Antal invånare
37 561 599 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
124 (2020)
Andel invånare i städerna
60 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
9,4 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
12,6 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
-0,5 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,3 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
51,6 procent (2022)
Förväntad livslängd
76 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
80 år (2021)
Förväntad livslängd för män
72 år (2021)
Språk
polska är officiellt språk, bland minoritetsspråken märks tyska, belarusiska, ukrainska och litauiska

Polen – Religion

Polen är ett övervägande katolskt land och katolicismen var länge en viktig del av den nationella identiteten. Den polske påven Johannes Paulus II (1978–2005) spelade en viktig roll för kommunismens sönderfall i Östeuropa. Kyrkans ställning är stark men dess hållning i moraliska och etiska frågor blir också ifrågasatt.

Redan på 900-talet kristnades polackerna av katolska missionärer från Böhmen i nuvarande Tjeckien. Katolicismen stärktes betydligt under motreformationen på 1600-talet, då Gustav Vasas ättling Zygmunt III Waza (Sigismund Vasa) satt på den polska tronen.

Den katolska tron smälte samman med den nationella identiteten under Polens delningar på 1800-talet, då landet inte längre fanns på Europas politiska karta. Kyrkan behöll stark ställning under andra världskriget samt på 1950- och 1960-talen, då kommunistpartiet flera gånger försökte bryta kyrkans makt och underkasta den statens kontroll.

Kyrkan bevarade sitt oberoende och dess position i samhället förstärktes ytterligare, särskilt sedan den polske kardinalen Karol Wojtyła valts till påve 1978 (Johannes Paulus II, 1978–2005). Han fick stor betydelse för kommunistväldets fall i Östeuropa och hans många besök i hemlandet, särskilt det första som påve sommaren 1979, hade betydelse för fack- och demokratirörelsen Solidaritet som uppstod året därpå.

Den moraliska auktoritet som kyrkan hade, främst som en följd av dess motstånd mot kommunistregimen, började däremot ifrågasättas efter 1989. Den främsta orsaken till det var att kyrkan utnyttjade sina kontakter med ledande politiker, bland andra president Lech Wałęsa (1990–1995), i syfte att påverka politiska beslut. 1993 lyckades kyrkan driva igenom ett abortförbud (kallat ”en kompromiss” eftersom det fanns undantag) trots att en majoritet av polackerna var emot det. Sedan dess har aborträtten inskränkts ytterligare (se Kalendarium), men aborträtten har efter politiskt maktskifte återigen kommit upp på bordet.  

Även i Polen förekommer nu avslöjanden om övergrepp som kyrkliga företrädare gjort sig skyldiga till (se Kalendarium). Också Johannes Paulus har blivit omstridd. I en TV-dokumentär som sändes 2023 hävdades att han då han ännu var kardinal i hemlandet inte bara kände till präster som begått sexuella övergrepp utan också skyddat kyrkans företrädare.

Följden av avslöjanden och stränghet i moralfrågor har blivit att kyrkans inflytande försvagats. Numera deltar endast 40 procent av befolkningen i söndagsmässan. I en undersökning som institutet CBOS redovisade 2022 framkom att särskilt de unga blivit mer sekulariserade. 1992 uppgav 69 procent av de tillfrågade i åldern 18–24 år att de var utövande katoliker, 2022 hade andelen sjunkit till 23 procent. I synen på sexuella minoriteter märks en generationsklyfta.

Under det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa, som styrde landet till slutet av 2023, började rättssystemet allt oftare använda sig av den polska strafflagens artikel 196, som gör det möjligt att åtala den som "sårar religiösa känslor". 2018 förekom 90 sådana åtal,  2019 steg antalet till 136 och 2020 till 146. Som mest kan brottet bestraffas med två års fängelse, även om böter är det mest sannolika om den åtalade fälls.

De största religiösa minoriteterna är uniater (katolsk hierarki, ortodoxa riter), ortodoxt kristna, protestanter, judar och muslimer. Tatarer, som levt i området i sekler, är sunnimuslimer. Det finns också muslimer som invandrat till Polen på senare år, men gruppen är liten.

Om våra källor

Polen – Utbildning

Skolväsendet i Polen har varit föremål för flera reformer sedan kommunisttiden. Det gäller både läroplanerna och skolsystemets uppbyggnad. De senaste årens lagförslag som gäller skolan har fått kritik bland annat för att begränsa undervisningen i sexualkunskap. 

En större omgörning från 2017 har väckt missnöje. Man har varnat för både att antalet skolor minskar och att lärarna blir färre. Skolsystemet gjordes om trots namninsamlingar och protester från lärarförbund och föräldraföreningar; kritikerna anser att det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa drev igenom ändringarna för fort, utan grundlig analysUngefär tre fjärdedelar av lärarna är medlemmar i den fackliga organisationen ZNP, som har motsatt sig reformen. Förbundet har också strejkat för högre löner. 

Läsåret 2016/2017 höjdes åldern för skolstart från sex till sju år. Höstterminen 2017 förlängdes grundskolan från sex till åtta år. Man avskaffade då i stället systemet med en mellanskola, ett påbyggnadsstadium för elever i högstadieålder. De eleverna har överförts till grundskolan. Det tar flera år att fasa ut det gamla systemet.  

I praktiken betyder det att man återgått till ett system som liknar det Polen hade på kommunisttiden. När påbyggnadsstadiet infördes 1999 var ett syfte enligt medierapporter att minska skillnader mellan skolorna i Polen och andra EU-länder. Påbyggnadsstadiet har också setts som en förklaring till att polska elevers resultat i de så kallade Pisaundersökningarna förbättrades stadigt mellan 2000 och 2012.  

Sammantaget har den obligatoriska skoltiden kortats igen, med ett år. 

Den nya läroplanen har också kritiserats, särskilt en starkt ökad betoning på polsk historia och folkhjältar.  

Även de ansvariga ministrarna är omstridda. Anna Zalewska, som själv har lärarbakgrund och ansvarade för reformen som utbildningsminister, gick 2019 vidare till att bli ledamot av EU-parlamentet för Lag och rättvisa. 2020 blev hennes partikamrat Przemysław Czarnek minister för forskning och utbildning. Utnämningen väckte protester och bojkottkrav med namnunderskrifter; kritiker (bland dem demonstranter som hängde upp en banderoll på utbildningsdepartementets fasad) lyfte fram uttalanden han gjort om stöd för skolaga och nedsättande omdömen om sexuella minoriteter. Protesterna har fortsatt mot Czarneks reformiver, som bland annat inneburit lagförslag som enligt kritikerna varit riktade mot sexualundervisning i skolorna. Till och med president Duda, i vanliga fall på samma våglängd som regeringspartiet, valde 2022 att stoppa förslag som antagits i parlamentet. I kölvattnet av Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina tillkännagav Czarnek att läroplanerna för grundskolans högre stadium och gymnasiet framgent också skulle inbegripa skytteträning för eleverna.

Vårterminen 2023 aviserades planer på obligatorisk hälsokontroll för alla elever från tio år och uppåt, med resultaten införda i en nationell databas. Ett uttalat syfte skulle enligt utbildningsdepartementet vara att identifiera idrottstalanger. Kritiker har varnat för ökad stress hos eleverna.

Efter Rysslands invasion i Ukraina är Polen det land som tagit emot flest flyktingar. Vårterminen 2022 bereddes 200 000 ukrainska elever plats i polska skolor. Till höstterminen ansträngde man sig för att ta emot uppemot 300 000 till.

Äldst bland läroanstalterna är Jagiellońska, ett universitet i Kraków som grundades 1364. Det största universitetet finns i Warszawa. 

Undervisningen är gratis i det offentliga skolsystemet, även på universiteten, för polska medborgare och EU-medborgare. Privata högskolor kan själva fatta beslut om avgifter. 

Källor till denna text

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,8 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
95,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
10 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,2 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,7 procent (2020)

Polen – Sociala förhållanden

Polackernas levnadsstandard räknad i köpkraft per person låg i mitten av 2010-talet på ungefär två tredjedelar av genomsnittet för invånarna inom EU som helhet. Rysslands fullskaliga invasion i grannlandet Ukraina sedan 2022 ställer alla resurser och system på huvudet. Polackerna har öppnat sina hem för flera miljoner flyktingar.

Närmare tre miljoner ukrainare tog sin tillflykt till Polen under de två första månaderna efter krigsutbrottet i februari 2022 (mer än hälften av alla som lämnat Ukraina). Många har tagit sig vidare till andra länder, men det generösa mottagandet hade inte varit möjligt om inte polacker gett dem tak över huvudet. Åtskilliga har släktingar i Polen, eftersom det är ett av de länder där många ukrainare har gästarbetat på senare år. Flyktingarna är kvinnor, barn och äldre. De ukrainska männen har i stort antal vänt hemåt för att ansluta sig till försvarsstyrkorna.

EU har beslutat att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet, som innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari 2022 har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. EU-beslutet har utsträckts till att gälla åtminstone till 2025.

Resursbrist i vården

Polen är ett av de länder som FN bedömer som mycket högt utvecklade, det högsta steget av fyra. På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) har Polen plats 36, se lista här.

Under kommunisttiden skulle alla polacker garanteras fri hälso- och sjukvård, men eftersom det saknades resurser till utrustning och personal kunde sjukhusen inte ge den vård de skulle. Den offentliga sjukvården brottas fortfarande med resursbrist, och det var läget redan före flyktingströmmen från Ukraina. Den offentliga vården får numera konkurrens från privatpraktiserande läkare och kliniker. Långa köer och dålig service i offentlig sjukvård gör privata alternativ populära, även om endast de som har det bättre ställt har råd att utnyttja dem. Sjukvårdens finansiering och organisation är föremål för ständiga reformer. Privata försäkringssystem enligt amerikansk förebild blir alltmer populära.

Andelen överviktiga barn och ungdomar har ökat snabbt. I ett försök att bromsa utvecklingen förbjöd parlamentet servering av "skräpmat" i landets skolor från 2015. Trots kampanjer av den typen har befolkningens konsumtion av socker, rött kött och även alkohol ökat, enligt statistikmyndigheten GUS.

Pensionssystem i förändring

Gruvarbetare har möjlighet att gå i pension efter 25 års arbete under jord. Gruvarbetet, som fortfarande sysselsätter en sor del av arbetskraften, är farligt. 2014, som har beskrivits som det värsta året, miste 30 gruvarbetare livet. Men gruvarbetarna tjänar mer än många andra. De får två extra månadslöner varje år och har rätt att ta med sig en viss mängd kol hem; polska bostäder värms i stor utsträckning med kol.  

Den allmänna pensionsåldern har varit en politisk stridsfråga, den har höjts och sedan sänkts igen. 2012 var pensionsåldern 60 år för kvinnor och 65 år för män. Samma år drev den liberala PO-regeringen igenom en stegvis höjning till 67 år för alla, för män till år 2020 och för kvinnor till 2040. Reformen revs senare upp av den konservativa regeringen. 2017 sänktes pensionsåldern till samma nivåer som tidigare. Innan de konservativa partierna förlorade parlamentsvalet 2023 hade de yppat planer på att sänka pensionsåldern ytterligare.

Flera yrkesgrupper (gruvarbetare, militärer, poliser och andra ”uniformerade tjänstemän” med flera) har rätt att gå i pension tidigare, vilket sänker polackernas faktiska genomsnittliga pensionsålder till 61 år för män och under 58 år för kvinnor (bland uniformerade tjänstemän lägre).

Sedan 1999 samlas löntagarnas pensionsmedel på individuella konton hos det statliga försäkringsverket ZUS, för att sedan slussas vidare till valfria privata pensionsfonder. Systemet med utbetalningar från den statliga budgeten fungerar parallellt med det individualiserade systemet.

Det finns ett socialförsäkringssystem med bland annat arbetslöshetsersättning, sjuk- och föräldrapenning, barnbidrag och bidrag till ensamstående mödrar. Den konservativa regeringen introducerade 2016 programmet ”Familjen 500 plus”. Med syftet att öka befolkningstillväxten skulle 500 zloty utbetalas varje månad för alla barn i en familj utom det förstfödda, tills barnet fyller 18 år. Några månader före 2023 års parlamentval lovade den dåvarande konservativa regeringen att höja nivån till 800 zloty 2024. I familjer med låga inkomster betalas barnbidrag ut även för det första barnet. 

Strikta abortlagar

I det offentliga livet är kvinnorna underrepresenterade. Trots det drivs mer än vart tredje småföretag av kvinnor och det finns relativt många kvinnor på mellanchefsnivå i banker och försäkringsbolag. Bara ett fåtal kvinnor når de högsta positionerna inom politiken och näringslivet. Kvinnor har som regel lägre lön än männen, och kvinnor är överrepresenterade i låglöneyrken inom vård, skola och omsorg.

Abortlagstiftningen är strikt, men det är ett av de områden där en ny regering, som tillträdde 2023, har aviserat vilja till ändring. Tillämpningen skärptes 2020 genom ett domslut i Författningsdomstolen. Abort tillåts inte längre när fostret är gravt skadat eller missbildat, utan bara i andra undantagsfall: när moderns liv är i fara och när graviditeten skett genom våldtäkt eller incest. Att utföra eller medverka till abort kan ge upp till åtta års fängelse. Organisationer som protesterat mot att aborträtten inskränkts varnar för illegala aborter och att kvinnor i tiotusental ska resa till andra länder för att göra abort. Det har visat sig att det kan vara svårt att få abort även i fall då det är lagligt. Allmänheten har upprörts av ett fall där en handikappad 14-åring blivit gravid genom incest, men nekades abort av läkare vid flera sjukhus som åberopade en samvetsklausul. (En abort genomfördes sedan flickan fått stöd av en kvinnorättsorganisation.)

Lagen garanterar homo-, bi- och transsexuella samt queer-personers rättigheter, men i verkligheten utsätts sexuella minoriteter inte sällan för trakasserier, hot och våld. Det finns ingen partnerskapslag. Samkönade äktenskap är inte lagliga och lagar om hatbrott som omfattar sexuell läggning finns inte. I ett tal inför presidentvalet 2019 jämförde president Duda vad han kallade "hbtq-ideologi" med kommunism. Frågor som rör respekt för minoriteter har bidragit till domstolsträtor som försurat stämningen mellan Bryssel och Warszawa.

Om våra källor

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
100 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
100,0 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
4 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,6 procent (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
1 183 US dollar (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
28 procent (2022)

Polen – Kultur

Polen tillhör den centraleuropeiska kultursfären, med starka kulturella band till Italien och Frankrike. Det östliga inflytandet från bland annat Ryssland, Ukraina och Turkiet märks främst inom den folkliga konsten och musiken.

I äldre städer finns byggnadsminnesmärken från medeltiden och renässansen. Kraków med många välbevarade medeltida byggnader är klassad av FN-organet Unesco som kulturminnesstad. Även de berömda julkrubbor som byggs i staden – miniatyrer om man jämför med riktiga byggnader – har världsarvsstatus. Ett problem i Kraków är de svåra luftföroreningarna som tär hårt på hus.

En annan form av folkkonst i religiösa sammanhang är blomsterarrangemang i stor skala som kantar processionsvägar på försommaren vid den katolska högtiden Corpus Christi. Unesco lyfter fram blomsterdekorationerna som ett av världens immateriella kulturarv.

Under andra världskriget blev äldre stadsdelar i polska städer sönderbombade eller förstörda på annat sätt. I Warszawa har stadsdelar återuppbyggts och restaurerats pietetsfullt.

1400- och 1500-talen betecknas som en guldålder med poeter som Jan Kochanowski (1530–1584) och vetenskapsmän som astronomen Nicolaus Kopernikus (Mikołaj Kopernik, 1473–1543). Efter en nedgångsperiod på 1600- och 1700-talen återhämtade sig det intellektuella livet under upplysningstiden.

Musiklivet blomstrade på 1800-talet, då kompositören Fryderyk (Frédéric) Chopin (1810–1849) vann internationell ryktbarhet. Långt dessförinnan fanns dock en livaktig musiktradition, som exempelvis frambringade den i Sverige så populära dansen polska, vilken kom till vårt land på 1600-talet.

Polen förlorade sin självständighet 1795, och drömmen om en återuppstånden polsk stat var ett tema för 1800-talets författare. Litteraturen spelade också en roll för att bevara språket och den nationella identiteten. Under romantikens storhetstid skrev nationalskalden Adam Mickiewicz (1798–1855) verk som blivit europeiska klassiker.

Litteraturen tjänade under denna tid som vapen mot politiskt förtryck. Traditionen av ett oberoende, ofta underjordiskt bildnings- och kulturliv grundades under 1800-talets sista decennier. Det återupplivades under andra världskriget då Polen ockuperades av tyskarna, samt delvis också på 1970- och 1980-talen, under kommunismens sista decennier.

