Kalendarium

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2019

    • September

    • Förlust i WTO för Ukraina

      Ukrainas strafftullar mot rysktillverkade gödningsmedel bryter mot internationella handelsregler, fastslår WTO:s appellationskammare. Beslutet kan inte överklagas. Strafftarifferna infördes 2008, och sedan Ukraina utvidgat dem 2014, samma år som Ryssland annekterade Krimhalvön, tog Ryssland tvisten till WTO. Ukraina har hävdat att Ryssland på otillåtet vis dumpar priserna när gödningsämnen exporteras. Flera handelstvister mellan Ukraina och Ryssland har de senaste åren slitits av WTO och skiljedomstolar, medan folkrättsliga konflikter har förts till Internationella domstolen.

    • 70 släpps i fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland

      Ukraina och Ryssland genomför en fångutväxling. Det är 70 fångar, 35 från vardera landet, som får återvända till sina hemländer. Fångutväxlingen ses som ett första steg mot att minska spänningarna mellan länderna. En av de ryssar som får lämna Ukraina är Volodymr Tsemach, som ses som ett viktigt vittne när det gäller nedskjutningen av ett malaysiskt plan, MH17, i Ukraina 2014. Pro-ryska separatister misstänks ligga bakom dådet. Frisläppandet av Tsemach är kontroversiellt och Nederländerna har vädjat om att han skulle hållas kvar i Ukraina. Bland dem som nu får återvända till Ukraina hör filmregissören Oleg Sentsov, den rysk-ukrainska journalisten Kirill Vysjinskij och 24 ukrainska sjömän. De senare tillfångatogs vid Kertjsundet hösten 2018 (se November 2018). Det noteras att inga krimtartarer finns med bland de frisläppta ukrainska fångarna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Rysslands president Vladimir Putin  rapporteras ha diskuterat att inleda nya fredssamtal efter fångutväxlingen.

    • Augusti

    • Ung advokat blir regeringschef

      Parlamentet godkänner president Zelenskyjs förslag till ny premiärminister: Oleksij Gontjaruk. Med sina 35 år blir Gontjaruk den yngste regeringschefen någonsin. Gontjaruk som är advokat har de senaste månaderna varit vice chef för presidentens administration. Dessförinnan ledde han en konsultbyrå som med stöd av EU skulle verka för ett bättre företagsklimat i Ukraina. I sitt installationstal säger Gontjaruk att en ny generation nu tagit över och att hans främsta mål är att få bukt med korruptionen. Samtidigt utnämns Vadym Prystaiko till utrikesminister och Andrij Zagorodnyuk till försvarsminister. Bara två ministrar får behålla sina jobb: finansminister Oksana Markarova och inrikesminister Arsen Avakov.

    • Ryska regimkritiker kan få medborgarskap

      Via dekret meddelar president Zelenskyj att det ska bli lättare för ryssar som är politiskt oliktänkande at få ukrainskt medborgarskap eller asyl i Ukraina (se 24 april 2019).

    • Klar majoritet för presidentens parti

      Det samlade resultatet i parlamentsvalet offentliggörs. Folkets tjänare får 254 mandat, med både partivalet och enmansvalkretsarna inräknade. 26 av de 450 platserna får stå tomma eftersom val inte har kunnat genomföras i valkretsar i öster och på Krim. Förutom de fem partier som fick mandat via partilistor får ytterligare några små partier plats i parlamentet via enmansvalkretsar, liksom 46 kandidater som ställt upp som oberoende.

    • Soldater dör i granatattack

      Fyra soldater i regeringsarmén mister livet i en granatattack utanför hamnstaden Mariupol i öster. Dödstalet är det högsta under en enda dag sedan det senaste försöket att utlysa vapenvila gjordes den 21 juli, samma dag som Ukraina höll parlamentsval. Återkommande förhandlingar med fransk och tysk medling har dämpat striderna mellan regeringsarmén och proryska separatistrebeller i öster, men inte fått stopp på kriget varaktigt. Ryssland förnekar liksom tidigare att separatisterna stöds med manskap och materiel österifrån.

    • Partivalet färdigräknat

      Valmyndigheten publicerar resultatet av röstningen på partilistor i parlamentsvalet som hölls den 21 juli. Drygt 43 procent (6,3 miljoner väljare) röstade på president Volodymyr Zelenskyjs nybildade parti Folkets tjänare. Fyra andra partier klarar femprocentsspärren: Oppositionsplattformen med 13 procent, Julia Tymosjenkos parti Fosterlandet och Petro Porosjenkos Europeisk solidaritet med drygt 8 procent vardera samt Svjatoslav Vakartjuks Rösten med 5,8 procent. Bland dem som hamnar utanför finns avgående premiärminister Volodymyr Hrojsmans parti med 2,4 procents stöd. Resultatet gäller hälften av de 450 platserna i parlamentet, resten tillsätts i enmansvalkretsar eller är vakanta till följd av den oklara politiska situationen i östra Ukraina.

    • Juli

    • Rysk tanker i beslag

      Ukraina beslagtar ett ryskt tankfartyg i ukrainsk hamn nära floden Donaus utlopp i Svarta havet. Tankern ska, under annat namn, ha haft en roll i den blockad av Kertjsundet – inloppet till Azovska sjön ­– som Ryssland genomförde i november 2018. Händelsen slutade med att tre ukrainska marinfartyg togs i beslag och besättningarna fängslades i Ryssland. Besättningen på den ryska tankern tillåts återvända hem via Moldavien.

    • Presidentens parti segrar stort

      President Zelenskyjs nybildade parti Folkets tjänare blir störst i parlamentsvalet. Valsystemet – med en blandning av partilistor och enmansvalkretsar – gör att det tar lite tid innan det slutgiltiga valresultatet räknats fram, men partiet ser till och med ut att nå egen majoritet. Med så starkt stöd i parlamentet undanröjs de flesta hinder för presidenten att uppfylla de löften han själv valdes på i våras. Zelenskyj uteslöt före valet en koalition med proryska Oppositionsplattformen. Han öppnade däremot för samarbete med en partiledare som är nästan lika politiskt oerfaren som han själv: rocksångaren Svajtoslav Vakartjuk, som bildat partiet Rösten (Holos).  

    • Ukraina får nycklarna till Tjernobylskal

      Invigning sker av en jättelik metallkåpa som har uppförts runt den kärnkraftsreaktor som havererade i Tjernobylkatastrofen. Bygget, 108 meter högt, har bekostats av 45 länder via den europeiska utvecklingsbanken EBRD. Tanken är att metallskalet ska kunna klara bland annat en kraftfull tromb. 30 personer dog omedelbart när reaktorn exploderade 1986 och ett okänt, och omstritt, antal har dött senare av strålningsskador. Efter katastrofen evakuerades 350 000 människor från området, som fortfarande är obeboeligt. Först om 24 000 år tros strålningen ha minskat så mycket att det ska vara ofarligt att bo i närheten.

    • Ukrainskt nej till valobservatörer

      Ukraina återkallar sin inbjudan till Europarådets parlamentarikerförsamling att skicka observatörer till parlamentsvalet den 21 juli. Det sker i protest mot att Ryssland åter har släppts in i samarbetet (se 24 juni). Europarådet bekräftar samma dag att Ryssland nu har betalat sitt bidrag till organisationens budget för 2019, 33 miljoner euro.

    • Militärövning med tyngdpunkt till havs

      Markstyrkor, flyg och sjöstridskrafter från 19 länder medverkar i en stor, årlig militärövning som Ukraina arrangerar tillsammans med USA 1–12 juli. I år med större marint fokus i Svarta havet.

    • Juni

    • Minskad krigsrisk – på en punkt

      Observatörer från OSSE bekräftar att både ukrainska armén och separatiststyrkor har backat från framskjutna positioner vid en kontrollpunkt i rebellenklaven Luhansk. Trupptillbakadragandet vid ”kontaktlinjen” är det första i Donbaskonflikten som OSSE kunnat bekräfta. Det ökade avståndet mellan motståndarna vid frontavsnittet framhålls som glädjande mot bakgrund av att det under juni har rapporterats många kränkningar av vapenvilan från andra ställen, särskilt nära Donetsk, Horlivka och Mariupol.

    • Kremlstött parti fixar frigivning

      Fyra män som varit fångar hos separatister i öster släpps och förs till Kiev. Frigivningen har arrangerats av den Moskvavänlige politikern Viktor Medvedtjuk (se 5 februari), vars parti Oppositionsplattformen ställer upp i det förestående ukrainska parlamentsvalet och har öppet stöd från Kreml. President Zelenskyj och utrikesminister Pavlo Klimkin träter samtidigt om att Klimkin tackat nej till ett ryskt erbjudande som ska ha handlat om frigivning av de 24 ukrainska matroser som hålls i rysk fångenskap sedan höstens dramatiska händelser vid Krimhalvön.

    • Ilska i Ukraina mot ”kapitulation” för Ryssland

      Europarådets parlamentarikerförsamling röstar för att Ryssland ska få tillbaka sin rösträtt. Beslutet var väntat, men Ukrainas delegation tågar ut i protest. Ryssland förlorade sin rösträtt i församlingen efter annekteringen av Krim 2014 och reagerade dels med bojkott, dels med att sluta betala sitt bidrag till organisationens budget. Sedan dess har Europarådets medlemsländer försökt hitta en lösning för att slippa utesluta Ryssland. Ukrainas regering anser att de andra länderna gör eftergifter för Ryssland, som nu också kan vara med och välja Europarådets nästa generalsekreterare.

    • Prideparad med uniformer

      För första gången deltar krigsveteraner, en del i uniform, i en ukrainsk Prideparad. Paraden i Kiev beskrivs som den hittills största i landet. Både högerextremister och ortodoxa aktivister försöker stoppa tåget, men hålls borta av polisen och nationalgardet.

    • Rysslandskritiker hittad död

      Dmytro Tymtjuk, militäranalytiker och parlamentsledamot, hittas död i hemmet. Han har skottskador i huvudet, men det är oklart om han själv eller någon annan orsakat dem. Han valdes in i parlamentet 2014 för partiet Folkfronten, lett av förre premiärministern Arsenij Jatsenjuk. Tymtjuk, som hade bakgrund som marinofficer, har gjort sig känd för Rysslandskritiska kommentarer till annekteringen av Krim och rysk inblandning i konflikten i Ukraina.

    • Misstänkta för nedskjutning namnges

      Tre ryska medborgare och en ukrainsk rebelledare är misstänkta för mord efter nedskjutningen av ett trafikflygplan över Ukraina 2014. Utredarna presenterar nytt bevismaterial. 298 människor dog när det malaysiska planet sköts ned över rebellkontrollerat område i öster. Den robot som användes har tidigare spårats till ett luftvärnsregemente i Ryssland. Merparten av dödsoffren var från Nederländerna och utredarna hoppas kunna ställa de ansvariga inför rätta där.

    • USA:s militära stöd växer

      USA utlovar ett militärt stödpaket värt 250 miljoner dollar till Ukraina. Både mark-och sjöstridskrafter ska stärkas. Sammanlagt har Ukraina därmed tagit emot 1,5 miljarder dollar i militärt amerikanskt stöd sedan 2014, när Ryssland annekterade Krimhalvön och separatistuppror bröt ut i östra Ukraina.

    • Presidenten på charmoffensiv västerut

      President Zelenskyj besöker Paris och dagen efter Berlin. Medan Zelenskyj framför budskapet att han (liksom sin företrädare) vill se Ukraina som medlem i både EU och Nato, växer en flod av kritik mot honom på hemmaplan för ett uttalande om att vackra kvinnor hör till Ukrainas ”varumärke”. En av de människorättsaktivister som upprörs skriver att ”presidenter växlar, men sexismen består”.

    • TV-kanal får prorysk ägare

      Fem journalister och en direktör lämnar sina jobb efter beskedet att Taras Kozak, parlamentsledamot med band till Ryssland, har köpt TV-kanalen Zik där de har arbetat. Kozak, som tillhör det proryska partiet Oppositionsplattformen, ägde redan före köpet två TV-stationer i Ukraina.

    • Skiljedomstol avvisas av Ryssland

      Ryssland invänder mot Ukrainas försök att få Permanenta skiljedomstolen i Haag att behandla frågan om tillgång till vattnen runt Krimhalvön. Domstolen har enligt Ryssland inte rätt att fatta beslut i frågan. Ukrainas anmälan om att Ryssland blockerar Svarta havet, Azovska sjön och Kertjsundet gjordes 2016 och är en av flera tvister där Ukraina sökt internationella avgöranden. Rysslands stöd till separatister i östra Ukraina och osämja om gasavtal slits av andra rättsinstitut (se 17 januari 201728 februari 2018 och 25 maj 2019).

    • Porosjenko tar upp kampen

      Flera av de största partierna håller interna konferenser inför i parlamentsvalet som nu planeras till den 21 juli. Förre presidenten Petro Porosjenko blir toppkandidat för sitt parti, som byter namn till Europeisk solidaritet. Den nye presidenten Volodymyr Zelenskyjs parti har ont om politiskt erfarna kandidater, men har rekryterat bland andra en brottare med OS-meriter. Trots att partiet är nybildat har det stöd av över 40 procent av väljarna i enkäter. Först den 11 juni börjar Författningsdomstolen granska om det var lagligt av Zelenskyj att upplösa parlamentet.

    • Zelenskyj uppvaktar EU och Nato

      Volodymyr Zelenskyj gör sin första utlandsresa som president. Den går till Bryssel där han träffar både EU:s och Natos centrala gestalter. Zelenskyj utfäster sig att fortsätta odla Ukrainas vänskaper i väst, och ber om hjälp att öka pressen på Moskva för att få slut på kriget i öster. Dagen efter uppger ukrainska armén att tre soldater stupat i den dödligaste händelsen sedan Zelenskyj blev president.

    • Maj

    • Regeringen stannar kvar

      Parlamentet röstar nej till att ge premiärminister Hrojsman avsked, trots att den nye presidenten uppmanat regeringen att avgå. President Zelenskyjs nybildade parti har ännu inga platser i parlamentet och kan därför inte rösta bort regeringen.

    • Saakajsvili tillbaka i Ukraina

      Micheil Saakasjvili, tidigare president i Georgien och före detta guvernör i Ukraina, är tillbaka i Ukraina. Den nytillträdde presidenten Volodymyr Zelenskyj har beslutat att återge Saakasjvili det ukrainska medborgarskap han fråntogs efter att ha blivit osams med president Porosjenko. Vid återkomsten till Ukraina säger Saakasjvili att han är inställd på att fortsätta det arbete med att ”bygga landet” som han ägnade sig åt som guvernör i Odessa.

    • Havsrättsdomstol stöder Ukraina

      Internationella havsrättsdomstolen, som har säte i Hamburg, uppmanar Ryssland att omedelbart frige de 24 ukrainska besättningsmän som hålls fängslade sedan sammanstötningen till havs vid Krimhalvön (se 25 november 2018). Domstolen kräver också att beslaget av tre ukrainska fartyg hävs. Ryssland anser att havsrättsdomstolen inte har rätt att avgöra frågan.

    • Kompisar till presidenten får nyckelposter

      När president Zelenskyj skriver under ett dekret om att upplösa parlamentet med omedelbar verkan och hålla nyval framkommer att parlamentsvalet ska äga rum mitt i sommaren, flera månader före tidigare utsatt datum. Både premiärministern och utrikesministern, som är lierade med förre presidenten Porosjenko, har meddelat att de avgår. Zelenskyj vill att även försvarsministern och riksåklagaren ska lämna sina poster. Till medarbetare i presidentämbetet rekryterar han tidigare TV-kollegor, bland dem Ivan Bakanov som blir biträdande chef för säkerhetstjänsten SBU. Den nye stabschefen väcker både häpnad och kritik: Andrij Bogdan, advokat till den omstridde oligarken Ihor Kolomojskyj som legat i fejd med ukrainska staten (se 18 december 2016 , vidare också 15 februari 2019). Den show som gjort Zelenskyj känd sänds i Kolomojskyjs TV-kanal.

    • Zelenskyj utlyser nyval

      Volodymyr Zelenskyj avlägger ämbetseden och installeras som president. Redan i sitt installationstal meddelar han att han upplöser parlamentet och utlyser nyval. Beslutet väntas gå igenom, även om det råder oklarhet om de rättsliga förutsättningarna. Han säger också att fred i Donbas – mellan ukrainska staten och ryskstödda rebeller i östra Ukraina – är vad han kommer att prioritera högst som president. Zelenskyj håller talet på ukrainska, men övergår i ett läge till ryska. Då säger han att alla ukrainare som är fångar i Ryssland måste återbördas till hemlandet för att en dialog ska kunna komma till stånd.

    • Folkfronten lämnar regeringen

      Europavänliga Folkfronten, parlamentets näst största parti, drar sig ur regeringskoalitionen med Petro Porosjenkos block. Det ökar osäkerheten inför det parlamentsval som ska hållas senare i år. Den nyvalde presidenten har bildat ett eget parti, men om Volodymyr Zelenskyj vill utlysa ett snart nyval, kan det vara för bra för hans eget bästa: Väljarna har stora förväntningar på att han ska åstadkomma fred och bekämpa korruptionen, vilket inte blir lätt när hans parti ännu är i sin linda. 

    • Träta om Zelenskyjs tillträde

      Parlamentet röstar för att hålla Volodymyr Zelenskyjs installation i presidentämbetet följande måndag, den 20 maj. Den nyvalde och parlamentarikerna har hunnit vara rejält oense, minst åtta olika datum har varit på förslag. Zelenskyj ville bli installerad den 19 maj, men det datumet avvisades av ledamöterna med hänvisning till att det är en minnesdag för den sovjetiske diktatorn Josef Stalins offer.

    • Maktkamp i ukrainsk-ortodoxa kyrkan

      Ukrainas nyligen unierade ortodoxa kyrka skakas av intern osämja. När två kyrkor gick ihop, och gavs ställning som oberoende från ryskortodoxa kyrkan (se 5 januari), väntades patriarken Filaret, 90 år, bli dess ledare. I stället valde biskoparna metropoliten Jepifanij, 40. Filaret anklagar nu öppet, via en presskonferens, Jepifanij för maktfullkomlighet. Eftersom kyrkofrågan – i synnerhet oberoendet från Moskva – är så politiserad, kan osämjan få effekter utanför de kyrkliga kretsarna. Även politiska partier gör uttalanden i ämnet.

    • Rött ljus för ukrainare med nya ryska pass

      Ukraina kommer inte att godkänna ryska pass som giltiga dokument för ukrainska medborgare i de områden som kontrolleras av rebeller med ryskt stöd (se 24 april). När premiärminister Volodymyr Hrojsman lämnar beskedet jämför han passen med dokument som Nazityskland utfärdade under andra världskriget.

    • Domstol mot korruption startklar

      Ukrainas nya domstol för korruptionsmål kommer att inleda sitt arbete den 5 september, meddelar inrättningen samma dag som dess 38 domare har samlats och valt en president genom sluten omröstning. Olena Tarasevytj, som blir domstolschef, har tidigare tjänstgjort inom rättsväsendet i Charkiv. Domarkåren har valts ut av ukrainska och internationella experter i samarbete. Domstolen är en av flera funktioner mot korruption som Ukraina inrättat efter krav från inhemska aktivister och utländska långivare. Processen har dragit ut på tiden och ingen chef på hög nivå har fällts för korruption de senaste åren (se även 26 februari).

    • April

    • Strid om ny språklag

      Parlamentet antar ett lagförslag som begränsar bruket av ryska språket och gör det obligatoriskt för bland andra statstjänstemän, läkare, lärare och domare att tala ukrainska i offentliga sammanhang, annars hotar böter. Enligt beslutet ska lagen tillämpas först om tre år; under tiden ska man bygga upp ett system för undervisning i ukrainska. Den nyvalde presidenten Volodymyr Zelenskyj, som själv gärna talar ryska även offentligt, lovar att lagen ska ses över.

    • Ukrainare erbjuds ryska pass

      Det ska bli lättare för personer från separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina att få ryska pass. President Putin skriver under ett dekret om saken och kallar det en humanitär fråga. Beslutet ses som en utmaning mot Ukrainas tillträdande president Volodymyr Zelenskyj. Reaktionen blir skarp från den nyvalde presidenten, som kallar Ryssland ”angriparstat”. Utrikesminister Pavlo Klimkin uppmanar ukrainare att inte tacka ja. Putin utvidgar senare erbjudandet till att också gälla ukrainare som lever i Ryssland. Den 14 juni delas de första passen ut, till 60 personer från enklaverna.

    • Zelenskyj segrar i presidentvalet

      TV-kändisen Volodymyr Zelenskyj vinner en jordskredsseger i presidentvalet med 73 procent av rösterna. Han har utlovat förändring och bättre relationer med Ryssland, men har under valrörelsen varit knapphändig med detaljer om vilka förändringar han vill genomföra, och hur. Zelenskyj blev känd för publiken genom en TV-serie där han spelar president. Den 3 juni tar han över presidentposten i verkligheten.

    • Oligark får stöd i domstol

      Förstatligandet av Privat Bank 2016 var olagligt, har en domstol i Kiev kommit fram till. Centralbanken tänker överklaga och president Porosjenko hävdar att både staten och bankens kunder skulle förlora enorma belopp om banken måste återgå i privat ägo. Banken, Ukrainas största långivare, ägdes av Ihor Kolomojskyj som idag tilldrar sig intresse av ett annat skäl: Han äger den TV-kanal där Volodymyr Zelenskyj, favorit i presidentvalet, har byggt upp sitt kändisskap. Frågan har ställts om Zelenskyj som president skulle komma att gynna oligarken Kolomojskyj (se 18 december 2016 och 15 februari 2018).

    • Utmanare segertippad

      TV-komikern Volodymyr Zelenskyj är favorit inför den andra och avgörande valomgången i presidentvalet mot sittande presidenten Petro Porosjenko den 21 april. Om Zelenskyj går segrande ur valet, väntas han ändå vara politiskt bakbunden åtminstone fram till parlamentsvalet i oktober. Dagens koalitionsregering domineras av Porosjenkos block BPP och förre premiärministern Arsenij Jatsenjuks Folkfronten. Ekonomin – inte minst energifrågan – styrs av regeringen, och utnämningen av utrikes-och försvarsministrarna måste godkännas av parlamentet.

    • Nato skärper åtgärder mot Ryssland

      Utrikesministrarna från Natoländerna, samlade i Washington i samband med alliansens 70-årsjubileum, har fattat beslut med hänvisning till rysk ”aggression”. Alliansen ska utöka sin spaningsverksamhet och hålla militärövningar i Svarta havet till stöd för Ukraina och Georgien, som båda vill bli Natomedlemmar och har ryskstödda separatiststyrkor inom sina gränser. Enligt USA:s utrikesminister Mike Pompeo ska Nato också studera strategier för hur man ska bemöta icke-konventionell krigföring, detta mot bakgrund av att Ryssland bland annat anklagas för att försöka påverka demokratiska val i västländer.

    • Mars

    • Presidentval med hinder för röstning

      Presidentval hålls, med 39 kandidater. Den juristutbildade TV-komikern Volodymyr Zelenskyj får flest röster, 30 procent, mot 16 procent för sittande presidenten Petro Porosjenko. En avgörande valomgång mellan dem väntas den 21 april. Drygt 63 procent av väljarna röstar. Ukrainare på Krim och i de separatiststyrda enklaverna Donetsk och Luhansk kan bara rösta om de har registrerat sig på annan ort i förväg och tar sig till en valurna på valdagen (se även 14 mars). Inte heller kan ukrainare i Ryssland utlandsrösta: av säkerhetsskäl har inga vallokaler inrättats på Ukrainas diplomatiska beskickningar där.

    • Fem års annektering – 170 personer på sanktionslista

      Ryssland firar att det har gått fem år sedan Krimhalvön annekterades. Tre dagar tidigare har EU, USA och Kanada samordnat och utvidgat sina sanktioner mot rysk militär personal som knyts till händelser i östra Ukraina eller vid Krim. Både individer och företag läggs till på listan, i synnerhet befattningshavare som var inblandade då ukrainska fartyg uppbringades i Kertjsundet och besättningarna togs till fånga (se 25 november 2018). EU upprätthåller nu sanktioner – reseförbud och frysta tillgångar – mot totalt 170 personer och 44 organisationer. Den 21 mars utvidgar även Ukraina sina sanktioner, nu med sikte mot dem som deltagit i bygget av en rysk bro till Krim.

    • Komiker leder inför presidentval

      TV-komikern Volodymyr Zelenskyj har tagit täten i opinionsmätningar inför presidentvalet med 25 procents väljarstöd. Varken sittande presidenten Petro Porosjenko eller förra premiärministern Julia Tymosjenko får lika starkt stöd i enkäter. ”När det är storm, duger vilken hamn som helst”, säger en väljare till nyhetsbyrån AFP. Andra väljare undrar om de ska våga ge en politisk novis förtroendet, när landet är i krig.

    • Svårt för internflyktingar att få rösta

      Över en miljon ukrainare som lämnat sina hem i öster till följd av striderna där har problem med att få sina namn upptagna i röstlängden inför presidentvalet den 31 mars. Hittills har bara fyra procent av internflyktingarna registrerats i andra valdistrikt, uppger människorättsorganisationer. Det är oklart vem av kandidaterna som kan vinna och vem som kan förlora på bortfall av flyktingröster.

