USA

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/

Älskat och hatat – troligen väcker inget annat land så starka känslor som USA, världens enda supermakt efter Sovjetunionens upplösning. USA beundras världen över som en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men avskys av minst lika många för sin självpåtagna roll som världspolis och tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, såväl politiskt som militärt. Oavsett åsikter kan ingen förneka att USA:s dominans inom ekonomi, forskning och nöjesindustri påverkar hela världen.

Geografi och klimat

USA upptar en stor del av Nordamerika och är ett av världens största länder, räknat i både yta och befolkning. Från kust till kust mäter USA cirka 400 mil medan avståndet från Kanada i norr till Mexiko i söder är runt 250 mil. Terrängen i det kontinentala USA kan delas in i fyra huvudområden: höga bergskedjor i väster, ett vidsträckt låglandsområde, en lägre bergskedja och kustslätten längst i öster.

Två av de 50 delstaterna ligger utanför det kontinentala USA. Hawaii är en ögrupp i Stilla havet, en dryg tredjedel av fågelvägen mellan Kalifornien och Japan. Alaska skiljs från det övriga USA av Kanada. Alaska är den till ytan största delstaten. Näst störst är Texas som är mer än 1,5 gånger så stort som Sverige.

Systemet av bergskedjor i västra USA ingår i Kordiljärerna, bergstrakter som sträcker sig i nord-sydlig riktning längs hela de amerikanska kontinenterna, från Alaska till södra Chile (och inbegriper Anderna i Sydamerika). I USA:s del av Kordiljärerna finns bland annat Sierra Nevada och Cascades, innanför kusten, och Klippiga bergen (Rocky Mountains) längst i öster. Mellan bergskedjorna ligger såväl bördiga dalar som torra ökenområden. 

Kontinentalbäckenet, låglandsområdet i mellersta USA, mäter på sitt bredaste ställe 250 mil. Den väldiga arealen omfattar ett av världens största flodsystem där floderna Mississippi, Missouri och Ohio ingår. 

Appalacherna öster om låglandet är en relativt låg bergskedja som går i det närmaste obruten från Kanada ned till Alabama i södra USA. Bergen är till stora delar klädda med skog. I dalarna finns betydande koltillgångar. 

Atlantiska kustslätten är ett brett låglandsområde som reser sig från havet in mot landet. Det täcker hela Atlantkusten och kusten utefter Mexikanska golfen.

Utöver den topografiska indelningen (som beskriver terrängen) görs också regionala indelningar i olika sammanhang. Regionerna kan beskriva geografin men speglar även kulturella, politiska, ekonomiska och historiska särdrag. USA kan exempelvis delas in i sju huvudområden:

Nordöstra delstaterna

Trots att USA:s ekonomiska och befolkningsmässiga tyngdpunkt förflyttats mot söder och väster finns ännu många storstäder och näringslivscentra längs norra delen av östkusten och in mot de Stora sjöarna vid gränsen mot Kanada. Utrikeshandeln, som startade i de stora hamnstäderna New York, Boston, Philadelphia och Baltimore, har stor betydelse samtidigt som traditionell, tung industri ersatts av en modernare tjänstesektor. Det var i dessa städer som uttrycket ”smältdegeln” myntades för att beskriva hur olika nationaliteter och etniska grupper blandades. New Yorks skyskrapor, Detroits bilfabriker och Pittsburghs stålverk blev tidigt viktiga symboler för ett USA som lockade miljoner invandrare från Europa. 

Centrala låglandet

Centrala låglandet är ett bördigt jordbruksområde som från de Stora sjöarna sträcker sig söderut och västerut över prärien ned till Texas. Här finns världens mest produktiva jordbruk som ofta drivs på mycket stora farmer. 

De storstäder som ligger i eller gränsar till regionen – som Chicago, Minneapolis och Milwaukee – har byggts upp kring slakterier, kvarnar, mejerier eller andra industrier med anknytning till jordbruket. 

Sydöstra delstaterna 

Sydstaterna levde även efter USA:s självständighet i slutet av 1700-talet länge kvar i en kolonial ekonomi, uppbyggd kring produktion av bomull och andra råvaror som exporterades både till nordstaterna och till Europa i utbyte mot färdigtillverkade varor. Slaveriet och det för­ödande inbördeskriget från 1861 till 1865 (se Äldre historia) hämmade utvecklingen i södern och bidrog till en omfattande utvandring norrut. 

Efter andra världskriget har dock sydstaternas ekonomi moderniserats i snabb takt. Industrier har växt fram kring nya råvaror som skog och olja. Idag finns både en rad högteknologi­företag och en växande tjänstesektor. De senaste decennierna har en betydande invandring ägt rum från övriga USA, inte minst från de nordöstra delstaterna. 

Städer som Atlanta i Georgia, Charlotte i North Carolina och Houston i Texas har med sina bländande skyskrapor blivit symboler för den nya södern. Men trots alla framsteg är den genomsnittliga levnads­standarden i de mer outvecklade delarna av södern fortfarande lägre än i norra USA. 

Stora slätterna 

Ett platt, torrt område – kallat de stora slätterna – startar vid den regngräns som går från norr till söder nästan mitt i USA och breder sedan ut sig fram till bergen i väst. Bristen på vatten i kombination med ett oberäkneligt och blåsigt klimat som växlar mellan extrem kyla och extrem hetta har inneburit stora umbäranden för jordbrukare i regionen. Länge var slätterna mest ett ogästvänligt ödeland som passerades på väg mot drömmen om bättre villkor längre västerut.

Det var först efter det att järnvägarna nådde området på 1860-talet som invandrare började söka sig dit i större skala. Ursprungsbefolkningen trängdes bort när farmare och boskapsskötare slog sig ned på de stora slätterna. Boskapsskötare försåg de stora städerna i öst med läder och kött. En cowboykultur, delvis uppbyggd kring boskapsskötsel, tog över. 

Försök i början av 1900-talet att uppmuntra nybyggare att odla upp den torra marken mynnade ut i många tragedier. Felaktiga odlings­metoder bidrog till att det tunna jordlagret mer eller mindre blåste bort. 

Bergs- och ökenområdena

Jämfört med Appalacherna i öst är Klippiga bergen en ung bergskedja vars höga bergstoppar är skarpa och skrovliga. Även långt söderut kan de vara snötäckta. Fram till mitten av 1800-talet betraktades bergskedjan som närmast ogenomtränglig. När den stora guldruschen bröt ut i Kalifornien lyckades dock mängder av lycksökare ta sig över bergen på stigar upptäckta av jägare. 

Idag går ett antal järnvägar och motorvägar över bergen. Samtidigt har dammanläggningar och bevattningsprojekt gett liv åt delar av regionens ökenområden. På senare tid har inflyttningen ökat kraftigt till bland annat delstaterna Nevada, Arizona, Utah och Colorado. Fortfarande finns det dock ödsliga områden och regionen är mer glesbefolkad än någon annan del av USA. 

Västkusten

Den västra kustremsan har symboliserat drömmen om ett nytt land som erbjuder frihet och chans till rikedom. Men på grund av Kordiljärerna var västkusten länge isolerad från övriga USA. 

Invandringen österifrån inleddes på allvar på 1840-talet och därefter ökade befolkningen snabbt. Idag är Kalifornien USA:s mest folkrika delstat med nästan 40 miljoner invånare. 

Regionen är – delvis med hjälp av konstbevattning – en ledande producent av frukt, grönsaker och vin. Skogsbruk och fiske är viktiga näringar i de norra delarna. Men västkustens ekonomi består numera av ett stort antal sektorer varav många befinner sig i täten för en global utveckling. IT-företagen i Silicon Valley söder om San Francisco utgör en viktig koncentration av högteknologisk industri. Nöjesindustrin i Los Angeles spelar en stor roll i USA:s ekonomi, inte minst genom export av filmer, TV-serier och musik. 

De nya delstaterna

Alaska och Hawaii blev en del av USA först 1959. Alaska har inte mer än 737 000 invånare (2018). Oljeutvinningen har visserligen förändrat Alaskas ekonomi en del men skogsbruk, fiske och gruvnäring spelar fortfarande en dominerande roll. 

Hawaii är ett turistparadis och turismen är delstatens viktigaste inkomstkälla. Odling av sockerrör samt ananas och andra frukter är också viktiga inkomstkällor för befolkningen som uppgår till 1,4 miljoner invånare.

I Stilla havet och i Västindien finns flera mer eller mindre självstyrande områden som tillhör USA. Fem av dem är befolkade: Puerto Rico och Amerikanska Jungfruöarna  i Karibien samt Nordmarianerna, Guam och Amerikanska Samoa i Stilla havet. De runt 4 miljoner invånarna där är amerikanska medborgare (varav cirka 3,5 miljoner i Puerto Rico).

Varierande klimat

USA ligger till största delen i den tempererade zonen men klimatet varierar kraftigt. Större delen av landet har kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar. I norra Alaska råder arktisk kyla, medan klimatet delvis är tropiskt på Hawaii och i södra Florida. 

Det kan regna mycket på västkusten samt i östra och syd­östra USA medan de stora slätterna i centrala delen av landet ofta drabbas av torka. Ökenområdena väster om Klippiga bergen ligger helt i regnskugga. Östkusten, särskilt den södra delen, drabbas regelbundet av orkaner.

Om våra källor

Fakta – Geografi och klimat

Yta
9 372 614 km2 (2018)
Tid
svensk –6 till –9 timmar 1
Angränsande land/länder
Kanada, Mexiko,
Huvudstad med antal invånare
Washington D C 680 000 (2016)
Övriga större städer
New York 8,5 milj, Los Angeles 4,0 milj, Chicago 2,7 milj, Houston 2,3 milj, Phoenix 1,6 milj, Philadelphia 1,6 milj, San Antonio 1,5 milj, San Diego 1,4 milj, Dallas 1,3 milj (2016)
Högsta berg
Mount McKinley (i Alaska, 6 198 m ö h)
Viktiga floder
Missouri-Mississippi
Största sjö
Lake Michigan
Medelnederbörd/månad
Washington DC 70 mm (feb), 107 mm (maj) 2
Medeltemperatur/dygn
New York 0 °C (jan), 25 °C (juli) 3
1. Östkusten (Eastern Standard Time) –6, Mellanvästern (Central Time) –7 timmar, Klippiga bergen (Mountain Time) –8 timmar, Västkusten (Pacific Time) –9 timmar
2. Phoenix 27 mm (mars), 2 mm (juni)
3. Los Angeles 14 °C (jan), 21 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

I invandrarlandet USA bor människor från världens alla hörn. På senare årtionden har de nya invånarna framför allt kommit från Latinamerika och Asien. Invandrarbefolkningen som också har höga födelsetal är huvudskälet till att USA:s befolkning ökar stadigt, med runt 2,5 miljoner invånare om året. 

Terrorattentaten den 11 september 2001 och den djupa ekonomiska krisen runt 2008 har bidragit till att göra immigrationen till en omdebatterad fråga under senare år.

Efter att ha varit relativt låg 1930–1970 tog invandringen ny fart. De utlandsföddas andel av befolkningen ökade från drygt 5 procent av befolkningen 1970 till 13,5 procent 2015. Fram till 1960-talet kom det stora flertalet invandrare fortfarande från Europa. En lagändring 1965 öppnade för ökad invandring från icke-europeiska länder.

Ökningen har varit särskilt markant i delstaterna i västra och södra USA. Takten har dock avtagit under 2010-talet. Fler människor har på senare år återvänt till Mexiko än tvärtom. Orsaken är dels efterverkningarna av finanskrisen, dels striktare immigrationslagar. Sedan 2013 kommer fler från Indien och Kina än från Mexiko. Mexikanerna utgör dock fortfarande den ojämförbart största invandrargruppen.

Antalet flyktingar som USA tar emot är lågt i förhållande till befolkningens storlek. Däremot tar landet emot fler kvotflyktingar – vanligen från flyktingläger runt om i världen – än något annat land.  År 2016 togs 85 000 kvotflyktingar emot, den högsta siffran på 2000-talet. Året därpå när Donald Trump tillträdde som president sänktes antalet genast och för 2019 har taket för kvotflyktingar satts till 30 000. Av de asylsökande – som själva tagit sig till USA – fick 20 500 personer år 2016 rätt att stanna i USA.

Efter terrorattackerna mot USA infördes hårdare kontroll och övervakning av utlänningar. Bland annat ålades invandrare (som inte blivit medborgare) från ett 20-tal länder, huvudsakligen i Mellanöstern, att registrera sig hos immigrationsmyndigheten. Ett stängsel med elektronisk övervakning uppfördes längs med gränsen till Mexiko och antalet gränspoliser ökade. Under Barack Obamas presidenttid (2009–2017) deporterades cirka 3 miljoner immigranter, främst personer som begått brott i USA.

Efter Trumps tillträde har tonen skärpts. Han har agerat för att stänga ute invånare från en rad muslimska länder och för att utvisa papperslösa immigranter. Alltfler människor utan uppehållstillstånd grips och sätts i förvar, ibland under lång tid, medan deras fall behandlas i domstolar. I maj 2019 hölls 52 000 papperslösa migranter i häkten eller reguljära fängelser, vilket var den högsta siffran dittills.

Ett av Trumps viktigaste vallöften var att bygga en mur mot Mexiko, på mexikanernas bekostnad (se vidare Aktuell politik). Enligt Trump utgör de papperslösa migranterna en stor säkerhetsrisk. Samtidigt har antalet människor som befinner sig illegalt i USA minskat från en toppnotering på 12,2 miljoner 2007 till 10,7 miljoner i slutet av 2018, den lägsta siffran sedan 2004. Under Trumps första år som president var antalet migranter som korsade gränsen från Mexiko det lägsta sedan 1971.

Därpå ökade trycket mot gränsen igen. Det kulminerade i maj 2019 då 144 000 människor omhändertogs vid gränsen – den högsta siffran sedan 2006 (se vidare Kalendarium). Sedan avtog det på nytt, som en följd av allt striktare åtgärder, och i september var antalet personer som stoppades eller greps nere i 52 000.

De flesta som kommer är centralamerikaner – från El Salvador, Guatemala och Honduras – som flytt undan våld och fattigdom. Tidigare var merparten av dem som kom vuxna män som sökte arbete, medan det idag ofta rör sig om familjer med barn eller ensamkommande barn. En majoritet av de migranter som når gränsen söker asyl snarare än att försöka smita in i USA. Då kan myndigheterna inte bara skicka tillbaka dem direkt.

Runt hälften av de papperslösa som lever i USA är från Mexiko. En stor andel av dem har olika lågstatusjobb, till exempel inom jordbruket. Inställningen till de papperslösa går isär: många liberaler anser att det måste finnas en väg för papperslösa att få uppehållstillstånd och medborgarskap medan konservativa grupper vill stoppa den olagliga invandringen. Under Obama infördes ett program enligt vilket papperslösa unga som kommit till USA som barn, tillsammans med föräldrar som invandrat illegalt, fick möjlighet att söka uppehållstillstånd. Ett försök att utöka programmet stoppades dock i domstol 2016 och hösten 2017 beslutade Trump att skrota programmet som kallas Daca (se Kalendarium). Demokraterna försöker dock få till stånd en förlängning och förhandlingar pågår i frågan.

Vita utgör en majoritet i USA medan en dryg tredjedel av befolkningen tillhör någon minoritetsgrupp. Hispanics/latinos (huvudsakligen latinamerikaner) gick i början av 2000-talet om svarta som landets största minoritetsgrupp. I de folkräkningar som utförs var tionde år identifierar sig invånarna själva som tillhörande en ”ras”. Sedan 2000 kan man identifiera sig med mer än en grupp. Kategorin hispanics benämns däremot som en "etnicitet"; många hispanics räknas också som vita. (Se även faktaruta i marginalen, med siffror från 2010 års folkräkning.)

När de europeiska kolonisatörerna anlände på 1500-talet fanns det en betydande ursprungsbefolkning som kom att kallas indianer (numera vanligen American Indians eller Native Americans). Sedan dess har de trängts undan och minskat i antal. Urfolken, inklusive de i Alaska, uppgår till nära 3 miljoner invånare (eller drygt 5 miljoner om man inkluderar dem som identifierar sig med flera folkgrupper). Drygt var femte bor i något av över 300 reservat. Det finns också en halv miljon urinvånare på Hawaii och andra öar i Stilla havet.

Engelska talas av de flesta i USA. Den amerikanska engelskan skiljer sig något från den brittiska engelskan i fråga om ordförråd, uttal och stavning, men avvikelserna är så små att de kan liknas vid skillnaderna mellan två dialekter. På grund av den omfattande invandringen finns ett stort antal språk representerade i landet. Spanska är näst största språk och förstaspråk för drygt 40 miljoner invånare. Dess snabba utbredning har fört med sig krav i en del delstater på att engelska ska utses till USA:s officiella språk.

Om våra källor

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
vita 72 %, svarta 13 %, asiater 5 %, indianer och ursprungsbefolkning i Alaska och Hawaii ca 1 %, övriga 9 % (däribland personer som anger fler än en folkgrupp); 16 % anger att de är av latinamerikansk härkomst (s   k hispanics) (folkräkning 2010)
Antal invånare
325 719 178 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
36 (2017)
Andel invånare i städerna
82,1 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
12,4 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
8,4 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,7 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,8 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,5 procent (2017)
Förväntad livslängd
79 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
81 år (2016)
Förväntad livslängd för män
76 år (2016)
Språk
engelska 1
1. flera invandrarspråk varav spanska är störst

Källor

Religion

Religionsfriheten är ett av fundamenten i USA:s författning, inte minst beroende på att många av de europeiska utvandrare som grundade nationen flydde från religiöst förtryck. USA har en hög andel aktivt troende och religiös tillhörighet är ofta en viktig del av identiteten. Kristendomen dominerar stort.

Religiösa grupper, inte minst den kristna högern, har varit en maktfaktor i amerikansk politik de senaste årtiondena. Samtidigt är unga amerikaner ofta mindre religiösa än sina föräldrar och religiösa väckelserörelser lockar färre nya medlemmar. Religion registreras inte i folkräkningarna men i en undersökning 2017 uppgav nästan var fjärde tillfrågad att de inte hade någon religiös tillhörighet.

Ungefär hälften av de kristna är protestanter. De är uppdelade i en mängd olika samfund där baptisterna är flest, följda av pingstvänner, lutheraner, presbyterianer och metodister. Den anglikanska kyrkan heter i USA episkopalkyrkan. Protestanterna delas ofta också in i de tre huvudkategorierna evangelikala, så kallade mainline-kyrkor och historiskt svarta kyrkor. De olika samfunden kan förekomma i flera av kategorierna.

Romersk-katolska kyrkan omfattar en femtedel av befolkningen, många med rötter i katolska länder. Till de kristna hör också anhängare av ortodoxa kyrkor samt mormoner och Jehovas vittnen.

Icke-kristna grupper växer snabbt men de samlar fortfarande färre än var tionde invånare i USA. Störst är den judiska minoriteten som uppskattas till knappt sex miljoner människor, eller två procent av befolkningen. Det judiska inflytandet är särskilt stort i New York samt i en del städer i Florida och Kalifornien. Muslimer, buddister och hinduer utgör ungefär en procent vardera. 

Om våra källor

Utbildning

Delstaterna och lokala myndigheter ansvarar till största delen för skolväsendet i USA. Bara en mindre del finansieras med federala medel. Kvaliteten på undervisningen varierar kraftigt. Eftersom fastighetsskatten ofta är en viktig lokal inkomstkälla kan de offentliga skolorna (public schools) vara utmärkta i välbärgade förorter och usla i storstädernas slumområden.

De federala myndigheterna kan i vissa avseenden utöva ett betydande inflytande över skolväsendet. Under 1960-talet var det de nya federala medborgarrättslagarna som banade väg för en integrering av svarta och vita barn i samma skolor över hela landet. George W Bush (president 2001–2009) tog initiativ till ett program – ”No Child Left Behind” – som skulle höja kvaliteten på utbildningen. Barack Obama (2009–2017) försökte bland annat att hitta sätt att uppnå en jämnare kvalitet i utbildningen. Samtidigt slog budgetproblemen (se Ekonomisk översikt) i början av 2010-talet hårt mot de mest behövande när stödprogram till elever med inlärningssvårigheter skurits ned. 

Reglerna för skolgången varierar. De allra flesta barnen går minst ett år i frivillig förskola (kindergarten) innan de börjar första klass, vanligtvis vid sex års ålder. Skolplikten upphör i en del delstater vid 16 men ett slags förväntan om att alla ska gå tolv år i skolan speglas i att den som inte fullföljer high school (motsvarande gymnasium) kallas för dropout (avhoppare).

Grundskolans elementary school (eller grammar school etc) varar för det mesta i fem eller sex år och följs av middle school eller junior high school, annars varar den i åtta år. High school består vanligen av fyra år. Andelen ungdomar som fullföljer gymnasiet inom utsatt tid har ökat under en rad år och nådde 2017 nästan 85 procent.

Den stora majoriteten elever går i avgiftsfria offentligfinansierade skolor till och med gymnasiet. En liten men snabbt växande andel av dem utgörs av friskolor (charter school). Antalet elever i friskolor fördubblades mellan 2008 och 2014, men friskolorna är hett omdebatterade och motståndet är stort inte minst bland lärarfacken. Den av Donald Trumps utnämningar som var närmast att bli stoppad i senaten när han tillträdde som president 2017 var utbildningsministern Betsy DeVos, en omstridd friskoleanhängare.

Runt tio procent av barnen går i avgiftsbelagda privatskolor varav flertalet drivs av religiösa grupper, inte minst den katolska kyrkan, och tre procent får undervisning i hemmet.

Högre utbildning inleds med fyra års studier i varierade ämnen, som ger bredd snarare än djup. Det ger en akademisk grundexamen, vanligen Bachelor of Arts (BA) eller Bachelor of Science (BSc). En högre akademisk utbildning på universitetens graduate schools kan ge en specialiserad examen (läkare, jurist etc) eller en masterexamen, (MA eller MSc), vilken efter ytterligare några års utbildning kan följas av doktorsexamen (PhD). 

USA hör till de länder i världen som har högst andel högskoleutbildade vuxna. Två tredjedelar av dem som går ut gymnasiet fortsätter direkt till college och 35 procent av alla i ålderkategorin 25 till 45 år har minst en grundexamen, vilket innebär fyra år på högskola.

Undervisningen på de högsta akademiska nivåerna brukar räknas som den bästa i världen. USA leder den internationella vetenskapliga utvecklingen och kända och prestigetyngda universitet som Harvard, Stanford, Yale, Princeton, Masschusetts Institute of Technology och University of California at Berkley satsar stora resurser på forskning. Ett stort antal universitetsstudenter läser på något av de stora delstatsuniversiteten som oftast bär namn efter delstaten. Kostnaderna för universitetsstudier varierar. Det är som regel dyrare att studera vid de universitet som drivs av privata stiftelser och som är beroende av privata donatorer för att upprätthålla standarden på undervisning och forskning. Årsavgiften vid de bästa och mest prestigefyllda universiteten uppgår till flera hundra tusen kronor men kan i många fall delvis finansieras med stipendier och olika former av studiestöd. Allt fler studenter finansierar sina högskolestudier med lån.

Om våra källor

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,1 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
14 (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
13,5 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
13,5 procent (2014)

Källor

Kultur

Den globala populärkulturen förknippas med USA. I Hollywood utvecklades filmkonsten efter första världskriget till en storindustri som idag, tillsammans med en omfattande TV-produktion, är en av landets ledande exportnäringar. USA har också legat i täten inom populärmusiken.

”Jag vill inte att publiken ska se den värld de lever i ... jag vill få dem att känna att de är i en annan värld”, konstaterade en gång Walt Disney som fortfarande personifierar den masskultur som under de senaste 100 åren spritts från USA ut i världen. Arvet från skaparen av Musse Pigg, Kalle Anka och en rad andra populära seriefigurer lever vidare i Disneykoncernen, idag ett av världens största och mest inflytelserika nöjes- och medieföretag.

En rad andra mediekonglomerat bidrar också till att USA har förblivit ledande inom film och TV, trots ökande konkurrens. Amerikanska filmakademin delar sedan 1929 ut Oscar, världens mest prestigefyllda filmpris, och USA exporterar fler TV-program än något annat land.

Inom musiken finns många världsartister som har tillhört olika generationers favoriter, som Frank Sinatra, Elvis Presley, Bob Dylan, Bruce Springsteen, Michael Jackson, Madonna och Britney Spears. 

Med utgångspunkt i religiösa negro spirituals skapade svarta musiker och sångare i början av 1900-talet jazz och blues, musikformer som betraktas som genuint amerikanska. Jazzmusiker som Duke Ellington, Charlie Parker, Miles Davis, Louis Armstrong, Ella Fitzgerald och Billie Holiday räknas idag till de främsta företrädarna för USA:s kulturarv. På 1960-talet bröt svarta artister fram på en bredare front med musikformerna rhythm & blues och soul, och under 1990-talet fick den svarta hiphopmusiken stort genomslag. En annan typisk amerikansk musikgenre är den countrymusik som vita artister skapade utifrån gamla ballader och visor. Även musikalen, med New Yorks teaterdistrikt Broadway som främsta arena, är en amerikansk kulturyttring som blivit känd världen över tack vare kompositörer som George Gershwin, Leonard Bernstein, Irving Berlin, Richard Rogers och Cole Porter.

USA har flera världsledande symfoniorkestrar och operor, av vilka Metropolitan i New York räknas som den främsta. 

Publicisten och statsmannen Benjamin Franklin kallas ibland för den förste mer betydande amerikanske författaren. Han var en av männen bakom USA:s självständighetsförklaring 1776. 

Romantiken fick fäste i mitten av 1800-talet med författare som James Fenimore Cooper, Edgar Allan Poe och Henry Thoreau. Andra betydande 1800-talsförfattare var Herman Melville, Walt Whitman, Mark Twain och Nathaniel Hawthorne. I pionjärernas spår slog den amerikanska realismen igenom i början av 1900-talet hos författare som Upton Sinclair och Jack London.

Mellankrigstidens kanske mest kände författare, Ernest Hemingway, företrädde tillsammans med F Scott Fitzgerald den ”förlorade generationen”. Hemingway fick Nobelpriset i litteratur 1954. Andra USA-författare som fått Nobelpriset är Sinclair Lewis (1930), Eugene O’Neill (1936), Pearl Buck (1938), William Faulkner (1949), John Steinbeck (1962), Saul Bellow (1976), Isaac Bashevis Singer (1978), Joseph Brodsky (1987), Toni Morrison (1993) och Bob Dylan (2016).

Bland övriga av efterkrigstidens mest uppmärksammade författare finns Jack Kerouac, Truman Capote, James Baldwin, Kurt Vonnegut, Flannery O'Connor, Norman Mailer och Joseph Heller. Några samtida författare som ofta nämnts som potentiella Nobelpristagare är Don DeLillo, Cormac McCarthy, Joyce Carol Oates, Thomas Pynchon och Philip Roth (den senare avled dock 2018). 

Bland lyriker ur skilda generationer kan nämnas Robert Frost, Robert Lowell, Walt Whitman och Emily Dickinson. Berömda dramatiker är bland andra Arthur Miller, William Saroyan, Eugene O’Neill, Tennessee Williams, William Age, Edward Albee och Sam Shepard. 

Konstnärer världen över har sedan 1940-talet påverkats av abstrakt expressionism, den första amerikanska konstriktningen med konstnärer som Jackson Pollock och Willem de Kooning. Georgia O’Keeffes målningar av blommor och naturen, Edward Hoppers realism, Jasper Johns och Andy Warhols popkonst samt den nutida konstnären Jeff Koons skulpturer har satt spår i konstvärlden medan Irving Penn, Cindy Sherman, Robert Mapplethorpe och Richard Avedon är några kända namn inom fotografi.

Om våra källor

Arbetsmarknad

I USA ser arbetsmarknaden på många sätt annorlunda ut än i flertalet europeiska länder. Det finns ingen central arbetsgivarorganisation och andelen löntagare som är fackligt anslutna är låg. Nästan alla avtal på arbetsmarknaden sluts på lokal nivå. Löner och andra arbetsvillkor kan därmed variera kraftigt mellan olika arbetsgivare.

Arbetsmarknadslagstiftning existerar främst på delstatsnivå, men det finns vissa övergripande federala lagar. Bland annat finns en lagfäst federal minimilön på 7,25 dollar i timmen, en nivå som har legat fast sedan 2009. En del delstater och enskilda län eller städer har en högre minimilön än den federala. Washington DC ligger högst med 14 dollar i timmen 2019. Arbetsveckan är normalt 40 timmar.

Alla anställda omfattas av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som finansieras med arbetsgivaravgifter. Arbetslösheten ligger i allmänhet lägre än i Europa, men det beror delvis på att sysselsättningsgraden också är lägre (en större andel av befolkningen står utanför arbetskraften)

När finanskrisen drabbade USA steg arbetslösheten dock brant och närmade sig 10 procent i slutet av 2009, vilket var den högsta nivån på ett kvartssekel. Omkring 5 miljoner jobb försvann. Därefter föll siffran ganska snabbt igen och i början av 2016 hamnade den återigen under 5 procent, för första gången sedan 2008. Arbetslösheten har sedan fortsatt att sjunka och ligger sedan början av 2018 under 4-procentsstrecket.

Årtiondet före finanskrisen låg arbetslösheten kring 4–6 procent. Under 2000-talets första år ledde den relativt starka ekonomin i kombination med färre regleringar och mer flexibla anställningsformer till att sysselsättningen ökade mer i USA än i Västeuropa. Samtidigt var reallöneutvecklingen svag för en del löntagargrupper. Man talar i USA ofta om de arbetande fattiga, the working poor, de som lever i officiell fattigdom trots att de har arbete. Många tvingas arbeta deltid, medan andra har mer än ett jobb för att kunna försörja sig. 

Förskjutningen på arbetsmarknaden från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn har bidragit till en försvagning av USA:s fackföreningsrörelse. I början av 1980-talet uppgick andelen fackföreningsmedlemmar till runt 20 procent av arbetskraften, numera kommer den knappt över 10 procent. De flesta fackligt anslutna jobbar i traditionella industrigrenar eller inom den offentliga sektorn.

En majoritet av fackföreningsmedlemmarna tillhör något av de fackförbund som ingår i den nationella paraplyorganisationen AFL-CIO (American Federation of Labor and Congress of Industrial Organizations). En del fackförbund bröt sig dock ur AFL-CIO 2005 och bildade den rivaliserande Change to Win Federation.

LÄSTIPS – läs mer om USA i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Mycket i potten för strejkande USA-fackförening (2019-10-08)

Om våra källor

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
4,0 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
8,5 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Levnadsstandarden i USA hör till de högsta i världen, men skillnaderna mellan fattiga och rika är större än i de flesta andra industriländer. Under de senaste decennierna har inkomstklyftorna vidgats ytterligare. Finanskrisen och lågkonjunkturen från andra halvan av 00-talet har satt djupa spår även bland medelklassen.

Det tog sju år efter finanskrisen 2008 innan utvecklingen vände, så att medianinkomsten åter började öka. Andelen fattiga uppgick 2018 till närmare 12 procent av befolkningen, eller nästan 40 miljoner människor. Nästan 20 miljoner amerikaner levde i extrem fattigdom, definierat som att hushållets inkomst låg under hälften av fattigdomsnormen. Bland barn var en av fem fattig, bland svarta en av fyra.

Social utslagning och fattigdom är vanligare även bland latinos och urinvånare än inom den vita befolkningen. 

Jämfört med många europeiska industriländer har USA ett begränsat socialt skyddsnät, även om skillnaderna är stora inom landet. En grundläggande filosofi har varit att sociala förmåner och villkor ska regleras i avtal på arbetsplatserna. Det gör att villkoren skiftar väldigt mellan olika grupper av anställda. Det finns ingen semesterlagstiftning och ingen lagstadgad rätt till betalda helgdagar eller ersättning vid sjukfrånvaro. Två veckors sammanlagd ledighet är vanligt.

Barnomsorgen bedrivs huvudsakligen i privat regi. Barnbidrag finns inte, även om familjer kan ansöka om behovsprövat stöd. Mödrar har rätt till upp till tolv veckors obetald ledighet vid barnafödsel. En del arbetsplatser, men långt ifrån alla, har betald föräldraledighet som en extra förmån för sina anställda. 

Det finns ett federalt socialförsäkringssystem (Social Security) som främst omfattar pensioner och handikappersättning, samt vissa socialbidrag. Pensionsåldern för den som vill få ut full pension är 66 år och ska höjas till 67 år.

Till skillnad från andra industriländer saknar USA däremot ett nationellt sjukförsäkringssystem som omfattar alla invånare. På 1960-talet infördes program för låginkomsttagare (Medicaid) och för ålderspensionärer (Medicare). Sedan 1990-talet finns ett särskilt program (Chip) för barn i familjer som är relativt fattiga men tjänar för mycket för Medicaid. Alla tidigare militärer omfattas också sedan länge av ett sammanhållet och offentligfinansierat sjukvårdssystem (Veterans Health Administration, VHA).

Bland de amerikaner som inte omfattas av ovanstående system hade tidigare ungefär hälften en sjukvårdsförsäkring som arbetsgivarna täckte merparten av, men många stod helt utan skydd. När president Barack Obama 2010 undertecknade en ny sjukförsäkringslag (Affordable Care Act, ACC, eller ”Obamacare”) saknade drygt 48 miljoner människor – eller 16 procent av hela  befolkningen – en sjukförsäkring. Lagen innebar att individer utan vårdförsäkring blev skyldiga att köpa en sådan av privata försäkringsbolag, via statliga webbplatser eller ”marknadsplatser”. När Obamas presidentperiod löpte ut hade antalet individer utan försäkring minskat till 28 miljoner (knappt 9 procent). Därefter har antalet individer utan sjukförsäkring åter börjat öka. 

Republikanerna har rasat mot lagen sedan den infördes och gjorde under Obama flera försök att stoppa den i domstol. Efter Donald Trumps tillträde som president gjorde den republikanskt dominerade kongressen flera försök att riva upp eller ersätta sjukförsäkringslagen, utan att lyckas. I slutet av 2017 antogs dock en skattereform som innebär ett potentiellt grundskott mot ACC (se Ekonomisk översikt). Det beror på att det så kallade obligatoriet slopades, vilket innebär att straffavgiften (i form av skatt) ströks för personer som inte skaffar sjukförsäkring. Därmed hotar en urholkning av finansieringen. Dessutom följde nya försök att hävda inför domstol att lagen strider mot författningen (se Kalendarium). Striden om den allmänna sjukvårdsförsäkringen i USA är inte över.

Ett syfte med Obamacare var också att få ned kostnadsutvecklingen för sjukvården i USA. Sjukvårdens andel av BNP är betydligt högre i USA än i något annat land (cirka 18 procent 2017; i Sverige var siffran 11 procent). Också de offentliga utgifterna för sjukvård, räknat per invånare, hör till de allra högsta i världen, trots att bara hälften av de totala kostnaderna betalas med offentliga medel. De stora kostnaderna beror i huvudsak på dyr byråkrati och höga priser för behandling, och inte på att amerikaner konsumerar ovanligt mycket sjukvård.

Aborter är en omstridd fråga i USA. Aborträtten existerade inte eller var starkt begränsad i nästan alla delstater innan Högsta domstolen i ett utslag 1973 (känt som Roe mot Wade) gjorde aborter lagliga i hela landet. Motståndet har förblivit starkt och många delstater har lagar som på olika sätt begränsar tillgången till abort. Under Ronald Reagan infördes på 1980-talet ett förbud mot federal finansiering av organisationer som utför eller informerar om aborter i utlandet. Förbudet har sedan rivits upp av demokratiska presidenter och återinförts av republikaner, senast av Donald Trump i januari 2017. Striden om aborträtten har intensifierats och en rad delstater har under senare tid skärpt lagarna så att allt fler kvinnor i USA praktiken utestängs från möjligheten att få en abort. I maj 2019 väckte Alabama uppmärksamhet långt utanför landets gränser när delstaten förbjöd aborter i alla fall utom då kvinnans liv står på spel. Det är delstatskongressens uttalade avsikt att få Högsta domstolen att ta upp frågan, i hopp om att Roe mot Wade ska rivas upp.

Narkotikamissbruk fortsätter att vara ett av USA:s största sociala problem. Bland vuxna har visserligen användningen av illegala droger minskat under senare år, men konsumtionen är hög bland minderåriga. Cannabis är olagligt på federal nivå, både för nöjes skull och för medicinskt bruk. I mer än hälften av delstaterna är däremot marijuana godkänt för medicinskt bruk och sedan 2012 har alltfler delstater även legaliserat nöjesbruk av cannabis (eller marijuana, som är torkade växtdelar). 

Ett huvudargument i den pågående legaliseringstrenden är att skadeverkningarna av cannabis inte uppvägs av de sociala kostnader som kriminalisering medför. Rättsprocesser för innehav av marijuana innebär stora kostnader för samhället och gör  brottslingar av hundratusentals i övrigt lagliga medborgare (se även Rättsväsen i Politiskt system).

Om våra källor

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
6 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,2 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
100,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
16,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
9 536 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
19 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

USA har länge uppfattats som själva sinnebilden av ett mångkulturellt land, ofta kallat en smältdegel, där det stora flertalet invånare har rötter i andra delar av världen. De regionala variationerna och skillnaderna i vanor mellan olika sociala och etniska grupper är också stora. Samtidigt finns det mycket som anses vara typiskt amerikanskt, både i USA och i omvärlden.

Många uppfattar den typiska amerikanen som gåpåig, skränig och lite burdus, men ofta också som informell, frispråkig och tillmötesgående – kanske två sidor av samma mynt. Man tilltalar och hälsar gärna på okända, i till exempel hissen eller i en kö, och ägnar sig åt ”small talk” mer än en genomsnittlig svensk. Ofta räcker det med ett enkelt hi, hello eller how are you today? – men det är inte ovanligt att man börjar småprata om vad som helst. 

Hälsar man mer ordentligt på någon är det vanligt med en handskakning. Nära vänner kan kindpussas. Annars håller amerikaner vanligen ett visst fysiskt avstånd och framför allt män undviker i huvudsak att vidröra varandra. Däremot är det viktigt att le och se folk i ögonen. Man använder gärna förnamn och introducerar alla närvarande för varandra. Den som inte vill framstå som oartig eller otrevlig bör komma ihåg det lilla ordet please i alla sammanhang där man beställer, frågar eller ber om något. 

Gåvor ger man ungefär som i Sverige, vid födelsedagar, jubileer och stora helgdagar, som jul. Om man är bortbjuden på middag kan man gärna ta med en chokladask, en flaska vin eller en blomma. 

Familjen är viktig men består ofta i huvudsak av kärnfamiljen eller en inte alltför stor släktkrets. Landet är stort och folk flyttar mycket, vilket gör det vanligt att familjemedlemmar och släktingar bor på stora avstånd från varandra. 

Patriotismen är stark och uttrycks bland annat i stor vördnad och ett flitigt användande av flaggan, ”stjärnbaneret”. I skolorna svär barnen sin trohet inför flaggan. Lokalpatriotism är också vanligt, många identifierar sig starkt med sin lokala kyrka eller ortens lag i nationalsporter som baseboll och amerikansk fotboll. 

Informella måltider

Amerikaner har gärna informella bjudningar – i trädgården eller så. Det är vanligt att man samlas och äter mer eller mindre på stående fot eller sittande där det råkar finnas plats – inte nödvändigtvis kring ett matbord. Enligt grundläggande bordsskick äter man med gaffeln i högerhanden, med piggarna nedåt. Det kan uppfattas som oartigt att äta med kniven i hand – den används bara för att skära eller bre och läggs sedan åt sidan, samtidigt som gaffeln flyttas tillbaka till högerhanden. Många amerikaner bryr sig dock inte så mycket om den sortens vanor, eller är bekanta med att det är annorlunda i Europa. När man har ätit klart lägger man kniv och gaffel parallellt åt höger, som i Sverige. 

USA är snabbmatens hemland och många äter mycket färdigmat med hög andel salt, fett och raffinerade kolhydrater. Men hälsokosttrender med stark betoning på nyttigt och närodlat har också en stark ställning, särskilt i storstäderna på de båda kusterna. Liksom mycket annat kommer mattrender i Sverige ofta från USA: allt från tidigare årtiondens pizza och hamburgare till senare tids särskilda kaffekedjor och mackerior. 

Kalkon är något av en nationalrätt, ofta finns ett familjerecept på fyllningen. Potatismos och tranbärsgelé är gängse tillbehör. Sötpotatis är också populärt. Grillat – barbecue – är vanligt särskilt sommartid. Kyckling och nötkött äts i stora mängder och många former. Lamm är dock mindre vanligt. 

Äppelpaj

Man avslutar gärna med glass och kanske en pecannötspaj eller äppelpaj. Just äppelpajen uppfattar amerikanerna själva som en typisk rätt, i enlighet med uttrycket as American as apple pie (lika amerikanskt som äppelpaj). 

Amerikanerna äter oftare än svenskar en stor frukost, med till exempel ägg och korv, skinka eller bacon; amerikanska plättar eller fattiga riddare. Skolbarn har ofta med sig lunchen hemifrån och den består inte sällan av en matig macka. 

I ett land stort som en kontinent och med en sådan utpräglad invandrarhistoria finns förstås stora regionala variationer också i kosten. Mexikanskinspirerad mat är särskilt vanligt i sydväst, och vid kusten mot Mexikanska golfen i söder finns cajun-köket, med mycket kryddstarka inslag och grytan gumbo som kan innehålla kött eller skaldjur och grönsaker. I Maine längst i nordöst är man stolt över sin hummer. En vanlig typ av musselsoppa – ofta med potatis, grönsaker och ibland fläsk – kallas clam chowder. Manhattan clam chowder har tomatbas medan en New England clam chowder är mjölk- eller gräddbaserad. 

Helgdagar och högtider

Det finns tio federala helgdagar som firas i varierande utsträckning. Det är oftast delstatens lagar som styr när till exempel skolor och offentliganställda är lediga. Många av dessa är förlagda till den måndag som infaller närmast den ”egentliga” dagen. 

Thanksgiving day (tacksägelsedagen) är för många den viktigaste högtiden och den helgdag som tydligast är förknippad med stora familjemåltider. Här är kalkonen – ofta en bjässe på många kilo – vanligen i centrum. Thanksgiving infaller fjärde torsdagen i november och är ursprungligen en skördehögtid med religiös grund. Numera betraktas högtiden som icke-religiös och firas av alla. 

En annan viktig högtid och nationaldag är den 4 juli, då amerikanerna firar självständigheten från Storbritannien 1776 (se Äldre historia). Det är en festdag med fyrverkerier, parader och fester. 

Bland övriga federala helgdagar finns Martin Luther Kings födelsedag (januari), presidenternas dag (eller Washingtons födelsedag, i februari), Memorial day (maj), Labor day (september), Columbus day (oktober) och veteranernas dag (november, till minne av de stupade i första världskriget). Columbus day heter fortfarande så på federal nivå men i flera delstater har den döpts om till "ursprungsfolkens dag" eller liknande.

Nyårsdagen och juldagen är också federala helgdagar. 

Memorial day högtidlighåller minnet av dem som stupade i inbördeskriget på 1800-talet men sammanfaller ofta med skolavslutningar och betraktas framför allt som den inofficiella början på sommaren. Labor day i början av september anses på liknande sätt markera slutet på sommaren. 

Halloween som infaller den 31 oktober är inte en helgdag men numera välkänd även i Sverige som en dag med spök- och skräcktema då många klär ut sig och barn tigger godis.

Om våra källor

Äldre historia

Urfolken i Nordamerika trängdes gradvis undan av européerna från 1500-talet. USA utropades 1776 och den nya nationen blev definitivt fri från Storbritannien några år senare under ledning av George Washington. Han var en av upphovsmännen bakom författningen och blev landets första president. 1860-talets blodiga inbördeskrig slutade i ett nederlag för sydstaterna. USA:s betydelse som framväxande stormakt illustrerades av ingripandet i första världskriget som bidrog till de allierades seger.

De amerikanska kontinenternas urinvånare tros ha invandrat från Asien via Berings sund. Fasta belägg finns för att människan funnits i Amerika i över 15 000 år, men tidpunkten för den första invandringen kan ligga långt tidigare. Runt 3 000 år före vår tideräkning odlades squash i de sydvästra delarna av dagens USA. När den europeiska koloniseringen inleddes på 1500-talet fanns det troligen en befolkning på flera miljoner människor utspridda över den nordamerikanska kontinenten, där olika kulturer etablerats på skilda håll.

De första européer som kom till Amerika var vikingar som på 1000-talet landade på olika platser utefter Atlantkusten där kortvariga bosättningar upprättades. Koloniseringen inleddes inte förrän efter att Christopher Columbus anlänt till ”Nya världen” 1492. Columbus som var på jakt efter en ny sjöväg till Indien trodde att han nått sitt mål. Därmed fick urbefolkningen på de ställen han landsteg benämningen indianer.

Columbus kom dock aldrig till vad som idag är USA utan seglade omkring i den karibiska övärlden samt gjorde strandhugg på den mellanamerikanska kusten. Hans lyckosamma överfart inspirerade dock andra. Framför allt engelsmän och holländare upprättade kolonier och fransmän och spanjorer kom till de södra delarna av dagens USA. Det fanns också en kortlivad svensk koloni, New Sweden, intill Delawarefloden 1638–1655.

Brittiska kolonier

Det första försöket att grunda en brittisk koloni gjordes 1585 när adelsmannen Walter Raleigh kom till ön Roanoke utanför North Carolina. När den övergavs dröjde det till 1607 innan den första varaktiga kolonin upprättades, i Jamestown i Virginia. De så kallade pilgrimerna stod bakom nästa brittiska koloni i Plymouth 1620. Den följdes av de strikt religiösa puritanernas bosättning i Massachusetts Bay, en större koloni som senare inkorporerade Plymouth. 1624 anlände holländska kolonialister till området kring Hudsonflodens mynning. Två år senare startades en framgångsrik koloni på ön Manhattan. Den döptes till New Amsterdam, ett namn som ändrades till New York när den 40 år senare togs över av britterna.

År 1630 beräknas det, vid sidan av ursprungsbefolkningen, ha funnits 4 600 invånare i de dåvarande kolonierna. När självständigheten utropades 1776 bestod USA av 13 kolonier som tillsammans hade runt 2,5 miljoner invånare.

Kraven på självständighet från Storbritannien började resas efter att Frankrike hade förlorat det sjuåriga kriget i Europa 1763. Frankrike gav då upp Kanada och andra kolonier, och även drömmen om att bygga ett franskt imperium i Nordamerika. Därmed var de engelska kolonierna inte längre lika beroende av militärt beskydd från moderlandet. Samtidigt uppstod svåra spänningar mellan kolonierna och London. Storbritannien försökte lösa ekonomiska problem genom att öka pålagorna för koloniernas invånare som protesterade mot att de beskattades utan att ha någon politisk representation i hemlandet.

Amerikanska revolutionen

Frihetskampen tog fart på allvar 1773 efter "tebjudningen i Boston" (Boston Tea Party) då några upproriska kolonister, förklädda till indianer, vräkte telasten på tre engelska fartyg överbord i Bostons hamn.

När regeringen i London svarade med repressalier bildade kolonierna en gemensam armé under ledning av plantageägaren George Washington från Virginia. Samtidigt organiserade de om sina förvaltningssystem och utsåg egna regeringar.

Den 4 juli 1776 fastställdes en gemensam självständighetsförklaring i Philadelphia och Amerikas förenta stater (United States of America, USA) utropades. Efter det befrielsekrig som följde tvingades engelsmännen att erkänna USA:s självständighet. Ett fredsavtal slöts i Paris 1783.

Sex år senare valdes George Washington till USA:s första president. Då hade delstaterna godkänt den författning som utarbetats av en grupp ”vise män” som brukar kallas unionens fäder eller grundlagsfäderna (founding fathers), bland andra George Washington, Thomas Jefferson, James Madison och Benjamin Franklin. Författningen trädde i kraft 1789 och gäller ännu, även om den försetts med ett antal tillägg (se Politiskt system).

Västra USA koloniseras

Redan före självständighetsförklaringen hade koloniseringen väster om Appalacherna inletts och nya stater som Ohio, Kentucky och Tennessee togs snabbt upp i unionen. 1803 ledde ett omfattande landköp från Frankrike till att stora landområden i söder och väster införlivades med USA.

På uppmaning av Thomas Jefferson, USA:s tredje president (1801–1809), gav sig de två upptäckarna Meriwether Lewis och William Clark iväg västerut mot nya territorier. Det bidrog till att landgränsen så småningom flyttades västerut ända fram till Stilla havet och till att stora delar av ursprungsbefolkningen utrotades i de krig som följde när landet togs över av de vita nybyggarna.

Den nya nationens utrikespolitiska tyngd manifesterades första gången 1823 då president James Monroe i ett budskap till kongressen slog fast att USA inte tänkte tolerera att de europeiska länderna gick till angrepp i den västra hemisfären eller upprättade nya kolonier där. Den så kallade Monroedoktrinen kom att få stor utrikespolitisk betydelse och inte minst motivera USA:s inflytande i Latinamerika.

