Kalendarium

Informationen i detta kalendarium är i första hand hämtad från nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt från amerikanska nyhetsmedier.

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2019

    • Oktober

    • Energiministern avgår

      Energiminister Rick Perry avgår, meddelar Vita huset. Perry är en av tre regeringsföreträdare som anses ha påverkat Ukrainapolitiken. Han har kallats till förhör i representanthuset rörande Ukrainautredningen, men inte meddelat om han tänker inställa sig.

    • Kongresskritik mot Syrienpolitik

      Representanthuset fördömer med röstsiffrorna 354–60 beslutet att dra tillbaka de amerikanska militärerna från nordöstra Syrien, och uppmanar Turkiets president att hejda invasionen i nordöstra Syrien. I omröstningen ansluter sig 129 republikanska ledamöter till demokraterna i fördömandet av Trumps Syrienpolitik.

    • Sanktioner mot Turkiet

      President Trump skriver under en order om sanktioner mot Turkiet på grund av invasionen i norra Syrien, den invasion som Trump själv gett grönt ljus för en vecka tidigare. Trump har också i samtal med Turkiets president krävt ett omedelbart eldupphör. Han uppger att en mindre amerikansk styrka ska bli kvar i Syrien, trots tidigare Twitteruttalanden om att turkar och kurder nu får göra upp, utan amerikansk inblandning. De sanktioner som nu införs består av bland annat höjda tullar och indragna visum för turkiska regeringsföreträdare.

    • Inrikessäkerhetsministern avgår

      Den tillförordnade minister för inrikes säkerhet, Kevin McAleenan, avgår efter ett halvår på posten. McAleenan var Trumps fjärde inrikessäkerhetsminister och efterträdde Kirstjen Nielsen (se April 2019).

    • Vita huset bojkottar riksrättsutredning

      USA närmar sig en konstitutionell kris när det står klart att Vita huset uttryckligen vägrar att samarbeta med kongressen om riksrättsutredningen. I ett brev förkunnar Vita huset att utredningen är författningsvidrig och utgör försök att omintetgöra valresultatet från 2016. Tidigare på dagen har Vita huset beordrat EU-ambassadören Gordon Sondland att inställa sig för utfrågning i ett utskott i representanthuset. President Trump har motiverat ordern med att representanthuset utgör en ”kängurudomstol”.

    • USA lämnar norra Syrien

      Vita huset meddelar oväntat att amerikanska soldater ska dras tillbaka från kurddominerade områden i norra Syrien och att Turkiet ska gå in där istället.  Beskedet kommer efter ett telefonsamtal mellan president Trump och hans turkiske kollega Recep Tayyip Erdoğan. Det väcker bestörtning på många håll: USA har varit allierat med de kurdiska SDF-styrkorna i kampen mot Islamiska staten (IS), men Turkiet betraktar SDF som en terrororganisation. SDF-företrädare anklagar USA för svek. Truppförflyttningar inleds omgående och Trump twittrar om att det är dags att avsluta ”löjliga ändlösa krig”. Han säger också att europeiska länder nu själva får ta ansvar för sina medborgare som sitter i läger i området, efter det att IS besegrats.

    • Trump: Kina och Ukraina bör utreda

      Inför rullande kameror säger Trump att både Ukraina och Kina borde utreda Bidens som han hävdar är genomkorrumperade. Presidenten har i flera dagar rasat mot sina kritiker och anklagar ledande demokrater, visselblåsaren och uppgiftslämnare för förräderi. Han skriver på Twitter att riksrättsutredningen är att jämställa med ett kuppförsök.

    • September

    • Fortsatta avslöjanden i Ukraina-affärens spår

      President Trump visar sig också ha begärt hjälp av Australiens premiärminister Scott Morrison för att få hjälp med att torpedera Muellerutredningen. Uppgifterna i amerikanska medier bekräftas av Australiens regering. Nya avslöjanden pekar också på att flera av Trumps nära medarbetare varit direkt inblandade ifråga om både Muellerutredningen och Ukrainasamtalet. Justitieminister William Barr ska nyligen ha haft privata möten med utländska underrättelsepersoner i Storbritannien och Italien, för att få hjälp att undergräva utredningen om Rysslands inblandning i valet 2016. Utrikesminister Mike Pompeo ska ha deltagit i Trumps samtal med Ukrainas president i juli, som främst rörde valet 2020, trots att han i intervjuer har agerat som om han knappt kände till innehållet.

    • Visselblåsarens anmälan offentliggörs

      Den anmälan som ligger till grund för en utredning om riksrätt mot Donald Trump offentliggörs. Anmälaren skriver att flera regeringsföreträdare vittnat om att Trump försökt få en utländsk makt att blanda sig i presidentvalet 2020. Det framgår att Vita huset försökte mörklägga innehållet i det aktuella telefonsamtalet och spara det som hemligstämplad information. En skriftlig sammanfattning har redan dagen innan offentliggjorts och visat att Trump upprepade gånger bad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att utreda Joe Biden. Han bad också om "en tjänst", och uppmanade Zelenskyj att samarbeta med USA:s justitieminister William Barr samt med Trumps personliga advokat Rudy Giuliani. En vecka före samtalet hade Trump stoppat en utbetalning av militärt bistånd till Ukraina, men han förnekar att det skulle ha något med kravet på en korruptionsutredning att göra. En utbetalning gjordes sedan den 11 september, ett par dagar efter det att kongressen fått uppgifter om anmälan av en visselblåsare. Trump kallar hela kontroversen för den värsta häxjakten i USA:s historia.

    • Riksrätt mot Trump ska utredas

      Demokraterna i representanthuset beslutar att inleda en utredning om riksrätt mot president Donald Trump, efter ett avslöjande om att han pressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att skada sin politiska rival Joe Biden. Avslöjandet kommer från en visselblåsare inom underrättelsetjänsten och gäller ett telefonsamtal den 25 juli, i vilket Trump ska ha försökt pressa Ukraina att inleda en korruptionsutredning mot Biden, som är en ledande kandidat för demokraterna inför presidentvalet 2020. Korruptionsanklagelser rör Bidens son Hunter Biden som suttit i styrelsen för ett gasbolag i Ukraina. Tidigare, inte minst i samband med Muellerutredningen (se 8 maj 2019), har talmannen i representanthuset Nancy Pelosi hållit emot krav på att inleda ett riksrättsförfarande. Sannolikheten att en riksrättsprocess ska leda till att Trump faktiskt avsätts bedöms som liten, eftersom republikanerna har en majoritet i senaten där det skulle krävas två tredjedelars majoritet.

    • HD godkänner striktare asyllag

      Högsta domstolen ger grönt ljus för regeringens planer på skärpt lagstiftning som innebär att den som vill söka asyl i USA men kommer via tredje land måste söka där först. President Trump twittrar om beskedet som en ”stor seger”. Beslutet utestänger i praktiken alla som inte är mexikaner från att söka asyl vid USA:s gräns i söder. Av de 811 000 människor som omhändertogs vid gränsen under årets första månader kom närmare 590 000 från El Salvador, Guatemala eller Honduras. Mexikanska myndigheter har nyligen rapporterat att antalet papperslösa migranter som når gränsen har minskat med 56 procent sedan maj.

    • Republikan vinner omval till kongressen

      Republikanen Dan Bishop vinner det mandat i det federala representanthuset som varit otillsatt sedan mellanårsvalet i november 2018 (se 21 februari 2019). Bishop segrar med mindre än två procentenheter, eller knappt 4 000 röster, över demokraten Dan McCready. Republikaner välkomnar segern som ett tecken på att deras parti nu har vind i seglen igen, efter bakslaget i valet.

    • Säkerhetschef sparkad

      President Trump meddelar att den nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton får gå, och att han starkt ogillat många av dennes förslag, särskilt i fråga om Mellanöstern och Irak. Bolton är känd som krigsivrare. Rapporter har förekommit om spänningar mellan honom och Trump. Bolton var Trumps tredje säkerhetsrådgivare (se Mars 2018). Hans efterträdare som utses efter en vecka blir Robert O'Brien.

    • CIA-kontakt plockades från Moskva efter Trumpseger

      Underrättelsetjänsten CIA hade en kontakt centralt placerad i Kreml före Trumps tillträde 2017 men vågade inte låta hen vara kvar efter maktskiftet, enligt uppgifter i flera amerikanska medier. Orsaken uppges ha varit oro över säkerheten för kontakten. Kontakten var så nära president Vladimir Putin att hen kunde fotografera hemliga dokument och vidarebefordra till CIA. Bland information som vidarebefordrades fanns uppgifter om ryska försök att påverka presidentvalet i USA 2016. Kontakten, vars identitet är hemlig, ska vid en andra förfrågan från CIA ha gått med på att lämna Ryssland.

    • Väderprognos i stormens öga

      Kritik om maktmissbruk och krav på handelsminister Wilbur Ross avgång kommer efter avslöjanden om att han ska ha hotat avskeda politiskt tillsatta tjänstemän vid vädermyndigheten Nooa – om de inte officiellt uttryckte stöd för president Trumps inkorrekta uttalanden gällande en orkanvarning. Kontroversen började när Trump inkluderade Alabama i en Twittervarning den 1 september om den annalkande orkanen Dorian. Meteorologer i delstaten dementerade genast att Alabama skulle ligga i orkanens väg. Trots det framträdde Trump i TV den 4 september med en tidigare publicerad meteorologbild av orkanens bana – men med en extra inritad loop som omfattade Alabama. Någon förklaring till varför en gammal bild användes och vem som gjort ändringen gavs inte. Två dagar senare skrev dock Nooa att Alabamameteorologerna hade fel i sitt uttalande. Nu kommer alltså uppgifter om att så skett efter hot om avskedanden.

    • Trump avblåser talibansamtal

      President Trump avbryter fredssamtal med talibanerna i Afghanistan och ställer in vad sägs ha varit ett planerat möte mellan honom, Afghanistans president Ashraf Ghani och talibanska ledare. Beslutet som meddelas via Twitter motiveras med ett sprängdåd som dödat tolv personer i Kabul, däribland en amerikansk soldat. Några dagar tidigare har amerikanska medlare uppgivit att ett fredsavtal ”i princip” var klart, efter nio förhandlingsrundor mellan amerikanska och talibanska förhandlare i Qatars huvudstad Doha. Enligt avtalet skulle USA dra tillbaka 5 400 soldater inom 20 veckor, i utbyte mot att talibanerna lovade att aldrig använda Afghanistan som bas för terrorism. USA har för närvarande 14 000 soldater i Afghanistan.

    • Militäranslag till murbygge

      Försvarsdepartementet Pentagon beslutar att 3,6 miljarder dollar av de egna medlen ska gå till att bygga en mur mot Mexiko, ett av president Trumps viktigaste vallöften. Det innebär att 127 militära byggprojekt tills vidare skjuts upp. Försvarsminister Mark Esper använder ordet ”gränsbarriär” om de 28 mil av konstruktion längs gränsen som pengarna ska gå till.

    • Augusti

    • Trump skippar Danmark

      President Trump meddelar via Twitter att han har ställt in ett planerat besök i Danmark i början av september. Han anger själv att skälet är att statsminister Mette Fredriksen är ointresserad av att diskutera hans förslag att USA skulle köpa Grönland. Uppgiften om att Trump vill köpa Grönland har nyligen dykt upp i medier men har bekräftats av presidenten som kallar det en ”stor fastighetsaffär”. Förslaget har genomgående sågats i Danmark och på Grönland.

    • Trump fryser Venezuelas tillgångar

      Alla Venezuelas tillgångar i USA fryses och transaktioner med landets myndigheter förbjuds, genom beslut av president Trump. Enligt Wall Street Journal är det första gången på 30 år som ett så långtgående beslut riktas mot ett land på de amerikanska kontinenterna. Regeringen i Caracas är därmed föremål för liknande amerikanska sanktioner som Kuba, Iran, Nordkorea och Syrien.

    • Skottdåd klassas som terrorism

      I El Paso vid gränsen mot Mexiko skjuter en 21-årig man ihjäl 22 kunder i ett köpcentrum. Händelsen i Texas klassas av amerikanska myndigheter som ett inhemskt terrordåd – till skillnad från en masskjutning i Dayton, Ohio, som kräver närmare tio liv några timmar senare. Flera av dödsoffren i El Paso är mexikaner och gärningsmannen har före dådet publicerat ett invandrarfientligt manifest. I den debatt som dåden utlöser kritiseras president Trump för att göda hatbrott genom nedsättande omdömen om bland andra latinamerikaner. Några dagar senare meddelar FBI att också ett skottdrama vid Gilroyfestivalen i Kalifornien den 28 juli, med flera dödsoffer, utreds som terrordåd.

    • Nya tullar på Kinavaror

      Ytterligare tullar på varor från Kina till ett värde av 300 miljarder dollar ska införas, meddelar president Trump. Orsaken är att Kina inte har uppfyllt sina löften om att köpa mer amerikanska jordbruksvaror, enligt Trump. Beskedet som ger negativt eko på börserna innebär att snart sagt all varuhandel mellan länderna kommer att omfattas av nya handelshinder. Trump uppger att 10-procentiga tullar ska införas från 1 september på bland annat mobiltelefoner, datorer samt en del skor och kläder. Men  knappt två veckor senare ändrar han sig och skjuter upp tullarna på en del av varorna till den 15 december. Ett skäl Trump anger är att han inte vill förstöra julsäsongen för amerikanerna.

    • Juli

    • Klartecken för murfinansiering

      Högsta domstolen ger klartecken för att använda 2,5 miljarder dollar från försvarsdepartementet Pentagon till bygget av en mur mot Mexiko. Beskedet är en framgång för president Donald Trump (se 15 och 18 februari 2019).

    • Nya regler för snabb deportation

      Regeringen inför ett nytt regelverk för att snabba på deportationerna av papperslösa migranter. De nya reglerna medför bland annat att migranter som saknar uppehållstillstånd kan plockas upp var som helst i USA. Det blir också möjligt för myndigheter att deportera utländska medborgare utan att invänta domstolsbeslut. Tidigare fick omedelbara deportationer genomföras bara om personen hittades nära gränsen och hade varit mindre än två veckor i landet.

    • Ny chef i Pentagon

      Nära sju månader efter Jim Mattis avgång, och mitt i en växande Irankris med krigshot, tillträder Mark Esper som ny försvarsminister efter att ha godkänts av senaten. Så länge har försvarshögkvarteret Pentagon aldrig tidigare varit utan ordinarie chef (se 21 december 2018).

    • Partier ense om höjt skuldtak

      De två stora partierna har slutit en uppgörelse med president Trump om USA:s federala statsbudget. Överenskommelsen sträcker sig två år framåt i tiden, till efter nästa presidentval. Statens utgifter ökar i budgeten med 320 miljarder dollar, men republikaner och demokrater är eniga om att förlänga ett undantag som gör att statens belåning också kan öka. Därmed ska man kunna undvika ett läge där delar av statsförvaltningen måste stängas (se 25 januari och 14 februari 2019).

    • Nya månfärder planeras

      USA firar 50-årsminnet av människans första steg på månen, som togs av den amerikanske astronauten Neil Armstrong den 20 juli 1969. Enligt president Trumps planer ska amerikaner landa på månen igen 2024. På 50-årsdagen av den första månpromenaden skjuts en raket med amerikansk, rysk och italiensk besättning upp från en rymdbas i Kazakstan för färd till rymdstationen ISS, som cirklar runt jorden. 

    • Kongressfördömande av Trumps ”rasism”

      Representanthuset fördömer i ett uttalande president Trump för vad som beskrivs som en rasistisk attack mot fyra demokratiska ledamöter och för fientlig retorik riktad mot invandrare. Fyra republikaner ansluter sig i omröstningen till den demokratiska majoriteten i kongressens andrakammare. Fördömandet kommer två dagar efter det att Trump via Twitter uppmanat fyra kongressledamöter att ”åka hem” till vad han kallar deras korrupta och hopplösa hemländer. Kvinnorna som gemensamt kommit att kalla the squad (”truppen”) har alla minoritetsbakgrund men tre av dem är födda i USA och alla är amerikanska medborgare. De fyra (Alexandra Ocasio-Cortez, Ilhan Omar, Rashida Tlaib och Ayanna Pressley) tillhör vänsterfalangen inom sitt parti.

    • Trump till attack mot brittiska premiärministern

      President Trump uttrycker svidande kritik mot Storbritanniens avgående premiärminister Theresa May och säger att det är tur att hon snart är borta. Han återkommer också till tidigare kritik när han hävdar att May har skapat en ”röra” i fråga om brexit. Bakgrunden är läckt e-post från den brittiska ambassadören i Washington, Kim Darroch, i vilken han beskrivit Trumpadministrationen som dysfunktionell och oduglig. Om ambassadören skriver Trump att han inte är omtyckt i Washington och att han inte har tjänat sitt land väl. Den brittiska regeringen säger sig ha förtroende för Darroch även om man inte delar hans synpunkter.

    • Kongressledamot lämnar Republikanerna

      En federal kongressledamot, Justin Amash från Michigan, förklarar att han lämnar Republikanska partiet och blir oberoende ledamot av representanthuset. Han säger i en kommentar att politiken i Washington har blivit alltför partipolitisk. Amash blir den enda ledamoten av representanthuset som inte hör till ett parti (det finns däremot två oberoende senatorer, även om de normalt stödjer Demokraterna). 

    • Juni

    • Trump besöker Nordkorea

      Efter ett G20-möte i Japan gör president Trump ett planerat besök i Sydkorea. I samband med det blir det också ett till synes improviserat möte med den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un i den demilitariserade zonen mellan Syd- och Nordkorea. När Trump tillsammans med Kim kliver över gränsen blir han den första sittande presidenten i USA att beträda nordkoreansk mark.

    • USA och Kina återupptar handelssamtal

      President Trump och hans kinesiske motpart Xi Jinping enas om att handelssamtalen mellan länderna ska återupptas. Trump gör också eftergifter: amerikanska företag ska få återuppta försäljning till den kinesiska telekomjätten Huawei se 15 maj 2019), och nya tullar för 300 miljarder dollar som han tidigare hotat med inte kommer att införas. Dödläget i förhandlingarna mellan de båda handelsjättarna anses ha haft en dämpande inverkan på världshandeln. Mötet mellan Trump och Xi sker i samband med ett G20-toppmöte i Japan.

    • Demokratiska presidentkandidater debatterar

      En andra debattkväll mellan personer som vill bli Demokraternas presidentkandidat 2020 hålls i Miami. Valrörelsen har inletts med de två debatterna efter varandra, med sammanlagt 20 deltagare. Bland de mest namnkunniga kandidaterna finns förre vicepresidenten Joe Biden, senator Bernie Sanders från Vermont, senator Elizabeth Warren från Massachusetts, senator Kamala Harris från Kalifornien, borgmästare Pete Buttigieg från South Bend i Indiana och Beto O’Rourke, tidigare ledamot av representanthuset för Texas.

    • HD ger fria händer för valmanipulering

      Högsta domstolen ger grönt ljus för politiker i delstaterna att ägna sig åt gerrymandering, det vill säga att rita om valdistrikt av partitaktiska skäl. Beslutet fattas med röstsiffrorna 5–4. Enligt kritiker innebär det att valda politiker nu effektivt kan arbeta för att stänga oppositionen ute, särskilt i områden där det väger relativt jämnt mellan partierna. Målet baseras på två fall. Det ena rör North Carolina där Republikanerna får ungefär hälften av rösterna men ändå har hållit nästan alla de 13 kongressmandaten sedan 2012 (se också Januari 2018). Det andra är Maryland där Demokraterna 2011 ritade om ett distrikt och året därpå ”tog” det från den republikan som tidigare vunnit med god marginal.

    • Nya sanktioner mot Iran

      USA inför sanktioner mot Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei samt utrikesminister Javad Zarif och flera militärer. Det sker några dagar efter det att iransk militär skjutit ned en amerikansk drönare i Hormuzsundet – enligt Teheran över iranskt luftrum, enligt USA över internationellt vatten. Trump har sagt att USA var nära att svara med ett militärt anfall mot Iran efter nedskjutningen, men att han hejdade det i sista stund. Enligt finansminister Steve Mnuchin låser de nya sanktionerna miljardbelopp i iranska tillgångar. USA har sedan tidigare långtgående sanktioner mot Irans olje- och finanssektor. Ytterligare ett par amerikanska krigsfartyg har nu nått fram till Persiska viken.

    • Anklagelser mot Iran, förstärkningar till Mellanöstern

      Ytterligare 1 000 amerikanska soldater ska skickas till Mellanöstern, uppger den tillförordnade försvarsministern Patrick Shanahan med hänvisning till ”fientligt uppträdande” av iranska styrkor (se även 24 maj 2019). Beskedet kommer fyra dagar efter det att en norsk och en japansk oljetanker utsatts för attentat i farvattnen mellan Iran och Oman. USA har anklagat Iran för attentaten och presenterat vad som sägs vara bildbevis. Iran tillbakavisar anklagelserna och har just uppgivit att landet inte längre tänker hålla sin del av kärnavtalet från 2015, det avtal som USA redan dragit sig ur (se 8 maj 2018).

    • Migrationsuppgörelse avblåser tullhot

      President Trump tillkännager att de strafftullar mot Mexiko som han hotat att införa har skjutits upp ”på obestämd tid” sedan en uppgörelse nåtts om migrationen. Beskedet kommer efter tre dagars förhandlingar i Washington. Mexiko har nu lovat att stärka bevakningen vid gränsen mot Guatemala och i högre utsträckning än tidigare husera centralamerikaner medan USA behandlar deras asylansökningar. Trump och Republikanerna kallar uppgörelsen ett genombrott medan en del iakttagare hävdar att den i sak inte innehåller något som Mexiko inte redan tidigare förbundit sig vid.

    • Ökat tryck mot gränsen i söder

      Myndigheterna omhändertog 144 000 människor vid gränsen mot Mexiko under maj, rapporterar tull- och gränspolismyndigheten CBP. Det innebär en ökning med 32 procent jämfört med april och den högsta siffran på 13 år. Nästan 133 000 hade tagit sig över gränsen illegalt och 11 000 av dem var ensamkommande barn, enligt CBP. I Mexiko beslutar myndigheterna att stärka bevakningen vid gränsen mot Guatemala samt tillkännager att 26 misstänkta människosmugglare får sina bankkonton frysta. Samtidigt fortgår förhandlingar mellan USA och Mexiko med anledning av Trumps hot om strafftullar på mexikanska varor (se 30 april 2019).

    • Maj

    • Trump hotar Mexiko med strafftullar

      President Trump hotar oväntat Mexiko med 5-procentiga tullar på alla varor från den 10 juni, om inte grannlandet stoppar flödet av centralamerikanska migranter som försöker ta sig in i USA. Tullarna ska sedan höjas stegvis varje månad tills de når 25 procent i oktober, skriver Trump. Det oväntade utspelet får marknaderna att falla. Mexikos president Andres Manuel López Obrador säger att Mexiko gör vad det kan för att hindra migrantflödet, men Trump hävdar att grannlandet har utnyttjat USA ”i årtionden”.

    • Förstärkningar till Mellanöstern

      Regeringen tillkännager att 1 500 soldater och tiotals stridsflygplan ska skickas till Mellanöstern, sedan Pentagon anklagat Iran för att ligga bakom attentat bland annat mot fyra oljetankrar nära Hormuzsundet några dagar tidigare. USA har redan skickat hangarfartyg till regionen där läget är alltmer spänt. Det är inte klart exakt var förstärkningarna ska sättas in. USA har militärbaser i bland annat Qatar, Bahrain och Irak, och sammanlagt omkring 70 000 soldater i Mellanöstern. USA har nyligen också skärpt de redan hårda ekonomiska sanktionerna mot Iran (se 7 augusti 2018).

    • Trumpadvokat vägrar vittna

      President Trumps tidigare advokat Don McGahn uppger att han följer en order från Vita huset och tänker neka till att vittna inför representanthusets justitieutskott. Utskottet som domineras av demokrater utreder misstankarna om att Trump hindrade rättvisan i samband med den särskilda åklagaren Robert Muellers utredning av Rysslands inblandning i presidentvalet. 

    • Trump varnar Iran

      Om det blir en väpnad konflikt med Iran kommer landet att förstöras, twittrar Trump. Spänningarna har ökat sedan Iran en vecka in i maj dragit sig ur sina åtaganden enligt kärnenergiavtalet, det avtal som USA drog sig ur ett år tidigare (se 8 maj 2018). USA har skickat ett hangarfartyg till området och uppges ha en plan för att sända 120 000 soldater till Mellanöstern.

    • Nödläge mot IT-hot

      President Trump utlyser nationellt nödläge för att skydda amerikanska kommunikationsnät från ”utländska antagonister”. Beslutet anses riktat inte minst mot den kinesiska kommunikationsjätten Huawei och innebär ännu en upptrappning i handelskriget med Kina (se även 7 mars och 10 maj 2019). Trumps dekret förbjuder amerikanska företag från att samarbeta med utländska telekomföretag som anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. Huawei är starkt kritiskt till förbudet. Oron är stor också i flera andra länder att Huaweis produkter kan användas av Kina för övervakning.

    • Skärpt handelskrig mot Kina

      USA inför nya tullar på importvaror från Kina till ett värde av 200 miljarder dollar. Tills nyligen har det sett ut som om de båda handelsjättarna rörde sig mot avspänning i sitt ställningskrig kring tullar, men nu kommer istället en rejäl upptrappning. President Trump har en knapp vecka tidigare aviserat höjningen av tullsatser från 10 till 25 procent på uppemot 6 000 varor (se också 17 september 2018), om förhandlare inte nådde en uppgörelse före dagens datum. Börsen i USA har fallit sedan dess. Trump har hotat med ytterligare höjda tullar den närmaste tiden om ingen överenskommelse nås. Efter tre dagar aviserar Kina sin motåtgärd: höjda tullar till ett värde av 60 miljarder dollar från 1 juni.

    • Strid om Muellerrapporten

      Striden trappas upp mellan Vita huset och demokraterna i kongressen kring den särskilde åklagaren Robert Muellers rapport (se 18 april 2019). President Trump åberopar ett särskilt ”presidentprivilegium” (executive privilege) för att hindra att kongressen får tillgång till hela Muellerrapporten. Därpå slår justitieutskottet i representanthuset i en omröstning fast att justitieminister William Barr har trotsat kongressen genom sin vägran att lämna ut hela rapporten. I nästa steg ska frågan diskuteras i hela kammaren. Dessutom begär också underrättelseutskottet i representanthuset att få ut dokument från Muellerutredningen om rysk inblandning i valet (liksom justitieutskottet redan gjort). Vidare har senatens underrättelseutskott begärt att presidentens son Donald Trump Jr ska inställa sig och vittna.

    • ”Tydlig grund för åtal mot Trump”

      Över 500 tidigare åklagare i justitiedepartementet uttrycker i en gemensam skrivelse åsikten att Donald Trump skulle ha åtalats för övergrepp i rättssak om han inte var president. Bakgrunden är tio tillfällen som beskrivs i den särskilda åklagaren Robert Muellers utredning om Rysslands inblandning i valrörelsen. Bland undertecknarna av skrivelsen finns ett 20-tal tidigare justitieministrar som har arbetat under såväl demokratiska som republikanska presidenter. Enligt juridiska experter väckte Mueller inte åtal mot Trump på grund av den rådande uppfattningen i justitiedepartementet att en sittande president inte kan åtalas.

    • Justitieministern vägrar vittna inför kongressen

      Justitieminister William Barr meddelar sedan att han inte tänker inställa sig följande dag för förhör i representanthusets justitieutskott, som domineras av demokraterna. Han har under dagen vittnat i motsvarande utskott i senaten, dominerat av republikaner. Förhören gäller Barrs hantering av Rysslandsutredningen och det faktum att han ”friade” Trump från misstankar i sin sammanfattning av Muellers rapport (se 24 mars 2019), vilket många anser var en felaktig slutsats. Ledande demokrater har krävt att justitieministern avgår och menar att han arbetar för att skydda president Trump istället för att skydda författningen.

    • April

    • Mueller kritisk mot justitieministern

      Ett brev offentliggörs som visar att den särskilde åklagaren Robert Mueller var kritisk till hur justitieminister William Barr sammanfattade hans rapport om Rysslandskopplingar i valet 2016 (se 24 mars 2019). I brevet som skrevs ett par dagar efter Barrs sammanfattning uttrycker Mueller kritik mot att den inte korrekt speglar rapportens innehåll och substans. Han beklagar också att Barr valt att inte offentliggöra de sammanfattningar som utredningen gjort.

    • Ny dödsskjutning i synagoga

      En kvinna skjuts ihjäl och tre skadas i en synagoga i Poway i södra Kalifornien. Den 19-åriga misstänkta gärningsmannen som grips efter dådet har skrivit ett brev med antisemitiskt och rasistiskt innehåll, och refererat både till attentatet mot en synagoga i Pittsburgh (se 27 oktober 2018) och till terrordådet mot moskéer i Nya Zeeland i mars (se Nya Zeeland-Kalendarium).

    • Trump vägrar offentliggöra deklarationer

      En andra tidsfrist satt av representanthusets skatteutskott (ways and means committee) löper ut utan att president Trump har offentliggjort sina skattedeklarationer. Utskottet begärde deklarationerna i början av april och har förlängt tidsfristen en gång. Vita huset har gjort klart att det inte finns någon avsikt att lämna ut deklarationerna. Det finns ingen lag om att presidenten måste offentliggöra sina skattedeklarationer men det har varit brukligt sedan 1970-talet.

    • Muellerrapporten offentliggörs

      Större delen av den särskilde åklagaren Robert Muellers utredning om rysk inblandning i valet 2016 släpps till allmänheten (se 17 maj 2017 och 24 mars 2019). Vissa delar har strukits av sekretess-skäl. Men intresset är ändå mycket stort och rapporten i bokform blir genast en bästsäljare. I rapporten framgår att Trump upprepade gånger försökte hindra utredningen, bland annat genom att få Mueller avskedad. Många bedömare anser att rapporten innehåller tydliga bevis på att Trump i flera fall gjort sig skyldig till hindrande av rättvisan. 

    • Veto ger fortsatt stöd för krig i Jemen

      President Trump lägger veto mot ett beslut i kongressen om att USA skulle upphöra med sitt stöd till den saudiledda alliansen som för krig i Jemen. Enligt Trump är kongressens resolution ett ”onödigt” och ”farligt” försök att försvaga presidentens makt. Motståndet i kongressen – även bland republikaner – mot presidentens Jemenpolitik har vuxit efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi (se November 2018). Det är andra gången Trump använder sin rätt att lägga veto mot kongressbeslut – första gången var en månad tidigare och gällde muren mot Mexiko.

