USA – Demokrati och rättigheter

I huvudsak är USA en stabil demokratisk rättsstat med regelbundna val och starkt skydd för press- och yttrandefrihet. Förtroendet för de demokratiska institutionerna har dock urholkats på senare år. Bland flera skäl finns ökad partipolitisk klåfingrighet för att påverka valprocesser och det allt större inflytande som pengar har i politiken. Attackerna mot medierna nådde nya nivåer under Donald Trump och han ifrågasatte både rättsväsendet och valsystemet på ett sätt som ingen tidigare president gjort.

USA har länge setts som ett demokratiskt föredöme för många människor runt om i världen. Landets ledare har utsetts genom val sedan slutet av 1700-talet (även om rösträtten länge var begränsad) och individuella fri- och rättigheter är centrala begrepp.

I internationella rankningar av stater efter styrkan i demokrati och rättigheter hamnar USA dock i allmänhet en bit ned på listan jämfört med andra västländer. Kritik har riktats mot ojämlika förhållanden på grund av etnicitet och välstånd, brister i valsystemet och dolda pengabidrag i valkampanjer. Under George W Bush (2001–2009) ökade övervakningen av medborgarna och efterträdaren Barack Obama (2009–2017) kritiserades bland annat för övernitiskt hårda tag mot pressläckor (se nedan under Medborgerliga och mänskliga rättigheter).

Den Stockholmsbaserade organisationen Idea placerade 2021 på liknande sätt USA på sin lista över länder där urholkningen av demokratin anses vara mest allvarlig (övriga länder var Brasilien, Indien, Mauritius, Polen och Ungern).

Den nedåtgående trenden förstärktes efter Donald Trumps tillträde 2017. Men redan det året – som speglade utvecklingen under valåret 2016 – föll USA i Economist Intelligence Units (EIU) rankning för första gången ned till kategorin ”bristfälliga demokratier”. Det berodde i huvudsak på ökande politisk polarisering och medborgarnas snabbt krympande förtroende för de offentliga institutionerna. USA har blivit kvar i den kategorin och ligger i rankningen för 2023 på plats 29 av 167 länder och territorier på EIU:s lista (endast 24 länder räknas som fullgoda demokratier).

Med Trump i Vita huset hamnade demokratiska kärnvärden i skottgluggen. Han brast i respekten för konstitutionen och dess principer om maktdelning (se Politiskt system) på ett sätt som tidigare varit otänkbart för en president. Trump ifrågasatte valresultat och domstolsbeslut som gick honom emot, struntade i mekanismer som ska skydda mot korruption och gick ofta till storms mot medier (se vidare nedan). Hans vägran att erkänna sig besegrad i presidentvalet i november 2020 gjorde att många anklagade honom för en direkt attack mot den amerikanska valdemokratin. Efter stormningen av kongressbyggnaden den 6 januari 2021 väckte representanthuset riksrätt mot honom, för anstiftan till uppror. Han friades dock i senaten, där en stor majoritet av republikanerna stödde sin partiledare. Trump har sedan fortsatt att hävda att valet "stals" från honom, trots att bevis saknas för det, och han har fått en stor del av sitt parti att ansluta sig till den linjen. Många iakttagare anser att det bådar illa inför framtida val, inte minst presidentvalet 2024 då Trump är ledande kandidat för Republikanerna.

Tre år efter stormningen hade 1 265 personer gripits misstänkta för brott i samband med stormningen. Över 450 hade dömts till fängelse och drygt 120 till husarrest. Som mest har en person, en tidigare polis och marinkårssoldat, dömts till tio år men de flesta har fått straff på mindre än sex månaders fängelse. Många har också dömts till böter, samhällstjänst, villkorlig dom eller liknande. Utredningar pågår fortfarande och flera gripanden väntas.

USA ligger på plats 24 av 180 länder i Transparency Internationals rankning av världens länder efter korruptionsnivåer (se rankningslistan här). De senaste åren har en tidigare fallande trend bromsats. TI har tidigare pekat på en rad oroande tendenser, inklusive Trumps bristande respekt för grundläggande demokratiska värden och att han inte höll rågången mellan den politiska sfären och sina egna affärsintressen. Andra problem, enligt TI, är att särintressen får ett allt starkare inflytande över politiken och att korrumperade individer, brottslingar och till och med terrorister använder anonyma skalbolag för att dölja sina illegala handlingar. 

