Kalendarium

Landguidens kalendarier omfattar i första hand händelser av politisk betydelse. I konfliktdrabbade länder nämns bara de mest omfattande våldsdåden. 
Källor: främst nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt regionala medier som EU Observer.

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2022

    • November

    • Massivt bombardemang i Ukraina, Polen träffas

      I Ukraina sker ryska anfall som är bland de mest omfattande hittills i det krig som rasar i grannlandet. Även i Natolandet Polen, nära gränsen, sker nedslag som dödar två personer men förmodas ha skett oavsiktligt. Både Polens regering och Nato kallar till krismöten, medan man försöker utröna om beskjutningen kom från ryskt håll eller från ukrainskt luftvärn.

    • Polen vill slippa rekordböter

      Polen begär att få slippa de dryga böter som landet har dömts att betala till EU. I begäran hävdas att Polen nu har ändrat sitt rättssystem så att det inte finns underlag för att utdöma böter. EU-domstolen dömde i oktober 2021 Polen att betala en miljon euro i böter per dag i en tvist om landets domarkår. Bland annat kräver EU att domare inte utsätts för politisk styrning. För Polens del är målet att få tillgång till årliga utbetalningar enligt EU:s budget, som annars reduceras i takt med att böterna stiger. Regeringens kritiker hävdar att de förändringar som har genomförts i Polen till följd av kritiken och domen mest är kosmetiska (se främst 27 oktober 2021 och 13 juni 2022).

    • Gränsstängsel byggs mot Kaliningrad

      Polen har beslutat att resa ett stängsel längs gränsen mot den ryska exklaven Kaliningrad vid Östersjön. Arbetet på ett taggtrådsstängsel som ska övervakas elektroniskt inleds omedelbart. Kaliningrad gränsar till EU-länderna Polen och Litauen och Polen befarar en destabiliseringskampanj: att Ryssland ska underlätta för mängder av migranter att ta sig över gränsen utan tillstånd. Den polska regeringen hänvisar till att Ryssland har börjat ta emot flyg från Mellanöstern och Nordafrika. En våg av migranter med EU-länder som mål uppkom 2021 via Belarus, och Polen har reagerat med att bygga en stålbarriär längs den gränsen.

    • Oktober

    • EU inrättar militär Ukrainamission

      EU:s utrikesministrar beslutar att unionen ska bistå Ukraina med mer vapen, till ett värde av en halv miljard euro, och utbildning av 15 000 soldater. Med de beloppen inräknade kommer EU sammantaget att ha fattat beslut om militärt bistånd för tre miljarder euro. Det är framför allt i Polen som utbildning ska äga rum inom EUMAM Ukraine (EU Military Assistance Mission), som till att börja med blir tvåårig. Flera EU-länder, bland dem Tyskland, Frankrike och Sverige, har redan egna beslut om militära utbildningsinsatser och vapenleveranser till Ukraina. Ukraina ber om mer luftvärnsutrustning och hoppas få se EU-sanktioner mot Iran, därför att man säger sig ha hittat iransktillverkade drönare bland projektiler med sprängämnen som ryska styrkor använder.

    • September

    • Kommunpolitiker får förlängt mandat

      Underhuset i Polens parlament röstar för att skjuta upp nästa lokalval från 2023 till våren 2024. Regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) hänvisar till att även parlamentsval planeras till hösten 2023. Den politiska oppositionen hävdar att det verkliga skälet är att regeringens popularitet hos väljarna har minskat. Den antagna lagen innebär att de kommunpolitiker som valdes 2018 får sitt mandat förlängt.

    • EU-förslag ska skydda mediefrihet

      EU-kommissionen offentliggör utkast till nya regler som ska stärka massmediers oberoende från staten. Oron har vuxit över hur regeringarna i flera östliga EU-länder tagit alltmer kontroll över medieutbudet. I Ungern beskrivs de statsfinansierade medierna som megafoner för Viktor Orbáns regering, men även i Polen och Tjeckien har det skett förändringar som minskar mediefriheten. De nya reglerna tar sikte på bland annat ägarkoncentration och meddelarfrihet (skydd för källor som lämnar uppgifter till journalister). Förslagen måste godkännas av medlemsländerna och av EU-parlamentet, men ska också införas i nationell lag. En fråga är hur ett organ på EU-nivå ska utformas för att man ska kunna övervaka att nya regler efterlevs.

    • Polen och Baltikum stänger gränsen för ryssar

      Polen och de baltiska staterna enas om att införa ett tillfälligt inresestopp för ryska medborgare med vissa undantag. Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari har nästan en miljon ryssar rest in i EU. Två tredjedelar av dem har kommit via Polen eller Baltikum. Polen och de andra länderna beskriver inflödet av ryssar som ett säkerhetshot. Beslutet om att stänga gränserna följer på ett beslut av EU att upphäva ett avtal från 2007 som underlättat hantering av visum till ryssar. Enligt EU:s förslag till nya regler ska det bli dyrare för ryssar att få ett visum, väntetiderna ska bli längre och fler dokument kommer att krävas. EU kommer inte heller att godkänna pass som utfärdats i ryskockuperade områden i Ukraina.

    • EU och Norge ger Ukraina vårdhjälp

      Både ukrainska civilpersoner och militär personal erbjuds vård i andra europeiska länder. I Rzeszów i Polen, åtta mil från gränsen, har EU inrättat en vårdcentral för patienter som evakuerats landvägen från Ukraina. Norska plan flyger patienterna vidare till andra sjukhus. Evakuering av sjuka har pågått sedan kort efter den ryska invasionen i februari, men tidigare är det framför allt sjukhus i ett par av de närmaste grannländerna som har tagit emot patienter.

    • Juli

    • EU når kompromiss om minskad gasanvändning

      Alla länder i EU utom Ungern går med på en kompromiss om att på frivillig basis minska konsumtionen av naturgas med 15 procent mellan augusti 2022 och mars 2023. Minskningen ska ske för att länderna ska kunna bygga upp ett lager av gas inför en potentiell energikris. Om bristen på gas blir akut kan nedskärningen göras obligatorisk, dock med undantag för vissa industrier och länder. Beslutet fattas sedan Ryssland strypt flödet av gas via ledningen Nord Stream 1 till en femtedel av den normala mängden. Det ryska statliga gasbolaget Gazprom säger att minskningen beror på tekniska problem men EU:s energikommissionär kallar den ”politiskt motiverad”.

    • EU stoppar guld från Ryssland

      EU-länderna beslutar att bannlysa import av ryskt guld. Det är den sjunde omgången sanktioner som EU antar sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari. EU-länderna utökar också listan över tekniska komponenter som inte får säljas till Ryssland samtidigt som ytterligare 48 personer sätts upp på sanktionslistan tillika med 9 institutioner eller företag, däribland Rysslands största bank – Sberbank.   

    • Juni

    • Hårt kritiserad rättsreform görs om

      President Duda undertecknar en ny lag som innebär att Polen avskaffar den disciplinkammare för domare som från EU-hålls setts som ett verktyg för regeringen att kontrollera domstolsväsendet. Syftet med den nya lagen är att få grönt ljus i Bryssel för utbetalning av 36 miljarder euro från EU:s kassa i bidrag och lån. Lagen har passerat Polens parlament även om oppositionen anser att regeringen även med Dudas förslag kan lägga sig i rättskipningen.

    • Klartecken med reservationer för covidpengar från EU

      EU-kommissionen ger, i princip, grönt ljus för utbetalning till Polen av 35,4 miljarder euro, som hämtas ur EU:s stödfond för ekonomisk återhämtning efter coronapandemin.  Pengarna har hållits inne i över ett år med hänvisning till Polens hantering av rättsväsendet, men nu har parlamentet i Warszawa godkänt lagändringar på viktiga punkter. I EU-kretsar finns behov av att uppvisa enighet i ljuset av Ukrainakrisen, men det finns också kvarstående oro för att Polens regering inte låter rättsväsendet arbeta oberoende. Flera kommissionärer var emot att godkänna utbetalningen, och det ställs fortfarande krav på Polen som kopplas till pengarna.

    • Maj

    • EU-sanktioner mot Rysslands handel med olja

      EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder, bland dem Polen och Tyskland, av rysk olja ha upphört. Ungern har förhandlat hårt för egna önskemål och får igenom ett undantag för olja som transporteras via rörledning. Ett annat inslag i de utvidgade sanktionerna är att Rysslands största bank ska stängas av från det internationella systemet Swift. Toppmötet beslutar att anslå 9 miljarder euro till Ukrainas regering för att täcka ”omedelbara likviditetsbehov”.

    • Kritisk domare får återgå till jobbet

      En domare som varit avstängd från sitt jobb sedan 2019 efter att ha kritiserat regeringens rättsreformer får börja arbeta igen. Beslutet fattas av den kontroversiella disciplinkammare som bidragit till osämja mellan Polen och Bryssel. Från EU-håll har man framhållit inrättandet av disciplinkammaren som rättsvidrigt eftersom den ger regeringen möjlighet att utöva inflytande på rättsväsendet. Enligt EU-normer ska rättsväsendet stå fritt från direkt politisk styrning. Det är nu på förslag att disciplinkammaren ska avskaffas, men EU-kommissionen vill se tydligt ökad respekt för rättsstatliga grunder innan EU-medel som hållits inne betalas ut.

    • Ryssland stänger gasledning

      De ryska gasbolaget Gazprom meddelar att företaget kommer att sluta transportera gas via den polska sektionen av rörledningen Yamal-Europe som går från Ryssland via Polen till Tyskland. Gazprom uttalar sig dagen efter det att Moskva beslutat om sanktioner mot 30 utländska energiföretag, däribland EuRoPol GAZ S.A. som äger den polska delen av rörledningen. Hur hårt stoppet kommer att drabba Tyskland är oklart då rysk gas också kan transporteras till Tyskland via rörledningen Nord Stream i Östersjön.

    • Polens EU-böter växer

      EU-kommissionen uppger att de böter som Polen måste betala för regeringens vägran att ge upp kontroversiella regler kring domarkåren, som från EU-håll ses som ovärdiga en rättsstat, hittills uppgår till 160 miljoner euro. Pengarna dras av från Polens andel av EU:s budget (se 27 oktober 2021 och 16 februari 2022).

    • April

    • Rysk gas till Polen stoppas

      Den ryska energijätten Gazprom meddelar att naturgasleveranserna till Polen och Bulgarien stoppas. Båda länderna har vägrat att gå med på Rysslands krav att gasen ska betalas i rysk valuta. Kravet bottnar i att internationella sanktioner som införts med anledning av den ryska invasionen i Ukraina sätter rubeln under press. Ryssland varnar för att också transitgas, som ska föras vidare genom ledningsnätet till andra länder, kan komma att stoppas. Från EU-håll uppfattas det ryska beskedet som ett försök att splittra unionens medlemsländer. I de ryska kretsar som blivit föremål för sanktioner finns också anställda vid Gazprom.

    • Utredare: Kraschen i Smolensk ingen olycka

      Flygkraschen i Smolensk 2010, då 96 polacker – bland dem president Lech Kaczyński – omkom orsakades av explosioner ombord på planet. Slutsatsen dras av en officiell polsk utredning, som därmed antyder att det var ett attentat. Gruppen var på väg till en minnesceremoni i Ryssland över 22 000 polska officerare som föll offer för Josef Stalins välde 1940. Kraschen har granskats tidigare, men Polens konservativa regeringsparti PiS (och Kaczyńskis bror) har fortsatt att hävda att det inte var en olycka.

    • Mars

    • Växande flyktingström från krig i Ukraina

      Polen, som redan före 2022 hyste 1,5 miljoner ukrainare, har tagit emot nästan 2,2 miljoner flyktingar under de fyra veckor som gått sedan Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina den 24 februari. Det är enligt FN till Polen den största flyktingströmmen har sökt sig, trots långa köer till de åtta övergångarna längs 50-milagränsen. Järnvägsbolag som tyska Deutsche Bahn lovar flyktingar gratis resa vidare från Polens gräns.

    • Ryssar utvisas ur Polen

      Polen utvisar 45 ryska medborgare som misstänks för spioneri. Flera EU-länder har under det pågående ryska angreppskriget i Ukraina utvisat ryssar med samma motivering: att de spionerar under täckmantel att verka som diplomater. I Warszawa har det polska kontraspionaget också gripit en arkivanställd polsk medborgare som anklagas för att ha gått Rysslands ärenden.

    • Regeringschefer agerar mänskliga sköldar

      Trots att ryska styrkor beskjuter Ukrainas huvudstad beger sig premiärministrarna från grannländerna Polen, Tjeckien och Slovenien (samtliga EU-länder) till Kiev för att träffa president Zelenskyj. De åker tåg och beskriver besöket om en solidaritetsmarkering. I sällskapet ingår ledaren för det polska regeringspartiet PiS, Jarosław Kaczyński, som säger att han vill se en ”fredsbevarande styrka från Nato, och kanske en större internationell struktur” sändas till Ukraina. 

    • EU-direktiv ger ukrainare skydd

      EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Ett halvår senare, i oktober 2022, förlängs direktivet till mars 2024. Vid det laget befinner sig sammanlagt 4,2 miljoner ukrainska krigsflyktingar i EU-länder. 

    • CIA-fängelse i Polen utgör ”statshemlighet”

      Psykologer hos USA:s underrättelsetjänst CIA kan inte tvingas att berätta om hur en fånge torterades av CIA i Polen, trots att det redan är känt att fången utsattes för skendränkning. USA:s högsta domstol avfärdar krav från en fånge med att uppgifter om huruvida CIA fängslat eller inte fängslat människor i Polen klassas som ”statshemligheter”. I kölvattnet av 11-septemberdåden i USA 2001 blev Abu Zubaydah, som gripits i Pakistan, förhörd i Polen i ett av de hemliga fängelser som CIA drev i jakten på terrorister. Abu Zubaydah stämde 2010 polska staten, men polska åklagare nekas uppgifter från USA om tortyren. Ett av de märkliga inslagen i målet är att HD-domare framhåller att uppgifterna redan är offentliga: Av en amerikansk senatsrapport framgår att Abu Zubaydah bland annat utsattes för skendränkning (”waterboarding”) 83 gånger. CIA uppges också ha medgett att Abu Zubaydah inte tillhört terrornätverket al-Qaida och inte var inblandad i 11-septemberdåden, men han hålls sedan 2006 fängslad i Guantanamo, fånglägret som USA inrättade på Kuba.

    • Februari

    • Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

      Ryssland inleder en fullskalig militär invasion i Ukraina. Som följd enas Polen och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Sanktioner antas i flera steg mot banksystem och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Lavrov, och mot delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Åtgärder mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget, bland annat ska sju banker stängas av från det internationella betalningssystemet Swift och transaktioner med ryska centralbanken förbjudas. EU stänger sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Polen har gräns mot både Ukraina och Ryssland. Även grannlandet Belarus, som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från sitt territorium, blir föremål för EU-sanktioner. De riktas mot högt uppsatta militärer och import av en rad varor från Belarus.      

    • Klartecken för att banta belopp till EU-länder

      EU-domstolen ger klartecken för nedskärningar av EU-medel till länder som bedöms åsidosätta rättsstatliga krav och demokratiska ideal. Utslaget är en motgång för Polen och Ungern. De båda länderna har hävdat att den sortens bestraffningsåtgärder från Bryssel skulle innebära att EU-fördrag inte respekteras. Mekanismen, hotet om att pengaöverföringar hålls inne, inrättades 2020, och bygger på överväganden om att rättsstatliga brister kan få negativa effekter för skattebetalarna i EU (se 5 november 2020). Mekanismen har hittills inte använts mot något medlemsland. Utslaget ökar pressen på EU-kommissionen framför allt från EU-parlamentet att sätta hotet i verket, men den juridiska striden tros ändå inte vara över. Det senaste draget från Polen och Ungern är att ifrågasätta själva EU-domstolens rätt att fälla sådana avgöranden.

    • Nato förstärker i Polen i spänt läge

      I Polens östra grannland, på belarusisk mark, inleder ryska och belarusiska trupper en gemensam militärövning. Samtidigt förstärker västalliansen Nato vissa trupper i Polen. I ljuset av att Ryssland i flera månader har samlat stora styrkor längs sin gräns mot Ukraina hyser Nato liksom den ukrainska regeringen farhågor för att det är en invasion i Ukraina som planeras. Ukraina skulle i så fall kunna angripas även norrifrån, från Belarus. Kreml försäkrar att de ryska soldaterna inte ska bli kvar i Belarus, men kräver för sin del garantier för att inte också Ukraina ska tillåtas bli medlem i Nato.

    • Tjeckien ger upp miljöstrid – Polen slipper EU-böter

      EU-domstolen meddelar att Turówmålet lagts ned eftersom Polen och Tjeckien kommit överens: Tjeckien har dragit tillbaka sina klagomål mot den miljöfarliga gruvan i södra Polen. Regeringen i Warszawa har lovat att betala skadestånd, men det är en polsk ”omvändelse under galgen”: EU-kommissionen var på väg att minska EU:s utbetalningar till Polen, som dömts till dryga böter för vägran att stänga den stora gruvan. Kolbrytningen har varit en av flera allvarliga trätor mellan Polen och EU. President Duda har också föreslagit en lagändring som går ut på att en hårt kritiserad disciplinkammare för domare ersätts med en ”ansvarskammare”.  Även den tvisten gör att Polen riskerar att gå miste om EU-pengar och får kritik för att åsidosätta grundläggande demokratiska värden (se främst 27 oktober 2021 och 20 september 2021). Båda åtgärderna möts med skepsis: en ansvarskammare för domare uppfattas av kritiker som en omsminkad disciplinkammare, och miljöproblemen vid sydgränsen blir inte lösta av att Tjeckien ger upp striden.

    • Januari

    • Byggstart för mur längs gräns

      Polen börjar bygga en mur mot Belarus som ska avskräcka migranter från att ta sig över gränsen (se 29 oktober 2021). Muren ska bli 5,5 meter hög och sträcka sig längs 18,6 mil, ungefär halva gränsen. Den ska stå klar i juni, försedd med övervakningskameror och rörelsedetektorer. Muren väcker oro av flera skäl: möjligheterna att söka asyl i Polen minskar och djur och natur påverkas när muren reses mestadels genom skogsområden.

    • Kravbrev från EU

      I ett brev som skickas till Polen kräver EU-kommissionen ett belopp på 69 miljoner euro för vägran att betala böter i bråket om det polska rättsväsendet (se 27 oktober 2021). Polen har 45 dagar på sig att betala. Hotet om avdrag på Polens årliga utbetalningar från EU kvarstår. Polen avkrävs också böter i ett separat miljöärende (se 20 september 2021).

    • Fler än 100 000 döda i pandemin

      Polen har registrerat över 100 000 dödsfall i covid-19-pandemin. 63 procent av polackerna beskrivs som fullt (=dubbelt) vaccinerade mot coronaviruset sars-cov-2. Andelen fullvaccinerade är en av de lägsta i Europa, medan dödstalet, också i förhållande till folkmängden, är bland Europas högsta. 18 000 människor vårdas för tillfället på sjukhus. Några dagar senare avgår 13 av premiärministerns 17 medicinska rådgivare i protest mot hur regeringen har hanterat covidpandemin. De anser bland annat att regeringen har visat passivitet mot vaccinmotståndare och att enskilda ministrar har tonat ned riskerna.

  • 2021

    • December

    • Duda stoppar omstritt lagförslag

      President Duda stoppar en hårt omdiskuterad lag på medieområdet (se 17 december 2021). Duda lägger in veto mot lagförslaget, som enligt kritiker kommit till för att tysta kritik mot regeringen som framförs via nyhetskanalen TVN24. Kanalen ägs av amerikanska Discovery via ett nederländskt bolag, en ägarkonstruktion som i och för sig är tillkommen för att gå runt begränsningsregler. Duda anför emellertid bland annat att den tänkta nya lagen inte skulle få användas retroaktivt. Redan ingångna avtal som tillåter ägarförhållandena i TVN24 kan inte olagligförklaras i efterhand.

    • Nytt steg i dragkamp med EU

      Osämjan mellan Polen och EU:s institutioner vrids upp ett varv till. EU-kommissionen drar i gång ett nytt överträdelseförfarande mot Polen. Bakgrunden är två domar där den polska författningsdomstolen kommit fram till att delar av EU-rätten inte är förenliga med Polens grundlag (se 15 juli 2021 och 7 oktober 2021). Polen har två månader på sig att svara. Ärendet kan komma att föras till EU-domstolen.

    • Omstridd etermedielag antas

      Parlamentet godkänner kontroversiella ändringar i etermedielagen. Efter många om och men antas lagen i underhuset, med så stark majoritet att det övertrumfar ett beslut i senaten. Lagändringarna kommer därför att träda i kraft, om även president Duda skriver under. Kritiker uppfattar ändringarna som den konservativa regeringens åtgärder för att tysta TV-kanalen TVN, som delvis är amerikanskägd (se 10 augusti och 22 september).

    • November

    • Människorättskonvention underkänns

      Delar av Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna är inte förenliga med den polska grundlagen, förklarar Författningsdomstolen. Polen undertecknade konventionen för 30 år sedan, efter järnridåns fall, men nu har den (liksom de fördrag som EU-samarbetet bygger på) blivit föremål för dragkamp mellan ett antal andra länder i Europa och Polens konservativa regering, som på senare år har stöpt om rättsväsendet så att domstolarnas oberoende har minskat. Det är Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR i engelsk förkortning) som prövar hur ett land följer konventionen, och Polens regering motsätter sig kritik som framförts både av EHCR och EU-domstolen. I synnerhet har regler för hur domare utses i Polen dömts ut som undermåliga i en rättsstat.

    • Irak börjar flyga hem migranter

      Drygt 430 irakiska medborgare flygs hem från Belarus. Minst elva personer har avlidit i gränstrakter mot Polen under de veckor då en dragkamp har byggts upp kring migranterna; i ena änden finns EU stött av Storbritannien och USA, i andra änden Belarus med stöd av Ryssland. En talesperson för president Lukasjenko uppger att det ännu finns cirka 7 000 migranter i landet, varav ett par tusen i besvärliga omständigheter vid gränsen. Många som vill nå EU-länder är kurder som är missnöjda med förhållandena i det kurdiska självstyret i Irak. EU anklagar regimen i Belarus för att uppmuntra migranterna och använda dem som ”murbräcka” mot EU och de sanktioner som införts sedan Lukasjenkos regim slog till mot oliktänkande i samband med det kritiserade presidentvalet 2020.

    • EU-bredsida mot justitieministern

      Polen får ännu en gång rött ljus i EU-domstolen. De polska regler som tillåter justitieministern att befordra respektive degradera domare i brottmålsdomstolar bryter mot EU-rätten, enligt ett utlåtande från domstolen. Justitieminister Zbigniew Ziobro är också Polens högsta åklagare. Han är en av dem som har drivit igenom de senaste årens förändringar av det polska rättssystemet som fått massiv kritik därför att de anses underminera rättsstaten. EU-instanserna betonar gång efter annan att domstolar inte ska kunna hanteras som regeringars lydiga redskap utan måste stå fria från den politiska maktutövningen. Dagens utlåtande är inte en del i en pågående rättsprocess och får därför inget omedelbart genomslag.

    • Protester mot abortregler efter dödsfall

      Demonstrationer mot den stränga abortlagen genomförs i en rad städer efter ett dödsfall som lagens kritiker klassar som det första dödsoffret för de strängare regler som trädde i kraft i januari. En gravid 30-åring har avlidit av sespsis (blodförgiftning) därför att sjukhuspersonal inte vågat ingripa trots att fostret dött i mammans mage.

    • Oktober

    • Ja till murbygge längs gräns

      Polens parlament röstar ja till förslaget att bygga en mur längs drygt tio mil av östgränsen, Polens gräns mot Belarus. Planerna på att bygga muren är en reaktion mot den strida ström av utomeuropeiska migranter som de senaste månaderna tagit sig in över gränsen, som totalt är cirka 40 mil. Byggkostnaden för muren som ska bli 5,5 meter hög beräknas till motsvarande 3,5 miljarder kronor. President Duda, som också måste underteckna lagen, utlovar en snar underskrift. Efter det att flödet över gränsen började har Polen rest ett stängsel, infört undantagsregler i gränsområdet och utökat bevakningen med tusentals soldater (se 24 september 2021). Polen har också, jämte elva andra EU-länder, begärt EU-stöd för att bekosta utökad gränsbevakning.

    • Domare kastas ut ur samarbete

      Det europeiska domarnätverket ENCJ utesluter Polens domareförbund. ENCJ motiverar beslutet med att domarorganisationen inte står tillräckligt fri från den politiska makten. Sedan polsk lag ändrades 2019 går det inte längre att överklaga beslut i ärenden som rör domarutnämningar, noterar ENCJ.

    • Rekordböter för Polen

      EU-domstolen dömer Polen att betala böter på en miljon euro per dag för att landet inte har avskaffat den disciplinkammare för domare i Högsta domstolen som bedöms vara oförenlig med rättsstatliga krav på att domstolsväsendet ska stå fritt från påtryckningar från regeringen. Det dagliga bötesbeloppet är det högsta som har utdömts av EU-domstolen. Om Polen inte betalar (och inte heller avskaffar disciplinkammaren) kan EU-kommissionen besluta att beloppet ska dras av från de årliga utbetalningar som görs till Polen enligt EU:s budget.

    • Dragkamp mellan Polen och EU skärps

      Polens författningsdomstol avvisar EU-rättens företräde framför polsk lag. Delar av EU:s fördrag är inte förenliga med Polens konstitution, är domstolens slutsats. Det är premiärminister Mateusz Morawiecki som har begärt utlåtandet – och domstolen domineras av domare som sympatiserar med det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS). Det har aldrig tidigare i EU:s historia hänt att en stats- eller regeringschef i ett medlemsland har ifrågasatt EU:s fördrag i en författningsdomstol. En dragkamp mellan Warszawa och EU-ledningen i Bryssel pågår sedan flera år om just domstolsväsendets oberoende (se senast 7 augusti 2021 och 15 juli 2021). Konsekvenserna av Författningsdomstolens utslag (som blir giltigt så snart det kungjorts i en officiell publikation) kan bli stora för EU-samarbetet eftersom det handlar om grundläggande förutsättningar för ett lands medlemskap i EU. EU-kommissionen framhåller i ett uttalande att utslag i EU-domstolen är bindande för alla medlemsländer. I bakgrunden finns också en pågående strid om EU:s stöd för ekonomisk återhämtning efter coronapandemin. Den polska regeringens plan har ännu inte godkänts i Bryssel. För Polens del står 24 miljarder euro i bidrag och 12 miljarder euro i lån på spel (motsvarande cirka 365 miljarder kronor). Förhandlingar pågår.

    • September

    • Flera migranter har dött vid gränsen

      Under loppet av en vecka har fem migranter mist livet vid gränsen mellan Belarus och Polen. Den senaste, en irakisk medborgare, avled på polska sidan om gränsen där han tros ha drabbats av en hjärtattack. EU anklagar fortsatt Belarus för att orkestrera ett flöde av utomeuropeiska migranter in över EU-länders gränser, medan Polen får kritik av människorättsorganisationer för att tillämpa undantagsregler som gör det svårt att hjälpa de personer som lyckas ta sig över gränserna och hindrar migranterna från att söka asyl. Undantagsregler hindrar också massmedier från att bevaka vad som sker vid gränsen; förbudet olagligförklaras senare (i januari 2022) av Polens högsta domstol.

    • Klartecken för nyhetskanal efter långbänk

      Nyhetskanalen TVN24 får sitt sändningstillstånd förnyat bara fyra dagar innan dess gällande licens löper ut. Beslutet har dragits i långbänk i 19 månader och har koppling till en ny etermedielag. Regeringen får kritik för att vilja motarbeta både TVN24 och andra medier som släpper fram kritiska röster. Den nya etermedielagen (som bland annat skulle tvinga fram ägarförändringar i TVN24) antogs i parlamentets underhus den 11 augusti, men röstades ned i senaten där oppositionspartier är i majoritet. Om underhuset röstar igenom lagändringarna igen, träder de i kraft.

    • Hbtq-fria zoner upphävs inför strypt pengaflöde från EU

      Inför hotet om indragna EU-bidrag har Świętokrzyskie, ett län (vojvod) som ligger nordost om Kraków, rivit upp ett beslut om att kalla sig ”zon utan hbtq-ideologi”. Två dagar tidigare har länspolitiker i Kraków upphävt en liknande zon. Proklamationer om hbtq-fria zoner har de senaste åren kommit från omkring 100 lokala eller regionala församlingar, framför allt i öster och sydöst där konservativt katolska värderingar är starka. EU-kommissionen har sedan dess gjort rättssak av vad som ses som diskriminering av minoriteter (se 15 juli) och fem polska län har fått se sina ansökningar om stöd ur EU:s pandemifond läggas på is.

    • EU-böter för fortsatt kolbrytning

      För varje dag som brytningen av brunkol fortsätter i en jättegruva i Turów i Schlesien måste Polen betala en halv miljon euro i böter. Ordern, som bottnar i klagomål från grannlandet Tjeckien, kommer från EU-domstolen (se 21 maj 2021). Det som bryts i gruvan är lignit, brunkol av låg kvalitet. Brytningen sker i en öppen täkt och ger miljökonsekvenser som oväsen och damm. Gruvan sysselsätter cirka 4 000 personer och den polska energikoncernen PGE vill fortsätta brytningen till 2044.

    • Augusti

    • Stängsel med taggtråd längs gränsen

      Ett taggtrådsstängsel ska resas längs Polens gräns mot Belarus för att hindra olagliga gränspassager, uppger försvarsminister Mariusz Błaszczak. Stängslet ska bli 2,5 meter högt och 13 mil långt (en tredjedel av gränsens sträckning). Det ska likna ett stängsel som Ungern reste längs sin gräns mot Serbien för att stoppa flyktingar under den tid, främst 2015, då inflödet i Europa var stort av flyktingar från Syrien. Polen och de baltiska staterna vänder sig till FN för att få hjälp mot regimen i Belarus, som anklagas för att organisera de migrantströmmar som pågår nu.

    • Vatikanen straffar biskop

      En pensionerad polsk ärkebiskop har bestraffats av Vatikanen för att ha ”mörkat” sexuella övergrepp mot barn, meddelar ärkestiftet i Wrocław. Heliga stolen har bland annat beslutat att Marian Gołębiewski, 83 år, ska göra en donation till en fond för skydd av minderåriga. Övergreppen begicks under 1990-talet och början av 2000-talet. Sedan förra året har sju andra polska biskopar och en kardinal bestraffats med liknande anklagelser som grund (se 25 juni och 27 juli 2021).

    • Belarus-grannar stoppar asylansökningar

      Flera av Belarus grannländer samlas bakom anklagelser om att regimen i Minsk använder sig av utomeuropeiska migranter mot EU-länder i utpressningssyfte, för att få EU att upphäva sina sanktioner. Sedan litauiska gränsvakter började avvisa inresande som saknar tillstånd har migrantströmmarna mot Lettland och Polen ökat, med följden att människor fastnar vid alla tre gränserna därför att de varken släpps tillbaka in i Belarus eller tas emot av grannländerna. Senast i raden är Polen, som dock enligt TV-kanalen TVN24 levererar mat till väntande vid gränsen. Varken Polen, Litauen eller Lettland tar emot asylansökningar. I Polen har militär satts in för att förstärka gränsvaktstyrkorna.

