USA – Naturtillgångar, energi och miljö

USA är världens ledande producent av både olja och naturgas, och växande utvinning har bidragit att landet nu åter blivit nettoexportör av energi. Landet är också rikt på mineraler, skog och vatten.

Energisektorn i USA har i över 100 år dominerats av de fossila bränslena olja, naturgas och kol. Efter en kraftigt ökad utvinning det senaste årtiondet var produktionen av energi större än konsumtionen 2019, för första gången sedan 1950-talet.

Det var ett resultat av förändringar i sektorn. Oljeproduktionen har ökat efter en lång nedgång och naturgasproduktionen har nått rekordnivåer. Kolutvinningen har däremot minskat och motsvarar nu bara 60 procent av den toppnivå som nåddes 1998, medan kolanvändningen har halverats sedan 2005. Orsaken är främst att naturgas till stor del ersatt kol vid framställningen av elektricitet. Förnybara källor som vind- och vattenkraft har ökat och står för en dryg tiondel av både produktion och konsumtion av energi. Motsvarande siffra för kärnkraft är runt 8 procent.

Olja utvinns i 31 delstater och i vatten utanför kusterna, inte minst i Mexikanska golfen. Texas står ensamt för en tredjedel av oljeutvinningen och också för merparten av naturgasen. Efter att ha nått en topp 1970 sjönk oljeproduktionen i USA under flera årtiondenRelativt låga och stabila oljepriser på världsmarknaden bidrog till växande import, inte minst från MellanösternFrån 2009 började utvinningen av råolja att öka igen, främst i Texas och North Dakota. Bakom uppsvinget låg ny borrteknik och produktionsmetoder som möjliggör utvinning av olja – och naturgas – ur skiffer genom frackning. USA producerar nu närmare en femtedel av all olja i världen, nästan 50 procent mer än tvåan Saudiarabien, och produktionen ligger sedan 2018 högre än den gjorde vid den tidigare högstanivån 1970.

Naturgas och kol

Naturgasproduktionen är också den största i världen, USA producerar runt en tredjedel mer än tvåan Ryssland. Gasen används förutom till elektricitet också i industrin.

Den ökade olje- och gasutvinningen möter kritik eftersom den innebär fortsatt satsning på fossila bränslen, som orsakar utsläpp av växthusgaser. Själva frackningen ger också negativa miljökonsekvenser som luft-, vatten- och markföroreningar. 

Kol utvinns främst i Wyoming och i ett bälte från Illinois till Pennsylvania. USA har de största koltillgångarna i världen, landet är den tredje största kolproducenten och dessutom en stor kolexportör.

Stora järnmalmsfyndigheter finns kring Stora sjöarna, främst vid Lake Superior. Bly utvinns framför allt i södra Missouri och zink finns i delar av Klippiga bergen. Kopparfyndigheter i främst delstaterna Utah, Montana, Arizona och New Mexico gör USA till en stor producent av kopparmalm. USA är även en ledande producent av fosfat, svavel, legeringsmetallen molybden och aluminium och tillhör de största guldutvinnarna.

Klimat- och miljöpolitik

USA är det land i världen som släpper ut näst mest växthusgaser, efter Kina. Räknat per invånare ligger USA på första plats. Luftföroreningarna från motorfordon, industrier och kraftverk är omfattande. Det politiska motståndet var länge stort mot bindande regleringar för att minska utsläppen.

Barack Obama (2009–2017) drev dock en aktiv miljöpolitik och vidtog en rad åtgärder för att skydda miljön. Han presenterade en miljöplan med tre fokusområden: att minska utsläppen av växthusgaser, förbereda för effekter som stigande havsnivåer och temperaturer, och göra USA till en global ledare i ansträngningarna att hejda klimatförändringarna.

När republikanskt motstånd satte stopp för lagstiftning om nationella utsläppsbegränsningar kringgick Obama kongressen och drev igenom åtgärder genom direktiv till miljömyndigheten (EPA). I en historisk överenskommelse med Kina gjorde Obama 2014 utfästelser om minskade amerikanska utsläppsnivåer. Inför FN:s klimatmöte i Paris 2015 presenterades en plan om att sänka utsläppen med 32 procent till år 2030, från 2005 års nivå. Detta skulle ske bland annat genom en övergång till förnybara energikällor. I planen ingick utsläppsmål för alla de amerikanska delstaterna, som skulle komma med förslag på hur dessa mål skulle uppnås. Men klimatplanen drogs inför domstol och Högsta domstolen beslöt att genomförandet av planen skulle skjutas upp till dess att rättstvisten hade lösts.

Donald Trump vidtog efter sitt tillträde som president 2017 raskt åtgärder för att riva upp både utsläppsplanen och merparten av övriga miljöregelverk som Obama lanserat, däribland en vattenskyddslag. Trump som ifrågasatte människans klimatpåverkan drog ned anslag för både miljöorgan och forskning kring klimatfrågan. Han beslutade att USA skulle lämna Parisavtalet som syftar till att hejda temperaturstegringen i världen och som alla andra länder i världen skrivit under. Beskedet fördömdes av många världsledare och flera delstater i USA meddelade att de bildade en egen "klimatpakt". Den formella processen att lämna avtalet tar tid varför USA:s utträde inte blev ett faktum förrän den 4 november 2020 – dagen efter presidentvalet i USA. Valsegraren Joe Biden agerade redan på sin första dag som president i januari 2021 för att återansluta USA till Parisavtalet.

Biden drog också tillbaka tillståndet för oljeledningen Keystone XL som var tänkt att gå från Alberta i Kanada till Nebraska, varifrån oljan skulle fraktas vidare raffinaderier vid Mexikanska golfen. Keystone XL har varit en av de mest omstridda miljöfrågorna under ett årtionde i USA. Miljögrupper och ursprungsfolk har engagerat sig för att stoppa ledningen som de befarade skulle bidra till ökade utsläpp men också utgöra ett hot mot känsliga miljöer på vägen. Projektet lades efter Bidens beslut ned av provinsregeringen i Alberta och det bolag som äger ledningssystemet.

Biden har vidare slagit fast målsättningen att USA ska vara koldioxidneutralt 2050, liksom EU och Japan.  

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0