Seder och bruk

USA har länge uppfattats som själva sinnebilden av ett mångkulturellt land, ofta kallat en smältdegel, där det stora flertalet invånare har rötter i andra delar av världen. De regionala variationerna och skillnaderna i vanor mellan olika sociala och etniska grupper är också stora. Samtidigt finns det mycket som anses vara typiskt amerikanskt, både i USA och i omvärlden.

Många uppfattar den typiska amerikanen som gåpåig, skränig och lite burdus, men ofta också som informell, frispråkig och tillmötesgående – kanske två sidor av samma mynt. Man tilltalar och hälsar gärna på okända, i till exempel hissen eller i en kö, och ägnar sig åt ”small talk” mer än en genomsnittlig svensk. Ofta räcker det med ett enkelt hi, hello eller how are you today? – men det är inte ovanligt att man börjar småprata om vad som helst. 

Hälsar man mer ordentligt på någon är det vanligt med en handskakning. Nära vänner kan kindpussas. Annars håller amerikaner vanligen ett visst fysiskt avstånd och framför allt män undviker i huvudsak att vidröra varandra. Däremot är det viktigt att le och se folk i ögonen. Man använder gärna förnamn och introducerar alla närvarande för varandra. Den som inte vill framstå som oartig eller otrevlig bör komma ihåg det lilla ordet please i alla sammanhang där man beställer, frågar eller ber om något. 

Gåvor ger man ungefär som i Sverige, vid födelsedagar, jubileer och stora helgdagar, som jul. Om man är bortbjuden på middag kan man gärna ta med en chokladask, en flaska vin eller en blomma. 

Familjen är viktig men består ofta i huvudsak av kärnfamiljen eller en inte alltför stor släktkrets. Landet är stort och folk flyttar mycket, vilket gör det vanligt att familjemedlemmar och släktingar bor på stora avstånd från varandra. 

Patriotismen är stark och uttrycks bland annat i stor vördnad och ett flitigt användande av flaggan, ”stjärnbaneret”. I skolorna svär barnen sin trohet inför flaggan. Lokalpatriotism är också vanligt, många identifierar sig starkt med sin lokala kyrka eller ortens lag i nationalsporter som baseboll och amerikansk fotboll. 

Informella måltider

Amerikaner har gärna informella bjudningar – i trädgården eller så. Det är vanligt att man samlas och äter mer eller mindre på stående fot eller sittande där det råkar finnas plats – inte nödvändigtvis kring ett matbord. Enligt grundläggande bordsskick äter man med gaffeln i högerhanden, med piggarna nedåt. Det kan uppfattas som oartigt att äta med kniven i hand – den används bara för att skära eller bre och läggs sedan åt sidan, samtidigt som gaffeln flyttas tillbaka till högerhanden. Många amerikaner bryr sig dock inte så mycket om den sortens vanor, eller är bekanta med att det är annorlunda i Europa. När man har ätit klart lägger man kniv och gaffel parallellt åt höger, som i Sverige. 

USA är snabbmatens hemland och många äter mycket färdigmat med hög andel salt, fett och raffinerade kolhydrater. Men hälsokosttrender med stark betoning på nyttigt och närodlat har också en stark ställning, särskilt i storstäderna på de båda kusterna. Liksom mycket annat kommer mattrender i Sverige ofta från USA: allt från tidigare årtiondens pizza och hamburgare till senare tids särskilda kaffekedjor och mackerior. 

Kalkon är något av en nationalrätt, ofta finns ett familjerecept på fyllningen. Potatismos och tranbärsgelé är gängse tillbehör. Sötpotatis är också populärt. Grillat – barbecue – är vanligt särskilt sommartid. Kyckling och nötkött äts i stora mängder och många former. Lamm är dock mindre vanligt. 

Äppelpaj

Man avslutar gärna med glass och kanske en pecannötspaj eller äppelpaj. Just äppelpajen uppfattar amerikanerna själva som en typisk rätt, i enlighet med uttrycket as American as apple pie (lika amerikanskt som äppelpaj). 

Amerikanerna äter oftare än svenskar en stor frukost, med till exempel ägg och korv, skinka eller bacon; amerikanska plättar eller fattiga riddare. Skolbarn har ofta med sig lunchen hemifrån och den består inte sällan av en matig macka. 

I ett land stort som en kontinent och med en sådan utpräglad invandrarhistoria finns förstås stora regionala variationer också i kosten. Mexikanskinspirerad mat är särskilt vanligt i sydväst, och vid kusten mot Mexikanska golfen i söder finns cajun-köket, med mycket kryddstarka inslag och grytan gumbo som kan innehålla kött eller skaldjur och grönsaker. I Maine längst i nordöst är man stolt över sin hummer. En vanlig typ av musselsoppa – ofta med potatis, grönsaker och ibland fläsk – kallas clam chowder. Manhattan clam chowder har tomatbas medan en New England clam chowder är mjölk- eller gräddbaserad. 

Helgdagar och högtider

Det finns tio federala helgdagar som firas i varierande utsträckning. Det är oftast delstatens lagar som styr när till exempel skolor och offentliganställda är lediga. Många av dessa är förlagda till den måndag som infaller närmast den ”egentliga” dagen. 

Thanksgiving day (tacksägelsedagen) är för många den viktigaste högtiden och den helgdag som tydligast är förknippad med stora familjemåltider. Här är kalkonen – ofta en bjässe på många kilo – vanligen i centrum. Thanksgiving infaller fjärde torsdagen i november och är ursprungligen en skördehögtid med religiös grund. Numera betraktas högtiden som icke-religiös och firas av alla. 

En annan viktig högtid och nationaldag är den 4 juli, då amerikanerna firar självständigheten från Storbritannien 1776 (se Äldre historia). Det är en festdag med fyrverkerier, parader och fester. 

Bland övriga federala helgdagar finns Martin Luther Kings födelsedag (januari), presidenternas dag (eller Washingtons födelsedag, i februari), Memorial day (maj), Labor day (september), Columbus day (oktober) och veteranernas dag (november, till minne av de stupade i första världskriget). Columbus day heter fortfarande så på federal nivå men i flera delstater har den döpts om till "ursprungsfolkens dag" eller liknande.

Nyårsdagen och juldagen är också federala helgdagar. 

Memorial day högtidlighåller minnet av dem som stupade i inbördeskriget på 1800-talet men sammanfaller ofta med skolavslutningar och betraktas framför allt som den inofficiella början på sommaren. Labor day i början av september anses på liknande sätt markera slutet på sommaren. 

Halloween som infaller den 31 oktober är inte en helgdag men numera välkänd även i Sverige som en dag med spök- och skräcktema då många klär ut sig och barn tigger godis.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0