    • Förtalsdom mot historiker rivs upp

      Historikerna Barbara Engelking och Jan Grabowski frias av en appellationsdomstol från förtal för uppgifter som framförs i deras bok ”Natt utan slut”. I boken återger de rön som handlar om huruvida polska katoliker deltog i judeförföljelser under andra världskriget (se 9 februari 2021). Domaren tar inte ställning i sakfrågan. Hon konstaterar att "historiska debatter inte ska föras i rättssalar".

    • Israelisk protest mot att ersättningskrav begränsas

      Polens president Andrzej Duda undertecknar en lag som sätter en tidsgräns för hur länge det går att kräva ersättning för privata tillgångar som stals under den nazityska ockupationen under andra världskriget (se 21 juni 2021). Omkring tre miljoner polska judar mördades under Förintelsen, och egendom som beslagtagits från dem togs efter kriget över av Polens kommunistregim. (Lagens tidsgräns gäller oavsett beslagtagna tillgångar tillhört judar eller andra.) Israel betecknar den nya lagen som antisemitisk och uppmanar Polens ambassadör, som är på semester i hemlandet, att inte återvända. Israels nya Polenambassadör blir tills vidare kvar i Israel.

    • Osämja i regeringskoalitionen

      Regeringschefen Mateusz Morawiecki avskedar Jarosław Gowin, biträdande premiärminister. Eftersom Gowin också är ledare för Överenskommelse, ett av de två mindre partier som ingår i regeringskoalitionen med Lag och rättvisa (PiS), utlöser det en regeringskris. Gowins parti har tio mandat i parlamentet, som behövs för att den konservativa regeringen ska ha majoritet, och partiet ska rösta om huruvida regeringssamarbetet ska fortsätta. Regeringen kollapsar inte omedelbart; det sker först om ministären inte får stöd i en omröstning i sejmen. Gowin förklarar att hans parti motsätter sig skattehöjningar som enligt honom blir följden av det ekonomiska program PiS vill genomdriva. Kritiken gäller också föreslagna ändringar i etermedielagen som kan tvinga Discoverykoncernen att sälja merparten av sitt ägande i TV-kanalen TVN, eftersom lagen då stoppar icke-europeiska bolag från att äga en majoritetsandel i polska medier. Ändringarna klubbas igenom i parlamentet den 11 augusti. Det kritikerna ogillar är att lagen därmed gör det lättare för staten att ta över massmedier, och att mångfalden på medieområdet hotas.

    • PiS backar om rättsreformer

      Efter den skarpa kritiken från EU, med böteshot och rättsliga avgöranden som spjutspets, lovar det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) ändringar i de reformer som rättsväsendet genomgått sedan 2017 (se senast 15 juli och 20 juli 2021). Disciplinkammaren för polska domare ska avskaffas, uppger partiledaren Jarosław Kaczyński. Kritikerna befarat att bestraffningar av domare, och andra inslag i reformerna, gör rättssystemet (som borde vara oberoende) till ett lydigt redskap för de styrande politiska krafterna. Förslag till lagändringar ska läggas fram i september, säger Kaczyński.

    • Sabotage mot vaccinationer

      En mobil vaccinationsmottagning i Zamość i östra Polen utsätts för ett brandanslag. Klinikens lager av vaccin mot coronavirus rapporteras ha blivit förstört. Sjukvårdsminister Adam Niedzielski betecknar dådet som terrorism. Dagen innan har personal vid en annan mobil mottagning utsatts för trakasserier i Gdynia.

    • Juli

    • Kritik mot kyrkan från övergreppsutredare

      Medlemmar av prästerskapet var inblandade i nästan en tredjedel av 345 fall av sexuella övergrepp mellan 2017 och 2020 som granskats av en statlig kommission. I 100 fall har kyrkopersonal pekats ut för övergrepp mot barn under 15 år, uppger utredarna i sin första rapport sedan kommissionen inrättades 2019. Utredarna framhåller att katolska kyrkan visserligen har uttalat samarbetsvilja, men inte omsatt viljan i handling: de har inte fått svar från kyrkan på en begäran om dokumentation. Utredningen föreslår lagändringar för att snabba på förundersökningar och skydda vittnen i fall där pedofiler misstänks ha utsatt barn för brott. Kyrkan har i några fall på senare år bestraffat anställda för att ha utfört eller mörklagt övergrepp. I en egen utredning som kyrkan lagt fram sommaren 2021 heter det att anklagelser mot präster gjorts i 368 fall mellan halvårsskiftet 2018 och slutet av 2020; en del av anklagelserna går tillbaka till 1958. I två femtedelar av fallen har påståenden kunnat bekräftas. Hälften av anmälningarna är ännu under utredning.

    • Ombudsmannastrid avgjord

      Juristen Marcin Wiącek utses av senaten i parlamentet till ny ombudsman. Han ersätter den prisbelönte Adam Bodnar. Uppdraget har varit vakant i månader. Bodnar och regeringen drog inte jämnt, och sedan Bodnars mandat löpte ut har Författningsdomstolen beordrat honom att lämna posten. Före omröstningen om Wiącek har fem misslyckade försök gjorts att nå enighet om ett nytt namn. Omedelbart efter omröstningen säger Wiącek att Polen bör skynda sig att följa EU-domstolen, som kräver att den omstridda disciplinkammaren för domare avskaffas (se 15 juli).

    • Ukraina och Polen kritiska mot Nord Stream-uppgörelse

      USA och Tyskland sluter en överenskommelse om Nord Stream 2-projektet genom Östersjön, som snart ska stå färdigt. Ledningen, 120 mil lång och anlagd parallellt med den drygt tio år gamla Nord Stream 1, fördubblar exportkapaciteten för rysk naturgas till norra Tyskland. Att Europa gör sig beroende av rysk gas ses med oro i Washington, som har använt sig av sanktioner för att försöka stoppa bygget. Nu tillkommer ett nytt sanktionshot, och Tyskland ska försöka övertala Ryssland att inte upphöra med de gasleveranser på land som ger Ukraina transitinkomster; avtalen löper ut 2024. Tyskland utlovar också miljardstöd till Ukraina för omställning till ”grön” energi. Polens och Ukrainas regeringar gör ett gemensamt uttalande där de framhåller att de fortfarande är emot Nord Stream. För Ukrainas del gäller också att Ryssland ses som ett större militärt hot den dag ryska bolag inte längre har behov av ett fungerande ledningsnät genom Ukraina.

    • EU-kritik i ny årsrapport

      EU-kommissionen offentliggör sina andra årliga rapport om rättssystem, korruptionsbekämpning och massmediefrihet i unionen. EU-kommissionens och EU-parlamentets oro för utvecklingen i Polen och Ungern lyfts fram; rättsliga förfaranden pågår mot båda länderna, som enligt EU-organ bryter mot EU-rätten och mot centrala värderingar i unionen. Kritiken mot Polens system för domarutnämningar upprepas, liksom andra förhållanden som undergräver rättsväsendets oberoende. Justitieministern är också riksåklagare, vilket rapportförfattarna ser som att innehavaren sitter på dubbla stolar. Ungern får i rapporten kritik för otillräckliga insatser mot korruption och för lagändringar som gör det svårare att vara politisk motståndare till regeringen. Massmediernas fria roll begränsas i båda länderna, av åtgärder som statens sätt att annonsera i pressen och av att ägandet i medierna domineras av regeringsvänliga kretsar.

    • Polen förlorar i EU-domstolen

      Omgörningarna av det polska rättssystemet, som har pågått i flera år, bryter i centrala delar mot EU-rätten, enligt EU-domstolen. Domstolen stöder EU-kommissionen och har ställt kravet att verksamheten i disciplinkammaren för domare upphör. Till de problem disciplinkammaren skapar hör att polska domare kan hotas med bestraffningar eller indragen lön, och därför pressas att göra politiker till viljes snarare än döma självständigt. Om Polen inte följer EU-domstolen kan följden bli böter. Dagen innan, den 14 juli, har Författningsdomstolen i Polen meddelat sin bedömning att interimsåtgärder som beslutas av EU-domstolen strider mot polsk grundlag.

    • EU agerar mot Polen och Ungern

      EU-kommissionen inleder så kallade överträdelseförfaranden mot medlemsländerna Polen och Ungern. I båda länderna driver de konservativa regeringarna en politik som från Bryssel ses som diskriminerande mot medborgare med hbtq-orientering, och diskriminering betraktas som ett brott mot EU-rätten. De processer kommissionen nu drar i gång har flera steg, men kan leda till att EU-domstolen utdömer dryga böter. Polen och Ungern har två månader på sig att bemöta EU-kommissionens argument.

    • Tusk tillbaka som oppositionsledare

      Donald Tusk, tidigare ordförande i Europeiska rådet, blir oppositionsledare i hemlandet. Han tar åter på sig rollen som ledare för Medborgarplattformen (PO), som han själv grundade och senare ledde då han också var premiärminister. Formellt ska partiledarfrågan avgöras senare under året. Tusk uttalar sig kritiskt om hur Polen isolerat sig från EU under åren med konservativ ledning. Polska Lag och rättvisa (PiS), ungerska Fidesz och flera andra euroskeptiska partier långt ute på högerkanten har nyligen samlats bakom en deklaration om mer ”oberoende” för EU:s medlemsländer. Det får Tusk att anklaga euroskeptikerna för att gå Rysslands och Vladimir Putins ärenden.

    • Juni

    • Vatikanen straffar fler biskopar

      Katolska kyrkan straffar två polska biskopar för att de bidragit till att dölja sexuella övergrepp mot minderåriga som begåtts av kyrklig personal. De två stoppas nu från ämbeten och måste lämna bidrag till en fond som ska skydda barn och unga. Flera liknande fall har förekommit de senaste åren (se bland annat 29 mars 2021).

    • Vacklande konservativ majoritet

      Regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) förlorar, åtminstone formellt, sin majoritet i parlamentets underhus när tre ledamöter bryter sig ut. PiS har därmed 229 av 460 mandat, men kan ofta luta sig mot andra, mindre högerpartier. De tre utbrytarna uppger att det kan tänkas att de stöder regeringen även i fortsättningen, men de är kritiska mot hur coronapandemin har hanterats och anser att småföretagare har fått för lite stöd. PiS har också nyligen slutit ett samarbetsavtal med partiet Kukiz 15, som har fyra mandat.

    • Ny lag begränsar ersättningskrav

      Sejmen antar en lag som gäller krav på ersättning, bland annat för judiska tillgångar som försvann under den nazityska ockupationen under andra världskriget. Lagen anger en tidsgräns, som innebär att krav måste ha framförts senast 30 år efter kommunistregimens fall 1989, säger expertis till tidningen Gazeta Wyborcza. Israels ambassad framför kritik, men författarna till lagtexten lutar sig mot att författningsdomstolen i ett rättsfall 2015 kom fram till att det måste finnas en tidsgräns för hur länge beslut kan krävas. I Polen låg judiska anspråk med upphov i Förintelsen frysta under kommunisttiden (efter andra världskriget), och det har sedan kommunismens fall saknats en lag som reglerar dem. Den nya lagen måste godkännas även i senaten och undertecknas av presidenten innan den träder i kraft.

    • IT-intrång mot polska inrättningar

      Parlamentet dryftar i ett slutet möte omfattande cyberattacker som skett den senaste tiden mot en rad personer och institutioner. Hackare har bland annat tagit sig in i konton som tillhör chefen för den polska folkhälsomyndigheten och spritt ut mejl som påståtts komma därifrån. Michał Dworczyk, som ansvarar för de pågående vaccinationerna mot covid-pandemin, hävdar att en del av de påstådda läckorna är förfalskningar och att språkbehandling och filinformation tyder på att intrången gjorts av ryskspråkiga personer.

    • Maj

    • EU-domstolen kräver gruvstopp

      EU-domstolen beordrar Polen att omedelbart stoppa brytningen vid en brunkolsgruva i Turów i Schlesien. Beslutet grundas på oro för miljöskador i det närbelägna grannlandet Tjeckien (se 22 februari 2021). Polen planerar att stänga sina kolgruvor, men inte så snart som EU-domstolen kräver i detta fall.

    • EU-kritik mot rättsreform

      En lag som hindrar polska domare från att föra ärenden till EU-domstolen och inrättar en disciplinkammare för domare underkänns av EU:s generaladvokat (se 27 januari och 31 mars). EU-domstolen, som ska avgöra frågan, måste inte följa generaladvokatens bedömning men brukar göra det.

    • April

    • Överenskommelse om att avveckla kolgruvorna

      Alla de polska kolgruvorna ska stängas, och de ska vara stängda senast 2049. En principöverenskommelse sluts i Katowice mellan regeringen och fackliga organisationer. Kompensation ska betalas till 120 000 anställda, stödåtgärder ska riktas särskilt till gruvregionen i söder. Avtalet ska skrivas under i maj, och överenskommelsen måste också godkännas av EU-kommissionen eftersom avvecklingsstöden kan tänkas bryta mot EU-regler. EU har satt en tidsgräns till 2050 för när det klimatskadliga kolet ska ha fasats ut. I dagsläget täcks 70 procent av Polens energibehov med kol.

    • Ryska diplomater utvisas

      Polen utvisar tre ryska diplomater som anklagas för aktiviteter till men för Polen. Det sker i kölvattnet av att USA utvisat ryssar och infört sanktioner mot Ryssland med hänvisning till cyberattacker och valpåverkan. Ryssland svarar på Polens åtgärd med att utvisa fem polska diplomater.

    • Rekordhögt dödstal i covid-19

      Under ett enda dygn registreras 954 bekräftade dödsfall i covid-19, det högsta antalet hittills i Polen. Sammanlagt har sjukdomen krävt minst 56 000 liv. Särskilt i gruvdistrikt i söder är sjukhusen överbelagda. Skolor, idrottsanläggningar och butiker hålls stängda åtminstone till den 18 april.

    • Mars

    • Domarfråga till EU-domstolen

      EU-kommissionen vill att EU-domstolen granskar en polsk lag från 2019, som trädde i kraft i början av 2020, och begär att domstolen beordrar en ”frysning” av lagen i väntan på slutgiltigt avgörande. Den kritiserade lagen handlar om rättsväsendet, vars oberoende enligt EU-kommissionen äventyras. Lagen hindrar polska domare från att föra ärenden till EU-domstolen och inrättar en disciplinkammare för domare (se 27 januari 2021).

    • Vatikanen straffar biskopar

      Två polska biskopar som anklagas för att ha dolt sexuella övergrepp inom kyrkan ska betala skadestånd till en brottsofferfond. De får inte heller hålla mässa längre, meddelar den apostoliska nuntiaturen, Heliga stolens ambassad i Polen. Edward Janiak, tidigare biskop i Kalisz, och Sławoj Leszek Głódź, tidigare ärkebiskop i Gdańsk, måste dessutom lämna sina stift. Båda har redan tidigare, efter en rad avslöjanden, avgått från sina poster.

    • Ny coronaspridning stänger samhället

      Polen aviserar tre veckors nedstängning av samhället sedan spridningen av coronavirus tagit fart igen. Butiksgallerior, hotell, gym och skolor ska hålla stängt till 9 april.

    • Polen och Ungern vill ha domstolsprövning av villkor

      Polen och Ungern går till EU-domstolen för att klaga på att EU vill koppla pengar från unionen till krav på respekt för rättsstaten (se 5 november 2020 och 10 december 2020). Kravet har inte stöd i EU-rätten, anser de två regeringarna. EU-domstolen bekräftar att det kommit in stämningar från båda medlemsländerna.

    • Grannfejd tvingar bort diplomater

      Belarus utvisar en polsk konsul, och snart får en belarusisk diplomat respass från Polen. Dagen efter det sparkar Belarus ut ytterligare två polacker. Åtgärderna utlöses av en träta om polska soldater som stred mot ockupanter på 1940-talet, både mot Nazityskland och Sovjetunionen, och därigenom också bekämpade vitryssar i Röda armén. Bakom den gamla trätan kan anas ny irritation från Belarus mot att EU-landet Polen tagit emot belarusier som är kritiska mot president Lukasjenko.

    • Grönt ljus för avverkning i urskog

      Avverkningen i urskogsområdet Białowieża, som är delat mellan Polen och Belarus, ska återupptas (se 18 februari). Både EU och naturskyddsorganisationer är kritiska, men polska miljödepartementet ger tillstånd till avverkning i två av tre berörda skogsvårdsområden. När avverkningen kommer att ske är inte beslutat, men Polens regering hävdar att man behöver fälla även gammelskog för att dra upp stigar för strövtåg och bekämpa granbarkborrar som angriper skogen.

    • EU-domstolen stöder domares rätt att överklaga

      EU-domstolen fäller Polen i ett mål som handlar om domares rätt att få prövning av avslag i ärenden som gäller tjänster i Högsta domstolen. Liksom i tidigare fall då Polen fått kritik från EU-håll handlar det ytterst om domstolsväsendets oberoende från den politiska makten.

    • Februari

    • Strid om brunkolsgruva

      Tjeckien tar rättslig strid mot polska planer på att bygga ut en kolgruva i Turów, som ligger söder om Wrocław och nära gränsen. Tjeckien hänvisar till miljöskador och kräver att brunkolsgruvan stängs. En stämning kommer att lämnas in till EU-domstolen, med tjeckiska krav på att gruvdriften avbryts tills dom har fallit. Polska myndigheter förlängde 2020 gruvans driftstillstånd med sex år, trots protester från grannländerna Tjeckien och Tyskland. EU-kommissionen har kritiserat beslutet och anfört att Polen både har missbedömt miljöskadorna och lämnat ofullständig information om planerna.

    • Krav på nya regler mot skogsavverkning

      EU-kommissionen skickar Polens regering en formell underrättelse om att landet anses ha trotsat en dom i EU-domstolen från 2018 genom att inte stoppa skogsavverkning i det världsarvsklassade urskogsområdet Białowieża (se 24 juni 2017). Polen, som riskerar böter, har två månader på sig att svara.  EU kräver att de regler som tillåter avverkning ändras.

    • Medier i protest mot reklamskatt

      Reklamradio och reklam-TV-kanaler släcks i ett dygn och tidningar protesterar på förstasidan mot en ny annonsskatt som enligt kommersiella medier kommer att slå ut oberoende massmedier. Dagstidningarna Fakt och Gazeta Wyborcza och den Discoveryägda kanalen TVN24 hör till de medier som deltar i protestaktionen. Reklamskatten ska börja tas ut senare under året, även av internetbaserade medier, och motiveras med att intäkterna ska bekosta pandemibekämpning. Regeringen säger att det bara är större medieföretag som kommer att tvingas betala skatten. Oberoende bedömare konstaterar att skatt som riktas mot en specifik bransch gör det möjligt att öka statens intäkter utan att belasta medborgare eller småföretag som utgör den konservativa regeringens väljarbas.

    • Förintelseforskare fälls i förtalsmål

      De två historikerna Barbara Engelking och Jan Grabowski döms av en domstol i Warszawa till att be syskonbarnet till en avliden borgmästare om ursäkt. De två forskarna blev stämda inför domstol med motiveringen att borgmästaren utmålats som nazistkollaboratör under andra världskriget. Forskarna slipper betala skadestånd, men förtalsdomen, som kan överklagas, väcker intresse eftersom den har bäring på friheten för historisk forskning.

    • Diplomater utvisas i träta om rysk regimkritiker

      Regeringen i Moskva beordrar en svensk, en polsk och en tysk diplomat att lämna landet. Samtliga anklagas för att ha deltagit i demonstrationer till stöd för oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Utvisningarna kommer samtidigt som EU:s utrikeschef Josep Borrell är på officiellt besök i Moskva. EU har infört sanktioner mot Ryssland sedan Navalnyj utsatts för ett mordförsök genom förgiftning. Enligt EU är det klarlagt att den ryska regimen låg bakom mordförsöket men det tillbakavisas av Kreml. Som svar på de ryska besluten utvisar Sverige, Polen och Tyskland ryska diplomater.

    • Januari

    • EU: Tidsgräns för domarbestraffning

      Inom en månad måste Polen stoppa arbetet i den disciplinkammare som inrättats för att straffa domare, meddelar EU-kommissionen. Eftersom utnämningar till disciplinkammaren görs av Polens regering ses kammaren som uttryck för att rättsväsendets oberoende minskat. EU:s agerande ingår i ett förfarande i flera steg, det fjärde ärendet som inletts från Bryssel sedan Polens konservativa regering började utöka sitt direkta inflytande över domstolsväsendet (se 8 april 2020). I slutänden skulle Polens rösträtt i EU kunna dras in, om Polens regering anses sätta sig över EU-rätten.

    • Skärpt abortförbud i kraft

      Den skärpta abortlagen träder i kraft (se 22 oktober 2020). Det betyder att abort nu tillåts endast i fall då graviditeten uppstått genom våldtäkt eller incest, eller då moderns liv eller hälsa är i fara. En abort då det finns risk för grava skador på fostret är med andra ord olaglig. Nya demonstrationer mot lagen är utlysta flera dagar i rad.

    • Hitlers bok ges ut på polska

      En utgåva av Adolf Hitlers bok ”Mein Kampf” ges ut på polska. Upplagan är liten och innehåller kommentarer av historiker, men utgivningen väcker debatt. Polen förlorade sex miljoner människor, varav hälften judar, under nazitysk ockupation. Historikern Eugeniusz Król, som har arbetat med utgåvan, framhåller liksom överrabbinen Michael Schudrich att nazismens källmaterial måste kunna studeras. Den tyska delstaten Bayern har haft de juridiska rättigheterna till boken, men rättsskyddet som gjorde det möjligt att hindra utgivning löpte ut 2015. Sedan 2016 finns en kommenterad tysk upplaga, medan piratkopior cirkulerar bland nynazister. I Polen kan den som propagerar för totalitära ideologier eller rasism bestraffas med upp till två års fängelse.

    • IT-jättar hotas med böter

      Polens regering vill begränsa möjligheterna för sociala medier som Twitter och Facebook att radera innehåll eller utestänga användare. Bara om innehållet bryter mot polsk lag ska sådana åtgärder kunna vidtas, enligt ett lagförslag där teknikjättarna hotas med böter. Ett ”yttrandefrihetsråd” bestående av fem personer ska ta emot klagomål från polska kontohavare som blir utestängda eller censurerade av plattformarna. Medlemmarna ska utses av parlamentet på sex år i taget och rådets beslut ska kunna överklagas i domstol. I kölvattnet av att USA:s president Donald Trumps aktivitet på sociala medier blivit kringskuren har Polens premiärminister Mateusz Morawiecki krävt att även EU ska agera för att försvara det fria ordet gentemot teknikjättarna.

    • Civil olydnad mot restriktioner

      Regeringen förlänger merparten av restriktionerna mot coronapandemin. Skidanläggningar i Tatrabergen, hotell och gym ska hållas stängda, medan restauranger bara får sälja hämtmat. I Tatrabergen leder det till civil olydnad: småföretagare samlas till ett ”höglandsuppror” och meddelar att de kommer att trotsa påbuden (även om det snart visar sig att de flesta agerar med större försiktighet i praktiken). Resenäringen utmanar förbuden också via domstol. Den ekonomiska kompensation som regeringen utlovar anses inte tillräcklig.

  • 2020

    • December

    • Coronavaccinationer leder till bråk

      Polen börjar, liksom många andra länder i Europa, vaccinera medborgare mot virussjukdomen covid-19. Enligt de polska reglerna ska man börja med att se till att personal i vården vaccineras, men snart framkommer att ett universitetssjukhus i Warszawa vaccinerar TV-kändisar (som ska vara affischnamn i en kampanj för vaccinationerna) och politiker (bland dessa somliga som tillhör regeringspartiet Lag och rättvisa) utan att dessa tillhör riskgrupper. En regeringstalesman uppger att det kan bli aktuellt med disciplinstraff för en del av dem som går före i kön.

    • Kyrkans popularitet minskar

      Förtroendet för katolska kyrkan minskar, att döma av opinionsmätningar. 41 procent av drygt tusen polacker som tillfrågats av institutet CBOS ser med uppskattning på kyrkan, att jämföra med 49 procent i september. Samtidigt har andelen som ogillar kyrkan stigit från 41 till 47 procent. Både skandaler inom kyrkan, där övergrepp mot barn har dolts av höga företrädare, och debatten om abortfrågan antas ha påverkat åsikterna (se 25 oktober och 28 november).

    • EU-ledare enas om att skärpa klimatpolitiken

      Efter nattmangling enas EU:s stats- och regeringschefer om att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55 procent till år 2030. Diskussionen har handlat om hur kostnader för åtgärder ska fördelas mellan medlemsländerna. Det är framför allt Polen, som är mycket beroende av kol, som har krävt att få detaljerade besked om vilka stöd landet kan räkna med när kolet ska fasas ut. Toppmötets beslut betyder att EU skärper sina delmål: hittills har det hetat att utsläppen ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. EU har i samband med Parisavtalet från 2015 åtagit sig att bli klimatneutralt till 2050, och om det målet ska uppnås anses strängare utsläppsregler vara nödvändiga.

    • Kompromiss räddar EU-budget och coronastöd

      EU:s stats- och regeringschefer enas om unionens långtidsbudget och om coronakrisfonden. En kompromiss gör att också Polen och Ungern, som hotat med att stoppa beslut genom lägga in veto, uppger sig vara nöjda. Knäckfrågan är att ekonomiska stöd från EU ska kopplas till krav på medlemsländernas demokratiska system (se 5 november). Polen och Ungern är stora mottagare av pengar från EU, men båda länderna har de senaste åren utvecklats i auktoritär riktning: regeringarna har stärkt sitt grepp om domstolar och massmedier. Kompromissen vid EU-toppmötet uppges gå ut på att det ska ställas demokrativillkor endast inför framtida utgifter. Utan kompromissen skulle EU ha tvingats anta en svångremsbudget.

    • Homofobi i Polen oroar Europarådet

      Europarådet uppmanar Polens styrande att sluta stigmatisera sexuella minoriteter. I en rapport från rådet heter det att de tre senaste åren har inneburit svårare villkor för medborgare med hbtq-orientering, och att Polen är det EU-land där respekten för deras mänskliga rättigheter är minst. Kommissionären Dunja Mijatović uppmanar lagstiftarna att inte anta en rad aktuella lagförslag som gör hbtq-medborgare ännu mer utsatta.

    • November

    • Abortprotest på rösträttsdag

      På dagen 102 år efter det att polska kvinnor fick rösträtt hålls ännu en i raden av demonstrationer mot det skärpta abortförbudet. Parlamentsbeslutet från den 22 oktober har ännu inte trätt i kraft eftersom det inte har kungjorts officiellt.

    • Krav på utlämning av protestsamordnare

      Utrikesdepartementet i Belarus kallar upp Polens sändebud i Minsk och kräver att två personer som stött den belarusiska oppositionen från polsk mark lämnas ut. Det handlar om Stepan Putilo, grundare till Nexta Live, en kanal på meddelandetjänsten Telegram, och dess tidigare chefredaktör Roman Protasevitj. I Belarus pågår en brottsutredning mot de båda som anklagas för uppvigling till massprotester mot hur presidentvalet i augusti gick till.

    • Coronaläget förvärras snabbt

      Antalet dödsoffer i covid-19 stiger snabbt sedan Polen drabbats av en ”andra våg” av smittspridning. Dödstalet har passerat 10 000, uppger hälsovårdsdepartementet (se 9 oktober).

    • EU-stöd kopplas till demokratikrav

      Medlemsländer måste uppfylla EU:s rättsstatliga och demokratiska principer för att kunna vara säkra på anslag från EU:s stora coronastöd och EU:s långtidsbudget. Det är följden av en preliminär överenskommelse mellan EU-parlamentet och medlemsländerna, som har företrätts i förhandlingarna av Tyskland som ordförandeland. EU-parlamentet har hårdnackat vägrat godkänna krisplanen och långtidsbudgeten som EU:s stats- och regeringschefer enats om (se 21 juli), om det inte kan ställas krav på varje medlemsland. Polen, Ungern och Tjeckien har motsatt sig sådana krav, men de har inte möjlighet att stoppa överenskommelsen som kan godkännas med kvalificerad majoritet av medlemsländerna. Den 16 november väljer Polen och Ungern däremot att blockera själva budgeten och coronastödet, som måste godkännas av alla EU-länder. 

    • Skärpt abortförbud påverkar partisympatier

      Regeringspartiet Lag och rättvisas popularitet ser ut att ha minskat efter det kontroversiella beslutet att skärpa abortförbudet (se 22 oktober). I en opinionsmätning gjord för dagstidningen Dziennik Gazeta Prawna och radiostationen RMF har stödet för partiet sjunkit till 30,9 procent från 40,5 procent bara två veckor tidigare. Enkäten omfattade tusen personer. En ny rörelse i den politiska mitten kallad Polen 2050 går framåt från 9,7 till 14,7 procents stöd och blir tredje största parti, efter Medborgarplattformen. I en annan undersökning gjord för dagstidningen Rzeczpospolita säger över 70 procent att den konservative partiledaren Jarosław Kaczyński bör avgå. Han uppfattas allmänt som ansvarig för att ha drivit igenom abortförbudet. Demonstrationerna mot det kontroversiella domslutet fortsätter, trots risken för spridning av coronavirus.

    • Oktober

    • Anklagelser: Poliser misshandlar gripna

      Europarådets kommitté mot tortyr uttrycker djup oro för förhållandena i polska polishäkten och uppmanar myndigheter att vidta raska och beslutsamma åtgärder. Till grund för slutsatserna ligger uppföljningsbesök hos gripna som gjorts under 2019. I specialrapporten sägs att det förekommit många anklagelser om att fångar misshandlats av poliser. Gripna, också minderåriga, har dessutom nekats kontakt med advokater och läkare.

    • Ilska mot abortförbud riktas mot kyrkan

      För fjärde dagen i rad efter ett kontroversiellt domslut som skärper förbudet mot aborter sker demonstrationer i en mängd städer. Eftersom katolska kyrkan har varit pådrivande för att skärpa abortförbudet stör demonstranter gudstjänster i flera kyrkor för att protestera.

    • Presidenten coronasmittad

      President Duda har visat sig bära på viruset sars-cov-2, bekräftat genom test. Det framkommer inte när han blivit smittad, men han har ett par dagar tidigare besökt ett forum i Estland där han träffade flera andra presidenter.

    • Nästan alla aborter förbjuds

      Genom ett domslut som inte kan överklagas olagligförklarar Författningsdomstolen aborter som sker på grund av att fostret är missbildat. Det är den vanligaste anledningen till aborter i Polen. Kravet på att skärpa abortlagen har drivits av katolska kyrkan och det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (som också har utnämnt merparten av domarna), trots att det förekommit stora demonstrationer under de år då förslag om skärpning har behandlats. Nu befaras antalet olagliga aborter öka, liksom att polska kvinnor i tusental reser utomlands för att avbryta graviditeter. Vid graviditet som uppstår genom våldtäkt eller incest kommer abort även i fortsättningen att vara tillåten, liksom när graviditeten innebär att moderns liv är i fara.

    • Biskop avgår efter anklagelser mot kyrkan

      Biskopen Edward Janiak, som anklagas för att ha mörkat övergrepp mot barn som begåtts av kyrkomän, avgår (se 25 juni). Hans stift i Kalisz har medan utredning pågått skötts av en apostolisk förvaltare (utsedd av Vatikanen).

    • Världskrigsbomb detonerar i kanal

      I en kanal nära hamnstaden Świnoujście detonerar en jättebomb, som fälldes av brittiska flygare i en räd mot tyska fartyg i slutet av andra världskriget. Det sker när dykare är i färd med att avlägsna bomben och 750 invånare har evakuerats, men ingen människa skadas. Polen var ett av de länder som blev mest bombade under kriget och bomben var av en typ kallad Tallboy, avsedd att vålla enorm förödelse genom chockvågen vid detonationen. 

