Polen – Sociala förhållanden

Polackernas levnadsstandard räknad i köpkraft per person låg i mitten av 2010-talet på ungefär två tredjedelar av genomsnittet för invånarna inom EU som helhet. 2022 ställer Rysslands fullskaliga invasion i grannlandet Ukraina alla resurser och system på huvudet. Polackerna har öppnat sina hem för flera miljoner flyktingar.

Närmare tre miljoner ukrainare tog sin tillflykt till Polen under de två första månaderna efter krigsutbrottet i februari 2022 (mer än hälften av alla som lämnat Ukraina). Många tar sig vidare till andra länder, men det generösa mottagandet hade inte varit möjligt om inte polacker gett dem tak över huvudet.

Åtskilliga har släktingar i Polen, eftersom det är ett av de länder där många ukrainare har gästarbetat på senare år. Flyktingarna är kvinnor, barn och äldre. De ukrainska männen har i stort antal vänt hemåt för att ansluta sig till försvarsstyrkorna.

EU har beslutat att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet, som innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång.

Resursbrist i vården

Under kommunisttiden skulle alla polacker garanteras fri hälso- och sjukvård, men eftersom det saknades resurser till utrustning och personal kunde sjukhusen inte ge den vård de skulle. Den offentliga sjukvården brottas fortfarande med resursbrist, och det var läget redan före flyktingströmmen från Ukraina. Den offentliga vården får numera konkurrens från privatpraktiserande läkare och kliniker. Långa köer och dålig service i offentlig sjukvård gör privata alternativ populära, även om endast de som har det bättre ställt har råd att utnyttja dem. Sjukvårdens finansiering och organisation är föremål för ständiga reformer. Privata försäkringssystem enligt amerikansk förebild blir alltmer populära.

Andelen överviktiga barn och ungdomar har ökat snabbt. I ett försök att bromsa utvecklingen förbjöd parlamentet servering av "skräpmat" i landets skolor från 2015.  Trots kampanjer av den typen har befolkningens konsumtion av socker, rött kött och även alkohol ökat, enligt statistikmyndigheten GUS uppgifter 2019.

Pensionssystem i förändring

Gruvarbetare har möjlighet att gå i pension efter 25 års arbete under jord. Gruvarbetet, som fortfarande sysselsätter en sor del av arbetskraften, är farligt. 2014, som beskrivits som det värsta året, miste 30 gruvarbetare livet. Men gruvarbetarna tjänar mer än många andra. De får två extra månadslöner varje år och har rätt att ta med sig en viss mängd kol hem; polska bostäder värms i stor utsträckning med kol.  

Den allmänna pensionsåldern har varit en politisk stridsfråga, den har höjts och sedan sänkts igen. 2012 var pensionsåldern 60 år för kvinnor och 65 år för män. Samma år drev den liberala PO-regeringen igenom en stegvis höjning till 67 år för alla, för män till år 2020 och för kvinnor till 2040. Reformen revs senare av den konservativa PiS-regeringen. 2017 sänktes pensionsåldern till samma nivåer som tidigare.

Flera yrkesgrupper (gruvarbetare, militärer, poliser och andra ”uniformerade tjänstemän” med flera) har rätt att gå i pension tidigare, vilket sänker polackernas faktiska genomsnittliga pensionsålder till 61 år för män och under 58 år för kvinnor (bland uniformerade tjänstemän lägre).

Sedan 1999 samlas löntagarnas pensionsmedel på individuella konton hos det statliga försäkringsverket ZUS, för att sedan slussas vidare till valfria privata pensionsfonder. 2011 sänktes överföringarna från ZUS till de individuella kontona, vilket i framtiden kommer att öka pensionsbördan i statsbudgeten. Systemet med utbetalningar från den statliga budgeten fungerar parallellt med det individualiserade systemet.

Det finns ett socialförsäkringssystem med bland annat arbetslöshetsersättning, sjuk- och föräldrapenning, barnbidrag och bidrag till ensamstående mödrar. Den konservativa PiS-regeringen introducerade 2016 programmet ”Familjen 500 plus”. Med syftet att öka befolkningstillväxten skulle 500 zloty utbetalas varje månad för alla barn i en familj utom det förstfödda, tills barnet fyller 18 år. I familjer med inkomster på mindre än 800 zloty skulle barnbidraget utgå även för det första barnet. 

Strikta abortlagar

I det offentliga livet är kvinnorna underrepresenterade. Trots det drivs mer än vart tredje småföretag av kvinnor och det finns relativt många kvinnor på mellanchefsnivå i banker och försäkringsbolag. Bara ett fåtal kvinnor når de högsta positionerna inom politiken och näringslivet. Kvinnor har som regel lägre löner än männen, och kvinnor är överrepresenterade i låglöneyrken inom vård, skola och omsorg.

Abortlagstiftningen är strikt och tillämpningen skärptes 2020 genom ett domslut i Författningsdomstolen. Abort tillåts inte längre när fostret är gravt skadat eller missbildat, utan bara i andra undantagsfall: när moderns liv är i fara och när graviditeten skett genom våldtäkt eller incest. Att utföra eller medverka till abort kan ge upp till åtta års fängelse. Organisationer som protesterat mot att aborträtten inskränks befarar nu att antalet illegala aborter kommer att öka och att kvinnor i tiotusental ska resa till andra länder för att göra abort.

Lagen garanterar homo-, bi- och transsexuella samt queer-personers rättigheter, men i verkligheten utsätts sexuella minoriteter inte sällan för trakasserier, hot och våld. Det finns ingen partnerskapslag. Samkönade äktenskap är inte lagliga och lagar om hatbrott som omfattar sexuell läggning finns inte. I ett tal inför presidentvalet 2019 jämförde president Duda vad han kallade "hbtq-ideologi" med kommunism. Frågor som rör respekt för minoriteter har bidragit till domstolsträtor som försurat stämningen mellan Bryssel och Warszawa.

Om våra källor

133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

Varukorg

Totalt 0