    • Asylsökande får inte skickas till Mexiko

      I ett bakslag för president Trump hejdar en federal domare ett beslut om att migranter söderifrån ska vänta i Mexiko medan deras asylsökningar behandlas. Trump försöker försvåra för migranter att ta sig till och över gränsen till USA, men både existerande lagar och en motvillig kongress har hittills hindrat honom. Samtidigt har trycket ökat. Det första halvåret efter Trumps tillträde omhändertogs i snitt 20 000 papperslösa migranter i månaden. Två år senare hade antalet ökat kraftigt och bara i mars 2019 omhändertogs 100 000 människor – den högsta siffran sedan 2008. De flesta är centralamerikaner – från El Salvador, Guatemala och Honduras – som söker flytt undan våld och fattigdom och asyl i USA. Närmare 900 000 asylfall väntar, och väntetiden är cirka två år.

    • Inrikessäkerhetsministern avgår

      Ministern för inrikes säkerhet Kirstjen Nielsen avgår, enligt medieuppgifter på begäran av president Trump. Nielsen har haft ansvar för migrationsfrågor och är nära förknippad med den omstridda åtgärden att separera barn från föräldrar (se Juni 2018) samt med bygget av muren mot Mexiko.  Trump har anklagat henne för att inte vara tuff nog i fråga om att kontrollera invandringen.

    • Mars

    • Bistånd till Centralamerika dras in

      Utrikesminister Mike Pompeo meddelar att biståndet till El Salvador, Guatemala och Honduras för 2017 och 2018 dras in helt, enligt en order från president Trump. Det är oklart hur mycket pengar det rör sig om men Trump själv har talat om 500 miljoner dollar. Trump anklagar de tre centralamerikanska staterna för att inte göra något för att hindra den omfattande migrationen till USA.

    • "Inga bevis för samarbete med Ryssland"

      Justitieminister William Barr offentliggör en fyra sidor lång sammanfattning av den särskilda åklagaren Robert Muellers rapport som presenterats ett par dagar tidigare, och drar slutsatsen för att det inte finns några bevis för samröre mellan Trumps kampanj och Ryssland under valrörelsen. I fråga om huruvida Trump försökt hindra rättvisan går det vare sig att fria eller fälla, skriver Barr. Demokraterna i kongressen kräver att rapporten offentliggörs i sin helhet.

    • Trump lägger veto för nödläge

      President Trump lägger veto mot kongressens nej till hans beslut om att utlysa nödläge vid muren mot Mexiko (se 15 februari 2019). Vetot kommer dagen efter det att senaten med siffrorna 51–49 röstat ned beslutet. Att senaten, där republikanerna har majoritet, röstat mot beslutet innebär ett bakslag för presidenten även om han genom vetot ogiltigförklarar utfallet. Representanthuset där demokraterna har majoritet har redan röstat mot beslutet om nödläge. Trumps veto, det första han lägger under sin presidentperiod, är väntat.

    • Trumps ex-kampanjchef döms till fängelse

      Ett andra fängelsestraff fastställs för president Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort (se 21 augusti 2018). Tillsammans med det straff som meddelats en vecka tidigare (och som delvis ska avtjänas parallellt) ska Manafort nu avtjäna sju och ett halvt år i fängelse. Han har också dömts att betala tillbaka 24 miljoner dollar samt att betala 50 000 dollar i böter. När den första domen (på knappt fyra år) föll blev många förvånade: åklagaren hade yrkat på upp till 24 år. Några veckor tidigare hade en domare slagit fast att Manafort ljugit för den särskilda åklagaren Robert Muellers utredning och för FBI, och därmed brutit mot en uppgörelse som skulle ge honom strafflindring. Domarens besked innebar att uppgörelsen ogiltigförklarades.

    • Kinesiska Huawei stämmer USA

      Den kinesiska telekomjätten Huawei stämmer USA:s regering på grund av ett förbud som införts för federala organ att använda sig av företagets produkter. Enligt stämningsansökan saknas bevis för att Huawei skulle utgöra ett hot mot den nationella säkerheten, vilket anförts som skäl för förbudet. Huawei förnekar också att bolaget skulle ha kopplingar till den kinesiska regeringen. Flera andra länder har blockerat Huawei från utbyggnaden av 5G-nät, av säkerhetsskäl. Se även 28 januari 2019.

    • Trump utreds för maktmissbruk

      Representanthusets justitieutskott inleder en omfattande utredning av president Trump som misstänks för maktmissbruk, korruption och hindrande av rättvisan. Utskottet begär dokument från sammanlagt 81 personer och grupperingar, däribland familjemedlemmar och nära medarbetare till Trump men även organisationer som vapenlobbyn NRA. Dokumenten ska kasta ljus över Trumps ekonomiska och politiska verksamhet. Vita huset anklagar demokraterna för trakasserier och kallar utredningen en politisk ”bluff” men utskottets ordförande, demokraten Jerry Nadler, säger att det är kongressens uppgift att granska den verkställande makten. De misstankar om brott som ska utredas omfattar i huvudsak fem områden: samröre med Ryssland om påverkan av valet 2016, försök att dölja sådant samröre, förhandlingar om bygget av ett Trump Tower i Moskva, betalning i strid mot valkampanjlagar för att tysta kvinnor om utomäktenskapliga förbindelser, samt författningens förbud att ta emot pengar eller andra förmåner från utländska regeringar.

    • Februari

    • Tidigare kol-lobbyist ny miljöchef

      Senaten godkänner Andrew Wheeler som ny chef för miljömyndigheten EPA. Wheeler har varit tillförordnad på posten sedan föregångaren Scott Pruitt avgick (se Juli 2018) och har liksom denne arbetat för att riva upp miljöskyddsregler som infördes under Obamaadministrationen. Wheeler har tidigare varit lobbyist för kolindustrin och förhåller sig skeptiskt till forskarrön om klimatförändringar.

    • Toppmöte med Nordkorea utan resultat

      Ett toppmöte mellan president Trump och den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un slutar utan att någon överenskommelse nås. Enligt Trump beror det på att Kim begärde att USA:s sanktioner mot Nordkorea skulle avskaffas helt, ett krav som Trump avvisade. Men Pyongyang tillbakavisar det påståendet och säger att Kim endast begärt att ekonomiska sanktioner införda sedan 2016 skulle hävas – inte äldre sanktioner och inga som gäller vapen. Det amerikanska utrikesdepartementet bekräftar senare Nordkoreas version. Följden blev i alla fall att mötet, som hålls i Vietnams huvudstad Hanoi, avslutas hastigt och i förtid. Det första toppmötet mellan de två hölls i juni 2018.

    • Ex-advokat kallar Trump bedragare

      Presidentens tidigare advokat och fixare Michael Cohen beskriver i skarpa ordalag Trump som en bedragare, skurk och rasist, och jämför honom med en maffiaboss. Det sker när Cohen frågas ut inför representanthusets utredningsutskott (oversight and reform committee). Cohen visar upp bevisföremål som en check som han ska ha fått från Trump som ersättning för pengar för att tysta två kvinnor (se 2 maj 2018), och finansutlåtanden som än överdrev, än underdrev värdet på Trumps tillgångar. Han hävdar också att Trump kände till Wikileaks planer på att läcka hackad e-post (se 10 december 2016). Cohen har dömts till fängelse bland annat för att han ljugit för kongressen för Trumps räkning (se 12 december 2018). Det han vittnar om är i huvudsak redan känt, men de skarpt formulerade anklagelserna samt bevismaterial ger utfrågningen politisk sprängkraft.

    • Nyval om kongressmandat

      Valmyndigheten i North Carolina beslutar att nyval ska hållas för en av delstatens 13 platser i det federala representanthuset. Resultatet från valet i november gav segern till republikanen Mark Harris, med bara 905 rösters marginal över demokraten Dan McCready. Men resultatet ifrågasattes och en utredning har nu visat att hans kampanjarbetare fuskat med poströster. Valmyndighetens beslut kommer sedan Harris själv gjort en kovändning och uttalat sig för nyval. Han säger sig dock inte ha känt till fusket. Kongressplatsen står vakant fram till att nyvalet hålls den 10 september 2019.

    • Delstater stämmer Trump om muren

      En allians av 16 delstater med Kalifornien i spetsen stämmer president Trump med anledning av hans beslut att utlysa nationellt nödläge för att bygga muren mot Mexiko. Delstaterna vill hindra Trump från att ”missbruka presidentmakten”. Målet ska prövas i en domstol i Kalifornien. En annan stämningsansökning har redan kommit från organisationen Public Citizen som företräder ett naturreservat och tre markägare i Texas som kan påverkas av en eventuell mur. En annan organisation, Citizens for Ethics and Responsiblity in Washington (Crew), har stämt justitiedepartementet för att det inte har presenterats underlag för beslutet att utlysa nödläge. Trump har i ett tal sagt att han egentligen inte behövde utlysa nödläge men gjorde det för att få loss medel snabbare – ett uttalande som enligt en del bedömare kan komma att underminera hans chanser i domstolarna.

    • Trump utlyser ”nationellt nödläge”

      President Trump utlyser så kallat nationellt nödläge för att skaffa fram finansiering till gränsmuren mot Mexiko, en mur han hävdar är nödvändig för landets säkerhet. Beskedet kommer dagen efter det att kongressen enats om budgeten, som Trump skriver på. Men han går också vidare med den extraordinära åtgärden att utlysa kristillståndet för att kringgå kongressen och få loss ytterligare drygt 6 miljarder dollar. Pengarna ska tas från militären och försvarsdepartementet. Bygget av muren var Trumps viktigaste vallöfte men han har inte lyckats få kongressen att finansiera den – inte ens när båda kamrar kontrollerades av Republikanerna. Demokraterna har lovat att ta strid mot åtgärden på rättslig väg och varnar också för att det skulle utgöra ett farligt exempel: en framtida demokratisk president skulle kunna välja att identifiera helt andra nödlägen eller kristillstånd.

    • Budgetöverenskommelse klar i kongressen

      Kongressens båda kamrar röstar för en budgetöverenskommelse som räcker budgetåret ut, till den 30 september, och förhindrar en ny nedstängning av statsapparaten (se 25 januari 2019). I budgeten avsätts 1,3 miljarder dollar för gränssäkerhet inklusive barriärer, men inte pengar till en gränsmur som president Trump krävt – och anslaget är långt ifrån de 5,7 miljarder som han begärt. 

    • Ny justitieminister godkänd

      Senaten godkänner William Barr som ny justitieminister efter Jeff Sessions (se 7 november 2018). Barr hade samma position under George Bush 1991–1993. Barr har tidigare varit kritisk mot den särskilda åklagaren Robert Mueller och den Rysslandsutredningen, som han nu blir ytterst ansvarig för. Barr har dock senare sagt att han kommer låta Mueller fortsätta sin utredning.

    • USA lämnar kärnvapenavtal med Ryssland

      Vita huset beslutar formellt att USA drar sig ur nedrustningsavtalet INF (Intermediate-Range Nuclear Forces) från 1987. Avtalet undertecknades på sin tid av Ronald Reagan och Michail Gorbatjov (ledare för det dåvarande Sovjetunionen) och anses ha banat väg för den fortsatta nedrustning som följde och småningom för att kalla kriget tog slut. Enligt avtalet skulle alla robotar med en räckvidd mellan 50 och 550 mil skrotas. President Trump tillkännagav redan i oktober 2018 sina planer att dra sig ur, med hänvisning till att Ryssland brutit mot avtalet. Nu sägs det upp så att det formellt löper ut efter sex månader, den 2 augusti. De ryska avtalsbrotten konstaterades även under president Obama och har bekräftats av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

    • Januari

    • Oljesanktioner mot Venezuela

      USA tillkännager att sanktioner införs mot det statliga oljebolaget i Venezuela, PDVSA.  Beskedet kommer fem dagar efter det att USA erkänt den oppositionskontrollerade nationalförsamlingens talman, Juan Guaidó, som Venezuelas rättmätiga president och därmed uttryckligen utpekat president Nicolás Maduro som illegitim. Läget i det krisdrabbade Venezuela är mycket spänt (se Venezuela-Kalendarium). USA har i omgångar sedan 2015 infört sanktioner mot venezuelanska individer och företag som anklagas för brott mot mänskliga rättigheter och demokratiska principer, men det är första gången sanktioner riktas mot oljesektorn som står för hälften av den venezuelanska statens intäkter. Den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton säger också att militär intervention "inte är uteslutet".

       

    • USA åtalar kinesiska Huawei

      Justitiedepartementet väcker åtal mot den kinesiska telekomjätten Huawei och dess finanschef Meng Wanzhou, något som väntas öka motsättningarna mellan Washington och Peking. USA anklagar Huawei, världens näst största tillverkare av smarta telefoner, för brott mot USA:s sanktioner mot Iran, samt för bedrägeri, hindrande av rättvisa och försök att stjäla företagshemligheter från en konkurrent. Meng Wanzhou, som också är dotter till Huaweis ägare, greps i Kanada i december 2018 och USA har begärt henne utlämnad därifrån. Gripandet har lett till ett uppskruvat tonläge främst mellan Kina och Kanada men flera västländer har sagt att de överväger åtgärder mot Huawei.

    • Uppgörelse öppnar statsapparaten

      Efter fem veckor tillkännager president Trump att en budgetöverenskommelse nåtts med senatens ledare som innebär att de stängda delarna av statsapparaten öppnar (se även 22 december 2018). Nedstängningen blev redan den 12 januari den längsta i USA:s historia (det tidigare rekordet var från 1995–1996). Uppgörelsen som gäller i tre veckor, till den 15 februari, innehåller i sak ingenting nytt. Trump tvingas ge sig på grund av störningar orsakade av nedstängningen. Bland annat har flyg ställts in sedan flygledare sjukskrivit sig, och många av de 800 000 federalt anställda som gått utan lön har hamnat i en privatekonomisk kris med svårigheter att klara vardagen. Men Trump hotar med en ny nedstängning om senaten skjuter till pengar till en mur och han upprepar tidigare hot om att annars utlysa "nationellt kristillstånd" för att kunna agera utan kongressens stöd.

    • Nytt gripande i Rysslandsutredningen

      Ett nytt steg tas i åklagaren Robert Muellers utredning av rysk inblandning i valet 2016 när FBI griper Roger Stone, en välkänd republikansk strateg och tidigare kampanjrådgivare till president Trump. Stone anklagas för att ha hindrat rättvisan, vittnat falskt och försökt påverka vittnen – han ska ha ljugit inför representanthusets underrättelseutskott om sina kontakter med Wikileaks och för att ha försökt förmå en Wikileakskontakt att också ljuga inför utskottet. Han har i intervjuer tillstått att han har haft kontakter med ryssar under valrörelsen och även att han var i kontakt med Wikileaksgrundaren Julian Assange. Stone är den första från Trumps närmaste krets som åtalas för brott som direkt har med ryska påverkansinsatser att göra.

    • Över 8 000 falska uttalanden

      Tidningen Washington Post konstaterar att Donald Trump gjorde 8 158 falska eller missvisande uttalanden under sina första två år som president. Takten tycks öka: över 6 000 av de osanna uttalandena gjordes under 2018. De ämnen som ofta berörs är Rysslandsutredningen, skattesänkningen från 2017 och storleken på USA:s handelsunderskott.

    • Reträtt från Syrien villkoras

      President Trumps nationella säkerhetsrådgivare John Bolton säger under ett besök i Jerusalem att USA inte kommer att dra sig tillbaka från Syrien utan säkerhetsgarantier för de kurdiska styrkor som är allierade med USA i Syrien. Några dagar tidigare har utrikesminister Mike Pompeo väckt upprörda känslor i Turkiet när han sagt att USA kommer att se till att ”turkarna inte slaktar kurderna” i Syrien. Grälet fortsätter den 7 januari då Bolton besöker Turkiet för att diskutera reträtten. De turkiska ledarna gör klart att Turkiet inte kommer att skona de kurder som Turkiet anser vara terrorister.

    • Demokraterna tar över representanthuset

      Majoriteten skiftar i representanthuset när 235 demokrater och 199 republikaner svärs in för en ny session efter juluppehållet (ett mandat är fortfarande inte klart efter valet). Skiftet innebär problem för president Trump och republikanerna som nu bara kontrollerar senaten (se 6 november 2018). Demokraten och veteranpolitikern Nancy Pelosi väljs till talman(en post hon också hade 2007–2011). Ledamöterna röstar igenom två budgetförslag men eftersom de inte innehåller några medel till den mur mot Mexiko som president Trump vill bygga har de ingen chans att bli godkända av presidenten, och de delar av statsförvaltningen som varit stängda sedan före jul på grund av oenighet om budgeten förblir stängda. Dagen därpå säger Trump att han är redo att hålla statsförvaltningen stängd i månader och till och med år, för att få murbygget finansierat. Han luftar också möjligheten att utlysa nationell kris och därmed bygga muren utan stöd från kongressen.

  • 2018

    • December

    • Federala myndigheter stängs efter budgetbråk

      Flera departement och myndigheter på federal nivå tvingas stänga sedan kongressen och president Trump inte kunnat enas om finansiering av delar av statsapparaten. I september enades kongressen och Vita huset om stora delar av budgeten. Men oenighet om Trumps krav på finansiering av en mur vid gränsen mot Mexiko har satt käppar i hjulet för resten. Trump har vägrat att gå med på att förlänga budgeten fram till februari 2019 om den inte också inkluderar 5,7 miljarder dollar för att betala muren. Representanthuset röstade ja till ett budgetförslag som inkluderade finansiering av muren den 20 december, men det gick inte att uppnå enighet för detta i senaten. Totalt 800 000 federala anställda påverkas av nedstängningen.

    • Försvarsminister James Mattis avgår

      President Trump uppger att försvarsminister James Mattis ska avgå. Beskedet dagen efter det att Trump meddelat att USA kommer att dra tillbaka sina trupper från Syrien, ett beslut som Mattis motsatt sig. Mattis exempel följs av Brett McGurk, USA:s speciella sändebud till koalitionen mot IS, som lämnar sitt jobb av samma skäl. Enligt McGurk är det för tidigt att utropa seger över IS.  Den 23 december meddelar Trump att Mattis ska tidigare än först angivet, och att han redan den 1 januari ersätts av vice försvarsminister Patrick Shanahan. Shanahan, som tidigare arbetat i 30 år för flygplanstillverkare Boeing, har aldrig varit militär och har ingen egentlig erfarenhet av utrikespolitik.

    • Trump kallar hem styrkor från Syrien

      President Donald Trump konstaterar på Twitter att USA har besegrat IS och att det nu är dags att dra tillbaka de 2 000 amerikanska soldater som befinner sig i Syrien. Beskedet kritiseras av politiska bedömare såväl som av demokrater och republikaner i kongressen för att vara förhastat och ogenomtänkt. Det riskerar att få stora geopolitiska konsekvenser och kan riskera säkerheten för de kurdiska styrkor som bekämpar IS i Syrien, och som i praktiken skyddats av amerikanska styrkor från attacker från Turkiet och från den ryskstödda syriska regimen. En dryg vecka senare formulerar sig Trump mindre drastiskt i ett meddelande på Twitter där han skriver att de amerikanska soldaterna ska dras tillbaka i långsam takt samtidigt som de fortsätter att bekämpa IS som han nu uppger vara  "till största delen är besegrat". 

    • Ommöbleringar på toppnivå

      Donald Trump meddelar att inrikesminister Ryan Zinke kommer att avgå vid årsskiftet. Det uppfattas av bedömare som ett sätt att undvika att Zinke ska bli utsatt för rättsutredningar i samband med att demokrater tar över kontrollen över representanthuset. Sedan Zinke tillträdde våren 2017 har han varit i blåsväder i olika sammanhang, bland annat i samband med markaffärer i hans hemstat Montana. Bara en vecka tidigare kom nyheten om att en annan av Trumps främsta medarbetare skulle lämna Vita huset, stabschefen John Kelly. Liksom Zinke hade han haft sin post mindre än två år. Vita husets tidigare budgetchef Mick Mulvaney kommer att ta över som tillförordnad stabschef när Kelly avgår vid årsskiftet.

    • ”Obamacare” konstitutionsvidrig enligt federal domare

      En federal domare i Texas anser i en dom att sjukförsäkringslagen ”Obamacare” strider mot författningen. Domaren är enig med de 20 delstater som drivit målet och som hävdar att sjukförsäkringslagen blivit ogiltig efter att ändringar genomfördes 2017. Då ströks det individuella kravet på att alla amerikaner måste ha en sjukförsäkring och de böter som funnits om man bröt mot detta togs bort. Utslaget väntas överklagas och troligen kommer frågan att föras vidare ända till Högsta domstolen.

    • Trumps tidigare advokat dömd till tre års fängelse

      Advokaten Michael Cohen, tidigare en av president Trumps närmaste medarbetare och ”fixare”, döms till tre års fängelse. Cohen har brutit mot kampanjreglerna inför presidentvalet 2016 genom utbetalningar för att tysta två kvinnor som hävdat att de haft sex med presidenten. Cohen har också ljugit för kongressen och gjort sig skyldig till skattebrott (se 26 mars, 2 maj och 21 augusti 2018).

    • November

    • Ivanka Trumps e-posthantering utreds

      Representanthusets tillsynsutskott ska utreda uppgifter om att presidentens dotter och rådgivare Ivanka Trump använt ett privat e-postkonto i regeringsärenden. Det uppger Elijah Cummings som väntas bli utskottets ordförande när demokraterna tar över kontrollen i januari. Avslöjandet har väckt uppmärksamhet på grund av president Trumps återkommande krav under valrörelsen 2016 på att Hillary Clinton skulle fängslas just på grund av liknande hantering av e-post. Tillsynsutskottet ska redan 2017 ha försökt utreda uppgifter om att såväl Ivanka Trump som flera andra högt uppsatta regeringsmedarbetare använt privat e-post, men att Vita huset inte lämnat ut efterfrågad information.

    • Trump försvarar Saudi-samarbete trots journalistmord

      President Trump går emot underrättelsetjänsten CIA och flera ledande republikaner när han relativiserar uppgifter om att Saudiarabiens kronprins Muhammad bin Salman beordrat det bestialiska mordet på den USA-baserade saudiske journalisten Jamal Khashoggi (se Turkiet-Kalendarium). Trump tar Saudiarabien i försvar och säger att landets vapenköp från USA väger tyngre än andra överväganden, och att det inte går att veta exakt vad som hände när Khashoggi mördades på ett saudiskt konsulat i Turkiet den 2 oktober. Både turkiska myndigheter och CIA har dragit slutsatsen att kronprinsen måste ha beordrat mordet och flera kongressledamöter, även republikaner, har krävt att sanktioner införs.

    • Rekordbrand i Kalifornien

      En våldsam skogsbrand kring staden Paradise i norra Kalifornien har efter tio dagar krävt närmare 80 människors liv och förstört 10 000 byggnader. Flera hundra människor saknas i området och dödssiffran befaras stiga. Den så kallade Camp-branden är den dödligaste och mest förödande i Kaliforniens historia. Samtidigt har en brand också ödelagt stora delar av det fashionabla Malibu i utkanten av Los Angeles. Bränderna väcker nytt liv i frågan om både klimatförändringarnas påverkan och människans inverkan i det torra klimatet i Kalifornien.

    • Presidentorder ska hejda asylsökande

      President Trump undertecknar ett dekret som innebär automatiskt avslag på alla asylansökningar från personer som tar sig över gränsen från Mexiko. Syftet är att stoppa centralamerikaner på väg mot USA (se även 22 och 29 oktober) och att tvinga Mexiko att hantera dem. Trump anser att centralamerikanerna har skapat en ”kris” som hotar USA. FN:s flyktingorgan UNHCR hävdar att beslutet strider mot folkrätten och rättighetsorganisationerna American Civil Liberties Union, Southern Poverty Law Center och Center for Constitutional Rights lämnar in en gemensam stämningsansökan. Det leder till att en federal domare tillfälligt upphäver förbudet efter tio dagar.

    • Justitieministern sparkad

      President Trump avskedar justitieminister Jeff Sessions som han länge varit uttalat kritisk mot, främst på grund av att Sessions avsade sig ansvaret för Rysslandsutredningen (se 2 mars 2017). Sessions stabschef Matthew Whitaker tar över som tillförordnad justitieminister. Whitaker hör till kritikerna av utredningen vilket får Demokraternas ledare i senaten Chuck Schumer att föreslå att Whitaker också tar sin hand från den. Enligt Schumer är det tydligt att Trump ”har något att dölja” och att han försöker hindra den särskilda åklagaren Robert Mueller att driva Rysslandsutredningen vidare.

    • Mellanårsvalet leder till splittrad kongress

      Kongressvalet leder till att Demokratiska partiet återtar kontrollen i representanthuset, efter åtta år i minoritet. Samtidigt utökar Republikanska partiet sin majoritet i senaten. Segern i representanthuset ger Demokraterna en möjlighet att stoppa lagar och att begära utredningar av presidenten och regeringen. Partiet vinner flera symboliskt viktiga segrar: två muslimska kvinnor och två kvinnor som hör till ursprungsfolken tar för första gången plats i representanthuset och en öppet homosexuell man väljs för första gången till guvernör. Andelen kvinnor totalt ökar till över 100 av de 435 ledamöterna. Men Demokraterna förlorar också flera uppmärksammade val där företrädare för partiets vänsterflygel utmanat republikaner. Republikanernas utökade försprång i senaten ger president Trump en anledning att gratulera sig själv och sitt parti.

    • Alla sanktioner mot Iran tillbaka

      I enlighet med tidigare hot (se 7 augusti) återinför USA alla sanktioner mot Iran som hävdes i och med avtalet 2015 (se Utrikespolitik och försvar). Sanktionerna slår mot oljeexporten, transporter och bankväsendet. De övriga parterna i avtalet motsätter sig USA:s ensidiga agerande.

    • Oktober

    • Soldater till gränsen

      Försvarsdepartementet beordrar 5 200 soldater till gränsen mot Mexiko. Det sker på grund av de centralamerikanska migranter som är på väg norrut och som president Trump hävdar utgör ett hot mot den nationella säkerheten. Migranterna, som befinner runt 150 mil från gränsen, väntas till största delen söka asyl när de når fram. Sedan april finns 2 100 medlemmar av nationalgardet längs gränsen.

    • Dödsskjutning i synagoga

      Elva person dödas när en 46-årig man öppnar eld under i en synagoga i Pittsburgh i Pennsylvania. Mannen ska ha haft högerextrema åsikter och uttryckt hat mot judar. Dådet beskrivs som det dödligaste riktat mot judar i USA:s historia. Antalet antisemitiska attacker har dock ökat kraftigt i USA på kort tid. President Trump säger i en kommentar att det hade varit bra om besökarna i synagogan hade varit beväpnade.

    • Bombpaket till Trumpkritiker

      En 56-årig man grips efter en vecka då brevförsändelser med misstänkta sprängämnen skickats till ett tiotal ledande demokrater och Trumpkritiker. Inga explosioner har inträffat men paketen har orsakat stor uppståndelse. I ett fall gjorde ett paket som skickats till CNN att TV-kanalens byggnad i New York fick utrymmas mitt under pågående sändning. Paketet var adresserat till den förre CIA-chefen John Brennan (se Augusti 2018). Bland mottagarna finns också den förre presidenten Barack Obama, den förra utrikesministern Hillary Clinton samt filantropen och miljardären George Soros, som stödjer Demokraterna. New Yorks borgmästare Bill de Blasio fördömer vad han kallar försök till terrorbrott. President Donald Trump fördömer först allt politiskt våld men säger sedan att medierna måste dämpa sin ”oändliga fientlighet” och sina ”konstant negativa och ofta falska attacker och artiklar”.

    • Trump hotar dra in bistånd till Centralamerika

      Amerikanskt bistånd till Guatemala, Honduras och El Salvador kommer att dras in, säger president Trump, på grund av länderna inte hindrar sina medborgare att illegalt bege sig till USA. Trump har också hotat att stänga gränsen mot Mexiko och skicka dit militär alltsedan en grupp migranter lämnade Honduras den 12 oktober, för att till fots ta sig till USA. Gruppen har nu tagit sig över gränsen in i södra Mexiko och växt ytterligare, till runt 7 000 individer. Trump har hävdat att många av dem är kriminella eller terrorister, och han har anklagat Demokraterna för att ligga bakom karavanen. Enligt Trump rör det sig om en "nationell nödsituation" för USA. Migranterna är till största delen utsatta människor som flyr undan våld, förföljelse och fattigdom. Enligt människorättsorganisationer är en fjärdedel av dem barn. USA:s bistånd till centralamerikanska länder har redan minskat rejält mellan 2017 och 2018.

    • Omstridd HD-kandidat godkänns

      Senaten godkänner med röstsiffrorna 50–48 domaren Brett Kavanaugh som nominerats till Högsta domstolen (se 31 juli 2018). Godkännandet har föregåtts av en infekterad strid sedan en kvinna anklagat Kavanaugh för ett sexuellt övergrepp som han ska ha begått 1982, när båda var tonåringar. Kvinnan har vittnat inför senatens justitieutskott och FBI har utrett anklagelserna, utan att offentliggöra några slutsatser. Över 2 400 juridiklärare vid närmare 200 universitet har undertecknat ett brev med åsikten att Kavanaugh inte borde godkännas då han i samband med senatsförhöret visat sig sakna ”juridiskt temperament” och istället uppvisat en aggressiv och partisk hållning.

    • Iran får stöd i FN-domstol

      Internationella domstolen (ICJ) beordrar USA att mildra de återinförda sanktionerna mot Iran (se 7 augusti 2018). USA anser att FN-domstolen inte har rätt att fatta beslut i frågan, eftersom USA har hänvisat till sin nationella säkerhet som grund för sanktionerna. Både USA och Iran har tidigare valt att bortse från beslut i domstolen.

    • September

    • Handelsavtal med Kanada klart

      I sista stund innan en tidsfrist som USA satt löper ut nås ett handelsavtal med Kanada, i vilket även Mexiko ingår (se 27 augusti 2018). Det nya avtalet USMCA ersätter Nafta (se även Utrikeshandel).

    • USA inför sanktioner mot Kinas militär

      En militär inköpsenhet i Kina och dess chef blir föremål för sanktioner sedan Peking köpt ryska stridsflygplan och luftvärnsrobotar. Enligt USA kringgår köpet amerikanska sanktioner mot Moskva som införts som en följd av Rysslands agerande i Ukraina 2014 samt den påstådda inblandningen i det amerikanska valet 2016. Kina har inte anslutit sig till västländernas sanktioner mot Ryssland efter Ukrainakrisen. Samtidigt utökas sanktionerna mot Ryssland med ytterligare 33 individer och enheter som har kopplingar till rysk militär och underrättelseverksamhet.

