USA – Befolkning och språk

I invandrarlandet USA bor människor från världens alla hörn. På senare årtionden har de nya invånarna framför allt kommit från Latinamerika och Asien. Invandrarbefolkningen som också har höga födelsetal är huvudskälet till att USA:s befolkning länge har ökat stadigt, med runt 2,5 miljoner invånare om året. 

Den senaste folkräkningen genomfördes 2020 och visade att ökningstakten under föregående årtionde var den lägsta sedan 1930-talet. Folkräkningarna som genomförs med tio års mellanrum har stor politisk betydelse eftersom de fastställer mandatfördelning inom och mellan delstaterna (se även Politiskt system). Folkräkningarna ligger också till grund för fördelning av federala medel till delstaterna.

En majoritet av invånarna är vita, vilket i folkräkningssammanhang i USA omfattar personer med ursprung i Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Andelen vita har minskat från runt fyra femtedelar av befolkningen 2000 till tre femtedelar 2020.

Hispanics eller latinos (huvudsakligen latinamerikaner) gick i början av 2000-talet om afroamerikaner som landets största minoritetsgrupp, och närmar sig nu en femtedel av befolkningen. Flertalet hispanics identifierar sig också som vita – kategorin hispanics benämns i folkräkningarna som en "etnicitet", vid sidan av den övriga indelningen i "raser". Sedan 2000 kan man i folkräkningarna identifiera sig med mer än en ras (se även faktaruta i marginalen).

När de europeiska kolonisatörerna anlände på 1500-talet fanns det en betydande ursprungsbefolkning som kom att kallas indianer (numera vanligen American Indians eller Native Americans). De trängdes efter hand undan och minskade i antal, delvis på grund av ren förföljelse. Uramerikanerna, inklusive de i Alaska, uppgår idag till 3,7 miljoner invånare (eller nära 10 miljoner om man inkluderar dem som identifierar sig med flera folkgrupper). Drygt var femte bor i något av över 300 reservat. Det finns också 700 000 urinvånare på Hawaii och andra öar i Stilla havet.

Efter en lång period av stigande invandring stannade immigrationen till USA av och var relativt låg 1930–1970. Därpå tog den ny fart och de utlandsföddas andel av befolkningen har trefaldigats sedan 1970, till cirka 15 procent idag. Fram till 1960-talet kom det stora flertalet invandrare från Europa. En lagändring 1965 öppnade för ökad invandring från icke-europeiska länder.

Ökningen har varit särskilt markant i delstaterna i västra och södra USA. Takten avtog dock under 2010-talet. Fler människor har på senare år återvänt till Mexiko än tvärtom. Orsaken är dels efterverkningarna av finanskrisen som bröt ut 2008, dels striktare immigrationslagar. Sedan 2013 kommer fler från Indien och Kina än från Mexiko. Mexikanerna utgör dock fortfarande den ojämförbart största invandrargruppen.

Efter terrorattackerna mot USA i september 2001 infördes hårdare kontroll och övervakning av utlänningar. Bland annat ålades invandrare (som inte blivit medborgare) från ett 20-tal länder, huvudsakligen i Mellanöstern, att registrera sig hos immigrationsmyndigheten. Ett stängsel med elektronisk övervakning uppfördes längs en del avsnitt av gränsen till Mexiko och antalet gränspoliser ökade. Under Barack Obamas presidenttid (2009–2017) deporterades cirka 3 miljoner immigranter, främst personer som begått brott i USA.

Efter terrorattackerna mot USA i september 2001 infördes hårdare kontroll och övervakning av utlänningar. Bland annat ålades invandrare (som inte blivit medborgare) från ett 20-tal länder, huvudsakligen i Mellanöstern, att registrera sig hos immigrationsmyndigheten. Ett stängsel med elektronisk övervakning uppfördes längs delar av med gränsen till Mexiko och antalet gränspoliser ökade.