Litteraturen fortsatte att blomstra under 1900-talets första decennier, vilket bland annat ledde till att två Nobelpris gick till polska författare: Henryk Sienkiewicz 1905 och Władysław Reymont 1924.

Efter andra världskriget och kommunisternas maktövertagande hamnade kulturlivet under statens strikta kontroll. Censur och repressalier fick kulturpersonligheter att utvandra, bland dem 1980 års nobelpristagare Czesław Miłosz. Witold Gombrowicz, som utvandrat redan 1939, fick varken återvända eller publicera sig i Polen. Efter ett kort töväder under senare delen av 1950-talet blev klimatet åter kärvare årtiondet därpå, då bland andra filosofen Leszek Kołakowski (1927–2009), dramaförfattaren Sławomir Mrożek (1930–2013) och filmregissören Roman Polański (1933–) lämnade landet.

Under Edward Giereks regim på 1970-talet fick åtminstone delar av kulturlivet större frihet än på andra håll i det dåvarande Östeuropa, vilket bland annat Andrzej Wajdas (1926–2016), Krzysztof Zanussis (1939–) och Krzysztof Kieślowskis (1941–1996) filmer vittnar om.

Ett underjordiskt kulturliv med föreläsningar och teaterföreställningar, underjordiska bokförlag och stencilerade kulturtidskrifter utvecklades i mitten av 1970-talet. Under en kort tid, i samband med att fackföreningen Solidaritet bildades 1980, bröt den statliga kontrollen samman och hela detta kulturliv kom upp till ytan. Det tvingades åter under jord när undantagstillstånd infördes 1981.

1989 avskaffades all censur och statlig kontroll av kulturlivet. Gränserna mellan officiell, icke-officiell, underjordisk och exillitteratur suddades ut. Miłosz och Mrożek bosatte sig åter i Polen. Exilförfattares verk, däribland Gombrowicz och Kołakowskis, gavs ut. Sedan marknadsekonomi införts fick dock många kulturinstitutioner ekonomiska svårigheter.

Efter demokratiseringen 1989 minskade de tidigare så framträdande politiska och nationella budskapen i betydelse till förmån för mer universella ämnen, inte minst inom litteratur och film. En företrädare för denna trend var Nobelpristagaren i litteratur 1996, diktaren Wisława Szymborska från Kraków, som tog upp de eviga, allmänmänskliga frågeställningarna. Bland andra nutida polska författare kan också nämnas Olga Tokarczuk som tilldelades 2018 års Nobelpris.

Politiska ämnen gör sig också påminda. En uppmärksammad film som hade premiär 2019 berör det faktum att fenomenet ”fake news” fanns före sociala medier. Regissören Agnieszka Holland (1948–) har filmatiserat hur en korrespondent i Moskva skrev vilseledande artiklar riktade till amerikanska läsare för att dölja hungersnöden i Ukraina på 1930-talet, som till stor del var ett verk av den sovjetiske diktatorn Stalin. Filmen Mr Jones bär namn efter reportern Gareth Jones, som riskerade livet för att avslöja vad som verkligen hände.

Dokumentärfilmaren Tomasz Sekielski (1974–) har med sina filmer om övergrepp mot barn som begåtts av personer inom katolska kyrkan bidragit till öppnare debatt och utredningar av händelser som tystats ned. 

Tonsättaren Krzysztof Penderecki (1933–2020), som bodde i USA en stor del av sitt liv, var bland annat upphovsman till musiken i storfilmer som Exorcisten och The Shining.

Under det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa har rättssystemet använt sig av den polska strafflagens artikel 196, som gör det möjligt att åtala den som "sårar religiösa känslor". 2018 förekom 90 sådana åtal,  2019 steg antalet till 136 och 2020 till 146. Som mest kan brottet bestraffas med två års fängelse, även om böter är det mest sannolika. Särskilt Adam Darski, sångare i black metal-bandet Behemoth, har dragit blickarna till sig genom sådana rättsfall.

Om våra källor

Polen – Seder och bruk

Polens seder och bruk skiljer sig vanligtvis inte så mycket från de svenska, även om detaljerna kan vara lite olika. Katolicismen är den dominerande religionen, även om den numera möter liberala och sekulära strömningar i samhället och politiken.

På 1880-talet uppstod likhetstecken mellan polack och katolik, och under kommunismen fungerade kyrkor som fristäder för alla som ville känna sig som polacker. Att vara polack innebär för de flesta att vara född och uppfostrad i katolsk tradition men inte nödvändigtvis att vara praktiserande religiös katolik (se Religion).

En utländsk besökare kan få två olika bilder av landet beroende på vem han eller hon talar med. Många är nöjda med de senaste årens utveckling, medan andra anser att läget för Polen är tragiskt, att landet snart kommer att gå under och att de demokratiskt valda politikerna är förrädare som sitter på sina poster av misstag. 

Matkultur

Mattraditionerna är tyskt och östeuropeiskt influerade. Frukosten består vanligtvis av smörgås, olika slags gröt och te (herbata), som i Polen är vanligare än kaffe. På många arbetsplatser är det näst intill obligatoriskt med en ”andra frukost”, bestående av te, smörgås eller frukt. Efter jobbet, som vanligtvis slutar mellan 14 och 16 på eftermiddagen, skyndar polackerna hem till middagen, dagens viktigaste och största måltid. Då äts gärna tre rätter: en soppa som förrätt, andra rätten består av kött eller fisk, potatis eller ris, och någon grönsak eller råkost (till exempel surkål). Måltiden avslutas med dessert. På kvällen äts ofta kalla smörgåsar men ibland någon lätt varmrätt.

Många äter inte kött på fredagar, av gammal katolsk tradition. Fisk (skaldjur förekommer sällan) räknas inte som kött och är därför tillåten fredagsmat. Tre dagar per år påbjuds ”sträng fasta”: långfredagen, askonsdagen och julafton. På julafton får man dock äta sig riktigt mätt en gång, och då ska det helst vara wigilia − 13 rätter utan kött. Wigilia varierar mellan olika regioner men en sak, den feta fisken karp, förekommer alltid. Den odlas i stora dammar speciellt för julafton. Inför jul kan man se människor på gatorna bära hem kassar med sprattlande, levande fiskar. Karpen tillagas på många olika sätt: stekt, i gelé, på grekiskt vis (i tomater), på judiskt vis (söt, med russin) och så vidare.

Före askonsdagen inträffar fettisdagen då man äter munkar (före klockan tolv på natten!). Munkarna motsvarar semlor − både när det gäller tradition och antalet kalorier − och steks i stora fettfyllda kärl på vissa konditorier. De ska vara fyllda med rosenmarmelad. Den dagen ringlar långa köer framför konditorierna.

Andra typiska rätter är rödbetssoppa: ukrainsk (med grönsaker) eller litauisk (utan grönsaker men med polsk ravioli). På sommaren består en typisk polsk middag av chłodnik (kall soppa på sur mjölk och färska rödbetsblad), fylld kyckling, mizeria (gurksallad i grädde) och färsk potatis. Och vaniljglass till dessert. På vintern är det inte ovanligt med golonka (stora fläsklägg). En typisk rätt som alltid kan förekomma är bigos (långkokt surkål med viltkött i små bitar). Tidigare förvarades bigos i tunnor över vintern och vid behov höggs en bit av den frusna rätten och vämdes upp. Annan populär mat är kallskuret, som kabanosy (tunna och långa korvar).

Polen tillhör det så kallade ”vodkabältet”. Ordet ”vodka” betyder ”det lilla vattnet” på polska. Numera dricker polackerna oftare öl än starksprit. Vin dricks däremot sällan, eftersom det är relativt dyrt. 

Könsroller

En del artighetstraditioner har levt kvar länge, som att män hälsar på kvinnor genom att kyssa dem på handen. Männen håller upp dörren för kvinnor och låter dem passera först, kvinnor får hjälp på och av med kappan och män lämnar sin sittplats åt kvinnor på en buss eller spårvagn om alla andra platser är upptagna.

För kvinnors situation i det offentliga livet och på arbetsplatser, se Sociala förhållanden.

Högtider och helgdagar

De kristna helgdagarna är i stort sett desamma som i Sverige: påsk, pingst, allhelgonadagen, juldagen och annandagen. Den 2 november (dagen efter allhelgonadagen som alltid infaller den 1 november) inträffar alla själars dag (som inte är en ledig dag), då ljus tänds på gravarna. Det brukar bli trängsel och trafikstockning vid kyrkogårdar och det ser trolskt ut på kvällen.

De nationella högtiderna är annorlunda. Den 3 maj firas till minne av författningen från 1791 och självständighetsdagen infaller den 11 november. Polacker tar ofta långledigt i samband med tredje maj-firandet. Första maj firas på samma sätt som i Sverige, med tåg och tal inom arbetarrörelsen.

Andra arbetsfria dagar är nyårsdagen (däremot inte nyårsafton och julafton), Kristi lekamens dag (en torsdag i juni) och den 15 september, som är Marie himmelsfärds dag.

Barnen brukar vara lediga från skolan i en vecka under jul och nyår (23 december−1 januari), två veckor under vintern (14 januari−24 februari, beroende på region), några dagar på våren (28 mars−2 april) samt på sommarlovet (29 juni−1 september).

Polacker firar namnsdagar, inte födelsedagar.

Om våra källor

Polen – Äldre historia

Polen har kommit och gått på Europas karta, växlat i storlek och dessutom flyttat på sig. En storhetstid inleddes på medeltiden. Senare stred Polen och Sverige om herraväldet över Östersjön. Länge var Polen uppslukat av Ryssland, Preussen och Österrike. Första världskriget ledde till att Polen återfick sin självständighet. Under andra världskriget bröt staten samman och cirka sex miljoner medborgare, varav tre miljoner judar, miste livet genom Förintelsen, som sattes i gång av ockupationsmakten Nazityskland.

På 900-talet enades polaner och övriga västslaviska folk i området mellan floderna Wisła, Warta och Noteć under en härskare (Mieszko I). Samtidigt övergick de till romersk-katolsk tro. Katolicismen togs till Polen från Böhmen (Tjeckien), vilket var en markering mot både väst (den tyske kejsaren) och öst (Kievrus, Kievriket; Ryssland fanns ännu inte). Genom krig och arvskiften splittrades detta polska rike, men det enades åter på 1300-talet.

En personalunion mellan Polen och Litauen grundlades 1386 genom den polska drottningen Jadwigas giftermål med den litauiske storfursten Jagiełło. I och med den jagellonska kungaättens makttillträde inleddes en storhetstid. Polen kunde slå tillbaka angrepp från arvfienden Tyska orden, en riddarstat (föregångare till Ostpreussen) som vid denna tid behärskade stora delar av Östersjöns södra kust. Under 1400-talet skapades ett sammanhängande polskt välde från Östersjön till Svarta havet.

Banden mellan Polen och Litauen stärktes 1569 i den så kallade Lublinunionen. Unionen kallades ”de båda folkens republik” och var ett rike där adeln, en tiondel av befolkningen, hade ensam representation i riksdagen och valde kungarna. Efter den jagellonska ättens utslocknande fick varje nyvald kung avge löfte om att respektera religionsfrihet, adelns privilegier och fria kungaval. Det ledde så småningom till att kungamakten försvagades.

Polens deltagande i nordiska sjuårskriget på 1560-talet blev inledning till en sekellång kamp mellan Polen och Sverige om herraväldet över Östersjön. Efter en tid av inre politisk kris valde polackerna 1587 Sigismund Vasa, son till den svenske kungen Johan III och Katarina Jagellonica, till kung (på polska: Zygmunt III Waza). 1592 blev han även kung av Sverige, men avsattes 1599 efter ett inbördeskrig (slaget vid Stångebro 1598). Under Karl IX (Sigismunds farbror) förstärktes den lutherska tron i Sverige, medan hans brorson såg till att en katolsk motreformation spreds i Polen. 

Maktkamp med Sverige

Efter Zygmunts död 1632 började starkare inre splittring märkas i Polen. Den adliga riksdagens arbete lamslogs av enhetsprincipen, då varje ledamot fick rätt att genom veto förhindra beslut (det är upphovet till uttrycket "polsk riksdag"). Sedan Sveriges kung Karl X Gustav invaderat Polen 1655 tvingades den polska Vasaättens siste kung, i freden vid Oliwa 1660, överlämna Livland (delar av nuvarande Estland och Lettland) till Sverige och ge upp sina anspråk på den svenska kronan.

I öster erövrade kosacker stora delar av Ukraina. En turkisk framryckning genom Europa hejdades 1683 av den polske kungen Jan Sobieski, som undsatte det av turkarna belägrade Wien. Det var den sista militära segern på flera sekler för det allt svagare polsk-litauiska riket.

Sedan Polen under August den starke deltagit i ett anfallsförbund mot Sverige, avsattes August av Karl XII men han återfick tronen efter slaget vid Poltava 1709. Efter Augusts död 1733 utbröt polska tronföljdskriget, i vilket även Ryssland, Österrike och Frankrike tog aktiv del. Efter kriget rådde närmast anarki i Polen. Ryssland, Preussen och Österrike utnyttjade situationen genom att 1772 lägga beslag på delar av landets territorium. I en kraftsamling för att rädda den polska statsbildningen antogs 1791 den progressiva så kallade tredje maj-författningen, en för tiden ovanligt demokratisk grundlag som gav bönder medborgerliga rättigheter och avskaffade vetorätten i den polska riksdagen. Men den kom för sent. Polen krymptes ytterligare genom en andra delning 1793. Efter en tredje delning 1795 fanns staten inte längre kvar på Europas karta utan var uppslukad av Ryssland, Preussen och Österrike.

Den franske kejsaren Napoleon lät 1807, under sitt fälttåg mot Moskva och delvis som belöning för exilpolackers insatser i hans armé, upprätta hertigdömet Warszawa på polskt område som erövrats från Preussen. Vid Wienkongressen 1815 överläts dock detta område, sedermera kallat Kongresspolen, till Ryssland. Invånarna berövades de sista resterna av självständighet sedan de försökt göra uppror mot ryssarna 1830 (novemberupproret) och 1863 (januariupproret).

Under första världskriget var de polska områdena slagfält för tre ockupationsmakter: Tyskland, Österrike och Ryssland. För alla tre slutade kriget med nederlag. Detta ledde till att Polen den 11 november 1918 återfick sin självständighet. Statsöverhuvud för den nya republiken blev den före detta socialisten och ledaren för befrielsekampen Józef Piłsudski. 

Hitlers Tyskland anfaller

Gränsen i väster fastställdes i Versaillesfreden 1919. Efter en folkomröstning erhöll Polen delar av Górny Śląsk (Övre Schlesien) samt tillträde till Östersjön genom en landremsa som skar av Ostpreussen från övriga Tyskland. Gdańsk (Danzig) blev en fri hamnstad under delad polsk-tysk förvaltning.

Gränsen i öster fastslogs först efter ett krig med den nya Sovjetstaten, som 1920 i ett fälttåg genom Polen var på väg att föra sin revolution till Tyskland. Röda armén stoppades dock av marskalk Piłsudski i ett slag vid Wisła i augusti 1920 och drevs tillbaka österut.

Genom en ny författning 1921 inrättades ett parlament med två kamrar samt allmän och lika rösträtt, för såväl kvinnor som män. Partierna var små och splittrade och svaga minoritets- och koalitionsregeringar avlöste varandra. 1926 återtog Piłsudski makten i en statskupp och styrde Polen auktoritärt till sin död 1935. Trots det odemokratiska styrelsesättet fanns en tämligen fri press och oberoende fackföreningar. Även politiska partier kunde verka.

I augusti 1939 ingick Adolf Hitlers Tyskland och Josef Stalins Sovjetunionen ett icke-angreppsavtal, den så kallade Molotov-Ribbentrop-pakten. I paktens hemliga tillägg delades Polen (och de baltiska länderna) i tyska respektive sovjetiska intressesfärer. Den 1 september gick Tyskland till militärt angrepp mot Polen. Två dagar senare, i enlighet med försvarsfördraget med Polen, förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världskriget rasade.

Kriget ledde inom tre veckor till den polska statens sammanbrott. 17 dagar efter Tysklands angrepp trängde Röda armén (Sovjetunionen) in österifrån. Ett tysk-sovjetiskt fördrag den 28 september 1939 fullbordade Polens fjärde delning. Sovjetunionen behöll östra Polen. Över 20 000 officerare i polska armén som hamnade i av Röda armén besatta områden arkebuserades på order av Stalin. Västra Polen införlivades med Tyskland. Ett mindre, av tyskarna ockuperat, område i mitten kallades generalguvernementet och förvaltades av en tysk guvernör med säte i Wawel, den kungliga borgen i Kraków.

