USA – Naturtillgångar, energi och miljö

USA är rikt på mineral, skog, bördig jord och vatten. Landet är världens ledande producent av både olja och fossilgas, och växande utvinning av de resurserna gör att det nu åter blivit en nettoexportör av energi. USA är världens näst största utsläppare av växthusgaser. Ett stort grönt omställningspaket antogs som lag 2022 men har börjat rivas upp sedan Donald Trump på nytt blivit president.

Mineraltillgångarna är varierade och spridda över den stora landytan. Omfattande järnmalmsfyndigheter finns kring Stora sjöarna, främst vid Lake Superior. Bly utvinns framför allt i södra Missouri och zink finns i delar av Klippiga bergen. Kopparfyndigheter i främst delstaterna Utah, Montana, Arizona och New Mexico gör USA till en stor producent av kopparmalm. USA är även en av världens ledande producenter av bland annat guld, fosfat, svavel, platina, uran, salt, aluminium, kalksten och legeringsmetallen molybden.

Energisektorn i USA har i över 100 år dominerats av de fossila bränslena olja, fossilgas (naturgas) och kol. Efter en kraftigt ökad utvinning från fossila energikällor under ett årtionde var produktionen av energi större än konsumtionen 2019, för första gången sedan 1950-talet, och USA har förblivit en nettoexportör. Skiftet var ett resultat av förändringar i sektorn. Oljeproduktionen har ökat efter en lång nedgång och gasproduktionen har nått rekordnivåer. Kolutvinningen har däremot minskat.

Efter att ha nått en topp 1970 sjönk oljeproduktionen i USA under flera årtionden. Relativt låga och stabila oljepriser på världsmarknaden bidrog till växande import, inte minst från Mellanöstern. Men från 2009 började utvinningen av råolja att öka igen, främst i Texas och North Dakota. Bakom uppsvinget låg ny borrteknik och produktionsmetoder som möjliggör utvinning av olja – och fossilgas – ur skiffer genom frackning.

USA producerar nu runt en femtedel av all olja i världen, mer än något annat land, och produktionen ligger sedan 2018 högre än den gjorde vid den tidigare högstanivån 1970. Oljan utvinns i ett 30-tal delstater och i havet utanför kusterna, inte minst i Mexikanska golfen. Texas står ensamt för över 40 procent av USA:s oljeutvinning och är störst även vad gäller fossilgas.

Produktionen av fossilgas är också den största i världen, USA står för ungefär en femtedel av utvinningen även här. Gasen, som ofta utvinns ur samma källor som olja, används förutom till elektricitet också i industrin.

USA har de största koltillgångarna i världen och är den fjärde största kolproducenten, samt en stor kolexportör. Kol utvinns främst i Wyoming och i ett bälte från Illinois till Pennsylvania. Men både utvinning och användning av kol visar en nedåtgående trend (se vidare nedan).

ENERGIFÖRSÖRJNING

Olja, gas och kol står för drygt 80 procent av energiförsörjningen i USA, enligt energiorganet EIA. Kolets andel har minskat från ungefär 25 procent en bit in på 2000-talet till 10 procent i dag, medan gasens andel har ökat och nu är jämstor med oljan. Kärnkraft står för en tiondel medan resten, en knapp tiondel, kommer från förnybara energikällor. Bland dem är biobränslen störst, följt av vind och sol.

Vad gäller elektriciteten står de fossila källorna för 60 procent, varav merparten är gas. Ännu vid millennieskiftet gav koleldning hälften av elen, men kol står nu bara för 17 procent (olja används nästan inte till elektricitet). Kärnkraften ger cirka 18 procent medan drygt 20 procent av elektriciteten kommer från förnybara källor där vind står för hälften och vatten, sol och biobränsle för resten.

KLIMAT OCH MILJÖ

USA är världens näst största utsläppare av växthusgaser, efter Kina, med cirka 11 procent av de totala utsläppen. Räknat per invånare ligger USA fortfarande högre än Kina (och på 13:e plats i världen 2020). Historiskt sett står USA för en fjärdedel av de utsläpp av växthusgaser som förekommit sedan 1700-talet (till 2017).

I en historisk överenskommelse med Kina gjorde den dåvarande presidenten Barack Obama 2014 utfästelser om minskade amerikanska utsläppsnivåer. Inför FN:s klimatmöte i Paris 2015 presenterades en plan om sänkta utsläpp, bland annat genom en övergång till förnybara energikällor. I planen ingick utsläppsmål för alla de amerikanska delstaterna, som skulle komma med förslag på hur dessa mål skulle uppnås. Men klimatplanen drogs inför domstol och Högsta domstolen beslöt att genomförandet av planen skulle skjutas upp till dess att rättstvisten hade lösts.

När Donald Trump tillträdde 2017 vidtog han åtgärder för att riva upp både utsläppsplanen och andra miljösatsningar (se vidare nedan). Han beslutade att USA skulle lämna Parisavtalet men eftersom den formella processen att lämna avtalet tog tid blev USA:s utträde inte ett faktum förrän strax före nästa maktskifte. När Joe Biden tillträdde 2021 återanslöt han USA till avtalet. Donald Trump, som återkom som president i januari 2025, beordrade omedelbart ett nytt utträde. Trump ifrågasätter människans klimatpåverkan och vill satsa stort på ökad utvinning av fossila bränslen.