Efter självständigheten präglades USA annars av motsättningar mellan federalister (anhängare av en stark centralmakt) och förespråkare för långtgående självbestämmanderätt för delstaterna. Kampen mellan federalister och antifederalister utgjorde grunden för framväxten av politiska partier under slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet. I mitten av 1800-talet hade de två partier som än idag dominerar amerikansk politik tagit form: Demokratiska partiet och Republikanska partiet.

Amerikanska inbördeskriget

Motsättningarna förstärktes av att delstaterna i norr genomgick en industrialisering och växte sig allt starkare ekonomiskt, samtidigt som delstaterna i södern fortfarande dominerades av bomullsodling och andra jordbruksnäringar. I norr krävde näringslivet skyddstullar för att skydda hemmaindustrin från konkurrens från utländska varor. Sydstaterna, däremot, ville ha frihandel för att kunna sälja sina råvaror och köpa färdiga industrivaror så billigt som möjligt.

Slitningarna mellan norr och söder gällde också slavfrågan. Slavar hade med tvång förts från Afrika från 1600-talets början, främst för att arbeta på de stora plantagerna. Importen av slavar hade förbjudits 1807, och slaveriet var då redan avskaffat i samtliga nordstater. Men sydstaterna motsatte sig krav på att slavhållning skulle förbjudas i hela federationen. I sydstaterna fanns vid mitten av 1800-talet fyra miljoner svarta slavar, som utgjorde en tredjedel av befolkningen.

När republikanen och slaverimotståndaren Abraham Lincoln valdes till president 1860 blev konfrontationen total. Elva sydstater bröt sig loss och bildade 1861 en egen konfederation. Det blev startskottet till ett förödande inbördeskrig. När det tog slut efter fyra år hade minst 620 000 liv krävts – betydligt fler än i något annat krig USA varit inblandat i (enligt nya uppskattningar kan det ha rört sig om ännu fler).

Mitt under kriget förkunnade Lincoln att slaveriet var avskaffat, vilket skrevs in i författningen efter sydstaternas kapitulation 1865. Lincoln mördades kort därefter av en sydstatsanhängare. Året därpå fick de svarta rösträtt.

Segregation och invandring

Under de närmaste årtiondena efter kriget sjönk sydstaterna ned i ekonomisk stagnation och rasismen levde kvar med hjälp av lagstiftning som upprätthöll rasåtskillnaden (så kallade Jim Crow-lagar). Svarta förföljdes också av den vita rasistiska organisationen Ku Klux Klan. I nordstaterna förstärktes däremot den ekonomiska uppgången, inte minst beroende på att järnvägsnätet byggdes ut och kommunikationerna allmänt förbättrades.

Under andra halvan av 1800-talet upplevde USA en stor invandringsvåg. Från 1850 till 1920 mer än fyrfaldigades befolkningen från 25 till 106 miljoner invånare. Därefter mattades invandringen av.

Efter ett uppror på Kuba, som då hörde till det spanska väldet, förklarade USA 1898 krig mot Spanien. Efter en kort tids stridigheter erkände Spanien Kubas självständighet.

När första världskriget bröt ut 1914 deklarerade president Woodrow Wilson att USA skulle hålla sig neutralt. Den inhemska opinionen svängde dock under krigets gång och 1917 förklarade USA Tyskland krig. Det bidrog till att de allierade fick övertaget på västfronten, vilket hade en avgörande betydelse för deras seger. För att säkra en fortsatt fred tog president Wilson initiativ till Nationernas förbund (NF), föregångare till Förenta nationerna (FN). Organisationen fick dock aldrig den betydelse som avsetts, då isolationistiska stämningar i USA fick kongressen att sätta sig emot ett amerikanskt medlemskap.

Depressionen ger "New Deal"

I slutet av 1920-talet gick USA in i en period av kraftig ekonomisk tillbakagång, ”den stora depressionen”. Panik uppstod på New York-börsen i oktober 1929 då aktiekurserna rasade. Många företag gick omkull och arbetslösheten sköt i höjden.

I presidentvalet 1932 slogs den sittande presidenten, republikanen Herbert Hoover, ut av demokraten Franklin D Roosevelt som med sitt ekonomiska stimulansprogram New Deal (den nya given) lade grunden för den moderna välfärdsstaten. Roosevelts program resulterade i ett ekonomiskt uppsving som förstärktes av den militära upprustning som drogs igång i samband med att andra världskriget bröt ut 1939.

I början av kriget förhöll sig USA neutralt, men efter ett japanskt bombangrepp mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii i december 1941 gick landet in i kriget på de allierades sida. USA bidrog med stora mängder materiel och trupper, både mot Japan i Stilla havet och mot Tyskland/Italien i Europa och Nordafrika. Amerikanernas insats var även denna gång avgörande för krigsutgången. USA, som undslapp materiell förödelse, var vid krigsslutet 1945 världens starkaste ekonomi. Samtidigt hade över 400 000 amerikaner fått sätta livet till under kriget.

Om våra källor

Modern historia

Efter andra världskriget befäste USA sin roll som världens mäktigaste nation. Amerikanerna hjälpte krigsskövlade länder i Västeuropa med återuppbyggnaden och utlovade politiskt stöd. Syftet var att stoppa Sovjetunionen från att utsträcka sitt kommunistiska inflytande. Denna maktstrid – det kalla kriget – kom till uttryck i bland annat Koreakriget, Kubakrisen, Vietnamkriget och de båda supermakternas kärnvapenkapprustning. Först med kommunismens och Sovjets fall 19891991 ändrades förutsättningarna. Efter terrorattentaten i USA 2001 inledde president George W Bush ett nytt globalt krig, kriget mot terrorismen.

När andra världskriget var över låg Europa i spillror och USA var världens ledande ekonomiska och politiska stormakt. I den nya rollen tog USA på sig ett stort ansvar för återuppbyggnaden av de krigshärjade länderna.

FN grundades 1945 med målet att säkra en varaktig fred. Marshallhjälpen var ett omfattande amerikanskt hjälpprogram för återuppbyggnad i Europa. USA dominerade även nya globala låneinstitut som Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF), som blev viktiga instrument för att underlätta en återhämtning. Frihandelsavtalet Gatt kom till för att främja en friare världshandel (och ombildades senare till Världshandelsorganisationen, WTO). Genom Trumandoktrinen utlovade USA ekonomisk och politisk hjälp till länder i Europa som kände sig hotade av Sovjetunionen. För att stärka Europas framtida säkerhet bildades 1949 Atlantpakten (Nato) där medlemsländerna lovade att komma varandra till undsättning i händelse av ett angrepp utifrån. 

Harry Truman, som tog över presidentämbetet efter Roosevelts död i april 1945, fortsatte företrädarens reformarbete på det ekonomiska och sociala området. Presidentvalet 1952 vanns av den republikanske krigshjälten Dwight Eisenhower som förde en mer konservativ politik utan att för den skull riva ned det sociala skyddsnätet.

I Koreakriget 1950–1953 deltog USA på Sydkoreas sida mot det kommunistiska Nordkorea. Kriget och den ökande konfrontationen mellan västländerna och Sovjetunionen förstärkte antikommunistiska stämningar i USA. Senator Joseph McCarthy ledde på 1950-talet undersökningar som urartade till ren häxjakt på oliktänkande. En rad politiker, fackföreningsledare och kulturpersonligheter påstods på ofta lösa grunder vara kommunistsympatisörer. En del hamnade i fängelse och många fler miste sina jobb. 

Generationsskifte med Kennedy

Ett politiskt generationsskifte kom när den 43-årige demokraten John F Kennedy vann presidentvalet 1960. Kennedy utlovade nya sociala reformer under samlingsnamnet New Frontier och gav ett försiktigt stöd till de svartas medborgarrättsrörelse som hade börjat växa fram under 1950-talet då rasmotsättningarna hårdnade. 

Kennedy kastades snabbt in i flera utrikespolitiska konflikter. Han stödde 1961 ”Grisbuktsinvasionen”, en grupp exilkubaners misslyckade försök att invadera Kuba för att störta kommunistledaren Fidel Castro. Året därpå var den så kallade Kubakrisen nära att orsaka ett storkrig med Sovjetunionen. Krisen utlöstes när USA upptäckte att Sovjetunionen var i färd med att bygga avskjutningsramper för kärnvapen på Kuba. Efter 13 dagars ordkrig gick Moskva med på att ramperna monterades ned och att kärnvapenrobotarna avlägsnades. USA lovade i hemlighet att ta bort utplacerade robotar vid Turkiets gräns mot Sovjetunionen. 

Vietnamkriget trappas upp

Under Kennedy ökade den amerikanska inblandningen i Vietnamkriget, som inletts under 1950-talet. Motivet för USA:s ingripande var att stävja kommunismens frammarsch i Asien. USA utökade antalet militära rådgivare till den sydvietnamesiska regimen i dess krig mot FNL-gerillan, som stöttades av Nordvietnam, Kina och Sovjetunionen. 

I kapprustningen med Sovjetunionen intog Kennedy en hård ställning och han lyckades ingjuta en ökad framtidstro bland amerikanerna. Till detta bidrog den stora satsningen på USA:s rymdprogram. Hans uttalade målsättning att USA skulle bli först med att skicka människor till månen förverkligades vid den första månlandningen 1969. 

Kennedy själv mördades dock i november 1963, under ett besök i Dallas i Texas. Enligt den officiella historieskrivningen sköts han ihjäl av en ensam mördare, Lee Harvey Oswald, men ända sedan skotten föll har konspirationsteorier cirkulerat.

Lyndon Johnson tar över

Kennedy efterträddes av sin vicepresident Lyndon B Johnson. Med sitt sociala reformprogram Great Society förklarade Johnson "krig mot fattigdomen" och drev igenom stärkta medborgarrättslagar som Kennedy introducerat. Ändå är Johnson mest ihågkommen för sin upptrappning av Vietnamkriget som ledde till nationell splittring och en av USA:s allvarligaste inrikespolitiska kriser. Studentprotester och demonstrationer i kombination med våldsamma rasupplopp bidrog till att Johnson inte ställde upp till omval 1968, det tumultartade revoltår då både medborgarrättsrörelsens ledare Martin Luther King och den demokratiske presidentkandidaten Robert Kennedy, John Kennedys yngre bror, sköts ihjäl.

Segrare i presidentvalet blev republikanen Richard Nixon, som med knapp marginal förlorat valet mot Kennedy 1960. Nixon hävdade att han hade en plan för att nå fred i Vietnam, men intensifierade istället USA:s krigföring som också utvidgades till Kambodja och Laos. Samtidigt bedrev Nixon och hans utrikesminister Henry Kissinger framgångsrik diplomati som ledde till avspänning och förbättrade relationer med Sovjetunionen och Kina.

Watergateskandalen skakar USA

Förhandlingar med Moskva utmynnade 1972 i ett avtal om att begränsa antalet långdistanskärnvapen, ett avtal som kallas Salt 1 (Strategic Arms Limitation Talks). Samma år gjorde Nixon ett historiskt besök i Peking som öppnade den dörr till Kina som varit stängd sedan den kommunistiska revolutionen 1949. Efter oktoberkriget mellan Israel och arabstaterna 1973 ökade också ansträngningarna att få igång en dialog med Israels arabiska grannländer. 

Nixon omvaldes 1972 i en jordskredsseger trots att den så kallade Watergateskandalen då hade börjat rullas upp. Affären tog sin början i juni 1972 då polisen grep fem män som på uppdrag av Nixons kampanjkommitté brutit sig in i Demokraternas partihögkvarter i Watergatebyggnaden i Washington. Därefter följde en rad avslöjanden av hur Nixon försökt mörklägga Vita husets roll i skandalen. De många oegentligheter som kom fram i ljuset när skandalen avslöjades ledde till att kongressen sommaren 1974 började förbereda en riksrättsprocess mot presidenten. Nixon valde då att avgå. Watergateskandalen lämnade, liksom Vietnamkriget, svidande sår i det amerikanska samhället. 

Fredsmäklande i Mellanöstern

Nixon efterträddes av sin vicepresident Gerald Ford som benådade sin företrädare och fick övervaka USA:s förödmjukande uttåg ur Vietnam 1975. Ford blev bara en parentes på presidentposten i och med att han förlorade valet 1976 mot demokraten Jimmy Carter. 

Carter introducerade vad han kallade en mer moralisk utrikespolitik som skulle främja demokrati och mänskliga rättigheter. Han firade sin största utrikespolitiska triumf 1978 när han fick Israels premiärminister Menachem Begin och Egyptens president Anwar Sadat till förhandlingsbordet. Det ledde till Camp David-avtalet och fred mellan Egypten och Israel.

I slutet av 1979 togs personalen vid USA:s ambassad i Teheran till fånga av iranska studenter. Gisslandramat som följde varade i över ett år. Det bidrog tillsammans med ekonomiska svårigheter efter 1970-talets oljekriser till att Carter förlorade presidentvalet 1980 mot republikanen Ronald Reagan.  

Reaganomics avreglerar ekonomin

Den djupt konservative Reagan lyckades återupprätta framtidsoptimismen med sitt ekonomiska program som gick ut på att minska skatter och regleringar, samt öka anslagen till försvaret och samtidigt minska andra federala utgifter (”Reaganomics"). Programmet bidrog till en lång högkonjunktur med stabil tillväxt under 1980-talet, men idén att det skulle gå att kombinera skattesänkningar och en satsning på militären med en finanspolitisk sanering visade sig inte hålla. Istället drevs budgetunderskottet upp till rekordnivåer. Samtidigt ökade klyftorna mellan rika och fattiga när de sämst ställda drabbades av sociala nedskärningar. 

Utrikespolitiskt förde Reagan en hård antikommunistisk linje. För att hindra kommunismens spridning invaderade USA den lilla västindiska östaten Grenada 1983. Sandinistregimen i Nicaragua isolerades genom handelsembargo och minering av landets hamnar. USA stödde aktivt Nicaraguas antikommunistiska gerilla, contras, med både pengar och rådgivning.

Samtidigt hårdnade attityden till Sovjetunionen. Kärnvapensamtalen avbröts och nya medeldistanskärnvapen började placeras ut i Västeuropa som ett led i USA:s upprustning. Relationerna förbättrades dock mellan supermakterna efter det att Reagan omvalts med stor majoritet 1984 och Michail Gorbatjov tillträtt som ny president i Sovjetunionen 1985. Nedrustningsförhandlingarna återupptogs och 1987 slöts ett avtal som syftade till att reducera antalet kärnvapen. Avtalet fick stor symbolisk betydelse även om bara en liten del av den totala kärnvapenarsenalen omfattades. 

Under Reagans två sista år vid makten drabbades Vita huset av flera skandaler. Den mest allvarliga var Iran-contrashärvan där medarbetare i Vita huset i hemlighet sålt vapen till Iran via Israel. I utbyte skulle Iran förmå proiranska grupper att släppa amerikaner som hölls som gisslan i Libanon. En del av förtjänsten från vapenförsäljningen användes för att stödja contrasgerillan i Nicaragua.

George Bush och Kuwaitkriget

Reagan efterträddes av sin vicepresident George Bush (eller George H W Bush) som vann valet 1988 . Bush började sin ämbetsperiod med att försöka minska det budgetunderskott som drivits upp under Reaganepoken. Under arbetet med att få rätsida på budgeten bröt Bush ett viktigt vallöfte om att inte höja några skatter. Det löftesbrottet kom att förfölja honom under hela hans tid i Vita huset. 

Bush fick snart anledning att koncentrera sig på utrikespolitiken. När Berlinmuren föll 1989 förbättrades relationerna med Moskva ytterligare och USA erbjöd tillsammans med andra industriländer Sovjetunionen ekonomisk hjälp. Bush och Gorbatjov skrev 1991 under Start-avtalet (Strategic Arms Reduction Treaty) för att reducera arsenalen av långdistanskärnvapen. Efter Sovjetunionens upplösning senare samma år vidtog en era av samarbete istället för konfrontation mellan Washington och Moskva, även om den ömsesidiga misstron levde kvar på många nivåer. 

När Irak sommaren 1990 ockuperade grannlandet Kuwait tog president Bush initiativ till att en USA-ledd multinationell styrka med FN:s godkännande skickades till Persiska viken. Efter massiva flyg- och missilattacker mot irakiska mål i början av 1991 tvingades regimen i Bagdad att gå med på en vapenvila i mars samma år. Framgången med ”Operation ökenstorm”, som det militära ingripandet kallades, lyfte Bushs popularitet till rekordhöjder i USA och hans omval tycktes vara säkrat.

Bill Clinton populär trots skandal

När valrörelsen 1992 närmade sig hade den amerikanska ekonomin dock försvagats. Det bidrog till att Bush förlorade valet mot Bill Clinton, en tidigare föga känd demokratisk guvernör från Arkansas.

Under Clintons åtta år som president upplevde USA den längsta högkonjunkturen i landets historia. Mer än 20 miljoner nya jobb tillkom. Det bidrog till att hålla hans popularitetssiffror uppe trots politiska motgångar och skandaler. Mest uppmärksamhet väckte Monica Lewinsky-skandalen som briserade 1998. Clintons sexuella relation till den unga praktikanten i Vita huset och hans förnekanden av affären ledde till att kongressen startade en riksrättsprocess, den andra mot en sittande president i USA:s historia. Efter en rad uppslitande turer klarade sig Clinton från att avsättas och processen blev delvis ett bakslag för Republikanska partiet.

George W Bush segrar efter HD-utslag

Presidentvalet 2000 slutade oerhört jämnt. Först fem dramatiska veckor efter valdagen utropades republikanen George W Bush, son till förre presidenten George Bush, till segrare. Det skedde när USA:s högsta domstol stoppade en inledd omräkning av valsedlar i flera valdistrikt i Florida. Domstolsutslaget innebar att Bush tog hem segern i elektorskollegiet (se Politiskt system) med minsta möjliga övervikt, trots att hans motståndare, den avgående vicepresidenten Al Gore, hade fått drygt en halv miljon fler röster totalt. Det var första gången sedan 1800-talet som den vinnande presidentkandidaten inte hade fått flest röster.

Terrordåden 2001

Den 11 september 2001 drabbades USA av det värsta terrordådet i landets historia. En grupp islamistiska terrorister flög med kapade flygplan in i två skyskrapor i World Trade Center i New York, vilket ledde till att de störtade samman. Ett tredje kapat plan flög in i försvarshögkvarteret Pentagon i Washington, där förödelsen också blev stor. Ett fjärde plan kraschlandade i Pennsylvania sedan passagerarna övermannat kaparna. Nästan 3 000 människor dödades i den värsta attacken mot USA sedan Japans anfall mot Pearl Harbor 1941. 

I den krisstämning som uppstod slöt amerikaner från i stort sett alla politiska läger upp bakom president Bush. Kongressen gav honom fria händer. Bush skärpte de amerikanska terroristlagarna och inledde en internationell kampanj för att krossa terrorismen. I oktober gick USA och Storbritannien till angrepp mot Afghanistan. Landets styrande talibaner (ultraorto­doxa islamister) anklagades för att ge en fristad till de ansvariga för terrorattackerna, det vill säga saudiern Usama bin Ladin och hans terrornätverk al-Qaida. FN:s säkerhetsråd hade i en resolution erkänt ”USA:s rätt till självförsvar”, vilket av många tolkades som ett klartecken för amerikanska militära insatser i försvar mot terrorismen. Medan amerikanskt flyg besköt och bombade från luften, ryckte taliban­fientliga afghanska styrkor fram på marken och erövrade efter hand i stort sett hela Afghanistan från talibanerna. 

Kriget mot terrorismen

Kostnaderna för Bushs krig mot terrorismen i kombination med skattesänkningar bidrog till att förvandla det tidigare överskottet i den federala budgeten till stora underskott. De ekonomiska problemen försvagade Bushs ställning, liksom inrikespolitiska tvister.  

I sin kamp mot terrorismen ville president Bush samla omvärlden till gemensam front mot Irak för att störta ledaren Saddam Hussein som anklagades för att förfoga över massförstörelsevapen. När det stod klart att FN:s säkerhetsråd inte skulle ge stöd för en invasion (till skillnad från 1991) gick USA till attack på egen hand, med stöd av Storbritannien och en koalition av ”villiga nationer”. Irakierna bjöd oväntat svagt motstånd. Bagdad intogs i april 2003 och efter en knapp månad förklarade Bush att kriget i huvudsak var över. Men de amerikanska trupperna stannade kvar i landet för att svara för säkerheten, bidra till återuppbyggnad och upprätta ett demokratiskt styre. 

Inga massförstörelsevapen

Irakkriget och tydliga signaler om att USA var berett att agera militärt på egen hand för att avvärja terrorhot bidrog till mer spända relationer med många länder i Europa och de antiamerikanska stämningarna stärktes, särskilt i arabvärlden. Kriget mot Irak delade också USA-opinionen, särskilt när den militära närvaron drog ut på tiden samtidigt som antalet dödade amerikanska soldater sköt i höjden. Dessutom hittades aldrig några massförstörelsevapen.

Trots det betraktade många Bush som en handlingskraftig ledare i kampen mot terrorismen Han omvaldes 2004 då han besegrade Demokraternas kandidat senator John Kerry.

I takt med att säkerhetssituationen i Irak förvärrades dalade emellertid stödet för presidenten. Missnöjet fördjupades när orkanen Katrina i augusti 2005 orsakade svåra översvämningar i New Orleans i Louisiana. Över 1 200 människor miste livet och de materiella skadorna beräknades till över 100 miljarder dollar. Bushadministrationen kritiserades för bristande beredskap och långsamt federalt hjälparbete. 

I kongressvalet 2006 återtog Demokraterna kontrollen över kongressen efter tolv år med republikansk dominans i båda kamrar. Demokraternas majoritet gjorde det svårare för presidenten att driva sin politik.

Obama vald under krishöst

Hösten 2008 övergick en växande ekonomisk kris i ett akut läge som fick många att befara en finansiell härdsmälta. Bush lade fram ett räddningspaket som kongressen antog, med stöd av fler demokrater än republikaner. Många konservativa hade svårt att acceptera det statliga ingripandet i ekonomin.

Paketet antogs en månad före presidentvalet i november. Situationen gynnade Demokraternas kandidat Barack Obama, senator från Illinios. Obama, av blandad amerikansk och kenyansk härkomst, hade redan entusiasmerat många med sitt budskap om "förändring" och lyckades nå ut till amerikaner som tidigare inte brytt sig om att rösta. Han vann en tydlig seger över Republikanernas kandidat John McCain, med bland annat 95 procent av de svartas röster och stöd från en majoritet av unga och latinos. Många betraktade det som en historisk seger över rasismen i USA att en afroamerikan valdes till president.

Även kongressvalet blev en stor framgång för Demokraterna som stärkte sin majoritet såväl i representanthuset som i senaten.

En av den nytillträdde presidentens första åtgärder blev att lägga fram ett omfattande stimulanspaket för att gjuta liv i den lamslagna ekonomin. Kongressen godkände paketet i februari 2009. Obama fick litet stöd från Republikanerna, trots att han genom att inkludera skattesänkningar i krispaketet försökt få till stånd ett samarbete mellan partiblocken. En ny lag antogs också med genomgripande förändringar av regelverket för bank- och finansväsendet. Enligt presidenten var det avsaknaden av tydliga regler som låg bakom finanskrisen. 

Omstridd sjukförsäkringsreform

Ett av Obamas viktigaste vallöften var att driva igenom en sjukförsäkringsreform. En sådan hade diskuterats i årtionden, för att komma till rätta med det faktum att många amerikaner saknade sjukförsäkring – samtidigt som sjukvården utgjorde en större del av ekonomin i USA än i något annat land. Efter ett intensivt lobbyarbete och ett visst trixande i kongressen lyckades Obama och demokraterna baxa reformen i hamn, utan stöd av en enda republikan. I mars 2010 undertecknade presidenten den nya lagen som kom att kallas ”Obamacare” (se Sociala förhållanden). 

Regeringens framgångar fördunklades av ett oljeutsläpp som uppstod när en borrplattform exploderade i Mexikanska golfen i april. Först efter tre månader var läckan tätad och oljekatastrofen betraktades som den värsta i haven som någonsin inträffat. Obamaadministrationen fick kritik för att inte ha agerat tillräckligt snabbt och för brister i kontrollen av bolagen som utför oljeborrning.

Genomslag för Tea Party-rörelsen 

Den krisdrabbade ekonomin i kombination med president Obamas sviktande popularitet hos väljarna ledde till ett svidande nederlag för Demokraterna i valet till representanthuset 2010. Omkring en fjärdedel av de republikaner som blev invalda var anhängare av den konservativa Tea Party-rörelsen (se Politiskt system) som hade som huvudmål att stoppa Obamas politik och hindra att han blev omvald. I senaten, där bara en tredjedel av platserna stod på spel, lyckades Demokraterna behålla en knapp majoritet. 

Den nya maktbalansen i kongressen innebar att förutsättningarna för Obama att driva igenom sin politik drastiskt minskade. De resterande två åren av hans första presidentperiod kom att karakteriseras av politisk förlamning. Polariseringen mellan demokrater och republikaner blev allt djupare. 

Obama omvald

Inför valet 2012 menade många att president Barack Obama inte levt upp till sina löften om förändring. Hans republikanske motkandidat Mitt Romney lovade med sin bakgrund som framgångsrik affärsman att få ordning på det han kallade den katastrofala ekonomin. Men i början av hösten märktes en liten ljusning i ekonomin, bland annat minskade arbetslösheten. Vändningen bidrog enligt många bedömare till att Obama omvaldes som president.

I kongressen behöll Republikanerna sin majoritet i representanthuset medan Demokraterna hade ett fortsatt övertag i senaten. Det politiska dödläget fortsatte och satte effektivt stopp för ny lagstiftning på viktiga områden. 

Obama och hans regering försökte bland annat driva igenom en skärpning av vapenlagarna efter ett massmord på ett 20-tal skolbarn och några vuxna i Connecticut i december 2012. Inflytelserika vapenlobbyister bidrog dock till att ett omfattande lagpaket stoppades i senaten under våren 2013. 

När det gällde klimatpolitiken valde Obama att agera utanför kongressen. Sommaren 2013 presenterade han en klimatplan med flera nya direktiv till miljöskyddsmyndigheten, beslut som inte krävde kongressens godkännande (se Naturtillgångar och energi).

Bråk om den federala budgeten

Den politiska oenigheten märktes inte minst i fråga om ekonomin och hur budgetunderskottet skulle hållas i schack. I ett par omgångar höll kongressen hela världsekonomin på sträckbänken genom sina svårigheter att enas om villkoren för en höjning av taket för statsskulden. Kongressen godkänner normalt sådana höjningar rutinmässigt, men nu var de politiska låsningarna för stora. Sommaren 2011 godkändes en uppgörelse i sista stund, innan staten tvingades ställa in sina betalningar. Under 2013 avvärjdes en akut kris flera gånger genom kortsiktiga lösningar men i oktober saknades ett avtal, sedan republikanerna ställt som krav att Obamacare skulle skjutas på framtiden. Följden blev att delar av den federala statsapparaten stängdes ned och hundratusentals federalt anställda fick stanna hemma utan lön i drygt två veckor. I sista stund, innan också USA:s betalningar till utlandet fick ställas in, nåddes en överenskommelse som öppnade den federala förvaltningen och förlängde statens möjligheter att låna.

Handlingsförlamningen i Washington fortsatte ändå under 2014. I kongressvalet i november stärkte Republikanerna sin ställning i representanthuset och tog nu kontrollen även över senaten. Republikanernas seger innebar att Obama under de sista två åren av sin presidenttid blev ännu mer bakbunden än tidigare. 

Dödsskjutningen av en svart tonåring i augusti 2014 i Ferguson utanför Saint Louis i Missouri blev startskottet för omfattande protester mot polisens övervåld mot svarta och andra minoriteter. Aktiviströrelsen Black Lives Matter (BLM) som uppstått redan året innan, efter ett fall då en man friades från mordet på en svart tonåring i Florida, samlade folk över hela landet i protester mot polisvåld och rasism, och blev en faktor i den kommande valrörelsen.

Trump väljs till president

När primärvalen inför presidentvalet 2016 drog i gång i början av året fanns hela tolv personer i det republikanska startfältet. Bland dem såg många den kontroversielle fastighetsmiljardären och reality-TV-stjärnan Donald Trump som en osannolik kandidat. Men han tog snart täten och i maj stod det klart att Trump säkrat nomineringen. Demokraternas ledande kandidat var Hillary Clinton, hustru till den förre presidenten Bill Clinton och utrikesminister under Obamas första mandatperiod. Men Clinton fick slåss mer än väntat för nomineringen mot Bernie Sanders, senator från Vermont som med ett etablissemangskritiskt vänsterbudskap entusiasmerade framför allt unga väljare. Först i juni var Clintons nominering klar.

Valrörelsen blev ovanligt "smutsig". Trump hävdade bland annat att Hillary Clinton borde sitta i fängelse, på grund av hennes oaktsamhet i hanteringen av e-post när hon var utrikesminister, och i valdebatterna diskuterade han Bill Clintons otrohetsaffärer. Hillary Clinton kritiserade Trump för sexistiska och rasistiska uttalanden och varnade för hans bristande kunskaper i fråga om utrikespolitik. Framstående republikaner gick under valdebatten öppet ut och förklarade att de inte tänkte rösta på Trump, och några sade till och med att de ämnade stödja Clinton istället.

Opinionsmätningarna pekade på ett övertag för Clinton men på valdagen i november stod det klart att Trump segrat, trots att nästan 3 miljoner fler väljare röstat på Clinton. Detta kunde ske då Trump med knapp marginal tog hem flera av de viktiga vågmästarstaterna, som Florida och Pennsylvania (se vidare Kalendarium). Republikanerna backade något i kongressvalet men behöll sin majoritet i både representanthuset och senaten.

Om våra källor

Politiskt system

USA är en federal republik med 50 delstater. Författningen som trädde i kraft 1789 föreskriver ett statsskick byggt på maktdelningsprincipen. Enligt den principen ska verkställande, lagstiftande och dömande makt balansera varandra: presidenten styr USA, kongressen skriver lagarna och Högsta domstolen ska försäkra att presidentbeslut och lagar inte strider mot författningen. Författningen reglerar också maktförhållandet mellan den federala regeringen och delstaterna.

USA:s konstitution räknas som världens äldsta nedtecknade och nu gällande grundlag. Konstitutionen har stått modell för många andra länders författningar och brukar också beskrivas som världens kortaste: den består av fyra handskrivna sidor. Inget har ändrats i den ursprungliga texten men grundlagen har kompletterats med 27 tillägg (amendments). De tio första tillkom redan 1791 och kallas gemensamt för rättighetsförklaringen (Bill of Rights). Den garanterar individen rättigheter som yttrande-, tryck-, religions-och mötesfrihet, samt rättssäkerhet och rätten att bära vapen.

Bland övriga 17 tillägg finns avskaffandet av slaveriet (1865), kvinnlig rösträtt (1921) och förbud för en person att väljas till president mer än två gånger (1951). Ett tillägg som antogs 1919 innebar att tillverkning och försäljning av alkohol förbjöds, men förbudet upphävdes genom ett nytt tillägg 1933.

Den verkställande makten: presidenten

Presidenten är både statsöverhuvud och regeringschef och har omfattande maktbefogenheter. Vid sin sida har presidenten ett kabinett som i huvudsak har en rådgivande funktion. Presidenten utser själv kabinettets medlemmar som leder olika departement (motsvarande ministrar i Sverige). Till presidentens administration hör också ämbetsverk och några särskilda verkställande organ. Presidenten förfogar vidare över en stab av personliga medarbetare vilka ofta utövar ett betydande inflytande över politikens utformning.

Till presidentens uppgifter hör att leda USA:s utrikespolitik och vara högsta befälhavare för de militära styrkorna. Rätten att förklara krig och godkänna formella fördrag med främmande makter ligger formellt hos kongressen, men presidenten kan åtminstone för en kortare tid sända amerikanska trupper utomlands utan kongressens godkännande. 

Det presidentiella statsskicket innebär att presidenten inte är beroende av stöd i kongressen för att kunna utöva sitt ämbete. Det är inte ovanligt att Vita huset (presidentens bostad och arbetsplats) och kongressen kontrolleras av olika partier. Presidenten har ingen rätt att upplösa kongressen eller utlysa nyval. Själv kan presidenten avlägsnas från sin post endast om hen missbrukat sitt ämbete och ställs inför riksrätt.

Den lagstiftande makten: kongressen

Kongressen består av senaten och representanthuset med sammanlagt 535 röstande ledamöter (se vidare under Valsystem nedan). De två kamrarna har lika ansvar för lagstiftningsarbetet. Alla lagförslag behandlas först i ett av de många utskotten. Det är ofta där som kompromisser förhandlas fram innan en fråga går till omröstning. För att ett lagförslag ska gå igenom måste det antas av båda kamrarna. Ibland antar kamrarna först olika versioner av ett lagförslag som i så fall måste jämkas ihop i ett gemensamt utskott, varpå kamrarna röstar på nytt. Utskotten utsätts för ständiga påtryckningar från de tusentals inflytelserika lobbyister som från sina kontor i Washington företräder mängder av företag och intresseorganisationer. När utskotten vill inhämta information utifrån anordnar de ofta offentliga utfrågningar (hearings). 

Den dömande makten: Högsta domstolen

Högsta domstolens huvuduppgift är att tolka och avgöra om lagar står i överensstämmelse med konstitutionen. Domstolen spelar därmed en stor politisk roll när den tar ställning i olika samhällsfrågor. Aborträtten och dödsstraffet är några av de stridsfrågor där Högsta domstolen spelat en avgörande roll. Under 1950- och 1960-talen bidrog dess beslut till viktiga framsteg för rasintegrering och medborgarrätt. När samkönade äktenskap blev lagliga i USA 2015 skedde det genom ett domslut. Annars har Högsta domstolen på senare år framstått som alltmer konservativ vilket bland annat gör att en del medborgerliga rättigheter som befästes på 1960-talet nu börjat luckras upp (se Demokrati och rättigheter).

Högsta domstolen har nio ledamöter som utses på livstid. Kandidaterna nomineras av presidenten och måste godkännas av senaten. Detsamma gäller domare i högre federala domstolar.

De federala domstolarna tar upp brott och förseelser som faller under federal lagstiftning och civilmål mellan personer som bor i olika delstater. Det delstatliga domstolsväsendet hanterar fall som täcks av den delstatliga lagstiftningen. När oklarhet råder om gränsdragningen ligger avgörandet hos den federala Högsta domstolen.

Valsystem

Presidenten, som måste vara född i USA, väljs på fyra år och kan väljas om en gång. Valet är indirekt: väljarna röstar formellt på elektorer som sedan utser presidenten. Varje delstat plus District of Columbia med huvudstaden Washington utgör en valkrets där vinnaren tar samtliga elektorsröster. Antalet elektorer varierar från 55 i den mest folkrika delstaten Kalifornien ned till tre stycken i de minsta delstaterna (och i Washington DC). Samtidigt med presidenten väljs en vicepresident, som också är senatens ordförande. Denne har rösträtt vilket har betydelse om det råder jämviktsläge mellan senatorerna när en fråga ska avgöras.

Partierna väljer formellt sina presidentkandidater vid nationella partikonvent. I de flesta delstater hålls primärval för att utse delegater som sedan röstar fram partiets presidentkandidat vid konventen. Delstater som inte har primärval anordnar partimöten eller provval (caucus) för att utse konventsdelegater. Primärvalssäsongen brukar inledas i början av valåret i delstaterna Iowa och New Hampshire. Primärvalen fortsätter fram till juni, men tendensen har varit att delstaterna tidigarelägger sina val för att kunna utöva ett reellt inflytande.

Partikonventen hålls vanligtvis i juli och augusti. Enligt traditionen ska sedan den formella valrörelsen startas på Labor Day, första helgen i september. I praktiken sätter valkampanjerna igång långt tidigare. De kandidater som gör anspråk på att betraktas som trovärdiga måste nämligen samla in mångmiljonbelopp. 

En stor del av kampanjpengarna går till köp av TV-tid för politiska reklaminslag. Största delen av de flera miljarder dollar som spenderas under valkampanjer kommer från donationer från privatpersoner, företag, fackföreningar och olika intresseorganisationer.

Kongressens ledamöter utses i direkta val och de kan väljas ett obegränsat antal gånger. Till senaten sänder de 50 delstaterna vardera två representanter som innehar sina mandat i sex år. Val till en tredjedel av platserna i senaten hålls vartannat år. Representanthuset har 435 ledamöter som väljs på två år (samt sex icke-röstande ledamöter som företräder Washington DC och fem territorier, se nedan). Fördelningen är proportionell efter delstaternas folkmängd. Kalifornien har följaktligen störst representation (med 53 ledamöter), följt av Texas, New York och Florida. Sju glest befolkade delstater har bara en ledamot vardera i representanthuset.

Varje delstat skriver sina egna vallagar. Alla val äger rum den första tisdagen efter den första måndagen i november.

Valdeltagandet i USA är lågt vilket uppfattas som bekymmersamt, då de som väljs till politiska ämbeten därmed har uttalat stöd av endast en minoritet av väljarkåren. Sedan millennieskiftet har valdeltagandet i presidentval legat mellan 50 och 57 procent. I mellanårsvalen, som bara gäller kongressen, är siffran vanligen 36–38 procent (ett undantag var dock mellanårsvalet 2018 då drygt 49 procent röstade). Se även Demokrati och rättigheter.

Den federala regeringen och delstaterna

Den federala regeringen ansvarar bland annat för försvaret, utrikespolitiken, mynt- och postväsende, högre juridiska spörsmål samt landets inre säkerhet. 

De enskilda delstaterna har enligt den federala författningen rätt till relativt stor självständighet. De har sin egen författning och maktfördelning lik den federala: med domstolar, kongress och en guvernör som högsta verkställande ledare. Efter Franklin D Roosevelts New Deal på 1930-talet (se Modern historia) gick utvecklingen länge mot ett allt större federalt inflytande. Det har ändrats på senare år när alltmer inflytelserika konservativa republikaner krävt en återgång till ökad självbestämmanderätt för delstaterna, inte minst i sociala frågor. 

Skillnaderna mellan delstaterna kan vara stora. Dödsstraff är något som avgörs på delstatsnivå och skolsystemen varierar. 

Mångfalden blir ännu större på lokal nivå eftersom landets drygt 3 000 counties (motsvarande län) har en lokal ordningsstadga där olika regler kan tillämpas. 

Med undantag för Nebraska har alla delstater tvåkammarsystem med en senat och ett representanthus. När ett lagförslag antagits av båda kamrarna ska det godkännas av guvernören, som har vetorätt. Den lagstiftande församlingen kan dock i de flesta fall upphäva vetot med två tredjedelars majoritet. 

Delstatsguvernören väljs oftast för en fyraårsperiod. Till guvernörens befogenheter hör befälet över delstatens nationalgarde, initiativrätt i lagstiftningsfrågor samt rätt att utnämna högre ämbetsmän och att benåda eller förkorta straffet för brottslingar som dömts enligt delstatens lagar. I flera delstater kan invånarna begära återkallande av guvernörsvalet genom namninsamling. 

I delstaterna och på lokal nivå väljs ofta domare och åklagare i allmänna val. Även en lång rad andra ämbeten tillsätts på politiska grunder. 

Federationen består förutom delstaterna också av huvudstadsområdet District of Columbia samt fem självstyrande territorier (se Geografi och klimat) och flera obebodda landområden.

Politiska partier

USA har i praktiken alltid haft ett tvåpartisystem. Sedan Abraham Lincoln 1860 valdes till den förste republikanska presidenten har demokrater (Democratic Party) och republikaner (Republican Party) dominerat USA:s politiska system. De är dock inte partier i svensk mening utan snarare löst sammanhållna valorganisationer utan betalande medlemmar och med betydande ideologisk spännvidd. De mobiliserar främst inför valen. Men sedan lång tid tillbaka är Republikanska partiet i generell mening konservativt medan Demokratiska partiet är liberalt.

Demokraterna har under 2000-talets första decennier förespråkat en mer reglerad finanssektor och höjda skatter för höginkomsttagare. Under president Barack Obama (2009–2017) antogs en sjukvårdsreform som i olika former debatterats sedan 1960-talet (se Modern historia och Sociala förhållanden).

Under senare år har Republikanerna i större utsträckning kunnat kopplas ihop med stora företagsintressen och den kristna högern. Man har förespråkat mer inflytande för delstaterna och mindre för den federala makten och förordat mindre statlig inblandning i den privata sektorn. Partiet har rört sig högerut under 2000-talet.

Det har alltid varit svårt för nya röster att göra sig gällande utanför de två stora partierna. Sydstataren George Wallace som förespråkade åtskillnad mellan svarta och vita fick dock ett betydande genomslag i valet 1968 genom att utnyttja rasistiska stämningar. Texasmiljardären Ross Perot fick 19 procent i presidentvalet 1992, det bästa resultatet en kandidat uppnått vid sidan av de stora partierna sedan 1912 (då Theodore Roosevelt fick 27 procent av rösterna). Perot lyckades dock sämre 1996 och någon varaktig tredje kraft har inte fått fotfäste i amerikansk politik.

Om våra källor

Fakta – Politik

Officiellt namn
United States of America/ Amerikas förenta stater
Statsskick
republik, förbundsstat
Stats- och regeringschef
president Donald Trump (2017–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokraterna (D) 235/47, Republikanerna (R) 200/53 (siffrorna avser representanthuset/senaten) (2018) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Republikanerna (R) 241/52, Demokraterna (D) 194/48 (siffrorna avser representanthuset/senaten) (2016) 2
Valdeltagande
ca 56 % i president- och kongressvalet 2016; ca 49 % i kongressvalet 2018
Kommande val
president- och kongressval 2020
1. Siffran för senaten innefattar även tidigare val; 2018 vann R 11 senatsplatser och D 24 (varav 2 innehas av oberoende senatorer som röstar med D). I representanthuset är balansen 235–199 sedan juli 2019 då en republikan lämnade partiet och blev oberoende.
2. Siffran för senaten innefattar även tidigare val; 2016 vann R 22 senatsplatser och D 12; 2 oberoende senatorer röstar med D.

Källor

Demokrati och rättigheter

I huvudsak är USA en stabil demokratisk rättsstat med regelbundna val och starkt skydd för press- och yttrandefrihet. Förtroendet för de demokratiska institutionerna har dock urholkats på senare år, på grund av bland annat ökad partipolitisk klåfingrighet för att påverka valprocesser och det allt större inflytande som pengar har i politiken. Attackerna mot medierna har nått nya nivåer under Donald Trump.

USA har länge setts som ett demokratiskt föredöme för många människor runt om i världen. Landets ledare har utsetts genom val sedan slutet av 1700-talet (även om rösträtten länge var begränsad) och individuella fri- och rättigheter är centrala begrepp.

I internationella rankningar av stater efter styrkan i demokrati och rättigheter hamnar USA dock i allmänhet en bit ned på listan jämfört med andra västländer. Kritik har riktats mot ojämlika förhållanden på grund av etnicitet och välstånd, brister i valsystemet och dolda pengabidrag i valkampanjer. Under George W Bush (2001–2009) ökade övervakningen av medborgarna och efterträdaren Barack Obama (2009–2017) kritiserades bland annat för övernitiskt hårda tag mot pressläckor (se nedan under Medborgerliga och mänskliga rättigheter).

Den nedåtgående trenden har förstärkts efter Donald Trumps tillträde 2017. Men redan det året – som speglade utvecklingen under valåret 2016 – föll USA i Economist Intelligence Units rankning för första gången ned till kategorin ”bristfälliga demokratier”. Det berodde i huvudsak på ökande politisk polarisering och medborgarnas snabbt krympande förtroende för de offentliga institutionerna. USA ligger i 2018 års rankning på plats 25 av de 167 länderna på EIU:s lista (endast 20 länder räknas som fullgoda demokratier).

Med Trump i Vita huset tycks demokratiska kärnvärden ha hamnat i skottgluggen. Han brister i respekten för konstitutionen och dess principer om maktdelning (se Politiskt system) på ett sätt som tidigare varit otänkbart för en president. Trump ifrågasätter valresultat och domstolsbeslut som går honom emot, struntar i mekanismer som ska skydda mot korruption och går ofta till storms mot medier (se vidare nedan).

USA ligger på plats 22 av 180 länder i Transparency Internationals rankning av världens länder efter korruptionsnivåer, eller strax under hälften bland de 35 OECD-länderna (för TI:s rankningslista se här). TI pekar på en rad oroande tendenser, inklusive presidentens bristande respekt för grundläggande demokratiska värden och att han inte håller rågången mellan den politiska sfären och sina egna affärsintressen.

Valprocessen och demokratin

En orsak till det låga valdeltagandet i USA (se Politiskt system) är att det är krångligare än i flertalet länder att utöva sin rösträtt. Problemet har ökat sedan Högsta domstolen 2013 rivit upp centrala delar av en rösträttslag från 1965 (Voting Rights Act) som utgjort en bärande del av stärkta medborgerliga rättigheter. Därmed öppnades dörren för delstater att på nytt införa lagar som försvårar för medborgare att rösta – vilket i huvudsak drabbar minoriteter, lågavlönade och ungdomar. Vanligt är också att makthavare försöker rita om valdistrikt för att få en indelning som är maximalt gynnsam för det egna partiet (ett fenomen kallat gerrymandering). Sådan manipulering av valdistrikt görs alltmer aggressivt och har på senare år lett till flera rättsfall. I juni 2019 slog Högsta domstolen fast att det står politiker fritt att göra som de vill med valdistrikten (se Kalendarium).

Pengarnas växande betydelse i valkampanjerna har ifrågasatts och kongressen har lagvägen försökt begränsa de privata bidragen. Men två avgöranden i Högsta domstolen 2010 gjorde det tillåtet för företag och enskilda att ge obegränsade summor till politiska kampanjorganisationer, "super pacs" (Super Political Action Committees), som stöder en kandidat eller driver en fråga. Dessutom blev det möjligt att göra sådana donationer anonymt. Därmed fick företag och välbärgade individer ökad möjlighet att påverka val, utan att synas. Tidigare fanns det begränsningar för hur mycket enskilda givare kunnat ge. Under valrörelsen 2016 spenderades mer pengar än någonsin tidigare, nära 7 miljarder dollar.

Yttrandefrihet och medier

Grundlagen garanterar pressfriheten och den har alltid betraktats som väsentlig för en sund maktbalans i samhället. Medierna kallas i USA ofta ”den fjärde statsmakten” vars uppgift det är att granska makthavarna. Det har tagit sig konkreta uttryck, som när Washington Post avslöjade Watergateskandalen 1974 vilket ledde till president Richard Nixons fall (se Modern historia).

I fråga om pressfrihet i världens länder hamnar USA på plats 48 av 180 på Reportrar utan gränsers (RUG) lista (för lista, se här). RUG konstaterar att den författningsskyddade press- och yttrandefriheten är alltmer ifrågasatt och kringskuren.

Donald Trump gick redan under sin valkampanj hårt åt traditionella medier. Han kallar ofta medier för ”folkets fiende”, avfärdar uppgifter han ogillar som ”falska nyheter” och går till angrepp både mot enskilda journalister och stora mediehus. Alla riskerar att hamna i onåd: Trump har hävdat att socialamediejättar som Facebook och Twitter är politiskt partiska och censurerar konservativa röster, och när Fox News gav utrymme åt demokratiska presidentkandidater anklagade Trump kanalen för att röra sig mot ”fel sida”. Mest riktas annars kritiken mot traditionella nyhetskällor som tidningen New York Times och nyhetskanalerna CNN och MSNBC. Den våldsamma retoriken från högsta ort har följts av en ökning av attacker lokalt mot medieföreträdare.

I majoriteten av delstaterna finns lagar om källskydd, men på federal nivå saknas sådan lagstiftning. Det förekommer att federala domstolar driver rättegångar mot journalister för att de vägrat att avslöja hemliga källor, ofta i fall där kontroversiella uppgifter läckt ut till medierna. I några fall har journalister dömts till fängelsestraff för sin vägran. Åtal kan väckas mot visselblåsare enligt en lag från 1917 (Espionage Act).

Rättsväsen och rättssäkerhet

Domstolarnas oberoende ses som en grundpelare i demokratin i USA. Framför allt Högsta domstolen ska utgöra en motvikt mot den politiska makten (se Politiskt system).

Fängelsesystemet är ansträngt. USA har flest interner i världen i absoluta tal och näst flest räknat som andel av befolkningen (efter Seychellerna). Inte minst har "kriget mot drogerna" bidragit till en fyrfaldig ökning sedan 1980 av antalet personer som döms till fängelse. Svarta amerikaner är kraftigt överrepresenterade i fängelserna och döms betydligt oftare för narkotikabrott, trots att narkotikaanvändningen inte skiljer sig nämnvärt mellan svarta och vita amerikaner (se även Sociala förhållanden). 

Dödsstraff kan utdömas av federala domstolar och i 30 av delstaterna. Över 2 700 personer sitter i dödscell men bara en mindre andel avrättas av dem som dömts till döden. Sedan 1976 då dödsstraffet återupptogs efter ett uppehåll har knappt 1 500 människor avrättats i USA.