    • Ultranationalister i bittra attacker mot presidenten

      Medlemmar av en ultranationalistisk rörelse brakar samman med poliser på två olika ställen. I staden Tjerkasy skadas poliser som skyddar president Porosjenkos bilkortege. 15 mil därifrån, i Kiev, inträffar en sammanstötning nära presidentkansliet. Nationalisterna anklagar Porosjenkos regering för korruption och beskyller regeringen för att ha fördärvat Ukrainas armé (se 26 februari). Två av ultranationalisterna grips. Den grupp som agerar kallar sig Nationella kåren och bildades 2016 som en politisk gren av den tidigare paramilitära organisationen Azovbataljonen. Ledaren för kåren, som även uppges ha varit inblandad i aktioner mot ryska intressen, har även kopplats ihop med extremiströrelsen Högra sektorn.

    • Presidenten ger korruptionsanklagad sparken

      Oleh Hladkovskyj, vice ordförande i Nationella säkerhets- och försvarsrådet, avskedas av president Porosjenko mindre än fyra veckor före presidentvalet.  En korruptionsskandal omger Hladkovskyj, som tidigare varit affärspartner till presidenten (se 26 februari).

    • Februari

    • Ukraina hoppar av Eurovision

      I ett bråk med politiska förtecken drar sig Ukraina ur årets Eurovision Song Contest. Artisten Maruv, Anna Korsun, som vunnit den ukrainska schlagerfinalen vill inte delta, eftersom det statliga etermediebolaget kräver att hon också säger nej till framträdanden i ”angriparstaten” Ryssland. Tvåan, trean och fyran är inte beredda att ta hennes plats i finalen i Tel Aviv. Därmed avlyser bolaget UA: Persjyj (UAP BC i engelskspråkiga sammanhang) Ukrainas deltagande.

    • U-sväng i Ukrainas korruptionsbekämpning

      Författningsdomstolen underkänner en del av strafflagen som ska hindra den som berikar sig på olagligt vis. Lagtexten är riktad mot korruption och utslaget väcker oro på många håll. Enligt organisationen Transparency International underminerar domstolen 65 pågående brottsutredningar och fyra fall som redan har prövats inför rätta. Författningsdomstolen, vars beslut inte kan överklagas, anser att lagen lägger bevisbördan på den som är brottsmisstänkt. Den aktuella lagtexten antogs 2015 efter press från Internationella valutafonden, som såg stor risk för att pengar som lånades ut till Ukraina skulle försnillas. Världsbanken och G7-länderna uppmanar nu i ett gemensamt uttalande Ukraina att trappa upp sina insatser mot korruptionen. President Porosjenko vill att ett nytt lagförslag ska antas för att täppa till luckorna i lagen.

    • Mututredning mot presidentmedarbetare

      Antikorruptionsåklagare inleder en brottsutredning efter ett grävreportage om att en förtrogen till president Porosjenko gjort tvivelaktiga affärer med försvarsmateriel. Mannen, som har en post i Nationella säkerhets- och försvarsrådet, ska ha smugglat in militär utrustning från Ryssland och sålt varorna till den statliga ukrainska försvarsindustrin. Porosjenko anklagas inte för inblandning, men en härva med ryska inslag i hans närhet kan påverka hans kampanj inför presidentvalet den sista mars.

    • Oroväckande många fall av mässling

      Huvudstaden Kiev rapporterar sitt första dödsfall i mässling när en 57-årig kvinna avlider. Sedan årets början har åtta dödsfall registrerats, bland dem två barn, och cirka 20 000 sjukdomsfall. Under hela 2018, då omkring 50 000 fall upptäcktes, krävde mässlingen 16 liv i Ukraina (se 17 januari 2018 och 22 februari 2018).

    • Sanktioner för konfrontation i Azovska sjön

      EU inför sanktioner mot åtta ryska medborgare som hålls ansvariga för den militära konfrontation som inträffade då Ryssland uppbringade ukrainska fartyg som var på väg in i Azovska sjön från Svarta havet (se 25 november 2018).

    • Skiljedom om bankbeslag på Krim

      Privat Bank, bankföretaget som har Ukrainas största utlåning, vinner ett mål mot Ryssland vid Permanenta skiljedomstolen i Haag. Banken fick sina tillgångar på Krim beslagtagna när Ryssland annekterade halvön 2014. Banken var då privatägd men den har senare, 2016, förstatligats av ukrainska myndigheter som bedömt den som underfinansierad: mycket av lånestocken klassades som osäkra fordringar. I skiljedomstolens utslag som går i ukrainsk favör framkommer inget belopp som Ryssland anses skyldigt att betala.

    • EU- och Nato-strävan skrivs in i grundlagen

      Parlamentet röstar slutgiltigt ja till ändringar i grundlagen. Med 334 röster för och 35 emot skriver Ukraina in målen att uppnå medlemskap i både EU och Nato, vilket gör den politiken till en fastslagen inriktning för landets president, regering och parlament. 300 röster krävs för att ändra författningen.

    • Separatistvän misstänkt för högförräderi

      Åklagare har inlett en utredning om misstänkt högförräderi mot en politiker som beskrivs som närstående Rysslands president Putin. Viktor Medvedtjuk ska i uttalanden nyligen ha uppmanat till att ge de proryska områdena i östra Ukraina egna regeringar och egna parlament, vilket anses hota Ukrainas territoriella integritet. 2002–2005 var Medvetjuk chef för det ukrainska presidentkansliet. USA har infört sanktioner mot honom för den roll han spelat i förbindelserna mellan separatistenklaverna och Moskva.

    • Komiker i ledning inför presidentvalet

      Tiden har gått ut för kandidater att registrera sig inför presidentvalet den 31 mars. Komikern Volodymir Zelenskyj, som spelar president i en TV-serie, leder i flera opinionsmätningar före förra premiärministern Julia Tymosjenko och sittande presidenten Porosjenko. Men 30 kandidater har anmält sig och utgången ser oviss ut. Alla de tre främsta får runt 20 procent i mätningarna.

    • Fördubblad rysk satsning på Krim

      Ryssland kommer inom de närmaste tre åren att investera 310 miljarder rubel (cirka 43 miljarder kronor) i infrastruktur på Krimhalvön, meddelar den ryske premiärministern Medvedev. Han uppger att det är en fördubbling av de anslag som fördelats till Krim sedan den ryska annekteringen 2014.

    • Metropoliten Jepifanij installerad

      Metropoliten Jepifanij installeras i ämbetet som den självständiga ukrainskortodoxa kyrkans överhuvud. ”Kröningen” sker vid en ceremoni i Sofiakatedralen i Kiev. Han är vald av kyrkans biskopar.

    • Januari

    • Public service-chef får sparken

      Chefen för det statliga etermediebolaget UA:PBC tvingas lämna sin post. Zurab Alasania uppger att styrelsen har förklarat sitt beslut med att bolaget har ”politiserat nyheter”. Rent konkret ska missnöjet handla om att public service-bolaget inte i önskad utsträckning har uppmärksammat evenemang som president Porosjenko deltagit i, bland annat massmöten till stöd för ukrainskortodoxa kyrkans frigörelse från ryska kyrkan.

    • Porosjenko på väg västerut i valtider

      President Porosjenko drar igång sin omvalskampanj inför presidentvalet den 31 mars. Under skärmar med hans valslogan ”Porosjenko eller Putin” ber han väljarna om mandat för ”europeisk och atlantisk integration” – fullt medlemskap i EU och Nato. Porosjenkos låga popularitetssiffror har stigit sedan han ställde sig i täten för den process som har frigjort ukrainskortodoxa kyrkor från rysk överhöghet (se 5 januari).

    • Tillslag mot hackarliga

      Husrannsakningar genomförs på nio platser i Ukraina i samband med en internationell insats mot cyberbrottslighet. Det myndigheterna vill komma åt är handel med data från IT-system som hackats. Uppgifter från tiotusentals servrar, med data om både företag och individer, har varit till salu. Enligt tysk polis har ligans kärntrupp varit en grupp ryskspråkiga hackare. I februari 2018 greps den ukrainske ledaren för ett liknande nätverk, kallat Avalanche, efter spaningar i 40 länder. Ukraina har också varit måltavla för "cyberkrig", omfattande attacker riktade mot samhällsintressen.

    • Förräderidom mot avsatt president

      Ukrainas förre president Viktor Janukovytj, som tvingades bort från makten av en folklig proteststorm 2014, döms till 13 års fängelse för högförräderi. Åklagarsidan begärde 15 år och domen kan överprövas. Janukovytj har deltagit i förhandlingarna i rätten via videolänk – från Moskva, eftersom han gick i exil i Ryssland när han avsattes. Anklagelserna om att Janukovytj skulle ha medverkat till den ryska annekteringen av Krimhalvön avvisas däremot av domstolen i brist på bevis.

    • Presidentvalsfavorit vill in i EU och Nato

      Julia Tymosjenko, före detta premiärminister, bekräftar att hon ställer upp i presidentvalet och drar igång sin valkampanj. I opinionsmätningar var hon redan före beskedet favorit, även om hon inte har en överlägsen ledning över sittande presidenten Porosjenko. Inför partikamrater i nationalistpartiet Fosterlandet gör hon klart att hon vill föra Ukraina in i EU och Nato. Inrikespolitiskt säger hon att det behövs en ny författning för att bekämpa korruptionen.

    • FN-beräkning: 13 000 döda i kriget

      Från april 2014 till slutet av 2018 har striderna i östra Ukraina krävt nästan 13 000 liv, enligt vad FN-observatörer i landet uppger för tyska medier. I sammanräkningen ingår 3 300 civila, 4 000 ukrainska soldater och cirka 5 500 ryskstödda separatister. Antalet sårade stridande och skadade civila tros uppgå till nästan 30 000.

    • Brand på tankfartyg

      Brand utbryter på två lastfartyg i Kertjsundet och omkring 20 sjömän mister livet när de hoppar överbord. Det har pågått tankning till havs mellan fartygen, som går under tanzanisk flagg men har besättning från flera länder. Lastfartygen finns på en lista från USA:s finansdepartement, som misstänker att de använts för oljeleveranser till Syrien. 

    • Observatörer till omstritt sund

      Tyska och franska observatörer ska övervaka fartygstrafiken genom Kertjsundet öster om Krimhalvön. Moskva har sagt ja, är beskedet efter möte mellan Rysslands och Tysklands utrikesministrar. Förslaget bottnar i höstens militära konfrontation i sundet (se November 2018). Tyskland och Frankrike bildade 2014 tillsammans med Ryssland och Ukraina ett gemensamt forum för att på hög nivå dryfta konflikten i östra Ukraina.

    • Ukrainsk kritik mot polsk lag får stöd

      En domstol i Polen ingriper mot en kontroversiell lag om Förintelsen. En formulering som bland annat gör det straffbart att uttala sig positivt om ”ukrainska nationalister” är enligt domstolen så diffus att den strider mot författningen. Förintelselagen har ända från början väckt upprördhet i både Israel och Ukraina (se 1 februari 2018). Parlamentet i Kiev har anfört att den polska lagen jämställer ukrainska självständighetssträvanden under andra världskriget med nazistförbrytelser. Ukraina har för sin del, 2015, gjort det straffbart kritisera nationalisterna.

    • Olaglig lobbying för Moskvavänlig regering

      En advokatbyrå i USA tvingas betala mångmiljonbelopp till amerikanska staten efter att ha bedrivit olaglig lobbying för Ukraina. Firman anlitades 2012, då Ukraina hade Moskvavänlig ledning. Enligt USA:s justitiedepartement borde advokaterna ha upplyst om att de arbetade för en utländsk regering. Kampanjuppdraget kom via en välkänd amerikan, Paul Manafort som senare har dömts för ekobrott under flera år då han tjänade Ukrainas Moskvavänliga styrande. Granskningen av den ukrainska kampanjen har koppling till att också Donald Trumps förbindelser med Moskva synas. Manafort, med etablerade Rysslandskontakter, ledde Trumps presidentvalskampanj 2016.

    • Ukrainska sjömän kvar i ryskt häkte

      De 24 ukrainska besättningsmän som hålls fängslade i Ryssland efter händelser i Kertjsundet vid Krimhalvön blir kvar i häkte. En domstol i Moskva, som ägnat två dagar åt deras fall, har förlängt häktningstiden till sista veckan i april. Ukrainarnas marinfartyg var på väg in i Azovska sjön från Svarta havet när ryska styrkor öppnade eld mot dem. Sjömännen riskerar sex års fängelse, eftersom Ryssland anser att de gjorde sig skyldiga till en gränskränkning (se 25 november 2018).

    • Ukraina köper attackdrönare

      Ukraina har beslutat köpa sex spanings- och attackdrönare av turkisk tillverkning, rapporterar turkisk press. Drönarna av typen Bayraktar TB2 uppges kunna flyga upp till 685 mil under ett dygn med en last på 55 kilo. President Porosjenko bekräftar att avtalet, vars värde i pengar inte offentliggörs, gjordes upp när han besökte Istanbul veckan innan.

    • Oberoende ukrainsk kyrka bekräftad

      I Istanbul undertecknar det ekumeniska patriarkatets ledare Bartolomeus|I ett dekret (”tomos”) som bekräftar att den unierade ukrainska ortodoxa kyrkan nu är oberoende, autokefal. Dagen efter hålls en mässa där handlingen överlämnas till metropoliten Jepifanij, med president Porosjenko på plats. Kyrklig rysk överhöghet som varat i mer än 330 år har därmed avslutats (se 13 november och 15 december 2018).

  • 2018

    • December

    • Kampanjstart inför presidentvalet

      Valrörelsen inleds inför presidentvalet den 31 mars. Sittande presidenten Petro Porosjenko väntas få svårt att bli omvald. Landets ekonomi har gått på kryckor under åren av väpnad konflikt i öster, väljare är besvikna på att korruptionsbekämpningen går långsamt och oligarker har fortfarande stort inflytande. I aktuella opinionsmätningar har förra premiärministern Julia Tymosjenko större stöd än presidenten, men också komikern Volodymir Zelenskyj – som på nyårsaftonen meddelar sitt beslut att ställa upp – anses ha chanser. Enligt ukrainska medier har komikern stöd av oligarken Ihor Kolomojskyj.

    • Ryska sanktioner utökas

      Ryssland inför importförbud för en rad varor från Ukraina. Förbudet omfattar bland annat blöjor, bröd, solrosolja, choklad, vete, öl och vin. Listan över personer och företag som är föremål för ryska sanktioner har också förlängts. Den omfattar nu 567 personer och 75 företag, som får eventuella tillgångar i Ryssland frysta.

    • Stängsel skiljer Krim från Ukraina

      Ett sex mil långt stängsel har rests på norra Krim, mellan den av Ryssland annekterade halvön och resten av Ukraina. Stängslet behövs för att skydda Krimbor mot den ukrainska regeringen, hävdar en företrädare för Krimparlamentet i ryska medier.

    • Vapenvila med förhinder

      I östra Ukraina enas regeringsstyrkorna och proryska rebeller om en vapenvila tänkt att råda över nyåret och det ortodoxa julfirandet. Brott mot vapenvilan rapporteras omedelbart efter att den trätt i kraft ett par dagar senare och parterna riktar anklagelser mot varandra.

    • Krigslagar upphör att gälla

      De krigslagar som Ukraina införde i gränstrakter efter konfrontationen i Azovska sjön (se 25 och 28 november) upphör, meddelar president Porosjenko. När undantagstillståndet infördes varnade regeringen för att Ryssland höll på att förstärka sina styrkor bortom gränsen. 24 ukrainska besättningsmän hålls ännu i rysk fångenskap.

    • Kyrkomöte bildar självständig kyrka

      Vid ett biskopsmöte i Kiev fattas det formella beslutet att bilda en ukrainskortodox kyrka oberoende från ryskortodoxa kyrkan (se 11 oktober och 13 november). Kyrkans högste ledare blir metropoliten Jepifanij. Han uppges stå nära Kievpatriarken Filaret, som har lett strävan att bilda en fristående kyrka. Många frågor återstår att lösa, inte minst hanteringen av kyrkofastigheter som tillhör Moskvapatriarket men är belägna i Ukraina. Ukrainska autokefala ortodoxa kyrkan, som är mindre än de andra samfunden, deltar också i synoden (kyrkomötet) eftersom meningen är att det ska bildas en unierad ukrainsk kyrka.

    • EU-sanktioner mot Ryssland förlängs

      EU-ledarna förlänger unionens sanktioner mot Ryssland med ytterligare sex månader. Det första beslutet om straffåtgärder fattades efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan 2014, som rebeller med ryskt stöd anses ha genomfört. Sanktionerna är brett riktade mot Rysslands ekonomi, bland annat oljehandel. Snävare sanktioner, mot individer och organisationer, infördes efter Rysslands annektering av Krimhalvön (se 11 november).

    • Tillslag mot Moskvatrogna kyrkor

      Myndigheter genomför razzior i tre kyrkor i norra Ukraina och mot präster inom den ortodoxa riktning som är Moskvatrogen. Tre dagar tidigare har en metropolit, en kyrkoledare, fått sin bostad genomsökt (se 11 oktober, 31 oktober och 13 november). Ingen grips, men de som utsätts för husrannsakan jämför med hur kyrkor förföljdes under sovjettiden.

    • November

    • Krigslagar träder i kraft

      Undantagstillstånd träder i kraft i tio ukrainska regioner: längs gränsen mot Ryssland, vid gränsen mot ryskstödda Transnistrien och utmed Svarta havet. Krigslagarna ger myndigheterna möjlighet att mobilisera personal med militär erfarenhet, belägga massmedier med restriktioner och begränsa mötesfriheten. Ukraina inför också förbud för ryska män i vapenför ålder (16–60 år) att resa in i de berörda områdena. Av besked från president Porosjenko framgår att man befarar att det ska bildas ”privatarméer”, styrkor som motsätter sig Ukrainas armé på samma sätt som i de Moskvavänliga separatistenklaverna i öster.

    • Tillspetsad konflikt vid Krim

      Konflikten vid Krimhalvön skärps. Enligt ett avtal mellan Ukraina och Ryssland från 2003 ska Azovska sjön och Kertjsundet utgöra gemensamt territorialvatten, men ryska gränsvakter beskjuter nu ukrainska marinfartyg som försöker passera sundet. Flera besättningsmän såras och tre ukrainska fartyg tas i beslag, besättningarna fängslas. Ett tankfartyg placeras vid den nybyggda bron mellan Krim och Ryssland så att Azovska sjön och östukrainska hamnar blockeras i ett dygn. Båda länderna begär att FN:s säkerhetsråd tar upp händelsen. Ukrainas parlament godkänner att krigslagar införs i gränsområden och längs kusten mot Svarta havet. 

    • Ortodox splittring i Ukraina

      En gren av den ortodoxa kyrkan i Ukraina vill fortsätta vara trogen ryskortodoxa kyrkan (se 11 oktober och 31 oktober). Beskedet lämnas efter ett möte mellan kyrkans främsta företrädare i Petjerskaklostret i Kiev, platsen för Ukrainas främsta helgedom. Patriarken Filaret vill leda en unierad ukrainskortodox kyrka, men de Moskvatrogna kyrkoledarna erkänner inte beslutet som gör hans kyrka självständig och Filaret till ledare. Istället gör de som ryskortodoxa kyrkan: bryter förbindelserna med moderkyrkan i Istanbul.

    • Val i enklaver ifrågasätts

      Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk arrangerar val, trots protester både från Ukrainas regering och från västländer. Denis Pusjilin, tillförordnad president i Donetsk sedan separatistledaren Alexandr Zachartjenkos död (se 31 augusti), kallar det demokrati och valresultatet bekräftar hans ledarposition. I Luhansk stärker valet den lokale ledaren Leonid Pasetjnik. Kurt Volker, USA:s särskilda Ukrainasändebud, beskriver separatistenklaverna som ”andra klassens polisstater styrda av skurkar och busar, subventionerade av ryska skattebetalare”. Analytiker ser valen som ett sätt för Ryssland att stärka greppet om tre procent av Ukrainas territorium med 3, 7 miljoner invånare. Närmare en månad efter valen utökar EU sin sanktionslista med nio personer som varit med om att anordna dem.

    • Ukrainska soldater dör i överfall

      Fyra ukrainska soldater mister livet i krigshändelser vid omstridda områden i östra Ukraina. Två dör enligt ukrainska försvaret i ett överfall nära den rebellhållna staden Luhansk, där rebellerna uppges ha gjort bruk av grovkalibriga granater. Två andra soldater mister livet senare i explosion i Donetskområdet.

    • USA utökar sanktioner för Krim

      USA inför sanktioner mot tre personer och nio inrättningar av olika slag med anledning av Rysslands agerande i Ukraina (se 21 mars 2014, 1 september 2016 och 26 januari 2018). En av personerna är förre chefen för Rysslands robotstyrkor och artilleri, som nu leder ett hotellbygge på Krimhalvön. Sedan Ryssland annekterade Krim har ukrainskägda hotell tagits över av ryska staten och sålts vidare till ryska företagare.

    • Korruptionsbekämpare dör efter syraattack

      Kateryna Handzjuk, 33 år, avlider i sviterna av en syraattack som hon utsattes för den 31 juli. I sin hemstad vid Svarta havet hade hon gjort sig känd som aktivist mot korruptionen. Fem män har gripits misstänkta för inblandning i överfallet, men aktivister och organisationer i Ukraina hävdar att det är vanligt att brott inte utreds.

    • Ryska sanktioner mot Ukraina

      Ryssland inför ekonomiska sanktioner mot 322 ukrainska medborgare och 68 företag. På listan finns parlamentets talman och försvarsministern, därtill politikern Julia Tymosjenko, tidigare premiärminister som är en av favoriterna inför nästa års presidentval i Ukraina. Bland bolagen finns gruv- och kemiföretag. Från rysk sida anförs att sanktionerna är motåtgärder mot ukrainska beslut som bland annat går ut på att begränsa ryska företags verksamhet. Ukraina har sedan 2014 infört sanktioner mot 1 228 ryska medborgare och 468 ryska företag eller institutioner.

    • Robottester nära Krim

      En militärövning som ska vara i fyra dagar inleds över Svarta havet. Ukraina provskjuter robotar inte långt ifrån Krimhalvön, som hålls av ryska styrkor sedan 2014. Förbundskansler Angela Merkel besöker Ukrainas huvudstad och deklarerar att Tyskland ska verka för att sanktionerna mot Ryssland blir kvar. Sanktionerna infördes som svar på ryskt militärt agerande i Ukraina. Men samtidigt som Merkel lovar Ukraina stöd, bygger Ryssland och Tyskland gemensamt gasledningar genom Östersjön. Ledningsprojekten Nord Stream ogillas av Ukraina, som går miste om intäkter när rysk gasexport kan ske utan att passera ledningsnät i Ukraina. 

    • Oktober

    • Kyrklig splittring leder till varning från Putin

      Rysslands president Vladimir Putin kommenterar för första gången utvecklingen som leder till en permanent åtskillnad mellan de ukrainska och ryskortodoxa kyrkorna. Han varnar för de ”allvarligaste konsekvenser” och beskriver det som en ”plikt att bevara andlig och historisk enhet” (se 11 oktober). Putin återkommer till ämnet när han håller stor presskonferens inför julen och kallar då ukrainska kyrkans separation från den ryska för en kränkning av religionsfriheten.  

    • Ryssland uppmanas stoppa val i enklaver

      I separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina planerar de Moskvavänliga rebellerna att hålla val den 11 november. Åtta europeiska länder, bland dem Sverige, fördömer planerna ­som beskrivs som olagliga och uppmanar Ryssland att använda sitt inflytande till att stoppa valen.

    • EU-pris till fängslad regissör

      Filmregissören Oleg Sentsov tilldelas Sacharovpriset, EU-parlamentets människorättspris. Sentsov hålls fängslad i Ryssland. Från rysk sida är reaktionen skarp: priset avfärdas som ”politiskt”, riktat mot Ryssland (se 5 oktober).

    • Löften om lån – men då måste gaspriserna höjas

      En överenskommelse med Internationella valutafonden (IMF) gör att Ukraina kan få lyfta lån på fyra miljarder dollar. Avtalet ersätter ett fyraårigt stödpaket som parterna kom överens om 2015. Men först måste Ukraina ha en ny statsbudget för 2019 klar. Budgeten godkänns i parlamentet den 23 november trots att det finns hakar, framför allt IMF:s krav att statskassan ska stärkas genom att hushållen måste betala mer för gas och värme ­– villkor som Ukrainas regering tidigare har godkänt, men inte genomfört. Nu säger premiärminister Hrojsman att gaspriserna ska höjas med 23,5 procent. Av det tidigare stödpaketet på 17,5 miljarder dollar har Ukraina fått ut knappt nio miljarder.  Den 18 december ger IMF slutgiltigt klartecken för det nya lånepaketet, varav 1,4 miljarder kan betalas ut direkt.

    • OSSE ser militär trafik över ryska gränsen

      Observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) uppger för nyhetsbyrån AFP att de under den gångna veckan har sett fordon med militär utrustning rulla in i rebellkontrollerade områden i östra Ukraina från Ryssland och ut igen. Lastbilarna har korsat gränsen nattetid, på en mindre väg där det inte finns någon gränsstation. OSSE säger inte uttalat att vapen på det sättet har levererats till separatister i Ukraina. 

    • Massmord i skola på Krimhalvön

      Minst 20 människor mister livet i en serie våldshändelser i Kertj på Krimhalvön. En explosion i en teknisk skola följs av skottlossning och de flesta av dödsoffren är tonåriga elever. Ryska myndigheter hävdar först att det är ett terrordåd, men överger den beskrivningen när det framkommer att det är en mobbad elev som begått dåden och sedan tagit sitt eget liv. Tre dagars landssorg utlyses på Krim. Kertj ligger på halvöns utlöpare mot öster. Sedan Ryssland annekterade Krim har en bro byggts mellan Kertj och det ryska fastlandet.

