Ukraina

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ukraina/

Ukraina blev självständigt 1991, men frigörelsen från Sovjetunionen var svår och landet har präglats av ett tidvis auktoritärt och ständigt korrumperat styre med starka inneboende motsättningar. En revolution 2014 förde Ukraina på kollisionskurs med Ryssland, som annekterade halvön Krim och iscensatte ett väpnat uppror i landets östra delar. Hotet från Ryssland har gett Ukraina starkt stöd från EU och USA, men fortsatt korruption kan få stödet att svikta.

Geografi och klimat

Ukraina är en tredjedel större än Sverige och Europas näst största stat efter Ryssland. En del av landet, Krimhalvön som är nästan lika stor som Småland, är omstridd och kontrolleras av Ryssland sedan 2014. Landet ligger i den södra delen av Östeuropeiska slätten och består till största delen av vidsträckta stäppmarker. Ukraina har i söder kust mot Svarta havet och dess bihav Azovska sjön.

Landskapet har ändå viss variation; slätterna bryts av höglandsområden som sträcker sig i ett bälte från nordväst till sydöst. De uppodlade stäpperna kring floden Dnepr (Dnipro på ukrainska) hör till Europas bästa jordbruksmarker. Dnepr som är en av Europas längsta floder rinner rakt genom landet från norr till söder och mynnar i Svarta havet. Dnestr (Dnister) rinner upp i bergskedjan Karpaterna nära gränsen till Polen och passerar Moldavien innan den mynnar ut nära Odessa vid Svartahavskusten.

I nordväst utbreder sig ett stort område av skog och träsk. Egentliga bergskedjor finns bara i landets utkanter, dels längst i väster där Karpaterna når 2 000 meter över havet, dels på den ryskockuperade halvön Krim i Svarta havet längst i söder.

Större delen av Ukraina har ett typiskt inlandsklimat med kalla vintrar och varma somrar.

I väster påverkar varma, fuktiga vindar från Atlanten klimatet, som där blir något mildare på vintrarna än i de östra landsdelarna. Södra delen av Krim har ett subtropiskt klimat.

Nederbörden är ojämn och faller till större delen under den varma delen av året. Mest regn och snö får bergskedjan Karpaterna, medan det är relativt torrt vid Svarta havets kust och på Krim.

Ukraina-karta-NV.jpg

Om våra källor

Yta
603 700 km2 (2018)
Tid
svensk + 1 timme
Angränsande land/länder
Ryssland, Vitryssland, Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien, Moldavien
Huvudstad med antal invånare
Kiev 2 762 000 (uppskattning 2012)
Övriga större städer
Charkiv 1,5 miljoner, Dnipropetrovsk 1 miljon, Donetsk 980 000, Odessa (Odesa) 980 000 (uppskattning 2012)
Högsta berg
Hoverla (i Karpaterna, 2061 m ö h)
Viktiga floder
Dnepr (Dnipro), Donau, Dnestr (Dnister), Södra Bug, Norra Donets

Källor

Befolkning och språk

Ukrainas befolkning har minskat efter självständigheten 1991, eftersom det dör fler än det föds i landet. Invånarantalet har fallit från över 52 miljoner till drygt 44 miljoner (inkluderande Krim) vid början av 2017. Det stora flertalet invånare är etniska ukrainare, medan ryssar utgör en stor minoritetsgrupp. Ukrainska är officiellt språk men ryskan har stark ställning.

Andelen ryssar ökade under sovjettiden (1922–1991) men har sedan minskat snabbt igen. Det antas mer bero på ändrad självdefinition än på migration; gränsdragningen mellan ryssar och ukrainare är flytande. Många som talar ryska uppfattar sig idag som ukrainare.

Ryssarna är i majoritet på Krim och de utgör nästan hälften av invånarna i industriområdena i östra Ukraina. Även de större städerna i söder domineras av ryssar.

På Krim bor även krimtatarer, ett turkiskspråkigt folk. De deporterades från Krim i slutet av andra världskriget men många återvände efter självständigheten. Vid en folkräkning 2001 fanns en kvarts miljon krimtatarer i Ukraina. Mellan 15 000 och 30 000 beräknas ha flyttat till andra delar av Ukraina sedan Ryssland annekterade Krim 2014.

Efter ryssarna är vitryssarna och moldaverna flest. Bland en lång rad andra minoritetsgrupper finns bulgarer, ungrare och rumäner. De traditionellt stora grupperna av polacker, judar och tyskar minskade avsevärt efter andra världskriget.

Ukrainas västra del var tidigare ett av den europeiska judendomens viktigaste centrum, men den judiska befolkningen har decimerats kraftigt genom den tyska judeutrotningen under andra världskriget och utvandring på senare år. Enligt folkräkningen 2001 fanns drygt 100 000 judar i landet, men enligt uppskattningar är de betydligt fler.

Den slaviska befolkningen i Transkarpatien i väst identifierar sig ibland som ett särskilt folk (rutener eller rusyner).

Det finns också stora grupper av ukrainare i andra länder, både i väst och i öst. Flera miljoner ukrainare finns i andra före detta sovjetrepubliker, främst Ryssland men även i Moldavien, Vitryssland och Kazakstan. Därutöver bor ukrainare framför allt i Kanada, USA och Brasilien.

Officiellt språk är ukrainska, som är ett östslaviskt språk och nära besläktat med vitryska och ryska. Det har ett stort antal lånord från bland annat polska. För skriftspråket tillämpas en variant av det kyrilliska alfabetet.

Ryska är modersmål för en knapp tredjedel av befolkningen, även för många som inte uppfattar sig som ryssar. Många talar också en blandform av ukrainska och ryska, kallad surzjyk. En omstridd lag som antogs 2012 gav ryskan ställning som officiellt språk i de delar av landet där minst tio procent av invånarna har det som modersmål. En del uppfattade det som ett hot mot Ukrainas självständighet i förhållande till Ryssland. När president Viktor Janukovytj avsatts 2014 röstade parlamentet för att upphäva språklagen, vilket bidrog till den starka ryska reaktionen på maktskiftet. Den tillförordnade presidenten lade dock in sitt veto mot beslutet efter några dagar och gav order om att en ny språklag skulle utformas. Hösten 2017 skrev president Porosjenko under en lag om att all skolundervisning från årskurs fem och uppåt ska ges på ukrainska från 2020, med andra språk möjliga som tillval. Ett år senare försökte det regionala parlamentet i Lviv förbjuda bruket av ryska språket i kultur av alla slag. 

Om våra källor

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
ukrainare 78 %, ryssar 17 %, vitryssar, moldaver, krimtatarer bulgarer, ungrare, rumäner, polacker, judar, armenier, greker m fl
Antal invånare
44 831 159 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
77 (2017)
Andel invånare i städerna
69,2 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
10,3 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
14,7 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
-0,4 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
53,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
71 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2016)
Förväntad livslängd för män
67 år (2016)
Språk
ukrainska är officiellt språk 1
1. många talar dock bara ryska

Källor

Religion

De flesta invånare identifierar sig som ortodoxt kristna. Tre ortodoxa kyrkor har reducerats till två: en som är underställd Moskvapatriarkatet och en självständig ukrainsk kyrka under Kievpatriarkatet. I västra Ukraina tillhör många grekisk-katolska kyrkan, och en mindre grupp den romersk-katolska. Det finns även protestantiska samfund och judiska församlingar. Krimtatarerna är till största delen muslimer.

En stor andel av invånarna är inte religiöst aktiva. Under sovjettiden (1922–1991) var regimen uttryckligen ateistisk och många kyrkor stängdes eller användes till annat, som sporthallar eller möteslokaler. Efter kommunismens fall har religiösa strömningar fått ett uppsving. Religiösa samfund har kämpat för att få tillbaka egendomar som konfiskerades under sovjettiden.

Ortodox kristendom antogs när Kievriket kristnades år 988 (se Äldre historia). Kyrkan lydde under Moskva före 1921, när en del bröt sig ur och bildade den autokefala (självstyrande) ortodoxa kyrkan. Den tvingades senare under jord, men återuppstod 1990 i samband med Sovjetunionens kollaps. Efter Ukrainas självständighet splittrades den ortodoxa kristenheten ytterligare då den ukrainska ortodoxa kyrkans överhuvud bröt med Moskva och upprättade ett patriarkat i Kiev. Brytningen accepterades inte av alla, och följden blev en kyrka under Moskvapatriarkatet och en under Kievpatriarkatet. 2018 erkände det ekumeniska patriarkatet i Istanbul ("moderkyrkan") och synoden, kyrkomötet, ukrainska ortodoxa kyrkan som självständig. Det skedde trots invändningar från Moskva och schismen mellan kyrkorna fördjupades. Den autokefala kyrkan, minst av de tre ortodoxa samfunden, anslöt sig till Kievpatriarkatet.

Det största icke-ortodoxa kristna samfundet är ukrainska grekisk-katolska kyrkan, en så kallad unierad eller östkatolsk kyrka. Den uppstod genom unionen i Brest-Litovsk 1596, när ett antal ukrainska biskopar erkände den romerske påvens överhöghet men behöll den ortodoxa gudstjänstordningen. Efter andra världskriget förbjöds den unierade kyrkan. Dess egendomar förstatligades eller överlämnades till den ortodoxa kyrkan, och de troende förföljdes. I slutet av 1980-talet kunde den grekisk-katolska kyrkan lämna sin underjordiska tillvaro.

Det finns också romerska katoliker, inte minst bland polacker. Av en rad protestantiska samfund är pingstkyrkan störst. Judiska församlingar har fått nytt liv efter självständigheten och det finns nu aktiva synagogor i många städer. Enligt officiella uppskattningar finns en halv miljon muslimer i Ukraina, men muslimska källor anger högre siffror. Krimtatarerna är nästan uteslutande muslimer. 

Om våra källor

Utbildning

Barnen i Ukraina börjar skolan vid sex eller sju års ålder, beroende på föräldrarnas egna val. Skolplikten gäller i nio år, uppdelade på två stadier på fyra respektive fem år. 2018 har det tvååriga gymnasiet förlängts till tre år och detsamma gäller för den alternativa yrkesinriktade påbyggnadsskolan.

De som befann sig på någon av årskurserna 9–11 när reformarbetet började får fortsätta sina studier enligt det gamla systemet.

Drygt hälften av barnen går i förskola innan de börjar den ordinarie skolan. Förskolan är avgiftsfri. Redan före lagändringen om förlängd skolgång läste nästan alla elever vidare åtminstone ett par år efter den nioåriga grundskolan, antingen på studieförberedande gymnasier eller på yrkesskolor.

Skolorna finansieras till hälften av staten och till hälften av kommunerna. Det finns även privata skolor, vissa med religiös inriktning. Minoritetsgrupper ska enligt lag ha rätt till undervisning i sitt eget språk.

Under kriget i östra Ukraina som utbröt 2014 hade fram till 2016 hundratals skolor förstörts enligt Human Rights Watch. Det sades främst ha berott på att såväl armén som separatiststyrkor använde skolor som förläggningar.

Det ukrainska utbildningssystemet får ibland kritik för att vara för teoretiskt inriktat och särskilt universiteten beskrivs som genomsyrade av korruption, liksom många andra delar av samhället. Enligt flera utredningar går det att köpa godkända betyg och hela examina.

Alltsedan självständigheten 1991 har ukrainsk litteratur och historia haft en framträdande plats i undervisningen. Under den sovjetiska tiden (1922–1991) fick mer än hälften av eleverna undervisning på ryska. 2012 var andelen elever som fick undervisning på ukrainska 82 procent. Det finns också skolor med undervisning på bland annat rumänska, ungerska, moldaviska och tatariska. 

Språkfrågan – framför allt ukrainskans respektive ryskans ställning – har spetsats till genom den politiska konflikten med rysk annektering av Krimhalvön och ryskt stöd till Moskvavänliga separatister i östra Ukraina. 2017 fastslogs att all skolundervisning i Ukrainas skolor från årskurs fem och uppåt ska ges på ukrainska från 2020, med minoritetsspråk möjliga som tillval.