Avrättningarna har, liksom de hårda förhållandena i fängelserna, länge kritiserats av Amnesty International och andra människorätts­organisationer. Debatt förekommer om att mentalt sjuka personer kan dömas till döden, och om avrättningsmetoder. Högsta domstolen avfärdade 2008 invändningar mot bruket av giftinjektioner, som motståndarna anser strider mot författningens förbud mot grymma bestraffningar. Däremot avgjorde Högsta domstolen 2005 att dödsstraff inte får utdömas för brott som begåtts av minderåriga.

Mänskliga och medborgerliga rättigheter

Efter terrorattentatet den 11 september 2001 tog USA:s beslutsfattare till kraftfulla åtgärder för att garantera amerikanernas säkerhet och för att kunna bedriva ett globalt krig mot terrorismen. Inskränkningar av mänskliga rättigheter och demokratiska principer accepterades i högre grad än tidigare.

Kongressen antog redan i oktober 2001 ny anti-terroristlagstiftning (Patriot Act) som bland annat gav myndigheterna utökade befogenheter att avlyssna brottsmisstänkta individer och att hålla terrormisstänkta utlänningar fängslade utan att precisera anklagelser. Terrorlagarna förlängdes 2006, med vissa ändringar, samt 2011. 

Människorättsorganisationer och andra kritiker har från första början hävdat att lagarna i alltför hög grad inkräktar på rättigheter som garanteras i författningen. Kritiken växte när en övervakningsskandal avslöjades sommaren 2013. En tidigare anställd vid underrättelsetjänsten CIA, Edward Snowden, läckte information till medier om att Nationella säkerhetsmyndigheten (National Security Agency, NSA) massövervakat tele- och internetkommunikation världen över. Inom USA handlade kritiken främst om att amerikanska medborgare övervakats. I omvärlden ledde avslöjandet till försämrade relationer med andra länder, däribland Tyskland och Brasilien som protesterade mot att deras regeringschefer avlyssnats.

Kritikerna tycks ha rätt i att lagarna använts flitigt av myndigheterna för att begära fram information från till exempel telefonbolag, banker och internetbolag, utan att verka göra någon större skillnad i kampen mot terrorismen. Enligt en rapport 2014 förekom de första tolv åren över 11 000 fall där myndigheterna begärt ut uppgifter om enskilda personer. I endast 51 fall rörde misstankarna terrorism.

Omstridda inslag i Patriot Act som gällde främst massavlyssning av telekomtrafik löpte ut 2015 men återkom genast, om än med vissa inskränkningar, i en ny lag (Freedom Act).

Kritik har också förekommit mot militärens användning av tortyr. Under president George W Bushs tid vid makten kom rapporter om hemliga flygtransporter av misstänkta terrorister och hemliga fängelser i bland annat Östeuropa. En omfattande tortyrskandal avslöjades också 2004 i Abu Ghraib-fängelset utanför Bagdad i Irak. Tortyr har också förekommit i Afghanistan och i Guantánamolägret på Kuba (se nedan). CIA medgav 2007 att ett fåtal misstänkta terrorister förhörts med hjälp av så kallad skendränkning och andra brutala metoder som inte är godkända inom amerikanska militären.

President Obama stängde efter sitt tillträde 2009 de kvarvarande hemliga fängelserna och beordrade att de kritiserade förhörsmetoderna skulle upphöra. Han meddelade även att den ökända Guantánamobasen skulle stängas inom ett år. Det visade sig vara ett löfte han inte kunde uppfylla då motståndet i kongressen var alltför stort.

Militärbasen som USA hyr av Kuba har sedan 2002 använts som ett fängelse för misstänkta utländska terrorister. FN-organ och människorättsorganisationer ställde sig tidigt starkt kritiska till Guantánamobasen, främst för att fångarna spärrats in på obestämd tid utan att rättsprocesser inletts. Totalt har det rört sig om runt 780 personer, flest afghaner följda av saudier, jemeniter och pakistanier. Nästan alla har släppts utan att ha åtalats och återförts till hemlandet eller skickats till tredje land. Runt 200 fångar frigavs under Obamas styre men 41 fanns fortfarande kvar när hans efterträdare Donald Trump tog över 2017. Trump har beslutat att behålla lägret och att nya fångar kan föras dit.

Även om Obama tog avstånd från Bushs krig mot terrorismen och de metoder som använts fortsatte mycket under hans regeringstid i samma spår. Säkerhetsapparaten både inom och utom USA fortsatte att expandera. Användningen av förarlösa flygplan, drönare, i jakten på misstänkta terrorister och fiender i konfliktområden ökade också kraftigt under Obama. Drönarattackerna, som även drabbar civila, har fortsatt att öka under president Trump.

I striden kring migration och säkerhet har Trumpadministrationen tagit till metoder som enligt kritiker riskerar att leda till brott mot mänskliga rättigheter. Särskilt hård kritik har riktats mot separationen av migrantbarn från föräldrar vid gränsen (se Kalendarium).

Om våra källor

Aktuell politik

Donald Trumps tillträde i januari 2017 har på flera sätt inneburit en scenändring i Washington. Åtminstone inrikespolitiskt driver han visserligen till stor del typisk republikansk politik, med bland annat avregleringar och stora skattesänkningar. Men Trump skiljer sig radikalt från tidigare presidenter i sitt sätt att agera och uttrycka sig, och många har på allvar ifrågasatt hans lämplighet. Ett drygt år före nästa presidentval har representanthuset nu beslutat att utreda ett eventuellt riksrättsförfarande mot Trump. 

Beslutet i september 2019 om att öppna en utredning om riksrätt kom efter ett avslöjande om att Trump försökt förmå Ukrainas president att utreda Joe Biden, den förre vicepresidenten som är en ledande demokratisk kandidat inför presidentvalet 2020, för korruption (se Kalendarium). Representanthusets talman Nancy Pelosi har tidigare hållit emot krav på att inleda ett riksrättsförfarande mot presidenten. Sådana krav ställdes inte minst i samband med anklagelserna om samröre mellan hans kampanj och Ryssland (se nedan). Nu har kraven på riksrätt ökat kraftigt, då många ser tydliga bevis på att Trump pressat en främmande makt för egen politisk vinning.

Sannolikheten att Trump faktiskt kommer att avsättas är dock inte särskilt stor. Riksrätt innebär att representanthuset röstar för att Trump ska ställas inför rätta, vilket i så fall sker i senaten. Då fungerar representanthuset som åklagare och senaten som jury, även om det rör sig mer om en politisk process än ett faktiskt rättsfall. För fällande dom i senaten krävs två tredjedelars majoritet, och för att det ska ske måste minst 20 republikanska senatorer rösta med demokraterna.

Konservativ politik

Stödet för Trump i det republikanska partiet beror till stor del på att han fullföljer den utpräglade högerpolitik som partiet står för. Bland annat har omfattande avregleringar genomförts, av till exempel miljöskydd, arbetsrätt, asylfrågor, sjukvård och utbildning. Trump har också kunnat nominera en lång rad konservativa domare till federala domstolar, inklusive två till Högsta domstolen. Domarna sitter på livstid och kan i stor utsträckning komma att påverka samhällsutvecklingen framöver (se Politiskt system).

Halvvägs in i den fyraåriga mandatperioden kunde dock konstateras att Trump inte uppfyllt sitt kanske mest centrala vallöfte: att bygga en mur längs gränsen i söder. Han drev inte frågan särskilt hårt under början av sin mandatperiod, då Republikanerna kontrollerade båda kamrar, utan godkände de budgetar som kongressen antog. Först hösten 2018 ställde han stora anslag för en mur som villkor för att skriva under budgeten – vilket ledde till en låsning och en rekordlång nedstängning av statsapparaten med början strax före jul. Efter nyår tog Demokraterna rodret i representanthuset, till följd av mellanårsvalet i november, och utsikterna försämrades därmed ytterligare för Trump att få igenom kravet. Konflikten ledde till att 800 000 federalt anställda gick utan lön i över en månad.

Nödläge ger pengar till mur

Till slut tvingades Trump att ge med sig i fråga om budgeten. Då valde presidenten att istället utlysa ett ”nationellt nödläge”, för att kunna ta pengar från annan verksamhet. Flera delstater stämde presidenten med anledning av nödläget men i juli gav Högsta domstolen klartecken till att använda 2,5 miljarder dollar till muren, pengar som tas från försvarsdepartementet. Beskedet var en stor framgång för Trump.

Muren är enligt Trump nödvändig för att stoppa papperslösa migranter, som han hävdar utgör ett allvarligt säkerhetshot mot USA. Han har backat upp det med varningar om våldtäktsmän och människohandel – ett budskap som kritiker anser är främlingsfientligt och bygger på manipulerade uppgifter. Även i andra sammanhang anklagas Trump för att spela på rasistiska strängar: han har återgivit antimuslimsk propaganda och undvek att fördöma extremnationalister i samband med en antisemitisk vitmaktdemonstration sommaren 2017. Han har också genomdrivit ett inreseförbud för invånare från flera muslimska länder. Det var ett förslag som förhalades i domstolar och fick skrivas om flera gånger, men i juni 2018 godkändes det av Högsta domstolen. 

Asylsökande åtalas

Trumpadministrationens hårdföra migrationspolitik tog sig ungefär samtidigt uttryck i en ny praxis, en ”nolltoleranslinje” som innebär att alla papperslösa som kommer till gränsen mot Mexiko – även asylsökande – ska åtalas. En följd blev att barn, även småbarn, omhändertogs när deras föräldrar greps. Bilder från interneringscenter med barn i burar väckte snart ramaskri och hanteringen kallades både grym och omoralisk. Vita huset värjde sig mot kritiken men till slut backade Trump. I en ny presidentorder beslutades att barn och föräldrar ska sättas i förvar tillsammans. Även långt därefter förekom dock rapporter om barn som inte kunnat återförenas med sina föräldrar. Den infekterade frågan blev på nytt förstasidestoff ett år senare, i juni 2019, med tal om en humanitär kris sedan flera barn avlidit och andra hölls inlåsta under eländiga förhållanden. Se vidare Befolkning och språk.

Ett annat viktigt vallöfte gäller sjukförsäkringsreformen ”Obamacare” (se Modern historia). Det är ett komplext system som det inte är helt enkelt att bara skrota – särskilt som Trump lovat att ersätta det med något som är både bättre och billigare. Ett steg mot nedmontering togs dock i och med ett stort skattepaket som antogs i december 2017 (se Kalendarium) och  som omfattar ett beslut om att det inte längre är obligatoriskt för individer att ha en sjukförsäkring (se Sociala förhållanden).

Extrem retorik

Så fort Trump tillträtt kom spekulationer på skam om att de mer extrema aspekterna av hans budskap och retorik skulle tonas ned. Med ett språkbruk som är ovanligt för demokratiskt valda ledare ifrågasätter han både domstolars agerande och underrättelsetjänsters lojalitet. Trump har upprepade gånger hävdat att han vet mer än USA:s ledande säkerhetsexperter om exempelvis Nordkorea, Iran och Islamiska staten. Han kallar ledande nyhetsmedier ”folkets fiender” som publicerar falska nyheter, samtidigt som han själv regelbundet uttalar uppenbara lögner – gärna via mikrobloggen Twitter. Presidenten twittrar vanligen flera gånger om dagen och far lätt ut i hotelser om han blir angripen.

Stödet för Trump är dock fortsatt starkt bland en stor skara hängivna anhängare som tycks uppskatta just hans burdusa stil. Inom det Republikanska partiet är det få som öppet går presidenten emot eller ifrågasätter hans politik. Ett bidragande skäl till det är att Trumpkritiker inom partiet flera gånger har utsatts för hetskampanjer bland annat i sociala medier. Det gynnsamma ekonomiska läget med låg arbetslöshet och god tillväxt bidrar också till att stärka regeringens ställning.

Muellerutredningen

En fråga som länge hängde som ett mörkt moln över administrationen var anklagelserna om Rysslands inblandning i valrörelsen 2016. Redan före maktskiftet i januari 2017 rapporterade samtliga 17 federala underrättelsetjänster att Ryssland blandat sig i det amerikanska presidentvalet till Trumps fördel, genom datorintrång, desinformation och hätska inlägg i sociala medier.

Trumps första nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn tvingades avgå efter bara några veckor på jobbet, på grund av Rysslandskontakter som han dessutom mörkat. Sedan, i maj 2017, sparkade Trump plötsligt chefen för den federala polisen (FBI), James Comey, som senare vittnade om att Trump försökt pressa honom att lägga ned ryssutredningar. Justitiedepartementet utsåg då en tidigare FBI-chef, Robert Mueller, till särskild åklagare för att utreda kopplingar mellan Trumpkampanjen och ryska regeringsföreträdare. 

Muellers utredning pågick i närmare två år innan han i mars 2019 överlämnade sin rapport, som berörde dels rysk inblandning i valet, dels Trumps eventuella hindrande av rättvisan då han försökt stoppa utredningen. Efter en politisk dragkamp om hur stora delar av rapporten som skulle offentliggöras framgick småningom att Trump försökt ta kontroll över utredningen och få Mueller sparkad. Det är också klarlagt att en lång rad personer i Trumps närhet haft kontakter med ryska företrädare som bland annat erbjudit material för att smutskasta Hillary Clinton. Kritiker såg det som mycket graverande, men Trumps anhängare fann att presidenten och hans medarbetare friats från alla anklagelser.

Flera åtalade

Muellerutredningen ledde dock till ett antal åtal riktade mot personer i Trumps omedelbara närhet, för andra brott än just samröre med utländsk makt i valet. Sammanlagt sju personer – varav fem tidigare medarbetare till Trump – har erkänt sig skyldiga till brott i utbyte mot strafflindring. Brotten gäller sådant som penningtvätt, sammansvärjning mot staten och falskt vittnesmål. Ett par personer har åtalats och några har också fällts. Mueller väckte också åtal mot 26 ryska medborgare och tre ryska företag, men de kommer den amerikanska rättvisan inte åt.

Processer pågår också mot Trump i flera domstolar i frågor som rör hans omfattande affärsimperium. Vidare har flera kongressutskott inlett utredningar av president Trump och Vita huset, gällande sådant som presidentens skattedeklarationer (som han vägrat offentliggöra) och eventuella intressekonflikter för medlemmar i familjen Trump (som har kvar stora affärsintressen).

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om USA i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Mycket i potten för strejkande USA-fackförening (2019-10-08)
Demokratisk kongressgrupp med nya radikala röster (2019-01-02)
Abortmotståndarna i USA känner självförtroende (2018-11-27)
Demokraterna hoppas på mobilisering mot Trump (2018-10-22)
Kaliforniens väljare vänder Trumps republikaner ryggen (2018-09-30)

Om våra källor

Fakta – politik

Officiellt namn
United States of America/ Amerikas förenta stater
Statsskick
republik, förbundsstat
Stats- och regeringschef
president Donald Trump (2017–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokraterna (D) 235/47, Republikanerna (R) 200/53 (siffrorna avser representanthuset/senaten) (2018) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Republikanerna (R) 241/52, Demokraterna (D) 194/48 (siffrorna avser representanthuset/senaten) (2016) 2
Valdeltagande
ca 56 % i president- och kongressvalet 2016; ca 49 % i kongressvalet 2018
Kommande val
president- och kongressval 2020
1. Siffran för senaten innefattar även tidigare val; 2018 vann R 11 senatsplatser och D 24 (varav 2 innehas av oberoende senatorer som röstar med D). I representanthuset är balansen 235–199 sedan juli 2019 då en republikan lämnade partiet och blev oberoende.
2. Siffran för senaten innefattar även tidigare val; 2016 vann R 22 senatsplatser och D 12; 2 oberoende senatorer röstar med D.

Källor

Utrikespolitik och försvar

Donald Trumps tillträde som USA:s president har inneburit en genomgripande omorientering i USA:s utrikespolitik. Han gör med sin slogan ”Amerika först” tydligt att amerikanska intressen alltid går först – oavsett om det gäller handel, diplomati eller säkerhetspolitik. Trump bryter därmed med en linje som har gällt sedan andra världskrigets slut.

Amerikanska presidenter har genomgående stött tanken på USA som frihetens och demokratins fanbärare. Det har tagit sig olika uttryck: George W Bush (2001–2009) drev en hård antiterrorkampanj medan Barack Obama (2009–2017) i högre grad satsade på multilateral samverkan och diplomatiska lösningar. Men det har över lag rått enighet om att USA ska ha en ledarroll och att samarbete är eftersträvansvärt med stöd av internationella regelverk och organisationer som FN, Världsbanken och Världshandelsorganisationen (WTO).

Donald Trump däremot har slagit an en starkt nationalistisk och isolationistisk ton. Han uttrycker förakt för multilateralism, markerar avstånd mot allierade i Nato och EU och har rivit upp eller krävt omförhandling av internationella avtal rörande frihandel och miljö (se Naturtillgångar, energi och miljö). Samtidigt intar han en välvillig hållning till odemokratiska stater och deras i några fall nästan enväldiga ledare: som Ryssland, Turkiet, Egypten och Saudiarabien.

Ointresset av att upprätthålla goda förbindelser med USA:s traditionellt närmaste allierade står särskilt tydligt sedan Trump i juni 2018 infört stål- och aluminiumtullar och hamnat i öppet gräl med de övriga sex stormakterna i G7-gruppen.

Konflikten mellan israeler och palestinier

Ett exempel på drastisk omsvängning i utrikespolitiken rör den långvariga Mellanösternkonflikten. Israel har alltid varit en nära allierad som får omfattande bistånd och starkt stöd, inte minst i FN:s säkerhetsråd där USA är en av fem ständiga medlemmar. Samtidigt har Washington stött tanken på en tvåstatslösning, med en palestinsk stat vid sidan av den israeliska. Flera amerikanska presidenter har försökt få till stånd en lösning på konflikten. Under president Obama (2009–2017) var relationen till Israel ovanligt ansträngd, då Obama försökte pressa Israels högernationalistiska regering att upphöra med utbyggnaden av bosättningar på ockuperad mark. Dessutom motsatte sig israelerna USA:s öppning mot Iran (se nedan).

Trump har slagit in på en betydligt mer Israelvänlig väg och bland annat backat från det entydiga stödet för en tvåstatslösning. Ett konkret steg togs i slutet av 2017 då Trump, i enlighet med ett vallöfte, fullt ut erkände Jerusalem som Israels huvudstad. Det är ett symbolladdat steg som presidenten valt att ta trots skarpa varningar från både palestinier och USA:s närmaste allierade, som befarar en upptrappning på konflikten. Under 2018 minskade USA också först och skar sedan helt av sitt finansiella stöd för FN:s flyktingorgan för palestinierna, UNRWA. Vidare beordrades i september den palestinska paraplyorganisationen PLO att stänga sitt kontor i Washington, med hänvisning till att palestinierna inte för fredssamtal med Israel. Vita huset hänvisade också till palestinska försök att få Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att utreda människorättsbrott som Israel anklagas för att ha begått mot palestinier på Västbanken och i Gazaremsan.

Iran och kärnenergiavtalet

I förhållande till Iran har Trump istället slagit an en aggressiv ton. Förhållandet mellan Washington och Teheran har visserligen varit fientligt alltsedan den islamiska revolutionen i Iran 1979, men under Obama nåddes ett genombrott som öppnade för töväder. Efter många år av segdragna förhandlingar om Irans kärnenergiprogram slöts 2015 ett avtal mellan Iran å ena sidan och USA och fem andra stormakter å den andra (se Iran-Utrikespolitik och försvar). Avtalet innebar att Iran skulle banta sitt kärnenergiprogram, för att undanröja risken för att landet framställer kärnvapen, och tillåta FN-inspektioner. I gengäld skulle USA, FN och andra aktörer häva omfattande ekonomiska sanktioner mot landet. Avtalet betecknades som historiskt och betraktas av många som Obamaadministrationens viktigaste utrikespolitiska framgång.

Trump kallar dock uppgörelsen med Iran ”det sämsta avtalet någonsin” och efter hans tillträde infördes nya sanktioner mot Iran. I maj 2018 meddelade Trump att USA lämnar avtalet, och på dagen ett år senare tillkännagav Teheran att de åtaganden som gjorts i avtalet 2015 inte längre gäller. Då hade USA redan börjat återinföra hårda sanktioner mot Iran, trots att USA:s allierade i Europa kämpat för att få Trump på andra tankar. Sanktionerna skärptes sedan i juni 2019 då konflikten trappats upp och Iran bland annat anklagats för att ha riktat attentat mot utländska tankfartyg (se Kalendarium). 

Nordkorea och kärnvapenhotet

USA och Nordkorea har varit fiender alltsedan Koreakriget 1950–1953 (se Modern historia). USA hade länge försökt förmå Nordkorea att avstå från att utveckla kärnvapen när landet genomförde sin första provsprängning 2006. Obamas försök att blåsa nytt liv i en dialog med Nordkorea bar inte frukt och under hans regeringstid genomfördes ytterligare fyra provsprängningar. Trump hotade i ett tal till FN:s generalförsamling i september 2017 att ”totalt förgöra” Nordkorea.

Det var därmed något överraskande när Trump tackade ja då Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, i mars 2018, bjöd in Trump till ett personligt möte. Ett par månader senare, efter ett ordkrig som orsakade osäkerhet, blev mötet till slut av, i Singapore. Resultatet blev ett dokument enligt vilket Nordkorea ska arbeta för att Koreahalvön blir fritt från kärnvapen. Dokumentet innehåller inga konkreta utfästelser men Trump beskrev mötet med Kim Jong-Un som banbrytande. Efteråt lovade Trump att ställa in de militärövningar som USA regelbundet genomför med Nordkoreas ärkefiende Sydkorea, vilket kritiker ser som en stor eftergift för ett återkommande nordkoreanskt krav. USA har närmare 30 000 soldater stationerade i Sydkorea alltsedan Koreakriget. Månaderna efter mötet mellan Trump och Kim Jong-Un kom signaler som visar att det är tveksamt om Nordkorea har för avsikt att avveckla några vapen. Trump har i huvudsak bemött det med att anklaga Kina för att underminera uppgörelsen.

I februari 2019 möttes Trump och Kim på nytt, den här gången i Vietnams huvudstad Hanoi. Men det andra toppmötet avbröts abrupt sedan Kim begärt att USA skulle häva sina sanktioner mot Nordkorea helt. Det kunde inte Trump godta och mötet avslutades utan ens något informellt dokument. En ansats att återuppta förhandlingar gjordes i oktober vid ett möte på lägre nivå i Stockholm. Nordkorea avbröt snart samtalen och sade sig inte vilja fortsätta så länge USA inte trappar ned på fientligheterna. Från amerikanskt håll talades det ändå om en "bra diskussion".

USA i Irak och Syrien

Ett av Obamas viktigaste vallöften var att dra tillbaka USA:s trupper från Irak (se Modern historia). De sista amerikanska trupperna lämnade Irak i december 2011. Då hade kriget krävt cirka 4 500 amerikaners liv sedan det inleddes 2003. Som mest, i slutet av 2007, fanns 170 000 amerikanska soldater i Irak. En överenskommelse slöts om fortsatt samarbete, bland annat inom säkerhetsfrågor.

USA:s reträtt följdes dock av en allvarlig upptrappning av konflikten i Irak samtidigt som inbördeskrig bröt ut i grannlandet Syrien. Under 2014 när terrorgruppen Islamiska staten (IS) intog stora markområden i de båda länderna och utropade ett ”kalifat” ingrep USA på nytt. Från sommaren bombades mål i norra Irak och från hösten anföll amerikanskt och allierat stridsflyg även IS-mål i Syrien. Det skedde i samarbete med bland annat irakiska regeringstrupper, syriska rebellstyrkor och, inte minst, kurdiska miliser på marken.

Efter Trumps tillträde kom utspel från Vita huset som antydde att det inte längre var ett överordnat mål att få bort president Bashar al-Assad i Syrien. Men när en kemvapenattack genomfördes i april 2017, med över 80 döda, beordrade Trump ett anfall mot en syrisk militärbas. Det var första gången som USA gick till direkt angrepp mot den syriska regimen. Efter en ny kemvapenattack i april 2018 genomförde USA på nytt bombangrepp mot regimens ställningar, tillsammans med Frankrike och Storbritannien.

Under Trump ökade antalet flygbombningar mot IS, en grupp som presidenten utpekat som huvudsakligt säkerhetshot. I striderna särskilt i Syrien deltog en svåröverskådlig samling länder och grupperingar. Under 2017 drevs IS bort från nästan hela det område som extremistgruppen kontrollerat men först i mars 2019 förlorade IS sitt sista fäste. Trump hade redan innan meddelat att de kvarvarande cirka 2 000 amerikanerna ska lämna Syrien, vilket fått som följd att försvarsminister James Mattis avgått i protest (se Kalendarium). I Irak har USA runt 5 000 soldater, främst militära rådgivare.

I oktober 2019 kom ett nytt oväntat utspel från Trump: han drog tillbaka den amerikanska militära närvaron i en kurdkontrollerad region i nordöstra Syrien och gav samtidigt Turkiet grönt ljus att gå in istället. Beskedet möttes av svidande kritik även i republikanska led. Den turkiska invasion som genast följde utlöste nya flyktingströmmar och kaos i området, varpå Trump införde sanktioner mot Turkiet (se Kalendarium).

Afghanistan: det längsta kriget

Obama försökte avsluta också kriget i Afghanistan som inletts 2001, efter att ha inlett sin presidenttid med att kraftigt öka truppnärvaron i ett försök att slå ut den islamistiska talibanrörelsen. Som mest hade USA 100 000 soldater i landet. Formellt avslutades krigsinsatsen i slutet av 2014 men flera tusen amerikanska soldater blev kvar i landet liksom andra Natosoldater. Deras uppgift var att utbilda afghansk militär och hjälpa till att bekämpa talibanerna, al-Qaida och, efter hand, även IS.

Med Trump introducerades en ny strategi. Antalet amerikanska soldater i landet har åter ökat och även här har antalet utförda flyganfall stigit kraftigt. Samtidigt säger Trump att USA inte ska ägna sig åt ”nationsbyggande” utan åt att vinna kriget och bekämpa terrorismen.

Under 2019 pågick fredssamtal i Qatar, mellan USA och företrädare för talibanerna. Efter nio samtalsrundor meddelades att ett fredsavtal i princip var färdigt att undertecknas, men strax därpå ställde president Trump plötsligt in samtalen, i början av september. Han hänvisade till ett bombdåd just utförts i Kabul, i vilket en amerikansk soldat dödades (se Kalendarium). Kriget är det längsta i USA:s historia och har krävt närmare 2 500 amerikanska soldaters liv.

USA har under senare år också utfört en lång rad attacker med obemannade så kallade drönare i Jemen, Libyen, Pakistan och Somalia. Det rör sig om riktade anfall mot misstänkta militanta islamister.

Försämrade relationer med Ryssland

Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 försvann ideologiska motsättningar och USA och Ryssland närmade sig varandra. Efter hand har relationerna svalnat och länderna har i många fall fortsatt att stödja motsatta parter i konflikter i tredje land. Natos utvidgning till att omfatta forna öststater i Europa irriterar Moskva, medan rysk aggression i närområdet upprör västmakterna. USA:s förhållande till Ryssland har också försämrats i takt med att landet blivit alltmer auktoritärt styrt. Amerikansk kritik mot det ryska parlamentsvalet 2011 gjorde i ett slag kontakterna mer ansträngda. I augusti 2013 ställde Obama in ett möte med sin ryske kollega Vladimir Putin som en reaktion på att Ryssland gett asyl till Edward Snowden, som läckt uppgifter om USA:s globala övervakning av internet och datakommunikation. Uppgifterna om den amerikanska övervakningen väckte stark kritik i omvärlden.

Rysslands inblandning i Ukraina, och inte minst annekteringen av halvön Krim 2014, ledde till att USA liksom EU införde ekonomiska sanktioner. Inför presidentvalet i USA 2016 kom efter hand signaler om rysk inblandning i valrörelsen. Det ledde till att Obama utvisade 35 ryska diplomater efter valet, efter avslöjanden om e-post som stulits från Demokratiska partiet och läckts. I början av januari 2017 rapporterade USA:s 17 underrättelsetjänster enhälligt att Ryssland försökt påverka valresultatet genom dataintrång, desinformation och spridning av falska nyheter.

Trump som tillträdde kort därefter tillbakavisar alla anklagelser om samröre mellan hans valkampanj och ryska regeringsföreträdare (se Aktuell politik). Men justitiedepartementet har väckt åtal mot 13 ryska medborgare och regeringen har infört sanktioner mot dem och ytterligare sex individer samt flera institutioner, som misstänks för cyberattacker mot USA. Bland institutionerna finns den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och trollfabriken Internet Research Agency.

I mars 2018 utvisade USA 60 ryska diplomater sedan Storbritannien anklagat Ryssland för en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter. Ryssland svarade med att utvisa 60 amerikaner. I april samma år uttalade Trump också – i princip för första gången – skarp kritik mot Putin, efter rapporterna om den nya kemvapenattacken mot civila i Syrien. Ryssland deltar i kriget på den syriska regeringens sida.

Förväntningarna var låga inför ett uppmärksammat möte i juli 2018 mellan president Trump och hans ryska kollega Putin i Helsingfors i Finland. Det var efteråt dessutom oklart vad mötet egentligen gett, eftersom endast de två ledarna och deras tolkar var närvarande. Efteråt kom dock starka reaktioner i USA mot Trump, som uppfattats som vek gentemot Putin, i synnerhet i frågan om rysk inblandning i det amerikanska valet 2016. Både demokratiska och republikanska politiker i Washington reagerade negativt på att Trump uppfattades tro mer på den ryske presidenten än FBI när Putin än en gång förnekade all inblandning av den ryska staten.

I oktober 2018 meddelade Trump plötstligt att USA drar sig ur ett nedrustningsavtal från 1987, som rör kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar. Han anklagade Ryssland för att bryta mot avtalet. Det undertecknades av USA:s dåvarande president Ronald Reagan och Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov, och anses ha varit ett viktigt steg på vägen mot kalla krigets slut. 

Kina utmanar

Under senare år har Kinas växande ekonomiska makt och globala roll blivit en allt större utmaning för USA. Men det omfattande ekonomiska utbytet mellan Kina och USA – Kina är en stor långivare till USA och ägare av amerikanska statsobligationer – gör att länderna är beroende av varandra och därför har ett intresse av att undvika konflikter. Förbindelserna kompliceras av frågor som Kinas kränkningar av mänskliga rättigheter, piratkopiering av märkesvaror samt USA:s stora underskott i handelsbalansen med Kina.

Obamaregeringen intog en mer pragmatisk inställning till Kinarelationen än Bushadministrationen och tonade ned kritiken mot kränkningarna av mänskliga rättigheter. Trump däremot har främst riktat in sig på handelspolitiken och anklagar Kina för ojust valutamanipulation.

Under 2018 började USA införa tullar på varor från Kina – som genast svarade med motåtgärder. Länderna har fortsatt att långsamt trappa upp takten i vad många befarar ska bli ett större handelskrig.

Samtidigt har de bägge tungviktarna samarbetat på andra områden, som inom miljöpolitiken. USA kan dock komma att gå emot hela den övriga världen i fråga om klimatpolitiken, om Trumps planer på att riva upp Parisavtalet går igenom (se Naturtillgångar, energi och miljö).

Största militärmakten

Sedan det kalla krigets slut har USA varit världens i särklass främsta militärmakt. USA har ingen värnplikt utan soldaterna är anställda av försvaret. Under president George W Bush och efter 11 september-attacken 2001 ökade USA:s försvarsbudget kraftigt, även vid sidan av kostnaderna för de militära insatserna i Irak och Afghanistan. Dessa krig fortsatte att vara en stor belastning för försvarsbudgeten under 2000-talets första årtionde. I och med Trumps tillträde kommer nu återigen kraftiga ökningar av försvarsbudgeten. År 2018 låg USA:s militärbudget på 649 miljarder dollar – lika mycket som de följande åtta största militärbudgetarna sammanlagt.

LÄSTIPS – läs mer om USA i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Trump, Netanyahu och slutet på tvåstatslösningen (2019-04-05)
"Århundradets uppgörelse" kan bli  ännu en spik i kistan (2018-05-20)
Irak första testet efter Iranavtalets sammanbrott (2018-05-11)

Om våra källor

Fakta – försvar

Armén
539 450 man (2015)
Flygvapnet
334 550 man (2015)
Flottan
326 800 man (2015)
Militärutgifternas andel av BNP
3,1 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
8,8 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

USA:s ekonomi är uppbyggd av flera viktiga sektorer, utmärks av hög flexibilitet och har beskrivits som en ”jobbmaskin” för sin förmåga att skapa sysselsättning. Landet är ledande inom forskning och utveckling på många områden och gick i spetsen för stora delar av IT-revolutionen. Ofta har den amerikanska ekonomin fungerat som ett lokomotiv för resten av världen.

Under loppet av flera decennier har USA utvecklats till en alltmer utpräglad tjänsteekonomi, även om industrin fortsatt att spela en viktig roll. Många av världens största och mest framgångsrika företag har sin hemvist här. Det gäller inom IT-sektorn, där Apple, Amazon, Facebook, Microsoft och Alphabet (som äger Google) är dominerande exempel. Olje- och gasbolaget Exxon Mobile, investmentbolaget Berkshire Hathaway, bankerna JP Morgan Chase och Wells Fargo, detaljhandelskedjan Walmart och läkemedelsbolaget Johnson and Johnson är alla världsledande.

Bilden av USA som ekonomisk supermakt fick sig dock en törn i och med den finanskris som inträffade i slutet av 00-talet. En bolånebubbla som sprack i USA orsakade kris i det globala banksystemet och en världsomspännande lågkonjunktur (se vidare nedan). Få var förberedda på en så hastig nedgång, så plötsligt. Efter statliga ingripanden inleddes dock snart en återhämtning och sedan 2010 har USA:s ekonomi växt med i genomsnitt 2 procent om året.

Stark ekonomi

När Barack Obamas presidentperiod löpte ut i januari 2017 var de federala utgifterna och budgetunderskottet tillbaka på ungefär samma nivåer som före krisen. Arbetslösheten som var nära 10 procent 2010 hade halverats och börsen gick som tåget. Huspriserna hade precis nått tillbaka till samma nivå som före nedgången.

Löneökningstakten som varit låg hade börjat öka – men genomsnittsinkomsten för en amerikansk familj låg fortfarande på samma nivå som 20 år tidigare (justerat för inflationen). Klyftorna hade fortsatt att växa, trots regeringens försök att minska dem.

Stora budgetunderskott på grund av stimulansåtgärder i finanskrisens spår har gjort att statsskulden fördubblats sedan före krisen, till drygt 21 biljoner (eller 21 000 miljarder) dollar 2018. Sedan 2012 motsvarar skulden över 100 procent av bruttonationalprodukten (BNP).

Under Obamas efterträdare Donald Trump har den ekonomiska utvecklingen varit fortsatt gynnsam. Oro finns dock för att budgetunderskottet på nytt ska skjuta i höjden. Stora skattesänkningar – bland annat har bolagsskatten gått från 35 till 21 procent – bidrog till att budgetunderskottet ökade med 17 procent under Trumps första budgetår. Samtidigt ökade statens utgifter något, främst på grund av större försvarsanslag och högre ränta på det växande underskottet.

Finanskrisen 2008

Redan i slutet av 2006 kom varningar om problem på fastighetsmarknaden. Låginkomsttagare som hade fått billiga lån för att skaffa sig en bostad klarade inte längre att betala höjda bolåneräntor. Många familjer tvingades lämna sina hus. Samtidigt hade villapriserna, som ökat kraftigt ända sedan millennieskiftet, börjat sjunka. Även bolåneföretag och finansinstitut fick ekonomiska problem. Krisen spred sig snabbt till omvärlden eftersom man skapat olika former av värdepapper, där bland annat högrisklånen ingick, som sålts vidare i flera led även till banker i andra länder. Det komplicerade upplägget liknande ett pyramidspel.

Under 2007 skärpte banker och låneinstitut villkoren för att ge lån samtidigt som centralbanken Federal Reserve fick pumpa in miljontals dollar för att garantera att bankerna kunde fortsätta med sin kreditgivning. Federal Reserve genomförde också kraftiga räntesänkningar i ett försök att lugna finansmarknaderna. 

Men krisen fördjupades och i september 2008 fick den amerikanska staten ta över de stora bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae. Kort därefter rapporterade investmentbanken Lehman Brothers om miljardförluster. Regeringen valde dock att inte gå in med räddnings­åtgärder. Bankens kollaps skickade ut chockvågor över världen. Också försäkringsjätten AIG hade ekonomiska problem, men Federal Reserve gick in med mångmiljardlån i utbyte mot att staten blev huvudägare. Börskurserna dalade och det stod klart att krisen var den djupaste sedan 1930-talet. 

Statliga ingripanden

President George W Bushs administration presenterade ett räddningspaket på 700 miljarder dollar, för att försöka få finanssystemet på fötter. Federal Reserve utlovade upp till 800 miljarder dollar för att köpa upp "dåliga" värdepapper med koppling till bostadslån samt till att få fart på kreditgivningen till konsumenter. Även den krisdrabbade bilbranschen fick kortvarigt statligt stöd (se Industri). 

Efter maktskiftet i januari 2009 utvidgade den nyblivne presidenten Barack Obama försöken att hejda den ekonomiska krisen. Han fick kongressen att avsätta 787 miljarder dollar till en blandning av skattesänkningar, sociala bidrag samt satsningar på infrastruktur. 

Finanskrisen innebar att USA drogs in i en djup lågkonjunktur. Den inhemska konsumtionen som tidigare varit en viktig drivkraft bakom den ekonomiska tillväxten sjönk och arbetslösheten steg till rekordnivåer. 

En viss ljusning började märkas från mitten av 2009. Tecken på en återhämtning på bostadsmarknaden kom 2010, med ökande huspriser. Federal Reserves fortsatta stödköp av statspapper bidrog till att hålla bolåneräntorna nere och situationen hade även förbättrats inom finanssektorn. Många banker hade betalat tillbaka de statliga lånen och ny lagstiftning hade skärpt regler och övervakning av banker och andra finansinstitut. Amerikanerna blev mer villiga att öppna plånboken och konsumtionen ökade. 

Utrikeshandel

USA:s utrikeshandel var länge den största i världen men numera är Kina en jämnstor part och en större varuexportör. En stor del av USA:s handel sker med grannländerna Kanada och Mexiko. Tyngdpunkten i övrigt har flyttats från Europa till Asien.

Sedan andra världskriget har USA följt en i huvudsak frihandelsvänlig linje, även om det har varit relativt vanligt att inhemska industrier skyddats genom olika former av handelshinder. President Donald Trump har dock stakat ut en drastisk omsvängning: han har stoppat eller rivit upp frihandelsavtal och ensidigt infört tullar på diverse varor.

Trump har länge drivit linjen att USA är orättfärdigt missgynnat i världshandeln. Ändå blev kritiken skarp i omvärlden när han ett drygt år efter sitt tillträde tillkännagav att stål- och aluminiumtullar skulle införas, på 25 respektive 10 procent. EU, Kanada och Mexiko fick tillfälligt ett undantag medan förhandlingar pågick, men ingen överenskommelse kunde nås och tullarna gäller från den 1 juni 2018. Motparterna har i sin tur infört tullar på amerikanska varor och många befarar därmed ett läge där åtgärder fortsätter att följas av motåtgärder, i en uppåtgående spiral.

Ställningskrig med Kina

Än mer omfattande riskerar ett handelskrig att bli om USA och Kina fortsätter att trappa upp sina åtgärder mot varandra. USA införde under tre omgångar 2018 tullar på tusentals varor från Kina, till ett värde över 250 miljarder dollar. Det rörde sig om tullsatser på mellan 10 och 25 procent på allt från handväskor till högteknologiska industrivaror. Förhandlingar om handelsvillkor fortsatte och det såg i början av 2019 ut som om parterna skulle avstå fortsatta stridsåtgärder och nå en uppgörelse i godo. Men i maj höjdes tullsatser på nytt, till ett värde av 200 miljarder dollar, och i augusti kom besked om ytterligare tullar på varor för 300 miljarder dollar (även om införandet av tullarna snart sköts upp till december). Oron är stor för ett fullskaligt handelskrig ut mellan världens två största handelsnationer.

Bland de första beslut Trump fattade efter sitt tillträde i januari 2017 var också att dra tillbaka USA från frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) som ännu inte hade ratificerats av senaten. Avtalet undertecknades i februari 2016 av USA och elva andra länder kring Stilla havet – däribland Japan, Australien och Kanada, men inte Kina. TPP skulle ha blivit det största frihandelsområdet i världen; de tolv ursprungliga länderna står för en tredjedel av världshandeln. Övriga TPP-länder har gjort justeringar i avtalet för att kunna behålla det sinsemellan.

Nafta omförhandlat

Trump talade länge om att helt riva upp frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement), med Kanada och Mexiko, som trädde i kraft 1994. I augusti 2017 inledde partnerna en omförhandling av avtalet, där USA:s viktigaste målsättning var att minska sitt handelsunderskott. Samtalen drog ut på tiden men i augusti och september 2018 nåddes uppgörelser med först Mexiko och sedan Kanada, om att ersätta Nafta med United States-Mexico-Canada-Agreement (USMCA). Det nya avtalet ska bland annat ge USA bättre tillgång till Kanadas mejerimarknad medan Kanada och Mexiko får rätt till en kvot på 2,6 miljoner bilar som skyddar fordonsindustrin om USA skulle införa allmän tull på bilimport. Men avtalet har ännu inte ratificerats.

Trumps tillträde innebar också tvärstopp för de förhandlingar om ett frihandelsavtal som hade pågått i flera år mellan USA och EU, kallat TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership).

Sedan 2005 har USA ett multilateralt frihandelsavtal med sex länder i Centralamerika och Karibien, Cafta-DR (Central American free trade agreement–Dominican Republic). USA har under 2000-talet också ingått bilaterala frihandelsavtal med ett tiotal enskilda länder på skilda håll i världen.  

USA har länge haft underskott i handelsbalansen, det vill säga landets import av varor är större än exporten. Underskott råder även i bytesbalansen, som också inkluderar handeln med tjänster samt överföringar och avkastning på kapital. Obalansen är särskilt påtaglig gentemot Kina, något som Donald Trump framhållit som extra problematiskt. De bägge länderna var redan före hans tillträde inbegripna i diverse handelstvister om tullar och regler för olika varor.

Om våra källor

Fakta – Ekonomi

BNP per person
57 638 US dollar (2016)
Total BNP
18 569 100 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
2,3 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
1,4 procent (2016)
Industrins andel av BNP
20,0 procent (2015)
Servicesektorns andel av BNP
78,9 procent (2015)
Inflation
1,8 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
105,2 procent (2015)
Valuta
US dollar
Varuexport
1451010 000 000 US dollar (2016)
Varuimport
2250150 000 000 US dollar (2016)
Bytesbalans
-288366,0 miljoner US dollar (1999)
Varuhandelns andel av BNP
21 procent (2015)
Viktigaste exportvaror
maskiner, transportutrustning (flygplan, datorer), kemiprodukter, livsmedel, spannmål
Största handelspartner
Kina, Kanada, Mexiko, Japan, Tyskland

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

USA är rikt på mineraler, skog och vatten, samt är en ledande producent av flera viktiga metaller. Landet är världens största producent av naturgas och olja, och bland de största också i fråga om kol. Växande olje- och gasutvinning ur skiffer bidrar till att USA är på väg att återigen bli självförsörjande på energi.

Energisektorn i USA har i över 100 år dominerats av de fossila bränslena olja, naturgas och kol. På senare tid har energiproduktionen förändrats: oljeproduktionen har ökat efter en lång nedgång och naturgasproduktionen har nått rekordnivåer. Kolutvinningen har minskat sedan 2008, delvis för att naturgas till en del ersatt kol vid framställningen av elektricitet. Förnybara källor som vind- och vattenkraft har ökat och står, liksom kärnkraft, för runt en tiondel av både produktion och konsumtion av energi.

Olja utvinns i 31 delstater och i vatten utanför kusterna, inte minst i Mexikanska golfen. Texas står ensamt för en tredjedel av oljeutvinningen och också för merparten av naturgasen. Efter att ha nått en topp 1970 sjönk oljeproduktionen under flera årtionden. Relativt låga och stabila oljepriser på världsmarknaden bidrog till växande import, inte minst från Mellanöstern. Från 2009 började utvinningen att öka igen, främst i Texas och North Dakota. Bakom uppsvinget låg ny borrteknik och produktionsmetoder som möjliggör utvinning av olja – och naturgas – ur skiffer genom frackning. Råoljeproduktionen är tillbaka på samma nivå som 1970 och USA är nu världens största oljeproducent. Ungefär hälften av oljan, liksom gasen, utvinns ur skiffer.

Den ökade utvinningen möter kritik eftersom den innebär fortsatt satsning på fossila bränslen, som orsakar utsläpp av växthusgaser. Enligt kritiker har själva frackningen också negativa miljökonsekvenser som luft-, vatten- och markföroreningar. 

Kol utvinns främst i Wyoming och i ett bälte från Illinois till Pennsylvania. USA har de största koltillgångarna i världen; landet är den tredje  största kolproducenten och dessutom en stor kolexportör.

Stora järnmalmsfyndigheter finns kring Stora sjöarna, främst vid Lake Superior. Bly utvinns framför allt i södra Missouri och zink finns i delar av Klippiga bergen. Kopparfyndigheter i främst delstaterna Utah, Montana, Arizona och New Mexico gör USA till en stor producent av kopparmalm. USA är också en ledande producent av fosfat, svavel, legeringsmetallen molybden och aluminium och tillhör de största guldutvinnarna.

USA har världens näst största utsläpp av växthusgaser, efter Kina. Räknat per invånare ligger USA på första plats. Luftföroreningarna från motorfordon, industrier och kraftverk är stora. Det politiska motståndet var länge stort mot bindande regleringar för att minska utsläppen.

Barack Obama (2009–2017) drev dock en aktiv miljöpolitik och vidtog en rad åtgärder för att skydda miljön. Han presenterade en miljöplan med tre fokusområden: att minska utsläppen av växthusgaser, förbereda för effekter som stigande havsnivåer och temperaturer, och göra USA till en global ledare i ansträngningarna att hejda klimatförändringarna.

När republikanskt motstånd satte stopp för lagstiftning om nationella utsläppsbegränsningar kringgick Obama kongressen och drev igenom åtgärder genom direktiv till miljömyndigheten (EPA). I en historisk överenskommelse med Kina gjorde Obama 2014 utfästelser om minskade amerikanska utsläppsnivåer. Inför FN:s klimatmöte i Paris 2015 presenterades en plan om att sänka utsläppen med 32 procent till år 2030, från 2005 års nivå. Detta skulle ske bland annat genom en övergång till förnybara energikällor. I planen ingick utsläppsmål för alla de amerikanska delstaterna, som skulle komma med förslag på hur dessa mål skulle uppnås. Men klimatplanen drogs inför domstol och Högsta domstolen beslöt att genomförandet av planen skulle skjutas upp till dess att den legala tvisten hade lösts.

Trump vidtog efter sitt tillträde i januari 2017 raskt åtgärder för att riva upp både utsläppsplanen och merparten av övriga miljöregelverk som Obama lanserat, däribland en vattenskyddslag. Trump säger sig inte tro på människans klimatpåverkan och har dragit ned anslag för både miljöorgan och forskning kring klimatfrågan. Han har sagt att USA ska lämna Parisavtalet  som syftar till att hejda temperaturstegringen i världen och som alla andra länder i världen skrivit under vid utgången av 2017. Beskedet har fördömts av många världsledare och flera delstater i USA har meddelat att de bildar en egen "klimatpakt". Eftersom det tar fyra år att lämna avtalet kan USA:s utträde inte slutföras förrän efter presidentvalet 2020.

Om våra källor

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
6 790 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
12973 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
5 254 279 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
16,5 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
8,7 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

USA är världens största exportör av jordbruksprodukter. Jordbruk bedrivs på ungefär hälften av landytan. Bördiga jordar, en hög mekaniseringsgrad och utbredd stordrift har lett till stora skördar.

Landet är den klart största producenten av majs och även en ledande producent och exportör av sojabönor, vete och durra. Bomull och hö är också viktiga grödor. Produktionen av kyckling samt nöt- och fläskkött hör till världens största. 

Majs, vete och annan spannmål odlas på omkring en femtedel av jordbruksmarken, i första hand i Mellanvästern, ”USA:s kornbod”. Mejeri­produktionen har sedan 1980- och 1990-talen blivit viktigare i västra delen av landet från att tidigare ha haft sitt centrum i delstater i Mellanvästern som Wisconsin och Minnesota. I sydstaterna från Atlantkusten till Texas finns bomullsodlingar och i vissa delstater en omfattande tobaksproduktion. I Kalifornien, Florida och Louisiana är även frukt­odling viktig. Hälften av den amerikanska grönsaks-, frukt- och nötproduktionen sker i Kalifornien, som också är landets främsta vinproducent. 

Mindre än en procent av USA:s befolkning försörjer sig på jordbruk. Majoriteten av landets omkring två miljoner jordbruk är små och drivs av enskilda eller familjer. Bland småjordbruken märks en ökad specialisering på en eller ett par produkter medan många bönder även försörjer sig på annat än jordbruk. Ett litet antal storjordbruk äger större delen av marken och dominerar produktionen. 