    • Flyghaveri under övning med Nato

      Två stridspiloter omkommer när ett ukrainskt Suchoiplan störtar under övning. Det sker när Ukraina och länder inom militäralliansen Nato genomför en rad gemensamma flygövningar, inledda den 8 oktober. Under namnet Clear Sky 2018 övar stridskrafterna över västra Ukraina. Personal från försvarsmakterna i USA, Storbritannien, Nederländerna, Polen och Rumänien deltar.

    • Ukrainsk kyrka blir självständig

      Patriarken Filaret erkänns som ledare för Ukrainas ortodoxa kyrka och kyrkan får självständig ställning efter att ha varit underordnad ryskortodoxa kyrkan sedan 1686. Besluten fattas vid en synod i Istanbul – ett kyrkomöte som är ortodoxa kyrkors högsta beslutande organ. Det ekumeniska patriarkatet i Istanbul, lett av en patriark som också har titeln ärkebiskop av Konstantinopel, betraktas som moderkyrka av många ortodoxa. Ukrainska kyrkans självständighetssträvanden har att göra med att ryskortodoxa kyrkan stöder den politiska ledningen i Moskva; bland annat har kyrkoledningen ställt sig bakom Rysslands annektering av Krimhalvön. Ryskortodoxa kyrkan, som också är emot att kyrkan i Ukraina frigörs, reagerar mot synodens beslut med att kapa alla band till patriarkatet i Istanbul (se 14 september och 15 december).

    • Explosioner i ammunitionslager

      Omkring 12 000 människor evakueras efter täta explosioner i ett ammunitionslager knappt 15 mil nordost om huvudstaden Kiev. Explosionerna, som börjat nattetid, utlöser också en brand. Ett 60-tal personer som andas in rök behöver vård. Flygförbud över området införs. Ukrainas försvarsdepartement misstänker sabotage, eftersom explosionerna började på flera ställen. Liknande händelser vid militärbaser har inträffat tidigare (se 27 september 2017).

    • Solenergi vid Tjernobyl

      En ny solenergianläggning byggd alldeles intill det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl tas i bruk och kopplas in på det nationella elnätet. Det tyskukrainska samarbetsprojektet producerar tillräckligt mycket el för att täcka behovet i ett mindre samhälle, cirka 2 000 hushåll, men med tiden hoppas man kunna hundrafaldiga produktionen. Marken runt Tjernobylverket, där solpanelerna placeras, får till följd av den radioaktiva strålningen sedan kärnkraftskatastrofen 1986 inte användas till lantbruk.

    • Regissör ger upp hungerstrejk

      Den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov, som är dömd till fängelse i Ryssland för terrorism, ger upp sin hungerstrejk för att slippa bli utsatt för tvångsmatning. Han är i dåligt skick efter att ha matvägrat i 145 dagar. Den ryska kriminalvården säger till nyhetsbyrån Interfax att han får medicinsk vård (se 2 juli).

    • Träta om ungersktalande i Ukraina

      Ukraina uppmanar Ungerns konsul i Berehove att lämna landet. Konsuln i staden, som de ungersktalande kallar Beregszász, anklagas för att ha utfärdat pass till etniska ungrare som är ukrainska medborgare. Ukrainsk lag tillåter inte dubbelt medborgarskap. Från ungersk sida hävdas att extremister i Ukraina hotar etniska ungrare, och att regeringen i Kiev agerar så att det skapar spänningar.

    • September

    • Ökade fartygshinder vid rysk Krimbro

      Fartyg till och från ukrainska hamnar vid Azovska sjön – ett bihav till Svarta havet – måste sedan Ryssland annekterade Krimhalvön passera genom ett sund omgivet av ryskkontrollerat område. Ukraina anklagar nu Ryssland för att störa civil fartygstrafik och båda parter förstärker sin militära närvaro. Ryssland har byggt en bro över sundet till Krim (se 4 maj 2018), och storleken på fartyg som kan passera har begränsats. Fartygen kontrolleras också av rysk personal, med långa väntetider som följd. Hamnarna Mariupol och Berdjansk, där störningarna märks mest, är viktiga för Ukrainas industriexport.

    • Lagförslag mot ”agenter”

      I ett tal inför parlamentet ger president Porosjenko stöd åt ett omtvistat lagförslag: att proryska grupper i Ukraina ska tvingas registrera sig som ”utländska agenter”. Det är en modell som Ryssland tillämpar på utländska organisationer och människorättsorganisationer anser att det är en dålig idé att ta över metoden, men Porosjenko hänvisar till att proryska grupper sprider propaganda mot både Ukraina och västvärlden. Lagförslaget har lagts fram av Folkfronten, som är ett av de största partierna i regeringskoalitionen.

    • Ryska språket förbjuds i Lviv

      Det regionala parlamentet i Lviv förbjuder bruket av ryska språket i kultur av alla slag, till exempel böcker och musik. Förbudet ska gälla tills den ryska ockupationen upphör, heter det, en referens till det ryska intåget på Krimhalvön och separatistupproret i sydöstra Ukraina. Beslutet i Lviv ifrågasätts på bred front, även inom Ukrainas regeringsparti, och det antas inte gå att övervaka att det följs. Ryska används av många i Ukraina, även författare och filmregissörer. På riksnivå stoppar Ukraina dock filmer som förhärligar rysk militär, och artister som hyllar det ryska maktövertagandet på Krim får inte resa in i landet.

    • Frostigt mellan ortodoxa kyrkor

      Ryskortodoxa kyrkan begränsar sina förbindelser med den ortodoxe patriarken Bartolomeus I, som med Istanbul som säte leder andra ortodoxt kristna. Beskedet innebär bland annat att kyrkan i Ryssland inte kommer att delta i biskopsmöten eller gemensamma gudstjänster. Osämjan bottnar i konflikten i Ukraina, där de ortodoxt kristna är splittrade. Patriarken har fått en begäran från Ukraina om att frysa förbindelserna med ryskortodoxa kyrkan, men han har inte tagit ställning till den ännu. Den ryskortodoxe patriarken Kirill är politiskt allierad med Rysslands president Vladimir Putin och antas vilja förhindra att det västvänliga Ukraina får en oberoende kyrka.

    • Nytt miljardlån från EU

      EU kommer överens med Ukraina om att låna ut 1 miljard euro så att landet kan genomföra planerade reformer. Den nya miljarden kommer ovanpå de 1,2 miljarder euro som EU lånat ut till Ukraina sedan 2015 för att regeringen ska kunna hantera efterverkningarna av Rysslands annektering av Krim och separatistupproret i öst. 2017 höll EU dock inne med 600 miljoner då Ukraina inte ansågs ha gjort tillräckliga framsteg, bland när det gällde att stävja korruption. Beslut om det nya lånet togs efter det att Kiev upprättat en antikorruptionsdomstol i juni 2018.  

    • Augusti

    • Separatistledare mördad i bombdåd

      Separatistledaren Alexandr Zachartjenko dödas när en bomb exploderar på ett kafé i Donetsk. Zachartjenko var president för utbrytarstaten ”Folkrepubliken Donetsk” som de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina upprättade 2014. Moskva skyller bombdådet på regeringen i Kiev som i sin tur lägger fram teorin att Zachartjenko föll offer för en intern maktkamp bland separatisterna. 

    • Försvarsutgifterna ökar

      Olexander Turtjynov, ordförande i nationella säkerhetsrådet, meddelar att robotsystem och pansarfordon hör till det som ska prioriteras när Ukraina stärker sin försvarsmakt. Ukraina har slagit fast i lag att förvarsutgifterna måste uppgå till minst fem procent av BNP och de väntas i praktiken öka de närmaste åren. President Porosjenko har lovat att soldatlönerna ska höjas med 30 procent 2019. Flottan ska också förstärkas, Mykolaivvarvet – det enda som kan bygga örlogsfartyg – väntas få beställningar på nya korvetter.

    • Strider trots vapenvila

      Fem ukrainska soldater dör och sju såras i strider mot separatister. Fyra av soldaterna mister livet i en sammanstötning i Luhanskregionen, där rebeller enligt Ukrainas försvarsdepartement med artilleribeskjutning har försökt ta över posteringar. Så sent som dagen innan slöts den senaste i en rad tidsbegränsade vapenvilor som sett över en längre tidsperiod har minskat stridshandlingarna.

    • Ukraina riskland för mässling

      Världshälsoorganisationen oroas av att mässling fortsätter att spridas i Europa. Särskilt situationen i Ukraina bekymrar WHO eftersom förhållandevis liten del av befolkningen vaccineras: 23 000 fall registrerades under årets första halvår och åtta personer dog. I hela Europa upptäcktes 41 000 fall och minst 37 smittade dog.

    • Juli

    • Motgång i WTO för Ukraina

      Ukraina förlorar lejonparten av en tvist mot Ryssland som avgjorts i Världshandelsorganisationen (WTO). Dispyten har handlat om järnvägsutrustning, export som tidigare gav Ukraina goda inkomster. Tvisten är en av flera mellan länderna som slitits av internationella organ under de år då det rasat ett separatistuppror med stöd från Moskva i östra Ukraina och då Ryssland hållit Krimhalvön annekterad.

    • Turkisk säkerhetstjänst agerar utomlands

      Den turkiska säkerhetstjänsten MIT har gripit två motståndare till president Erdoğan, den ene i Azerbajdzjan och den andre i Ukraina. Båda har förts till hemlandet utpekade som anhängare till Gülenrörelsen som anklagas för kuppförsöket mot presidenten 2016, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. När MIT genomförde en sådan aktion i Kosovo i mars ledde det till en ledningskris i Kosovo. I april uppgav turkiska myndigheter att 80 gülenister hämtats hem på liknande sätt. Det har också skett från länder i Afrika.

    • Lag som bromsade EU-samarbete upphävs

      En nederländsk lag som fick konsekvenser för samarbetet mellan EU och Ukraina slopas; en majoritet i den nederländska senaten har röstat bort lagen. Den var ett inslag i en kampanj för att kräva bindande folkomröstningar och 2016 fick euroskeptiker nederländarna att rösta nej till ett samarbetsavtal EU-Ukraina (se 6 april 2016). Nederländerna var just då EU:s ordförandeland, och nejet i folkomröstningen ledde till att samarbetet med Ukraina omförhandlades. Bland annat begränsades EU:s militära åtagande till stöd för Ukraina.

    • USA:s Krimsanktioner blir kvar

      USA kommer inte att erkänna Rysslands annektering av Krim och de amerikanska sanktionerna mot Ryssland blir kvar så länge de ryska styrkorna inte dras tillbaka, säger Vita huset. Frågan har ställts med anledning av ett toppmöte mellan presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin som planeras till den 16 juli.

    • Hungerstrejk för fångar i Ryssland

      Tillståndet beskrivs som allvarligt för den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov, dömd till fängelse i Ryssland på terroranklagelser, som har hungerstrejkat i 50 dagar. Sentsov kräver att alla politiska fångar från Ukraina ska friges. Han greps på Krimhalvön 2014 och avtjänar straffet på en avlägsen ort i Ryssland. Ukrainas regering har meddelat att den är redo att släppa 23 ryska fångar i utbyte mot ukrainare som hålls fängslade i Ryssland.

    • Juni

    • Vapenvila för skördesysslor

      En vapenvila mellan Ukrainas armé och ryska separatiststyrkor i öster ska träda i kraft den 1 juli, meddelar Ukrainas förhandlingsdelegation enligt AFP. Vapenvilan motiveras med den förestående skördeperioden i lantbruket. Inget slutdatum anges.

    • Korruptionsdomstol inrättas, men minister får gå

      Parlamentet beslutar att inrätta en korruptionsdomstol, vilket har varit ett ihärdigt krav från västländer för att ge Ukraina fortsatt finansiellt stöd. Men kort efteråt får finansminister Oleksandr Danyljuk sparken, också det genom ett parlamentsbeslut och på premiärminister Volodymyr Hrojsmans förslag. Danyljuk, som haft central roll i förhandlingar med valutafonden IMF, hävdar att han stått under press att godkänna anslag till regionala projekt som ledande politiker vill stödja. Danyljuk påstår också att det i praktiken handlar om oblyga röstköp, ett korrupt förfarande som i folkmun kallas ”bovete”.

    • Markbrand nära Tjernobyl

      En gräsbrand bryter ut i den radioaktiva zonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl, som havererade 1986. Det brinner mindre än en mil från anläggningen, i det område som är avlyst för allmänheten. Branden sprider sig till närliggande skog, men regeringen och säkerhetsansvariga i området uppger att brandbekämpare har läget under kontroll. Efter tre dagar rapporteras branden vara släckt. Tjernobyl ligger cirka tio mil norr om huvudstaden Kiev.

    • Maj

    • Östersjöledningar blir slagträ i gasträta

      Ett nytt steg tas i gastvisten med Ryssland när statliga ukrainska Naftogaz agerar för att få ryska aktier i Östersjöprojektet Nord Stream beslagtagna. Naftogaz, som stöder sig på en skiljedom meddelad i Stockholm i februari, har vänt sig till schweiziska myndigheter med sin begäran, som är riktad mot den ryska energijätten Gazprom. Konsortiet Nord Stream är registrerat i Schweiz, med Gazprom som majoritetsägare, för att bygga två ledningar genom Östersjön. Ledningarna möjliggör rysk gasexport till Västeuropa utan ukrainska mellanhänder.

    • Komplott runt Kremlkritiker i Kiev

      Den Kremlkritiske journalisten och författaren Arkadij Babtjenko, som ett dygn tidigare rapporterats mördad vid sin bostad i Kiev, framträder inför medier. Babtjenko är rysk medborgare men lever i exil eftersom han känner sig hotad. Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU hävdar att han en tid levt under ett påtagligt mordhot och att det är anledningen till att ett mord på honom iscensattes. Krigserfarenhet från de ryska krigen mot separatister i Tjetjenien på 1990-talet fick Babtjenko att börja skriva. 2015 tilldelades han Tucholskypriset av Svenska PEN. Rysslands regering anklagar nu Ukraina för att använda Babtjenko i propagandasyfte.

    • Rysk robot träffade malaysiskt plan

      Expertgruppen som utreder nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan i östra Ukraina 2014 har dragit slutsatser om robotens ursprung. Enligt den nederländske utredningsledaren Wilbert Paulissen kom roboten från en luftvärnsbrigad baserad i ryska Kursk. Utredarna säger sig ha lyckats klarlägga med hjälp av bilder hur robotsystemet fördes på en fordonskolonn till den ukrainska sidan om gränsen, där proryska rebeller opererar. Alla de 298 ombord miste livet när MH17 sköts ned på väg från Kuala Lumpur till Amsterdam. Ryssland avvisar utredarnas slutsatser.

    • Ny våldstopp i öster

      Våldet i öster mellan rebeller med ryskt stöd och Ukrainas armé har lett till tio dödsoffer på fem dagar. En serie av vapenvilor har annars hållit oroligheterna på lägre nivå en längre tid, men nu bekräftar båda sidor att stridshandlingarna tilltagit igen. I industristaden Gorlivka, belägen i en av de två separatistenklaverna, har civila skadats vid granatbeskjutning.

    • Razzia mot rysk nyhetsbyrå

      Ukrainska myndigheter gör husrannsakan i den statsägda ryska nyhetsbyrån RIA Novostis lokaler i Kiev. En medarbetare som är både rysk och ukrainsk medborgare grips. Han anklagas av ukrainska myndigheter för förräderi för sitt sätt att rapportera om Rysslands annektering av Krim. En vecka senare förbjuds nyhetsbyrån att verka i Ukraina. Förbudet gäller i tre år.

    • EU-sanktioner för ryskt val

      Krimhalvöns deltagande i det ryska presidentvalet i mars 2018 leder till att EU utökar sin sanktionslista, som sedan tidigare omfattar 150 personer. Nu införs reseförbud och tillgångar fryses även för fem chefer i de valmyndigheter som arrangerade val på Krim.

    • Sanktionsbrott misstänks vid brobygge

      Sju nederländska företag misstänks ha brutit mot EU-sanktioner genom att hjälpa Ryssland att bygga en bro till Krimhalvön. En brottsutredning mot företagen har inletts i Nederländerna, där tullen under åklagarledning granskar deras förehavanden. Toppchefer i de nederländska företagen är också misstänkta. Den 19 kilometer långa bron till Krim, som Ryssland annekterade 2014, invigs av president Vladimir Putin den 15 maj. 

    • April

    • Ukrainska farhågor bromsar Östersjöledning

      Undervattensledningen Nord Stream 2 genom Östersjön för gasleveranser till Tyskland från Ryssland kan inte byggas om inte Ukrainas roll för transitleveranser på land klargörs först, säger förbundskansler Angela Merkel efter samtal med president Petro Porosjenko. Tidigare har Merkel kallat gasledningen ”ett alltigenom ekonomiskt projekt”, nu säger hon att politisk hänsyn måste tas – till Ukrainas behov av fortsatta intäkter. Ukrainas transitkontrakt med den ryska energijätten Gazprom löper ut 2019.

    • Mars

    • Ryska diplomater utvisas

      Ukraina utvisar 13 ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. President Porosjenko framhåller att Ukrainas diplomatiska förbindelser med Moskva i praktiken är frysta sedan den ryska annekteringen av Krim 2014, men det kommer även efter utvisningarna att finnas personal på Rysslands ambassad i Kiev och konsulaten i Odessa, Charkiv och Lviv. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

    • Ryskt val genomförs även på Krim

      Ryssland håller presidentval och valet genomförs även på Krimhalvön, fyra år efter det att området annekterades. Ukraina vägrar i protest att låta ryska medborgare i Ukraina rösta på ryska beskickningar, och ukrainska nationalister blockerar platser som under normala omständigheter skulle ha varit vallokaler för utlandsryssar. Frankrike meddelar sin avsikt att inte erkänna den del av valet som äger rum på Krim.

    • Putin valtalar på Krim

      Vladimir Putin valtalar i Sevastopol, flottbasen på Krimhalvöns sydspets. Han tackar Krimbor som röstade i en ”folkomröstning” i mars 2014 om anslutning till Ryssland. Talet varar i mindre än två minuter, men Putin hinner kalla omröstningen ”verklig demokrati” och prisa det faktum att Krim och Sevastopol är tillbaka ”där de hör hemma”. 

    • Putin: Krim förblir ryskt

      I en dokumentär som sänds en vecka före presidentvalet i Ryssland säger Vladimir Putin att Krimhalvön aldrig kommer att återlämnas till Ukraina. ”Under inga omständigheter”, är Putins svar i en intervju som har producerats av hans kampanjstab och sänds via en anhängares sociala medier-konton.

    • Tumult vid demonstration

      Omkring tio personer skadas och minst 50 grips vid tumult i samband med en demonstration framför parlamentet i Kiev. Demonstranter, som enligt AFP är anhängare till den deporterade politikern Micheil Saakasjvili, håller återkommande protester och kräver president Porosjenkos avgång.

    • Tillfångatagna soldater utväxlas

      Ukraina och Ryssland genomför en fångutväxling. Myndigheter i båda länderna bekräftar att två soldater från vardera sidan utväxlats.

    • Klartecken för robotaffär

      Exporten av ett pansarvärnssystem till Ukraina har fått sitt formella godkännande, meddelar USA:s utrikesdepartement. Bland annat ingår 210 pansarvärnsrobotar av Javelintyp. Affären, som värderas till 47 miljoner dollar, väntas oroa regeringen i Moskva, eftersom Ukrainas armé strider mot ryskstödda styrkor i separatistkontrollerade områden i öster. Leveranserna från företagen Raytheon och Lockheed Martin väntas börja inom ett par månader.

    • Nytt stridsäpple i gasträta

      Den ryska energijätten Gazprom vägrar att återuppta gaslevereranser till Ukraina som skulle ha inletts den 1 mars, med hänvisning till oklarheter i kontrakt. Leveranserna har legat nere sedan i november 2015, medan parterna hållit i gång en tvist om priset. EU-kommissionen är redo att medla. I Ukraina råder, liksom i stora delar av Europa, ovanligt sträng vinterkyla.

    • Februari

    • Nytt avgörande i gastvist

      Ännu ett inslag i en komplicerad tvist mellan Ukraina och Ryssland har slitits av skiljedomstol i Stockholm. Ryska Gazprom har beordrats betala 4,63 miljarder dollar i transitavgifter för gasleveranser genom Ukraina, uppger ukrainska källor enligt AFP. Netto skulle det handla om drygt 2,5 miljarder, eftersom ett tidigare utslag tvärtom ålägger ukrainska Naftogaz att betala 2 miljarder till den ryska energijätten. Ukraina utropar seger trots att bara en del av de ukrainska kraven fått stöd. Skiljedomstolens utslag är inte offentliga.

    • Ukraina-lobbying del i åtal mot Trump-man

      Europeiska politiker fick betalt för att lobba för Ukraina, bland annat i USA, och det skedde när Moskvastödde Viktor Janukovytj var president. Officiellt framställdes lobbyisterna som oberoende bedömare. Anklagelserna framkommer i ett åtal som väckts i Washington mot Donald Trumps förre kampanjchef Paul Manafort, som arbetade för Janukovytj 2006–2014. FBI granskar både eventuell rysk inblandning i USA:s presidentval 2016 och huruvida personer i Trumps närhet haft olämpliga ryska kontakter. När det gäller Manaforts uppdrag för Janukovytj misstänker utredarna penningtvätt, bankbedrägerier och skattebedrägeri. Manaforts uppdrag upphörde när Janukovytj blivit borttvingad från makten och gått i exil i Ryssland, därefter knöts han till Trumps kampanjstab.

    • Bättre planering för vacciner

      Spridningen av mässling har tvingat fram åtgärder. Ukraina inför FN-standard för vaccinplanering, meddelar sjukvårdsdepartementet. Bland annat ska man ska byggt på befolkningsstatistik förbättra framförhållningen, se till att ha vacciner i lager, prioritera riskgrupper och gå ifrån manuella metoder vid sammanställning av behoven. 

    • Saakasjvili utkastad

      Georgiens förre president Micheil Saakasjvili deporteras från Ukraina till Polen. Efter en politisk karriär som guvernör i Odessa, lika omstridd som hans presidenttid i hemlandet, är han osams med Ukrainas president Petro Porosjenko och har försökt ta sig en roll som oppositionsledare. Nu är han statslös eftersom både Georgien och Ukraina berövat honom medborgarskap. Han deporteras till Polen eftersom det var därifrån han senast tog sig in i Ukraina, men tar sig senare vidare till Nederländerna där hans fru och barn är medborgare.

    • Polsk lag upprör Ukraina

      Ukraina är ett av flera länder som upprörs av att Polen antagit en lag som skyddar bilden av Polen under andra världskriget. Medan det blir olagligt att peka ut polacker som medskyldiga till Förintelsen, kan ukrainare anklagas för krigsbrott. I polsk historieskrivning hålls ukrainare ansvariga för etnisk rensning riktad mot polacker. President Porosjenko säger via Facebook att han är bekymrad över lagen, som träder i kraft när den några dagar senare skrivs under av Polens president Andrzej Duda.

    • Januari

    • Fängelse för rysk soldat

      Ryske medborgaren Viktor Agejev, 22 år, har dömts till tio års fängelse för att ha stridit mot ukrainska armén i separatistrepubliken Luhansk, säger hans advokat till nyhetsmedier. Han tillfångatogs i juni och uppgav kort efteråt för medier att han sänts till Ukraina av ryska armén, trots att ryska myndigheter förnekar att ryssar som strider i Ukraina gör det på statens befallning. Agejev uppges ha tagit tillbaka sina uppgifter om att han var arméanställd.

    • Sanktioner för turbiner

      USA inför sanktioner mot ryska tjänstemän (21 personer och nio företag) som skickat kraftverksturbiner till Krim. Turbinerna levererades av tyska Siemens till Ryssland, men företaget säger sig inte ha känt till att de skulle sändas vidare till den omstridda Krimhalvön som Ryssland annekterade 2014. Även ”ministrar” i utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina blir föremål för sanktioner.

    • Uppror nu ockupation i lag

      Ukrainas parlament klassar officiellt striderna i öster mellan regeringsstyrkor och Moskvavänliga separatister som en ”tillfällig rysk ockupation”. Lagen medför också att armén, inte säkerhetstjänsten, får ansvaret för hur konflikten hanteras. Formuleringar som anklagar Ryssland för ”aggression” avvisas från rysk sida, trots rapporter som visar att både vapen och manskap förts över gränsen. Rysslands utrikesdepartement beskriver den ståndpunkt Ukraina nu uttalar som ”förberedelse för ett nytt krig”.

    • Kampanj mot mässling

      En femåring och en vuxit har avlidit i mässling den senaste veckan, uppger sjukvårdsmyndigheter. Sedan årsskiftet har 1 275 fall upptäckts, mot 4 782 under hela förra året. 2017 dog, såvitt man vet, fem personer varav tre barn, alla i Odessaområdet. Nu pågår en vaccinationskampanj och skollovet har förlängts för att motverka smittspridning.

    • Miljoner utan mobil

      Nästan två miljoner människor i östra Ukraina är utan fungerande mobiltelefonnät till följd av ett kabelbrott hos den största operatören. Vodafone Ukraina kan inte uppge när nätet åter ska fungera eftersom de stridande parterna inte garanterar reparatörernas säkerhet. I separatistenklaverna Luhansk och Donetsk, där nätet gick ned den 11 januari, hävdar man att regeringen i Kiev bedriver ett informationskrig mot befolkningen. Det finns två mindre nätoperatörer kvar men de har svårt att klara utökad trafik, noterar nyhetsbyrån AFP.