    • Upptrappat handelskrig med Kina

      USA börjar införa nya tullavgifter på närmare 6 000 varor från Kina, till ett värde av 200 miljarder dollar. Handväskor, ris och textilier hör till sådant som omfattas när tullarna träder i kraft den 24 september. Tullsatsen börjar på 10 procent men hot finns om en höjning till 25 procent om inte en överenskommelse kan nås mellan parterna. USA införde i två steg under sommaren tullar på totalt 50 miljarder dollar (se 6 juli 2018) och president Trump har hela tiden hotat med att utöka handelskriget om inte Kina rättar sig efter USA:s krav på rättvisare handel. Kina har sagt att det återigen blir motåtgärder om USA inför tullar på fler varor. Trump har i sin tur sagt att gå vidare till ”fas tre” och tullar för ytterligare 267 miljarder dollar – vilket skulle innebära att i stort sett alla varor från Kina.

    • ”Motstånd i Vita huset”

      Den ansedda tidningen New York Times publicerar en anonym artikel av en högt uppsatt person i Vita huset som beskriver hur personen själv och andra medarbetare ägnar åtskillig tid åt att hindra diverse ansvarslösa impulser från Trump, för landets bästa. Skribenten säger sig stödja mycket av presidentens politik, men uppger att en ”motståndsgrupp” i hans närmaste omgivning arbetar för att stabilisera statsapparaten. Trump kallar skribenten feg och ”förrädare”. I dagarna publiceras också en bok av en av de journalister som avslöjade Watergateskandalen på 1970-talet (se Modern historia) som återger liknande berättelser från Vita huset.

    • Augusti

    • USA stryper bidrag till palestinier

      Regeringen beslutar att dra in alla medel till UNRWA. Beslutet är ett dråpslag för organisationen då USA är UNRWA:s största bidragsgivare (se även Januari 2018).

    • Trump: "Nytt handelsavtal med Mexiko"

      Efter ett års förhandlingar förkunnar president Trump att USA och Mexiko nått en uppgörelse om ett nytt handelsavtal som ska ersätta Nafta från 1994 . Enligt Trump rör det sig om ett ”otroligt” avtal som är ”mycket mer rättvist” än Nafta. Det är oklart hur det blir med Kanada som inte har deltagit i förhandlingarna de senaste veckorna. Uppgörelsen med Mexiko måste godkännas av kongressen innan den kan träda i kraft.

    • Trumps ex-advokat erkänner brott

      President Trumps tidigare advokat och ”fixare” Michael Cohen erkänner sig skyldig till brott mot kampanjreglerna i valet 2016, i syfte att påverka valutgången. Utan att nämna namn säger sig Cohen ha agerat efter instruktioner från en dåvarande kandidat – av allt att döma Trump. Erkännandet gäller utbetalningar av pengar till två kvinnor för att få dem att hålla tyst om påstådda relationer med Trump (se 26 mars och 2 maj 2018). Cohen erkänner sig också skyldig till skattebrott och till att ha givit falska uppgifter. Domen väntas i december.

    • Trumps ex-kampanjchef fälls för skattebrott

      President Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort befinns skyldig på åtta punkter till skattebrott, bankbedrägeri och undanhållande av information om utländska konton. Domaren underkänner dock tio andra åtalspunkter som gäller skatte- och bankbedrägeri, då juryn inte kunnat enas. Rättegången är den första som hålls som ett resultat av åklagare Robert Muellers Rysslandsutredning, men åtalen har inte direkt med rysskopplingar att göra. En månad senare erkänner sig Manafort skyldig till brott på ytterligare två punkter gällande sammansvärjning, nu i samband med en uppgörelse med åklagaren som ska ge lindrigare straff.  Manafort har arbetat som lobbyist för utländska toppnamn som Ukrainas förre president Viktor Janukovytj.

    • Tidningsprotest mot Trumpattacker

      Runt 350 nyhetsmedier deltar i samlad kampanj med ledare mot president Trumps återkommande utfall om ”falska nyheter” och journalister som ”folkets fiender”. Initiativet kommer från Boston Globe som har uppmanat redaktioner över hela landet att delta i ett upprop för mediefriheten och ta avstånd från presidentens ”smutsiga krig” mot medierna. Många betonar att presidentens språkbruk utgör ett hot mot yttrandefriheten och skapar en potentiellt farlig situation för enskilda journalister. FN-experter har tidigare sagt samma sak. Men ett par opinionsmätningar på senare tid har visat att hälften av de republikanska väljarna håller med om att medierna är folkets fiende, och en lika stor andel tycker att president Trump borde ha rätt att stänga medier som CNN och New York Times.

    • Ex-CIA-chef avstängd från hemligt material

      President Trump har dragit tillbaka säkerhetsklassningen för den tidigare chefen för underrättelsetjänsten CIA, John Brennan, meddelar Vita huset. Brennan, som var CIA-chef under Barack Obama, har varit en skarp Trumpkritiker och kallade bland annat hans uppförande vid mötet med Putin i juli för ”förräderi”. Han anklagas nu för ”oberäkneligt uppförande” och för att komma med ogrundade anklagelser i syfte att sprida ”splittring och kaos”. Det är ovanligt att högt uppsatta personer får sin säkerhetsklassning indragen efter det att de avgått. Brennan anklagar Trump för att kränka yttrandefriheten och straffa kritiker. I ett uttalande till Wall Street Journal säger Trump senare att Brennans påstådda inblandning i Rysslandsutredningen låg bakom beslutet att dra tillbaka hans säkerhetsklassning. Tolv ledande tidigare anställda inom underrättelsetjänster – sex av dem tidigare CIA-chefer – skriver dagen därpå under en gemensam protest mot Trumps försök att ”kväva yttrandefriheten”.

    • Trump stämmer tidigare rådgivare

      Presidentens återvalskampanj inleder en juridisk process mot den tidigare politiska rådgivaren Omarosa Manigault Newman som han hamnat i ett alltmer infekterat öppet gräl med. Manigault Newman riktar i en ny bok, Unhinged, mycket skarp kritik mot presidenten som hon kallar mentalt inkapabel och hon uppger att det finns inspelningar där Trump använder uttalat rasistiska tillmälen. Presidenten har i sin tur gått till rasande angrepp mot sin tidigare medarbetare, som är afroamerikan, och via Twitter bland annat kallat henne en ”hund”. Manigault Newman har också offentliggjort två inspelade samtal, ett med Trump själv och ett med stabschefen John Kelly, vilket gör att Vita huset nu hävdar att hon brutit mot ett avtal om tystnadsplikt.

    • Rekordbränder i Kalifornien

      Inrikesminister Ryan Zinke och jordbruksminister Sonny Perdue besöker Kalifornien där förödande skogsbränder rasar sedan flera veckor. Liksom president Trump avfärdar de tal om klimatförändringar och hävdar att Kaliforniens klimatlagar och vattenreglering är orsak till att bränderna får sådan omfattning. Tiotusentals människor har evakuerats från sina hem och ett tiotal personer har omkommit i samband med bränderna. I Mendocino norr om San Francisco rasar sedan veckor en tvådelad brand som är den största i delstatens historia och omfattar över 140 000 hektar. Redan den 4 augusti utlyste president Trump katastroftillstånd i delstaten, vilket innebär att federalt stöd kan betalas ut till både privatpersoner och företag.

    • Sanktioner mot Turkiet

      De redan spända relationerna mellan Washington och Ankara övergår i öppen konflikt när president Trump dubblar tullavgifterna på stål och aluminium från Turkiet, en dryg vecka efter det att han infört sanktioner mot två turkiska ministrar. Bakgrunden är att den amerikanska pastorn Andrew Brunson hålls kvar i fängsligt förvar i Turkiet, trots att USA hade förväntat sig att han skulle släppas. Brunson, sedan länge bosatt i Turkiet, greps i oktober 2016 misstänkt för spioneri och terrorism. Turkiet uppges vilja få till stånd en utväxling mellan Brunson och den turkiske predikanten Fetullah Gülen, som begärts utlämnad från USA. Gülen anklagas av den turkiska regeringen för att ha legat bakom kuppförsöket i Turkiet sommaren 2016. Konflikten mellan USA och Turkiet sätter hård press på den turkiska valutan. Förhållandet mellan de båda Natoländerna är ansträngt också på grund av motsatta intressen i Syrien och Rysslands allt närmare samarbete med Turkiet.

    • Sanktioner mot Iran träder i kraft

      USA återinför sanktioner mot Iran efter att ha lämnat kärnenergiavtalet (se 8 maj 2018). En del sanktioner som träder i kraft omedelbart stänger ute Iran från finansinstitutioner och slår mot vissa viktiga industrier. Sanktioner som gäller den viktiga iranska oljeexporten kommer att gälla från november.  President Trump twittrar om att sanktionerna är de ”mest bitande” som någonsin införts och hotar att skärpa dem ytterligare. Han twittrar också att den som handlar med Iran INTE kommer få handla med USA. Irans president Hassan Rohani kallar åtgärderna psykologisk krigföring och säger att USA:s regering ”vänt diplomatin ryggen”. Iran vänder sig också till Internationella domstolen (ICJ) med begäran om att få sanktionerna upphävda.

    • Juli

    • HD-domare avgår

      En av de nio domarna i Högsta domstolen, Anthony Kennedy, går i pension i enlighet med ett besked han lämnat en dryg månad tidigare. Den 81-årige Kennedy har i huvudsak räknats till domstolens konservativa falang men har stött den liberala linjen i vissa frågor, bland annat gällande abort och hbtq-frågor. Avgången ger Trump en chans att för andra gången domstolens sammansättning (se 10 april 2017). Trump har nominerat den konservativa domaren Brett Kavanaugh till posten. Om Kavanaugh godkänns av senaten får domstolen en tydlig konservativ övervikt.

    • Nordkorea uppges bygga nya robotar

      Amerikansk underrättelsetjänst har upptäckt att Nordkorea kan vara på väg att bygga nya robotar, rapporterar tidningen Washington Post. Enligt rapporten som bygger på satellitbilder rör det sig sannolikt om minst två interkontinentala robotar som tillverkas vid en anläggning nära Pyongyang. Utrikesminister Mike Pompeo har veckan innan vittnat inför senaten om att Nordkorea fortsätter att anrika kärnbränsle, samtidigt som han hävdade att framsteg görs i samtalen med Pyongyang. Rapporter har också kommit om att viss nedmontering förekommer vid Nordkoreas största avfyrningsplats för satelliter.

    • Nordkorea lämnar tillbaka döda soldater

      Vad som uppges vara kvarlevorna efter ett 50-tal amerikanska soldater som dog i Koreakriget skickas från Nordkorea med ett amerikanskt transportplan till den amerikanska flygbasen Osan i Sydkorea. Det hela sker på 65-årsdagen för det eldupphör som fick slut på Koreakriget 1953. Återförandet är ett led i överenskommelsen mellan Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un vid toppmötet i Singapore.

    • Ljusning i handelskonflikten med EU

      President Trump och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker meddelar efter ett möte i Vita huset att de kommit överens om att fortsätta förhandlingarna och minska den spänning som uppstått sedan USA införde stål- och aluminiumtullar och EU svarade med strafftullar på amerikanska varor. Målet är nu att alla tullavgifter och handelshinder ska tas bort, liksom subventionerna på industrivaror, förutom inom bilindustrin. Dessutom har EU lovat att importera naturgas och mer sojabönor från USA. Parterna är också överens om att arbeta för att reformera WTO.

    • Extrastöd till bönder drabbade av handelskriget

      Amerikanska bönder som går miste om intäkter när USA:s handelspartner inför tullar på amerikanska varor kommer att kunna söka kompensation. Det gäller producenter av bland annat soja, fläsk, frukt, mejeriprodukter. Jordbruksstödet utgörs av totalt 12 miljarder dollar som både kommer att gå till direkta utbetalningar till bönder och inköp av överskottsprodukter.

    • Ordkrig mellan USA:s och Irans presidenter

      Efter att den iranske presidenten Hassan Rouhani varnat USA för att ett krig med Iran skulle bli ”alla krigs moder” svarar Trump med ett hätskt utfall. Han twittrar med versaler att Iran ska få ”lida konsekvenser som få genom historien lidit förut” om dess ledare inte slutar med att hota USA. Därefter uttalar sig en iransk general och anklagar Trump för att bedriva psykologisk krigföring utan att ha möjlighet att agera i praktiken.

    • Trump backar från tidigare uttalande

      Efter hård kritik på hemmaplan säger president Trump att han accepterar de amerikanska underrättelsetjänsternas slutsats att Ryssland var inblandat i valet 2016, trots att han ett dygn senare hade sagt att det inte fanns skäl att tro det. Trump säger att han uttryckte sig felaktigt på presskonferensen efter mötet med Putin.

    • Kritik mot Trump efter möte med Putin

      President Trump möter sin ryske kollega Vladimir Putin under två timmar i Helsingfors i Finland. Förväntningarna på vad mötet ska leda till är låga och det är efter mötet oklart vad det egentligen gett, eftersom endast de två ledarna och deras tolkar var närvarande. Efteråt kommer starka reaktioner i USA mot mötet, där Trump har uppfattats som vek mot Putin, i synnerhet när frågan om rysk inblandning i det amerikanska valet 2016 kommer upp. Både demokrater och republikaner i Washington reagerar negativt på att Trump uppfattas tro mer på den ryske presidenten än FBI när Putin än en gång förnekar all inblandning av den ryska staten.

    • Inga undantag för EU från sanktionerna mot Iran

      USA avvisar en vädjan från hög politisk nivå inom EU om att vissa europeiska företag ska undantas från sanktionerna mot Iran. Orsaken är att USA vill sätta maximal press på regeringen i Teheran. Undantag görs bara om det gynnar amerikanska intressen, säger utrikesminister Mike Pompeo. EU befarar att USA:s nya sanktioner kommer att leda till att EU går miste om miljarder i förlorade handelsinkomster. EU vill dock inte bryta mot sanktionerna mot USA:s vilja eftersom man då riskerar försämrade relationer till Vita huset. De nya sanktionerna infördes i maj efter det att USA drog sig ur det internationella avtalet från 2015 om Irans kärnvapenprogram.

    • Tolv ryssar åtalas för att ha hackat Clintons valkampanj

      Tolv personer vid den ryska militära underrättelsetjänsten GRU åtalas för att ha hackat sig in i Demokraternas och presidentkandidaten Hillary Clintons valkampanj 2016. De åtalade anklagas för att ha utfört ”storskaliga cyberoperationer” i syfte att stjäla dokument och e-post från det demokratiska lägret. Inga amerikaner åtalas eftersom åklagarsidan bedömer att de kampanjarbetare som haft kontakt med hackarna inte känt till att dessa var ryska agenter. Ryssland har nekat till alla anklagelser om inblandning i cyberattackerna.

    • Trump sätter press på Nato-allierade

      President Trump läxar upp de andra Nato-ländernas ledare vid alliansens två dagars toppmöte i Bryssel. Trump kräver att medlemmarna ökar sina bidrag till två procent av BNP nu omedelbart istället för år 2024 som planerat. Han kräver vidare att  alla länder på sikt ska avsätta 4 procent av BNP till Nato. Trump ger sig särskilt på Tyskland som bidrar med 1,24 procent jämfört med USA:s 3,50 procent. Med hänvisning till att Tyskland  köper gas från Ryssland anklagar Trump Tyskland för att vara Rysslands ”fånge”. Tysklands förbundskansler Angela Merkel  replikerar att hon mycket väl vet vad det innebär att leva under rysk dominans och att hon är glad att det återförenade Tyskland har möjlighet att fatta sina egna oberoende beslut. Efter två dagars förhandlingar hävdar Trump att alla länder gått med på att höja sina bidrag och att Nato nu är ”mycket, mycket starkare än för två dagar sen”. Enligt Trump är USA:s engagemang i Nato fortsatt mycket starkt, huvudsakligen beroende på att de andra medlemsländerna lovat att betala mer.   

    • USA inför tullar på kinesiska varor

      Enligt det beslut som president Trump tog den 15 juni börjar USA införa 25-procentiga tullar på kinesiska varor motsvarande ett värde på 34 miljarder dollar. Samtidigt är tullar för ytterligare 16 miljarder dollar på väg. Regeringen i Peking anklagar USA för att "starta historiens största handelskrig" och svarar med att införa strafftullar på amerikanska varor till samma värde. Kinas agerande får USA att veckan därpå meddela att en process inletts för att redan i september införa nya tullar på kinesiska varor värda 200 miljarder dollar.

    • Dubbla budskap i kärnvapenförhandlingar

      Den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo besöker Pyongyang under två dagar för att diskutera hur kärnvapenöverenskommelsen mellan ländernas presidenter ska sättas i verket. Enligt det avtal som Donald Trump och Kim Jong-Un kom överens om i juni ska en ”fullständig nukleär nedrustning” ske på Koreahalvön. Enligt Pompeo görs framsteg under samtalen, men strax efter det att Pompeo lämnat landet offentliggör Nordkorea ett uttalande där USA anklagas för att  äventyra avtalet genom ”ensidiga och gangsterlika” krav. Förvirringen tilltar när president Trump meddelar att han fått ett mycket vänligt brev av Kim Jong-Un i vilket den nordkoreanske ledaren hyllar Trump och spår en ljus framtid för relationerna mellan länderna. Samtidigt kräver USA att FN inför ett totalförbud för oljeleveranser till Nordkorea. Kravet kommer sedan en rapport visat att Nordkorea på illegal väg skaffat mer än dubbelt så mycket olja som landet tillåts importera enligt de rådande internationella sanktionerna mot landet.

    • Chef för miljömyndighet avgår

      Scott Pruitt, chef för miljömyndigheten EPA, lämnar sin tjänst efter att bland annat ha anklagats för nära samröre med lobbyister inom energisektorn och för att ha slösat med skattebetalarnas pengar. Som chef för EPA har Pruitt fattat en rad beslut som väckt kritik från miljöorganisationer, som att avskaffa miljöregleringar för energi och tillverkningsindustrin. Han har även stött president Trumps beslut att USA ska lämna Parisavtalet. 

    • Kanada inför tullar på amerikanska varor

      Kanada inför nya tullar på över 200 amerikanska varor som svar på de tullar på kanadensiskt aluminium och stål som infördes i juni. Högst tullar, 25 procent, blir det på stål och aluminium från USA, och medan sådant som båtar, pizza, godis och toalettpapper beläggs med tullavgifter på 10 procent.

    • Juni

    • Dödlig attack mot tidning

      En man skjuter ihjäl fem anställda vid tidningen Capital Gazette i Annapolis i Maryland. Mannen som grips av polis efter attacken ska ha stämt tidningen för förtal 2012, utan framgång.

    • HD godkänner inreseförbud

      Högsta domstolen godkänner med röstsiffrorna 5–4 Trumps inreseförbud (se September och December 2017) för personer från fem övervägande muslimska länder (Iran, Jemen, Libyen, Somalia och Syrien) samt från Nordkorea och Venezuela. Tchad som tidigare fanns med på listan ströks i april. Domarmajoriteten godtar argumentet att förbudet behövs för den nationella säkerheten, medan de domare som röstade mot anser att förbudet strider mot religionsfriheten eftersom Trump först förespråkade ett förbud för alla muslimer. Domstolens besked mottas med jubel av Trump som kallar det en stor seger för nationen och konstitutionen. 

    • Trump byter fot om kritiserad migrantpolitik

      Efter omfattande kritik backar president Trump om en kontroversiell policy som har lett till att över 2 300 barn sedan början av maj har skilts från sina föräldrar vid gränsen mot Mexiko. Föräldrarna som försökt ta sig in i USA har gripits medan barnen omhändertagits. Bilder av även helt små barn i interneringscenter har kablats ut över världen. Hanteringen kallas både grym och omoralisk, även av republikaner. Vita huset har först försvarat sig med att lagen gäller och Trump har hävdat att det är Demokraternas fel. Enligt det nya presidentdekretet ska nu föräldrar och barn sättas i förvar tillsammans. Oklarhet råder om vad som händer med de barn som redan har omhändertagits separat – och i slutet av augusti rapporteras fortfarande 500 över barn vara skilda från sina föräldrar.

    • USA lämnar FN:s människorättsråd

      Regeringen meddelar att USA lämnar FN:s människorättsråd (UNHRC) och anklagar det för hyckleri och politisk partiskhet. Rådet kritiseras bland annat för att driva en ständig kampanj mot Israel, samtidigt som flera länder är medlemmar som kränker mänskliga rättigheter. UNHRC inrättades 2006 men USA anslöt sig inte förrän 2009, under Barack Obama.

    • Beslut om tullar på varor från Kina

      President Trump meddelar att tullar på 25 procent ska införas på över 1 000 varor från Kina, till ett värde av runt 50 miljarder dollar om året. Det rör sig främst om högteknologiska varor. De nya tullarna ska börja tillämpas i juli. Trump anklagar Kina för stöld av teknik och immaterialrättsliga tillgångar som patent och varumärken. Kina svarar snabbt med att  meddela att tullar ska införas på amerikanska varor till ungefär samma värde. Några dagar senare hotar Trump med att i så fall lägga till ytterligare tullar till ett värde av 200 miljarder dollar, vilket skulle innebära en rejäl upptrappning.

    • Historiskt toppmöte med Nordkoreas ledare

      President Trump som rest direkt till Singapore från G7-toppmötet i Kanada blir den första sittande amerikanska presidenten som träffar en nordkoreansk ledare. Trump och Kim Jong-Un för samtal på ett lyxhotell och undertecknar därefter ett dokument enligt vilket Nordkorea ska arbeta för ”fullständig nukleär nedrustning” på Koreahalvön och för att bygga ”varaktig och stabil fred”. Trump säger att de båda ledarna skapat ”ett särskilt band” sig emellan. I en presskonferens efter mötet uppger Trump överraskande att USA ska upphöra med de gemensamma militärövningar med Sydkorea som brukar hållas årligen.

    • Trump i konflikt med övriga G7

      Under ett två dagar långt toppmöte i Kanada mellan G7-ländernas ledare står Trump i tydlig motsatsställning mot de övriga sex stormakterna. Det gäller främst i frihandelsfrågan där de andra protesterar mot USA:s nya tullhinder och planerar motåtgärder, med risk för ett upptrappat handelskrig. Trots motsättningarna avslutas mötet med en gemensam kommuniké. Men Trump ändrar sig strax efteråt och drar i ett Twitterinlägg tillbaka sin underskrift. Han anklagar i det särskilt Kanadas premiärminister Justin Trudeau för att vara ”lögnaktig och ”svag” på grund av uttalanden på en presskonferens. Övriga G7-ledare uttrycker bestörtning över Trumps agerande.

    • Handelskrig hotar när tullavgifter införs

      Stål- och aluminiumtullar som USA tidigare aviserat träder i kraft. Förhandlingar med EU samt Kanada och Mexiko – traditionellt allierade med USA – har pågått sedan president Trump i mars presenterade planer på att införa tullavgifter på 25 respektive 10 procent på stål och aluminium. Samtalen har inte lett någon vart och nu är tullarna ett faktum. Trump anger nationell säkerhet som skäl, men från EU-håll hävdas det att tullarna som inför strider mot WTO:s regler. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström kallar det en ”politisk förolämpning”. Ett handelskrig befaras nu då drabbade parter planerar motåtgärder.

    • Maj

    • Trump blåser av Nordkoreamöte – nästan

      President Trump ställer in det möte med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un som planerats under våren (se 9 mars). Beskedet kommer efter ett uttalande från Pyongyang som Trump beskriver som ”öppet fientligt”. Dagen efter beskedet säger Trump att mötet kanske ändå kommer att äga rum och förberedande samtal fortsätter mellan amerikanska och nordkoreanska företrädare.

    • Handelskrig med Kina hejdas

      USA och Kina avstår tills vidare från att höja tullar sinsemellan efter att ha ingått en överenskommelse ingåtts (se även 22 mars). Få detaljer offentliggörs men enligt uppgörelsen ska Kina köpa mer varor och tjänster från USA, för att jämna ut handelsbalansen mellan länderna. Handelsminister Steve Mnuchin säger att USA kommer att införa tullar till ett värde av 150 miljarder dollar om inte Kina lever upp till överenskommelsen.

    • Ännu en skolskjutning

      Tio personer dör när en 17-åring öppnar eld i Santa Fe, utanför Houston i Texas. Offren är åtta elever, samtliga tonåringar, samt två lärare. Gärningsmannen grips av polis. Skottlossning har förekommit drygt 20 gånger i USA under innevarande år, med sammanlagt 39 dödsoffer som följd.

    • Ambassaden i Jerusalem invigs

      President Trumps dotter Ivanka och hennes make, presidentrådgivaren Jared Kushner, samt utrikesminister Mike Pompeo närvarar när USA officiellt inviger sin ambassad i Jerusalem (se 6 december 2017). Samtidigt pågår omfattande protester bland palestinier som motsätter sig flytten, främst vid gränsen mellan Israel och Gazaremsan. Över 50 palestiner dödas i våldsamheter och 2 700 skadas.

    • USA lämnar Iranavtalet

      President Trump meddelar i ett tal att USA drar sig ur uppgörelsen om Irans kärnenergiprogram från 2015. Trump som anger USA:s säkerhet som skäl har upprepade gånger underkänt det avtal som efter flera års förhandlingar ingicks mellan Iran å ena sidan och USA, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och Tyskland å den andra. USA ska återinföra hårda sanktioner mot Iran och Trump säger att andra länder som ”hjälper Iran” också riskerar sanktioner. Beskedet är väntat men möts med skarp kritik från de övriga parterna i avtalet. Trump får dock starkt stöd från Israel och Saudiarabien.

    • ”Trump ersatte utlägg till porrstjärna”

      Den förre New York-borgmästaren Rudy Giuliani, nu en av Trumps advokater, bekräftar att presidenten ersatt advokaten Michael Cohen för de 130 000 dollar denne lagt ut (se 26 mars 2018). Giuliani som uttalar sig i en TV-intervju med Fox News betonar att transaktionen var laglig eftersom det inte rörde sig om kampanjpengar. Trump som tidigare förnekat all kännedom om betalningen tillstod i förra veckan att ”en uppgörelse” ingåtts med Daniels. Cohen är under utredning av FBI och justitiedepartementet som i april genomförde en razzia mot hans hem, kontor och hotellrum. Ett par dagar efter uttalandet om de 130 000 dollarna uppger Giuliani att Cohen inte längre är en av Trumps advokater.

    • April

    • CIA-chefen i Nordkorea

      CIA-chefen Mike Pompeo var enligt uppgifter i amerikanska medier i Nordkorea under påsken och träffade där ledaren Kim Jong-Un. Mötet ska ha varit en förberedelse inför det planerade mötet mellan Trump och Kim (se 9 mars 2018). Pompeo, som har nominerats till utrikesministerposten, är den högst uppsatta företrädaren för USA som träffat en nordkoreansk ledare sedan 2000. Då träffade dåvarande utrikesminister Madeleine Albright Kim Jong-Il, far till Nordkoreas nuvarande ledare.

    • Flyganfall i Syrien

      Tillsammans med Frankrike och Storbritannien anfaller USA tre strategiska platser i Syrien med ett 100-tal robotar. Målen är kopplade till Syriens kemvapenprogram. Trump har förvarnat om angreppet alltsedan rapporten kom om en ny kemvapenattack, mot staden Duma den 6 april. Han har anklagat Ryssland för att stödja Syriens president Bashar al-Assad som han kallat ”ett djur” och sagt att det blir ”ett högt pris att betala”. Ryssland anklagar USA för att bryta mot FN:s stadgar.

    • Nationalgardet sätts in vid gränsen

      Texas blir först med att skicka nationalgardet till gränsen mot Mexiko, sedan president Trump sagt att upp till 4 000 nationalgardister ska bevaka gränsen till dess att en mur byggs. Kalifornien, Arizona och New Mexico förväntas också bidra. Trump har under en rad dagar rasat via Twitter om migrationen och hotat Mexiko med att helt slopa frihandelsavtalet Nafta.

    • Mars

    • Veteranminister avskedad

      Ministern med ansvar för militärveteraner, David Shulkin, får sparken sedan han anklagats för att han slösat med skattebetalarnas pengar under en semesterresa. Shulkin har kritiserat Trump för planer på att privatisera sjukvården för ex-militärer, det största enskilda sjukvårdssystemet i USA (Veterans Health Administration, VHA). Trump nominerar Vita husets läkare Ronny Jackson till ny veteranminister, men han drar sig senare ur processen efter anklagelser om att han uppträtt berusad på jobbet och delat ut recepbelagda läkemedel på lösa grunder.

    • 60 ryska diplomater utvisas

      USA utvisar 60 ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Ett 20-tal andra länder, främst i EU, utvisar också diplomater, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater. Moskva förnekar all inblandning och svarar några dagar senare med att utvisa 60 amerikanska diplomater.

    • Vita huset avfärdar porrstjärnas anklagelser

      Vita huset tillbakavisar uppgifter om ett förhållande som porrfilmstjärnan Stephanie Clifford säger sig ha haft med Trump 2006. Tillbakavisandet är en reaktion på en uppmärksammad TV-intervju med Clifford, som går under namnet Stormy Daniels. Trump själv har inte kommenterat uppgifterna. Clifford uppger hon har hotats och har sagt att hon fått 130 000 dollar för att hålla tyst om affären, strax före valet 2016. Presidentens personliga advokat Michael Cohen har uppgivit att han betalat just 130 000 dollar ur egen ficka, oklart varför. Clifford har stämt Trump för att få sekretessavtalet ogiltigförklarat och utvidgar nu stämningen till att också omfatta advokat Cohen som anklagas för förtal. En tidigare Playboy-modell, Karen McDougal, har också stämt presidenten för att slippa ur en uppgörelse från 2016 om att inte tala om en tidigare affär med Trump.

    • Massprotest mot vapenlagarna

      Hundratusentals människor deltar i demonstrationer i över 800 städer i USA, med krav på skärpta vapenlagar. Initiativet till protesten har tagits av skolungdomar vid skolan i Parkland i Florida där en skolskjutning ägde rum i februari. Bara i Washington D C uppges över 800 000 demonstrera. Efter massakern i Florida har många företag sagt upp samarbetsavtal med den inflytelserika vapenlobbyn NRA.