Jämfört med andra OECD-länder är subventionerna till jordbrukssektorn låga. Idag är sockerproduktionen och mejerinäringen de sektorer som får mest statligt stöd och skydd. 

USA har en stor fiskeflotta och är en av världens största fiskenationer. Det mest omfattande fisket bedrivs i Stilla havet men det fiskas också en hel del i Atlanten och Mexikanska golfen, liksom i floder och insjöar. Viktiga fångster är lax, sill, tonfisk, alaska pollock och skaldjur. 

Det mesta av fisken säljs i färsk eller djupfryst form, men en hel del förvandlas också till fiskmjöl som används som djurfoder.

Om våra källor

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
1,4 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
44,4 procent (2015)

Källor

Industri

Amerikansk industri är mångsidig, högt utvecklad och ledande inom en lång rad områden som telekommunikationer, motorfordon, flyg, elektronik, läkemedel, bio- och nanoteknik, livsmedel och drycker samt försvarsindustri och kemisk industri. Industrisektorn står för omkring en femtedel av ekonomin.

Redan under 1970-talet tappade det gamla industribältet från nordöstra USA till Mellanvästern i betydelse och det skedde en förflyttning av industrier mot sydstaterna och sydvästra USA – från ”rostbältet” till ”solbältet”. Ett av USA:s större industriområden finns nu runt Los Angeles i södra Kalifornien. 

Tillverkningsindustrin har stor ekonomisk betydelse i delstater som Indiana, Oregon, Louisiana, North Carolina och Wisconsin. Samtidigt som högteknologiska företag blivit allt viktigare har USA fortfarande en stark och bred industribas med bland annat stålindustri. Stål framställs idag inte bara i Mellanvästern utan även i sydstaterna. Runt Silicon Valley i Kalifornien, Route 128 utanför Boston och andra IT-centra finns många spjutspets­företag som sysslar med avancerad elektronik samt dator-, bio- och nanoteknik. Många av företagen har startats i samverkan med stora universitet som Stanford och Massachusetts Institute of Technology (MIT). Stora satsningar görs på forskning och utveckling inom olika sektorer.

Industrisektorn drabbades hårt av finanskrisen under andra halvan av 00-talet. Konsekvenserna var särskilt svåra för tillverkningsindustrin som totalt förlorade cirka 2,5 miljoner arbetstillfällen mellan 2007 och 2010. Återhämtningen har därefter gått långsamt och antalet jobb har ännu inte nått samma nivå som före krisen.

Fallande försäljningssiffror inom den viktiga bilindustrin ledde till att General Motors och Chrysler (numera Fiat Chrysler) tvingades ansöka om nödlån och därpå konkursskydd för att omstrukturera verksamheten. Av de tre stora biltillverkarna var det bara Ford som klarade sig på egen hand, vilket berodde på att företaget tagit upp stora lån strax före krisen. Bilförsäljningen sköt snart fart igen och ökade varje år fram till 2017, då en liten nedgång noterades.

Om våra källor

Kalendarium

  • Kalendarium

    • 2019

      • Oktober

      • Energiministern avgår

        Energiminister Rick Perry avgår, meddelar Vita huset. Perry är en av tre regeringsföreträdare som anses ha påverkat Ukrainapolitiken. Han har kallats till förhör i representanthuset rörande Ukrainautredningen, men inte meddelat om han tänker inställa sig.

      • Kongresskritik mot Syrienpolitik

        Representanthuset fördömer med röstsiffrorna 354–60 beslutet att dra tillbaka de amerikanska militärerna från nordöstra Syrien, och uppmanar Turkiets president att hejda invasionen i nordöstra Syrien. I omröstningen ansluter sig 129 republikanska ledamöter till demokraterna i fördömandet av Trumps Syrienpolitik.

      • Sanktioner mot Turkiet

        President Trump skriver under en order om sanktioner mot Turkiet på grund av invasionen i norra Syrien, den invasion som Trump själv gett grönt ljus för en vecka tidigare. Trump har också i samtal med Turkiets president krävt ett omedelbart eldupphör. Han uppger att en mindre amerikansk styrka ska bli kvar i Syrien, trots tidigare Twitteruttalanden om att turkar och kurder nu får göra upp, utan amerikansk inblandning. De sanktioner som nu införs består av bland annat höjda tullar och indragna visum för turkiska regeringsföreträdare.

      • Inrikessäkerhetsministern avgår

        Den tillförordnade minister för inrikes säkerhet, Kevin McAleenan, avgår efter ett halvår på posten. McAleenan var Trumps fjärde inrikessäkerhetsminister och efterträdde Kirstjen Nielsen (se April 2019).

      • Vita huset bojkottar riksrättsutredning

        USA närmar sig en konstitutionell kris när det står klart att Vita huset uttryckligen vägrar att samarbeta med kongressen om riksrättsutredningen. I ett brev förkunnar Vita huset att utredningen är författningsvidrig och utgör försök att omintetgöra valresultatet från 2016. Tidigare på dagen har Vita huset beordrat EU-ambassadören Gordon Sondland att inställa sig för utfrågning i ett utskott i representanthuset. President Trump har motiverat ordern med att representanthuset utgör en ”kängurudomstol”.

      • USA lämnar norra Syrien

        Vita huset meddelar oväntat att amerikanska soldater ska dras tillbaka från kurddominerade områden i norra Syrien och att Turkiet ska gå in där istället.  Beskedet kommer efter ett telefonsamtal mellan president Trump och hans turkiske kollega Recep Tayyip Erdoğan. Det väcker bestörtning på många håll: USA har varit allierat med de kurdiska SDF-styrkorna i kampen mot Islamiska staten (IS), men Turkiet betraktar SDF som en terrororganisation. SDF-företrädare anklagar USA för svek. Truppförflyttningar inleds omgående och Trump twittrar om att det är dags att avsluta ”löjliga ändlösa krig”. Han säger också att europeiska länder nu själva får ta ansvar för sina medborgare som sitter i läger i området, efter det att IS besegrats.

      • Trump: Kina och Ukraina bör utreda

        Inför rullande kameror säger Trump att både Ukraina och Kina borde utreda Bidens som han hävdar är genomkorrumperade. Presidenten har i flera dagar rasat mot sina kritiker och anklagar ledande demokrater, visselblåsaren och uppgiftslämnare för förräderi. Han skriver på Twitter att riksrättsutredningen är att jämställa med ett kuppförsök.

      • September

      • Fortsatta avslöjanden i Ukraina-affärens spår

        President Trump visar sig också ha begärt hjälp av Australiens premiärminister Scott Morrison för att få hjälp med att torpedera Muellerutredningen. Uppgifterna i amerikanska medier bekräftas av Australiens regering. Nya avslöjanden pekar också på att flera av Trumps nära medarbetare varit direkt inblandade ifråga om både Muellerutredningen och Ukrainasamtalet. Justitieminister William Barr ska nyligen ha haft privata möten med utländska underrättelsepersoner i Storbritannien och Italien, för att få hjälp att undergräva utredningen om Rysslands inblandning i valet 2016. Utrikesminister Mike Pompeo ska ha deltagit i Trumps samtal med Ukrainas president i juli, som främst rörde valet 2020, trots att han i intervjuer har agerat som om han knappt kände till innehållet.

      • Visselblåsarens anmälan offentliggörs

        Den anmälan som ligger till grund för en utredning om riksrätt mot Donald Trump offentliggörs. Anmälaren skriver att flera regeringsföreträdare vittnat om att Trump försökt få en utländsk makt att blanda sig i presidentvalet 2020. Det framgår att Vita huset försökte mörklägga innehållet i det aktuella telefonsamtalet och spara det som hemligstämplad information. En skriftlig sammanfattning har redan dagen innan offentliggjorts och visat att Trump upprepade gånger bad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att utreda Joe Biden. Han bad också om "en tjänst", och uppmanade Zelenskyj att samarbeta med USA:s justitieminister William Barr samt med Trumps personliga advokat Rudy Giuliani. En vecka före samtalet hade Trump stoppat en utbetalning av militärt bistånd till Ukraina, men han förnekar att det skulle ha något med kravet på en korruptionsutredning att göra. En utbetalning gjordes sedan den 11 september, ett par dagar efter det att kongressen fått uppgifter om anmälan av en visselblåsare. Trump kallar hela kontroversen för den värsta häxjakten i USA:s historia.

      • Riksrätt mot Trump ska utredas

        Demokraterna i representanthuset beslutar att inleda en utredning om riksrätt mot president Donald Trump, efter ett avslöjande om att han pressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att skada sin politiska rival Joe Biden. Avslöjandet kommer från en visselblåsare inom underrättelsetjänsten och gäller ett telefonsamtal den 25 juli, i vilket Trump ska ha försökt pressa Ukraina att inleda en korruptionsutredning mot Biden, som är en ledande kandidat för demokraterna inför presidentvalet 2020. Korruptionsanklagelser rör Bidens son Hunter Biden som suttit i styrelsen för ett gasbolag i Ukraina. Tidigare, inte minst i samband med Muellerutredningen (se 8 maj 2019), har talmannen i representanthuset Nancy Pelosi hållit emot krav på att inleda ett riksrättsförfarande. Sannolikheten att en riksrättsprocess ska leda till att Trump faktiskt avsätts bedöms som liten, eftersom republikanerna har en majoritet i senaten där det skulle krävas två tredjedelars majoritet.

      • HD godkänner striktare asyllag

        Högsta domstolen ger grönt ljus för regeringens planer på skärpt lagstiftning som innebär att den som vill söka asyl i USA men kommer via tredje land måste söka där först. President Trump twittrar om beskedet som en ”stor seger”. Beslutet utestänger i praktiken alla som inte är mexikaner från att söka asyl vid USA:s gräns i söder. Av de 811 000 människor som omhändertogs vid gränsen under årets första månader kom närmare 590 000 från El Salvador, Guatemala eller Honduras. Mexikanska myndigheter har nyligen rapporterat att antalet papperslösa migranter som når gränsen har minskat med 56 procent sedan maj.

      • Republikan vinner omval till kongressen

        Republikanen Dan Bishop vinner det mandat i det federala representanthuset som varit otillsatt sedan mellanårsvalet i november 2018 (se 21 februari 2019). Bishop segrar med mindre än två procentenheter, eller knappt 4 000 röster, över demokraten Dan McCready. Republikaner välkomnar segern som ett tecken på att deras parti nu har vind i seglen igen, efter bakslaget i valet.

      • Säkerhetschef sparkad

        President Trump meddelar att den nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton får gå, och att han starkt ogillat många av dennes förslag, särskilt i fråga om Mellanöstern och Irak. Bolton är känd som krigsivrare. Rapporter har förekommit om spänningar mellan honom och Trump. Bolton var Trumps tredje säkerhetsrådgivare (se Mars 2018). Hans efterträdare som utses efter en vecka blir Robert O'Brien.

      • CIA-kontakt plockades från Moskva efter Trumpseger

        Underrättelsetjänsten CIA hade en kontakt centralt placerad i Kreml före Trumps tillträde 2017 men vågade inte låta hen vara kvar efter maktskiftet, enligt uppgifter i flera amerikanska medier. Orsaken uppges ha varit oro över säkerheten för kontakten. Kontakten var så nära president Vladimir Putin att hen kunde fotografera hemliga dokument och vidarebefordra till CIA. Bland information som vidarebefordrades fanns uppgifter om ryska försök att påverka presidentvalet i USA 2016. Kontakten, vars identitet är hemlig, ska vid en andra förfrågan från CIA ha gått med på att lämna Ryssland.

      • Väderprognos i stormens öga

        Kritik om maktmissbruk och krav på handelsminister Wilbur Ross avgång kommer efter avslöjanden om att han ska ha hotat avskeda politiskt tillsatta tjänstemän vid vädermyndigheten Nooa – om de inte officiellt uttryckte stöd för president Trumps inkorrekta uttalanden gällande en orkanvarning. Kontroversen började när Trump inkluderade Alabama i en Twittervarning den 1 september om den annalkande orkanen Dorian. Meteorologer i delstaten dementerade genast att Alabama skulle ligga i orkanens väg. Trots det framträdde Trump i TV den 4 september med en tidigare publicerad meteorologbild av orkanens bana – men med en extra inritad loop som omfattade Alabama. Någon förklaring till varför en gammal bild användes och vem som gjort ändringen gavs inte. Två dagar senare skrev dock Nooa att Alabamameteorologerna hade fel i sitt uttalande. Nu kommer alltså uppgifter om att så skett efter hot om avskedanden.

      • Trump avblåser talibansamtal

        President Trump avbryter fredssamtal med talibanerna i Afghanistan och ställer in vad sägs ha varit ett planerat möte mellan honom, Afghanistans president Ashraf Ghani och talibanska ledare. Beslutet som meddelas via Twitter motiveras med ett sprängdåd som dödat tolv personer i Kabul, däribland en amerikansk soldat. Några dagar tidigare har amerikanska medlare uppgivit att ett fredsavtal ”i princip” var klart, efter nio förhandlingsrundor mellan amerikanska och talibanska förhandlare i Qatars huvudstad Doha. Enligt avtalet skulle USA dra tillbaka 5 400 soldater inom 20 veckor, i utbyte mot att talibanerna lovade att aldrig använda Afghanistan som bas för terrorism. USA har för närvarande 14 000 soldater i Afghanistan.

      • Militäranslag till murbygge

        Försvarsdepartementet Pentagon beslutar att 3,6 miljarder dollar av de egna medlen ska gå till att bygga en mur mot Mexiko, ett av president Trumps viktigaste vallöften. Det innebär att 127 militära byggprojekt tills vidare skjuts upp. Försvarsminister Mark Esper använder ordet ”gränsbarriär” om de 28 mil av konstruktion längs gränsen som pengarna ska gå till.

      • Augusti

      • Trump skippar Danmark

        President Trump meddelar via Twitter att han har ställt in ett planerat besök i Danmark i början av september. Han anger själv att skälet är att statsminister Mette Fredriksen är ointresserad av att diskutera hans förslag att USA skulle köpa Grönland. Uppgiften om att Trump vill köpa Grönland har nyligen dykt upp i medier men har bekräftats av presidenten som kallar det en ”stor fastighetsaffär”. Förslaget har genomgående sågats i Danmark och på Grönland.

      • Trump fryser Venezuelas tillgångar

        Alla Venezuelas tillgångar i USA fryses och transaktioner med landets myndigheter förbjuds, genom beslut av president Trump. Enligt Wall Street Journal är det första gången på 30 år som ett så långtgående beslut riktas mot ett land på de amerikanska kontinenterna. Regeringen i Caracas är därmed föremål för liknande amerikanska sanktioner som Kuba, Iran, Nordkorea och Syrien.

      • Skottdåd klassas som terrorism

        I El Paso vid gränsen mot Mexiko skjuter en 21-årig man ihjäl 22 kunder i ett köpcentrum. Händelsen i Texas klassas av amerikanska myndigheter som ett inhemskt terrordåd – till skillnad från en masskjutning i Dayton, Ohio, som kräver närmare tio liv några timmar senare. Flera av dödsoffren i El Paso är mexikaner och gärningsmannen har före dådet publicerat ett invandrarfientligt manifest. I den debatt som dåden utlöser kritiseras president Trump för att göda hatbrott genom nedsättande omdömen om bland andra latinamerikaner. Några dagar senare meddelar FBI att också ett skottdrama vid Gilroyfestivalen i Kalifornien den 28 juli, med flera dödsoffer, utreds som terrordåd.

      • Nya tullar på Kinavaror

        Ytterligare tullar på varor från Kina till ett värde av 300 miljarder dollar ska införas, meddelar president Trump. Orsaken är att Kina inte har uppfyllt sina löften om att köpa mer amerikanska jordbruksvaror, enligt Trump. Beskedet som ger negativt eko på börserna innebär att snart sagt all varuhandel mellan länderna kommer att omfattas av nya handelshinder. Trump uppger att 10-procentiga tullar ska införas från 1 september på bland annat mobiltelefoner, datorer samt en del skor och kläder. Men  knappt två veckor senare ändrar han sig och skjuter upp tullarna på en del av varorna till den 15 december. Ett skäl Trump anger är att han inte vill förstöra julsäsongen för amerikanerna.

      • Juli

      • Klartecken för murfinansiering

        Högsta domstolen ger klartecken för att använda 2,5 miljarder dollar från försvarsdepartementet Pentagon till bygget av en mur mot Mexiko. Beskedet är en framgång för president Donald Trump (se 15 och 18 februari 2019).

      • Nya regler för snabb deportation

        Regeringen inför ett nytt regelverk för att snabba på deportationerna av papperslösa migranter. De nya reglerna medför bland annat att migranter som saknar uppehållstillstånd kan plockas upp var som helst i USA. Det blir också möjligt för myndigheter att deportera utländska medborgare utan att invänta domstolsbeslut. Tidigare fick omedelbara deportationer genomföras bara om personen hittades nära gränsen och hade varit mindre än två veckor i landet.

      • Ny chef i Pentagon

        Nära sju månader efter Jim Mattis avgång, och mitt i en växande Irankris med krigshot, tillträder Mark Esper som ny försvarsminister efter att ha godkänts av senaten. Så länge har försvarshögkvarteret Pentagon aldrig tidigare varit utan ordinarie chef (se 21 december 2018).

      • Partier ense om höjt skuldtak

        De två stora partierna har slutit en uppgörelse med president Trump om USA:s federala statsbudget. Överenskommelsen sträcker sig två år framåt i tiden, till efter nästa presidentval. Statens utgifter ökar i budgeten med 320 miljarder dollar, men republikaner och demokrater är eniga om att förlänga ett undantag som gör att statens belåning också kan öka. Därmed ska man kunna undvika ett läge där delar av statsförvaltningen måste stängas (se 25 januari och 14 februari 2019).

      • Nya månfärder planeras

        USA firar 50-årsminnet av människans första steg på månen, som togs av den amerikanske astronauten Neil Armstrong den 20 juli 1969. Enligt president Trumps planer ska amerikaner landa på månen igen 2024. På 50-årsdagen av den första månpromenaden skjuts en raket med amerikansk, rysk och italiensk besättning upp från en rymdbas i Kazakstan för färd till rymdstationen ISS, som cirklar runt jorden. 

      • Kongressfördömande av Trumps ”rasism”

        Representanthuset fördömer i ett uttalande president Trump för vad som beskrivs som en rasistisk attack mot fyra demokratiska ledamöter och för fientlig retorik riktad mot invandrare. Fyra republikaner ansluter sig i omröstningen till den demokratiska majoriteten i kongressens andrakammare. Fördömandet kommer två dagar efter det att Trump via Twitter uppmanat fyra kongressledamöter att ”åka hem” till vad han kallar deras korrupta och hopplösa hemländer. Kvinnorna som gemensamt kommit att kalla the squad (”truppen”) har alla minoritetsbakgrund men tre av dem är födda i USA och alla är amerikanska medborgare. De fyra (Alexandra Ocasio-Cortez, Ilhan Omar, Rashida Tlaib och Ayanna Pressley) tillhör vänsterfalangen inom sitt parti.

      • Trump till attack mot brittiska premiärministern

        President Trump uttrycker svidande kritik mot Storbritanniens avgående premiärminister Theresa May och säger att det är tur att hon snart är borta. Han återkommer också till tidigare kritik när han hävdar att May har skapat en ”röra” i fråga om brexit. Bakgrunden är läckt e-post från den brittiska ambassadören i Washington, Kim Darroch, i vilken han beskrivit Trumpadministrationen som dysfunktionell och oduglig. Om ambassadören skriver Trump att han inte är omtyckt i Washington och att han inte har tjänat sitt land väl. Den brittiska regeringen säger sig ha förtroende för Darroch även om man inte delar hans synpunkter.

      • Kongressledamot lämnar Republikanerna

        En federal kongressledamot, Justin Amash från Michigan, förklarar att han lämnar Republikanska partiet och blir oberoende ledamot av representanthuset. Han säger i en kommentar att politiken i Washington har blivit alltför partipolitisk. Amash blir den enda ledamoten av representanthuset som inte hör till ett parti (det finns däremot två oberoende senatorer, även om de normalt stödjer Demokraterna). 

      • Juni

      • Trump besöker Nordkorea

        Efter ett G20-möte i Japan gör president Trump ett planerat besök i Sydkorea. I samband med det blir det också ett till synes improviserat möte med den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un i den demilitariserade zonen mellan Syd- och Nordkorea. När Trump tillsammans med Kim kliver över gränsen blir han den första sittande presidenten i USA att beträda nordkoreansk mark.

      • USA och Kina återupptar handelssamtal

        President Trump och hans kinesiske motpart Xi Jinping enas om att handelssamtalen mellan länderna ska återupptas. Trump gör också eftergifter: amerikanska företag ska få återuppta försäljning till den kinesiska telekomjätten Huawei se 15 maj 2019), och nya tullar för 300 miljarder dollar som han tidigare hotat med inte kommer att införas. Dödläget i förhandlingarna mellan de båda handelsjättarna anses ha haft en dämpande inverkan på världshandeln. Mötet mellan Trump och Xi sker i samband med ett G20-toppmöte i Japan.

      • Demokratiska presidentkandidater debatterar

        En andra debattkväll mellan personer som vill bli Demokraternas presidentkandidat 2020 hålls i Miami. Valrörelsen har inletts med de två debatterna efter varandra, med sammanlagt 20 deltagare. Bland de mest namnkunniga kandidaterna finns förre vicepresidenten Joe Biden, senator Bernie Sanders från Vermont, senator Elizabeth Warren från Massachusetts, senator Kamala Harris från Kalifornien, borgmästare Pete Buttigieg från South Bend i Indiana och Beto O’Rourke, tidigare ledamot av representanthuset för Texas.

      • HD ger fria händer för valmanipulering

        Högsta domstolen ger grönt ljus för politiker i delstaterna att ägna sig åt gerrymandering, det vill säga att rita om valdistrikt av partitaktiska skäl. Beslutet fattas med röstsiffrorna 5–4. Enligt kritiker innebär det att valda politiker nu effektivt kan arbeta för att stänga oppositionen ute, särskilt i områden där det väger relativt jämnt mellan partierna. Målet baseras på två fall. Det ena rör North Carolina där Republikanerna får ungefär hälften av rösterna men ändå har hållit nästan alla de 13 kongressmandaten sedan 2012 (se också Januari 2018). Det andra är Maryland där Demokraterna 2011 ritade om ett distrikt och året därpå ”tog” det från den republikan som tidigare vunnit med god marginal.

      • Nya sanktioner mot Iran

        USA inför sanktioner mot Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei samt utrikesminister Javad Zarif och flera militärer. Det sker några dagar efter det att iransk militär skjutit ned en amerikansk drönare i Hormuzsundet – enligt Teheran över iranskt luftrum, enligt USA över internationellt vatten. Trump har sagt att USA var nära att svara med ett militärt anfall mot Iran efter nedskjutningen, men att han hejdade det i sista stund. Enligt finansminister Steve Mnuchin låser de nya sanktionerna miljardbelopp i iranska tillgångar. USA har sedan tidigare långtgående sanktioner mot Irans olje- och finanssektor. Ytterligare ett par amerikanska krigsfartyg har nu nått fram till Persiska viken.

      • Anklagelser mot Iran, förstärkningar till Mellanöstern

        Ytterligare 1 000 amerikanska soldater ska skickas till Mellanöstern, uppger den tillförordnade försvarsministern Patrick Shanahan med hänvisning till ”fientligt uppträdande” av iranska styrkor (se även 24 maj 2019). Beskedet kommer fyra dagar efter det att en norsk och en japansk oljetanker utsatts för attentat i farvattnen mellan Iran och Oman. USA har anklagat Iran för attentaten och presenterat vad som sägs vara bildbevis. Iran tillbakavisar anklagelserna och har just uppgivit att landet inte längre tänker hålla sin del av kärnavtalet från 2015, det avtal som USA redan dragit sig ur (se 8 maj 2018).

      • Migrationsuppgörelse avblåser tullhot

        President Trump tillkännager att de strafftullar mot Mexiko som han hotat att införa har skjutits upp ”på obestämd tid” sedan en uppgörelse nåtts om migrationen. Beskedet kommer efter tre dagars förhandlingar i Washington. Mexiko har nu lovat att stärka bevakningen vid gränsen mot Guatemala och i högre utsträckning än tidigare husera centralamerikaner medan USA behandlar deras asylansökningar. Trump och Republikanerna kallar uppgörelsen ett genombrott medan en del iakttagare hävdar att den i sak inte innehåller något som Mexiko inte redan tidigare förbundit sig vid.

      • Ökat tryck mot gränsen i söder

        Myndigheterna omhändertog 144 000 människor vid gränsen mot Mexiko under maj, rapporterar tull- och gränspolismyndigheten CBP. Det innebär en ökning med 32 procent jämfört med april och den högsta siffran på 13 år. Nästan 133 000 hade tagit sig över gränsen illegalt och 11 000 av dem var ensamkommande barn, enligt CBP. I Mexiko beslutar myndigheterna att stärka bevakningen vid gränsen mot Guatemala samt tillkännager att 26 misstänkta människosmugglare får sina bankkonton frysta. Samtidigt fortgår förhandlingar mellan USA och Mexiko med anledning av Trumps hot om strafftullar på mexikanska varor (se 30 april 2019).

      • Maj

      • Trump hotar Mexiko med strafftullar

        President Trump hotar oväntat Mexiko med 5-procentiga tullar på alla varor från den 10 juni, om inte grannlandet stoppar flödet av centralamerikanska migranter som försöker ta sig in i USA. Tullarna ska sedan höjas stegvis varje månad tills de når 25 procent i oktober, skriver Trump. Det oväntade utspelet får marknaderna att falla. Mexikos president Andres Manuel López Obrador säger att Mexiko gör vad det kan för att hindra migrantflödet, men Trump hävdar att grannlandet har utnyttjat USA ”i årtionden”.

      • Förstärkningar till Mellanöstern

        Regeringen tillkännager att 1 500 soldater och tiotals stridsflygplan ska skickas till Mellanöstern, sedan Pentagon anklagat Iran för att ligga bakom attentat bland annat mot fyra oljetankrar nära Hormuzsundet några dagar tidigare. USA har redan skickat hangarfartyg till regionen där läget är alltmer spänt. Det är inte klart exakt var förstärkningarna ska sättas in. USA har militärbaser i bland annat Qatar, Bahrain och Irak, och sammanlagt omkring 70 000 soldater i Mellanöstern. USA har nyligen också skärpt de redan hårda ekonomiska sanktionerna mot Iran (se 7 augusti 2018).

      • Trumpadvokat vägrar vittna

        President Trumps tidigare advokat Don McGahn uppger att han följer en order från Vita huset och tänker neka till att vittna inför representanthusets justitieutskott. Utskottet som domineras av demokrater utreder misstankarna om att Trump hindrade rättvisan i samband med den särskilda åklagaren Robert Muellers utredning av Rysslands inblandning i presidentvalet. 

      • Trump varnar Iran

        Om det blir en väpnad konflikt med Iran kommer landet att förstöras, twittrar Trump. Spänningarna har ökat sedan Iran en vecka in i maj dragit sig ur sina åtaganden enligt kärnenergiavtalet, det avtal som USA drog sig ur ett år tidigare (se 8 maj 2018). USA har skickat ett hangarfartyg till området och uppges ha en plan för att sända 120 000 soldater till Mellanöstern.

      • Nödläge mot IT-hot

        President Trump utlyser nationellt nödläge för att skydda amerikanska kommunikationsnät från ”utländska antagonister”. Beslutet anses riktat inte minst mot den kinesiska kommunikationsjätten Huawei och innebär ännu en upptrappning i handelskriget med Kina (se även 7 mars och 10 maj 2019). Trumps dekret förbjuder amerikanska företag från att samarbeta med utländska telekomföretag som anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. Huawei är starkt kritiskt till förbudet. Oron är stor också i flera andra länder att Huaweis produkter kan användas av Kina för övervakning.

      • Skärpt handelskrig mot Kina

        USA inför nya tullar på importvaror från Kina till ett värde av 200 miljarder dollar. Tills nyligen har det sett ut som om de båda handelsjättarna rörde sig mot avspänning i sitt ställningskrig kring tullar, men nu kommer istället en rejäl upptrappning. President Trump har en knapp vecka tidigare aviserat höjningen av tullsatser från 10 till 25 procent på uppemot 6 000 varor (se också 17 september 2018), om förhandlare inte nådde en uppgörelse före dagens datum. Börsen i USA har fallit sedan dess. Trump har hotat med ytterligare höjda tullar den närmaste tiden om ingen överenskommelse nås. Efter tre dagar aviserar Kina sin motåtgärd: höjda tullar till ett värde av 60 miljarder dollar från 1 juni.

      • Strid om Muellerrapporten

        Striden trappas upp mellan Vita huset och demokraterna i kongressen kring den särskilde åklagaren Robert Muellers rapport (se 18 april 2019). President Trump åberopar ett särskilt ”presidentprivilegium” (executive privilege) för att hindra att kongressen får tillgång till hela Muellerrapporten. Därpå slår justitieutskottet i representanthuset i en omröstning fast att justitieminister William Barr har trotsat kongressen genom sin vägran att lämna ut hela rapporten. I nästa steg ska frågan diskuteras i hela kammaren. Dessutom begär också underrättelseutskottet i representanthuset att få ut dokument från Muellerutredningen om rysk inblandning i valet (liksom justitieutskottet redan gjort). Vidare har senatens underrättelseutskott begärt att presidentens son Donald Trump Jr ska inställa sig och vittna.

      • ”Tydlig grund för åtal mot Trump”

        Över 500 tidigare åklagare i justitiedepartementet uttrycker i en gemensam skrivelse åsikten att Donald Trump skulle ha åtalats för övergrepp i rättssak om han inte var president. Bakgrunden är tio tillfällen som beskrivs i den särskilda åklagaren Robert Muellers utredning om Rysslands inblandning i valrörelsen. Bland undertecknarna av skrivelsen finns ett 20-tal tidigare justitieministrar som har arbetat under såväl demokratiska som republikanska presidenter. Enligt juridiska experter väckte Mueller inte åtal mot Trump på grund av den rådande uppfattningen i justitiedepartementet att en sittande president inte kan åtalas.

      • Justitieministern vägrar vittna inför kongressen

        Justitieminister William Barr meddelar sedan att han inte tänker inställa sig följande dag för förhör i representanthusets justitieutskott, som domineras av demokraterna. Han har under dagen vittnat i motsvarande utskott i senaten, dominerat av republikaner. Förhören gäller Barrs hantering av Rysslandsutredningen och det faktum att han ”friade” Trump från misstankar i sin sammanfattning av Muellers rapport (se 24 mars 2019), vilket många anser var en felaktig slutsats. Ledande demokrater har krävt att justitieministern avgår och menar att han arbetar för att skydda president Trump istället för att skydda författningen.

      • April

      • Mueller kritisk mot justitieministern

        Ett brev offentliggörs som visar att den särskilde åklagaren Robert Mueller var kritisk till hur justitieminister William Barr sammanfattade hans rapport om Rysslandskopplingar i valet 2016 (se 24 mars 2019). I brevet som skrevs ett par dagar efter Barrs sammanfattning uttrycker Mueller kritik mot att den inte korrekt speglar rapportens innehåll och substans. Han beklagar också att Barr valt att inte offentliggöra de sammanfattningar som utredningen gjort.

      • Ny dödsskjutning i synagoga

        En kvinna skjuts ihjäl och tre skadas i en synagoga i Poway i södra Kalifornien. Den 19-åriga misstänkta gärningsmannen som grips efter dådet har skrivit ett brev med antisemitiskt och rasistiskt innehåll, och refererat både till attentatet mot en synagoga i Pittsburgh (se 27 oktober 2018) och till terrordådet mot moskéer i Nya Zeeland i mars (se Nya Zeeland-Kalendarium).

      • Trump vägrar offentliggöra deklarationer

        En andra tidsfrist satt av representanthusets skatteutskott (ways and means committee) löper ut utan att president Trump har offentliggjort sina skattedeklarationer. Utskottet begärde deklarationerna i början av april och har förlängt tidsfristen en gång. Vita huset har gjort klart att det inte finns någon avsikt att lämna ut deklarationerna. Det finns ingen lag om att presidenten måste offentliggöra sina skattedeklarationer men det har varit brukligt sedan 1970-talet.

      • Muellerrapporten offentliggörs

        Större delen av den särskilde åklagaren Robert Muellers utredning om rysk inblandning i valet 2016 släpps till allmänheten (se 17 maj 2017 och 24 mars 2019). Vissa delar har strukits av sekretess-skäl. Men intresset är ändå mycket stort och rapporten i bokform blir genast en bästsäljare. I rapporten framgår att Trump upprepade gånger försökte hindra utredningen, bland annat genom att få Mueller avskedad. Många bedömare anser att rapporten innehåller tydliga bevis på att Trump i flera fall gjort sig skyldig till hindrande av rättvisan. 

      • Veto ger fortsatt stöd för krig i Jemen

        President Trump lägger veto mot ett beslut i kongressen om att USA skulle upphöra med sitt stöd till den saudiledda alliansen som för krig i Jemen. Enligt Trump är kongressens resolution ett ”onödigt” och ”farligt” försök att försvaga presidentens makt. Motståndet i kongressen – även bland republikaner – mot presidentens Jemenpolitik har vuxit efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi (se November 2018). Det är andra gången Trump använder sin rätt att lägga veto mot kongressbeslut – första gången var en månad tidigare och gällde muren mot Mexiko.

      • Asylsökande får inte skickas till Mexiko

        I ett bakslag för president Trump hejdar en federal domare ett beslut om att migranter söderifrån ska vänta i Mexiko medan deras asylsökningar behandlas. Trump försöker försvåra för migranter att ta sig till och över gränsen till USA, men både existerande lagar och en motvillig kongress har hittills hindrat honom. Samtidigt har trycket ökat. Det första halvåret efter Trumps tillträde omhändertogs i snitt 20 000 papperslösa migranter i månaden. Två år senare hade antalet ökat kraftigt och bara i mars 2019 omhändertogs 100 000 människor – den högsta siffran sedan 2008. De flesta är centralamerikaner – från El Salvador, Guatemala och Honduras – som söker flytt undan våld och fattigdom och asyl i USA. Närmare 900 000 asylfall väntar, och väntetiden är cirka två år.

      • Inrikessäkerhetsministern avgår

        Ministern för inrikes säkerhet Kirstjen Nielsen avgår, enligt medieuppgifter på begäran av president Trump. Nielsen har haft ansvar för migrationsfrågor och är nära förknippad med den omstridda åtgärden att separera barn från föräldrar (se Juni 2018) samt med bygget av muren mot Mexiko.  Trump har anklagat henne för att inte vara tuff nog i fråga om att kontrollera invandringen.

      • Mars

      • Bistånd till Centralamerika dras in

        Utrikesminister Mike Pompeo meddelar att biståndet till El Salvador, Guatemala och Honduras för 2017 och 2018 dras in helt, enligt en order från president Trump. Det är oklart hur mycket pengar det rör sig om men Trump själv har talat om 500 miljoner dollar. Trump anklagar de tre centralamerikanska staterna för att inte göra något för att hindra den omfattande migrationen till USA.

      • "Inga bevis för samarbete med Ryssland"

        Justitieminister William Barr offentliggör en fyra sidor lång sammanfattning av den särskilda åklagaren Robert Muellers rapport som presenterats ett par dagar tidigare, och drar slutsatsen för att det inte finns några bevis för samröre mellan Trumps kampanj och Ryssland under valrörelsen. I fråga om huruvida Trump försökt hindra rättvisan går det vare sig att fria eller fälla, skriver Barr. Demokraterna i kongressen kräver att rapporten offentliggörs i sin helhet.

      • Trump lägger veto för nödläge

        President Trump lägger veto mot kongressens nej till hans beslut om att utlysa nödläge vid muren mot Mexiko (se 15 februari 2019). Vetot kommer dagen efter det att senaten med siffrorna 51–49 röstat ned beslutet. Att senaten, där republikanerna har majoritet, röstat mot beslutet innebär ett bakslag för presidenten även om han genom vetot ogiltigförklarar utfallet. Representanthuset där demokraterna har majoritet har redan röstat mot beslutet om nödläge. Trumps veto, det första han lägger under sin presidentperiod, är väntat.

      • Trumps ex-kampanjchef döms till fängelse

        Ett andra fängelsestraff fastställs för president Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort (se 21 augusti 2018). Tillsammans med det straff som meddelats en vecka tidigare (och som delvis ska avtjänas parallellt) ska Manafort nu avtjäna sju och ett halvt år i fängelse. Han har också dömts att betala tillbaka 24 miljoner dollar samt att betala 50 000 dollar i böter. När den första domen (på knappt fyra år) föll blev många förvånade: åklagaren hade yrkat på upp till 24 år. Några veckor tidigare hade en domare slagit fast att Manafort ljugit för den särskilda åklagaren Robert Muellers utredning och för FBI, och därmed brutit mot en uppgörelse som skulle ge honom strafflindring. Domarens besked innebar att uppgörelsen ogiltigförklarades.

      • Kinesiska Huawei stämmer USA

        Den kinesiska telekomjätten Huawei stämmer USA:s regering på grund av ett förbud som införts för federala organ att använda sig av företagets produkter. Enligt stämningsansökan saknas bevis för att Huawei skulle utgöra ett hot mot den nationella säkerheten, vilket anförts som skäl för förbudet. Huawei förnekar också att bolaget skulle ha kopplingar till den kinesiska regeringen. Flera andra länder har blockerat Huawei från utbyggnaden av 5G-nät, av säkerhetsskäl. Se även 28 januari 2019.

      • Trump utreds för maktmissbruk

        Representanthusets justitieutskott inleder en omfattande utredning av president Trump som misstänks för maktmissbruk, korruption och hindrande av rättvisan. Utskottet begär dokument från sammanlagt 81 personer och grupperingar, däribland familjemedlemmar och nära medarbetare till Trump men även organisationer som vapenlobbyn NRA. Dokumenten ska kasta ljus över Trumps ekonomiska och politiska verksamhet. Vita huset anklagar demokraterna för trakasserier och kallar utredningen en politisk ”bluff” men utskottets ordförande, demokraten Jerry Nadler, säger att det är kongressens uppgift att granska den verkställande makten. De misstankar om brott som ska utredas omfattar i huvudsak fem områden: samröre med Ryssland om påverkan av valet 2016, försök att dölja sådant samröre, förhandlingar om bygget av ett Trump Tower i Moskva, betalning i strid mot valkampanjlagar för att tysta kvinnor om utomäktenskapliga förbindelser, samt författningens förbud att ta emot pengar eller andra förmåner från utländska regeringar.

      • Februari

      • Tidigare kol-lobbyist ny miljöchef

        Senaten godkänner Andrew Wheeler som ny chef för miljömyndigheten EPA. Wheeler har varit tillförordnad på posten sedan föregångaren Scott Pruitt avgick (se Juli 2018) och har liksom denne arbetat för att riva upp miljöskyddsregler som infördes under Obamaadministrationen. Wheeler har tidigare varit lobbyist för kolindustrin och förhåller sig skeptiskt till forskarrön om klimatförändringar.

      • Toppmöte med Nordkorea utan resultat

        Ett toppmöte mellan president Trump och den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un slutar utan att någon överenskommelse nås. Enligt Trump beror det på att Kim begärde att USA:s sanktioner mot Nordkorea skulle avskaffas helt, ett krav som Trump avvisade. Men Pyongyang tillbakavisar det påståendet och säger att Kim endast begärt att ekonomiska sanktioner införda sedan 2016 skulle hävas – inte äldre sanktioner och inga som gäller vapen. Det amerikanska utrikesdepartementet bekräftar senare Nordkoreas version. Följden blev i alla fall att mötet, som hålls i Vietnams huvudstad Hanoi, avslutas hastigt och i förtid. Det första toppmötet mellan de två hölls i juni 2018.

      • Ex-advokat kallar Trump bedragare

        Presidentens tidigare advokat och fixare Michael Cohen beskriver i skarpa ordalag Trump som en bedragare, skurk och rasist, och jämför honom med en maffiaboss. Det sker när Cohen frågas ut inför representanthusets utredningsutskott (oversight and reform committee). Cohen visar upp bevisföremål som en check som han ska ha fått från Trump som ersättning för pengar för att tysta två kvinnor (se 2 maj 2018), och finansutlåtanden som än överdrev, än underdrev värdet på Trumps tillgångar. Han hävdar också att Trump kände till Wikileaks planer på att läcka hackad e-post (se 10 december 2016). Cohen har dömts till fängelse bland annat för att han ljugit för kongressen för Trumps räkning (se 12 december 2018). Det han vittnar om är i huvudsak redan känt, men de skarpt formulerade anklagelserna samt bevismaterial ger utfrågningen politisk sprängkraft.

      • Nyval om kongressmandat

        Valmyndigheten i North Carolina beslutar att nyval ska hållas för en av delstatens 13 platser i det federala representanthuset. Resultatet från valet i november gav segern till republikanen Mark Harris, med bara 905 rösters marginal över demokraten Dan McCready. Men resultatet ifrågasattes och en utredning har nu visat att hans kampanjarbetare fuskat med poströster. Valmyndighetens beslut kommer sedan Harris själv gjort en kovändning och uttalat sig för nyval. Han säger sig dock inte ha känt till fusket. Kongressplatsen står vakant fram till att nyvalet hålls den 10 september 2019.

      • Delstater stämmer Trump om muren

        En allians av 16 delstater med Kalifornien i spetsen stämmer president Trump med anledning av hans beslut att utlysa nationellt nödläge för att bygga muren mot Mexiko. Delstaterna vill hindra Trump från att ”missbruka presidentmakten”. Målet ska prövas i en domstol i Kalifornien. En annan stämningsansökning har redan kommit från organisationen Public Citizen som företräder ett naturreservat och tre markägare i Texas som kan påverkas av en eventuell mur. En annan organisation, Citizens for Ethics and Responsiblity in Washington (Crew), har stämt justitiedepartementet för att det inte har presenterats underlag för beslutet att utlysa nödläge. Trump har i ett tal sagt att han egentligen inte behövde utlysa nödläge men gjorde det för att få loss medel snabbare – ett uttalande som enligt en del bedömare kan komma att underminera hans chanser i domstolarna.

      • Trump utlyser ”nationellt nödläge”

        President Trump utlyser så kallat nationellt nödläge för att skaffa fram finansiering till gränsmuren mot Mexiko, en mur han hävdar är nödvändig för landets säkerhet. Beskedet kommer dagen efter det att kongressen enats om budgeten, som Trump skriver på. Men han går också vidare med den extraordinära åtgärden att utlysa kristillståndet för att kringgå kongressen och få loss ytterligare drygt 6 miljarder dollar. Pengarna ska tas från militären och försvarsdepartementet. Bygget av muren var Trumps viktigaste vallöfte men han har inte lyckats få kongressen att finansiera den – inte ens när båda kamrar kontrollerades av Republikanerna. Demokraterna har lovat att ta strid mot åtgärden på rättslig väg och varnar också för att det skulle utgöra ett farligt exempel: en framtida demokratisk president skulle kunna välja att identifiera helt andra nödlägen eller kristillstånd.

      • Budgetöverenskommelse klar i kongressen

        Kongressens båda kamrar röstar för en budgetöverenskommelse som räcker budgetåret ut, till den 30 september, och förhindrar en ny nedstängning av statsapparaten (se 25 januari 2019). I budgeten avsätts 1,3 miljarder dollar för gränssäkerhet inklusive barriärer, men inte pengar till en gränsmur som president Trump krävt – och anslaget är långt ifrån de 5,7 miljarder som han begärt. 

      • Ny justitieminister godkänd

        Senaten godkänner William Barr som ny justitieminister efter Jeff Sessions (se 7 november 2018). Barr hade samma position under George Bush 1991–1993. Barr har tidigare varit kritisk mot den särskilda åklagaren Robert Mueller och den Rysslandsutredningen, som han nu blir ytterst ansvarig för. Barr har dock senare sagt att han kommer låta Mueller fortsätta sin utredning.

      • USA lämnar kärnvapenavtal med Ryssland

        Vita huset beslutar formellt att USA drar sig ur nedrustningsavtalet INF (Intermediate-Range Nuclear Forces) från 1987. Avtalet undertecknades på sin tid av Ronald Reagan och Michail Gorbatjov (ledare för det dåvarande Sovjetunionen) och anses ha banat väg för den fortsatta nedrustning som följde och småningom för att kalla kriget tog slut. Enligt avtalet skulle alla robotar med en räckvidd mellan 50 och 550 mil skrotas. President Trump tillkännagav redan i oktober 2018 sina planer att dra sig ur, med hänvisning till att Ryssland brutit mot avtalet. Nu sägs det upp så att det formellt löper ut efter sex månader, den 2 augusti. De ryska avtalsbrotten konstaterades även under president Obama och har bekräftats av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

      • Januari

      • Oljesanktioner mot Venezuela

        USA tillkännager att sanktioner införs mot det statliga oljebolaget i Venezuela, PDVSA.  Beskedet kommer fem dagar efter det att USA erkänt den oppositionskontrollerade nationalförsamlingens talman, Juan Guaidó, som Venezuelas rättmätiga president och därmed uttryckligen utpekat president Nicolás Maduro som illegitim. Läget i det krisdrabbade Venezuela är mycket spänt (se Venezuela-Kalendarium). USA har i omgångar sedan 2015 infört sanktioner mot venezuelanska individer och företag som anklagas för brott mot mänskliga rättigheter och demokratiska principer, men det är första gången sanktioner riktas mot oljesektorn som står för hälften av den venezuelanska statens intäkter. Den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton säger också att militär intervention "inte är uteslutet".

         

      • USA åtalar kinesiska Huawei

        Justitiedepartementet väcker åtal mot den kinesiska telekomjätten Huawei och dess finanschef Meng Wanzhou, något som väntas öka motsättningarna mellan Washington och Peking. USA anklagar Huawei, världens näst största tillverkare av smarta telefoner, för brott mot USA:s sanktioner mot Iran, samt för bedrägeri, hindrande av rättvisa och försök att stjäla företagshemligheter från en konkurrent. Meng Wanzhou, som också är dotter till Huaweis ägare, greps i Kanada i december 2018 och USA har begärt henne utlämnad därifrån. Gripandet har lett till ett uppskruvat tonläge främst mellan Kina och Kanada men flera västländer har sagt att de överväger åtgärder mot Huawei.

      • Uppgörelse öppnar statsapparaten

        Efter fem veckor tillkännager president Trump att en budgetöverenskommelse nåtts med senatens ledare som innebär att de stängda delarna av statsapparaten öppnar (se även 22 december 2018). Nedstängningen blev redan den 12 januari den längsta i USA:s historia (det tidigare rekordet var från 1995–1996). Uppgörelsen som gäller i tre veckor, till den 15 februari, innehåller i sak ingenting nytt. Trump tvingas ge sig på grund av störningar orsakade av nedstängningen. Bland annat har flyg ställts in sedan flygledare sjukskrivit sig, och många av de 800 000 federalt anställda som gått utan lön har hamnat i en privatekonomisk kris med svårigheter att klara vardagen. Men Trump hotar med en ny nedstängning om senaten skjuter till pengar till en mur och han upprepar tidigare hot om att annars utlysa "nationellt kristillstånd" för att kunna agera utan kongressens stöd.

      • Nytt gripande i Rysslandsutredningen

        Ett nytt steg tas i åklagaren Robert Muellers utredning av rysk inblandning i valet 2016 när FBI griper Roger Stone, en välkänd republikansk strateg och tidigare kampanjrådgivare till president Trump. Stone anklagas för att ha hindrat rättvisan, vittnat falskt och försökt påverka vittnen – han ska ha ljugit inför representanthusets underrättelseutskott om sina kontakter med Wikileaks och för att ha försökt förmå en Wikileakskontakt att också ljuga inför utskottet. Han har i intervjuer tillstått att han har haft kontakter med ryssar under valrörelsen och även att han var i kontakt med Wikileaksgrundaren Julian Assange. Stone är den första från Trumps närmaste krets som åtalas för brott som direkt har med ryska påverkansinsatser att göra.

      • Över 8 000 falska uttalanden

        Tidningen Washington Post konstaterar att Donald Trump gjorde 8 158 falska eller missvisande uttalanden under sina första två år som president. Takten tycks öka: över 6 000 av de osanna uttalandena gjordes under 2018. De ämnen som ofta berörs är Rysslandsutredningen, skattesänkningen från 2017 och storleken på USA:s handelsunderskott.

      • Reträtt från Syrien villkoras

        President Trumps nationella säkerhetsrådgivare John Bolton säger under ett besök i Jerusalem att USA inte kommer att dra sig tillbaka från Syrien utan säkerhetsgarantier för de kurdiska styrkor som är allierade med USA i Syrien. Några dagar tidigare har utrikesminister Mike Pompeo väckt upprörda känslor i Turkiet när han sagt att USA kommer att se till att ”turkarna inte slaktar kurderna” i Syrien. Grälet fortsätter den 7 januari då Bolton besöker Turkiet för att diskutera reträtten. De turkiska ledarna gör klart att Turkiet inte kommer att skona de kurder som Turkiet anser vara terrorister.

