Polen – Aktuell politik

Polen leds av en liberal och EU-vänlig koalitionsregering, men planerade politiska "återställare" efter många år med strängt konservativt styre möter motstånd. Det var när det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PIS) kom till makten som Polen tog ett dramatiskt kliv åt höger, men PIS-ledda regeringar väckte starka reaktioner såväl inom landet som i EU. Dragkamp pågår nu om PIS genomförda lagändringar, som anses hota demokratin genom att begränsa fria medier och inskränka rättssäkerheten.  

Polsk politik har länge varit splittrad mellan Lag och rättvisa (PIS) och krafter i den liberala politiska mitten, detta trots att både PIS och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO) hade bakgrund i fackförenings- och demokratirörelsen Solidaritet som spelade en central roll i Polens frigörelse från kommunismen på 1980-talet (se Modern historia).

Nu har EU-vänliga krafter återfått makten genom parlamentsvalet 2023, efter åtta år med PIS i regeringsställning. Dagens regering med Donald Tusk som premiärminister domineras av Medborgarkoalitionen (KO), som är en utlöpare från PO. Dess ledare Tusk har inte bara varit premiärminister tidigare, utan också haft ledande poster i EU. Tusk var Europeiska rådets ordförande i fem år.

PIS-regeringarnas politik mellan 2015 och 2023, i synnerhet synen på EU, flyktinginvandring, aborträtten och politikernas makt över rättssystemet, kantades av protester. PIS tappade stöd trots att partiet inför valet 2023 bland annat lovade väljarna höjda barnbidrag och såg till att statens energijätte sänkte bränslepriserna. Det kom förnyat motstånd från Medborgarkoalitionen KO, därtill också en alternativ mittenkraft och en bred vänsterallians. Nu är PIS fortfarande landets största parti, men motståndarna nådde tillsammans fler mandat i parlamentet och fick därför möjlighet att ta över makten.  

I fråga efter fråga har Tusks regering börjat riva upp de strängare linjer som drevs av PIS. Det gäller aborträtten, massmediernas ställning och inte minst rättsväsendets oberoende, där den konservativa regeringens hantering av domarkåren drog på sig besk kritik och rättsliga förfaranden. Polen har varit på kollisionskurs med EU. I vågskålen ligger också utbetalningar från EU till Polen.

PIS står i sociala och familjerättsliga frågor långt till höger. 2020 inskränktes aborträtten ändå genom ett domslut i Författningsdomstolen, så att de flesta aborter alltsedan 2021 är förbjudna (se Kalendarium).

Under sitt regeringsinnehav gick de konservativa, som driver starkt nationalistisk politik, in för att öka den statliga styrningen av ekonomin. I näringslivet har PIS placerat partilojala personer i företagsstyrelser. Men det var också de konservativa som valde att beskatta bankerna hårdare, satsa mer på vården och stoppa fortsatt privatisering av offentliga tillgångar. 

PIS chockade emellertid oppositionen och Västeuropas politiska ledare genom att också driva igenom lagar som fått kritik för att vara auktoritära och hota demokratin. Främst har striden stått kring regeringens försök att ta kontroll över rättsväsendet, särskilt Författningsdomstolen och domarkåren. Flera processer har handlat om huruvida nya lagar strider mot Polens grundlag eller mot EU-rätten, Polens åtaganden som medlemsland i EU. Regeringen bytte även ut cheferna för underrättelsetjänsten och kontraspionaget och drev igenom en lag som gav regeringen kontroll över statsägda massmedier. 

Andrzej Duda har som president övergripande ansvar för Polens utrikes- och försvarspolitik. Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT

PIS hade under sina regeringsår stöd hos befolkningen för att inte släppa in flyktingar alls. Linjen låg fast till 2022, då det var från grannlandet Ukraina det kom flyktingar, ett land där befolkningen har historiska erfarenheter som liknar polackernas. Även antalet flyktingar från Belarus har ökat. 2023, inför en ny EU-överenskommelse om migrationspolitiken, hamnade Polen genom PIS återigen på kant med andra medlemsländer. Den konservativa regeringen aviserade före valet till sejmen att Polen lägger in veto mot asylpakten. Samtidigt med parlamentsvalet utlystes också en folkomröstning (se Kalendarium).

Polen, som tidigare setts som en konstruktiv partner i samarbetet, positionerade sig under PIS bland den handfull länder i Östeuropa som uttalat skepsis mot EU. Motsättningarna har också lett till formella varningar och rekordböter utdömda i EU-domstolen. 2020 fälldes Polen, liksom Ungern och Tjeckien, i EU-domstolen för sin vägran att fördela flyktingar mellan EU:s medlemsländer.

Men PIS löften om bland annat höjda pensioner, barnbidrag och sänkt skatt för unga löntagare har varit populära och bidragit till starkt väljarstöd för PIS, som fram till 2023 fortsatte att kontrollera underhuset, även om det skedde i allians med mindre partier till höger. 

Coronapandemin fick PIS-regeringen att utlova stöd till krisbranscher. Dessutom vidtogs åtgärder mot smittspridning. Men presidentval genomfördes 2020 trots risken för spridning av covid-19. Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski kom att bli oppositionens starkaste kandidat. Med Medborgarplattformen (PO) i ryggen lyckades han nästan, men bara nästan, rubba Andrzej Duda.

Med Duda omvald på presidentposten kunde PIS konservativa politik lättare fortsätta, inte bara de välfärdsreformer som var populära utan också motståndet mot aborter och hbtq-rättigheter. Det är nu, trots maktskiftet, besvärligt för en Tuskledd regering att riva upp PIS-politiken eftersom presidenten, som har mandat till 2025, kan lägga in veto. Presidenten kan därmed tvinga fram krav på så stark majoritet bakom förslag att partierna bakom Tusk får svårt att samla tillräckligt stöd i omröstningar.

Störst är enigheten möjligen i synen på Rysslands invasion i Ukraina 2022. Det ryska angreppet mildrade PIS-regeringens kritik mot EU och minskade klyftan till Västeuropa. Medlemskapet i Nato framstår nu åter, inför ett aggressivare Ryssland, som ett av de viktigaste fokusen i polsk politik. Kort före det parlamentsval som de konservativa förlorade framkom att det också fanns spänningar mellan PIS-regeringen och landets militära ledning. Mitt under Ukrainakrisen lämnade generaler sina toppjobb.

LÄSTIPS – läs mer om Polen i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Polskt ödesval viktigt för hela Europa (2023-10-02)
Kriget får Polen att brösta sig i Europa (2023-04-17)
Polens regering strider mot EU, väljarna – och sig själv (2020-12-01) 
Smolk i Jarosław Kaczyńskis bägare efter valsegern (2019-11-05)

Lag och rättvisa − ödesfråga för Polen. Världspolitikens Dagsfrågor nr 9 2018 

Om våra källor