    • Masktvång mot coronasmitta

      Premiärminister Morawiecki meddelar att det blir tvång att bära ansiktsmask på offentlig plats från och med den 10 oktober. Spridningen av viruset sars-sov-2 är på uppgång. I 38 kommuner, som klassas som ”röda zoner”, blir det stränga regler med begränsningar för allmänna evenemang och familjesammankomster. Det totala antalet dödsfall under pandemin är uppe i närmare 2 900.

    • Diplomatiska grannkontakter surnar

      Belarus kallar hem sina ambassadörer från Litauen och Polen i missnöje över att ha blivit föremål för sanktioner från framför allt grannländer och andra EU-länder. Särskilt Litauens agerande har väckt irritation hos president Lukasjenko, eftersom den belarusiska oppositionens presidentkandidat Svetlana Tichanovskaja har fått en fristad där. Litauen och Polen kallar i sin tur hem sina ambassadörer från Minsk för konsultationer.

    • September

    • Kaczyński tar ministerposter

      Den konservative partiledaren Jarosław Kaczyński träder in som biträdande premiärminister när regeringen ombildas. I koalitionen, som hans parti Lag och rättvisa (PiS) leder, ingår också två mindre partier: Solidariskt Polen och Överenskommelse. Kaczyński, som har hållit sig utanför ministerposterna sedan valsegern 2015, blir nu ansvarig för bland annat försvarsmakten och rättsväsendet. Antalet departement minskas från 20 till 14. Förändringarna uppfattas som åtgärder för att ge Lag och rättvisa fastare grepp om samarbetet med de andra partierna i regeringen.

    • Skarp EU-kritik i rättsrapport

      Både Polen och Ungern får besk kritik i en EU-rapport om hur rättsstaten respekteras i medlemsländerna. I rapporten, som tagits fram av EU-kommissionen, uttrycks oro för politisk styrning av rättsväsendet i båda länderna och för bristande insatser mot korruption i Ungern. EU-parlamentet och flera medlemsländer vill att framtida utbetalningar av EU-stöd ska kopplas till hur medlemsländer respekterar demokratiska och rättsliga principer.

    • Polskt stöd till belarusisk opposition

      Olga Kovalkova, medlem av den belarusiska oppositionens samordningsråd, uppger att hon har tvingats gå i exil i Polen. Efter att ha gripits i hemlandet den 25 augusti har hon, i stället för att bli frigiven, blivit hotad och körd till gränsen av säkerhetstjänsten. En talesman för den polske premiärministern uppger att Polen kommer att stödja personer som hotas av politisk förföljelse i grannlandet.

    • Kritik mot konservativ barnombudsman

      Avgångskrav reses från mitten- och vänsterpartier mot Mikołaj Pawlak, barnombudsman med mycket konservativ samhällssyn. Han har tidigare uttalat sig positivt om aga och beskrivit provrörsbefruktning som en ovärdig metod att skaffa barn. Nu får han kritik efter att ha påstått i kanalen TVN24 att enskilda organisationer i Poznań som förmedlar sexualundervisning till skolelever också erbjuder de unga könsförändrande hormonbehandling. Uppgifterna förnekas bestämt av lokala myndigheter. Pawlak hänvisar till en artikel om olaglig nätförsäjning av hormoner som publicerats i veckotidningen Tygodnik Solidarność.

    • Augusti

    • Utrikesministern avgår

      Utrikesminister Jacek Czaputowicz lämnar sin post. Dagen innan har han tagit emot en av de ledande belarusiska regimkritikerna, Valery Tsepkalo, som tillsammans med sin fru Veronika riskerar trakasserier i hemlandet, där båda har deltagit i protester mot landets auktoritäre president Lukasjenko. Ny utrikesminister blir Zbigniew Rau, ordförande i parlamentets utrikesutskott.

    • Ministeravgångar med coronakoppling

      Sjukvårdsminister Łukasz Szumowski avgår. Personliga skäl åberopas, men det sker mot bakgrund av mediekritik mot hur regeringen hanterat coronakrisen. Bland annat ska departementet ha köpt in 100 000 ansiktsmasker som visat sig vara värdelösa från privata vänner till Szumowski.  Janusz Cieszyński, biträdande sjukvårdsminister, har lämnat sin post dagen innan. Ekonomen Adam Niedzielski blir Szumowskis efterträdare. 

    • Kulturprotest mot regeringspartiet

      I ett öppet brev anklagar dussintals internationella kulturpersonligheter det styrande partiet Lag och rättvisa för homofobi och kräver att sexuella minoriteters rättigheter respekteras. Bland undertecknarna finns Nobelprisbelönta författare som Olga Tokarczuk och J.M. Coetzee och regissören Pedro Almodóvar. I brevet , som publiceras i stora tidningar som Le Monde, lyfter de fram händelser i Warszawa den 7 augusti, då gayrättsaktivister greps.

    • Första recessionen sedan kommunisttiden

      Coronapandemin har gått hårt åt ekonomin i alla länder, men i Polen är trenden sällsynt tydlig, enligt preliminära uppgifter från statistikmyndigheten. Det är första gången sedan kommunisttiden som landet gått in i recession, lågkonjunktur, enligt det formella måttet att ekonomin har krympt två kvartal i rad. Under årets första kvartal krympte den med 0,4 procent, under andra kvartalet med 8,9 procent. En återhämtning väntas, men sammantaget tror man ändå att det blir minussiffror för helåret. 

    • Nästan alla valprotester avslås

      Högsta domstolen godkänner resultatet i presidentvalet, där sittande presidenten Andrzej Duda besegrade oppositionskandidaten Rafał Trzaskowski knappt (se 12 juli). Bara 93 av över 5 800 protester mot omständigheter som hade med valet att göra får stöd av HD, som anser att de sakerna inte påverkade valresultatet.

    • Juli

    • Polen väntar på USA-soldater

      När USA minskar sina truppstyrkor i Tyskland kommer minst 1 000 soldater att placeras i Polen, vid militäralliansen Natos östflank. Det uppger försvarsminister Mariusz Błaszczak, som förklarar att ett avtal mellan Polen och USA är på gång. Enligt de officiella amerikanska beskeden ska USA både dra ned på antalet soldater i Europa och flytta militära enheter som är stationerade i Tyskland till andra Natoländer. 

    • Hbtq-fria zoner får inte EU-stöd

      Sex polska kommuner har fått nej när de ansökt om EU-stöd till vänortsutbyte. Avslagen motiveras med att de är officiellt emot rättigheter för sexuella minoriteter; det finns lokala beslut om att de ska vara "hbtq-fria zoner" eller "familjekommuner".  EU- kommissionen har begärt förtydliganden, men anser att kommunerna inte har kunnat visa att de inte diskrimenarar minoriteter. Åtta polska kommuner har fått klartecken.

    • Polen på kant med Europa om kvinnomisshandel

      I Warszawa hålls en demonstration mot Polens planer på att lämna Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor. Justitieminister Zbigniew Ziobro sätter några dagar senare igång förberedelser för att frånträda Europarådskonventionen. Polen riskerar i så fall inga direkta sanktioner, men samarbetsklimatet inom EU kan försämras ännu mer. Företrädare för regeringspartiet PiS har i debatten framhållit att Polen har tillräckligt bra lagar mot kvinnomisshandel och Ziobro hävdar att konventionen är ett påfund som syftar till att legimitera samkönade relationer, som de konservativa är emot. 

    • Snabb energiomställning, men inte i Polen

      Coronakrisen har minskat efterfrågan på energi och bidrar till att förändra energimarknaden i Europa. I Polen produceras nu lika mycket el i koleldade kraftverk som i de övriga EU-länderna tillsammans, skriver den Londonbaserade tankesmedjan Ember. I alla andra EU-länder faller elproduktionen byggd på kol snabbare än i Polen, framför allt i Tyskand går omställningen fort. Under första halvåret 2020, som började med milt och blåsigt väder, stod förnybar energi (vattenkraft, vind, sol och bioenergi) för första gången för större andel av elproduktionen än fossila bränslen.

    • Nazivakt fälld för brott i läger

      En domstol i Tyskland fäller en 93-årig man som arbetade i det nazistiska dödslägret Stutthof utanför Gdańsk i slutet av andra världskriget. Mannen döms för medhjälp till mord, straffet blir två års fängelse villkorligt (se 17 oktober 2019). Stutthof var det första läger nazisterna etablerade utanför Tyskland och ett av de sista som befriades. Närmare 65 000 fångar tros ha mist livet där, bland dem polacker och judar från flera länder. Den fällande domen kan bli en av de sista för brott under Förintelsen, eftersom ännu levande personer som pekats ut som förövare har nått mycket hög ålder.

    • EU-toppmöte enas om coronastöd

      Efter segslitna förhandlingar enas EU:s stats- och regeringschefer om unionens nästa långtidsbudget (2021–2027) och om en gemensam krisfond för att motverka effekter av coronakrisen. Båda omfattar enorma belopp: långtidsbudgeten uppgår till 1 075 miljarder euro och återhämtningsfonden till 750 miljarder euro. Uppgörelsen innebär också en viktig nyhet på det principiella planet: EU-länderna ska låna ihop pengarna till coronafonden gemensamt. Merparten, 390 miljarder euro, ska ges i bidrag till EU-länder där pandemin har slagit hårt. Resten ska kunna lånas ut. Polen kan räkna med stora summor i bidrag. Till följd av EU:s oro för de senaste årens utveckling i Polen och Ungern har förhandlingarna delvis handlat om krav på medlemsstater att respektera demokratiska och rättsstatliga principer, men båda ländernas regeringschefer bedömer att de har lyckats avvärja sådana villkor i överenskommelsen.

    • Oppositionen tar strid om valresultatet

      Partiet Medborgarplattformen (PO), vars kandidat Rafał Trzaskowski förlorade presidentvalet knappt, hävdar att det förekom oegentligheter i valet och att public service-bolaget TVP inte var opartiskt. Medborgarkoalitionen, den valallians där PO ingår, begär hos Högsta domstolen att valet ogiltigförklaras. Enligt författningen måste HD meddela sin bedömning senast den 3 augusti. I ett uttalande från Osses valobservatörer heter det att valsegraren, sittande presidenten Andrzej Duda, drev en kampanj som var homofobisk, främlingsfientlig och antisemitisk. Observatörerna instämmer också i kritiken mot hur valet bevakades i statlig TV. 

    • Duda omvald som president

      Med knapp marginal vinner den konservative sittande presidenten Andrzej Duda över den socialliberale utmanaren Rafał Trzaskowski i presidentvalets andra och avgörande omgång. När nästan alla valdistrikt räknats färdigt har Duda enligt valmyndigheten fått 51,2 procent av rösterna mot 48,8 procent för Trzaskowski. Valdeltagandet anges till 68,2 procent. Den politiska oppositionen har synpunkter på bland annat att utlandspolacker fått sitt valmaterial sent. Valresultatet kan komma att ifrågasättas via domstol.

    • Juni

    • Andra valomgång krävs i presidentvalet

      Den sittande presidenten Andrzej Duda får flest röster i presidentvalet, men inte tillräckligt många för att kunna vinna i den första valomgången. Han får därmed möta liberalen Rafał Trzaskowski, som är Warsawas borgmästare, i en ny valomgång den 12 juli. Duda vinner drygt cirka 43,5 procent av rösterna, mot drygt 30 procent för Trzaskowski. Den oberoende Rafał Hołownia får nästan 14 procent av rösterna. Ingen av övriga åtta kandidater kommer upp i 10 procent.  Valdeltagandet ligger på knappt 65 procent. Efter valet beskriver Duda, som företräder regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), sig själv som en garant för att socialt konservativa värderingar ska råda i Polen. Han motsätter sig bland annat att homosexuella par ska få adoptera barn. Det ses som ett försök att nå de nästan 7 procent av väljarna som har röstat på Krzysztof Bosak, kandidat för det högerextrema Konfederationen. Trzaskowski, från Medborgarplattformen (PO), har å sin sida lovat att försöka överbrygga den klyfta som uppstått mellan Polen och EU.

    • Stift sätts under påvlig förvaltning

      Påve Franciskus utser en förvaltare till ett polskt stift vars biskop anklagas för att ha dolt sexuella övergrepp som begåtts av kyrkoföreträdare. Vatikanen har också gett klartecken för en utredning som ska klarlägga vad som skett under Edward Janiaks utövning av biskopsämbetet i Kalisz. Apostolisk förvaltare medan utredningen pågår blir Grzegorz Ryś, katolsk ärkebiskop i Łódz.

    • Coronavirus stänger gruvor

      Tolv gruvor i sydvästra Polen stängs i tre veckor sedan spridning av viruset sars-sov-2 konstaterats bland gruvarbetare och deras anhöriga. Landets energiproduktion väntas inte bli påverkad av gruvstängningen, eftersom Polen har både inhemskt och importerat kol i lager. Polen införde sina första restriktioner mot pandemin i mars (se 24 mars). De senaste veckorna har samhället öppnats upp, med bland annat avskaffat masktvång under förutsättning att man håller fysiskt avstånd. Drygt 1 150 dödsoffer har bekräftats sedan smittan nådde Polen.

    • Presidentval 28 juni

      Första omgången i presidentvalet ska hållas den 28 juni, meddelar sejmens talman Elżbieta Witek. En eventuell andra omgång sker den 12 juli. Nya röstningsregler har dagen innan antagits av parlamentet, och undertecknats av president Duda. Både röstning i vallokal och att poströsta ska vara möjligt. Andrzej Duda söker omval, men hans valseger har på sistone sett mer osäker ut. Stödet växer enligt opinionsmätningar för den liberale utmanaren Rafał Trzaskowski. 

    • Maj

    • Ny HD-chef med band till PiS

      Małgorzata Manowska blir ordförande i Högsta domstolen. President Duda utser henne trots att hon inte är den kandidat som har stöd hos flest HD-domare. Manowska var biträdande justitieminister förra gången Polen styrdes av det konservativa partiet PiS. I HD efterträder hon pensionerade Małgorzata Gersdorf, som var kritisk mot den konservativa regeringens omstöpning av rättsväsendet.

    • Liberaler byter presidentkandidat

      Małgorzata Kidawa-Błońska, vice talman i parlamentet, hoppar av som kandidat till presidentposten. Före det planerade valdatumet den 10 maj lade hon sin kampanj på is, manade till valbojkott och framhöll att det vore riskabelt att hålla val under en pandemi. Hennes liberala parti Medborgarplattformen, som är den ledande oppositionskraften, samlas i stället bakom Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski som presidentkandidat. Nytt valdatum har inte beslutats, men regeringspartiet Lag och rättvisa vill att det ska ske mitt i sommaren (se 6 maj). President Dudas mandat går ut i början av augusti.

    • Polen vill se större stöd till bönderna

      I de svårslitna förhandlingarna om EU:s kommande långtidsbudget för 2021–2027 uppmanar Polen EU att utöka stödet till lantbruket. Förslaget framförs av premiärminister Morawiecki i brev till regeringscheferna i andra EU-länder och till EU-kommissionens ordförande. Jordbrukspolitiken är en av de stora posterna i EU:s budget, viktig även för andra stora jordbruksländer som Frankrike och Spanien. Men i ljuset av Storbritanniens utträde ur unionen vill andra länder snarare minska stöden. Nu hänvisar Morawiecki till coronapandemin som äventyrar jordbruksproduktionen.

    • Presidentvalet skjuts upp

      Regeringspartierna enas om att presidentvalet inte ska genomföras som planerat den 10 maj (se 15 april). Det nya datumet meddelas inte omedelbart, men det ska ske så snart som möjligt, är beskedet. Oppositionspartier och kritiska medborgare framhåller att regeringspartiernas överenskommelse försätter Polen i en rättslig gråzon eftersom beslutet inte fattas och meddelas enligt lagens regler. Valet ska, med anledning av risken för spridning av coronavirus, ske med enbart poströstning. I Polen har pandemin hittills krävt fler än 700 liv, enligt den sammanställning som görs av Johns Hopkins-universitetet i USA.

    • Chopintävling flyttas till 2021

      En stor internationell tävling för unga pianister, uppkallad efter den Polenfödde Chopin, brukar bli avstampet för gedigna musikerkarriärer. Den äger rum vart femte år och skulle ha hållits i höst. Men tävlingen flyttas nu till hösten 2021 på grund av coronapandemin, meddelar arrangörerna.

    • April

    • Nytt EU-agerande mot polska rättsreformer

      EU-kommissionen inleder ännu en juridisk process mot Polen med anledning av de förändringar av domstolsväsendet som landets regering genomdrivit, denna gång en lag som trädde i kraft i februari 2020 (se främst 17 januari och 23 januari). Kommissionen, som oroar sig för rättsväsendets oberoende och för rättstillämpningen i Polen, framhåller bland annat att innehåll i domar riskerar att ses som disciplinära förseelser från domares sida. Domare måste också upplysa om sina aktiviteter utanför arbetstid, ett krav som EU-kommissionen ser som en kränkning av individens frihet. Polens regering måste svara på dagens formella underrättelse inom två veckor. Det är fjärde gången EU-kommissionen drar igång ett liknande förfarande mot Polen. I två fall hittills (som gäller allmänna domstolar respektive Högsta domstolen) har EU:s domstol fällt Polen, i det tredje fallet (som gäller bestraffning av domare) har slutgiltig dom ännu inte fallit. Kommissionen har också (2017) aktiverat artikel 7 i EU:s Lissabonfördrag, en åtgärd som kan leda till att ett medlemsland förlorar sin rösträtt i EU.

    • Brand i nationalpark

      Brand utbryter i nationalparken Biebrza, och elden sprider sig så att den efter några dagar täcker 6 000 hektar, en tiondel av området. I Biebrza finns våtmarker och en mängd fågel- och djurarter, bland dem bäver och varg. Efter en snöfattig vinter har våren medfört torka, vilket redan i sig har inneburit en påfrestning på naturen, men Polens miljödepartement tror att någon dessutom har bränt gräs trots att det är förbjudet.

    • Omstridda förslag i parlamentet

      Ett kontroversiellt förslag om att skärpa den redan stränga abortlagen hänvisas i parlamentet till utskottsberedning. Förslaget är ett medborgarinitiativ med 800|000 namnunderskrifter. Kvinnoorganisationer har anklagat regeringspartiet PiS för att driva förslaget i skuggan av de regler som råder när coronasmitta ska begränsas; förbud mot folksamlingar hindrar demonstrationer. PiS har tidigare dragit tillbaka ett liknande abortförslag när det väckte protester (se 6 oktober 2016). Även ett annat omstritt förslag skickas nu vidare till utskott. Det förslaget skulle hindra all sexualundervisning i polska skolor. De som vill förbjuda sexualundervisning hävdar att ett förbud skulle skydda barn mot övergrepp.

    • Förslag: Ge presidenten mer tid

      President Andrzej Duda kan få sitt mandat förlängt från fem till sju år. Han skulle i så fall kunna stanna kvar på sin post till 2022. Förslaget kommer från regeringspartiet PiS och dess koalitionspartner PJG, som hänvisar till de speciella behov som uppstått genom covid-19-pandemin. Om parlamentets underhus, sejmen, skulle gå med på att förlänga mandattiden, föreslår de att det förestående presidentvalet den 10 maj (med endast poströstning) ställs in. Förslaget är ett utslag av att PJG-ledaren Jarosław Gowin är emot att hålla val under pandemin. Oavsett om Duda blir omvald eller får sin presidenttid förlängd ses det som att det ökar den konservativa regeringens möjligheter att driva igenom andra omstridda lagförslag.

    • Polska regeringen förlorar i EU:s domstol

      Den poska regeringen lider ett nytt nederlag i EU-domstolen, som ogiltigförklarar den omstridda dipsciplinkammare som inrättades 2017 och gavs makt att straffa domare. Högsta domstolen i Polen har tidigare kommit till slutsatsen att disciplinkammaren inte är oberoende från den politiska makten och att den kränker EU-rätten (se 5 december 2019), men kammaren har trots det fortsatt att verka. I januari valde EU-kommissionen därför att föra frågan till EU-domstolen, som nu (i väntan på ett definitivt utslag) ger Polen order att omgående se till att kammarens verksamhet upphör. 

    • Nytt stödpaket till mindre företag

      För att rädda jobb som kan gå förlorade under coronapandemin offentliggör regeringen ett andra krispaket (se 18 mars). Det nya räddningspaketet värderas till 22 miljarder euro. Små och medelstora företag ska stöttas, och merparten av stödet ska de inte behöva betala tillbaka.

    • Enbart poströstning i parlamentsvalet

      Parlamentets underhus beslutar att Polens presidentval ska hållas som planerat den 10 maj, trots coronaviruspandemin (se 24 mars). Men valet ska inte genomföras med besök i vallokaler utan genom poströstning. Särskilda valurnor sätts upp för rösterna landet runt. Beslutet måste också godkännas i senaten (som bara kan skjuta upp valet, inte stoppa det) och av president Duda. Oppositionspartier har flera invändningar, bland annat att den sittande presidenten kommer att gynnas av att pandemin förhindrar valkampanjer.

    • Polen fälls i EU-domstolen

      Polen, Ungern och Tjeckien bröt mot EU-rätten när de vägrade ta emot flyktingar 2015, då ovanligt många flyktingar sökte sig till Europa. Det har EU-domstolen har kommit fram till, och de tre länderna hotas nu av böter. Alla tre länderna vägrade följa ett beslut som fattats av EU:s migrations- och inrikesministrar om att flyktingarna skulle fördelas mellan EU:s medlemsländer. Avsikten var att minska trycket på mottagandet i Grekland och Italien (se 7 december 2017).

    • Mars

    • Smittskyddsregler skärps i flera steg

      Polen följer Tyskland i spåren och skärper sina redan stränga regler mot spridning av coronavirus: folksamlingar begränsas till två personer, gudstjänster och begravningar till fem. Polen har i det läget 800 fall med bekräftad sjukdom och nio dödsfall i covid-19. Den 31 mars hårdnar reglerna ytterligare, i minst två veckor framåt: barn och unga under 18 får endast lämna hemmet tillsammans med en vuxen och bara äldre personer får handla i butik mellan klockan 10 och 12. Regeringen har dock valt att inte utlysa undantagstillstånd, vilket skulle tvinga fram ett beslut om att skjuta upp presidentvalet som planeras till den 10 maj. Sittande presidenten Andrzej Duda tippas bli omvald.

    • Statligt stödpaket mot coronakris

      Polens regering offentliggör ett stödpaket värt 47 miljarder euro för att rädda jobb, företag och verksamheter som hotas av coronapandemin. Enligt premiärminister Morawiecki motsvarar värdet på räddningspaketet en tiondel av landets statsbudget, och pengarna ska inte komma från EU. Staten kommer att gå in med stöd till människor som blir arbetslösa, också småföretagare, medan företag som förlorar inkomster kan få hjälp att betala lån. Centralbanken sänker sin styrränta till historiskt låga 1,0 procent. President Duda uppger att underskott i statsbudgeten kan väntas.

    • Stängda gränser retar balter

      Polen stänger gränserna för att hindra spridning av virussjukdomen covid-19. Medborgare i de baltiska stater får bekymmer eftersom ingen "mänsklig korridor" inrättas för att bilburna balter ska kunna ta sig hem från Västeuropa. Estland, Lettland och Litauen sätter istället in fartyg och flyg för att undsätta balter som fastnar vid gränsen mellan Tyskland och Polen.

    • USA ger klartecken för vapenaffär

      USA:s regering godkänner en försäljning av pansarbrytande vapen till Polen. 189 pansarvärnsrobotar och 79 eldrör ingår i ordern, som är en av flera aktuella vapenaffärer mellan Warszawa och Washington. Polen har också beslutat köpa 32 stridsflygplan av F-35-modell och Patriotrobotar, bland annat (se 28 februari 2019). Rysslands annektering av den ukrainska halvön Krim är en viktig faktor bakom Polens beslut att rusta upp sin försvarsmakt.

    • Februari

    • Presidentval i maj

      Första omgången i presidentvalet kommer att hållas den 10 maj, meddelar talmannen i parlamentet. Favorit är sittande presidenten Andrzej Duda. Oppositionens främsta kandidat blir Małgorzata Kidawa-Błońska. Om ingen kandidat vinner redan i första omgången sker en avgörande omgång den 24 maj.

    • Klart för straff mot domare

      President Duda undertecknad den omstridda lag som medger att domare som ifrågasätter rättsreformer kan straffas (se 23 januari). Detta gör han bara några timmar efter ett besök av den franske presidenten Macron, som uttryckt oro för att Polen undergräver demokratin och rättsstaten. Att lagen nu träder i kraft beklagas både av Polens politiska opposition och av Adam Bodnar, landets ombudsman som bevakar de mänskliga rättigheterna.

    • Januari

    • Öppen konflikt mellan domstolar

      En kraftmätning i öppen dager om de nya reglerna för domarutnämningar utspelar sig mellan Polens två högsta rättsliga instanser: Författningsdomstolen meddelar att ett beslut från Högsta domstolen den 23 januari inte får tillämpas. HD gav i beslutet regeringen en bredsida: rätten underkände det nya sättet att utse domare som regeringspartiet PiS har infört (se 25 mars 2019). Enligt HD kan domare som utnämns enligt PiS nya system, hittills 500 stycken, inte betraktas som oberoende: HD befarar att deras rättskipning försämras av politisk påverkan. I Författningsdomstolen, som ska övervaka att nya lagar stämmer med grundlagen, dominerar just domare som tillsatts med PiS regler. Men PiS hävdar att HD, som övervakar lägre domstolar, i sin tur går den politiska oppositionens ärenden.

    • Auschwitz-överlevare varnar för faror i nutiden

      Omkring 200 överlevande från Förintelsen deltar i en minnesceremoni på plats, på dagen 75 år efter det att sovjetiska Röda armén nådde fram till lägret Auschwitz-Birkenau i Oświęcim i östra Polen och befriade de fångar som ännu levde. Överlevarna, nu åldriga och plågade av sina minnen av nazisternas grymhet, har rest från flera världsdelar. Tillsammans med kungligheter och politiska ledare från cirka 60 länder varnar de för tecknen på växande rasism och antisemitism i nutiden, såväl i Europa som i USA.

    • Sejmen godkänner utskälld domarlag

      Sejmen, parlamentets underhus, antar den omstridda lag som gör det lättare att bestraffa domare som motsätter sig att regeringen utökar sin makt över rättsväsendet. Beslutet innebär att den konservativt dominerade kammaren "kör över" senatens beslut att stoppa lagen (se 17 januari). Lagen träder i kraft när president Duda har undertecknat den. Oppositionen beskriver det som en statskupp, och även Högsta domstolen har ifrågasatt lagen (se 5 december 2019).  

    • Muslimska ledare besöker Auschwitz

      Omkring 60 ledare från muslimska länder besöker Förintelselägret Auschwitz. Enbart i det lägret mördades cirka 1,1 miljoner människor av nazisterna under andra världskriget. De flesta av offren var judar. Besöket 2020 arrangeras av en amerikansk-judisk organisation, AJC, och ordföranden i Muslimska världsförbundet som är en av deltagarna knäböjer och håller bön vid minnesplatsen. 

    • Kontrovers kring Förintelse-minne

      Inför 75-årsminnet av hur fångarna befriades ur det nazistiska dödslägret Auschwitz-Birkenau i Polen 1945 har kontroverser med dagens polska regering kommit i dagen. Israel hyllar minnet av Förintelsens offer med början den 23 januari på Yad Vashem i Jerusalem, som är både ett museum och en plats där man fortsätter att samla in data om de miljoner människor som mördades. I Polen, där man uppmärksammar 75-årsminnet på årsdagen den 27 januari, upprörs man över en kampanj från rysk sida som lyfter fram polsk antisemitism och inblandning i Förintelsen och tonar ned Sovjetunionens hemliga pakt med Nazityskland, som slöts kort före andra världskrigets utbrott. Det var sovjetiska Röda armén som i krigets slutskede nådde fram till Auschwitz-Birkenau och öppnade lägret, men eftersom Polens president Andrzej Duda inte får hålla tal på Yad Vashem och bemöta den ryska historieskrivningen, har han tackat nej till sammankomsten. Även Litauens president avstår från att delta.

    • Nej i senaten till omstridd domarlag

      Senaten röstar ned ett kontroversiellt lagförslag som skulle  göra det lättare att bestraffa domare som ifrågsätter regeringens omstöpning av rättsväsendet (se 19 december 2019). Oppositionen har ett knappt övertag i senaten, medan det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) kontrollerar sejmen, parlamentets underhus. Förslaget studsar nu tillbaka till sejmen. PiS hävdar att det är korrupta domare partiet vill byta ut, men från europeiskt håll är oron stor över att Polens regering kringskär rättsväsendets oberoende. Den 11 januari genomfördes en gatuprotest i Warszawa där jurister från hela Europa deltog för att instämma i kritiken mot att regeringen, enligt deras uppfattning, försöker sätta munkavle på den polska domarkåren.

    • Två kända namn ställer upp mot Duda

      Partierna i vänsteralliansen Lewica meddelar att Robert Biedroń, före detta borgmästare i Słupsk och nu EU-parlamentariker, blir deras kandidat i presidentvalet i maj. De motiverar sitt beslut med att Biedroń, som är öppet homosexuell, bland annat driver krav på lika lön för kvinnor och män och åtskillnad mellan kyrka och stat. Sittande presidenten Andrzej Duda, som har stöd av det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa, betraktas som favorit. Małgorzata Kidawa-Błońska (PO) är den av oppositionens kandidater som tillskrivs de största chanserna.

  • 2019

    • December

    • Polskt-ryskt ordkrig om världskriget

      Polens UD kallar upp Rysslands ambassadör för att framföra en diplomatisk protest, ett inslag i ett pågående ordkrig mellan länderna. President Putin har nyligen hävdat att Polen bar en del av skulden för andra världskriget, han spillde senare på med anklagelser om polsk antisemitism. Från polsk sida svarar man bland annat med att Nazityskland och Sovjetunionen samarbetade redan före kriget, och att även sovjetiska trupper anföll Polen kort efter krigsutbrottet, som började med nazisternas inmarsch i Polen den 1 september 1939.

    • Utskälld domarlag godkänns

      Sejmen, parlamentets underhus, antar den nya lagen som gör det lättare för regeringen att avskeda domare. Lagen godkänns med 233 röster för, 205 emot och 10 nedlagda röster. Lagen måste godkännas även i överhuset, senaten, innan den kan träda i kraft.

    • Manifestationer mot lagförslag

      I fler än 110 städer är protester utlysta mot regeringens omstöpning av rättsväsendet. Manifestationerna arrangeras av juristsammanslutningar och gräsrotsorganisationer (se 5 december). Högsta domstolen har dagen innan varnat regeringen och hävdat dels att den nya lag som är på gång påminner om kommunistregimens införande av krigslagar 38 år tidigare, dels att Polens EU-medlemskap kan vara i fara om regeringen underminerar rättsväsendet. EU har aviserat att lagen kommer att granskas noga. 

    • Huvudstäder vill ha egen kanal till EU

      De EU-positiva borgmästarna i fyra europeiska huvudstäder undertecknar en gemensam deklaration, som går ut på att de ska söka samarbete direkt med EU, eftersom deras länder styrs av EU-kritiska partier. Bakom denna "fria städers pakt" står de styrande i Budapest, Warszawa, Prag och Bratislava. På mellanstatlig nivå har Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien ett eget samarbetsforum kallat Visegrádgruppen, som bildades innan de blev medlemsländer i EU. Flera av regeringarna är idag indragna i trätor med EU, som anser att regeringspartierna inte respekterar grundläggande rättsliga och demokratiska värderingar. 

