USA
Älskat och hatat – troligen väcker inget annat land så starka känslor som USA, världens enda supermakt efter Sovjetunionens upplösning. USA har beundrats världen över som en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men avskys av minst lika många för sin självpåtagna roll som världspolis och tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, såväl politiskt som militärt. Oavsett åsikter kan ingen förneka att USA:s dominans inom ekonomi, forskning och nöjesindustri påverkar hela världen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2024
-
April
-
Stödpaket till Ukraina antas
President Joe Biden undertecknar ett biståndspaket i tre delar, värt sammanlagt 95,3 miljarder dollar, varav största delen är militärt stöd till Ukraina. Paketet har förhalats i månader av en minoritet hårdföra republikaner som främst motsätter sig just stödet till just Ukraina men som också tenderar att motsätta sig alla uppgörelser över partigränsen. Godkännandet kommer sedan talmannen i representanthuset Mike Johnson svängt i fråga om Ukraina – han har tidigare vägrat att ens ta upp paketet till diskussion – men fyra dagar tidigare hölls till slut en omröstning där paketet godkändes med röstsiffrorna 311–112. Senaten godkände det därpå med röstsiffrorna 79-18. Den del av paketet som går till Ukraina är värd 61 miljarder dollar vilket motsvarar nästan lika mycket pengar som USA hittills stöttat Ukraina med efter Rysslands storskaliga invasion i februari 2022. Därutöver går 26 miljarder till Israel, varav 9 miljarder till Gazaremsan, samt drygt 8 miljarder till Taiwan och andra allierade i Stillahavsområdet. Mike Johnson utsätts efter omröstningen i representanthuset för skarp kritik från den republikanska ytterhögerfalangen medan Donald Trump, som tidigare varit kritisk, inte yttrar sig.
-
-
Mars
-
USA släpper fram FN-krav på eldupphör i Gaza
När FN:s säkerhetsråd röstar om att uppmana till ett eldupphör i Gazaremsan lägger USA ned sin röst, och resolutionen antas med 14 ja-röster. En israelisk regeringsdelegation som var på väg till USA för att besöka Vita huset får order om att genast vända om, i protest mot utfallet. Den nedlagda rösten innebär en förflyttning för USA, som vid tre tidigare omröstningar i säkerhetsrådet lagt sitt veto mot resolutioner om vapenvila (i oktober och december 2023 och i februari 2024). President Joe Biden har över lag tagit stark ställning för Israels rätt att anfalla Gaza efter Hamas terrorattack den 7 oktober, samtidigt som allt fler både inom och utom USA krävt en vapenvila på grund av den pågående humanitära krisen.
-
Ungersk protest efter Bidens ”diktatur”-kommentar
Ungerns utrikesdepartement kallar upp USA:s ambassadör i Budapest i protest mot att president Joe Biden sagt att den ungerske premiärministern Viktor Orbán strävar efter diktatur. Bidens uttalande vid ett kampanjmöte några dagar tidigare var en kommentar till att expresident Donald Trump samtidigt tog emot Orbán i sin bostad Mar-a-Lago i Florida. Den högernationalistiska ungerska ledaren ”har uttryckligen sagt att han inte tycker att demokrati fungerar, han söker sig mot diktatur” sade Biden. Orbán har nyligen uttalat sig till stöd för Trump i det amerikanska presidentvalet.
-
Mindre stödpaket till Ukraina
USA ska skicka militärt bistånd värt 300 miljoner dollar till Ukraina, uppger president Joe Biden. Han kringgår kongressen som sedan flera månader blockerar ett många gånger större stödpaket, genom att använda besparingar inom försvarsdepartementet Pentagon. Beskedet kommer i samband med ett besök i Vita huset av Polens premiärminister Donald Tusk och president Andrzej Duda, då det också blir klart att amerikanska utrikesdepartementet godkänt försäljningar av robotar till Polen, till ett värde av närmare 3,5 miljarder dollar. Det större stödpaketet till Ukraina på 60 miljarder dollar har godkänts av senaten (se 13 februari 2024) men representanthusets republikanske talman Mike Johnson har hittills vägrat låta kongressens andrakammare rösta i frågan.
-
Biden och Trump säkrar nomineringar inför presidentvalet
Efter ännu en runda primärval – i fyra delstater – står det klart att både president Joe Biden och expresident Donald Trump har säkrat nomineringarna för respektive parti inför presidentvalet i november. I båda fall har de tillräckligt många delegater till elektorskollegiet som på partikonvent i juli (Republikanerna) och augusti (Demokraterna) formellt utser presidentkandidaterna. Valet 2024 blir av allt att döma därmed en returmatch mellan Biden och Trump, som ställdes mot varandra 2020. Primärval hålls i Georgia, Hawaii (nomineringsmöte), Mississippi och Washington. Dessutom har invånare på territoriet Nordmarianerna i Stilla havet samt registrerade demokrater utomlands röstat.
Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
I podden Utblick
Populism – folket, eliten och demokratin
Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.
UI:s nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.