    • Slutgiltig budget antas

      Senaten godkänner en budget på 1 300 miljarder dollar för resten av budgetåret. Representanthuset har redan godkänt paketet som det över 2 000 sidor långa lagpaketet som nu bara behöver presidentens underskrift för att gälla. En del republikaner motsätter sig budgeten eftersom den innebär stora utgiftsökningar – stick i stäv med den konservativa grundtanken att statens åtagande bör bantas. Budgeten gäller för resten av budgetåret, till sista september, och innebär att hotet om en nedstängning av statsapparaten avvärjs när den väl undertecknats.

    • Säkerhetschefen byts ut

      Trump meddelar säkerhetsrådgivaren H R McMaster ersätts av den förre FN-ambassadören John Bolton från den 9 april. Bolton är känd som hök och har uttalat stöd för anfall mot både Nordkorea och Iran. Spekulationer om bytet på posten som chef för säkerhetsrådet NSA har förekommit i flera veckor. Trumps personlige advokat John Dowd, som företrätt presidenten i samband med ryssutredningen, har också just meddelat att han hoppar av sitt uppdrag.

    • Kritik mot Putingratulation

      President Trump gratulerar sin ryske kollega Vladimir Putin som just blivit omvald – trots att hans säkerhetsrådgivare tydligt avrått honom från det. Trump avstår också från att ta upp frågan om den ex-spion som utsatts för nervgift i Storbritannien, ett mordförsök som både USA:s och Storbritanniens regeringar anklagar Moskva för att ligga bakom. Trump kritiseras av bland andra den republikanske senatorn John McCain som twittrar att ”en amerikansk president leder inte den fria världen genom att gratulera diktatorer för att de vinner bluffval”.

    • Påverkansoperation via Facebook i valet

      En skandal växer sedan det avslöjats att det brittiska analysföretaget Cambridge Analytica sålt personuppgifter om 50 miljoner Facebookanvändare till Trumpmedarbetare 2014. Uppgifterna ska ha samlats in under falsk förespegling, och använts för riktade politiska budskap som kan ha påverkat valutgången 2016. Facebook bryter samarbetet och säger sig ha utsatts för bedrägeri, men kritiken mot mediejätten växer. Cambridge Analytica grundades av republikaner, däribland Steve Bannon som senare blev Trumps chefsstrateg.

    • Vice FBI-chef sparkas

      Biträdande FBI-chef Andrew McCabe får sparken och anklagas för att vara oärlig och för att ha läckt uppgifter till medier. McCabe har varit i konflikt med president Trump och uppges ha lämnat pm till Muellers utredning, rörande konversationer med presidenten. Det spekuleras i om pm:en kan visa på att Trump försökt hindra rättvisan. Dagarna efter avskedandet trappar Trump upp sin kritik mot McCabe, Comey och Mueller – i en Twitterstorm anklagar presidenten dem för lögner och han kallar återigen Muellers utredning för en ”häxjakt”. De hårda utfallen föranleder flera republikaner att varna Trump för att försöka sparka Mueller.

    • Sanktioner mot 19 ryssar

      USA inför sanktioner mot 19 ryska medborgare som anklagas för inblandning i valet 2016 samt för cyberattacker. Bland de utpekade ingår samtliga 13 individer som justitiedepartementets särskilda åklagare Robert Mueller väckte åtal mot i februari. Beslutet om sanktionerna meddelas av finansminister Steve Mnuchin som säger att de riktas mot ”pågående skändliga attacker” från rysk sida. Fem institutioner omfattas också av sanktionerna, däribland den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, liksom trollfabriken Internet Resarch Agency som också nämndes i Muellers åtal. Sanktionerna innebär en frysning av eventuella tillgångar i USA och ett förbud för amerikanska medborgare att göra affärer med de utpekade.

    • Republikanskt bakslag i fyllnadsval

      Det blir närmast oavgjort när ett fyllnadsval hålls i Pennsylvania till det federala representanthuset, vilket innebär ett svidande nederlag för Republikanerna som normalt är mycket starka i det aktuella distriktet. Demokraternas kandidat Conor Lamb segrar med bara några hundra av cirka 200 000 röster. Lamb får dock bara sitta en kort tid då valdistrikten i Pennsylvania har ritats om inför höstens mellanårsval. Platsen blev ledig sedan den sittande republikanen avgått i oktober 2017, efter en sexskandal.

    • Utrikesminister Tillerson sparkad

      President Trump avskedar utrikesminister Rex Tillerson via Twitter och nominerar CIA-chefen Mike Pompeo till ny utrikesminister. Det har länge spekulerats om att Tillerson skulle få gå. Som skäl anger Trump att han och Tillerson har olika "kemi". Trump nominerar Gina Haspel som ny CIA-chef. Haspel har varit omstridd på grund av tortyr av fångar som förekom under hennes tid som CIA-chef i Thailand. Både Pompeo och Haspel godkänns senare.

    • Underrättelseutskott ser inget ryssinflytande

      Den republikanska majoriteten i representanthusets underrättelseutskott säger sig inte ha hittat några bevis som pekar på samröre mellan Trumps valkampanj och ryska regeringsföreträdare. Slutsatsen är att Rysslands blandade sig i valet, men utan att det skedde till Trumps fördel. Utskottets demokrater motsätter sig slutsatsen och anklagar republikanerna för att skydda presidenten istället för att skydda nationen. Utskottets slutsats går stick i stäv mot den som underrättelsetjänsterna dragit och också mot den särskilde åklagaren Muellers utredning.

    • Trump ska möta Nordkoreas ledare

      Den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un bjuder in Trump till ett möte, och Trump tackar ja. Beskedet ges av sydkoreanska regeringsföreträdare som överlämnat ett meddelande till presidenten i Vita huset, ett par dagar efter ett möte på hög nivå mellan Nord- och Sydkorea. Den nordkoreanske diktatorn uppges nu vara beredd att arbeta för att Koreahalvön blir kärnvapenfri, och ska ha lovat att upphöra med kärnvapen- och robottester.

    • Ännu en rådgivare lämnar Vita huset

      Presidentens ledande ekonomiska rådgivare Gary Cohn meddelar att han tänker avgå. Han anger inget skäl men Cohn har varit mycket kritisk till förslag som Trump presenterat om att införa stål- och aluminiumtullar. Presidenten har föreslagit tullar på 25 respektive 10 procent, även mot allierade som Kanada, Mexiko och EU. Stål och aluminium utgör 2 procent av USA:s import, så det handlar om stora volymer. Beskedet har lett till fallande aktiekurser och bestörtning även bland republikaner.

    • Februari

    • Kommunikationschef avgår

      Hope Hicks som är president Trumps kommunikationschef meddelar att hon ska avgå. Hicks ses som en av Trumps närmaste medarbetare och har arbetat för honom längre än någon annan i Vita huset. Hon tog över som kommunikationschef efter Anthony Scaramucci (se Juli 2017). Dessförinnan var hon "strategisk kommunikationschef", en post som inrättats särskilt för henne.

    • Trumps svärson fråntas säkerhetsklassning

      President Trumps svärson och rådgivare Jared Kushner fråntas rätten att ta del av de mest topphemliga handlingarna i Vita huset. Hans placering i den högsta säkerhetsklassen har varit provisorisk. Det gäller också andra Vita huset-medarbetare som nu inte heller kommer att få tillgång till de hemligaste underrättelserapporterna. Kushner har i uppgift att hantera relationerna med Mexiko och fredsprocessen i Mellanöstern. Amerikanska medier rapporterar att fyra länder har försökt påverka Kushner och dra fördelar av hans affärsverksamhet. Det rör sig om Förenade arabemiraten, Kina, Israel och Mexiko.

    • Ryssar åtalas för inblandning i valet

      Tretton ryska medborgare och tre ryska företag åtalas för att under falska identiteter har försökt stärka Trumps chanser i valet 2016. Åtalet är det första som åklagaren Robert Mueller väcker som gäller direkt inblandning i valet. Enligt åtalet har ryssarna utgivit sig för att vara amerikaner och ofta företrätt gräsrotsrörelser när de agerat via Facebook och Instagram, köpt digital reklam och spridit falska uppgifter. Tolv av de åtalade ska ha arbetat i en trollfabrik kallad Internet Research Agency, som ägnat sig åt ett informationskrig mot USA med hjälp av hundratals falska konton på sociala medier. Trump kritiserar åtalet och fortsätter att förneka allt ryskt samarbete. Hans säkerhetsrådgivare H R McMaster säger däremot vid en säkerhetskonferens i Tyskland att bevisen för Rysslands inblandning i valet är obestridliga. 

    • 17 döda i skolskjutning i Florida

      Sjutton personer skjuts ihjäl vid en gymnasieskola i Parkland i Florida. Polisen griper den 19-årige förövaren, en tidigare elev som stängts av från skolan av disciplinskäl. Skolskjutningen beskrivs som den värsta sedan den vid lågstadieskolan Sandy Hook i Connecticut (se December 2012) och väcker återigen liv i debatten om vapenlagarna.

    • Ny kort nedstängning av statsapparaten

      Statsapparaten stängs ned för andra gången på kort tid (se 22 januari) sedan kongressen återigen misslyckats med att nå en budgetuppgörelse i tid. Den här gången röstar först senaten och sedan representanthuset för en uppgörelse bara några timmar efter deadline, så att nedstängningen inte hinner få någon praktiskt betydelse. Uppgörelsen omfattar utgifter på cirka 300 miljarder dollar på två år, varav över hälften till militären. Kritiker menar att ett resultat blir en kraftig skuldökning. 

    • FBI i konflikt med Vita huset om hemligt pm

      President Trump ger klartecken till att offentliggöra ett hemligstämplat kongress-pm från representanthusets underrättelseutskott, trots att den federala polisen FBI uppmanar honom att låta bli. FBI anser att urvalet av information i det korta dokumentet är "gravt" missvisande. Pm:et handlar om utredningen av Rysslands inblandning i valet. Trump säger att det "helt friar" honom från misstankar, en tolkning som inte delas av alla. Också justitiedepartementet har motsatt sig att det offentliggörs. Demokraterna som hävdar att dokumentet utgör ett försök att misskreditera Rysslandsutredningen sätter ihop ett eget pm för att ge bakgrund och klargöra sin syn på saken. Underrättelseutskottet röstar för att även demokraternas pm ska offenliggöras. Men den 7 februari stoppas det av Trump med hänvisning till underrättelseverksamhetens säkerhet.

    • Januari

    • Utredning om valfusk läggs ned

      President Trump lägger ned en kommission som han själv tillsatte i maj och som skulle utreda valfusk 2016. Som motiv anges att flera delstater nekat till att lämna ut efterfrågade uppgifter, och att Vita huset inte vill slösa på skattebetalarnas pengar. Trump har hävdat att upp till 5 miljoner röster lades illegalt på Hillary Clinton men inga bevis har presenterats för påståendet.

    • Justitieministern i ryssförhör

      Justitiedepartementet bekräftar uppgifter om att justitieminister Jeff Sessions har frågats ut av den särskilde åklagaren Robert Mueller som utreder Trumpkampanjens kopplingar till Ryssland. Sessions är såvitt känt den första regeringsmedlemmen som förhörts av Mueller. Åklagaren ska också förhört ha James Comey, den tidigare FBI-chefen som Trump sparkade i maj. Mueller rapporteras också vilja förhöra Trump själv inom kort.

    • Skyddstullar på tvättmaskiner och solpaneler

      Vita huset meddelar att tull ska införas på tvättmaskiner (20 procent) och solpaneler (30 procent), i det första större handelspolitiska utspelet sedan USA drog sig ur TPP och inledde omförhandlingar av Nafta (se Januari och Augusti 2017). Syftet är att sätta ”Amerika först” och skydda inhemska tillverkare från utländsk konkurrens. Åtgärderna slår särskilt mot Kina och Sydkorea, som är stora exportörer av solpaneler respektive tvättmaskiner. Båda länder är snabba att kritisera beslutet.

    • Statsapparaten öppnas efter kort nedstängning

      Kongressens båda kamrar enas på övertid om en tillfällig finansiering av statens utgifter, den fjärde kortsiktiga uppgörelsen sedan budgetårets början i oktober. Den här gången passeras deadline med tre dygn och vissa federala verksamheter börjar stängas ned innan en kompromiss nås (jämför Oktober 2013). Demokraterna som krävt en lösning för de ungdomar som omfattas av migrantprogrammet Daca (se September 2017) går med på att frågan nu ska debatteras längre fram. Den tillfälliga budgeten räcker till den 8 februari.

    • ”Ryssland och Kina största säkerhetshotet”

      Försvarsminister James Mattis säger att ”revisioniststater” som Kina och Ryssland utgör det största hotet mot USA:s säkerhet, inte terrorism. Mattis som talar vid ett universitet uppmanar kongressen att ge militären mer pengar. Det är första gången som en företrädare för Trumpadministrationen definierar säkerhetsprioriteringar. Under Obama identifierades militanta islamistgrupper som det största säkerhetshotet mot landet.

    • Strypt bidrag till palestinierna

      USA håller inne med mer än hälften av en väntad utbetalning till FN:s flyktingorgan för palestinierna, UNRWA. Beskedet kommer ett par dagar efter det att den palestinske presidenten Mahmud Abas i ett tal rasat mot Trump, kallat hans Mellanösterpolitik ”århundradets örfil” och sagt att han inte accepterar någon amerikansk fredsplan – allt en reaktion på att Trump erkänt Jerusalem som Israels huvudstad. Trump  har sagt att USA kan komma att dra ned på finansieringen till palestinierna om de inte samarbetar i fredsprocessen med Israel. USA står normalt för nästan 30 procent av UNRWA:s budget.

    • Iranavtalet består så länge, nya sanktioner

      Trump meddelar att USA avstår från att riva upp avtalet om Irans kärnenergiprogram ”för sista gången”, och ger parterna ytterligare fyra månader att omförhandla villkoren. Samtidigt inför USA nya sanktioner mot 14 individer och organisationer i Iran, på grund av regimens hantering av en protestvåg där.

    • Domstol slår ned på valmanipulering

      En federal domstol beordrar för första gången en delstat att rita om sina valdistrikt då den existerande indelningen gjorts utifrån partipolitiska hänsyn (ett fenomen kallat gerrymandering). Domen avser Republikanerna som styr North Carolina och som 2016 uttryckligen ansträngt sig för att göra indelningen fördelaktig för partiet. Tidigare domslut i fråga om valdistrikt har rört rasdiskriminering.

    • Trump rasar mot omstridd bok

      En uppmärksammad bok kommer ut några dagar i förtid sedan presidentens advokater förgäves försökt stoppa utgivningen. Michael Wolff, författare till boken Fire and Fury: Inside the Trump White House, säger att han har intervjuat 200 personer och att ”100 procent” av alla kring Trump ifrågasätter hans mentala kapacitet. Utdrag ur boken har publicerats i förväg med bland annat uttalanden av Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon som kallar det ”opatriotiskt” och ”landsförräderi” när presidentsonen Donald Trump Jr, svärsonen Jared Kushner och dåvarande kampanjchefen Paul Manafort träffade en rysk advokat med kopplingar till Kreml sommaren 2016. Bannon uttalar sig också förklenande om flera av Trumps familjemedlemmar. Trump säger att Bannon förlorat förståndet och hotar honom med rättsliga efterräkningar.

  • 2017

    • December

    • Omfattande skattereform godkänns

      Republikanerna i kongressen röstar igenom ett lagpaket med skattereformer som är de mest omfattande på över 30 år. Paketet betraktas som Trumps första stora politiska framgång. Inga demokrater stödjer förslaget. Ändringarna gynnar främst företag och höginkomsttagare. Det innehåller bland annat en sänkning av bolagsskatten från 35 till 21 procent. Inkomstskatterna sänks för flertalet under de närmaste åren men därefter försvinner avdragsmöjligheter för många främst i de lägre inkomstskikten. Därför beräknas hälften av löntagarna ha högre skatt än idag år 2027. I skatteomläggningen ingår också att obligatoriet i Obamacare tas bort – alltså straffavgiften för personer utan sjukförsäkring. Kritiker tror att reformerna kan leda till att budgetunderskottet ökar med upp till 1,5 biljoner dollar på tio år. Förespråkarna säger att reformerna kommer att finansiera sig själva och leda till ökad tillväxt, fler jobb och högre löner. USA:s budget har inte varit balanserad sedan 2001 och statsskulden har legat över 100 procent av BNP sedan 2012.

    • Nätneutraliteten luckras upp

      Kommunikationsmyndigheten FCC röstar för att slopa nätneutraliteten, som innebär att internetleverantörer måste behandla alla aktörer lika och erbjuda samma hastigheter oavsett avsändare och innehåll. Beslutet är omstritt. Följden kan enligt kritiker bli att stora bolag köper sig förtur och slår ut mindre aktörer. Nätneutraliteten blev lag under president Obama.

    • Oväntad seger för Demokraterna i fyllnadsval till senaten

      Metoo-rörelsen får fortsatt genomslag då Demokraterna vinner ett uppmärksammat fyllnadsval i Alabama. Valutgången beskrivs som ett allvarligt bakslag för president Trump och Republikanerna, vars majoritet i den federala senaten nu minskar till 51–49. Republikanernas kandidat Roy Moore anklagades under valrörelsen för att i yngre år ha förgripit sig på tonåringar, inklusive en flicka som bara var 14 år. Många har avvisat anklagelserna som politiskt motiverade och Trump har uppmanat till stöd för honom. Segraren Doug Jones blir nu den första demokratiska senatorn från Alabama på 25 år. Senatsplatsen gick i valet 2016 till Jeff Sessions, som sedan utsågs till justitieminister.

    • Metoo-rörelsen sätter spår i politiken

      Den rörelse som startade i USA under mottot "metoo" får effekter på högsta politiska nivå. Tre kvinnor som under valrörelsen offentligt anklagade Trump för sexuella trakasserier begär nu en utredning. De får stöd av 59 kvinnliga kongressledamöter kräver en utredning av anklagelser mot Trump från minst 17 kvinnor. Veckan innan har tre kongressledamöter avgått efter anklagelser om sexuella trakasserier: den demokratiske senatorn  Al Franken och ledamöterna i representanthuset John Conyers (demokrat) samt Trent Franks (republikan). Tidskriften Time har utsett metoo-rörelsen, eller ”The Silence Brekers” (de som bröt tystnaden), till Årets person. Metoo uppstod i oktober sedan flera kända skådespelerskor anklagat regissören Harvey Weinstein för allvarliga övergrepp. Rörelsen där kvinnor via sociala medier vittnar om sexuella övergrepp och trakasserier har fått stor internationell spridning.

    • Jerusalem erkänns som huvudstad

      Trump erkänner i enlighet med ett vallöfte Jerusalem som Israels huvudstad. Uppgiften om att ett erkännande var förestående har väckt starka känslor inte minst i arabvärlden. Även EU har uttryckt oro över planerna och Turkiet hotar att bryta sina förbindelser med Israel. Israel betraktar Jerusalem som sin huvudstad men inget annat land har erkänt det; samtliga ambassader finns i Tel Aviv. Beslutet fördöms ett par veckor senare av en stor majoritet i FN:s generalförsamling. Trots hot från Trump om repressalier röstar 128 länder mot erkännandet. USA, Israel och sju småstater röstar för det. Omröstningen får ingen konkret effekt.

    • HD ger tillfälligt klartecken för inreseförbud

      Högsta domstolen beslutar att det inreseförbud för invånare från sex huvudsakligen muslimska länder som infördes i oktober ska gälla, tills pågående juridiska prövningar i Kalifornien och Virginia har slutförts. Beskedet är en framgång för presidenten även om frågan inte är slutligt avgjord. I januari 2018 meddelar Högsta domstolen sin avsikt att själv pröva frågan; slutgiltigt besked väntas i juni.

    • Trump drar tillbaka naturskydd

      President Trump meddelar ett väntat beslut om att krympa två naturskyddade områden, så kallade nationalmonument, i Utah. Det ena av dem, Bear Ears, fick skydd så sent som 2016 av företrädaren Obama men minskas nu med närmare 85 procent. Det andra, Grand Staircase-Escalante, fick skydd 1996 men halveras nu. Ett nationalmonument kan utses av presidenten och har något lägre skydd än en nationalpark som måste godkännas av kongressen. Miljögrupper och företrädare för urfolk uppger att de tänker försöka stoppa ändringen i domstol.

    • Trump anklagas för hindrande av rättvisa

      Dagen efter Flynns erkännande twittrar Trump att han ”var tvungen att avskeda” denne, på grund av att han ljugit för FBI. Uttalandet väcker kritik och frågor om Trump därmed har gjort sig skyldig till hindrande av rättvisan. Om Trump visste att Flynn ljög så kan hans eget försök att lägga ned FBI:s utredning av Flynn innebära övergrepp i rättssak.

    • Nytt åtal i Rysslandsutredningen

      Trumps första säkerhetsrådgivare Michael Flynn (se 13 februari 2017) åtalas av den särskilda åklagaren Robert Mueller som utreder rysk inblandning i valet. Flynn har överlämnat sig själv till FBI och erkänner att han medvetet gjort falska uttalanden om sina kontakter med den ryska regeringen. Han är den fjärde personen som hittills åtalats i Muellers utredning (se 30 oktober 2017).

    • November

    • Trump twittrar islamofobiska videor

      President Trump får kritik från både republikaner och demokrater – och både hemma och i utlandet – sedan han via Twitter delat tre antimuslimska inlägg från en högerextrem brittisk grupp. Bland kritikerna finns den brittiska premiärministern Theresa May vilket föranleder Trump att slå tillbaka mot sin nära allierade. Fokusera inte på mig, fokusera på ”radikalislamistisk terrorism som sker i Storbritannien”, blir Trumps twittrade svar till May.

    • Nytt nordkoreanskt robottest följs av nya hot

      Efter två lugna månader provskjuter Nordkorea ännu en robot som uppges nå högre än någon tidigare och ha kapacitet att nå hela USA. Pyongyang säger sig ha uppnått målet med att bli en kärnvapenstat. Vid ett extrainkallat möte i FN:s säkerhetsråd upprepar FN-ambassadören Nikki Haley hot om att USA kommer att förgöra Nordkorea om det blir krig. USA uppmanar också alla länder att bryta alla förbindelser med Nordkorea, och Trump uppges ha bett Kina skära av oljeleveranserna till landet.

    • Trumps son hade kontakt med Wikileaks

      Donald Trump Jr offentliggör skriftlig konversation han haft med Wikileaks, sedan det rapporterats att han haft kontakt med sajten strax före presidentvalet 2016. I konversationen som omfattar september 2016 till juli 2017 efterfrågar Wikileaks samarbete och information. Trump Jr svarar bara vid tre tillfällen. Sajten som läcker hackade hemliga och privata dokument publicerade Hillary Clintons e-post i samband med valet (se December 2016).

    • Trump lovordar Kina

      Presidenten anslår en helt annan ton än tidigare mot Kina under sitt statsbesök och säger nu att han inte klandrar landet för att ”dra fördelar” av handelsöverskottet i förhållande till USA. Han lägger istället skulden på tidigare amerikanska regeringar. Trump uppmanar också sin kinesiske motpart Xi Jinping att ”arbeta mycket hårt” för att lösa problemen med Nordkorea.

    • Demokratiska framgångar i delstatsval

      Demokraternas kandidater vinner guvernörsvalen i Virginia och New Jersey, i framgångar som anses stärka partiet inför mellanårsvalet 2018. Partiet vinner också full kontroll över delstatskongresserna i New Jersey och Washington samt flera andra viktiga delstatskongressplatser, och New York Citys borgmästare Bill de Blasio blir omvald. Under året som gått sedan Trumps valseger har dock Republikanerna vunnit alla fyra fyllnadsval som hållits till det federala representanthuset.

    • Handelsministern har ryska affärsband

      Ett nytt avslöjande visar att handelsminister Wilbur Ross har ägarandelar i det ryska rederiet Navigator som gör miljonaffärer med det ryska olje- och gasbolaget Sibur. Bland huvudägarna av Sibur finns Putins svärson och oligarker som ingår i den ryska presidentens inre cirkel, och som är föremål för amerikanska sanktioner. Uppgifterna finns bland 13,4 miljoner finansdokument i huvudsak från den Bermudabaserade advokatbyrån Appleby, som offentliggörs i den så kallade paradisläckan via journalistnätverket ICIJ i över 60 länder. Wilbur Ross som är miljardär överlät stora delar av sitt ägande till stiftelser som kontrolleras av familjemedlemmar, innan han blev minister.

    • Trump inleder lång Asienresa

      President Trump inleder en rundtur i Asien med ett besök i Japan, där han träffar sin nära allierade Shinzo Abe. Resan går sedan till Sydkorea, Kina, Vietnam och Filippinerna.

    • Många döda i masskjutning i Texas

      En man skjuter ihjäl 26 personer och skadar ett 20-tal i en kyrka i den lilla orten Sutherlands Springs i Texas. Förövaren påträffas senare död i sin bil. Han hade avskedats från militären efter en misshandelsdom och hade före dådet varit i konflikt med sina tidigare svärföräldrar, som hade anknytning till kyrkan. President Trump säger i en kommentar från Japan att psykisk ohälsa är ett problem i USA, inte vapentillgången.

    • Oktober

    • Misstänkt terrordåd i New York

      Åtta personer dödas och elva skadas när en liten lastbil plöjer fram på en cykelbana på södra Manhattan. Föraren, som uppges vara en 29-årig invandrare från Uzbekistan, skottskadas och grips av polis. Myndigheterna kallar det en terrorattack, den dödligaste i staden sedan 11 september 2001.

    • Nätverkstjänster vittnar om rysk påverkan

      Facebook uppger att 126 miljoner amerikanska användare kan ha nåtts av runt 80 000 inlägg som gjordes av ett ryskt företag, under falsk förespegling. Inläggen som gjordes mellan juni 2015 och augusti 2017 sågs direkt av 29 miljoner amerikaner som sedan spred dem vidare. Flertalet inlägg hade omstridda sociala och politiska budskap, enligt Facebook. Nätverkstjänsten offentliggör siffran inför ett senatsutskott där företaget tillsammans med Twitter och Google ska vittna om ryskt inflytande. Facebook säger sig också ha stängt 170 Instagram-konton som skickat runt 120 000 meddelanden. Google avslöjar att ryska ”troll” lagt upp mer än 1 000 politiska videor på Youtube, men att de inte fått många tittare. Twitter säger sig ha stängt ned 2 752 konton som skapats av ett Rysslandsbaserat företag. Runt 131 000 meddelandena gick ut från de kontona mellan september och november 2016.

    • Första åtalen i Rysslandsutredningen

      Paul Manafort, Trumps kampanjledare sommaren 2016, och hans affärspartner Richard Gates överlämnar sig till federala myndigheter som utreder de påstådda Rysslandskopplingarna. Åtalen i tolv punkter mot Manafort och Gates gäller bland annat penningtvätt och hemligt lobbyingarbete för utländsk makt; de två ska från 2006 ha fått miljonbelopp från Ukrainas regering. Den särskilde utredaren Robert Mueller avslöjar samtidigt att den tidigare Trumprådgivaren George Papadopoulos gripits redan i juli och i början av oktober erkänt sig skyldig till att ha ljugit för FBI om kontakter med ryska regeringsföreträdare under valrörelsen. Ryssarna ska ha erbjudit e-postmeddelanden som hackats från Clintons kampanj. Trump fortsätter att förneka alla band mellan hans medarbetare och ryssar och far i Twittermeddelanden istället ut i anklagelser mot Hillary Clinton och Demokraterna.

    • Trump i konflikt med republikaner

      Den republikanske senatorn Jeff Flake går till hård attack mot Trump och säger att ”hänsynslöst, skandalöst och ovärdigt beteende” i USA:s regering utgör ett hot mot demokratin. Flake, som är senator från Arizona, tar avstånd från det rådande klimatet i republikanska partiet och säger att han inte kommer att söka omval 2018. Bob Corker, republikansk senator från Tennessee, har också kallat Trump ett hot mot landet och sagt att han inte ställer upp till omval. Trump har gått till hård motattack mot båda senatorer, till stor del via Twitter.

    • Nya försök att bli av med ”Obamacare”

      Efter de misslyckade försöken i kongressen att ersätta Obamacare inleder Vita huset en ny strategi. Trump undertecknar ett presidentdekret som gör det möjligt för småföretagare att gå samman och köpa försäkringar, bland annat via intresseorganisationer, utanför "Obamacares" regelverk. Kort därefter meddelas att subventioner som går till försäkringsbolag som riktar sig till låginkomsttagare kommer att tas bort. Högt uppsatta demokrater kritiserar åtgärderna och menar att borttagande av subventionerna kommer att skada de fattigaste invånarna i landet. 

    • Kongressen får besluta om Iranavtal

      En del bedömare har befarat att Trump ska besluta om att skrota avtalet med Iran när han presenterar en ny Iranstrategi. Eftersom Trump den här gången inte försäkrar att Iran följer avtalet, något som han ska göra inför kongressen var 90:e dag, innebär det att kongressen inom 60 dagar måste ta ställning till om avtalet ska upphävas och sanktioner återinföras. Trump säger i sitt tal till kongressen att Iran är en ”fanatisk regim” som finansierar terrorism. 

    • 30-tal döda i skogsbränder i Kalifornien

      Över 22 bränder härjar i delstatens norra delar, bland annat i vindistrikten. Över 3 500 hus har förstörts och fler än 25 000 människor har fått evakueras. Bränderna är de värsta i Kalifornien sedan 1930-talet.

    • USA lämnar Unesco

      Skälet till beslutet är enligt regeringen att Unesco är ”anti-israeliskt”. När Palestina beviljades medlemskap i Unesco 2011 slutade USA att ge pengar till organisationen. Enligt USA har FN-organet i olika resolutioner ”förnekat judiska kopplingar till heliga platser” och ett Unesco-beslut i somras om att göra Hebron till ett palestinskt världsarv ska ha blivit droppen som fick bägaren att rinna över. Efter årsskiftet upphör USA:s medlemskap, men regeringen kommer istället att ansöka om observatörsstatus.

    • Nära 60 döda i masskjutning i Las Vegas

      En gärningsman skjuter ihjäl 58 deltagare i en musikfestival från ett hotellrum på 32:a våningen. Gärningsmannen, en 64-åring som är bosatt i Las Vegas, begår självmord efter dådet. Hans motiv för är oklart. Antalet dödsoffer är högre än i någon tidigare masskjutning i USA. Över 500 människor skadas.

