USA – Naturtillgångar, energi och miljö

USA är rikt på mineral, skog, bördig jord och vatten. Landet är världens ledande producent av både olja och fossilgas, och växande utvinning av de resurserna gör att det nu åter blivit en nettoexportör av energi. USA är världens näst största utsläppare av växthusgaser.

Mineraltillgångarna är varierade och spridda över den stora landytan. Omfattande järnmalmsfyndigheter finns kring Stora sjöarna, främst vid Lake Superior. Bly utvinns framför allt i södra Missouri och zink finns i delar av Klippiga bergen. Kopparfyndigheter i främst delstaterna Utah, Montana, Arizona och New Mexico gör USA till en stor producent av kopparmalm. USA är även en av världens ledande producenter av bland annat guld, fosfat, svavel, platina, uran, salt, aluminium, kalksten och legeringsmetallen molybden.

Energisektorn i USA har i över 100 år dominerats av de fossila bränslena olja, fossilgas (naturgas) och kol. Efter en kraftigt ökad utvinning från fossila energikällor under ett årtionde var produktionen av energi större än konsumtionen 2019, för första gången sedan 1950-talet, och USA har förblivit en nettoexportör. Skiftet var ett resultat av förändringar i sektorn. Oljeproduktionen har ökat efter en lång nedgång och gasproduktionen har nått rekordnivåer. Kolutvinningen har däremot minskat.

Efter att ha nått en topp 1970 sjönk oljeproduktionen i USA under flera årtionden. Relativt låga och stabila oljepriser på världsmarknaden bidrog till växande import, inte minst från Mellanöstern. Men från 2009 började utvinningen av råolja att öka igen, främst i Texas och North Dakota. Bakom uppsvinget låg ny borrteknik och produktionsmetoder som möjliggör utvinning av olja – och fossilgas – ur skiffer genom frackning.

USA producerar nu en femtedel av all olja i världen, drygt 50 procent mer än tvåan Saudiarabien, och produktionen ligger sedan 2018 högre än den gjorde vid den tidigare högstanivån 1970. Oljan utvinns i ett 30-tal delstater och i havet utanför kusterna, inte minst i Mexikanska golfen. Texas står ensamt för över40 procent av USA:s oljeutvinning och är störst även vad gäller fossilgas.

Produktionen av fossilgas är också den största i världen, USA producerar runt en tredjedel mer än tvåan Ryssland. Gasen, som ofta utvinns ur samma källor som olja, används förutom till elektricitet också i industrin.

USA har de största koltillgångarna i världen och är den tredje största kolproducenten, samt en stor kolexportör. Kol utvinns främst i Wyoming och i ett bälte från Illinois till Pennsylvania. Men både utvinning och användning av kol visar en nedåtgående trend (se vidare nedan).

ENERGIFÖRSÖRJNING

Olja, gas och kol står för drygt 80 procent av energiförsörjningen i USA. Kolets andel har minskat från ungefär 25 procent en bit in på 2000-talet till 10 procent i dag, medan gasens andel har ökat och nu är jämstor med oljan. Kärnkraft står för en tiondel medan resten, en knapp tiondel, kommer från förnybara energikällor. Bland dem är biobränslen störst, följt av vind och sol.

Vad gäller elektriciteten står de fossila källorna för 60 procent, varav merparten är gas. Ännu vid millennieskiftet gav koleldning hälften av elen, men kol står nu bara för 20 procent (olja används just inte till elektricitet). Kärnkraften ger också runt 20 procent medan drygt 20 procent av elektriciteten kommer från förnybara källor där vind står för hälften och vatten, sol och biobränsle för resten.

KLIMAT OCH MILJÖ

USA är världens näst största utsläppare av växthusgaser, efter Kina, med cirka 11 procent av de totala utsläppen. Räknat per invånare ligger USA fortfarande högre än Kina (och på15:e plats i världen 2020) Historiskt sett står USA för en fjärdedel av de utsläpp av växthusgaser som förekommit sedan 1700-talet (till 2017).

I en historisk överenskommelse med Kina gjorde den dåvarande presidenten Barack Obama 2014 utfästelser om minskade amerikanska utsläppsnivåer. Inför FN:s klimatmöte i Paris 2015 presenterades en plan om sänkta utsläpp, bland annat genom en övergång till förnybara energikällor. I planen ingick utsläppsmål för alla de amerikanska delstaterna, som skulle komma med förslag på hur dessa mål skulle uppnås. Men klimatplanen drogs inför domstol och Högsta domstolen beslöt att genomförandet av planen skulle skjutas upp till dess att rättstvisten hade lösts.

