EU-skeptiske Karol Nawrocki, som stöds av konservativa oppositionspartiet Lag och rättvisa, vinner presidentvalet i juni.

EU-domstolen slår fast att Polen måste betala 320 miljoner euro i obetalda böter för en kritiserad juridisk reform som infördes när Lag och rättvisa satt vid makten. Uppräkningen stoppades 2023 då landet fick en med regeringsbytet. Polens överklagande avslås 2026.

Ungefär 50 överlevande från Förintelsen närvarar den 27 januari vid en minnesceremoni i koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Det är på dagen 80 år efter att sovjetiska Röda armén befriade det nazistiska dödslägret.

Donald Tusks regering river upp de lagar som stiftades av den föregående konservativa regeringen och som påverkat rättsstatens oberoende. EU-kommissionen stoppar därmed processen att potentiellt beröva Polen rösträtt i EU:s beslutande institutioner.

Lag och rättvisa blir största parti i valet i oktober men oppositionskoalitionen ledd av Donald Tusk får majoritet i parlamentet och bildar regering.

EU -domstolen dömer Polen att betala en miljon euro i böter per dag i en tvist om landets domarkår där EU vill säkra att domare inte utsätts för politisk styrning.

Andrzej Duda väljs om till president med en knapp seger över utmanaren Rafał Trzaskowski.

Lag och rättvisa behåller sin majoritet i underhuset efter parlamentsvalet, men mitten- och mittenvänsterpartier tar makten i senaten.

Lag och rättvisas finansminister Mateusz Morawiecki blir premiärminister. Året präglas av protester och kritik mot regeringens omstridda reformer av bland annat rättsväsendet som EU anser hotar domstolarnas oberoende.

Lag och rättvisa återtar regeringsmakten och får egen majoritet. Andrzej Duda från Lag och rättvisa besegrar Bronisław Komorowski i presidentvalet.

Donald Tusks oppositionsallians vinner valet.

Bronisław Komorowski från partiet Medborgarplattformen väljs till president.

President Lech Kaczyński och stora delar av Polens politiska och militära elit omkommer i en flygkrasch i ryska Smolensk.

Donald Tusk bildar regering sedan hans parti Medborgarplattformen besegrat Lag och rättvisa.

Tvillingbröderna Jarosław och Lech Kaczyńskis konservativa Lag och rättvisa blir största parti i höstens parlamentsval och bildar en minoritetsregering. Lech Kaczyński vinner presidentvalet som hålls några veckor senare.  

Polen blir EU-medlem.

Leszek Miller från Demokratiska vänsteralliansen bildar regering. Huvudmålet är att säkra Polens inträde i EU.

Aleksander Kwaśniewski väljs om till president.

Polen blir medlem i Nato.

Ny författning antas. Partialliansen AWS vinner valet och Jerzy Buzek, inflytelserik aktivist i fackföreningsrörelsen Solidaritet blir premiärminister.

Aleksander Kwaśniewski, medgrundare till vänsteralliansen SLD som leds av det reformerade kommunistpartiet, besegrar Lech Wałęsa i presidentvalet.

SLD vinner valet.

De första fria parlamentsvalet efter kommunismens fall genomförs.

Kommunistpartiet upplöses och de kommunistiska ministrarna lämnar regeringen. Wojciech Jaruzelski avgår och Lech Wałęsa blir president.

Rundabordssamtal leder till kommunismens fall och Solidaritet vinner de första delvis fria valen. Tadeusz Mazowiecki, Lech Wałęsas närmaste medarbetare, bildar regering. Wojciech Jaruzelski väljs till president.

Undantagstillståndet upphävs och tre år senare släpps de sista politiska fångarna.

Undantagstillstånd införs den 13 december; tusentals personer fängslas, ofta utan rättegång.

Fackföreningen Solidaritet bildas, leds av Lech Wałęsa. Edward Gierek ersätts som ledare för kommunistpartiet av Stanisław Kania, som ett år senare får lämna plats för general Wojciech Jaruzelski.

Kardinal Karol Wojtyła väljs till påve.

Strejker mot höjda matpriser tvingar Władysław Gomułka att avgå. Han efterträds av Edward Gierek.

Studentdemonstrationer för demokratisering slås ned. Tusentals intellektuella och statsanställda avskedas. Regimens propaganda innehåller antisemitiska inslag och omkring 20  000  polska judar emigrerar sedan de tvingats avsäga sig sitt polska medborgarskap.

Protester utbryter bland arbetare i Poznań; Władysław Gomułka blir landets ledare.

Polen går med i östländernas försvarsallians Warszawapakten.

Folkrepubliken Polen bildas. Kommunistpartiets makt bekräftas i ett val präglat av omfattande valfusk och förföljelser.

Sovjetiska styrkor intar Warszawa i januari och andra världskriget upphör när Tyskland kapitulerar i maj. Polen hamnar i Sovjetunionens inflytandesfär och Polens gränser flyttas; östra delar tillfaller Sovjetunionen medan Polen får tyska områden i väster.

Andra världskriget bryter ut när Tyskland invaderat Polen den 1 september. 

Józef Piłsudski genomför en militärkupp och upprätthåller ett auktoritärt styre fram till sin död 1935.

Ny författning införs med ett tvåkammarparlament samt allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. En rad svaga regeringar följer då partierna är små och splittrade.

Polen återfår sin självständighet efter första världskriget som inneburit kollaps för de ryska, tyska och österrikisk‑ungerska imperierna; Józef Piłsudski blir riksföreståndare.

Polsk nationalism stärks och utvecklas genom kultur, utbildning och politiska organisationer efter misslyckade uppror mot ryssarna 1830 och 1863.

Wienkongressen skapar ett polskt kungarike, Kongresspolen, utav resterna av hertigdömet Warszawa, ett lydrike som Napoleon bildat 1807. Kongresspolen överlåts till Ryssland.

Polens första delning äger rum. Preussen, Österrike och Ryssland tar över en tredjedel av Polens territorium. År 1793 tar Preussen och Ryssland över nya områden, och 1795 gör Preussen, Österrike och Ryssland ännu en uppdelning. Polen försvinner som självständig stat till 1918.

Lublinunionen bildas mellan Polen och Storhertigdömet Litauen. Polsk-litauiska samväldet blir en av Europas största stater under tidig modern tid.

Polen blir kungarike; Bolesław den tappre kröns som kung.

Mieszko I antar kristendomen.

Polen grundas när polaner och andra västslaviska folk i det område som idag utgör centrala Polen enas under en härskare, Mieszko I.