      • Demokraterna tar över representanthuset

        Majoriteten skiftar i representanthuset när 235 demokrater och 199 republikaner svärs in för en ny session efter juluppehållet (ett mandat är fortfarande inte klart efter valet). Skiftet innebär problem för president Trump och republikanerna som nu bara kontrollerar senaten (se 6 november 2018). Demokraten och veteranpolitikern Nancy Pelosi väljs till talman(en post hon också hade 2007–2011). Ledamöterna röstar igenom två budgetförslag men eftersom de inte innehåller några medel till den mur mot Mexiko som president Trump vill bygga har de ingen chans att bli godkända av presidenten, och de delar av statsförvaltningen som varit stängda sedan före jul på grund av oenighet om budgeten förblir stängda. Dagen därpå säger Trump att han är redo att hålla statsförvaltningen stängd i månader och till och med år, för att få murbygget finansierat. Han luftar också möjligheten att utlysa nationell kris och därmed bygga muren utan stöd från kongressen.

    • 2018

      • December

      • Federala myndigheter stängs efter budgetbråk

        Flera departement och myndigheter på federal nivå tvingas stänga sedan kongressen och president Trump inte kunnat enas om finansiering av delar av statsapparaten. I september enades kongressen och Vita huset om stora delar av budgeten. Men oenighet om Trumps krav på finansiering av en mur vid gränsen mot Mexiko har satt käppar i hjulet för resten. Trump har vägrat att gå med på att förlänga budgeten fram till februari 2019 om den inte också inkluderar 5,7 miljarder dollar för att betala muren. Representanthuset röstade ja till ett budgetförslag som inkluderade finansiering av muren den 20 december, men det gick inte att uppnå enighet för detta i senaten. Totalt 800 000 federala anställda påverkas av nedstängningen.

      • Försvarsminister James Mattis avgår

        President Trump uppger att försvarsminister James Mattis ska avgå. Beskedet dagen efter det att Trump meddelat att USA kommer att dra tillbaka sina trupper från Syrien, ett beslut som Mattis motsatt sig. Mattis exempel följs av Brett McGurk, USA:s speciella sändebud till koalitionen mot IS, som lämnar sitt jobb av samma skäl. Enligt McGurk är det för tidigt att utropa seger över IS.  Den 23 december meddelar Trump att Mattis ska tidigare än först angivet, och att han redan den 1 januari ersätts av vice försvarsminister Patrick Shanahan. Shanahan, som tidigare arbetat i 30 år för flygplanstillverkare Boeing, har aldrig varit militär och har ingen egentlig erfarenhet av utrikespolitik.

      • Trump kallar hem styrkor från Syrien

        President Donald Trump konstaterar på Twitter att USA har besegrat IS och att det nu är dags att dra tillbaka de 2 000 amerikanska soldater som befinner sig i Syrien. Beskedet kritiseras av politiska bedömare såväl som av demokrater och republikaner i kongressen för att vara förhastat och ogenomtänkt. Det riskerar att få stora geopolitiska konsekvenser och kan riskera säkerheten för de kurdiska styrkor som bekämpar IS i Syrien, och som i praktiken skyddats av amerikanska styrkor från attacker från Turkiet och från den ryskstödda syriska regimen. En dryg vecka senare formulerar sig Trump mindre drastiskt i ett meddelande på Twitter där han skriver att de amerikanska soldaterna ska dras tillbaka i långsam takt samtidigt som de fortsätter att bekämpa IS som han nu uppger vara  "till största delen är besegrat". 

      • Ommöbleringar på toppnivå

        Donald Trump meddelar att inrikesminister Ryan Zinke kommer att avgå vid årsskiftet. Det uppfattas av bedömare som ett sätt att undvika att Zinke ska bli utsatt för rättsutredningar i samband med att demokrater tar över kontrollen över representanthuset. Sedan Zinke tillträdde våren 2017 har han varit i blåsväder i olika sammanhang, bland annat i samband med markaffärer i hans hemstat Montana. Bara en vecka tidigare kom nyheten om att en annan av Trumps främsta medarbetare skulle lämna Vita huset, stabschefen John Kelly. Liksom Zinke hade han haft sin post mindre än två år. Vita husets tidigare budgetchef Mick Mulvaney kommer att ta över som tillförordnad stabschef när Kelly avgår vid årsskiftet.

      • ”Obamacare” konstitutionsvidrig enligt federal domare

        En federal domare i Texas anser i en dom att sjukförsäkringslagen ”Obamacare” strider mot författningen. Domaren är enig med de 20 delstater som drivit målet och som hävdar att sjukförsäkringslagen blivit ogiltig efter att ändringar genomfördes 2017. Då ströks det individuella kravet på att alla amerikaner måste ha en sjukförsäkring och de böter som funnits om man bröt mot detta togs bort. Utslaget väntas överklagas och troligen kommer frågan att föras vidare ända till Högsta domstolen.

      • Trumps tidigare advokat dömd till tre års fängelse

        Advokaten Michael Cohen, tidigare en av president Trumps närmaste medarbetare och ”fixare”, döms till tre års fängelse. Cohen har brutit mot kampanjreglerna inför presidentvalet 2016 genom utbetalningar för att tysta två kvinnor som hävdat att de haft sex med presidenten. Cohen har också ljugit för kongressen och gjort sig skyldig till skattebrott (se 26 mars, 2 maj och 21 augusti 2018).

      • November

      • Ivanka Trumps e-posthantering utreds

        Representanthusets tillsynsutskott ska utreda uppgifter om att presidentens dotter och rådgivare Ivanka Trump använt ett privat e-postkonto i regeringsärenden. Det uppger Elijah Cummings som väntas bli utskottets ordförande när demokraterna tar över kontrollen i januari. Avslöjandet har väckt uppmärksamhet på grund av president Trumps återkommande krav under valrörelsen 2016 på att Hillary Clinton skulle fängslas just på grund av liknande hantering av e-post. Tillsynsutskottet ska redan 2017 ha försökt utreda uppgifter om att såväl Ivanka Trump som flera andra högt uppsatta regeringsmedarbetare använt privat e-post, men att Vita huset inte lämnat ut efterfrågad information.

      • Trump försvarar Saudi-samarbete trots journalistmord

        President Trump går emot underrättelsetjänsten CIA och flera ledande republikaner när han relativiserar uppgifter om att Saudiarabiens kronprins Muhammad bin Salman beordrat det bestialiska mordet på den USA-baserade saudiske journalisten Jamal Khashoggi (se Turkiet-Kalendarium). Trump tar Saudiarabien i försvar och säger att landets vapenköp från USA väger tyngre än andra överväganden, och att det inte går att veta exakt vad som hände när Khashoggi mördades på ett saudiskt konsulat i Turkiet den 2 oktober. Både turkiska myndigheter och CIA har dragit slutsatsen att kronprinsen måste ha beordrat mordet och flera kongressledamöter, även republikaner, har krävt att sanktioner införs.

      • Rekordbrand i Kalifornien

        En våldsam skogsbrand kring staden Paradise i norra Kalifornien har efter tio dagar krävt närmare 80 människors liv och förstört 10 000 byggnader. Flera hundra människor saknas i området och dödssiffran befaras stiga. Den så kallade Camp-branden är den dödligaste och mest förödande i Kaliforniens historia. Samtidigt har en brand också ödelagt stora delar av det fashionabla Malibu i utkanten av Los Angeles. Bränderna väcker nytt liv i frågan om både klimatförändringarnas påverkan och människans inverkan i det torra klimatet i Kalifornien.

      • Presidentorder ska hejda asylsökande

        President Trump undertecknar ett dekret som innebär automatiskt avslag på alla asylansökningar från personer som tar sig över gränsen från Mexiko. Syftet är att stoppa centralamerikaner på väg mot USA (se även 22 och 29 oktober) och att tvinga Mexiko att hantera dem. Trump anser att centralamerikanerna har skapat en ”kris” som hotar USA. FN:s flyktingorgan UNHCR hävdar att beslutet strider mot folkrätten och rättighetsorganisationerna American Civil Liberties Union, Southern Poverty Law Center och Center for Constitutional Rights lämnar in en gemensam stämningsansökan. Det leder till att en federal domare tillfälligt upphäver förbudet efter tio dagar.

      • Justitieministern sparkad

        President Trump avskedar justitieminister Jeff Sessions som han länge varit uttalat kritisk mot, främst på grund av att Sessions avsade sig ansvaret för Rysslandsutredningen (se 2 mars 2017). Sessions stabschef Matthew Whitaker tar över som tillförordnad justitieminister. Whitaker hör till kritikerna av utredningen vilket får Demokraternas ledare i senaten Chuck Schumer att föreslå att Whitaker också tar sin hand från den. Enligt Schumer är det tydligt att Trump ”har något att dölja” och att han försöker hindra den särskilda åklagaren Robert Mueller att driva Rysslandsutredningen vidare.

      • Mellanårsvalet leder till splittrad kongress

        Kongressvalet leder till att Demokratiska partiet återtar kontrollen i representanthuset, efter åtta år i minoritet. Samtidigt utökar Republikanska partiet sin majoritet i senaten. Segern i representanthuset ger Demokraterna en möjlighet att stoppa lagar och att begära utredningar av presidenten och regeringen. Partiet vinner flera symboliskt viktiga segrar: två muslimska kvinnor och två kvinnor som hör till ursprungsfolken tar för första gången plats i representanthuset och en öppet homosexuell man väljs för första gången till guvernör. Andelen kvinnor totalt ökar till över 100 av de 435 ledamöterna. Men Demokraterna förlorar också flera uppmärksammade val där företrädare för partiets vänsterflygel utmanat republikaner. Republikanernas utökade försprång i senaten ger president Trump en anledning att gratulera sig själv och sitt parti.

      • Alla sanktioner mot Iran tillbaka

        I enlighet med tidigare hot (se 7 augusti) återinför USA alla sanktioner mot Iran som hävdes i och med avtalet 2015 (se Utrikespolitik och försvar). Sanktionerna slår mot oljeexporten, transporter och bankväsendet. De övriga parterna i avtalet motsätter sig USA:s ensidiga agerande.

      • Oktober

      • Soldater till gränsen

        Försvarsdepartementet beordrar 5 200 soldater till gränsen mot Mexiko. Det sker på grund av de centralamerikanska migranter som är på väg norrut och som president Trump hävdar utgör ett hot mot den nationella säkerheten. Migranterna, som befinner runt 150 mil från gränsen, väntas till största delen söka asyl när de når fram. Sedan april finns 2 100 medlemmar av nationalgardet längs gränsen.

      • Dödsskjutning i synagoga

        Elva person dödas när en 46-årig man öppnar eld under i en synagoga i Pittsburgh i Pennsylvania. Mannen ska ha haft högerextrema åsikter och uttryckt hat mot judar. Dådet beskrivs som det dödligaste riktat mot judar i USA:s historia. Antalet antisemitiska attacker har dock ökat kraftigt i USA på kort tid. President Trump säger i en kommentar att det hade varit bra om besökarna i synagogan hade varit beväpnade.

      • Bombpaket till Trumpkritiker

        En 56-årig man grips efter en vecka då brevförsändelser med misstänkta sprängämnen skickats till ett tiotal ledande demokrater och Trumpkritiker. Inga explosioner har inträffat men paketen har orsakat stor uppståndelse. I ett fall gjorde ett paket som skickats till CNN att TV-kanalens byggnad i New York fick utrymmas mitt under pågående sändning. Paketet var adresserat till den förre CIA-chefen John Brennan (se Augusti 2018). Bland mottagarna finns också den förre presidenten Barack Obama, den förra utrikesministern Hillary Clinton samt filantropen och miljardären George Soros, som stödjer Demokraterna. New Yorks borgmästare Bill de Blasio fördömer vad han kallar försök till terrorbrott. President Donald Trump fördömer först allt politiskt våld men säger sedan att medierna måste dämpa sin ”oändliga fientlighet” och sina ”konstant negativa och ofta falska attacker och artiklar”.

      • Trump hotar dra in bistånd till Centralamerika

        Amerikanskt bistånd till Guatemala, Honduras och El Salvador kommer att dras in, säger president Trump, på grund av länderna inte hindrar sina medborgare att illegalt bege sig till USA. Trump har också hotat att stänga gränsen mot Mexiko och skicka dit militär alltsedan en grupp migranter lämnade Honduras den 12 oktober, för att till fots ta sig till USA. Gruppen har nu tagit sig över gränsen in i södra Mexiko och växt ytterligare, till runt 7 000 individer. Trump har hävdat att många av dem är kriminella eller terrorister, och han har anklagat Demokraterna för att ligga bakom karavanen. Enligt Trump rör det sig om en "nationell nödsituation" för USA. Migranterna är till största delen utsatta människor som flyr undan våld, förföljelse och fattigdom. Enligt människorättsorganisationer är en fjärdedel av dem barn. USA:s bistånd till centralamerikanska länder har redan minskat rejält mellan 2017 och 2018.

      • Omstridd HD-kandidat godkänns

        Senaten godkänner med röstsiffrorna 50–48 domaren Brett Kavanaugh som nominerats till Högsta domstolen (se 31 juli 2018). Godkännandet har föregåtts av en infekterad strid sedan en kvinna anklagat Kavanaugh för ett sexuellt övergrepp som han ska ha begått 1982, när båda var tonåringar. Kvinnan har vittnat inför senatens justitieutskott och FBI har utrett anklagelserna, utan att offentliggöra några slutsatser. Över 2 400 juridiklärare vid närmare 200 universitet har undertecknat ett brev med åsikten att Kavanaugh inte borde godkännas då han i samband med senatsförhöret visat sig sakna ”juridiskt temperament” och istället uppvisat en aggressiv och partisk hållning.

      • Iran får stöd i FN-domstol

        Internationella domstolen (ICJ) beordrar USA att mildra de återinförda sanktionerna mot Iran (se 7 augusti 2018). USA anser att FN-domstolen inte har rätt att fatta beslut i frågan, eftersom USA har hänvisat till sin nationella säkerhet som grund för sanktionerna. Både USA och Iran har tidigare valt att bortse från beslut i domstolen.

      • September

      • Handelsavtal med Kanada klart

        I sista stund innan en tidsfrist som USA satt löper ut nås ett handelsavtal med Kanada, i vilket även Mexiko ingår (se 27 augusti 2018). Det nya avtalet USMCA ersätter Nafta (se även Utrikeshandel).

      • USA inför sanktioner mot Kinas militär

        En militär inköpsenhet i Kina och dess chef blir föremål för sanktioner sedan Peking köpt ryska stridsflygplan och luftvärnsrobotar. Enligt USA kringgår köpet amerikanska sanktioner mot Moskva som införts som en följd av Rysslands agerande i Ukraina 2014 samt den påstådda inblandningen i det amerikanska valet 2016. Kina har inte anslutit sig till västländernas sanktioner mot Ryssland efter Ukrainakrisen. Samtidigt utökas sanktionerna mot Ryssland med ytterligare 33 individer och enheter som har kopplingar till rysk militär och underrättelseverksamhet.

      • Upptrappat handelskrig med Kina

        USA börjar införa nya tullavgifter på närmare 6 000 varor från Kina, till ett värde av 200 miljarder dollar. Handväskor, ris och textilier hör till sådant som omfattas när tullarna träder i kraft den 24 september. Tullsatsen börjar på 10 procent men hot finns om en höjning till 25 procent om inte en överenskommelse kan nås mellan parterna. USA införde i två steg under sommaren tullar på totalt 50 miljarder dollar (se 6 juli 2018) och president Trump har hela tiden hotat med att utöka handelskriget om inte Kina rättar sig efter USA:s krav på rättvisare handel. Kina har sagt att det återigen blir motåtgärder om USA inför tullar på fler varor. Trump har i sin tur sagt att gå vidare till ”fas tre” och tullar för ytterligare 267 miljarder dollar – vilket skulle innebära att i stort sett alla varor från Kina.

      • ”Motstånd i Vita huset”

        Den ansedda tidningen New York Times publicerar en anonym artikel av en högt uppsatt person i Vita huset som beskriver hur personen själv och andra medarbetare ägnar åtskillig tid åt att hindra diverse ansvarslösa impulser från Trump, för landets bästa. Skribenten säger sig stödja mycket av presidentens politik, men uppger att en ”motståndsgrupp” i hans närmaste omgivning arbetar för att stabilisera statsapparaten. Trump kallar skribenten feg och ”förrädare”. I dagarna publiceras också en bok av en av de journalister som avslöjade Watergateskandalen på 1970-talet (se Modern historia) som återger liknande berättelser från Vita huset.

      • Augusti

      • USA stryper bidrag till palestinier

        Regeringen beslutar att dra in alla medel till UNRWA. Beslutet är ett dråpslag för organisationen då USA är UNRWA:s största bidragsgivare (se även Januari 2018).

      • Trump: "Nytt handelsavtal med Mexiko"

        Efter ett års förhandlingar förkunnar president Trump att USA och Mexiko nått en uppgörelse om ett nytt handelsavtal som ska ersätta Nafta från 1994 . Enligt Trump rör det sig om ett ”otroligt” avtal som är ”mycket mer rättvist” än Nafta. Det är oklart hur det blir med Kanada som inte har deltagit i förhandlingarna de senaste veckorna. Uppgörelsen med Mexiko måste godkännas av kongressen innan den kan träda i kraft.

      • Trumps ex-advokat erkänner brott

        President Trumps tidigare advokat och ”fixare” Michael Cohen erkänner sig skyldig till brott mot kampanjreglerna i valet 2016, i syfte att påverka valutgången. Utan att nämna namn säger sig Cohen ha agerat efter instruktioner från en dåvarande kandidat – av allt att döma Trump. Erkännandet gäller utbetalningar av pengar till två kvinnor för att få dem att hålla tyst om påstådda relationer med Trump (se 26 mars och 2 maj 2018). Cohen erkänner sig också skyldig till skattebrott och till att ha givit falska uppgifter. Domen väntas i december.

      • Trumps ex-kampanjchef fälls för skattebrott

        President Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort befinns skyldig på åtta punkter till skattebrott, bankbedrägeri och undanhållande av information om utländska konton. Domaren underkänner dock tio andra åtalspunkter som gäller skatte- och bankbedrägeri, då juryn inte kunnat enas. Rättegången är den första som hålls som ett resultat av åklagare Robert Muellers Rysslandsutredning, men åtalen har inte direkt med rysskopplingar att göra. En månad senare erkänner sig Manafort skyldig till brott på ytterligare två punkter gällande sammansvärjning, nu i samband med en uppgörelse med åklagaren som ska ge lindrigare straff.  Manafort har arbetat som lobbyist för utländska toppnamn som Ukrainas förre president Viktor Janukovytj.

      • Tidningsprotest mot Trumpattacker

        Runt 350 nyhetsmedier deltar i samlad kampanj med ledare mot president Trumps återkommande utfall om ”falska nyheter” och journalister som ”folkets fiender”. Initiativet kommer från Boston Globe som har uppmanat redaktioner över hela landet att delta i ett upprop för mediefriheten och ta avstånd från presidentens ”smutsiga krig” mot medierna. Många betonar att presidentens språkbruk utgör ett hot mot yttrandefriheten och skapar en potentiellt farlig situation för enskilda journalister. FN-experter har tidigare sagt samma sak. Men ett par opinionsmätningar på senare tid har visat att hälften av de republikanska väljarna håller med om att medierna är folkets fiende, och en lika stor andel tycker att president Trump borde ha rätt att stänga medier som CNN och New York Times.

      • Ex-CIA-chef avstängd från hemligt material

        President Trump har dragit tillbaka säkerhetsklassningen för den tidigare chefen för underrättelsetjänsten CIA, John Brennan, meddelar Vita huset. Brennan, som var CIA-chef under Barack Obama, har varit en skarp Trumpkritiker och kallade bland annat hans uppförande vid mötet med Putin i juli för ”förräderi”. Han anklagas nu för ”oberäkneligt uppförande” och för att komma med ogrundade anklagelser i syfte att sprida ”splittring och kaos”. Det är ovanligt att högt uppsatta personer får sin säkerhetsklassning indragen efter det att de avgått. Brennan anklagar Trump för att kränka yttrandefriheten och straffa kritiker. I ett uttalande till Wall Street Journal säger Trump senare att Brennans påstådda inblandning i Rysslandsutredningen låg bakom beslutet att dra tillbaka hans säkerhetsklassning. Tolv ledande tidigare anställda inom underrättelsetjänster – sex av dem tidigare CIA-chefer – skriver dagen därpå under en gemensam protest mot Trumps försök att ”kväva yttrandefriheten”.

      • Trump stämmer tidigare rådgivare

        Presidentens återvalskampanj inleder en juridisk process mot den tidigare politiska rådgivaren Omarosa Manigault Newman som han hamnat i ett alltmer infekterat öppet gräl med. Manigault Newman riktar i en ny bok, Unhinged, mycket skarp kritik mot presidenten som hon kallar mentalt inkapabel och hon uppger att det finns inspelningar där Trump använder uttalat rasistiska tillmälen. Presidenten har i sin tur gått till rasande angrepp mot sin tidigare medarbetare, som är afroamerikan, och via Twitter bland annat kallat henne en ”hund”. Manigault Newman har också offentliggjort två inspelade samtal, ett med Trump själv och ett med stabschefen John Kelly, vilket gör att Vita huset nu hävdar att hon brutit mot ett avtal om tystnadsplikt.

      • Rekordbränder i Kalifornien

        Inrikesminister Ryan Zinke och jordbruksminister Sonny Perdue besöker Kalifornien där förödande skogsbränder rasar sedan flera veckor. Liksom president Trump avfärdar de tal om klimatförändringar och hävdar att Kaliforniens klimatlagar och vattenreglering är orsak till att bränderna får sådan omfattning. Tiotusentals människor har evakuerats från sina hem och ett tiotal personer har omkommit i samband med bränderna. I Mendocino norr om San Francisco rasar sedan veckor en tvådelad brand som är den största i delstatens historia och omfattar över 140 000 hektar. Redan den 4 augusti utlyste president Trump katastroftillstånd i delstaten, vilket innebär att federalt stöd kan betalas ut till både privatpersoner och företag.

      • Sanktioner mot Turkiet

        De redan spända relationerna mellan Washington och Ankara övergår i öppen konflikt när president Trump dubblar tullavgifterna på stål och aluminium från Turkiet, en dryg vecka efter det att han infört sanktioner mot två turkiska ministrar. Bakgrunden är att den amerikanska pastorn Andrew Brunson hålls kvar i fängsligt förvar i Turkiet, trots att USA hade förväntat sig att han skulle släppas. Brunson, sedan länge bosatt i Turkiet, greps i oktober 2016 misstänkt för spioneri och terrorism. Turkiet uppges vilja få till stånd en utväxling mellan Brunson och den turkiske predikanten Fetullah Gülen, som begärts utlämnad från USA. Gülen anklagas av den turkiska regeringen för att ha legat bakom kuppförsöket i Turkiet sommaren 2016. Konflikten mellan USA och Turkiet sätter hård press på den turkiska valutan. Förhållandet mellan de båda Natoländerna är ansträngt också på grund av motsatta intressen i Syrien och Rysslands allt närmare samarbete med Turkiet.

      • Sanktioner mot Iran träder i kraft

        USA återinför sanktioner mot Iran efter att ha lämnat kärnenergiavtalet (se 8 maj 2018). En del sanktioner som träder i kraft omedelbart stänger ute Iran från finansinstitutioner och slår mot vissa viktiga industrier. Sanktioner som gäller den viktiga iranska oljeexporten kommer att gälla från november.  President Trump twittrar om att sanktionerna är de ”mest bitande” som någonsin införts och hotar att skärpa dem ytterligare. Han twittrar också att den som handlar med Iran INTE kommer få handla med USA. Irans president Hassan Rohani kallar åtgärderna psykologisk krigföring och säger att USA:s regering ”vänt diplomatin ryggen”. Iran vänder sig också till Internationella domstolen (ICJ) med begäran om att få sanktionerna upphävda.

      • Juli

      • HD-domare avgår

        En av de nio domarna i Högsta domstolen, Anthony Kennedy, går i pension i enlighet med ett besked han lämnat en dryg månad tidigare. Den 81-årige Kennedy har i huvudsak räknats till domstolens konservativa falang men har stött den liberala linjen i vissa frågor, bland annat gällande abort och hbtq-frågor. Avgången ger Trump en chans att för andra gången domstolens sammansättning (se 10 april 2017). Trump har nominerat den konservativa domaren Brett Kavanaugh till posten. Om Kavanaugh godkänns av senaten får domstolen en tydlig konservativ övervikt.

      • Nordkorea uppges bygga nya robotar

        Amerikansk underrättelsetjänst har upptäckt att Nordkorea kan vara på väg att bygga nya robotar, rapporterar tidningen Washington Post. Enligt rapporten som bygger på satellitbilder rör det sig sannolikt om minst två interkontinentala robotar som tillverkas vid en anläggning nära Pyongyang. Utrikesminister Mike Pompeo har veckan innan vittnat inför senaten om att Nordkorea fortsätter att anrika kärnbränsle, samtidigt som han hävdade att framsteg görs i samtalen med Pyongyang. Rapporter har också kommit om att viss nedmontering förekommer vid Nordkoreas största avfyrningsplats för satelliter.

      • Nordkorea lämnar tillbaka döda soldater

        Vad som uppges vara kvarlevorna efter ett 50-tal amerikanska soldater som dog i Koreakriget skickas från Nordkorea med ett amerikanskt transportplan till den amerikanska flygbasen Osan i Sydkorea. Det hela sker på 65-årsdagen för det eldupphör som fick slut på Koreakriget 1953. Återförandet är ett led i överenskommelsen mellan Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un vid toppmötet i Singapore.

      • Ljusning i handelskonflikten med EU

        President Trump och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker meddelar efter ett möte i Vita huset att de kommit överens om att fortsätta förhandlingarna och minska den spänning som uppstått sedan USA införde stål- och aluminiumtullar och EU svarade med strafftullar på amerikanska varor. Målet är nu att alla tullavgifter och handelshinder ska tas bort, liksom subventionerna på industrivaror, förutom inom bilindustrin. Dessutom har EU lovat att importera naturgas och mer sojabönor från USA. Parterna är också överens om att arbeta för att reformera WTO.

      • Extrastöd till bönder drabbade av handelskriget

        Amerikanska bönder som går miste om intäkter när USA:s handelspartner inför tullar på amerikanska varor kommer att kunna söka kompensation. Det gäller producenter av bland annat soja, fläsk, frukt, mejeriprodukter. Jordbruksstödet utgörs av totalt 12 miljarder dollar som både kommer att gå till direkta utbetalningar till bönder och inköp av överskottsprodukter.

      • Ordkrig mellan USA:s och Irans presidenter

        Efter att den iranske presidenten Hassan Rouhani varnat USA för att ett krig med Iran skulle bli ”alla krigs moder” svarar Trump med ett hätskt utfall. Han twittrar med versaler att Iran ska få ”lida konsekvenser som få genom historien lidit förut” om dess ledare inte slutar med att hota USA. Därefter uttalar sig en iransk general och anklagar Trump för att bedriva psykologisk krigföring utan att ha möjlighet att agera i praktiken.

      • Trump backar från tidigare uttalande

        Efter hård kritik på hemmaplan säger president Trump att han accepterar de amerikanska underrättelsetjänsternas slutsats att Ryssland var inblandat i valet 2016, trots att han ett dygn senare hade sagt att det inte fanns skäl att tro det. Trump säger att han uttryckte sig felaktigt på presskonferensen efter mötet med Putin.

      • Kritik mot Trump efter möte med Putin

        President Trump möter sin ryske kollega Vladimir Putin under två timmar i Helsingfors i Finland. Förväntningarna på vad mötet ska leda till är låga och det är efter mötet oklart vad det egentligen gett, eftersom endast de två ledarna och deras tolkar var närvarande. Efteråt kommer starka reaktioner i USA mot mötet, där Trump har uppfattats som vek mot Putin, i synnerhet när frågan om rysk inblandning i det amerikanska valet 2016 kommer upp. Både demokrater och republikaner i Washington reagerar negativt på att Trump uppfattas tro mer på den ryske presidenten än FBI när Putin än en gång förnekar all inblandning av den ryska staten.

      • Inga undantag för EU från sanktionerna mot Iran

        USA avvisar en vädjan från hög politisk nivå inom EU om att vissa europeiska företag ska undantas från sanktionerna mot Iran. Orsaken är att USA vill sätta maximal press på regeringen i Teheran. Undantag görs bara om det gynnar amerikanska intressen, säger utrikesminister Mike Pompeo. EU befarar att USA:s nya sanktioner kommer att leda till att EU går miste om miljarder i förlorade handelsinkomster. EU vill dock inte bryta mot sanktionerna mot USA:s vilja eftersom man då riskerar försämrade relationer till Vita huset. De nya sanktionerna infördes i maj efter det att USA drog sig ur det internationella avtalet från 2015 om Irans kärnvapenprogram.

      • Tolv ryssar åtalas för att ha hackat Clintons valkampanj

        Tolv personer vid den ryska militära underrättelsetjänsten GRU åtalas för att ha hackat sig in i Demokraternas och presidentkandidaten Hillary Clintons valkampanj 2016. De åtalade anklagas för att ha utfört ”storskaliga cyberoperationer” i syfte att stjäla dokument och e-post från det demokratiska lägret. Inga amerikaner åtalas eftersom åklagarsidan bedömer att de kampanjarbetare som haft kontakt med hackarna inte känt till att dessa var ryska agenter. Ryssland har nekat till alla anklagelser om inblandning i cyberattackerna.

      • Trump sätter press på Nato-allierade

        President Trump läxar upp de andra Nato-ländernas ledare vid alliansens två dagars toppmöte i Bryssel. Trump kräver att medlemmarna ökar sina bidrag till två procent av BNP nu omedelbart istället för år 2024 som planerat. Han kräver vidare att  alla länder på sikt ska avsätta 4 procent av BNP till Nato. Trump ger sig särskilt på Tyskland som bidrar med 1,24 procent jämfört med USA:s 3,50 procent. Med hänvisning till att Tyskland  köper gas från Ryssland anklagar Trump Tyskland för att vara Rysslands ”fånge”. Tysklands förbundskansler Angela Merkel  replikerar att hon mycket väl vet vad det innebär att leva under rysk dominans och att hon är glad att det återförenade Tyskland har möjlighet att fatta sina egna oberoende beslut. Efter två dagars förhandlingar hävdar Trump att alla länder gått med på att höja sina bidrag och att Nato nu är ”mycket, mycket starkare än för två dagar sen”. Enligt Trump är USA:s engagemang i Nato fortsatt mycket starkt, huvudsakligen beroende på att de andra medlemsländerna lovat att betala mer.   

      • USA inför tullar på kinesiska varor

        Enligt det beslut som president Trump tog den 15 juni börjar USA införa 25-procentiga tullar på kinesiska varor motsvarande ett värde på 34 miljarder dollar. Samtidigt är tullar för ytterligare 16 miljarder dollar på väg. Regeringen i Peking anklagar USA för att "starta historiens största handelskrig" och svarar med att införa strafftullar på amerikanska varor till samma värde. Kinas agerande får USA att veckan därpå meddela att en process inletts för att redan i september införa nya tullar på kinesiska varor värda 200 miljarder dollar.

      • Dubbla budskap i kärnvapenförhandlingar

        Den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo besöker Pyongyang under två dagar för att diskutera hur kärnvapenöverenskommelsen mellan ländernas presidenter ska sättas i verket. Enligt det avtal som Donald Trump och Kim Jong-Un kom överens om i juni ska en ”fullständig nukleär nedrustning” ske på Koreahalvön. Enligt Pompeo görs framsteg under samtalen, men strax efter det att Pompeo lämnat landet offentliggör Nordkorea ett uttalande där USA anklagas för att  äventyra avtalet genom ”ensidiga och gangsterlika” krav. Förvirringen tilltar när president Trump meddelar att han fått ett mycket vänligt brev av Kim Jong-Un i vilket den nordkoreanske ledaren hyllar Trump och spår en ljus framtid för relationerna mellan länderna. Samtidigt kräver USA att FN inför ett totalförbud för oljeleveranser till Nordkorea. Kravet kommer sedan en rapport visat att Nordkorea på illegal väg skaffat mer än dubbelt så mycket olja som landet tillåts importera enligt de rådande internationella sanktionerna mot landet.

      • Chef för miljömyndighet avgår

        Scott Pruitt, chef för miljömyndigheten EPA, lämnar sin tjänst efter att bland annat ha anklagats för nära samröre med lobbyister inom energisektorn och för att ha slösat med skattebetalarnas pengar. Som chef för EPA har Pruitt fattat en rad beslut som väckt kritik från miljöorganisationer, som att avskaffa miljöregleringar för energi och tillverkningsindustrin. Han har även stött president Trumps beslut att USA ska lämna Parisavtalet. 

      • Kanada inför tullar på amerikanska varor

        Kanada inför nya tullar på över 200 amerikanska varor som svar på de tullar på kanadensiskt aluminium och stål som infördes i juni. Högst tullar, 25 procent, blir det på stål och aluminium från USA, och medan sådant som båtar, pizza, godis och toalettpapper beläggs med tullavgifter på 10 procent.

      • Juni

      • Dödlig attack mot tidning

        En man skjuter ihjäl fem anställda vid tidningen Capital Gazette i Annapolis i Maryland. Mannen som grips av polis efter attacken ska ha stämt tidningen för förtal 2012, utan framgång.

      • HD godkänner inreseförbud

        Högsta domstolen godkänner med röstsiffrorna 5–4 Trumps inreseförbud (se September och December 2017) för personer från fem övervägande muslimska länder (Iran, Jemen, Libyen, Somalia och Syrien) samt från Nordkorea och Venezuela. Tchad som tidigare fanns med på listan ströks i april. Domarmajoriteten godtar argumentet att förbudet behövs för den nationella säkerheten, medan de domare som röstade mot anser att förbudet strider mot religionsfriheten eftersom Trump först förespråkade ett förbud för alla muslimer. Domstolens besked mottas med jubel av Trump som kallar det en stor seger för nationen och konstitutionen. 

      • Trump byter fot om kritiserad migrantpolitik

        Efter omfattande kritik backar president Trump om en kontroversiell policy som har lett till att över 2 300 barn sedan början av maj har skilts från sina föräldrar vid gränsen mot Mexiko. Föräldrarna som försökt ta sig in i USA har gripits medan barnen omhändertagits. Bilder av även helt små barn i interneringscenter har kablats ut över världen. Hanteringen kallas både grym och omoralisk, även av republikaner. Vita huset har först försvarat sig med att lagen gäller och Trump har hävdat att det är Demokraternas fel. Enligt det nya presidentdekretet ska nu föräldrar och barn sättas i förvar tillsammans. Oklarhet råder om vad som händer med de barn som redan har omhändertagits separat – och i slutet av augusti rapporteras fortfarande 500 över barn vara skilda från sina föräldrar.

      • USA lämnar FN:s människorättsråd

        Regeringen meddelar att USA lämnar FN:s människorättsråd (UNHRC) och anklagar det för hyckleri och politisk partiskhet. Rådet kritiseras bland annat för att driva en ständig kampanj mot Israel, samtidigt som flera länder är medlemmar som kränker mänskliga rättigheter. UNHRC inrättades 2006 men USA anslöt sig inte förrän 2009, under Barack Obama.

      • Beslut om tullar på varor från Kina

        President Trump meddelar att tullar på 25 procent ska införas på över 1 000 varor från Kina, till ett värde av runt 50 miljarder dollar om året. Det rör sig främst om högteknologiska varor. De nya tullarna ska börja tillämpas i juli. Trump anklagar Kina för stöld av teknik och immaterialrättsliga tillgångar som patent och varumärken. Kina svarar snabbt med att  meddela att tullar ska införas på amerikanska varor till ungefär samma värde. Några dagar senare hotar Trump med att i så fall lägga till ytterligare tullar till ett värde av 200 miljarder dollar, vilket skulle innebära en rejäl upptrappning.

      • Historiskt toppmöte med Nordkoreas ledare

        President Trump som rest direkt till Singapore från G7-toppmötet i Kanada blir den första sittande amerikanska presidenten som träffar en nordkoreansk ledare. Trump och Kim Jong-Un för samtal på ett lyxhotell och undertecknar därefter ett dokument enligt vilket Nordkorea ska arbeta för ”fullständig nukleär nedrustning” på Koreahalvön och för att bygga ”varaktig och stabil fred”. Trump säger att de båda ledarna skapat ”ett särskilt band” sig emellan. I en presskonferens efter mötet uppger Trump överraskande att USA ska upphöra med de gemensamma militärövningar med Sydkorea som brukar hållas årligen.

      • Trump i konflikt med övriga G7

        Under ett två dagar långt toppmöte i Kanada mellan G7-ländernas ledare står Trump i tydlig motsatsställning mot de övriga sex stormakterna. Det gäller främst i frihandelsfrågan där de andra protesterar mot USA:s nya tullhinder och planerar motåtgärder, med risk för ett upptrappat handelskrig. Trots motsättningarna avslutas mötet med en gemensam kommuniké. Men Trump ändrar sig strax efteråt och drar i ett Twitterinlägg tillbaka sin underskrift. Han anklagar i det särskilt Kanadas premiärminister Justin Trudeau för att vara ”lögnaktig och ”svag” på grund av uttalanden på en presskonferens. Övriga G7-ledare uttrycker bestörtning över Trumps agerande.

      • Handelskrig hotar när tullavgifter införs

        Stål- och aluminiumtullar som USA tidigare aviserat träder i kraft. Förhandlingar med EU samt Kanada och Mexiko – traditionellt allierade med USA – har pågått sedan president Trump i mars presenterade planer på att införa tullavgifter på 25 respektive 10 procent på stål och aluminium. Samtalen har inte lett någon vart och nu är tullarna ett faktum. Trump anger nationell säkerhet som skäl, men från EU-håll hävdas det att tullarna som inför strider mot WTO:s regler. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström kallar det en ”politisk förolämpning”. Ett handelskrig befaras nu då drabbade parter planerar motåtgärder.

      • Maj

      • Trump blåser av Nordkoreamöte – nästan

        President Trump ställer in det möte med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un som planerats under våren (se 9 mars). Beskedet kommer efter ett uttalande från Pyongyang som Trump beskriver som ”öppet fientligt”. Dagen efter beskedet säger Trump att mötet kanske ändå kommer att äga rum och förberedande samtal fortsätter mellan amerikanska och nordkoreanska företrädare.

      • Handelskrig med Kina hejdas

        USA och Kina avstår tills vidare från att höja tullar sinsemellan efter att ha ingått en överenskommelse ingåtts (se även 22 mars). Få detaljer offentliggörs men enligt uppgörelsen ska Kina köpa mer varor och tjänster från USA, för att jämna ut handelsbalansen mellan länderna. Handelsminister Steve Mnuchin säger att USA kommer att införa tullar till ett värde av 150 miljarder dollar om inte Kina lever upp till överenskommelsen.

      • Ännu en skolskjutning

        Tio personer dör när en 17-åring öppnar eld i Santa Fe, utanför Houston i Texas. Offren är åtta elever, samtliga tonåringar, samt två lärare. Gärningsmannen grips av polis. Skottlossning har förekommit drygt 20 gånger i USA under innevarande år, med sammanlagt 39 dödsoffer som följd.

      • Ambassaden i Jerusalem invigs

        President Trumps dotter Ivanka och hennes make, presidentrådgivaren Jared Kushner, samt utrikesminister Mike Pompeo närvarar när USA officiellt inviger sin ambassad i Jerusalem (se 6 december 2017). Samtidigt pågår omfattande protester bland palestinier som motsätter sig flytten, främst vid gränsen mellan Israel och Gazaremsan. Över 50 palestiner dödas i våldsamheter och 2 700 skadas.

      • USA lämnar Iranavtalet

        President Trump meddelar i ett tal att USA drar sig ur uppgörelsen om Irans kärnenergiprogram från 2015. Trump som anger USA:s säkerhet som skäl har upprepade gånger underkänt det avtal som efter flera års förhandlingar ingicks mellan Iran å ena sidan och USA, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och Tyskland å den andra. USA ska återinföra hårda sanktioner mot Iran och Trump säger att andra länder som ”hjälper Iran” också riskerar sanktioner. Beskedet är väntat men möts med skarp kritik från de övriga parterna i avtalet. Trump får dock starkt stöd från Israel och Saudiarabien.

      • ”Trump ersatte utlägg till porrstjärna”

        Den förre New York-borgmästaren Rudy Giuliani, nu en av Trumps advokater, bekräftar att presidenten ersatt advokaten Michael Cohen för de 130 000 dollar denne lagt ut (se 26 mars 2018). Giuliani som uttalar sig i en TV-intervju med Fox News betonar att transaktionen var laglig eftersom det inte rörde sig om kampanjpengar. Trump som tidigare förnekat all kännedom om betalningen tillstod i förra veckan att ”en uppgörelse” ingåtts med Daniels. Cohen är under utredning av FBI och justitiedepartementet som i april genomförde en razzia mot hans hem, kontor och hotellrum. Ett par dagar efter uttalandet om de 130 000 dollarna uppger Giuliani att Cohen inte längre är en av Trumps advokater.

      • April

      • CIA-chefen i Nordkorea

        CIA-chefen Mike Pompeo var enligt uppgifter i amerikanska medier i Nordkorea under påsken och träffade där ledaren Kim Jong-Un. Mötet ska ha varit en förberedelse inför det planerade mötet mellan Trump och Kim (se 9 mars 2018). Pompeo, som har nominerats till utrikesministerposten, är den högst uppsatta företrädaren för USA som träffat en nordkoreansk ledare sedan 2000. Då träffade dåvarande utrikesminister Madeleine Albright Kim Jong-Il, far till Nordkoreas nuvarande ledare.

      • Flyganfall i Syrien

        Tillsammans med Frankrike och Storbritannien anfaller USA tre strategiska platser i Syrien med ett 100-tal robotar. Målen är kopplade till Syriens kemvapenprogram. Trump har förvarnat om angreppet alltsedan rapporten kom om en ny kemvapenattack, mot staden Duma den 6 april. Han har anklagat Ryssland för att stödja Syriens president Bashar al-Assad som han kallat ”ett djur” och sagt att det blir ”ett högt pris att betala”. Ryssland anklagar USA för att bryta mot FN:s stadgar.

      • Nationalgardet sätts in vid gränsen

        Texas blir först med att skicka nationalgardet till gränsen mot Mexiko, sedan president Trump sagt att upp till 4 000 nationalgardister ska bevaka gränsen till dess att en mur byggs. Kalifornien, Arizona och New Mexico förväntas också bidra. Trump har under en rad dagar rasat via Twitter om migrationen och hotat Mexiko med att helt slopa frihandelsavtalet Nafta.

      • Mars

      • Veteranminister avskedad

        Ministern med ansvar för militärveteraner, David Shulkin, får sparken sedan han anklagats för att han slösat med skattebetalarnas pengar under en semesterresa. Shulkin har kritiserat Trump för planer på att privatisera sjukvården för ex-militärer, det största enskilda sjukvårdssystemet i USA (Veterans Health Administration, VHA). Trump nominerar Vita husets läkare Ronny Jackson till ny veteranminister, men han drar sig senare ur processen efter anklagelser om att han uppträtt berusad på jobbet och delat ut recepbelagda läkemedel på lösa grunder.

      • 60 ryska diplomater utvisas

        USA utvisar 60 ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Ett 20-tal andra länder, främst i EU, utvisar också diplomater, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater. Moskva förnekar all inblandning och svarar några dagar senare med att utvisa 60 amerikanska diplomater.

      • Vita huset avfärdar porrstjärnas anklagelser

        Vita huset tillbakavisar uppgifter om ett förhållande som porrfilmstjärnan Stephanie Clifford säger sig ha haft med Trump 2006. Tillbakavisandet är en reaktion på en uppmärksammad TV-intervju med Clifford, som går under namnet Stormy Daniels. Trump själv har inte kommenterat uppgifterna. Clifford uppger hon har hotats och har sagt att hon fått 130 000 dollar för att hålla tyst om affären, strax före valet 2016. Presidentens personliga advokat Michael Cohen har uppgivit att han betalat just 130 000 dollar ur egen ficka, oklart varför. Clifford har stämt Trump för att få sekretessavtalet ogiltigförklarat och utvidgar nu stämningen till att också omfatta advokat Cohen som anklagas för förtal. En tidigare Playboy-modell, Karen McDougal, har också stämt presidenten för att slippa ur en uppgörelse från 2016 om att inte tala om en tidigare affär med Trump.

      • Massprotest mot vapenlagarna

        Hundratusentals människor deltar i demonstrationer i över 800 städer i USA, med krav på skärpta vapenlagar. Initiativet till protesten har tagits av skolungdomar vid skolan i Parkland i Florida där en skolskjutning ägde rum i februari. Bara i Washington D C uppges över 800 000 demonstrera. Efter massakern i Florida har många företag sagt upp samarbetsavtal med den inflytelserika vapenlobbyn NRA.

      • Slutgiltig budget antas

        Senaten godkänner en budget på 1 300 miljarder dollar för resten av budgetåret. Representanthuset har redan godkänt paketet som det över 2 000 sidor långa lagpaketet som nu bara behöver presidentens underskrift för att gälla. En del republikaner motsätter sig budgeten eftersom den innebär stora utgiftsökningar – stick i stäv med den konservativa grundtanken att statens åtagande bör bantas. Budgeten gäller för resten av budgetåret, till sista september, och innebär att hotet om en nedstängning av statsapparaten avvärjs när den väl undertecknats.

      • Säkerhetschefen byts ut

        Trump meddelar säkerhetsrådgivaren H R McMaster ersätts av den förre FN-ambassadören John Bolton från den 9 april. Bolton är känd som hök och har uttalat stöd för anfall mot både Nordkorea och Iran. Spekulationer om bytet på posten som chef för säkerhetsrådet NSA har förekommit i flera veckor. Trumps personlige advokat John Dowd, som företrätt presidenten i samband med ryssutredningen, har också just meddelat att han hoppar av sitt uppdrag.

      • Kritik mot Putingratulation

        President Trump gratulerar sin ryske kollega Vladimir Putin som just blivit omvald – trots att hans säkerhetsrådgivare tydligt avrått honom från det. Trump avstår också från att ta upp frågan om den ex-spion som utsatts för nervgift i Storbritannien, ett mordförsök som både USA:s och Storbritanniens regeringar anklagar Moskva för att ligga bakom. Trump kritiseras av bland andra den republikanske senatorn John McCain som twittrar att ”en amerikansk president leder inte den fria världen genom att gratulera diktatorer för att de vinner bluffval”.

      • Påverkansoperation via Facebook i valet

        En skandal växer sedan det avslöjats att det brittiska analysföretaget Cambridge Analytica sålt personuppgifter om 50 miljoner Facebookanvändare till Trumpmedarbetare 2014. Uppgifterna ska ha samlats in under falsk förespegling, och använts för riktade politiska budskap som kan ha påverkat valutgången 2016. Facebook bryter samarbetet och säger sig ha utsatts för bedrägeri, men kritiken mot mediejätten växer. Cambridge Analytica grundades av republikaner, däribland Steve Bannon som senare blev Trumps chefsstrateg.

      • Vice FBI-chef sparkas

        Biträdande FBI-chef Andrew McCabe får sparken och anklagas för att vara oärlig och för att ha läckt uppgifter till medier. McCabe har varit i konflikt med president Trump och uppges ha lämnat pm till Muellers utredning, rörande konversationer med presidenten. Det spekuleras i om pm:en kan visa på att Trump försökt hindra rättvisan. Dagarna efter avskedandet trappar Trump upp sin kritik mot McCabe, Comey och Mueller – i en Twitterstorm anklagar presidenten dem för lögner och han kallar återigen Muellers utredning för en ”häxjakt”. De hårda utfallen föranleder flera republikaner att varna Trump för att försöka sparka Mueller.

      • Sanktioner mot 19 ryssar

        USA inför sanktioner mot 19 ryska medborgare som anklagas för inblandning i valet 2016 samt för cyberattacker. Bland de utpekade ingår samtliga 13 individer som justitiedepartementets särskilda åklagare Robert Mueller väckte åtal mot i februari. Beslutet om sanktionerna meddelas av finansminister Steve Mnuchin som säger att de riktas mot ”pågående skändliga attacker” från rysk sida. Fem institutioner omfattas också av sanktionerna, däribland den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, liksom trollfabriken Internet Resarch Agency som också nämndes i Muellers åtal. Sanktionerna innebär en frysning av eventuella tillgångar i USA och ett förbud för amerikanska medborgare att göra affärer med de utpekade.

      • Republikanskt bakslag i fyllnadsval

        Det blir närmast oavgjort när ett fyllnadsval hålls i Pennsylvania till det federala representanthuset, vilket innebär ett svidande nederlag för Republikanerna som normalt är mycket starka i det aktuella distriktet. Demokraternas kandidat Conor Lamb segrar med bara några hundra av cirka 200 000 röster. Lamb får dock bara sitta en kort tid då valdistrikten i Pennsylvania har ritats om inför höstens mellanårsval. Platsen blev ledig sedan den sittande republikanen avgått i oktober 2017, efter en sexskandal.

