Polen
Foto: Wikimedia Commons/Jan Mehlich

Polen

Polen ligger inklämt mellan Tyskland och Ryssland och har prövats hårt genom historien. Landet har delats vid fyra tillfällen. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt och knutet till Sovjetunionen. En ny tid inleddes 1989, med demokratisering. Polen är medlem av EU och militäralliansen Nato och har nu återigen en EU-vänlig regering. Oro för rättsstatens utveckling under konservativt styre har lett till maktskifte.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2024

    • April

    • Regeringspartierna störst i lokala val

      Lokala och regionala val ger en fingervisning om hur den liberala och EU-vänliga flerpartiregering som leds av Donald Tusk håller ställningarna fyra månader efter sitt tillträde på riksplanet. Det förra regeringspartiet, konservativa Lag och rättvisa (PIS), blir största parti i valen, men sammantaget får regeringspartierna flest röster, cirka 52 procent. I valen utses borgmästare, kommunala fullmäktige och regionala församlingar. Liksom tidigare är det i de stora städerna Tusks Medborgarkoalitionen (KO) och dess samarbetspartier har mest stöd.

    • Mars

    • Presidentveto mot abortpiller

      President Duda utnyttjar sin mölighet att stoppa lagförslag: han lägger in veto mot regeringens förslag att dagen efter-piller ska kunna köpas utan recept av kvinnor över 15 år. Sedan 2017, när den dåvarande konservativa regeringen skärpte reglerna, har pillren endast varit tillgängliga på recept. Duda, som är troende katolik, hänvisar bland annat till föräldraansvaret, men låter ana att en högre åldersgräns, 18 år, skulle kunna vara acceptabel för honom. Dagens liberala regering vill också riva upp de stränga regler mot abort som infördes av den konservativa PIS-regeringen. Fyra olika förslag om att liberalisera aborträtten har lagts fram i parlamentet men ännu inte tagits upp till debatt.

    • Februari

    • Polsk omsvängning belönas av EU

      EU-kommissionen godkänner utbetalning av upp till 137 miljarder euro till Polen sedan regeringen under Donald Tusk inlett åtgärder för att stärka rättsväsendets oberoende (se 20 februari 2024). Den omstöpning av rättsväsendet som skedde under åren då konservativa Lag och rättvisa styrde landet utgjorde enligt upprepad EU-kritik hot mot rättsstaten. För Polens del blev följden både böter och att EU höll inne med pengar, såväl EU-stöd till bland annat jordbruket som medel från återhämtningsfonder efter pandemin. Dessutom inledde EU-kommissionen ett rättsligt förfarande mot Polen. Det klartecken EU-kommissionen ger nu måste också bekräftas av medlemsländerna. I Polen är inte heller alla hinder undanröjda: lagändringar som pågår måste även sedan parlamentet godkänt dem undertecknas av president Duda.

    • Anklagad biskop avgår

      Andrzej Dzięga, katolsk ärkebiskop i Szczecin, lämnar sin post. Han har anklagats för att ha sopat en övergreppsskandal under mattan. I Polen har på senare år flera fall uppdagats där minderåriga har utnyttjats sexuellt av personer inom kyrkan och kyrkoledare har valt att inte agera mot de ansvariga. Under påve Franciskus tid som katolska kyrkan överhuvud har utredningar av misstänkta övergrepp och åtgärder mot brotten prioriterats.

    • Handlingsplan för att stärka rättsstaten

      Polens regering lägger fram en handlingsplan för att visa hur fejden med EU om rättstaten ska kunna avslutas. Lagar som ska antas för att undanröja kritiken mot Polen listas av justitieminister Adam Bodnar vid ett besök i Bryssel. Kritiken mot Polen har varit så allvarlig att EU 2017 inledde ett så kallat artikel 7-förfarande, som i värsta fall kan sluta med att ett medlemsland förlorar sin rösträtt i EU. Kritiken bottnar i att konservativa PIS i regeringsställning vidtog åtgärder som bland annat minskar det polska domstolsväsendets oberoende ställning. (Även Ungern har blivit föremål för ett artikel 7-förfarande, 2018.) Målet för Donald Tusks regering är att processen med hot om sanktioner mot Polen ska "vevas tillbaka" före valet till EU-parlamentet i juni.

Till kalendariet
133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0