Ukraina har ett drygt tiotal universitet samt över hundra högskolor. Kyiv-Mohyla-akademins nationella universitet, med anor från 1600-talet, öppnade 1992 som det första privata universitetet i Ukraina. Universitetet spelade en framträdande roll i den orangea revolutionen 2004 (se Modern historia). Det äldsta kontinuerligt fungerande universitetet grundades 1661 i Lviv i västra Ukraina. Först 2015 stiftade parlamentet en lag om att universiteten ska vara oberoende från staten och bland annat ansvara för den egna ekonomin.

Om våra källor

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
92,4 procent (2014)
Antal elever per lärare i grundskolan
13 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
100,0 procent (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
12,4 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,4 procent (2016)

Källor

Kultur

Den ukrainska litteraturen har samma ursprung som den ryska, nämligen tidiga krönikor som Igorkvädet. Den första egentligt ukrainska litteraturen utgörs av folkdiktning, som sammanställdes och nedtecknades i systematisk form först på 1800-talet.

Den moderna ukrainska litteraturen börjar med Ivan Kotljarevskyj (1769–1838), som skrev en travesti på Vergilius Aeneiden. Nationalskalden Taras Sjevtjenko (1814–1861), som också representerar den tidiga moderna litteraturen, gjorde sig till tolk för krav på Ukrainas självbestämmande.

Trots förryskningspolitiken blomstrade den ukrainska litteraturen under slutet av 1800-talet. Delvis berodde detta på den kulturella frihet som rådde i det då österrikiska Galizien, där författare som Ivan Franko verkade.

Bland de ukrainskspråkiga författarna i den då ryska delen av Ukraina märks Lesia Ukrajinka, Mychajlo Kotsiubynskyj och Volodymyr Vynnytjenko. Mest betydande av de författare som valde att skriva på ryska är Nikolaj Gogol (1809–1852), som i flera verk skildrat ukrainskt folkliv. Även ryska författare som Michail Bulgakov har skildrat ukrainska förhållanden.

Efter en kulturell blomstring utan motstycke under åren kring oktoberrevolutionen 1917 tvingades ukrainska konstutövare att anpassa sig till den socialistiska realism som hyllades i det sovjetiska systemet. Det ukrainska kulturlivet drabbades hårt av förföljelser under 1930-talet och den ukrainska kulturen reducerades till ren folklore.

Först mot slutet av 1980-talet upphörde förtrycket och en ny generation unga ukrainska författare framträdde. Bland de mest kända är poeten Oksana Zabuzjko. Hon har också skrivit prosaverk som skildrar aktuella samhällsfrågor ur feministisk synvinkel, bland annat Sestro, sestro (Syster, syster).

En spelfilm om svälten i Ukraina på 1930-talet berör det faktum att fenomenet ”fake news” fanns före sociala medier. Den polska regissören Agnieszka Holland har filmatiserat hur en korrespondent i Moskva skrev vilseledande artiklar för att dölja hungersnöden i Ukraina, som till stor del var ett verk av den sovjetiske diktatorn Stalin (se Äldre historia). Artiklarna blev prisbelönta i USA innan sanningen kom fram. Filmen Mr Jones, med premiär 2019, bär namn efter en reporter som riskerade livet för att avslöja vad som verkligen hände.

Ukraina har en rik folkmusiktradition med sånger för särskilda högtider, till exempel skörden. Konstmusiken har sin grund i äldre kyrkomusik. Sedan slutet av 1600-talet har en rad ukrainska musiker gjort sig kända utanför landets gränser. Stora insatser för det inhemska musiklivet gjordes av pianisten och kompositören Mykola Lysenko, som grundade ett musikinstitut i Kiev på 1800-talet. Lysenko skrev bland annat två ukrainska nationaloperor, varav den ena, Taras Bulba, baseras på en berättelse av Gogol.

Populärmusiken fick ett uppsving efter självständigheten 1991. Den ukrainska sångerskan Ruslana vann Eurovision Song Contest 2004 med Wild Dances. 2016 segrade Jamala med den kontroversiella sången 1944, som handlade om Stalins deportation av krimtatarer under andra världskriget, bland dem hennes egna familjemedlemmar. Ryssland försökte få sången diskvalificerad eftersom den tolkades som kritik av annekteringen av Krim 2014.

Flera av Ukrainas städer är rika på historiska minnesmärken och andra sevärdheter, främst Kiev, Lviv och Odessa. Bland annat Sofiakatedralen i Kiev och den gamla stadskärnan i Lviv finns upptagna på FN-organet Unescos världsarvslista.

Om våra källor

Massmedier

Pressfrihet garanteras i lag i Ukraina och respekteras förhållandevis väl. Det finns ett brett utbud av medier, men något av ett propagandakrig pågår mellan Ukraina och Ryssland och det ger utslag i medierna. 2019 placerades Ukraina som nummer 102 av 180 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, vilket visserligen var bättre än året innan och klart bättre än Ryssland, men sämre än åtskilliga afrikanska och asiatiska länder.

Mediefriheten i Ukraina ökade betydligt efter ”Majdanrevolutionen” 2014 (se Aktuell politik), men många problem återstår. Ett av de allvarligaste är att medierna i hög grad ägs av rika affärsmän, "oligarker", vars egna ekonomiska och politiska intressen styr nyhetsrapporteringen. Bland dem finns president Petro Porosjenko. Korruption och brist på insyn i verksamheten skadar ofta allmänhetens tilltro till de oligarkägda medierna.

Oberoende medier besväras oftast av ekonomiska problem.  Dessutom är det brist på välutbildade och kunniga journalister. Journalistutbildningen anses vara alltför teoretisk.

I de ryskstödda "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk i öster är möjligheterna att bedriva fri och oberoende nyhetsrapportering små. Men ukrainska staten har också fått kritik av bland andra Reportrar utan gränser för odemokratiska metoder i kampen mot rysk propaganda. Ryska radio- och TV-sändningar blockeras, ryska böcker och tidningar förbjuds och journalister som arbetat i Ryssland eller de ryskstödda utbrytarområdena har ibland inte fått komma in i Ukraina. 2018 förbjöds den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti att arbeta i Ukraina, ett treårigt förbud.

Sedan 2014 har internetsajten Myrotvorets, med kopplingar till regeringen och säkerhetstjänsten, utpekat tusentals personer som varit verksamma i de ryskstödda områdena som "fiender till Ukraina". 2015 mördades två personer, varav en journalist, bara några dagar efter att deras namn lagts ut på Myrotvorets.

Överlag har dock arbetsförhållandena för ukrainska journalister förbättrats, även om det förekommit angrepp när det politiska klimatet hettat till i samband med val.

Under de tidigare presidenterna Leonid Kutjma (1994–2004) och Viktor Janukovytj (2010–2014) utsattes medierna ofta för såväl politiska påtryckningar som fysiska hot. Journalister som undersökte brottslighet, korruption eller politiskt känsliga frågor utsattes för hot från kriminella ligor eller tjänstemän, och flera mördades. Georgij Gongadze, som i en nättidning avslöjat korruption och maktmissbruk, hittades halshuggen utanför Kiev 2000. Flera av landets högsta ledare anklagades för inblandning och en tidigare polischef dömdes 2013 till livstids fängelse. Han erkände mordet men pekade också ut den dåvarande presidenten Kutjma för delaktighet. Ett åtal mot Kutjma lades ned 2011 (se Modern historia).

Reportrar utan gränser riktade 2018 skarp kritik mot Ukrainas säkerhetstjänst för en märklig händelse då man iscensatte ett låtsasmord på den prisbelönte ryske exiljournalisten Arkadij Babtjenko. Det kan antas att det fanns en hotbild mot honom, men även seriösa massmedier fördes bakom ljuset. Händelsen gav också tillfälle för Rysslands regering att kritisera Ukraina för att ha brukat Babtjenko i propagandasyfte. 

Bland de största tidningarna är de ukrainskspråkiga Ekspres, Silski Visti, Vysoky Zamok och Urjadovyj Kurjer samt de ryskspråkiga Fakty i Kommentarii, KP, Sevodnja och Vetjernije Vesti.

Utöver den statliga public service-kanalen UA:Persjyj finns tre större TV-bolag med sändningar som i princip når hela landet och en rad lokala och regionala kanaler. De flesta större mediebolag har en eller flera radiokanaler.

Om våra källor

Fakta – massmedier

Antal mobilabonnemang per 100 invånare
133 (2017)
Andel av befolkningen som använder internet
53 procent (2016)

Källor

Arbetsmarknad

Den öppna arbetslösheten har varit ganska låg i Ukraina men den ekonomiska krisen från 2008 drev upp siffran. De senaste åren har den officiella nivån varit runt 9–10 procent. Statistiken är dock osäker eftersom många försörjer sig inom den inofficiella, svarta sektorn.

Enligt olika bedömningar är mellan 30 och 60 procent av ekonomin svart. Många av de officiellt anställda är undersysselsatta. Det råder brist på yrkesutbildade arbetare, samtidigt som en långsiktig trend är att sysselsättningen i basindustrierna minskar. Många högskoleutbildade är utan jobb.

En hög andel av Ukrainas arbetsföra befolkning finns utomlands, främst i Ryssland och i EU-länder. Många av dem saknar papper och har lågbetalda svartjobb. Uppskattningarna varierar, men det rör sig kanske om mellan två miljoner och tre miljoner människor. Omkring en miljon ukrainare tros gästarbeta i Polen. Det exakta antalet är svår att fastställa eftersom det i många fall handlar om säsongsarbete framför allt i jordbruket. Ukrainarna har ersatt polsk arbetskraft som flyttat till andra EU-länder sedan Polen blev medlem av unionen 2004. Det polska näringslivet oroar sig för att också ukrainarna ska ges större tillträde till EU-länder där löneläget är högre.

Trots lagstiftning är säkerheten ofta eftersatt i den stora gruvindustrin. Ukraina har näst Kina flest dödsolyckor i gruvor i världen; över 4 000 har fått sätta livet till på två årtionden.

Flertalet som är fackligt anslutna hör till något av de fackförbund som är arvtagare till dem som fanns under sovjettiden. En mindre andel har anslutit sig till nya, oberoende förbund. Den största nationella fackliga sammanslutningen KVPU är medlem av Internationella fackliga samorganisationen (IFS, på engelska ITUC).

Arbetsveckan är 40 timmar och semesterrätten 24 dagar. Pensionsåldern för kvinnor är på väg höjas, från 55 till 60 år. För män är pensionsåldern 60, men offentliganställda mäns pensionsålder ska höjas till 62 år.

Om våra källor

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
9,0 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
22,4 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Den trygghet på låg nivå som fanns under den sovjetiska tiden vittrade bort efter självständigheten. Levnadsstandarden är fortfarande lägre än före 1991 och hälsoläget är allvarligt.

Allehanda sociala bidrag och subventioner avskaffades eller urholkades under den ekonomiska krisen på 1990-talet, då hushållens besparingar gick upp i rök. Stora grupper fick det sämre. Tillväxten i början av 2000-talet ledde till en tydlig förbättring för flertalet, men nya ekonomiska svårigheter har därefter gjort läget kärvt igen.

En stor del av befolkningen lever i fattigdom. Enligt inhemska kriterier är ungefär var fjärde invånare fattig, men med andra beräkningsgrunder är siffran betydligt högre. Bara ungefär en tiondel av befolkningen räknas som medelklass.

Ukraina har gott om sjukhus och andra vårdinrättningar och har fler sjukbäddar i relation till folkmängden än de flesta västeuropeiska länder, men standarden på vården är låg. Hygienen är ofta dålig och det råder stor brist på mediciner och annan utrustning. Sjukvården är i princip avgiftsfri, men vissa dyra behandlingar måste numera betalas av patienten. Ofta krävs också mutor till vårdpersonal och läkare. Dödligheten är hög inte bara för ett land i Europa, utan även globalt sett.

