Befolkning och språk

I invandrarlandet USA bor människor från världens alla hörn. På senare årtionden har de nya invånarna framför allt kommit från Latinamerika och Asien. Invandrarbefolkningen som också har höga födelsetal är huvudskälet till att USA:s befolkning ökar stadigt, med runt 2,5 miljoner invånare om året. 

Terrorattentaten den 11 september 2001 och den djupa ekonomiska krisen runt 2008 har bidragit till att göra immigrationen till en omdebatterad fråga under senare år.

Efter att ha varit relativt låg 1930–1970 tog invandringen ny fart. De utlandsföddas andel av befolkningen ökade från drygt 5 procent av befolkningen 1970 till 13,5 procent 2015. Fram till 1960-talet kom det stora flertalet invandrare fortfarande från Europa. En lagändring 1965 öppnade för ökad invandring från icke-europeiska länder.

Ökningen har varit särskilt markant i delstaterna i västra och södra USA. Takten har dock avtagit under 2010-talet. Fler människor har på senare år återvänt till Mexiko än tvärtom. Orsaken är dels efterverkningarna av finanskrisen, dels striktare immigrationslagar. Sedan 2013 kommer fler från Indien och Kina än från Mexiko. Mexikanerna utgör dock fortfarande den ojämförbart största invandrargruppen.

Antalet flyktingar som USA tar emot är lågt i förhållande till befolkningens storlek. Däremot tar landet emot fler kvotflyktingar – vanligen från flyktingläger runt om i världen – än något annat land.  År 2016 togs 85 000 kvotflyktingar emot, den högsta siffran på 2000-talet. Året därpå när Donald Trump tillträdde som president sänktes antalet genast och för 2019 har taket för kvotflyktingar satts till 30 000. Av de asylsökande – som själva tagit sig till USA – fick 20 500 personer år 2016 rätt att stanna i USA.

Efter terrorattackerna mot USA infördes hårdare kontroll och övervakning av utlänningar. Bland annat ålades invandrare (som inte blivit medborgare) från ett 20-tal länder, huvudsakligen i Mellanöstern, att registrera sig hos immigrationsmyndigheten. Ett stängsel med elektronisk övervakning uppfördes längs med gränsen till Mexiko och antalet gränspoliser ökade. Under Barack Obamas presidenttid (2009–2017) deporterades cirka 2,5 miljoner papperslösa immigranter, främst sådana som begått brott i USA.

Efter Trumps tillträde har tonen skärpts. Han har agerat för att stänga ute invånare från en rad muslimska länder och för att utvisa papperslösa immigranter. Ett av hans viktigaste vallöften var att bygga en mur mot Mexiko, på mexikanernas bekostnad (se vidare Aktuell politik). Enligt Trump utgör de papperslösa migranterna en stor säkerhetsrisk. Samtidigt har antalet människor som befinner sig illegalt i USA minskat från en toppnotering på 12,2 miljoner 2007 till 10,7 miljoner i slutet av 2018, den lägsta siffran sedan 2004. I början av 2019 ökade dock trycket mot gränsen i söder igen. Bara i mars 2019 omhändertogs drygt 100 000 människor vid gränsen – den högsta siffran sedan 2008. De flesta är centralamerikaner – från El Salvador, Guatemala och Honduras – som flytt undan våld och fattigdom. 

Runt hälften av de papperslösa som lever i USA är från Mexiko. En stor andel av dem har olika lågstatusjobb, till exempel inom jordbruket. Inställningen till de papperslösa går isär: många liberaler anser att det måste finnas en väg för papperslösa att få uppehållstillstånd och medborgarskap medan konservativa grupper vill stoppa den olagliga invandringen. Under Obama infördes ett program enligt vilket papperslösa unga som kommit till USA som barn, tillsammans med föräldrar som invandrat illegalt, fick möjlighet att söka uppehållstillstånd. Ett försök att utöka programmet stoppades dock i domstol 2016 och hösten 2017 beslutade Trump att skrota programmet som kallas Daca (se Kalendarium). Demokraterna försöker dock få till stånd en förlängning och förhandlingar pågår i frågan.

Vita utgör en majoritet i USA medan en dryg tredjedel av befolkningen tillhör någon minoritetsgrupp. Hispanics/latinos (huvudsakligen latinamerikaner) gick i början av 2000-talet om svarta som landets största minoritetsgrupp. I de folkräkningar som utförs var tionde år identifierar sig invånarna själva som tillhörande en ”ras”. Sedan 2000 kan man identifiera sig med mer än en grupp. Kategorin hispanics benämns däremot som en "etnicitet"; många hispanics räknas också som vita. (Se även faktaruta i marginalen, med siffror från 2010 års folkräkning.)

När de europeiska kolonisatörerna anlände på 1500-talet fanns det en betydande ursprungsbefolkning som kom att kallas indianer (numera vanligen American Indians eller Native Americans). Sedan dess har de trängts undan och minskat i antal. Urfolken, inklusive de i Alaska, uppgår till nära 3 miljoner invånare (eller drygt 5 miljoner om man inkluderar dem som identifierar sig med flera folkgrupper). Drygt var femte bor i något av över 300 reservat. Det finns också en halv miljon urinvånare på Hawaii och andra öar i Stilla havet.

Engelska talas av de flesta i USA. Den amerikanska engelskan skiljer sig något från den brittiska engelskan i fråga om ordförråd, uttal och stavning, men avvikelserna är så små att de kan liknas vid skillnaderna mellan två dialekter. På grund av den omfattande invandringen finns ett stort antal språk representerade i landet. Spanska är näst största språk och förstaspråk för drygt 40 miljoner invånare. Dess snabba utbredning har fört med sig krav i en del delstater på att engelska ska utses till USA:s officiella språk.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0