      • Utrikesminister Tillerson sparkad

        President Trump avskedar utrikesminister Rex Tillerson via Twitter och nominerar CIA-chefen Mike Pompeo till ny utrikesminister. Det har länge spekulerats om att Tillerson skulle få gå. Som skäl anger Trump att han och Tillerson har olika "kemi". Trump nominerar Gina Haspel som ny CIA-chef. Haspel har varit omstridd på grund av tortyr av fångar som förekom under hennes tid som CIA-chef i Thailand. Både Pompeo och Haspel godkänns senare.

      • Underrättelseutskott ser inget ryssinflytande

        Den republikanska majoriteten i representanthusets underrättelseutskott säger sig inte ha hittat några bevis som pekar på samröre mellan Trumps valkampanj och ryska regeringsföreträdare. Slutsatsen är att Rysslands blandade sig i valet, men utan att det skedde till Trumps fördel. Utskottets demokrater motsätter sig slutsatsen och anklagar republikanerna för att skydda presidenten istället för att skydda nationen. Utskottets slutsats går stick i stäv mot den som underrättelsetjänsterna dragit och också mot den särskilde åklagaren Muellers utredning.

      • Trump ska möta Nordkoreas ledare

        Den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un bjuder in Trump till ett möte, och Trump tackar ja. Beskedet ges av sydkoreanska regeringsföreträdare som överlämnat ett meddelande till presidenten i Vita huset, ett par dagar efter ett möte på hög nivå mellan Nord- och Sydkorea. Den nordkoreanske diktatorn uppges nu vara beredd att arbeta för att Koreahalvön blir kärnvapenfri, och ska ha lovat att upphöra med kärnvapen- och robottester.

      • Ännu en rådgivare lämnar Vita huset

        Presidentens ledande ekonomiska rådgivare Gary Cohn meddelar att han tänker avgå. Han anger inget skäl men Cohn har varit mycket kritisk till förslag som Trump presenterat om att införa stål- och aluminiumtullar. Presidenten har föreslagit tullar på 25 respektive 10 procent, även mot allierade som Kanada, Mexiko och EU. Stål och aluminium utgör 2 procent av USA:s import, så det handlar om stora volymer. Beskedet har lett till fallande aktiekurser och bestörtning även bland republikaner.

      • Februari

      • Kommunikationschef avgår

        Hope Hicks som är president Trumps kommunikationschef meddelar att hon ska avgå. Hicks ses som en av Trumps närmaste medarbetare och har arbetat för honom längre än någon annan i Vita huset. Hon tog över som kommunikationschef efter Anthony Scaramucci (se Juli 2017). Dessförinnan var hon "strategisk kommunikationschef", en post som inrättats särskilt för henne.

      • Trumps svärson fråntas säkerhetsklassning

        President Trumps svärson och rådgivare Jared Kushner fråntas rätten att ta del av de mest topphemliga handlingarna i Vita huset. Hans placering i den högsta säkerhetsklassen har varit provisorisk. Det gäller också andra Vita huset-medarbetare som nu inte heller kommer att få tillgång till de hemligaste underrättelserapporterna. Kushner har i uppgift att hantera relationerna med Mexiko och fredsprocessen i Mellanöstern. Amerikanska medier rapporterar att fyra länder har försökt påverka Kushner och dra fördelar av hans affärsverksamhet. Det rör sig om Förenade arabemiraten, Kina, Israel och Mexiko.

      • Ryssar åtalas för inblandning i valet

        Tretton ryska medborgare och tre ryska företag åtalas för att under falska identiteter har försökt stärka Trumps chanser i valet 2016. Åtalet är det första som åklagaren Robert Mueller väcker som gäller direkt inblandning i valet. Enligt åtalet har ryssarna utgivit sig för att vara amerikaner och ofta företrätt gräsrotsrörelser när de agerat via Facebook och Instagram, köpt digital reklam och spridit falska uppgifter. Tolv av de åtalade ska ha arbetat i en trollfabrik kallad Internet Research Agency, som ägnat sig åt ett informationskrig mot USA med hjälp av hundratals falska konton på sociala medier. Trump kritiserar åtalet och fortsätter att förneka allt ryskt samarbete. Hans säkerhetsrådgivare H R McMaster säger däremot vid en säkerhetskonferens i Tyskland att bevisen för Rysslands inblandning i valet är obestridliga. 

      • 17 döda i skolskjutning i Florida

        Sjutton personer skjuts ihjäl vid en gymnasieskola i Parkland i Florida. Polisen griper den 19-årige förövaren, en tidigare elev som stängts av från skolan av disciplinskäl. Skolskjutningen beskrivs som den värsta sedan den vid lågstadieskolan Sandy Hook i Connecticut (se December 2012) och väcker återigen liv i debatten om vapenlagarna.

      • Ny kort nedstängning av statsapparaten

        Statsapparaten stängs ned för andra gången på kort tid (se 22 januari) sedan kongressen återigen misslyckats med att nå en budgetuppgörelse i tid. Den här gången röstar först senaten och sedan representanthuset för en uppgörelse bara några timmar efter deadline, så att nedstängningen inte hinner få någon praktiskt betydelse. Uppgörelsen omfattar utgifter på cirka 300 miljarder dollar på två år, varav över hälften till militären. Kritiker menar att ett resultat blir en kraftig skuldökning. 

      • FBI i konflikt med Vita huset om hemligt pm

        President Trump ger klartecken till att offentliggöra ett hemligstämplat kongress-pm från representanthusets underrättelseutskott, trots att den federala polisen FBI uppmanar honom att låta bli. FBI anser att urvalet av information i det korta dokumentet är "gravt" missvisande. Pm:et handlar om utredningen av Rysslands inblandning i valet. Trump säger att det "helt friar" honom från misstankar, en tolkning som inte delas av alla. Också justitiedepartementet har motsatt sig att det offentliggörs. Demokraterna som hävdar att dokumentet utgör ett försök att misskreditera Rysslandsutredningen sätter ihop ett eget pm för att ge bakgrund och klargöra sin syn på saken. Underrättelseutskottet röstar för att även demokraternas pm ska offenliggöras. Men den 7 februari stoppas det av Trump med hänvisning till underrättelseverksamhetens säkerhet.

      • Januari

      • Utredning om valfusk läggs ned

        President Trump lägger ned en kommission som han själv tillsatte i maj och som skulle utreda valfusk 2016. Som motiv anges att flera delstater nekat till att lämna ut efterfrågade uppgifter, och att Vita huset inte vill slösa på skattebetalarnas pengar. Trump har hävdat att upp till 5 miljoner röster lades illegalt på Hillary Clinton men inga bevis har presenterats för påståendet.

      • Justitieministern i ryssförhör

        Justitiedepartementet bekräftar uppgifter om att justitieminister Jeff Sessions har frågats ut av den särskilde åklagaren Robert Mueller som utreder Trumpkampanjens kopplingar till Ryssland. Sessions är såvitt känt den första regeringsmedlemmen som förhörts av Mueller. Åklagaren ska också förhört ha James Comey, den tidigare FBI-chefen som Trump sparkade i maj. Mueller rapporteras också vilja förhöra Trump själv inom kort.

      • Skyddstullar på tvättmaskiner och solpaneler

        Vita huset meddelar att tull ska införas på tvättmaskiner (20 procent) och solpaneler (30 procent), i det första större handelspolitiska utspelet sedan USA drog sig ur TPP och inledde omförhandlingar av Nafta (se Januari och Augusti 2017). Syftet är att sätta ”Amerika först” och skydda inhemska tillverkare från utländsk konkurrens. Åtgärderna slår särskilt mot Kina och Sydkorea, som är stora exportörer av solpaneler respektive tvättmaskiner. Båda länder är snabba att kritisera beslutet.

      • Statsapparaten öppnas efter kort nedstängning

        Kongressens båda kamrar enas på övertid om en tillfällig finansiering av statens utgifter, den fjärde kortsiktiga uppgörelsen sedan budgetårets början i oktober. Den här gången passeras deadline med tre dygn och vissa federala verksamheter börjar stängas ned innan en kompromiss nås (jämför Oktober 2013). Demokraterna som krävt en lösning för de ungdomar som omfattas av migrantprogrammet Daca (se September 2017) går med på att frågan nu ska debatteras längre fram. Den tillfälliga budgeten räcker till den 8 februari.

      • ”Ryssland och Kina största säkerhetshotet”

        Försvarsminister James Mattis säger att ”revisioniststater” som Kina och Ryssland utgör det största hotet mot USA:s säkerhet, inte terrorism. Mattis som talar vid ett universitet uppmanar kongressen att ge militären mer pengar. Det är första gången som en företrädare för Trumpadministrationen definierar säkerhetsprioriteringar. Under Obama identifierades militanta islamistgrupper som det största säkerhetshotet mot landet.

      • Strypt bidrag till palestinierna

        USA håller inne med mer än hälften av en väntad utbetalning till FN:s flyktingorgan för palestinierna, UNRWA. Beskedet kommer ett par dagar efter det att den palestinske presidenten Mahmud Abas i ett tal rasat mot Trump, kallat hans Mellanösterpolitik ”århundradets örfil” och sagt att han inte accepterar någon amerikansk fredsplan – allt en reaktion på att Trump erkänt Jerusalem som Israels huvudstad. Trump  har sagt att USA kan komma att dra ned på finansieringen till palestinierna om de inte samarbetar i fredsprocessen med Israel. USA står normalt för nästan 30 procent av UNRWA:s budget.

      • Iranavtalet består så länge, nya sanktioner

        Trump meddelar att USA avstår från att riva upp avtalet om Irans kärnenergiprogram ”för sista gången”, och ger parterna ytterligare fyra månader att omförhandla villkoren. Samtidigt inför USA nya sanktioner mot 14 individer och organisationer i Iran, på grund av regimens hantering av en protestvåg där.

      • Domstol slår ned på valmanipulering

        En federal domstol beordrar för första gången en delstat att rita om sina valdistrikt då den existerande indelningen gjorts utifrån partipolitiska hänsyn (ett fenomen kallat gerrymandering). Domen avser Republikanerna som styr North Carolina och som 2016 uttryckligen ansträngt sig för att göra indelningen fördelaktig för partiet. Tidigare domslut i fråga om valdistrikt har rört rasdiskriminering.

      • Trump rasar mot omstridd bok

        En uppmärksammad bok kommer ut några dagar i förtid sedan presidentens advokater förgäves försökt stoppa utgivningen. Michael Wolff, författare till boken Fire and Fury: Inside the Trump White House, säger att han har intervjuat 200 personer och att ”100 procent” av alla kring Trump ifrågasätter hans mentala kapacitet. Utdrag ur boken har publicerats i förväg med bland annat uttalanden av Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon som kallar det ”opatriotiskt” och ”landsförräderi” när presidentsonen Donald Trump Jr, svärsonen Jared Kushner och dåvarande kampanjchefen Paul Manafort träffade en rysk advokat med kopplingar till Kreml sommaren 2016. Bannon uttalar sig också förklenande om flera av Trumps familjemedlemmar. Trump säger att Bannon förlorat förståndet och hotar honom med rättsliga efterräkningar.

    • 2017

      • December

      • Omfattande skattereform godkänns

        Republikanerna i kongressen röstar igenom ett lagpaket med skattereformer som är de mest omfattande på över 30 år. Paketet betraktas som Trumps första stora politiska framgång. Inga demokrater stödjer förslaget. Ändringarna gynnar främst företag och höginkomsttagare. Det innehåller bland annat en sänkning av bolagsskatten från 35 till 21 procent. Inkomstskatterna sänks för flertalet under de närmaste åren men därefter försvinner avdragsmöjligheter för många främst i de lägre inkomstskikten. Därför beräknas hälften av löntagarna ha högre skatt än idag år 2027. I skatteomläggningen ingår också att obligatoriet i Obamacare tas bort – alltså straffavgiften för personer utan sjukförsäkring. Kritiker tror att reformerna kan leda till att budgetunderskottet ökar med upp till 1,5 biljoner dollar på tio år. Förespråkarna säger att reformerna kommer att finansiera sig själva och leda till ökad tillväxt, fler jobb och högre löner. USA:s budget har inte varit balanserad sedan 2001 och statsskulden har legat över 100 procent av BNP sedan 2012.

      • Nätneutraliteten luckras upp

        Kommunikationsmyndigheten FCC röstar för att slopa nätneutraliteten, som innebär att internetleverantörer måste behandla alla aktörer lika och erbjuda samma hastigheter oavsett avsändare och innehåll. Beslutet är omstritt. Följden kan enligt kritiker bli att stora bolag köper sig förtur och slår ut mindre aktörer. Nätneutraliteten blev lag under president Obama.

      • Oväntad seger för Demokraterna i fyllnadsval till senaten

        Metoo-rörelsen får fortsatt genomslag då Demokraterna vinner ett uppmärksammat fyllnadsval i Alabama. Valutgången beskrivs som ett allvarligt bakslag för president Trump och Republikanerna, vars majoritet i den federala senaten nu minskar till 51–49. Republikanernas kandidat Roy Moore anklagades under valrörelsen för att i yngre år ha förgripit sig på tonåringar, inklusive en flicka som bara var 14 år. Många har avvisat anklagelserna som politiskt motiverade och Trump har uppmanat till stöd för honom. Segraren Doug Jones blir nu den första demokratiska senatorn från Alabama på 25 år. Senatsplatsen gick i valet 2016 till Jeff Sessions, som sedan utsågs till justitieminister.

      • Metoo-rörelsen sätter spår i politiken

        Den rörelse som startade i USA under mottot "metoo" får effekter på högsta politiska nivå. Tre kvinnor som under valrörelsen offentligt anklagade Trump för sexuella trakasserier begär nu en utredning. De får stöd av 59 kvinnliga kongressledamöter kräver en utredning av anklagelser mot Trump från minst 17 kvinnor. Veckan innan har tre kongressledamöter avgått efter anklagelser om sexuella trakasserier: den demokratiske senatorn  Al Franken och ledamöterna i representanthuset John Conyers (demokrat) samt Trent Franks (republikan). Tidskriften Time har utsett metoo-rörelsen, eller ”The Silence Brekers” (de som bröt tystnaden), till Årets person. Metoo uppstod i oktober sedan flera kända skådespelerskor anklagat regissören Harvey Weinstein för allvarliga övergrepp. Rörelsen där kvinnor via sociala medier vittnar om sexuella övergrepp och trakasserier har fått stor internationell spridning.

      • Jerusalem erkänns som huvudstad

        Trump erkänner i enlighet med ett vallöfte Jerusalem som Israels huvudstad. Uppgiften om att ett erkännande var förestående har väckt starka känslor inte minst i arabvärlden. Även EU har uttryckt oro över planerna och Turkiet hotar att bryta sina förbindelser med Israel. Israel betraktar Jerusalem som sin huvudstad men inget annat land har erkänt det; samtliga ambassader finns i Tel Aviv. Beslutet fördöms ett par veckor senare av en stor majoritet i FN:s generalförsamling. Trots hot från Trump om repressalier röstar 128 länder mot erkännandet. USA, Israel och sju småstater röstar för det. Omröstningen får ingen konkret effekt.

      • HD ger tillfälligt klartecken för inreseförbud

        Högsta domstolen beslutar att det inreseförbud för invånare från sex huvudsakligen muslimska länder som infördes i oktober ska gälla, tills pågående juridiska prövningar i Kalifornien och Virginia har slutförts. Beskedet är en framgång för presidenten även om frågan inte är slutligt avgjord. I januari 2018 meddelar Högsta domstolen sin avsikt att själv pröva frågan; slutgiltigt besked väntas i juni.

      • Trump drar tillbaka naturskydd

        President Trump meddelar ett väntat beslut om att krympa två naturskyddade områden, så kallade nationalmonument, i Utah. Det ena av dem, Bear Ears, fick skydd så sent som 2016 av företrädaren Obama men minskas nu med närmare 85 procent. Det andra, Grand Staircase-Escalante, fick skydd 1996 men halveras nu. Ett nationalmonument kan utses av presidenten och har något lägre skydd än en nationalpark som måste godkännas av kongressen. Miljögrupper och företrädare för urfolk uppger att de tänker försöka stoppa ändringen i domstol.

      • Trump anklagas för hindrande av rättvisa

        Dagen efter Flynns erkännande twittrar Trump att han ”var tvungen att avskeda” denne, på grund av att han ljugit för FBI. Uttalandet väcker kritik och frågor om Trump därmed har gjort sig skyldig till hindrande av rättvisan. Om Trump visste att Flynn ljög så kan hans eget försök att lägga ned FBI:s utredning av Flynn innebära övergrepp i rättssak.

      • Nytt åtal i Rysslandsutredningen

        Trumps första säkerhetsrådgivare Michael Flynn (se 13 februari 2017) åtalas av den särskilda åklagaren Robert Mueller som utreder rysk inblandning i valet. Flynn har överlämnat sig själv till FBI och erkänner att han medvetet gjort falska uttalanden om sina kontakter med den ryska regeringen. Han är den fjärde personen som hittills åtalats i Muellers utredning (se 30 oktober 2017).

      • November

      • Trump twittrar islamofobiska videor

        President Trump får kritik från både republikaner och demokrater – och både hemma och i utlandet – sedan han via Twitter delat tre antimuslimska inlägg från en högerextrem brittisk grupp. Bland kritikerna finns den brittiska premiärministern Theresa May vilket föranleder Trump att slå tillbaka mot sin nära allierade. Fokusera inte på mig, fokusera på ”radikalislamistisk terrorism som sker i Storbritannien”, blir Trumps twittrade svar till May.

      • Nytt nordkoreanskt robottest följs av nya hot

        Efter två lugna månader provskjuter Nordkorea ännu en robot som uppges nå högre än någon tidigare och ha kapacitet att nå hela USA. Pyongyang säger sig ha uppnått målet med att bli en kärnvapenstat. Vid ett extrainkallat möte i FN:s säkerhetsråd upprepar FN-ambassadören Nikki Haley hot om att USA kommer att förgöra Nordkorea om det blir krig. USA uppmanar också alla länder att bryta alla förbindelser med Nordkorea, och Trump uppges ha bett Kina skära av oljeleveranserna till landet.

      • Trumps son hade kontakt med Wikileaks

        Donald Trump Jr offentliggör skriftlig konversation han haft med Wikileaks, sedan det rapporterats att han haft kontakt med sajten strax före presidentvalet 2016. I konversationen som omfattar september 2016 till juli 2017 efterfrågar Wikileaks samarbete och information. Trump Jr svarar bara vid tre tillfällen. Sajten som läcker hackade hemliga och privata dokument publicerade Hillary Clintons e-post i samband med valet (se December 2016).

      • Trump lovordar Kina

        Presidenten anslår en helt annan ton än tidigare mot Kina under sitt statsbesök och säger nu att han inte klandrar landet för att ”dra fördelar” av handelsöverskottet i förhållande till USA. Han lägger istället skulden på tidigare amerikanska regeringar. Trump uppmanar också sin kinesiske motpart Xi Jinping att ”arbeta mycket hårt” för att lösa problemen med Nordkorea.

      • Demokratiska framgångar i delstatsval

        Demokraternas kandidater vinner guvernörsvalen i Virginia och New Jersey, i framgångar som anses stärka partiet inför mellanårsvalet 2018. Partiet vinner också full kontroll över delstatskongresserna i New Jersey och Washington samt flera andra viktiga delstatskongressplatser, och New York Citys borgmästare Bill de Blasio blir omvald. Under året som gått sedan Trumps valseger har dock Republikanerna vunnit alla fyra fyllnadsval som hållits till det federala representanthuset.

      • Handelsministern har ryska affärsband

        Ett nytt avslöjande visar att handelsminister Wilbur Ross har ägarandelar i det ryska rederiet Navigator som gör miljonaffärer med det ryska olje- och gasbolaget Sibur. Bland huvudägarna av Sibur finns Putins svärson och oligarker som ingår i den ryska presidentens inre cirkel, och som är föremål för amerikanska sanktioner. Uppgifterna finns bland 13,4 miljoner finansdokument i huvudsak från den Bermudabaserade advokatbyrån Appleby, som offentliggörs i den så kallade paradisläckan via journalistnätverket ICIJ i över 60 länder. Wilbur Ross som är miljardär överlät stora delar av sitt ägande till stiftelser som kontrolleras av familjemedlemmar, innan han blev minister.

      • Trump inleder lång Asienresa

        President Trump inleder en rundtur i Asien med ett besök i Japan, där han träffar sin nära allierade Shinzo Abe. Resan går sedan till Sydkorea, Kina, Vietnam och Filippinerna.

      • Många döda i masskjutning i Texas

        En man skjuter ihjäl 26 personer och skadar ett 20-tal i en kyrka i den lilla orten Sutherlands Springs i Texas. Förövaren påträffas senare död i sin bil. Han hade avskedats från militären efter en misshandelsdom och hade före dådet varit i konflikt med sina tidigare svärföräldrar, som hade anknytning till kyrkan. President Trump säger i en kommentar från Japan att psykisk ohälsa är ett problem i USA, inte vapentillgången.

      • Oktober

      • Misstänkt terrordåd i New York

        Åtta personer dödas och elva skadas när en liten lastbil plöjer fram på en cykelbana på södra Manhattan. Föraren, som uppges vara en 29-årig invandrare från Uzbekistan, skottskadas och grips av polis. Myndigheterna kallar det en terrorattack, den dödligaste i staden sedan 11 september 2001.

      • Nätverkstjänster vittnar om rysk påverkan

        Facebook uppger att 126 miljoner amerikanska användare kan ha nåtts av runt 80 000 inlägg som gjordes av ett ryskt företag, under falsk förespegling. Inläggen som gjordes mellan juni 2015 och augusti 2017 sågs direkt av 29 miljoner amerikaner som sedan spred dem vidare. Flertalet inlägg hade omstridda sociala och politiska budskap, enligt Facebook. Nätverkstjänsten offentliggör siffran inför ett senatsutskott där företaget tillsammans med Twitter och Google ska vittna om ryskt inflytande. Facebook säger sig också ha stängt 170 Instagram-konton som skickat runt 120 000 meddelanden. Google avslöjar att ryska ”troll” lagt upp mer än 1 000 politiska videor på Youtube, men att de inte fått många tittare. Twitter säger sig ha stängt ned 2 752 konton som skapats av ett Rysslandsbaserat företag. Runt 131 000 meddelandena gick ut från de kontona mellan september och november 2016.

      • Första åtalen i Rysslandsutredningen

        Paul Manafort, Trumps kampanjledare sommaren 2016, och hans affärspartner Richard Gates överlämnar sig till federala myndigheter som utreder de påstådda Rysslandskopplingarna. Åtalen i tolv punkter mot Manafort och Gates gäller bland annat penningtvätt och hemligt lobbyingarbete för utländsk makt; de två ska från 2006 ha fått miljonbelopp från Ukrainas regering. Den särskilde utredaren Robert Mueller avslöjar samtidigt att den tidigare Trumprådgivaren George Papadopoulos gripits redan i juli och i början av oktober erkänt sig skyldig till att ha ljugit för FBI om kontakter med ryska regeringsföreträdare under valrörelsen. Ryssarna ska ha erbjudit e-postmeddelanden som hackats från Clintons kampanj. Trump fortsätter att förneka alla band mellan hans medarbetare och ryssar och far i Twittermeddelanden istället ut i anklagelser mot Hillary Clinton och Demokraterna.

      • Trump i konflikt med republikaner

        Den republikanske senatorn Jeff Flake går till hård attack mot Trump och säger att ”hänsynslöst, skandalöst och ovärdigt beteende” i USA:s regering utgör ett hot mot demokratin. Flake, som är senator från Arizona, tar avstånd från det rådande klimatet i republikanska partiet och säger att han inte kommer att söka omval 2018. Bob Corker, republikansk senator från Tennessee, har också kallat Trump ett hot mot landet och sagt att han inte ställer upp till omval. Trump har gått till hård motattack mot båda senatorer, till stor del via Twitter.

      • Nya försök att bli av med ”Obamacare”

        Efter de misslyckade försöken i kongressen att ersätta Obamacare inleder Vita huset en ny strategi. Trump undertecknar ett presidentdekret som gör det möjligt för småföretagare att gå samman och köpa försäkringar, bland annat via intresseorganisationer, utanför "Obamacares" regelverk. Kort därefter meddelas att subventioner som går till försäkringsbolag som riktar sig till låginkomsttagare kommer att tas bort. Högt uppsatta demokrater kritiserar åtgärderna och menar att borttagande av subventionerna kommer att skada de fattigaste invånarna i landet. 

      • Kongressen får besluta om Iranavtal

        En del bedömare har befarat att Trump ska besluta om att skrota avtalet med Iran när han presenterar en ny Iranstrategi. Eftersom Trump den här gången inte försäkrar att Iran följer avtalet, något som han ska göra inför kongressen var 90:e dag, innebär det att kongressen inom 60 dagar måste ta ställning till om avtalet ska upphävas och sanktioner återinföras. Trump säger i sitt tal till kongressen att Iran är en ”fanatisk regim” som finansierar terrorism. 

      • 30-tal döda i skogsbränder i Kalifornien

        Över 22 bränder härjar i delstatens norra delar, bland annat i vindistrikten. Över 3 500 hus har förstörts och fler än 25 000 människor har fått evakueras. Bränderna är de värsta i Kalifornien sedan 1930-talet.

      • USA lämnar Unesco

        Skälet till beslutet är enligt regeringen att Unesco är ”anti-israeliskt”. När Palestina beviljades medlemskap i Unesco 2011 slutade USA att ge pengar till organisationen. Enligt USA har FN-organet i olika resolutioner ”förnekat judiska kopplingar till heliga platser” och ett Unesco-beslut i somras om att göra Hebron till ett palestinskt världsarv ska ha blivit droppen som fick bägaren att rinna över. Efter årsskiftet upphör USA:s medlemskap, men regeringen kommer istället att ansöka om observatörsstatus.

      • Nära 60 döda i masskjutning i Las Vegas

        En gärningsman skjuter ihjäl 58 deltagare i en musikfestival från ett hotellrum på 32:a våningen. Gärningsmannen, en 64-åring som är bosatt i Las Vegas, begår självmord efter dådet. Hans motiv för är oklart. Antalet dödsoffer är högre än i någon tidigare masskjutning i USA. Över 500 människor skadas.

      • September

      • Ambassadpersonal i Kuba skickas hem

        Anställda vid USA:s ambassad i Havanna har drabbats av hörselproblem, yrsel, huvudvärk, trötthet, sömnsvårigheter med mera. Problemen tros bero på att personalen utsätts för någon form av ohörbart ljud antingen nära ambassaden eller utanför deras bostäder i den kubanska huvudstaden. Hälften av personalen vid ambassaden dras nu tillbaka av den amerikanska regeringen. Det är oklart om problemen är ett medvetet angrepp eller en olyckshändelse och det är inte heller klart om den kubanska regeringen ligger bakom.  

      • Nytt försök att riva upp Obamacare misslyckas

        Tre republikaner i senaten väljer att inte sluta upp bakom partigruppens lagförslag som ska ersätta president Obamas sjukförsäkringslag (se Juli), trots vädjanden från president Trump.  Eftersom det inte finns tillräckligt med stöd i senaten för att förslaget ska kunna gå igenom dras det tillbaka av republikanerna. Förslaget har bland annat kritiserats  för att det inte innehåller en kalkyl över kostnader och inte heller en beräkning över hur vanliga människor skulle påverkas.  

      • Nytt inreseförbud införs

        När ett tidigare inreseförbud löper ut (se Mars 2017) inför Trump ett nytt förbud. Nu har Sudan strukits från listan medan Tchad har tillkommit. Dessutom har Nordkorea lagts till liksom vissa individer i Venezuela. Nytt är också att förbudet gäller utan bortre gräns: de tidigare två förbuden som Vita huset har lagt fram har gällt i 90 dagar. Invånare i de utpekade länderna nekas inresa i USA med hänvisning till amerikansk nationell säkerhet. Förbudet gällande de muslimska länderna stoppas precis innan det ska träda i kraft, i mitten av oktober, av en federal domare.

      • Nya sanktioner mot Nordkorea

        President Trump undertecknar en presidentorder om utökade sanktioner mot Nordkorea efter provsprängningen i början av månaden.  USA straffar redan utländska företag som stöder Nordkoreas militära verksamhet, men nu ska alla företag som har affärsförbindelser med Nordkorea förbjudas att ha verksamhet i USA. En vecka tidigare har FN:s säkerhetsråd enhälligt röstat för ett amerikanskt förslag om nya hårda sanktioner som bland annat innebär att Nordkoreas import av olja begränsas och att exporten av textilier förbjuds.

      • Trump hotar Nordkorea i FN-tal

        Donald Trumps första tal inför FN:s generalförsamling är starkt nationalistiskt: USA:s intressen går före att garantera stabilitet och fred i världen. Trump varnar samtidigt den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un, som han kallar ”Rocket Man”, för att Nordkorea kan ”totalt förstöras” om provokationerna fortsätter. Han antyder även att han är beredd att slopa kärnkraftsavtalet med ”den mordiska regimen i Iran”.

      • Orkan orsakar humanitär kris i Puerto Rico

        Orkanen Maria drar fram över Puerto Rico, bara ett par veckor efter orkanen Irma som redan orsakat stor förödelse. Maria beskrivs som den värsta tropiska cyklonen i världen under året, och den tionde värsta som någonsin uppmätts i Atlanten. Ovädret leder till att strömförsörjningen på ön slås ut. President Donald Trump kritiseras för att negligera situationen och guvernören i Puerto Rico varnar för ”en humanitär kris”. Från början rapporteras endast 64 döda, men efter hand stiger dödstalet som en följd av bristfällig sjukvård och avsaknad av elektricitet och rent vatten. Småningom accepterar guvernören en rapport från George Washington University som funnit att orkanen orsakade 2 975 dödsfall fram till februari 2018. Det innebär att Maria krävde betydligt fler offer än Katrina som slog till mot främst New Orleans i augusti 2005 (och krävde mellan 1 200 och 1 800 liv).

      • Trump river upp migrantprogram för unga

        President Trump beslutar att migrantprogrammet Daca (Deferred Action for Childhood Arrivals), som infördes av Obama 2012, ska avskaffas. Det har givit papperslösa migranter som kom till USA innan de fyllt 16 år laglig rätt att stanna i landet. Programmet omfattas idag av upp till 800 000 personer, kallade "dreamers" (drömmare) efter namnet på ett tidigare lagförslag. Trump ger kongressen fram till mars för att lägga fram ett förslag om hur de berörda ska hanteras. Beslutet om att slopa Daca väcker stark kritik och leder till att regeringen stäms av ett antal delstater som hävdar att det strider mot författningen. I januari 2018 beordrar en federal domare regeringen att behålla programmet till dess att rättsprocesserna slutförs. Resultatet blir en långdragen politisk kamp kring Daca.

      • Nya hot när Nordkorea provspränger kärnvapen

        Sedan Nordkorea genomfört sin sjätte provsprängning av kärnvapen – den här gången uppges det röra sig om en vätebomb – säger försvarsminister James Mattis att en ”massiv militär respons” väntar om Nordkorea hotar USA eller dess allierade. Uttalandet kommer efter ett möte med president Trump, vicepresident Pence och nationella säkerhetsrådet, NSA. FN:s säkerhetsråd förbereder ett nytt krismöte med anledning av det spända läget på Koreahalvön.

      • Augusti

      • Orkan drabbar Texas

        Mångmiljonstaden Houston dränks när orkanen Harvey drar in med enorma regnmängder som orsakar svåra översvämningar. Området får lika mycket regn på några dagar som normalt faller på ett år. Katastroftillstånd utlyses i både Texas och Louisiana.

      • Trump benådar omstridd sheriff

        Presidenten benådar en tidigare länspolischef i Arizona, Joe Apaio, som fällts för domstolstrots efter att ha struntat i en order om att upphöra med rasprofilering. Apaio har gjort känd för hårdhänt och kränkande behandling av papperlösa migranter. Domen föll i juli men straffet hade ännu inte fastställts. Det är första gången Trump använder sin möjlighet att benåda någon.

      • Ingen snar reträtt från Afghanistan

        Trump säger i ett tal att USA inte kommer att dra sig tillbaka helt från Afghanistan, i motsats till vad han tidigare förespråkat. Planen är utöka truppnärvaron och att stanna kvar så länge som det behövs för att ”vinna kriget”. Antalet soldater specificeras inte utan ska bestämmas av förhållandena på marken, heter det. För närvarande finns runt 8 400 amerikanska soldater i Afghanistan och generalerna har sagt att ett par tusen till behövs för att bryta det dödläge som råder med talibanerna. Enligt Trump ska USA ägna sig åt att bekämpa terrorism, inte åt att bygga upp nationen.

      • Trumps chefsstrateg sparkad

        Steve Bannon blir ännu en i raden av Trumps nära rådgivare som får gå. Bannon återgår till sitt jobb på alt right-sajten Breitbart.

      • Omförhandling av Nafta inleds

        USA, Kanada och Mexiko inleder en första samtalsrunda med syfte att omförhandla frihandelsavtalet Nafta. Trump kallade under valrörelsen Nafta ”det sämsta handelsavtalet någonsin” och hotade att helt riva upp det. Nu ska parterna istället försöka enas om ett nytt avtal.

      • Kritik mot Trump efter Charlottesville

        Kritiken växer mot presidenten för hans svaga avståndstagande från högerextrema grupper efter våldsamheterna i Charlottesville. I sitt första uttalande talar Trump om våldet ”på många sidor”. Först två dagar senare fördömer han Ku Klux Klan, nynazister och andra vit makt-rörelser – men redan dagen därpå ger han återigen ”båda sidor” skulden och anklagar uttryckligen vänsterdemonstranter för att ha utlöst våld. Många, även partikamrater, kritiserar Trumps ovilja att ta ställning mot rasistgrupper. Dagarna efter händelsen läggs tre olika råd ned, vilka bestått av näringslivsföreträdare och skulle ha en rådgivande roll för Vita huset. Det sker sedan flera av rådens medlemmar hoppat av i protest mot Trumps agerande efter Charlottesville. 

      • Dödligt våld under vit makt-demonstration

        En kvinna dör och ett 20-tal skadas, varav flera allvarligt, när en bil körs rakt in i en grupp antifascistiska demonstranter i Charlottesville i Virginia. Bilföraren, en 20-årig misstänkt vit makt-anhängare, grips (han döms senare till livstids fängelse). Redan före händelsen har guvernören infört undantagstillstånd på grund av sammandrabbningar mellan marscherande vit makt-anhängare och antifascistiska motdemonstranter. De högerextrema grupperna har samlats för att protestera mot planer på att riva en staty av en sydstatsgeneral från inbördeskriget på 1860-talet. De beskriver det själva som en ”historisk” kraftsamling för det som kommit att kallas alt right-rörelsen.

      • Kris med hotfullt Nordkorea

        Ordkriget med Nordkorea når den mest aggressiva nivån sedan 1950-talet. President Trump hotar i ett uttalande med att ”eld och raseri som världen aldrig skådat” väntar Nordkorea – om inte nordkoreanerna slutar hota USA. Uttalandet följer på uppgifter om att nordkoreanerna kan ha lyckats konstruera kärnvapenstridsspetsar som är tillräckligt små för långdistansrobotar som kan nå ända till USA. Några dagar innan har FN:s säkerhetsråd enhälligt beslutat om nya tuffa sanktioner, sedan Nordkorea genomfört ett andra robottest på mindre än en månad. Den nordkoreanska regimen svarar på Trumps uttalande med att man överväger ett anfall mot den amerikanska militärbasen på Guam i Stilla havet.

      • Åtalsjury tillsatt i Rysslandsaffären

        Den särskilde åklagaren Robert Mueller rapporteras ha utsett en åtalsjury som ska utreda anklagelserna om Rysslands inblandning i presidentvalet. Juryn ska ha arbetat i ett par veckor och planerar bland annat förhör med anledning av Donald Trumps Jr:s möte med den ryska advokaten sommaren 2016. Åtalsjuryns uppgift är att avgöra om brottsåtal ska väckas. Presidenten har upprepade gånger kallat utredningen en häxjakt.

      • Juli

      • Snabba byten på toppnivå i Vita huset

        Rena svängdörrarna tycks råda i Vita huset när kommunikationschefen Anthony Scaramucci sparkas efter bara tio dagar på posten. Under hans korta period har två andra toppnamn också fallit. När Trump utsåg Scaramucci till kommunikationschef, en post varit tom sedan maj, meddelande pressekreteraren Sean Spicer sin avgång. Det skedde av allt att döma i protest, både Spicer och stabschefen Reince Priebus ska ha motsatt sig utnämningen. Scaramucci utmärkte sig snabbt genom påhopp i grova ordalag mot andra medarbetare i Vita huset, däribland Priebus. En vecka efter Scaramuccis tillträde fick Priebus gå, och Trump utsåg inrikessäkerhetsministern John Kelly till ny stabschef. Ytterligare tre dagar senare fick alltså också Scaramucci gå, bara timmarna efter det att Kelly tillträtt som stabschef. Trump har också i uppmärksammade uttalanden sagt att han är ”besviken” på justitieminister Jeff Sessions.

      • Ryssland utvisar amerikanska diplomater

        Som reaktion på att kongressen röstat för sanktioner mot Ryssland har den ryske presidenten Vladimir Putin sagt att USA:s  tvingas dra ned sin diplomatiska närvaro i Ryssland och nu kommer ett specifikt besked: 755 personer måste lämna amerikanska beskickningar i Ryssland senast den 1 september. En del av dem antas vara lokalanställda ryska medborgare. Nu blir enligt uppgift 455 anställda kvar vid beskickningarna i Ryssland, samma antal som vid de ryska beskickningarna i USA. 

      • Senaten stoppar ändringar i sjukförsäkringslag

        Trump lider ett stort nederlag när den republikanskt dominerade senaten med röstsiffrorna 51–49 sätter stopp för försöken att riva upp sjukförsäkringslagen Obamacare, till synes för överskådlig tid. Utfallet är ett resultat av att tre republikaner går emot partilinjen. Den 25 juli, efter veckor av förhandlingar, röstade senaten med knappast tänkbara marginal för att fortsätta arbetet med att avveckla Obamacare. Den omröstningen gällde inget konkret förslag, bara att processen skulle fortsätta. Dagen därpå röstades ett förslag ned som skulle ha rivit upp stora delar av Obamacare, utan att något nytt sjukförsäkringssystem presenterats. Sju republikaner röstade då nej. Ett bantat förslag, kallad ”skinny repeal”, lades därpå fram, men tre republikaner fortsatte alltså att stödja nejsidan. Enligt kongressens budgetkontor (CBO) skulle representanthusets förslag (som antogs i maj) innebära att 22 miljoner förlorar sin sjukförsäkring inom tio år. Om Obamacare rivs upp utan att en ny lag finns på plats kan antalet som förlorar sin försäkring bli 15 miljoner på bara ett år och 32 miljoner på tio år, enligt CBO.

      • Nya sanktioner mot Ryssland, Iran och Nordkorea

        Senaten röstar med siffrorna 98–2 för att införa nya sanktioner mot Ryssland, samt mot Iran och Nordkorea, trots uttalat motstånd från Trump. Lagen innebär att högt uppsatta ryssar blir mål för sanktioner på grund av den påstådda inblandningen i valet 2016. Rysslands annektering av Krim 2014 är också en orsak. Representanthuset röstade ett par dagar tidigare för den nya lagen, som också innebär att det blir svårare för Trump att upphäva existerande sanktioner. Trump är kritisk till lagen men den 2 augusti undertecknar han den ändå.

      • Kushner förhörs om rysskontakter

        Kongressen inleder en utfrågning av presidentens svärson Jared Kushner, som ett led i utredningen av rysskontakterna. Kushner offentliggör en utskrift av sitt inledande uttalande före förhören, som hålls bakom stängda dörrar. I uttalandet tillbakavisar han alla påståenden om samarbete med Ryssland, liksom att han själv haft till ryska medel i sin affärsverksamhet. Han säger sig inte känna till att någon i Trumps valkampanj haft olämpliga kontakter med Ryssland.

      • Sanktionerna mot Iran utökas

        Trump-administrationen står fast vid kärnteknikavtalet med Iran som Trump under sin presidentvalskampanj lovade att skrota. Beskedet kommer sedan USA fått information om att Iran håller sin del av avtalet. Trots det beslutar Vita huset att utöka sanktionerna mot Iran, genom att frysa tillgångarna i USA för 18 iranska individer, företag eller organisationer som anses ha stöttat Irans ballistiska robotprogram, eller den syriska regeringen och grupper som Hamas och Hizbollah. De 18 stoppas också från att göra affärer med amerikaner.

      • Trumps son i möte med rysk advokat

        Donald Trump Jr, son till president Trump, bekräftar uppgifter i New York Times om att han den 9 juni 2016 träffade en rysk advokat som lovat ge honom information som skulle kunna skada demokraten Hillary Clintons presidentvalskampanj. Enligt tidningen fick Trump Jr veta att informationen var en del av den ryska regeringens strävan att få Trump vald till USA:s president. Trump Jr säger dock att advokaten Natalia Veselnitskaja inte hade någon "meningsfull" information att ge. Med på mötet fanns presidentens svärson Jared Kushner och den dåvarande valkampanjledaren Paul J Manafort. Mötet med advokaten ska ha ägt rum i Trump Tower i New York.

      • Juni

      • Sanktioner mot kinesiska intressen

        Inför ett möte med Sydkoreas president Moon Jae-In inför den amerikanska regeringen sanktioner mot den kinesiska banken Dandong, som man anklagar för att tvätta pengar åt Nordkorea, mot ett kinesiskt rederi samt mot två kinesiska medborgare. Sanktionerna förbjuder affärsuppgörelser med företag och individer med USA-kopplingar. Sanktionerna är ämnade att öka trycket på Kina att begränsa Nordkoreas möjligheter att finansiera sitt kärnvapen- och missilprogram.

      • Vapenförsäljning till Taiwan

        Regeringen planerar att sälja vapen till Taiwan för runt 1,42 miljarder dollar. Affärerna, som måste godkännas av kongressen, omfattar bland annat tekniskt underhåll för radarsystem, antiradarrobotar, torpeder och robotkomponenter. Planerna möts av stark kritik från Kina.

      • USA skjuter ned regeringsplan i Syrien

        Försvarshögkvarteret Pentagon bekräftar att ett amerikanskt stridsflygplan skjutit ned ett syriskt plan sedan detta släppt bomber nära USA-allierade styrkor på marken. Nedskjutningen äger rum nära Tabqa, där Syriens demokratiska styrkor (SDF) stridit mot IS som ett led i försöken att återta Raqqa. Det är första gången som den USA-ledda alliansen skjuter ned ett syriskt plan, och regimen i Damaskus varnar att det kan får ”farliga återverkningar”. 

      • Nya Kubarestriktioner införs

        Trump tillkännager i ett tal i Florida att han river upp stora delar av Obamas uppgörelse med Kuba, som han kallar ett ”ensidigt avtal”. Bland annat skärps restriktionerna för amerikanska företag som vill göra affärer med Kuba på nytt, liksom för amerikanska turister som vill resa till önationen.

      • Trump uppges vara under utredning

        Den särskilde åklagaren Robert Mueller utreder om presidenten gjort sig skyldig till hindrande av rättvisa, rapporterar flera medier. Enligt uppgifterna ska utredningen ha inletts några dagar efter det att James Comey avskedats. Flera högt uppsatta underrättelsechefer ska enligt rapporten inom kort förhöras om huruvida Trump försökt stoppa utredningen av den förre säkerhetsrådgivaren Michael Flynn. Uppgifterna betraktas som en vändpunkt i den övergripande utredningen av Rysslands inblandning i valet 2016. Trumps advokater säger att det är ”oförlåtligt och olagligt” att uppgifterna läckts, men dementerar dem inte.

      • Kongressledamöter stämmer Trump

        Runt 200 demokrater i kongressen anklagar i en stämningsansökan presidenten för att via sina hundratals företag ha tagit emot medel från utländska regeringar. De hävdar att det har skett i strid med författningen, enligt vilken en president måste ha kongressens godkännande för att ta emot betalning och gåvor från utländska regeringar. Trump anklagas för att ha intressekonflikter i minst 25 länder och för att använda sin position för att maximera vinster. Minst 30 senatorer och 166 ledamöter av representanthuset står bakom stämningen.

      • Justitieministern förnekar hemliga möten

        I sitt vittnesmål inför senatens underrättelseutskott säger justitieminister Jeff Sessions att påståenden om att han i hemlighet samarbetat med Ryssland utgör ”avskyvärda lögner”. Han förnekar att han skulle ha fått underrättelsematerial rörande Rysslands inblandning i valet, och avvisar alla frågor som rör hans privata samtal med president Trump.

      • Folkomröstning i Puerto Rico om att bli delstat

        För femte gången hålls en rådgivande folkomröstning i Puerto Rico om territoriets politiska status. Hela 97 procent röstar för att Puerto Rico ska bli den 51:a delstaten i USA. Men valdeltagandet ligger bara på 23 procent, då ett parti som stödjer nuvarande status bojkottar valet. I tidigare folkomröstningar har valdeltagandet varit betydligt högre (se även November 2012).

      • Trump tillbakavisar Comeys vittnesmål

        Presidenten avvisar i en presskonferens den förre FBI-chefens uppgifter i senatsförhöret dagen innan, om att Trump skulle ha pressat honom att lägga ned utredningen av Flynn och begärt ”lojalitet”. Presidenten säger sig villig att uttala detta även under ed. Därmed är det klart att ord står mot ord.

      • Ex-FBI-chef vittnar om Trumpsamtal

        Den förre FBI-chefen James Comey vittnar inför senatens underrättelseutskott om flera privata samtal med Trump innan presidenten sparkade honom i maj. Förhöret gäller utredningen av Rysslandskontakterna. I vittnesmålet bekräftar Comey mycket som redan rapporterats i medierna. Han uppger att Trump uttryckligen efterfrågade ”lojalitet”, bad att utredningen mot säkerhetsrådgivaren Michael Flynn skulle läggas ned och pressade på om att FBI-chefen offentligt skulle säga att Trump själv inte var under utredning. Comey uppger också att han sagt till justitieminister Jeff Sessions att han inte ville vara ensam med Trump. Motiveringar som Vita huset gett för att avskeda Comey avfärdar han som ”lögner”: att FBI befann sig i kaos och att de anställda förlorat förtroendet för sin chef. Comey förklarar – under ed – också att han skrivit minnesanteckningar omedelbart efter flera privata möten med Trump, eftersom han befarade att den skulle kunna ”ljuga” om vad som sagts.

      • Trump: "USA lämnar Parisavtalet"

        Trump meddelar att USA ska dra sig ur Parisavtalet om klimatförändringar. Han motiverar det med att avtalet är dåligt för landets ekonomi och självständighet. Beskedet möts av stor besvikelse och starka protester både i USA och omvärlden. Kritikerna anser att beslutet innebär ett svårt bakslag för arbetet med att motverka de klimatförändringar som en lång rad experter är ense om utgör ett stort hot mot världen. Endast två andra länder står utanför den historiska uppgörelsen från 2015: Nicaragua och Syrien (båda skriver dock på senare under 2017).

      • Maj

      • Kommunikationschef avgår

        Trumps kommunikationschef Mike Dubke lämnar sin post. Någon orsak anges vare sig av Vita huset eller av Dubke själv. Dubke tillträdde som kommunikationschef i mitten av februari, då pressekreteraren Sean Spicer lämnade den posten.

      • Trumps svärson anklagas för rysskontakter

        Presidentens svärson Jared Kushner, som har en roll som rådgivare i Vita huset, rapporteras omfattas av FBI:s utredning av kontakter med Ryssland före maktskiftet. Kushner ska vid ett möte med den ryske ambassadören i början av december ha diskuterat möjligheten att etablera en hemlig kommunikationskanal mellan övergångsteamet och Kreml, via ryska diplomatiska förbindelsevägar. Syftet skulle ha varit att kunna diskutera Syrienstrategi och andra policyfrågor, utan insyn. Konversationen mellan Kushner och Sergej Kisljak ska ha ägt rum under ett möte i Trump Tower, i närvaro av Michael Flynn.

      • Trump på första utlandsresan

        Presidenten besöker först Saudiarabien, där han i ett tal uppmanar arabiska och muslimska ledare att ta ledningen i kampen mot islamistisk terrorism. Han pekar särskilt ut Iran som ett fäste för terror. Ett nytt vapenavtal som innebär att Saudiarabien får köpa vapen för 110 miljarder på tio år presenteras, vilket innebär den största vapenaffären i USA:s historia. Trump fortsätter sedan till Israel där han träffar både premiärminister Benjamin Netanyahu och den palestinske presidenten Mahmud Abbas. Resan går också till Vatikanen, och ett möte med påven, innan Trump deltar i ett Natotoppmöte i Bryssel och i ett G7-toppmöte i Italien. Trump upprepar sitt missnöje med Nato vilket bidrar till att Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter toppmötena säger att Europa inte längre kan luta sig mot USA utan måste klara sig på egen hand. Den tyske utrikesministern går dagen därpå ett steg längre och säger uttryckligen att Trump ”inte kan föra sig” och att han står i vägen för det internationella arbetet mot klimatförändringar och för fred.