Cirka sex miljoner polska medborgare, varav tre miljoner polska judar, miste livet i en systematisk utrotning, känd som Förintelsen, som sattes i gång av ockupationsmakten Tyskland. 

Polen blir kommunistiskt

Polens regering hade vid nederlaget flytt landet; en exilregering bildades senare i Frankrike, och vid det franska sammanbrottet sommaren 1940 flyttades den till London. Enheter ur polska armén och en underjordisk motståndsrörelse i Polen, den så kallade hemarmén (Armia Krajowa, AK) fortsatte strida mot tyskarna på olika fronter, bland annat i Narvik i Nordnorge 1940. Utomlands bildades polska exilarméer först i Frankrike, sedan i Storbritannien, samt, sedan det tysk-sovjetiska kriget utbrutit 1941, även i Sovjetunionen. En armékår (Armia Andersa) bildades i Iran och Palestina, bestående av polacker som efter 1939 hölls som fångar i Sovjetunionen, men som 1941 tilläts lämna Sovjet. Kåren deltog i strider mot tyskarna i Libyen och Italien.

1942 försökte den polska exilregeringen överlämna dokumentation till de allierade i väst om den nazistiska massutrotningen av judar som till stor del bedrevs i det ockuperade Polen. Nazisterna tvångsförflyttade judar från flera länder till utrotningsläger, varav det största, Auschwitz, låg några mil från Kraków. Motståndsmännen Jan Karski och Witold Pilecki riskerade sina liv genom att "wallraffa" i lägren. Men rapporterna om obeskrivliga grymheter möttes av vantro. 1943 försökte befolkningen i Warszawas getto göra revolt, den största judiska motståndaktionen mot nazisterna. Upproret slogs ned brutalt.

Sedan sovjetiska trupper 1944 börjat driva ut tyskarna från Polen kunde en grupp ledande polska kommunister från sin exil i Moskva flytta över till det polska Lublin och installera sig som den första polska regeringen i befriat område. I Warszawa försökte motståndsrörelsen AK, som löd under exilregeringen i London, påskynda befrielsen genom att i augusti 1944 gå till öppen aktion mot tyskarna. Warszawaupproret slogs ned, eftersom det väntade stödet från sovjetiska trupper som stannade öster om staden uteblev. Tyskarna hann systematiskt jämna Warszawa med marken innan Röda armén tågade in i den folktomma ruinstaden i januari 1945.

Om våra källor

Polen – Modern historia

Efter andra världskriget hamnade Polen i den sovjetiska intressesfären i det tudelade Europa, det kommunistiska östblocket. Frigörelsen från kommunismen under 1980-talet leddes av den fackliga rörelsen Solidaritet med ledaren Lech Wałęsa i spetsen. 1990 blev han landets förste demokratiskt valde president. Under det följande decenniet splittrades demokratirörelsen och Polen styrdes av svaga regeringar. Ekonomin gick så småningom allt bättre, i synnerhet efter EU-inträdet 2004.

I andra världskrigets slutskede, vid Jaltakonferensen i februari 1945, gick USA och Storbritannien med på Sovjetunionens krav att Polen skulle inlemmas i den sovjetiska intressesfären i Europa. Västmakterna erkände en kommunistisk sovjetinstallerad regim, Lublinregeringen, som Polens legitima regering. Vid konferensen beslutades också att Polens gränser skulle flyttas västerut. Ännu lever uppfattningen i Polen att västmakterna svek.

Vid nästa stormaktskonferens, i Potsdam sommaren 1945, beslöt de allierade att tidigare tyska områden öster om floderna Oder och Neisse (på polska Odra och Nysa) skulle ställas under polsk förvaltning. Dessa territorier (Nedre Schlesien, Västpommern och södra Ostpreussen) utgör ungefär en tredjedel av Polens nuvarande yta. Samtidigt fastställdes en ny polsk-sovjetisk gräns vid floden Bug. Polen fick avträda ungefär hälften av förkrigstidens territorium till Sovjetunionen (dagens sydvästra Litauen med huvudstaden Vilnius, västra Belarus och västra Ukraina).

Polen omgavs efter kriget på tre sidor av sovjetiskt eller sovjetdominerat område. Undantag var Östersjökusten i norr. Moskvastyrda polska kommunister fick monopol på makten. Systemet kallades folkdemokrati, men tidvis stod landet på randen till inbördeskrig. Formellt sanktionerades kommunistpartiets makt i 1947 års val, som präglades av fusk och övergrepp mot oppositionen.

Den sovjetiska kontrollen över Polen skärptes 1948, då kommunistledaren Władysław Gomułka, som förespråkat en "polsk väg till socialismen", fängslades. Samtidigt slogs kommunist- och socialistpartierna samman till Polska förenade arbetarpartiet (PZPR). Ledare blev Bolesław Bierut, som före andra världskriget var agent för sovjetisk säkerhetstjänst och sovjetledaren Josef Stalins lydiga redskap. 

Återuppbyggnad

Före andra världskriget var Polen till övervägande del ett jordbruksland. Kriget innebar att 80–90 procent av de industrier som fanns lades i ruiner. Mellan 1945 och 1949 koncentrerades krafterna på återuppbyggnad. Därefter infördes kommandoekonomi, socialistisk planekonomi efter sovjetisk förebild. Regimen satsade på industrialisering, med tonvikt på tung industri inklusive vapenindustri. Jordbruk och konsumtionsvaror försummades.

Stalins död 1953 skakade den polska regimen. Efter oroligheter bland arbetare i Poznań 1956 återkom Gomułka som förste partisekreterare. Han lyckades stoppa en hotande sovjetisk invasion genom att förklara för Sovjetunionens ledare Chrusjtjov att han var en gammaldags kommunist som inte tänkte ta Polen ut ur Warszawapakten. En period av liberalisering följde.

Så småningom blev Gomułkas regim (som kallades mała stabilizacja, lilla stabiliseringen) alltmer diktatorisk. 1968 demonstrerade studenter för demokratisering, men protesterna slogs ned och tusentals intellektuella tvingades lämna sina arbeten. Regimens propaganda innehöll antisemitiska inslag och utrensningarna drabbade även polacker av judisk börd som inte hade med protester att göra. Omkring 50 000 polska judar lämnade landet.

I december 1970 strejkade varvsarbetare i Gdańsk och Szczecin i protest mot prishöjningar på livsmedel. Gomułka tvingades avgå och efterträddes av Edward Gierek. Den nya regimen satsade hårt på att uppnå stabilitet genom att höja befolkningens levnadsstandard, bland annat med hjälp av stora lån från väst. Vissa öppningar för oliktänkande kunde märkas i takt med att behovet av krediter från väst blev större.

Kamp för demokrati

Efter strejker och demonstrationer mot prishöjningar på livsmedel 1976 bildades Kommittén för arbetarnas försvar (KOR), där arbetare och intellektuella gick samman. Senare omvandlades KOR till en oppositionsgrupp som krävde demokratisering av hela det politiska systemet. KOR:s verksamhet under senare delen av 1970-talet var inledning till en process som 15 år senare kröntes med det kommunistiska systemets fall.

När Gierekregimen 1980 åter försökte höja priserna utbröt en våg av strejker. Arbetarna krävde, med KOR-rådgivarnas stöd, inte bara en ny ekonomisk och social politik utan även ökad demokrati, i synnerhet rätt till fria fackföreningar och fri opinionsbildning, dock inte fria val till parlamentet. Det ansågs vara ett så långtgående krav att regimen omöjligen skulle gå med på det.

Den 31 augusti 1980 undertecknades en överenskommelse kallad Gdańskavtalet. Arbetarna tilläts bilda en från partiet och staten fristående fackföreningsrörelse, Solidaritet (Solidarność), ledd av Lech Wałęsa, elektriker på Leninvarvet i Gdańsk.

Gierek ersattes som ledare för kommunistpartiet av Stanisław Kania, som ett år senare fick lämna plats för general Wojciech Jaruzelski. Sovjetunionen, som redan från början intagit en fientlig hållning till förändringarna, utsatte landets ledning för påtryckningar, inklusive hot om militär invasion, för att göra slut på Solidaritet. Jaruzelski som var partichef, regeringschef och försvarsminister förberedde i hemlighet ett militärt ingripande. Solidaritet, som vid sin första och enda kongress i september 1981 räknade nästan tio miljoner medlemmar, framstod som en i grunden politisk organisation. 

"Krigstillståndet"

Den 13 december 1981 infördes undantagstillstånd, kallat krigstillstånd. "Militärrådet för nationens räddning", en skapelse av Jaruzelski, övertog all makt. Tusentals personer fängslades och all politisk och facklig verksamhet förbjöds. Solidaritet kunde dock upprätthålla viss verksamhet i underjordiska former. Opinionen har förblivit kluven i bedömningen av Jaruzelski och hans krigstillstånd: för det ena lägret var krigstillståndet ”ett mindre ont” som räddade Polen undan sovjetisk inmarsch, för andra sidan var det ett brutalt sätt att bevara kommunisternas makt. Undantagstillståndet upphävdes formellt i juli 1983, men de sista politiska fångarna frigavs först 1986.

Mot slutet av 1980-talet blev maktapparaten alltmer demoraliserad och korrumperad. Ekonomin var i upplösningstillstånd. Inga av de ekonomiska problem som utlöst krisen 1980–1981 hade lösts. Varubrist ledde till ransoneringar, köer och svarthandel. Inflationen steg. Regimföreträdare med Jaruzelski i spetsen förstod att den kommunistiska maktens möjligheter var uttömda. Varje förändring förutsatte en överenskommelse med Solidaritet. De utgick från att den sovjetiska ledningen (sedan 1985 Michail Gorbatjov med reformpolitiken perestrojka) inte skulle motsätta sig nytänkande. Jaruzelski, nära vän med Gorbatjov, antog kanske till och med att Gorbatjov skulle välkomna experiment i ett satellitland. 

Rundabordsuppgörelsen

De så kallade rundabordsförhandlingarna med det ännu förbjudna Solidaritet inleddes i februari 1989 och pågick till april. Solidaritet representerades av Lech Wałęsa och nyligen frigivna människorättsaktivister. Man kom överens om att hålla delvis fria val. De ägde rum den 4 juni 1989, samma dag som Kinas kommunistparti beordrade en blodig massaker vid Himmelska fridens torg i Peking. Rundabordsöverenskommelsens syfte var att kommunistpartiet skulle behålla den yttersta kontrollen bland annat över utrikespolitiken, polisen och militären och att Jaruzelski skulle få en nyinrättad post som president. Men oppositionella krafter skulle beredas plats i politiska församlingar och få inflytande över ekonomi och socialpolitik (ta ansvar för ”ministerierna för nöd och elände”, har det kallats).

Solidaritetsledare såg uppgörelsen som steg mot full demokratisering, men de ansåg sig inte mogna att ta över ansvaret och trodde inte att kommunisterna var redo att släppa ifrån sig makten. Men utgången av de första delvis fria valen i Östeuropa överraskade alla. Valen blev till en folkomröstning för eller emot kommunism. Solidaritet vann en förkrossande seger. Även en del av de mandat som enligt förhandsuppgörelsen var öronmärkta för kommunistpartiet vanns av kandidater som visserligen var med i partiet, men som partiledningen inte kunde lita på. Det stod klart att ett regimskifte bara skulle kunna förhindras med våld.

Generalerna i spetsen för kommunistpartiet − Jaruzelski, inrikesminister Czesław Kiszczak och regeringschefen Mieczysław Rakowski − var inte inställda på att rulla ut stridsvagnar. De accepterade valutgången. De fick argumentera i partiets politbyrå mot krafter som var beredda att försvara sin makt till vilket pris som helst. Nyvalda ledamöter för Soldaritet i sejmen (parlamentets underhus) höll sin del av överenskommelsen och möjliggjorde valet av Jaruzelski till president, vilket skedde med en rösts övervikt. I augusti 1989 fick Jaruzelski ge uppgiften att bilda regering till Tadeusz Mazowiecki, rådgivare till Solidaritet och Lech Wałęsas närmaste medarbetare. 

Kommunismen faller

Utnämningen innebar slutet för kommunisternas 45-åriga maktmonopol och blev startsignal för frigörelse i hela Östeuropa. Två månader senare föll Berlinmuren. Sovjetledaren Gorbatjov uppmanade offentligt de polska kommunisterna att finna sig i att de förlorat makten.

Mazowiecki-ministären, som tillträdde den 12 september 1989, var en koalitionsregering i vilken fyra kommunistiska ministrar ingick. Dess historiska insats var att fredligt genomföra övergången till demokrati och att lägga grunden för en modern rättsstat. Den andra stora uppgiften var att avskaffa planekonomin och införa marknadsekonomi. Det genomfördes av finansminister Leszek Balcerowicz genom hans radikala chockterapi – om än till priset av stora sociala spänningar. Kommunisterna i regeringen och sejmen röstade för dessa förändringar.

Kommunistpartiet upplöstes i januari 1990 och de kommunistiska ministrarna försvann snart ur regeringen. Jaruzelski, vald för en femårsperiod, avgick i förtid hösten 1990. Han lämnade fältet fritt för Lech Wałęsa, som i ett direktval blev landets förste demokratiskt valde president.

Polen Walesa.jpgFackföreningsledaren Lech Wałęsa, här buren av kamrater utanför Högsta domstolen i Warszawa 1981, blev Polens förste demokratiskt valde president efter kommunistregimens fall. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Mazowiecki, som kandiderade mot Wałęsa i presidentvalet, avgick som premiärminister. Presidentvalskampanjen markerade slutet på enigheten i det antikommunistiska lägret. Växande arbetslöshet och sociala klyftor bidrog till missnöje. Besvikelse över att reformernas positiva effekter dröjde vändes mot politikerna i Solidaritet. Demokratin kunde införas över en natt, men marknadsekonomins effekter fick man vänta på. 

Demokratirörelsen splittras

Mazowieckiregeringen ersattes av en regering som handplockats av Wałęsa. Premiärminister blev Jan Krzysztof Bielecki, ledare för en liberal grupp i Gdańsk utan förankring i sejmen. Det första helt fria valet hösten 1991 ledde till ett högerdominerat men splittrat parlament med 17 partier och tio oberoende ledamöter. De två följande regeringskoalitionerna, under ledning av Jan Olszewski respektive Hanna Suchocka, hade bräckligt stöd i parlamentet och överlevde i sex respektive 14 månader.

Ett nyval 1993 ledde till en storseger för partialliansen Demokratiska vänsteralliansen (SLD) med det reformerade kommunistpartiet i spetsen. Solidaritet och flera småpartier lyckades inte nå över den nyligen införda femprocentsspärren till sejmen. Två år senare miste Solidaritet även presidentposten då Wałęsa förlorade valet mot SLD:s unge och dynamiske ledare Aleksander Kwaśniewski, en pragmatisk och opportunistisk politiker inom det forna kommunistpartiet.

Solidaritet kom tillbaka i valet 1997 som vanns av partialliansen Solidaritets valaktion (Akcja Wyborcza Solidarnósci, AWS), där Solidaritet ingick. Premiärminister blev Jerzy Buzek, inflytelserik aktivist i Solidaritet (senare talman i Europaparlamentet 2009–2012). Den nya regeringen ville påskynda och fullborda omvandlingen genom omfattande sociala och ekonomiska reformer. Buzek ledde sin regering mandatperioden ut, 1997–2001, men lyckades inte genomföra alla ambitioner. Tillväxten försvagades, arbetslösheten och samhällsklyftorna växte. 2000 omvaldes Kwaśniewski som president.

I parlamentsvalet 2001 sopades AWS undan. SLD återtog makten och Leszek Miller blev premiärminister. Regeringen satsade på att få fart på tillväxten, bland annat genom att minska de offentliga utgifterna och budgetunderskottet, samt slutföra förhandlingar om polskt medlemskap i EU.

En folkomröstning om EU-medlemskapet hölls i juni 2003. Ja-sidan vann med 77,5 procent av rösterna. Året därpå blev Polen medlem av EU. 

Polen blir EU-medlem

Korruptionsskandaler, växande arbetslöshet (uppemot 20 procent) och nedskärningar i välfärden fick SLD:s popularitet att dala. SLD:s maktinnehav tog slut i och med parlamentsvalet 2005.

Med lågt valdeltagande vann tvillingarna Lech och Jarosław Kaczyńskis mitten-högerparti Lag och rättvisa (PIS) med knapp marginal över liberala Medborgarplattformen (PO), ledd av Donald Tusk. Jarosław Kaczyński blev regeringschef. Lech Kaczyński besegrade Tusk i presidentvalet samtidigt.