    • Protestupprop från Wałęsa

      Förre presidenten Lech Wałęsa, legendarisk som fackföreningsledare och frihetshjälte under kommunisttiden, uppmanar till en massprotest mot de ändringar av rättssystemet som Polens konservativa regering är i färd med att genomföra. "Förstörelsen av ett oberoende rättssystem får inte tillåtas", dundrar Wałęsa, som säger att han är redo att gå i täten för en "miljonmarsch" mot Warszawa.

    • Oppositionen siktar mot presidentvalet

      Medborgarplattformen (PO), som är störst av Polens oppositionspartier, enas om att Małgorzata Kidawa-Błońska ska bli dess kandidat i presidentvalet våren 2020. Hon är vice talman i parlamentets underhus och partiet tror att hon kan samla bredare folkligt stöd än Jacek Jaśkowiak, borgmästare i Poznań, som är mer uttalat liberal i frågor som aborträtten. Donald Tusk, tidigare bland annat premiärminister, skulle sannolikt ha varit förstahandsvalet, men han har deklarerat att han inte ställer upp. PO hoppas vinna presidentposten inte minst därför att presidenten kan lägga in veto mot lagar som antas i parlamentet, och det konservativa regeringspartiet PiS har inte tillräcklig majoritet i underhuset för att kunna driva igenom en lag utan presidentens stöd.

    • Respit för Polen vid klimatmöte

      När EU:s stats-och regeringschefer enas om målet att unionen ska vara koldioxidneutral 2050 försäkrar sig Polen om respit. Polen, med sitt tunga beroende av kol som energikälla, tror sig inte kunna minska sina utsläpp av växthusgaser så snabbt och vill hålla sin egen åtgärdstakt, men får anstånd till i juni med sitt beslut. EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen har offentliggjort en plan för hur EU:s ekonomi ska ställas om i mer klimatvänlig riktning. En stötesten i EU:s förhandlingar är kärnkraften: Polen vill liksom Tjeckien och Ungern att EU-stöd ska kunna användas till kärnkraftsprojekt.

    • HD: Rättsreformer delvis olagliga

      Högsta domstolen bedömer att en del av den polska regeringens reformering av rättsväsendet strider mot europeisk och därmed mot polsk lag. Disciplinkammaren fyller inte lagens krav, heter det i HD:s slutsatser (se 19 november). Domstolen anser i linje med kritik från den politiska oppositionen att disciplinkammaren inte är tillräckligt oberoende från regeringen och parlamentet. En vecka senare svarar regeringspartiet PiS med ett lagtillägg som skulle göra det straffbart för domare att ifrågasätta lagligheten i utnämningar inom rättsväsendet. Domare ska enligt förslaget inte heller få engagera sig politiskt.

    • November

    • Rättsreform bollas tillbaka till Polen

      EU-domstolen kommer med ett utslag om den disciplinkammare med makt att straffa domare och åklagare som Polens regering har inrättat. Såväl regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) som oppositionen och domarkåren tolkar utslaget som en seger. PiS kritiker har ifrågasatt både disciplinkammaren och andra rättsliga reformer av oro för att regeringen skaffar sig för stort inflytande över rättsväsendet (se 20 september 2018 och 24 juni samt 17 juli 2019). Målet i EU-domstolen behandlar fall där polska domare klagar över att tvingas i pension. I disciplinkammaren, som med nyordningen skulle avgöra deras fall, sitter ledamöter som PiS velat placera där. Enligt EU-domstolen blir det nu Högsta domstolen i Polen som ska avgöra om disciplinkammaren ska anses legitim. Domstolar i Polen kan enligt utslaget inte föra ärenden till disciplinkammaren om den inte har bedömts vara oberoende. 

    • Extremistgrupp avslöjad

      Polsk polis har avslöjat en extremistgrupp som planerat attentat mot muslimer. Två personer har gripits i storstäder och sprängämnen har tagits i beslag. Gruppen ska ha tagit intryck av de dåd som begicks av Anders Behring Breivik i Norge 2011. Polen har 38 miljoner invånare, varav cirka 20 000 beräknas vara muslimer. I östra Polen lever sedan århundraden tatarer som är muslimer.

    • Oppositionen styr senaten

      Tomasz Grodzki, som tillhör oppositonspartiet Medborgarplattformen, blir talman i senaten. Oppositionen vinner omröstningen med 51 röster mot 48. Vad oppositionspartierna kan uppnå när de kontrollerar senaten är att stoppa snabblagar som läggs fram i sejmen. Det har hänt under den senaste mandatperioden att den konservativa regeringen, som då hade majoritet även i senaten, utnyttjat den möjlighet övertaget gav till snabblagstiftning. Oppositionen kan däremot inte driva igenom egna lagförslag via senaten, sådana förslag kan stoppas av regeringssidans majoritet i sejmen. I den nya senaten gör EU-flaggan nu åter den polska sällskap. Under förra mandatperioden togs EU:s flagga ned.

    • Klimatet får ministerportfölj

      Premiärminister Mateusz Morawiecki och Jaroslaw Kaczyński, ledare för regeringspartiet Lag och rättvisa, presenterar den nya regeringen (se 13 oktober). Många ministrar blir kvar på sina poster. En av nyheterna är att ett departement för klimatfrågor ska inrättas, med uppdraget att främja källor till förnybar energi och minska koldioxidutsläppen. Posten som EU-minister knoppas av från utrikesdepartementet men ställs direkt under premiärministern. När regeringen godkänns i sejmen den 19 november säger Morawiecki i regeringsförklaringen att Polen ska verka för minskad Brysselcentralisering inom EU och att det måste ske en återgång till kristna värderingar i unionen. 

    • Polen bröt mot EU-lag i domstolsreform

      EU-domstolen har kommit fram till att Polen bröt mot EU-lag när pensionsåldern för domare sänktes 2017 och olika pensionsålder infördes för män och kvinnor i domaryrket (se 20 december 2017 och 19 oktober 2019). Sedan EU-kommissionen förde frågan till EU-domstolen har den polska regeringen dragit tillbaka en del av sina förändringar av rättsväsendet, men kommissionen har hävdat att det funnits kvar anledningar att oroa sig för rättsutvecklingen i Polen. Tidigare har EU-kommissionen fått rätt mot Polen i frågan om maxålder för domare i Högsta domstolen (se 24 juni 2019).

    • Oktober

    • EU-jurist: Olagligt säga nej till flyktingar

      Polen, Ungern och Tjeckien bröt mot EU-rätten när de vägrade ta emot flyktingar 2015, då en ovanligt stor mängd flyktingar sökte sig till Europa. Bedömningen görs av generaldavokaten vid EU-domstolen. De tre EU-länderna vägrade följa ett beslut om fördelning av flyktingarna som skulle minska trycket på mottagandet i Grekland och Italien (se 7 december 2017). Länderna som sade nej hänvisade till lag och ordning samt inre säkerhet, argument som underkänns av generaladvokaten. EU-kommissionen tog ärendet till EU-domstolen som inte måste följa generaladvokatens utlåtanden, men den brukar göra det. Straffet kan bli böter.

    • Rysk-polsk utredning av flygkrasch

      Polska och ryska utredare inleder gemensamt en ny granskning av flygkraschen i ryska Smolensk 2010 då 96 människor miste livet. Bland dödsoffren fanns Polens president Lech Kaczyński och stora delar av landets politiska elit, som var på väg till en minneshögtid. Hos det polska regeringspartiet PiS och dess starke man, bror till den omkomne presidenten, finns övertygelsen att kraschen var ett terrordåd. 

    • PiS kräver omräkning av röster

      Regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) kräver omräkning av rösterna i senatsvalet från sex valkretsar, där PiS förlorade knappt (se 13 oktober). En vecka senare har Högsta domstolen prövat det första av de sex fallen och avvisat klagomålet. 

    • Gammal lägervakt inför rätta

      En 93-årig man som tjänstgjorde som vakt i det nazistiska dödslägret Stutthof utanför Gdańsk under andra världskriget ställs inför rätta i Tyskland. Mannen anklagas för att bidragit till över 5 200 människors död; de flesta av offren var judar. Eftersom han själv var tonåring när han övervakade fångar i lägret prövas han som minderårig. Han har framhållit att han blev inkallad i den nazistyska armén som 17-åring 1944 och kommenderad till SS-tjänst i Stutthof.  Omkring 65 000 människor mötte döden i Stutthof som först inrättades för att hysa politiska fångar från Polen. 93-åringen är en av de gamla lägervakter som åtalats mot bakgrund av att John Demjanjuk, tidigare vakt i lägret Sobibór, fälldes i domstol 2011.

    • Konservativ seger i parlamentsvalet

      Regerande Lag och rättvisa (PiS) blir störst i parlamentsvalet, som väntat. 44 procents stöd borgar för fortsatt konservativt styre med familjeinriktad välfärdspolitik. Regeringspartiets osämja med EU om att rättsväsendets oberoende hotas tycks inte ha avskräckt väljarna. Liberala Medborgarkoalitionen blir näst störst med 27 procent av rösterna. Vänstern får återigen mandat genom en flerpartiallians som når 13 procents stöd. Även bondepartiet och alliansen Konfederationen, som står långt till höger, klarar spärren till parlamentets underhus. Valet till senaten får mest överraskande resultat: PiS tappar sin majoritet. Oppositionen bedöms nu kunna samla 51 av 100 mandat i överhuset.

    • Polsk författare får Nobelpris

      Olga Tokarczuk, polsk författare, tilldelas 2018 års Nobelpris i litteratur, det pris som inte delades ut året innan till följd av interna motsättningar inom Svenska Akademien. Tokarczuk skriver i många genrer, bland annat poesi, romaner och noveller.

    • Upphävd tidsgräns ger övergreppsoffer skadestånd

      En domstol i Gdańsk beslutar att en man som i flera år på 1980-talet utsattes för sexuella övergrepp ska få skadestånd av förövaren, som är präst, av församlingen och av det katolska stift där övergreppen begicks. Det unika med fallet är att appellationsdomstolen upphäver preskripitionstiden, tidsgränsen som annars skulle ha inneburit att det var för sent för att utdöma ett straff. Skadeståndsbeloppet blir 400 000 zloty, omkring en miljon kronor. Katolska kyrkan har på senare tid blivit alltmer kritiserad för att ha möjliggjort och dolt övergrepp mot barn och unga (se 14 mars och 14 maj 2019).

    • Lag och rättvisa går mot seger, men hur stor?

      Regeringspartiet Lag och rättvisa leder klart, med 42 procents väljarstöd, i institutet Kantars mätning inför parlamentsvalet den 13 oktober. Mittenpartiernas allians KO når 29 procents stöd och alliansen Vänstern 13 procent. Ett par småpartier ligger nära spärren för att få mandat och sex procent av de tillfrågade väljarna har inte bestämt vilket parti de ska rösta på, så den samlade oppositionen ser ut att ha chans att besegra det konservativa regeringspartiet. Men en enkät med fler tillfrågade, av institutet Dobra för pressgruppen Polska, ger Lag och rättvisa en tydlig valseger med 48 procent.

    • September

    • Expresidenter varnar för diktatur

      Tre tidigare presidenter varnar i ett öppet brev för växande auktoritära tendenser.  Lech Wałęsa, Aleksandr Kwaśniewski och Bronisław Komorowski skriver att valet om två veckor kommer att avgöra om Polen ska vara en demokratisk rättsstat eller fortsätta utför på ett sluttande plan mot diktatur. Inlägget görs till stöd för oppositionsallianser i ett läge då väljarenkäter ger regeringspartiet Lag och rättvisa 40–45 procents stöd.

    • Kyrkan anklagas för diskriminering

      Två olika myndigheter ska utreda hur det katolska ärkestiftet i Kraków följer lagen. Stiftet har sagt upp tre anställda på kyrkans presskontor med hänvisning till att kvinnorna är ogifta. Två av kvinnorna har adopterat barn, och är alltså familjeförsörjare. Två gifta kvinnor får samtidigt behålla jobbet.

    • Brev till polacker om brexit: ”Åk hem”

      Cirka 800 000 polacker som lever i Storbritannien har fått brev från landets Londonambassadör. I brevet uppmanas polackerna att ”allvarligt överväga” att återvända till hemlandet när Storbritannien lämnar EU, annars bör de se till att ansöka om uppehållstillstånd. Förra året flyttade 116 000 polacker hem. Drygt en fjärdedel av dem som är kvar har ansökt om tillstånd att få stanna.

    • Parlamentet stängs till efter valet

      På begäran av regeringspartiet Lag och rättvisa ajourneras parlamentet. Stängningen varar fram till efter valet den 13 oktober, och då kommer det att vara de gamla ledamöterna som samlas eftersom parlamentssessionen inte har avslutats. PiS motiverar beslutet med att ledamöterna vill ha tid till kampanjmöten i sina valkretsar. Den politiska oppositionen är kritisk och tvivlar på att PiS drivit igenom beslutet av ädla motiv. 

    • Löften: Lägstalöner höjs i flera steg

      I upptakten inför valet den 13 oktober meddelar regeringen att en utlovad höjning av lägstalönerna ska genomföras i januari, med ytterligare höjningar 2021 och 2023. Ungefär 1,5 miljoner polacker arbetar för minimilönen, som 2020 blir 2 600 zloty, motsvarande drygt 6 300 kronor. 

    • Största oppositionsgruppen byter affischnamn

      Małgorzata Kidawa-Błońska, vice talman i parlamentet, lyfts fram som premiärministerkandidat för den allians där de liberala oppositionspartierna Medborgarplattformen och Moderna ingår. Beskedet lämnas av Grzegorz Schetyna, som därmed själv tar ett steg tillbaka. Alliansen har ungefär 25 procents stöd i väljarkåren mot 40 procent för regerande Lag och rättvisa. En gruppering till vänster ligger trea i opinionsmätningarna med 12 procents stöd. 

    • Formell ursäkt för krigstida lidande

      På 80-årsdagen av andra världskrigets utbrott framför Tysklands president Frank-Walter Steinmeier en officiell ursäkt till Polen. Det sker i staden Wieluń där de första nazityska bomberna fälldes 1939. Närmare sex miljoner polacker fanns bland krigets minst 50 miljoner offer. Av de sex miljoner judar som mördades kom hälften från Polen. Inför årsdagen har frågan om tyskt skadestånd till Polen åter varit uppe för debatt. Tyskland avvisar nya krav. 

    • Augusti

    • Orenat avlopp i flod med utlopp i Östersjön

      Stora mängder orenat avloppsvatten från Warszawa flödar ut i floden Wisła, som rinner genom staden och så småningom ut i Östersjön. Anledningen är att ett reningsverk på flodens östra sida upphört att fungera några dagar tidigare. Krisåtgärder förbereds. Haveriet uppges inte påverka dricksvattnets kvalitet i huvudstaden.

    • Domare smutskastades av minister

      Łukasz Piebiak, biträdande justitieminister, avgår sedan det avslöjats att han iscensatt smutskastningskampanjer mot jurister. De som har utsatts för smutskastning är domare som motsatt sig regeringens reformer av domarkåren – och Piebiak har själv en domarbana bakom sig. För avslöjandet står nyhetssajten Onet.pl. Premiärminister Morawiecki deklarerar att saken är utagerad i och med Piebiaks avgång. I så fall slipper justitieminister Zbigniew Ziobro politiska konsekvenser, trots att det förefaller osannolikt att han inte skulle ha varit medveten om vad som pågick. Den politiska oppositionen kräver att även Ziobro avgår, men har inte stöd av tillräckligt många mandat för att fälla honom i en misstroendeomröstning.

    • Klent resultat av vårdreform

      En granskning som gjorts av statens revisorer visar att en stor sjukvårdsreform som den konservativa regeringen genomdrivit inte har uppnått målen. Det har inte blivit lättare för patienterna att få tillgång till vård och sjukhusen fortsätter att bygga upp skulder. Revisorerna granskade 29 sjukhus och uppgifter från första året med det nya systemet (oktober 2017–oktober 2018). En avsikt med reformen var att stärka sjukhus som drivs i offentlig regi, eftersom de ansågs ha halkat efter i standard jämfört med privatsjukhus.

    • Dömd för maktmissbruk – nu inrikesminister

      Mariusz Kamiński blir ny inrikesminister. Det väcker reaktioner eftersom PiS-politikern så sent som 2015 förbjöds av domstol att inneha ett offentligt ämbete. Han dömdes den gången för maktmissbruk, men benådades av president Duda innan fallet hann prövas i högre rätt. Kamiński bildade och ledde Polens första antikorruptionsmyndighet; det var den posten han hade när en domstol slog ned på hur myndigheten bedrev en utredning av misstänkt mygel inom jordbruksdepartementet.

    • Talmannen privatflög med statens plan

      Marek Kuchciński , talman i parlamentet, ber offentligt om ursäkt för sitt ymniga bruk av statligt flyg för personliga resor. Han betonar samtidigt att resorna var lagliga. Trots det lämnar han tre dagar senare in sin avskedsansökan. Den politiska oppositionen och lokala medier har avslöjat att Kuchciński  använt regeringsplan och militärhelikoptrar omkring hundra gånger under loppet av fem år. Vid 23 tillfällen hade han anhöriga med sig. Kuchciński företräder regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS). Den nyutnämnda inrikesministern Elżbieta Witek väljs till ny talman. 

    • Vänstern går ihop inför valet

      Flera vänsterpartier bildar allians inför parlamentsvalet. Alliansen kallas Vänstern (Lewica) och fördjupar ett samarbete partierna redan har: Som en enda samlad grupp kan de sänka den spärr de måste ta sig över för att komma in i parlamentet från 8 till 5 procent. Partierna som ingår är Demokratiska vänsteralliansen (SLD), Vår (Wiosna), Vänster tillsammans (Lewica Racem), Polska socialistpartiet (PPS) och Arbetarunionen (Unia Pracy). De har också stöd av feministgrupper, bland andra. Alliansen kan lägga krokben för det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) genom att det blir svårare för PiS att nå egen majoritet. I valet 2015 fick vänstern 7,6 procent av rösterna, de klarade därmed inte spärren på 8 procent för valsamverkande partier.

    • Val den 13 oktober

      President Andrzej Duda meddelar att det förestående parlamentsvalet ska hållas söndagen den 13 oktober. Beslutet ska också bekräftas av valmyndigheten. Duda säger att valet bör hållas så snart som möjligt för att valrörelsen inte ska bli smutsig.

    • Juli

    • Inkomstskatt för unga slopas

      En ny lag avskaffar inkomstskatten för nästan alla under 26 år. Två miljoner löntagare under en viss inkomstgräns tros vara berörda. Skatten för unga egenföretagare blir däremot kvar. För statskassan betyder reformen ett bortfall på 2,5 miljarder zloty (drygt sex miljarder kronor). Den ingår i ett stort paket – med fortfarande oklar finansiering – som bland annat omfattar en trettonde månadsutbetalning till pensionärer och stärkt stöd till barnfamiljer. Lagen träder i kraft tre månader före parlamentsvalet och antas inte bara kunna öka väljarstödet för regeringen. I vissa fall väntas den leda till att tidigare ”svarta” jobb blir ”vita”. Möjligen kommer också ännu fler unga ukrainare att söka sig till jobb i Polen. Förra året gick nästan tre fjärdedelar av de arbetstillstånd som beviljades till ukrainare.

    • Upprörda känslor runt Pride

      Pridemarschen i staden Białystok urartar när den störs av personer som kastar sten, ägg och smällare. Polisen uppger senare att 112 bråkstakar har identifierats. Efter händelsen genomförs stödmarscher i flera städer av sympatisörer till hbtq-rörelsen. Frågan om sexuella minoriteter polariserar Polen och debattklimatet är inte sällan grovt. Regeringsvänliga Gazeta Polska låter trycka ett gayfientligt klistermärke som följer med tidningen.

    • Oppositionssamverkan med förhinder

      Oppositionspartier har trots förhandlingar inte lyckats bilda ett mitten-vänster-block för att utmana det konservativa regeringspartiet PiS i höstens val. Medborgarplattformen (PO) ställer upp tillsammans med de mindre Moderna (Nowoczesna) och Polskt initiativ (Polska Inicjatywa), men har inte kommit överens med Demokratiska vänsteralliansen (SLD), säger PO:s ledare. SLD överväger nu att bilda allians med partiet Vår (Wiosna). Datum för valet är inte fastslaget, men det blir mellan mitten av oktober och mitten av november.

    • Varning från EU-kommissionen

      EU-kommissionen är inte nöjd med hur Polens regering hanterar kritik mot att domare ska kunna bestraffas genom en ny disciplinkammare (se 24 juni). Nu hotar kommissionen ­– som anser att det finns risk för att polska domare bestraffas för att de gör sitt jobb självständigt – att dra Polen inför EU-domstolen även i denna fråga, vilket skulle kunna ge böter.  Samtidigt meddelar EU-kommissionen att den tänker granska hur rättsstatliga principer följs i alla medlemsländer. Årliga rapporter kan väntas.

    • Rekordvärme med många dödsoffer

      Under juni månad, då Polen svettades under en värmebölja, drunknade 113 personer. 90 procent av dem som drunknade var män och många var påverkade av alkohol. Värmen nådde rekordnivå för juni med 38,2 grader.

    • Juni

    • Polack dömd för spioneri i Ryssland

      I Moskva döms Marian Radzajewski till 14 års fängelse, som ska avtjänas i straffkoloni (med straffarbete), för att ha spionerat för Polens räkning. Han ska enligt säkerhetstjänsten FSB ha samlat in militär information och försökt komma åt komponenter till det ryska luftvärnssystemet S-300.

    • Olagligt tvinga domare i pension

      EU-domstolen fäller Polens regering för en av dess ändringar av rättsväsendet. Det är ett väntat utslag (se 17 december 2018). Sänkningen av domares pensionsålder till 65 år kränker EU-rätten, enligt domstolen. Utslaget gäller domare i Högsta domstolen. Generaladvokaten Evgeni Tanchev, som är rådgivare till EU-domstolen, har dessutom gett samma rekommendation i frågan om polska domare som tjänstgör i lägre rätt. Den 27 juni kommer ytterligare en bedömning från generaladvokaten som går Polen emot: även den nya disciplinkammaren för domare är olaglig.

    • Polen ställer villkor för EU:s klimatmål

      Polen leder motståndet mot åtgärder när EU-ledarna misslyckas med att nå enighet om när medlemsländerna ska vara klimatneutrala (inte orsaka påverkan på jordens klimat). Inför FN:s klimattoppmöte i september vill många EU-länder enas om att målet ska vara nått år 2050, vilket bland annat skulle kräva att utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt. Polen anser, med stöd av bland andra Ungern, att det i så fall ska finnas en stödmekanism för EU:s fattigare länder som är kolberoende.

    • Amerikansk styrka i Polen utökas

      USA kommer att flytta 1 000 soldater till Polen från Tyskland, där de amerikanska styrkorna omfattar 52 000 man. Enligt president Trump flyttas även en del militär utrustning, bland annat drönare. Beskedet lämnas i samband med att president Duda besöker Vita huset, men Trumps löfte sträcker sig inte så långt att det uppfyller önskemål som framförts från regeringen i Warszawa: att USA ska inrätta en permanent bas i Polen. Sedan tidigare har USA cirka 4 500 man i Polen.

    • Ombildad regering borgar för löften till väljarna

      Finansminister Teresa Czerwińska, som har försökt hålla igen på statens utgifter för att minska budgetunderskottet, är en av de ministrar som byts ut när regeringen ombildas. Marian Banaś, som ersätter henne, har visserligen bakgrund som biträdande minister och chef för skattemyndigheten, men han tillhör regeringspartiet Lag och rättvisas (PiS) trogna – och partiet väntas komma med välfärdslöften till väljarna inför parlamentsvalet som ska hållas i slutet av 2019. Flera av de tidigare ministrarna lämnar sina poster därför att de har valts in i EU-parlamentet.

    • Maj

    • PiS störst i EU-valet

      Regerande Lag och rättvisa (PiS) vinner drygt 45 procent av rösterna och 27 mandat i valet till Europaparlamentet. Oppositionsalliansen Europeiska koalitionen, ledd av Medborgarplattformen, får drygt 38 procent och 22 mandat. Resterande 3 mandat tillfaller det nybildade partiet Vår (läs mer om partierna i Politiskt system). Den anti-EU-allians som ett libertarianskt och några nationalistpartier bildat inför valet når inte över spärren på fem procent. Valdeltagandet är drygt 45 procent, en osedvanligt hög siffra för Polen.

    • Använde polishelikopter i valkampanj

      Marek Opioła, ordförande i sejmens säkerhetsutskott och kandidat i valet till EU-parlamentet för regeringspartiet Lag och Rättvisa, har låtit göra en uppmärksammad reklamvideo för sin kandidatur. Utan att konsultera polisledningen har Opioła nyttjat en av polisens Black Hawk-helikoptrar för inspelningen, där han själv ses hoppa ur helikoptern iklädd hjälm och skottsäker väst. Rikspolischefen Jarosław Szymczyk stormar mot att polisen utnyttjas i ett partipolitiskt sammanhang. Visningen av kampanjvideon har stoppats och partiet tar avstånd från den.

    • Judisk kritik mot Polens regering

      En amerikansk lag om återbördande av egendom som nazisterna stal från sina judiska offer bidrar till osämja mellan Polen och Israel (se 1 februari 2018). I Polen, som också led svårt under nazisterna, har regeringen markerat att åtgärder som lagen föreskriver – till exempel skadestånd – inte är polska statens ansvar. Judiska världskongressen fördömer ett uttalande av premiärminister Morawiecki; vid ett möte inom regeringspartiet Lag och rättvisa rapporteras han ha sagt att ”det vore att ge Hitler en postum seger”.

    • Falska nätkonton och hatbudskap blockerade

      Facebook har stängt 27 polska sidor där det förekommit falska nyheter och hatbudskap, uppger organisationen Avaaz som beskriver sidorna som fientliga mot judar, muslimer, invandrare, feminister och sexuella minoriteter. Facebook bekräftar att ”ett antal” sidor har stängts, däribland falska konton.

    • Skärpta straff på gång för övergrepp mot barn

      Regeringen aviserar att den vill skärpa straffen för sexuella övergrepp mot barn, från maximalt 12 till 30 års fängelse. De senaste årens avslöjanden om övergrepp inom katolska kyrkan, som står det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) nära, pressar partiet inte minst inför det förestående valet till EU-parlamentet. En dokumentär om övergrepp som präster gjort sig skyldiga till väcker stort uppseende och Robert Biedroń, ledare för det liberala partiet Vår (se 3 februari), använder filmen som kampanjmaterial. Partierna i den PiS-kritiska Europa-alliansen kan också gynnas i valet (se 24 februari).

    • April

    • Åtal mot anställd i nazistiskt läger

      En nu 92-årig man anklagas för att ha medverkat till 5 230 människors död i nazisternas läger Stutthof nära Gdańsk under andra världskriget. Mannen arbetade i lägret där omkring 65 000 av 110 000 fångar – polacker och judar – gick under. Han är nu åtalad i Tyskland, där man driver en rad processer mot ännu levande personer som ingick i nazisternas dödsmaskineri (se 6 november 2018).

    • Lärare strejkar för högre löner

      Samtidigt som regeringen utfärdar ekonomiska löften till lantbruk och pensionärer pyr missnöjet bland Polens lärare, som anser att de styrande har misslyckats med att reformera skolväsendet. Omkring 15 000 skolor och förskolor stängs när pedagogerna går i strejk för höjda löner. Ledaren för lärarförbundet ZNP beskriver protestaktionen som den största på skolans område sedan 1993. Strejken avbryts för att eleverna ska kunna skriva prov, men eftersom konflikten inte blir löst är en stor del av lärarkåren inställd på fortsatta aktioner under höstterminen. Ett mindre lärarförbund säger ja till regeringens erbjudande om 15 procents löneförhöjning. 

    • Återbäring till äldre lagom till valet

      Polens pensionärer får en engångsbonus – cirka 200 euro i skatteåterbäring. Det sker på förslag av regeringspartiet PiS och lagom tills väljarna förväntas rösta i valet till EU-parlamentet i slutet av maj. Förslaget antas med bred majoritet i sejmen, och väntas inte stöta på patrull i senaten heller. Oppositionspolitiker anklagar regeringen för att använda skattebetalarnas pengar till röstfiske.

    • EU riktar nytt böteshot mot Polen

      EU-kommissionen inleder ännu ett förfarande mot Polen för omstöpningen av rättssystemet. Domare bestraffas på politiska grunder för sina beslut (se 20 september 2018) och rättsväsendets oberoende kränks i strid med EU-fördrag när domarutnämningar kan styras av regeringen, anser kommissionen (se 25 mars 2019). Polen har två månader på sig att bevara kritiken. I slutänden kan straffet bli dryga böter. Polen har backat för EU-kritik i ett annat mål, om att domare tvingades i pension för att lämna plats för nya befattningshavare (se 17 december 2018).

    • Mars

    • Nytt sätt att utse domare godkänns

      Författningsdomstolen har kommit fram till att Polens grundlag tillåter det nya system för rekrytering av domare som regeringen har infört. Medlemmar av Högsta juridiska rådet, som utser landets domare, tillsätts numer av parlamentet som domineras av det konservativa regeringspartiet PiS. Systemet underminerar domstolsväsendets självständighet, enligt kritiker (se 21 november 2018).

    • Kyrkan medger hundratals övergrepp mot barn

      Under de senaste 30 åren har 382 företrädare för katolska kyrkan i Polen gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp mot barn och andra minderåriga. Totalt känner man till 624 offer, varav fler än hälften pojkar. Uppgifterna offentliggörs av kyrkan i en rapport som bygger på information från stift och klosterordnar. Ärkebiskop Wojciech Polak säger att han fylls av ”smärta, skam och skuld”. Grupper som företräder offren, och har anklagat kyrkan för att skydda förövare och dölja deras brott, kräver att få veta om kyrkan också har informerat polisen. I rapporten återges inga namn på gärningsmän. En organisation för brottsoffer har tidigare överlämnat material om cirka 400 övergrepp till Vatikanen (se 21 februari). I den sammanställningen förekommer 85 präster som fällts för sexuella övergrepp mot barn.

    • Februari

    • Polen rustar upp försvarsmakten

      Fram till 2026 kommer Polen att satsa motsvarande cirka 450 miljarder kronor på att uppgradera sin försvarsmakt. Planerna omfattar inköp av 32 stridsflygplan, helikoptrar, ubåtar och luftvärnssystem. Avsikten är att höja beredskapen i öster – militäralliansen Natos östra flank – enligt besked från försvarsminister Mariusz Błaszczak. En del av de planerade inköpen är kända sedan tidigare, liksom Polens önskemål om att USA ska hålla en permanent militärbas i landet (se 10 februari 2019 och 17 november 2017).

    • Oppositionen samlas inför EU-val

      Sex partier bildar en allians inför valet till EU-parlamentet i maj för att slå vakt om EU-medlemskapet. De sex oppositionspartierna – som hävdar att Polens konservativa regering vill föra landet ut ur EU – är Medborgarplattformen (PO), Polska bondepartiet (PSL), Demokratiska vänsteralliansen (SLD), de liberala Moderna (Nowoczesna) och Teraz (Nu) samt De gröna. Enligt TVN24 har partierna också siktet inställt på samarbete inför nästa president- och parlamentsval.