      • Tidigare FBI-chef utreder rysskopplingar

        Justitiedepartementet utser den tidigare FBI-chefen Robert Mueller till särskild åklagare som ska utreda uppgifterna om Rysslands inblandning i valrörelsen och eventuellt samröre med Trumps valkampanj. Beslutet fattas av biträdande justitieminister Rod Rosenstein, eftersom utrikesminister Jeff Sessions förklarat sig jävig (se 2 mars 2017). Utnämningen av Mueller, som är republikan och var FBI-chef 2001–2013, välkomnas även av demokrater. USA:s underrättelsetjänster har redan konstaterat att Ryssland försökte påverka valutgången (se 5 januari 2017). Beslutet om en särskild utredning kommer en vecka efter det att Trump avskedat FBI-chefen James Comey.

      • Trump avslöjade hemliga uppgifter

        Medier rapporterar att president Trump avslöjat topphemlig information om IS för Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Det skedde när Lavrov besökte Vita huset tillsammans med ambassadör Sergej Kisljak den 10 maj, dagen efter det att Comey avskedats. Informationen ska ha kommit från en allierad som inte gett klartecken till att den fördes vidare och röra användning av bärbara datorer på flygplan. Säkerhetsrådgivaren McMaster och utrikesminister Tillerson tillbakavisar först uppgifterna men Trump själv bekräftar dem inom kort – via Twitter.

      • FBI-chefen sparkas

        Trump sparkar oväntat FBI-chefen James Comey. Vita huset hänvisar till missnöje med utredningen av Hillary Clintons privata e-post under valrörelsen, men det är få som inte tror att FBI:s pågående utredning av Rysslands inblandning i valrörelsen har med saken att göra. Kritiken växer snart till stormstyrka, inte minst som Vita huset ger motstridiga besked. Vicepresident Mike Pence och Vita husets talesperson Sarah Huckabee Sanders säger att Trump följt en rekommendation från den nytillträdde biträdande justitieministern Rod Rosenstein. Trump själv säger att han bestämt sig om att avskeda Comey redan veckan innan så skedde, oavsett rekommendation. Han säger också att Comey, som han kallar ”skrävlare”, försäkrat honom om att han själv inte var under utredning – och han hotar att avslöja bevis för det.

      • Rysslandskontakter i fokus

        Den nya administrationens kontakter med Ryssland är åter i blickfånget när Sally Yates (se Januari 2017) frågas ut av senatens underutskott för brottslighet och terrorism. Yates vittnar om hon, några dagar innan hon sparkades, varnat Vita huset om risk för att Michael Flynn skulle kunna utsättas för utpressning från Ryssland. Strax innan förhöret inleds rapporteras också att Obama personligen varnade Trump för att utse just Flynn till nationell säkerhetsrådgivare, strax efter valet i november. Det bekräftas av Vita huset men enligt presstalesmannen Sean Spicer var orsaken att Flynn varit kritisk mot Obamaadministrationen, som sparkat honom från posten som chef för försvarets underrättelsetjänst 2014. Trumps kommentar till alla uppgifter om samarbete med Ryssland blir som förut, när han twittrar att det bara är en ”bluff”.

      • ”Trumpcare” antas i representanthuset

        Kongressens andrakammare röstar för en ny sjukförsäkringslag, American Health Care Act, med de snäva siffrorna 217–213. Det innebär Trumps första framgång där ett konkret steg tas mot att uppfylla ett vallöfte via kongressen. Senaten väntas dock ha synpunkter och göra ändringar i lagförslaget. Det nya förslaget har reviderats sedan mars för att få fler republikaner att ansluta sig. Enligt Trump innebär lagen att försäkringspremierna sänks jämfört med Obamacare. Motståndarna är kritiska till att lagen i sin nya form röstas igenom utan att ha varit föremål för offentlig utfrågning eller utvärderats av kongressens budgetkontor.

      • Budgetuppgörelse över partigränsen

        Kongressledamöter presenterar en budgetöverenskommelse på drygt tusen miljarder dollar som ska gälla fram till den sista september och förhindra att federal verksamhet stängs ned. Splittring bland Republikanerna, som har majoritet i båda kamrar, gör att de måste samarbeta med demokrater för att få till en uppgörelse. Resultatet blir ett budgetförslag utan finansiering för flera av Trumps huvudlöften: inga av de hotade neddragningarna för miljömyndigheten EPA, fristadsstäder, Planned Parenthood eller Obamacare. Det blir heller inga pengar för en mur mot Mexiko, men budgeten innehåller 1,5 miljarder dollar för stärkt säkerhet, däribland reparationer av befintliga gränshinder. Demokrater är nöjda och anser sig ha vunnit en seger. Det får Trump, som ofta beskrivit sig själv som en världsledande förhandlare, att ilskan till och han hotar med en nedstängning av den federala verksamheten i september. 

      • April

      • Nytt bakslag för Trump i domstol

        En federal domare i San Francisco stoppar Vita husets försök att strypa statliga medel till städer som hjälper papperslösa immigranter. Flera så kallade fristäder – däribland storstäder som New York och San Francisco – har meddelat att de inte tänker följa regeringens order om att gripa papperslösa. Trump har hotat att dra in statliga bidrag till sådana städer, men enligt domaren i 9:e distriktet skulle det strida mot författningen. Vita husets kommentar är att beslutet är ”bananas”, helt galet. 

      • Ovanligt krismöte om Nordkorea

        Hela senaten kallas till ett möte i Vita huset med anledning av förhållandet med Nordkorea. Försvarsminister Mattis och utrikesminister Tillerson ska också delta. Spänningarna har ökat under några veckor med flera nordkoreanska robottester och hotfulla uttalanden. En viss förvirring uppstod sedan Trump sagt att han skickat en ”armada” för att öka beredskapen i regionen, men uppgifter sedan kom om att det visade sig att de berörda örlogsfartygen seglade åt motsatt håll, bort från Koreanska halvön. Strax därpå uppgav flottan dock att fartygen nu var på väg mot regionen enligt presidentens order. Pyonyang har hotat med att sänka ett hangarfartyg och slå till i förebyggande syfte. Kinas president Xi Jinping har i ett telefonsamtal till Trump manat till återhållsamhet. Nordkorea trotsar även Kina och säger att alla försök att stödja USA skulle leda till ”katastrof”. 

      • Nordkorea varnas

        Vicepresident Mike Pence varnar under ett besök i Sydkorea för att USA ”inte utesluter någonting” när det gäller Nordkorea. Strax dessförinnan har Nordkorea genomfört en misslyckad uppskjutning av vad som tros ha varit en ny sorts robot. President Trump kan komma att använda militära maktmedel säger Pence och hänvisar till USA:s attacker i Syrien och Afghanistan. 

      • Massiv bomb mot Afghanistan

        USA fäller en jättebomb mot vad som uppges vara ett fäste för terrorsekten IS i östra Afghanistan. Över 90 IS-medlemmar ska ha dödats i anfallet mot ett tunnelsystem i provinsen Nangarhar. Det är den kraftigaste konventionella bomben (icke-kärnvapen) som USA har och det är första gången den används. 

      • Utrikesministern i Moskva

        När utrikesminister Rex Tillerson besöker Ryssland och träffar sin ryske motpart Sergej Lavrov är det mot bakgrund av USA:s robotanfall i Syrien några dagar tidigare, en attack som Moskva fördömt i skarpa ordalag. Den ryske presidenten Vladimir Putin talar i rysk TV om försämrade relationer, "särskilt militärt" och Tillerson säger att han vill försöka dämpa "skarpa motsättningar". 

      • Högsta domstolen fulltalig

        Den plats i Högsta domstolen som stått tom i över ett år fylls när Neil Gorsuch svär eden och efterträder Antonin Scalia (se Mars 2016). Senaten har några dagar tidigare röstat för Gorsuch som Trump nominerade strax efter sitt tillträde i januari. Senaten godkänner honom med röstsiffrorna 54 mot 45; tre demokrater stödjer nomineringen. Den konservativa Gorsuch har varit federal domare i Colorado och hör till det läger som vill tolka konstitutionen bokstavstroget.

      • Flyganfall i Syrien

        President Trump beordrar ett anfall mot en militärbas i Syrien med 59 kryssningsrobotar. Det är första gången under det sex år långa kriget som USA anfaller den syriska regimen. Attacken kommer två dagar efter en nervgasattack i Idlibprovinsen som krävde över 80 människors liv och som fick Trump att säga att han nu ”ändrat inställning” till kriget där och till president Assad. Bara några dagar tidigare har det kommit signaler om att det var ”fånigt” att försöka driva bort Assad men nu anklagar Trump sin företrädare för att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt i fråga om Syrien. President Trump uppmanar alla ”civiliserade nationer” att hjälpa till att få ett slut på konflikten i Syrien. 

      • Kinas president på besök

        Trump tar emot sin kinesiske motpart Xi Jinping i sitt residens i Mar-a-Lago i Florida. Efter mötet slår Trump an en helt annan ton än de hotfulla ordalag han tidigare använt om Kina. Presidenten talar nu om Kina som en bundsförvant i försöken att hantera kärnvapenstaten Nordkorea.

      • Chefsstrateg petad från säkerhetsråd

        Chefsstrategen Steve Bannon fråntas sin plats i säkerhetsrådet NSC. Vad som ligger bakom ändringen är oklart. De militära stabscheferna återfår sina roller som regelbundna deltagare i rådet. (Se även Januari 2017.)

      • Mars

      • Sjukförsäkringslagen dras tillbaka

        När det står klart att inte tillräckligt många republikaner i representanthuset stödjer förslaget till ny sjukförsäkringslag dras det tillbaka, utan omröstning. Trump säger att demokraterna hindrade förslaget då inte en enda av dem tänkte rösta för det, och att de nu får ta ansvar för att Obamacare ”exploderar”. 

      • Datorer förbjuds på flygplan

        Ett förbud införs mot datorer och läsplattor på flygplan från tio flygplatser i Mellanöstern och Nordafrika. Syftet uppges vara att förhindra attentat. Åtta länder berörs: Jordanien, Egypten, Turkiet, Saudiarabien, Kuwait, Marocko, Qatar och Förenade arabemiraten. Förbudet påverkar inga amerikanska flygbolag då de inte har direkttrafik till de berörda flygplatserna. 

      • FBI utreder rysk inblandning

        FBI utreder eventuella kopplingar mellan Rysslands regering och Trumps valkampanjstab – det bekräftar FBI-chefen James Comey inför representanthusets underrättelseutskott. Rykten om en sådan utredning har förekommit i månader. Uppgifterna är ändå uppseendeväckande: en sittande president utreds av en säkerhetstjänst för att eventuellt ha samarbetat med en främmande makt för att underminera ett demokratiskt val. Comey uppger att han fått klartecken från justitiedepartementet att bekräfta uppgifterna och säger att utredningen inleddes i juli 2016. Angående Obamas påstådda avlyssning av Trumps bostad före valet säger Comey att det inte gått att hitta stöd för påståendet, vare sig hos FBI eller hos justitiedepartementet.

      • Läcka visar Trumpdeklaration

        Två sidor ur Donald Trumps självdeklaration från 2005 offentliggörs av TV-bolaget MSNBC som säger sig ha fått dem av en anonym källa. De visar att han betalade 24 procent i skatt på en inkomst på 150 miljoner dollar. Vita huset kallar läckan olaglig. Trump har inte offentliggjort någon inkomstdeklaration, trots många propåer och trots att det har varit kutym för presidentkandidater i USA sedan 1970-talet. 

      • Beräkning av "Trumpcares" kostnader

        Kongressens budgetkontor (COB) rapporterar att sjukförsäkringsförslaget skulle innebära att 14 miljoner amerikaner förlorar sin sjukförsäkring till 2018, och 24 miljoner till 2026. Fem respektive 14 miljoner skulle under samma period gå miste om Medicaid. Samtidigt skulle det federala underskottet att minska med 337 miljarder på tio år, enligt COB:s beräkningar. 

      • Förslag på ny sjukförsäkringslag

        Republikanerna lägger fram en plan på ny sjukförsäkringslag (American health care act), som ska ersätta Obamacare (Affordable care act). Förslaget tar bort kravet på individer att ha sjukförsäkring och inför istället skattelättnader som incitament. Demokraterna är kritiska och säger att förslaget kommer att innebära ökade kostnader. Bland republikanerna finns det en del som tycker att förslaget inte går långt nog. 

      • Inreseförbud i ny tappning

        Trump lägger fram en reviderad version av sitt omstridda inreseförbud (se 27 Januari 2017). Nu har Irak strukits från listan och det framgår uttryckligen att personer med permanent uppehållstillstånd inte påverkas. Även detta förslag hejdas inom kort, av federala domare som anser att förbudet är diskriminerande och strider mot konstitutionen. I juni ger dock Högsta domstolen klartecken för att till en del låta inreseförbudet gälla, för personer som inte har nära familj eller affärskontakter i USA. Förbudet löper därmed i 90 dagar från och med juni.

      • Trump anklagar Obama för avlyssning

        Trump hävdar i en rad Twitter-meddelanden att Obama beordrat avlyssning av hans bostad i byggnaden Trump Tower i New York, före valet i november. Inga bevis för anklagelserna framförs. Både den tidigare chefen för underrättelsetjänsterna James Clapper och FBI-chefen James Comey avfärdar påståendet . Men Vita huset uppmanar kongressen att utreda anklagelserna, samtidigt med utredningen av Rysslandskopplingar. 

      • Justitieministern tar sin hand från ryssutredning

        Justitieminister Jeff Sessions meddelar att han avsäger sig ansvaret för utredningen av Trumpkampanjens kontakter med ryska regeringsföreträdare. Beskedet kommer dagen efter ett avslöjande om att Sessions haft ett par möten med Rysslands ambassadör Sergej Kisljak under valrörelsen – trots att han vittnat inför senaten om att han inte haft kontakter med ryssar. Han försvarar sig med att mötena inte ska ha handlat om själva valet. Kritiken gör ändå att han ändå förklarar sig jävig och inte kommer att medverka i utredningen.

      • Februari

      • Militären får kraftigt tillskott

        Trump vill öka försvarsanslagen med 10 procent, eller runt 54 miljarder dollar. Istället ska bland annat biståndet skäras ned. 

      • Skärpta insatser mot papperslösa

        Vita huset kommer med nya riktlinjer som går ut på att i praktiken alla papperslösa invandrare ska kunna utvisas. Ett undantag behålls dock för personer som kommit till USA som barn, som infördes under Obama-administrationen. Departementet för inrikes säkerhet ska också anställa 10 000 migrations- och tulltjänstemän och 5 000 till gränspatruller.

      • Trump i nya attacker mot medier

         I sin första egna presskonferens sedan tillträdet ägnar presidenten en stor del av tiden åt att anklaga medier för att vara oärliga och sprida falska nyheter. Trump svarar dock inte på frågor om regeringens kontakter med Ryssland, och hävdar nu att det är mediernas fel att Michael Flynn avgick. 

      • Nominerad minister hoppar av

        Andrew Puzder som nominerats till arbetsmarknadsminister drar sig ur processen för att bli godkänd, då flera republikanska senatorer inte är beredda att stödja honom. Puzder har bland annat erkänt att han anlitat en papperslös migrant i hushållet och har anklagats av sin ex-hustru för misshandel. Trump nominerar strax därpå Alexander Acosta till posten. Acosta blir, om han blir godkänd, den första med latinamerikanskt ursprung i Trumps administration. 

      • Ändrad inriktning i Mellanösternpolitiken

        Trump säger vid en gemensam presskonferens med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Vita huset att han skulle stödja såväl en tvåstatslösning som vilken annan lösning som helst som israeler och palestinier är överens om. Det innebär ett brott med USA:s långvariga stöd för en tvåstatslösning. Han uppmanar också Israel att hålla igen på utbyggnaden av bosättningar, och utlovar ett fredsavtal som blir ”great” bara båda sidor kompromissar (se vidare Utrikespolitik och försvar). 

      • Rysslandskandalen växer

        Skandalen kring Flynn och kontakterna med Ryssland växer, och även ledande republikaner börjar kräva en utredning. Enligt flera medier visar samtalsutskrifter och avlyssnade telefonsamtal att flera personer i Trumps omgivning hade upprepade kontakter med rysk underrättelsetjänst redan under valrörelsen. Detta har tidigare förnekats av bland andra vicepresident Mike Pence. 

      • Nationell säkerhetsrådgivare tvingas avgå

        En politisk skandal är ett faktum när den nationella säkerhetsrådgivaren Michael Flynn tvingas lämna sin post efter mindre än en månad. Orsaken är att han fört diskussioner med Rysslands ambassadör, Sergej Kisljak, före maktskiftet den 20 januari, trots att det är förbjudet i lag för privatpersoner att blanda sig i utrikespolitiken. Flynn har ifrågasatts sedan han utnämndes, på grund av kontakter med Ryssland både före och efter valet i november. Han togs länge i försvar av bland andra vicepresident Mike Pence, men situationen blev ohållbar när det stod klart att han givit vilseledande uppgifter om samtalen. En vecka senare utser Trump generallöjtnant H R McMaster som ny säkerhetsrådgivare. 

      • Massevakuering i Kalifornien

        Sedan ett häftigt regn orsakat försvagningar i en kanal vid USA:s högsta vattendamm beordras 180 000 människor att lämna sina hem. Det är första gången sedan Oroville-dammen byggdes för närmare ett halvsekel sedan som en sådan evakuering har beordrats. 

      • Omstridd justitieminister godkänd

        Senaten godkänner med röstsiffrorna 52–47 Alabamasenatorn Jeff Sessions som ny justitieminister, efter en hetsig debatt där demokrater utmålade Sessions som en sexistisk och rasistisk motståndare till medborgerliga rättigheter. 

      • Utbildningsministern godkänd med knapp marginal

        Den omstridda miljardären Betsy DeVos, som Trump nominerat som utbildningsminister, godkänns med minsta tänkbara marginal. Röstsiffrorna i senaten blir 50–50 då alla demokrater och två republikaner röstar mot nomineringen, vilket leder till att vicepresident Mike Pence får träda in och avgöra. Det har aldrig skett tidigare vid bekräftande av en person för en regeringspost. DeVos har ifrågasatts kraftfullt på grund av att hon saknar erfarenhet från det offentliga skolväsendet och förespråkar friskolor. 

      • Rex Tillerson ny utrikesminister

        Senaten godkänner Rex Tillerson som Trump nominerat till posten som utrikesminister, med röstsiffrorna 53–46. Tillerson var fram till årsskiftet var oljebolagets Exxonmobils VD och har av oppositionens kritiserats för sina nära relationer till den ryske presidenten Vladmir Putin. 

      • Republikaner upphäver röstregler efter bojkott

        Sedan demokratiska ledamöter i senatens finansutskott bojkottat möten, i protest mot två ministrar som Trump nominerat, ändrar de republikanska ledamöterna oväntat utskottets röstregler så att de kan godkänna kandidaterna utan demokraternas närvaro. Därefter kan de ge klartecken för Steven Mnuchin som finansminister och Tom Price som hälsominister. Nomineringarna måste fortfarande godkännas av hela senaten. 

      • Januari

      • Tillförordnad justitieministern tvingas avgå

        Den tillförordnade justitieministern Sally Yates får gå när hon uppmanar departementets jurister att inte försvara inreseförbudet för medborgare i sju länder. Yates var tillsatt under Obamas regering och skulle inom kort ersättas av Trumps justitieminister. Över 100 karriärdiplomater har undertecknat en protest mot inreseförbudet; Vita husets pressekreterare säger de bör lämna sina poster. Ex-president Obama uttalar sitt stöd för de utbredda protesterna mot förbudet. 

      • Ommöblering i säkerhetsråd

        Trump omorganiserar Nationella säkerhetsrådet (NSC) så att den omstridda chefsstrategen Steve Bannon får en central roll och ska delta i alla möten, liksom stabschefen Reince Priebus. De militära stabscheferna som normalt utgjort kärnan i NSC ska bara vara med vissa tillfällen. Bannon är sedan tidigare omstridd och har väckt uppmärksamhet med nya uttalanden om att medierna utgör ”oppositionspartiet” och bör ”hålla käften”. 

      • Inreseförbud för sju nationaliteter

        Trump förbjuder i ett dekret samtliga medborgare från sju huvudsakligen muslimska länder (Irak, Iran, Jemen, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien) inresa i USA i 90 dagar. Ordern som har omedelbar verkan leder till att över 100 människor grips på amerikanska flygplatser. Protestaktioner mot ordern hålls vid flera flygplatser och viss förvirring uppstår över hur ordern ska tillämpas. Inom någon vecka stoppas förbudet av federala domare som finner att det strider mot författningen. Dekretet innehåller också ett stopp för allt flyktingmottagande i fyra månader, ett stopp tills vidare för flyktingar från Syrien samt en sänkning av antalet flyktingar totalt under året till 50 000. 

      • Mur mot Mexiko ska byggas

        President Trump ger order om att arbetet med att bygga en mur längs den 320 mil långa gränsen mot Mexiko ska sättas igång. Projektet är ett av hans viktigaste vallöften. Enligt Trump ska bygget initialt betalas av USA men Mexiko ska tvingas betala i efterhand. Mexiko säger blankt nej till detta. 

      • Trump ger klartecken för oljeledningar

        Den nye presidenten skriver på verkställighetsorder om att sätta fart på två omstridda rörledningsprojekt som stoppats under Obama: Keystone XL (se Februari 2015) och Dakota Access (se December 2016). Enligt ordern ska amerikanskt stål användas till de rörledningar som byggs i USA. Han beordrar också snabbare miljöprövningar för infrastrukturprojekt. 

      • Trump stoppar frihandelsavtal

        Trump fullföljer ett vallöfte när han sätter stopp för frihandelsavtalet för tolv länder vid Stilla havet, TPP, som var ett centralt inslag i Obamas Asienpolitik. Avtalet har ännu inte ratificerats av kongressen och läggs nu helt på is. Trump inför på sin första arbetsdag också ett anställningsstopp i federala organ, med undantag för militären, samt återinför en regel som sätter stopp för federal finansiering av organisationer som utför eller informerar om aborter i andra länder. 

      • Trump signalerar fortsatt strid mot medier

        Den nytillträdde presidenten signalerar fortsatt strid mot medierna när han hävdar att en "felaktig" bild ges av hur många som deltog vid invigningsceremonin dagen innan. Trumps pressekreterare Sean Spicer hävdar senare under dagen att publiken vid ceremonin var den ”största i historien”, trots att fotografier avslöjar en betydligt större publik när Obama tillträdde 2008. Dagen därpå säger Trumps politiska rådgivare Kellyanne Conway att Spicer använt ”alternativa fakta”, vilket blir en uppmärksammad fras.

      • Mångmiljonprotester mot Trump

        Dagen efter installationen av den nye presidenten hålls en demonstration, Women’s March on Washington, i huvudstaden organiserad av gräsrotsrörelser som protesterar mot Trumps person och politik. Liknande sympatimarscher organiseras runt om i USA samt i ett stort antal städer världen över. I Washington DC beräknas en halv miljon delta och i Los Angeles rapporteras det röra sig om minst 750 000 deltagare. Protestaktionen är den största i USA sedan Vietnamkriget. 

      • Trump tillträder

        I sitt invigningstal slår den nya presidenten an en ganska hård ton och upprepar sina tidigare budskap om att "ta tillbaka" jobb och sätta USA och det amerikanska folket först i alla lägen. Senaten godkänner under dagen de två första av hans ministrar, båda tidigare generaler: James Mattis blir försvarsminister och John Kelly minister med ansvar för inrikes säkerhet. 

      • Bojkott och rekordlågt förtroende när Trump tillträder

        Över 60 ledamöter av representanthuset har beslutat sig för att bojkotta invigningsceremonin, samtliga demokrater. Många av dem säger sig särskilt ha motiverats av ledamoten John Lewis som sagt att Trump saknar legitimitet på grund av Rysslands inblandning i valet. Inför maktskiftet uppger runt 40 procent av väljarna i flera opinionsmätningar att de har förtroende för Trump, vilket är långt under de mellan 60 och drygt 80 procent som har haft förtroende för hans tre föregångare Clinton, Bush och Obama. Enligt Trump är mätningarna ”riggade”. 

      • Obama kortar Mannings straff

        President Obama ändrar straffet för visselblåsaren Chelsea (tidigare Bradley) Manning som i augusti 2013 dömdes till 35 års fängelse för att ha läckt tusentals hemligstämplade dokument till Wikileaks. Beslutet väcker skarp kritik men har också stöd av många. Chelsea Manning blir fri i maj, efter att ha suttit i fängsligt förvar i sammanlagt sju år. Obama kortar straffen för sammanlagt 209 personer och benådar 64. 

      • Kubaners rätt till uppehållstillstånd slopas

        Den så kallade "wet foot, dry foot"-regeln infördes 1995 och innebar att kubaner som anländer till USA utan visum skulle få rätt att stanna kvar i landet. Enligt regeln fick de kubaner som beträtt amerikansk mark uppehållstillstånd, medan de som upptäcktes till havs, skickades tillbaka till Kuba. President Obamas beslut att ta bort regeln är en del i normaliseringen av förbindelserna med Kuba. 

      • Underrättelsechef bekräftar rysk attack

        James Clapper, högste chef för USA:s underrättelsetjänster, säger i ett uttalande inför kongressen att det står klart att Ryssland agerat i syfte att påverka det amerikanska presidentvalet genom hackerintrång, proganda, falska nyheter och desinformation. Samtliga 17 federala underrättelsetjänster har pekat ut Ryssland. 

    • 2016

      • December

      • Ryssar utvisas

        Som straff för ryska hackares inblandning i valet utvisas 35 personer som misstänks vara ryska agenter vid ambassaden i Washington respektive konsulatet i Los Angeles. Vidare stänger myndigheterna två ryska anläggningar, en i New York och en i Maryland. Åtgärderna fördöms av Donald Trumps stab. De första ilskna kommentarerna från Moskva utlovar hämnd men dagen därpå säger president Putin att Ryssland inte planerar någon vedergällning för stunden utan att man väntar och ser vad som händer efter Trumps tillträde. 

      • Trump bäddar för kapprustning

        Donald Trump säger att USA måste utöka sin kärnvapenarsenal kraftigt till dess att ”världen kommer till förstånd när det gäller kärnvapen”. Trumps utspel på Twitter föregås av ett liknande uttalande av Rysslands president Putin. 

      • USA släpper igenom Israelkritisk FN-resolution

        USA lägger ned sin röst i FN:s säkerhetsråd och därmed antas en resolution som kräver att Israel omedelbart upphör med att anlägga bosättningar på ockuperad mark. Det är mycket ovanligt att USA avstår från att stödja Israel i FN. Donald Trump kritiserar regeringens beslut och meddelar att USA:s agerande i FN kommer att ändras när han tillträder som president. 

      • Kina fångar in amerikansk undervattensdrönare

        Händelsen, som inträffar på internationellt vatten i Sydkinesiska sjön, är en av de allvarligaste militära konfrontationerna på flera år. Det amerikanska försvarsdepartementet kräver att drönaren omedelbart lämnas tillbaka. Drönaren användes enligt uppgift för vetenskapliga ändamål. Parterna når senare en överenskommelse om ett överlämnande. 

      • Ryska hackare påverkade valet

        Underrättelsetjänsten CIA uppger till medierna att Ryssland försökte påverka valet i Trumps favör genom att se till att e-postmeddelanden från Hillary Clinton, som hackare kommit över efter intrång mot Demokraterna och Clintonts kampanjledare, publicerades av Wikileaks. Ryska hackare ska också ha släppt internt material från en cyberattack mot Demokraterna till journalister och bloggare i Florida. Detta material spreds genom artiklar och blogginlägg och kom att användas i de politiska kampanjerna i avgörande strider om kongressplatser. 

      • Nej till oljeledning i reservat

        En federal myndighet under försvarsdepartementet stoppar planerna på att leda en kontroversiell oljeledning under en vattenreservoir i ett reservat för ursprungsfolket sioux i North Dakota. Dessa har tillsammans med miljöaktivister med flera protesterat sedan april mot den planerade dragningen som skulle riskera att förorena dricksvattnet för boende i reservatet och därtill gå under mark som är helig för sioux-folket. Dakota Access Pipeline, som oljeledningen heter, är till större delen färdigbyggd och löper från North Dakota i sydöstlig riktning, till Illinois. Därifrån transporteras oljan vidare till Texas och Louisiana. 

      • Kontroversiellt samtal mellan Trump och Taiwans president

         USA:s blivande president Donald Trump väljer att besvara ett telefonsamtal från Taiwans president Tsai Ing-wen och bryter därmed mot amerikansk diplomatisk praxis sedan 1979. Det var då USA fastställde sin "ett Kina-politik", bröt de officiella relationerna med Taiwan och knöt band med Folkrepubliken Kina istället. Kinas utrikesminister Wang Yi tonar först ned betydelsen av telefonsamtalet genom att kalla det "ett litet trick" från Taiwans president. Kort därefter riktar dock Kina en skriftligt klagomål till USA:s regering. Vita huset svarar med att försäkra Kina om att man inte tänker avvika från ett Kina-politiken. 

      • November

      • Trump får betala skadestånd för "fuskutbildning"

        En uppgörelse i domstol nås enligt vilken Trump måste betala 25 miljoner dollar för att slippa en rättegång om ”Trump University”, en skola som han grundade 2004 men som lades ned 2010. Utbildningarna som erbjuds gick ut på att göra studenterna rika på fastighetsaffärer, men som resulterade i att 4 000 av dem stämde skolan för lurendrejeri. Hotet om en rättegång har hängt över Trump under valrörelsen och han har upprepade gånger uttalat sig nedsättande om domaren, Gonzalo Curiel, med anspelningar på hans mexikanska rötter. Förlikningen nås bara tio dagar innan rättegången skulle inledas.

      • Val av rådgivare kritiseras

        Donald Trumps tillkännagivande att den kontroversielle högerradikale Steve Bannon, som varit Trumps kampanjledare under valrörelsen och som ligger bakom den högerextrema sajten Breitbart, ska bli hans chefsstrateg väcker oro. Bannon uppges ha antisemitiska åsikter och företräda en "vit" nationalism. Valet av den etablerade republikanen Reince Priebus till stabschef för Vita huset tas emot mer positivt. 

      • Protester mot Trump

        Efter valresultatet har meddelats utbryter protester i flera amerikanska storstäder. Det är framför allt många unga amerikaner som deltar i protesterna. 

      • Trump vinner valet

        Trump vinner presidentvalet med 304 elektorsröster mot 227 för Clinton (sju elektorer röstar inte enligt partilinjen, se Politiskt system).  Clinton får dock stöd av nästan 2,9 miljoner fler väljare än Trump, eller 48 procent av rösterna mot 46 procent. Trumps seger överraskar politiska bedömare: opinionsmätningarna förutspådde en jämn kamp som Clinton väntades vinna, om än med knapp marginal. Republikanerna behåller kontrollen över såväl senaten (med 52 senatorer mot 48) som representanthuset (241 mot 194 ledamöter). 

      • Inget åtal mot Clinton

        Efter en genomgång av 650 000 nya e-postmeddelanden från Hillary Clintons tid som utrikesminister meddelar underrättelsetjänsten FBI att hon inte kommer att åtalas. Clinton har fått kritik för att hon i tjänsten använde en egen e-postserver och utredningar av frågan har gjorts såväl av utrikesdepartementet som justitiedepartementet. Sommaren 2016 kom FBI i en tidigare genomgång fram till att det fanns bevis för att felaktigheter hade begåtts i hanteringen av hemligstämplat material men att det inte gick att bevisa att agerandet varit medvetet. 

      • Oktober

      • Sista valdebatten

        Den tredje och sista debatten mellan de bägge presidentkandidaterna hålls i Las Vegas i Nevada. Opiononsmätningar visar på en klar ledning för Hillary Clinton inför valet. 

      • Dylan får Nobelpris

        Svenska Akademien meddelar att årets Nobelpris i litteratur går till den amerikanska sångaren, låtskrivaren och författaren Bob Dylan.

      • Bakslag för Trump

        Representanthusets talman, republikanen Paul Ryan, tar avstånd från Trumps kampanj och tänker inte längre stödja Trump. Han vill nu koncentrera sig på att försvara Republikanerna i representanthuset. 

      • Andra valdebatten

        Hillary Clinton och Donald Trump möts åter i en TV-sänd debatt, som är hätskare än någonsin tidigare. Påhoppen, särskilt från Trumps sida, haglar. Trump kritiserar Hillary Clintons man, den tidigare presidenten Bill Clinton, för hans otrohetsaffärer och anser om Hillary Clinton själv att hon borde sitta i fängelse för hur hon använt sin privata epost som utrikesminister. Clinton riktar i sin tur skarp kritik mot Trump för hans sexistiska uttalanden om kvinnor. 

      • Vicepresidentkandidater möts

        Donald Trumps kandidat republikanen Mike Pence, guvernör i Indiana, möter Hillary Clintons kandidat demokraten Tim Kaine, senator från Virginia. Debatten hålls på universitetet Longwood i Virginia. 

      • September

      • Första valdebatten

        TV-debatten mellan Hillary Clinton och Donald Trump följs av 84 miljoner tittare. Det är det största antalet sedan debatten mellan Ronald Reagan och Jimmy Carter 1980. 

      • Undantagstillstånd i Charlotte

        Guvernören i North Carolina utropar undantagstillstånd i staden Charlotte sedan våldsamheter utbrutit efter det att en svart man skjutits till döds av en svart polisman. 

      • Sprängladdning i New York

        En bomb gjord av en tryckkokare utlöses på Manhattan och skadar 29 människor. Ytterligare en sprängladdning upptäcks i närheten. Ett par dagar senare grips en 28-årig man född i Afghanistan misstänkt för att ligga bakom bomberna. 

      • Augusti

      • Översvämningar i Lousiana

         President Obama fastslår att svåra översvämningar i Louisiana utgör en nationell större katastrof. De beskrivs som den värsta naturkatastrofen sedan orkanen Sandy 2012. Översvämningarna har krävt 13 människoliv och leder till att 30 000 människor tvingas lämna sin hem. 

      • Republikaner mot Trump

         50 republikaner med säkerhetspolitisk anknytning, däribland en tidigare CIA-chef och två före detta vice utrikesministrar, underkänner Trump i ett öppet brev och meddelar att de inte kommer att rösta på honom. 

      • Juli

      • Clinton blir formellt presidentkandidat

        På andra dagen av Demokraternas partikonvent i Philadelphia utses Hillary Clinton formellt till partiets kandidat i presidentvalet i november. Hon är därmed historisk: ingen kvinna har tidigare varit ett ledande partis kandidat i ett presidentval i USA. Men hon är fortsatt omstridd även i partiet: anhängare till Vermontsenatorn Bernie Sanders demonstrerade högljutt när konventet inleddes. Sanders, som var Clintons allvarligaste utmanare i primärvalen, säger dock i ett tal att hon måste bli landets nästa president. trax före konventet har Clinton utsett Tim Kaine, senator från Virginia, till sin vicepresidentkandidat.

      • Trump blir formellt presidentkandidat

        Donald Trump utses formellt till kandidat i presidentvalet under Republikanernas partikonvent i Cleveland i Ohio, med stöd av 70 procent av de närvarande delegaterna. Trumps val av vicepresidentkandidat, Mike Pence, godkänns enhälligt. Pence, guvernör i Indiana, är känd som socialkonservativ och religiös och hoppas stärka Trumps stöd hos den kristna högern. Särskild uppmärksamhet under det tre dagar långa konventet väcker ett tal av Trumps hustru Melania, när det visar sig att talet innehåller plagiat från Michelle Obamas motsvarande tal 2008.

      • Polismord efter polisskjutningar mot svarta

        Totalt åtta döda poliser är facit efter ett andra fall på kort tid där en svart gärningsman öppnat eld mot poliser. Dagarna före det första fallet har två nya incidenter inträffat där afroamerikaner skjutits ihjäl av polis: i Baton Rouge i Louisiana den 5 juli, och i Saint Paul i Minnesota den 6 juli. Saint Paul-fallet får stort genomslag i medierna då mannens flickvän via sin mobil livesänder när polisen öppnar eld mot offret som stoppats för en trasig baklykta på bilen. Den 7 juli, under en protestaktion i Dallas i Texas mot de båda dödsskjutningarna, öppnar en svart krypskytt eld och dödar fem poliser. Tio dagar senare skjuts tre poliser till döds i Baton Rouge. Sammanlagt tio poliser och två civilpersoner skadas i de två skottlossningarna. Båda gärningsmannen har ett förflutet i militären och båda dödas i samband med våldsincidenterna.

      • Juni

      • Kritik mot Clinton i Benghazi-rapport

         Efter två års utredning presenterar ett kongressutskott en rapport om attentatet i Benghazi (se September 2012). Rapporten innehåller inte mycket nytt i sak – flera tidigare utredningar har gjorts – men riktar kritik mot dåvarande utrikesminister Clinton. Republikanerna anklagar regeringen i allmänhet och Clinton i synnerhet för att ha underskattat extremisthotet i Libyen och för att ha vilselett allmänheten om vad som hände vid attentatet. Anklagelserna har förstärkts under valrörelsen inför presidentvalet och använts för att utmåla Clinton som säkerhetspolitiskt oansvarig. 

      • HD-stöd för aborträtt

        Högsta domstolen underkänner restriktioner i aborträtten som införts i Texas. Beslutet som fattas med röstsiffrorna 5–3 innebär att HD för första gången på 15 år slår ned på en delstats försök att begränsa tillgången till abort. Begränsningarna i Texas antogs 2013 och föreskrev bland annat att abort måste utföras på specialutrustade kirurgavdelningar, vilket ledde till att de flesta abortkliniker i deltaten måste stängas.

      • Massmord på gayklubb i Orlando

        En man skjuter ihjäl 49 människor på en nattklubb där homosexuella brukar samlas i Orlando i Florida. Aldrig tidigare har så många människor dödats samtidigt vid en masskjutning i USA. Många skadas också under attentatet och gärningsmannen dödas av polis under skottlossningen. Han har strax före dådet sagt att han skulle utföra det för extremistgruppen Islamiska statens (IS) räkning.

      • Clinton klar som presidentkandidat

        Hillary Clinton är klar som Demokraternas presidentkandidat inför partikonventet i juli, efter seger i primärvalen i Kalifornien och tre delstater till. Bernie Sanders har in i det sista bjudit hårt motstånd.

      • Maj

      • Obama besöker Hiroshima

        Han är den förste amerikanske president som besöker den japanska staden där USA fällde en atombomb 1945 som kostade omkring 140 000 människor livet. 

      • Utredning om Clintons e-post

        En rapport från utrikesdepartementet konstaterar att Hillary Clinton som utrikesminister har begått fel när det gäller hanteringen av mejl. Hon har använt sin privata mejladress i sin yrkesutövning och har dessutom inte följt de regler för rapportering som finns. Det har dock tidigare varit problem med mejlhanteringen vid departementet enligt utredningen. En utredning av säkerhetspolisen FBI pågår om huruvida Clinton gjort sig skyldig till något brott i denna fråga. 

      • Vapenembargo hävs

        Vid ett besök i Vietnam meddelar USA:s president Barack Obama att USA tar bort förbudet mot försäljning av vapen till Vietnam, som varit i kraft sedan Vietnamkriget. 

      • Trump klar som kandidat när Cruz ger upp

        Efter att Donald Trump vunnit i ännu delstat, Indiana, väljer Ted Cruz att dra sig ur kampen om Republikanernas nominering till presidentposten. Trump är därmed klar som bli Republikanernas kandidat även om han formellt säkrar tillräckligt många delegater till partikonventet först i slutet av månaden. 

      • April

      • Soldater till Syrien

        Ytterligare 250 militärer kommer att skickas till Syrien för att stödja rebeller och styrkor som strider mot Islamiska staten och ge dem råd. 

      • Mars

      • Historiskt besök på Kuba

        Som den första amerikanske presidenten sedan 1928 besöker president Obama Kuba, där han bland annat träffar den kubanske presidenten Raúl Castro. De bägge länderna har under det senaste året återupptagit de diplomatiska förbindelserna. 

      • Obama nominerar HD-kandidat

        President Obama nominerar domaren Merrick Garland till den plats i Högsta domstolen som blev tom när HD-domaren Antonin Scalia avled i februari. Det är senatens sak att rösta om presidentens domarnomineringar. I det här fallet vägrar den republikanska majoriteten att ens ta upp nomineringen till diskussion, och än mindre att rösta om den, med motiveringen att nästa president bör få fylla platsen. Därmed har HD endast åtta domare under resten av Obamas presidenttid.

      • Marco Rubio drar sig ur

        Efter att ha förlorat Republikanernas primärval i sin hemdelstat Florida mot Donald Trump väljer senatorn Marco Rubio att avsluta sina försök att vinna partiets nominering av presidentkandidat. Av tolv kandidater i startfältet återstår nu förutom Trump bara Ted Cruz och John Kasich. Trump leder stort i antal vunna delstater och i antal delegater inför partikonventet.

      • Clinton och Trump supertisdagens segrare

        Clinton och Trump stärker sina chanser att bli presidentkandidater under supertisdagen, då elva delstater håller primärval. Båda har tagit hem tre delstater tidigare och vinner nu i ytterligare sju. Bland Demokraterna fortsätter Bernie Sanders att jaga Clinton och har nu säkrat seger i fem delstater. Republikanen Ted Cruz vinner i tre och har därmed tagit hem fyra delstater medan Marco Rubio noterar sin första seger. 

      • Februari

      • Amerikanska bombanfall i Libyen

        För andra gången på tre månader bombar amerikanskt stridsflyg IS-baser i Libyen. Målet uppges vara en man som misstänks för två terrordåd i Tunisien förra året.

      • Primärvalen inleds

        Primärvalssäsongen inleds inför höstens presidentval, med det så kallade nomineringsmötet i Iowa. Den tidigare utrikesministern och presidenthustrun Hillary Clinton vinner Demokraternas nomineringsval med mycket knapp marginal före Bernie Sanders, en 74-årig oberoende senator från Vermont som kallar sig demokratisk socialist och lockar inte minst yngre väljare. Bland Republikanerna segrar Texassenatorn Ted Cruz segrar däremot klart med 28 procent av rösterna, med fastighetsmagnaten Donald Trump på andra plats och Floridasenatorn Marco Rubio på tredje. 

      • Januari

      • Amerikaner kidnappade

        Ett okänt antal amerikaner har kidnappats i Bagdad i Irak, uppger USA:s ambassad i landet den 18 januari.

    • 2015

      • December

      • Terrordåd i Kalifornien

        Ett gift par skjuter 14 människor till döds och skadar 22 allvarligt under en julfest vid en vårdinrättning i San Bernardino i Kalifornien. Polisen dödar gärningsmännen. Det visar sig senare att paret har vissa kopplingar till islamistiska terrornätverk och president Obama betecknar attentatet som ett terrordåd.

      • November

      • Syriska flyktingar granskas

        Representanthuset antar ett lagförslag med stor majoritet om att öka granskningsprocessen av syriska flyktingar som söker sig till USA. Man vill också stoppa presidents Obamas planer på att ta emot 10 000 syriska flyktingar 2016. Terrordåden i Paris den 13 november (se Frankrike: Aktuell politik) har lett till att en del amerikaner med republikanen Donald Trump i spetsen förespråkar ett minskat flyktingmottagande på grund av rädsla för nya terrordåd.

      • Dom hotar invandringsbeslut

        En högre domstol ålägger i en dom Vita huset att stoppa planen att skydda över fem miljoner migranter som invandrat illegalt från att deporteras (se November 2014). Planen har ännu inte kunnat sättas i verket. Texas och ytterligare 25 delstater har vänt sig till domstol eftersom de anser att president Obama och hans administration kringgått kongressen och författningen genom att använda en så kallad verkställighetsorder (executive order) för att genomdriva reformen.  

      • Oktober

      • Incident i Sydkinesiska havet

        Kina riktar kritik mot USA för att ett amerikanskt krigsfartyg ska ha kränkt Kinas territorialvatten i Sydkinesiska havet. Intrånget skedde enligt Peking när fartyget USS Lassen kom närmare än 12 sjömil till rev och kobbar i ögruppen Spratly, som Kina gör anspråk på såväl som Filippinerna, Malaysia och ytterligare två sydöstasiatiska länder. USA hävdar att fartyget befann sig på internationellt vatten och att det utförde en operation som ett led i landets program för navigeringsfrihet. Den amerikanske försvarsministern Ashton Carter förklarar för sin kinesiske motpart Chang Wanquan att USA kommer att fortsätta med denna typ av sjöfart i Sydkinesiska havet.

      • Ny talman i representanthuset

        Republikanen Paul Ryan utses till ny talman i representanthuset. Den tidigare talmannen John Boehner meddelade i september att han skulle avgå sedan han pressats av interna strider inom Republikanerna och mött hård kritik från partiets högerfalang.

      • Överenskommelse om budget

        En uppgörelse nås i kongressen om statsbudgeten fram till 2017. Genom överenskommelsen avvärjs åter en situation där USA skulle vara tvunget att ställa in sina betalningar och stänga ned federal verksamhet såsom hösten 2013 (se Oktober 2013). Därtill frigörs ytterligare medel motsvarande 80 miljarder dollar genom att lånetaket höjs. Dessa medel kan bland annat läggas på försvaret och ett flertal andra områden. Fortfarande återstår dock för kongressen och Vita huset att enas om vilka olika områden som ska prioriteras och vilka organisationer som ska stödjas. Bland annat kräver konservativa republikaner att resurser till organisationen Planned Parenthood ska dras in på grund av dess agerande när det gäller aborter.

      • Fortsatt militär närvaro i Afghanistan

        President Obama överger planerna på att ta hem de närmare 10 000 amerikanska soldater som finns i Afghanistan under 2016. Nu tillkännager presidenten att 5 500 soldater kommer att finnas kvar när hans mandatperiod löper ut i början av 2017. Skälet som anges är att hjälpa den afghanska regeringen att stå emot det växande hotet från talibanerna i landet.

      • Augusti

      • Obama presenterar klimatplan

        President Obama offentliggör en klimat- och energiplan, Clean Power Plan. Syftet är att motverka klimatförändringarna och innebär att begränsningar för första gången införs för koldioxidutsläpp från kolkraftverk i USA. Enligt planen ska användningen av fossilfria energikällor ökas och satsningar göras på energibesparande åtgärder. Obama kallar planen det viktigaste steget som hittills tagits i USA för att motverka klimatförändringarna.

      • Juli

      • Nya sanktioner mot Ryssland

        USA utvidgar sanktionerna mot individer relaterade till krisen i Ukraina, bland annat hamnoperatörer på Krimhalvön och ett ryskt gasbolag, meddelar finansdepartementet. Utvidgningen följer på liknande beslut från EU och Kanada. Syftet är att pressa de ukrainska stridande parterna att genomföra fredskapande åtgärder.

      • Diplomatiska relationer med Kuba

        De diplomatiska förbindelserna mellan Kuba och USA återupptas formellt då ländernas ambassader åter öppnas efter ett halvsekel. USA:s handelsembargo mot Kuba är dock fortfarande i kraft och restriktionerna för amerikanska medborgare att resa till Kuba kvarstår. För att handelsembargot mot Kuba ska hävas krävs en omröstning i USA:s kongress. 

      • Neddragningar i armén

        Armén tillkännager att 40 000 soldater ska friställas under de kommande två åren i syfte att spara pengar. Armén ska även göra sig av med 17 000 civilanställda.

      • Juni

      • HD-ja till samkönade äktenskap

        Högsta domstolen avgör i ett domslut att det ska vara lagligt med samkönade äktenskap i hela USA.

      • Dödsskjutningar i kyrka 

        Nio afroamerikaner skjuts till döds i en metodistkyrka i Charleston i South Carolina, bland dem en pastor som också är delstatssenator. Gärningsmannen som grips dagen efter en 21-årig vit man som uppger att han velat starta ett ”raskrig”. Han döms senare till döden av en federal domstol, för hatbrott.

      • Lag mot dataövervakning

        Efter en lång, hetsig debatt i kongressen godkänner senaten till slut en ny lag som sätter stopp för underrättelsetjänsten NSA:s insamling av så kallad metadata, det vill säga data- och teletrafik som innehåller telefonnummer och samtalslängder. Senaten godkände den så kallade Freedom Act med rösterna 72–67, medan antiterrorlagen Patriot Act upphävs. 

      • April

      • Kravaller efter afroamerikans död

        Undantagstillstånd införs i Maryland och nationalgardet sätts in för att hantera våldsamma kravaller i staden Baltimore. Protesterna utbryter i en del av Baltimore sedan en ung svart man avlidit efter att hans ryggrad skadats svårt i fängelset. Sex poliser har stängts av från sina jobb medan justitiedepartementet undersöker händelsen. Under oroligheterna sätts byggnader i brand, affärer plundras och poliser angrips.

      • Ny justitieminister

        Loretta Lynch tillträder som justitieminister. Hon blir den första svarta kvinnan på denna post. Företrädaren Eric Holder, som meddelade sin avgång redan i september 2014, var den första afroamerikanska justitieministern.

      • Historiskt möte Kuba-USA

        President Barack Obama och Kubas Rúul Castro håller ett officiellt möte i samband med ett regionalt toppmöte i Panama. Det är första gången som de bägge ländernas ledare möts officiellt på över ett halvsekel.

      • Mars

      • Trupper kvar i Afghanistan

        President Obama meddelar att tillbakadragandet av militära styrkor från Afghanistan tillfälligt kommer att stoppas med tanke på den oroliga situationen i landet. En styrka på omkring 9800 man kommer att finnas kvar i landet under året.