PIS bildade regering med två småpartier: populistiska landsbygdspartiet Självförsvar och ultranationalistiska De polska familjernas förbund (LPR). Bröderna Kaczyńskis mål var att inleda en ny epok; nu skulle alla rester av kommunisttiden rensas ut. En utrikespolitik med betoning på Polens nationella intressen, däribland användande av veto i EU, skulle göra slut på eftergifter gentemot stora europeiska länder. Men Kaczyńskis bristande diplomatiska kunskaper fick allt större väljargrupper att känna missnöje. 

Flygkraschen i Smolensk

Tvillingarna kom att styra Polen i två år. Inre spänningar fick regeringskoalitionen att bryta samman 2007 och Kaczyński utlyste nyval, vilket PIS förlorade. Koalitionspartierna LPR och Självförsvar klarade inte femprocentsspärren till sejmen och upplöstes. Valets segrare blev Medborgarplattformen (PO), som fick 209 mandat mot 166 mandat för PIS. PO-ledaren Donald Tusk utsågs till premiärminister och bildade regering tillsammans med Polska bondepartiet (PSL).

Den 10 april 2010 omkom president Lech Kaczyński i en flygkrasch på ryskt territorium nära Smolensk tillsammans med 95 andra personer, däribland sin fru, militärledningen, riksbankschefen och sejmenledamöter från olika partier (dock inga regeringsmedlemmar). Planet var på väg till en minnesceremoni för 22 000 polska officerare som arkebuserades på order av Josef Stalin 1940. Presidentens uppgifter togs över av parlamentets talman Bronisław Komorowski från PO. 2010 vann han det tidigarelagda presidentvalet mot PIS kandidat Jarosław Kaczyński.

Polen Kaczyński.jpgJarosław Kaczyński har spelat en nyckelroll i politiken även efter brodern Lechs död. Ett par år efter flygkraschen i Smolensk nådde deras konservativa parti Lag och Rättvisa (PIS) regeringsmakten. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Efter valet 2011 inledde premiärminister Donald Tusk kontroversiella åtstramningar för att få ner statens budgetunderskott. Beslutet 2012 att höja pensionsåldern till 67 år för alla ledde till minskat stöd för PO och framgång i opinionen för Jarosław Kaczyńskis PIS, vars väljare till stor del kommer från katolsk arbetarklass. Liberalare arbetslagar med minskad anställningstrygghet väckte också fackliga protester. Dessutom bidrog skandaler i och nära regeringspartierna till stöd för oppositionen.

Ekonomin var ändå länge ett trumfkort för den PO-ledda regeringen. Tusk var den ende premiärministern i EU som lyckats styra sitt land genom finans- och eurokriserna under 2000-talets senare del utan recession (ekonomisk nedgång). Det stärkte Polens ställning i Bryssel, och Tusk förde en aktiv EU-politik som fick inrikespolitiska konsekvenser.

Den PIS-ledda oppositionen drog nytta av nationalistiska och EU-skeptiska stämningar. I spåren av eurokrisen från 2010 låg Tusks regering lågt med planer på en polsk anslutning till EU:s valutaunion. Medan cirka 60 procent av polackerna tidigare stödde polskt euromedlemskap, var närmare 70 procent emot 2012. 

Hårdnande motsättningar

Kaczyński och PIS drog också till sig dem som drabbats av två decenniers sociala omvandlingar. Arbetslösheten ökade i finanskrisens spår, och i samband med åtstramningar 2012 avtog takten i den ekonomiska tillväxten. Det hölls demonstrationer mot regeringen. 

Tusks koalition försökte flytta fokus från åtstramningarna till planer på investeringar i kommunikationer och energiförsörjning. Tusk föreslog också förlängd mödrapenning i ett försök att möta Kaczyńskis löften om ökat stöd till familjerna. I familjepolitiken, abortfrågan och inställningen till samkönade äktenskap rådde annars konflikt mellan PO-regeringens liberalism och oppositionens värdekonservatism. Kaczyńskis retorik ligger i linje med katolska kyrkans budskap och lockar ultrakonservativa Radio Maryjas lyssnare, en kärnväljargrupp för PIS.

Starka känslor hade rörts upp i Polen av kraschen i Smolensk. Jarosław Kaczyński hävdade att det inte rörde sig om en olycka. Hans teori stöddes av cirka en tredjedel av polackerna, som tror att planet sprängdes i ett ryskt attentat. De allra flesta i denna grupp var anhängare till PIS, och liksom Kaczyński anklagade de premiärminister Tusk för att böja sig för Ryssland och dölja sanningen.

Oppositionen krävde Tusks avgång. De flesta tycktes acceptera den officiella ryska och polska förklaringen att kraschen var en olycka med mänskliga misstag i tät dimma, men en majoritet ville ändå ha en internationell utredning. I det tidvis bittra klimatet uppträdde president Bronisław Komorowski som lugnande kraft. Trots sin bakgrund i Tusks liberala PO vann han många konservativas stöd genom att fokusera på nationella symboler och betona familjens betydelse.

Tusk lämnade 2014 den polska politiken för att bli ordförande i Europeiska rådet, EU:s "president". Sedan satte opinionen av i konservativ riktning. En högersväng i opinionen visade sig först i presidentvalet 2015 när PIS kandidat Andrzej Duda oväntat besegrade den sittande liberale statschefen Bronisław Komorowski. Duda, som varit juridisk rådgivare till president Lech Kaczyński, ser sig som dennes politiska arvtagare. Efter Kaczyńskis död 2010 var Duda parlamentsledamot och EU-parlamentariker. I valrörelsen 2015 fick han gehör för budskap om utökade sociala förmåner. 

Utgången av parlamentsvalet i oktober 2015 gav PIS större makt än någon polsk regering hade haft sedan kommunismens fall 1989. PIS kunde då bilda regering på egen hand. PO blev största oppositionsparti. Ytterligare tre partier klarade femprocentsspärren till sejmen, men vänstern blev för första gången helt utan representation i parlamentet. 

Som Polens verklige makthavare uppfattades då liksom senare PIS ordförande Jarosław Kaczyński (bror till den omkomne förre presidenten Lech Kaczyński), som dock inte hade ett folkvalt ämbete och därmed inte svarade inför det polska folket. I PIS regering gick försvarsministerposten till Antoni Macierewicz, som anklagat Ryssland för att ha legat bakom flygkraschen i Smolensk 2010. 

Olika syn på EU

PIS valseger 2015 ansågs bero på att PO-regeringen inte hade lyckats fördela stark ekonomisk tillväxt jämnt bland invånarna. PO-regeringen kritiserades också för att ha gjort stora eftergifter åt EU och för löftet att ta emot flyktingar från Syrien under den stora flyktingvågen till Europa samma år. 

Den 20 december 2017 aktiverade EU-kommissionen Artikel 7 i Lissabonfördraget mot Polen, vilket innebär risk att ett medlemsland förlorar sin rösträtt i unionens beslutande institutioner. Orsaken var förändringar av rättsväsendet som Polens PIS-dominerade parlament antagit: lagändringar gav regeringen kontroll över bland annat utnämningar. (I rättsstater brukar det annars höra till grunderna att domstolarna inte ska styras av regeringen.) Medan PIS-regeringen hävdade att reformerna behövdes för att rensa ut gamla domare och jurister från kommunisttiden och motverka korruption, ansåg EU att de inskränkte rättsväsendets oberoende och krävde att Polen skulle avstå från att genomföra reformerna. Vissa ändringar av rättsreformerna har senare gjorts, inte minst sedan EU hållit inne EU-pengar till Polen. 

Även inför valen 2019 (först till EU-parlamentet, sedan till sejmen) samlade sig oppositionen, såväl liberala mittenpartier som vänster och extremhöger, till allianser. Valdeltagandet blev det högsta sedan kommunismens fall. Vänstern tog åter plats i sejmen, som dock därefter också innehöll en allians längre till höger än PIS. Senatsvalet blev en motgång för PIS, som tappade sin majoritet i kammaren, men partiet kunde fortsätta regera. PIS löften om bland annat höjda pensioner, barnbidrag och sänkt skatt för unga löntagare har varit populära och bidragit till starkt väljarstöd.

Utöver välfärds- och rättighetsfrågorna drev PIS i regeringställning en syn på Polens historia i närtid som orsakat spänningar i kontakterna med Israel och Tyskland. 2018 stiftades en lag som gör det straffbart att anklaga polska staten för att vara skyldig eller medskyldig till Förintelsen samt att kalla de nazityska dödslägren på tyskockuperad polsk mark för polska. Lagen mildrades senare så att fängelsestraff och böter togs bort. I Polen låg judiska anspråk med upphov i Förintelsen frysta under kommunisttiden, och det har sedan kommunismens fall saknats en lag som reglerar dem. Arbetet med en sådan lag har väckt kritik i Israel.

Det israeliskt utvecklade spionprogrammet Pegasus, som kan användas bland annat till avlyssning genom mobiler, ledde 2021 till en präktig politisk skandal, av medier kallad ett "polskt Watergate". PIS motståndare har hävdat att regeringen använde Pegasus olagligt, som ett sätt att kontrollera oliktänkande, men kritiken avvisades med att övervakning bara skedde för att motverka korruption och terrorism.

Om våra källor

Polen – Politiskt system

Enligt den författning som antogs 1997 är Polen en parlamentarisk demokrati där makten delas mellan lagstiftande, verkställande och dömande instanser.

Den lagstiftande makten innehas av parlamentets underhus (sejmen), vars 460 ledamöter utses i allmänna, proportionella val vart fjärde år. Samma mandatperiod gäller för de 100 ledamöterna i den övre kammaren (senaten), vilka utses i allmänna personval. Rösträttsåldern är 18 år.

Sedan 1993 måste partierna få minst fem procent av rösterna för att få ta plats i sejmen, men undantag görs för partier som representerar minoritetsgrupper. För partiallianser är kravet åtta procent. Följden är att bara drygt en handfull partier (om man räknar bort avhoppare och utbrytare) är representerade i sejmen.

Presidenten väljs direkt av folket för en period på fem år och kan sitta i högst två mandatperioder. Till presidentens befogenheter hör att föreslå en premiärminister (regeringschef), som ska godkännas av och är ansvarig inför sejmen. Därmed blir vanligtvis företrädaren för det största partiet i sejmen premiärminister, men budet kan också gå till den som har en större allians av partier bakom sig. Det är den personen som ska ha den verkliga makten i landet. Presidenten har övergripande ansvar för utrikes- och försvarspolitiken, men i realiteten är statschefens inflytande begränsat. Presidentens viktigaste maktinstrument är möjligheten att inlägga sitt veto mot lagförslag. Vetot kan kringgås om 60 procent av parlamentsledamöterna röstar för att upphäva det.

Rättsväsendet är föremål för en dragkamp mellan EU-organ och den konservativa polska regeringen, som 2017 började stöpa om systemet i flera avseenden. EU-domstolen har kommit fram till att flera av reformerna strider mot EU-rätten. Det handlar bland annat om systemet för utnämning av domare, där EU-företrädare anser att regeringen utökat sitt inflytande och gjort domstolsväsendet mer mottagligt för politiska påtryckningar. Författningsdomstolen i Polen har liksom regeringen tagit ställning mot bedömningar som gjorts av EU-domstolen. Läs om rättssystemet i Demokrati och rättigheter.

Polen är indelat i 16 län, vojvodskap (województwo), med en av regeringen utsedd landshövding, vojvod (wojewoda), i spetsen. Därunder sorterar 314 landsdistrikt eller härad (powiaty ziemskie), 65 städer med distriktstatus (powiaty grodzkie) samt 2 489 kommuner (gminy). På samtliga tre förvaltningsnivåer finns folkvalda församlingar som utser styrelseorgan. 

Politiska partier

Partiväsendet har sin bakgrund i den samhällsstruktur som fanns under kommunisttiden, då nästan alla var statligt anställda lönearbetare. I övergången från kommuniststyre till demokrati hade Solidaritet, med upphov i fackföreningsrörelsen, en nyckelroll (se Modern historia) och de politiska partierna har bara med viss svårighet kunnat delas in i den vanliga vänster-högerskalan. Men på senare år har den stora skiljelinjen gått mellan två partier som registrerades precis efter millennieskiftet: Lag och rättvisa (Prawo i Sprawiedliwość, PIS) och Medborgarplattformen (Platforma Obywatelska, PO). 

I samband med valen 2019 började partiutbudet likna hur det ser ut i många andra länder. PIS leder nu en stark höger. I mitten finns ett liberalt block runt PO. Inför valen 2023 bildades dessutom ytterligare en mittenallians i syfte att vara ett alternativ till både PIS och det liberala blocket. Vänstern har samlats i en ny allians där flera partier gått samman. Dessutom finns ett ytterkantsparti till höger.

Fem partier/allianser fick plats i sejmen efter valen 2023:

Lag och rättvisa (PIS) är det största partiet, men leder inte den största (och regerande) partialliansen. PIS är nationalistiskt, EU-skeptiskt och värdekonservativt, till exempel starkt emot samkönade äktenskap. I ekonomiska frågor kallar PIS sig ”mer socialt”, vilket främst innebär att de är för en starkare statlig inblandning i ekonomin. I familjepolitiken och abortfrågan rättar sig PIS efter katolska kyrkans budskap. Under två mandatperioder (från 2015 till 2023) styrdes Polen av PIS-ledda regeringar.

Medborgarkoalitionen, Koalicja Obywatelska (KO) är det stakaste mittenblocket, bildat som en utlöpare av Medborgarplattformen (Platforma Obywatelska, PO). Blocket samlar också flera mindre partier. KO är liberalt och Europavänligt, och har en vänsterflygel som till exempel är för fri abort. Som svar på PIS-regeringens kontroversiella politik bildade ett antal oppositionspartier runt PO 2016 en allians med målet att skydda rättsstaten. Koalitionen som fick namnet Frihet, jämlikhet och demokrati omfattade ett antal center- och vänsterpartier. Från det samarbetet har framför allt marknadsliberala Moderna (Nowoczesna) blivit kvar. Även De gröna och sekulära Polskt initiativ räknas in i KO.

Tredje vägen (Trzecia Droga, TD) beskrivs som en liberal och EU-vänlig allians med förankring bland jordbrukare. Kristdemokrater med positiv inställning till förnybara energikällor.

Vänstern (Lewica) är en utvidgad allians av småpartier som genom samarbete har lyckats få plats i parlamentet de senaste mandatperioderna. Demokratiska vänsteralliansen (Sojusz Lewicy Demokratycznej, SLD), som har sin bakgrund i kommunistpartiet, slog sig ihop med Vänster tillsammans (Lewica Racem), Polska socialistpartiet (PPS) och Arbetarunionen (Unia Pracy). 2023 ställde alliansen upp i valsamarbete, och tog plats i sejmen, under namnet Nya vänstern (Nowa Lewica). Nya vänstern uppstod 2021 genom sammanslagning av Vänstern med Wiosna (Vår), som var nybildat av Robert Biedroń, före detta borgmästare i Słupsk. Viktiga politiska krav: lika lön för kvinnor och män, aborträtt, skilsmässa mellan kyrka och stat, lagliga äktenskap mellan personer av samma kön. Dessutom har vänstern målet att stänga kolgruvorna eftersom Polen släpper ut stora mängder av växthusgaser. Nya vänstern betecknas som socialdemokratiskt och har flera ledare, bland dem Biedroń och Włodzimierz Czarzasty. 

Konfederationen frihet och oberoende (Konfederacja Wolność i Niepodległość), är en allians av flera partier som står långt till höger. Ett av de mest kända är Nationella rörelsen (Ruch narodowy). I samlingen återfinns bland annat rojalister. Konfederationens väg till inflytande har gått genom att agera stödparti till PIS som regeringsparti.

Partiväsendet har alltså genomgått flera förändringar genom att mindre partier har kommit och gått i allianser.

Båda lägren runt PIS och PO har hyst ytterlighetsgrupper som kan beskrivas som fundamentalistiska – starkt antiklerikala (motståndare till kyrkligt inflytande) eller starkt religiösa. Båda dessa falanger har försökt sig på att bilda utbrytarpartier:

Palikots rörelse (Ruch Palikota) beskrevs som antiklerikat och hade framgång i valet 2011 men splittrades 2013. Efterföljaren Din rörelse (Twój Ruch) lyckades inte ta sig in i sejmen 2015.

Solidariskt Polen (Solidarna Polska, SP) ett starkt katolskt utbrytarparti, grundades 2012 och ville skärpa den lag som i princip redan förbjöd abort. SP ville ta bort det undantag i lagen som gjorde abort tillåten om barnet befarades bli gravt handikappat. Två andra undantag – om moderns liv är i fara och om graviditeten är en följd av våldtäkt eller incest – skulle få finnas kvar. SP fick inga egna mandat i sejmen 2015, men har uppträtt i allians med Lag och rättvisa, liksom ett annat mindre parti: Överenskommelse (Porozumienie Jarosława Gowina, PJG). 2020 inskränktes rätten till abort genom ett domslut i Författningsdomstolen, så att abort nu är förbjuden även när barnet är missbildat.