    • September

    • Ambassadpersonal i Kuba skickas hem

      Anställda vid USA:s ambassad i Havanna har drabbats av hörselproblem, yrsel, huvudvärk, trötthet, sömnsvårigheter med mera. Problemen tros bero på att personalen utsätts för någon form av ohörbart ljud antingen nära ambassaden eller utanför deras bostäder i den kubanska huvudstaden. Hälften av personalen vid ambassaden dras nu tillbaka av den amerikanska regeringen. Det är oklart om problemen är ett medvetet angrepp eller en olyckshändelse och det är inte heller klart om den kubanska regeringen ligger bakom.  

    • Nytt försök att riva upp Obamacare misslyckas

      Tre republikaner i senaten väljer att inte sluta upp bakom partigruppens lagförslag som ska ersätta president Obamas sjukförsäkringslag (se Juli), trots vädjanden från president Trump.  Eftersom det inte finns tillräckligt med stöd i senaten för att förslaget ska kunna gå igenom dras det tillbaka av republikanerna. Förslaget har bland annat kritiserats  för att det inte innehåller en kalkyl över kostnader och inte heller en beräkning över hur vanliga människor skulle påverkas.  

    • Nytt inreseförbud införs

      När ett tidigare inreseförbud löper ut (se Mars 2017) inför Trump ett nytt förbud. Nu har Sudan strukits från listan medan Tchad har tillkommit. Dessutom har Nordkorea lagts till liksom vissa individer i Venezuela. Nytt är också att förbudet gäller utan bortre gräns: de tidigare två förbuden som Vita huset har lagt fram har gällt i 90 dagar. Invånare i de utpekade länderna nekas inresa i USA med hänvisning till amerikansk nationell säkerhet. Förbudet gällande de muslimska länderna stoppas precis innan det ska träda i kraft, i mitten av oktober, av en federal domare.

    • Nya sanktioner mot Nordkorea

      President Trump undertecknar en presidentorder om utökade sanktioner mot Nordkorea efter provsprängningen i början av månaden.  USA straffar redan utländska företag som stöder Nordkoreas militära verksamhet, men nu ska alla företag som har affärsförbindelser med Nordkorea förbjudas att ha verksamhet i USA. En vecka tidigare har FN:s säkerhetsråd enhälligt röstat för ett amerikanskt förslag om nya hårda sanktioner som bland annat innebär att Nordkoreas import av olja begränsas och att exporten av textilier förbjuds.

    • Trump hotar Nordkorea i FN-tal

      Donald Trumps första tal inför FN:s generalförsamling är starkt nationalistiskt: USA:s intressen går före att garantera stabilitet och fred i världen. Trump varnar samtidigt den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un, som han kallar ”Rocket Man”, för att Nordkorea kan ”totalt förstöras” om provokationerna fortsätter. Han antyder även att han är beredd att slopa kärnkraftsavtalet med ”den mordiska regimen i Iran”.

    • Orkan orsakar humanitär kris i Puerto Rico

      Orkanen Maria drar fram över Puerto Rico, bara ett par veckor efter orkanen Irma som redan orsakat stor förödelse. Maria beskrivs som den värsta tropiska cyklonen i världen under året, och den tionde värsta som någonsin uppmätts i Atlanten. Ovädret leder till att strömförsörjningen på ön slås ut. President Donald Trump kritiseras för att negligera situationen och guvernören i Puerto Rico varnar för ”en humanitär kris”. Från början rapporteras endast 64 döda, men efter hand stiger dödstalet som en följd av bristfällig sjukvård och avsaknad av elektricitet och rent vatten. Småningom accepterar guvernören en rapport från George Washington University som funnit att orkanen orsakade 2 975 dödsfall fram till februari 2018. Det innebär att Maria krävde betydligt fler offer än Katrina som slog till mot främst New Orleans i augusti 2005 (och krävde mellan 1 200 och 1 800 liv).

    • Trump river upp migrantprogram för unga

      President Trump beslutar att migrantprogrammet Daca (Deferred Action for Childhood Arrivals), som infördes av Obama 2012, ska avskaffas. Det har givit papperslösa migranter som kom till USA innan de fyllt 16 år laglig rätt att stanna i landet. Programmet omfattas idag av upp till 800 000 personer, kallade "dreamers" (drömmare) efter namnet på ett tidigare lagförslag. Trump ger kongressen fram till mars för att lägga fram ett förslag om hur de berörda ska hanteras. Beslutet om att slopa Daca väcker stark kritik och leder till att regeringen stäms av ett antal delstater som hävdar att det strider mot författningen. I januari 2018 beordrar en federal domare regeringen att behålla programmet till dess att rättsprocesserna slutförs. Resultatet blir en långdragen politisk kamp kring Daca.

    • Nya hot när Nordkorea provspränger kärnvapen

      Sedan Nordkorea genomfört sin sjätte provsprängning av kärnvapen – den här gången uppges det röra sig om en vätebomb – säger försvarsminister James Mattis att en ”massiv militär respons” väntar om Nordkorea hotar USA eller dess allierade. Uttalandet kommer efter ett möte med president Trump, vicepresident Pence och nationella säkerhetsrådet, NSA. FN:s säkerhetsråd förbereder ett nytt krismöte med anledning av det spända läget på Koreahalvön.

    • Augusti

    • Orkan drabbar Texas

      Mångmiljonstaden Houston dränks när orkanen Harvey drar in med enorma regnmängder som orsakar svåra översvämningar. Området får lika mycket regn på några dagar som normalt faller på ett år. Katastroftillstånd utlyses i både Texas och Louisiana.

    • Trump benådar omstridd sheriff

      Presidenten benådar en tidigare länspolischef i Arizona, Joe Apaio, som fällts för domstolstrots efter att ha struntat i en order om att upphöra med rasprofilering. Apaio har gjort känd för hårdhänt och kränkande behandling av papperlösa migranter. Domen föll i juli men straffet hade ännu inte fastställts. Det är första gången Trump använder sin möjlighet att benåda någon.

    • Ingen snar reträtt från Afghanistan

      Trump säger i ett tal att USA inte kommer att dra sig tillbaka helt från Afghanistan, i motsats till vad han tidigare förespråkat. Planen är utöka truppnärvaron och att stanna kvar så länge som det behövs för att ”vinna kriget”. Antalet soldater specificeras inte utan ska bestämmas av förhållandena på marken, heter det. För närvarande finns runt 8 400 amerikanska soldater i Afghanistan och generalerna har sagt att ett par tusen till behövs för att bryta det dödläge som råder med talibanerna. Enligt Trump ska USA ägna sig åt att bekämpa terrorism, inte åt att bygga upp nationen.

    • Trumps chefsstrateg sparkad

      Steve Bannon blir ännu en i raden av Trumps nära rådgivare som får gå. Bannon återgår till sitt jobb på alt right-sajten Breitbart.

    • Omförhandling av Nafta inleds

      USA, Kanada och Mexiko inleder en första samtalsrunda med syfte att omförhandla frihandelsavtalet Nafta. Trump kallade under valrörelsen Nafta ”det sämsta handelsavtalet någonsin” och hotade att helt riva upp det. Nu ska parterna istället försöka enas om ett nytt avtal.

    • Kritik mot Trump efter Charlottesville

      Kritiken växer mot presidenten för hans svaga avståndstagande från högerextrema grupper efter våldsamheterna i Charlottesville. I sitt första uttalande talar Trump om våldet ”på många sidor”. Först två dagar senare fördömer han Ku Klux Klan, nynazister och andra vit makt-rörelser – men redan dagen därpå ger han återigen ”båda sidor” skulden och anklagar uttryckligen vänsterdemonstranter för att ha utlöst våld. Många, även partikamrater, kritiserar Trumps ovilja att ta ställning mot rasistgrupper. Dagarna efter händelsen läggs tre olika råd ned, vilka bestått av näringslivsföreträdare och skulle ha en rådgivande roll för Vita huset. Det sker sedan flera av rådens medlemmar hoppat av i protest mot Trumps agerande efter Charlottesville. 

    • Dödligt våld under vit makt-demonstration

      En kvinna dör och ett 20-tal skadas, varav flera allvarligt, när en bil körs rakt in i en grupp antifascistiska demonstranter i Charlottesville i Virginia. Bilföraren, en 20-årig misstänkt vit makt-anhängare, grips (han döms senare till livstids fängelse). Redan före händelsen har guvernören infört undantagstillstånd på grund av sammandrabbningar mellan marscherande vit makt-anhängare och antifascistiska motdemonstranter. De högerextrema grupperna har samlats för att protestera mot planer på att riva en staty av en sydstatsgeneral från inbördeskriget på 1860-talet. De beskriver det själva som en ”historisk” kraftsamling för det som kommit att kallas alt right-rörelsen.

    • Kris med hotfullt Nordkorea

      Ordkriget med Nordkorea når den mest aggressiva nivån sedan 1950-talet. President Trump hotar i ett uttalande med att ”eld och raseri som världen aldrig skådat” väntar Nordkorea – om inte nordkoreanerna slutar hota USA. Uttalandet följer på uppgifter om att nordkoreanerna kan ha lyckats konstruera kärnvapenstridsspetsar som är tillräckligt små för långdistansrobotar som kan nå ända till USA. Några dagar innan har FN:s säkerhetsråd enhälligt beslutat om nya tuffa sanktioner, sedan Nordkorea genomfört ett andra robottest på mindre än en månad. Den nordkoreanska regimen svarar på Trumps uttalande med att man överväger ett anfall mot den amerikanska militärbasen på Guam i Stilla havet.

    • Åtalsjury tillsatt i Rysslandsaffären

      Den särskilde åklagaren Robert Mueller rapporteras ha utsett en åtalsjury som ska utreda anklagelserna om Rysslands inblandning i presidentvalet. Juryn ska ha arbetat i ett par veckor och planerar bland annat förhör med anledning av Donald Trumps Jr:s möte med den ryska advokaten sommaren 2016. Åtalsjuryns uppgift är att avgöra om brottsåtal ska väckas. Presidenten har upprepade gånger kallat utredningen en häxjakt.

    • Juli

    • Snabba byten på toppnivå i Vita huset

      Rena svängdörrarna tycks råda i Vita huset när kommunikationschefen Anthony Scaramucci sparkas efter bara tio dagar på posten. Under hans korta period har två andra toppnamn också fallit. När Trump utsåg Scaramucci till kommunikationschef, en post varit tom sedan maj, meddelande pressekreteraren Sean Spicer sin avgång. Det skedde av allt att döma i protest, både Spicer och stabschefen Reince Priebus ska ha motsatt sig utnämningen. Scaramucci utmärkte sig snabbt genom påhopp i grova ordalag mot andra medarbetare i Vita huset, däribland Priebus. En vecka efter Scaramuccis tillträde fick Priebus gå, och Trump utsåg inrikessäkerhetsministern John Kelly till ny stabschef. Ytterligare tre dagar senare fick alltså också Scaramucci gå, bara timmarna efter det att Kelly tillträtt som stabschef. Trump har också i uppmärksammade uttalanden sagt att han är ”besviken” på justitieminister Jeff Sessions.

    • Ryssland utvisar amerikanska diplomater

      Som reaktion på att kongressen röstat för sanktioner mot Ryssland har den ryske presidenten Vladimir Putin sagt att USA:s  tvingas dra ned sin diplomatiska närvaro i Ryssland och nu kommer ett specifikt besked: 755 personer måste lämna amerikanska beskickningar i Ryssland senast den 1 september. En del av dem antas vara lokalanställda ryska medborgare. Nu blir enligt uppgift 455 anställda kvar vid beskickningarna i Ryssland, samma antal som vid de ryska beskickningarna i USA. 

    • Senaten stoppar ändringar i sjukförsäkringslag

      Trump lider ett stort nederlag när den republikanskt dominerade senaten med röstsiffrorna 51–49 sätter stopp för försöken att riva upp sjukförsäkringslagen Obamacare, till synes för överskådlig tid. Utfallet är ett resultat av att tre republikaner går emot partilinjen. Den 25 juli, efter veckor av förhandlingar, röstade senaten med knappast tänkbara marginal för att fortsätta arbetet med att avveckla Obamacare. Den omröstningen gällde inget konkret förslag, bara att processen skulle fortsätta. Dagen därpå röstades ett förslag ned som skulle ha rivit upp stora delar av Obamacare, utan att något nytt sjukförsäkringssystem presenterats. Sju republikaner röstade då nej. Ett bantat förslag, kallad ”skinny repeal”, lades därpå fram, men tre republikaner fortsatte alltså att stödja nejsidan. Enligt kongressens budgetkontor (CBO) skulle representanthusets förslag (som antogs i maj) innebära att 22 miljoner förlorar sin sjukförsäkring inom tio år. Om Obamacare rivs upp utan att en ny lag finns på plats kan antalet som förlorar sin försäkring bli 15 miljoner på bara ett år och 32 miljoner på tio år, enligt CBO.

    • Nya sanktioner mot Ryssland, Iran och Nordkorea

      Senaten röstar med siffrorna 98–2 för att införa nya sanktioner mot Ryssland, samt mot Iran och Nordkorea, trots uttalat motstånd från Trump. Lagen innebär att högt uppsatta ryssar blir mål för sanktioner på grund av den påstådda inblandningen i valet 2016. Rysslands annektering av Krim 2014 är också en orsak. Representanthuset röstade ett par dagar tidigare för den nya lagen, som också innebär att det blir svårare för Trump att upphäva existerande sanktioner. Trump är kritisk till lagen men den 2 augusti undertecknar han den ändå.

    • Kushner förhörs om rysskontakter

      Kongressen inleder en utfrågning av presidentens svärson Jared Kushner, som ett led i utredningen av rysskontakterna. Kushner offentliggör en utskrift av sitt inledande uttalande före förhören, som hålls bakom stängda dörrar. I uttalandet tillbakavisar han alla påståenden om samarbete med Ryssland, liksom att han själv haft till ryska medel i sin affärsverksamhet. Han säger sig inte känna till att någon i Trumps valkampanj haft olämpliga kontakter med Ryssland.

    • Sanktionerna mot Iran utökas

      Trump-administrationen står fast vid kärnteknikavtalet med Iran som Trump under sin presidentvalskampanj lovade att skrota. Beskedet kommer sedan USA fått information om att Iran håller sin del av avtalet. Trots det beslutar Vita huset att utöka sanktionerna mot Iran, genom att frysa tillgångarna i USA för 18 iranska individer, företag eller organisationer som anses ha stöttat Irans ballistiska robotprogram, eller den syriska regeringen och grupper som Hamas och Hizbollah. De 18 stoppas också från att göra affärer med amerikaner.

    • Trumps son i möte med rysk advokat

      Donald Trump Jr, son till president Trump, bekräftar uppgifter i New York Times om att han den 9 juni 2016 träffade en rysk advokat som lovat ge honom information som skulle kunna skada demokraten Hillary Clintons presidentvalskampanj. Enligt tidningen fick Trump Jr veta att informationen var en del av den ryska regeringens strävan att få Trump vald till USA:s president. Trump Jr säger dock att advokaten Natalia Veselnitskaja inte hade någon "meningsfull" information att ge. Med på mötet fanns presidentens svärson Jared Kushner och den dåvarande valkampanjledaren Paul J Manafort. Mötet med advokaten ska ha ägt rum i Trump Tower i New York.

    • Juni

    • Sanktioner mot kinesiska intressen

      Inför ett möte med Sydkoreas president Moon Jae-In inför den amerikanska regeringen sanktioner mot den kinesiska banken Dandong, som man anklagar för att tvätta pengar åt Nordkorea, mot ett kinesiskt rederi samt mot två kinesiska medborgare. Sanktionerna förbjuder affärsuppgörelser med företag och individer med USA-kopplingar. Sanktionerna är ämnade att öka trycket på Kina att begränsa Nordkoreas möjligheter att finansiera sitt kärnvapen- och missilprogram.

    • Vapenförsäljning till Taiwan

      Regeringen planerar att sälja vapen till Taiwan för runt 1,42 miljarder dollar. Affärerna, som måste godkännas av kongressen, omfattar bland annat tekniskt underhåll för radarsystem, antiradarrobotar, torpeder och robotkomponenter. Planerna möts av stark kritik från Kina.

    • USA skjuter ned regeringsplan i Syrien

      Försvarshögkvarteret Pentagon bekräftar att ett amerikanskt stridsflygplan skjutit ned ett syriskt plan sedan detta släppt bomber nära USA-allierade styrkor på marken. Nedskjutningen äger rum nära Tabqa, där Syriens demokratiska styrkor (SDF) stridit mot IS som ett led i försöken att återta Raqqa. Det är första gången som den USA-ledda alliansen skjuter ned ett syriskt plan, och regimen i Damaskus varnar att det kan får ”farliga återverkningar”. 

    • Nya Kubarestriktioner införs

      Trump tillkännager i ett tal i Florida att han river upp stora delar av Obamas uppgörelse med Kuba, som han kallar ett ”ensidigt avtal”. Bland annat skärps restriktionerna för amerikanska företag som vill göra affärer med Kuba på nytt, liksom för amerikanska turister som vill resa till önationen.

    • Trump uppges vara under utredning

      Den särskilde åklagaren Robert Mueller utreder om presidenten gjort sig skyldig till hindrande av rättvisa, rapporterar flera medier. Enligt uppgifterna ska utredningen ha inletts några dagar efter det att James Comey avskedats. Flera högt uppsatta underrättelsechefer ska enligt rapporten inom kort förhöras om huruvida Trump försökt stoppa utredningen av den förre säkerhetsrådgivaren Michael Flynn. Uppgifterna betraktas som en vändpunkt i den övergripande utredningen av Rysslands inblandning i valet 2016. Trumps advokater säger att det är ”oförlåtligt och olagligt” att uppgifterna läckts, men dementerar dem inte.

    • Kongressledamöter stämmer Trump

      Runt 200 demokrater i kongressen anklagar i en stämningsansökan presidenten för att via sina hundratals företag ha tagit emot medel från utländska regeringar. De hävdar att det har skett i strid med författningen, enligt vilken en president måste ha kongressens godkännande för att ta emot betalning och gåvor från utländska regeringar. Trump anklagas för att ha intressekonflikter i minst 25 länder och för att använda sin position för att maximera vinster. Minst 30 senatorer och 166 ledamöter av representanthuset står bakom stämningen.

    • Justitieministern förnekar hemliga möten

      I sitt vittnesmål inför senatens underrättelseutskott säger justitieminister Jeff Sessions att påståenden om att han i hemlighet samarbetat med Ryssland utgör ”avskyvärda lögner”. Han förnekar att han skulle ha fått underrättelsematerial rörande Rysslands inblandning i valet, och avvisar alla frågor som rör hans privata samtal med president Trump.

    • Folkomröstning i Puerto Rico om att bli delstat

      För femte gången hålls en rådgivande folkomröstning i Puerto Rico om territoriets politiska status. Hela 97 procent röstar för att Puerto Rico ska bli den 51:a delstaten i USA. Men valdeltagandet ligger bara på 23 procent, då ett parti som stödjer nuvarande status bojkottar valet. I tidigare folkomröstningar har valdeltagandet varit betydligt högre (se även November 2012).

    • Trump tillbakavisar Comeys vittnesmål

      Presidenten avvisar i en presskonferens den förre FBI-chefens uppgifter i senatsförhöret dagen innan, om att Trump skulle ha pressat honom att lägga ned utredningen av Flynn och begärt ”lojalitet”. Presidenten säger sig villig att uttala detta även under ed. Därmed är det klart att ord står mot ord.

    • Ex-FBI-chef vittnar om Trumpsamtal

      Den förre FBI-chefen James Comey vittnar inför senatens underrättelseutskott om flera privata samtal med Trump innan presidenten sparkade honom i maj. Förhöret gäller utredningen av Rysslandskontakterna. I vittnesmålet bekräftar Comey mycket som redan rapporterats i medierna. Han uppger att Trump uttryckligen efterfrågade ”lojalitet”, bad att utredningen mot säkerhetsrådgivaren Michael Flynn skulle läggas ned och pressade på om att FBI-chefen offentligt skulle säga att Trump själv inte var under utredning. Comey uppger också att han sagt till justitieminister Jeff Sessions att han inte ville vara ensam med Trump. Motiveringar som Vita huset gett för att avskeda Comey avfärdar han som ”lögner”: att FBI befann sig i kaos och att de anställda förlorat förtroendet för sin chef. Comey förklarar – under ed – också att han skrivit minnesanteckningar omedelbart efter flera privata möten med Trump, eftersom han befarade att den skulle kunna ”ljuga” om vad som sagts.

    • Trump: "USA lämnar Parisavtalet"

      Trump meddelar att USA ska dra sig ur Parisavtalet om klimatförändringar. Han motiverar det med att avtalet är dåligt för landets ekonomi och självständighet. Beskedet möts av stor besvikelse och starka protester både i USA och omvärlden. Kritikerna anser att beslutet innebär ett svårt bakslag för arbetet med att motverka de klimatförändringar som en lång rad experter är ense om utgör ett stort hot mot världen. Endast två andra länder står utanför den historiska uppgörelsen från 2015: Nicaragua och Syrien (båda skriver dock på senare under 2017).

    • Maj

    • Kommunikationschef avgår

      Trumps kommunikationschef Mike Dubke lämnar sin post. Någon orsak anges vare sig av Vita huset eller av Dubke själv. Dubke tillträdde som kommunikationschef i mitten av februari, då pressekreteraren Sean Spicer lämnade den posten.

    • Trumps svärson anklagas för rysskontakter

      Presidentens svärson Jared Kushner, som har en roll som rådgivare i Vita huset, rapporteras omfattas av FBI:s utredning av kontakter med Ryssland före maktskiftet. Kushner ska vid ett möte med den ryske ambassadören i början av december ha diskuterat möjligheten att etablera en hemlig kommunikationskanal mellan övergångsteamet och Kreml, via ryska diplomatiska förbindelsevägar. Syftet skulle ha varit att kunna diskutera Syrienstrategi och andra policyfrågor, utan insyn. Konversationen mellan Kushner och Sergej Kisljak ska ha ägt rum under ett möte i Trump Tower, i närvaro av Michael Flynn.

    • Trump på första utlandsresan

      Presidenten besöker först Saudiarabien, där han i ett tal uppmanar arabiska och muslimska ledare att ta ledningen i kampen mot islamistisk terrorism. Han pekar särskilt ut Iran som ett fäste för terror. Ett nytt vapenavtal som innebär att Saudiarabien får köpa vapen för 110 miljarder på tio år presenteras, vilket innebär den största vapenaffären i USA:s historia. Trump fortsätter sedan till Israel där han träffar både premiärminister Benjamin Netanyahu och den palestinske presidenten Mahmud Abbas. Resan går också till Vatikanen, och ett möte med påven, innan Trump deltar i ett Natotoppmöte i Bryssel och i ett G7-toppmöte i Italien. Trump upprepar sitt missnöje med Nato vilket bidrar till att Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter toppmötena säger att Europa inte längre kan luta sig mot USA utan måste klara sig på egen hand. Den tyske utrikesministern går dagen därpå ett steg längre och säger uttryckligen att Trump ”inte kan föra sig” och att han står i vägen för det internationella arbetet mot klimatförändringar och för fred.

    • Tidigare FBI-chef utreder rysskopplingar

      Justitiedepartementet utser den tidigare FBI-chefen Robert Mueller till särskild åklagare som ska utreda uppgifterna om Rysslands inblandning i valrörelsen och eventuellt samröre med Trumps valkampanj. Beslutet fattas av biträdande justitieminister Rod Rosenstein, eftersom utrikesminister Jeff Sessions förklarat sig jävig (se 2 mars 2017). Utnämningen av Mueller, som är republikan och var FBI-chef 2001–2013, välkomnas även av demokrater. USA:s underrättelsetjänster har redan konstaterat att Ryssland försökte påverka valutgången (se 5 januari 2017). Beslutet om en särskild utredning kommer en vecka efter det att Trump avskedat FBI-chefen James Comey.

    • Trump avslöjade hemliga uppgifter

      Medier rapporterar att president Trump avslöjat topphemlig information om IS för Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Det skedde när Lavrov besökte Vita huset tillsammans med ambassadör Sergej Kisljak den 10 maj, dagen efter det att Comey avskedats. Informationen ska ha kommit från en allierad som inte gett klartecken till att den fördes vidare och röra användning av bärbara datorer på flygplan. Säkerhetsrådgivaren McMaster och utrikesminister Tillerson tillbakavisar först uppgifterna men Trump själv bekräftar dem inom kort – via Twitter.

    • FBI-chefen sparkas

      Trump sparkar oväntat FBI-chefen James Comey. Vita huset hänvisar till missnöje med utredningen av Hillary Clintons privata e-post under valrörelsen, men det är få som inte tror att FBI:s pågående utredning av Rysslands inblandning i valrörelsen har med saken att göra. Kritiken växer snart till stormstyrka, inte minst som Vita huset ger motstridiga besked. Vicepresident Mike Pence och Vita husets talesperson Sarah Huckabee Sanders säger att Trump följt en rekommendation från den nytillträdde biträdande justitieministern Rod Rosenstein. Trump själv säger att han bestämt sig om att avskeda Comey redan veckan innan så skedde, oavsett rekommendation. Han säger också att Comey, som han kallar ”skrävlare”, försäkrat honom om att han själv inte var under utredning – och han hotar att avslöja bevis för det.

    • Rysslandskontakter i fokus

      Den nya administrationens kontakter med Ryssland är åter i blickfånget när Sally Yates (se Januari 2017) frågas ut av senatens underutskott för brottslighet och terrorism. Yates vittnar om hon, några dagar innan hon sparkades, varnat Vita huset om risk för att Michael Flynn skulle kunna utsättas för utpressning från Ryssland. Strax innan förhöret inleds rapporteras också att Obama personligen varnade Trump för att utse just Flynn till nationell säkerhetsrådgivare, strax efter valet i november. Det bekräftas av Vita huset men enligt presstalesmannen Sean Spicer var orsaken att Flynn varit kritisk mot Obamaadministrationen, som sparkat honom från posten som chef för försvarets underrättelsetjänst 2014. Trumps kommentar till alla uppgifter om samarbete med Ryssland blir som förut, när han twittrar att det bara är en ”bluff”.

    • ”Trumpcare” antas i representanthuset

      Kongressens andrakammare röstar för en ny sjukförsäkringslag, American Health Care Act, med de snäva siffrorna 217–213. Det innebär Trumps första framgång där ett konkret steg tas mot att uppfylla ett vallöfte via kongressen. Senaten väntas dock ha synpunkter och göra ändringar i lagförslaget. Det nya förslaget har reviderats sedan mars för att få fler republikaner att ansluta sig. Enligt Trump innebär lagen att försäkringspremierna sänks jämfört med Obamacare. Motståndarna är kritiska till att lagen i sin nya form röstas igenom utan att ha varit föremål för offentlig utfrågning eller utvärderats av kongressens budgetkontor.

    • Budgetuppgörelse över partigränsen

      Kongressledamöter presenterar en budgetöverenskommelse på drygt tusen miljarder dollar som ska gälla fram till den sista september och förhindra att federal verksamhet stängs ned. Splittring bland Republikanerna, som har majoritet i båda kamrar, gör att de måste samarbeta med demokrater för att få till en uppgörelse. Resultatet blir ett budgetförslag utan finansiering för flera av Trumps huvudlöften: inga av de hotade neddragningarna för miljömyndigheten EPA, fristadsstäder, Planned Parenthood eller Obamacare. Det blir heller inga pengar för en mur mot Mexiko, men budgeten innehåller 1,5 miljarder dollar för stärkt säkerhet, däribland reparationer av befintliga gränshinder. Demokrater är nöjda och anser sig ha vunnit en seger. Det får Trump, som ofta beskrivit sig själv som en världsledande förhandlare, att ilskan till och han hotar med en nedstängning av den federala verksamheten i september. 

    • April

    • Nytt bakslag för Trump i domstol

      En federal domare i San Francisco stoppar Vita husets försök att strypa statliga medel till städer som hjälper papperslösa immigranter. Flera så kallade fristäder – däribland storstäder som New York och San Francisco – har meddelat att de inte tänker följa regeringens order om att gripa papperslösa. Trump har hotat att dra in statliga bidrag till sådana städer, men enligt domaren i 9:e distriktet skulle det strida mot författningen. Vita husets kommentar är att beslutet är ”bananas”, helt galet. 

    • Ovanligt krismöte om Nordkorea

      Hela senaten kallas till ett möte i Vita huset med anledning av förhållandet med Nordkorea. Försvarsminister Mattis och utrikesminister Tillerson ska också delta. Spänningarna har ökat under några veckor med flera nordkoreanska robottester och hotfulla uttalanden. En viss förvirring uppstod sedan Trump sagt att han skickat en ”armada” för att öka beredskapen i regionen, men uppgifter sedan kom om att det visade sig att de berörda örlogsfartygen seglade åt motsatt håll, bort från Koreanska halvön. Strax därpå uppgav flottan dock att fartygen nu var på väg mot regionen enligt presidentens order. Pyonyang har hotat med att sänka ett hangarfartyg och slå till i förebyggande syfte. Kinas president Xi Jinping har i ett telefonsamtal till Trump manat till återhållsamhet. Nordkorea trotsar även Kina och säger att alla försök att stödja USA skulle leda till ”katastrof”. 

    • Nordkorea varnas

      Vicepresident Mike Pence varnar under ett besök i Sydkorea för att USA ”inte utesluter någonting” när det gäller Nordkorea. Strax dessförinnan har Nordkorea genomfört en misslyckad uppskjutning av vad som tros ha varit en ny sorts robot. President Trump kan komma att använda militära maktmedel säger Pence och hänvisar till USA:s attacker i Syrien och Afghanistan. 

    • Massiv bomb mot Afghanistan

      USA fäller en jättebomb mot vad som uppges vara ett fäste för terrorsekten IS i östra Afghanistan. Över 90 IS-medlemmar ska ha dödats i anfallet mot ett tunnelsystem i provinsen Nangarhar. Det är den kraftigaste konventionella bomben (icke-kärnvapen) som USA har och det är första gången den används. 

    • Utrikesministern i Moskva

      När utrikesminister Rex Tillerson besöker Ryssland och träffar sin ryske motpart Sergej Lavrov är det mot bakgrund av USA:s robotanfall i Syrien några dagar tidigare, en attack som Moskva fördömt i skarpa ordalag. Den ryske presidenten Vladimir Putin talar i rysk TV om försämrade relationer, "särskilt militärt" och Tillerson säger att han vill försöka dämpa "skarpa motsättningar". 

