Ukraina – Utbildning

Ukraina inledde 2018 en reform i flera steg av skolsystemet, men den största frågan på senare år har gällt undervisningsspråket. Politiska beslut har stärkt ukrainskans ställning i undervisningen.

Barnen i Ukraina börjar skolan vid sex års ålder. Drygt hälften av barnen går i förskola innan de börjar den ordinarie skolan. Förskolan är avgiftsfri.

Det nya skolsystemet är tolvårigt med alla obligatoriska stadier inräknade. Det tvååriga gymnasiet har förlängts till tre år, likaså den alternativa yrkesinriktade påbyggnadsskolan. Redan före lagändringen om förlängd skolgång läste nästan alla elever vidare åtminstone ett par år efter den nioåriga grundskolan, antingen på studieförberedande gymnasier eller på yrkesskolor.

Skolorna finansieras till hälften av staten och till hälften av kommunerna. Det finns även privata skolor, vissa med religiös inriktning. Minoritetsgrupper ska enligt lag ha rätt till undervisning i sitt eget språk. Låga födelsetal och avfolkning på landsbygden är problem som lett till att man har försökt samla resurser och elever till vissa skolor på nya sätt.

När höstterminen 2022 började uppgav ukrainska myndigheter att 2 200 skolbyggnader skadats till följd av Rysslands fullskaliga invasion, som pågått i drygt ett halvår. 225 av skolorna beskrevs som totalförstörda. Skolor som saknar skyddsrum försöker fortsätta undervisa via internet, i den mån man lyckas upprätta fungerande nätverk. Kriget i östra Ukraina som utbröt 2014 gjorde också hundratals skolor oanvändbara för undervisning. Organisationen Human Rights Watch har uppgett att såväl armén som separatiststyrkor använt skolor som förläggningar.

Det ukrainska utbildningssystemet får ibland kritik för att vara för teoretiskt inriktat och särskilt universiteten beskrivs som genomsyrade av korruption, liksom många andra delar av samhället. I flera utredningar har det hävdats att det går att köpa godkända betyg och hela examina.

Alltsedan självständigheten 1991 har ukrainsk litteratur och historia haft en framträdande plats i undervisningen. Under den sovjetiska tiden (1922–1991) fick mer än hälften av eleverna undervisning på ryska. 2012 var andelen elever som fick undervisning på ukrainska 82 procent. Det finns också skolor med undervisning på bland annat rumänska, ungerska, moldaviska och tatariska. 

Språkfrågan – framför allt ukrainskans respektive ryskans ställning – har spetsats till genom den politiska konflikten med rysk annektering av Krimhalvön och ryskt stöd till Moskvavänliga separatister i östra Ukraina. 2017 fastslogs att all skolundervisning i Ukrainas skolor från årskurs fem och uppåt ska ges på ukrainska från 2020, med minoritetsspråk möjliga som tillval. 2022, i spåren av den fullskaliga ryska invasionen, beslöt landets utrikesdepartement att ytterligare minska ryska språkets och den ryskspråkiga litteraturens roll i skolorna. Verk av författare som Gogol och Bulgakov kommer att betraktas som utländska. Dessutom ändras läroplanen i historia för att ge en mer kritisk bild av Sovjetsystemet.

Ukraina har ett drygt tiotal universitet samt över hundra högskolor. Kyiv-Mohyla-akademins nationella universitet, med anor från 1600-talet, öppnade 1992 som det första privata universitetet i Ukraina. Universitetet spelade en framträdande roll i den orangea revolutionen 2004 (se Modern historia). Det äldsta kontinuerligt fungerande universitetet grundades 1661 i Lviv i västra Ukraina. Först 2015 stiftade parlamentet en lag om att universiteten ska vara oberoende från staten och bland annat ansvara för sin egen ekonomi.

Medan ukrainska studenter ofta söker sig till högre studier utomlands, bland annat i Polen, lockar Ukrainas högskolor till sig studenter från Asien och Afrika. Ett exempel är att läkarutbildningar varit populära bland studerande från Indien, där det är dyrt och svårt att bli antagen till en läkarlinje. För utomeuropeiska studenter blev situationen extra besvärlig när krigsläget 2022 gjorde att de behövde evakueras från Ukraina. De hade i det läget inte inresevisum till EU-länder.

Om våra källor

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0