Polska bondepartiet (Polskie Stronnictwo Ludowe, PSL) ingick fram till 2015 i en mittenregering tillsammans med PO och gick därefter i opposition. Det är ett intresseparti för landets många privatbönder. PSL var före demokratiseringen 1989 ett stödparti till kommunisterna.

Kukiz'15, högerpopulistiskt och lett av en känd rocksångare, var ett av två nybildade partier som kom in i parlamentet mandatperioden från 2015.  Det andra partiet var Moderna (se ovan). 

Tyska minoriteten (Mniejszość Niemiecka, MN) är ett parti som värnar den tyska minoritetens intressen. Med stöd av regler för minoritetsskydd har partiet kunnat vara representerat i sejmen med ett mandat.

Politikerföraktet är utbrett i Polen, vilket anses vara en viktig orsak till att valdeltagandet tidigare varit lågt (52 procent i valet 1993, 49 procent 1997, 46 procent 2001, 41 procent 2005, 54 procent 2007, 49 procent 2011 och 51 procent 2015). I valet till EU-parlamentet 2004 röstade drygt 20 procent, medan färre än 25 procent av väljarna röstade i valen till EU-parlamentet både 2009 och 2014.

En markant förändring inträdde 2019, då bland andra före detta presidenter betecknade det förestående parlamentsvalet som ett ödesval: deltagandet steg till 62 procent. I valet 2023 tycks också väljarna ha haft uppfattningen att det var ett ovanligt viktigt avgörande som stod för dörren. Närmare 74 procent röstade, det högsta valdeltagandet sedan kommunismens fall. 

Den tidigare bristen på politiskt engagemang kan delvis ha berott på att partierna varit relativt nya, med svaga organisationer.

Om våra källor

Polen – Demokrati och rättigheter

Demokratisering och ökad frihet är den bild som spridits av Polen efter kommunismen. Men striden står nu om i vilken utsträckning modern livsstil och toleranta värderingar ska tillåtas. Efter dragkamp mellan Polen och EU, som hävdar att konservativa PIS under åtta år i regeringsställning tog kontroll över domstolar och statliga medier, har landets nya regering börjat riva upp PIS mest kritiserade beslut.

EU har av flera skäl hållit inne utbetalningar av EU-medel till Polen, som också har blivit föremål för disciplinära processer. Framför allt har PIS-regeringens hantering av domstolsväsen och massmedier väckt oro för nedmontering av rättsstaten. 

Utsatta gruppers rättigheter åsidosattes återkommande efter det att konservativa Lag och rättvisa (PIS) vann regeringsmakten 2015, hävdade norska Raftostiftelsen när den gav sitt människorättspris till juristen Adam Bodnar redan 2018. Bodnar verkade då som statlig ombudsman och har bland annat riktat ljuset mot hatbrott där måltavlorna varit etniska och sexuella minoriteter. 2019 rapporterade en polsk organisation att omkring 30 politiskt valda församlingar på lokal eller regional nivå hade fattat beslut om åtgärder i stil med att utropa sig som hbtq-fria zoner, och antalet hade 2021 ökat till cirka 100. Frågan har fått tyngd i Polens kontakter med EU, som ser stora risker för diskriminering. En mer tolerant hållning mot hbtq-minoriteter hör till det som väntas med den regering som styr landet sedan slutet av 2023. Bodnar har fått portföljen som justitieminister.

Polen har en modern författning byggd på parlamentarism och maktdelning (se Politiskt system). Partiväsendet är aktivt, med bred åsiktsspridning, men Lag och rättvisa har i regeringsställning kunnat driva konservativa värderingar hårt. Partiet har samtidigt mött motstånd – vid valurnorna, i de folkvalda beslutsorganen och på gatan. Exempel: En öppet homosexuell politiker har grundat ett liberalt parti till stöd för fri abort och gayvigslar. Partiet har fått starkt stöd i opinionsmätningar och tog mandat i valet till EU-parlamentet 2019. Under kommunisttiden var Polen ett av de länder dit kvinnor från grannländer med strängare lagar åkte för att göra abort. Numer är Polens abortregler strikta, den som hjälper en kvinna att skaffa abortpiller kan fällas i domstol, och kvinnoorganisationer demonstrerar. Det har förekommit polisrazzior där organisationers dokument och datorer tagits i beslag. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har bedömt att abortförbudet är så strängt att Polen bryter mot en europeisk konvention om de mänskliga rättigheterna. Den regering under Donald Tusk som tillträdde i slutet av 2023 går in för att riva upp de hårda restriktionerna mot abort.

Katolska kyrkan hade en hjälteroll i motståndet mot kommunistdiktaturen, men har fått se sig ifrågasatt efter avslöjanden om att barn och unga utsatts för övergrepp av anställda i kyrkan. Medborgarinitiativ har varit avgörande för att rikta ljuset mot prästers maktmissbruk (se Kalendarium), men numer tas övergreppen också upp i domstolar. Även Vatikanen har efter avslöjanden ingripit mot kyrkoföreträdare.

Antisemitism är ett känsligt ämne. Presidenten har på republikens vägnar framfört en ursäkt till judar som tvingades i landsflykt 1968 av kommunistregimen och fråntogs sitt medborgarskap. Polen har ett ansträngt förhållande till sina kvarvarande judiska invånare och till Israel som handlar om i vilken utsträckning polacker bidrog till nazisternas brott under andra världskriget. Under åren med katolskt förankrat PIS-styre har Świętokrzyska-brigaden (Heliga korsets brigad) hyllats ända uppe på regeringsnivå. Brigaden bildades under kriget, men anslöt sig inte till den polska motståndsrörelsen. Sedd från andra håll uppfattas brigaden som nazistkollaboratörer. 

Polens konservativa regeringar har intagit snäv hållning i flyktingpolitiken såväl i EU som i FN, bortsett från att flyktingar från Ukraina har tagits emot med generositet.

Det finns två stora fackliga centralförbund. Det historiskt viktiga Solidaritet är arvtagare till den antikommunistiska rörelse som under Lech Wałęsas ledning från 1980–1981 som mest hade 10 miljoner medlemmar. Numera har Solidaritet runt 700 000 medlemmar. Den andra stora fackliga organisationen, OPZZ, är knuten till partiet Demokratiska vänsteralliansen (SLD). Trots landets berömda fackliga historia hör Polen till de EU-länder som har lägst andel fackligt anslutna i arbetskraften.

Hos organisationen Transparency International når Polen placering 47 av 180 länder i en granskning av hur stora problem med korruption befolkningen uppfattar, se lista här. Korruption har varit vanligt förekommande inom rättssystemet, och det har rapporterats fusk med EU-stöd. När PIS-styret agerat för att ta kontroll över rättsväsendet, med kamp mot korruptionen som förevändning, har den politiska oppositionen, stora delar av juristkåren och andra EU-länder ansett att medborgarna löpt risken att hamna ”ur askan i elden” (läs mer nedan och i Aktuell politik).

YTTRANDEFRIHET OCH MEDIER

Kommunisttidens censurlagar och kontrollmyndigheter är avskaffade och tryckfriheten är garanterad i författningen, men mediernas villkor har påverkats av en utveckling kallad "repolonisering": medieföretag har återigen fått polska ägare efter att under en följd av år ha ägts av professionella utländska mediekoncerner. 

Efter demokratiseringen 1989 startades nya dagstidningar, tidskrifter och förlag. Många hade rötter i tidigare underjordisk utgivning. Den första oberoende tidningen, Gazeta Wyborcza (Valtidningen), grundades inför det halvfria valet 1989 (se Modern historia). Den är numera Polens näst största dagstidning och ägs av Agora, landets största mediekoncern.

Kommunistpartiets förlag RSW Prasa-Książka-Ruch ägde fram till 1989 fyra femtedelar av alla tidningar och tidskrifter, de flesta tryckerier, många bokförlag och hela distributionsapparaten (24 000 så kallade Ruch-kiosker). Nu har verksamheten privatiserats och styckats upp. Privatiseringen skapade kontroverser när politiska grupperingar konkurrerade med redaktionspersonal och utländska medieföretag om att få köpa etablerade tidningsföretag. Det tyska tidskriftsförlaget Axel Springer äger landets största tidning, tabloiden Fakt, och utländska ägare kom att dominera pressen, men sedan dess har "repolonisering" lämnat avtryck: Det statligt kontrollerade oljebolaget Orlen tog 2020 över tyskägda Polska Press. Genom köpet blev 20 av 24 regionala tidningar, med över 17 miljoner läsare på internet, statsägda.

Radio- och TV-lagen från 1993 upphävde ett statligt monopol för etermedier, som därefter har övervakats av ett parlamentariskt tillsatt råd. Public service – både radio- och TV-bolag – finansieras med såväl avgifter som reklam. Därutöver finns privatägda TV-kanaler och en mängd reklamfinansierade radiostationer. Internationella satellitkanaler är inte sällan textade på polska. Som regeringsparti drev emellertid Lag och rättvisa snabbt efter maktskiftet 2015 igenom en ny medielag som väckte upprördhet. Lagen gav finansministern rätt att avskeda alla högre chefer i public service-bolagen. Partiet sade sig vilja omforma de statliga etermedierna samt nyhetsbyrån PAP till "nationella kulturinstitutioner". Lagen fördömdes av pressfrihetsorganisationer och ledde till att Polen rasade från plats 20 år 2015 till 49 år 2016 i Reportrar utan gränsers granskning av pressfriheten. I 2023 års rankning, se lista här, var placeringen 57 av 180. 2023 började landets nya regering under Donald Tusk riva upp de ändringar som gjorts, bland annat genom att byta ut företagsledningar (se Kalendarium).

Även en lag från 2016 som ger underrättelsetjänst och polis ökade befogenheter att samla in uppgifter från internet har kritiserats. Jurister och inhemska organisationer befarar att källskyddad information ska kunna missbrukas.

Användandet av sociala medier har vuxit i snabb takt. Polska Onet är välbesökt jämte de stora internationella sociala medierna.

RÄTTSVÄSEN OCH RÄTTSSÄKERHET

Domstolsväsendet ska enligt författningen vara oberoende av makthavarna och uppbyggt i tre förvaltningsnivåer: distriktsdomstolar, appellationsdomstolar och Högsta domstolen. Därutöver finns en författningsdomstol, vars uppgift är att garantera att landets lagar överensstämmer med författningen.

Domstolarna har haft otillräckliga finansiella resurser och långa handläggningstider. Efter det att partiet Lag och rättvisa nått regeringsmakten 2015 drabbades rättsväsendet av en kris när det nya parlamentet ändrade Författningsdomstolens sammansättning och arbetsregler. Regeringen drev också på för att påverka domarkårens sammansättning genom att tvångspensionera domare och ta kontroll över nya utnämningar. Ändringarna har inom EU och av Europarådet betraktats som att politiker vill ta kontroll över rättsväsendet. Omvärlden har befarat att konflikten mellan PIS och de ledande juristerna ska lamslå hela rättsväsendet och försvaga rättsstatens principer. De senaste åren har EU pressat Polen att inte genomföra flera av de kritiserade ändringarna. Polen hotas med dryga böter och har backat i vissa frågor, men genomdrivit andra starkt kritiserade förändringar. Polen fick kritik i 30 av 34 fall som behandlades av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna 2022. Sedan december 2023 har landet en regering som är mer inriktad på samarbete med EU. 

En skadeståndsdom mot en katolsk organisation fastställdes 2018 i högre rätt. Domstolen i Poznań gav en ung kvinna som utsatts för övergrepp av en präst rätt till motsvarande 2,3 miljoner kronor i skadestånd och livslång pension. Övergreppen pågick när hon var 13 år och hon fick psykiska men som ledde till självmordsförsök. Prästen greps 2008 och dömdes till fyra års fängelse. Först 2017 tvingades han lämna prästyrket. Skadeståndet var det högsta som utdömts mot en religiös inrättning i Polen.

Samtidigt har rättssystemet under de konservativas regeringstid gjort bruk av strafflagens artikel 196, som gör det möjligt att åtala den som "sårar religiösa känslor". 2018 förekom 90 sådana åtal,  2019 steg antalet till 136 och 2020 till 146. Brottet kan bestraffas med upp till två års fängelse (se Kultur).

Den sista avrättningen i Polen ägde rum på 1980-talet. I höjd med kommunistregimens upplösning infördes ett stopp för nya avrättningar. I slutet av 1990-talet togs dödsstraffet bort ur strafflagen.

2021 meddelades att Polen inrättar en cyberpolis. 1 800 medarbetare rekryteras och myndigheten ska fungera fullt ut från 2025. Före beslutet hade polska politikers e-postkonton utsatts för intrång i stor skala. Ryssland tillskrevs ansvaret. Det israeliskt utvecklade spionprogrammet Pegasus, som kan användas bland annat till avlyssning genom mobiler, ledde 2021 till en präktig politisk skandal, av medier kallad ett "polskt Watergate". Kritiker till dåvarande regeringspartiet PIS har hävdat att Polens regering använt Pegasus för att kontrollera oliktänkande, men kritiken har avvisats med att övervakning bara sker för att motverka korruption och terrorism.

Om våra källor

Polen – Aktuell politik

Polen leds av en liberal och EU-vänlig koalitionsregering, men planerade politiska "återställare" efter många år med strängt konservativt styre möter motstånd. Det var när det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PIS) kom till makten som Polen tog ett dramatiskt kliv åt höger, men PIS-ledda regeringar väckte starka reaktioner såväl inom landet som i EU. Dragkamp pågår nu om PIS genomförda lagändringar, som anses hota demokratin genom att begränsa fria medier och inskränka rättssäkerheten.  

Polsk politik har länge varit splittrad mellan Lag och rättvisa (PIS) och krafter i den liberala politiska mitten, detta trots att både PIS och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO) hade bakgrund i fackförenings- och demokratirörelsen Solidaritet som spelade en central roll i Polens frigörelse från kommunismen på 1980-talet (se Modern historia).

Nu har EU-vänliga krafter återfått makten genom parlamentsvalet 2023, efter åtta år med PIS i regeringsställning. Dagens regering med Donald Tusk som premiärminister domineras av Medborgarkoalitionen (KO), som är en utlöpare från PO. Dess ledare Tusk har inte bara varit premiärminister tidigare, utan också haft ledande poster i EU. Tusk var Europeiska rådets ordförande i fem år.

PIS-regeringarnas politik mellan 2015 och 2023, i synnerhet synen på EU, flyktinginvandring, aborträtten och politikernas makt över rättssystemet, kantades av protester. PIS tappade stöd trots att partiet inför valet 2023 bland annat lovade väljarna höjda barnbidrag och såg till att statens energijätte sänkte bränslepriserna. Det kom förnyat motstånd från Medborgarkoalitionen KO, därtill också en alternativ mittenkraft och en bred vänsterallians. Nu är PIS fortfarande landets största parti, men motståndarna nådde tillsammans fler mandat i parlamentet och fick därför möjlighet att ta över makten.  

I fråga efter fråga har Tusks regering börjat riva upp de strängare linjer som drevs av PIS. Det gäller aborträtten, massmediernas ställning och inte minst rättsväsendets oberoende, där den konservativa regeringens hantering av domarkåren drog på sig besk kritik och rättsliga förfaranden. Polen har varit på kollisionskurs med EU. I vågskålen ligger också utbetalningar från EU till Polen.

PIS står i sociala och familjerättsliga frågor långt till höger. 2020 inskränktes aborträtten ändå genom ett domslut i Författningsdomstolen, så att de flesta aborter alltsedan 2021 är förbjudna (se Kalendarium).

Under sitt regeringsinnehav gick de konservativa, som driver starkt nationalistisk politik, in för att öka den statliga styrningen av ekonomin. I näringslivet har PIS placerat partilojala personer i företagsstyrelser. Men det var också de konservativa som valde att beskatta bankerna hårdare, satsa mer på vården och stoppa fortsatt privatisering av offentliga tillgångar. 

PIS chockade emellertid oppositionen och Västeuropas politiska ledare genom att också driva igenom lagar som fått kritik för att vara auktoritära och hota demokratin. Främst har striden stått kring regeringens försök att ta kontroll över rättsväsendet, särskilt Författningsdomstolen och domarkåren. Flera processer har handlat om huruvida nya lagar strider mot Polens grundlag eller mot EU-rätten, Polens åtaganden som medlemsland i EU. Regeringen bytte även ut cheferna för underrättelsetjänsten och kontraspionaget och drev igenom en lag som gav regeringen kontroll över statsägda massmedier. 