    • Nytt år, nya stupade

      Tre ukrainska soldater har stupat det senaste dygnet i strider mot separatister i öster. Enligt president Porosjenko har sammanlagt fler än 2 750 soldater i regeringsarmén dödats sedan separatisternas revolt bröt ut våren 2014.

    • Initiativ för FN-styrka

      Tyskland arbetar för att en fredsbevarande FN-styrka till östra Ukraina ska kunna få mandat före det ryska presidentvalet i mars, säger utrikesminister Sigmar Gabriel. FN bör enligt Tyskland få övervaka hela konfliktområdet i öster. Från rysk sida har man enligt nyhetsbyrån AFP hittills endast varit redo att stödja en insats längs frontavsnitt, och absolut ingen insats vid Rysslands gräns mot de delar av Ukraina som hålls av Moskvavänliga separatister. 

    • Mord på aktivist upprör

      Människorättsaktivisten och juristen Iryna Nozdrovska hittas mördad i en flod nära Kiev. Nozdrovska hade spelat en drivande roll för att få Dmytryj Rossosjanskyj, syskonbarn till en domare, fälld för att drogpåverkad ha kört ihjäl hennes syster 2015.  Han dömdes 2017 till sju års fängelse, men har överklagat. Fadern Jurij Rossosjanskyj ska enligt ett vittne nyligen ha hotat Nozdrovska vid en domstolsförhandling. Fallet har setts som ett test på rättsväsendets förmåga att hantera anklagelser som berör landets elit. Över 100 människor samlas utanför en polisstation i Kiev och kräver en oberoende mordutredning. Rossosjanskyj häktas senare i 60 dagar.

  • 2017

    • December

    • Stor fångutväxling i Ukraina

      En fångutväxling sker mellan Ukraina och Moskvavänliga rebeller. Omkring 230 rebeller och rebellanhängare friges av Ukraina, medan ryskstödda miliser lämnar över ett 70-tal fångar till ukrainska myndigheter. Antalet är lägre än vad parterna tidigare har kommit överens om.

    • Militärt stöd från USA

      USA ska förstärka Ukrainas försvar med bland annat pansarvärnsrobotar, meddelar det amerikanska utrikesdepartementet, som värderar stödet till 47 miljoner dollar.

    • Dispyt om gas avgjord

      Både Ukraina och Ryssland hävdar att de vunnit en dispyt som bottnar i energikontrakt från 2009. Skiljedomstolen i Stockholm sänker det pris Ryssland får ta ut för gasleveranser, men upprätthåller också en skyldighet för Ukraina att köpa gas från Ryssland.

    • Minor stor fara för barn

      Omkring 220 000 barn riskerar att skadas av minor till följd av konflikten mellan Ukrainas armé och de ryskstödda rebellerna, uppger FN:s barnfond Unicef som uppmanar alla parter att sluta använda minor. I genomsnitt skadas ett barn varje vecka vid frontavsnitten (sammanlagt cirka 50 mil), enligt rapporten som bygger på uppgifter från januari till november. 

    • Konton i Schweiz hålls frysta

      Tillgångar i Schweiz som står i förre presidenten Viktor Janukovytjs namn kommer att hållas ”frysta” i ytterligare ett år, meddelar schweiziska myndigheter. Det ursprungliga beslutet fattades när revolution bröt ut i Ukraina 2014 och Janukovytj avsattes.

    • Tatarer inför rätta

      Ryska myndigheter på Krim ställer 86 tatarer inför rätta för protester mot maktövertagandet på Krim. Krimtaterna är turkisktalande muslimer som i stort antal deporterades under Stalindiktaturen. Många återvände efter Sovjetunionens upplösning, då Ukraina (med Krim) blev självständigt. Tatarer som nyligen invänt mot den ryska annekteringen av Krim har dömts till böter, trots att de genomfört sina manifestationer en och en vilket inte kräver tillstånd enligt rysk lag. 

    • Ryska övervakare tas hem

      Sedan 2014 har rysk och ukrainsk militär haft i uppgift att bevaka en överenskommen vapenvila i östra Ukraina. Nu aviserar ryska UD att de ryska observatörerna ska lämna stationeringsorten, som ligger nära rebellfästet Donetsk men på område som ukrainska regeringen kontrollerar. I Ukraina luftas farhågor för att det ska leda till att konflikten intensifieras.

    • EU förlänger sanktioner

      EU-ländernas ledare har beslutat att förlänga sanktioner mot Ryssland med ytterligare sex månader. Straffåtgärderna infördes efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över Ukraina 2014. Proryska rebeller hålls ansvariga för nedskjutningen, som krävde 298 liv och enligt utredare gjordes med en rysktillverkad robot. Även Rysslands annektering av Krim samma år ledde till EU-sanktioner. 

    • Försoningsmöte med Polen

      Polens president Andrzej Duda besöker Petro Porosjenko och de två presidenterna enas om att försöka dämpa en dispyt om massakrer som begicks under andra världskriget, då ukrainska och polska styrkor bekämpade varandra. Osämjan har på senare tid tagits upp i parlamenten och lett till att historiska monument rivits. Frågan om att öppna gravar för att identifiera offren för massakrerna är känslig. (Se Polen: Kalendarium.)

    • Tumult runt Saakasjvili

      Politikern Micheil Saakasjvili grips av polis men fritas av anhängare i Kiev. Några turbulenta dagar senare beslutar en domstol att han får vara på fri fot under fortsatt utredning. Saakasjvili, som efter att ha varit president i Georgien blev guvernör i Ukraina och har bedrivit Moskvakritisk politik i båda länderna, är numer osams med den ukrainska ledningen.  Han riskerar fem års fängelse, utpekad för samarbete med proryska aktörer i Ukraina. Han kan också komma att lämnas ut till Georgien, där han anklagas för maktmissbruk. Själv hävdar han att alla anklagelser är politiskt grundade, inte rättsligt.

    • EU-stöd hålls inne

      EU meddelar att utbetalning av 600 miljoner euro hålls inne, eftersom Ukraina inte har uppfyllt sina utfästelser när det gäller bland annat åtgärder mot korruption. Även Internationella valutafonden (IMF) har valt att inte genomföra mer än en del av sina stödutbetalningar.  Det leder till att Ukraina bromsar omröstningen om ett lagförslag som är kontroversiellt, därför att det skulle ge regeringen makt att byta ut chefen för landets nya korruptionsmyndighet.

    • November

    • Inre splittring bland separatister

      Svåra interna motsättningar splittrar separatisterna. Ledaren för separatistrepubliken Luhansk, Igor Plotnitskij, avgår efter en turbulent vecka och tar sig till Moskva.  Fem ukrainska soldater och åtta rebeller rapporteras dödade i strider. Ukrainas regering anklagar Ryssland för att utöka sitt militära stöd till separatister. Företrädare för EU och sex tidigare sovjetrepubliker träffas samtidigt i Bryssel. EU utlovar fördjupat samarbete med Ukraina,  Vitryssland, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. EU ställer inte medlemskap i unionen i utsikt, däremot hjälp med att bekämpa korruption, stärka rättsstaten och modernisera ländernas ekonomi.

    • Misstänkt för Moskvamord gripen

      Säkerhetstjänsten SBU säger sig ha gripit en rysk medborgare som varit efterlyst via Interpol för mord på en journalist. Paul Klebnikov, amerikansk medborgare och chef för den ryska upplagan av tidskriften Forbes, sköts ihjäl i Moskva 2004.  I Ukraina ska den misstänkte mördaren ha ägnat sig åt utpressning mot företagare.

    • Ny julhelg i december

      Ukrainas parlament röstar för att den 25 december ska bli nationell helgdag. De flesta av invånarna är ortodoxt kristna och enligt tradition har man hittills liksom i Ryssland firat jul i början av januari. Den 7 januari förblir helgdag i Ukraina.

    • Fångutväxling förbereds

      Rysslands president Vladimir Putin lovar att tala med de Moskvavänliga rebellernas ledare i östra Ukraina för att underlätta en fångutväxling. Ukrainas regering säger sig vara redo att byta 306 tillfångatagna separatister mot 152 soldater eller proukraniska milismän som hålls fångna i öster. Senast de två sidorna i konflikten utväxlade fångar var 2016. Kreml bekräftar att Putin varit i kontakt med ledare för separatisternas egenutropade republiker i Donetsk och Luhansk.

    • Farhågor för legosoldater

      Serbien kallar hem sin ambassadör i Kiev för konsultationer. Ukrainas regering har luftat oro över uppgifter om att cirka 300 serbiska legosoldater strider med proryska separatister i Ukraina. "Serbien respekterar Ukrainas territoriella integritet",  deklarerar den serbiske utrikesministern. Serbien eftersträvar EU-medlemskap men har inte som EU infört sanktioner mot Ryssland med anledning av händelser i Ukraina.  

    • Nya tag för FN-styrka

      Kanada tar nya initiativ för att FN ska skicka en fredsstyrka till Ukraina. Flera försök har gjorts tidigare. De har fallit på att Ryssland, som har vetorätt i FN:s säkerhetsråd, bara velat godta en liten FN-styrka för att skydda internationella observatörer i konfliktområdet.

    • Vatten- och elverk i fara

      Vattenverk, elverk och annan infrastruktur riskerar att slås ut av strider i östra Ukraina mellan proryska separatister och den ukrainska regeringsarmén. Bland annat finns det två vattenverk, där FN också befarar klorgasutsläpp, vid frontlinjer. Över en miljon hushåll kan bli utan rent vatten om anläggningarna skadas.

    • Oktober

    • Korruptionsräd mot borgmästare

      Korruptionsutredare gör husrannsakan hos borgmästaren i Odessa, Hennadij Truchanov. Både hans bostad och kontor genomsöks. Han misstänks ha försnillat pengar som skulle ha använts till att reparera en motorväg och för att ha beviljat lån som försvunnit på mystisk väg. Förre guvernören i Odessa Micheil Saakasjvili utpekade Truchanov som lokal maffialedare innan han avgick i frustration över svårigheterna med att få bukt med korruptionen.

    • Porosjenko utlovar specialdomstol mot korruption

      I en eftergift till demonstranterna utanför parlamentet lovar president Porosjenko att skapa en särskild domstol för korruptionsärenden som både de och västmakterna efterlyser. Han säger sig räkna med att  kunna skriva under en lag om detta före årets slut.

    • Liten delseger för demonstranter

      Demonstranter som öppnat ett tältläger utanför parlamentet i Kiev anser sig ha vunnit en liten delseger, när ledamöterna överlämnar ett lagförslag om att häva de folkvaldas juridiska immunitet till Författningsdomstolen för granskning. Samma dag meddelar EU-domstolen att de ekonomiska sanktionerna mot den förre presidenten Viktor Janukovytj och hans son Oleksandr står fast. Domstolen avvisar deras protest mot att Europeiska rådet fryst deras tillgångar.

    • Ökande protester mot Porosjenko

      Minst 5 000 människor deltar i en demonstration i Kiev mot bristen på reformer under president Porosjenko. En av talarna på demonstrationen är den förre georgiske presidenten Saakasjvili, som kräver att Porosjenko avgår därför att "kampen mot korruptionen är omöjlig" så länge denne sitter kvar. Protesterna anförs av Saakasjvilis parti Nya krafternas rörelse tillsammans med bland andra Julia Tymosjenkos Fosterlandet och partiet Självtillit. Demonstranterna för fram tre krav: att parlamentsledamöterna fråntas sin juridiska immunitet så att de kan åtalas vid fall av korruption, att en specialdomstol för korruptionsmål inrättas och att valsystemet ändras så att oberoende kandidater lättare kan bli invalda i parlamentet. Porosjenko säger att ett lagförslag om slopad immunitet ska läggas fram och kunna träda i kraft 2020, men demonstranterna nöjer sig inte och upprättar ett tältläger utanför parlamentet för att fortsätta protestera på obestämd tid.

    • Rysk sedel förbjuds

      Nationalbanken meddelar att en ny rysk sedel värd 200 rubel (knappt 30 kronor) inte får växlas in i ukrainska banker eller växelkontor. Orsaken är att sedeln pryds med motiv från den annekterade ukrainska halvön Krim.

    • September

    • Fängelse för dissident på Krim

      Ilmi Umerov, tidigare vice talman i krimtatarernas numera upplösta inofficiella parlament, döms till fängelse i två år för separatism. Enligt åklagarna har han gjort uttalanden som undergrävt Rysslands sammanhållning genom att i en intervju ha krävt att den ryska annekteringen av den ukrainska halvön ska upphöra. 

    • 30 000 evakueras efter explosion i vapenlager

      Ett av Ukrainas största vapenlager fattar eld och exploderar, vilket tvingar mer än 30 000 människor att lämna sina hem. En liknande explosion inträffade i ett annat miltärt vapenlager i mars. En källa vid den ukrainska säkerhetstjänsten säger att förlusten av ammunition vid de båda explosionerna inneburit det största bakslaget för arméns stridsduglighet sedan konflikten i öster utbröt 2014. 

    • Omstridd språklag träder i kraft

      President Porosjenko skriver under en lag om att all skolundervisning från årskurs fem och uppåt ska ske endast på ukrainska från 2020. Undervisning i minoritetsspråk ska kunna ske genom tillval. Lagen har väckt oro i flera grannländer, bland annat i Rumänien vars president Iohannis tidigare i september inställde ett planerat besök i Ukraina i protest mot språklagen. Ryska myndigheter anklagar Ukraina för att vilja marginalisera den stora ryskspråkiga gruppen i landets östra delar.

    • FN: Grova människorättsbrott på Krim under ryskt styre

      FN:s människorättskommissariat skriver i en rapport att företrädare för ryska staten begått grova övergrepp mot civila på Krim sedan den ukrainska halvön annekterades av Ryssland. Bland annat förekommer tortyr enligt rapporten, som hävdar att förhållandena på halvön har försämrats betydligt under ryskt styre. Rapporten kritiserar domstolsväsendet, som inte ger misstänkta personer rättvisa rättegångar, och deportationen av hundratals fångar till ryska fängelser. Offentligt anställda uppges bli avskedade om de inte avsäger sig sina ukrainska medborgarskap. Tiotusentals invånare som inte godkänts som ryska medborgare har enligt rapporten blivit statslösa, vilket medför starkt begränsade rättigheter i vardagslivet.

    • Krimtatarisk ledare fängslas

      En domstol på den ryskt kontrollerade halvön Krim dömer en av de mest framträdande krimtatariska ledarna till fängelse i åtta år. Achtem Tjijgoz, som är vice ordförande för den förbjudna tatariska politiska församlingen, döms för att ha organiserat en olaglig demonstration i februari 2014. Medborgarrättsrörelser beskriver rättegången som ett led i en pågående rysk kampanj mot de invånare på Krim som motsatt sig det ryska maktövertagandet.

    • Saakasjvili tillbaka i Ukraina

      Förre guvernören i Odessa, Micheil Saakasjvili, lyckas med hjälp av ett tusental anhängare ta sig in i Ukraina från Polen genom att tränga undan de ukrainska gränsvakterna. Han fortsätter därefter till Lviv, där han säger att han tänker kämpa för att få tillbaka sitt medborgarskap. Den ukrainska regeringen, som försökt hindra Saakasjvilis återkomst till landet, säger att de som hjälpt honom ta sig över gränsen kommer att straffas. Elva poliser och fem gränsvakter uppges ha skadats i tumultet vid gränsstationen. 

    • Georgien begär Saakasjvili utlämnad

      Georgiska riksåklagarmyndigheten har begärt förre presidenten Saakasjvili utlämnad från Ukraina, dit han har sagt att han tänker återvända senare i september. Saakasjvili är åtalad i sitt forna hemland för bland annat maktmissbruk.

    • EU-avtalet i kraft

      Drygt tre år efter undertecknandet träder Ukrainas associationsavtal med EU formellt i kraft. Förseningen beror på att en majoritet av deltagarna i en folkomröstning i Nederländerna sade nej till avtalet i april 2016. Efter det förhandlade den nederländska regeringen igenom ett avtal med de andra EU-länderna om att avtalet inte ska garantera Ukraina ett framtida medlemskap i unionen och inte heller ge garantier om militärt stöd. Båda kamrarna i det nederländska parlamentet skrev därefter under avtalet i juni 2017.  Delar av avtalet har i praktiken tillämpats ända sedan 2014.

    • Augusti

    • Rysk reporter utvisad

      Trots kritik från Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE utvisar den ukrainska säkerhetstjänsten den ryska reportern Anna Kurbatova. Hon arbetar för statlig rysk TV och anklagas för att ha spritt propaganda genom att beskriva konflikten i östra Ukraina som ett "inbördeskrig", inte en "rysk aggression". Kurbatova är den andra ryska reportern som utvisas i augusti. Sedan 2014 har ett tiotal ryska TV-kanaler förbjudits verka i Ukraina.

    • Vapenvila bryts genast

      Ukrainas armé och separatister anklagar varandra för att ha brutit den senaste i raden av vapenvilor, bara timmar efter det att vapnen skulle tystna. En överenskommelse om en ny vapenvila slöts vid ett möte med den internationella Kontaktgruppen för Ukraina några dagar tidigare.

    • USA stärker Ukrainas försvar

      USA:s försvarsminister James Mattis säger vid ett besök i Kiev att USA ska fortsätta att stödja det ukrainska försvaret. Regeringen i Washington har nyligen godkänt leveranser av militär utrustning för 175 miljoner US dollar, och totalt sedan 2015 för 750 miljoner dollar. Dock har det inte skett några leveranser av offensiva vapen. Mattis säger också att sanktionerna mot Ryssland ska bli kvar tills Ryssland slutar stödja separatisterna i östra Ukraina och lämnar tillbaka Krim.

    • "Lill-Ryssland" skrotas

      Separatistledaren Aleksandr Zachartjenko i Donetsk medger att försöket att skapa en ny stat kallad Lill-Ryssland i det nuvarande Ukraina har misslyckats. Han meddelade i mitten av juli att en sådan stat skulle utropas, men planen har inte fått stöd någonstans, inte ens från Moskva.

    • Juli

    • Ukraina köper amerikanskt kol

      Ukraina skriver kontrakt med USA om att importera kol. Det ska ersätta det egna kol som inte längre når den västra delen av landet sedan regeringen stoppade leveranserna från utbrytarområdena i öster i mars. Den första sändningen väntas i september och fram till årsskiftet beräknas USA leverera omkring 700 000 ton.

    • Saakasjvili fråntas medborgarskap

      President Porosjenko tar ifrån förre georgiske presidenten Micheil Saakasjvili det ukrainska medborgarskap han tilldelades 2015, när han utnämndes till guvernör i Odessa. Eftersom han fråntogs sitt georgiska medborgarskap när han blev ukrainare är Saakasjvili nu statslös. I sitt forna hemland är han efterlyst för maktmissbruk under sina nio år som president där, i Ukraina anklagas ha nu för att ha lämnat oriktiga uppgifter när han ansökte om medborgarskap.

    • Elen stryps till Donetsk

      Det statliga energibolaget Ukrenergo stänger av leveranserna av el till de områden i Donetskregionen som kontrolleras av separatister. I april blev Luhansk utan ström från det ukrainska nätverket.

    • Svåra förluster i öster

      Sex ukrainska soldater dödas och fem såras när de enligt försvarsdepartementet utsätts för granatbeskjutning från separatisterna i Donetskregionen. Ungefär samtidigt dödas tre soldater av en mina i Luhanskregionen. Nio dödade under ett dygn är det högsta antalet på många månader.

    • Separatister planerar "ny stat"

      Aleksandr Zachartjenko, ledare för "Folkrepubliken Donetsk", säger att utbrytarstaterna i östra Ukraina och "andra områden" enats om att utropa en ny stat som ska ersätta nuvarande Ukraina. Statens namn ska vara Malorossija, "Lill-Ryssland", och dess huvudstad ska vara Donetsk. Kiev ska nedgraderas till "historiskt och kulturellt centrum". Ukrainas regering avfärdar det hela som ett nytt påfund i Moskva, men en talesman för ryska regeringen säger att han fick höra talas om det via medierna.

    • Ukrainsk-georgiskt samarbete

      Ukrainas och Georgiens presidenter enas om att deras länder ska samarbeta för att kunna närma sig medlemskap i Nato och EU. De motiverar detta med att ländernas "självständighet och demokrati står inför samma hot", det vill säga att de har slitits sönder av konflikter med ryskstödda separatister.

    • "Redo för Nato 2020"

      Ukraina och Nato ska börja utforma en "färdplan" för hur landet ska kunna bli medlem av den västliga försvarsalliansen. Det meddelar president Porosjenko efter ett möte i Kiev med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Ukraina avser att ha uppfyllt alla krav till 2020. Det innebär att landet måste genomföra en rad politiska och ekonomiska reformer och att utveckla sitt försvar så att det motsvarar Natos krav. Men ett medlemskap förutsätter också att Ukraina till dess kunnat lösa konflikten i Donbasregionen med fredliga medel.

    • Juni

    • Ny vapenvila bryts direkt

      De stridande parterna i östra Ukraina enas med hjälp av OSSE om att iaktta vapenvila fram till den 31 augusti för att skördearbete ska kunna genomföras i området. Mindre än två dygn senare uppger dock ukrainska armén att två av dess soldater skjutits ihjäl. Separatisterna anklagar för sin del armén för att ha brutit vapenvilan vid tio tillfällen.

    • Konflikten i öst kräver ökat antal offer

      FN skriver i en rapport att antalet dödade och skadade i östra Ukraina har ökat med nära 50 procent under våren jämfört med perioden 16 november till 15 februari. Enligt rapporten pågår brott mot vapenvilan så gott som dagligen och en varning utfärdas för att striderna kan komma att eskalera under sommaren. Enligt FN har totalt 10 090 människor, varav 2 777 civila, dödats och 23 966 har skadats sedan konflikten bröt ut i april 2014.

    • Ukraina vill ansöka om Nato-medlemskap

      Med stor majoritet röstar parlamentet för att landet ska ansöka om medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato. Om en sådan ansökan lämnas in kommer Ryssland att betrakta det som ett hot mot sin säkerhet, klargör genast ryska regeringens talesman.

    • Maj

    • IMF ställer hårda krav

      IMF säger att fonden inte tänker göra nästa utbetalning av Ukrainas stödlån på 17,5 miljarder dollar förrän parlamentet godkänt en förändring av pensionssystemet och gjort det möjligt att sälja statlig mark. Omkring en tredjedel av befolkningen lever på pensionspengar som kostar staten omkring nio procent av BNP. IMF säger annars i sin senaste rapport om den ukrainska ekonomin att landet har hämtat sig från den värsta recessionen och kan räkna med en tillväxt på två procent under 2017. Av de 4,5 miljarder dollar som Ukraina hoppas kunna få från IMF under året har hittills bara en miljard betalats ut.

    • Brottsutredning mot Stalin och Berija

      Riksåklagarämbetet inleder en brottsutredning mot den sovjetiske diktatorn Josef Stalin och dennes chef för den hemliga polisen Lavrentij Berija. Ärendet gäller deras ansvar för massdeportationen av Krimtatarer under andra världskriget som krävde tiotusentals liv. Justitieminister Pavlo Petrenko beskriver utredningen som ett sätta att "återupprätta den historiska rättvisan". Enligt historiker förvisades omkring en kvarts miljon Krimtatarer till Sibirien och Centralasien efter anklagelser om att de samarbetat med Nazi-Tyskland. Tatarerna tilläts inte återvända till Krim förrän mot slutet av 1980-talet. I åtskilliga år var deras relationer till den ukrainska ledningen ganska svala, men efter den ryska annekteringen av Krim 2014 har regeringen tagit sig an deras sak.

    • Föreslagen korruptionslag skrotas

      Parlamentet böjer sig för påtryckningar från omvärlden genom att inte anta en föreslagen lag som kunnat leda till att den nationella antikorruptionsbyrån hade lagts ned. Förslaget att överföra ärenden från byrån till säkerhetstjänsten har setts av västländer som ett försök att skydda ledande politiker och affärsmän. Bland annat IMF har sagt att lagförslaget gick helt emot uppgörelsen om ett lånepaket på 17,5 miljarder US dollar.

    • Ryska sajter blockeras

      Ukraina blockerar de flesta populära ryska sociala medier på internet och en rysk sökmotor. Åtgärden beskrivs som ett svar på Rysslands stöd till separatisterna i öster, Förbudet ska vara i kraft i tre år. Stängningen av sajten VK, ofta beskriven som den närmaste ryska motsvarigheten till Facebook, tros kunna slå hårt mot möjligheterna för civilbefolkningen i utbrytarområdena att hålla kontakt med omvärlden och varandra. 

    • Civila dödas vid fronten

      Fyra civilpersoner rapporteras ha dödats och en sårats allvarligt när separatister enligt ukrainska myndigheterna beskjuter ett bostadsområde i Avdijivka. Tre av dödsoffren ska ha varit kvinnor.

    • Visumfria EU-resor

      Europeiska rådet fattar det slutgiltiga beslutet att ge ukrainska medborgare rätt att resa in i EU utan visum. Rätten gäller dem som har biometriska pass, som får vistas inom EU i 90 dagar under en 180-dagarsperiod för turism, affärer eller familjebesök, men inte för att söka arbete. Avtalet gäller inte Storbritannien och Irland. President Porosjenko beskriver visumfriheten som Ukrainas "skilsmässa från Ryska imperiet". Efter mer än 300 år "kommer Ukraina hem", säger han. Visumfriheten väntas träda i kraft den 11 juni.