Fattigdom och social otrygghet har kraftigt försämrat folkhälsan. Sjukdomar som difteri och kolera har ökat. Tuberkulos (tbc) är också ett stort problem. Det finns omkring en halv miljon kända tbc-fall, men antalet smittade kan vara dubbelt så stort. Ukraina är också det land i Europa som har flest fall av hiv. Enligt FN-organet Unaids bär uppemot en kvarts miljon ukrainare på hiv.

Ukraina har under en följd av år haft en av de lägsta frekvenserna av vaccinationer i världen. Få är vaccinerade mot difteri, kikhosta och stelkramp. Bakom den låga vaccinationsgraden anas inte bara landets ekonomiska problem utan också en utbredd misstro mot vacciner. När konflikten utbröt i östra Ukraina 2014 varnade Världshälsoorganisationen (WHO) för en akut kris för hälsovården. Det rådde stor brist på mediciner och landet hade inga förråd av vacciner.

2015 upptäcktes två fall av polio i sydvästra Ukraina. Två små barn hade drabbats av förlamning. Andelen vaccinerade barn hade minskat stadigt i samband med landets ekonomiska kris. Under 2014 vaccinerades inte ens hälften av barnen. Ukraina fick FN-hjälp med att bekämpa utbrottet och genomföra ett omfattande vaccinationsprogram.

Även mässling har kunnat spridas, eftersom förhållandevis liten andel av befolkningen vaccinerats. Under 2018 inträffade över 50 000 av Europas nästan 83 000 registrerade fall i Ukraina, och 16 av 72 kända dödsfall. Det skedde trots att vaccinationskampanjer med stöd av FN-organisationer genomförts, i synnerhet året före.

Ett ökat antal missbildningar, cancerfall samt sjukdomar i luftrör och mage har av vissa forskare kopplats ihop med strålningen från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986, men enligt Världshälsoorganisationen (WHO) och Internationella atomenergiorganet (IAEA) kan det bara bevisas att fallen av sköldkörtelcancer hos barn har ökat.

Alkoholmissbruket är utbrett och bidrar till låg medellivslängd bland män. Problem med narkotika har börjat växa i vissa städer i söder.

Handeln med kvinnor som lockas eller tvingas att prostituera sig i västländerna är också ett stort problem. Internationella migrationsorganisationen (IOM) bedömer att fler än 160 000 ukrainare har fallit offer för människohandel sedan självständigheten. Problemet har ökat efter krigsutbrottet 2014.

Romerna är en särskilt utsatt grupp. Omkring två tredjedelar av de vuxna romerna kan inte läsa och skriva, och bland romerna i västra Ukraina har omkring 15 procent tuberkulos.

Om våra källor

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
8 per 1000 födslar (2016)
Andel hiv-smittade
0,9 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,4 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
97,7 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
95,9 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
125 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
12 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

Ukrainsk nationalism har stärkts sedan Sovjetunionens fall 1991 och många uttrycker stark fosterlandskärlek. En del betonar det unikt ukrainska, genom bland annat språk och kultur, i motsats till det ryska. Andra talar ryska och känner stor samhörighet även med rysk kultur, men betraktar sig som ukrainare och är stolta över sitt land.

Många av de traditioner som har fått ett uppsving har religiös grund: kristna högtider firas liksom kyrkliga bröllop, dop och begravningar. Det finns också en lång rad andra etniska grupper i Ukraina som i varierande utsträckning upprätthåller egna sedvänjor och traditioner (se även Befolkning och språk).

En besökare kan gärna berömma landet eller staden man befinner sig i. I offentliga sammanhang bör man inte peka med pekfingret, utan använda hela handen. Det anses ofint att sitta på marken eller i en trappa.

Vanligtvis är det inte så noga med punktlighet – att vara någon kvart sen är normalt. Till ett affärsmöte kan det vara lämpligt att komma i tid, men vara beredd på att få vänta.

Män hälsar genom fast handslag och ögonkontakt, och upprepar gärna motpartens namn. I affärssammanhang kan även kvinnor skaka hand, annars är det vanligare med bara en nick. Kvinnor som känner varandra väl kan utväxla kindkyssar, och män som är vänner klappar ibland om varandra.

Könsrollerna kan framstå som lite gammalmodiga för en västerlänning.

I formella sammanhang tilltalar man ofta varandra med tre namn: förnamn, patronymikon och efternamn. Ett patronymikon är ett tilltalsnamn bildat genom en ändelse på faderns förnamn – Andrejs son kallas till exempel Andrejevitj och hans dotter Andrejevna. I mindre formella sammanhang använder ukrainare ofta bara de två första namnen.

Ukrainare beskriver ofta sig själva som relativt återhållsamma i offentliga sammanhang; det betraktas som en dygd att inte göra för mycket väsen av sig bland främlingar.  I mer privata sammanhang är läget annorlunda. Ukrainare sätter ofta en ära i att visa stor gästfrihet – och den som är gäst kan räkna med att bli bjuden på hemlagad mat och rikligt med horilka, eller vodka. Vid bordet bör gästen smaka på allt, annars är det oartigt. Att skåla är viktigt och brukar förekomma om minst tre deltar vid bordet. Alkohol är vanligt även i affärssammanhang. Man undviker att fylla på sitt eget glas.

Middagen är det viktigaste målet på dagen. Den består ofta av soppa följd av en kött- eller fiskrätt och sallad. Bröd är en stapelvara som ingår i alla måltider och även har starkt symbolvärde. I en välkomstceremoni som är vanlig även i andra slaviska länder ger värden ofta sina gäster bröd med salt på. Potatisrätter är också vanliga.

Borsjtjkallas en rad olika soppor, som vanligen innehåller kål eller rödbetor, och ofta kött, och som serveras med gräddfil. Salo är saltat fläsk och kan bland annat ätas som mellanmål, då det serveras i en tunn skiva på svart bröd, gärna med vitlök och salt.

I affärssammanhang klär sig män gärna i mörk kostym, och kvinnor är strikt affärsklädda. 

Traditionella folkdräkter, som ibland används till exempel vid bröllop, är rikt utsmyckade med broderier och spetsar. Vävnader och broderier har över huvud taget en central plats i ukrainsk folkkultur.

Helgdagar

Nyåret firas ungefär som jul i väst, då barnen klär granen och får gåvor. Många är lediga i tre dagar. Den ortodoxa julen infaller den 7 januari och är huvudsakligen en religiös högtid. Även den 25 december är numer helgdag.

Internationella kvinnodagen den 8 mars är en helgdag, och arbetarna har i Ukraina två egna dagar, den 1 och 2 maj.

Den ortodoxa påsken firas med målade ägg och annat, och pingsten är också en helgdag. Datumen varierar från år till år.

På segerdagen den 9 maj högtidlighålls minnet av andra världskrigets slut och segern över fascismen.Författningsdagen den 28 juni uppmärksammar när Ukraina fick sin första egna grundlag 1996 och självständighetsdagen den 24 augusti när landet blev självständigt från Sovjetunionen 1991 (se Modern historia). Vid de senare högtiderna är det vanligt med fyrverkerier och militärparader. 

Om våra källor

Kommunikationer

Ukraina har ett omfattande väg- och järnvägsnät som koncentreras kring städerna Kiev, Lviv och Charkiv. Underhållet är emellertid eftersatt.

Vägarna håller inte västerländsk standard men är trots detta bättre än i de flesta andra forna sovjetrepubliker.  Dödstalen i trafiken är bland de högsta i Europa.

Även järnvägsnätet är i stor utsträckning föråldrat och i behov av modernisering. I takt med att landets ekonomi förbättrades under 2000-talets första år gjordes en del nyinvesteringar. 

Ukraina har utmärkta förutsättningar för sjöfart med flera segelbara floder. Vid Svarta havet finns viktiga hamnstäder som Odessa, Cherson, Mykolajiv och Iljitjovsk. Efter den ryska annekteringen av Krimhalvön har förbindelserna till och från hamnar i öster försvårats. Ryssland har byggt en bro mellan Krim och det ryska fastlandet som stod färdig 2018. För fartygstrafiken till och från ukrainska hamnar vid Azovska sjön medför det bland annat tidsödande procedurer vid passage av bron.

Västerländska flygbolag har regelbunden trafik till Kiev. Några flyger också till Odessa, Lviv och Dnipro. Det sedan 2011 privatägda Ukraine International Airlines är det största inhemska flygbolaget och har omfattande internationell trafik.

Om våra källor

Äldre historia

I det som idag är norra Ukraina grundades i slutet av 800-talet Kievriket som blev ett mäktigt furstendöme. Från 1200-talet hamnade området under först mongolisk och senare polsk och litauisk överhöghet. Från 1600-talet var det ryssarna som dominerade, och 1922 blev Ukraina en del av Sovjetunionen. Ukraina drabbades av utbredd svältdöd och hårt förtryck under sovjetledaren Josef Stalin på 1930-talet, och under andra världskriget dog miljontals ukrainare i krig, umbäranden och utrensningar.

Tidigt i historien svepte olika ryttarfolk fram över de stäpper som idag utgör Ukraina. På 800-talet före Kristus kom det första orientaliska ryttarfolket, kymrerna, som sedermera avlöstes av skyterna och sarmaterna. Samtidigt började sjöfarare slå sig ned längs Svarta havets kust. Det finns spår av grekiska bosättningar från 600-talet före vår tideräkning.

Slaviska folk började bosätta sig i området från 600-talet efter Kristus. På 800-talet uppstod den första statsbildningen. Enligt Nestorskrönikan grundades Kievriket (Kyjivska Rus) i norra Ukraina år 862 av furst Oleh (Oleg på ryska), son till den nordiske vikingen Rurik. Oavsett om det var vikingar som grundade riket eller inte spelade vikingarna en viktig roll i Kievs tidiga historia, eftersom riket låg längs deras handelsleder mellan Nordeuropa och Konstantinopel. När furst Volodymyr (Vladimir på ryska) antog kristendomen från Östrom år 988 blev Kievriket ett av östra Europas viktigaste politiska och andliga centrum. Det främsta byggnadsminnet från denna tid är Sofiakatedralen, byggd med Sofiakyrkan i Konstantinopel (Istanbul) som förebild. Relativt snart började dock en nedgångsperiod till följd av att de nord-sydliga handelsvägarna minskade i betydelse. Slutet kom 1240, då mongolerna intog Kiev.

Polskt välde

De västra delarna av riket, däribland furstendömena Galizien och Volynien, behöll ett visst mått av självstyre fram till 1340 då de föll under polsk överhöghet. I takt med att mongolväldet föll sönder införlivades de centrala och östra delarna i först Litauen och sedan Polen.

Den ukrainska adeln antog polska seder. Många privilegier förutsatte omvändelse till katolicismen. Det polska systemet med gods och förläningar spred sig till Ukraina och medförde att de tidigare fria ukrainska bönderna blev livegna. Det ledde till sociala spänningar mellan polacker och ukrainare.

I det läget kom kosackerna att spela en avgörande roll. Kosackerna var bönder som hade flytt livegenskapen och slagit sig ned i sydöst, bland annat kring floden Dnepr. Konflikter med de polska härskarna blev oundvikliga.

Det första kosackupproret ägde rum 1591. Konflikterna kulminerade 1648, då kosackernas ledare (hetman) Bohdan Chmelnytskyj ledde ett uppror mot den polska överhögheten. På kort tid kunde kosackerna ta kontroll över större delen av Ukraina. Chmelnytskyjs segrar åtföljdes av grymma förföljelser av polska adelsmän och präster samt judar. Kosackerna behövde dock en allierad i kampen och ställde sig därför 1654 under Moskvafurstens beskydd.

Ryskt välde

Beslutet förde Ukraina in i den ryska sfären. Den omedelbara följden blev ett krig mellan Moskva och Polen, vilket slutade med att fred slöts över de ukrainska kosackernas huvuden. Vid freden 1667 delades Ukraina så att området öster om Dnepr samt Kiev tillföll Ryssland och återstoden gick till Polen. Den efterföljande nedgångsperioden kallas ”ruinen” i ukrainsk historieskrivning.

