USA

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/

Älskat och hatat – troligen väcker inget annat land så starka känslor som USA, världens enda supermakt efter Sovjetunionens upplösning. USA har beundrats världen över som en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men avskys av minst lika många för sin självpåtagna roll som världspolis och tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, såväl politiskt som militärt. Oavsett åsikter kan ingen förneka att USA:s dominans inom ekonomi, forskning och nöjesindustri påverkar hela världen.

USA – Geografi och klimat

USA upptar en stor del av Nordamerika och är ett av världens största länder, till både yta och befolkning. Från kust till kust mäter USA cirka 400 mil medan avståndet från Kanada i norr till Mexiko i söder är runt 250 mil. Större delen av landet har kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
9 372 614 km2 (2025)
Tid
svensk –6 till –9 timmar 1
Angränsande land/länder
Kanada, Mexiko
Huvudstad med antal invånare
Washington D C 680 000 (2023)
Övriga större städer
New York 8,3 milj, Los Angeles 3,8 milj, Chicago 2,7 milj, Houston 2,3 milj, Phoenix 1,6 milj, Philadelphia 1,6 milj (2023)
Högsta berg
Mount McKinley (6 190 m ö h, ligger i Alaska) 2
Viktiga floder
Missouri-Mississippi
Största sjö
Lake Michigan
Medelnederbörd/månad
Washington DC 65 mm (feb), 110 mm (jul); Los Angeles 1mm (jul), 84 mm (jan)
Medeltemperatur/dygn
Washington DC 4°C (jan), 27 °C (jul); Los Angeles 13 °C (jan), 22 °C (jul)
1. Östkusten (Eastern Standard Time) –6, Mellanvästern (Central Time) –7 timmar, Klippiga bergen (Mountain Time) –8 timmar, Västkusten (Pacific Time) –9 timmar
2. officiellt namn 2015–2025: Denali

USA – Befolkning och språk

I invandrarlandet USA bor människor från världens alla hörn. En majoritet av befolkningen har europeisk härkomst men på senare årtionden har nya invånare framför allt kommit från Latinamerika och Asien. Invandringen har under en längre tid varit en explosiv politisk fråga. Trots att befolkningstillväxten har avtagit något har den över lag varit ganska hög och stadig i många årtionden. Genomsnittsåldern i USA är lägre än i andra västländer liksom den förväntade livslängden.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
340 110 988 (2024)
Antal invånare per kvadratkilometer
37 (2023)
Andel invånare i städerna
84 procent (2024)
Nativitet/födelsetal
10,7 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal
9,2 per 1000 invånare (2023)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2023)
Befolkningstillväxt
1,0 procent (2024)
Förväntad livslängd
78 år (2023)
Förväntad livslängd för kvinnor
81 år (2023)
Förväntad livslängd för män
76 år (2023)
Andel kvinnor
49,8 procent (2024)

USA – Religion

Religionsfriheten är ett av fundamenten i USA:s författning, inte minst beroende på att många av de europeiska utvandrare som grundade nationen flydde från religiöst förtryck. USA har många aktivt troende, varav flertalet är kristna, och religiös tillhörighet är ofta en viktig del av identiteten. Men andelen som inte identifierar sig med någon religion ökar snabbt. Religion registreras inte i folkräkningarna men i undersökningar uppger nu ungefär tre av tio att de inte har någon religiös tillhörighet. 

