Naturtillgångar, energi och miljö

USA är rikt på mineraler, skog och vatten, samt är en ledande producent av flera viktiga metaller. Landet är världens största producent av naturgas och olja, och bland de största också i fråga om kol. Växande olje- och gasutvinning ur skiffer bidrar till att USA är på väg att återigen bli självförsörjande på energi.

Energisektorn i USA har i över 100 år dominerats av de fossila bränslena olja, naturgas och kol. På senare tid har energiproduktionen förändrats: oljeproduktionen har ökat efter en lång nedgång och naturgasproduktionen har nått rekordnivåer. Kolutvinningen har minskat sedan 2008, delvis för att naturgas till en del ersatt kol vid framställningen av elektricitet. Förnybara källor som vind- och vattenkraft har ökat och står, liksom kärnkraft, för runt en tiondel av både produktion och konsumtion av energi.

Olja utvinns i 31 delstater och i vatten utanför kusterna, inte minst i Mexikanska golfen. Texas står ensamt för en tredjedel av oljeutvinningen och också för merparten av naturgasen. Efter att ha nått en topp 1970 sjönk oljeproduktionen under flera årtionden. Relativt låga och stabila oljepriser på världsmarknaden bidrog till växande import, inte minst från Mellanöstern. Från 2009 började utvinningen att öka igen, främst i Texas och North Dakota. Bakom uppsvinget låg ny borrteknik och produktionsmetoder som möjliggör utvinning av olja – och naturgas – ur skiffer genom frackning. Råoljeproduktionen är tillbaka på samma nivå som 1970 och USA är nu världens största oljeproducent. Ungefär hälften av oljan, liksom gasen, utvinns ur skiffer.

Den ökade utvinningen möter kritik eftersom den innebär fortsatt satsning på fossila bränslen, som orsakar utsläpp av växthusgaser. Enligt kritiker har själva frackningen också negativa miljökonsekvenser som luft-, vatten- och markföroreningar. 

Kol utvinns främst i Wyoming och i ett bälte från Illinois till Pennsylvania. USA har de största koltillgångarna i världen; landet är den tredje  största kolproducenten och dessutom en stor kolexportör.

Stora järnmalmsfyndigheter finns kring Stora sjöarna, främst vid Lake Superior. Bly utvinns framför allt i södra Missouri och zink finns i delar av Klippiga bergen. Kopparfyndigheter i främst delstaterna Utah, Montana, Arizona och New Mexico gör USA till en stor producent av kopparmalm. USA är också en ledande producent av fosfat, svavel, legeringsmetallen molybden och aluminium och tillhör de största guldutvinnarna.

USA har världens näst största utsläpp av växthusgaser, efter Kina. Räknat per invånare ligger USA på första plats. Luftföroreningarna från motorfordon, industrier och kraftverk är stora. Det politiska motståndet var länge stort mot bindande regleringar för att minska utsläppen.

Barack Obama (2009–2017) drev dock en aktiv miljöpolitik och vidtog en rad åtgärder för att skydda miljön. Han presenterade en miljöplan med tre fokusområden: att minska utsläppen av växthusgaser, förbereda för effekter som stigande havsnivåer och temperaturer, och göra USA till en global ledare i ansträngningarna att hejda klimatförändringarna.

När republikanskt motstånd satte stopp för lagstiftning om nationella utsläppsbegränsningar kringgick Obama kongressen och drev igenom åtgärder genom direktiv till miljömyndigheten (EPA). I en historisk överenskommelse med Kina gjorde Obama 2014 utfästelser om minskade amerikanska utsläppsnivåer. Inför FN:s klimatmöte i Paris 2015 presenterades en plan om att sänka utsläppen med 32 procent till år 2030, från 2005 års nivå. Detta skulle ske bland annat genom en övergång till förnybara energikällor. I planen ingick utsläppsmål för alla de amerikanska delstaterna, som skulle komma med förslag på hur dessa mål skulle uppnås. Men klimatplanen drogs inför domstol och Högsta domstolen beslöt att genomförandet av planen skulle skjutas upp till dess att den legala tvisten hade lösts.

Trump vidtog efter sitt tillträde i januari 2017 raskt åtgärder för att riva upp både utsläppsplanen och merparten av övriga miljöregelverk som Obama lanserat, däribland en vattenskyddslag. Trump säger sig inte tro på människans klimatpåverkan och har dragit ned anslag för både miljöorgan och forskning kring klimatfrågan. Han har sagt att USA ska lämna Parisavtalet  som syftar till att hejda temperaturstegringen i världen och som alla andra länder i världen skrivit under vid utgången av 2017. Beskedet har fördömts av många världsledare och flera delstater i USA har meddelat att de bildar en egen "klimatpakt". Eftersom det tar fyra år att lämna avtalet kan USA:s utträde inte slutföras förrän efter presidentvalet 2020.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0