Ett sista försök att hävda Ukrainas självbestämmande gjordes av hetmanen Ivan Mazepa, som slöt förbund med den svenske kungen Karl XII mot Ryssland i hopp om att uppnå oberoende för ukrainarna. Företaget slutade i nederlaget vid Poltava 1709, då Ryssland besegrade Karl XII:s armé. Därefter stärkte Ryssland gradvis greppet om Ukraina.

Den ryska erövringen av östra Ukraina följdes av fortsatt rysk expansion västerut. Efter Polens delningar 1793 och 1795 erhöll Ryssland merparten av de ukrainska områdena väster om Dnepr utom Galizien, som tillföll Österrike. Ryssarna fortsatte även söderut. År 1783 besegrades Krimkhanatet, en rest från det forna mongolväldet. Den ryska överhögheten bekräftades genom att ryssarna grundade nya städer vid Svarta havet: Odessa, Nikolajev (nu Mykolajiv), Cherson och Sevastopol. Ryska nybyggare skickades till södra Ukraina för att odla upp den tidigare folktomma stäppen. Även andra folkgrupper uppmuntrades att bosätta sig där. Många var tyskar, men det fanns också en liten grupp svenskar som förvisats från Dagö i Estland. Ännu idag bor dryga hundratalet svenskättlingar kvar i byn Zmijivka (Gammalsvenskby).

Ukrainsk nationalism

Det nationella uppvaknandet i den ryska delen av Ukraina började i mitten av 1800-talet. Den ukrainska intelligentians första försök att utmana det ryska styret slutade med att deltagarna greps och deporterades. Samtidigt pågick inom intelligentian, den bildade klassen i samhället, en dragkamp mellan dem som kämpade för ukrainarnas frigörelse och panslavister, det vill säga personer som betonade de slaviska folkens gemensamma intressen. Även i Galizien i väster väcktes nationalistiska känslor bland ukrainarna. Staden Lviv och dess universitet blev centrum för den ukrainska nationalismen.

Industrialiseringen i den ryska delen av Ukraina i slutet av 1800-talet medförde stora sociala förändringar: inflyttning till städerna, uppkomsten av en arbetarklass samt förstärkt förryskning. År 1876 förbjöds undervisning på ukrainska och utgivning av ukrainska böcker och tidskrifter. Detta förbud upphävdes efter 1905 års revolution i Ryssland.

Efter februarirevolutionen i Ryssland 1917, då tsaren abdikerade, väcktes tankar på en oberoende ukrainsk stat. Redan i mars bildade representanter för olika politiska rörelser en provisorisk folkförsamling, Centrala rådet. Kommunisterna, då kallade bolsjevikerna, anslöt sig något senare.

Sedan bolsjevikerna gripit makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen samma år bildades en ukrainsk sovjetregering i staden Charkiv i öster. Centrala rådet i Kiev utropade å sin sida Ukrainas självständighet den 22 januari 1918. Det blev upptakten till ett förvirrat inbördeskrig, som slutade med freden i Riga den 18 mars 1921, då Ukraina delades. Polen återfick Galizien och Volynien, medan större delen av Ukraina tillföll bolsjevikerna. Den 30 december 1922 var Ukraina en av de fyra republiker som grundade Sovjetunionen.

Sovjetisk republik

Efter inbördeskriget och hungersnöden 1921–1922 blev resten av 1920-talet något av en gyllene tidsålder för sovjetrepubliken Ukraina. Kaoset tvingade fram en tillfällig reträtt från de planekonomiska principerna som sade att all egendom skulle ägas av staten. Den nya ekonomiska politiken (NEP) 1921–1928 tillät privat företagsamhet inom jordbruk, handel och småindustri. Bolsjevikerna återlämnade också en del jord som förstatligats. Kulturlivet blomstrade och en ny språklag gav ukrainskan företräde framför ryskan.

Allt detta fick ett abrupt slut med sovjetledaren Stalins brutala kollektivisering av jordbruket från 1929. Då förstatligades all mark och övergick i så kallade kolchoser, som på papperet ägdes kollektivt, eller i stora statsjordbruk, sovchoser. Välbärgade bönder, så kallade kulaker, förvisades med sina familjer till avlägsna landsdelar där flertalet dog. I de bördiga jordbruksområdena i Ukraina utbröt svår hungersnöd och flera miljoner människor svalt ihjäl 1932–1933 i vad de ukrainska myndigheterna idag betecknar som ett folkmord, kallat holodomor. Den politiska terrorn under 1930-talet krävde också många människoliv. Utrensningarna av dem som Stalin betraktade som sina fiender var mycket omfattande i Ukraina.

Vid andra världskrigets utbrott införlivades även de ukrainska områdena i Polen med Sovjetunionen. Ukrainska nationalister hoppades att den tyska invasionen av Sovjetunionen 1941 skulle ge dem tillfälle att upprätta en självständig ukrainsk stat. Under en tid stred nationalisterna på tyskarnas sida, men ett försök att utropa självständighet krossades av nazisterna. Efter en tid bildades en ukrainsk upprorsarmé som bedrev gerillakrig mot både sovjetmakten och tyskarna.

Andra världskriget fick förödande konsekvenser för Ukraina. Ungefär var sjätte invånare dödades. Större delen av den judiska befolkningen förintades och flera ukrainska städer totalförstördes. Genom kriget förenades emellertid i stort sett alla ukrainska områden. Utöver de före detta polska områdena fick Ukraina Transkarpatien från Tjeckoslovakien samt norra Bukovina och delar av Bessarabien från Rumänien.

Självständighet

Efter Stalins död 1953 inträdde ett politiskt "töväder" i Sovjetunionen under den nye ledaren Nikita Chrusjtjov.  Det politiska förtrycket mildrades, men den nya andan innebar inte bara fördelar för Ukraina. Det ukrainska språkets ställning försvagades till exempel genom att ukrainska inte längre var obligatoriskt i skolorna.

Den nye ukrainske kommunistpartichefen Petro Sjelest, som utnämndes 1963, försökte stärka det ukrainska språkets ställning och försvara Ukrainas ekonomiska intressen gentemot Moskva. Men 1972 ersattes han av den mer hårdföre Volodymyr Sjtjerbytskyj, som såg till att hålla den ukrainska nationalismen under kontroll genom omfattande förföljelser av alla oppositionella.

Sjtjerbytskyjs hårda styre ledde till att de politiska förändringarna dröjde längre i Ukraina än i andra sovjetrepubliker, när sovjetledaren Michail Gorbatjov väl inledde sin reformpolitik perestrojka under andra halvan av 1980-talet.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl (Tjornobyl) i norra Ukraina i april 1986 blev en väckarklocka. Miljoner människor utsattes för strålning och radioaktivt nedfall, vilket ledde till miljö- och hälsoproblem. Statens hantering av katastrofen bidrog till att grupper bildades som arbetade för större politisk frihet, medborgerliga rättigheter och miljöskydd.

Även kyrkan, framför allt den återuppväckta grekisk-katolska kyrkan i västra Ukraina, kom att spela en viktig roll för oppositionen mot kommunistregimen. Gruvstrejker i Donbas i öster luckrade upp det kommunistiska maktmonopolet. 1989 bildades folkfronten Ruch som paraplyorganisation för den nationalistiska oppositionen, med fäste främst i väster.

När ett första val som åtminstone till en del var fritt hölls våren 1990 fick Ruch och närstående grupper ungefär en tredjedel av mandaten i parlamentet. Det politiska klimatet radikaliserades. Parlamentets nye talman Leonid Kravtjuk, som varit en av kommunistpartiets högsta ledare, intog nu en nationalistisk hållning och närmade sig Ruch.

Kuppförsöket i Moskva i augusti 1991, då en grupp reformmotståndare gjorde ett sista försök att stoppa Sovjetunionens sönderfall, ledde till att Ukraina förklarade sig självständigt den 24 augusti 1991. Samma månad förbjöds kommunistpartiet. Självständigheten befästes med överväldigande majoritet vid en folkomröstning den 1 december. Samtidigt valdes Kravtjuk med god marginal till president.

Den 8 december 1991 kom Ukraina, Ryssland och Vitryssland överens om att upplösa Sovjetunionen och istället bilda Oberoende staters samvälde (OSS).

Om våra källor

Modern historia

Drygt 25 år efter självständigheten från Sovjetunionen förefaller Ukraina ha blicken stadigt riktad västerut, med ett avlägset hopp om medlemskap i både EU och Nato. Men vägen dit har kantats av politiska och ekonomiska kriser, och det krävdes två folkliga uppror för att slå fast kursen. 

Efter självständigheten 1991 präglades den ukrainska inrikespolitiken av en växande ekonomisk kris till följd av omställningen från planekonomi till marknadsekonomi och strider kring den ekonomiska politiken. Hösten 1992 utnämndes Leonid Kutjma, tidigare chef för en stor vapenfabrik, till premiärminister. Kutjma lade fram ett reformprogram som omfattade privatiseringar och stora nedskärningar av statens utgifter. Reformpolitiken mötte hinder i parlamentet, som dominerades av ledamöter från den kommunistiska tiden. Under sommaren 1993 strejkade två miljoner gruv- och industriarbetare i protest mot den sjunkande levnadsstandarden. Kutjma avgick och val till parlamentet hölls i mars 1994.

Ukrainska kommunistpartiet, som åter blivit tillåtet, blev största parti i det nya parlamentet. Nationalisterna gick starkt tillbaka. När presidentval hölls i juli samma år besegrade Kutjma i andra omgången den sittande presidenten Leonid Kravtjuk (se Äldre historia), med 52 procent av rösterna.

Konflikter om den ekonomiska politiken präglade hela 1990-talet. Kraftmätningen mellan regeringen, presidenten och parlamentet mildrades något 1996, då en ny författning antogs. Detta dämpade dock inte maktkampen mellan de ekonomiskt och politiskt dominerande grupper i samhället som hölls ihop av gamla vänskapsband.

Maktkampen mellan "klanerna" kom i öppen dager efter ett misslyckat mordförsök i juli 1996 på den nyutnämnde premiärministern Pavlo Lazarenko. Våren 1997 riktades allvarliga beskyllningar om korruption mot Lazarenko, vilket ledde till att president Kutjma avskedade honom. Lazarenko lämnade landet och sökte asyl i USA, där han senare dömdes till fängelse för utpressning, bedrägeri och penningtvätt. Enligt FN stal han mer än motsvarande 1,7 miljarder kronor från statskassan under sitt år som regeringschef.

Kutjma omvald

Efter en orolig och våldsam valrörelse 1998 blev kommunistpartiet största parti. Men något tydligt majoritetsblock gick inte att urskilja i det nya parlamentet.

I presidentvalet 1999 besegrade Kutjma i andra valomgången kommunistpartiets ledare. Till premiärminister utnämnde han oväntat den liberale förre centralbankschefen Viktor Jusjtjenko, som drog igång ekonomiska reformer. Själv sågs Kutjma till stor del som en auktoritär makthavare i sovjetisk anda.

I slutet av 2000 utbröt en politisk kris kring den regimkritiske journalisten Georgij Gongadzes försvinnande. Bandinspelningar där Kutjma uppges diskutera hur man skulle bli kvitt Gongadze utlöste stora demonstrationer med krav på presidentens avgång. Kutjma hävdade att banden var förfalskade (se Massmedier).

Jusjtjenkos reforminriktade regering fälldes våren 2001 i en misstroendeomröstning av en ohelig allians av kommunister och oligarker, det vill säga politiskt inflytelserika finansmän.

Parlamentsvalet 2002 präglades av oegentligheter. Valet kritiserades både av företrädare för den ukrainska oppositionen och av utländska valobservatörer. Jusjtjenkos nybildade liberala valförbund Vårt Ukraina blev störst, men president Kutjma kunde räkna med stöd i parlamentet av ett stort antal ledamöter som valts som oberoende kandidater. Till ny premiärminister utsågs Viktor Janukovytj. Han var tidigare guvernör i Donetsk, en ryskspråkig region i öster som därmed fick ny politisk tyngd.