    • Rapport till påven om kyrkliga övergrepp

      Uppgifter om 400 fall av sexuella övergrepp mot barn som begåtts av företrädare för katolska kyrkan i Polen har samlats i en rapport som överlämnas till påve Franciskus. I rapporten anklagas biskopar och ärkebiskopar för att ha mörklagt övergrepp. Rapporten läggs fram i samband med att påven håller en biskopskonferens i Vatikanen för att dryfta övergrepp inom kyrkan. I Gdańsk river aktivister i gryningen ner en staty som föreställer en präst som efter sin död har anklagats för att ha gett sig på barn (se 27 september2 oktober och 19 november 2018).

    • Protest mot Sverige i domarfall

      Sveriges ambassadör kallas upp till Polens UD för att ta emot ”indignation” mot att den före detta domaren Stefan Michnik inte utlämnas. Michnik är i 90-årsåldern, bosatt i Sverige sedan 1960-talet och har blivit svensk medborgare. Enligt polska myndigheter dömde han antikommunistiska regimkritiker till döden på 1950-talet.

    • Ilska mot uttalanden om Förintelsen

      Polens utrikesdepartement kallar till sig Israels ambassadör, och premiärminister Morawiecki tänker stanna hemma från ett förestående möte med Israel och länderna i Visegradgruppen (som samlar fyra EU-länder). Anledningen är missnöje med ett uttalande av premiärminister Netanyahu som enligt polskt synsätt gör polacker medskyldiga till Förintelsen (se 1 februari 2018). Två dagar senare avvisar Morawiecki en propå från USA:s utrikesminister Pompeo om att Polen ska lagstifta om ersättning till människor som förlorade egendom i samband med Förintelsen. En sådan lag antogs 1960, framhåller premiärministern.

    • Polen arena för signalpolitik – möte och manöver

      I Warszawa samlas en rad länder till konferens om Mellanöstern – i praktiken om Iran som inte har bjudits in. Bland talarna finns Israels premiärminister Netanyahu och USA:s utrikesminister Mike Pompeo. De hoppas att mötet ska öka pressen på Iran, men de flesta europeiska länder förhåller sig avvaktande (se 11 januari). Pompeo har dagen innan följt en militärövning med skarp ammunition i Orzysz sju mil från den ryska marinbasen Kaliningrad; en manöver med flera deltagande Natoländer och med signalvärde riktat mot Moskva. USA:s ambassadör uppger att de amerikanska styrkorna i Polen, för tillfället 4 000 man, ska utökas ytterligare.

    • Luftvärnsaffär med USA

      Polen ska köpa ett mobilt artillerisystem från USA för motsvarande 3,8 miljarder kronor. Systemet Himars, som uttryds ”high mobility artillery rocket system”, är utvecklat för raketartilleri och markrobotar – antingen sex raketer åt gången med sju mils räckvidd eller en robot med 30 mils räckvidd. Sedan tidigare har Polen beslutat köpa amerikanska Patriotrobotar för mer än tio gånger så stort belopp.

    • Namnet på nytt, liberalt parti: Vår

      Robert Biedroń, före detta borgmästare i Słupsk, har registrerat sitt nya parti. Det får namnet Wiosna (Vår). Eftersom Biedroń har liberala värderingar och själv är öppet homosexuell väntas partiet bli populärt bland väljare som är kritiska mot Polens nuvarande, socialt konservativa styre. Valet till EU-parlamentet i maj kommer att ge ett handfast mått på partiets dragningskraft, men redan i en opinonsmätning veckan efter registreringen blir Wiosna tredje största parti efter Lag och rättvisa och Medborgarplattformen (se 4 september 2018).

    • God tillväxt i ekonomin 2018

      Tillväxten i ekonomin var 5,1 procent 2018, enligt preliminära data. Trots en liten inbromsning under fjärde kvartalet var tillväxttakten den högsta sedan 2007. Hushållens konsumtion drev upp siffrorna, den privata konsumtionen steg lite mer än väntat. Utvecklingen under 2019 är svår att beräkna på grund av brexit. Nästan en miljon polacker lever och arbetar i Storbritannien och är oroliga att inte få stanna i landet vid EU-utträdet.

    • Slakteriskandal spridd till EU-länder

      Ett slakteri i Kalinowo i nordöstra Polen har stängts och utredning pågår sedan det avslöjats att företaget i hemlighet tagit emot sjuka djur för slakt. Köttet har sålts i minst 15 länder, bland dem Sverige, som varnats via samarbetsvägar inom EU när fusket upptäcktes. Köttet, som inte hade besiktigats av veterinär, dras tillbaka från marknaden i alla länderna. Expertis från EU, som har bevittnat matskandaler i flera länder de senaste åren, ska analysera fallet på plats.

    • Januari

    • Polsk protest vid Auschwitz

      En ultranationalistisk grupp demonstrerar med polska flaggan vid utrotningslägret Auschwitz-Birkenau på minnesdagen för Förintelsens offer. Gruppen är liten, men protesten beskrivs som den första i sitt slag och leds av en man som är dömd för att ha bränt en niddocka av en jude. Även ett uttalande av premiärminister Mateusz Morawiecki på minnesdagen väcker undran: Han lyfter fram att ansvaret för massmorden bars av ”Hitlers Tyskland”, snarare än nazismen. I Auschwitz mördades omkring en miljon judar och dessutom många ickejudiska polacker, romer och sovjetiska krigsfångar.

    • Domstolskritik mot Förintelselag

      En domstol ingriper mot Polens kontroversiella lag om Förintelsen. En formulering som bland annat gör det straffbart att uttala sig positivt om ”ukrainska nationalister” är enligt domstolen så diffus att den strider mot författningen. Lagen har ända från början väckt upprördhet i både Israel och Ukraina (se 1 februari och 27 juni 2018). Parlamentet i Kiev har anfört att den jämställer ukrainska självständighetssträvanden under andra världskriget med nazistförbrytelser.

    • Gdańsks borgmästare knivmördad

      Borgmästaren i Gdańsk Paweł Adamowicz blir knivhuggen i hjärtat under en insamlingskampanj för inköp av sjukvårdsutrustning. Han avlider dagen efter. Angriparen, som är dömd för väpnade rån mot banker, anklagar politikern och den förra regeringen under partiet Medborgarplattformen (PO) för att ha torterat honom i fängelse. Adamowicz tillhörde PO till 2015.

    • Diplomatiskt bråk om Iranmöte i Polen

      Ett toppmöte ska hållas i Polen med syfte att öka det internationella trycket mot Iran, aviserar USA:s utrikesminister Mike Pompeo som uppger att dussintals länder kommer att delta. Iran, som kallar planerna ”en antiiransk cirkus”, framför ett par dagar senare en diplomatisk protest till Polen. Från polska diplomater kommer olika bud om i vilken utsträckning toppmötet i Warszawa 13–14 februari kan beskrivas som antiiranskt.

    • Spionerihärva med koppling till Kina

      En kinesisk affärsman grips misstänkt för spioneri. Mannen är försäljningschef i Polen för det stora kinesiska IT-bolaget Huawei, som snabbt ger honom sparken. Även en polack med bakgrund inom bekämpning av cyberbrottslighet för den polska säkerhetstjänsten är gripen. Flera västländer har den senaste tiden beslutat att stoppa utrustning från Huawei med hänvisning till säkerhetsskäl. Det handlar framför allt om 5G-nätverk som lägger grunden för nya trådlösa tjänster och teknik som självkörande bilar.

    • Italien söker samarbete med polsk höger

      Italiens inrikesminister Matteo Salvini besöker Polen och säger att Italiens regeringskoalition vill ha Polens hjälp att genomdriva ett Europa med ”mer säkerhet och mindre byråkrati”. Salvini träffar flera politiker på högerkanten, bland dem Jaroslaw Kaczynski (PiS). Salvinis kampanj tar sikte på valen till EU-parlamentet i maj. Motstånd mot invandring förenar dem, men det finns minst ett tungt hinder för ett samarbete: Italiens regering är till skillnad från den polska Moskavänlig.

    • Upptrappad skyddsjakt på vildsvin

      Jägare och miljöorganisationer protesterar mot att energi- och jordbruksdepartementen har beordrat skyddsjakt på vildsvin för att minska risken för spridning av en av de sjukdomar som kallas svinpest. Afrikansk svinpest konstaterades första gången i Polen 2014 och smittspridningen hotar också tamgrisar. Näringen oroas eftersom Polen är en av de största exportörerna av fläskkött i EU. Sedan i april 2018 har 168 000 vildsvin fällts och det beslut som nu väcker protester handlar om intensiv jakt som ska pågå under helgerna i januari. Motståndarna befarar störningar i ekosystemet och att jakten ska leda till att man tvärtom ökar smittspridningen.

    • Brandskyddspådrag efter tonåringars död

      Fem tonårsflickor omkommer i en brand i en äventyrsanläggning i staden Koszalin. De har hyrt in sig i ett ”escape room”, vilket går ut på att man ska ta sig ut ur ett stängt utrymme med hjälp av ledtrådar. Händelsen uppdagar att sådana arrangemang har nått enorm popularitet – men sker med dålig brandsäkerhet. En intensiv insats dras i gång med inspektioner och stängningar. Skärpta brandskyddsregler aviseras.

  • 2018

    • December

    • Siste revoltöverlevaren går bort

      Den siste överlevande från den judiska revolten mot nazisterna i Warszawas getto 1943 avlider i Jerusalem. Minnet av Simcha "Kazik" Rotem, som blev 94 år, hyllas av den polske presidenten Andrzej Duda. Upproret bröt ut när nazisterna, som höll Polen ockuperat, förde judar till utrotningsläger.

    • Landssorg för omkomna gruvarbetare

      13 gruvarbetare dör och tio skadas i en metangasbrand i en kolgruva i tjeckiska Karvina. De flesta av dödsoffren är polacker och Polen utlyser en dags landssorg. Gruvolyckan nära polska gränsen är den allvarligaste i Tjeckien sedan 1990, då 30 arbetade miste livet. Också den händelsen inträffade i Karvina.

    • Samarbete mot ryska ”trollfabriker”

      Storbritannien och Polen ska samarbeta mot rysk desinformation. De två Natoländerna inrättar en gemensam funktion som bland annat ska innebära att säkerhetstjänsterna utbyter information om aktiviteter som uppfattas som fientliga. Beskedet lämnas efter ett möte mellan premiärministrarna Theresa May och Mateusz Morawiecki och de närmast berörda fackministrarna (se 21 december 2017).

    • Polen röstar nej till FN:s migrationsavtal

      När FN:s generalförsamling ratificerar ett internationellt avtal om migration som syftar till att inrätta lagliga och säkra vägar att migrera är Polen ett av fem länder som röstar emot avtalet. Överenskommelsen är inte bindande för medlemsländerna, den medför exempelvis inga kvoter för flyktingmottagande.

    • Tvångspension för domare upphävd

      EU-domstolen bekräftar sitt tidigare beslut: den polska lag som tvingar en tredjedel av domarkåren i pension – ett av de politiska drag som öppnat för ett regeringsstyrt rättsväsen – måste rivas upp (se 20 december 2017 och 19 oktober 2018). Polens parlament har, efter EU-domstolens interimsbeslut, dragit tillbaka pensionslagen och nu skriver president Andrzej Duda under ändringen. De domare som berördes har redan kunnat återgå i tjänst. EU-domstolens slutgiltiga utslag i målet väntas dock först under 2019.

    • Avtal med brister mot klimatförändringar

      I Katowice avslutas ett internationellt möte om hur ett stort klimatavtal som slöts i Paris 2015 ska kunna förverkligas. Drygt 150 länder enas, på övertid och efter svåra förhandlingar, om hur länder ska mäta och rapportera koldioxidutsläpp. Den svåra frågan om hur den globala temperaturökningen ska kunna begränsas leder inte till beslut som är nödvändiga enligt forskarsamhället. Parisavtalet syftar till att begränsa växthuseffekten och hjälpa människor i områden där följderna blir svåra av klimatförändringar. USA har backat från löften om begränsningar som gavs i Paris, men också andra stora länder är emot strama regler. Polen är för sin del mycket beroende av kol, som bidrar till besvärliga utsläpp.

    • November

    • Ledning för gas från Norge planeras

      Danmark och Polen enas om att bygga en gasledning på Östersjöns botten för naturgas från Norge till Polen. Tanken är att en 90 mil lång ledning ska vara klar för norska leveranser 2022, när ett polskt kontrakt på gasköp från ryska Gazprom upphör (se 17 oktober).

    • Regeringen tar ett steg bakåt i domarbråk

      Polens regering ger efter för ett krav från EU-domstolen: domare som har tvingats gå i pension får återinträda i tjänst. Beslutet att tvinga bort somliga domare genom att sänka pensionsåldern tillkom enligt kritiker för att ge regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) kontroll över Högsta domstolen. Polen kan när beslutet har rivits upp slippa hotet om dryga EU-böter – men regeringen har redan stärkt sin kontroll över rättsväsendet på andra sätt. Den har utnämnt domare till författningsdomstolen, som har makten att stoppa lagstiftning. PiS har också kontroll över det råd som ska föreslå nya namn inför tillsättning av domarposter (se 20 december 2017 och 19 oktober 2018).

    • Nej till FN:s migrationsavtal

      Polens regering ger besked: den skriver inte under FN:s avtal om globalt samarbete kring migration. Samma inställning har Ungern, Tjeckien och Österrike – länder som också motsätter sig omfördelning av flyktingar inom EU. Syftet med FN-avtalet, som enligt planerna ska antas av generalförsamlingen, är att skapa säkra vägar för flyktingar och migranter, och enighet om lagliga möjligheter till migration. USA har också valt att stå utanför avtalet.

    • Biskopar stöder övergreppsutredning

      Polens katolska biskopskonferens ber Gud och brottsoffren om förlåtelse för sexuella övergrepp som begåtts av präster. Det pågår insamling av fakta om övergreppen och kyrkan uppmanar folk att anmäla misstänkta fall till både kyrka och stat (se 27 september och 2 oktober).

    • Åklagare får syna miljöbeslut

      Miljöaktivister anmäler Polens jordbruksminister Jan Ardanowski till åklagarmyndigheten för ett beslut om bekämpningsmedel. Så kallade neonikotinoider sätts av forskare i samband med omfattande bidöd, som har stora konsekvenser i naturen eftersom bin har en nyckelroll i att pollinera växter. Jordbruksministern har två gånger gett tillstånd för bruket av neonikotinoider, som EU har förbjudit, bland annat hos betodlare. Organisationen Frank Bold och Greenpeace vill att rättsväsendet granskar om Ardanowski har överträtt sina befogenheter. Polska biodlare har också klagat på hans beslut.

    • Gränskontroller återinförs

      Polen återinför gränskontrollerna tillfälligt 23 november–16 december. Det berör landgränser mot Tyskland, Tjeckien, Slovakien och Litauen, men också flygplatser och färjetrafik i Östersjön. Kontrollen ska utföras genom stickprov. Beslutet motiveras med att det ska hållas ett klimatmöte i Katowice 3–14 december.  I Sverige, som liksom Polen ingår i Schengensamarbetet, återinfördes gränskontroller vid den stora flyktingvågen 2015.

    • Stor uppslutning vid hundraårsfirande

      Regeringsföreträdare tar täten i en militärparad för att fira Polens självständighet, på dagen hundra år efter andra världskrigets slut, då Polen återuppstod som stat. Warszawas borgmästare har i förväg försökt förbjuda en manifestation av extremnationalistiska ONR, av rädsla för rasism och hets mot invandrare som förekom i rörelsens marsch på förra årets självständighetsdag. Den statliga hundraårsparaden, ledd av president Andrzej Duda, är utlyst med kort varsel och går samma väg som extremisterna, vilket gör att inte mycket av extrema budskap tränger igenom den breda uppslutningen med rödvita flaggor och nationalsång.

    • Rättegång mot vakt från dödsläger

      En 94-årig man som tros ha arbetat som lägervakt nära Gdańsk under andra världskriget ställs inför rätta i Tyskland. Lägret Stutthof drevs av nazistiska SS, som begick massmord på såväl polska som judiska fångar. Flera åldriga tidigare lägervakter har prövats inför rätta de senaste åren. Den rättsliga grund som lett till åtal är en dom 2011 mot ukrainskfödde John Demjanjuk, som hade varit vakt i förintelselägret Sobibór i Polen. Demjanjuk fälldes inte för enskilda handlingar som kunde bevisas, utanför för sin tjänstgöring som möjliggjorde de organiserade massmorden. I april 2019 lägger domstolen ner målet mot Stutthofvakten med hänvisning till att mannen har för svag hälsa för att kunna prövas.

    • Städerna röstar emot regeringspartiet

      Andra omgången i lokalvalen fullbordar en motgång för Lag och rättvisa (PiS): regeringspartiet har en majoritet av befolkningen i städerna emot sig. Oppositionen har vunnit alla storstäder liksom de flesta mellanstora och mindre städer. Zamość med 65 000 invånare är den största stad som ger PiS en valseger. Redaktören för tidningen Rzeczpospolita drar slutsatsen att det konservativa partiet har förlorat medelklassen. Eftersom PiS dominerar landsbygden, framstår splittringen i Polen nu som ännu djupare än tidigare.

    • Oktober

    • Landsbygden röstar för Lag och rättvisa

      Regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) stärker sina positioner på landsbygden i lokalvalen och får majoritet i sex av 16 regionparlament. Storstäderna vinns av den mer liberala allians som bildats av Medborgarplattformen (PO) och Moderna. Warszawas nye borgmästare Rafał Trzaskowski (PO) får mer än dubbelt så stor röstandel som PiS-kandidaten. Oppositionen vinner Łódź, Lublin, Poznań och Wrocław direkt, och leder inför andra omgången i Gdańsk och Kraków den 4 november. Sedan nationalistiska PiS vann parlamentsvalet 2015 är Polen på kollisionskurs med EU, men regeringen hävdar att samhällsförändringar som den genomför, bland annat inom rättsväsendet, är nödvändiga för att få bort makthavare som är präglade av åren med kommunistdiktatur. Förhållandet till EU spelar in också på lokal nivå: Det kan finnas väljare som gillar nationalistisk politik eftersom mycket av de pengar som ska fördelas består av stöd från EU till lantbruket och till eftersatta landsändar.

    • EU-domstolen stoppar domstolsreform

      EU-domstolen beordrar Polen att omedelbart dra tillbaka beslutet om sänkt pensionsålder för domare från 70 till 65 år, som tvingar många domstolsjurister att sluta arbeta. Domstolsordern – som är ett interimsbeslut: det gäller tills domstolen hunnit gå igenom hela ärendet – innebär också att nyutnämnda domare inte får tillträda. Minst 27 nya domare har redan utsetts, och en av EU:s grundläggande farhågor är att dessa inte kommer att agera självständigt utan gå regeringspartiets ärenden. Redan i somras meddelade EU-domstolen att andra EU-länder har rätt att säga nej till arresteringsorder från Polen om det finns anledning att tro att brottsmisstänkta personer inte får en rättvis rättegång (se 20 september).

    • Polen byter rysk gas mot amerikansk

      Det statliga energibolaget PGNiG har slutit ett 20-årigt avtal om leveranser av flytande naturgas från USA. Och överenskommelserna blir fler: vid jultid meddelas att man ägnat hösten åt att sluta tre olika avtal med långt tidsperspektiv. Syftet är att slippa beroendet av Ryssland, som nu täcker två tredjedelar av den polska förbrukningen. Avtal med ryska Gazprom löper ut 2022 och amerikanska leveranser ska börja efter det. Polen har också önskemål om att importera från Norge och Qatar.

    • Nya HD-domare utnämnda

      President Andrzej Duda utser ytterligare 27 nya domare till Högsta domstolen, trots kritik både inom landet och från EU som går ut på att utnämningarna minskar rättsväsendets oberoende från politisk styrning (se 20 september). Massmedier tillåts inte bevaka ceremonin.

    • Skadestånd till kvinna efter prästövergrepp

      En skadeståndsdom mot en katolsk organisation fastställs i högre rätt. Enligt domstolen i Poznan har en ung kvinna som utsatts för övergrepp av en präst rätt till motsvarande 2,3 miljoner kronor i skadestånd och en livslång pension. Övergreppen pågick när hon var 13 år och hon fick psykiska men som ledde till flera självmordsförsök. Prästen greps 2008 och dömdes till fyra års fängelse. Först 2017 tvingades han lämna prästyrket. Skadeståndet är det högsta som utdömts mot en religiös inrättning i Polen.

    • September

    • Norskt pris till MR-ombudsman

      Människorättsjuristen Adam Bodnar och det institut han leder tilldelas det norska Raftopriset, som delas ut i Bergen den 4 november. Bodnar fungerar som ombudsman för de mänskliga rättigheterna och hyllas som förvarare av demokrati, minoriteter samt domstolar oberoende från den politiska makten. Priset är uppkallat efter aktivisten Thorolf Rafto och flera tidigare pristagare har också fått Nobels fredspris.

    • Biskop ber om förlåtelse för övergrepp

      Romuald Kaminski, katolsk ärkebiskop, ber offer för sexuella övergrepp inom hans stift om ursäkt. I hans stift i östra Warszawa har tolv fall utretts och tio bekräftats under loppet av 26 år. Nu finns riktlinjer för hur kyrkan ska skydda barn och unga i framtiden. Riktlinjerna ska spridas inom alla stift, meddelar katolska kyrkan i Polen som 2014 framförde en offentlig ursäkt. Enligt stiftelsen Var inte rädd, som ger stöd till offren, har 56 präster på senare år fällts för övergrepp eller innehav av barnporr.

    • Nytt domarmål förs till EU-domstolen

      EU-kommissionen för frågan om maxålder för domare i Högsta domstolen till EU-domstolen. Polens regering anför att lagen som sänker domares pensionsålder är en nationell fråga, medan EU-kommissionen anser att den inkräktar på domstolarnas oberoende och därmed på unionens rättsordning. Det är andra gången reformerna i det polska rättsväsendet förs vidare till EU-domstolen. I slutet av 2017 anhängiggjordes ett fall som gäller domare i lägre rätt. Målet är ännu inte avgjort.

    • Domare som ska straffa kollegor utnämnda

      President Andrzej Duda utser tio nya domare som ska tjänstgöra i Högsta domstolen. De ska ingå i en nyinrättad domstolskammare för disciplinfrågor. Sakkunniga befarar att disciplinkammaren har bildats för att straffa domare som är kritiska mot regeringen. EU hotar Polen med sanktioner för regeringspartiet Lag och rättvisas omstöpning av rättsväsendet (se 2 juli 2018 och 20 december 2017).

    • Kritik mot Polen för gravöppningar

      Polens president Lech Kaczynski och 95 andra människor omkom 2010 i en flygkatastrof i Smolensk i Ryssland. Ryska och polska haveriutredare kom fram till att kraschen berodde på dåligt väder och mänskliga misstag, men 2016 började polska myndigheter öppna dödsoffrens gravar för att undersöka teorier om andra orsaker. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna kritiserar nu Polen för gravöppningarna. De innebar enligt domstolen en kränkning mot de anhöriga, som inte fick juridisk möjlighet att stoppa hanteringen. President Kaczynskis tvillingbror Jaroslaw, konservativ partiledare, är en av dem som ifrågasatt olycksteorin. Planet var på väg till en minneshögtid i Katyn, där Sovjetunionens hemliga polis begick en massaker på polska officerare 1940.

    • Polen stängs av från domstolsnätverk

      Polen utesluts från ett samarbetsforum för rättsväsendet i EU-länderna, ENCJ i engelsk förkortning. ”Det är en förutsättning för medlemskap att domstolarna har oberoende ställning”, lyder motiveringen. De polska politikernas hantering av rättsväsendet har lett till att EU-kommissionen inlett ett Artikel 7-förfarande mot Polen (se 2 juli 2018 och 20 december 2017), men Ungern har tagit parti för Polen och kan stoppa de tyngsta straffåtgärderna.

    • Kraftmätningen om HD rullar vidare

      President Duda tillsätter Dariusz Zawistowski som tillförordnad chef för Högsta domstolen samtidigt som den sittande chefsdomaren Małgorzata Gersdorf vägrar att lämna sin post (se Juli 2018). Gersdorf och ett antal andra domare har tvångspensionerats av regeringen men fått möjlighet att ansöka om förlängda kontrakt. Duda meddelar att fem av dem som tvångspensionerats kan fortsätta. 

    • Borgmästare utmanar regeringsparti

      Robert Biedroń, borgmästare i staden Słupsk och EU-vän, håller på att bilda ett nytt parti som han själv beskriver som progressivt. Han siktar mot sejmen, Polens parlament, hösten 2019 men det nya partiet ska möta väljarna redan under våren i val till EU-parlamentet. Biedroń är bland annat för fri abort och gayäktenskap. Han vill utmana de konservativa och nationalistiska intressen som fått Polen att hamna på kant med många andra EU-länder.

    • Juli

    • Protester mot ny lag om tillsättning av domare

      Tusentals människor protesterar i Polen när president Andrzej Duda undertecknar en lagändring som ska förenkla processen att utse en chefsdomare för Högsta domstolen och som anses öppna för politisk styrning av tillsättningen. Den nuvarande chefsdomaren Małgorzata Gersdorf har vägrat att lämna posten, vilket hon skulle ha gjort enligt ny lagstiftning från tidigare i juli. Polens regering har fått hård kritik av EU såväl som människorättsorganisationer under senare tid för att nya lagar underminerar rättsväsendets oberoende ställning.

    • Polsk HD-domare trotsar beslut om tvångspensionering

      Tiotals domare i Högsta domstolen säger att de vägrar att lämna sina poster med hänvisning till att regeringens beslut att tvångspensionera dem strider mot författningen. Domstolens ordförande Małgorzata Gersdorf  infinner sig som vanligt på sin arbetsplats. Utanför domstolsbyggnadens samlas tusentals människor för att visa sitt stöd för henne och viftar med både polska flaggor och EU-flaggor. Bland demonstranterna syns den förre fackföreningsledaren och presidenten Lech Wałęsa.  

    • EU-kommissionen inleder rättsprocess mot Polen

      EU-kommissionen inleder en ny rättsprocess mot Polen, som ett svar på den redan hårt kritiserade polska rättsreformen, som bland annat innebär att 40 procent av domarna i Högsta domstolen kan tvingas lämna sina tjänster. Det styrande Lag och rättvisa (PiS) har sänkt pensionsåldern för domarna från 70 år till 65 år, och säger att rättsreformen behövs för att man ska kunna bekämpa korruption och göra sig kvitt arvet från kommuniståren. Kritiker hävdar att den istället innebär ett hot mot rättssäkerheten och rättsväsendets oberoende. Domarna kan fram till den 3 juli vända sig till presidenten och begära att få fortsätta arbeta efter att de har fyllt 65 år. EU-kommissionen reagerar bland annat mot att presidenten har rätt att säga nej till sådana undantag utan att motivera sitt beslut. Polen får nu en månad på sig att för att svara EU-kommissionen.

    • Juni

    • Domare vägrar låta sig pensioneras

      Tiotals domare i Högsta domstolen säger att de vägrar att lämna sina platser den 3 juli med hänvisning till att regeringens beslut att tvångspensionera dem strider mot författningen. Det styrande Lag och rättvisa (PiS) har sänkt pensionsåldern för domarna från 70 år till 65 år, och säger att rättsreformen behövs för att man ska kunna bekämpa korruption och göra sig kvitt arvet från kommuniståren. Kritiker hävdar att den istället innebär ett hot mot rättssäkerheten och rättsväsendets oberoende. 

    • Kritiserad lag om Förintelsen ändras

      En omdebatterad lag som kritiserats skarpt av Israel ändras. De paragrafer tas bort som gjort det möjligt att döma någon som anklagar den polska staten för medskyldighet till Förintelsen till böter eller fängelse (se Februari 2018).

    • Korruptionsbekämpningsorgan kritiserar Polen

      Europarådets korruptionsbekämpningsorgan, GRECO, varnar i en  ny rapport för att Polens domare inte längre lever upp till de krav på obereonde som gäller för att kunna bekämpa korruption. Särskilt kritiseras att 27 av de 72 domarna i Högsta domstolen kommer att bli tvungna att gå i pension på grund av de nya lagar som införts. GRECo riktar också kritik mot att det nationella råd som utser domare och andra positioner inom rättsväsendet samt har en granskande roll, har blivit politiserat.

    • Maj

    • Regeringen vill betala USA för att ha trupper i Polen

      Regeringen erbjuder sig att hjälpa USA med kostnaderna för att ha en permanent militärbas med stridsvagnar i Polen. Syftet skulle vara att förhindra ryska militära angrepp. Polen skulle kunna bidra med mellan 1,3 och 1,7 miljarder euro som framför allt skulle läggas på infrastruktur. I september, när president Andrzej Duda besöker Vita huset, säger USA:s president Donald Trump att han allvarligt överväger saken. 3 000 amerikanska soldater är stationerade i Natolandet.

    • April

    • Rättsreformerna justeras något

      Parlamentet gör vissa ändringar i de av EU hårt kritiserade rättsreformerna. Ändringarna rör bland annat Högsta domstolen (HD) och det nationella rättsrådet KRS, vars uppgift är att garantera rättsväsendets oberoende. PiS säger att det handlar om eftergifter för att undvika EU:s sanktionshot, men oppositionen och HD anser att det rör sig om obetydliga korrigeringar. Bland annat minskas justitieministerns befogenheter att avskeda höga domare, och pensionsåldern för kvinnliga domare höjs från 60 år till 65 år.

    • Mars

    • Ryska diplomater utvisade

      Polen utvisar fyra ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

    • Polen svarar på EU:s sanktionshot

      PiS-regeringen lämnar i sista stund ett svar till EU på hur Polen ska göra för att undvika de sanktioner som unionen kan komma att rikta mot landet på grund av de kritiserade rättsreformerna. Den 20 december 2017 inledde EU en process mot att införa sanktioner mot Polen om landet inte efterlever unionens krav på ett oberoende rättsväsende. EU gav Polen en tidsfrist till den 20 mars 2018 att reagera på sanktionshotet. Regeringen säger sig vara villig att samtala med EU om en lösning på konflikten som är acceptabel för båda parter. Sanktionerna kan innebära att Polen fråntas sin rösträtt i EU:s beslutande organ, men Ungern har sagt sig vara redo att lägga in sitt veto mot sanktionerna.

    • Regeringen minskas i storlek

      Premiärminister Morawiecki meddelar att han ska minska regeringens storlek genom att avskaffa 17 viceministerposter. Morawiecki har tidigare fått kritik för att hans PiS-regering är för stor och för dyr.

    • Duda beklagar utvisning av judar 1968

      President Duda ber om förlåtelse å den polska republikens vägnar till de judar som drevs ut ur landet av kommunistregimen 1968, då uppskattningsvis 15 000 judar (halva den judiska minoriteten i Polen) fråntogs sitt medborgarskap och sparkades ut ur landet. Dagens Polen beklagar den ”skamliga handlingen”, säger Duda i ett tal, men framför inte en formell ursäkt. Utvisningarna skedde efter det att studentdemonstrationer som spridit sig runt om i landet slagits ned med våld av regimen. Många studenter och lärare var av judiskt börd och kommunistpartiet reagerade genom att köra ut judar ur landet.

    • Militärbefäl från kommunisttiden degraderas

      Det PiS-dominerade parlamentet antar en lag som fråntar befäl som tjänat inom de väpnade styrkorna under den kommunistiska perioden mellan 1943 och 1990 deras militära grader.

    • Februari

    • Senator: "Anmäl skvaller om Polen"

      Den polske senatorn Stanislaw Karczewski uppmanar i ett öppet brev sina landsmän att meddela polska diplomater när de hör någon person svärta ned den polska nationen. Han ber dem att "... dokumentera och reagera på all antipolsk fientlighet, uttryck och åsikter som skadar oss. Meddela våra ambassader, konsulat och honorärkonsulat om allt skvaller som skadar Polens goda rykte...".

