Polen
Foto: Wikimedia Commons/Jan Mehlich

Polen

Polen ligger inklämt mellan stormakterna Tyskland och Ryssland och har prövats hårt genom historien. Landet har delats vid fyra tillfällen. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt och knutet till Sovjetunionen. En ny tid inleddes 1989, med demokratisering. Landet är numera medlem av EU och militäralliansen Nato, men rättsstatens utveckling under konservativt styre väcker oro.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • Juli

    • Kritik mot kyrkan från övergreppsutredare

      Medlemmar av prästerskapet var inblandade i nästan en tredjedel av 345 fall av sexuella övergrepp mellan 2017 och 2020 som granskats av en statlig kommission. I 100 fall har kyrkopersonal pekats ut för övergrepp mot barn under 15 år, uppger utredarna i sin första rapport sedan kommissionen inrättades 2019. Utredarna framhåller att katolska kyrkan visserligen har uttalat samarbetsvilja, men inte omsatt viljan i handling: de har inte fått svar från kyrkan på en begäran om dokumentation. Utredningen föreslår lagändringar för att snabba på förundersökningar och skydda vittnen i fall där pedofiler misstänks ha utsatt barn för brott. Kyrkan har i några fall på senare år bestraffat anställda för att ha utfört eller mörklagt övergrepp. I en egen utredning som kyrkan lagt fram sommaren 2021 heter det att anklagelser mot präster gjorts i 368 fall mellan halvårsskiftet 2018 och slutet av 2020; en del av anklagelserna går tillbaka till 1958. I två femtedelar av fallen har påståenden kunnat bekräftas. Hälften av anmälningarna är ännu under utredning.

    • Ombudsmannastrid avgjord

      Juristen Marcin Wiącek utses av senaten i parlamentet till ny ombudsman. Han ersätter den prisbelönte Adam Bodnar. Uppdraget har varit vakant i månader. Bodnar och regeringen drog inte jämnt, och sedan Bodnars mandat löpte ut har Författningsdomstolen beordrat honom att lämna posten. Före omröstningen om Wiącek har fem misslyckade försök gjorts att nå enighet om ett nytt namn. Omedelbart efter omröstningen säger Wiącek att Polen bör skynda sig att följa EU-domstolen, som kräver att den omstridda disciplinkammaren för domare avskaffas (se 15 juli).

    • Ukraina och Polen kritiska mot Nord Stream-uppgörelse

      USA och Tyskland sluter en överenskommelse om Nord Stream 2-projektet genom Östersjön, som snart ska stå färdigt. Ledningen, 120 mil lång och anlagd parallellt med den drygt tio år gamla Nord Stream 1, fördubblar exportkapaciteten för rysk naturgas till norra Tyskland. Att Europa gör sig beroende av rysk gas ses med oro i Washington, som har använt sig av sanktioner för att försöka stoppa bygget. Nu tillkommer ett nytt sanktionshot, och Tyskland ska försöka övertala Ryssland att inte upphöra med de gasleveranser på land som ger Ukraina transitinkomster; avtalen löper ut 2024. Tyskland utlovar också miljardstöd till Ukraina för omställning till ”grön” energi. Polens och Ukrainas regeringar gör ett gemensamt uttalande där de framhåller att de fortfarande är emot Nord Stream. För Ukrainas del gäller också att Ryssland ses som ett större militärt hot den dag ryska bolag inte längre har behov av ett fungerande ledningsnät genom Ukraina.

    • EU-kritik i ny årsrapport

      EU-kommissionen offentliggör sina andra årliga rapport om rättssystem, korruptionsbekämpning och massmediefrihet i unionen. EU-kommissionens och EU-parlamentets oro för utvecklingen i Polen och Ungern lyfts fram; rättsliga förfaranden pågår mot båda länderna, som enligt EU-organ bryter mot EU-rätten och mot centrala värderingar i unionen. Kritiken mot Polens system för domarutnämningar upprepas, liksom andra förhållanden som undergräver rättsväsendets oberoende. Justitieministern är också riksåklagare, vilket rapportförfattarna ser som att innehavaren sitter på dubbla stolar. Ungern får i rapporten kritik för otillräckliga insatser mot korruption och för lagändringar som gör det svårare att vara politisk motståndare till regeringen. Massmediernas fria roll begränsas i båda länderna, av åtgärder som statens sätt att annonsera i pressen och av att ägandet i medierna domineras av regeringsvänliga kretsar.

    • Polen förlorar i EU-domstolen

      Omgörningarna av det polska rättssystemet, som har pågått i flera år, bryter i centrala delar mot EU-rätten, enligt EU-domstolen. Domstolen stöder EU-kommissionen och har ställt kravet att verksamheten i disciplinkammaren för domare upphör. Till de problem disciplinkammaren skapar hör att polska domare kan hotas med bestraffningar eller indragen lön, och därför pressas att göra politiker till viljes snarare än döma självständigt. Om Polen inte följer EU-domstolen kan följden bli böter. Dagen innan, den 14 juli, har Författningsdomstolen i Polen meddelat sin bedömning att interimsåtgärder som beslutas av EU-domstolen strider mot polsk grundlag.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0