Kampanjen inför presidentvalet hösten 2004 blev stormig. Huvudkandidaterna var den tidigare premiärministern Jusjtjenko och den sittande, Janukovytj. Jusjtjenko hade starkt stöd i landets västra och norra delar liksom i storstäderna. Janukovytj stöddes främst av den ryskspråkiga befolkningen i östra och södra Ukraina, samt av många oligarker. Rysslands president Vladimir Putin stödde också öppet Janukovytj.

Orangea revolutionen

Vid den andra, avgörande valomgången i november pekade vallokalsundersökningar på Jusjtjenko som segrare, men valkommissionen gav segern till Janukovytj. Valobservatörer hävdade att det hade förekommit utbrett valfusk, och omfattande protester bröt ut.

Demonstrationer i Kiev svällde snart till massmöten, där hundratusentals ukrainare visade sitt stöd för Jusjtjenko med orangefärgade symboler. De upprättade tältläger och intog flera regeringsbyggnader. Indignationen växte till stormstyrka när en grupp läkare i Wien meddelade att den mystiska sjukdom med svåra hudutslag som hade drabbat Jusjtjenko under valrörelsen var orsakad av förgiftning med dioxin.

Trycket blev till sist så starkt att landets högsta domstol beslöt att andra valomgången måste göras om. Det nya valet hölls på annandag jul och enligt valobservatörerna gick det betydligt hederligare till än det föregående. Enligt det officiella valresultatet vann Jusjtjenko nu med 52 procent av rösterna mot 44 procent för Janukovytj. Målet med det som kom att kallas den orangea revolutionen hade uppnåtts, utan att något blod spillts.

Jusjtjenko tillträdde i januari 2005 och utsåg till ny premiärminister Julia Tymosjenko, som varit hans bundsförvant under revolutionen. Förhoppningarna var stora om att landet nu skulle gå mot stärkt demokrati och politisk stabilitet.

Tymosjenko sparkad

Men enigheten blev kortvarig. Snart avslöjades allvarliga motsättningar inom den nya ledningen och anklagelser om korruption haglade. Redan efter åtta månader avskedade Jusjtjenko premiärminister Tymosjenko.

Den västvänliga regeringens relationer till Ryssland kärvade också. Förhandlingarna om gaspriserna för 2006 blev besvärliga och vid nyår stängde Ryssland av gasleveranser (se Utrikespolitik och försvar). Tvisten löstes i samverkan med Bryssel, ett tecken på Ukrainas strategiska läge. Men när ett avtal om höjda priser slöts revolterade parlamentet i Ukraina och röstade ner regeringen. President Jusjtjenko vägrade dock att låta regeringen gå.

När parlamentsval hölls i mars 2006 vann de ”orangea” parti-allianserna – Julia Tymosjenkos block och president Jusjtjenkos förbund Vårt Ukraina. Största enskilda parti blev dock Janukovytjs Regionernas parti. Motsättningar mellan de ledande partierna försenade regeringsbildningen till augusti. Då tog Viktor Janukovytj – presidentvalets förlorare – över som premiärminister, med stöd av kommunisterna och ett socialdemokratiskt parti som tidigare tillhört den orangea sidan.

Flera regeringskriser följde, vilket ledde till nyval i september 2007. Regionernas parti blev åter störst med drygt 34 procent, men Julia Tymosjenkos block ökade mest och nådde närmare 31 procent. Efter svåra förhandlingar bildades en ny regering i december: nu återkom Tymosjenko som premiärminister med stöd av sitt eget block och Jusjtjenkos Vårt Ukraina. Koalitionen kom dock att präglas av inre konflikter.

Janukovytj blir president

Kriget mellan Ryssland och Georgien i augusti 2008 delade den ukrainska ledningen. Jusjtjenko tog parti för Georgien, medan Tymosjenko lierade sig med den ryssvänliga ukrainska oppositionen. Jusjtjenkos parti lämnade regeringen, och i oktober upplöste presidenten parlamentet och utlyste nyval. Men den globala finanskrisen som just briserat ställde allt på ända.

I Ukraina började industriproduktionen att rasa under hösten, budgetläget blev kritiskt och regeringen tvingades söka krislån från Internationella valutafonden (IMF) (se Ekonomi). Nyvalet ställdes in, sedan Tymosjenko lyckats få till en ny regeringskoalition med Jusjtjenkoanhängare och företrädare för ett mindre valförbund kallat Lytvynblocket.

Vid nyåret 2009 stängde ryska Gazprom åter av gasen till Ukraina, men ett nytt prisavtal kom snart på plats. Ekonomin befann sig dock i fritt fall. President Jusjtjenko anklagade regeringen för att ha försökt dölja allvaret i det ekonomiska läget, sedan Tymosjenko bromsat budgetåtstramningar. Regeringens inre konflikter förvärrade krisen. Under våren hölls demonstrationer med krav på Jusjtjenkos och Tymosjenkos avgång, och under hösten inleddes en bitter kampanj inför presidentvalet i januari 2010.

Inför valet var Jusjtjenkos popularitet i botten på grund av regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Valrörelsen utvecklades till en tvekamp mellan Janukovytj och Tymosjenko. Jusjtjenko slogs ut i första omgången då han bara fick drygt 5 procent av rösterna. I andra valomgången vann Janukovytj med 49 procent mot 45,5 procent för Tymosjenko. Trots att Tymosjenko hävdade att det förkommit valfusk, fann västerländska observatörer att Janukovytjs relativt klara seger varit korrekt och att valet varit i stort sett öppet och rättvist.

Sedan Janukovytj installerats som president i februari fick han till stånd en misstroendeförklaring mot regeringen och Tymosjenko tvingades avgå. En ny regering tillträdde, ledd av en av Janukovytjs förtrogna, före detta finansministern Mykola Azarov. Hans regering stödde sig på Janukovytjs eget Regionernas parti, Ukrainas kommunistparti och Lytvynblocket, samt några oppositionsledamöter som bytt sida. Av 29 ministrar i regeringen kom mer än en tredjedel från den rysktalande Donetskregionen, presidentens hemtrakter, och ingen var kvinna.

Demokratin försvagas

Till att börja med välkomnades maktskiftet både av hemmaopinionen och i omvärlden, som hoppades på en demokratisk utveckling. Men ganska snart framträdde ett alltmer auktoritärt styre. Lokalval som hölls i oktober 2010 ansågs inte hålla godtagbar demokratisk nivå.

Mediernas frihet begränsades och censur återinfördes. Enligt kritiker utövade Janukovytj också påtryckningar på författningsdomstolen, som i oktober 2010 ogiltigförklarade en grundlagsändring som trätt i kraft några år tidigare och begränsat presidentens makt. Inför parlamentsvalet 2012 infördes nya valregler. Partiblock förbjöds att ställa upp och ett system återinfördes där hälften av parlamentsledamöterna skulle utses genom majoritetsval i enmansvalkretsar. Ändringarna i vallagen antogs gynna den sittande regeringen, eftersom oppositionen i stor utsträckning var organiserad i valförbund, och många av dem som förväntades bli valda i enmansvalkretsar var förmögna affärsmän som gynnades av kontakter med regeringen, eller statliga tjänstemän som lätt antogs kunna pressas – eller mutas – till att ansluta sig till majoriteten i parlamentet.

Mest uppmärksamhet väckte dock de rättsprocesser som drogs igång mot Tymosjenko och ett antal andra högt uppsatta företrädare för den tidigare regeringen. Många anklagade Janukovytjs regim för att ägna sig åt politiskt förtryck, utövat genom domstolarna.

Tymosjenko åtalades för att ha missbrukat sitt ämbete och för att ha orsakat staten ekonomisk skada genom ett gasavtal med Ryssland 2009. Åtal för detta politiska beslut kunde väckas med stöd av en lag från sovjettiden. Tymosjenko dömdes i oktober 2011 till sju års fängelse och flera andra åtal följde. Tymosjenko hävdade att Janukovytj låg bakom åtalen i syfte att tysta sin svåraste politiska rival. Under 2012 dömdes tre ministrar i Tymosjenkos regering till fängelse i mellan tre och fem år, för olika former av maktmissbruk.

Med Tymosjenko i fängelse lyckades hennes parti Fosterlandet inte hota makthavarna när parlamentsval hölls i oktober 2012. Resultatet innebar en ny seger för Janukovytj Regionernas parti och dess stödpartier. Men valet blev hårt kritiserat både av oppositionen och i väst för missbruk av statliga resurser i valrörelsen, obalanserad mediebevakning, dåliga arrangemang och rent fusk. 

Oppositionen fortsatte att protestera mot regeringen för påstått röstköp och för att i strid med gällande regler låta parlamentariker rösta i frånvarande ledamöters ställe. Protesten riktade sig mot att många av de folkvalda var affärsmän som i stort sett aldrig infann sig i parlamentet, utan bara antogs vilja bevaka sina intressen. Slagsmål bröt ut i parlamentet vid flera tillfällen. Från början av februari 2013 genomförde oppositionsledamöter under en tid en fysisk blockad av parlamentet, vilket lamslog allt lagstiftningsarbete.

Dragkamp mellan EU och Ryssland

Under hösten 2013 hamnade Ukraina i en dragkamp mellan EU och Ryssland, som båda ville knyta landet närmare sig. EU krävde bland annat reformer av rättsväsendet men mest konkret att Julia Tymosjenko skulle friges, medan Ryssland hotade med svåra följder för ländernas handelsutbyte om Ukraina skulle ta ställning för ett närmande till EU. President Janukovytj och Regionernas parti röstade ned alla förslag om frigivning av Tymosjenko, vilket såg ut att stänga Ukrainas möjligheter till närmare samarbete med EU för flera år framåt.

EU antydde ändå att ett samarbetsavtal kunde vara möjligt, men utvecklingen tog en ny vändning när regeringen i november meddelade att den avbrutit förberedelser som skulle leda till undertecknandet  av ett associationsavtal. Beskedet utlöste omfattande protester bland befolkningen och ledde till de största demonstrationerna sedan den orangea revolutionen runt årsskiftet 2004–2005. Protesterna hade sitt centrum på Självständighetstorget i Kiev, kallat Majdan (”torget”).

De ledande oppositionspartierna slöt upp bakom demonstranternas krav på presidentens och regeringens avgång. Regeringskritikerna framställde konflikten som ett val mellan ett demokratiskt och fritt Ukraina i samarbete med Europa eller en korrumperad lydstat till Ryssland (se även Konflikter-Ukraina).

En ny generation av ännu så länge oftast anonyma politiker började träda fram. De hade fått nog av den korruption som präglade Janukovytj och hans regim, nära lierad med landets rikaste företagsledare, och som höll på att driva staten mot ekonomisk bankrutt. Protesterna började i huvudstaden Kiev men spred sig till andra städer i västra Ukraina och blev allt mer välorganiserade. Bland demonstranterna fanns också företrädare för högernationalistiska grupper, vilket utnyttjades av Janukovytj och Rysslands regering till att hävda att upproret leddes av fascister. I Moskva jämfördes oppositionen mot Janukovytj med de ukrainsknationalister som under andra världskriget samarbetade med Nazi-Tyskland mot Sovjetarmén. Protesterna och oroligheterna fortsatte in på det nya året och ledde till regeringens avgång i slutet av januari 2014.

Utnämnandet av en ny regering drog ut på tiden och Ukraina hamnade i ett politiskt dödläge där ingen lösning på krisen fanns i sikte. I mitten av februari skärptes konflikten dramatiskt, när blodiga sammandrabbningar utbröt mellan kravallpolis och demonstranter. Under några dygn dödades över 100 människor och flera hundra skadades. Ukraina föreföll stå på gränsen till inbördeskrig, men efter långa förhandlingar med oppositionsledarna och diplomater från EU gav Janukovytj efter. Han gick med på att bilda en samlingsregering, skriva om författningen och tidigarelägga president- och parlamentsval.