    • Frånvarande ex-president inför rätta

      Förre presidenten Viktor Janukovytj ställs inför rätta i sin frånvaro vid en domstol i Kiev. Han är åtalad för landsförräderi, för att ha kränkt Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och för att ha understött ryska angrepp mot landet. Bland bevisen mot honom uppges finnas ett brev i vilket han ber den ryska ledningen ingripa mot protesterna mot hans regim. Brevet visades upp i FN:s säkerhetsråd av den ryske ambassadören två veckor innan Ryssland annekterade den ukrainska Krimhalvön i mars 2014. Janukovytj lever i landsflykt i Ryssland.

    • April

    • OSSE begränsar patrullarbetet

      OSSE säger att organisationen tvingas begränsa sin övervakning av vapenvilan i öster efter det att en amerikansk medarbetare dödats när hans fordon kört över en stridsvagnsmina. En talesman för OSSE säger att attacken inte var någon olyckshändelse. Bilen ska ha kört längs samma väg ett par timmar tidigare i ett separatistkontrollerat område, och de fanns inte minan där. 

    • Elstopp till Luhansk

      Ukrainska myndigheter stoppar elleveranserna till utbrytarområdet Luhansk med hänvisning till att separatisterna dragit på sig obetalda räkningar för motsvarande nästan 900 miljoner kronor. Separatisterna kopplar omedelbart in sig på det ryska elnätet. 

    • ICJ går emot Ukraina

      Internationella domstolen (ICJ) avslår Ukrainas begäran att Ryssland temporärt ska förbjudas att leverera pengar och vapen till separatisterna i östra Ukraina, vilket ukrainska regeringen hävdar. Enligt de 16 domarna har inte ukrainska staten lagt fram tillräckliga bevis för att ryska medel används för att döda eller skada civila. Däremot går domstolen med på att beordra Ryssland att sluta diskriminera minoritetsgrupper på Krim. Besluten gäller bara tills vidare. Grundfrågan om Rysslands eventuella skuld till konflikten i Ukraina ska behandlas vidare, vilket kan ta flera år.

    • Centralbankschefen avgår

      Centralbankens chef Valerija Gontareva lämnar in sin avskedsansökan och säger att hon slutar sitt arbete den 10 maj. Hon har stått under hård press från landets oligarker och deras tidningar för att hon rensat upp i den ukrainska finanssektorn, där en stor del av bankväsendet anses ha fungerat som ett antal miljardärers portmonnäer, och för att hon följt IMF:s rekommendationer att bland annat lätta det statliga stödet till hryvnjan, som hållit valutakursen på en konstgjort hög nivå. IMF har varnat för att inrikespolitiska hänsyn ska riskera att stjälpa nödvändiga ekonomiska reformer. Valutafonden uttrycker en önskan att Gontareva ska efterträdas av en stark person som förmår stå emot politiska påtryckningar.

    • IMF godkänner miljardlån

      Internationella valutafonden godkänner en utbetalning av en miljard amerikanska dollar efter att ha dragit slutsatsen att blockaden av separatistområdena i öster får "en relativt måttlig påverkan" på tillväxten. En stor del av summan, som ingår i det räddningspaket på 17,5 miljarder som godkändes 2015, tros gå till att betala gamla skulder till IMF. Fonden betonar att kampen mot korruptionen måste fortsätta "med beslutsamhet" och att Ukraina måste fortsätta privatiseringar och skapa en marknad för jordbruksmark för att kunna locka till sig investerare.

    • Mars

    • Rysk Putinkritiker mördad

      En rysk regeringskritisk före detta parlamentsledamot som fått asyl i Ukraina skjuts ihjäl i Kiev. President Porosjenko anklagar ryska myndigheter för att ligga bakom mordet och beskriver det som "statsterrorism". Rysslands regering avfärdar anklagelserna som "absurda". Den mördade politikern hade kritiserat den ryska annekteringen av Krim.

    • Sanktioner mot ryska banker

      Regeringen inför sanktioner mot fem ryska bankers dotterbolag i Ukraina, vilket bland annat innebär att de inte kan föra ut några pengar ur landet. Enligt president Porosjenko ska sanktionerna tills vidare vara i kraft i ett år.

    • Staten blockerar transporter till öst

      Ett 40-tal aktivister som blockerat godstrafiken till och från utbrytarområden i öst grips av polis. Kort därefter meddelar dock regeringen att den inför en blockad på all godstrafik till områden som kontrolleras av separatisterna, med undantag endast för humanitära insatser. Blockaden ska vara i kraft tills separatisterna återlämnar företag i öster som de konfiskerat från deras ägare och uppfyller kraven i vapenvileavtalet från 2015, "Minsk 2". Samma dag meddelar energiföretaget DTEK att separatister tagit kontroll över koncernens viktigaste kolgruvor, ett kraftverk och en del av eldistributionen. Ståltillverkaren Metinvest har också fått några av sina anläggningar beslagtagna.

    • Skattechefen hotas av häktning

      En domare ger order om att skatte- och tullmyndighetens högste chef Roman Nasirov ska häktas eller betala en borgen på motsvarande drygt 33 miljoner kronor. Han misstänks ha förskingrat nästan 700 miljoner kronor och åtal förbereds. Han har befarats försöka lämna landet för att undgå rättegång.

    • Företagsverksamhet stoppas

      Separatisterna i Donetsk uppges ta över kontroll över telefonbolaget Ukrtelecom, som ingår i storkoncernen SCM ägd av Ukrainas rikaste man Rinat Achmetov. SCM är den största arbetsgivaren i de separatistkontrollerade områdena, men företaget säger att det vägrar lyda en uppmaning att registrera företaget i utbrytarrepublikerna och bara betala skatt där.

    • Februari

    • Separatister hotar företag

      Separatisterna i Donetsk och Luhansk hotar att beslagta företag i utbrytarrepublikerna om inte ukrainska nationalister avbryter en månadslång blockad av transporterna till och från resten av Ukraina. Blockaden har slagit mot handeln inom Ukraina och hotar att störa elproduktionen i väster. Företagen i öster har i princip fortsatt verksamheten som vanligt även efter "självständighetsförklaringarna" 2014 och är lagligt registrerade hos myndigheterna i Kiev. De betalar skatt till både ukrainska staten och utbrytaradministrationerna. Nationalisterna som står bakom blockaden vill stoppa handeln med "fienden" och smugglingen till utbrytarrepublikerna. 

    • Nederländsk kompromiss om Ukrainaavtal

      Nederländska parlamentets underhus godkänner EU:s associationsavtal med Ukraina efter att ha fått igenom en kompromissversion. Den nya skrivningen begränsar EU:s militära stöd till Ukraina och betonar att landet inte kan garanteras ett framtida fullt medlemskap i unionen. Avtalet måste också godkännas av senaten, vilket troligen inte sker förrän efter det nederländska parlamentsvalet den 15 mars.

    • Ny vapenvila utlyses

      Utrikesministrarna från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike ställer sig bakom ett avtal om att utlysa ny vapenvila i öster. Avtalet har slutits av regeringen och separatisterna som återigen enats om att dra bort alla tunga vapen från frontlinjen, denna gång senast den 20 februari. Tidigare under månaden har de uppflammande striderna kostat närmare 30 människor livet. Samtidigt ger Rysslands president Putin order om att ryska myndigheter ska godkänna pass som utställts av utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Regeln ska gälla "tillfälligt" tills det finns en "politisk lösning" på konflikten.

    • Ryssland anklagas för datorattacker

      Chefen för den ukrainska säkerhetstjänsten anklagar ryska hackare för virusangrepp mot landets kraftnät, finansiella system och annan infrastruktur. Han hävdar att den ryska säkerhetstjänsten ligger bakom attackerna som genomförts med hjälp av privata mjukvaruföretag och kriminella hackare. Ukraina har flera gånger tidigare anklagat Ryssland för att bedriva ett "cyberkrig" sedan ländernas relationer försämrades drastiskt efter den ryska annekteringen av Krim 2014. Ryssland har avvisat alla anklagelser. Senast i december pekades Ryssland ut som ansvarigt för att delar av elförsörjningen av Kiev slogs ut.

    • EU lovar mer pengar

      EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lovar vid ett besök i Kiev att unionen ska ge Ukraina 600 miljoner euro för att stärka statens finanser. Han säger att pengarna ska överföras inom de närmaste veckorna som belöning för de reformer regeringen drivit igenom trots svåra förhållanden.

    • Separatistledare dödade

      Oleg Anasjtjenko, militär befälhavare i utbrytarrepubliken Luhansk, dödas av en bilbomb. Några dagar senare dödas Michail Tolstych, en av de högsta militära kommendanterna i Donetsk, dödas.

    • Januari

    • Hårda strider oroar FN

      FN:s säkerhetsråd kräver ett omedelbart stopp för strider i östra Ukraina som på fyra dygn har krävt 19 dödsoffer. Striderna är koncentrerade kring staden Avdijivka, vars mer än 20 000 invånare blivit utan värme och vatten. Avdijivka ligger strax norr om Donetsk. EU beskriver striderna som ett grovt brott mot stilleståndsavtalet som undertecknades i Minsk i februari 2014. Ukrainska regeringen och de ryskstödda separatisterna anklagar varandra för att ha utlöst de nya striderna. 

    • Järnvägsblockad mot öster

      Ukrainska nationalister blockerar en järnväg in i separatistkontrollerat område med avsikt att stoppa all handel med utbrytarna. Under de första två dygnen hindras ett tiotal godståg ta sig in i eller ut ur Luhanskregionen. Den regeringstrogne guvernören i Luhansk säger att ett stopp för transporterna av kol västerut hotar landets energisektor.

    • Ryssland anmäls till ICJ

      Ukraina lämnar in en anmälan mot Ryssland till Internationella domstolen (ICJ) i Haag. Ryssland anklagas för att stödja terrorism, och Ukraina kräver skadestånd för de civila som blivit beskjutna och det malaysiska trafikflygplan som sköts ned 2014. Ukraina vill att ICJ ska hålla Ryssland ansvarigt för de "terrordåd" som begåtts av de ryskstödda miliserna i den östra delen av landet.

  • 2016

    • December

    • Stridspilot bildar egen rörelse

      Den populära stridspiloten Nadija Savtjenko bildar en egen politisk rörelse som får namnet Ukrainas aktiva människors rörelse (Runa). Savtjenko blev närmast nationalhjälte och symbol för motståndet mot Rysslands krigföring i östra Ukraina när hon fängslades i Ryssland (se Maj 2016). Under fängelsetiden valdes hon in i parlamentet för Julia Tymosjenkos parti Fosterlandet men uteslöts när hon återvänt till hemlandet för att hon förespråkat direkta förhandlingar med separatisterna i öster.

    • Storbank förstatligas

      Staten tar över den krisdrabbade Privat Bank, landets största privatägda bank, för att undvika en konkurs som kunnat få allvarliga följder för hela den ukrainska ekonomin. Banken, som ägts av miljardären Ihor Kolomojskyj, har tyngts av skulder som den ådragit sig genom att bevilja stora lån på tvivelaktiga grunder till ägarens kompanjoner. Kolomojskyj är en av president Porosjenkos politiska motståndare. Centralbanken överför mer än motsvarande en halv miljard US-dollar till Privat Bank för att hålla den vid liv medan den omorganiseras.

    • Hårdaste striderna på månader

      Fem ukrainska soldater dödas av pro-ryska separatister i vad som beskrivs som de hårdaste striderna i öster på flera månader. Ytterligare sex soldater såras i striderna vid staden Debaltseve, som stod i centrum för konflikten under januari 2015.

    • November

    • Parlamentet nobbar Europarådskonvention

      Parlamentet vägrar att anta Europarådets konvention om insatser mot våld mot kvinnor och våld i hemmen. Orsaken är att konventionen karakteriserar våld och diskriminering som grundas på sexuell läggning som brott mot de mänskliga rättigheterna. För en majoritet av ledamöterna i det ukrainska parlamentet strider det mot de kristna värdena att basera lagar på faktorer som könstillhörighet och sexuell läggning. Europarådets så kallade Istanbulkonvention antogs 2011 och har hittills formellt antagits av ett 20-tal länder.

    • Höga chefer avgår i protest

      Rikspolischefen Chatia Dekanoidze och Julia Marusjevska, en av de högsta tullcheferna i Odessa, avgår båda i protest mot att politikerna lägger sig i och rentav bromsar deras försök att reformera verksamheten och bekämpa korruptionen.

    • Saakasjvili avgår som guvernör

      Georgiens förre president Michail Saakasjvili, numera ukrainsk medborgare, meddelar att han avgår från posten som guvernör i Odessa. Han säger att han tröttnat på att ständigt bli motarbetad i sina försök att sätta stopp för korruptionen. Han anklagar också president Porosjenko för att inte ha hållit ett löfte om att göra Odessa till en tullfri utrikeshandelsstad. Saakasjvili stannar kvar som guvernör tills hans avskedsansökan är formellt godkänd.

    • Förmögenheter ska granskas

      Riksåklagaren Jurij Lutsenko säger att myndigheterna ska granska alla redovisade förmögenheter på mer än motsvarande 100 000 amerikanska dollar och att fängelsestraff på upp till 15 år ska kunna utdömas för dem som ertappas med olagligheter. Även gåvor till folkvalda värda mer än 10 000 dollar, liksom bankkonton med över 100 000 dollar ska granskas, säger Lutsenko. Hans egen hustru, som sitter i parlamentet, har deklarerat 280 000 dollar och 50 000 euro i kontanter.

    • Oktober

    • Makthavarnas rikedomar chockar ukrainarna

      Offentliggörandet av de ukrainska makthavarnas ekonomiska tillgångar slår ner som en bomb i det ukrainska samhället, där genomsnittsinkomsten är mindre än 2 000 kronor i månaden. Det visar sig att alla ministrar och ett stort antal andra folkvalda och chefer för statliga verk och myndigheter har miljonbelopp i kontanter hemma, utom räckhåll för skattemyndigheten. Premiärminister Hrojsman avslöjar att han och hans hustru tillsammans har motsvarande omkring 15 miljoner kronor i dollar- och eurosedlar samt en samling lyxklockor. Den offentliga deklarationen av ekonomiska tillgångar är ett led i försöken att efter krav från IMF öka insynen i myndigheternas arbete och modernisera den ukrainska ekonomin.

    • Toppmöte "utan mirakel"

      Ledarna för Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike träffas i Berlin för att försöka gjuta nytt liv i den ukrainska fredsprocessen. Tyskland förbundskansler Angela Merkel säger att "inga mirakel" inträffade men att de gjort vissa framsteg genom att enas om att upprätta en "färdplan" för att genomföra avtalet om vapenvila som slöts i Minsk 2015. Rysslands president Putin säger sig acceptera tanken att OSSE:s observatörer får utvidgade befogenheter genom att beväpna sig.

    • Rebellkommendant dödas

      En av de mest beryktade rebellkommendanterna i Donetsk, ryske medborgaren Arsenij Pavlov, dödas när en sprängladdning detoneras i hissen i hans bostadshus. Ledningen för separatisterna i Donetsk skyller mordet på den ukrainska regeringen, men andra rebelledare säger att det kan ha varit ett inslag i en maktkamp. Pavlov blev beryktad när han i en intervju 2015 skröt om hur han skjutit ihjäl 15 ukrainska krigsfångar.

    • Nytt högerextremt parti

      Den högerextrema Azovbataljonen, som strider mot separatisterna i öster, bildar ett politiskt parti under ledning av Nazar Kravtjenko. Den tidigare frivilligkåren ingår numera i Nationalgardet.

    • September

    • Malaysiskt plan sköts ned från rebellkontrollerad by

      Den internationella brottsutredningen om trafikflygplanet som sköts ned 2014 slår fast att planet träffades av en rysktillverkad robot. Åklagarna anser det också klart att roboten avfyrades från byn Permovajskyj, som då kontrollerades av de pro-ryska separatisterna. Utredarna baserar sina uppgifter på tekniska data, avlyssnade telefonsamtal och vittnesuppgifter om hur robotsystemet förts över gränsen från Ryssland och därefter transporterats tillbaka in i Ryssland. Det är oklart om någon gett order om nedskjutningen, och i så fall vem. Åklagarna har inte möjlighet att väcka åtal mot någon eftersom det inte finns något internationellt avtal som stadgar vilken domstol det skulle ske vid. Ryska regeringen avfärdar på nytt anklagelserna.

    • Avtal om partiell truppreträtt

      Ukraina och separatisterna ingår ett avtal om att dra tillbaka soldater och vapen en kilometer var i tre områden längs krigsfronten i provinserna Luhansk och Donetsk. Avtalet har medlats fram av OSSE.

    • Hårda strider och förluster

      Båda sidor rapporterar tre stupade soldater vardera i strider i områdena kring Luhansk och Donetsk. Regeringssidan säger att 15 soldater sårats och en saknas. Redan några dagar tidigare har det rapporterats om att vapenvilan brutits. 

    • Militärt samarbete med USA

      Ukraina och USA sluter avtal om samarbete kring försvarsteknologi och ökat amerikanskt stöd till att stärka det ukrainska försvaret. En pensionerad amerikansk general utses till militär rådgivare åt Ukrainas försvarsmakt.

    • USA:s sanktioner mot Ryssland utvidgas

      USA utvidgar sina sanktioner mot Ryssland för stödet till separatisterna i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Bland annat drabbas Bank Rossija och flera av Rysslands största byggföretag. Sanktioner riktas också mot 17 ukrainska separatister, varav 11 ingår i den lokala regering på Krim som Ryssland tillsatt. Ett stort antal ryska företag verksamma på Krim ska enligt sanktionerna stängas ute från de internationella finansiella nätverken.

    • Augusti

    • Ny vapenvila

      Ukraina och separatisterna sluter ett nytt avtal i Minsk om att respektera vapenvilan. OSSE säger att alla berörda parter visat beslutsamhet att låta vapnen tystna, när de mötts i en videokonferens. En dryg vecka tidigare har de hårdaste striderna på ett år rasat i öster.

    • Attentat mot separatistledare

      Igor Plotnitskij, ledare för "Folkrepubliken Luhansk", skadas allvarligt när en sprängladdning exploderar nära hans bil. Han förs till sjukhus där hans tillstånd beskrivs som stabilt. De ukrainska regeringsstyrkorna förnekar inblandning i attentatet.

    • Minister avgår i protest

      Biträdande informationsministern Tetjana Popova avgår i protest mot vad hon betecknar som attacker mot journalister och det fria ordet i Ukraina. Främst reagerar hon mot att staten inte ingripit mot en webbsida kallad Myrotvorets (Fredsbevararen) som offentliggjort personuppgifter om flera tusen journalister som enligt sajten samarbetat med de ryskstödda separatisterna i öster. Många av de utpekade journalisterna ska ha fått ta emot anonyma hot.

    • Juli

    • Uppflammande strider i öster

      Arméledningen uppger att minst 13 soldater har dödats och uppemot 30 sårats i strider i öster, under loppet av en vecka.

    • Känd journalist mördad

      En av Ukrainas mest kända reportrar, Pavel Sjeremet, dödas i Kiev av en sprängladdning som placerats i hans bil. Han tvingades lämna sitt hemland Vitryssland efter att ha kritiserat den auktoritära regimen där, och arbetade sedan i Ryssland, där han fick medborgarskap. Han lämnade Ryssland i protest mot det landets agerande i östra Ukraina. I Ukraina gjorde han sig känd för kritisk rapportering om den fortsatta korruptionen och regeringens oförmåga att skapa ekonomisk tillväxt. Sjeremet hade nära kontakter med den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov som mördades i Moskva 2015. 

    • FN-kritik mot dödande i Donbas

      FN:s människorättskommissariat säger i en rapport att alla parter i konflikten i Donbasregionen i östra Ukraina gör sig skyldiga till urskillningslöst dödande och att de ansvariga sällan ställs till svars. Rapporten baseras på en granskning av mer än 9 400 dödsfall – civila, regeringssoldater och separatister – sedan konflikten bröt ut 2014. Enligt FN kan en del av dödandet av civila beskrivas som krigsbrott.

    • Juni

    • Rättsväsendets oberoende ska stärkas

      Parlamentet röstar igenom en rad lagar som avser att stärka domstolsväsendet och göra det mindre utsatt för politiska påtryckningar. Hädanefter ska domare utses av en oberoende kommitté som bara ska ta hänsyn till deras yrkesmässiga kompetens. Deras politiska eller ekonomiska förbindelser ska inte längre få spela in. Domare och andra anställda inom rättsväsendet ska också kunna åtalas om de begår brott vid sidan av sin yrkesverksamhet. Inom det närmaste året ska en oberoende kommission tillsättas för att bekämpa korruptionen.

    • Maj

    • Hårdnande strider i öster

      Ukrainska försvaret rapporterar att striderna tilltar i öster. Under den senaste veckan har minst 15 ukrainska soldater dödats och ett 20-tal sårats.

    • Stridspilot i fångutväxling med Ryssland

      Den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko som dömts till 22 års fängelse i Ryssland utväxlas mot två ryska soldater som gripits på ukrainsk mark. Savtjenko greps av separatister 2014 och fördes till Ryssland där hon dömdes i mars 2016, för att genom artillerield ha dödat två ryska journalister i östra Ukraina. De två soldater hon utväxlas mot dömdes i april till 14 års fängelse för krigföring mot Ukraina, men benådades. 

    • Storstad döps om

      Parlamentet röstar för att staden Dnipropetrovsk ska byta namn till Dnipro. Namnbytet är ett led i arbetet med att rensa bort minnen från kommunisttiden från offentligheten. Staden i öster, som har över en miljon invånare, fick sitt nuvarande namn 1929 som en kombination av floden Dnipro (Dnepr) där den ligger och den ukrainske kommunistledaren Petrovskij.

    • Riksåklagare utan juristutbildning

      Parlamentet godkänner att förre inrikesministern Jurij Lutsenko utnämns till riksåklagare. Lutsenko har varit gruppledare i parlamentet för Petro Porosjenkos block och står presidenten nära, men han har ingen juristutbildning. EU har förgäves vädjat till Porosjenko att utse en juridiskt erfaren person till riksåklagare, eftersom den posten anses avgörande för Ukrainas möjlighet att effektivt bekämpa korruptionen.

    • Nytt fredsförsök misslyckas

      Ukrainas, Rysslands, Tysklands och Frankrikes utrikesministrar misslyckas med ett nytt försök att nå fram till ett hållbart fredsavtal för östra Ukraina. Den stora stötestenen är hur lokala val i separatistområdena ska genomföras. Ukraina motsätter sig Rysslands förslag till ny lokal vallag.

    • April

    • Ökat tryck på krimtatarer

      Krims högsta domstol bannlyser den tatariska minoritetens styrande organ, mejlis, som anklagas för illegala handlingar och sabotage mot halvöns ryska myndigheter. Åtgärden fördöms av omvärlden. Europarådets chef uppmanar ryssarna att snarast upphäva beslutet.

    • Dödligt våld i öster

      Fyra civila, varav en gravid kvinna, dödas när de bilar de färdas i beskjuts i östra Ukraina. Veckan dessförinnan har minst sex ukrainska soldater mist livet i olika sammanstötningar i öster. Det är den högsta dödssiffran på två månader. Några dagar senare dödas en ukrainsk soldat och två rebeller. OSSE varnar för att våldet nu nått "oroande nivåer".

    • Stor regeringsombildning

      Med överraskande stor majoritet, 275 röster mot 50, godkänner parlamentet Volodymyr Hrojsman som ny premiärminister. Hrojsman har hittills varit talman och har nominerats av Porosjenkos partiblock. Han genomför nu den största regeringsombildningen sedan revolutionen 2014. Hrojsman, utbildad jurist, är med sina 38 år Ukrainas hittills yngsta regeringschef. USA-födda Natalie Jaresko, som haft västvärldens förtroende, tvingas lämna uppdraget som finansminister och ersätts av Oleksandr Danyljuk, som hittills varit president Porosjenkos vice stabschef. Även två andra utlandsfödda ministrar lämnar regeringen. Utrikesminister Pavlo Klimkin och försvarsminister Stepan Poltorak behåller sina uppdrag.

    • Premiärministern avgår

      Premiärminister Arsenij Jatsenjuk meddelar att han avgår efter en tids påtryckningar på honom att lämna uppdraget. Efter att ha avvärjt misstroendeförklaringen i februari har hans försök att behålla makten splittrat regeringen.

    • Problem med EU-avtal

      Ukrainas samarbetsavtal med EU går mot en oviss framtid när mer än 60 procent av deltagarna i en folkomröstning i Nederländerna säger nej till avtalet. Resultatet är inte bindande för regeringen i Haag men den anses få svårt att bara strunta i väljarnas åsikt. Röstresultatet betraktas mer som en missnöjesyttring mot EU:s verksamhet i stort än som en protest just mot Ukraina, men avslöjandet att Ukrainas president Porosjenko har pengar undanstoppade i "brevlådeföretag" i skatteparadis tros ha spätt på missnöjet bland EU-skeptiker mot unionens utvidgning österut.

    • Mars

    • Riksåklagaren avskedas

      Parlamentet avskedar riksåklagaren Viktor Sjokin som trots att han sade upp sig i februari blivit kvar i tjänsten då stöd saknats i parlamentet för att godkänna hans avskedsansökan. Nu anklagas han för att förhala korruptionsutredningar och dölja förskingring inom statsapparaten. Det sista han gör på sin post är att avskeda sin ställföreträdare Davit Sakvarelidze, som varit en av hans skarpaste kritiker.

