Polen
Polen ligger inklämt mellan stormakterna Tyskland och Ryssland (tidigare Sovjetunionen) och har prövats hårt genom historien. Landet, som har delats vid fyra tillfällen, blev på 1940-talet kommunistiskt. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. En ny period inleddes 1989, när kommunismen föll och en demokratisering inleddes. Landet är numera medlem av både EU och försvarsalliansen Nato.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2020
-
Januari
-
Sejmen godkänner utskälld domarlag
Sejmen, parlamentets underhus, antar den omstridda lag som gör det lättare att bestraffa domare som motsätter sig att den polska regeringen utökar sin makt över rättsväsendet. 224 ledamöter i den konservativt dominerade kammaren röstar för, 211 emot och nio avstår. Beslutet innebär att sejmen "kör över" senatens beslut att stoppa lagen (se 17 januari). Lagen träder i kraft när även president Duda har undertecknat den. Oppositionen beskriver det som en statskupp, men även Högsta domstolen har ifrågasatt lagen (se 5 december 2019).
-
Muslimska ledare besöker Auschwitz
Omkring 60 ledare från muslimska länder besöker Förintelselägret Auschwitz. Enbart i det lägret mördades cirka 1,1 miljoner människor av nazisterna under andra världskriget. De flesta av offren var judar. Besöket arrangerades av en amerikansk-judisk organisation, AJC, och ordföranden i Muslimska världsförbundet som var en av deltagarna knäböjde och höll bön vid minnesplatsen.
-
Kontrovers kring Förintelse-minne
Inför 75-årsminnet av hur fångarna befriades ur det nazistiska dödslägret Auschwitz-Birkenau i Polen 1945 har kontroverser med dagens polska regering kommit i dagen. Israel hyllar minnet av Förintelsens offer med början den 23 januari på Yad Vashem i Jerusalem, som är både ett museum och en plats där man fortsätter att samla in data om de miljoner människor som mördades. I Polen, där man uppmärksammar 75-årsminnet på årsdagen den 27 januari, upprörs man över en kampanj från rysk sida som lyfter fram polsk antisemitism och inblandning i Förintelsen och tonar ned Sovjetunionens hemliga pakt med Nazityskland, som slöts kort före andra världskrigets utbrott. Det var sovjetiska Röda armén som i krigets slutskede nådde fram till Auschwitz-Birkenau och öppnade lägret, men eftersom Polens president Andrzej Duda inte får hålla tal på Yad Vashem och bemöta den ryska historieskrivningen, har han tackat nej till sammankomsten. Även Litauens president avstår från att delta.
-
Nej i senaten till omstridd domarlag
Senaten röstar ned ett kontroversiellt lagförslag som skulle göra det lättare att bestraffa domare som ifrågsätter regeringens omstöpning av rättsväsendet (se 19 december 2019). Oppositionen har ett knappt övertag i senaten, medan det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) kontrollerar sejmen, parlamentets underhus. Förslaget studsar nu tillbaka till sejmen. PiS hävdar att det är korrupta domare partiet vill byta ut, men från europeiskt håll är oron stor över att Polens regering kringskär rättsväsendets oberoende. Den 11 januari genomfördes en gatuprotest i Warszawa där jurister från hela Europa deltog för att instämma i kritiken mot att regeringen, enligt deras uppfattning, försöker sätta munkavle på den polska domarkåren.
-
Två kända namn ställer upp mot Duda
Partierna i vänsteralliansen Lewica meddelar att Robert Biedroń, före detta borgmästare i Słupsk och nu EU-parlamentariker, blir deras kandidat i presidentvalet i maj. De motiverar sitt beslut med att Biedroń, som är öppet homosexuell, bland annat driver krav på lika lön för kvinnor och män och åtskillnad mellan kyrka och stat. Sittande presidenten Andrzej Duda, som har stöd av det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa, betraktas som favorit. Małgorzata Kidawa-Błońska (PO) är den av oppositionens kandidater som tillskrivs de största chanserna.
-