Efter Donald Trumps tillträde 2017 skärptes tonen ytterligare. Ett av hans viktigaste vallöften var att bygga en mur mot Mexiko, på mexikanernas bekostnad. Trots den hårda retoriken blev det mest förstärkningar vid redan existerande gränsbarriärer. Trump inledde också sin presidentperiod med satsningar för att stänga ute invånare från en rad muslimska länder och för att utvisa papperslösa immigranter. Allt fler människor utan uppehållstillstånd greps och sattes i förvar, ibland under lång tid, medan deras fall behandlades i domstolar. 

Joe Biden som tillträdde som president i januari 2021 satte stopp för utbyggnaden av gränshinder och slopade regler som införts under Trump. Biden har också föreslagit lagstiftning som ska ge runt 11 miljoner papperslösa migranter laglig status och en chans att småningom söka medborgarskap. Han förespråkar stärkt asylrätt och utökd möjlighet till laglig invandring till USA. Men talet om en mer humanitär migrationspolitik har bidragit till att antalet människor som söker sig till USA ökat kraftigt på kort tid. I juli omhändertogs strax över 200 000 människor vid gränsen, en rekordhög siffra. Migrationsvågen har blivit en huvudvärk för Bidenadminstrationen som har tvingats skärpa tonen och började i augusti flyga tillbaka asylsökande till hemländer som El Salvador, Guatemala och Honduras.

De flesta som kommer till gränsen mot Mexiko är just centralamerikaner som flyr undan våld och fattigdom. Tidigare var merparten av dem som kom vuxna män som sökte arbete, medan det idag ofta rör sig om familjer med barn eller ensamkommande barn. En majoritet av de migranter som når gränsen söker asyl snarare än att försöka smita in i USA. Då kan myndigheterna inte bara skicka tillbaka dem direkt, även om de tvingas stanna i Mexiko medan deras ansökan behandlas. Regeln som håller dem kvar i Mexiko infördes under Trump och revs upp av Biden när han tillträdde, men återinfördes genom ett beslut av Högsta domstolen i augusti.

Runt hälften av de papperslösa som lever i USA är från Mexiko. En stor andel av dem har olika lågstatusjobb, till exempel inom jordbruket. Inställningen till de papperslösa går isär: många liberaler anser att det måste finnas en väg för papperslösa att få uppehållstillstånd och medborgarskap medan konservativa grupper vill stoppa den olagliga invandringen. Under Obama infördes ett program enligt vilket papperslösa unga som kommit till USA som barn, tillsammans med föräldrar som invandrat illegalt, fick möjlighet att söka uppehållstillstånd. Hösten 2017 beslutade Trump att skrota programmet, som kallas Daca. Det satte dock Högsta domstolen stopp för och när Biden efterträdde Trump beslutade han omedelbart om utökat skydd för dem som omfattas av Daca, med möjlighet om att ansöka om medborgarskap inom tre år.

Antalet flyktingar som USA tar emot är lågt i förhållande till befolkningens storlek. Däremot mottog landet under många år fram till 2017 fler kvotflyktingar – vanligen från flyktingläger runt om i världen – än något annat land. Antalet kvotflyktingar låg i snitt på 67 000 om året mellan 2008 och 2017. När Donald Trump tillträdde som president sänktes antalet drastiskt. Inför 2021 hade taket satts till 15 000, men Biden ändrade strax efter sitt tillträde siffran till 125 000. Av de asylsökande – som själva tagit sig till USA – fick 46 500 personer rätt att stanna i USA 2019.

Engelska talas av de flesta i USA. Den amerikanska engelskan skiljer sig något från den brittiska engelskan i fråga om ordförråd, uttal och stavning, men avvikelserna är så små att de kan liknas vid skillnaderna mellan två dialekter. På grund av den omfattande invandringen finns ett stort antal språk representerade i landet. Spanska är näst största språk och förstaspråk för drygt 40 miljoner invånare. Dess snabba utbredning har fört med sig krav i en del delstater på att engelska ska utses till USA:s officiella språk.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0