    • Konflikten med Israel om ny lag djupnar

      Vid en säkerhetskonferens i München i Tyskland utbryter ett ordkrig mellan premiärminister Morawiecki och hans israeliske kollega Benjamin Netanyahu angående den nya polska lagen som gör det straffbart att anklaga den polska staten för delaktighet i Nazitysklands försök att på ockuperad polsk mark utrota den judiska befolkningen under Förintelsen. När Morawiecki under en presskonferens i München säger att det även fanns judiska förövare under Förintelsen, svarar Netanyahu upprört att uttalandet är förfärande och visar att Morawiecki är okänslig inför den tragedi som drabbat det judiska folket.

    • Lagen om Polens roll i Förintelsen träder i kraft

      President Duda undertecknar som väntat den lag som gör det straffbart att anklaga den polska staten för medskyldighet till Förintelsen under andra världskriget samt att beteckna den nazityska regimens dödsläger på ockuperad polsk mark för polska. Samtidigt ger Duda författningsdomstolen i uppgift att granska lagen så att den inte strider mot yttrandefriheten.

    • Olagligt klandra Polen för Förintelsen

      Parlamentet röstar för en lag som gör det straffbart att anklaga “den polska nationen eller staten” för att vara skyldig eller medskyldig till Förintelsen under andra världskriget. Lagen gör det också illegalt att beskriva nazisternas dödsläger i Polen som polska. Israel fördömer lagen och beskriver den som ett försök att revidera historien, förneka nazisternas försök att utrota Europas judiska befolkning samt att förminska nazistiska medlöpares, däribland många polackers, roll i Förintelsen. Även USA uttrycker oro. I Förintelsen dödades omkring sex miljoner judar. Även många romer, homosexuella och andra mördades i utrotningsläger, varav en del låg i det av Nazityskland ockuperade Polen. Lägren byggdes och drevs av den nazityska regimen efter invasionen av Polen 1939 (se även Modern historia).

    • Januari

    • Liberalare abortlag röstas ned

      Ett förslag på en mer liberal abortlag röstas ned i parlamentet, som istället börjar bereda ett förslag om en strängare abortlagstiftning där foster med missbildningar inte längre ska gå att abortera.

    • Regeringsombildning ska blidka EU

      Premiärminister Morawiecki gör en omfattande regeringsombildning när han byter ut nästan hälften av sina ministrar. Utrikesminister Witold Waszczykowski ersätts av Jacek Czaputowicz, som beskrivs som en mittenpolitiker, och försvarsminister Antoni Macierewicz ersätts av inrikesminister Mariusz Blaszczak. Även finansministern med flera andra förlorar sina jobb. Ministerbytena görs i samband med att premiärministern träffar EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och uppges bero på att Polen vill förbättra relationerna till EU som hotar landet med sanktioner på grund av en rad rättsliga reformer som unionen anser begränsar rättsväsendets oberoende. Morawiecki håller dock fast vid att Polen behöver reformera sitt rättssystem.

  • 2017

    • December

    • HD-domare anklagar regeringen för kupp

      Chefsdomare Małgorzata Gersdorf anklagar i ett öppet brev regeringen för en ”kupp” mot Högsta domstolen genom den nya lagen som sänker pensionsåldern för domare från 70 till 65 – samtidigt som presidenten får rätt att avgöra om en domare får sitta kvar efter 65 års ålder. Kritiker mot lagen hävdar att den riktar sig mot bland annat Gersdorf, som fyllt 65 men som bara suttit tre av sex år i sitt förordnade.

    • Nytt försvarsavtal med Storbritannien

      Polen ingår ett nytt försvarsavtal med Storbritannien. Det ska reglera det bilaterala samarbetet i samband med britternas utträde ur EU i mars 2019. Avtalet innehåller överenskommelser om gemensamma övningar, utbyte av underrättelser med mera. Brittisk trupp är utplacerad i Polen som en del av militäralliansen Natos stärkta skydd av EU:s gräns österut mot Ryssland.

    • EU inleder sanktionsprocess

      EU-kommissionen föreslår för EU:s ministerråd att artikel 7 i EU-fördraget ska aktiveras gentemot Polen, vilket innebär att landet kan komma att förlora sin rösträtt i unionens beslutande institutioner. Orsaken är de reformer inom rättsväsendet som Polens parlament antagit. Medan regeringen anser att dessa reformer behövs för att rensa ut gamla domare och jurister från kommunisttiden samt motverka korruption, menar EU att de inskränker det polska rättsväsendets oberoende. Det är första gången ett Artikel-7-förfarande initieras mot ett medlemsland. Polen har nu tre månader på sig att följa EU:s rekommendationer om att inte genomföra reformerna, annars kan medlemsstaterna rösta för att frånta Polen rösträtten. Alla EU-medlemmar måste dock rösta ja för att detta ska ske. Polens president Duda reagerar starkt på EU:s beslut och säger att han bestämt sig för att underteckna de kritiserade rättsreformerna som han anklagar EU för att "ljuga" om.

    • Sejmen antar omstridda vallagar

      Parlamentets underhus sejmen antar en rad vallagar som fått skarp kritik från oppositionen och EU för att undergräva landets demokratiska system. Om lagändringarna även godkänns av senaten och presidenten kommer de att träda i kraft efter nästa parlamentsval 2019. Lagändringarna innebär bland annat att valkommissionens sammansättning ändras så att parlamentet kan välja sju medlemmar som inte måste vara domare. Idag består valkommissionen av nio domare från landets tre högsta domstolar. Lagändringarna innebär också att inrikesministern har rätt att utse tre kandidater till chefsposten vid den nationella valmyndigheten samt kandidater till posterna som valkommissionärer.

    • Försoningsmöte med Ukraina

      President Duda besöker Petro Porosjenko i Ukraina och de två presidenterna enas om att försöka dämpa en dispyt om massakrer som begicks under andra världskriget, då ukrainska och polska styrkor bekämpade varandra. Osämjan har på senare tid tagits upp i parlamenten och lett till att historiska monument rivits. Frågan om att öppna gravar för att identifiera offren för massakrerna är känslig.

    • Nya regeringen godkänns av parlamentet

      Parlamentet godkänner den nya PiS-regeringen med Mateusz Morawiecki som ny premiärminister och den före detta regeringschefen Beata  Szydło som vice premiärminister. I övrigt görs inga förändringar i regeringen.

    • Inga förändringar i Morawieckis nya regering

      Ekonomi- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki installeras som premiärminister och behåller även ansvaret för ekonomi- och utvecklingsfrågor. Den avgående regeringschefen Beata  Szydło blir vice premiärminister. I övrigt sker inga förändringar inom regeringen.

    • Nya rättsreformer antas

      Parlamentets underhus, sejmen, antar ytterligare reformer som får kritik från såväl oppositionen som EU för att undergräva rättsväsendets oberoende av regeringen och parlamentet. Lagändringarna innebär att parlamentet väljer medlemmarna i det organ som ska skydda rättssystemet från politisk kontroll samt att den politiska kontrollen över Högsta domstolen stärks. Enligt PiS-regeringen behövs dessa reformer dels för att komma till rätta med korruptionen, dels för att det nuvarande rättsväsendet enligt PiS ännu präglas av kommunisttiden. Lagarna ska antas av parlamentets överhus och undertecknas av president Duda innan de träder i kraft.

    • Morawiecki utses till regeringsbildare

      President Duda ger finansminister Morawiecki i uppdrag att bilda en ny regering sedan premiärminister Szydło tidigare samma dag lämnat in sin avskedsansökan till följd av sviktande stöd från hennes eget parti, det regerande PiS. Morawiecki väntas bli formellt vald till premiärminister av parlamentet inom några dagar. Morawiecki säger när han utses till regeringsbildare att PiS-regeringens politiska program ligger fast, samtidigt som hans regering kommer att prioritera att förbättra ekonomin, höja landets säkerhet och stärka Polens internationella relationer.

    • Premiärminister Szydło avgår

      Premiärminister Beata Szydło lämnar in sin avskedsansökan sedan det står klart att hon saknar tillräckligt stöd inom sitt eget parti PiS. Några timmar tidigare har hennes regering med god marginal klarat en förtroendeomröstning i parlamentet, initierad av oppositionen. Enligt företrädare för PiS kommer hon att ersättas av finansminister Mateusz Morawiecki, som är ekonom. Hans uppgift ska bli att förbättra ekonomin och relationerna till EU och USA. PiS tror också att han kan locka mittenväljare i valet som ska hållas 2019.

    • EU stämmer Polen för motstånd mot flyktingkvoter

      EU-kommissionen stämmer Polen (samt Tjeckien och Ungern) inför EU-domstolen för att ha vägrat följa det beslut som EU:s ministerråd fattade i september 2015 om att alla medlemsländer skulle dela på ansvaret för omkring 160 000 flyktingar som då befann sig i Grekland och Italien. Med utgångspunkt från ländernas invånarantal och ekonomiska läge skapades ett kvotsystem för hur många flyktingar varje land skulle ta emot. PiS-regeringen ser kvoteringen som ett försök från Bryssel att begränsa polackernas nationella självbestämmande. Polen riskerar böter om det fälls av EU-domstolen.

    • November

    • Polen köper amerikanskt luftvärnssystem

      Polen har gjort upp om att köpa robotförsvarssystemet Patriot av USA. Patriot är ett mobilt luftvärnssystem som kan skjuta ner projektiler och flygplan. Kostnaden anges till 10,5 miljarder dollar, men när kontrakt skrivs i mars 2018 har Polen bantat beställningen till 4,75 miljarder dollar, motsvarande cirka 43 miljarder kronor.

    • EU-parlamentet röstar för sanktioner mot Polen

      EU-parlamentet röstar för att förbereda sanktioner mot Polen på grund av regeringens planer på att stärka den politiska kontrollen över rättsväsendet. EU-parlamentet varnar för att de planerade rättsliga reformerna skulle strida mot EU:s värderingar, som principen om rättssäkerhet. Premiärminister Szydło reagerar med ilska och kallar omröstningen "skandalös".

    • Högernationalister tågar genom Warszawa på självständighetsdagen

      Omkring 60 000 polacker firar självständighetsdagen med att marschera med fanor och rökbomber genom Warszawa i en manifestation som arrangerats av högernationalister. I tåget går även många konservativa PiS-anhängare. Manifestationen möts av antifascistiska motdemonstrationer med uppskattningsvis 2 000 deltagare.

    • Oktober

    • Troende ber för Polens räddning

      Tiotusentals katoliker samlas vid gränsövergångar och vid den baltiska kusten för att be för Polens och världens räddning. Från arrangörshåll sägs att bönen inte är riktad mot någon grupp, men många deltagare säger att de ber för att Polen inte ska förstöras av muslimer. Massbönen förrättas på årsdagen av slaget vid Lepanto 1571, när en förenad styrka från kristna länder besegrade den osmanska flottan.

    • Kvinnoprotester mot polisen

      Polska kvinnorättsorganisationer protesterar mot att polisen gjort räder mot deras kontor i flera städer och beslagtagit dokument och datorer. Räderna genomförs dagen efter det att tusentals polska kvinnor demonstrerat mot landets strikta abortlag. Organisationerna säger att deras arbete kommer att försvåras av de beslag som gjorts och anklagar myndigheterna för att försöka skrämma dem till tystnad. Polisen hävdar att den utreder felaktigheter som misstänks ha begåtts av den förra regeringen när den beviljade statligt stöd till organisationerna.

    • Pensionsåldern sänks

      Regeringens vallöfte att sänka pensionsåldern träder i kraft. Den sänks från 67 år för alla till 60 för kvinnor och 65 för män. Regeringen har beräknat att kostnaden för detta ska motsvara ungefär en halv procent av BNP 2018.

    • September

    • Ekonomiska krav på Tyskland ska utredas

      Regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission som ska beräkna hur stora skadeståndskrav Polen ska kunna rikta till Tyskland för förödelsen under andra världskriget. Utrikes- och inrikesdepartementen har tidigare sagt att Tyskland borde betala upp till 830 miljarder euro. PiS-regeringen vägrar att godkänna det avtal som den dåvarande kommunistregeringen och västtyska staten slöt 1953 om att inget mer skadestånd var aktuellt. Tyskland har uttryckligen sagt ifrån att landet betraktar skadeståndsfrågan som avslutad.

    • Statlig kontroll över frivilligorganisationer

      Parlamentets underhus antar en lag om att inrätta en ny statlig myndighet som ska fördela pengar till frivilligorganisationer. Myndigheten ska knytas till premiärministerns kansli. Kulturminister Piotr Gliński säger att den nya myndigheten ska trygga i synnerhet små organisationers finansiering, men oppositionspartier, liksom polska justitieombudsmannen och Helsingforskommittén, ser en stor risk för statlig kontroll över organisationernas arbete. För att lagen ska träda i kraft måste den också godkännas av överhuset och presidenten, vilket väntas ske.

    • Tyskt nej till nytt krigsskadestånd

      En antydan från premiärminister Szydło att Polen kan komma att kräva nytt krigsskadestånd från Tyskland avvisas omedelbart av den tyska regeringen. Den slår fast att Polen och de andra länderna i dåvarande Warszawapakten 1953 skrev under ett avtal om att acceptera det skadestånd de fått och inte kräva något mer. Den nuvarande polska regeringen anser att det avtalet inte är giltigt eftersom det ingicks på order från Sovjetunionen. Enligt den polska regeringens beräkningar skulle landet kunna kräva upp till 830 miljarder euro från Tyskland. Men en rad höga ledare för den polska katolska kyrkan varnar högerregeringen för att "dåliga beslut" riskerar att undergräva förbindelserna med Tyskland. Biskoparna manar till "klok diplomati" i stället för att piska upp negativa känslor.

    • Protester mot flyktingkvoter avslås

      EU-domstolen avvisar Ungerns och Slovakiens protest mot de kvoter för fördelning av flyktingar inom unionen som EU-kommissionen beslutat om. Domstolen slår fast att kvoterna är till för att solidariskt lindra på bördan för de stora mottagarländerna Grekland och Italien. Beslutet kan inte överklagas. Av de 160 000 flyktingar som skulle fördelas mellan EU-länderna i september 2015 har knappt 28 000 tagits emot av andra länder. Ungerns kvot var 1 294 och Slovakiens 802. Ungern har inte tagit emot en enda av dessa och Slovakien bara ett tiotal. Polen hade inte vänt sig till domstolen men vägrar också att ta emot kvotflyktingar. Ungerns regering beskriver domstolsbeslutet som "ansvarslöst" och ett hot mot hela Europas säkerhet. Slovakiens och Polens regeringar säger att deras motstånd mot att ta emot flyktingar från andra EU-länder står fast.

    • Augusti

    • Nytt polskt nej till EU

      När tidsfristen går ut för Polen att riva upp de rättsliga reformer som EU kritiserat meddelar regeringen EU-kommissionen att de nya lagarna "följer europeisk standard" och att inga beslut ska dras tillbaka. Sedan Frankrikes president Macron sagt att Polen motarbetar Europas intressen sällar sig Tysklands förbundskansler Merkel till de öppna kritikerna. Hon säger att hon inte längre kan tiga och se på hur Polen urholkar rättsväsendet. Merkel säger sig se mycket allvarligt på frågan och att hon ska ta upp den med EU-kommissionens ordförande Juncker. Polens justitieminister Zbigniew Ziobro kommenterar att Merkels kommentarer är politiskt motiverade och inte bygger på fakta.

    • Svidande fransk kritik mot Polen

      Frankrikes president Emmanuel Macron anklagar den polska regeringen för att motarbeta Europas intressen och säger att Polen riskerar att hamna i EU:s utkanter i framtiden. Macron försöker övertala medlemsländerna i östra Europa att gå med på att ändra den regel (EU:s utstationeringsdirektiv) som låter företag i låglöneländer sända arbetare till de rikare medlemsländerna i upp till två år utan att betala sociala avgifter för dem. Macron och flera andra europeiska ledare anser att detta leder till orättvisa konkurrensförhållanden. Men medan länder som Rumänien, Tjeckien och Slovakien antytt att de kan gå med på ändrade villkor vägrar Polens regering att godta nya regler. Polen har omkring en halv miljon arbetare i polska företag utomlands. Premiärminister Szydło avfärdar Macron som "arrogant" men säger att det kan bero på hans "bristande politiska erfarenhet".

    • Presidentveto mot generalsutnämningar

      För andra gången på kort tid lägger president Duda in sitt veto mot ett regeringsförslag. Han vägrar att godkänna ett tiotal generaler som regeringen har nominerat och hänvisar till oklarheter i befälsordningen i regeringens planerade reform av militärledningen. Bland analytiker hörs synpunkten att Duda är angelägen om att markera både sin självständighet som statschef och sin formella ställning som överbefälhavare. Det finns stora luckor i försvarets toppskikt. Omkring en fjärdedel av de högsta officerarna har lämnat sina poster efter PiS valseger 2015, i många fall efter oenighet med försvarsministern.

    • Tusk i nytt förhör om Smolensk-kraschen

      För andra gången på kort tid förhörs förre premiärministern Donald Tusk av åklagare i Warszawa i samband med den nya utredningen om flygkatastrofen i Smolensk 2010, när 96 människor ur samhällseliten omkom, bland dem dåvarande presidenten Lech Kaczyński. Tusk säger att han uppenbarligen är utsatt för en personlig attack från PiS-regeringen och att regeringens beteende i en rad frågor gör att landets framtid inom EU kan ifrågasättas.

    • Juli

    • Rättsreformer inför rätta

      EU-kommissionen inleder en rättslig process mot polska regeringens försök att undergräva domstolarnas självständighet. Kommissionen anser att beslutet att ge justitieministern rätt att utnämna och avskeda domare strider mot EU:s regelverk. Likaså vänder sig kommissionen mot att en av de nya lagarna tvingar kvinnliga domare i pension vid 60 års ålder och manliga vid 65. Polska regeringen har en månad på sig att bemöta kritiken.

    • EU beordrar stopp för skogsavverkning

      EU-domstolen beordrar polska regeringen att omedelbart avbryta avverkningen av skog i världsarvsklassade Białowieża-skogen. Beslutet är formellt tillfälligt och gäller tills ett definitivt beslut fattas, vilket kan ta månader eller år. Miljöministern svarar dock snabbt att avverkningen ska fortsätta medan regeringen förbereder ett svar till domstolen.

    • Kaczyński lovar "radikala" rättsreformer

      Polens egentlige ledare Jarosław Kaczyński säger att president Duda begått ett "mycket allvarligt misstag" genom att stoppa två lagar om förändringar i rättsväsendet. Han säger att arbetet med radikala förändringar av rättssystemet fortsätter, så att bakslaget blir till "en snabbt glömd incident".

    • Tredje domstolslagen godkänns

      President Duda godkänner den tredje kontroversiella lagen om förändring av domstolarna, efter att ha lagt in veto mot två andra lagar. Han skriver under lagen om att justitieministern har rätt att byta ut chefsdomarna vid lägre instanser och appellationsdomstolarna.

    • Överraskande presidentveto

      President Duda vägrar att godkänna två av de tre lagar om rättsväsendet som parlamentet nyss antagit. Han lägger in sitt veto mot förslaget att parlamentet ska utse medlemmarna av Nationella domstolsrådet och lagen om att regeringen ska utse ledamöterna av HD och att Högsta domstolens nuvarande medlemmar ska tvingas avgå. Det innebär att båda lagarna skickas tillbaka till parlamentet för att omarbetas. Då krävs två tredjedelars majoritet för att de ska antas, och den styrkan har inte PiS-regeringen. Duda antyder att han kan tänka sig att godkänna justitieministerns rätt att avskeda domare i lägre instanser. Presidentens beslut överraskar de flesta, eftersom han förmodats göra precis som PiS vill, och välkomnas av oppositionen. Presidenten säger att han är ense med regeringen om behovet av att reformera rättsväsendet men att förslagen inte var förenliga med författningen. Han säger också att han velat undvika ökad splittring inom det polska samhället.

    • Senaten antar lagreform, fortsatta protester

      Även parlamentets överhus senaten antar lagen om att byta ut Högsta domstolens medlemmar mot ledamöter utnämnda av regeringen. Nu återstår för presidenten att inom 21 dagar underteckna lagen för att den ska träda i kraft. Medan senaten debatterar lagförslaget demonstrerar tusentals människor utanför byggnaden. Flera hundra samlas utanför PiS-ledaren Kaczyńskis bostad för att protestera. Förre presidenten Lech Wałęsa uppmanar polska folket att "med alla medel" försvara den demokrati som skapades 1989. Även från EU och USA fortsätter kritiken mot den polska regeringens försök att ta kontroll över rättsväsendet. Däremot sluter Ungerns premiärminister Viktor Orbán upp bakom PiS och lovar att försvara Polen mot EU:s "inkvisition".

    • Stora protester mot HD-lag

      Tiotusentals människor demonstrerar i städer runt om i landet mot att parlamentets underhus antagit den lag som ger sejmen rätt att utse alla ledamöter av Högsta domstolen. Premiärminister Szydlo säger att regeringens avsikt är att reformera rättsväsendet så att det blir snabbare och effektivare och tjänar alla polacker. Hon säger att regeringen inte tänker ge efter för hot från dem som arbetar "i elitens intresse". Oppositionen beskriver omstöpningen av rättsväsendet som en form av statskupp som banar väg för ett odemokratiskt system. President Duda avvisar ett förslag från Europeiska rådets ordförande Donald Tusk – Polens tidigare premiärminister – om ett möte för att diskutera krisen.

    • EU kräver skydd för journalister

      EU-kommissionen uppmanar de polska myndigheterna att sluta hota journalister som kritiserat den högernationalistiska regeringen. EU kräver att PiS-regeringen respekterar mediernas frihet. Kommissionens vice ordförande reagerar på att en polsk reporter baserad i Bryssel blivit anklagad i statlig TV för att skada sitt land, och att hon därefter utsatts för hot på sociala medier.

    • EU skärper tonen

      EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans säger att unionen är "väldigt nära" att tillgripa EU-fördragets artikel 7 och ta ifrån Polen dess rösträtt i ministerrådet. Han kräver att Polen genast stoppar processen med att ställa rättsväsendet under regeringens kontroll. President Duda vägrar överraskande att underteckna de lagar parlamentet antagit om det inte införs en bestämmelse att minst 60 procent av ledamöterna står bakom valen av medlemmar av Nationella domstolsrådet. En sådan regel skulle beröva PiS möjligheten att helt på egen hand bestämma rådets sammansättning. PiS-ledaren Kaczyński säger att EU ska sluta lägga sig i Polens inre angelägenheter och att varningen från EU är politiskt betingad.

    • Protester mot domstolslagar

      Omkring 17 000 personer deltar i en protestdemonstration arrangerad av det polska domarförbundet Iustitia utanför Högsta domstolens byggnad i Warszawa. Tidigare på dagen hade uppemot 10 000 människor demonstrerat utanför parlamentet. I båda fallen protesterade deltagarna mot de nya lagar som de betraktar som ett hot mot rättsväsendets oberoende. De dominerande oppositionspartierna PO och Moderna säger att de med gemensamma krafter ska bekämpa de nya lagarna.

    • Senaten antar kontroversiella domstolslagar

      Senaten godkänner två nya lagar som rör rättsväsendet. Den ena fastslår att parlamentet ska utse medlemmarna av Nationella domstolsrådet, vars uppgift är att skydda domstolarnas oberoende. Den andra lagen säger att justitieministern utser ordförandena i de lägre domstolarna. Formellt ska lagarna undertecknas av president Duda, som står nära regeringspartiet PiS.

    • Regeringen vill göra om HD

      PiS-regeringen fortsätter att ta kontroll över rättsväsendet. I en proposition till parlamentet föreslår den att alla ledamöter av Högsta domstolen ska utses av regeringen. Alla nuvarande domare ska tvingas avgå, utom de som utnämnts av justitieministern. Oppositionsledaren Schetyna beskriver lagförslaget som ett "meddelande om en statskupp", och HD:s nuvarande ordförande säger att domstolen kommer att förvandlas till en avdelning vid justitiedepartementet. PiS vill också att parlamentet ska utse majoriteten av medlemmarna i Nationella domstolsrådet som utnämner domare vid motsvarande tings- och hovrätterna.

    • Polen dras inför rätta för skogsavverkning

      EU-kommissionen anmäler Polen till EU:s domstol för trädfällningen i Białowieża-skogen och begär att domstolen ska utfärda ett tillfälligt avverkningsförbud. De polska myndigheterna får en månad på sig att ge besked om hur skogsområdets unika naturvärden ska skyddas.

    • Juni

    • Protester mot skogsavverkning

      Tusentals människor deltar i en protestaktion i Warszawa mot att regeringen tillåtit storskalig trädfällning i urskogsområdet Białowieża vid gränsen mot Belarus (Vitryssland). Området har förklarats som världsarv av Unesco, men regeringen anser att den klassningen skedde på olagligt sätt och vill att den ska hävas. Den avverkning som pågått sedan maj 2016 sker enligt regeringen för att bekämpa ett angrepp av en skalbagge, men miljöaktivister hävdar att det är ett svepskäl för att kommersiellt utnyttjande av ett av Europas sista urskogsområden, som också ingår i EU-projektet Natura 2000, som avser att skydda värdefull miljö. EU har i skarpa ordalag uppmanat polska regeringen att avbryta trädfällningen i Białowieża.

    • EU vidtar åtgärder mot flyktingstopp

      EU inleder en rättsprocess mot Ungern, Polen och Tjeckien för att länderna vägrat att ta emot flyktingar enligt den omfördelningsplan som EU-länderna antagit. Processen inleds med att EU-kommissionen skickar ett brev till respektive regering och kräver en förklaring. Därefter går fallen eventuellt vidare till Europadomstolen. Domstolsförhandlingarna väntas i så fall pågå i flera år. Om länderna fälls kan de drabbas av  dryga böter.

    • Maj

    • Förlängd dialog om rättsstaten

      EU-kommissionen går med på att förlänga dialogen med polska regeringen om dess hantering av författningsdomstolen och rättsstatens principer.

    • Tidsfrist för att ta emot flyktingar

      EU ger Polen och Ungern en frist till i juni att börja ta emot flyktingar från unionens gemensamma kvot av 160 000 syrier, eritreaner och irakier. De båda länderna har inte tagit emot en enda kvotflykting sedan EU fattade sitt beslut i 2015. Omflyttningen är avsedd att avlasta Grekland och Italien som fått bära den tyngsta bördan. Om de inte accepterar beslutet riskerar de båda länderna sanktioner. Polens regering avvisar direkt kravet från Bryssel.

    • Amerikanskt militärhögkvarter i Poznań

      Ett hundratal amerikanska soldater stationeras i Poznań i västra Polen, där USA byggt upp ett nytt högkvarter för sin nya insatsstyrka på över 6 000 man i Natos östliga medlemsländer, från Estland till Bulgarien.

    • April

    • Tusk förhörs om flygkraschen i Smolensk

      Förre premiärministern Donald Tusk förhörs i åtta timmar i samband med utredningen av flygkraschen i ryska Smolensk 2010. Han säger efteråt att han betraktar hela fallet som "djupt politiserat" och att han tänker åberopa sin rättsliga immunitet från EU om han drar slutsatsen att avsikten med ärendet är att försvåra hans arbete som ordförande för Europeiska rådet. PiS-ledaren Kaczyński har sagt att han håller Tusk som "moraliskt ansvarig" för sin brors död. I blickfånget för utredningen står två polska generaler som misstänks ha bidragit till att dölja orsaken till kraschen genom att ingå ett avtal med den ryska säkerhetstjänsten FSB, oklart om vad. Tusk var premiärminister när flygkatastrofen inträffade.

    • Haverikommissionen: "presidentplanet exploderade"

      Den nya kommission som utreder flygkatastrofen i Smolensk i Ryssland 2010, då presidenten och 95 andra högt uppsatta polacker omkom, säger att kraschen troligen orsakades av en explosion ombord. En tidigare utredning skyllde kraschen på misstag av de polska piloterna och de ryska flygledarna, men den nuvarande PiS-regeringen, som tillsatt den nya kommissionen, anklagar flygledarna för att avsiktligt ha lotsat planet fel. Regeringen hävdar också att dåvarande premiärministern Tusk, nu Europeiska rådets ordförande, och den ryske presidenten Putin gemensamt sopade bevisen under mattan. En medlem av den förra haverikommissionen avfärdar de nya uppgifterna som "propaganda", framförd av personer som "saknar kompetens att utreda flyghaverier".

    • Mars

    • Tusk anklagas för förräderi

      Försvarsminister Macierewicz säger att förre premiärministern Donald Tusk kan ha samarbetat med Rysslands president Putin för att skada Polens intressen efter flygkraschen i Ryssland 2010, när bland andra dåvarande presidenten Lech Kaczyński omkom. Försvarsdepartementet har lämnat in en anmälan mot Tusk till riksåklagaren, som inom en månad måste ta ställning till en formell utredning. I praktiken innebär anmälan att regeringen anklagar Tusk, numera ordförande för Europeiska rådet, för förräderi.

    • Protestförbud godkänns

      Författningsdomstolen godkänner en lag som ger myndigheterna rätt att förbjuda motdemonstrationer inom mindre än 100 meters avstånd från möten eller demonstrationer som kan anses vara av nationell eller historisk betydelse. Beslutet fattas av sju domare som utnämnts av den nuvarande PiS-regeringen. Tre domare som tillsattes av den förra regeringen får inte delta i beslutet och en fjärde har tvingats ta kompledigt. Oppositionen betraktar lagen som ogiltig.

    • Tusk kallas att vittna

      Polska åklagare kallar in Donald Tusk att vittna i en rättegång mot två spionerimisstänkta före detta underrättelseofficerare. Enligt polska medier rör det sig om händelser i samband med flygkraschen i ryska Smolensk 2010, då en stor del av den polska politiska och militära eliten omkom och Tusk var premiärminister. Tusk låter meddela från Bryssel att han är upptagen av annat.

    • Polsk vrede mot EU

      Med 27 röster mot en blir Donald Tusk omvald som Europeiska rådets ordförande. Polens regering reagerar på omröstningsresultatet med att vägra godkänna toppmötets slutkommuniké, vilket i princip gör hela mötet ogiltigt. Enligt regeringen i Warszawa visar omröstningen att EU har utvecklats till en union under tysk ledning och att omröstningsresultatet var en följd av tyska påtryckningar på flera av länderna. Jarosław Kaczyński hävdar att EU nu är på väg mot sitt sönderfall. Utrikesminister Waszczykowski säger att Polen nu kommer att gå hårt fram mot de andra EU-länderna och blockera andra initiativ. Just att Polens närmaste allierade inom EU – Ungern, Tjeckien och Slovakien – röstade för Donald Tusk, är ett hårt slag mot landets prestige och ambition att framstå som en regional ledare.

    • Nytt parti bildas

      Aktivisterna som i februari fick ungerska regeringen att dra tillbaka en ansökan om att få arrangera sommar-OS 2024 i Budapest bildar formellt ett politiskt parti. Det får namnet Momentum-rörelsen och planerar att ställa upp kandidater i samtliga 108 valkretsar i parlamentsvalet 2018. Bland partiets viktigaste frågor sägs vara att förbättra samarbetet med EU i migrationsfrågan.