    • Tillgångar ska redovisas

      Parlamentet antar en lag om att offentligt anställda ämbetsmän på alla nivåer, och deras anhöriga, måste redovisa sina inkomster och ekonomiska tillgångar och att uppgifterna ska vara tillgängliga för allmänheten.

    • Kritik tystas

      Regeringen förbjuder statligt anställda att öppet kritisera offentliga institutioner eller deras anställda. Beslutet beskrivs som ett led i arbetet med att återställa allmänhetens förtroende för den offentliga verksamheten men får kritik för att vara ett hot mot yttrandefriheten.

    • Februari

    • Ukraina krävs på 3 miljarder euro

      Ryssland stämmer ukrainska staten på 3 miljarder US dollar vid en domstol i London. Stämningsansökan har lämnats in sedan de båda regeringarna inte kunnat enas om villkoren för återbetalningen av lånet som Ryssland betalade ut 2013 när Ukraina leddes av president Janukovytj.

    • Riksåklagaren avgår men regeringen sitter kvar

      President Porosjenko uppmanar premiärminister Jatsenjuk och riksåklagare Sjokin att avgå för att återställa allmänhetens förtroende för regeringen. Riksåklagaren lämnar genast in sin avskedsansökan, men Jatsenjuk försvarar regeringens insatser "under svåra omständigheter" inför en misstroendeomröstning i parlamentet. Regeringen klarar omröstningen, vilket är ett bakslag för presidenten. Jatsenjuks ställning försvagas ändå, när partiet Fosterlandet lämnar regeringen. Partiet har varit det minsta i koalitionsregeringen och 15 av dess 19 ledamöter röstade för att avsätta Jatsenjuk.

    • Rysk lastbilstrafik förbjuds

      Regeringen förbjuder ryska lastbilar att passera genom Ukraina. Beslutet fattas dagen efter det att Ryssland förbjudit ukrainska lastbilar, vilket motiverats med nationalistiska gruppers försök i västra Ukraina att hindra rysk godstrafik att ta sig över gränsen till övriga Europa.

    • Nytt avhopp i protest mot korruptionen

      Biträdande riksåklagaren Vitalij Kasko avgår i protest mot korruptionen inom statsförvaltningen. Han anklagar riksåklagaren Viktor Sjokin för att "snabbt och demonstrativt" bestraffa alla försök av underordnade att motarbeta mutkulturen vid åklagarmyndigheten.

    • Ekonomiministern avgår

      Ekonomiminister Aivaras Abromavičius lämnar in sin avskedsansökan i protest mot den korruption som han anser gjort det omöjligt att driva igenom de reformer som krävs för att skapa ekonomisk tillväxt. Han hävdar att personer, som han inte namnger, ökat sina ansträngningar att blockera nödvändiga reformer genom att försöka ta kontroll över landets viktigaste företag inom olje- och gasindustrin liksom försvarsindustrin. Flera av Abromavičius närmaste medarbetare följer hans exempel och lämnar in sina avskedsansökningar.

    • Januari

    • Ryska matvaror förbjuds

      Regeringen förbjuder import av en rad ryska matvaror, bland annat kött, fisk, mejerivaror, grönsaker och frukt. Sedan Ryssland förbjudit transitleveranser av ukrainska varor till andra före detta sovjetrepubliker börjar Ukraina snart exportera varor till Kina via färja till Georgien och därefter tåg genom bland annat Azerbajdzjan och Kazakstan.

    • EU-avtal träder i kraft

      Ukrainas frihandelsavtal med EU träder i kraft. Samtidigt stoppar Ryssland importen av ukrainska livsmedel.

  • 2015

    • December

    • IMF-anpassad budget godkänns

      Efter en lång och hätsk debatt antar parlamentet en budget för 2016 med ett underskott på 3,7 procent av BNP. Det är den nivå som IMF krävt för att betala ut de 1,7 miljarder dollar som hållits inne av lånet på totalt 17,5 miljarder. Före omröstningen om budgeten godkänner parlamentet en rad ändringar av skatteregler med bland annat sänkt företagsskatt och mer enhetlig inkomstskatt. Skatterna på tobak, alkohol och bränsle höjs. Parlamentet ger också regeringen rätt att införa ett handelsembargo mot Ryssland.

    • Kommunistpartiet förbjuds

      En domstol i Kiev förbjuder det ukrainska kommunistpartiet. Amnesty International fördömer utslaget som ett grovt brott mot yttrandefriheten.

    • Putin medger militär inblandning

      President Putin säger på sin årliga presskonferens att Ryssland har haft personal i Ukraina som "utfört vissa militära uppgifter", men han förnekar fortfarande att det finns eller har funnits reguljära ryska förband i grannlandet. Några dagar senare säger han att Ryssland inte kan överge de rysktalande i sydöstra Ukraina och "låta nationalisterna äta upp dem".

    • Ukraina utestängs från "ex-sovjetisk" frihandelszon

      Ryssland utestänger Ukraina från den frihandelszon som omfattar merparten av de före detta sovjetrepublikerna. Beslutet gäller från årsskiftet, när Ukrainas frihandelsavtal med EU träder i kraft. President Putin säger att det ukrainska samarbetet med EU skulle kunna leda till att europeiska varor flödar in på den ryska marknaden.

    • FN-larm om fortsatt rysk inblandning i öster

      FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter rapporterar att vapen och soldater fortfarande förs in i östra Ukraina från Ryssland. I de separatistkontrollerade områdena förekommer fortfarande mord, tortyr och allmän laglöshet.

    • November

    • Attentat på Krim skärper konflikten

      Undantagstillstånd proklameras på den ryskannekterade halvön Krim sedan kraftledningarna från Ukraina sprängts sönder. Stora delar av halvön mörkläggs och omkring 1,6 miljoner människor blir utan elektricitet. Ryssland anklagar Ukraina för att avsiktligt sabotera arbetet med att reparera kraftledningarna och säger att gasleveranserna till Ukraina ska avbrytas. Ryssland hotar också att sluta exportera kol till grannlandet. Ukraina avbryter alla varuleveranser till Krim och hotar att bemöta rysk bojkott av ukrainska livsmedel med en bojkott av rysk mat. Några dagar senare rapporterar energiministern att kolleveranserna från Ryssland har börjat minska.

    • Kritik mot våld mot demonstranter

      Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag säger efter en preliminär utredning att säkerhetsstyrkorna tillgrep "överdrivet och urskillningslöst" våld mot demonstranter i Kiev 2014 men att våldet inte kan beskrivas som brott mot mänskligheten. ICC fortsätter att utreda utvecklingen på Krim och i östra Ukraina.

    • Diskriminering av homosexuella förbjuds

      Parlamentet antar en lag som förbjuder diskriminering av homosexuella på arbetsplatser. Det har varit ett av kraven för att ukrainare ska kunna få rätt att resa in i EU-länder utan visum. I två tidigare omröstningar har parlamentet vägrat att godkänna lagen, och på tredje försöket behövs sex omröstningar innan lagförslaget får stöd av tillräckligt många ledamöter. Talmannen betonar att lagen inte innebär att Ukraina skulle godkänna samkönade äktenskap, vilket framförts som ett argument mot den.

    • Oktober

    • Många struntar i lokalval

      Lokalval genomförs, och betraktas av många som en indirekt folkomröstning om president Porosjenkos insatser. Utbrytarrepublikerna i öster deltar inte, och även i den viktiga hamnstaden Mariupol blir valet inställt. Observatörer från OSSE säger att valen överlag genomfördes korrekt och på ett demokratiskt sätt. Men regeringen uppmanas hindra rika "oligarker" att försöka styra valprocessen och OSSE beklagar att praktiskt taget all bevakning av valrörelsen i medierna var köpt av partierna och kandidaterna. Partierna kring Porosjenko gör relativt bra val i de västra delarna av landet, medan anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj har vissa framgångar i öster och söder, men resultaten anses inte kunna påverka rikspolitiken. Inte ens hälften av de röstberättigade deltar, och störst är röstskolket bland de yngre.

    • Utredare: "Rysk robot från rebellområde sköt ned plan"

      Den nederländska haverikommission som utrett nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet över östra Ukraina sommaren 2014 konstaterar i sin rapport att planet träffades av splitter från en rysk Buk-robot. Kommissionen uppger att roboten avfyrats från rebellkontrollerat område men ordföranden konstaterar att frågan om vem som ligger bakom inte ligger inom kommissionens mandat. Ryska UD avvisar omedelbart uppgifterna om att roboten skulle ha skjutits upp från rebellkontrollerat område och vice utrikesministern Sergej Rjabkov kallar hela utredningen ”vinklad”. Enligt Ryssland var de partiklar som skadade planet av en sort som bara finns i äldre vapen vilka fasats ut i Ryssland men som Ukraina fortfarande har i lager.

    • Nya fredstrevare

      President Porosjenko och Tysklands förbundskansler Merkel uttrycker "försiktig optimism" efter ett toppmöte i Paris med syfte att stabilisera vapenvilan i östra Ukraina. Rysslands president Putin och Frankrikes president Hollande deltar också i mötet. De proryska separatisterna i Donetsk och Luhansk meddelar att lokalval som de utlyste i september, och skulle hålla i oktober och november, skjuts upp till nästa år. Beskedet välkomnas av den ukrainska regeringen samt av USA och EU.

    • September

    • Flyg- och tågtrafik till Ryssland stoppas

      Sedan regeringen i Kiev förbjudit ryska flygbolag att flyga till Ukraina svarar Ryssland med att stänga ryskt luftrum för ukrainska bolag. Det statliga ukrainska järnvägsbolaget säger upp samarbetet med de ryska statsjärnvägarnas fraktbolag.

    • Separatister tvingar ut frivilligorganisationer

      Separatistledarna i Luhansk förbjuder tio utländska frivilligorganisationer, bland dem Läkare utan gränser (MSF), och beordrar dem att lämna området omedelbart. De anklagas för "allvarliga brott" mot lokala bestämmelser. Även FN-personal i Luhansk får order om att ge sig iväg omgående. I oktober förbjuds MSF också att arbeta i Donetsk, där organisationen anklagas för spioneri.

    • Ryska order tros ha dämpat striderna

      President Porosjenko säger att vapenvilan i öster för första gången har respekterats i en hel vecka. Mycket talar för att ryska regeringen uppmanat separatisterna att tills vidare undvika nya strider. Ryssland håller på att skifta utrikespolitiskt fokus från Ukraina till Syrien, där man vill stärka stödet för regimen i dess kamp mot extremiströrelsen Islamiska staten.

    • Vapenvilan får en ny chans

      Den ukrainska armén och de ryskstödda separatisterna kommer överens om att göra ett nytt försök att få vapenvilan att fungera.

    • Augusti

    • Grundlagsändring väcker nationalistisk vrede

      I en första omröstning godkänner parlamentet en grundlagsändring som ger landets provinser, inklusive de rebellkontrollerade områdena i öster, ökat självstyre. Förslaget är ett av inslagen i avtalet om vapenvila som slöts i Minsk i februari. Utanför parlamentet demonstrerar huvudsakligen nationalister mot den föreslagna grundlagsändringen. Tre poliser dör ave en granat som kastas mot dem och över 130 människor, de flesta poliser och nationalgardister, skadas under ett par dagars tumult. Regeringen anklagar nationalistpartiet Svoboda för att ha legat bakom oroligheterna. En medlem av Svoboda som misstänks ha kastat en handgranat grips. Radikala partiet, som har 21 av koalitionspartiernas 302 platser i parlamentet, meddelar att det lämnar regeringen i protest mot grundlagsändringen.

    • Privata långivare beviljar skuldlättnad

      Ukraina får löfte av privata långivare att få 20 procent av sin skuld på 18 miljarder amerikanska dollar avskrivna och att återbetalningen av resten förlängs till 2019. Finansminister Jaresko säger att den sparade summan ska användas till socialt stöd och försvaret. Premiärminister Jatsenjuk beskriver skuldlättnaden som ett slag mot "fienden Ryssland", som enligt honom siktat in sig på en ukrainsk statsbankrutt.

    • Ukrainsk regissör fängslad i Ryssland

      Den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov döms till 20 års fängelse för terrorism av en rysk militärdomstol. Han anklagas för att ha organiserat mordbränder i pro-ryska partikontor på Krim i samband med den ryska annekteringen 2014. Bland andra EU och Amnesty International kritiserar domen för att ha varit politiskt motiverad och grundad på osakliga påståenden. 

    • Larm om hot mot observatörer

      OSSE:s observatörer säger att de aldrig tidigare under konflikten i östra Ukraina blivit utsatta för sådana hot och provokationer som under de senaste veckornas strider. Till största delen är det de ryskstödda separatisterna som står för trakasserierna, säger observatörsstyrkans turkiske chef. 

    • Ryskvänliga artister svartlistas

      Regeringen offentliggör en lista på 13 artister och skådespelare vars verk inte får framföras i ukrainsk radio, TV eller på landets biografer på grund av deras ställningstaganden för Rysslands president Putin och Rysslands ingripanden i Ukraina. De flesta är populära ryska artister men bland dem finns även den franske skådespelaren Gérard Depardieu, som är nära vän till Putin. Dessutom förbjuds 38 böcker av ryska författare och journalister som anklagas för att "förespråka fascism" och förödmjuka den ukrainska nationen.

    • Juli

    • Ryssland stoppar FN-domstol om nedskjutna planet

      Ryssland lägger in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot inrättandet av en internationell domstol som skulle rannsaka de ansvariga för nedskjutningen av ett malaysiskt passagerarplan över östra Ukraina 2014. Nederländernas premiärminister vädjar förgäves till president Putin kort före omröstningen i FN att inte stoppa domstolen. Ryssland hävdar att det är för tidigt att börja rannsaka några innan den internationella utredningen av kraschen är avslutad.

    • "Ren" polisstyrka invigs

      I Kiev invigs en ny polisstyrka på cirka 2 000 medlemmar som på sikt ska ersätta den hittillsvarande polisen som är ökänd för korruption. Den nya kåren har utbildats av poliser från USA och har utvalts bland 33 000 kandidater. Liknande polisstyrkor ska sättas in i en rad andra större städer.

    • Juni

    • Protester mot "mänskliga sköldar" i öster

      Flera hundra civilpersoner genomför en ovanlig protestdemonstration utanför högkvarteret för "Folkrepubliken Donetsk". De kräver att separatisterna flyttar de raketramper som är placerade i bostadsområden eftersom de drar på sig eldgivning från regeringsstyrkorna. Demonstranterna anklagar separatisterna för att använda civila som mänskliga sköldar.

    • Kraftig upptrappning i öster

      Strider kring de regeringskontrollerade samhällena Marinka och Krasnohorivka väster om Donetsk uppges vara bland de hårdaste som rasat sedan vapenvilan undertecknades i februari. OSSE rapporterar att stora mängder vapen har transporterats till rebellkontrollerat område i närheten, strax innan striderna bröt ut.

    • Maj

    • Georgisk ex-president blir ukrainare

      Porosjenko meddelar att den före detta georgiske presidenten Micheil Saakasjvili fått ukrainskt medborgarskap och utsetts till guvernör i Odessa. Saakasjvili är omstridd i hemlandet som han lämnade efter sin presidenttid (2004–2013), och har begärts utlämnad dit av de nuvarande makthavarna. 

    • Ryska oppositionella vittnar om rysk inblandning i Ukraina

      I en rapport som färdigställts av kolleger till den i februari mördade ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov hävdas att minst 220 ryska soldater har dödats i striderna i östra Ukraina. Uppgifterna baseras på medierapporter och intervjuer med anhöriga till ryska soldater som ska ha stupat i strid i grannlandet. I rapporten hävdas att ryska styrkor gjort två stora offensiver in i Ukraina, sommaren 2014 och vintern 2015, och att båda intrången haft avgörande betydelse för att stärka separatisternas ställning. Enligt rapporten, som till stor del sammanställdes av Nemtsov innan han sköts ihjäl en kort bit från Kreml, ska alla ryska soldater formellt ha avslutat sina kontrakt med armén innan de sändes över gränsen. Deras anhöriga hotades med åtal om de avslöjade något. Stödet till de ukrainska separatisterna har enligt rapporten kostat ryska staten över 8 miljarder kronor. Den ryska ledningen vägrar att kommentera uppgifterna.

    • April

    • Amerikanska soldater till Ukraina

      Omkring 300 amerikanska armésoldater anländer för att under det närmaste halvåret utbilda ukrainska soldater. En rysk talesman säger att detta kan leda till att situationen allvarligt destabiliseras.

    • Anhängare till Janukovytj dödas

      En Rysslandsvänlig journalist och en före detta parlamentsledamot som stödde förre presidenten Janukovytj hittas båda ihjälskjutna i Kiev. På kort tid har flera politiker med nära band till Janukovytj till synes begått självmord, dock under oklara omständigheter.

    • Ryssland utpekas som hot

      Ukraina antar en ny säkerhetsdoktrin som bland annat utpekar Ryssland som ett långsiktigt hot mot landet och fastslår att ett medlemskap i Nato är Ukrainas enda trovärdiga garanti för sin säkerhet och territoriella integritet.

    • Totalitär propaganda förbjuds

      Parlamentet förbjuder kommunistisk och nazistisk propaganda. Bland annat förbjuds gatu- och ortsnamn med kommunistisk klang, liksom symboler och sånger. Samtidigt antar parlamentet en separat lag som erkänner den roll som den nationalistiska rörelsen spelade under andra världskriget, tidvis i samarbete med Nazi-Tyskland.

    • Högerextremist får toppjobb i försvaret

      Ledaren för den högerextrema rörelsen Högra sektorn utnämns till rådgivare åt chefen för försvarsstaben. Utnämnandet sägs vara ett led i arbetet med att samordna frivilligstyrkornas insatser med arméns. Ledaren Dmytro Jarosj är internationellt efterlyst av den ryska regimen för "uppvigling till terrorism". 

    • Nya ryska filmer förbjuds

      En lag träder i kraft som förbjuder visning av ryska filmer och TV-serier inspelade efter 1 januari 2014. 

    • Tatarisk TV på Krim tystas

      Den krimtatariska TV-stationen ATR tvingas upphöra med sändningarna sedan den statliga ryska mediemyndigheten vägrat förnya dess licens. Ända sedan annekteringen av Krim har den överlag pro-ukrainska medierösten utsatts för trakasserier från de ryska myndigheterna.

    • Mars

    • Självstyre i öster – på ukrainska villkor

      Parlamentet antar två lagar om ökat självstyre för de rebellkontrollerade områdena i öster. Självstyret förutsätter dock att separatisterna först genomför lokala val enligt ukrainsk lag under internationell övervakning. Lagarna fördöms av rebellerna och den ryska regeringen som ett brott mot avtalet om vapenvila.

    • IMF-stöd träder i kraft

      IMF beviljar ett stödprogram på 17,5 miljarder US dollar, av vilka 5 miljarder betalas ut omedelbart. Programmet ersätter ett som utlovades för mindre än ett år sedan men som var konstruerat på ett sätt som inte räckte för att stabilisera den ukrainska ekonomin. IMF-lånet är en del av ett totalt internationellt stöd på runt 40 miljarder dollar, som bland annat ges som bilaterala lån från en rad länder. Sverige bidrar med ett räntefritt lån på 100 miljoner dollar. Det internationella stödet går till stor del till att stärka den ukrainska valutareserven.

    • Putin erkänner tidig rysk inblandning på Krim

      Rysslands president Putin berättar i en TV-dokumentär hur han gav militären och säkerhetstjänsten order om att förbereda annekteringen av Krim flera veckor före den "folkomröstning" om självstyre som separatisterna på den ukrainska halvön genomförde. Han har tidigare i efterhand erkänt att rysk militär deltog i erövrandet av Krim men inte så i detalj medgett rysk inblandning på politisk nivå i ett så tidigt skede.

    • Kraftig räntehöjning

      Centralbanken höjer styrräntan från 19,5 till 30 procent i ett försök att stabilisera valutan och bromsa inflationen. Hryvnjan har tappat 80 procent av sitt värde gentemot den amerikanska dollarn bara sedan årsskiftet. I januari var priserna i genomsnitt 28,5 procent högre än ett år tidigare.

    • Februari

    • Sprängattentat i Charkiv

      I storstaden Charkiv, som hittills varit mestadels lugn, dödas tre människor och skadas tio när en sprängladdning enligt ögonvittnen kastas från en bil in i en folkmassa under en fredsdemonstration. Polisen beskriver dådet som en terroristattack.

    • Nytt avtal om vapenvila ingås men striderna fortsätter

      Efter 17 timmars förhandlingar i Minsk enas Porosjenko, Putin, Hollande och Merkel om ett nytt avtal om vapenvila, som undertecknas av den så kallade kontaktgruppen – de ukrainska och ryska regeringarna, separatisterna och OSSE. Vapenvilan ska träda i kraft efter tre dygn och innebär bland annat att tunga vapen ska dras bort från frontlinjen och att där skapas en fem till sju mil bred buffertzon. Det är långtifrån någon bred politisk lösning på konflikten. De separatistkontrollerade områdenas politiska status är oklar, liksom hur den rysk-ukrainska gränsen ska bevakas. Under det första dygnet efter det att avtalet om vapenvila skrivits under dödas enligt ukrainska källor minst 18 människor i fortsatta strider. Tre dagar efter det att vapenvilan trätt i kraft börjar de ukrainska soldaterna dra sig tillbaka från Debaltseve, där attackerna från separatisterna blivit dem övermäktiga. Enligt Ukrainas regering har separatisterna senaste dygnet fått förstärkt understöd av ryska stridsvagnar, artilleri och marksoldater. EU, USA och OSSE fördömer samfällt separatisternas framryckning som ett klart brott mot vapenvilan.  Trots de fortsatta striderna genomförs en fångutväxling. 139 ukrainska soldater och 52 rebeller släpps utanför Luhansk.

    • Militär upptrappning inför fredsmöte

      Dagarna före ett nytt planerat toppmött i Minsk inleder ryska soldater på Krim och nära ukrainska gränsen övningar. Separatisterna i östra Ukraina intensifierar striderna till den kanske högsta nivån sedan kriget utbröt. Dygnet före toppmötet dödas enligt ukrainska regeringen minst 46 människor, varav 16 i en raketattack mot den regeringskontrollerade staden Kramatorsk, där ukrainska armén har sitt östliga högkvarter.

    • Akut ekonomisk kris

      Den ukrainska ekonomin har närmast kollapsat. Centralbanken ger upp försöken att hålla hryvjnans kurs uppe genom stödköp, varpå valutans värde genast rasar med 30 procent gentemot US-dollarn. I stället höjs styrräntan från 14 till 19,5 procent i ett försök att bromsa inflationen, som i december var nästan 25 procent på årsbasis.

    • Förvärrat krisläge leder till febril diplomatisk aktivitet

      Striderna hårdnar på alla fronter. En vecka in i februari råder närmast panikläge. Efter förhandlingar med president Porosjenko reser Tysklands förbundskansler Merkel och Frankrikes president Hollande till Moskva för att överlämna en fredsplan till president Putin, men en talesman för Merkel säger att det inte finns några som helst tecken på ett förestående genombrott.

    • Januari

    • Misslyckat försök till vapenvila

      I slutet av januari görs nya försök att förhandla fram en vapenvila, men mötet i Minsk utmynnar i ingenting. Enligt representanter för OSSE, som deltog i samtalen, vägrar rebellerna att ens diskutera tillämpningen av det avtal som slöts i september.

    • Mer västpengar

      EU:s finansministrar enas om att ge Ukraina ett nytt lån på 1,8 miljarder euro för att landet ska undvika statsbankrutt. De ställer i utsikt att mer pengar kan anslås senare. Samtidigt tillhandahåller USA ett lika stort lån och säger att landet är berett att vid behov ännu en gång skärpa sanktionerna mot Ryssland.

    • Minst 5 000 dödade hittills

      Dödssiffran i kriget passerar 5 000 den 22 januari och kan enligt FN vara betydligt högre. Minst 30 människor dödas och ett 80-tal skadas när Donetskrebellerna avfyrar långdistansraketer mot Mariupol.

    • Bakslag för armén i Donetsk

      Några dagar efter det att president Porosjenko anklagat Ryssland för att ha sänt ytterligare minst 500 reguljära soldater och stridsvagnar till östra Ukraina tvingas ukrainska armén retirera från flygplatsen i Donetsk. Ukraina och USA anklagar separatisterna för att ha utvidgat sitt territorium utöver det som stadgades i eldupphöravtalet de skrev under i september. Under en av krigets hittills blodigaste dagar dödas omkring 30 människor, varav åtta civila när en buss beskjuts i Donetsk. Rebellerna i Donetsk säger att de förbereder en ny offensiv efter att ha intagit flygplatsen efter åtta månaders strider. 

    • Civil buss beskjuten i öster

      Minst tolv civilpersoner dödas och flera skadas när en buss blir beskjuten några mil från Donetsk. Beskjutningen ska ha skett när bussen stod vid en av arméns vägspärrar, vilket leder misstankarna till rebellerna. De förnekar dock att de legat bakom eldgivningen.

    • Interpol letar efter Janukovytj

      Interpol sätter upp Ukrainas förre president Viktor Janukovytj på sin lista över efterspanade personer. Han är efterlyst för förskingring och ekonomiskt vanstyre.

