Ukraina – Naturtillgångar, energi och miljö

Ukraina är ett av de mest resursrika länderna i Europa. Det finns stora fyndigheter av bland annat järnmalm, kol och en lång rad mineral, samt mycket bördiga jordar och stora gasreserver. Landet är trots det beroende av import för sin energiförsörjning. Kriget orsakar stora störningar och inte minst strider vid och om kärnkraftverk väcker stor oro.

Järnmalmsreserverna i Ukraina är bland de största i världen och återfinns främst i trakten av Kryvyj Rih. Det är en viktig industristad och har utsatts för omfattande ryska artilleri- och luftattacker sedan det fullskaliga kriget bröt ut i februari 2022. Kol bryts framför allt i Donetskfälten (Donbas) i östra Ukraina, ett område som nu är under rysk ockupation. Kolet har relativt låg kvalitet och bryts under allt svårare förhållanden, vilket resulterat i sjunkande produktion och många olyckor.

Ukraina har också rika fyndigheter av bland annat mangan, titan, uran, grafit och litium. Tillgångarna på kritiska råvaror, varav många är centrala för den gröna omställningen, gör landet geopolitiskt intressant för omvärlden. USA slöt i april 2025 ett avtal som ger tillgång till en rad naturresurser, och länderna beslutade att inrätta en gemensam investeringsfond för återuppbyggnad.

Kriget har lett till stor ödeläggelse. Krigshandlingar har gjort att miljontals ukrainare berövas el och värme, samtidigt som marken förgiftas och fylls av minor.

Ukraina hade tillräckligt med svåra problem redan tidigare: ett beroende av import för att täcka sina energibehov, och konflikten runt enklaver i öster, som i praktiken kontrollerades från Moskva sedan 2014, hade lett till minskad produktion och störda leveranser.

I norra Ukraina ligger Tjernobyl där en kärnkraftsolycka 1986 ledde till omfattande radioaktivt nedfall även över delar av Sverige (främst södra Norrland). Kärnkraftverket stängdes helt 14 år senare och Tjernobyl är till följd av strålningsfaran en stängd zon. På platsen lagras också utbränt kärnbränsle.

Ryska styrkor tog kontroll över Tjernobyl kort efter invasionen 2022 men återlämnade det efter en tid till ukrainsk kontroll. Ryssarna tog också kontroll över Zaporizjzja, som är det största kärnkraftverket i Europa, och där har de blivit kvar. De sex reaktorerna i Zaporizjzja är avstängda men oron är stor för att bristande säkerhet ska leda till olyckor. Oron tilltog i juni 2023 efter sprängningen av en stor kraftverksdamm som brukar förse kärnkraftverket i Zaporizjzja med kylvatten.

Därutöver finns ytterligare tre kärnkraftverk i Ukraina, med sammanlagt nio reaktorer.

Genom Ukraina löper ledningsnät för olja och gas som förbinder Uralbergen i Ryssland med västra och centrala Europa. Näten går tillbaka till sovjettiden och byggdes ursprungligen för leveranser till Moskvas samarbetsländer i öst. Tidigare hade Ukraina stora inkomster i form av transitavgifter när rysk olja och gas såldes Västeuropa via rörledningar ukrainskt territorium. Men när ett femårigt avtal löpte ut i början av 2025 ströps de leveranserna.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Gas, kol och olja står för två tredjedelar av energiförsörjningen i Ukraina, enligt energiorganet IEA (2023). Kärnkraften ger en fjärdedel och förnybara energikällor, främst biobränsle, ger den återstående knappa tiondelen. Utvinningen och användningen av kol har minskat med närmare 70 procent från millennieskiftet. Regeringen planerar att helt fasa ut kolkraftverken till år 2035.

Inom den del av energiförsörjningen som gäller elektricitet står kärnkraft för hälften och de fossila bränslena kol och gas för en tredjedel. Förnybara källor, främst vattenkraft, står för närmare 18 procent.

Före den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 köpte Ukraina rysk gas, med rabatt eftersom halvön hyste en rysk flottbas. Sedan 2015 köper Ukraina ingen rysk gas. I stället kommer nu gas från ett tiotal leverantörer i Västeuropa. Det har gjorts ombyggnader för att möjliggöra gasleveranser båda vägarna: inte bara västerut utan också västerifrån till Ukraina. Samtidigt har höjda priser till konsumenterna minskat slöseriet och pressat ned konsumtionen.

Under kriget från 2022 har ryska anfall ofta riktats mot energiinfrastruktur, trots de svåra följderna för civilsamhället, och slagit ut stora delar av eldistributionen. Ukrainas mål var redan före kriget att elnät och gasnät ska vara sammankopplade med EU-ländernas. Våren 2022 anslöts elnätet i Ukraina liksom Moldaviens till Centraleuropas elnät.

Investeringar har gjorts för att göra energiförsörjningen mer hållbar, inte minst genom satsningar på sol, vind och biobränslen, samt på batterier för lagring av energi. Många små gasturbiner ska ersätta stora kraftverk som försörjer hela regioner, för att göra systemet mindre sårbart.

KLIMAT OCH MILJÖ

Fyrtio länder hade 2022 större utsläpp av växthusgaser totalt än Ukraina, men räknat per invånare var utsläppen större i över 100 andra länder.

Ukraina har en lämnat in klimatplaner (NDC) i enlighet med Parisavtalet och siktar på att minska utsläppen av växthusgaser med minst 65 procent till 2035, jämfört med 1990 års nivå. En långsiktig strategi (LTS) för hur utsläpp ska minskas har också antagits, liksom ett mål för när nettonollsutsläpp ska ha uppnåtts (2060).

Alla ansträngningar och utfästelser, och möjligheterna att uppfylla dem, måste betraktas i ljuset av det fullskaliga krig som Ryssland bedriver sedan 2022.

Klimatutmaningar

Ukrainas sårbarhet för klimatförändringar bedöms vara större än många andra europeiska länders. En jämförelse med andra länder i världen (ND-Gain) placerar Ukraina på samma nivå som Tunisien och Kirgizistan (se listan här).

Planer på trädplantering i stor skala i samordning med EU aviserades inför FN:s klimattöppmöte i Glasgow 2021. President Zelenskyj aviserade samma år att takten skulle hållas hög under de kommande åren. En anledning var att de torra stäppmarkerna i söder kan väntas breda ut sig norrut i ett allt varmare klimat. 2023 rapporterades att trädplanteringen fortsatt åtminstone i vissa län, men det är osäkert i vilken utsträckning arbetet kan fortsätta.

Övriga miljöproblem

Många omständigheter har förvärrats dramatiskt genom det pågående kriget. Dammar i floder har sprängts med stor ödeläggelse nedströms och jordbruksmark har förorenats. Både ryska styrkor och den ukrainska försvarsmakten har minerat stora områden, ett problem som kommer att kvarstå även när kriget upphör. Minläggningen har varit omfattande även i Svarta havet.

LÄSTIPS – läs mer om Ukraina i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Ekocid kan bli nytt brott i internationell rätt (2024-02-02)

Om våra källor