    • Polen vill byta ut Tusk

      Polens regering för fram ledamoten av EU-parlamentet Jacek Saryusz-Wolski som kandidat till posten som ordförande för Europeiska rådet, när nuvarande ordföranden Donald Tusks mandat löper ut i maj. Tusk, före detta premiärminister i Polen, har allmänt väntats bli rutinmässigt omvald för två år till, men det polska regeringspartiet PiS ledare Jarosław Kaczyński anklagar honom för att "bryta mot Europeiska unionens grundläggande regler". Saryusz-Wolski har representerat Tusks tidigare parti PO i EU-parlamentet men uteslöts så snart hans kandidatur fördes fram. Den kristdemokratiska och liberalkonservativa partigrupperingen EPP i EU-parlamentet tar ifrån Saryus-Wolski hans post som vice partiordförande för hans "bristande lojalitet" mot sina partikolleger. Medlemmarna av EPP ska ta ställning till om han helt ska uteslutas.

    • Kardinal vill släppa in syriska flyktingar

      I ett herdabrev som ska läsas upp i alla kyrkor i Warszawas stift uppmanar stadens biskop, kardinal Kazimierz Nyck, den polska regeringen att ge upp sin vägran att ta emot syriska flyktingar. Kardinalen vill att "flera hundra" muslimska syrier med akut behov av medicinsk vård ska få komma till landet.

    • Februari

    • Polskt svar till EU: Vi har redan gjort allt

      Regeringen lämnar sitt svar till EU-kommissionen om hur landet har garanterat författningsdomstolens grundlagsenliga oberoende. Beskedet är att de förändringar av domstolens arbete som regeringen genomfört har legat i linje med europeiska principer och "skapat förutsättningar för domstolen att fungera normalt". Regeringen anklagar kommissionens vice ordförande Timmermans för att "stigmatisera" den polska regeringen genom att försöka skapa en enad front inom EU mot Polen. Utrikesminister Waszczykowski säger att regeringen anser att dispyten därmed bör kunna läggas åt sidan.

    • Januari

    • Budgeten antagen

      President Duda undertecknar statsbudgeten för 2017, som nu träder i kraft. Han avvisar därmed en sista vädjan från PO-ledaren Grzegorz Schetyna att tillåta en ny omröstning.

    • Amerikanska soldater upprör Ryssland

      Amerikanska soldater och stridsvagnar stationeras i Polen som ett led i Natos förstärkning av alliansens östra flank, som på sikt ska uppgå till 3 000 soldater fler i de före detta kommunistländerna i östra Europa. Rysslands regering säger att stationeringen av trupp i Östeuropa "utgör en destabiliserande faktor". Eftersom Nato förbundit sig att inte ha permanenta baser i de tidigare medlemmarna av Warszawapakten ska soldaterna förflyttas enligt ett roterande schema.

    • Parlamentsbojkott avbryts

      Den liberala oppositionen avbryter bojkotten av parlamentets arbete sedan regerande PiS gått med på att dra tillbaka förslaget om att begränsa mediernas tillträde till parlamentet. Däremot vägrar regeringen att göra om omröstningen om statsbudgeten eller att försena parlamentets öppnande för att förhandla om en lösning på budgetkrisen. PiS hotar att väcka åtal mot ledamöter som fortsätter att ockupera plenisalens podium.

    • Bakslag för proteströrelse

      Oppositionsrörelsen KOD, som lett den senaste tidens protester mot regeringen, drabbas av ett bakslag när det visar sig att ledaren Mateusz Kijowski fakturerat organisationen över 200 000 kronor för tjänster som hans IT-företag levererat. KOD lever på pengar som anhängarna skänker. Samtidigt visar videoinspelningar från den omstridda budgetomröstningen i en tillfällig parlamentslokal den 17 december att tillräckligt många ledamöter var närvarande för att omröstningen ska ha varit laglig.

  • 2016

    • December

    • Beslut om höjd pensionsålder rivs upp

      Parlamentet godkänner PiS-regeringens förslag att riva upp beslutet från i maj 2012 om att gradvis höja pensionsåldern för flertalet polacker, från 60 år för kvinnor och 65 år för män till 67 år för båda könen. Därmed förblir pensionsåldern samma som tidigare. Beslutet oroar EU och många ekonomer, men är populärt bland PiS anhängare på landsbygden.

    • Ny varning från EU avvisas

      EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans säger att Polen inte får utnämna någon ny ordförande i författningsdomstolen förrän alla tidigare krav på hur domstolen ska hanteras har uppfyllts. Han ger Polen en ny frist på två månader att sluta undergräva rättsväsendets oberoende. Men polska regeringen svarar genast att den betraktar frågan om författningsdomstolen som avslutad.

    • Tillfällig domstolsordförande

      President Duda utnämner Julia Przyłębska till provisorisk ordförande för författningsdomstolen, sedan den tidigare ordförandens mandat löpt ut. Hon är en av de domare som det PiS-dominerade parlamentet har utnämnt tidigare under året under kontroversiella former. Domstolens vice ordförande Stanisław Biernat, som enligt författningen skulle ha tagit över, säger att han är inställd på att själv leda arbetet tills en permanent ordförande har utnämnts. Samtidigt utnämner presidenten ytterligare en domare, vilket skapar en konservativ majoritet i domstolen.

    • Regeringen backar – tillfälligt

      Efter flera dagars kraftmätning drar regeringen tills vidare tillbaka förslaget om begränsat medietillträde till parlamentet. Ett nytt förslag ska läggas fram efter årsskiftet. Men ledamöter för oppositionen fortsätter sin ockupation av plenisalen och kräver att debatten och omröstningen om budgeten görs om.

    • Protester mot begränsad mediefrihet

      Ett regeringsförslag om att begränsa mediernas tillträde till parlamentet och förbjuda fotograferande inne i parlamentsbyggnaden utlöser kraftiga protester. Efter tumult i kammaren flyttar regeringen omröstningen om 2017 års statsbudget till en annan lokal, vilket får oppositionen och medierna att ifrågasätta om omröstningen gått lagligt till, eftersom insynen varit begränsad. Tusentals demonstranter blockerar utgångarna från parlamentet så att regeringens företrädare måste få poliseskort för att ta sig ut. Samtidigt ockuperas plenisalen av tiotals ledamöter från oppositionspartier.

    • Demonstrationsrätten begränsas

      Parlamentet antar en lag som begränsar rätten att hålla offentliga demonstrationer. Enligt lagen får "periodiska möten", offentliga sammankomster som regelbundet hålls på samma plats och samma tid, alltid företräde framför eventuella motdemonstrationer. Kritikerna ser lagen som en möjlighet för regeringspartiet PiS att kunna hålla regelbundna offentliga möten om flygkatastrofen i Smolensk 2010 utan att störas av protester. Ett tidigare förslag om att demonstrationer och möten arrangerade av staten eller kyrkan alltid skulle ha företrädesrätt ströks i den slutliga skrivningen. Ändå vädjar nästan 200 människorättsgrupper och andra oberoende organisationer till president Duda att lägga in sitt veto mot den nya lagen, eftersom den fortfarande ger staten rätt att ge företräde åt möten som kan anses ha nationellt intresse.

    • Kuppmakare degraderas postumt

      Generalerna Wojciech Jaruzelski och Czesław Kiszczak, som ledde militärkuppen i december 1981, ska postumt fråntas sina militära grader, meddelar försvarsminister Macierewicz. För detta behövs en lagändring men den väntas lätt gå igenom i det PiS-dominerade parlamentet.

    • November

    • Smolenskoffrens gravar öppnas

      Rättspersonal öppnar den förre presidenten Lech Kaczyńskis sarkofag i Kraków för att börja analysera kvarlevorna i samband med en ny utredning om orsaken till flygkraschen i ryska Smolensk 2010, då 96 polacker omkom. De flesta offren var högt uppsatta ämbetsmän och sammanlagt ska kvarlevorna av 83 av dem granskas med hjälp av danska, portugisiska och schweiziska experter. Arbetet beräknas ta upp till ett år.

    • Oktober

    • Nytt nej till EU-krav

      Utrikesminister Waszczykowski säger att regeringen inte tänker följa EU-kommissionens krav att ändringarna av författningsdomstolens arbete ska rivas upp. Enligt polska UD förstår sig EU-kommissionen inte på hur det polska rättsväsendet fungerar.

    • Ex-president grävs upp

      PiS-ledaren Jarosław Kaczyński går med på att kvarlevorna av hans bror, förre presidenten Lech Kaczyński, grävs upp och obduceras i samband med en utredning av den flygkrasch i ryska Smolensk 2010 då brodern omkom. PiS har länge ifrågasatt att flygolyckan skulle ha berott på misstag av piloterna och de ryska flygledarna i samband med dåligt väder. Enligt regeringspartiet PiS kan den dåvarande regeringen och ryska myndigheter ha legat bakom en komplott.

    • Expertkritik mot domstolsreform

      Venedigkommissionen, Europarådets författningsexperter, uttalar på nytt kritik mot de förändringar som gjorts av författningsdomstolens verksamhet, vilka enligt dem begränsar dess oberoende och kan försvåra dess arbete. De är också kritiska mot att presidenten får rätt att utnämna domstolens ordförande. PiS-regeringen hävdar att kommissionen haft förutfattade meningar och grundat sin bedömning på sakfel. Dessutom förbehåller sig regeringen rätten att själv bestämma vilka reformer som ska göras, det är "inte en fråga för internationella institutioner som inte vet hur vårt rättsväsen fungerar". Venedigkommissionen kommenterar att detta är första gången ett medlemsland vägrar att samarbeta och att det är kränkande att påstå att dess experter skulle sympatisera med den polska oppositionen.

    • Lärare går ut i protest

      Tusentals lärare över hela landet demonstrerar mot de förändringar av undervisningssystemet som regeringen föreslagit. Lärarna befarar att tusentals arbeten ska försvinna. Enligt regeringsförslaget till nya kursplaner ska bland annat större tonvikt fästas vid polsk historia och litteratur samt polska språket.

    • Fransk vrede mot Polen

      Frankrikes regering reagerar upprört på att den polska regeringen sagt upp ett avtal värt 3,5 miljarder dollar om att köpa 50 helikoptrar från det delvis franskägda företaget Airbus. Avtalet slöts av den förra PO-regeringen i april 2015 men har nu sagts upp av PiS-regeringen. Den franske presidenten ställer in ett planerat besök i Warszawa och regeringen i Paris kommer att se över allt försvarssamarbete med Polen. PiS beslutar att istället köpa amerikanska helikoptrar av modellen Black Hawk. Även Airbus upprörs av den polska hanteringen av affären och vd Tom Enders säger att ingen regering tidigare behandlat företaget på ett så "totalt förvirrat" sätt. Polens regering hävdar att det var Airbus som avbröt förhandlingarna.

    • Abortlagen dras tillbaka

      Regeringen gör en helomvändning och går emot den föreslagna nya lagen om närmast totalt abortförbud. När lagförslaget läggs fram i parlamentet röstas det ned med 352 röster mot 58 och 18 nedlagda. PiS ledare Kaczyński säger att partiet alltid kommer att stödja rätten till liv, men att just denna lag inte var rätt sätt. Regeringen tycks ha tagit intryck av de starka protesterna och mätningar som visat att en stor majoritet av polackerna vill behålla den nuvarande lagen. Sedan 1993 är abort tillåtet bara om en graviditet orsakats genom våldtäkt eller incest, om moderns liv är i fara eller fostret har svåra skador.

    • Strejk mot abortförbud

      Tusentals kvinnor strejkar mot regeringens planer på närmast totalt abortförbud. Restauranger och regeringskontor stängs, universitetslektioner bojkottas och ingången till regeringspartiet PiS högkvarter i Warszawa blockeras av svartklädda kvinnor.

    • Protest mot abortförbud

      Tusentals svartklädda människor protesterar utanför parlamentet mot ett förslag att närmast totalförbjuda abort. Undantag ska medges endast om moderns liv är i fara. Enligt lagförslaget, som baseras på ett medborgarinitiativ men stöds av regeringen och polska katolska kyrkan, ska straffet för dem som utför aborter höjas från maximalt två års fängelse till fem år. På demonstranternas plakat och banderoller står bland annat "Stoppa fanatikerna vid makten".

    • September

    • Ny finansminister med ökat uppdrag

      Premiärminister Szydło avskedar finansminister Szałamacha och ersätter honom med utvecklingsminister Mateusz Morawiecki. Samtidigt blir Morawiecki chef för en nyskapad kommitté som ska ansvara för att driva igenom regeringens löften om kraftigt ökade sociala satsningar. Oberoende ekonomer ifrågasätter om regeringen ska kunna hålla budgetunderskottet på den nivå som EU kräver om den infriar alla generösa vallöften.

    • Protester i Warszawa

      Upp till 30 000 människor deltar i en demonstration arrangerad av den regeringskritiska organisationen KOD i Warszawa. Protesterna är riktade mot regeringens ändrade regler för författningsdomstolen. Samtidigt deltar omkring 6 000 läkare, sköterskor och annan sjukhuspersonal i en protestmarsch mot de låga lönerna i vårdsektorn och regeringens enligt dem otillräckliga budgetsatsningar på sjukvården.

    • Ny EU-maning till Polen

      EU-parlamentet antar med stor majoritet en resolution som manar Polen att före oktobers utgång lösa landets författningskris. EU-kommissionen konstaterar att regeringen inte gjort något för att lösa krisen, som enligt kritikerna hotar landets demokrati och rättsstatliga principer. EU har gett polska regeringen en frist till slutet av oktober att ändra lagar som berövar författningsdomstolen dess oberoende.

    • Augusti

    • Högste domaren utreds för brott

      Åklagare inleder en förundersökning om brott mot författningsdomstolens ordförande Andrzej Rzepliński. Han misstänks för tjänstefel, alternativt maktmissbruk, efter att ha vägrat godta de tre nya domare som det PiS-dominerade parlamentet utnämnt. Han beskriver utredningen som ett försök att ingripa mot rättsväsendets oberoende.

    • Domstolstvist hårdnar

      Författningsdomstolen vägrar att godkänna de nya regler för domstolens verksamhet som antogs av parlamentet i juli. Enligt domstolen strider de nya lagarna mot landets konstitution. PiS-ordföranden Jarosław Kaczyński säger redan före utslaget att regeringen inte tänker respektera det eftersom domarna enligt honom bedriver politik och att deras beslut är av "privat karaktär".

    • Juli

    • EU ger tre månaders frist

      EU-kommissionen ger polska regeringen en frist på tre månader att riva upp de ändrade reglerna för författningsdomstolens sammansättning och verksamhet.

    • Lättade regler för författningsdomstolen

      Parlamentet antar ett par ändringar av de kritiserade nya reglerna för författningsdomstolen. Regeln att beslut måste fattas av två tredjedelar av domarna slopas. I de viktigaste ärendena måste 11 av de 15 domarna stå bakom ett beslut, inte 13 som i den första ändringen. Regeln att alla ärenden måste hanteras i den ordning de kommit in ändras så att ett fall kan skjutas upp i sex månader om fyra domare kräver det. Oppositionen säger att detta inte alls räcker, och detsamma säger en talesperson för EU-kommissionen.

    • Judar kräver ursäkt av minister

      Judiska världskongressen kräver att utbildningsminister Anna Zalewska ber om ursäkt för att hon i en TV-intervju vägrat erkänna att vanliga polacker deltog i en beryktad pogrom i byn Jedwabne 1941, då minst 340 judar mördades. Trots att polska bybors aktiva medverkan i massmordet är väl dokumenterad hävdar ministern att det är omstritt hur dödandet gick till.

    • "Folkmord på polacker under kriget"

      Parlamentet antar med stor majoritet en resolution som klassar ukrainska nationalisters massakrer på 100 000 polacker under andra världskriget som ett folkmord. Den ukrainska rebellarmén UPA ville driva ut polacker ur nuvarande nordvästra Ukraina som ett led i försöken att skapa ett självständigt Ukraina. Mördandet ledde till att den polska så kallade Hemarmén dödade 20 000 ukrainare. Den liberal-konservativa förra polska regeringen drev 2013 igenom en mildare formulerad resolution för att hålla sig väl med Ukraina och stödja dess närmande till EU.

    • Sänkt pension för kommunistagenter

      Regeringen beslutar att 32 000 personer som arbetade vid den fruktade kommunistiska säkerhetstjänsten ska få sina relativt höga pensioner sänkta till det nationella genomsnittet. Enligt regeringen kommer det att innebära en besparing på mer än 30 miljoner euro per år för staten. Parlamentet väntas godkänna beslutet med stor majoritet.

    • Obama kritiserar brister i polska demokratin

      I samband med sitt besök i Warszawa riktar USA:s president Obama öppen kritik mot Polens hantering av författningsdomstolen och uppmanar regeringen att göra mer för att trygga demokratin. Statlig polsk TV censurerar delar av Obamas uttalande och ersätter dem med en speakerröst som formulerar sig mer positivt.

    • Amerikanska soldater till Polen

      USA ska stationera 1 000 soldater i Polen och även placera ett brigadhögkvarter i landet, meddelar USA:s president Barack Obama i samband med ett Nato-toppmöte i Warszawa.

    • Lag om författningsdomstolen antas

      Parlamentets underhus antar en reviderad lag om förändringar av författningsdomstolens verksamhet. Efter utländsk kritik slopar regeringen det tidigare kravet på hur många domare som krävs för att fatta ett beslut. I gengäld säger den nya lagen att nya domare ska utses av regeringspartiet. Samtliga av de 44 ändringsförslag som oppositionen lagt fram avslås. Lagen måste antas av senaten och presidenten för att träda i kraft. När så sker måste författningsdomstolen börja om från början med alla de ärenden som pågår. Domstolen måste också med få undantag behandla alla ärenden i den ordning de kommit in. Kritiker hävdar att de nya reglerna riskerar att närmast lamslå domstolen.

    • Juni

    • EU granskar polsk skogsavverkning

      EU-kommissionen tillsätter en granskning av polska myndigheters avverkning av skog i Białowieża, ett världsarvsklassat urskogsområde på båda sidor av gränsen mellan Polen och Belarus (Vitryssland). Skogen rymmer unika växt- och djurarter liksom cirka 800 bisonoxar (visenter), Europas största däggdjur. Myndigheterna hävdar att avverkningen är nödvändig för att stoppa skalbaggsangrepp, medan miljöorganisationer kräver att hela den polska delen av skogen ska förklaras vara skyddat naturreservat.

    • Ny kritik mot Polen

      Europarådets människorättskommissarie kritiserar den polska regeringen för att hota de mänskliga rättigheterna och undergräva rättsstaten genom sina förändringar av rättssystemet. Den polska regeringen avfärdar kritiken som "ensidig och utan vare sig djup eller analys".

    • Största Natoövningen sedan kalla kriget

      31 000 soldater från 24 länder inleder på polsk mark den största militärövningen i Natos regi sedan det kalla krigets slut. Även länder som har samarbetsavtal med Nato deltar, bland dem Sverige och Ukraina. Nära hälften av soldaterna är från USA. Syftet med den tio dagar långa övningen, som går under namnet Anaconda, är att stärka alliansens ställning i östra Europa inför vad som uppfattas som ett ökat hot från Ryssland.

    • Kraftig upprustning

      Regeringen beslutar att under 2017 utöka försvarsmakten från 100 000 man till 150 000. Försvarsministern hänvisar till det oroliga internationella läget. Av de nya 50 000 soldaterna ska 35 000 ingå i en halvmilitär styrka som ska börja rekryteras under hösten 2016. Dess uppgift blir främst att hindra rysk infiltration i de östra provinserna som skulle kunna syfta till att ta kontroll över polskt territorium så som skett i östra Ukraina, förklarar regeringen.

    • Formell varning från EU

      En vecka efter det att EU:s tidsfrist för stärkt rättsstatligt skydd passerat överlämnar EU en formell varning till den polska regeringen. Så långt har EU-kommissionen aldrig tidigare gått gentemot en medlemsstat. Ungern väntas dock sätta sig emot eventuella förslag att straffa Polen för regeringens ingrepp mot författningsdomstolen. Polens regering säger att EU-kommissionen ger en ensidig och förvrängd bild av läget.

    • Maj

    • Polen och EU ömsesidigt optimistiska

      EU-kommissionen låter tidsfristen för Polens regering passera utan åtgärder. Kommissionären Frans Timmermans säger att förhandlingarna ser ut att kunna leda till en kompromiss, och premiärminister Szydło säger att hon planerar ändringar som ska leva upp till de rättsstatliga principerna. Ingen avslöjar några detaljer.

    • Szydło trotsar EU

      Premiärminister Szydło säger i parlamentet att hennes regering aldrig kommer att ge efter för påtryckningar från EU. Hon anklagar icke namngivna medlemmar av EU-kommissionen för att försöka "förstöra unionen hellre än att se den utvecklas".

    • Ultimatum från EU

      EU-kommissionen säger att den granskning av den polska rättsstaten som inleddes i januari i princip är klar och att Polens regering får fem dagar på sig att genomföra "påtagliga förbättringar". Om inte så sker kan EU starta en process som kan leda till att Polen fråntas sin rösträtt i Europeiska rådet.

    • Marsch mot regeringen

      En kvarts miljon människor rapporteras delta i en regeringskritisk demonstration i Warszawa. Demonstranterna skanderar den nybildade oppositionskoalitionens slagord ”Frihet, jämlikhet och demokrati”. Det är en av de största manifestationerna i huvudstaden sedan kommunistregimen föll 1989.

    • Ny oppositionsallians

      Ett antal oppositionspartier bildar en allians med målet att skydda rättstaten i Polen. Koalitionen som får namnet ”Frihet, jämlikhet och demokrati” omfattar ett antal center- och vänsterpartier såsom det liberala Moderna, Polska bondepartiet och Demokratiska vänsteralliansen.

    • Råd mot rasism avskaffas

      Regeringen upplöser ett statligt råd som haft som uppgift att motverka rasism. Beslutet upprör oppositionen och landets ombudsman som pekar på att antalet hatbrott med rasistiska motiv skjutit i höjden sedan förra året. Regeringen motiverar åtgärden med att rådet varit ”ganska ineffektivt” och säger att nya organ ska upprättas för att hantera frågor om rasism.

    • April

    • Tungt fall för pressfriheten

      Polen är det land som sjunker kraftigast på organisationen Reportrar utan gränsers årliga lista över pressfriheten i världen. Landet rankas som nummer 49, ett fall på 29 placeringar sedan 2015. Orsaken är den nationalkonservativa PiS-regeringens ansträngningar att få bort utländska medieägare och handplocka chefer för de statsägda public service-medierna.

    • Författningsdomstolen utökas

      Parlamentet godkänner utnämningen av ytterligare en domare till författningsdomstolen, som redan har fler ledamöter än vad praxis medger. Oppositionen säger att utnämnandet, som skedde med kort varsel, bara försenar möjligheten till en fredlig lösning på den konstitutionella krisen.

    • Kritik från EU-parlamentet

      EU-parlamentet antar med stor majoritet en resolution som anklagar den polska regeringen för att "i praktiken lamslå" författningsdomstolen, kränka landets författning och undergräva rättsstatens principer genom att ändra reglerna för domstolens verksamhet. Premiärminister Szydło svarar att EU-parlamentet borde använda sin tid bättre än till att rikta en sådan "attack" mot den polska staten.

    • Mars

    • Krav på totalt abortförbud

      Polska katolska kyrkan kräver ett totalförbud för abort. I ett brev från landets biskopar, som ska läsas upp i alla kyrkor, heter det att landet inte kan behålla den kompromiss som gällt sedan 1993, enligt vilken abort tillåts om en kvinna blivit gravid genom våldtäkt eller incest, om moderns liv är i fara eller om fostret är gravt missbildat.

    • Polskt nej till flyktingar

      Sedan 31 människor dödats och flera 100 skadats i islamistiska terrordåd i Bryssel, säger premiärminister Szydło att Polen inte kan ta emot några flyktingar alls enligt EU:s fördelningsplan. Tidigare har FiS-regeringen sagt sig acceptera att ta de 7 000 flyktingar som den tidigare regeringen gått med på.

    • Europarådet granskar övervakningslag

      Europarådets parlamentariska församling ger Venedigkommissionen i uppdrag att även granska den nya polska lagen som bland annat gör det lättare för polisen att samla in uppgifter från datatrafik och lagra dem i upp till 18 månader (se Januari 2016). Den polska justitieombudsmannen ämnar för sin del dra övervakningslagen inför författningsdomstolen med motiveringen att delar av den kan strida mot landets grundlagar.

    • Nya protester mot regeringen

      Omkring 50 000 demonstranter i Warszawa kräver att regeringen "respekterar författningen".

    • Regeringen tillbakavisar europeisk kritik

      Talesmän för PiS-regeringen beskriver Venedigkommissionens rapport (se Februari 2016), som nu lagts fram officiellt, som en åsikt bland andra åsikter och säger att regeringen inte är tvingad att följa dess rekommendationer. Venedigkommissionen, bestående av grundlagsexperter knutna till Europarådet, kritiserar förändringarna av författningsdomstolen som ett hot mot rättsstaten och det demokratiska systemet.

    • Kris kring författningen

      Författningsdomstolen säger att flera av de ändringar av domstolens arbete som regeringspartiet PiS drivit igenom (se December 2015) strider mot landets författning. Regeringen svarar att domstolens beslut är olagligt eftersom det grundades på de regler som gällde före regeringsskiftet. Regeringen säger också att den kommer att opponera sig mot Venedigkommissionens (se Februari 2016) utlåtande att ändringarna för författningsdomstolen strider mot rättsstatens principer och hotar demokratin. Enligt den polska regeringen har Venedigkommissionen tagit ställning på politiska grunder, inte juridiska.

    • Februari

    • Europarådet kritiserar regeringen

      Den så kallade Venedigkommissionen inom Europarådet säger att de ändrade reglerna för författningsdomstolen är ett hot mot det polska rättssamhället. Den polska regeringen hade själv bett om ett utlåtande för att bemöta kritiken från oppositionen och EU. Venedigkommissionen bedömer preliminärt att den nya regeringens utnämningar av domare har rubbat författningsdomstolens ställning som motkraft mot den parlamentariska majoriteten.

    • Wałęsa får stöd

      Omkring 15 000 människor demonstrerar mot regeringen i Warszawa. Främst uttrycker de sitt stöd för expresidenten Wałęsa. För första gången deltar flera oppositionspolitiker i protesterna mot regeringen.

    • Påståenden om Wałęsa utreds

      Riksåklagarmyndigheten inleder en utredning om huruvida kommunistregimens hemliga polis förfalskade dokument som utpekar förre presidenten Lech Wałęsa som kommunistagent. En tidigare utredning kom 2000 fram till att ryktena om hans agentverksamhet var grundlösa.

    • Presidenten anklagar Wałęsa

      President Duda anklagar förre presidenten Lech Wałęsa för att ha samarbetat med den kommunistiska säkerhetstjänsten från 1970-talet. Ryktena om att ex-presidenten, som hyllats som hjälten bland dem som fällde kommunistregimen, skulle ha varit samarbetsman har florerat länge men har dragits upp på nytt av PiS-regeringen under vintern 2016 sedan tidigare hemliga dokument som offentliggjorts av det statliga historieinstitutet sägs bekräfta detta. Wałęsa erkänner att han "begått misstag" men avfärdar anklagelserna och säger sig beredd att försvara sin heder i domstol. PiS driver tesen att kommunistregimens fall i hemlighet drevs fram av regimen själv för att samma krafter skulle kunna fortsätta styra som tidigare genom att utnyttja bland andra Lech Wałęsa som marionett.

    • Barnbidrag införs

      Parlamentet antar en lag om barnbidrag. Familjer med minst två barn får varje månad motsvarande cirka 1 200 kronor per barn från och med april. Barnbidraget var ett av PiS vallöften, tillsammans med sänkt pensionsålder och nya skatter för banker och utländskt ägda varuhus. Regeringens förhoppning är att kunna öka det polska barnafödandet, som med 1,3 barn per kvinna är bland de lägsta i världen. Kritiker säger att åtgärderna riskerar att skada statens finanser och banksektorn och bromsa tillväxten.

    • Övervakningslag godkänns

      President Duda godkänner den lag om ökade möjligheter att övervaka internet som parlamentet antagit en vecka tidigare.

    • Flygkrasch utreds på nytt

      Regeringen tillsätter en ny utredning om flygkatastrofen i Ryssland 2010 då bland andra den dåvarande presidenten Lech Kaczyński omkom. Enligt PiS-regeringen har "Rysslands ansvar" hittills sopats under mattan.

    • Januari

    • Lättare för polisen att övervaka internet

      Parlamentet antar en lag som gör det möjligt för underrättelsetjänsten och polisen att samla in uppgifter från internettrafiken utan att behöva gå via operatörerna. Regeringen hävdar att lagen begränsar polisens rätt att använda sig av uppgifterna och hur länge dessa får lagras, men oppositionen kritiserar bristen på juridisk uppsikt över tillämpningen av lagen. Även polska datainspektionen, justitieombudsmannen, flera jurister och frivilligorganisationer fördömer lagen. Kritikerna befarar att myndigheterna ska komma att utnyttja information som ska vara källskyddad enligt reglerna för rättsväsendet, journalistiken och sjukvården.

    • Åklagarväsendet underställs regeringen

      Parlamentet antar en lag som ger justitiedepartementet kontroll över riksåklagarmyndigheten. Åklagarväsendet har varit fristående från politisk kontroll sedan 2009. Nu säger regeringspartiet PiS att det rättar till ett "misslyckat experiment" som minskat myndighetens ansvar för sina beslut. Genom den nya lagen blir justitieministern samtidigt riksåklagare med möjlighet att ingripa i alla åklagares utredningar. Oppositionen hävdar att lagen ger PiS möjlighet att hålla reda på åklagares politiska åsikter.

    • Ny oppositionsledare

      Förre utrikesministern Grzegorz Schetyna väljs till ordförande för oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO). Han var den enda kandidaten till att efterträda förra premiärministern Ewa Kopacz.

    • Protester mot övervakning

      I fortsatta demonstrationer mot regeringen riktas kritiken mot dess planer på att lätta på reglerna för myndigheternas avlyssning av telefon- och datatrafik och att öka regeringens rätt att ta del av insamlat digitalt material.

    • EBU oroas av medielagen

      Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) beskriver den polska regeringens beslut att ta kontroll över public servicemedierna som ett oroande angrepp på mediernas oberoende.

    • EU granskar polska rättsstaten

      EU-kommissionen beslutar att inleda en granskning av Polens respekt för de rättsstatliga principerna. Granskningen sker främst med anledning av förändringarna av författningsdomstolens sammansättning och verksamhet.

    • Demonstrationer mot medielagen

      Första lördagen efter undertecknandet demonstrerar minst 20 000 människor i Warszawa och ytterligare tusentals i andra städer mot medielagen. Regeringen säger i en hälsning till Bryssel att EU-kommissionen bör akta sig noga för ett ingripande mot Polen grundat på "osakliga och snedvridna påståenden".

    • Presidenten skriver under medielag

      Trots kritiken undertecknar president Duda medielagen, som därmed träder i kraft. Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som står den konservativa polska regeringen nära, säger att Ungern kommer att blockera varje försök av EU-kommissionen att införa några sanktioner mot Polen.

    • Medielag anmäls till Europarådet

      Fyra internationella pressfrihetsgrupper anmäler den nya polska medielagen till Europarådet. Organisationerna hävdar att lagen är "helt oacceptabel i en äkta demokrati". De fyra anmälarna är Europeiska journalistförbundet (AEJ), Internationella journalistfederationen (IFJ), Europeiska journalistfederationen (EFJ) och Kommittén för skydd av journalister (CPJ).

