Polen
Polen ligger inklämt mellan Tyskland och Ryssland och har prövats hårt genom historien. Landet har delats vid fyra tillfällen. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt och knutet till Sovjetunionen. En ny tid inleddes 1989, med demokratisering. Polen är medlem av EU och militäralliansen Nato och har nu återigen en EU-vänlig regering. Oro för rättsstatens utveckling under konservativt styre har lett till maktskifte.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2024
-
April
-
Regeringspartierna störst i lokala val
Lokala och regionala val ger en fingervisning om hur den liberala och EU-vänliga flerpartiregering som leds av Donald Tusk håller ställningarna fyra månader efter sitt tillträde på riksplanet. Det förra regeringspartiet, konservativa Lag och rättvisa (PIS), blir största parti i valen, men sammantaget får regeringspartierna flest röster, cirka 52 procent. I valen utses borgmästare, kommunala fullmäktige och regionala församlingar. Liksom tidigare är det i de stora städerna Tusks Medborgarkoalitionen (KO) och dess samarbetspartier har mest stöd.
-
-
Mars
-
Presidentveto mot abortpiller
President Duda utnyttjar sin mölighet att stoppa lagförslag: han lägger in veto mot regeringens förslag att dagen efter-piller ska kunna köpas utan recept av kvinnor över 15 år. Sedan 2017, när den dåvarande konservativa regeringen skärpte reglerna, har pillren endast varit tillgängliga på recept. Duda, som är troende katolik, hänvisar bland annat till föräldraansvaret, men låter ana att en högre åldersgräns, 18 år, skulle kunna vara acceptabel för honom. Dagens liberala regering vill också riva upp de stränga regler mot abort som infördes av den konservativa PIS-regeringen. Fyra olika förslag om att liberalisera aborträtten har lagts fram i parlamentet men ännu inte tagits upp till debatt.
-
Februari
-
Polsk omsvängning belönas av EU
EU-kommissionen godkänner utbetalning av upp till 137 miljarder euro till Polen sedan regeringen under Donald Tusk inlett åtgärder för att stärka rättsväsendets oberoende (se 20 februari 2024). Den omstöpning av rättsväsendet som skedde under åren då konservativa Lag och rättvisa styrde landet utgjorde enligt upprepad EU-kritik hot mot rättsstaten. För Polens del blev följden både böter och att EU höll inne med pengar, såväl EU-stöd till bland annat jordbruket som medel från återhämtningsfonder efter pandemin. Dessutom inledde EU-kommissionen ett rättsligt förfarande mot Polen. Det klartecken EU-kommissionen ger nu måste också bekräftas av medlemsländerna. I Polen är inte heller alla hinder undanröjda: lagändringar som pågår måste även sedan parlamentet godkänt dem undertecknas av president Duda.
-
Anklagad biskop avgår
Andrzej Dzięga, katolsk ärkebiskop i Szczecin, lämnar sin post. Han har anklagats för att ha sopat en övergreppsskandal under mattan. I Polen har på senare år flera fall uppdagats där minderåriga har utnyttjats sexuellt av personer inom kyrkan och kyrkoledare har valt att inte agera mot de ansvariga. Under påve Franciskus tid som katolska kyrkan överhuvud har utredningar av misstänkta övergrepp och åtgärder mot brotten prioriterats.
-
Handlingsplan för att stärka rättsstaten
Polens regering lägger fram en handlingsplan för att visa hur fejden med EU om rättstaten ska kunna avslutas. Lagar som ska antas för att undanröja kritiken mot Polen listas av justitieminister Adam Bodnar vid ett besök i Bryssel. Kritiken mot Polen har varit så allvarlig att EU 2017 inledde ett så kallat artikel 7-förfarande, som i värsta fall kan sluta med att ett medlemsland förlorar sin rösträtt i EU. Kritiken bottnar i att konservativa PIS i regeringsställning vidtog åtgärder som bland annat minskar det polska domstolsväsendets oberoende ställning. (Även Ungern har blivit föremål för ett artikel 7-förfarande, 2018.) Målet för Donald Tusks regering är att processen med hot om sanktioner mot Polen ska "vevas tillbaka" före valet till EU-parlamentet i juni.