Polen Duda.jpgAndrzej Duda har som president övergripande ansvar för Polens utrikes- och försvarspolitik. Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT

PIS hade under sina regeringsår stöd hos befolkningen för att inte släppa in flyktingar alls. Linjen låg fast till 2022, då det var från grannlandet Ukraina det kom flyktingar, ett land där befolkningen har historiska erfarenheter som liknar polackernas. Även antalet flyktingar från Belarus har ökat. 2023, inför en ny EU-överenskommelse om migrationspolitiken, hamnade Polen genom PIS återigen på kant med andra medlemsländer. Den konservativa regeringen aviserade före valet till sejmen att Polen lägger in veto mot asylpakten. Samtidigt med parlamentsvalet utlystes också en folkomröstning (se Kalendarium).

Polen, som tidigare setts som en konstruktiv partner i samarbetet, positionerade sig under PIS bland den handfull länder i Östeuropa som uttalat skepsis mot EU. Motsättningarna har också lett till formella varningar och rekordböter utdömda i EU-domstolen. 2020 fälldes Polen, liksom Ungern och Tjeckien, i EU-domstolen för sin vägran att fördela flyktingar mellan EU:s medlemsländer.

Men PIS löften om bland annat höjda pensioner, barnbidrag och sänkt skatt för unga löntagare har varit populära och bidragit till starkt väljarstöd för PIS, som fram till 2023 fortsatte att kontrollera underhuset, även om det skedde i allians med mindre partier till höger. 

Coronapandemin fick PIS-regeringen att utlova stöd till krisbranscher. Dessutom vidtogs åtgärder mot smittspridning. Men presidentval genomfördes 2020 trots risken för spridning av covid-19. Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski kom att bli oppositionens starkaste kandidat. Med Medborgarplattformen (PO) i ryggen lyckades han nästan, men bara nästan, rubba Andrzej Duda.

Med Duda omvald på presidentposten kunde PIS konservativa politik lättare fortsätta, inte bara de välfärdsreformer som var populära utan också motståndet mot aborter och hbtq-rättigheter. Det är nu, trots maktskiftet, besvärligt för en Tuskledd regering att riva upp PIS-politiken eftersom presidenten, som har mandat till 2025, kan lägga in veto. Presidenten kan därmed tvinga fram krav på så stark majoritet bakom förslag att partierna bakom Tusk får svårt att samla tillräckligt stöd i omröstningar.

Störst är enigheten möjligen i synen på Rysslands invasion i Ukraina 2022. Det ryska angreppet mildrade PIS-regeringens kritik mot EU och minskade klyftan till Västeuropa. Medlemskapet i Nato framstår nu åter, inför ett aggressivare Ryssland, som ett av de viktigaste fokusen i polsk politik. Kort före det parlamentsval som de konservativa förlorade framkom att det också fanns spänningar mellan PIS-regeringen och landets militära ledning. Mitt under Ukrainakrisen lämnade generaler sina toppjobb.

LÄSTIPS – läs mer om Polen i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Polskt ödesval viktigt för hela Europa (2023-10-02)
Kriget får Polen att brösta sig i Europa (2023-04-17)
Polens regering strider mot EU, väljarna – och sig själv (2020-12-01) 
Smolk i Jarosław Kaczyńskis bägare efter valsegern (2019-11-05)

Lag och rättvisa − ödesfråga för PolenVärldspolitikens Dagsfrågor nr 9 2018 

Om våra källor

Fakta – politik

Officiellt namn
Rzeczpospolita Polska/ Republiken Polen
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Andrzej Duda (2015–)
Regeringschef
premiärminister Donald Tusk (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Lag och rättvisa 194, Medborgarkoalitionen 157, Tredje vägen 65, Vänstern 26, Konfederationen 18 (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Lag och rättvisa 235, Medborgarkoalitionen (KO) 134, Vänstern 49, Kukiz’15/Polska bondepartiet (PSL) 30, Konfederationen 11, Tyska minoriteten 1 (2019)
Valdeltagande
74 procent i parlamentsvalet 2023, 68 procent i presidentvalets andra omgång 2020
Kommande val
presidentval 2025, parlamentsval 2027

Polen – Utrikespolitik och försvar

Polens läge mellan stormakterna Tyskland och Ryssland/Sovjetunionen har präglat landet in i modern tid. Efter andra världskriget hamnade Polen under sovjetiskt inflytande, men sedan 1989 bestäms utrikespolitiken i Warszawa. Polen blev medlem i försvarsalliansen Nato 1999 och i EU 2004. Ett regeringsskifte högerut 2015 ledde till ansträngda relationer med EU, men Rysslands agerande i Ukraina har stärkt västvänligheten i Polen, som rustar upp militärt.

Med kommunismens fall och avvecklandet av det sovjetiska inflytandet över centrala och östra Europa förändrades Polens förutsättningar radikalt. Landet fick nya grannar längs samtliga gränser: det återförenade Tyskland i stället för Östtyskland, Tjeckien och Slovakien i stället för Tjeckoslovakien samt Litauen, Belarus (Vitryssland), Ukraina och en bit av Ryssland (Kaliningrad) i stället för Sovjetunionen. För första gången på århundraden hade Polen inga yttre fiender. De sista sovjetiska/ryska trupperna lämnade landet 1992. 

Genom inträdet i Nato nådde Polen ett långsiktigt säkerhetspolitiskt mål: att bli en del av väst. Ryssland motsatte sig Natos östutvidgning, men efter en överenskommelse 1997 mellan Nato och Ryssland om nära samarbete genom ett nyinrättat gemensamt råd tonade Moskva ner sina invändningar. Sedan 2004 är även de före detta sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen Natomedlemmar, medan Ryssland har fortsatt att motsätta sig ukrainskt och georgiskt medlemskap i försvarsalliansen. Eftersom Polen aktivt stöder de två ländernas strävan efter Natomedlemskap har det rått konflikt med den ryska linjen.

När Moskva i februari 2022 drog i gång en fullskalig militär invasion av Ukraina ställde sig Polen i främsta ledet bland länder som krävde skarpa sanktioner mot Ryssland. Polen uttryckte skarp kritik mot den ryska annekteringen av ukrainska Krimhalvön i mars 2014 och rysk inblandning i de påföljande striderna i östra Ukraina. Polen förespråkade tuffare sanktioner mot Ryssland än de som EU införde. Som följd förbjöd Moskva import av vissa polska jordbruksprodukter. Under Ukrainakriget har Polen fått en nyckelroll inte minst som transport- och servicenav för västmakternas militära hjälp till Ukrainas försvar.

Skärpt politik mot Ryssland

Som medlem i EU deltar Polen i de sanktioner som unionen infört mot Ryssland på grund av landets angreppskrig mot Ukraina. Sanktionerna är de mest långtgående i EU:s historia och omfattar bland annat åtgärder riktade mot personer eller enheter som anses verka för att undergräva Ukrainas oberoende. Bland personer eller enheter (som banker och militära företag) på denna lista märks president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, ledamöter i parlamentet, tjänstemän, oligarker och Putin-lojala propagandister. Personerna får inte resa in i EU och både personer och enheter på listan har fått sina eventuella tillgångar inom EU frysta. Ryska banker har därutöver kopplats bort från det internationella systemet för banköverföringar, Swift. Vidare har EU stoppat en stor del av sin handel med Ryssland. EU exporterar till exempel inte längre varor som stärker Rysslands krigföringsförmåga eller industriella kapacitet. Samtidigt har EU slutat köpa ryska råvaror, bland annat rysk olja som transporteras sjövägen. EU-fartyg får inte heller skeppa rysk olja till andra parter såvida inte priset på oljan ligger under ett visst tak. Läs mer om sanktionerna här.

En annan konflikt med Ryssland har handlat om avskjutningsramper som Bush-regeringen i USA planerat på polsk mark. Raketerna skulle enligt amerikanerna skydda mot långdistansrobotar från länder som Iran eller Nordkorea. Moskva motsatte sig systemet, övertygat om att det skulle utgöra ett hot mot Ryssland. Som svar har Moskva planerat kortdistansraketer i Kaliningrad, några få kilometer från Polens gräns, med en räckvidd som täcker även en stor del av Sverige. I slutet av 2023, i den nya verklighet som etablerats genom krig i Ukraina, meddelade Polen att den nya amerikanska basen i Redzikowo 15 mil från Kaliningrad stod redo att tas i bruk, ett Natosamarbete där det också ingår en bas för luftvärn i Rumänien, radar placerad i Turkiet och fartyg i östra Asien.

President Lech Kaczyńskis död i en flygolycka i ryska Smolensk 2010 hade dessförinnan lett till ett oväntat men kortvarigt närmande mellan Polen och Ryssland. Ryska makthavare erkände efter dödsolyckan Sovjetunionens skuld i massakern på tusentals polska officerare i Katyn utanför Smolensk och hemliga historiska arkiv öppnades. Rysslands dåvarande president Dmitrij Medvedev besökte Polen och den polske regissören Andrzej Wajdas film om massakern visades i rysk TV. Wajda dekorerades med en rysk medalj.

Efter regeringsskiftet 2015 riktade Polen hård kritik mot den ryska utredningen av kraschen i Smolensk. 2016 tillsatte den konservativa polska regeringen en ny utredning. Regeringspartiet PIS, med en bror till den i kraschen omkomne förre presidenten Lech Kaczyński i en ledande roll, hade länge ifrågasatt slutsatsen att olyckan berodde på misstag av piloterna och av ryska flygledare i dåligt väder. Enligt PIS kan den dåvarande regeringen och ryska myndigheter ha legat bakom en komplott. 2019 inleddes en gemensam polsk-rysk utredning. Samtalstonen mellan Warszawa och Moskva var då återigen giftig, med ordkrig om Polens roll i andra världskriget.

Förbindelserna med Israel präglas tidvis av ömsesidig bitterhet som bottnar i det faktum att nazityska utrotningsläger till stor del var belägna på polsk mark. Från polsk sida slår man sårat ifrån sig anklagelser om utbrett judehat även i Polen. Rysslands krig i Ukraina har lett till att Israels regering tonat ned konflikten. Ett uttalat syfte är att israeler som flyr från ett Ukraina i krig ska slippa krångel om de lyckas ta sig till Polen.

Tyskland och EU

Tyskland har, vid sidan av USA, under en följd av år varit Polens viktigaste politiska bundsförvant. Efter Tysklands återförening 1990 var det av avgörande betydelse för Polen att få sin västliga gräns slutgiltigt erkänd genom ett folkrättsligt bindande fördrag. Sedan gränsavtalet antagits av båda ländernas parlament slöts även ett avtal om vänskapliga förbindelser 1991. Relationerna till Berlin ansträngdes dock när Polen från regeringsskiftet 2015 antog en rad lagar som Tyskland, liksom flertalet EU-länder, ansåg hota den polska rättssäkerheten och demokratin. Polen har också motsatt sig ett Tysklandsstött kvotsystem för fördelning av flyktingar mellan EU-länderna. I den polska valrörelsen 2023 var tonläget sådant att den liberale Donald Tusk, som varit både polsk premiärminister och EU:s "president", från PIS-håll beskrevs som tysk agent. Tusks nya regering har emellertid, precis som PIS gjorde, framfört att dagens Tyskland borde betala skadestånd till Polen för skador som vållades när Nazityskland höll Polen under ockupation (se Äldre historia).

Stödet bland polackerna för medlemskap i EU var länge stort. Andelen EU-anhängare växte från folkomröstningen 2003, då över tre fjärdedelar av väljarna röstade för medlemskap, till mitten av 2010-talet. Donald Tusk förde som premiärminister 2007−2014 aktiv EU-politik innan han själv blev ordförande i Europeiska rådet.

De konservativa regeringarna 2015−2023 förde mer EU-skeptisk politik. Lagar har antagits som fått besk kritik från EU-kommissionen, EU-parlamentet och Europarådet. Lagarna berör polska domstolars och domares ställning samt statsägda mediers oberoende, liksom förutsättningarna för polisens och underrättelsetjänsternas arbete. EU har anklagat lagarna för att inskränka rättssäkerheten i Polen och hota demokratin. Från EU-håll har man också försökt koppla EU:s budget till hur medlemsländerna hanterar rättsstaten och demokratifrågor (se Kalendarium). Polens relationer till unionen och de flesta av dess medlemsländer försämrades av detta. Polen kom också på kant med EU i fråga om fördelningen av flyktingar som kom till Europa från främst Mellanöstern under 2015, då Warszawa varit ovilligt att ta emot den kvot som landet blivit tilldelad. 2020 fälldes Polen liksom Ungern och Tjeckien i EU-domstolen för att ha trotsat fördelningsbesluten.

I juni 2016 överlämnade EU en formell varning till den polska regeringen. I december 2017 aktiverade EU-kommissionen Artikel 7 i Lissabonfördraget mot Polen, vilket innebar att en sanktionsprocess inleddes och att landet på sikt skulle kunna förlora sin rösträtt i unionens beslutande institutioner. Det var första gången Artikel 7 aktiverades mot ett medlemsland. De senaste årens utveckling till trots är EU fortfarande en central källa till såväl finansiellt som säkerhetspolitiskt stöd för Polen. 2021 skärptes motsättningarna, när Polens författningsdomstol kom fram till att delar av EU:s fördrag inte är förenliga med Polens konstitution (se Kalendarium).

I ljuset av Rysslands invasion i Ukraina 2022 visade Polen även under konservativa PIS ledning mindre benägenhet till konfrontation med EU, men motståndet mot utomeuropeisk flyktinginvandring är starkt.

Det finns ett utvecklat politiskt samarbete mellan de centraleuropeiska länderna. Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern möts inom den så kallade Visegradgruppen, som även har en gemensam snabbinsatsstyrka (Visegrad EU Battlegroup). Mötena mellan de polska, tyska och franska stats- och regeringscheferna samt utrikes- och försvarsministrarna är täta, inte minst inom den så kallade Weimartriangeln. 

USA med allierade

USA:s dåvarande president Barack Obama meddelade 2009 att Bushs planer på en robotsköld skulle rivas upp till förmån för ett mer rörligt robotförsvar på land och i vatten. Polen accepterade det nya programmet, om än med ovilja. Efter den ryska annekteringen av Krim 2014 lanserade Obama en ny säkerhetsplan för Europa i syfte att försäkra sina europeiska allierade om fortsatt militärt stöd. Planen gick ut på att inrätta en fond som skulle användas för att stationera ut fler amerikanska soldater och mer militär utrustning i Europa för att stärka Natos gräns mot Ryssland (se ovan).

Storbritannien var länge Polens nära allierade i EU när det gällde bland annat försvarsfrågor och den fria marknaden. Men relationerna blev kärvare när Polen ledde kampen för växande EU-fonder, medan britterna ville minska EU:s budget. Det brittiska beslutet att lämna EU väckte oro i Polen för att förlora en allierad inom unionen, inte minst i kravet på fortsatt hårda sanktioner mot Ryssland.

Polen hade tidigare kärva relationer med Frankrike, som befarades vilja skapa en elitklubb av euroländer som skulle ställa Polen utanför. Flera franska presidenter har dock försökt vårda förbindelserna, och franska företag hör till dem som investerat mest i Polen. 

Östra grannskapet

Avtal om goda grannförbindelser undertecknades i början av 1990-talet med Ryssland, Ukraina, Belarus och Litauen, men som led i EU-anpassningen införde Polen visumtvång för ryssar, belarusier och ukrainare 2003. Under en ekonomisk kris inom eurozonen i början av 2010-talet intog landet en hållning som låg nära den tyska, med krav på hårda åtstramningar för skuldsatta länder som Grekland.

Polen är angeläget om att Ukraina bevarar sin självständighet och stärker sina band till Europa. Polen gav aktivt stöd till demokratirörelsen, den ”orangea revolutionen”, i konflikten kring presidentvalet i Ukraina 2004, och har senare uttalat stöd för regimkritiker i Belarus, varav en del lever i polsk landsflykt. I det läge som uppkom genom Rysslands invasion i Ukraina 2022 är Polen det land som tagit emot flest ukrainska flyktingar. Samtidigt har delar av näringslivet, i synnerhet åkeribranschen och lantbruket, motsatt sig att ge Ukraina tillgång till marknaden i Polen.

Sverige och Polen samarbetar inom det så kallade Östliga partnerskapet, ett EU-projekt till stöd för EU:s östliga grannar, inte minst Ukraina och Georgien. Sverige stödjer utvecklandet av närmare relationer mellan EU och länder i den forna sovjetiska intressesfären.