  • 2015

    • December

    • Presidenten vill stoppa domstols "käbbel"

      President Duda ignorerar en uppmaning från författningsdomstolen att installera tre av de fem domare som det förra parlamentet utnämnde. Istället leder han den ceremoni där domare utnämnda av det nya PiS-dominerade parlamentet installeras. Presidenten säger att han velat sätta stopp för "det meningslösa käbbel" som enligt honom varit nära att ta ifrån domstolen dess auktoritet. Författningsdomstolen medger att två av de fem utnämningar som det förra parlamentet beslutat om innan det avgick stred mot grundlagen, eftersom företrädarnas mandatperiod ännu inte hade löpt ut.

    • Oro för snabb samhällsomstöpning

      Den konservativa regeringens snabba ansatser att stöpa om det polska samhället väcker oro inom EU och kritiseras av polska jurister och statsvetare. Bland annat markerar regeringen tydligt att den vill ta kontroll över de statsägda medierna och försöka köpa ut utländska delägare i tidningar och radiostationer. Den förre chefen för antikorruptionsmyndigheten, som i början av året dömdes till tre års fängelse för maktmissbruk, har benådats av den nya regeringen och utnämnts till samordnare av de olika säkerhetstjänsterna. PiS-ledaren Kaczyński har sagt att han vill "fixa till" Polen och att han behöver stöd av säkerhetstjänsten, rättsväsendet och de statliga medierna för det. Hans mål, som han tidigare uttryckt det, är att "få ett Budapest i Warszawa".

    • Domstol går emot regeringen

      Författningsdomstolen underkänner stora delar av den lag om utnämningar till domstolen som det nya parlamentet antog efter tillträdet i november. Tills vidare får presidenten inte rätt att utse ny chefsdomare, vilket kan vara avgörande för regeringens möjlighet att driva igenom sitt politiska program. Det är chefsdomaren som avgör vilka andra domare som ska hantera de ärenden som kommer upp. De fem domare som det nya PiS-dominerade parlamentet har utnämnt får på order av chefsdomaren tills vidare inte ta sig an några ärenden.

    • Demonstrationer mot och för regeringen

      Den 13 december demonstrerar 50 000 människor i Warszawa mot regeringen, till "försvar av demokratin". Dagen efter deltar omkring 20 000 personer i huvudstaden till stöd för den konservativa regeringen. PiS ledare Kaczyński säger att han vill bryta upp det "kotteri" som han anser leder Författningsdomstolen med avsikt att skydda sina egna intressen och blockera regeringens politik. 

    • Räd mot polsk-slovakisk institution

      Tjänstemän från försvarsdepartementet och militärpoliser gör en räd mot det polsk-slovakiska gemensamma centret för kontraspionage i Warszawa. De anställda beordras lämna byggnaden, som därefter förseglas. En ny chef utnämns av den konservativa nya regeringen och de anställda fråntas tillgången till hemliga dokument. Förre försvarsministern Siemoniak ber Slovakien om ursäkt och beskriver räden som en skandal som aldrig tidigare skådats i ett Natoland.

    • Nya regler för författningsdomstolen

      Parlamentets underhus sejmen antar en lag som ändrar beslutsfattandet vid författningsdomstolen. Bland annat krävs två tredjedelars majoritet för ett utslag, mot tidigare enkel majoritet. I särskilt viktiga frågor måste minst 13 av de 15 domarna delta. Detta anses göra det lättare för regeringen att driva igenom nya lagar. Högsta domstolen har sagt att lagen begränsar författningsdomstolens oberoende och avser att försvåra dess verksamhet. Förre presidenten Lech Wałęsa anklagar den nya regeringen för att undergräva demokratin och göra Polen till åtlöje i omvärlden.

    • EU oroas av lagändringar

      I ett brev till utrikes- respektive justitieministern vädjar EU-kommissionen till Polen att inte låta lagändringarna träda i kraft och tillämpas förrän det grundligt har utretts vilka konsekvenserna kan bli. EU-kommissionen varnar för risken att det ska kunna ifrågasättas om rättsstatens principer gäller fullt ut i ett EU-land. Bara timmarna efter det att brevet anlänt röstar dock senaten igenom lagpaketet om ändrade regler för Författningsdomstolen. Ett par dagar senare skriver president Duda under lagen, varpå den genast träder i kraft.

    • Domstolsregler överklagas

      Oppositionspartiet Medborgarplattformen överklagar lagen om ändrade regler för Författningsdomstolen. Partiet lämnar in en anmälan just till Författningsdomstolen.

    • Ny skatt på banker och försäkringsbolag

      Parlamentet antar en lag om en ny skatt på 0,44 procent av bankernas och försäkringsbolagens tillgångar. Skatten väntas inbringa närmare en miljard euro årligen och ska användas till att finansiera den nya regeringens vallöften, bland annat ett nytt familjebidrag, gratis läkemedel för alla över 75 år och sänkt pensionsålder.

    • Regeringen tar kontroll över statliga medier

      Närmast utan debatt antar parlamentets underhus en lag som bedöms ge regeringen kontroll över de statsägda medierna. Lagen innebär att alla högre tjänstemän vid public service-radio och -TV utses – och kan avskedas – direkt av finansministern. I kraft av den nya lagen sägs samtliga högsta chefer och styrelsemedlemmar vid allmän radio och TV upp. Regeringspartiet PiS har för avsikt att omforma statlig radio och TV samt nyhetsbyrån PAP till "nationella kulturinstitutioner" som ska styras av ett nationellt medieråd som ännu inte har tillsatts. Flera internationella medieorganisationer protesterar gemensamt mot den snabbt antagna lagen och EU-kommissionen begär en förklaring av regeringen. Lagen måste antas även av senaten samt undertecknas av presidenten för att träda i kraft.

    • November

    • Omstridda ministerval

      Tillträdande premiärministern Beata Szydło väcker viss uppståndelse med sitt val av försvarsminister. Den ytterst konservative Antoni Macierewicz har anklagat Ryssland för att ha legat bakom den polska flygkraschen i Smolensk 2010 när dåvarande presidenten Lech Kaczyński omkom. Den erfarne diplomaten Witold Waszczykowski blir utrikesminister och den euroskeptiske ekonomen Mateusz Morawiecki ekonomi- och utvecklingsminister. Juristen Paweł Szałamacha blir finansminister och Zbigniew Ziobro återfår posten som justitieminister som han hade 2005–2007, när han vållade kontroverser genom att ingripa i rättsfall som berörde politiska rivaler.

    • Nej till muslimska flyktingar

      Efter terrorattacker i Paris den 13 november, då minst 129 människor dödas, säger den tillträdande EU-ministern Konrad Szymański att det blivit politiskt omöjligt för Polen att uppfylla sitt åtagande att ta emot runt 10 000 flyktingar från Mellanöstern. Den tillträdande utrikesministern Waszczykowski säger att Europa måste ta till nya metoder mot "det muslimska samfundet i Europa som hatar den här kontinenten och vill förgöra den". Förre presidenten Lech Wałęsa är mycket kritisk mot att ett land som fått så mycket stöd och hjälp från omvärlden nu inte visar stöd åt andra folk.

    • Kritik mot nya regeringens rivstart

      Den 16 november tillträder den nya regeringen. Bara några dagar senare driver den, i kraft av sin stora majoritet, igenom en lag i parlamentet som ger sejmen rätt att tillsätta ytterligare fem domare till författningsdomstolen, trots att det förra parlamentet nyligen utsett fem nya ledamöter. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter vädjar före omröstningen förgäves till parlamentet att inte godkänna denna snabba förändring av landets viktigaste rättsliga instans. Den nya regeringen byter också ut de fyra högsta cheferna för underrättelsetjänsten och kontraspionaget. Oppositionspolitiker och analytiker anklagar regeringen för en form av "kupp" och varnar för att Författningsdomstolen och säkerhetstjänsterna riskerar att förvandlas till politiska redskap. 

    • Oktober

    • Stor konservativ valseger

      Den 25 oktober genomförs parlamentsval, som resulterar i en storseger för det konservativa, EU-skeptiska partiet Lag och rättvisa (PiS), som länge haft ett klart övertag i opinionsmätningarna. PiS får 37,58 procent av rösterna, vilket ger partiet 235 av parlamentets 460 platser och därmed möjlighet att bilda regering utan någon koalitionspartner. Det är första gången efter kommunismens fall som något parti får egen majoritet i det polska parlamentet. Det tidigare regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) får 24,09 procent och 138 mandat. Premiärminister Ewa Kowacs erkänner sig snabbt besegrad. PiS leds av den kontroversielle förre premiärministern Jarosław Kaczyński, som beslutat sig för att hålla sig i bakgrunden. Istället nominerar PiS den tidigare ganska okända lokalpolitikern Beata Szydło som premiärminister. Ytterligare tre partier klarar femprocentsspärren till parlamentet. Kukiz'15, ett populistparti lett av en känd rocksångare, får 8,81 procent och 42 mandat, medan det marknadsliberala Moderna (Nowoczesna), bildat av en före detta världsbanksekonom, får 7,60 procent och 28 platser i parlamentet. Båda partierna är helt nya. Jordbrukarpartiet PSL klarar spärren med knapp marginal på 5,13 procent, vilket ger det 16 representanter. Förenade vänstern (Zjednoczona Lewica), en nybildad allians av flera små vänsterpartier, får 7,55 procent av rösterna men missar därmed åttaprocentstkravet för allianser. Därmed blir vänstern för första gången utan röster i parlamentet efter Polens markanta högersväng. PiS vinner också en stor seger i det parallella valet till senaten, parlamentets överhus, där partiet får 61 av de 100 platserna.

    • Miljölag stoppas

      President Duda vägrar att skriva under avtal enligt vilket EU-länderna ska minska sina utsläpp av koldioxid med 20 procent till 2020, i förhållande till nivåerna 1990. Hans parti PiS har lovat att skydda Polens statliga kolgruvor.

    • Minoritetsspråk motarbetas

      Duda stoppar också ett lagförslag som skulle ha gett de små litauiska och tyska minoriteterna ökad rätt att använda sina egna språk på kommunal nivå.

    • September

    • Folkomröstningar utan värde

      Den 6 september genomförs tre samtidiga folkomröstningar. Väljarna ska ta ställning till om det proportionella valsystemet ska ändras till direktval i enmansvalskretsar, om det statliga partistödet ska avskaffas och om enskilda skattebetalare ska favoriseras i skattetvister med myndigheterna. Inte ens 8 procent bryr sig om att gå till vallokalerna, vilket betyder att folkomröstningarna är ogiltiga.

    • Sämre relationer till Ryssland

      Polens relationer till Ryssland försämras ytterligare. Rysslands ambassadör i Warszawa kallas till utrikesdepartementet sedan han sagt att Polen var medskyldigt till andra världskrigets utbrott genom att förhindra bildandet av en "antinazistisk allians". Samtidigt upprörs ryska regeringen av att en sovjetisk staty rivs i en polsk stad och att sovjetiska krigsgravar vandaliseras. 

    • Augusti

    • President Duda tillträder

      Den 6 augusti tillträder Andrzej Duda (se Maj 2015) som ny president.

    • Juli

    • Rysk protest mot rivet monument

      Rysslands regering protesterar skarpt mot att myndigheterna i den polska staden Nowa Sól rivit ett sovjetiskt krigsmonument. Enligt ryska utrikesdepartementet är rivningen ett grovt brott mot ett avtal från 1994 om att skydda krigsminnesplatser och varnar för "ytterst allvarliga konsekvenser". Polens regering hävdar att avtalet bara omfattar krigskyrkogårdar. 

    • Solidaritetpris till ryska

      Zjanna Nemtsova, dotter till den i februari mördade ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov, tilldelas det polska Solidaritetpriset på en miljon euro för sitt och hennes fars arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Nemtsova, som arbetar för en rysk TV-kanal för ekonominyheter, lämnade hemlandet i juni med anledning av den "terrorpropaganda" som hon säger sprids av den ryska regimen.

    • Juni

    • Skandaler skakar regeringen

      Sejmens talman Radosław Sikorski och tre ministrar avgår på grund av skandalen med läckta ljudinspelningar (se Juni 2014). De uppger som skäl att de värnar om regerande Medborgarplattformens bästa. I en ljudupptagning hörs Sikorski, som då var utrikesminister, kalla Storbritanniens premiärminister David Cameron “inkompetent” på grund av dennes hantering av EU-frågor. Han kritiserar också Polens samarbete med USA som ”värdelöst” och beskriver polsk undergivenhet gentemot USA som att polackerna ”suger av” amerikanerna. 

    • Okända ansikten i regeringen

      I en större regeringsombildning utnämner Kopacz en rad relativt okända politiker till ministrar som ersättare för dem som tvingats bort på grund av skandalen.

    • Kvinnlig premiärministerkandidat för PiS

      Oppositionsledaren Jarosław Kaczyński, ordförande för det konservativa partiet Lag och rättvisa (PiS), säger att han inte tänker bli premiärminister om hans parti som väntat vinner parlamentsvalet senare under året. I stället för han fram viceordföranden Beata Szydło som partiets premiärministerkandidat.

    • Maj

    • Oväntad segrare i presidentvalet

      Presidentval genomförs den 10 och 24 maj. Klar favorit till segern är den sittande presidenten Komorowski, men helt otippat segrar det konservativa partiet PiS kandidat Andrzej Duda i den avgörande valomgången med 51,5 procent av rösterna mot 48,5 procent för Komorowski. Även i den första omgången får Duda starkast stöd. Den 43-årige Duda var juridisk rådgivare till tidigare presidenten Kaczyński och ser sig själv som dennes politiska arvtagare. Efter Kaczyńskis död i flygolyckan 2010 har Duda varit parlamentsledamot och EU-parlamentariker. Han var relativt okänd för en bredare allmänhet innan han utsågs till PiS kandidat. Duda fick gehör för sitt budskap om utökade sociala förmåner.

    • April

    • Skärpt gränsskydd mot Kaliningrad

      Polen beslutar bygga sex bevakningstorn längs den 20 mil långa gränsen mot den ryska exklaven Kaliningrad. Beslutet fattas efter uppgifter om att ryska militären stationerat kortdistansrobotar med kapacitet att bära kärnvapen i området vid Östersjön.

    • "Påtryckningar mot olyckspiloter"

      Uppgifter som läckt från utredningen om flygkatastrofen i ryska Smolensk 2010 (se Modern historia) gör gällande att piloterna utsattes för starka påtryckningar att landa trots tät dimma. Både en högt uppsatt tjänsteman vid det polska utrikesdepartementet och landets flygvapenchef var enligt utskrifter från den "svarta lådan" inne i planets cockpit och beordrade piloterna att landa.

    • Kritik mot Europarådskonvention

      President Komorowski skriver under Europarådskonventionen som förbjuder våld mot kvinnor. Katolska kyrkan i Polen kritiserar beslutet och hävdar att konventionen grundas på "extremistisk nymarxistisk genderteori". Komorowskis utmanare i presidentvalet i maj, den konservative Andrzej Duda, säger att presidenten fattat ett "mycket dåligt beslut".

    • Februari

    • Presidentval i maj

      Presidentval utlyses till den 10 maj. Sittande presidenten Bronisław Komorowski är stor favorit till att bli omvald.

  • 2014

    • December

    • Förre presidenten medger CIA-fängelse

      Förre presidenten Aleksander Kwaśniewski medger för första gången att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA hade ett hemligt fängelse på polsk mark under "kriget mot terrorn" i början av 2000-talet. Han säger att han försökte pressa sin amerikanske kollega George W Bush till att sätta stopp för de brutala förhörsmetoder som förekom i fängelset.

    • Protester mot misstänkt valfusk

      Uppemot 60 000 människor demonstrerar i Warszawa mot påstått fusk i lokalvalen i november. Misstankar om oegentligheter uppstod på grund av stora tekniska problem. Demonstrationen anförs av oppositionspartiet PiS.

    • November

    • Polen och Ryssland utvisar diplomater

      Polen och Ryssland utvisar ömsesidigt ett antal diplomater från varandras länder med hänvisning till att de ägnat sig åt verksamhet "som inte varit förenlig med deras ställning". Det brukar vara en diplomatisk benämning på spioneri. Polens relationer till Ryssland har varit ansträngda sedan krisen i Ukraina bröt ut.

    • Omstridda lokalval

      Konservativa oppositionspartiet Lag och rättvisa (PiS) får flest röster i landsomfattande lokalval, men valreglerna ger ändå regerande Medborgarplattformen (PO) flest mandat. Lokalvalen blir omstridda eftersom det dataprogram som skulle ha räknat rösterna inte fungerar. Resultatet dröjer en vecka eftersom alla röster måste räknas för hand. PiS begär att valet ska göras om, vilket president Komorowski avfärdar som "fullständigt sinnessjukt".

    • Förste homosexuelle borgmästaren

      Polen får sin första öppet homosexuella borgmästare, när Robert Biedroń vinner borgmästarvalet i staden Słupsk. Biedroń blev 2011 den första öppet homosexuella personen som valdes in i det polska parlamentet. I borgmästarvalet ställde han upp som oberoende och besegrade en kandidat från regeringspartiet PO.

    • September

    • Ryssland minskar gasleveranser

      Leveranserna av naturgas från Ryssland minskas enligt det polska gasbolaget PGNiG med 45 procent utan förklaring. Den ryska leverantören Gazprom hävdar att leveranserna pågår enligt avtal. Polska bedömare misstänker att det minskade gasflödet beror på att Polen sedan en tid sänder en del av den ryska gasen vidare till Ukraina. Även Slovakien säger att de ryska leveranserna minskar.

    • Ewa Kopacz ny premiärminister

      Kort efter utnämnandet till EU:s president lämnar Tusk in sin avskedsansökan till president Komorowski, som ger i uppdrag åt Ewa Kopacz att bilda ny regering. Radosław Sikorski, som tagit stark ställning för Ukraina i dess konflikt med Ryssland, mister posten som utrikesminister och ersätts med Grzegorz Schetyna, som är en av de tyngsta ledarna för det dominerande regeringspartiet Medborgarplattformen. Utnämnandet av honom ses som ett försök av Kopacz att hålla samman partiet inför nästa parlamentsval. Av de 16 ministrarna är sex kvinnor, fler än någon gång tidigare sedan kommunistregimens fall 1989. Komorowski säger att den nya regeringen bör inleda processen med att ansluta Polen till eurozonen. Kopacz är Polens andra kvinnliga premiärminister efter Hanna Suchocka, som regerade 1992–1993. Förre utrikesministern Sikorski väljs till ny talman.

    • Brottsutredning mot bankchef läggs ned

      Åklagarmyndigheten i Warszawa lägger ned brottmålsundersökningen mot centralbankschefen, som i ett i hemlighet inspelat samtal (se Juni 2014) med inrikesministern ska ha erbjudit sig att stötta regeringens ekonomiska politik om i gengäld finansministern avskedades. Åklagarna säger att inget framkommit som bevisat att något brott blivit begånget. 

    • Militärt stöd till Ukraina

      Ukraina, Polen och Litauen skriver under ett avtal om att bygga upp en gemensam brigad för att stärka och modernisera det ukrainska försvaret. Brigaden får sitt högkvarter i Lublin i östra Polen.

    • Augusti

    • Premiärminister Tusk ska leda EU

      Vid EU:s toppmöte i Bryssel utnämns Polens premiärminister Donald Tusk till ny ordförande för Europeiska rådet, EU:s "president". Han efterträder Herman Van Rompuy den 1 december. Han är den förste från någon av de tidigare kommuniststaterna i östra Europa som får en av de högsta posterna inom EU.

    • Juli

    • Regeringen klarar misstroendeomröstning

      På förslag av oppositionspartiet Lag och rättvisa genomförs en misstroendeomröstning mot regeringen i parlamentet, men kravet på att regeringen ska avgå avvisas med god marginal. Ett försök att avsätta inrikesminister Bartłomiej Sienkiewicz röstas också ned.

    • Polen straffas för CIA-fängelse

      Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fäller Polen för att ha låtit den amerikanska spionorganisationen CIA driva ett hemligt fängelse i norra Polen. Domstolen beordrar polska staten att betala 100 000 euro vardera i skadestånd till en palestinier och en saudier som blivit utsatta för tortyr i det hemliga fängelset 2002–2003 innan de överfördes till fånglägret Guantanamo Bay, där de fortfarande hålls kvar.

    • Juni

    • Obama till Polen

      USA:s president Barack Obama besöker Polen i samband med 25-årsdagen av landets första fria val. Under besöket lanserar Obama en säkerhetsplan för Europa i syfte att försäkra sina europeiska allierade om fortsatt militärt stöd. En fond på en miljard dollar ska användas för att stationera fler amerikanska soldater och mer militär utrustning i Europa. Planen måste godkännas av den amerikanska kongressen innan den kan sättas i verket.

    • Hemliga bandinspelningar skakar regeringen

      Premiärminister Tusk drabbas av en politisk kris sedan veckotidningen Wprost publicerat en hemlig inspelning av ett samtal där centralbankschefen ska ha lovat inrikesministern att stötta regeringens ekonomiska politik i händelse av en finanskris, på villkor att finansministern avskedas. Åklagarmyndigheten i Warszawa inleder en formell brottsutredning. Tusk säger att han inte tänker avgå men att nyval kan visa sig vara enda vägen ut ur krisen. En polisräd mot Wprost väcker vrede hos allmänheten och får kritik från Osse som ett hot mot pressfriheten. Några dagar senare publicerar Wprost utdrag ur vad som sägs vara ett avlyssnat samtal mellan utrikesminister Sikorski och tidigare finansministern, där Sikorski beskriver Polens förbindelser med USA som "värdelösa" och säger att de ger en falsk känsla av trygghet inför de problem i relationerna med Tyskland och Ryssland som undergivenheten mot USA skapar. I en kommentar säger Sikorski till en TV-station att regeringen "angrips av en organiserad kriminell grupp". 

    • Maj

    • Svagt intresse för EU-val

      Bara en knapp fjärdedel av väljarna deltar i valet till EU-parlamentet som blir en motgång för regerande Medborgarplattformen. Partiet får 32 procent av rösterna mot 40 procent i senaste parlamentsvalet. Lag och rättvisa hamnar tätt bakom med knappt 32 procent.

    • Mars

    • Ryskt hot oroar regeringen

      På grund av det ryska hotet mot Ukraina beslutar Polens regering att påskynda förberedelserna med att bygga upp ett robotförsvar. Slutfasen i anbudsprocessen tidigareläggs med flera månader, säger en regeringstalesman.

    • Januari

    • Regeringen satsar på kärnkraft

      Regeringen godkänner en plan för att satsa på kärnkraft. Den första reaktorn kan börja byggas 2019, troligen vid Östersjökusten. En andra reaktor i samma region är också planerad (se även Naturtillgångar och energi). 

  • 2013

    • December

    • Misstänkt korruption på regeringsnivå

      Polisen griper 18 personer misstänkta för inblandning i en korruptionshärva kring regeringens inköp av datasystem. Tidigare har 17 personer åtalats. Bland de nu gripna finns en tjänsteman på utrikesdepartementet och försäljningschefer på flera IT-företag. Utredare undersöker inköp av datautrustning och tjänster till bland annat inrikesdepartementet och det nationella polishögkvarteret för motsvarande över 3 miljarder kronor.

    • November

    • Högerextrema protester mot Ryssland

      Högerextrema nationalister demonstrerar i Warszawa på nationaldagen 11 november och genomför våldsamma protester vid den ryska ambassaden. Polisen skjuter med gummikulor för att skingra deltagarna. 72 personer grips. Ett par dagar senare framför president Komorowski en officiell ursäkt till Ryssland, som begärt en sådan.

    • Miljöministern byts ut

      Miljöminister Marcin Korolec får avsked i en regeringsombildning när han sitter ordförande vid FN:s internationella klimatmöte i Warszawa. Hans efterträdare Maciej Grabowski väljs av premiärminister Tusk för att påskynda utvinningen av skiffergas i Polen.

    • Oktober

    • Förra premiärministern Mazowiecki död

      Polens första premiärminister efter kommunismens fall (se Modern historia), Tadeusz Mazowiecki, avlider 86 år gammal.

    • September

    • Fackliga protester mot regeringen

      Fackförbunden genomför fyra dagars protester mot regeringens arbetsmarknads- och lönepolitik. Fjärde dagen samlas omkring 100 000 fackföreningsmedlemmar från hela landet i Warszawa. Demonstranterna protesterar bland annat mot den höjda pensionsåldern (se Maj 2012) och kräver garantier för jobb, sjukvård och pensionsförmåner.

    • Juli

    • Oppositionskandidat vinner borgmästarval

      En representant för oppositionspartiet PiS segrar i borgmästarvalet i staden Elbląg. Staden har varit ett starkt fäste för regeringspartiet Medborgarplattformen, och resultatet tolkas som en fingervisning om att regeringens ställning vacklar. 

    • Januari

    • EU stoppar miljardstöd

      Misstänkt korruption vid stora vägbyggnadsprojekt gör att EU håller inne infrastrukturstöd på motsvarande 7,7 miljarder kronor till Polen. Enligt nya siffror bromsar den ekonomiska tillväxten in.

  • 2012

    • November

    • Journalister sparkas för felaktigheter

      Dagstidningen Rzeczpospolita avskedar sin chefredaktör och en journalist efter en artikel som felaktigt hävdat att sprängämnen hittats i vrakresterna efter den polska flygkraschen i Smolensk i Ryssland 2010.

    • Oktober

    • Insatser mot ekonomiska krisen

      Regeringen föreslår en rad åtgärder för att bekämpa den ekonomiska krisen, som nu börjar kännas även i Polen. Bland annat görs stora statliga investeringar med medel från utförsäljning av statlig egendom inom industrin.

    • September

    • Patriotiska protester mot regeringen

      Omkring 50 000 människor demonstrerar i Warszawa mot regeringen under mottot ”Vakna Polen”. Oppositionsledaren Jarosław Kaczyński använder hård retorik, vädjar till den polska patriotismen och talar om att "ondskans bägare flödar över". 

    • Maj

    • Pensionsåldern höjs

      Parlamentet godkänner ett kontroversiellt regeringsförslag om höjd pensionsålder till 67 år för de flesta polacker. Facket har drivit hårt motstånd och håller upprörda protester utanför parlamentet. Enligt regeringen ger höjd pensionsålder mer pension och minskar statens utgifter. Hittills har pensionsåldern varit 60 år för kvinnor och 65 år för män. Militären och en del andra yrkesgrupper har haft ännu mer förmånliga pensionsvillkor. Nu ska pensionen höjas gradvis till 67 år för män 2020 och för kvinnor 2040.

    • Januari

    • Ansvariga för krigslagar döms

      Förre inrikesministern Czesław Kiszczak döms till två års fängelse villkorligt för sitt ansvar när Polen införde krigslagar 1981 (se Modern historia). Förre kommunistpartiledaren Stanisław Kania frikänns. General Wojciech Jaruzelski står också åtalad, men rättegången mot honom har uppskjutits av hälsoskäl.

  • 2011

    • Oktober

    • Regeringen behåller makten

      Medborgarplattformen (PO) vinner sejmenvalet för andra gången i rad. Premiärminister Donald Tusk gör en mindre regeringsombildning men regerar vidare med PO och Polska bondepartiet.

    • Juli

    • Polen blir ordförande i EU

      Polen blir EU:s ordförandeland (under ett halvår) för första gången sedan det polska inträdet i unionen 2004.

    • "Flygkatastrofen både ryssars och polackers fel"

      Den polska haverirapporten om flygkraschen i Ryssland i april 2010 fördelar skulden på de polska piloternas ubildning, de ryska flygledarnas agerande och belysningen vid flygplatsen i Smolensk. Som en följd av rapportens slutsatser om flygvapnets pilotutbildning avgår den polske försvarsministern.

    • Juni

    • Ändringar i pensionssystemet

      Regeringen förändrar pensionssystemet så att det obligatoriska sparandet i fonder på 7,3 procent minskas till 2,3 procent, medan 5 procent istället går via ZUS (försäkringskassan) till pensionärerna. På så sätt ser statsbudgeten bättre ut och regeringen behöver inte låna till förändringen.

    • April

    • Kaczyński bojkottar minnesceremoni

      Oppositionsledaren Jarosław Kaczyński bojkottar den officiella minnesceremonin ett år efter flygkraschen i Smolensk i Ryssland.

    • Januari

    • Ryssland skyller katastrof på Polen

      Den ryska haveriutredningens slutrapport lägger skulden för flygkraschen i Smolensk i april 2010 på de polska piloterna. Oppositionsledaren Jarosław Kaczyński betecknar rapporten som ett "hån" och får stöd av många polacker, som anser att Ryssland är skyldigt till katastrofen. 

  • 2010

    • Oktober

    • Kontrakt om ryska gasleveranser

      Förbättrade relationer mellan Polen och Ryssland efter flygkraschen i april bidrar till ett nytt avtal om leveranser av rysk gas till Polen fram till 2022.

    • Juli

    • Komorowski väljs till president

      Förre Solidaritetmedlemmen och PO:s kandidat Bronisław Komorowski segrar i presidentvalet. I andra omgången besegrar han Jarosław Kaczyński, ledare för oppositionella PiS och tvillingbror till den förolyckade Lech Kaczyński.

    • Juni

    • Mördad präst saligförklaras

      Den katolska kyrkan saligförklarar prästen Jerzy Popiełuszko, kritiker av kommunistregimen som mördades av säkerhetspolisen 1984. Omkring 150 000 polacker, bland dem landets regeringschef och EU-parlamentets talman deltar vid ceremonin i Warszawa.

    • April

    • Statsledningen utplånad i flygkatastrof

      President Lech Kaczyński omkommer i en flygkrasch i ryska Smolensk tillsammans med sin hustru och 94 andra personer, däribland landets högsta militärer, centralbankschefen och flera sejmenledamöter. Parlamentets talman Bronisław Komorowski tar över statschefens uppgifter tillfälligt.

  • 2009

    • December

    • Polens ekonomi klarar krisen

      Som enda EU-land klarar Polen sig undan ekonomisk nedgång (recession) under året, i kölvattnet av den amerikanska banken Lehman Brothers konkurs hösten 2008.

    • Maj

    • Ekonomiskt stöd från IMF

      IMF godkänner en ettårig kredit på 20,6 miljarder dollar till Polen för att hjälpa landet möta den internationella finanskrisen.

  • 2008

    • September

    • Kommunistledaren Jaruzelski inför rätta

      Polens siste kommunistledare, general Wojciech Jaruzelski, ställs inför rätta för krigslagarna som infördes 1981. Rättegången skjuts upp på grund av Jaruzelskis dåliga hälsa.

  • 2007

    • September

    • Val leder till maktskifte

      Jarosław Kaczyński utlyser nyval till sejmen. PiS förlorar regeringsmakten till det liberala partiet Medborgarplattformen (PO) vars ledare Donald Tusk blir premiärminister. LPR och Självförsvar klarar inte femprocentsspärren och faller ur parlamentet. Båda partierna upplöses kort därefter.

  • 2006

    • Juli

    • Populistpartier in i regeringen

      Premiärminister Jarosław Kaczyński tar med två populistiska partier i regeringen: det högernationalistiska partiet De polska familjernas förbund (LPR), vars ledare Roman Giertych blir biträdande premiärminister och utbildningsminister, samt partiet Självförsvar, som har sitt väljarstöd bland bönder och vars ledare Andrzej Lepper blir biträdande premiärminister och jordbruksminister.

  • 2005

    • Oktober

    • Konservativ valseger

      Partiet Lag och rättvisa (PiS) under tvillingbröderna Jarosław och Lech Kaczyński vinner valet till sejman (parlamentets underhus) med liten marginal och lågt valdeltagande. Jarosław Kaczyński får uppdraget att bilda regering. Lech Kaczyński vinner presidentvalet två veckor senare.

Varukorg

Totalt 0