Förtroendet för staten och de federala institutionerna sjunker, bara 17 procent av invånarna säger sig tro att de ”i princip alltid” eller ”för det mesta” gör vad som är rätt.

YTTRANDEFRIHET OCH MEDIER

Grundlagen garanterar pressfriheten och den har alltid betraktats som väsentlig för en sund maktbalans i samhället. Medierna kallas i USA ofta ”den fjärde statsmakten” vars uppgift det är att granska makthavarna. Det har tagit sig konkreta uttryck, som när Washington Post avslöjade Watergateskandalen 1974 vilket ledde till president Richard Nixons fall (se Modern historia).

I fråga om pressfrihet hamnar USA på plats 45 i Reportrar utan gränsers (RUG) rankning över pressfriheten i 180 länder 2023 (för lista, sehär). RUG har konstaterat att den författningsskyddade press- och yttrandefriheten är alltmer ifrågasatt och kringskuren.

Donald Trump gick redan under sin valkampanj hårt åt traditionella medier. Han kallade ofta medier för ”folkets fiende” och avfärdade uppgifter han ogillade som ”falska nyheter”. Alla riskerade att hamna i onåd: Trump hävdade att jättar inom sociala medier, som Facebook och Twitter, var politiskt partiska och censurerar konservativa röster. När Fox News gav utrymme åt demokratiska presidentkandidater anklagade Trump kanalen för att röra sig mot ”fel sida”. Fox News betraktades annars närmast som ett språkrör för Trump. Kanalen grundades av mediemogulen Rupert Murdoch som ett konservativt alternativ på mediemarknaden och erbjuder republikanskt orienterade åsiktsprogram och nyhetsvinklar. Det är sedan 2002 den största enskilda nyhetskanalen på den amerikanska TV-marknaden.

Efter valet 2020 återgav Fox News återkommande Donald Trumps påståenden om att rösträkningsmaskiner manipulerats och att han egentligen vann valet, vilket ledde till att kanalen stämts på miljardbelopp av företaget som tillverkat maskinerna (se Kalendarium).

Mest riktade Trump annars kritik mot "liberala" nyhetskällor som tidningen New York Times och nyhetskanalen MSNBC. Den våldsamma retoriken från högsta ort följdes av en ökning av attacker lokalt mot medieföreträdare. Många chockerades av flera incidenter där polis sköt mot eller grep journalister i samband med den omfattande protestvåg som sköljde över landet med början i slutet av maj 2020 (se Kalendarium).

Motsvarigheten till europeiska public service-bolag – National Public Radio (NPR) och Public Broadcasting Service (PBS) – har i USA betydligt mindre genomslag och finansieras till stor del av privata bidrag, vid sidan av federala anslag. De ska stå i det allmännas tjänst med bland annat utbildningsprogram. Konservativa krafter har ofta kritiserat NPR och PBS för att vara vänstervridna. Trump försökte dra in hela den federala finansieringen, men hindrades av kongressen.

I majoriteten av delstaterna finns lagar om källskydd, men på federal nivå saknas sådan lagstiftning. Det förekommer att federala domstolar driver rättegångar mot journalister för att de vägrat att avslöja hemliga källor, ofta i fall där kontroversiella uppgifter läckt ut till medierna. I några fall har journalister dömts till fängelsestraff för sin vägran. Åtal kan väckas mot visselblåsare enligt en lag från 1917 (Espionage Act).

RÄTTSVÄSEN OCH RÄTTSSÄKERHET

Domstolarnas oberoende ses som en grundpelare i demokratin i USA. Framför allt Högsta domstolen ska utgöra en motvikt mot den politiska makten (se Politiskt system).

Fängelsesystemet är ansträngt. USA har flest interner i världen räknat i absoluta tal och ligger högt även när sett till andel av befolkningen. Inte minst har "kriget mot drogerna" bidragit till en fyrfaldig ökning sedan 1980 av antalet personer som döms till fängelse. Afroamerikaner är kraftigt överrepresenterade i fängelserna och döms betydligt oftare för narkotikabrott, trots att narkotikaanvändningen inte skiljer sig nämnvärt mellan svarta och vita amerikaner (se även Sociala förhållanden). 

