Kalendarium

Landguidens kalendarier omfattar i första hand händelser av politisk betydelse. I konfliktdrabbade länder nämns bara de mest omfattande våldsdåden.
Källor:  främst nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt regionala medier.

Senaste händelser

  • 2024

    • April

    • Avtal mellan Finland och Ukraina

      Ett tioårigt avtal om säkerhetssamarbete sluts mellan Ukraina och Finland i samband med att Finlands president Alexander Stubb besöker Kiev. Liknande avtal har slutits mellan Ukraina och flera andra länder, bland dem Sverige. Stubb offentliggör också militärt stöd värt 188 miljoner euro, bland annat luftvärn och ammunition. Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 värderas det militära stödet från Finland till totalt två miljarder euro.

    • Mars

    • Krig även enligt Rysslands definition

      En talesman för Rysslands maktcentrum Kreml säger enligt regimtrogen press att landet befinner sig i krigstillstånd. Fram till nu, under mer än två år av militära ryska insatser i och mot Ukraina, har det officiella Ryssland beskrivit de pågående händelserna som en militär specialoperation. Upptrappade intensiva anfall från luften pågår. Mängder av robotar och drönare riktas från rysk sida mot mål i Ukraina, inte minst mot landets elförsörjning. Ukraina angriper för sin del mål inne i Ryssland. På marken främst i östra Ukraina pågår ett utnötningskrig där fronterna förflyttar sig ganska lite, och brist på ammunition är ett uttalat problem för den ukrainska försvarsmakten.

    • Februari

    • Stort svenskt stödpaket till Ukraina

      Sveriges 15:e och hittills största militära stödpaket till Ukraina presenteras. Värdet anges till 7,1 miljarder kronor. I paketet ingår tio Stridsbåt 90, snabbgående mindre båtar, undervattensvapen, pansarvärns- och luftvärnssystem. Med de nya löftena inräknade uppgår Sveriges sammanlagda militära stöd till 30 miljarder kronor sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022.

    • Avtal med västmakter om säkerhet

      Ukraina sluter bilaterala avtal med både Frankrike och Tyskland om säkerhetssamarbete. Ett liknande avtal har undertecknats med Storbritannien (se 12 januari 2024). Överenskommelserna vilar på utfästelser som gjorts av länder som samarbetar inom G7. De sker i ett läge då Ukrainas försvarsmakt har svårt att hävda sig mot ryska invasionsstyrkor och fortsatt amerikanskt stöd är föremål för inrikespolitisk dragkamp i USA. Tanken är att bilaterala avtal ska sörja för att Ukrainas försvar får tillgång till utrustning, utbildning och stärkt cybersäkerhet. Långsiktigt hoppas Ukraina också att de ska underlätta en framtida anslutning till Nato. Avtal med fler enskilda länder följer, bland dem Danmark.

    • FN-experter kräver stopp för barnförflyttningar

      Ryssland måste sluta föra barn från Ukraina till ryskt område. Dessutom måste information överlämnas om alla barn som hittills har förflyttats, uppgifter som var de befinner sig. Kraven ställs av 18 oberoende experter i en FN-kommitté som har till uppgift att övervaka FN:s barnrättskonvention. Ukraina har hävdat att 20 000 barn tvingats till Ryssland sedan den fullskaliga invasionen 2022. FN-kommittén säger sig inte kunna fastställa antalet, men har dragit slutsatsen att de är många. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdade 2023 en arresteringsorder mot den ryske presidenten och en barnrättsombudsman vid presidentens kansli grundad på att deportation av barn kan utgöra en krigsförbrytelse. Ryssland, som inte har anslutit sig till ICC, har kallat förflyttningen evaukering. 

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0