  • 2014

    • December

    • 2014 katastrofalt för ekonomin

      Centralbankschefen konstaterar att den ukrainska ekonomin krympte med 7,5 procent under 2014, att inflationstakten nått över 20 procent och att hryvnjan tappat halva sitt värde gentemot västvalutor. Hon beskriver 2014 som det värsta året för Ukraina sedan andra världskriget. Parlamentet har strax dessförinnan antagit en stram statsbudget för 2015 med höjda skatter på importvaror och sänkta sociala utgifter.

    • Långt över 1 000 dödade under "vapenvila"

      Enligt FN har fram till den 12 december striderna i östra Ukraina krävt 4 707 människoliv, varav 1 357 dödats sedan vapenvila formellt trädde i kraft den 5 september. I en FN-rapport riktas hård kritik mot både separatisterna och regeringsarmén för att ha vållat civilbefolkningen stort lidande. Redan i mitten av november rapporterades antalet internflyktingar närma sig en halv miljon.

    • Ekonomiska reformer godkänns

      Parlamentet godkänner regeringens ekonomiska reformprogram, som bland annat omfattar ett nytt skattesystem, höjda energipriser och privatiseringar av statliga företag. Reformerna är ett villkor för nya stödlån från IMF, EU och andra.

    • Pro-västliga partier bildar regering

      De fem pro-västliga partierna i parlamentet bildar en koalitionsregering. Tillsammans har de med god marginal två tredjedelars majoritet, vilket ger dem möjlighet att göra ändringar i författningen. Den nya koalitionen sätter som sitt främsta mål att Ukraina ska kunna gå med i Nato. Parlamentet godkänner en ny regering ledd av Arsenij Jatsenjuk, som parlamentet redan i slutet av november givit klartecken att fortsätta som premiärminister. Den förre vice premiärministern Volodymyr Hrojsman har valts till talman. Bland de nya ministrarna märks tre utländska medborgare: amerikanskan Natalie Jaresko (av ukrainsk börd) blir finansminister, litauern Aivaras Abromavičius blir ekonomiminister och georgiern Alexander Kvitasjvili blir hälsovårdsminister. President Porosjenko utfärdar ett dekret som ger de tre ukrainska medborgarskap. Beslutet att ta in utlänningar på tunga ministerposter ses som ett försök att vinna allmänhetens förtroende för regeringens ambition att göra upp med den korruption som genomsyrat den ukrainska statsförvaltningen sedan självständigheten.

    • November

    • Kritik mot Ryssland på G20-möte

      Konflikten i Ukraina får stort utrymme vid de så kallade G20-ländernas toppmöte i Australien. En rad ledare för västländer riktar hård kritik mot den ryska krigföringen och hotar med upptrappade sanktioner. Den ryske presidenten Putin lämnar mötet i förtid.

    • Rapporter om rysk militär inmarsch

      Den ukrainska militärledningen uppger att två ryska militärkolonner har åkt in över gränsen till Luhansk län med tiotals stridsvagnar, haubitsar, trupptransportfordon och mobila radarstationer. OSSE bekräftar att dess observatörer har sett ett stort antal tungt utrustade militärfordon utan registreringsskyltar i rebellkontrollerade områden. I miljonstaden Donetsk fortsätter striderna som de gjort hela tiden sedan "vapenvilan" trädde i kraft drygt två månader tidigare.

    • Avbetalning av gasskuld till Ryssland

      Ukraina gör en första avbetalning på motsvarande 1,45 miljarder US-dollar av sin skuld på totalt 3,1 miljarder dollar till det ryska gasbolaget Gazprom. Hela summan måste betalas före årsskiftet för att Ukraina ska få gas från Ryssland under hela 2015.

    • Utbrytarprovinser ska strypas ekonomiskt

      Premiärminister Jatsenjuk meddelar att staten ska avbryta budgetstödet till Donetsk och Luhansk. Endast leveranserna av gas och elektricitet till rebellområdena ska fortsätta. Kort därpå ger president Porosjenko order om att all statlig service ska dras in i de separatistkontrollerade områdena, där vapenvilan i praktiken helt har brutit samman och striderna dagligen kräver liv. Skolor, sjukhus och räddningstjänst som drivs med statliga medel ska stängas.

    • Omstridda val i öster

      "Val" genomförs i "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk. Ukrainska regeringen, liksom USA och EU, fördömer arrangemangen som olagliga, som ett brott mot avtalet om vapenvila den 5 september och som ett hinder för en fredlig lösning på konflikten.  Separatistledarna Aleksandr Zachartjenko och Igor Plotnitskij väljs till "presidenter" i Donetsk respektive Luhansk med omkring 79 respektive 63 procent av rösterna. Rysslands regering säger att röstresultatet uttrycker befolkningens vilja i sydöstra Ukraina och att de båda "folkrepublikerna" nu har mandat att förhandla direkt med regeringen i Kiev och att regeringen bör avbryta den militära insatsen mot separatisterna.

    • Oktober

    • Parlamentsval ger klar majoritet för EU-vänliga partier

      När nyvalet hålls blir Petro Porosjenkos block klart störst, med totalt 132 av de 450 platserna. När rösterna på partilistorna räknats ser premiärminister Jatsenjuks Folkfronten ungefär lika stort, men i direktvalen får Petro Porosjenkos block överlägset störst stöd. Folkfronten hamnar på totalt 82 mandat. Det nystartade pro-västliga partiet Självtillit får 33 mandat. Oppositionsblocket, bildat av anhängare till avsatte presidenten Janukovytj, får totalt 29 mandat, medan populistiska Radikala partiet får 22 och Julia Tymosjenkos Fosterlandet får 19. Kommunistpartiet åker ur parlamentet för första gången sedan Ukraina blev självständigt 1991. Även högerextrema Svoboda missar 5-procentsspärren men klarar sig kvar i parlamentet tack vare direktvalen och får 6 platser. Högra sektorn får in en direktvald kandidat, vilket ytterligare tre småpartier lyckas med. 96 kandidater utan partianknytning får också plats i parlamentet. Samtliga 12 mandat för Krim blir vakanta, liksom för 15 distrikt (av totalt 27) i länen Donetsk och Luhansk, där inget val kan genomföras.

    • Nya lagar mot korruption

      Parlamentet antar en rad lagar som ska motverka den korruption som genomsyrat samhället sedan självständigheten och som anses ha förvärrats kraftigt under Janukovytjs styre. Alla anställda vid regeringskanslierna, rättsväsendet och polisen måste deklarera sina egna och sina familjers tillgångar och ekonomiska transaktioner. Dessutom ska riksåklagarämbetet reformeras så att myndigheten inte längre, enligt sovjetisk tradition, ska kunna utnyttjas till att trakassera oppositionella.

    • September

    • Ryska ekonomiska hot

      Putin skriver i ett brev till Porosjenko att Ukraina kommer att stängas av från större delen av den ryska marknaden om frihandelsavtalet med EU någonsin träder i kraft.  Ryske energiministern säger att EU-ländernas kontrakt med Ryssland inte ger dem rätt att återexportera rysk gas till Ukraina. Om de ändå gör det riskerar de att leveranserna från Ryssland avbryts. Det första EU-landet som viker sig för de ryska påtryckningarna är Ungern, som varit öppet skeptiskt till EU:s sanktioner mot Ryssland. Premiärminister Orbán säger att landet inte kan riskera att bli utan gas under vintern. Formellt hänvisas dock till tekniska problem när leveranserna till Ukraina stoppas.

    • Utbrytarna erbjuds självstyre

      Det ukrainska parlamentet antar långtgående lagar om självstyre för delar av regionerna Donetsk och Luhansk. Under tre år beviljas området "speciell ställning". Men dominerande attityd är att rebellerna inte godtar något mindre än en total brytning med Ukraina.

    • Vapenvila ingås men bryts snabbt

      Efter OSSE-medlade förhandlingar i Minsk enas ukrainska regeringen och rebellerna den 5 september om en vapenvila som ska följas av fångutväxling. OSSE får i uppdrag att övervaka vapenvilan. Vapenvilan bryts nästan omedelbart under ömsesidiga beskyllningar om vilken sida som började skjuta. Två veckor senare undertecknar Ukrainas regering, Ryssland, separatisterna och OSSE ett nytt avtal om att förstärka vapenvilan.

    • Över en miljon på flykt

      UNHCR höjer siffrorna över antalet hemlösa ukrainare till närmare 1,1 miljoner. 814 000 ska ha sökt skydd i Ryssland och minst 260 000 är på flykt inom Ukraina. Ytterligare många tusen har flytt till andra grannländer och till EU.

    • Augusti

    • Armén på reträtt; anklagelser om rysk invasion

      Ukrainska armén tvingas retirera från flygplatsen utanför Luhansk, som angripits av vad president Porosjenko beskriver som en rysk stridsvagnsbataljon. Porosjenko anklagar Ryssland för "direkt och öppen aggression". Enligt försvarsministern finns reguljära ryska förband nu i både Luhansk och Donetsk. Han säger att Ukraina nu står inför ett storkrig som kan komma att kosta tiotusentals människor livet. Sedan rebellerna gick till offensiv har nästan 700 ukrainska soldater tagits till fånga.

    • Rysk inblandning skapar konflikt med EU

      President Putin kräver skyndsamma förhandlingar om hur samhället och statsstyret ska organiseras politiskt i sydöstra Ukraina. Det är första gången han öppet antyder en ambition att skapa någon sorts rysk lydstat i området.

    • Nyval utlyses

      President Porosjenko utlyser nyval till parlamentet eftersom det inte gått att hitta en lösning på den regeringskris som utlöstes i juli. Porosjenko pekar också på problemen med att genomföra reformer så länge många anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj sitter kvar i parlamentet. 

    • Rysk hjälpkolonn över gränsen utan tillstånd

      Efter att ha väntat i drygt en vecka på den ryska sidan av gränsen kör en rysk kolonn med 280 lastbilar in i Ukraina utan att ha fått klartecken från Kiev. Ukrainska säkerhetstjänstens chef anklagar Ryssland för en invasion men säger att inget våld ska användas mot fordonen. President Porosjenko talar om "ett flagrant brott mot folkrätten".  Det ryska intrånget fördöms i skarpa ordalag av bland andra Nato och USA, som kräver att lastbilarna dras tillbaka. Så snart de lossat sin last i Luhansk återvänder de också in i Ryssland.

    • Rysk TV spärras

      Regeringen stänger av 14 ryska TV-kanaler från det ukrainska kabelnätet. Motiveringen är att sändningarna har innehållit rysk "krigspropaganda". De flesta kanalerna drivs av ryska staten eller av företag med nära band till den ryska ledningen.

    • Flyktingkolonn beskjuts

      Minst 17 civila dödas när en busskolonn med flyktingar från Luhansk beskjuts med raketer. Armén och rebellerna skyller på varandra. I Luhansk utbryter gatustrider i centrum och även i Donetsk når kriget in i centrum. Stora civila förluster rapporteras.

    • Ukrainare får makten i Donetsk

      Sedan allt fler ryska medborgare tagit över de ledande politiska och militära posterna i rebellrörelserna i östra Ukraina tillträder en infödd ukrainare, Aleksandr Zachartjenko, som "premiärminister" i Donetsk. Det formella maktskiftet förmodas vara ett försök att slå tillbaka mot dem i omvärlden som hävdar att ryska krafter ligger bakom revolten.

    • Juli

    • Regeringen i gungning

      Partierna Svoboda och Udar lämnar regeringskoalitionen för att tvinga fram nyval till parlamentet. Partierna hänvisar till att anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj saboterar parlamentets verksamhet. Udar har stött koalitionen utan att ha ministerposter.

    • Journalister lever farligt

      Under årets sex första månader har Ukraina varit världens farligaste land för journalister, visar statistik från den internationella medieorganisationen INSI. Sju reportrar och assistenter har dödats. Reportrar utan gränser säger att allt fler journalister dessutom tas till fånga i östra Ukraina. Organisationen anklagar både separatisterna och armén för att ligga bakom gripandena.

    • Malaysiskt trafikflygplan skjuts ned, ryskt ansvar misstänks

      Samtliga 298 personer ombord omkommer när ett malaysiskt passagerarplan på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur kraschar i östra Ukraina. Det sker några mil från ryska gränsen, i ett rebellkontrollerat område där proryska separatister tidigare har skjutit ned ukrainska militärplan. Efter tre dagars överläggningar enas FN:s säkerhetsråd om en skarpt formulerad resolution som fördömer nedskjutningen av det malaysiska planet, kräver fritt tillträde till nedslagsområdet för internationella haveriutredare och uppmanar alla länder att samarbeta med utredarna. Ryssland går med på resolutionen efter att ha fått igenom sitt krav att utredningen ska ledas av FN:s organisation för civilflyget, ICAO, i stället för ukrainska staten. Rebellerna går nu med på att iaktta eldupphör i katastrofområdet och överlämnar planets "svarta lådor" till internationella haveriutredare. Nederländska haveriutredare slår senare fast att flygplanet träffats av "ett stort antal föremål som med våldsam kraft trängde igenom planets skrov". Enligt utredarna tyder inget på något tekniskt fel på planet eller att besättningen begått misstag.

    • EU:s sanktioner utvidgas

      EU sätter upp ytterligare elva av de högsta ledarna för de pro-ryska separatisterna på sin sanktionslista. Listan omfattar nu totalt 72 personer och två företag som anses hota Ukrainas sammanhållning.

    • Skärpt konflikt kring Donetsk

      Armén drabbas av en av sina svåraste enskilda förluster när 23 soldater dödas och nästan 100 skadas av en raket avfyrad av separatister nära ryska gränsen. Striderna kring Donetsk hårdnar och 70 000 invånare uppges ha lämnat staden. 

    • Juni

    • Liechtenstein spärrar försnillade pengar

      Liechtenstein spärrar omkring 30 miljoner USA-dollar som placerats i landet av förre ukrainske presidenten Janukovytj och personer i hans innersta krets. En utredning om penningtvätt tillsätts i furstendömet.

    • Samarbetsavtalet med EU skrivs under

      Tillsammans med de båda andra före detta Sovjetrepublikerna Georgien och Moldavien skriver Ukraina under associationsavtalet med EU den 27 juni. Avtalet ger stegvis ukrainska exportföretag fri tillgång till EU-marknaden och innebär också att landet får tekniskt och ekonomiskt utvecklingsstöd. I gengäld förbinder sig Ukraina att leva upp till EU:s krav på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, kamp mot korruption, ett stärkt rättssamhälle och ett reformerat ekonomiskt system. Regeringen i Moskva kommenterar avtalet i Bryssel med att Ryssland förbehåller sig rätten till motåtgärder om det skulle skada rysk ekonomi.

    • Ryska gasleveranser stoppas

      Ryssland avbryter gasleveranserna till Ukraina sedan försöken att genom medling av EU komma överens om priset misslyckats. Ryska Gazprom säger dock att leveranser via Ukraina till andra europeiska länder ska fortsätta. 

    • Regeringen tar tillbaka Mariupol

      Efter hårda strider återtar regeringsstyrkor kontrollen över hamnstaden Mariupol. President Porosjenko utser Mariupol till tillfällig regionhuvudstad istället för Donetsk som styrs av rebeller.

    • Maj

    • Boxningsmästare borgmästare i Kiev

      I lokalvalet i Kiev, som hålls samtidigt med presidentvalet, väljs förre boxningsvärldsmästaren Vitalij Klytjko till borgmästare i huvudstaden. Hans parti Udar får egen majoritet i stadsfullmäktige.

    • Porosjenko väljs till president

      Företagsledaren Petro Porosjenko vinner presidentvalet redan i första omgången med 54,5 procent av rösterna. På andra plats kommer den tidigare regeringschefen Julia Tymosjenko med knappt 13 procent. Enligt valkommissionen ligger valdeltagandet på ungefär 60 procent. OSSE bedömer att valet ”i stort sett motsvarat demokratiska normer” och att det ger Porosjenko legitimitet. Valresultatet är ett stort bakslag för den ryska propagandan om att revolten mot den förra regimen dominerats av nazister och fascister. De båda kandidaterna för högerextrema Svoboda och Högra sektorn får tillsammans mindre än två procent av rösterna, klart färre än de ukrainska judarnas främsta representant.

    • "Folkomröstning" i öster

      Separatister genomför en "folkomröstning" i ett tiotal städer som behärskas av pro-ryska aktivister i länen Donetsk och Luhansk. I Donetsk sägs nästan 90 procent av deltagarna rösta ja till självstyre, medan drygt 96 procent ska ha röstat ja i Luhansk. Valdeltagandet i Donetsk uppges ha varit nära 75 procent. Regeringen i Kiev fördömer "folkomröstningen" som ren fars som inspirerats av Ryssland i dess strävan efter att destabilisera Ukraina och avsätta landets regering. 

    • Strider i Mariupol

      I hamnstaden Mariupol nära ryska gränsen dödas 20 separatister och en polisman i strider mellan pro-ryska rebeller och ukrainsk militär. Skottlossningen ska ha utbrutit sedan armésoldater och en inrikesstyrka kommit till stadens polishögkvarter som en grupp separatister försökte inta.

    • Högerextrem milis ska stödja regeringen

      En ny halvmilitär frivilligstyrka bildas för att kunna sättas in mot separatisterna i öster. Styrkan får namnet Azovbataljonen och har en stark högernationalistisk profil. Många av de flera hundra som ansluter sig har närmast nazistiska åsikter.

    • Dödsbrand efter oroligheter i Odessa

      Konflikten sprids till Odessa i sydvästra Ukraina, där det uppstår sammanstötningar mellan nationalistiska och pro-ryska demonstranter. Minst 42 människor dödas. De flesta offren krävs inne i en fackförbundsbyggnad som sticks i brand. Regeringen avskedar ledningen för den lokala polisen sedan den låtit en pro-rysk folkmassa frita 67 personer som gripits efter kravallerna.

    • April

    • Separatister tar över östliga städer

      Pro-ryska separatister ockuperar polishögkvarter, stadshus och andra officiella byggnader i allt fler östliga städer. I minst ett dussintal större städer har Kievregeringen i praktiken inget inflytande. I de flesta fall är den lokala polisen helt passiv inför stormningarna av byggnaderna. Tillförordnade presidenten Turtjynov säger att armén är i full stridsberedskap inför en befarad rysk invasion men att regeringen står "hjälplös" inför fortsatta separatiska aktioner.

    • Observatörer tas som gisslan av separatister

      Åtta obeväpnade militära observatörer från OSSE, bland dem en svensk major, tas som gisslan tillsammans med ukrainska medhjälpare av separatister i Slovjansk. Separatisterna anklagar dem för att vara spioner för Nato. OSSE skickar en ny delegation för att förhandla om en frigivning. Svensken släpps efter två dagar av hälsoskäl. De övriga friges efter en dryg vecka.

    • USA markerar stöd för Ukraina

      USA:s vicepresident Joe Biden besöker Kiev för att visa stöd för den provisoriska ukrainska regeringen. USA erbjuder Ukraina 50 miljoner dollar i bistånd för ekonomiska och politiska reformer, varav 11 miljoner ska bidra till att finansiera presidentvalet. Dessutom erbjuds militär, "icke dödande" utrustning – däribland kommunikationsutrustning och fordon – för 8 miljoner dollar.

    • Nytt EU-stöd

      EU:s utrikesministrar godkänner ett nytt stödpaket på en miljard euro för att hjälpa Ukraina få ordning på sin betalningsbalans. De beslutar också att sänka tullarna på ukrainska exportvaror, vilket kan spara landet nästan en halv miljard euro per år.

    • Reformlagar antas

      Parlamentet antar en lag som reglerar statlig upphandling. Enligt regeringen har cirka 40 procent av pengarna avsedda för statliga inköp försnillats de senaste åren. Upphandlingslagen är ett av de sista villkoren för att Ukraina ska kunna få stöd av IMF. Tidigare har parlamentet antagit lagar mot korruption, låtit valutan flyta fritt och höjt priset på gas till hushållen.

    • Uppror i östra Ukraina

      Säkerhetstjänsten uppger sig ha gripit 15 personer som ska ha förberett en väpnad revolt i den östliga regionen Luhansk. En större mängd vapen ska ha beslagtagits. I Luhansk, Donetsk och Charkiv stormas de centrala regeringsbyggnaderna av pro-ryska demonstranter. I Donetsk utropar aktivisterna "Sovjetiska folkrepubliken Donetsk" och uppmanar Ryssland att sända en "fredsbevarande" styrka till området. De kräver också en folkomröstning om anslutning till Ryssland. Ukrainas regering anklagar ryska ledningen för att försöka upprepa "Krim-scenariot" och ha planer på att sända militär över gränsen för att "slita sönder" Ukraina.

    • Röstsiffror på Krim var falska

      Det ryska människorättsrådet, tillsatt av Putin, avslöjar att de officiella siffrorna från "folkomröstningen" på Krim var falska. Rådets utredning visar att snarare bara 30–50 procent av invånarna på Kreml deltog i omröstningen, inte 83 procent som det påståtts, och att bara 50–60 procent av dessa röstade för anslutning till Ryssland, inte 97 procent. Totalt skulle därmed bara 15–30 procent av invånarna på halvön ha stött den ryska annekteringen. Rapporten tas snabbt bort från presidentkansliets hemsida men ligger kvar på rådets internetplats.

    • Rysk gas kraftigt dyrare

      Ryska gasproducenten Gazprom meddelar att Ukraina inte längre får köpa gas till det reducerade pris som presidenterna Putin och Janukovytj kom överens om i december. På ett par dagar höjs priset två gånger, med totalt 81 procent. Prishöjningarna motiveras med Ukrainas oförmåga att betala av skulder från 2013. Gazprom kräver omedelbar betalning av 2,2 miljarder USA-dollar. Regeringen vägrar att acceptera höjningen.

    • Mars

    • FN fördömer "folkomröstningen" på Krim

      FN:s generalförsamling antar en resolution som fördömer den ryskstödda folkomröstningen på Krim som olaglig. Resolutionen antas med 100 röster mot 11 och 58 nedlagda. Som en följd av detta kommer hela FN-systemet att fortsätta betrakta Krim som en del av Ukraina.

    • Utländska lån med motkrav

      IMF beviljar preliminärt ett stödlån på 14–18 miljarder USA-dollar. Med beräknade lån från olika regeringar och andra finansinstitut kan det totala stödet för de närmaste två åren uppgå till 27 miljarder dollar. Lånen förutsätter grundläggande ekonomiska reformer i Ukraina, främst en marknadsstyrd valutakurs, högre energipriser och en omstrukturering av energibolaget Naftogaz.

    • OSSE-observatörer till Ukraina

      OSSE beslutar att sända civila observatörer till Ukraina, tills vidare 100 personer men vid behov upp till 500. I slutet av månaden bedömer västliga experter att cirka 30 000 ryska soldater ligger i stridsberedskap nära Ukrainas östra gräns.

    • Ryska annekteringen av Krim fullbordas

      Den snabba ryska annekteringen av Krim fullbordas när president Putin skriver under ett dokument. På mindre än ett dygn har ryska parlamentets båda kamrar godkänt att den ukrainska halvön införlivas med Ryssland. Ryska styrkor har fortsatt att inta ukrainska militära posteringar och Ukrainas regering ger snart order om total evakuering av all militär och deras familjer från Krim.

    • Ukraina sluter politiskt avtal med EU

      Premiärminister Jatsenjuk skriver i Bryssel under den politiska delen av det associationsavtal med EU som Janukovytj förkastade i november. Avtalet knyter Ukraina närmare EU och ger bland annat landet tullbefrielse värd närmare en halv miljard euro för handeln med en rad jordbruksprodukter, textilier och andra varor.

    • EU och USA inför sanktioner

      Både EU och USA reagerar på folkomröstningen på Krim med riktade sanktioner enskilda individer, på Krim och i Ryssland.

    • Oroligheter i östra Ukraina

      Efter sammanstötningar i Donetsk mellan pro-ryska och anti-ryska grupper säger utrikesdepartementet i Moskva att Ryssland förbehåller sig rätten att "skydda ryska liv" i hela Ukraina, eftersom regeringen i Kiev "inte har situationen under kontroll". USA:s och Rysslands utrikesministrar gör ett misslyckat försök att komma fram till en fredlig lösning på krisen, varefter Ryssland lägger in veto mot ett amerikanskt resolutionsförslag i FN:s säkerhetsråd om att förklara folkomröstningen olaglig. Tretton länder röstar för resolutionen och Kina lägger ned sin röst. Bara Ryssland är emot, och framstår som allt mer internationellt isolerat. Under tiden rapporteras Ryssland fortsätta att föra in soldater och militär utrustning till Krim.

    • Krim förklarar sig "självständigt"

      Det lokala parlamentet på Krim röstar för att halvön ska brytas loss från Ukraina och ansluta sig till Ryssland. Det sker redan före en internationellt hårt kritiserad folkomröstning i frågan som hålls i slutet av månaden, och i vilken nära 97 procent av väljarna röstar ja.

    • Internationellt fördömande av Ryssland

      Det ryska agerandet på Krim, dit 16 000 soldater rapporteras ha förts, utlöser en intensiv internationell diplomatisk verksamhet i bland annat EU, Nato, OSSE och USA. Ryssland fördöms skarpt och unisont för brott mot folkrätten och en rad avtal som landet har undertecknat, däribland Budapestmemorandumet från 1994 (se Utrikespolitik och försvar) som utgjort en garanti för Ukrainas territoriella integritet. EU och USA erbjuder Ukraina ekonomiskt stöd.

