Polen
Polen ligger inklämt mellan stormakterna Tyskland och Ryssland och har prövats hårt genom historien. Landet har delats vid fyra tillfällen. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt och knutet till Sovjetunionen. En ny tid inleddes 1989, med demokratisering. Landet är numera medlem av EU och militäralliansen Nato, men rättsstatens utveckling under konservativt styre väcker oro.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2020
-
November
-
Abortprotest på rösträttsdag
På dagen 102 år efter det att polska kvinnor fick rösträtt hålls ännu en i raden av demonstrationer mot det skärpta abortförbudet. Parlamentsbeslutet från den 22 oktober har ännu inte trätt i kraft eftersom det inte har kungjorts officiellt.
-
Krav på utlämning av protestsamordnare
Utrikesdepartementet i Belarus kallar upp Polens sändebud i Minsk och kräver att två personer som stött den belarusiska oppositionen från polsk mark lämnas ut. Det handlar om Stepan Putilo, grundare till Nexta Live, en kanal på meddelandetjänsten Telegram, och dess tidigare chefredaktör Roman Protasevitj. I Belarus pågår en brottsutredning mot de båda som anklagas för uppvigling till massprotester mot hur presidentvalet i augusti gick till.
-
Coronaläget förvärras snabbt
Antalet dödsoffer i covid-19 stiger snabbt sedan Polen drabbats av en ”andra våg” av smittspridning. Dödstalet har passerat 10 000, uppger hälsovårdsdepartementet (se 9 oktober).
-
EU-stöd kopplas till demokratikrav
Medlemsländer måste uppfylla EU:s rättsstatliga och demokratiska principer för att kunna vara säkra på anslag från EU:s stora coronastöd och EU:s långtidsbudget. Det är följden av en preliminär överenskommelse mellan EU-parlamentet och medlemsländerna, som har företrätts i förhandlingarna av Tyskland som ordförandeland. EU-parlamentet har hårdnackat vägrat godkänna krisplanen och långtidsbudgeten som EU:s stats- och regeringschefer enats om (se 21 juli), om det inte kan ställas krav på varje medlemsland. Polen, Ungern och Tjeckien har motsatt sig sådana krav, men de har inte möjlighet att stoppa överenskommelsen som kan godkännas med kvalificerad majoritet av medlemsländerna. Den 16 november väljer Polen och Ungern däremot att blockera själva budgeten och coronastödet, som måste godkännas av alla EU-länder.
-
Skärpt abortförbud påverkar partisympatier
Regeringspartiet Lag och rättvisas popularitet ser ut att ha minskat efter det kontroversiella beslutet att skärpa abortförbudet (se 22 oktober). I en opinionsmätning gjord för dagstidningen Dziennik Gazeta Prawna och radiostationen RMF har stödet för partiet sjunkit till 30,9 procent från 40,5 procent bara två veckor tidigare. Enkäten omfattade tusen personer. En ny rörelse i den politiska mitten kallad Polen 2050 går framåt från 9,7 till 14,7 procents stöd och blir tredje största parti, efter Medborgarplattformen. I en annan undersökning gjord för dagstidningen Rzeczpospolita säger över 70 procent att den konservative partiledaren Jarosław Kaczyński bör avgå. Han uppfattas allmänt som ansvarig för att ha drivit igenom abortförbudet. Demonstrationerna mot det kontroversiella domslutet fortsätter, trots risken för spridning av coronavirus.
-