Brister i rättssäkerheten blir också tydliga när man ser hur polisbrutalitet oproportionerligt hårt drabbar afroamerikaner och andra minoritetsgrupper. Flera fall av dödligt polisvåld mot obeväpnade svarta personer har bidragit till aktiviströrelsen Black lives matter (BLM) och omfattande protester mot rasism. Mobiltelefoner och sociala medier har bidragit till att polisernas versioner av dödliga incidenter lättare kan ifrågasättas.

Till skillnad från i stort sett hela övriga västvärlden tillämpas dödsstraff i USA. Dödsstraff kan utdömas av federala domstolar och i 27 delstater (sex av dem har dock ett moratorium mot dödsstraff, de tillämpar det inte men har inte förbjudit det i lag). Drygt 2 300 personer sitter i dödscell men av dem som döms till döden är det bara en mindre andel som faktiskt avrättas. Sedan 1976 då dödsstraffet återupptogs efter ett uppehåll har närmare 1 600 människor avrättats i USA. I slutet av Trumpadministrationen återupptogs verkställandet av federala dödsstraff, efter ett 17 år långt uppehåll. Därefter avrättades 13 federala fångar på sju månader, däribland den enda kvinnan som satt i dödscell efter dom i en federal domstol (se Kalendarium).

Avrättningarna har, liksom de hårda förhållandena i fängelserna, länge kritiserats av Amnesty International och andra människorättsorganisationer. Debatt förekommer om att mentalt sjuka personer kan dömas till döden, och om avrättningsmetoder. Högsta domstolen har givit klartecken för bruket av giftinjektioner, som infördes 1982 och har blivit den klart vanligaste metoden. I januari 2024 godkände domstolen också kvävgas som metod, varpå en man i Alabama avrättades genom att tvingas andas in kväve i stället för syre. Enligt Death Penalty Information Center var det första gången metoden användes någonstans i världen.

Valprocessen och demokratin

En orsak till det låga valdeltagandet i USA  är att det är krångligare än i flertalet länder att utöva sin rösträtt. Problemet har ökat sedan Högsta domstolen 2013 rivit upp centrala delar av en rösträttslag från 1965 (Voting Rights Act) som utgjort en bärande del av stärkta medborgerliga rättigheter. Därmed öppnades dörren för delstater att på nytt införa lagar som försvårar för medborgare att rösta – vilket i huvudsak drabbar minoriteter, lågavlönade och ungdomar. Tillskyndarna säger sig vilja förebygga valfusk (se även Kalendarium). Enligt en rapport införde 19 delstater sammanlagt 33 nya lagar som inskränkte väljarnas möjligheter att rösta bara under de första nio månaderna 2021. Det skedde efter valåret 2020, då valdeltagandet var det högsta på över 100 år (se Politiskt system: Valsystem).   

Vanligt är också att makthavare försöker rita om valdistrikt för att få en indelning som är maximalt gynnsam för det egna partiet (ett fenomen kallat gerrymandering). Sådan manipulering av valdistrikt görs alltmer aggressivt och har på senare år lett till flera rättsfall. I juni 2019 slog Högsta domstolen fast att det står politiker fritt att göra som de vill med valdistrikten (se Kalendarium).

Pengarnas växande betydelse i valkampanjerna har ifrågasatts och kongressen har lagvägen försökt begränsa de privata bidragen. Men två avgöranden i Högsta domstolen 2010 gjorde det tillåtet för företag och enskilda att ge obegränsade summor till politiska kampanjorganisationer, "super pacs" (Super Political Action Committees), som stöder en kandidat eller driver en fråga. Dessutom blev det möjligt att göra sådana donationer anonymt. Därmed fick företag och välbärgade individer ökad möjlighet att påverka val, utan att synas. Tidigare fanns det begränsningar för hur mycket enskilda givare kunnat ge. Under valrörelsen 2020 spenderades mer pengar än någonsin tidigare på president- och kongressvalen: 14 miljarder dollar. Det var en fördubbling av det föregående rekordet från 2016.

