Polen – Kultur

Polen tillhör den centraleuropeiska kultursfären, med starka kulturella band till Italien och Frankrike. Det östliga inflytandet, från bland annat Ryssland, Ukraina och Turkiet, märks främst inom den folkliga konsten och musiken.

I de äldre städerna finns rika byggnadsminnesmärken från medeltiden och renässansen. Kraków, med många välbevarade medeltida byggnader, är klassad av FN-organet Unesco som kulturminnesstad. Även de berömda julkrubbor som byggs i staden – miniatyrer om man jämför med riktiga byggnader – har fått världsarvsstatus. Ett problem i Kraków är de svåra luftföroreningarna som tär hårt på hus.

En annan form av folkkonst i religiösa sammanhang är de blomsterarrangemang i stor skala som kantar processionsvägar på försommaren, vid den katolska högtiden Corpus Christi. Unesco lyfter fram blomsterdekorationerna som ett av världens immateriella kulturarv.

Under andra världskriget blev många äldre stadsdelar i polska städer sönderbombade eller förstörda på annat sätt. I Warszawa har dessa stadsdelar återuppbyggts och restaurerats pietetsfullt.

1400- och 1500-talen betecknas som en guldålder för den polska kulturen med poeter som Jan Kochanowski (1530–1584) och vetenskapsmän som astronomen Nicolaus Kopernikus (Mikołaj Kopernik, 1473–1543). Efter en nedgångsperiod på 1600- och 1700-talen återhämtade sig det intellektuella livet under upplysningstiden.

Musiklivet blomstrade på 1800-talet, då kompositören Fryderyk (Frédéric) Chopin (1810–1849) vann internationell ryktbarhet. Långt dessförinnan fanns dock en livaktig musiktradition, som exempelvis frambringade den i Sverige så populära dansen polska, vilken kom till vårt land på 1600-talet.

Polen förlorade sin självständighet 1795, och drömmen om en återuppstånden polsk stat var ett tema för 1800-talets stora författare. Litteraturen spelade också en roll för att bevara det polska språket och den nationella identiteten. Under romantikens storhetstid skrev nationalskalden Adam Mickiewicz (1798–1855) flera verk som kommit att bli europeiska klassiker.

Litteraturen tjänade under denna tid som vapen mot det politiska förtrycket. Traditionen av ett oberoende, ofta underjordiskt bildnings- och kulturliv grundades under 1800-talets sista decennier. Detta återupplivades under andra världskriget då Polen ockuperades av tyskarna, samt delvis också på 1970- och 1980-talen, under kommunismens sista decennier.

Den polska litteraturen fortsatte att blomstra under 1900-talets första decennier, vilket bland annat ledde till att två Nobelpris gick till polska författare: Henryk Sienkiewicz 1905 och Władysław Reymont 1924.

Efter andra världskriget och kommunisternas maktövertagande hamnade kulturlivet under statens strikta kontroll. Censur och repressalier fick flera kulturpersonligheter att utvandra, bland dem 1980 års nobelpristagare Czesław Miłosz. Witold Gombrowicz, som utvandrat redan 1939, fick varken återvända eller publicera sig i Polen. Efter ett kort töväder under senare delen av 1950-talet blev klimatet åter kärvare årtiondet därpå, då bland andra filosofen Leszek Kołakowski (1927–2009), dramaförfattaren Sławomir Mrożek (1930–2013) och filmregissören Roman Polański (1933–) lämnade Polen.

Under Edward Giereks regim på 1970-talet fick åtminstone delar av kulturlivet större frihet än på andra håll i det dåvarande Östeuropa, vilket bland annat Andrzej Wajdas (1926–2016), Krzysztof Zanussis (1939–) och Krzysztof Kieślowskis (1941–1996) filmer vittnar om.

Ett underjordiskt kulturliv med fria föreläsningar och teaterföreställningar, underjordiska bokförlag och stencilerade kulturtidskrifter utvecklades i mitten av 1970-talet. Under en kort tid, i samband med att fackföreningen Solidaritet bildades 1980, bröt den statliga kontrollen samman och hela detta kulturliv kom upp till ytan. Det tvingades åter gå under jord när undantagstillstånd infördes 1981.

1989 avskaffades all censur och statlig kontroll av kulturlivet. Gränserna mellan officiell, icke-officiell, underjordisk och exillitteratur suddades därefter ut. Miłosz och Mrożek bosatte sig åter i Polen. Exilförfattarnas samtliga verk, däribland Gombrowicz och Kołakowskis, kom ut i nya upplagor. Sedan marknadsekonomi införts fick dock många kulturinstitutioner ekonomiska svårigheter.

Efter demokratiseringen 1989 minskade de tidigare så framträdande politiska och nationella budskapen i betydelse till förmån för mer universella ämnen, inte minst inom litteraturen och filmen. En företrädare för denna trend var Nobelpristagaren i litteratur 1996, diktaren Wisława Szymborska från Kraków, som tog upp de eviga, allmänmänskliga frågeställningarna. Bland andra nutida polska författare kan också nämnas Olga Tokarczuk, som blivit mycket uppskattad i bland annat Sverige och har tilldelats 2018 års Nobelpris.

De politiska ämnena gör sig också påminda. En uppmärksammad film med premiär 2019 berör det faktum att fenomenet ”fake news” fanns före sociala medier. Regissören Agnieszka Holland (1948–) har filmatiserat hur en korrespondent i Moskva skrev vilseledande artiklar riktade till amerikanska läsare för att dölja hungersnöden i Ukraina på 1930-talet, som till stor del var ett verk av den sovjetiske diktatorn Stalin. Filmen Mr Jones bär namn efter reportern Gareth Jones, som riskerade livet för att avslöja vad som verkligen hände.

Dokumentärfilmaren Tomasz Sekielski (1974–) har med sina filmer om övergrepp mot barn som begåtts av personer inom katolska kyrkan bidragit till öppnare debatt och utredningar av händelser som tystats ned. 

Tonsättaren Krzysztof Penderecki (1933–2020), som bodde i USA en stor del av sitt liv, var bland annat upphovsman till musiken i storfilmer som Exorcisten och The Shining.

Under det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa har rättssystemet allt oftare börjat använda sig av den polska strafflagens artikel 196, som gör det möjligt att åtala den som "sårar religiösa känslor". 2018 förekom 90 sådana åtal,  2019 steg antalet till 136 och 2020 till 146. Som mest kan brottet bestraffas med två års fängelse, även om böter är det mest sannolika. Särskilt Adam Darski, sångare i black metal-bandet Behemoth, har dragit blickarna till sig genom sådana rättsfall.

Om våra källor

133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

Varukorg

Totalt 0