USA – Utbildning

Skolväsendet i USA är till största delen delstaterna och lokala myndigheters ansvar. Bara en mindre del av finansieringen kommer från Washington. Kvaliteten på undervisningen varierar kraftigt både inom och mellan delstater. Eftersom fastighetsskatten ofta är en viktig lokal inkomstkälla kan de offentliga skolorna vara utmärkta i välbärgade förorter och usla i storstädernas slumområden. Reglerna för skolgången varierar men de flesta amerikanska barn börjar i förskola vid sex års ålder och går sedan tolv år i den ordinarie skolan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
94,6 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
14 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,4 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,3 procent (2021)

USA – Sociala förhållanden

Levnadsstandarden i USA hör till de högsta i världen, men skillnaderna mellan fattiga och rika är större än i de flesta andra industriländer. Jämfört med andra västländer är också de sociala skyddsnäten begränsade, och variationerna är stora mellan delstaterna. USA saknar bland annat ett nationellt sjukförsäkringssystem, och anställda med låga löner saknar ofta både sjukförsäkring och rätt till sjukfrånvaro.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
10,7 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal
9,2 per 1000 invånare (2023)
Spädbarnsdödlighet
6 per 1000 födslar (2023)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2023)
Förväntad livslängd
78 år (2023)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
13 473 US dollar (2023)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
16,7 procent (2023)
Andel kvinnor i parlamentet
29 procent (2024)

USA – Kultur

Mycket av den globala populärkulturen förknippas med USA. I Hollywood utvecklades filmkonsten efter första världskriget till en storindustri som i dag, tillsammans med omfattande tv-produktion, är en av landets ledande exportnäringar. USA har också legat i täten inom populärmusiken. Walt Disney personifierar den masskultur som under de senaste 100 åren spritts från USA ut i världen.

USA – Seder och bruk

USA har länge uppfattats som själva sinnebilden av ett mångkulturellt land, ofta kallat en smältdegel, där det stora flertalet invånare har rötter i andra delar av världen. De regionala variationerna och skillnaderna i vanor mellan olika sociala och etniska grupper är också stora. Samtidigt finns det mycket som anses vara typiskt amerikanskt, både i USA och i omvärlden.

USA – Äldre historia

De urfolk som länge bebott Nordamerika trängdes gradvis undan av européerna från 1500-talet. USA utropades som självständigt från Storbritannien 1776. George Washington blev den första presidenten. På 1860-talet utkämpades ett blodigt inbördeskrig som slutade i nederlag för sydstaterna och att slaveriet avskaffades. Som framväxande stormakt under första hälften av 1900-talet deltog USA i de båda världskrigen på de allierades sida, och bidrog till deras seger.

USA – Modern historia

Efter andra världskriget befäste USA sin roll som världens mäktigaste nation. Amerikanerna hjälpte krigsskövlade länder i Västeuropa med återuppbyggnaden och utlovade politiskt stöd. Syftet var att stoppa Sovjetunionen från att utsträcka sitt kommunistiska inflytande. Denna maktstrid – det kalla kriget – kom till uttryck i bland annat Koreakriget, Kubakrisen, Vietnamkriget och de båda supermakternas kärnvapenkapprustning. Först med kommunismens och Sovjets fall 1989–1991 ändrades förutsättningarna. Efter terrorattentaten i USA 2001 inleddes en ny global kampanj, kriget mot terrorismen.

USA – Demokrati och rättigheter

USA har länge setts som en stabil demokratisk rättsstat med regelbundna val och starkt skydd för press- och yttrandefrihet. Under president Donald Trump har dock institutionerna hamnat under allt större press och många varnar för att demokratin är allvarligt hotad. Attacker mot medier och politiska motståndare har blivit vardagsmat, och Trump ifrågasätter både rättsväsendet och valsystemet på ett sätt som ingen tidigare president gjort.

USA – Inrikespolitik och författning

Förbundsstaten USA är en republik med presidentstyre. Republikanen Donald Trump återkom i Vita huset i januari 2025, fyra år efter sin första presidentperiod. Det republikanska partiet har också majoritet i kongressens båda kamrar. Trump rivstartade sin andra ämbetsperiod med en lång rad åtgärder som har inneburit radikala kursändringar både inrikes och på världsscenen. Han pekar själv på stora framgångar men väljarnas förtroende för presidenten är lågt.