    • Högsta domstolen fulltalig

      Den plats i Högsta domstolen som stått tom i över ett år fylls när Neil Gorsuch svär eden och efterträder Antonin Scalia (se Mars 2016). Senaten har några dagar tidigare röstat för Gorsuch som Trump nominerade strax efter sitt tillträde i januari. Senaten godkänner honom med röstsiffrorna 54 mot 45; tre demokrater stödjer nomineringen. Den konservativa Gorsuch har varit federal domare i Colorado och hör till det läger som vill tolka konstitutionen bokstavstroget.

    • Flyganfall i Syrien

      President Trump beordrar ett anfall mot en militärbas i Syrien med 59 kryssningsrobotar. Det är första gången under det sex år långa kriget som USA anfaller den syriska regimen. Attacken kommer två dagar efter en nervgasattack i Idlibprovinsen som krävde över 80 människors liv och som fick Trump att säga att han nu ”ändrat inställning” till kriget där och till president Assad. Bara några dagar tidigare har det kommit signaler om att det var ”fånigt” att försöka driva bort Assad men nu anklagar Trump sin företrädare för att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt i fråga om Syrien. President Trump uppmanar alla ”civiliserade nationer” att hjälpa till att få ett slut på konflikten i Syrien. 

    • Kinas president på besök

      Trump tar emot sin kinesiske motpart Xi Jinping i sitt residens i Mar-a-Lago i Florida. Efter mötet slår Trump an en helt annan ton än de hotfulla ordalag han tidigare använt om Kina. Presidenten talar nu om Kina som en bundsförvant i försöken att hantera kärnvapenstaten Nordkorea.

    • Chefsstrateg petad från säkerhetsråd

      Chefsstrategen Steve Bannon fråntas sin plats i säkerhetsrådet NSC. Vad som ligger bakom ändringen är oklart. De militära stabscheferna återfår sina roller som regelbundna deltagare i rådet. (Se även Januari 2017.)

    • Mars

    • Sjukförsäkringslagen dras tillbaka

      När det står klart att inte tillräckligt många republikaner i representanthuset stödjer förslaget till ny sjukförsäkringslag dras det tillbaka, utan omröstning. Trump säger att demokraterna hindrade förslaget då inte en enda av dem tänkte rösta för det, och att de nu får ta ansvar för att Obamacare ”exploderar”. 

    • Datorer förbjuds på flygplan

      Ett förbud införs mot datorer och läsplattor på flygplan från tio flygplatser i Mellanöstern och Nordafrika. Syftet uppges vara att förhindra attentat. Åtta länder berörs: Jordanien, Egypten, Turkiet, Saudiarabien, Kuwait, Marocko, Qatar och Förenade arabemiraten. Förbudet påverkar inga amerikanska flygbolag då de inte har direkttrafik till de berörda flygplatserna. 

    • FBI utreder rysk inblandning

      FBI utreder eventuella kopplingar mellan Rysslands regering och Trumps valkampanjstab – det bekräftar FBI-chefen James Comey inför representanthusets underrättelseutskott. Rykten om en sådan utredning har förekommit i månader. Uppgifterna är ändå uppseendeväckande: en sittande president utreds av en säkerhetstjänst för att eventuellt ha samarbetat med en främmande makt för att underminera ett demokratiskt val. Comey uppger att han fått klartecken från justitiedepartementet att bekräfta uppgifterna och säger att utredningen inleddes i juli 2016. Angående Obamas påstådda avlyssning av Trumps bostad före valet säger Comey att det inte gått att hitta stöd för påståendet, vare sig hos FBI eller hos justitiedepartementet.

    • Läcka visar Trumpdeklaration

      Två sidor ur Donald Trumps självdeklaration från 2005 offentliggörs av TV-bolaget MSNBC som säger sig ha fått dem av en anonym källa. De visar att han betalade 24 procent i skatt på en inkomst på 150 miljoner dollar. Vita huset kallar läckan olaglig. Trump har inte offentliggjort någon inkomstdeklaration, trots många propåer och trots att det har varit kutym för presidentkandidater i USA sedan 1970-talet. 

    • Beräkning av "Trumpcares" kostnader

      Kongressens budgetkontor (COB) rapporterar att sjukförsäkringsförslaget skulle innebära att 14 miljoner amerikaner förlorar sin sjukförsäkring till 2018, och 24 miljoner till 2026. Fem respektive 14 miljoner skulle under samma period gå miste om Medicaid. Samtidigt skulle det federala underskottet att minska med 337 miljarder på tio år, enligt COB:s beräkningar. 

    • Förslag på ny sjukförsäkringslag

      Republikanerna lägger fram en plan på ny sjukförsäkringslag (American health care act), som ska ersätta Obamacare (Affordable care act). Förslaget tar bort kravet på individer att ha sjukförsäkring och inför istället skattelättnader som incitament. Demokraterna är kritiska och säger att förslaget kommer att innebära ökade kostnader. Bland republikanerna finns det en del som tycker att förslaget inte går långt nog. 

    • Inreseförbud i ny tappning

      Trump lägger fram en reviderad version av sitt omstridda inreseförbud (se 27 Januari 2017). Nu har Irak strukits från listan och det framgår uttryckligen att personer med permanent uppehållstillstånd inte påverkas. Även detta förslag hejdas inom kort, av federala domare som anser att förbudet är diskriminerande och strider mot konstitutionen. I juni ger dock Högsta domstolen klartecken för att till en del låta inreseförbudet gälla, för personer som inte har nära familj eller affärskontakter i USA. Förbudet löper därmed i 90 dagar från och med juni.

    • Trump anklagar Obama för avlyssning

      Trump hävdar i en rad Twitter-meddelanden att Obama beordrat avlyssning av hans bostad i byggnaden Trump Tower i New York, före valet i november. Inga bevis för anklagelserna framförs. Både den tidigare chefen för underrättelsetjänsterna James Clapper och FBI-chefen James Comey avfärdar påståendet . Men Vita huset uppmanar kongressen att utreda anklagelserna, samtidigt med utredningen av Rysslandskopplingar. 

    • Justitieministern tar sin hand från ryssutredning

      Justitieminister Jeff Sessions meddelar att han avsäger sig ansvaret för utredningen av Trumpkampanjens kontakter med ryska regeringsföreträdare. Beskedet kommer dagen efter ett avslöjande om att Sessions haft ett par möten med Rysslands ambassadör Sergej Kisljak under valrörelsen – trots att han vittnat inför senaten om att han inte haft kontakter med ryssar. Han försvarar sig med att mötena inte ska ha handlat om själva valet. Kritiken gör ändå att han ändå förklarar sig jävig och inte kommer att medverka i utredningen.

    • Februari

    • Militären får kraftigt tillskott

      Trump vill öka försvarsanslagen med 10 procent, eller runt 54 miljarder dollar. Istället ska bland annat biståndet skäras ned. 

    • Skärpta insatser mot papperslösa

      Vita huset kommer med nya riktlinjer som går ut på att i praktiken alla papperslösa invandrare ska kunna utvisas. Ett undantag behålls dock för personer som kommit till USA som barn, som infördes under Obama-administrationen. Departementet för inrikes säkerhet ska också anställa 10 000 migrations- och tulltjänstemän och 5 000 till gränspatruller.

    • Trump i nya attacker mot medier

       I sin första egna presskonferens sedan tillträdet ägnar presidenten en stor del av tiden åt att anklaga medier för att vara oärliga och sprida falska nyheter. Trump svarar dock inte på frågor om regeringens kontakter med Ryssland, och hävdar nu att det är mediernas fel att Michael Flynn avgick. 

    • Nominerad minister hoppar av

      Andrew Puzder som nominerats till arbetsmarknadsminister drar sig ur processen för att bli godkänd, då flera republikanska senatorer inte är beredda att stödja honom. Puzder har bland annat erkänt att han anlitat en papperslös migrant i hushållet och har anklagats av sin ex-hustru för misshandel. Trump nominerar strax därpå Alexander Acosta till posten. Acosta blir, om han blir godkänd, den första med latinamerikanskt ursprung i Trumps administration. 

    • Ändrad inriktning i Mellanösternpolitiken

      Trump säger vid en gemensam presskonferens med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Vita huset att han skulle stödja såväl en tvåstatslösning som vilken annan lösning som helst som israeler och palestinier är överens om. Det innebär ett brott med USA:s långvariga stöd för en tvåstatslösning. Han uppmanar också Israel att hålla igen på utbyggnaden av bosättningar, och utlovar ett fredsavtal som blir ”great” bara båda sidor kompromissar (se vidare Utrikespolitik och försvar). 

    • Rysslandskandalen växer

      Skandalen kring Flynn och kontakterna med Ryssland växer, och även ledande republikaner börjar kräva en utredning. Enligt flera medier visar samtalsutskrifter och avlyssnade telefonsamtal att flera personer i Trumps omgivning hade upprepade kontakter med rysk underrättelsetjänst redan under valrörelsen. Detta har tidigare förnekats av bland andra vicepresident Mike Pence. 

    • Nationell säkerhetsrådgivare tvingas avgå

      En politisk skandal är ett faktum när den nationella säkerhetsrådgivaren Michael Flynn tvingas lämna sin post efter mindre än en månad. Orsaken är att han fört diskussioner med Rysslands ambassadör, Sergej Kisljak, före maktskiftet den 20 januari, trots att det är förbjudet i lag för privatpersoner att blanda sig i utrikespolitiken. Flynn har ifrågasatts sedan han utnämndes, på grund av kontakter med Ryssland både före och efter valet i november. Han togs länge i försvar av bland andra vicepresident Mike Pence, men situationen blev ohållbar när det stod klart att han givit vilseledande uppgifter om samtalen. En vecka senare utser Trump generallöjtnant H R McMaster som ny säkerhetsrådgivare. 

    • Massevakuering i Kalifornien

      Sedan ett häftigt regn orsakat försvagningar i en kanal vid USA:s högsta vattendamm beordras 180 000 människor att lämna sina hem. Det är första gången sedan Oroville-dammen byggdes för närmare ett halvsekel sedan som en sådan evakuering har beordrats. 

    • Omstridd justitieminister godkänd

      Senaten godkänner med röstsiffrorna 52–47 Alabamasenatorn Jeff Sessions som ny justitieminister, efter en hetsig debatt där demokrater utmålade Sessions som en sexistisk och rasistisk motståndare till medborgerliga rättigheter. 

    • Utbildningsministern godkänd med knapp marginal

      Den omstridda miljardären Betsy DeVos, som Trump nominerat som utbildningsminister, godkänns med minsta tänkbara marginal. Röstsiffrorna i senaten blir 50–50 då alla demokrater och två republikaner röstar mot nomineringen, vilket leder till att vicepresident Mike Pence får träda in och avgöra. Det har aldrig skett tidigare vid bekräftande av en person för en regeringspost. DeVos har ifrågasatts kraftfullt på grund av att hon saknar erfarenhet från det offentliga skolväsendet och förespråkar friskolor. 

    • Rex Tillerson ny utrikesminister

      Senaten godkänner Rex Tillerson som Trump nominerat till posten som utrikesminister, med röstsiffrorna 53–46. Tillerson var fram till årsskiftet var oljebolagets Exxonmobils VD och har av oppositionens kritiserats för sina nära relationer till den ryske presidenten Vladmir Putin. 

    • Republikaner upphäver röstregler efter bojkott

      Sedan demokratiska ledamöter i senatens finansutskott bojkottat möten, i protest mot två ministrar som Trump nominerat, ändrar de republikanska ledamöterna oväntat utskottets röstregler så att de kan godkänna kandidaterna utan demokraternas närvaro. Därefter kan de ge klartecken för Steven Mnuchin som finansminister och Tom Price som hälsominister. Nomineringarna måste fortfarande godkännas av hela senaten. 

    • Januari

    • Tillförordnad justitieministern tvingas avgå

      Den tillförordnade justitieministern Sally Yates får gå när hon uppmanar departementets jurister att inte försvara inreseförbudet för medborgare i sju länder. Yates var tillsatt under Obamas regering och skulle inom kort ersättas av Trumps justitieminister. Över 100 karriärdiplomater har undertecknat en protest mot inreseförbudet; Vita husets pressekreterare säger de bör lämna sina poster. Ex-president Obama uttalar sitt stöd för de utbredda protesterna mot förbudet. 

    • Ommöblering i säkerhetsråd

      Trump omorganiserar Nationella säkerhetsrådet (NSC) så att den omstridda chefsstrategen Steve Bannon får en central roll och ska delta i alla möten, liksom stabschefen Reince Priebus. De militära stabscheferna som normalt utgjort kärnan i NSC ska bara vara med vissa tillfällen. Bannon är sedan tidigare omstridd och har väckt uppmärksamhet med nya uttalanden om att medierna utgör ”oppositionspartiet” och bör ”hålla käften”. 

    • Inreseförbud för sju nationaliteter

      Trump förbjuder i ett dekret samtliga medborgare från sju huvudsakligen muslimska länder (Irak, Iran, Jemen, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien) inresa i USA i 90 dagar. Ordern som har omedelbar verkan leder till att över 100 människor grips på amerikanska flygplatser. Protestaktioner mot ordern hålls vid flera flygplatser och viss förvirring uppstår över hur ordern ska tillämpas. Inom någon vecka stoppas förbudet av federala domare som finner att det strider mot författningen. Dekretet innehåller också ett stopp för allt flyktingmottagande i fyra månader, ett stopp tills vidare för flyktingar från Syrien samt en sänkning av antalet flyktingar totalt under året till 50 000. 

    • Mur mot Mexiko ska byggas

      President Trump ger order om att arbetet med att bygga en mur längs den 320 mil långa gränsen mot Mexiko ska sättas igång. Projektet är ett av hans viktigaste vallöften. Enligt Trump ska bygget initialt betalas av USA men Mexiko ska tvingas betala i efterhand. Mexiko säger blankt nej till detta. 

    • Trump ger klartecken för oljeledningar

      Den nye presidenten skriver på verkställighetsorder om att sätta fart på två omstridda rörledningsprojekt som stoppats under Obama: Keystone XL (se Februari 2015) och Dakota Access (se December 2016). Enligt ordern ska amerikanskt stål användas till de rörledningar som byggs i USA. Han beordrar också snabbare miljöprövningar för infrastrukturprojekt. 

    • Trump stoppar frihandelsavtal

      Trump fullföljer ett vallöfte när han sätter stopp för frihandelsavtalet för tolv länder vid Stilla havet, TPP, som var ett centralt inslag i Obamas Asienpolitik. Avtalet har ännu inte ratificerats av kongressen och läggs nu helt på is. Trump inför på sin första arbetsdag också ett anställningsstopp i federala organ, med undantag för militären, samt återinför en regel som sätter stopp för federal finansiering av organisationer som utför eller informerar om aborter i andra länder. 

    • Trump signalerar fortsatt strid mot medier

      Den nytillträdde presidenten signalerar fortsatt strid mot medierna när han hävdar att en "felaktig" bild ges av hur många som deltog vid invigningsceremonin dagen innan. Trumps pressekreterare Sean Spicer hävdar senare under dagen att publiken vid ceremonin var den ”största i historien”, trots att fotografier avslöjar en betydligt större publik när Obama tillträdde 2008. Dagen därpå säger Trumps politiska rådgivare Kellyanne Conway att Spicer använt ”alternativa fakta”, vilket blir en uppmärksammad fras.

    • Mångmiljonprotester mot Trump

      Dagen efter installationen av den nye presidenten hålls en demonstration, Women’s March on Washington, i huvudstaden organiserad av gräsrotsrörelser som protesterar mot Trumps person och politik. Liknande sympatimarscher organiseras runt om i USA samt i ett stort antal städer världen över. I Washington DC beräknas en halv miljon delta och i Los Angeles rapporteras det röra sig om minst 750 000 deltagare. Protestaktionen är den största i USA sedan Vietnamkriget. 

    • Trump tillträder

      I sitt invigningstal slår den nya presidenten an en ganska hård ton och upprepar sina tidigare budskap om att "ta tillbaka" jobb och sätta USA och det amerikanska folket först i alla lägen. Senaten godkänner under dagen de två första av hans ministrar, båda tidigare generaler: James Mattis blir försvarsminister och John Kelly minister med ansvar för inrikes säkerhet. 

    • Bojkott och rekordlågt förtroende när Trump tillträder

      Över 60 ledamöter av representanthuset har beslutat sig för att bojkotta invigningsceremonin, samtliga demokrater. Många av dem säger sig särskilt ha motiverats av ledamoten John Lewis som sagt att Trump saknar legitimitet på grund av Rysslands inblandning i valet. Inför maktskiftet uppger runt 40 procent av väljarna i flera opinionsmätningar att de har förtroende för Trump, vilket är långt under de mellan 60 och drygt 80 procent som har haft förtroende för hans tre föregångare Clinton, Bush och Obama. Enligt Trump är mätningarna ”riggade”. 

    • Obama kortar Mannings straff

      President Obama ändrar straffet för visselblåsaren Chelsea (tidigare Bradley) Manning som i augusti 2013 dömdes till 35 års fängelse för att ha läckt tusentals hemligstämplade dokument till Wikileaks. Beslutet väcker skarp kritik men har också stöd av många. Chelsea Manning blir fri i maj, efter att ha suttit i fängsligt förvar i sammanlagt sju år. Obama kortar straffen för sammanlagt 209 personer och benådar 64. 

    • Kubaners rätt till uppehållstillstånd slopas

      Den så kallade "wet foot, dry foot"-regeln infördes 1995 och innebar att kubaner som anländer till USA utan visum skulle få rätt att stanna kvar i landet. Enligt regeln fick de kubaner som beträtt amerikansk mark uppehållstillstånd, medan de som upptäcktes till havs, skickades tillbaka till Kuba. President Obamas beslut att ta bort regeln är en del i normaliseringen av förbindelserna med Kuba. 

    • Underrättelsechef bekräftar rysk attack

      James Clapper, högste chef för USA:s underrättelsetjänster, säger i ett uttalande inför kongressen att det står klart att Ryssland agerat i syfte att påverka det amerikanska presidentvalet genom hackerintrång, proganda, falska nyheter och desinformation. Samtliga 17 federala underrättelsetjänster har pekat ut Ryssland. 

  • 2016

    • December

    • Ryssar utvisas

      Som straff för ryska hackares inblandning i valet utvisas 35 personer som misstänks vara ryska agenter vid ambassaden i Washington respektive konsulatet i Los Angeles. Vidare stänger myndigheterna två ryska anläggningar, en i New York och en i Maryland. Åtgärderna fördöms av Donald Trumps stab. De första ilskna kommentarerna från Moskva utlovar hämnd men dagen därpå säger president Putin att Ryssland inte planerar någon vedergällning för stunden utan att man väntar och ser vad som händer efter Trumps tillträde. 

    • Trump bäddar för kapprustning

      Donald Trump säger att USA måste utöka sin kärnvapenarsenal kraftigt till dess att ”världen kommer till förstånd när det gäller kärnvapen”. Trumps utspel på Twitter föregås av ett liknande uttalande av Rysslands president Putin. 

    • USA släpper igenom Israelkritisk FN-resolution

      USA lägger ned sin röst i FN:s säkerhetsråd och därmed antas en resolution som kräver att Israel omedelbart upphör med att anlägga bosättningar på ockuperad mark. Det är mycket ovanligt att USA avstår från att stödja Israel i FN. Donald Trump kritiserar regeringens beslut och meddelar att USA:s agerande i FN kommer att ändras när han tillträder som president. 

    • Kina fångar in amerikansk undervattensdrönare

      Händelsen, som inträffar på internationellt vatten i Sydkinesiska sjön, är en av de allvarligaste militära konfrontationerna på flera år. Det amerikanska försvarsdepartementet kräver att drönaren omedelbart lämnas tillbaka. Drönaren användes enligt uppgift för vetenskapliga ändamål. Parterna når senare en överenskommelse om ett överlämnande. 

    • Ryska hackare påverkade valet

      Underrättelsetjänsten CIA uppger till medierna att Ryssland försökte påverka valet i Trumps favör genom att se till att e-postmeddelanden från Hillary Clinton, som hackare kommit över efter intrång mot Demokraterna och Clintonts kampanjledare, publicerades av Wikileaks. Ryska hackare ska också ha släppt internt material från en cyberattack mot Demokraterna till journalister och bloggare i Florida. Detta material spreds genom artiklar och blogginlägg och kom att användas i de politiska kampanjerna i avgörande strider om kongressplatser. 

    • Nej till oljeledning i reservat

      En federal myndighet under försvarsdepartementet stoppar planerna på att leda en kontroversiell oljeledning under en vattenreservoir i ett reservat för ursprungsfolket sioux i North Dakota. Dessa har tillsammans med miljöaktivister med flera protesterat sedan april mot den planerade dragningen som skulle riskera att förorena dricksvattnet för boende i reservatet och därtill gå under mark som är helig för sioux-folket. Dakota Access Pipeline, som oljeledningen heter, är till större delen färdigbyggd och löper från North Dakota i sydöstlig riktning, till Illinois. Därifrån transporteras oljan vidare till Texas och Louisiana. 

    • Kontroversiellt samtal mellan Trump och Taiwans president

       USA:s blivande president Donald Trump väljer att besvara ett telefonsamtal från Taiwans president Tsai Ing-wen och bryter därmed mot amerikansk diplomatisk praxis sedan 1979. Det var då USA fastställde sin "ett Kina-politik", bröt de officiella relationerna med Taiwan och knöt band med Folkrepubliken Kina istället. Kinas utrikesminister Wang Yi tonar först ned betydelsen av telefonsamtalet genom att kalla det "ett litet trick" från Taiwans president. Kort därefter riktar dock Kina en skriftligt klagomål till USA:s regering. Vita huset svarar med att försäkra Kina om att man inte tänker avvika från ett Kina-politiken. 

    • November

    • Trump får betala skadestånd för "fuskutbildning"

      En uppgörelse i domstol nås enligt vilken Trump måste betala 25 miljoner dollar för att slippa en rättegång om ”Trump University”, en skola som han grundade 2004 men som lades ned 2010. Utbildningarna som erbjuds gick ut på att göra studenterna rika på fastighetsaffärer, men som resulterade i att 4 000 av dem stämde skolan för lurendrejeri. Hotet om en rättegång har hängt över Trump under valrörelsen och han har upprepade gånger uttalat sig nedsättande om domaren, Gonzalo Curiel, med anspelningar på hans mexikanska rötter. Förlikningen nås bara tio dagar innan rättegången skulle inledas.

    • Val av rådgivare kritiseras

      Donald Trumps tillkännagivande att den kontroversielle högerradikale Steve Bannon, som varit Trumps kampanjledare under valrörelsen och som ligger bakom den högerextrema sajten Breitbart, ska bli hans chefsstrateg väcker oro. Bannon uppges ha antisemitiska åsikter och företräda en "vit" nationalism. Valet av den etablerade republikanen Reince Priebus till stabschef för Vita huset tas emot mer positivt. 

    • Protester mot Trump

      Efter valresultatet har meddelats utbryter protester i flera amerikanska storstäder. Det är framför allt många unga amerikaner som deltar i protesterna. 

    • Trump vinner valet

      Trump vinner presidentvalet med 304 elektorsröster mot 227 för Clinton (sju elektorer röstar inte enligt partilinjen, se Politiskt system).  Clinton får dock stöd av nästan 2,9 miljoner fler väljare än Trump, eller 48 procent av rösterna mot 46 procent. Trumps seger överraskar politiska bedömare: opinionsmätningarna förutspådde en jämn kamp som Clinton väntades vinna, om än med knapp marginal. Republikanerna behåller kontrollen över såväl senaten (med 52 senatorer mot 48) som representanthuset (241 mot 194 ledamöter). 

    • Inget åtal mot Clinton

      Efter en genomgång av 650 000 nya e-postmeddelanden från Hillary Clintons tid som utrikesminister meddelar underrättelsetjänsten FBI att hon inte kommer att åtalas. Clinton har fått kritik för att hon i tjänsten använde en egen e-postserver och utredningar av frågan har gjorts såväl av utrikesdepartementet som justitiedepartementet. Sommaren 2016 kom FBI i en tidigare genomgång fram till att det fanns bevis för att felaktigheter hade begåtts i hanteringen av hemligstämplat material men att det inte gick att bevisa att agerandet varit medvetet. 

    • Oktober

    • Sista valdebatten

      Den tredje och sista debatten mellan de bägge presidentkandidaterna hålls i Las Vegas i Nevada. Opiononsmätningar visar på en klar ledning för Hillary Clinton inför valet. 

    • Dylan får Nobelpris

      Svenska Akademien meddelar att årets Nobelpris i litteratur går till den amerikanska sångaren, låtskrivaren och författaren Bob Dylan.

    • Bakslag för Trump

      Representanthusets talman, republikanen Paul Ryan, tar avstånd från Trumps kampanj och tänker inte längre stödja Trump. Han vill nu koncentrera sig på att försvara Republikanerna i representanthuset. 

    • Andra valdebatten

      Hillary Clinton och Donald Trump möts åter i en TV-sänd debatt, som är hätskare än någonsin tidigare. Påhoppen, särskilt från Trumps sida, haglar. Trump kritiserar Hillary Clintons man, den tidigare presidenten Bill Clinton, för hans otrohetsaffärer och anser om Hillary Clinton själv att hon borde sitta i fängelse för hur hon använt sin privata epost som utrikesminister. Clinton riktar i sin tur skarp kritik mot Trump för hans sexistiska uttalanden om kvinnor. 

    • Vicepresidentkandidater möts

      Donald Trumps kandidat republikanen Mike Pence, guvernör i Indiana, möter Hillary Clintons kandidat demokraten Tim Kaine, senator från Virginia. Debatten hålls på universitetet Longwood i Virginia. 

    • September

    • Första valdebatten

      TV-debatten mellan Hillary Clinton och Donald Trump följs av 84 miljoner tittare. Det är det största antalet sedan debatten mellan Ronald Reagan och Jimmy Carter 1980. 

    • Undantagstillstånd i Charlotte

      Guvernören i North Carolina utropar undantagstillstånd i staden Charlotte sedan våldsamheter utbrutit efter det att en svart man skjutits till döds av en svart polisman. 

    • Sprängladdning i New York

      En bomb gjord av en tryckkokare utlöses på Manhattan och skadar 29 människor. Ytterligare en sprängladdning upptäcks i närheten. Ett par dagar senare grips en 28-årig man född i Afghanistan misstänkt för att ligga bakom bomberna. 

    • Augusti

    • Översvämningar i Lousiana

       President Obama fastslår att svåra översvämningar i Louisiana utgör en nationell större katastrof. De beskrivs som den värsta naturkatastrofen sedan orkanen Sandy 2012. Översvämningarna har krävt 13 människoliv och leder till att 30 000 människor tvingas lämna sin hem. 

    • Republikaner mot Trump

       50 republikaner med säkerhetspolitisk anknytning, däribland en tidigare CIA-chef och två före detta vice utrikesministrar, underkänner Trump i ett öppet brev och meddelar att de inte kommer att rösta på honom. 

    • Juli

    • Clinton blir formellt presidentkandidat

      På andra dagen av Demokraternas partikonvent i Philadelphia utses Hillary Clinton formellt till partiets kandidat i presidentvalet i november. Hon är därmed historisk: ingen kvinna har tidigare varit ett ledande partis kandidat i ett presidentval i USA. Men hon är fortsatt omstridd även i partiet: anhängare till Vermontsenatorn Bernie Sanders demonstrerade högljutt när konventet inleddes. Sanders, som var Clintons allvarligaste utmanare i primärvalen, säger dock i ett tal att hon måste bli landets nästa president. trax före konventet har Clinton utsett Tim Kaine, senator från Virginia, till sin vicepresidentkandidat.

    • Trump blir formellt presidentkandidat

      Donald Trump utses formellt till kandidat i presidentvalet under Republikanernas partikonvent i Cleveland i Ohio, med stöd av 70 procent av de närvarande delegaterna. Trumps val av vicepresidentkandidat, Mike Pence, godkänns enhälligt. Pence, guvernör i Indiana, är känd som socialkonservativ och religiös och hoppas stärka Trumps stöd hos den kristna högern. Särskild uppmärksamhet under det tre dagar långa konventet väcker ett tal av Trumps hustru Melania, när det visar sig att talet innehåller plagiat från Michelle Obamas motsvarande tal 2008.

    • Polismord efter polisskjutningar mot svarta

      Totalt åtta döda poliser är facit efter ett andra fall på kort tid där en svart gärningsman öppnat eld mot poliser. Dagarna före det första fallet har två nya incidenter inträffat där afroamerikaner skjutits ihjäl av polis: i Baton Rouge i Louisiana den 5 juli, och i Saint Paul i Minnesota den 6 juli. Saint Paul-fallet får stort genomslag i medierna då mannens flickvän via sin mobil livesänder när polisen öppnar eld mot offret som stoppats för en trasig baklykta på bilen. Den 7 juli, under en protestaktion i Dallas i Texas mot de båda dödsskjutningarna, öppnar en svart krypskytt eld och dödar fem poliser. Tio dagar senare skjuts tre poliser till döds i Baton Rouge. Sammanlagt tio poliser och två civilpersoner skadas i de två skottlossningarna. Båda gärningsmannen har ett förflutet i militären och båda dödas i samband med våldsincidenterna.

    • Juni

    • Kritik mot Clinton i Benghazi-rapport

       Efter två års utredning presenterar ett kongressutskott en rapport om attentatet i Benghazi (se September 2012). Rapporten innehåller inte mycket nytt i sak – flera tidigare utredningar har gjorts – men riktar kritik mot dåvarande utrikesminister Clinton. Republikanerna anklagar regeringen i allmänhet och Clinton i synnerhet för att ha underskattat extremisthotet i Libyen och för att ha vilselett allmänheten om vad som hände vid attentatet. Anklagelserna har förstärkts under valrörelsen inför presidentvalet och använts för att utmåla Clinton som säkerhetspolitiskt oansvarig. 

    • HD-stöd för aborträtt

      Högsta domstolen underkänner restriktioner i aborträtten som införts i Texas. Beslutet som fattas med röstsiffrorna 5–3 innebär att HD för första gången på 15 år slår ned på en delstats försök att begränsa tillgången till abort. Begränsningarna i Texas antogs 2013 och föreskrev bland annat att abort måste utföras på specialutrustade kirurgavdelningar, vilket ledde till att de flesta abortkliniker i deltaten måste stängas.

    • Massmord på gayklubb i Orlando

      En man skjuter ihjäl 49 människor på en nattklubb där homosexuella brukar samlas i Orlando i Florida. Aldrig tidigare har så många människor dödats samtidigt vid en masskjutning i USA. Många skadas också under attentatet och gärningsmannen dödas av polis under skottlossningen. Han har strax före dådet sagt att han skulle utföra det för extremistgruppen Islamiska statens (IS) räkning.