    • Högsta beredskap efter ryskt hot

      Sedan Rysslands president Putin efter några dagars upptrappat ordkrig fått klartecken av ryska parlamentet att ingripa militärt i Ukraina, där "ryssars liv är hotade", talar Ukrainas regering om en krigsförklaring och försätter stridskrafter i högsta beredskap. Försvarsdepartementet förbereder allmän mobilisering och premiärminister Jatsenjuk vädjar till Nato, och speciellt USA och Storbritannien, om konkret stöd. De båda senare staterna är medgaranter för Ukrainas säkerhet enligt ett avtal med Ryssland från 1994.

    • Februari

    • Ryskt maktövertagande på Krim

      Det lokala parlamentet på Krim avsätter den regionala regeringen och tillsätter en ny administration ledd av Sergej Aksionov från partiet Rysk enighet. Enligt gängse normer är det regeringen i Kiev som utser Krims lokala ledning. Krims parlament röstar också för att hålla en lokal folkomröstning den 25 maj, samma dag som det ukrainska presidentvalet, om halvöns politiska ställning. Några dagar senare tidigareläggs folkomröstningen till den 30 mars.

    • Ryskt maktspråk på Krim

      På den ryskt dominerade halvön Krim ökar spänningen och det förekommer demonstrationer för självständighet från Ukraina. Ryska flaggan hissas vid officiella byggnader i de största städerna och det lokala parlamentet i Simferopol ockuperas av tungt beväpnade män. Regeringen i Kiev anklagar Ryssland för att ligga bakom att beväpnade män tar kontroll över två flygplatser på Krim. Ryska regeringen förnekar att ryska soldater är aktiva på Krim och säger att det rör sig om lokala självförsvarsstyrkor i privata uniformer.

    • Ny regering bildas

      Parlamentet godkänner en ny regering som ska leda landet tills en ny president har valts. Den provisoriska regeringen leds av Arsenij Jatsenjuk från partiet Fosterlandet. Regeringen domineras av Fosterlandet och partiobundna akademiker, men även flera framträdande aktivister från proteströrelsen får uppdrag i regeringen, liksom högernationalistiska Svoboda.

    • Ryssland bryter med Ukraina

      Rysslands regering meddelar att allt ekonomiskt stöd till Ukraina avbryts tills vidare. Rysslands ambassadör kallas hem från Kiev. Ryska fördömanden av ökande "nationalism och nyfascism" i västra Ukraina åtföljs av att ryska trupper i närområdet försätts i höjd beredskap. Över 150 000 man, stridsflyg och pansar ska delta i en militärmanöver som aviseras i västra Ryssland, nära ukrainska gränsen.

    • Oppositionen tar över

      I presidentens frånvaro lämnar så många av hans allierade regeringspartiet att oppositionen får en stark majoritet i parlamentet. De röstar för att avsätta Janukovytj och frige Tymosjenko, som genast flyger tillbaka till Kiev. Presidentvalet tidigareläggs till den 25 maj. En av Tymosjenkos allierade, Oleksandr Turtjynov, väljs till talman och får tillfälligt också ställning som president. Armén, polisen och säkerhetstjänsten förklarar sig snart solidariska med den nya ledningen.

    • Presidenten flyr trots avtal om nyval och samlingsregering

      Efter en natts förhandlingar med oppositionsledare och EU-representanterna sluter Janukovytj ett avtal med oppositionsledarna som bland annat innebär att en samlingsregering ska utses, val ska tidigareläggas och en ny författning skrivas. Men beskeden tas emot med skepsis bland många aktivister på Självständighetstorget, som kräver att Janukovytj avgår genast och att valen ska hållas redan före sommaren. Presidenten försvinner och beger sig till östra Ukraina där hans stöd är starkast. Hans kansli och bostad ställs utan bevakning och tas över av aktivisterna. En vecka senare dyker Janukovytj upp i Ryssland.

    • Polisingripande utlöser blodbad på demonstranter

      De svåraste oroligheterna hittills bryter ut när kravallpolis hindrar demonstranter från att ta sig till parlamentet. På två dygn dödas över 80 människor. Regimen beskriver aktivisterna som "terrorister" och ordkriget trappas upp. President Janukovytj byter ut arméchefen och försvarsdepartementet säger sig överväga att sätta in soldater i "anti-terrorinsatser" runt om i landet. Vice arméchefen avgår i protest mot planerna på att sätta in armén mot civila.

    • Fortsatt ryskt tryck

      Oppositionen håller trycket uppe på regimen. Omkring 70 000 människor demonstrerar i Kiev andra söndagen i månaden. President Janukovytj besöker olympiska vinterspelen i ryska Sotji, där han håller enskilda överläggningar med Vladimir Putin. Den ukrainska ledningen är under press även från Ryssland, som håller inne en andra delutbetalning av den utlovade krediten på 15 miljarder dollar. Hittills har bara 3 miljarder betalats ut. Ryssland kräver bland annat att först få betalt för naturgas som levererats till Ukraina. Räkningen är på 3,3 miljarder dollar.

    • Januari

    • Krisen allt djupare

      Demonstrationerna mot regeringen fortsätter med tiotusentals deltagare. I mitten av månaden antar parlamentet lagar som försvårar för regeringskritiska protester i Kiev: som förbud mot att resa tält utan tillstånd eller sätta upp högtalaranläggningar på allmän plats. En lag gör det också lättare att gripa brottsmisstänkta parlamentsledamöter. Lagarna utlöser nya massprotester, och våldsamma sammandrabbningar äger rum i centrala Kiev. Flera demonstranter dödas och hundratals skadas i sammanstötningar med polis. Förhandlingar mellan Janukovytj och de tre oppositionsledarna ger inga resultat. Både EU och USA varnar för "konsekvenser" om inte Janukovytj ser till att våldet stoppas. Ryssland anklagar västmakterna för inblandning i Ukrainas inre angelägenheter. I slutet av månaden hävs de nyss införda antiprotestlagarna på förslag av president Janukovytj vid ett krismöte i parlamentet. Samtidigt lämnar premiärminister Mykola Azarov och hans regering in sin avskedsansökan. Azarov efterträds tillfälligt av vice premiärminister Serhij Arbuzov. Azarovs beslut välkomnas av oppositionen som länge har krävt regeringens avgång.

  • 2013

    • December

    • Utlänningar slängs ut

      Regeringen förklarar 36 utländska medborgare icke önskvärda i landet, bland dem Georgiens förre president Micheil Saakasjvili, 29 andra georgier, fem amerikaner som arbetar för frivilligorganisationer samt en serb. Samtliga misstänks samarbeta med oppositionen för att försöka "destabilisera" Ukraina.

    • Ukraina allt närmare Ryssland

      President Janukovytj reser till Moskva där han träffar Vladimir Putin. Ukraina får löfte om att Ryssland sänker priset på gas med cirka 30 procent och köper ukrainska statsobligationer för 15 miljarder amerikanska dollar. Köpet av statsobligationer innebär i praktiken ett lån till Ukraina för att på kort sikt rädda landets ekonomi. Men oppositionen kräver besked om vad regeringen i gengäld har lovat Ryssland och hotar att försöka blockera uppgörelsen i parlamentet.

    • Protesterna växer och sprids

      Upp till 350 000 människor, anförda av flera ledande oppositionspolitiker, inleder månaden med fortsatt demonstration i centrala Kiev för kravet på regeringens avgång. Demonstranter bär Ukrainas och EU:s blågula flaggor. Sammanstötningar som förekommer mellan polis och demonstranter beskrivs som de värsta i landet sedan Sovjetunionen upplöstes. Medlemmar av nationalistpartiet Svoboda ockuperar Kievs stadshus. I staden Lviv deltar 50 000 personer i en demonstration, och mindre protester mot regeringen förekommer även i rysktalande områden i öster, där Janukovytj vanligtvis har flest anhängare. I flera städer i västra Ukraina sluter de lokala ledarna upp bakom en maning till allmän strejk. Landets tre tidigare presidenter efter Sovjetunionens fall stöder i ett gemensamt uttalande demonstranterna. Leonid Kravtjuk, Leonid Kutjma och Viktor Jusjtjenko varnar för att situationen kan urarta på ett farligt sätt. Demonstrationerna fortsätter månaden ut, och samlar särskilt många på söndagarna.

    • November

    • Brytningen med EU utlöser protester

      Över 100 000 människor demonstrerar i Kiev mot regeringen och kräver att den river upp beslutet några dagar tidigare att inte skriva under avtalet med EU. Den fängslade oppositionsledaren Julia Tymosjenko inleder en hungerstrejk som hon säger ska pågå tills regeringen skrivit under ett avtal med EU. Tiotusentals demonstranter bildar mänskliga kedjor i protest. Tiotals människor rapporteras ha skadats i Kiev när kravallpolis skingrar demonstranter som kräver att Janukovytj ska avgå och nyval utlysas.

    • Regeringen tvärvänder om EU-avtal

      Regeringen ger order om att förberedelserna för att ingå ett samarbetsavtal med EU ska avbrytas. Regeringen hänvisar till det hot mot nationens säkerhet som försämrade handelsförbindelser med Ryssland skulle innebära. Premiärminister Azarov medger en kort tid senare att hans regering agerat på direkt uppmaning från Ryssland att istället börja förhandla med Moskva om stärkta handelsförbindelser och ekonomiska relationer mellan de båda länderna. President Janukovytj hävdar att EU:s villkor för ekonomiskt stöd till Ukraina varit förnedrande.

    • Oktober

    • Ryskt ultimatum

      Ryssland kräver att Ukraina betalar en skuld på motsvarande nära en miljard US dollar för levererad gas, annars riskerar landet att bli utan gas till vintern.

    • September

    • Ukraina närmar sig EU

      Parlamentet antar ett antal lagar som avser att underlätta för Ukraina att ingå ett frihandelsavtal med EU. Bland annat ska fångars villkor förbättras, tullreglementen reformeras och domstolsbeslut genomföras mer noggrant.

    • Augusti

    • Putin hotar Ukraina ekonomiskt

      Ukraina får besked av Rysslands president Putin att om landet skriver under ett frihandelsavtal med EU i november kan den ryskledda tullunionen tvingas tillgripa "skyddsåtgärder". Uttalandet görs dagarna innan Ukrainas premiärminister Mykola Azarov reser till Moskva för att förhandla med den ryska ledningen. Under ett besök i Kiev i juli uppmanade Putin de ukrainska ledarna att ansluta landet till den ryskledda tullunionen. Ryssland har utövat påtryckningar bland annat genom att stoppa import av ukrainsk choklad.

    • Juli

    • IMF skärper kontrollen av Ukraina

      IMF beslutar att skärpa övervakningen av den ukrainska ekonomin sedan landets skuld till fonden stigit till omkring 8 miljarder US dollar.

    • April

    • Dömda ex-ministrar benådas

      President Janukovytj benådar förre inrikesministern Jurij Lutsenko, förre miljöministern Heorhij Filiptjuk och fyra andra personer (se Februari 2012 och April 2012). Domarna har kritiserats i omvärlden för att ha varit politiskt grundade och benådningarna tolkas som ett försök att blidka EU till att fullfölja samarbetsavtalet med Ukraina. Janukovytj säger att han inte har juridisk möjlighet att benåda oppositionsledaren Julia Tymosjenko så länge rättsprocesser mot henne pågår.

    • Mars

    • Ex-presidentens parti upplöses

      Förre presidenten Viktor Jusjtjenkos parti Vårt Ukraina upplöses. Partiets instiftelsedokument, sigill och flagga överlämnas till Museet över den orangea revolutionen. I parlamentsvalet 2012 fick partiet bara drygt en procent av rösterna.

    • Februari

    • EU kräver politiska reformer

      Vid ett toppmöte mellan Ukraina och EU får Ukrainas regering tre månaders frist att säkra domstolarnas frihet från politisk styrning och att reformera valsystemet. Om detta genomförs ställer EU i utsikt att i november skriva under det färdigförhandlade associations- och samarbetsavtalet med Ukraina.

    • Oppositionen blockerar parlamentet

      Oppositionen inleder en blockad av arbetet i parlamentet, i protest mot vad som uppfattas som fusk från regeringens sida.

    • Januari

    • Tymosjenko misstänks för mord

      Tymosjenko delges misstanke för mord. Enligt riksåklagaren ska hon tillsammans med dåvarande premiärministern Pavlo Lazarenko ha beställt mordet 1996 på affärsmannen och parlamentsledamoten Jevhen Sjtjerban. Riksåklagaren hävdar att de båda betalat motsvarande 2,8 miljoner dollar för att få den konkurrerande affärsmannen undanröjd.

  • 2012

    • November

    • Valfusk medges

      Julia Tymosjenko hungerstrejkar i nästan tre veckor i protest mot valfusk och inom hennes parti höjs röster för att bojkotta det nya parlamentet. Centrala valkommissionen medger att så grova fel begicks i fem enmansvalkretsar att valet måste göras om där.

    • Oktober

    • Stor valseger för regeringen

      Parlamentsvalet blir en klar seger för regerande Regionernas parti. Två nya partier lyckas ta sig in i parlamentet via partilistorna: det västorienterade Udar och det nationalistiska Svoboda (Frihet). Julia Tymosjenkos Fosterlandet får drygt 25 procent av rösterna. Drygt hälften av de 225 mandat som fördelas i direktval i enmansvalkretsar går till Regionernas parti och ytterligare ett antal till formellt oberoende kandidater som stöder president Janukovytj. Oppositionen klagar över valfusk och får delvis medhåll av OSSE:s observatörer.

    • Juli

    • Språklag väcker protester

      Kraftiga protester utbryter sedan parlamentet antagit en lag som ger ryskan ställning som "regionalt språk" i områden där det är modersmål för minst 10 procent av invånarna. Lagen tvingar alla myndigheter att tillhandahålla service på regionala språk. Regionernas parti anklagas av oppositionen för att vilja knyta Ukraina närmare Rysslands intressesfär.

    • Maj

    • Politiskt toppmöte skjuts upp

      Med några dagars varsel skjuts ett planerat regionalt toppmöte i Jalta upp på obestämd tid. Orsaken är att 13 av de 20 inbjudna europeiska stats- eller regeringscheferna sagt att de inte skulle komma. Frånvaron kopplas till kritiken mot behandlingen av Tymosjenko. Hon rapporteras ha avbrutit sin hungerstrejk efter 19 dagar efter att ha blivit förd till sjukhus.

    • April

    • Ny rättegång mot Tymosjenko

      Tymosjenko ställs på nytt inför rätta, nu för skattebrott. Hon infinner sig inte själv i rätten med hänvisning till svåra ryggproblem. Tyska läkare som fått undersöka henne i fängelset säger att hon behöver avancerad vård. Hon inleder senare en hungerstrejk i protest mot hur hon behandlas i fängelset. Uppgifter om att hon skulle ha blivit slagen av vakter i samband med en sjukhustransport noteras med oro av EU och föranleder den tyske presidenten att ställa in ett planerat besök i Ukraina.

    • Fler Tymosjenkoministrar fängslas

      Förre miljöministern Heorhij Filiptjuk döms till tre års fängelse för maktmissbruk för att ha ingått ett kontrakt med en juristfirma i samband med oljeprospektering i Svarta havet. Några dagar senare döms förre vice försvarsministern Valerij Ivasjtjenko till fängelse för olaglig privatisering av ett statligt varv.

    • Februari

    • Tymosjenkos inrikesminister fängslas

      Förre inrikesministern Jurij Lutsenko, som suttit fängslad utan rättegång sedan december 2010, döms till fyra års fängelse för missbruk av tjänsteställning och förskingring. Domstolen ger också order om att hans tillgångar ska konfiskeras. Såväl EU-kommissionen som Europarådet kritiserar domen för att vara politiskt motiverad och kräver att Lutsenko friges.

  • 2011

    • November

    • Ny vallag bedöms gynna regeringen

      En ny vallag antas enligt vilken 225 av parlamentets ledamöter ska väljas från partilistor enligt en proportionell fördelning och övriga 225 i direktval i enmansvalkretsar (se vidare Politiskt system). Lagändringen bedöms gynna regerande Regionernas parti och stärka president Janukovytjs möjligheter att bli omvald 2015.

    • Oktober

    • Tymosjenko döms till fängelse

      Tymosjenko döms till sju års fängelse, tre års verksamhetsförbud och skadestånd till statens energibolag på motsvarande 1,3 miljarder kronor. Domen gäller maktmissbruk. Tymosjenko svär sig oskyldig och reagerar med trots på domen. Amnesty International fördömer rättegången som politiskt motiverad. Kort efter domen väcks flera nya åtal mot Tymosjenko, för förskingring, skattebrott, stöld och brott mot valutabestämmelserna på 1990-talet. Strax före nyår flyttas hon från ett häkte i Kiev till ett fångläger i Charkivregionen i östra Ukraina.

    • September

    • EU hotar Ukraina

      EU kritiserar rättegången mot Tymosjenko och varnar för att unionens samarbetsavtal med Ukraina är i fara.

    • Augusti

    • Tymosjenko sätts i häkte

      En rättegång mot Tymosjenko som inletts i juli fortsätter och domstolen beslutar att sätta henne i häkte, formellt för domstolstrots genom hån mot domaren på Twitter. Tymosjenkos anhängare hävdar att president Janukovytj ligger bakom, och de slår tältläger utanför domstolen. Efter en kort tid i häkte rapporteras Tymosjenkos hälsa plötsligt ha försämrats. Hon uppges ha fått blåmärken över hela kroppen och det spekuleras kring att hon förgiftats, som Viktor Jusjtjenko 2004.

    • April

    • Pensionsåldern höjs

      Parlamentet godkänner en omstridd pensionsreform som bland annat innebär stegvis höjning av pensionsåldern för kvinnor från 55 till 60 år. Reformen har mötts av arga folkliga protester, men den är ett villkor för att få ut försenade lån på 15 miljarder dollar från IMF.

    • Mars

    • Ex-president misstänks för journalistmord

      En rättslig utredning inleds mot den förre presidenten Kutjma för inblandning i mordet på journalisten Gongadze 2000. Enligt åklagarna misstänks Kutjma för maktmissbruk och för att ha beordrat det brutala mordet. Riksåklagarämbetet tillkännagav i september 2010 att Gongadze mördades på order av den dåvarande inrikesministern Jurij Kravtjenko, som själv avled 2005. Kravtjenko hade tidigare pekats ut av landets förre polischef, som erkänt att han och tre andra poliser utfört mordet på Gongadze för att tysta honom (se Juli 2009). Mordutredningen mot Kutjma läggs dock ned i slutet av året, då domaren säger att en bandinspelning som sagts visa på ex-presidentens inblandning inte kan användas som bevis eftersom advokaterna fått tillgång till bandet på "olagligt sätt".

  • 2010

    • December

    • Brottsutredning utlöser oroligheter

      Riksåklagarens beslut om utredning mot Tymosjenko leder till bråk i parlamentet, då ledamöter från hennes parti förskansar sig i plenisalen för att förhindra nästa dags möte. Salen stormas av regeringsföreträdare och ett våldsamt slagsmål med tillhyggen bryter ut. Flera oppositionsledamöter får föras till sjukhus för vård.

    • Tymosjenko åtalas

      Förra premiärministern Julia Tymosjenko åtalas för missbruk av statliga medel i samband med försäljning av utsläppsrätter. Tymosjenko anklagar i sin tur regeringen för häxjakt och terror mot oppositionen.

    • Oktober

    • Grundlagsändring rivs upp till presidentens förmån

      Författningsdomstolen slår fast att den överföring av makt från presidentämbetet till parlamentet som skedde efter den orangea revolutionen 2004 strider mot grundlagen. President Janukovytj får därmed utökad makt. Oppositionsledaren Julia Tymosjenko betecknar beslutet som ett krossande av demokratin och införande av diktatur.

    • April

    • IMF ger ekonomisk hjälp

      Ukraina begär ytterligare lån från IMF, men tvingas tills vidare ta krediter från Ryssland på 2 miljarder dollar för att täcka akuta behov. Så småningom ger IMF klartecken till lån på 15,2 miljarder dollar under två och ett halvt år.

    • Mars

    • Tumult när presidenten går Ryssland till mötes

      Janukovytj förhandlar fram ett nytt avtal med Ryssland, som ger den ryska Svartahavsflottan frist minst till 2042 för sin bas i Sevastopol i utbyte mot lägre gaspriser för Ukraina. Avtalet godkänns av parlamentet under tumultartade former. Oppositionen använder rökbomber och kastar ägg medan slagsmål utbryter i salen. Oppositionsledaren Julia Tymosjenko anklagar parlamentet för att skänka bort Ukrainas territorium.

    • Presidentens allierade tar över regeringen

      Tymosjenkos koalition mister sin majoritet i parlamentet och regeringen faller i en misstroendeförklaring. 243 av 450 ledamöter röstar för förslaget. En ny regering tillträder, ledd Mykola Azarov.

    • Februari

    • Janukovytj väljs till president

      I andra omgången av presidentvalet får oppositionsledaren Janukovytj nära 49 procent av rösterna och premiärminister Tymosjenko 45,5 procent (i den första omgången i januari fick han 35 procent och hon 25 procent). Tymosjenko hävdar valfusk, men enligt OSSE:s valobservatörer är valet i stort sett öppet och rättvist. Tymosjenko vägrar erkänna Janukovytj som segrare och vägrar avgå som premiärminister.

  • 2009

    • December

    • Staten nästan bankrutt

      Den växande ekonomiska krisen når ett kritiskt läge, när staten saknar medel för löner och pensioner och för att betala räkningarna på de ryska gasleveranserna. Regeringen tvingas begära utökad kredit från IMF för att klara avbetalningarna på de stödlån man fått beviljade året innan.

    • Juli

    • Polischef grips för journalistmord

      Den tidigare polischefen Oleksij Pukatj grips efter att länge ha misstänkts för det uppmärksammade mordet på den regimkritiske journalisten Georgij Gongadze år 2000 (se Massmedier). Pukatj erkänner delaktighet i det bestialiska brottet – Gongadze ströps, brändes och halshöggs. Mordet har hela tiden ansetts vara politiskt, och den tidigare presidenten Leonid Kutjma misstänks för att ha beordrat det

    • April

    • Politiska problemen djupnar

      I protester med omkring 20 000 deltagare krävs Jusjtjenkos och Tymosjenkos avgång, och demonstranterna ger den senare öknamnet "fru Ruin" med anspelning på den djupa ekonomiska krisen. President Jusjtjenko stöds i opinionsmätningar av endast tre procent.

    • Januari

    • Akut ekonomisk kris

      Ukrainas industriproduktion faller med 34 procent under januari, och det uppstår tvivel om landet ska klara lånevillkoren från IMF.

  • 2008

    • December

    • Nytt bräckligt regeringssamarbete

      Tymosjenko lyckas snickra ihop en ny regeringskoalition med anhängare till Jusjtjenko och företrädare för Lytvynblocket.

    • September

    • Regeringen spricker

      Vårt Ukraina hoppar av regeringssamarbetet.

  • 2007

    • December

    • Tymosjenko tillbaka vid makten

      Julia Tymosjenko bildar ny regering tillsammans med Vårt Ukraina.

    • September

    • Nytt val med oklart resultat

      Nyval hålls. Regionernas parti blir störst med 34,4 procent av rösterna, Julia Tymosjenkos block får 30,7 procent och president Jusjtjenkos Vårt Ukraina 14,2 procent. Ytterligare två partier får plats i parlamentet: Kommunistpartiet som får 5,4 procent och talmannen Volodymyr Lytvyns nybildade parti, Lytvynblocket, som får 3,9 procent.

  • 2006

    • Augusti

    • Janukovytj bildar regering

      Efter mer än fyra månaders förhandlingar tillträder en ny regering, ledd av Viktor Janukovytj.

    • Mars

    • Parlamentsval utan klar vinnare

      Parlamentsval hålls. Största parti blir oppositionsledaren Viktor Janukovytjs Regionernas parti som får 32 procent av rösterna mot 22 procent för Julia Tymosjenkos block och 14 procent för president Jusjtjenkos parti Vårt Ukraina. Även Kommunistpartiet och Socialistpartiet klarar spärren till parlamentet. Enligt den europeiska samarbetsorganisationen OSSE har valet över lag gått korrekt till.

    • Januari

    • Bråk med Ryssland om gaspriset

      Ryssland stänger av gastillförseln efter oenighet om priset. Ett avtal sluts efter några dagar och gasen släpps på, men då protesterar det ukrainska parlamentet mot att gaspriset fördubblats och försöker avsätta regeringen. I slutändan avgår två ministrar.

  • 2005

    • September

    • Regeringsbyte efter oenighet

      Allvarliga motsättningar inom den nya regering som tillträtt i januari leder till att president Jusjtjenko avskedar Tymosjenkos regering. Ny premiärminister blir guvernören i Dnipropetrovskregionen, Jurij Jechanurov.

    • Januari

    • Tymosjenko bildar regering

      Viktor Jusjtjenko tillträder. Ny premiärminister blir Julia Tymosjenko, Jusjtjenkos bundsförvant i ”den orangea revolutionen”. Hennes regering är en bred koalition mellan flera partier.

  • 2004

    • December

    • Presidentvalet görs om

      Andra valomgången görs om, och nu segrar Jusjtjenko enligt det officiella resultatet med 52 procent av rösterna mot 44 procent för Janukovytj.

    • November

    • Protester mot valresultat

      Vallokalsundersökningar visar att Viktor Jusjtjenko har vunnit andra valomgången i presidentvalet över Viktor Janukovytj, men valkommissionen ger segern till Janukovytj. Massprotester bryter ut, hundratusentals ukrainare demonstrerar med orangefärgade symboler.

Varukorg

Totalt 0