Relationerna med Litauen har historiskt varit komplicerade. Polen har bland annat anklagat Litauen för diskriminering av landets polska minoritet, som officiellt inte fått skriva sina namn med polsk stavning. Fram till mitten av 2010-talet anklagade Litauen i sin tur Polen för att förbättra relationerna med Ryssland på Litauens bekostnad. Denna kritik upphörde då båda ländernas relationer med Moskva försämrades 2014. 

Försvar

I samband med Rysslands annektering av Krim 2014 beslöt Polens regering att förskjuta tyngdpunkten i sitt militära försvar till landets östra gräns. Parlamentet beslöt också att under en tioårsperiod satsa 33,6 miljarder euro på att stärka försvaret, bland annat genom ett nytt robotförsvar och stärkt luftvärn. Genom satsningen nådde Polen upp till Natos rekommendation att lägga två procent av BNP på försvaret. Mot bakgrund av Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina har regeringen fattat beslut om höjningar. I januari 2023 höjdes målet till att motsvara fyra procent av BNP. I 2024 års budget ska utgifterna överstiga fyra procent, uppgav president Duda i september. Upprustning sker genom stora beställningar hos försvarsindustriföretag.

2014 ingick Ukraina, Polen och Litauen ett avtal om att bygga upp en gemensam brigad för att stärka och modernisera det ukrainska försvaret, en brigad med högkvarter i Lublin i östra Polen.

2016 beslutade Polens regering att under 2017 utöka försvarsmakten från 100 000 man till 150 000 på grund av det oroliga internationella läget. Av de nya 50 000 soldaterna skulle 35 000 ingå i en halvmilitär styrka med uppgift att hindra rysk infiltration i de östra provinserna. Samma år meddelade regeringen att ett nytt hemvärn skulle få i uppgift att skydda gränsen mot Ryssland. Dess uppgift beskrevs som att främst slå tillbaka mot den form av hybridkrig som Ryssland börjat tillämpa i Ukraina och som har byggt mer på desinformation, ryktesspridning och stöd till medlöpare än på öppen krigföring. Styrkan ska enligt beskeden bestå av 53 000 man, de flesta frivilliga.

Polen oroas också av det uppsagda kärnvapenavtalet INF mellan USA och Ryssland 2019.

En snabbinsatsstyrka som Nato inrättade 2002 aktiverades för första gången 2022, till följd av Rysslands öppna krig mot Ukraina. Alla de 30 medlemsländerna samtyckte, enligt reglerna, till att använda styrkan till att stärka Natos östra flank. Styrkor omfattande sammanlagt 40 000 man ska kunna vara redo inom ett par dagar. Redan 2016 meddelade USA att 1 000 amerikanska soldater samt ett antal stridsvagnar skulle placeras ut i Polen som led i Natos förstärkning österut. Även ett brigadhögkvarter skulle placeras i landet. Eftersom Nato förbundit sig att inte ha permanenta baser i tidigare medlemmar av Warszawapakten skulle soldaterna förflyttas enligt ett roterande schema. 2019, då relationerna mellan USA och Ryssland försämrats, hade USA cirka 4 000 soldater i Polen och uppgav att antalet skulle växa. 2023 öppnades en amerikansk bas för robotförsvar i norra Polen (se ovan).

2020 undertecknades avtal om polskt köp av 35 amerikanska stridsflygplan. 2021 meddelades Polens beslut att köpa in 24 drönare tillverkade i Natolandet Turkiet. 2022 tecknades kontrakt om köp av 366 USA-tillverkade stridsvagnar och 92 Apachehelikoptrar. 2023 räknade Polen med att ta emot de första exemplaren av amerikanska Himars, ett mobilt system för artilleriraketer med hög precision och uppemot 30 mils räckvidd.

Från Sydkorea har ett stort antal pansarfordon, attackflygplan och haubitsar (artilleripjäser) beställts. Den polske analytikern Mariusz Cielma beräknade 2022 att de order som placerats hos sydkoreanska tillverkare så långt värderades till uppemot 12 miljarder dollar.

(Himars har sedan Polens beställning gjordes också använts av Ukrainas försvarsmakt och bidragit till att jämna ut styrkeförhållandena mot ryska invasionsstyrkor. Stridsvagnar som Polen beställer från olika länder ersätter pansar av sovjetisk tillverkning som har överförts till Ukraina.) 

I slutet av 2017 ingick Polen och Storbritannien ett avtal som reglerar det bilaterala försvarssamarbetet efter britternas utträde ur EU: gemensamma övningar, utbyte av underrättelser med mera. I kölvattnet av Rysslands invasion i Ukraina 2022 meddelade Storbritannien att dess senaste luftvärnssystem Sky Sabre, med medeldistansrobotar, ska förstärka Polens försvar.  

Polen slöt upp bakom USA:s krig i Irak 2003, trots att landets europeiska partner Tyskland och Frankrike intog en annan hållning. Polen såg det som en nödvändighet i kampen mot terrorism, diktatur och förtryck, samtidigt som landet gick sin bundsförvant USA till mötes. 2008 togs de sista polska soldaterna hem från Irak. I stället sände Polen förstärkningar till de Natoledda Isafstyrkorna i Afghanistan, där de stannade till 2014.

LÄSTIPS – läs mer om Polen i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Polskt ödesval viktigt för hela Europa (2023-10-02)
Kriget får Polen att brösta sig i Europa (2023-04-17)

Om våra källor

Fakta – försvar

Armén
58 500 man (2022)
Flygvapnet
14 300 man (2022)
Flottan
6 000 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
2,12 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
4,6 procent (2021)

Polen – Ekonomisk översikt

Polen har haft god ekonomisk utveckling under det senaste kvartsseklet. På senare år har Polen haft högre ekonomisk tillväxt än EU som helhet och har klarat covid-19-pandemin bra, men det internationella krisläge som utlösts av kriget i grannlandet Ukraina sätter Polen på svåra prov.

Polen är traditionellt ett jordbruksland och lantbruket är fortfarande betydelsefullt även om tillverkning, handel och tjänster har utvecklats mer sedan övergången till marknadsekonomi på 1990-talet. Jordbruket har liksom den viktiga gruvindustrin problem med låg produktivitet men sektorerna sysselsätter drygt en tiondel av arbetskraften vardera. Näringar med god utveckling är turism, tillverkningsindustri och läkemedel. Även byggbranschen har gått bra. Sämst har utvecklingen varit för den tunga industrin, som varven och verkstadsindustrin. 

Med både bruttonationalprodukten (BNP) och köpkraften sammanvägd rapporterades 2022 att levnadsstandarden i Polen nått över 80 procent av genomsnittet i EU-länderna.

Relativt låga löner ger fortfarande polskt näringsliv en konkurrensfördel gentemot andra EU-länder. Omkring en miljon ukrainare har brukat gästarbeta i Polen, det handlar i stor utsträckning om säsongsarbete i jordbruket. Ukrainarna har ersatt polsk arbetskraft som flyttat till andra EU-länder sedan Polen blev medlem av unionen 2004. Det polska näringslivet oroar sig för att också ukrainare ska ta plats i stor skala på arbetsmarknaden inom EU. Särskilt noga följer Polen hur lagstiftningen kring arbetstillstånd utvecklas i Tyskland, där löneläget är högre.

Krisen i Ukraina har fått EU att släppa in ukrainska åkerier på EU-marknaden. Konkurrensen retar polska åkare och lantbrukare som protesterat genom att blockera gränsövergångar.

Farväl till planekonomin

Under kommunisttiden prioriterades tung industri på bekostnad av jordbruk och lätt industri. Näringslivets låga produktivitet, höga produktionskostnader, resursslöseri, miljöförstöring samt regimens oförmåga att tillgodose behoven av livsmedel, bostäder och konsumtionsvaror bidrog starkt till kommunistsystemets sammanbrott.

De marknadsekonomiska omdaningar som inleddes 1989 medförde minskad trygghetskänsla, ständiga förändringar, nedläggningar och omstruktureringar. Den första demokratiska regeringen satsade på att åstadkomma ett snabbt ekonomiskt systemskifte. Det skedde genom den så kallade Balcerowiczplanen. I ett slag släpptes priserna fria och de flesta statliga subventioner avskaffades. Valutan, złoty, devalverades och gjordes konvertibel (det vill säga att den kunde växlas mot västvaluta). Marknaden öppnades för utländsk konkurrens och exportbegränsningar togs bort. Stora delar av den tunga industrin avvecklades, medan konsumtionsvaruindustrin och tjänstesektorn utvecklades.

Kommandoekonomins sammanbrott innebar en skarp ekonomisk nedgång för alla länder som tillhört östblocket. Under 1990-talets två första år föll Polens BNP med över 17 procent. Ändå klarade landet omställningen till marknadsekonomi bättre än andra stater i det forna Östeuropa, där BNP-minskningen i flera fall var över 50 procent. 

Långvarig tillväxt

Sedan 1992 har Polens ekonomi mestadels vuxit med cirka 4−5 procent per år. 2006–2008 nåddes ett årligt snitt på 6 procent. Även efter en internationell finanskris som utbröt 2008 gick polsk ekonomi bra. Åren efter det var Polen, medlemsland sedan 2004, det enda EU-landet med positiv tillväxt. 2011 var Polens tillväxt 4,3 procent, klart bättre än EU som helhet.

Ekonomin fortsatte att växa. Undantaget var, före kriget i Ukraina 2022, coronakrisens år 2020. Inför den chock som pandemin utlöste utlovade Polens regering stödåtgärder. Statens utgifter ökade med 22 procent under året. Anställda och egenföretagare som ställdes utan inkomst fick en del av sina förlorade löner, företag fick kreditgarantier och frist med åtaganden gentemot staten. Åkeribranschen har haft särskilt starka skäl att frukta kännbara effekter trots EU:s ansträngningar att hålla i gång varuleveranser över gränserna. Polska åkare har cirka 30 procent av den europeiska marknaden, med 4 000 transportföretag och bortåt 400 000 chaufförer.

Facit av pandemin blev att Polens ekonomi krympte med 2,7 procent 2020. Men även det var bättre än vad många andra länder tvingades visa upp, och det gick snart uppåt igen. Efter ett starkt sista kvartal 2021 landade facit på att BNP vuxit med 5,7 procent under året.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 sätts Polen emellertid på nya prov. Utöver skenande energipriser, annalkande lågkonjunktur och ett starkt upplevt behov av att öka försvarsutgifterna är Polen det enskilda land som tagit emot flest flyktingar från Ukraina, omkring en och en halv miljon. Regeringen har också meddelat att försvarsutgifterna ska öka så att de motsvarar över 4 procent av BNP.

Ukrainakriget har bromsat den återhämtning man väntat sig efter pandemin, och ökat risken för inflation. 2023 blev facit 0,2 procents BNP-tillväxt under året, men prognoserna för 2024 är bättre.

Avvaktar med euron

I enlighet med villkoren för Polens EU-medlemskap ska złotyn ersättas med euron så snart landet klarar kraven – det vill säga låg inflation, liten skuldsättning och små budgetunderskott – samt när situationen inom eurozonen har stabiliserats, tillägger numera den polska regeringen. Eurokrisen fick Polen att hålla igen, trots att landet senare lätt skulle kunna ha blivit redo för euron. Av opinionsmätningar på senare år framgår att stödet för EU-medlemskap har förblivit starkt hos de tillfrågade polackerna, medan uppemot tre fjärdedelar vill behålla złotyn.

Över två tredjedelar av Polens export och en nästan lika stor andel av importen sker inom EU. Tyskland är Polens största handelspartner.

Polen är också en av de EU-medlemmar som får mest i bidrag från Bryssel, från strukturfonder och från fonder som ska hjälpa eftersatta regioner att komma i fatt övriga EU. Det är delvis tack vare det som Polens ekonomi har gått bättre än övriga EU. Omfattande vägbyggen och stora byggprojekt som genomfördes inför fotbolls-EM 2012 har finansierats med EU-medel.

Polen ledde därför kampen mot planerade nedskärningar i EU:s budget 2014–2020. Landet hävdade att ökade investeringar var en väg ut ur eurozonens kris. Men Polen riskerar att förlora i inflytande i Bryssel, om man samtidigt vill skjuta upp sitt eget inträde i eurozonen. Det konservativa partiet Lag och Rättvisa (PIS) har i regeringsställning dragit på Polen rättsliga konflikter med EU, bland annat genom att minska rättsväsendets oberoende (se Aktuell politik). EU:s budgetar har blivit arena för dragkamp mellan medlemsländerna, där Polen under PIS motsatte sig  demokrativillkor.

Problem att lösa

Redan före coronakrisen och Ukrainakriget fanns det, trots Polens goda utsikter, utmaningar. Arbetslösheten, som ökade åren efter eurokrisen från 2009, var fortsatt hög, och beroendet av EU-stöd och utländska investeringar (främst från andra EU-länder) fortsatt stort. Produktiviteten inom några sektorer, inte minst jordbruket och gruvindustrin, är låg.

Samhällets beroende av kol har lett till att  gruvorna fortfarande sysselsätter många: 82 000 personer 2020, trots att gruvor också har stängts. Statliga JSW, som producerar kol till stålindustrin, hade fler än 30 000 anställda i slutet av 2019. I april 2021, när regeringen gjorde upp med fackliga organisationer om att kolgruvorna ska fasas ut till 2049, i linje med miljökrav från EU, beräknade man att 120 000 personer skulle bli berättigade till omställningsbidrag. 

Bristen på jobb har gjort att unga polacker sökt sig utomlands, vilket dränerat landet på välutbildad arbetskraft. Ett annat problem är stigande kostnader för en åldrande befolkning. För att behålla unga i landet (och säkra en valseger) lovade regerande PIS inför parlamentsvalet 2019 att avskaffa inkomstskatten för nästan alla under 26 år.

Sedan den konservativa regeringen tillträdde 2016 hade den också drivit en "Plan för ansvarsfull utveckling", som innebar ökad statlig kontroll av ekonomin, i synnerhet över banksektorn och mediebranschen, som de nya styrande ansåg dominerades alltför mycket av utländskt ägande och kapital. Regeringen rev också upp ett beslut om höjd pensionsålder som klubbats i parlamentet 2012. Det har beräknats kosta 2,3 miljarder euro årligen (se Sociala förhållanden).

Med flera sådana dyra reformer i bagaget aviserades också upprustning av försvarsmakten med stora inköp av materiel. Även efter regeringsskiftet kan man räkna med fortsatt höga försvarsutgifter.

Sedan demokratiseringen inleddes 1989–1990 har alla regeringar lovat satsningar på motorvägar, men byggandet gick sakta. Först i samband med att EM i fotboll hölls i Polen och Ukraina 2012 blev flera nya motorvägar klara. Framkomligheten, speciellt i storstäder som Warszawa, har försämrats under åren av snabb tillväxt då många fler har kunnat köpa bil.

Den första höghastighetsjärnvägen, mellan Gdynia och Kraków via Warszawa, invigdes 2014.

Floderna spelar en förhållandevis viktig roll som förbindelseleder inom landet. De viktigaste hamnarna vid Östersjön är Gdynia, Gdańsk och Szczecin. Regeringen har planer på att bygga en kanal genom Wisłanäset (Vistulanäset), som är en smal landtunga genom Östersjön i nordöstra Polen. Den ska göra det möjligt för fartyg från hamnen i Elbląg att ta sig ut i Östersjön utan att behöva passera ryskt vatten (Kaliningrad). Elblągkanalen från 1800-talet, som påminner om Göta kanal, används mest för fritidstrafik.

Polen blev medlem av EU:s Schengensamarbete 2007, vilket innebär att landets gränser numera är öppna för alla medborgare inom Schengenområdet, med undantag för smittskyddsåtgärder. De flesta turister kommer från Tyskland, vanligtvis för handel. Prisskillnaderna på varor kan vara stora. Liknande förhållanden råder vid andra gränser, även om prisgapen mellan Polen å ena sidan och Ryssland, Litauen, Belarus (Vitryssland), Ukraina, Slovakien och Tjeckien å andra sidan inte är lika stora. På båda sidor av gränserna har många handeln som huvudsaklig inkomstkälla.

Ett 30-tal kurorter erbjuder behandling med gyttjebad och vatten från hälsobrunnar. Zakopane i bergskedjan Höga Tatra är en internationellt känd vintersportort.

Om våra källor

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
18 321 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
4,9 procent (2022)
Total BNP
688 177 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
2,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP
29,8 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
56,8 procent (2022)
Inflation
13,8 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
49,6 procent (2022)
Valuta
zloty
Varuexport
360 542 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
381 187 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-9,6 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
108 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
stålverksprodukter och maskiner, fartyg, järnvägsvagnar, bilar, möbler och trävaror, kläder, livsmedel, stenkol
Största handelspartner
Tyskland, Storbritannien, Ryssland, Kina, Italien

Polen – Naturtillgångar, energi och miljö

Polen har betydande naturtillgångar, inte minst kol. Men stort beroende av kol för elproduktion och värme skapar också växthusgaser och luftföroreningar. Kriget i grannlandet Ukraina, som skickade iväg de internationella energipriserna uppåt, har satt fart på kärnkraftsplaner.