Mänskliga och medborgerliga rättigheter

Efter terrorattentatet den 11 september 2001 tog USA:s beslutsfattare till kraftfulla åtgärder för att garantera amerikanernas säkerhet och för att kunna bedriva ett globalt krig mot terrorismen. Inskränkningar av mänskliga rättigheter och demokratiska principer accepterades i högre grad än tidigare.

Kongressen antog redan i oktober 2001 ny lagstiftning mot terrorism (Patriot Act) som bland annat gav myndigheterna utökade befogenheter att avlyssna brottsmisstänkta individer och att hålla terrormisstänkta utlänningar fängslade utan att precisera anklagelser. Terrorlagarna förlängdes 2006, med vissa ändringar, samt 2011. 

Människorättsorganisationer och andra kritiker har från första början hävdat att lagarna i alltför hög grad inkräktar på rättigheter som garanteras i författningen. Kritiken växte när en övervakningsskandal avslöjades sommaren 2013. En tidigare anställd vid underrättelsetjänsten CIA, Edward Snowden, läckte information till medier om att Nationella säkerhetsmyndigheten (National Security Agency, NSA) massövervakat tele- och internetkommunikation världen över. Inom USA handlade kritiken främst om att amerikanska medborgare övervakats. I omvärlden ledde avslöjandet till försämrade relationer med andra länder, däribland Tyskland och Brasilien som protesterade mot att deras regeringschefer avlyssnats.

Lagarna har använts flitigt av myndigheter för att begära fram information från till exempel telefonbolag, banker och internetbolag. Enligt en rapport 2014 förekom de första tolv åren över 11 000 fall där myndigheterna begärt ut uppgifter om enskilda personer. I endast 51 fall rörde misstankarna terrorism.

Omstridda inslag i Patriot Act som gällde främst massavlyssning av telekomtrafik löpte ut 2015 men återkom genast, om än med vissa inskränkningar, i en ny lag (Freedom Act).

Kritik har också förekommit mot militärens användning av tortyr. En omfattande tortyrskandal avslöjades 2004 i Abu Ghraib-fängelset utanför Bagdad i Irak. Tortyr har också förekommit i Afghanistan och i Guantánamolägret på Kuba (se nedan). Under president George W Bushs tid vid makten kom rapporter om hemliga flygtransporter av misstänkta terrorister, hemliga fängelser i bland annat Östeuropa, och användning av skendränkning och andra brutala metoder som inte är godkända inom amerikanska militären.

President Obama stängde efter sitt tillträde 2009 de kvarvarande hemliga fängelserna och beordrade att de kritiserade förhörsmetoderna skulle upphöra. Han försökte också stänga Guantanamo Bay, den ökända militärbasen som USA hyr av Kuba och som sedan 2002 har använts som ett fängelse för misstänkta utländska terrorister. Motstånd i kongressen gjorde att Obama misslyckades. Runt 200 fångar frigavs under hans styre, men 41 fanns kvar när Trump tog över. Trump beslutade att behålla lägret och när hans presidenttid löpte ut satt 40 fångar fortfarande kvar. Joe Biden lovade vid sitt tillträde att stänga lägret, precis som Obama, men inte mycket har hänt. Ett 30-tal fångar finns kvar i Guantanamo Bay.

Totalt har cirka 780 fångar hållits i lägret, de flesta afghaner samt saudier, jemeniter och pakistanier. Nästan alla har släppts utan att ha åtalats och återförts till hemlandet eller skickats till tredje land.  

Även om Obama tog avstånd från Bushs krig mot terrorismen och de metoder som använts fortsatte mycket under hans regeringstid i samma spår. Säkerhetsapparaten både inom och utom USA fortsatte att expandera. Användningen av förarlösa flygplan, drönare, i jakten på misstänkta terrorister och fiender i konfliktområden ökade också kraftigt under Obama. Drönarattackerna, som även drabbar civila, fortsatte att öka under president Trump. Under president Biden har attackerna dock avtagit, och hans administration ska också ha formaliserat regler som rör antiterrorverksamheten.

LÄSTIPS – läs mer i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Strid om röstmetoder inför höstens val (2020-05-06) 

Om våra källor