      • Israelkritik mot Iranavtal

        Israels premiärminister Benjamin Netanyahu riktar skarp kritik i amerikanska kongressen mot det avtal med Iran som USA med flera länder för närvarande förhandlar om. Avtalet om Irans kärnenergiprogram kommer inte att leda till en förändring av Irans nuvarande strategi och Iran är därför "ett hot mot hela världen", menar Netanyahu som inbjudits att tala i kongressen av representanthusets talman republikanen John Boehner. Obama kritiserar i sin tur Netanyahu för att denne inte kommer med någon alternativ lösning på Iranproblemet och vägrar också att ta emot honom i Vita huset med hänvisning till det nära förestående israeliska parlamentsvalet. Israels agerande leder inte bara till försämrade relationer med Vita huset, hans agerande fördöms även av demokraterna i kongressen. Flera av dem avstår från att närvara under talet, som dock möts med stora applåder av många republikaner i kongressen.

      • Februari

      • Veto mot omstridd oljeledning

        President Obama lägger som väntat in sitt veto mot oljeledningen Keystone XL. Det är tredje gången under sin ämbetstid som Obama utnyttjat möjligheten att genom veto stoppa en lag som antagits av kongressens båda kamrar. Den kontroversiella oljeledningen skulle gå mellan Alberta i Kanada och delstaten Nebraska, varifrån oljan skulle föras vidare genom befintliga ledningar till Texas. Kritiker befarar negativa konsekvenser för miljön, inte minst i fråga om ökande klimatpåverkande utsläpp. Förespråkarna framhåller inte minst att ledningen skulle skapa nya jobb.

      • Ny försvarsminister

        Ash Carter tillträder som ny försvarsminister efter Chuck Hagel. Carter nominerades av president Obama sedan Hagel i november 2014 meddelat sin avgång, enligt uppgift på presidentens begäran.

      • Stopp för invandringsreform

        I en tvist mellan Vita huset och 26 delstater som är emot president Obamas invandringsbeslut (se November 2014) ställer en federal domare i Texas sig på delstaternas sida. Därigenom blir det ett tillfälligt stopp för genomförandet av beslutet som skulle ge migranter som olagligt befinner sig i landet möjlighet till temporärt uppehållstillstånd. Delstaterna som är motståndare till beslutet anser att det innebär för höga kostnader för hälsovård, utbildning etc. President Obama väntas överklaga domslutet.

      • Sändebud för hbtq-frågor

        Diplomaten Randy Berry som får ett helt nytt internationella uppdrag som sändebud i hbtq-frågor. Genom sändebudet ska den amerikanska regeringen bland annat försöka påverka regeringar runt om i världen att avskaffa lagar som kriminaliserar frivilliga samkönade sexuella relationer. 

      • Januari

      • Militärbaser i Europa läggs ned

        Försvarsdepartementet Pentagon meddelar att USA ska ta bort 15 militära baser i Europa.

      • Sanktioner mot Nordkorea

        Obama undertecknar ett dekret (executive order) om att sätta in sanktioner mot Nordkorea, med anledning av cyberattacken mot Sony Pictures (se December 2014). Sanktionerna är tänkta att isolera försvarsindustrin för att förhindra framtida attacker. Det tros vara första gången USA inför sanktioner mot ett annat land på grund av cyberintrång mot ett företag.

    • 2014

      • December

      • Turbulens kring Nordkoreafilm

        Den federala polisen FBI pekar ut Nordkorea som ansvarigt för ett dataintrång hos filmbolaget Sony Pictures i november. Bakgrunden misstänks ha varit en film, The Interview, som handlar om ett fiktivt mord på den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-Un. Sony Pictures har efter hot beslutat att dra tillbaka filmen, men beslutet ändras efter kritik från bland andra president Obama. När filmen går upp på en del biografer och släpps på nätet blir den på bara några dagar Sonys mest nedladdade film dittills.

      • Relationer återupptas med Kuba

        President Obama meddelar oväntat att USA ska återupprätta de officiella förbindelserna med Kuba som legat nere under ett drygt halvsekel (se Modern historia). Den kubanska regimen har lovat släppa ett 50-tal politiska fångar i uppgörelsen som föregåtts av 18 månaders hemliga samtal mellan länderna. Enligt Obama är den politik som USA fört mot Kuba föråldrad och den har lett har inte  till något resultat. Som en följd av de normaliserade sker en utväxling av fångar. Två amerikaner släpps av Kuba efter att ha suttit fängslade i fem år respektive 20 år medan USA släpper tre kubaner.

      • Brutala metoder under krig mot terrorn

        Senatens underrättelseutskott släpper rapport om underrättelsetjänsten CIA:s förhörsmetoder under George W Bushs krig mot terrorismen. Rapporten visar att metoderna varit långt brutalare än vad som tidigare framkommit.

      • Protester efter ny polisskjutning

        En åtalsjury i New York beslutar att inte väcka åtal mot en polis som dödade en obeväpnad svart man på Staten Island i juli. Avgörandet kommer kort efter det likartade beslutet i Missouri i november och leder till en infekterad debatt och omfattande protestaktioner mot vad som uppfattas som polisens övervåld mot framför allt afroamerikaner.

      • November

      • Nya kravaller i Ferguson

        En åtalsjury beslutar att den vita polisman som dödade en svart tonåring i Ferguson utanför Saint Louis inte ska åtalas (se Augusti 2014). Efter beskedet utbryter kraftiga våldsamheter i Ferguson. Missouris guvernör sätter in nationalgardet för att stoppa våldsamheterna. Oroligheterna rapporteras ha spritt sig även till andra städer i USA.

      • Ny invandringslagstiftning

        President Obama driver igenom en reform av invandringslagstiftningen som ska underlätta för papperslösa att få uppehållstillstånd. Reformpaketet ger bland annat föräldrar som har barn som är amerikanska medborgare eller har uppehållstillstånd i landet rätt att jobba och slippa att deporteras. Närmare 5 miljoner migranter som befinner sig illegalt i landet beräknas beröras av reformen. Programmet kallas Dapa (Deferred Action for Parents of Americans), och innebär en utökning av programmet Daca (se Juni 2012). Obama använder vid reformen återigen sin rätt som president att direkt besluta om åtgärder utan kongressens godkännande  så kallade verkställighetsorder (executive order). 

      • Historisk klimatöverenskommelse

        Efter ett möte mellan Barack Obama och Xi Jinping i Peking offentliggör de bägge presidenterna en uppgörelse som innebär att Kinas utsläpp inte ska tillåtas öka efter 2030 medan USA ska ha som mål att fram till 2025 minska de amerikanska utsläppsnivåerna med 26-28 procent jämfört med nivåerna 2005.

      • Republikanerna vinner senaten

        I kongressvalet den 4 november tar Republikanerna som väntat kontroll även över senaten. Partiet vinner 24 av de 36 senatsplatser som står på spel, en ökning med nio platser. Resultatet blir 54 republikanska senatorer mot 44 demokratiska (samt två oberoende som dock brukar rösta med demokraterna). Republikanerna förstärker också sin majoritet i representanthuset. Partiet ökar med 13 platser och har därmed sammanlagt 247 mot 188 för Demokraterna.

      • September

      • Anfall mot IS även i Syrien

        President Obama presenterar sin strategi för att bekämpa den extremistiska islamiströrelsen Islamiska staten (IS). För första gången kan nu även amerikanska flygbombningar sättas in mot mål i Syrien samtidigt som insatserna mot IS i Irak ska utökas (se Irak: Kalendarium och Syrien: Kalendarium). Några dagar senare godkänner kongressen Obamas plan att ge amerikanskt stöd till rebeller i Syrien som bekämpar IS. Kort därefter inleder USA tillsammans med flera arabstater flyganfall mot IS-tillhåll i Syrien (se Syrien: Kalendarium).

      • Augusti

      • Kravaller efter polisskjutning i Missouri

        En svart obeväpnad tonåring, Michael Brown, skjuts till döds av en polis i en förort till Saint Louis i delstaten Missouri. Dödsskjutningen leder till kravaller under flera nätter i förorten Ferguson där svarta amerikaner drabbar samman med polis. Fallet blåser nytt liv i den debatt kring rasism som uppstod efter dödsskjutningen av Trayvon Martin (se Februari 2012). Ett utegångsförbud nattetid införs tillfälligt och Missouris guvernör kallar in delstatens nationalgarde, ett militärförband med frivilliga soldater, för att hjälpa till att hantera oroligheterna. Undantagstillstånd utropas av Missouris guvernör och råder in i september.

      • Flyganfall mot IS i Irak

        President Obama ger klartecken för flygbombningar mot Islamiska statens (IS) ställningar i norra Irak. Målet är dels att skydda amerikansk personal från IS-attacker, dels att stoppa förföljelser av religiösa minoriteter som riskerar att leda till folkmord (se Irak: Kalendarium). Det är USA:s första offensiva insats i Irak sedan marktrupperna drogs tillbaka därifrån 2011. IS har under året ryckt fram och tagit kontroll över stora delar av främst norra Irak.

      • Juli

      • Representanthuset stämmer Obama

        Representanthusets republikanska majoritet röstar igenom ett förslag om att stämma president Barack Obama för att ha överträtt sina grundlagsfästa befogenheter. Anledningen till aktionen är att Obama genom en så kallad verkställighetsorder förlängt en tidsgräns kopplad till den stora sjukförsäkringsreformen som republikerna motsätter sig. Kritikerna anklagar Obama för att utfärda allt för många verkställighetsorder för att komma runt dödlägen i känsliga frågor i kongressen. Obama avfärdar anklagelserna som grundlösa och menar att stämningsförsöket är ett politiskt trick inför kongressvalen i november.

      • Kritik mot ryskt robottest

        USA anklagar Ryssland för att ha provskjutit en medeldistansrobot och därmed ha brutit mot INF-avtalet som slöts 1987 och som reglerar innehav och hantering av medeldistansrobotar. När provskjutningen ska ha ägt rum är oklart. Uppgifter om ryska provskjutningar har förekommit tidigare men detta är första gången som den amerikanska regeringen går ut offentligt med en sådan anklagelse.

      • Skärpta sanktioner mot Ryssland

        USA skärper kraftigt sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland med motiveringen att den ryska ledningen inte infriat sina löften att dämpa konflikten i östra Ukraina. För första gången riktar sig de amerikanska sanktionerna specifikt mot viktiga delar av den ryska ekonomin, särskilt finans- och energisektorerna samt vapenindustrin. Ett antal storföretag, flera med nära band till president Putin personligen, avstängs från att ta långfristiga lån på den amerikanska finansmarknaden. Sanktioner riktas också mot de självutnämnda ukrainska "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk. Ryssland anklagar USA för "utpressning" och president Putin säger att sanktionerna för de amerikansk-ryska relationerna in i en "återvändsgränd". 

      • Tyskland utvisar CIA-chef

        De redan ansträngda relationerna med Tyskland (se Oktober 2013) får sig en ny törn då en anställd vid den tyska underrättelsetjänsten grips och anklagas för att ha sålt hundratals dokument till CIA. Spionaffären leder till att CIA-chefen i Tyskland ombeds lämna landet vilket i sin tur föranleder sura kommentarer från Vita huset. Senare under månaden anlägger länderna dock en mer försonlig ton sinsemellan och betonar sina starka vänskapsband.

      • Juni

      • Militärer till Irak

        President Obama lovar att skicka 300 amerikanska soldater till Irak för att hjälpa regimen i Bagdad att bekämpa den militanta islamiströrelsen Isis som gör stora framryckningar i landet. I slutet av månaden anländer de första av de specialutbildade soldaterna till Bagdad.

      • Maj

      • Soldat frigiven i Afghanistan

        En amerikansk soldat, Bowe Bergdahl, som befunnit hållits i talibansk fångenskap i Afghanistan friges i utbyte mot fem talibaner från Guantánamofängelset. Bergdahl som utsatts för tortry och svåra umbäranden under fem år åtalas senare i USA för att ha deserterat innan han tillfångatogs, men slipper i slutändan fängelse.

      • Åtal mot kinesiska militärer

        En domstol i Pennsylvania väcker åtal mot fem officerare inom Kinas armé (PLA). De anklagas för att ha ekonomisk cyberbrottslighet och ska ha stulit hemliga dokument från fem amerikanska företag och ett fackförbund. Kina tillbakavisar anklagelserna och hävdar att landet aldrig varit inblandat i cyberbrottslighet.

      • Mars

      • Sanktioner mot Ryssland efter Ukrainakris

        President Obama fördömer Rysslands agerande i Ukraina och inblandningen på halvön Krim (läs mer i Ukraina: Kalendarium). USA inför sanktioner mot högt uppsatta personer inom den ryska regeringen och parlamentet samt även mot separatistiska ledare på Krim.

      • Februari

      • Höjning av lånetak

        Representanthuset röstar ja till en höjning av gränsen för den amerikanska statsskulden strax innan taket skulle ha nåtts i slutet av februari. Försök från ledande republikaner i representanthuset att villkora höjningen av skuldtaket med krav på motåtgärder från demokraterna och Obama har då misslyckats. Sådana förslag har inte kunnat få tillräckligt stöd bland de republikanska ledamöterna. En dag senare antar även senaten höjningen.

      • Ändrat jordbruks- och livsmedelsstöd

        Kongressens bägge kamrar har till slut godkänt ett lagförslag om livsmedelsstöd till fattiga (food stamps) och jordbruksstödets utformning. Det har tagit över två år för lagen att gå igenom, bland annat på grund av oenighet mellan republikaner och demokrater om hur mycket livsmedelsstödet till fattiga skulle skäras ned. När det gäller stödet till jordbruket sker en omsvängning från direkta bidrag till bönder till försäkringar som ger ersättning vid prissänkningar eller dålig skörd.

      • Januari

      • Obamas tal till nationen

        Låt 2014 bli ett handlingens år, säger president Obama i sitt årliga tal till nationen och riktar sig till de samarbetsovilliga republikanerna i kongressen. Han är samtidigt tydlig med att han inte kommer att tveka att agera själv utifrån sina befogenheter som president om kongressen inte kan enas. Så har Obama redan genom sin verkställande makt gett order om att minimi-ersättningen för företagare som anlitas av federala myndigheter ska höjas med 40 procent. 

      • Kritik mot massövervakning

        Ett oberoende federalt övervakningsorgan (Privacy and Civil Liberties Oversight Board) publicerar rapport om NSA:s program för massinsamling av amerikaners mobilsamtal. Man hävdar att programmet kan strida mot författningen och att det kränker den privata integriteten och menar att det måste avslutas. President Obama har själv föreslagit begränsningar för insamlingen av data från mobilsamtal.

      • Budget antagen

        Kongressen klubbar en ny budget för de federala utgifterna de närmaste två åren. Vissa justeringar och preciseringar av fördelningen av pengar har gjorts av överenskommelsen som antogs förra månaden.

    • 2013

      • December

      • Avtal om budgetunderskott

        Den särskilda kongresskommitté som bildades i oktober med representanter från både republikaner och demokrater meddelar att den enats om ett budgetförslag på drygt en biljon dollar. Genom detta kan det underskottet i statsbudgeten minskas under den närmaste tioårsperioden. Partierna har enats om en kompromiss som varken innebär några skattehöjningar, som republikanerna är emot, eller några nedskärningar av de sociala välfärdsprogrammen, som demokraterna lika kategoriskt avvisat. Däremot kan ungefär hälften av de planerade besparingarna för 2014, som skulle ha åstadkommits med hjälp av tuffa automatiska nedskärningar av bland annat försvarsutgifterna, styras om till andra områden och finansieringen av statsapparaten är räddad för de närmaste två åren. Budgetförslaget godkänns i mitten av december av representanthuset och den 19 december av senaten.

      • November

      • Problem med sjukförsäkringsreform

        Tekniska problem och annat krångel med den federala webportalen där amerikaner ska kunna teckna sig för sjukförsäkring som en del av Obamas sjukförsäkringsreform leder till kritik mot Obama och hans regering. Obama kritiseras också för att ha brutit ett tidigare löfte om att amerikaner som var nöjda med sin försäkring skulle kunna behålla den, sedan försäkringsbolagen börjat säga upp gamla avtal som inte följer reglerna för Obamacare. Endast drygt 100 000 personer, en femtedel av vad man förväntat, har anmält sig för en sjukförsäkring på sajten som öppnade den 1 oktober. Därtill har nästan hälften av delstaterna indikerat att de kommer att stå utanför den planerade utvidgningen av Medicaid, som skulle ge många fler låginkomsttagare tillgång till programmet (se Sociala förhållanden). Problemen leder till oro bland demokraterna för att partiet ska förlora kontrollen över senaten i nästa års kongressval.

      • Regeländring i senaten

        Demokraterna i senaten driver igenom en ändring av reglerna som gör att det parti som är i minoritet i kammaren inte längre kan förhala godkännanden av Vita husets kandidater till olika poster inom den federala regeringsverksamheten. Beslutet fattas efter att ett 30-tal nomineringar till olika poster inte fått senatens godkännande på grund av att republikanerna i senaten förhalat processen. Republikanerna är starkt kritiska till regeländringen.

      • Demokraterna vinner New York

        Bill de Blasio tar över som borgmästare i New York efter Michael Bloomberg medan Terry Mc Auliffe vinner över den Tea Party-stödda republikanen Ken Cuccinelli i Virginia. Valet i New Jersey resulterar i att den moderate republikanen Chris Christie får sitta kvar på guvernörsposten.  

      • Oktober

      • Nya Snowden-avslöjanden

        Fortsatt publicering av material, som Edward Snowden läckt till journalisten Glenn Greenwald (se även Juni 2013), i franska Le Monde, tyska Der Spiegel och brittiska The Guardian gör att övervaknings- och underrättelseskandalen fördjupas. Avslöjanden om att franska medborgares datakommunikation övervakats, att franska diplomater avlyssnats och att tyska förbundskanslern Angela Merkels mobiltelefon avlyssnats tillsammans med ytterligare ett trettiotal regerings- och statschefer leder till upprörda reaktioner i omvärlden. Merkel ringer själv upp Obama, som uppger sig inte känna till avlyssningen. Det kommer även rapporter om att NSA ska ha lyckats skaffa sig åtkomst till Googles och andra amerikanska dataföretags "moln". Det visar sig att europeiska underrättelseorgan har samarbetat med NSA i insamlingen av datakommunikation av icke-européer i Europa. President Obama har tillsatt en egen utredning av övervakningsverksamheten liksom senaten.

      • Överenskommelse om statsskulden i sista stund

        Senast den 17 oktober behöver taket för statsskulden höjas av kongressen för att USA ska kunna finansiera sina betalningar till utlandet. Högerfalanger bland Republikanerna, med Tea Party-anhängare i spetsen, vill villkora ett godkännande av en sådan höjning mot nedskärningar av statliga utgifter för hälso- och sjukvård och välfärd. Vita huset vill att budgetförslaget och höjningen av skuldtaket ska hanteras enskilt och inte kopplas till några krav. I sista stund går de hårt pressade Republikanerna med på en överenskommelse som öppnar den federala förvaltningen och förlänger statens möjligheter att låna till början av 2014. Samtidigt ska nya förhandlingar inledas om hur budgetunderskottet ska minskas. 

      • Nedstängning i Washington

        Sedan representanthuset misslyckats med att enas om en budget för 2014 stänger regeringen delar av den federala verksamheten på grund av att finansiering till myndigheter saknas. Det innebär att cirka 800 000 federalt anställda inte kan gå till sitt arbete och inte får ut någon lön. Federal verksamhet, däribland nationalparker, museer samt livsmedelskontroll och annan övervakning, hålls stängd. Republikanerna, som är i majoritet i representanthuset, har satt som villkor att genomförandet av presidentens sjukförsäkringsreform skjuts upp ett år mot att de ska godkänna budgeten. Såväl den av Demokraterna dominerade senaten som Obama vägrar att gå med på detta.

      • September

      • Massmord på militärbas

        Tolv människor skjuts ihjäl och flera skadas av en IT-tekniker och tidigare reservsoldat vid marinhögkvarteret i Washington DC. Mannen dödas senare i skottlossning med polis.  Det är det näst dödligaste skottdådet på en amerikansk militärbas, efter det vid basen Fort Hood i Texas i november 2009, då 13 personer dödades av en major och armépsykiatriker som senare dömdes till döden.

      • Obama agerar mot Syrien

        President Obama söker kongressens stöd för en militär attack mot den syriska regimen efter att kemiska vapen uppges ha använts mot rebellstyrkor och civila (se Syrien: Kalendarium). Syftet med en attack skulle vara att slå till mot militära mål för att markera för den syriska regimen, och andra regimer som skulle kunna överväga att använda förbjudna kemiska vapen, att detta inte tolereras. Obama överväger en attack även om aktionen inte skulle få stöd i FN:s säkerhetsråd av Ryssland och Kina. Han låter sig dock övertalas av Ryssland att stödja ett ryskt förslag i FN:s säkerhetsråd om att syriska regimen ska låta förstöra alla sina kemiska vapen (se Syrien: Kalendarium).

      • Augusti

      • Asyl för Snowden i Ryssland

        Efter att ha vistats i mer än en månad i transithallen på en av Moskvas flygplatser beviljas den amerikanske före detta säkerhetsagenten Edward Snowden (se Juni 2013) tillfällig politisk asyl i Ryssland. Han beger sig till en hemlig och "säker" plats. Han har fått rätt att stanna i Ryssland i ett år. Strax därefter ställer president Obama in ett möte med Rysslands president Vladimir Putin som skulle hållas i början av september. Vita huset uppger i ett uttalande att det inte gjorts tillräckliga framsteg i det bilaterala samarbetet för att ett möte ska äga rum.

      • Juli

      • Spionåtalad bedöms skyldig

        Den spionåtalade amerikanska soldaten Bradley Manning befinns skyldig till att ha läckt ett stort antal hemliga dokument till organisationen Wikileaks. Manning fälls på en lång rad åtalspunkter men frias när det gäller den allvarligaste: att avsiktligt ha hjälpt terrornätverket al-Qaida. Manning, som gripits i Irak 2010, meddelar dagen efter det att domen fallit att hen känner sig som kvinna och hädanefter vill bli  kallad Chelsea istället för Bradley. Straffet som meddelas i augusti blir 35 års fängelse.

      • Detroit i konkurs

        Detroit ansöker om konkurs efter årtionden av ekonomiska problem på grund av den sviktande bilindustrin. Staden är skyldig sina kreditgivare totalt runt 18 miljarder dollar. Bland kreditgivarna finns offentliganställda och deras pensionsfonder. I slutet av året beslutar en federal domstol att Detroit har rätt till skydd i enlighet med amerikansk konkurslagstiftning och ytterligare ett år senare, i december 2014, har staden tagit sig ur konkursen.

      • Juni

      • HD river upp rösträttslag

        Högsta domstolen ogiltigförklarar med röstsiffrorna 5–4 en bärande del av rösträttslagen Voting Rights Act från 1965. Motiveringen från domarmajoriteten är att den diskriminering av minoriteter som låg till grund för lagen inte längre anses råda. Lagen infördes för att tvinga delstater i Södern att ta bort lagar och regler som effektivt utestängde svarta från att rösta. I och med den ändring som nu görs öppnas dörren för delstater att på nytt försvåra för medborgare att rösta, genom voter suppression. Det sker exempelvis genom krav på ID-handlingar (där exempelvis vapenlicens men inte student-ID godkänns), genom att försvåra förtidsröstning (vilket drabbar dem som arbetar på valdagen) och genom att minska på antalet vallokaler och göra dem mindre tillgängliga. Alla försvårande omständigheter drabbar främst minoriteter, lågavlönade och ungdomar.

      • Nya klimatåtgärder

        President Obama presenterar en ny, mer ambitiös klimatplan, som särskilt riktar in sig på att minska koldioxidutsläppen från landets många kol- och oljeeldade kraftverk. De flesta av åtgärderna i klimatplanen kan regeringen be miljömyndigheterna vidta utan kongressens godkännande, men några kräver kongressbeslut. Hårdare tag mot klimatförändringarna var ett av Obamas löften till väljarna under presidentvalskampanjen hösten 2012. Han upprepar nu löftet om att minska växthusgasutsläppen till 17 procent under 2005 års nivå före årtiondets utgång.

      • Åtal mot visselblåsaren Snowden

        Edward Snowden, som avslöjat USA:s massövervakning (se 5 juni 2013), åtalas för spioneri och stöld av statlig egendom. Snowden som redan i maj flytt från USA till Hongkong begärs utlämnad. Men Snowden flyr snart vidare, till Moskva. Snowdens flykt skapar starka motsättningar mellan USA och såväl Kina som Ryssland.

      • Avslöjande om massövervakning

        Den brittiska tidningen The Guardian publicerar en första artikel som avslöjar ett omfattande amerikanskt övervakningsprogram efter en läcka från Edward Snowden, en tidigare anställd vid underrättelsetjänsten CIA och signalspaningsorganisationen National Security Agency (NSA). Flera artiklar följer i The Guardian, Washington Post och andra tidningar i flera länder. Avslöjandena visar att amerikanska myndigheter samlat in enorma mängder telefon- och internetdata från bolagsjättar som Google, Microsoft, Yahoo, Facebook och Verizon. Det hela sköts via ett särskilt program kallat Prism, utvecklat 2007. Informationen leder till stort rabalder både i USA och i omvärlden. Kritiker i USA menar att det strider mot den amerikanska konstitutionen. Obama försvarar programmet med att det med jämna mellanrum har godkänts av kongressen. Han hävdar också att det är nödvändigt för att kunna skydda USA från terrorangrepp.

      • Toppmöte Kina-USA

        President Obama och Kinas president Xi Jinping möts i ett toppmöte i Kalifornien. Under mötet tas Nordkoreaproblematiken upp liksom ekonomiska frågor och miljö. President Obama varnar för konsekvenserna av fortsatt kinesisk cyberbrottslighet i USA.

      • Maj

      • Regler för användning av drönare

        President Obama håller ett tal om USA:s terroristbekämpning och användningen av drönare. Det är ett försök att möta den senaste vågen av kritik mot den amerikanska användningen av riktade drönarangrepp i bland annat Pakistan och Jemen. Reglerna för drönaranvändningen kommer att ändras, riktlinjerna för att vapenbärande drönare ska få sättas in mot en misstänkt skärps och individen måste utgöra ett bestående och allvarligt hot mot amerikaner. Personen som är måltavla för ett angrepp måste också vara omöjlig att ta till fånga samt en högt uppsatt ledare i en terroristgrupp. Dessutom kommer underrättelsetjänsten CIA:s ansvar för drönarattackerna reduceras kraftigt och Pentagon kommer att ta över kontrollen.

      • Amerikaner dödade i drönarattacker

        Obama och hans administration medger att USA har dödat fyra amerikanska medborgare i riktade drönarangrepp i Jemen och Pakistan. En av dem var Anwar al-Awlaki, en muslimsk präst som var engagerad i al-Qaida i Jemen. Han dödades av en vapenbärande drönare i september 2011.

      • April

      • Terrordåd mot Bostonmaraton

        Tre personer dör och uppemot 300 skadas när två hemmagjorda sprängladdningar detonerar i samband med det årliga maratonloppet i Boston. En polis dödas och en annan skottskadas svårt i samband med den polisjakt som följer. Förövarna är två bröder av tjetjenskt ursprung som inspirerats av extremislamism. En dör under polisjakten medan den andre, en 19-åring, skottskadas och grips fyra dagar efter dådet. Han döms senare till döden.

      • Robotförsvar i Stilla havet

        Försvarsdepartementet Pentagon meddelar att ett robotförsvarssystem ska sättas upp på amerikanska ön Guam i Stilla havet inom några veckors tid, som ett svar på hotelser från Nordkorea om attacker (se Nordkorea: Kalendarium). På Guam finns amerikanska flott- och flygbaser.

      • Mars

      • Ny budgetöverenskommelse

        Kongressen godkänner en uppgörelse om budgeten fram till sista september. Besparingarna på 85 miljarder dollar bibehålls men en större flexibilitet tillåts. Det innebär att stängningshotet av den statliga administrationen är avvärjt för den här gången.

      • Budgetstup träder ikraft

        Sedan republikaner och demokrater i kongressen misslyckats att enas om statsbudgeten för 2013 blir det så kallade budgetstupet verklighet. President Obama undertecknar en order som utlöser besparingar på 85 miljarder dollar i försvar, utbildning, vård och forskning. Över hälften av nedskärningarna gäller militären.

      • Februari

      • Ny försvarsminister

        Senaten godkänner president Obamas nominering av republikanen Chuck Hagel som ny försvarsminister.

      • Tal till nationen

        I presidentens årliga tal om tillståndet i landet (State of the Union) berör Obama den allt mer trängande frågan om en minskning av budgetunderskottet och de automatiska nedskärningarna som träder i kraft i mars. Han erbjuder nedskärningar av Medicare (se Sociala förhållanden) under förutsättning att även vissa skatter skärps. I talet meddelar han också nyheten att det planeras ett frihandelsavtal mellan EU och USA och ytterligare försök att få till stånd ett frihandelsavtal Trans-Pacific Partnership med ett tiotal länder i Stilla havet. Obama framhåller också behovet av skärpa vapenlagar och ny invandringslagstiftning. 

      • Januari

      • Val av talman

        Den nyvalda kongressen öppnas och inleder sitt arbete med att välja om republikanen John Boehner till talman för representanthuset. Boehner har varit talman sedan januari 2011.

      • Kompromiss om budget

        Först när tidsfristen vid årsskiftet redan passerat antar kongressens båda kamrar ett kompromissförslag om budgeten, vilket bland annat innebär skattehöjningar för de allra rikaste, totalt 620 miljarder dollar under en tioårsperiod. Beslutet hejdar tillfälligt de automatiska skattehöjningar för alla amerikaner och minskade statliga utgifter som annars skulle ha trätt i kraft vid årsskiftet, det så kallade budgetstupet.

    • 2012

      • December

      • Dödsskjutningar på skola i Connecticut

        En 20-årig man skjuter 26 personer till döds på skolan Sandy Hook i staden Newtown i Connecticut. Av offren är 20 barn, sex och sju år gamla. Det är det hittills värsta massmordet på en skola och väcker särskild bestörtning eftersom det drabbar så små barn. Gärningsmannen som före skolskjutningen har mördat sin egen mor tar livet av sig.  Massmordet aktualiserar på nytt krav från många håll på att skärpa vapenlagarna i landet. Vapenlobbyn NRA kräver istället att beväpnade vakter stationeras på alla skolor i landet.

      • November

      • Stöd i Puerto Rico för att bli delstat

        När en fjärde folkomröstning hålls om Puerto Ricos politiska status röstar för första gången en majoritet för att territoriet ska bli en delstat i USA. I en tvåstegsraket svarar först 54 procent av puertoricanerna nej på frågan om territoriet ska behålla sin nuvarande status och därpå svarar 62 procent ja till alternativet delstat (de övriga alternativen är oberoende stat eller suverän nation i fri förening med USA). På grund av en halv miljon blankröster väljer emellertid kongressen i Washington att inte ta upp frågan. Tidigare folkomröstningar i frågan hölls 1967, 1993 och 1998.

      • Obama omvald

        I presidentvalet segrar Barack Obama med cirka 51 procent av rösterna mot cirka 47 procent för Mitt Romney. Obama får 332 elektorsröster jämfört med 206 för Romney. Medan Romney segrat i traditionella republikanska fästen samt även i delstaterna North Carolina och Indiana, där Obama segrade i förra valet, lyckades Obama ta hem flera vågmästarstater, däribland Ohio, vilket gav honom segern. I kongressvalet tappar Republikanerna något i representanthuset men behåller sin majoritet med 234 mandat mot 201 för Demokraterna. I senaten vinner Demokraterna två extra mandat och har nu 53 mot 45 för Republikanerna. Två oberoende senatorer räknas också till Demokraternas läger.

      • Oktober

      • Orkan drabbar östkusten

        När den orkanen Sandy når USA:s östkust avbryter Obama och Romney tillfälligt sina valkampanjer. Sandy orsakar svåra översvämningar och materiella skador för uppskattningsvis 50 miljarder dollar. Minst 90 människor omkommer och elavbrott drabbar fler än åtta miljoner människor.

      • Sista valdebatten

        President Barack Obama och hans republikanske utmanare Mitt Romney möts i den sista av tre TV-debatter inför valet. Den här gången står utrikespolitiken i fokus. I den första debatten i början av månaden anses Romney ha gjort bäst i från sig medan Obama får bättre omdömen efter de följande två.

      • September

      • Dödlig attack mot konsulat i Libyen

        USA:s ambassadör och ytterligare tre amerikaner dödas vid ett attentat mot det amerikanska konsulatet i staden Benghazi i Libyen.

      • Demokraterna håller konvent

        Demokraterna håller sitt partikonvent inför presidentvalet i Charlotte i North Carolina. Vid konventet talar såväl presidenthustrun Michelle Obama som förre presidenten Bill Clinton till stöd för Barack Obama.

      • Augusti

      • Romney blir presidentkandidat

        Vid Republikanernas konvent i Tampa i Florida blir Mitt Romney formellt partiets kandidat i presidentvalet i november. Konventet blir något uppskjutet på grund av orkanen Isaacs framfart vid den amerikanska kustlinjen. Romneys tal när han accepterar nomineringen ger en tydlig fingervisning om att ekonomin och arbetslösheten kommer att dominera valdebatten. Tidigare i månaden har Romney utsett Paul Ryan till sin vicepresidentkandidat. Ryan har lång erfarenhet som republikansk kongressledamot för Wisconsin och står för traditionella konservativa värderingar. 

      • 2 000 döda i Afghanistan

        Försvarsdepartementet rapporterar att 2 000 amerikanska militärer förlorat livet under kriget i Afghanistan.

      • Juni

      • HD godkänner sjukförsäkringsreform

        Högsta domstolen godkänner Obamas sjukförsäkringsreform (se Mars 2010). Med fem röster mot fyra slår Högsta domstolen fast att reformen inte strider mot den amerikanska författningen. Domen ses som en historisk händelse och en mycket viktig politisk framgång för Obama. Ett bakslag för Obama är dock att den federala regeringen inte kan tvinga delstaterna att acceptera den utvidgning av Medicaid som ingår i reformen.

      • Papperslösa unga får stanna

        President Obama fattar beslut om att inte utvisa hundratusentals unga som kommit till USA som barn, med föräldrar som tagit sig illegalt till landet. Den nya regeln, som Obama kunnat besluta om utan att ta upp frågan i kongressen, ger unga invandrare som befunnit sig illegalt i landet rätt att få arbetstillstånd och möjlighet att ta körkort. Programmet kallas Daca (Deferred Action for Childhood Arrivals).

      • Maj

      • Romney klar som presidentkandidat

        Efter ytterligare ett par primärvalssegrar har den förre Massachusettsguvernören Mitt Romney säkrat de 1 144 delegater inför partikonventet som krävs för att bli Republikanernas kandidat i presidentvalet. New Gingrich drog sig ur i början av maj medan Ron Paul formellt är kvar som utmanare.

      • Ja till homo-äktenskap

        President Barack Obama som nyligen inlett sin återvalskampanj säger i ett officiellt uttalande att han stöder homosexuellas rätt att gifta sig. Det är första gången som en amerikansk president öppet ger sitt stöd för samkönade äktenskap och beskedet väcker starka känslor. Medan gayrörelsen jublar upprörs många inom konservativa och religiösa kretsar. Republikanernas presidentkandidat Mitt Romney meddelar att han är negativt inställd. 

      • April

      • Santorum ger upp

        Rick Santorum drar sig ur Republikanernas nomineringskamp om vem som ska bli presidentkandidat. Han har vunnit i elva delstater men hoppar nu av med hänvisning till att en dotter blivit sjuk. Mitt Romney tycks därmed ha säkrat nomineringen även om både Ron Paul och Newt Gingrich fortfarande är med i striden. 

      • Mars

      • Romney drar ifrån i primärvalen

        Mitt Romney som redan tagit hem segern i sju primärval tycks säkra sin nominering som Republikanernas presidentkandidat när han vinner i ytterligare sex delstater under den så kallade supertisdagen. Rick Santorum som vunnit tre delstater tidigare vinner i tre till, medan den förre talmannen i representanthuset Newt Gingrich tar hem en delstat (se även 4 januari 2012).

      • Februari

      • Dödsskjutning av svart tonåring väcker protester

        En obeväpnad svart 17-åring, Trayvon Martin, skjuts ihjäl av en grannskapsvakt i ett bostadsområde i Florida. Vakten, George Zimmerman, hävdar att han handlat i självförsvar men fallet väcker liv i frågan om övervåld mot svarta amerikaner. En upprörd debatt förs och omfattande protester förekommer runt om i USA. Zimmerman ställs inför rätta för mord men frias helt i juli 2013. Ur protesterna mot domen föds proteströrelsen Black Lives Matter, som främst riktar sig mot polisvåld mot afroamerikaner.

      • Januari

      • Obamas tal till nationen

        I sitt tal framhåller president Obama åter vikten av att USAs allra rikaste ska betala mer i skatt så att landets ekonomi ska bli bättre för alla. Han pekar också på att det ekonomiska läget ljusnat och att antalet nya jobb ökat mer på sistone. 

      • Primärvalen inleds

        Primärvalsperioden inför presidentvalet i november inleds. Demokraterna sluter i huvudsak upp bakom president Obama, så den viktiga frågan är vem Republikanerna ska utse för att utmana honom. I det första så kallade nomineringsmötet i Iowa segrar Mitt Romney, före detta guvernör i Massachusetts, knappt över Rick Santorum som är före detta senator för delstaten Pennsylvania. 

      • Ny försvarsstrategi

        Obama-administrationen presenterar en ny strategi för försvarspolitiken, där man riktar ökat fokus mot östra Asien och Stillahavsområdet, och aviserar nedskärningar.

    • 2011

      • December

      • USA lämnar Irak

        Amerikanska trupper lämnar Irak efter nästan nio år. Omkring 4 500 amerikaner har mist livet och kriget har kostat närmare 1 000 miljarder dollar. 

      • September

      • Occupy Wall Street inleds

        En proteströrelse, "Occupy Wall Street", inleder demonstrationer i New Yorks finansdistrikt. Anhängarna protesterar mot girighet och ekonomiska och sociala orättvisor. Protesterna sprider sig under kommande månader till andra delar av USA och även till utlandet.

      • Militärlag om homosexualitet upphör

        En nästan 20 år gammal lag som har förbjudit anställda inom militären att öppet tillkännage homosexualitet upphör att gälla. Det blir tillåtet för militärer att uppge att de är homosexuella utan att de ska riskera att få sparken

      • Augusti

      • USA:s kreditbetyg sänks

        Några timmar innan staten hade tvingats inställa sina betalningar, godkänner senaten en höjning av taket för den statliga upplåningen. Därmed antas ett program för att minska statens utgifter med minst 2 100 miljarder dollar under de närmaste tio åren. Politikernas "bristande ledarskap" gör ändå att USAs kreditvärdighetsbetyg sänks några dagar senare av institutet Standard & Poor's, vilket aldrig tidigare hänt. 

      • Maj

      • bin Ladin dödas

        Ledaren för terroristnätverket al-Qaida, saudiern Usama bin Ladin, skjuts av amerikanska soldater i en markoperation utanför Islamabad i Pakistan. Insatsen ses som en stor framgång för president Barack Obama. 

      • April

      • Budgetöverenskommelse i sista stund

        Efter veckor av diskussioner enas till slut republikaner och demokrater i kongressen om en kostnadsplan för resten av budgetåret 2011. En budget för 2011 har tidigare inte klubbats i kongressen. Om parterna inte hade kommit överens skulle delar av statsapparaten tvingats stänga på grund av att de beviljade statliga medlen var slut. Uppgörelsen innebär att utgifterna ska skäras ned med drygt 38 miljarder dollar fram till sista september. Den 14 april röstar såväl senaten som representanthuset ja till den överenskomna kostnadsplanen.

      • Mars

      • Flyganfall i Libyen

        USA inleder tillsammans med Frankrike och Storbritannien flyganfall mot Muammar Gaddafis regeringsstyrkor i Libyen. Syftet är att skydda civila och förhindra en humanitär katastrof sedan regimstyrkorna tagit till vapen mot rebeller som kräver Gaddafis avgång. Den 27 mars lämnar USA över huvudansvaret för insatsen till försvarsalliansen Nato. 

      • Januari

      • Attentat mot politiker

        Sex människor skjuts ihjäl och 14 skadas när en 22-årig man skjuter rakt in i en folkskara vid ett torgmöte för demokrater i Tucson, Arizona. Den demokratiska kongressledamoten Gabrielle Giffords, 40 år, blir svårt skadad. Bland de dödade finns en assistent till Giffords, en domare och en nioårig flicka. Något tydligt motiv för dådet framgår inte och 22-åringen döms senare till livstids fängelse.

    • 2010

      • November

      • Wikileaks läcker känsliga uppgifter

        Internetsajten Wikileaks publicerar känsliga dokument från amerikanska ambassader och konsulat runt om i världen, med bland annat mindre smickrande utlåtanden om ledare i olika länder. Publiceringen är ett slag mot amerikansk diplomati och bedöms kunna skada kommande förhandlingar med andra länder. Utrikesminister Hillary Clinton säger att avslöjandena är "en attack på hela världssamfundet". En brottsutredning startas som ska ta reda på vilka som ligger bakom läckorna och ställa de skyldiga till svars.

      • Demokraterna backar i kongressval

        Demokraterna förlorar som väntat sin majoritet i representanhuset i mellanårsvalet. Valet gäller samtliga 435 mandat i representanthuset och en tredjedel –  eller 37 – av de 100 mandaten i senaten. Republikanerna tar hem 242 platser i representanthuset, en ökning med 63 mandat jämfört med före valet. 193 mandat går till Demokraterna. I senaten lyckas Demokraterna behålla en knapp majoritet, även om partiet backar med 6 mandat till 53. Republikanerna ökar med 6 mandat till 47. 

      • Oktober

      • Planerade terrordåd avvärjs

        Två bomber i paket adresserade till synagogor i USA upptäcks. Paketen har skickats med flygpost från Jemen och hittas gömda i skrivare efter tips från bland andra en avhoppad al-Qaida-medlem. Det ena paketet upptäcks i Storbritannien och det andra i Dubai. Den ena av bomberna var inställd för att detonera över amerikanskt luftrum enligt bombexperter. Den regionala terrorgruppen al-Qaida på Arabiska halvön (Aqap) säger sig ligga bakom attentatförsöken. 

      • Juli

      • Striktare regler för finans- och bankväsendet

        President Obama undertecknar den så kallade Wall Street-reformen (eller Dodd-Frank), den mest omfattande regleringen av finanssektorn sedan depressionen på 1930-talet. Syftet är att försöka förhindra en ny allvarlig finanskris. Regeringen får möjlighet att försätta krisdrabbade storföretag i konkurs utan att det drabbar skattebetalarna som förut, en konsumentmyndighet för finansfrågor inrättas, bankernas risktagande minskas och kapitaltäckningen bli bättre.

      • Ryska spioner avslöjas

        Ett tecken på att relationerna till Ryssland nått en varmare nivå är de försiktiga reaktionerna på båda sidor när en rysk spionring avslöjas i USA. De amerikanska myndigheterna griper tio ryssar som flugits till Wien efter att de erkänt sig skyldiga. I Wien utväxlas de tio mot fyra ryssar som suttit fängslade i Ryssland för att ha spionerat för västs räkning. Hela affären klaras av på knappt två veckor och båda länderna väljer att under tiden hålla en låg profil

      • Maj

      • Nomineringar inför kongressval

        Primärval börjar hållas i flera delstater för att utse Demokraternas respektive Republikanernas kandidater i kongressvalet i november 2010. I maj vinner ögonkirurgen Rand Paul, en representant för Tea Party-rörelsen, Republikanernas nominering av en kandidat till en senatsplats för Kentucky. Det är en chock för det republikanska etablissemanget i Washington och ses som ett tecken på att allt fler amerikaner sluter upp bakom Tea Party-rörelsen. 

      • April

      • Miljökatastrof när oljeplattform exploderar

        En av de värsta miljökatastroferna i USA:s historia inträffar när oljeborrplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen exploderar. Elva personer omkommer i själva explosionen och plattformen sjunker efter två dagar. Vid borrhålet på havsbotten uppstår en läcka och flera miljoner fat råolja sprutar ut, med enorma miljöskador som följd. Först efter nästan tre månader är läckan tätad. Oljebolaget BP, plattformens ägare Transocean och prospekteringsföretaget Halliburton får senare betala tiotals miljarder dollar i skadestånd till individer, företag, den federala regeringen och drabbade delstater längs USA:s sydkust.

      • Mars

      • Klartecken för "Obamacare"

        Representanthuset röstar med knapp marginal ja till ett förslag om en ny sjukförsäkringlag, Affordable Care Act – som allmänt kommer att bli känd som Obamacare. Inga republikaner stöder förslaget som senaten godkänt i slutet av december 2009. Representanthuset godkänner också i en särskild procedur en rad förändringar till sjukförsäkringslagen. Dessa förändringar har demokraterna i senaten och representanthuset i samråd med Obama-administrationen enats om i förväg. Förändringarna ska sedan godkännas som ett separat lagförslag i senaten, där det då räcker med enkel majoritet för att de ska gå igenom. Genom denna taktik, kallad "reconciliation" (försoning, förlikning) i kongress-sammanhang, kan demokraterna undvika att republikanerna i senaten förhalar godkännandet av reformen. Ett par dagar senare undertecknar Obama sjukförsäkringsreformen, som därmed blir gällande lag. Strax därefter godkänns även förändringspaketet av kongressen, efter smärre justeringar som gjorts efter republikanskt motstånd. 

      • Januari

      • HD godkänner kampanjbidrag utan gräns

        I ett mål med stor sprängkraft kommer Högsta domstolen till slutsatsen att författningens garantier om yttrandefrihet innebär att företag har rätt att spendera pengar för att framföra åsikter. I och med domstolens avgörande öppnas dörren för obegränsade donationer från företag och organisationer till politiska kampanjer, så länge pengarna inte går direkt till en politisk kandidat eller ett parti. Därmed slopas en begränsning som funnits sedan 1907. Konstruktionen med "oberoende" aktörer som får ta emot pengar innebär också att det inte går att se vem som donerar pengar för politiska ändamål. Målet är känt som Citizens United, efter den organisation som drivit det mot Federala valkommissionen (FEC). 

      • Demokraterna förlorar senatsplats

        Republikanerna vinner ett val som hålls för att fylla den lediga platsen i senaten efter demokraten Ted Kennedy, som avled i augusti 2009. Kennedy företrädde under flera årtionden Massachusett i USA:s senat. För president Obama och Demokraterna är förlusten av senatsplatsen, partiets 60:e mandat, ett stort nederlag. Det innebar att partiet inte längre har tillräckligt med röster för att driva igenom sina förslag i senaten utan krångel och fördröjningar från Republikanerna.

    • 2009

      • December

      • Truppförstärkning till Afghanistan

        Obama meddelar att ytterligare 30 000 soldater ska skickas till Afghanistan.

      • Terrordåd avvärjs

        En nigeriansk man försöker utlösa en bomb i ett flygplan på väg från Amsterdam till Detroit i USA. Han stoppas dock av medpassagerare. Det visar sig senare att mannen har kopplingar till terrorrörelsen al-Qaida på Arabiska halvön (Aqap). Det planerade attentatet leder till skärpta kontroller av flygpassagerare. 

      • Oktober

      • Obama får Nobels fredspris

        Trots att Obama efter knappt nio månader som president knappast har hunnit uträtta något konkret för världsfreden leder hans tankar om bättre samarbetsklimat och kärnvapenfrihet till att han överraskande tilldelas Nobels fredspris. Många bedömare anser att priset också ska ses som en påtryckning för att Obama ska uppfylla de förväntningar som finns på honom. Obama tar emot priset i Oslo på Nobeldagen, den 10 december.

      • April

      • Förhandlingar om kärnvapen inleds

        USA och Ryssland ska enas om ett nytt Start-avtal som ska begränsa Rysslands och USA:s strategiska kärnvapenarsenaler. 

      • Februari

      • Obama undertecknar stimulansplan

        President Obama skriver på den ekonomiska stimulansplan som har tröskats genom och godkänts av kongressens båda kamrar, i syfte att få fart på den svårt krisdrabbade ekonomi. Åtgärderna omfattar 787 miljarder dollar som ska rädda existerande jobb och skapa 2,5 miljoner nya jobb, samt få fart på den hårt drabbade ekonomin. Paketet innehåller en blandning av skattesänkningar, sociala bidrag och satsningar på infrastruktur.

      • Januari

      • Obama tillträder

        När Barack Obama svär presidenteden blir han USA:s 44:e president, och den första med afroamerikanskt påbrå. Runt 1,8 miljoner människor beräknas uppehålla sig i området där ceremonin hålls i Washington DC.

      • Tea Party-demonstrationer

        Den konservativa populistiska Tea Party-rörelsen (se Politiskt system) håller sina första större demonstrationer. De hålls i protest mot Obamas planer på att dels rädda banker genom statliga åtgärder, dels att införa en sjukförsäkringsreform.