    • Clinton klar som presidentkandidat

      Hillary Clinton är klar som Demokraternas presidentkandidat inför partikonventet i juli, efter seger i primärvalen i Kalifornien och tre delstater till. Bernie Sanders har in i det sista bjudit hårt motstånd.

    • Maj

    • Obama besöker Hiroshima

      Han är den förste amerikanske president som besöker den japanska staden där USA fällde en atombomb 1945 som kostade omkring 140 000 människor livet. 

    • Utredning om Clintons e-post

      En rapport från utrikesdepartementet konstaterar att Hillary Clinton som utrikesminister har begått fel när det gäller hanteringen av mejl. Hon har använt sin privata mejladress i sin yrkesutövning och har dessutom inte följt de regler för rapportering som finns. Det har dock tidigare varit problem med mejlhanteringen vid departementet enligt utredningen. En utredning av säkerhetspolisen FBI pågår om huruvida Clinton gjort sig skyldig till något brott i denna fråga. 

    • Vapenembargo hävs

      Vid ett besök i Vietnam meddelar USA:s president Barack Obama att USA tar bort förbudet mot försäljning av vapen till Vietnam, som varit i kraft sedan Vietnamkriget. 

    • Trump klar som kandidat när Cruz ger upp

      Efter att Donald Trump vunnit i ännu delstat, Indiana, väljer Ted Cruz att dra sig ur kampen om Republikanernas nominering till presidentposten. Trump är därmed klar som bli Republikanernas kandidat även om han formellt säkrar tillräckligt många delegater till partikonventet först i slutet av månaden. 

    • April

    • Soldater till Syrien

      Ytterligare 250 militärer kommer att skickas till Syrien för att stödja rebeller och styrkor som strider mot Islamiska staten och ge dem råd. 

    • Mars

    • Historiskt besök på Kuba

      Som den första amerikanske presidenten sedan 1928 besöker president Obama Kuba, där han bland annat träffar den kubanske presidenten Raúl Castro. De bägge länderna har under det senaste året återupptagit de diplomatiska förbindelserna. 

    • Obama nominerar HD-kandidat

      President Obama nominerar domaren Merrick Garland till den plats i Högsta domstolen som blev tom när HD-domaren Antonin Scalia avled i februari. Det är senatens sak att rösta om presidentens domarnomineringar. I det här fallet vägrar den republikanska majoriteten att ens ta upp nomineringen till diskussion, och än mindre att rösta om den, med motiveringen att nästa president bör få fylla platsen. Därmed har HD endast åtta domare under resten av Obamas presidenttid.

    • Marco Rubio drar sig ur

      Efter att ha förlorat Republikanernas primärval i sin hemdelstat Florida mot Donald Trump väljer senatorn Marco Rubio att avsluta sina försök att vinna partiets nominering av presidentkandidat. Av tolv kandidater i startfältet återstår nu förutom Trump bara Ted Cruz och John Kasich. Trump leder stort i antal vunna delstater och i antal delegater inför partikonventet.

    • Clinton och Trump supertisdagens segrare

      Clinton och Trump stärker sina chanser att bli presidentkandidater under supertisdagen, då elva delstater håller primärval. Båda har tagit hem tre delstater tidigare och vinner nu i ytterligare sju. Bland Demokraterna fortsätter Bernie Sanders att jaga Clinton och har nu säkrat seger i fem delstater. Republikanen Ted Cruz vinner i tre och har därmed tagit hem fyra delstater medan Marco Rubio noterar sin första seger. 

    • Februari

    • Amerikanska bombanfall i Libyen

      För andra gången på tre månader bombar amerikanskt stridsflyg IS-baser i Libyen. Målet uppges vara en man som misstänks för två terrordåd i Tunisien förra året.

    • Primärvalen inleds

      Primärvalssäsongen inleds inför höstens presidentval, med det så kallade nomineringsmötet i Iowa. Den tidigare utrikesministern och presidenthustrun Hillary Clinton vinner Demokraternas nomineringsval med mycket knapp marginal före Bernie Sanders, en 74-årig oberoende senator från Vermont som kallar sig demokratisk socialist och lockar inte minst yngre väljare. Bland Republikanerna segrar Texassenatorn Ted Cruz segrar däremot klart med 28 procent av rösterna, med fastighetsmagnaten Donald Trump på andra plats och Floridasenatorn Marco Rubio på tredje. 

    • Januari

    • Amerikaner kidnappade

      Ett okänt antal amerikaner har kidnappats i Bagdad i Irak, uppger USA:s ambassad i landet den 18 januari.

  • 2015

    • December

    • Terrordåd i Kalifornien

      Ett gift par skjuter 14 människor till döds och skadar 22 allvarligt under en julfest vid en vårdinrättning i San Bernardino i Kalifornien. Polisen dödar gärningsmännen. Det visar sig senare att paret har vissa kopplingar till islamistiska terrornätverk och president Obama betecknar attentatet som ett terrordåd.

    • November

    • Syriska flyktingar granskas

      Representanthuset antar ett lagförslag med stor majoritet om att öka granskningsprocessen av syriska flyktingar som söker sig till USA. Man vill också stoppa presidents Obamas planer på att ta emot 10 000 syriska flyktingar 2016. Terrordåden i Paris den 13 november (se Frankrike: Aktuell politik) har lett till att en del amerikaner med republikanen Donald Trump i spetsen förespråkar ett minskat flyktingmottagande på grund av rädsla för nya terrordåd.

    • Dom hotar invandringsbeslut

      En högre domstol ålägger i en dom Vita huset att stoppa planen att skydda över fem miljoner migranter som invandrat illegalt från att deporteras (se November 2014). Planen har ännu inte kunnat sättas i verket. Texas och ytterligare 25 delstater har vänt sig till domstol eftersom de anser att president Obama och hans administration kringgått kongressen och författningen genom att använda en så kallad verkställighetsorder (executive order) för att genomdriva reformen.  

    • Oktober

    • Incident i Sydkinesiska havet

      Kina riktar kritik mot USA för att ett amerikanskt krigsfartyg ska ha kränkt Kinas territorialvatten i Sydkinesiska havet. Intrånget skedde enligt Peking när fartyget USS Lassen kom närmare än 12 sjömil till rev och kobbar i ögruppen Spratly, som Kina gör anspråk på såväl som Filippinerna, Malaysia och ytterligare två sydöstasiatiska länder. USA hävdar att fartyget befann sig på internationellt vatten och att det utförde en operation som ett led i landets program för navigeringsfrihet. Den amerikanske försvarsministern Ashton Carter förklarar för sin kinesiske motpart Chang Wanquan att USA kommer att fortsätta med denna typ av sjöfart i Sydkinesiska havet.

    • Ny talman i representanthuset

      Republikanen Paul Ryan utses till ny talman i representanthuset. Den tidigare talmannen John Boehner meddelade i september att han skulle avgå sedan han pressats av interna strider inom Republikanerna och mött hård kritik från partiets högerfalang.

    • Överenskommelse om budget

      En uppgörelse nås i kongressen om statsbudgeten fram till 2017. Genom överenskommelsen avvärjs åter en situation där USA skulle vara tvunget att ställa in sina betalningar och stänga ned federal verksamhet såsom hösten 2013 (se Oktober 2013). Därtill frigörs ytterligare medel motsvarande 80 miljarder dollar genom att lånetaket höjs. Dessa medel kan bland annat läggas på försvaret och ett flertal andra områden. Fortfarande återstår dock för kongressen och Vita huset att enas om vilka olika områden som ska prioriteras och vilka organisationer som ska stödjas. Bland annat kräver konservativa republikaner att resurser till organisationen Planned Parenthood ska dras in på grund av dess agerande när det gäller aborter.

    • Fortsatt militär närvaro i Afghanistan

      President Obama överger planerna på att ta hem de närmare 10 000 amerikanska soldater som finns i Afghanistan under 2016. Nu tillkännager presidenten att 5 500 soldater kommer att finnas kvar när hans mandatperiod löper ut i början av 2017. Skälet som anges är att hjälpa den afghanska regeringen att stå emot det växande hotet från talibanerna i landet.

    • Augusti

    • Obama presenterar klimatplan

      President Obama offentliggör en klimat- och energiplan, Clean Power Plan. Syftet är att motverka klimatförändringarna och innebär att begränsningar för första gången införs för koldioxidutsläpp från kolkraftverk i USA. Enligt planen ska användningen av fossilfria energikällor ökas och satsningar göras på energibesparande åtgärder. Obama kallar planen det viktigaste steget som hittills tagits i USA för att motverka klimatförändringarna.

    • Juli

    • Nya sanktioner mot Ryssland

      USA utvidgar sanktionerna mot individer relaterade till krisen i Ukraina, bland annat hamnoperatörer på Krimhalvön och ett ryskt gasbolag, meddelar finansdepartementet. Utvidgningen följer på liknande beslut från EU och Kanada. Syftet är att pressa de ukrainska stridande parterna att genomföra fredskapande åtgärder.

    • Diplomatiska relationer med Kuba

      De diplomatiska förbindelserna mellan Kuba och USA återupptas formellt då ländernas ambassader åter öppnas efter ett halvsekel. USA:s handelsembargo mot Kuba är dock fortfarande i kraft och restriktionerna för amerikanska medborgare att resa till Kuba kvarstår. För att handelsembargot mot Kuba ska hävas krävs en omröstning i USA:s kongress. 

    • Neddragningar i armén

      Armén tillkännager att 40 000 soldater ska friställas under de kommande två åren i syfte att spara pengar. Armén ska även göra sig av med 17 000 civilanställda.

    • Juni

    • HD-ja till samkönade äktenskap

      Högsta domstolen avgör i ett domslut att det ska vara lagligt med samkönade äktenskap i hela USA.

    • Dödsskjutningar i kyrka 

      Nio afroamerikaner skjuts till döds i en metodistkyrka i Charleston i South Carolina, bland dem en pastor som också är delstatssenator. Gärningsmannen som grips dagen efter en 21-årig vit man som uppger att han velat starta ett ”raskrig”. Han döms senare till döden av en federal domstol, för hatbrott.

    • Lag mot dataövervakning

      Efter en lång, hetsig debatt i kongressen godkänner senaten till slut en ny lag som sätter stopp för underrättelsetjänsten NSA:s insamling av så kallad metadata, det vill säga data- och teletrafik som innehåller telefonnummer och samtalslängder. Senaten godkände den så kallade Freedom Act med rösterna 72–67, medan antiterrorlagen Patriot Act upphävs. 

    • April

    • Kravaller efter afroamerikans död

      Undantagstillstånd införs i Maryland och nationalgardet sätts in för att hantera våldsamma kravaller i staden Baltimore. Protesterna utbryter i en del av Baltimore sedan en ung svart man avlidit efter att hans ryggrad skadats svårt i fängelset. Sex poliser har stängts av från sina jobb medan justitiedepartementet undersöker händelsen. Under oroligheterna sätts byggnader i brand, affärer plundras och poliser angrips.

    • Ny justitieminister

      Loretta Lynch tillträder som justitieminister. Hon blir den första svarta kvinnan på denna post. Företrädaren Eric Holder, som meddelade sin avgång redan i september 2014, var den första afroamerikanska justitieministern.

    • Historiskt möte Kuba-USA

      President Barack Obama och Kubas Rúul Castro håller ett officiellt möte i samband med ett regionalt toppmöte i Panama. Det är första gången som de bägge ländernas ledare möts officiellt på över ett halvsekel.

    • Mars

    • Trupper kvar i Afghanistan

      President Obama meddelar att tillbakadragandet av militära styrkor från Afghanistan tillfälligt kommer att stoppas med tanke på den oroliga situationen i landet. En styrka på omkring 9800 man kommer att finnas kvar i landet under året.

    • Israelkritik mot Iranavtal

      Israels premiärminister Benjamin Netanyahu riktar skarp kritik i amerikanska kongressen mot det avtal med Iran som USA med flera länder för närvarande förhandlar om. Avtalet om Irans kärnenergiprogram kommer inte att leda till en förändring av Irans nuvarande strategi och Iran är därför "ett hot mot hela världen", menar Netanyahu som inbjudits att tala i kongressen av representanthusets talman republikanen John Boehner. Obama kritiserar i sin tur Netanyahu för att denne inte kommer med någon alternativ lösning på Iranproblemet och vägrar också att ta emot honom i Vita huset med hänvisning till det nära förestående israeliska parlamentsvalet. Israels agerande leder inte bara till försämrade relationer med Vita huset, hans agerande fördöms även av demokraterna i kongressen. Flera av dem avstår från att närvara under talet, som dock möts med stora applåder av många republikaner i kongressen.

    • Februari

    • Veto mot omstridd oljeledning

      President Obama lägger som väntat in sitt veto mot oljeledningen Keystone XL. Det är tredje gången under sin ämbetstid som Obama utnyttjat möjligheten att genom veto stoppa en lag som antagits av kongressens båda kamrar. Den kontroversiella oljeledningen skulle gå mellan Alberta i Kanada och delstaten Nebraska, varifrån oljan skulle föras vidare genom befintliga ledningar till Texas. Kritiker befarar negativa konsekvenser för miljön, inte minst i fråga om ökande klimatpåverkande utsläpp. Förespråkarna framhåller inte minst att ledningen skulle skapa nya jobb.

    • Ny försvarsminister

      Ash Carter tillträder som ny försvarsminister efter Chuck Hagel. Carter nominerades av president Obama sedan Hagel i november 2014 meddelat sin avgång, enligt uppgift på presidentens begäran.

    • Stopp för invandringsreform

      I en tvist mellan Vita huset och 26 delstater som är emot president Obamas invandringsbeslut (se November 2014) ställer en federal domare i Texas sig på delstaternas sida. Därigenom blir det ett tillfälligt stopp för genomförandet av beslutet som skulle ge migranter som olagligt befinner sig i landet möjlighet till temporärt uppehållstillstånd. Delstaterna som är motståndare till beslutet anser att det innebär för höga kostnader för hälsovård, utbildning etc. President Obama väntas överklaga domslutet.

    • Sändebud för hbtq-frågor

      Diplomaten Randy Berry som får ett helt nytt internationella uppdrag som sändebud i hbtq-frågor. Genom sändebudet ska den amerikanska regeringen bland annat försöka påverka regeringar runt om i världen att avskaffa lagar som kriminaliserar frivilliga samkönade sexuella relationer. 

    • Januari

    • Militärbaser i Europa läggs ned

      Försvarsdepartementet Pentagon meddelar att USA ska ta bort 15 militära baser i Europa.

    • Sanktioner mot Nordkorea

      Obama undertecknar ett dekret (executive order) om att sätta in sanktioner mot Nordkorea, med anledning av cyberattacken mot Sony Pictures (se December 2014). Sanktionerna är tänkta att isolera försvarsindustrin för att förhindra framtida attacker. Det tros vara första gången USA inför sanktioner mot ett annat land på grund av cyberintrång mot ett företag.

  • 2014

    • December

    • Turbulens kring Nordkoreafilm

      Den federala polisen FBI pekar ut Nordkorea som ansvarigt för ett dataintrång hos filmbolaget Sony Pictures i november. Bakgrunden misstänks ha varit en film, The Interview, som handlar om ett fiktivt mord på den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-Un. Sony Pictures har efter hot beslutat att dra tillbaka filmen, men beslutet ändras efter kritik från bland andra president Obama. När filmen går upp på en del biografer och släpps på nätet blir den på bara några dagar Sonys mest nedladdade film dittills.

    • Relationer återupptas med Kuba

      President Obama meddelar oväntat att USA ska återupprätta de officiella förbindelserna med Kuba som legat nere under ett drygt halvsekel (se Modern historia). Den kubanska regimen har lovat släppa ett 50-tal politiska fångar i uppgörelsen som föregåtts av 18 månaders hemliga samtal mellan länderna. Enligt Obama är den politik som USA fört mot Kuba föråldrad och den har lett har inte  till något resultat. Som en följd av de normaliserade sker en utväxling av fångar. Två amerikaner släpps av Kuba efter att ha suttit fängslade i fem år respektive 20 år medan USA släpper tre kubaner.

    • Brutala metoder under krig mot terrorn

      Senatens underrättelseutskott släpper rapport om underrättelsetjänsten CIA:s förhörsmetoder under George W Bushs krig mot terrorismen. Rapporten visar att metoderna varit långt brutalare än vad som tidigare framkommit.

    • Protester efter ny polisskjutning

      En åtalsjury i New York beslutar att inte väcka åtal mot en polis som dödade en obeväpnad svart man på Staten Island i juli. Avgörandet kommer kort efter det likartade beslutet i Missouri i november och leder till en infekterad debatt och omfattande protestaktioner mot vad som uppfattas som polisens övervåld mot framför allt afroamerikaner.

    • November

    • Nya kravaller i Ferguson

      En åtalsjury beslutar att den vita polisman som dödade en svart tonåring i Ferguson utanför Saint Louis inte ska åtalas (se Augusti 2014). Efter beskedet utbryter kraftiga våldsamheter i Ferguson. Missouris guvernör sätter in nationalgardet för att stoppa våldsamheterna. Oroligheterna rapporteras ha spritt sig även till andra städer i USA.

    • Ny invandringslagstiftning

      President Obama driver igenom en reform av invandringslagstiftningen som ska underlätta för papperslösa att få uppehållstillstånd. Reformpaketet ger bland annat föräldrar som har barn som är amerikanska medborgare eller har uppehållstillstånd i landet rätt att jobba och slippa att deporteras. Närmare 5 miljoner migranter som befinner sig illegalt i landet beräknas beröras av reformen. Programmet kallas Dapa (Deferred Action for Parents of Americans), och innebär en utökning av programmet Daca (se Juni 2012). Obama använder vid reformen återigen sin rätt som president att direkt besluta om åtgärder utan kongressens godkännande  så kallade verkställighetsorder (executive order). 

    • Historisk klimatöverenskommelse

      Efter ett möte mellan Barack Obama och Xi Jinping i Peking offentliggör de bägge presidenterna en uppgörelse som innebär att Kinas utsläpp inte ska tillåtas öka efter 2030 medan USA ska ha som mål att fram till 2025 minska de amerikanska utsläppsnivåerna med 26-28 procent jämfört med nivåerna 2005.

    • Republikanerna vinner senaten

      I kongressvalet den 4 november tar Republikanerna som väntat kontroll även över senaten. Partiet vinner 24 av de 36 senatsplatser som står på spel, en ökning med nio platser. Resultatet blir 54 republikanska senatorer mot 44 demokratiska (samt två oberoende som dock brukar rösta med demokraterna). Republikanerna förstärker också sin majoritet i representanthuset. Partiet ökar med 13 platser och har därmed sammanlagt 247 mot 188 för Demokraterna.

    • September

    • Anfall mot IS även i Syrien

      President Obama presenterar sin strategi för att bekämpa den extremistiska islamiströrelsen Islamiska staten (IS). För första gången kan nu även amerikanska flygbombningar sättas in mot mål i Syrien samtidigt som insatserna mot IS i Irak ska utökas (se Irak: Kalendarium och Syrien: Kalendarium). Några dagar senare godkänner kongressen Obamas plan att ge amerikanskt stöd till rebeller i Syrien som bekämpar IS. Kort därefter inleder USA tillsammans med flera arabstater flyganfall mot IS-tillhåll i Syrien (se Syrien: Kalendarium).

    • Augusti

    • Kravaller efter polisskjutning i Missouri

      En svart obeväpnad tonåring, Michael Brown, skjuts till döds av en polis i en förort till Saint Louis i delstaten Missouri. Dödsskjutningen leder till kravaller under flera nätter i förorten Ferguson där svarta amerikaner drabbar samman med polis. Fallet blåser nytt liv i den debatt kring rasism som uppstod efter dödsskjutningen av Trayvon Martin (se Februari 2012). Ett utegångsförbud nattetid införs tillfälligt och Missouris guvernör kallar in delstatens nationalgarde, ett militärförband med frivilliga soldater, för att hjälpa till att hantera oroligheterna. Undantagstillstånd utropas av Missouris guvernör och råder in i september.

    • Flyganfall mot IS i Irak

      President Obama ger klartecken för flygbombningar mot Islamiska statens (IS) ställningar i norra Irak. Målet är dels att skydda amerikansk personal från IS-attacker, dels att stoppa förföljelser av religiösa minoriteter som riskerar att leda till folkmord (se Irak: Kalendarium). Det är USA:s första offensiva insats i Irak sedan marktrupperna drogs tillbaka därifrån 2011. IS har under året ryckt fram och tagit kontroll över stora delar av främst norra Irak.

    • Juli

    • Representanthuset stämmer Obama

      Representanthusets republikanska majoritet röstar igenom ett förslag om att stämma president Barack Obama för att ha överträtt sina grundlagsfästa befogenheter. Anledningen till aktionen är att Obama genom en så kallad verkställighetsorder förlängt en tidsgräns kopplad till den stora sjukförsäkringsreformen som republikerna motsätter sig. Kritikerna anklagar Obama för att utfärda allt för många verkställighetsorder för att komma runt dödlägen i känsliga frågor i kongressen. Obama avfärdar anklagelserna som grundlösa och menar att stämningsförsöket är ett politiskt trick inför kongressvalen i november.

    • Kritik mot ryskt robottest

      USA anklagar Ryssland för att ha provskjutit en medeldistansrobot och därmed ha brutit mot INF-avtalet som slöts 1987 och som reglerar innehav och hantering av medeldistansrobotar. När provskjutningen ska ha ägt rum är oklart. Uppgifter om ryska provskjutningar har förekommit tidigare men detta är första gången som den amerikanska regeringen går ut offentligt med en sådan anklagelse.

    • Skärpta sanktioner mot Ryssland

      USA skärper kraftigt sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland med motiveringen att den ryska ledningen inte infriat sina löften att dämpa konflikten i östra Ukraina. För första gången riktar sig de amerikanska sanktionerna specifikt mot viktiga delar av den ryska ekonomin, särskilt finans- och energisektorerna samt vapenindustrin. Ett antal storföretag, flera med nära band till president Putin personligen, avstängs från att ta långfristiga lån på den amerikanska finansmarknaden. Sanktioner riktas också mot de självutnämnda ukrainska "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk. Ryssland anklagar USA för "utpressning" och president Putin säger att sanktionerna för de amerikansk-ryska relationerna in i en "återvändsgränd". 

    • Tyskland utvisar CIA-chef

      De redan ansträngda relationerna med Tyskland (se Oktober 2013) får sig en ny törn då en anställd vid den tyska underrättelsetjänsten grips och anklagas för att ha sålt hundratals dokument till CIA. Spionaffären leder till att CIA-chefen i Tyskland ombeds lämna landet vilket i sin tur föranleder sura kommentarer från Vita huset. Senare under månaden anlägger länderna dock en mer försonlig ton sinsemellan och betonar sina starka vänskapsband.

    • Juni

    • Militärer till Irak

      President Obama lovar att skicka 300 amerikanska soldater till Irak för att hjälpa regimen i Bagdad att bekämpa den militanta islamiströrelsen Isis som gör stora framryckningar i landet. I slutet av månaden anländer de första av de specialutbildade soldaterna till Bagdad.

    • Maj

    • Soldat frigiven i Afghanistan

      En amerikansk soldat, Bowe Bergdahl, som befunnit hållits i talibansk fångenskap i Afghanistan friges i utbyte mot fem talibaner från Guantánamofängelset. Bergdahl som utsatts för tortry och svåra umbäranden under fem år åtalas senare i USA för att ha deserterat innan han tillfångatogs, men slipper i slutändan fängelse.

    • Åtal mot kinesiska militärer

      En domstol i Pennsylvania väcker åtal mot fem officerare inom Kinas armé (PLA). De anklagas för att ha ekonomisk cyberbrottslighet och ska ha stulit hemliga dokument från fem amerikanska företag och ett fackförbund. Kina tillbakavisar anklagelserna och hävdar att landet aldrig varit inblandat i cyberbrottslighet.

    • Mars

    • Sanktioner mot Ryssland efter Ukrainakris

      President Obama fördömer Rysslands agerande i Ukraina och inblandningen på halvön Krim (läs mer i Ukraina: Kalendarium). USA inför sanktioner mot högt uppsatta personer inom den ryska regeringen och parlamentet samt även mot separatistiska ledare på Krim.

    • Februari

    • Höjning av lånetak

      Representanthuset röstar ja till en höjning av gränsen för den amerikanska statsskulden strax innan taket skulle ha nåtts i slutet av februari. Försök från ledande republikaner i representanthuset att villkora höjningen av skuldtaket med krav på motåtgärder från demokraterna och Obama har då misslyckats. Sådana förslag har inte kunnat få tillräckligt stöd bland de republikanska ledamöterna. En dag senare antar även senaten höjningen.

    • Ändrat jordbruks- och livsmedelsstöd

      Kongressens bägge kamrar har till slut godkänt ett lagförslag om livsmedelsstöd till fattiga (food stamps) och jordbruksstödets utformning. Det har tagit över två år för lagen att gå igenom, bland annat på grund av oenighet mellan republikaner och demokrater om hur mycket livsmedelsstödet till fattiga skulle skäras ned. När det gäller stödet till jordbruket sker en omsvängning från direkta bidrag till bönder till försäkringar som ger ersättning vid prissänkningar eller dålig skörd.

    • Januari

    • Obamas tal till nationen

      Låt 2014 bli ett handlingens år, säger president Obama i sitt årliga tal till nationen och riktar sig till de samarbetsovilliga republikanerna i kongressen. Han är samtidigt tydlig med att han inte kommer att tveka att agera själv utifrån sina befogenheter som president om kongressen inte kan enas. Så har Obama redan genom sin verkställande makt gett order om att minimi-ersättningen för företagare som anlitas av federala myndigheter ska höjas med 40 procent. 

    • Kritik mot massövervakning

      Ett oberoende federalt övervakningsorgan (Privacy and Civil Liberties Oversight Board) publicerar rapport om NSA:s program för massinsamling av amerikaners mobilsamtal. Man hävdar att programmet kan strida mot författningen och att det kränker den privata integriteten och menar att det måste avslutas. President Obama har själv föreslagit begränsningar för insamlingen av data från mobilsamtal.

    • Budget antagen

      Kongressen klubbar en ny budget för de federala utgifterna de närmaste två åren. Vissa justeringar och preciseringar av fördelningen av pengar har gjorts av överenskommelsen som antogs förra månaden.

  • 2013

    • December

    • Avtal om budgetunderskott

      Den särskilda kongresskommitté som bildades i oktober med representanter från både republikaner och demokrater meddelar att den enats om ett budgetförslag på drygt en biljon dollar. Genom detta kan det underskottet i statsbudgeten minskas under den närmaste tioårsperioden. Partierna har enats om en kompromiss som varken innebär några skattehöjningar, som republikanerna är emot, eller några nedskärningar av de sociala välfärdsprogrammen, som demokraterna lika kategoriskt avvisat. Däremot kan ungefär hälften av de planerade besparingarna för 2014, som skulle ha åstadkommits med hjälp av tuffa automatiska nedskärningar av bland annat försvarsutgifterna, styras om till andra områden och finansieringen av statsapparaten är räddad för de närmaste två åren. Budgetförslaget godkänns i mitten av december av representanthuset och den 19 december av senaten.

    • November

    • Problem med sjukförsäkringsreform

      Tekniska problem och annat krångel med den federala webportalen där amerikaner ska kunna teckna sig för sjukförsäkring som en del av Obamas sjukförsäkringsreform leder till kritik mot Obama och hans regering. Obama kritiseras också för att ha brutit ett tidigare löfte om att amerikaner som var nöjda med sin försäkring skulle kunna behålla den, sedan försäkringsbolagen börjat säga upp gamla avtal som inte följer reglerna för Obamacare. Endast drygt 100 000 personer, en femtedel av vad man förväntat, har anmält sig för en sjukförsäkring på sajten som öppnade den 1 oktober. Därtill har nästan hälften av delstaterna indikerat att de kommer att stå utanför den planerade utvidgningen av Medicaid, som skulle ge många fler låginkomsttagare tillgång till programmet (se Sociala förhållanden). Problemen leder till oro bland demokraterna för att partiet ska förlora kontrollen över senaten i nästa års kongressval.

    • Regeländring i senaten

      Demokraterna i senaten driver igenom en ändring av reglerna som gör att det parti som är i minoritet i kammaren inte längre kan förhala godkännanden av Vita husets kandidater till olika poster inom den federala regeringsverksamheten. Beslutet fattas efter att ett 30-tal nomineringar till olika poster inte fått senatens godkännande på grund av att republikanerna i senaten förhalat processen. Republikanerna är starkt kritiska till regeländringen.

    • Demokraterna vinner New York

      Bill de Blasio tar över som borgmästare i New York efter Michael Bloomberg medan Terry Mc Auliffe vinner över den Tea Party-stödda republikanen Ken Cuccinelli i Virginia. Valet i New Jersey resulterar i att den moderate republikanen Chris Christie får sitta kvar på guvernörsposten.  

    • Oktober

    • Nya Snowden-avslöjanden

      Fortsatt publicering av material, som Edward Snowden läckt till journalisten Glenn Greenwald (se även Juni 2013), i franska Le Monde, tyska Der Spiegel och brittiska The Guardian gör att övervaknings- och underrättelseskandalen fördjupas. Avslöjanden om att franska medborgares datakommunikation övervakats, att franska diplomater avlyssnats och att tyska förbundskanslern Angela Merkels mobiltelefon avlyssnats tillsammans med ytterligare ett trettiotal regerings- och statschefer leder till upprörda reaktioner i omvärlden. Merkel ringer själv upp Obama, som uppger sig inte känna till avlyssningen. Det kommer även rapporter om att NSA ska ha lyckats skaffa sig åtkomst till Googles och andra amerikanska dataföretags "moln". Det visar sig att europeiska underrättelseorgan har samarbetat med NSA i insamlingen av datakommunikation av icke-européer i Europa. President Obama har tillsatt en egen utredning av övervakningsverksamheten liksom senaten.

    • Överenskommelse om statsskulden i sista stund

      Senast den 17 oktober behöver taket för statsskulden höjas av kongressen för att USA ska kunna finansiera sina betalningar till utlandet. Högerfalanger bland Republikanerna, med Tea Party-anhängare i spetsen, vill villkora ett godkännande av en sådan höjning mot nedskärningar av statliga utgifter för hälso- och sjukvård och välfärd. Vita huset vill att budgetförslaget och höjningen av skuldtaket ska hanteras enskilt och inte kopplas till några krav. I sista stund går de hårt pressade Republikanerna med på en överenskommelse som öppnar den federala förvaltningen och förlänger statens möjligheter att låna till början av 2014. Samtidigt ska nya förhandlingar inledas om hur budgetunderskottet ska minskas. 