USA:s klimatmål är därmed på väg att skrotas och framtiden i fråga om utsläpp är osäker. Tidigare har USA följt Parisavtalet och lämnade in sin senaste nationella klimatplan (NDC) till FN:s klimatkonvention (UNFCCC) i december 2024. Enligt den ska nettoutsläppen av växthusgaser minska med 61–66 procent till 2035, från 2005 års nivå. USA:s långsiktiga strategi (LTS) är att uppå nettonollutsläpp år 2050.

Utsikterna är osäkra för det lagpaket som antogs av kongressen 2022 och som beskrivits som den största satsningen som gjorts i USA för renare energi och mot klimatförändringar. Lagen som går under namnet Inflation reduction act (IRA) innehåller omfattande subventioner och skattelättnader som är tänkta att sätta fart på den gröna omställningen. Lagen berör också en rad andra områden, bland annat inflationsbekämpning. Men Trumpadministrationen har nu stoppat finansiering och flera program inom ramen för IRA.

Klimatutmaningar

Följderna av klimatförändringar märks i USA liksom på andra håll inte minst genom att extrema väderförhållanden blir värre och vanligare. Det handlar om orkaner, torka, översvämningar, skogsbränder som orsakar skador för mångmiljardbelopp och kräver flera hundra människors liv varje år.

Enligt forskare kan regnmängden i samband med orkanen Helene, som svepte in över de sydöstra delstaterna i september 2024, på sina håll ha varit upp till 50 procent större på grund av klimatförändringarna än de annars hade varit. Ovädret orsakade svåra översvämningar ganska långt från kusten då våldsamma skyfall i bergstrakter förstörde vägar och broar och spolade bort hus. Över 230 människor omkom i Helene som var den dödligaste orkanen på det amerikanska fastlandet sedan Katrina 2005 (då över 1 200 dog). Vattenmängden som föll skulle enligt beräkningar ha kunnat lägga hela delstaten North Carolina under en meter vatten.

Mindre än två veckor efter Helene kom Milton som drabbade främst Florida och var den näst mest kraftfulla orkanen som dittills registrerats i Atlanten. Dödssiffran blev lägre än för Helene men Milton beräknas ha orsakat skador för cirka 50 miljarder dollar.

I början av 2025 rasade vad som beskrevs som de värsta bränderna i mannaminne i Los Angeles. Bränder är vanliga i stora delar av Kalifornien men en rad faktorer förvärrade läget: kraftiga skyfall vintern 2024 satte fart på växtligheten som till stor del blev till fnöske när långvarig hetta och torka följde. Hårda vindar i i tätbefolkade områden satte sedan fart på bränderna som ledde till att tusentals byggnader förstördes och skador för mångmiljardbelopp uppstod. Några tiotal dödsfall rapporterades också.

Liksom merparten av västvärlden är USA ändå bättre rustat att klara klimatförändringarna än många andra länder i världen. I klimatanpassningsindexet ND-Gain ligger USA på 14:e plats bland världens länder (listan finns här). Det visar på både relativt sett låg sårbarhet och hög beredskap på anpassningar som kommer att krävas.

Övriga miljöproblem

Luftföroreningarna från motorfordon, industrier och kraftverk är omfattande. Det politiska motståndet var länge stort mot bindande regleringar för att minska utsläppen.

Barack Obama drev däremot aktiv miljöpolitik och vidtog en rad åtgärder för att skydda miljön. Han presenterade en miljöplan med tre fokusområden: att minska utsläppen av växthusgaser, förbereda för effekter som stigande havsnivåer och temperaturer, och göra USA till en global ledare i ansträngningarna att hejda klimatförändringarna.

Donald Trump bromsade under sin första presidentperiod både klimatsatsningar och merparten av övriga miljöregelverk som Obama lanserat, däribland en vattenskyddslag. Han drog ned anslag för miljöorgan och forskning kring klimatfrågan.

När Joe Biden tillträdde svängde pendeln på nytt. Förutom återanslutningen till Parisavtalet drog Biden också tillbaka tillståndet för oljeledningen Keystone XL som var tänkt att gå från Alberta i Kanada till Nebraska, varifrån oljan skulle fraktas vidare raffinaderier vid Mexikanska golfen. Keystone XL var under ett årtionde en av de mest omstridda miljöfrågorna i USA. Miljögrupper och ursprungsfolk engagerade sig för att stoppa ledningen som de befarade skulle bidra till ökade utsläpp men också utgöra ett hot mot känsliga miljöer på vägen. Projektet lades efter Bidens beslut ned av provinsregeringen i Alberta och det bolag som äger ledningssystemet. En månad efter sitt tillträde tog Donald Trump upp frågan och sade att han vill väcka liv i projektet igen. En knapp tiondel av de närmare 200 mil som rörledningen var tänkt att bli hade byggts när det stoppades 2021.

Trumps uttalande gör det tydligt att nya tvära lappkast nu är att vänta: en av hans viktigaste valslogan 2024 var "Drill, baby, drill," en uppmaning om att borra efter mer olja.  

Den ökade olje- och gasutvinningen i USA under 2000-talet har mött kritik både eftersom den innebär fortsatt satsning på fossila bränslen och för att frackningen som ofta används också ger negativa miljökonsekvenser som luft-, vatten- och markföroreningar.

Om våra källor