När Donald Trump tillträdde i januari 2017 vidtog han raskt åtgärder för att riva upp både utsläppsplanen och andra miljösatsningar (se vidare nedan). Han beslutade att USA skulle lämna Parisavtalet. Eftersom den formella processen att lämna avtalet tar tid blev USA:s utträde inte ett faktum förrän den 4 november 2020 – dagen efter presidentvalet i USA. Valsegraren Joe Biden agerade redan på sin första dag som president i januari 2021 för att återansluta USA till Parisavtalet.

Under Biden har USA lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC) enligt vilken nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med 50–52 procent till 2030, från 2005 års nivå. USA:s långsiktiga strategi (LTS) är att uppå nettonollutsläpp år 2050.

I ett dekret i december 2021 stipulerade Biden att staten ska minska sina koldioxidutsläpp med 65 procent till slutet av 2020-talet. Siktet ställdes också på att all elektricitet ska vara fossilfri 2035, men ett utslag i Högsta domstolen ett halvår senare kan göra det svårt att nå det målet. Domstolen avgjorde till fördel för kolindustrin och kolberoende delstater i ett mål mot miljödepartementet EPA, vilket minskar möjligheterna att ställa krav på minskade utsläpp.

Ett lagpaket antogs av kongressen 2022 och beskrivs som den största satsningen som gjorts i USA för renare energi och mot klimatförändringar. Subventioner och skattelättnader ska sätta fart på den gröna omställningen. Lagen som berör också en rad andra områden går under namnet Inflation reduction act, IRA.

Klimatutmaningar

Följderna av klimatförändringar märks i USA liksom på andra håll inte minst genom att extrema väderförhållanden blir värre och vanligare. Det handlar om orkaner, torka, översvämningar, skogsbränder som orsakar skador för mångmiljardbelopp och kräver flera hundra människors liv varje år.

Liksom merparten av västvärlden är USA ändå bättre rustat att klara klimatförändringarna än många andra länder i världen. I klimatanpassningsindexet ND-Gain ligger USA på 17:e plats bland världens länder (listan finnshär). Det visar på både relativt sett låg sårbarhet och hög beredskap på anpassningar som kommer att krävas.

Övriga miljöproblem

Luftföroreningarna från motorfordon, industrier och kraftverk är omfattande. Det politiska motståndet var länge stort mot bindande regleringar för att minska utsläppen.

Barack Obama (2009–2017) drev däremot aktiv miljöpolitik och vidtog en rad åtgärder för att skydda miljön. Han presenterade en miljöplan med tre fokusområden: att minska utsläppen av växthusgaser, förbereda för effekter som stigande havsnivåer och temperaturer, och göra USA till en global ledare i ansträngningarna att hejda klimatförändringarna.

Trump bromsade både klimatsatsningar och merparten av övriga miljöregelverk som Obama lanserat, däribland en vattenskyddslag. Trump som ifrågasatte människans klimatpåverkan drog ned anslag för både miljöorgan och forskning kring klimatfrågan.

När Biden tillträdde svängde pendeln på nytt. Förutom återanslutningen till Parisavtalet drog Biden också tillbaka tillståndet för oljeledningen Keystone XL som var tänkt att gå från Alberta i Kanada till Nebraska, varifrån oljan skulle fraktas vidare raffinaderier vid Mexikanska golfen. Keystone XL hade varit en av de mest omstridda miljöfrågorna under ett årtionde i USA. Miljögrupper och ursprungsfolk engagerade sig för att stoppa ledningen som de befarade skulle bidra till ökade utsläpp men också utgöra ett hot mot känsliga miljöer på vägen. Projektet lades efter Bidens beslut ned av provinsregeringen i Alberta och det bolag som äger ledningssystemet.

Den ökade olje- och gasutvinningen generellt i USA under 2000-talet har mött kritik både eftersom den innebär fortsatt satsning på fossila bränslen och för att frackningen som ofta används också ger negativa miljökonsekvenser som luft-, vatten- och markföroreningar.

Om våra källor

124849

Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0