Fakta – politik

Officiellt namn
United States of America/ Amerikas förenta stater
Statsskick
republik, förbundsstat
Stats- och regeringschef
president Donald Trump (2025–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Republikanerna (R) 220/53, Demokraterna (D) 215/47 (siffrorna avser representanthuset/senaten) (2024) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Republikanerna (R) 222/49, Demokraterna (D) 213/51 (siffrorna avser representanthuset/senaten) (2022) 2
Valdeltagande
64 procent i president- och parlamentsvalet 2024; 47 procent i parlamentsvalet 2022
Kommande val
parlamentsval 2026; president-och parlamentsval 2028
1. siffrorna för senaten omfattar även tidigare val; 2024 vann R 15 platser och D 19; två formellt oberoende senatorer röstar med och räknas som D
2. siffrorna för senaten omfattar även tidigare val; 2022 vann R 20 platser och D 15; tre formellt oberoende senatorer röstade med och räknades som D

USA – Utrikespolitik och försvar

USA har haft en ledande roll i världen sedan andra världskriget och är i dag överlägset störst både ekonomiskt och militärt. Med Donald Trump i Vita huset har landet påbörjat en genomgripande omorientering med nya prioriteringar inom utrikespolitiken. Utländskt bistånd har strypts, gamla allianser ifrågasätts, tydligt imperialistiska tankar framförs och tullar används som både politiskt vapen och ekonomiskt påtryckningsmedel.

Fakta – försvar

Armén
454 900 man (2025)
Flygvapnet
340 250 man (2025)
Flottan
340 250 man (2025)
Militärutgifter i andel av BNP
3,42 procent (2024)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
9,1 procent (2024)

USA – Ekonomisk översikt

USA:s ekonomi är uppbyggd av flera viktiga sektorer, utmärks av hög flexibilitet och har beskrivits som en ”jobbmaskin” för sin förmåga att skapa sysselsättning. Landet är ledande inom forskning och utveckling på många områden och gick i spetsen för stora delar av IT-revolutionen. Ofta har den amerikanska ekonomin fungerat som ett lokomotiv för resten av världen.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
84 534 US dollar (2024)
BNP-tillväxt
2,8 procent (2024)
Total BNP
28 750 956 miljoner US dollar (2024)
Jordbrukets andel av BNP
0,9 procent (2024)
Industrins andel av BNP
17,3 procent (2024)
Servicesektorns andel av BNP
79,7 procent (2024)
Inflation
3,0 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
120,8 procent (2024)
Valuta
US dollar
Varuexport
2 065 131 miljoner US dollar (2024)
Varuimport
3 359 385 miljoner US dollar (2024)
Varuhandeln i andel av BNP
19 procent (2024)
Viktigaste exportvaror
maskiner, transportutrustning (flygplan, datorer), kemiprodukter, livsmedel, spannmål
Största handelspartner
EU, Mexiko, Kanada, Kina

USA – Naturtillgångar, energi och miljö

USA är rikt på mineral, skog, bördig jord och vatten. Landet är världens ledande producent av både olja och fossilgas, och växande utvinning av de resurserna gör att det nu åter blivit en nettoexportör av energi. USA är världens näst största utsläppare av växthusgaser. Ett stort grönt omställningspaket antogs som lag 2022 men har börjat rivas upp sedan Donald Trump på nytt blivit president.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
5770,94 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
17,13 ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av koldioxid totalt
4 470 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av koldioxid per invånare
13,3 ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av metangas totalt
888 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)

USA – Jordbruk och industri

Bördiga jordar, en hög mekaniseringsgrad och utbredd stordrift bidrar till att göra USA till världens största exportör av jordbruksprodukter. Mellanvästern är särskilt förknippat med spannmålsodlingar som brer ut sig över enorma arealer. Amerikansk industri är mångsidig, högt utvecklad och ledande inom en lång rad områden.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
0,9 procent (2024)
Andel av landytan som används för jordbruk
46,1 procent (2023)
Andel av landytan som är skogbevuxen
33,9 procent (2023)
Industrins andel av BNP
17,3 procent (2024)