    • Nedstängning i Washington

      Sedan representanthuset misslyckats med att enas om en budget för 2014 stänger regeringen delar av den federala verksamheten på grund av att finansiering till myndigheter saknas. Det innebär att cirka 800 000 federalt anställda inte kan gå till sitt arbete och inte får ut någon lön. Federal verksamhet, däribland nationalparker, museer samt livsmedelskontroll och annan övervakning, hålls stängd. Republikanerna, som är i majoritet i representanthuset, har satt som villkor att genomförandet av presidentens sjukförsäkringsreform skjuts upp ett år mot att de ska godkänna budgeten. Såväl den av Demokraterna dominerade senaten som Obama vägrar att gå med på detta.

    • September

    • Massmord på militärbas

      Tolv människor skjuts ihjäl och flera skadas av en IT-tekniker och tidigare reservsoldat vid marinhögkvarteret i Washington DC. Mannen dödas senare i skottlossning med polis.  Det är det näst dödligaste skottdådet på en amerikansk militärbas, efter det vid basen Fort Hood i Texas i november 2009, då 13 personer dödades av en major och armépsykiatriker som senare dömdes till döden.

    • Obama agerar mot Syrien

      President Obama söker kongressens stöd för en militär attack mot den syriska regimen efter att kemiska vapen uppges ha använts mot rebellstyrkor och civila (se Syrien: Kalendarium). Syftet med en attack skulle vara att slå till mot militära mål för att markera för den syriska regimen, och andra regimer som skulle kunna överväga att använda förbjudna kemiska vapen, att detta inte tolereras. Obama överväger en attack även om aktionen inte skulle få stöd i FN:s säkerhetsråd av Ryssland och Kina. Han låter sig dock övertalas av Ryssland att stödja ett ryskt förslag i FN:s säkerhetsråd om att syriska regimen ska låta förstöra alla sina kemiska vapen (se Syrien: Kalendarium).

    • Augusti

    • Asyl för Snowden i Ryssland

      Efter att ha vistats i mer än en månad i transithallen på en av Moskvas flygplatser beviljas den amerikanske före detta säkerhetsagenten Edward Snowden (se Juni 2013) tillfällig politisk asyl i Ryssland. Han beger sig till en hemlig och "säker" plats. Han har fått rätt att stanna i Ryssland i ett år. Strax därefter ställer president Obama in ett möte med Rysslands president Vladimir Putin som skulle hållas i början av september. Vita huset uppger i ett uttalande att det inte gjorts tillräckliga framsteg i det bilaterala samarbetet för att ett möte ska äga rum.

    • Juli

    • Spionåtalad bedöms skyldig

      Den spionåtalade amerikanska soldaten Bradley Manning befinns skyldig till att ha läckt ett stort antal hemliga dokument till organisationen Wikileaks. Manning fälls på en lång rad åtalspunkter men frias när det gäller den allvarligaste: att avsiktligt ha hjälpt terrornätverket al-Qaida. Manning, som gripits i Irak 2010, meddelar dagen efter det att domen fallit att hen känner sig som kvinna och hädanefter vill bli  kallad Chelsea istället för Bradley. Straffet som meddelas i augusti blir 35 års fängelse.

    • Detroit i konkurs

      Detroit ansöker om konkurs efter årtionden av ekonomiska problem på grund av den sviktande bilindustrin. Staden är skyldig sina kreditgivare totalt runt 18 miljarder dollar. Bland kreditgivarna finns offentliganställda och deras pensionsfonder. I slutet av året beslutar en federal domstol att Detroit har rätt till skydd i enlighet med amerikansk konkurslagstiftning och ytterligare ett år senare, i december 2014, har staden tagit sig ur konkursen.

    • Juni

    • HD river upp rösträttslag

      Högsta domstolen ogiltigförklarar med röstsiffrorna 5–4 en bärande del av rösträttslagen Voting Rights Act från 1965. Motiveringen från domarmajoriteten är att den diskriminering av minoriteter som låg till grund för lagen inte längre anses råda. Lagen infördes för att tvinga delstater i Södern att ta bort lagar och regler som effektivt utestängde svarta från att rösta. I och med den ändring som nu görs öppnas dörren för delstater att på nytt försvåra för medborgare att rösta, genom voter suppression. Det sker exempelvis genom krav på ID-handlingar (där exempelvis vapenlicens men inte student-ID godkänns), genom att försvåra förtidsröstning (vilket drabbar dem som arbetar på valdagen) och genom att minska på antalet vallokaler och göra dem mindre tillgängliga. Alla försvårande omständigheter drabbar främst minoriteter, lågavlönade och ungdomar.

    • Nya klimatåtgärder

      President Obama presenterar en ny, mer ambitiös klimatplan, som särskilt riktar in sig på att minska koldioxidutsläppen från landets många kol- och oljeeldade kraftverk. De flesta av åtgärderna i klimatplanen kan regeringen be miljömyndigheterna vidta utan kongressens godkännande, men några kräver kongressbeslut. Hårdare tag mot klimatförändringarna var ett av Obamas löften till väljarna under presidentvalskampanjen hösten 2012. Han upprepar nu löftet om att minska växthusgasutsläppen till 17 procent under 2005 års nivå före årtiondets utgång.

    • Åtal mot visselblåsaren Snowden

      Edward Snowden, som avslöjat USA:s massövervakning (se 5 juni 2013), åtalas för spioneri och stöld av statlig egendom. Snowden som redan i maj flytt från USA till Hongkong begärs utlämnad. Men Snowden flyr snart vidare, till Moskva. Snowdens flykt skapar starka motsättningar mellan USA och såväl Kina som Ryssland.

    • Avslöjande om massövervakning

      Den brittiska tidningen The Guardian publicerar en första artikel som avslöjar ett omfattande amerikanskt övervakningsprogram efter en läcka från Edward Snowden, en tidigare anställd vid underrättelsetjänsten CIA och signalspaningsorganisationen National Security Agency (NSA). Flera artiklar följer i The Guardian, Washington Post och andra tidningar i flera länder. Avslöjandena visar att amerikanska myndigheter samlat in enorma mängder telefon- och internetdata från bolagsjättar som Google, Microsoft, Yahoo, Facebook och Verizon. Det hela sköts via ett särskilt program kallat Prism, utvecklat 2007. Informationen leder till stort rabalder både i USA och i omvärlden. Kritiker i USA menar att det strider mot den amerikanska konstitutionen. Obama försvarar programmet med att det med jämna mellanrum har godkänts av kongressen. Han hävdar också att det är nödvändigt för att kunna skydda USA från terrorangrepp.

    • Toppmöte Kina-USA

      President Obama och Kinas president Xi Jinping möts i ett toppmöte i Kalifornien. Under mötet tas Nordkoreaproblematiken upp liksom ekonomiska frågor och miljö. President Obama varnar för konsekvenserna av fortsatt kinesisk cyberbrottslighet i USA.

    • Maj

    • Regler för användning av drönare

      President Obama håller ett tal om USA:s terroristbekämpning och användningen av drönare. Det är ett försök att möta den senaste vågen av kritik mot den amerikanska användningen av riktade drönarangrepp i bland annat Pakistan och Jemen. Reglerna för drönaranvändningen kommer att ändras, riktlinjerna för att vapenbärande drönare ska få sättas in mot en misstänkt skärps och individen måste utgöra ett bestående och allvarligt hot mot amerikaner. Personen som är måltavla för ett angrepp måste också vara omöjlig att ta till fånga samt en högt uppsatt ledare i en terroristgrupp. Dessutom kommer underrättelsetjänsten CIA:s ansvar för drönarattackerna reduceras kraftigt och Pentagon kommer att ta över kontrollen.

    • Amerikaner dödade i drönarattacker

      Obama och hans administration medger att USA har dödat fyra amerikanska medborgare i riktade drönarangrepp i Jemen och Pakistan. En av dem var Anwar al-Awlaki, en muslimsk präst som var engagerad i al-Qaida i Jemen. Han dödades av en vapenbärande drönare i september 2011.

    • April

    • Terrordåd mot Bostonmaraton

      Tre personer dör och uppemot 300 skadas när två hemmagjorda sprängladdningar detonerar i samband med det årliga maratonloppet i Boston. En polis dödas och en annan skottskadas svårt i samband med den polisjakt som följer. Förövarna är två bröder av tjetjenskt ursprung som inspirerats av extremislamism. En dör under polisjakten medan den andre, en 19-åring, skottskadas och grips fyra dagar efter dådet. Han döms senare till döden.

    • Robotförsvar i Stilla havet

      Försvarsdepartementet Pentagon meddelar att ett robotförsvarssystem ska sättas upp på amerikanska ön Guam i Stilla havet inom några veckors tid, som ett svar på hotelser från Nordkorea om attacker (se Nordkorea: Kalendarium). På Guam finns amerikanska flott- och flygbaser.

    • Mars

    • Ny budgetöverenskommelse

      Kongressen godkänner en uppgörelse om budgeten fram till sista september. Besparingarna på 85 miljarder dollar bibehålls men en större flexibilitet tillåts. Det innebär att stängningshotet av den statliga administrationen är avvärjt för den här gången.

    • Budgetstup träder ikraft

      Sedan republikaner och demokrater i kongressen misslyckats att enas om statsbudgeten för 2013 blir det så kallade budgetstupet verklighet. President Obama undertecknar en order som utlöser besparingar på 85 miljarder dollar i försvar, utbildning, vård och forskning. Över hälften av nedskärningarna gäller militären.

    • Februari

    • Ny försvarsminister

      Senaten godkänner president Obamas nominering av republikanen Chuck Hagel som ny försvarsminister.

    • Tal till nationen

      I presidentens årliga tal om tillståndet i landet (State of the Union) berör Obama den allt mer trängande frågan om en minskning av budgetunderskottet och de automatiska nedskärningarna som träder i kraft i mars. Han erbjuder nedskärningar av Medicare (se Sociala förhållanden) under förutsättning att även vissa skatter skärps. I talet meddelar han också nyheten att det planeras ett frihandelsavtal mellan EU och USA och ytterligare försök att få till stånd ett frihandelsavtal Trans-Pacific Partnership med ett tiotal länder i Stilla havet. Obama framhåller också behovet av skärpa vapenlagar och ny invandringslagstiftning. 

    • Januari

    • Val av talman

      Den nyvalda kongressen öppnas och inleder sitt arbete med att välja om republikanen John Boehner till talman för representanthuset. Boehner har varit talman sedan januari 2011.

    • Kompromiss om budget

      Först när tidsfristen vid årsskiftet redan passerat antar kongressens båda kamrar ett kompromissförslag om budgeten, vilket bland annat innebär skattehöjningar för de allra rikaste, totalt 620 miljarder dollar under en tioårsperiod. Beslutet hejdar tillfälligt de automatiska skattehöjningar för alla amerikaner och minskade statliga utgifter som annars skulle ha trätt i kraft vid årsskiftet, det så kallade budgetstupet.

  • 2012

    • December

    • Dödsskjutningar på skola i Connecticut

      En 20-årig man skjuter 26 personer till döds på skolan Sandy Hook i staden Newtown i Connecticut. Av offren är 20 barn, sex och sju år gamla. Det är det hittills värsta massmordet på en skola och väcker särskild bestörtning eftersom det drabbar så små barn. Gärningsmannen som före skolskjutningen har mördat sin egen mor tar livet av sig.  Massmordet aktualiserar på nytt krav från många håll på att skärpa vapenlagarna i landet. Vapenlobbyn NRA kräver istället att beväpnade vakter stationeras på alla skolor i landet.

    • November

    • Stöd i Puerto Rico för att bli delstat

      När en fjärde folkomröstning hålls om Puerto Ricos politiska status röstar för första gången en majoritet för att territoriet ska bli en delstat i USA. I en tvåstegsraket svarar först 54 procent av puertoricanerna nej på frågan om territoriet ska behålla sin nuvarande status och därpå svarar 62 procent ja till alternativet delstat (de övriga alternativen är oberoende stat eller suverän nation i fri förening med USA). På grund av en halv miljon blankröster väljer emellertid kongressen i Washington att inte ta upp frågan. Tidigare folkomröstningar i frågan hölls 1967, 1993 och 1998.

    • Obama omvald

      I presidentvalet segrar Barack Obama med cirka 51 procent av rösterna mot cirka 47 procent för Mitt Romney. Obama får 332 elektorsröster jämfört med 206 för Romney. Medan Romney segrat i traditionella republikanska fästen samt även i delstaterna North Carolina och Indiana, där Obama segrade i förra valet, lyckades Obama ta hem flera vågmästarstater, däribland Ohio, vilket gav honom segern. I kongressvalet tappar Republikanerna något i representanthuset men behåller sin majoritet med 234 mandat mot 201 för Demokraterna. I senaten vinner Demokraterna två extra mandat och har nu 53 mot 45 för Republikanerna. Två oberoende senatorer räknas också till Demokraternas läger.

    • Oktober

    • Orkan drabbar östkusten

      När den orkanen Sandy når USA:s östkust avbryter Obama och Romney tillfälligt sina valkampanjer. Sandy orsakar svåra översvämningar och materiella skador för uppskattningsvis 50 miljarder dollar. Minst 90 människor omkommer och elavbrott drabbar fler än åtta miljoner människor.

    • Sista valdebatten

      President Barack Obama och hans republikanske utmanare Mitt Romney möts i den sista av tre TV-debatter inför valet. Den här gången står utrikespolitiken i fokus. I den första debatten i början av månaden anses Romney ha gjort bäst i från sig medan Obama får bättre omdömen efter de följande två.

    • September

    • Dödlig attack mot konsulat i Libyen

      USA:s ambassadör och ytterligare tre amerikaner dödas vid ett attentat mot det amerikanska konsulatet i staden Benghazi i Libyen.

    • Demokraterna håller konvent

      Demokraterna håller sitt partikonvent inför presidentvalet i Charlotte i North Carolina. Vid konventet talar såväl presidenthustrun Michelle Obama som förre presidenten Bill Clinton till stöd för Barack Obama.

    • Augusti

    • Romney blir presidentkandidat

      Vid Republikanernas konvent i Tampa i Florida blir Mitt Romney formellt partiets kandidat i presidentvalet i november. Konventet blir något uppskjutet på grund av orkanen Isaacs framfart vid den amerikanska kustlinjen. Romneys tal när han accepterar nomineringen ger en tydlig fingervisning om att ekonomin och arbetslösheten kommer att dominera valdebatten. Tidigare i månaden har Romney utsett Paul Ryan till sin vicepresidentkandidat. Ryan har lång erfarenhet som republikansk kongressledamot för Wisconsin och står för traditionella konservativa värderingar. 

    • 2 000 döda i Afghanistan

      Försvarsdepartementet rapporterar att 2 000 amerikanska militärer förlorat livet under kriget i Afghanistan.

    • Juni

    • HD godkänner sjukförsäkringsreform

      Högsta domstolen godkänner Obamas sjukförsäkringsreform (se Mars 2010). Med fem röster mot fyra slår Högsta domstolen fast att reformen inte strider mot den amerikanska författningen. Domen ses som en historisk händelse och en mycket viktig politisk framgång för Obama. Ett bakslag för Obama är dock att den federala regeringen inte kan tvinga delstaterna att acceptera den utvidgning av Medicaid som ingår i reformen.

    • Papperslösa unga får stanna

      President Obama fattar beslut om att inte utvisa hundratusentals unga som kommit till USA som barn, med föräldrar som tagit sig illegalt till landet. Den nya regeln, som Obama kunnat besluta om utan att ta upp frågan i kongressen, ger unga invandrare som befunnit sig illegalt i landet rätt att få arbetstillstånd och möjlighet att ta körkort. Programmet kallas Daca (Deferred Action for Childhood Arrivals).

    • Maj

    • Romney klar som presidentkandidat

      Efter ytterligare ett par primärvalssegrar har den förre Massachusettsguvernören Mitt Romney säkrat de 1 144 delegater inför partikonventet som krävs för att bli Republikanernas kandidat i presidentvalet. New Gingrich drog sig ur i början av maj medan Ron Paul formellt är kvar som utmanare.

    • Ja till homo-äktenskap

      President Barack Obama som nyligen inlett sin återvalskampanj säger i ett officiellt uttalande att han stöder homosexuellas rätt att gifta sig. Det är första gången som en amerikansk president öppet ger sitt stöd för samkönade äktenskap och beskedet väcker starka känslor. Medan gayrörelsen jublar upprörs många inom konservativa och religiösa kretsar. Republikanernas presidentkandidat Mitt Romney meddelar att han är negativt inställd. 

    • April

    • Santorum ger upp

      Rick Santorum drar sig ur Republikanernas nomineringskamp om vem som ska bli presidentkandidat. Han har vunnit i elva delstater men hoppar nu av med hänvisning till att en dotter blivit sjuk. Mitt Romney tycks därmed ha säkrat nomineringen även om både Ron Paul och Newt Gingrich fortfarande är med i striden. 

    • Mars

    • Romney drar ifrån i primärvalen

      Mitt Romney som redan tagit hem segern i sju primärval tycks säkra sin nominering som Republikanernas presidentkandidat när han vinner i ytterligare sex delstater under den så kallade supertisdagen. Rick Santorum som vunnit tre delstater tidigare vinner i tre till, medan den förre talmannen i representanthuset Newt Gingrich tar hem en delstat (se även 4 januari 2012).

    • Februari

    • Dödsskjutning av svart tonåring väcker protester

      En obeväpnad svart 17-åring, Trayvon Martin, skjuts ihjäl av en grannskapsvakt i ett bostadsområde i Florida. Vakten, George Zimmerman, hävdar att han handlat i självförsvar men fallet väcker liv i frågan om övervåld mot svarta amerikaner. En upprörd debatt förs och omfattande protester förekommer runt om i USA. Zimmerman ställs inför rätta för mord men frias helt i juli 2013. Ur protesterna mot domen föds proteströrelsen Black Lives Matter, som främst riktar sig mot polisvåld mot afroamerikaner.

    • Januari

    • Obamas tal till nationen

      I sitt tal framhåller president Obama åter vikten av att USAs allra rikaste ska betala mer i skatt så att landets ekonomi ska bli bättre för alla. Han pekar också på att det ekonomiska läget ljusnat och att antalet nya jobb ökat mer på sistone. 

    • Primärvalen inleds

      Primärvalsperioden inför presidentvalet i november inleds. Demokraterna sluter i huvudsak upp bakom president Obama, så den viktiga frågan är vem Republikanerna ska utse för att utmana honom. I det första så kallade nomineringsmötet i Iowa segrar Mitt Romney, före detta guvernör i Massachusetts, knappt över Rick Santorum som är före detta senator för delstaten Pennsylvania. 

    • Ny försvarsstrategi

      Obama-administrationen presenterar en ny strategi för försvarspolitiken, där man riktar ökat fokus mot östra Asien och Stillahavsområdet, och aviserar nedskärningar.

  • 2011

    • December

    • USA lämnar Irak

      Amerikanska trupper lämnar Irak efter nästan nio år. Omkring 4 500 amerikaner har mist livet och kriget har kostat närmare 1 000 miljarder dollar. 

    • September

    • Occupy Wall Street inleds

      En proteströrelse, "Occupy Wall Street", inleder demonstrationer i New Yorks finansdistrikt. Anhängarna protesterar mot girighet och ekonomiska och sociala orättvisor. Protesterna sprider sig under kommande månader till andra delar av USA och även till utlandet.

    • Militärlag om homosexualitet upphör

      En nästan 20 år gammal lag som har förbjudit anställda inom militären att öppet tillkännage homosexualitet upphör att gälla. Det blir tillåtet för militärer att uppge att de är homosexuella utan att de ska riskera att få sparken

    • Augusti

    • USA:s kreditbetyg sänks

      Några timmar innan staten hade tvingats inställa sina betalningar, godkänner senaten en höjning av taket för den statliga upplåningen. Därmed antas ett program för att minska statens utgifter med minst 2 100 miljarder dollar under de närmaste tio åren. Politikernas "bristande ledarskap" gör ändå att USAs kreditvärdighetsbetyg sänks några dagar senare av institutet Standard & Poor's, vilket aldrig tidigare hänt. 

    • Maj

    • bin Ladin dödas

      Ledaren för terroristnätverket al-Qaida, saudiern Usama bin Ladin, skjuts av amerikanska soldater i en markoperation utanför Islamabad i Pakistan. Insatsen ses som en stor framgång för president Barack Obama. 

    • April

    • Budgetöverenskommelse i sista stund

      Efter veckor av diskussioner enas till slut republikaner och demokrater i kongressen om en kostnadsplan för resten av budgetåret 2011. En budget för 2011 har tidigare inte klubbats i kongressen. Om parterna inte hade kommit överens skulle delar av statsapparaten tvingats stänga på grund av att de beviljade statliga medlen var slut. Uppgörelsen innebär att utgifterna ska skäras ned med drygt 38 miljarder dollar fram till sista september. Den 14 april röstar såväl senaten som representanthuset ja till den överenskomna kostnadsplanen.

    • Mars

    • Flyganfall i Libyen

      USA inleder tillsammans med Frankrike och Storbritannien flyganfall mot Muammar Gaddafis regeringsstyrkor i Libyen. Syftet är att skydda civila och förhindra en humanitär katastrof sedan regimstyrkorna tagit till vapen mot rebeller som kräver Gaddafis avgång. Den 27 mars lämnar USA över huvudansvaret för insatsen till försvarsalliansen Nato. 

    • Januari

    • Attentat mot politiker

      Sex människor skjuts ihjäl och 14 skadas när en 22-årig man skjuter rakt in i en folkskara vid ett torgmöte för demokrater i Tucson, Arizona. Den demokratiska kongressledamoten Gabrielle Giffords, 40 år, blir svårt skadad. Bland de dödade finns en assistent till Giffords, en domare och en nioårig flicka. Något tydligt motiv för dådet framgår inte och 22-åringen döms senare till livstids fängelse.

  • 2010

    • November

    • Wikileaks läcker känsliga uppgifter

      Internetsajten Wikileaks publicerar känsliga dokument från amerikanska ambassader och konsulat runt om i världen, med bland annat mindre smickrande utlåtanden om ledare i olika länder. Publiceringen är ett slag mot amerikansk diplomati och bedöms kunna skada kommande förhandlingar med andra länder. Utrikesminister Hillary Clinton säger att avslöjandena är "en attack på hela världssamfundet". En brottsutredning startas som ska ta reda på vilka som ligger bakom läckorna och ställa de skyldiga till svars.

    • Demokraterna backar i kongressval

      Demokraterna förlorar som väntat sin majoritet i representanhuset i mellanårsvalet. Valet gäller samtliga 435 mandat i representanthuset och en tredjedel –  eller 37 – av de 100 mandaten i senaten. Republikanerna tar hem 242 platser i representanthuset, en ökning med 63 mandat jämfört med före valet. 193 mandat går till Demokraterna. I senaten lyckas Demokraterna behålla en knapp majoritet, även om partiet backar med 6 mandat till 53. Republikanerna ökar med 6 mandat till 47. 

    • Oktober

    • Planerade terrordåd avvärjs

      Två bomber i paket adresserade till synagogor i USA upptäcks. Paketen har skickats med flygpost från Jemen och hittas gömda i skrivare efter tips från bland andra en avhoppad al-Qaida-medlem. Det ena paketet upptäcks i Storbritannien och det andra i Dubai. Den ena av bomberna var inställd för att detonera över amerikanskt luftrum enligt bombexperter. Den regionala terrorgruppen al-Qaida på Arabiska halvön (Aqap) säger sig ligga bakom attentatförsöken. 

    • Juli

    • Striktare regler för finans- och bankväsendet

      President Obama undertecknar den så kallade Wall Street-reformen (eller Dodd-Frank), den mest omfattande regleringen av finanssektorn sedan depressionen på 1930-talet. Syftet är att försöka förhindra en ny allvarlig finanskris. Regeringen får möjlighet att försätta krisdrabbade storföretag i konkurs utan att det drabbar skattebetalarna som förut, en konsumentmyndighet för finansfrågor inrättas, bankernas risktagande minskas och kapitaltäckningen bli bättre.

    • Ryska spioner avslöjas

      Ett tecken på att relationerna till Ryssland nått en varmare nivå är de försiktiga reaktionerna på båda sidor när en rysk spionring avslöjas i USA. De amerikanska myndigheterna griper tio ryssar som flugits till Wien efter att de erkänt sig skyldiga. I Wien utväxlas de tio mot fyra ryssar som suttit fängslade i Ryssland för att ha spionerat för västs räkning. Hela affären klaras av på knappt två veckor och båda länderna väljer att under tiden hålla en låg profil

    • Maj

    • Nomineringar inför kongressval

      Primärval börjar hållas i flera delstater för att utse Demokraternas respektive Republikanernas kandidater i kongressvalet i november 2010. I maj vinner ögonkirurgen Rand Paul, en representant för Tea Party-rörelsen, Republikanernas nominering av en kandidat till en senatsplats för Kentucky. Det är en chock för det republikanska etablissemanget i Washington och ses som ett tecken på att allt fler amerikaner sluter upp bakom Tea Party-rörelsen. 

    • April

    • Miljökatastrof när oljeplattform exploderar

      En av de värsta miljökatastroferna i USA:s historia inträffar när oljeborrplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen exploderar. Elva personer omkommer i själva explosionen och plattformen sjunker efter två dagar. Vid borrhålet på havsbotten uppstår en läcka och flera miljoner fat råolja sprutar ut, med enorma miljöskador som följd. Först efter nästan tre månader är läckan tätad. Oljebolaget BP, plattformens ägare Transocean och prospekteringsföretaget Halliburton får senare betala tiotals miljarder dollar i skadestånd till individer, företag, den federala regeringen och drabbade delstater längs USA:s sydkust.

    • Mars

    • Klartecken för "Obamacare"

      Representanthuset röstar med knapp marginal ja till ett förslag om en ny sjukförsäkringlag, Affordable Care Act – som allmänt kommer att bli känd som Obamacare. Inga republikaner stöder förslaget som senaten godkänt i slutet av december 2009. Representanthuset godkänner också i en särskild procedur en rad förändringar till sjukförsäkringslagen. Dessa förändringar har demokraterna i senaten och representanthuset i samråd med Obama-administrationen enats om i förväg. Förändringarna ska sedan godkännas som ett separat lagförslag i senaten, där det då räcker med enkel majoritet för att de ska gå igenom. Genom denna taktik, kallad "reconciliation" (försoning, förlikning) i kongress-sammanhang, kan demokraterna undvika att republikanerna i senaten förhalar godkännandet av reformen. Ett par dagar senare undertecknar Obama sjukförsäkringsreformen, som därmed blir gällande lag. Strax därefter godkänns även förändringspaketet av kongressen, efter smärre justeringar som gjorts efter republikanskt motstånd. 

    • Januari

    • HD godkänner kampanjbidrag utan gräns

      I ett mål med stor sprängkraft kommer Högsta domstolen till slutsatsen att författningens garantier om yttrandefrihet innebär att företag har rätt att spendera pengar för att framföra åsikter. I och med domstolens avgörande öppnas dörren för obegränsade donationer från företag och organisationer till politiska kampanjer, så länge pengarna inte går direkt till en politisk kandidat eller ett parti. Därmed slopas en begränsning som funnits sedan 1907. Konstruktionen med "oberoende" aktörer som får ta emot pengar innebär också att det inte går att se vem som donerar pengar för politiska ändamål. Målet är känt som Citizens United, efter den organisation som drivit det mot Federala valkommissionen (FEC). 

    • Demokraterna förlorar senatsplats

      Republikanerna vinner ett val som hålls för att fylla den lediga platsen i senaten efter demokraten Ted Kennedy, som avled i augusti 2009. Kennedy företrädde under flera årtionden Massachusett i USA:s senat. För president Obama och Demokraterna är förlusten av senatsplatsen, partiets 60:e mandat, ett stort nederlag. Det innebar att partiet inte längre har tillräckligt med röster för att driva igenom sina förslag i senaten utan krångel och fördröjningar från Republikanerna.

  • 2009

    • December

    • Truppförstärkning till Afghanistan

      Obama meddelar att ytterligare 30 000 soldater ska skickas till Afghanistan.

    • Terrordåd avvärjs

      En nigeriansk man försöker utlösa en bomb i ett flygplan på väg från Amsterdam till Detroit i USA. Han stoppas dock av medpassagerare. Det visar sig senare att mannen har kopplingar till terrorrörelsen al-Qaida på Arabiska halvön (Aqap). Det planerade attentatet leder till skärpta kontroller av flygpassagerare. 

    • Oktober

    • Obama får Nobels fredspris

      Trots att Obama efter knappt nio månader som president knappast har hunnit uträtta något konkret för världsfreden leder hans tankar om bättre samarbetsklimat och kärnvapenfrihet till att han överraskande tilldelas Nobels fredspris. Många bedömare anser att priset också ska ses som en påtryckning för att Obama ska uppfylla de förväntningar som finns på honom. Obama tar emot priset i Oslo på Nobeldagen, den 10 december.

    • April

    • Förhandlingar om kärnvapen inleds

      USA och Ryssland ska enas om ett nytt Start-avtal som ska begränsa Rysslands och USA:s strategiska kärnvapenarsenaler. 

    • Februari

    • Obama undertecknar stimulansplan

      President Obama skriver på den ekonomiska stimulansplan som har tröskats genom och godkänts av kongressens båda kamrar, i syfte att få fart på den svårt krisdrabbade ekonomi. Åtgärderna omfattar 787 miljarder dollar som ska rädda existerande jobb och skapa 2,5 miljoner nya jobb, samt få fart på den hårt drabbade ekonomin. Paketet innehåller en blandning av skattesänkningar, sociala bidrag och satsningar på infrastruktur.

    • Januari

    • Obama tillträder

      När Barack Obama svär presidenteden blir han USA:s 44:e president, och den första med afroamerikanskt påbrå. Runt 1,8 miljoner människor beräknas uppehålla sig i området där ceremonin hålls i Washington DC.

    • Tea Party-demonstrationer

      Den konservativa populistiska Tea Party-rörelsen (se Politiskt system) håller sina första större demonstrationer. De hålls i protest mot Obamas planer på att dels rädda banker genom statliga åtgärder, dels att införa en sjukförsäkringsreform.

Varukorg

Totalt 0