Polen
Foto: Wikimedia Commons/Jan Mehlich

Polen

Polen ligger inklämt mellan stormakterna Tyskland och Ryssland och har prövats hårt genom historien. Landet har delats vid fyra tillfällen. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt och knutet till Sovjetunionen. En ny tid inleddes 1989, med demokratisering. Landet är numera medlem av EU och militäralliansen Nato, men rättsstatens utveckling under konservativt styre väcker oro.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • Oktober

    • Dragkamp mellan Polen och EU skärps

      Polens författningsdomstol avvisar EU-rättens företräde framför polsk lag. Delar av EU:s fördrag är inte förenliga med Polens konstitution, är domstolens slutsats. Det är premiärminister Mateusz Morawiecki som har begärt utlåtandet – och domstolen domineras av domare som sympatiserar med det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS). Det har aldrig tidigare i EU:s historia hänt att en stats- eller regeringschef i ett medlemsland har ifrågasatt EU:s fördrag i en författningsdomstol. En dragkamp mellan Warszawa och EU-ledningen i Bryssel pågår sedan flera år om just domstolsväsendets oberoende (se senast 7 augusti 2021 och 15 juli 2021). Konsekvenserna av Författningsdomstolens utslag (som blir giltigt så snart det kungjorts i en officiell publikation) kan bli stora för EU-samarbetet eftersom det handlar om grundläggande förutsättningar för ett lands medlemskap i EU. EU-kommissionen framhåller i ett uttalande att utslag i EU-domstolen är bindande för alla medlemsländer. I bakgrunden finns också en pågående strid om EU:s stöd för ekonomisk återhämtning efter coronapandemin. Den polska regeringens plan har ännu inte godkänts i Bryssel. För Polens del står 24 miljarder euro i bidrag och 12 miljarder euro i lån på spel (motsvarande cirka 365 miljarder kronor). Förhandlingar pågår.

    • September

    • Flera migranter har dött vid gränsen

      Under loppet av en vecka har fem migranter mist livet vid gränsen mellan Belarus och Polen. Den senaste, en irakisk medborgare, avled på polska sidan om gränsen där han tros ha drabbats av en hjärtattack. EU anklagar fortsatt Belarus för att orkestrera ett flöde av utomeuropeiska migranter in över EU-länders gränser, medan Polen får kritik av människorättsorganisationer för att tillämpa undantagsregler som gör det svårt att hjälpa de personer som lyckas ta sig över gränserna och hindrar migranterna från att söka asyl.

    • Klartecken för nyhetskanal efter långbänk

      Nyhetskanalen TVN24 får sitt sändningstillstånd förnyat bara fyra dagar innan dess gällande licens löper ut. Beslutet har dragits i långbänk i 19 månader och har koppling till en ny etermedielag. Regeringen får kritik för att vilja motarbeta både TVN24 och andra medier som släpper fram kritiska röster. Den nya etermedielagen (som bland annat skulle tvinga fram ägarförändringar i TVN24) antogs i parlamentets underhus den 11 augusti, men röstades ned i senaten där oppositionspartier är i majoritet. Om underhuset röstar igenom lagändringarna igen, träder de i kraft.

    • Hbtq-fria zoner upphävs inför strypt pengaflöde från EU

      Inför hotet om indragna EU-bidrag har Świętokrzyskie, ett län (vojvod) som ligger nordost om Kraków, rivit upp ett beslut om att kalla sig ”zon utan hbtq-ideologi”. Två dagar tidigare har länspolitiker i Kraków upphävt en liknande zon. Proklamationer om hbtq-fria zoner har de senaste åren kommit från omkring 100 lokala eller regionala församlingar, framför allt i öster och sydöst där konservativt katolska värderingar är starka. EU-kommissionen har sedan dess gjort rättssak av vad som ses som diskriminering av minoriteter (se 15 juli) och fem polska län har fått se sina ansökningar om stöd ur EU:s pandemifond läggas på is.

    • EU-böter för fortsatt kolbrytning

      För varje dag som brytningen av brunkol fortsätter i en jättegruva i Turów i Schlesien måste Polen betala en halv miljon euro i böter. Ordern, som bottnar i klagomål från grannlandet Tjeckien, kommer från EU-domstolen (se 21 maj 2021). Det som bryts i gruvan är lignit, brunkol av låg kvalitet. Brytningen sker i en öppen täkt och ger miljökonsekvenser som oväsen och damm. Gruvan sysselsätter cirka 4 000 personer och den polska energikoncernen PGE vill fortsätta brytningen till 2044.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0