Polen – Seder och bruk

Polens seder och bruk skiljer sig vanligtvis inte så mycket från de svenska, även om detaljerna kan vara lite olika. Katolicismen är den dominerande religionen, även om den numera möter liberala och sekulära strömningar i samhället och politiken.

På 1880-talet uppstod likhetstecken mellan polack och katolik, och under kommunismen fungerade kyrkor som fristäder för alla som ville känna sig som polacker. Idag säger över 90 procent av befolkningen att de är polacker, vilket innebär att de är födda och uppfostrade i katolsk tradition men inte nödvändigtvis är praktiserande religiösa katoliker.

En utländsk besökare kan få två olika bilder av landet beroende på vem han eller hon talar med. Många är nöjda med de senaste årens utveckling, medan andra anser att läget för Polen är tragiskt, att landet snart kommer att gå under, att Polen är ett rysk-tyskt protektorat och att de demokratiskt valda politikerna är förrädare som av misstag sitter på sina poster. 

Matkultur

Polska mattraditioner skiljer sig från de svenska och är tyskt och östeuropeiskt influerade. Frukosten består vanligtvis av smörgås, olika slags gröt och te (herbata), som i Polen är betydligt vanligare än kaffe. På många arbetsplatser är det näst intill obligatoriskt med en ”andra frukost”, bestående av te, smörgås eller frukt. Efter jobbet, som vanligtvis slutar mellan 14 och 16 på eftermiddagen, skyndar polackerna hem till middagen, dagens viktigaste och största måltid. Då äts gärna tre rätter: en soppa som förrätt, andra rätten består av kött eller fisk, potatis eller ris, och någon grönsak eller råkost (till exempel surkål). Måltiden avslutas med dessert. På kvällen äts oftast kalla smörgåsar men ibland någon lätt varmrätt.

Många äter inte kött på fredagar, av gammal katolsk tradition. Fisk (skaldjur förekommer mycket sällan) räknas inte som kött och är därför tillåten fredagsmat. Tre dagar per år påbjuds ”sträng fasta”: långfredagen, askonsdagen och julafton. På julafton får man dock äta sig riktigt mätt en gång, och då ska det helst vara wigilia − 13 rätter utan kött. Wigilia varierar mellan olika regioner men en sak, den feta fisken karp, förekommer alltid. Den odlas i stora dammar speciellt för julafton. Inför jul kan man se människor på gatorna bära hem kassar med sprattlande, levande fiskar. Karpen tillagas på många olika sätt: stekt, i gelé, på grekiskt vis (i tomater), på judiskt vis (söt, med russin) och så vidare.

Tillhör vodkabältet

Före askonsdagen inträffar fettisdagen då man äter munkar (före klockan tolv på natten!). Dessa munkar motsvarar semlor − både när det gäller tradition och antalet kalorier − och steks i stora fettfyllda kärl på vissa konditorier. De ska vara fyllda med rosenmarmelad. Den dagen ringlar långa köer framför dessa konditorier.

Andra typiska polska rätter är rödbetssoppa: ukrainsk (med grönsaker) eller litauisk (utan grönsaker men med en speciell polsk ravioli). På sommaren består en typisk polsk middag av chłodnik (kall soppa på sur mjölk och färska rödbetsblad), fylld kyckling, mizeria (gurksallad i grädde) och färsk potatis. Och vaniljglass till dessert. På vintern är det inte ovanligt med golonka (stora fläsklägg). En typisk polsk rätt som alltid kan förekomma är bigos (långkokt surkål med viltkött i små bitar). Tidigare förvarades bigos i tunnor över vintern och vid behov höggs en bit av den frusna rätten och vämdes upp. Annan populär mat är kallskuret, som kabanosy (tunna och långa korvar).

Polen tillhör det så kallade ”vodkabältet”. Oret ”vodka” betyder ”det lilla vattnet” på polska. Numera dricker polackerna oftare öl än starksprit. Vin dricks däremot mer sällan, eftersom det är relativt dyrt. 

Könsroller

I Polen har en del artighetstraditioner levt kvar länge, som att män hälsar på kvinnor genom att kyssa dem på handen. Männen håller upp dörren för kvinnor och låter dem passera först, kvinnor får hjälp på och av med kappan och män lämnar sin sittplats åt kvinnor på buss eller spårvagn om alla andra platser är upptagna.

För kvinnors situation i det offentliga livet och på arbetsplatser, se Sociala förhållanden.

Högtider och helgdagar

De kristna helgdagarna är i stort sett desamma som i Sverige: påsk, pingst, allhelgonadagen, juldagen och annandagen. Den 2 november (dagen efter allhelgonadagen som alltid infaller den 1 november) inträffar alla själars dag (som inte är en ledig dag), då ljus tänds på gravarna. Det brukar bli trängsel och trafikstockning vid kyrkogårdar och det ser trolskt ut på kvällen.

De nationella högtiderna är annorlunda. Den 3 maj firas till minne av författningen från 1791 och självständighetsdagen infaller den 11 november. Polacker tar ofta långledigt i samband med tredje maj-firandet. Första maj firas på samma sätt som i Sverige, med tåg och tal inom arbetarrörelsen.

Andra arbetsfria dagar är nyårsdagen (däremot inte nyårsafton och julafton), Kristi lekamens dag (en torsdag i juni) och den 15 september, som är Marie himmelsfärds dag.

Barnen brukar vara lediga från skolan i en vecka under jul och nyår (23 december−1 januari), två veckor under vintern (14 januari−24 februari, beroende på region), några dagar på våren (28 mars−2 april) samt på sommarlovet (29 juni−1 september).

Polacker firar namnsdagar, inte födelsedagar.

Om våra källor

133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

Varukorg

Totalt 0