När aktivisterna bakom demonstrationerna underkände avtalet och krävde att Janukovytj skulle avgå omedelbart flydde presidenten. Ett flertal ledamöter av hans parti bytte sida och parlamentet röstade för att avsätta honom. Under några dramatiska dagar byttes hela makteliten ut, en samlingsregering nominerad av protestaktivister och med några demonstrationsledare på ministerposter tillsattes och Janukovytj efterlystes för massmord. Han anklagades också för förskingring av tiotals miljarder dollar. Hans son Oleksander hade under faderns tid som president byggt upp ett av landets största företagsimperier med verksamhet inom gas-, kol-, fastighets- och banksektorerna. Familjen Janukovytj misstänktes ha varit inkopplad i de flesta större affärsuppgörelser som gjordes i Ukraina.

Om våra källor

Politiskt system

Ukraina är en republik med halvpresidentiellt styre. Det innebär att både presidenten och premiärministern deltar i det dagliga regeringsarbetet men med skilda roller. Regeringen är ansvarig inför parlamentet. De svåraste hindren för att bygga upp en modern rättsstat har varit den djupa korruptionen och politikernas påverkan på rättsväsendet.

Maktfördelningen mellan president och parlament har varit föremål för långdragna stridigheter. Det självständiga Ukrainas första helt egna författning, som antogs 1996, avsåg att göra slut på tvisterna genom att ge presidenten stora befogenheter. Men striden levde vidare. Grundlagsändringar som kom till stånd efter den orangefärgade revolutionen 2004 (se Modern historia) och trädde i kraft 2006 ökade parlamentets inflytande på presidentens bekostnad. Ändringarna var svårtolkade och förstärkte snarast maktkampen. Författningsdomstolen fastslog 2010 att denna maktförskjutning stred mot grundlagen, och presidentämbetet återfick förlorad makt. Men detta utslag blev i sig starkt ifrågasatt, och Venedigkommissionen (Europarådets expertkommitté för författningsärenden) invände i en rapport kort därefter mot det lagligt tvivelaktiga att författningsdomstolen underkände författningsändringar efter sex år. Venedigkommissionen skrev att domstolen agerat som om den stod över författningen och att dess ingripande väckte frågor om hur det var ställt med rättsstatens principer i Ukraina. Bland annat ska fyra domare ha avgått efter starka påtryckningar från regeringen strax före författningsdomstolens beslut.

I februari 2014 röstade parlamentet för att återställa de grundlagsändringar som antagits 2004. Dåvarande presidenten Viktor Janukovytj vägrade att skriva under den nya lagen men flydde från ämbetet samma dag. Han avsattes formellt dagen därpå.

Den västvänliga politik som förts sedan dess har också tagits in i författningen. Medlemskap i både EU och Nato som politiska mål skrevs in i grundlagen 2019 (se Kalendarium).

Presidenten är statschef och överbefälhavare och tillsätts genom allmänna val vart femte år. En president kan endast sitta två mandatperioder i rad. Presidenten undertecknar lagar samt utlyser val och folkomröstningar som rör grundlagsfrågor. Statschefen nominerar premiärminister, försvarsminister och utrikesminister på förslag av parlamentets majoritet. Övriga ministrar utses av parlamentet på förslag av premiärministern. Presidenten kan under vissa omständigheter upplösa parlamentet, till exempel om en regering inte kunnat bildas inom föreskriven tid.

Parlamentet – högsta rådet eller verchovna rada – består av 450 ledamöter som också väljs på fem år. Efter en lagändring 2011 väljs 225 av dem enligt ett proportionellt system baserat på partilistor, och de övriga 225 i direktval i enmansvalkretsar. Samtidigt förbjöds partiallianser att ställa upp i val och tröskeln för att ett parti ska få plats i parlamentet höjdes från 3 till 5 procent av rösterna.

Inför valet 2014 slopades förbudet mot allianser, men 5-procentsspärren behölls. 27 mandat som skulle ha blivit tillsatta i direktval i rebellkontrollerade områden i sydost och på den ryskt annekterade halvön Krim lämnades vakanta. 

Parlamentet stiftar landets lagar och antar statsbudgeten. Presidenten kan inlägga sitt veto mot en lag, men parlamentet kan rösta ned ett veto med två tredjedelars majoritet. Parlamentet har möjlighet att avsätta en president, men för det krävs tre fjärdedelars majoritet.

Ukraina har varit indelat i 24 län (oblast), de två storstadsområdena Kiev och Sevastopol med särskild ställning, samt Krim som utgör en autonom republik. Efter Rysslands annektering av Krim 2014 ingår halvön med staden Sevastopol i praktiken inte i Ukraina, även om annekteringen inte erkänns av ukrainska regeringen eller omvärlden. Även delar av östra Ukraina är i praktiken utom regeringens kontroll.

Krim

Halvön Krim befolkades av muslimska tatarer från 1200-talet och hamnade 1783 under ryskt styre. Efter bildandet av Sovjetunionen 1922 var Krim en del av den ryska sovjetrepubliken fram till 1954 då halvön överfördes till sovjetrepubliken Ukraina. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 förblev Krim en del av Ukraina.

Under åren före självständigheten hade krimtatarer börjat återvända hem från Centralasien dit de tvingats i exil under andra världskriget av den dåvarande Sovjetledaren Josef Stalin som anklagade dem för samarbete med nazisterna. Krimtatarernas återvändande ledde till motsättningar med den övriga befolkningen på Krim, som till huvuddelen bestod av ryssar. 

Efter det dramatiska maktskiftet i Ukraina i början av 2014, då den ryskvänlige presidenten Viktor Janukovytj avsattes i en folklig resning,  tog Ryssland militär kontroll över Krim. I mars 2014, efter en illegal folkomröstning på halvön, annekterades Krim av Ryssland (läs mer i Aktuell politik respektive Kalendarium).

Politiska partier

Det ukrainska partilandskapet präglas inte så mycket av ideologi och program utan mer av starka ledarpersonligheter samt regionala och affärsmässiga särintressen. Gemensamt för de flesta ledande partier är idag en stark inriktning på att närma Ukraina till EU och västvärlden.

Parlamentsval hölls i oktober 2014, nio månader efter folkresningen som ledde till att president Janukovytj avsattes och fyra månader efter det att Petro Porosjenko valts till hans efterträdare.

Överlägset störst blev Petro Porosjenkos block (Blok Petra Porosjenka), som senare fick tillnamnet Solidaritet (Solidarnist). Partiet hade funnits sedan 2000 och ingått i olika allianser med liberala och EU-vänliga profiler. Porosjenkos block gick till val i samarbete med Ukrainska demokratiska alliansen för reform (Ukrajinskyj demokratytjnyj aljans za reformy, Udar; fritt översatt ungefär "Smockan"), startat av förre boxningsvärldsmästaren Vitalij Klytjko. I augusti 2015 uppgick Udar formellt i Porosjenkos block och Klytjko valdes till partiets ledare.

Näst störst i valet 2014 blev den konservativa, EU-vänliga Folkfronten (Narodnyj front), som grundats av dåvarande premiärministern Arsenij Jatsenjuk och den tillförordnade presidenten Oleksandr Turtjynov kort efter revolutionen. Många av medlemmarna, bland dem de båda grundarna, hade tidigare tillhört Fosterlandet (Batkivsjtjyna) som leds av förra premiärministern Julia Tymosjenko.

Petro Porosjenkos block och Folkfronten bildade en på papperet stabil regering där också flera partiobundna ämnesexperter fick ministerposter. Koalitionen sprack i samband med den nye presidenten Volodymyr Zelenskyjs tillträde i maj 2019.

Invalda i parlamentet efter att ha klarat femprocentsspärren blev också det nya kristdemokratiska och pro-västliga partiet Självtillit (Samopomitj), bildat 2012 av staden Lvivs borgmästare Andrij Sadovyj, det EU-skeptiska Oppositionsblocket (Oppozytsijnyj Blok), högerpopulistiska Oleh Ljasjkos radikala parti (Radykalna partija Oleha Ljasjka) och Julia Tymosjenkos tidigare regeringsparti Fosterlandet.

Det högerextrema Frihetspartiet (Svoboda), som haft stora framgångar i valet 2012, missade 2014 spärren för partilistorna men fick in sex ledamöter genom direktval. Däremot slogs Kommunistpartiet ut ur parlamentet. Det tidigare regerande Regionernas parti bojkottade valet men en del av dess representanter hade gått över till Oppositionsblocket.

Totalt ställde 30 nationella partier upp i valet 2014. Mer än hälften fick mindre än en procent av rösterna, men några få av dem lyckades få en representant i parlamentet genom direktval. Dessutom blev nästan 100  partiobundna kandidater invalda.

Valåret 2019 har flera förändringar inträffat. De viktigaste:

Den nye presidenten Volodymyr Zelenskyj har bildat ett parti, kallat Folkets tjänare (Sluha Narodu) som den TV-serie som gjort honom känd. Partiet registrerades så sent som på presidentvalsdagen den 31 mars 2019. Det tog sedan snabbt täten i opinionsmätningar inför nästa parlamentsval, och vann överlägset.

Efter förlusten i presidentvalet bytte Porosjenkos parti namn till Europeisk solidaritet, men partiet krympte rejält.

Oenighet inom Oppositionsblocket ledde till en nybildning med sikte på valen 2019, den proryska Oppositionsplattformen – För livet (Opozitsijna Platforma – Za Zjyttja). Partiet blev näst störst i parlamentsvalet.

Om våra källor

Fakta – politik

Officiellt namn
Respublika Ukrajina/ Republiken Ukraina
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
Volodymyr Zelenskyj (2019–)
Regeringschef
Volodymyr Hrojsman (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Folkets tjänare 254, Oppositionsplattformen 43, Fosterlandet 26, Europeisk solidaritet 25, Rösten 20, Oppositionsblocket 6, Självtillit 1, Frihet 1, övriga och oberoende 48 (2019) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Porosjenkos block 132, Folkfronten 82, Självtillit 33, Oppositionsblocket 29, Radikala partiet 22,Fosterlandet 19, Frihet 6, övriga och oberoende 100 (2014)
Valdeltagande
62 % i presidentvalet 2019, 49,8 % i parlamentsvalet 2019
Kommande val
parlamentsval 2019, presidentval 2019
1. 26 platser i öster och på Krim är vakanta

Källor

Demokrati och rättigheter

Ukrainsk nationalism har vuxit de senaste åren och den spelar allt större roll i befolkningens vardag. Pressfrihet garanteras i lag, men ett propagandakrig pågår mellan Ukraina och Ryssland och gör det svårt att navigera i medielandskapet. Korruptionen är utbredd och motverkar utvecklingen av en rättsstat.

Ukraina har – även om grundlagen ändrats flera gånger – i viktiga avseenden blivit ett mer demokratiskt land de senaste åren. Landets historia som sovjetrepublik fram till 1991 gör det ändå fortfarande viktigt för en ukrainare att klargöra vem hen vill vara, och vilket samhälle som önskas. Till exempel har ukrainare kunnat välja mellan nya fackförbund, som kallar sig oberoende, och gamla som är arvtagare till organisationer som fanns i det centralstyrda sovjetsystemet där det ytterst var Moskva som bestämde.

När det nu rasar krig i flera landsändar (se Aktuell politik) har den etniska tillhörigheten blivit den viktigaste dimensionen. I vardagen avgör den ibland vad som kan sägas och vad som är tillåtet att göra. Den som är ortodoxt kristen måste i praktiken definiera om den religiösa tillhörigheten är ukrainsk eller rysk (se Religion).

En språkstrid sätter gränser också i skola och kultur. Undervisning från årskurs fem och uppåt ska ske endast på ukrainska från 2020. Det finns flera språkliga minoriteter i gränsområden. För dem är undervisning i minoritetsspråk en viktig fråga.

Censur kan stoppa filmer på ryska. Det regionala parlamentet i Lviv förbjöd hösten 2018 ryska språket i kultur, till exempel böcker och musik. Moskvavänliga artister kan stoppas vid gränsen, och nationalistiska markeringar har gjorts till och med i Eurovision Song Contest.

Presidentvalet 2019 vanns av en kandidat som är uppvuxen med ryska i familjen. Kanske är det ett tecken på att stora grupper av ukrainare inte gillar polariseringen. En ny lag gör det obligatoriskt för statstjänstemän att tala ukrainska, men den nye – rysktalande – presidenten Volodymyr Zelenskyj har lovat att lagen ska ses över.