Stora reserver finns av stenkol, brunkol, koppar och svavel. Kopparfyndigheterna i Dolny Śląsk (Nedre Schlesien) anses vara bland de största i världen och förekomsten av svavel tillhör de rikaste i Europa. Mindre mängder av olja, naturgas och järnmalm utvinns. Vidare finns zink, bly, nickel, kobolt, krom, bergssalt, kaliumsalter, fosfater, lera, krita, kvarts och marmor.

EU trycker på för att den miljöskadliga kolbrytningen ska upphöra (se Kalendarium). Särskilt en stor kolgruva i söder, Turówgruvan, har orsakat osämja med andra EU-länder. Senast 2050 vill EU att gruvorna ska stängas. För att lyckas med det planerar Polen också för kärnkraft.

Kol är den viktigaste källan till uppvärmning, och om den egna produktionen inte räcker räknar man med att importera. Två tredjedelar av de polska hushållen förlitar sig på kol eller avfall för att få värme.

Inom EU har Polen utverkat flera undantag och tidsfrister för omställningen till en mindre miljöbelastande energisektor, eftersom landet fruktar att en sådan omställning ska leda till kraftiga prishöjningar för hushållen eller industrin.

Drygt en femtedel av Polens årliga konsumtion av  fossilgas (naturgas) utvinns i landet, resten köps från utlandet. Den mesta gasen har tidigare köpts från Ryssland, men genom avtal med bland andra USA och Norge ska den ryska gasen ersättas. Även andra viktiga avtal har undertecknats de senaste åren. 2015 skrev Polen avtal med EU om att leverera gas till Estland, Lettland och Litauen via en ny ledning. 2020 fick ett italienskt bolag i uppdrag att bygga en ledning i Östersjön, söder om Skåne, för leveranser av gas mellan Danmark och Polen. Båda projekten bygger på EU-finansiering och syftar till att göra Polen och de baltiska staterna mindre beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Till följd av Rysslands invasion i Ukraina 2022, som medfört minskade ryska gasleveranser västerut, har tempot ökat i flera projekt. Polen och grannlandet Slovakien har invigt en pipeline som kopplar ihop de båda ländernas gasnät. Polen ska på det sättet kunna ta emot gas från Algeriet via Italien och Slovakien, medan Slovakien kan få gas från Nordsjön via Polen.

Polen har tillgångar av skiffergas, det vill säga gas som är lagrad i skiffersten. Framtida utvinning genom hydraulisk spräckning (frackning) skulle kunna minska Polens beroende av gasimport. Och även om det fortfarande handlar om ett fossilt bränsle, ser Polen i skiffergasen en möjlighet att minska koldioxidutsläppen från stenkol. Därmed skulle Polen kunna närma sig EU:s miljökrav. 

En del av ett ledningsnät för olja som förbinder Uralbergen i Ryssland med östra Tyskland löper genom Polen. Huvuddelen av oljan från Ryssland, som begränsas genom EU-sanktioner till följd av den ryska invasionen i Ukraina, levereras till två tyska raffinaderier nära gränsen mot Polen. Ledningsnätet Druzjba (”Vänskap”) går tillbaka på handelsförbindelserna i Östeuropa före järnridåns fall och passerar Belarus på vägen till Polen.

Gasledningen Yamal, som också går från Ryssland via Belarus till Polen, är byggd efter Sovjetunionens sönderfall. Polens regering meddelade sent 2022 att ryska Gazproms andel (48 procent) i ett bolag som äger gasledningen förstatligas. Polska staten har tidigare ägt 52 procent av bolaget.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Kol är tills vidare Polens viktigaste energikälla och står för uppemot 40 procent av behovet. Därutöver är Polen beroende av olja (30 procent) och av den importerade fossilgasen (20 procent). Förnybara energikällor står för ungefär en tiondel av energiförbrukningen.

Cirka 70 procent av elektriciteten framställdes ur kol 2022. Närmare 20 procent kommer från förnybara energikällor och resten främst från fossilgas. Målet (som kan komma att påverkas av Ukrainakrisen) har varit att kolet ska stå för 60 procent av elen 2030 och 30 procent 2040.

Elkonsumtionen per invånare placerar Polen på ungefär plats 50 bland världens länder, men den samlade energikonsumtionen per invånare ger Polen en placering bland de 30 länder där befolkningen konsumerar mest, eftersom man eldar så mycket med kol.

Planer på ett första kärnkraftverk vid Östersjökusten tillkännagavs 2011 och 2014 gav regeringen klartecken till bygget av två reaktorer som ska stå färdiga 2033. Mer kärnkraft diskuteras.

KLIMAT OCH MILJÖ

Polens utsläpp av växthusgaser placerar landet bland de 25 länder som släpper ut mest. Inom EU intar Polen plats nummer 5; samma placering gäller om man slår ut utsläppen per invånare. I hela världen har nästan 35 länder större utsläpp räknat per invånare. Under en trettioårsperiod fram till 2020 (senast uppmätta år) minskade Polens utsläpp med 20 procent men utvecklingen har fluktuerat stort. Sedan 2017 har dock trenden varit nedåtgående.

Polen är part i Parisavtalet som EU-medlem och som egen nation. Alla EU-länder har en gemensam och uppdaterad nationell klimatplan (NDC), där målet är minst 55 procents minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Målet för nettonollutsläpp är detsamma: 2050. 

Solenergi har börjat tas i bruk, men dess andel av förbrukningen är liten. Forskaren Olga Malinkiewicz har uppmärksammats för en metod att utveckla solceller som skulle kunna göra solenergi billigare. Malinkiewicz använder perovskit, ett mineral som upptäcktes i Uralbergen redan 1830, men hon bygger vidare på en japansk metod som bara kunde brukas på material som tål höga temperaturer. Hennes nya material har testats i Japan och av byggbolaget Skanska, på en byggnad i Warszawa.

Utbyggnaden av vindkraft på land har försvårats av att regelverket ändrades 2016. Vindkraftverk måste sedan dess placeras långt från byggnader. 

Klimatutmaningar

Polen tillhör de länder som är minst sårbara för klimatförändringar. En jämförelse med andra länder i världen (ND-Gain) placerar Polen bland de 20 länder som ligger bäst till (se listan här). 

De koleldade elkraftverken använder i stor utsträckning gammal teknik, med stora utsläpp. Att regeringen planerar för elproduktion som inte bygger på kol betyder inte att kolförbrukningen minskar omedelbart.

Temperaturmätningar som gjorts i staden Toruń i mellersta Polen under cirka 140 år har visat på förändrade årstidsmönster. Vintrarna blir kortare och somrarna längre.

Övriga miljöproblem

Utsläppen av framför allt koldioxid och svaveldioxid från kolförbränningen leder till luftföroreningar och försurade vattendrag. Utsläpp från jordbruk och industri hamnar delvis i Östersjön. Samtidigt är södra Polen ett av de områden i Europa där luftföroreningarna är störst. Utifrån halten av farliga småpartiklar i luften brukar Kraków och Katowice placera sig bland de mest luftförenade städerna i Europa.

Under de senaste dryga två decennierna har miljön i Polen ändå förbättrats. Den tunga industrin har delvis ersatts av en mer miljövänlig lätt industri. Även miljömedvetenheten bland polackerna har ökat. I Warszawa bröt skådespelerskan Grażyna Wolszczak mark när hon stämde staten för att ha äventyrat hennes hälsa genom att inte begränsa utsläppen: hon vann målet 2019. 

Polen är ett av de länder som tar emot plastsopor från andra länder, i synnerhet Tyskland, Storbritannien och Italien. I allmänhet bränns soporna, och det är också vanligt att de dumpas olagligt i naturen. Miljöorganisationer och det internationella polissamarbetet Interpol varnar för att sophantering har blivit en lönsam bransch för organiserad brottslighet. Kina, Malaysia och Turkiet har till följd av larmen begränsat importen, vilket befaras öka problemet i Polen.

Om våra källor

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
2 490 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per invånare
3 972 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
338,38 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
8,93 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
279 224 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
7,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
29 540 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Polen – Jordbruk och industri

Polens klimat är gynnsamt för jordbruk, men landet har få riktigt bördiga jordar. Ändå är över halva landarealen uppodlad. Spannmål, potatis, skinka, gäss, bär och äpplen är typiska exportprodukter från jordbruket. Industrisektorn är varierad. Den växer och har god motståndskraft mot kriser tack vare både stor hemmamarknad och produktion för export.

Polen var enda landet i det forna östblocket där jordbruket till största delen bedrevs av självägande bönder. Närmare tre miljoner privata jordbrukare ägde cirka 80 procent av den odlade arealen. Resten tillhörde statliga jordbruk, vars mark nu är uppstyckad och såld till privatpersoner. Gårdarna är i regel små (i genomsnitt drygt tio hektar) och inte sällan uppdelade på åtskilda jordlotter. Produktiviteten är lägre än på jämförbara västeuropeiska gårdar. Omkring en tiondel av polackerna är sysselsatta inom jordbruket – dubbelt så stor andel som EU-genomsnittet – men säsongsarbete utförs ofta av gästarbetare från Ukraina.

Bönderna utgör en stor och politiskt inflytelserik väljargrupp. Bondeorganisationer driver igenom ekonomiska fördelar för bönderna. Stora statliga anslag betalas ut för att hålla böndernas inkomster uppe. Även EU-medlemskapet medför fördelar, bland annat en stor marknad utan handelshinder och tullar samt kontanta bidrag. Livsmedelsexporten har ökat betydligt sedan EU-inträdet 2004, liksom kvaliteten på produkterna.

Till följd av kriget i Ukraina från 2022 har de internationella priserna på gödningsmedel stigit. Det är en anledning till att Polens regering prioriterar stöd till små och medelstora jordbruk. Polen har emellertid också i ett avseende gått emot EU:s gemensamma Ukrainapolitik genom att inte vilja tillåta ukrainska jordbruksvaror på den polska marknaden, detta för att skydda egna bönder mot konkurens. Till följd av den ryska invasionen 2022 tillät EU skattefri införsel av ukrainska jordbruksprodukter i medlemsländerna. 2024 har Polen en regering som är mer inriktad på EU-samarbete än den tidigare, konservativa ministären, men polska lantbrukare och åkare har protesterat mot varorna från Ukraina genom att blockera gränsstationer och vägar. Klagomålen har aktualiserat nya EU-bestämmelser: ett tak för hur mycket höns, ägg, socker, majs och honung som får föras in tullfritt.

Antalet bönder i Polen minskar sakta men säkert. De små gårdarna väntas få allt svårare att överleva enbart på det som produceras. En vanlig företeelse är så kallade arbetar-bönder, människor som bor på landsbygden och har inkomst från sin gård men samtidigt är anställda i industrin.

På senare år har faran med växtskyddsmedel med neonikotinoider, som enligt forskning orsakar massdöd bland bin, dryftats även i Polen, men regeringen har beviljat dispenser. 

Efter en slakteriskandal 2019, då ett exportföretag avslöjades med att ha tagit emot sjuka slaktdjur, ökade kraven på kvalitetskontroll i livsmedelsproduktionen. För att skydda svinuppfödningen mot pest bedrivs skyddsjakt på vildsvin, men jakten är omstridd. EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet uppgav i början på 2020 att den mycket smittsamma sjukdomen afrikansk svinpest fanns i nio EU-länder, bland dem Polen. Stränga regler rekommenderas för att skydda djurbesättningar mot smittan. Det gäller bland annat hantering av foder och tvätt av kläder och skor för att man inte ska råka föra med sig smittan till gårdar med friska djur. 

Drygt en fjärdedel av Polens yta täcks av skog som förser trä-, möbel- och pappersindustrin med råvaror. Avsevärda nyplanteringar görs. Vid gränsen mot Belarus ligger Białowieżaskogen, ett av Europas få bevarade urskogsområden. Skogen är klassad som världsarv av Unesco. Drygt en tredjedel av skogen är naturskyddad, i resten bedriver staten aktivt skogsbruk. EU har försökt förmå Polen att avstå från att avverka gammelskog i området, men regeringen har bland annat hänvisat till att skogen är angripen av granbarkborre.

Fisk förekommer förhållandevis sällan på den polska matsedeln. Sötvattensfisket (metning är en populär hobby) begränsas av föroreningar i vattendrag och insjöar. Efter andra världskriget byggdes en fiskeflotta upp som främst var verksam i Atlanten och Stilla havet. Den utvecklades till en betydande exportindustri. De senaste decennierna har dock utfiskning, allt bredare ekonomiska zoner och EU:s kvotsystem (inte minst i Östersjön) stängt ute polska trålare från de flesta rika fiskebankar. Mest fångas sill och torsk. Därutöver odlas karp och regnbåge. Karp är ett av inslagen i en polsk julmiddag. Sverige importerar karp från Polen.

Industri

I Polen tillverkas bland annat trävaror, möbler, livsmedel, metallprodukter, maskiner och fordon. Industriproduktionen är vanligtvis stark, bland annat tack vare stor hemmamarknad och omfattande export till andra EU-länder, inte minst Tyskland.

Åren efter 2008, då Europa genomled såväl finanskris som ekonomisk kris i eurozonen, ökade Polens inkomster från industrin, mellan 2005 och 2014 med i genomsnitt 5 procent årligen. De politiska partierna var i grunden ense om den politik som berörde tillverkningsindustrin och förordade en EU- och frihandelsvänlig linje. Även coronakrisen 2020 klarade Polen bättre än de flesta länder tack vare sin diversifierade ekonomi. (BNP minskade bara med 2,7 procent.)

Kommunisttidens tunga industri baserades på tillgångar av stenkol, koppar, svavel, kalk samt på importerad järnmalm och råolja. Vid planekonomins sammanbrott 1989 var stora delar av den industrin föråldrad och präglades av låg produktivitet, höga kostnader, låg kvalitet och stor miljöbelastning.

Omställningen till marknadsekonomi som inleddes i början av 1990-talet gynnade främst lätt industri och livsmedelsindustri samt handels- och tjänstesektorn, som alla utvecklades snabbt. Privatiseringar och nyetableringar gick fort i sektorer där investeringarna inte behövde vara särskilt kostsamma. Många gruvor och företag inom metallurgisk industri, varvsindustri och maskinindustri överlevde inte konkurrensen i en marknadsekonomi. Belastningen på miljön lättade, men Polen är fortsatt beroende av kol för elproduktion och värme. Dessutom sysselsätter gruvorna ännu tiotusentals arbetare.

Biltillverkningen har vuxit mycket sedan kommunisttiden och särskilt efter EU-inträdet. Den står för drygt en tiondel av industriproduktionen och en sjättedel av exporten.  

Privatiseringar och omstruktureringar av statliga storföretag vållade i många fall kontroverser. Under 1990-talets början försvann varje år tusentals arbetstillfällen i kolgruvor och stålverk. Det ledde ofta till strejker och protester.

När omdaningen inleddes var brist på kunskap (speciellt på marknadskunniga företagsledare), undermålig infrastruktur (till exempel dåliga telekommunikationer) och byråkrati med krånglig lagstiftning några av problemen. Medan det marknadsekonomiska kunnandet ökade snabbt, krävs fortfarande satsningar på infrastruktur och på att minska byråkratin.

Ett exempel på hur stor betydelse utländska investeringar har nu är Volkswagen, som har fyra fabriker i Polen och fram till coronakrisen sysselsatte 11 000 polacker. Många polska företag är dessutom underleverantörer till tyska bilföretag. Baksidan är ett beroende av storföretag som väckte oro redan före coronakrisen, eftersom den internationella konkurrensen mellan biltillverkarna är hård. Men även i det ljuset väntas företag i Polen klara sig bättre än motsvarande näringar i grannländerna eftersom Polen har större hemmamarknad. 2021 offentliggjorde Volkswagen planer på att investera i flera batterifabriker och Polen är ett av de länder som uppvaktar VW för att få del av investeringarna. 2022 framkom att Mercedes-Benz ska tillverka elbilar, skåpbilsmodeller, i Polen. 2022 slöts ett licensavtal med kinesiska Geely, som bland annat äger Volvo, om elbilstillverkning, där fordonen väntas börja komma ut på marknaden 2025.

Svenska SKF meddelade 2023 att företaget stänger sin fabrik i engelska Luton efter mer än 100 år. Där försvinner 300 jobb när verksamheten flyttar till Poznań i västra Polen.

Om våra källor

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
2,1 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
47,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
31,0 procent (2020)
Industrins andel av BNP
29,8 procent (2022)