Religion

Religionsfriheten är ett av fundamenten i USA:s författning, inte minst beroende på att många av de europeiska utvandrare som grundade nationen flydde från religiöst förtryck. USA har många aktivt troende och religiös tillhörighet är ofta en viktig del av identiteten. Men andelen som inte identifierar sig med någon religion ökar snabbt.

Religiösa grupper, inte minst den kristna högern, har varit en maktfaktor i amerikansk politik de senaste årtiondena. Samtidigt är unga amerikaner ofta mindre religiösa än sina föräldrar och religiösa väckelserörelser lockar färre nya medlemmar. Religion registreras inte i folkräkningarna men i undersökningar uppger nu var fjärde tillfrågad att de inte har någon religiös tillhörighet. Andelen har ökat snabbt på kort tid, 2009 var motsvarande siffra 17 procent.

Två tredjedelar av de kristna är protestanter. De är uppdelade i en mängd olika samfund där baptisterna är flest, följda av pingstvänner, lutheraner, presbyterianer och metodister. Den anglikanska kyrkan heter i USA episkopalkyrkan. Protestanterna delas ofta också in i de tre huvudkategorierna evangelikala, så kallade mainline-kyrkor och historiskt svarta kyrkor. De olika samfunden kan förekomma i flera av kategorierna.

Romersk-katolska kyrkan omfattar en knapp tredjedel av de kristna och en femtedel av befolkningen, många med rötter i katolska länder. Till de kristna hör också anhängare av ortodoxa kyrkor samt mormoner och Jehovas vittnen.

Icke-kristna religiösa grupper växer snabbt men de samlar fortfarande färre än var tionde invånare i USA. Störst är den judiska minoriteten som uppskattas till knappt 6 miljoner människor, eller 2 procent av befolkningen. Det judiska inflytandet är särskilt stort i New York samt i en del städer i Florida och Kalifornien. Muslimer, buddister och hinduer utgör ungefär en procent vardera. 

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0