De hårdföra nationalistgrupperna är socialt konservativa. En lag mot diskriminering antogs 2015, men hbtq-aktivister framhåller att deras rättigheter inte respekteras. Amnesty International har också lyft fram att kvinnoorganisationer riskerar våld från högerextremistiska organisationer.
Ukraina har inte antagit Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Korruption är ett omfattande och svårbekämpat problem – inom politiken, förvaltningen, till och med inom skolsystemet. Västländer och internationella organisationer använder, med varierande framgång, lånelöften och bidrag för att förmå Ukrainas styrande till åtgärder. Enskilda medborgare som engagerar sig mot mygel riskerar repressalier från personer som tjänar på skumrask (se Kalendarium.) Bland ledande politiker har många antingen själva varit ”oligarker” (rika affärsmän) som chokladmagnaten Petro Porosjenko, eller liksom den nye presidenten kopplats till oligarker (se Kalendarium).

På Transparency Internationals lista över korruptionsgraden i världens länder rankades Ukraina 2018 på plats 120 av 180, se lista här.

Misstänkta röstköp resulterade enligt OSSE i 125 brottsutredningar efter parlamentsvalet 2019, även om själva valet anses ha genomförts väl. OSSE kritiserar också bristande insyn i Ukrainas system för partifinansiering.

Yttrandefrihet och medier

2019 placerades Ukraina som nummer 102 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, se lista här. Det var bättre än året innan och klart bättre än Ryssland, men sämre än åtskilliga afrikanska och asiatiska länder.
Mediefriheten ökade betydligt efter ”Majdanrevolutionen” 2014 (se Aktuell politik), men många problem återstår. Ett är att medierna i hög grad ägs av oligarker, vars egna ekonomiska och politiska intressen styr nyhetsrapporteringen. Oberoende medier har svårt att bära sig ekonomiskt. Dessutom råder brist på välutbildade journalister.

I de ryskstödda separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i öster är möjligheterna att bedriva oberoende nyhetsrapportering små. Men också ukrainska staten har fått kritik för odemokratiska metoder. Ryska radio- och TV-sändningar blockeras, ryska böcker och tidningar förbjuds och journalister som arbetat i Ryssland eller ryskstödda utbrytarområden har ibland inte släppts in i landet. 2018 förbjöds den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti att arbeta i Ukraina, ett treårigt förbud. I samband med presidentvalet 2019 hade även journalister från västländer svårt att få inresetillstånd. Sedan 2014 har internetsajten Myrotvorets, med kopplingar till regeringen och säkerhetstjänsten, pekat ut människor som varit verksamma i ryskstödda områden som "fiender till Ukraina". 2015 mördades två personer, varav en journalist, sedan deras namn lagts ut på sajten.

Överlag har dock arbetsförhållandena för journalister förbättrats. Under de tidigare presidenterna Leonid Kutjma (1994–2004) och Viktor Janukovytj (2010–2014) utsattes medier ofta för politiska påtryckningar och fysiska hot. Georgij Gongadze, som hade avslöjat korruption och maktmissbruk, hittades halshuggen utanför Kiev 2000. En tidigare polischef dömdes 2013 till livstids fängelse. Han erkände mordet men pekade också ut dåvarande presidenten Kutjma för delaktighet. Ett åtal mot Kutjma lades ned 2011 (se Modern historia).

Reportrar utan gränser riktade 2018 skarp kritik mot Ukrainas säkerhetstjänst för en märklig händelse då man iscensatte ett låtsasmord på den prisbelönte ryske exiljournalisten Arkadij Babtjenko. Det fanns en hotbild mot honom, men även seriösa massmedier fördes bakom ljuset. Händelsen gav också tillfälle för Rysslands regering att kritisera Ukraina för att ha brukat Babtjenko i propagandasyfte.

Det finns både ukrainskspråkiga och ryskspråkiga tidningar. I själva verket är ukrainare ofta vana att läsa båda språken.

Utöver den statliga public service-kanalen UA:Persjyj finns tre större TV-bolag med sändningar som i princip når hela landet och en rad lokala och regionala kanaler. De flesta större mediebolag har också radiokanaler.

Rättsväsen och rättssäkerhet

Formellt har domstolarna alltid varit oberoende, men i praktiken har de varit känsliga för påtryckningar från regimen.

Den politiska styrningen av rättsväsendet förvärrades under Viktor Janukovytjs tid som president (2010–2014). Han utsåg en nära allierad till riksåklagare och denne sade uttryckligen sade att det var hans jobb att verkställa presidentens beslut. Åtal väcktes mot 13 högt uppsatta medlemmar av den föregående regeringen. Mest uppmärksammade var fängelsedomarna mot förra premiärministern Julia Tymosjenko och förre inrikesministern Jurij Lutsenko (se Modern historia). Människorättsorganisationer betraktade dem som politiska fångar.

En sanering av rättsväsendet påbörjades direkt efter revolutionen 2014, när parlamentet beslöt att reformera riksåklagarämbetet. 2016 antog parlamentet flera lagar som syftade till att stärka domstolarnas oberoende och minska möjligheterna till korruption inom rättsväsendet. Reformen innebar bland annat att de domare presidenten utser ska ha nominerats av en oberoende kommitté och enbart valts utifrån sin yrkeskompetens.  Även efter maktskiftet 2014 har det blåst kring rättsväsendet. Den riksåklagare som utnämndes 2015 fick snabbt rykte om sig att skydda mutkolvar genom att förhala korruptionsutredningar. Efter ett år på posten avskedades han av parlamentet, men det utbröt genast kritik mot den nye presidenten Porosjenko för att han till ny riksåklagare utnämnde en lojal medarbetare utan juridisk skolning.

2018 inrättades till sist en domstol mot korruption, vilket bidrog till att EU och IMF godkände nya lån till Ukraina. 2019 utdelade Författningsdomstolen däremot ett nytt slag mot korruptionsbekämpningen genom att underkänna en del av strafflagen som hade utformats just för att minska omvärldens oro för att pengar som lånats upp av staten skulle försvinna ned i fel fickor (se Kalendarium).

Dödsstraffet avskaffades 2000. Svåra missförhållanden förekommer fortfarande i häkten och fängelser.

Om våra källor

Aktuell politik

Sedan ett folkligt uppror ledde till maktskifte 2014 har Ukraina befunnit sig i en permanent kris. "Brodernationen" Ryssland har förvandlats till en bitter fiende, de ekonomiska problemen är gigantiska och fortsatt korruption undergräver invånarnas tillit till sina ledare. Nu sätter väljarna sitt hopp till en TV-kändis som har lovat att försöka bättra på kontakterna med Ryssland, och han får mer makt än någon tidigare president i det självständiga Ukraina. 

Maktskiftet i Kiev i början av  2014 skärpte en latent konflikt mellan ukrainsk- och rysktalande och ledde till protester på den ryskdominerade halvön Krim. Missnöjet där utnyttjades av Rysslands regering till att iscensätta en revolt mot de folkvalda lokala ledarna och ta kontroll över halvön med hjälp av soldater i anonyma uniformer. Trots protester från Ukrainas regering och västmakter genomförde separatisterna i mars 2014 en illegal folkomröstning som sades visa att en stor majoritet av invånarna ville tillhöra Ryssland, varefter regeringen i Moskva "på begäran av Krim" annekterade halvön.

Detta var första gången sedan andra världskriget som en europeisk stat erövrade en del av ett annat land. Reaktionen från omvärlden blev stark. Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och en rad internationella avtal.

Mönstret upprepades i det ryskdominerade Donbasområdet i östra Ukraina, som sedan Sovjettiden varit landets viktigaste gruv- och industriregion. I en rad städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades officiella byggnader av beväpnade pro-ryska aktivister, i en del fall sannolikt med stöd av ryska elitsoldater. Ukrainska staten lyckades behålla kontrollen över Charkiv, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatisterna "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Direkt efter Rysslands annektering av Krim beslöt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) att sända en observatörsstyrka till Ukraina. Rapporter från dessa observatörer, men också andra ögonvittnesuppgifter och satellitbilder, har sedan dess dokumenterat rysk direkt inblandning i konflikten i Donbas. Efterhand har ryska regeringen medgett sitt aktiva agerande på Krim och sagt att den "inte kunnat hindra ryska frivilliga" att delta i striderna i Donbas.

Rysslands stöd till separatisterna fick en förödande konsekvens sommaren 2014 när ett malaysiskt trafikflygplan sköts ned och alla 298 ombord omkom. Den nederländskt ledda internationella kommission som utrett attacken (planet kom från Amsterdam och majoriteten av offren var nederländare) fastslog drygt två år senare att planet träffades av en rysktillverkad robot, att roboten avfyrats från en by som kontrollerades av separatistmilis samt att robotsystemet förts in från Ryssland samma dag och förts tillbaka dit direkt efteråt.

Ukrainska säkerhetstjänsten har också anklagat Ryssland för "cyberkrigföring" genom datorintrång och virusangrepp mot bland annat kraftnät och finansiella system.

I maj 2014 valdes affärsmannen Petro Porosjenko till president efter den avsatte Viktor Janukovytj. Han hade varit den ende "oligarken" som ställt sig på den EU-vänliga sidan under krisen. Kort efter tillträdet skrev han under ett associationsavtal med EU. En bred koalition hade tagit makten efter Janukovytjs flykt, men den sprack under sommaren. Efter nyval fick Ukraina ett parlament som starkt dominerades av EU- och Natovänliga partier. Högerextrema krafter som gjort sig relativt starka under vinterns uppror förlorade nästan allt formellt inflytande.

Ett första allvarligt försök att nå ett vapenstillestånd i kriget i östra Ukraina gjordes i Minsk i Vitryssland i september 2014 genom medling av OSSE, men det fick knappt någon effekt. Ett nytt avtal, Minsk II, slöts i februari 2015. Då tog Tysklands och Frankrikes ledare aktiv del i uppgörelsen, som var tänkt att bland annat ge utbrytarområdena lokalt självstyre och rätt att arrangera val inom ramen för en reviderad ukrainsk författning. Ukrainska staten skulle få kontroll över gränsen mot Ryssland. Även denna vapenvila havererade sedan separatisterna anordnat val efter egna regler och rapporterats få nya leveranser av tunga vapen från Ryssland. Sedan 2015 har striderna flammat upp med jämna mellanrum kring strategiskt viktiga orter vid fronten.

Fram till början av 2017 hade kriget i Donbas och annekteringen av Krim gjort omkring 1,7 miljoner ukrainare hemlösa och krävt omkring 10 000 människors liv. Ukrainska staten stämde då Ryssland inför Internationella domstolen (ICJ) i Haag för "stöd till terrorism".  I början av 2019 uppgav FN-observatörer för tyska medier att det sammanlagda dödstalet stigit till nästan 13 000. 

Den relativa politiska enigheten om Ukrainas väg framåt har inte minskat spänningarna inom landet. Staten dignar under krigets ekonomiska börda och invånare lever under svåra förhållanden. Långsamt arbete i parlamentet med att driva igenom framför allt ekonomiska reformer har väckt irritation bland landets långivare, framför allt Internationella valutafonden (IMF) och EU, och det har inte minst urholkat befolkningens förtroende för politikerna. Korruption är ett överväldigande problem. IMF bromsade utbetalningar från ett stödprogram på totalt 17,5 miljarder US-dollar som utlovades 2015. Ett nytt avtal förhandlades fram 2018, med krav från IMF på Ukraina att genomföra bland annat energiprishöjningar för att stärka statskassan.

Vintern 2014–2015 beviljade president Porosjenko ukrainskt medborgarskap för flera utlänningar med gott renommé och gav dem tunga uppdrag. Tanken var att de skulle vara fria från bindningar till lokala ledare och oligarker som bromsade reformarbetet, men experimentet pågick bara något år. Sedan slutade alla i besvikelse eller fick inte förnyat förtroende när regeringen ombildades och Volodymyr Hrojsman tog över som premiärminister 2016 efter Arsenij Jatsenjuk, som hade lett regeringen sedan upproret mot Janukovytj.

2016 antog parlamentet flera lagar för att stärka rättsväsendet och dess oberoende från politiska och ekonomiska krafter. Men bara en månad tidigare hade parlamentet gått med på att utse förre inrikesministern Jurij Lutsenko, som stod president Porosjenko nära, till riksåklagare, trots att han saknade juridisk utbildning. EU hade förgäves vädjat om en person med juridisk skolning och stark integritet som skulle kunna driva kampen mot korruptionen effektivt.

Offentliggörandet hösten 2016 av makthavarnas ekonomiska tillgångar väckte visst tvivel om deras engagemang för insatserna. Nästan alla på högsta nivå inom statsapparaten erkände att de hade miljonbelopp hemma, utom räckhåll för skattemyndigheterna. Våren 2017 avgick centralbankens chef i protest mot det politiska tryck hon blivit utsatt för efter att ha försökt rensa upp i finanssektorn.

Trots kriget i öster fortsatte det ekonomiska utbytet med resten av landet tämligen normalt fram till vintern 2017, då ukrainska aktivister blockerade transportleder till Donbas i protest mot att staten "finansierade fiendens krigföring". Efter en tid greps aktivisterna men istället införde staten en blockad mot utbrytarområdena, samtidigt som separatisterna började konfiskera privatägda företag i öster.

Korruptionen och det långsamma reformarbetet var 2017 nära att leda till en ny folklig revolt. Demonstranter pressade parlamentet till att förbereda en lag om att korrumperade ledamöter ska kunna åtalas. President Porosjenko lovade att skyndsamt skapa en specialdomstol. Men aktivister som utmanar mutkolvar lever fortsatt farligt. Under 2018 rapporterades minst fem mord på antikorruptions- och miljöaktivister. I början av 2019 underkände Författningsdomstolen en del av de lagskärpningar som gjorts för att komma åt korruptionen.

Ryssland har, trots internationella sanktioner, knutit Krim allt närmare till sig, både praktiskt och politiskt. En bro har byggts mellan halvön och det ryska fastlandet, med besvärliga följder för ukrainsk fartygstrafik. När Ryssland höll presidentval genomfördes valet också på det annekterade Krim. I slutet av 2018 skärptes läget genom en konfrontation till havs, då skott avlossades och ukrainska besättningsmän hamnade i rysk fångenskap. Ukraina införde under en tid krigslagar i gräns- och havsregioner.

Ukrainas strävanden efter oberoende har också sökt sig vägar på det religiösa planet. 2018 gavs Kievpatriarkatet inom ortodoxa kyrkan klartecken från ett kyrkomöte i Istanbul att bryta sig ur den gamla gemenskapen med ryskortodoxa kyrkan. Eftersom ryskortodoxa kyrkan står den ryska statsledningen nära, och dessutom hade varit överordnad kyrkan i Ukraina, skapade beslutet nya spänningar mellan Kiev och Moskva.

Inför presidentvalet 2019 anslog Porosjenko en patriotisk ton med slagordet "Armé, språk, kyrka", men redan opinionsmätningar visade att hans planer på att bli omvald var osäkra. Volodymyr Zelenskyj, politiskt oerfaren men populär TV-komiker, vann valet med övertygande siffror, trots vaga besked om vilken politik han kommer att föra som landets ledare. Zelenskyj, som uppges vara uppvuxen i en rysktalande familj, har lovat att försöka uppnå bättre förbindelser med Ryssland men också att försöka få hem de ukrainare som hålls fängslade i Ryssland sedan konfrontationen vid Krim 2018. Han har dessutom låtit förstå att han vill stå fast vid de överenskommelser som gjorts i Minsk för att få en lösning på konflikterna med separatister i östra Ukraina.

Det faktum att Zelenskyjs judiska härkomst inte användes som slagträ i valrörelsen har mottagits med lättnad. Det finns öppet antisemistiska grupper, men en studie gjord av det amerikanska forskningscentret Pew tyder på att antisemitiska åsikter har svagare förankring i folkdjupet i Ukraina än i flera av grannländerna.

Den juristutbildade TV-underhållaren Zelenskyj, som saknade politisk erfarenhet innan han ställde upp i presidentvalet, är inte bara landets yngste president hittills. Till följd av parlamentsvalet i juli 2019 får han också mer makt än någon annan president haft i det postsovjetiska Ukraina. Han har, med sitt alldeles nybildade parti Folkets tjänare, fullständigt ritat om det politiska landskapet och grundat för ett generationsskifte i maktens korridorer. De nyinvalda ledamöterna har inte heller haft politiska uppdrag tidigare.

De, i synnerhet presidenten, har nu mycket att bevisa. Zelenskyj har deklarerat att hans främsta mål är att uppnå fred och bekämpa korruption. För att lyckas med freden måste han komma överens med separatister i öster och med Moskva, samtidigt som Krimhalvön hålls ockuperad av Ryssland. Vad korruptionen beträffar, är Zelenskyjs avsikter hittills inte uppenbara: Han har dels byggt upp sitt kändisskap på en oligark-kontrollerad TV-kanal, dels anställt gamla kompisar och TV-medarbetare i presidentkansliet.

Redan i parlamentet finns utmaningar. Näst största parti är nu Oppositionsplattformen – För livet, Moskvavänligt och lett av Viktor Medvedtjuk, som brukar beskrivas som lierad med den ryske presidenten Vladimir Putin. Efter Majdanrevolutionen 2014, då Medvedtjuk stödde president Janukovytj, införde USA sanktioner mot honom, men i fallet Krim har han sagt att han inte stöder det ryska agerandet, och att han betraktar halvön som ukrainsk.

Motstånd mot Zelenskyj kan också väntas från expresident Porosjenko och förra premiärministern Julia Tymosjenko, även om deras partier (Porosjenkos omdöpt till Europeisk solidaritet och Tymosjenkos Fosterlandet) inte har mer än cirka 8 procents stöd vardera.

Men valdeltagandet vittnar också om att medborgarna tröttnat på de maktspelare som beklätt viktiga poster på senare år. Det var det lägsta sedan Ukraina blev självständigt: 49,8 procent.

LÄSTIPS! Läs mer om Ukraina i vår nättidning Utrikesmagasinet:
The rebellious spirit of the Ukrainians (19-04-26)
Ryska filmer om det erövrade Krim döljer något (19-01-15)

Om våra källor

Fakta – politik

Officiellt namn
Respublika Ukrajina/ Republiken Ukraina
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
Volodymyr Zelenskyj (2019–)
Regeringschef
Volodymyr Hrojsman (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Folkets tjänare 254, Oppositionsplattformen 43, Fosterlandet 26, Europeisk solidaritet 25, Rösten 20, Oppositionsblocket 6, Självtillit 1, Frihet 1, övriga och oberoende 48 (2019) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Porosjenkos block 132, Folkfronten 82, Självtillit 33, Oppositionsblocket 29, Radikala partiet 22,Fosterlandet 19, Frihet 6, övriga och oberoende 100 (2014)
Valdeltagande
62 % i presidentvalet 2019, 49,8 % i parlamentsvalet 2019
Kommande val
parlamentsval 2019, presidentval 2019
1. 26 platser i öster och på Krim är vakanta

Källor

Utrikespolitik och försvar

Ukrainas utrikespolitik sedan självständigheten 1991 har pendlat mellan nära relationer till grannlandet Ryssland och ett starkt beroende av ekonomiskt och politiskt stöd från västmakterna. Efter den pro-västliga folkresningen i början av 2014 har förbindelserna med Ryssland präglats av fiendskap och närheten till väst blivit något av en livlina.

I många decennier hade starka krafter i Ukraina velat göra landet mindre beroende av Ryssland. Direkt efter självständigheten började landets ledare försöka utveckla goda förbindelser västerut.

Redan 1994 inledde Ukraina ett samarbete med såväl EU som med den västliga försvarsalliansen Nato. Intresset från västmakternas sida svalnade dock under åren, på grund av de ukrainska ledarnas ovilja, eller oförmåga, att få bukt med korruption, pampvälde och den organiserade brottslighetens inflytande i politiken. Mordet på den regimkritiske journalisten Georgij Gongadze 2000 och oegentligheter i samband med valen 2004 och 2010 bidrog till kritik mot Ukraina i väst.

Efter den orangefärgade revolutionen 2004 blev EU- och Natomedlemskap främsta mål, men sedan Viktor Janukovytj vunnit presidentvalet 2010 riktades intresset åter mot Ryssland. Ukraina isolerades i tilltagande grad från omvärlden och fick nästan en ställning som internationell paria, flera gånger hårt kritiserat för den odemokratiska utvecklingen och vid några tillfällen bojkottat av europeiska ledare och hotat av USA med ekonomiska sanktioner.

Janukovytj fortsatte trots allt de förhandlingar med EU som hans föregångare påbörjat. Fyra års förhandlingar om ett associationsavtal, omfattande bland annat ett frihandelsavtal, kunde avslutas hösten 2011. Men EU beslöt att skjuta undertecknandet på framtiden med anledning av inrikespolitiska problem i Ukraina och tveksamhet till om landet levde upp till kraven på en rättsstat. När EU hösten 2013 ändå var villigt att skriva under avtalet hoppade Ukrainas regering av i sista stund efter hårda påtryckningar från Ryssland, som hotade att straffa landet med minskad handel. EU fördömde den ryska inblandningen och en betydande ukrainsk opinion krävde regeringens och presidentens avgång för att de "stulit ukrainarnas dröm om att inlemmas i Europa".

De upprörda reaktionerna i framför allt västra Ukraina mot regeringens brytning med EU utlöste stora demonstrationer som i februari 2014 ledde till att den västvänliga oppositionen tog makten. Detta vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim, vilket utnyttjades av Ryssland som i praktiken ockuperade halvön och formellt snart även annekterade den efter en kuppartat genomförd folkomröstning som inte erkändes av Ukraina eller omvärlden. Det följdes snabbt av en revolt bland rysktalande i östra Ukraina, där väpnade separatister fick militärt stöd av Ryssland som också drog samman stora truppstyrkor längs gränsen (se även Modern historia).

Krisen var den värsta i Europa sedan kalla krigets slut. Inte sedan andra världskriget hade en europeisk stat erövrat territorium från ett annat land med våld. Den nya ukrainska regeringen skyndade sig att ställa sig på EU:s sida genom att ansluta sig till associationsavtalet.

Ingripandet på Krim innebar att Ryssland ensidigt bröt mot två uppgörelser. Det ena var Budapestmemorandumet från 1994, enligt vilket tre kärnvapenmakter – Ryssland, USA och Storbritannien – garanterade Ukrainas territoriella sammanhållning i samband med att landet lämnade ifrån sig sina kärnvapen från sovjettiden. Det andra var ett vänskapsavtal från 1997 enligt vilket Ryssland och Ukraina erkände varandras gränser, i samband med att Ryssland fick rätt att arrendera en del av den tidigare sovjetiska flottbasen i Sevastopol på Krim till 2017 (under Janukovytj förlängt till 2042).

Medan Rysslands president Putin förnekat att landet har soldater i Ukraina visar granskningar av bland andra den ryska medborgarorganisationen Gruz 200 (Fraktgods 200; officiellt en kod för transporter av stupade soldater) att minst 167 reguljära ryska soldater dödats i Ukraina fram till sommaren 2016 och att 187 "saknades", samt att över 1 000 ryska legosoldater dödats eller saknades. Organisationen för ryska soldatmödrar bedömde att uppemot 3 500 hade dödats i strid. Soldaters aktiviteter på sociala nätverk har också visat att de befunnit sig i stridsområdet i Ukraina. Likaså har observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) rapporterat om ryska soldater. Kommentarerna från den ryska regeringen är att soldaterna befunnit sig i Ukraina frivilligt. Samtidigt har den brittiska organisationen Bellingcat dokumenterat utifrån öppna källor hur tusentals ryska soldater tilldelats utmärkelser för tapperhet i fält mellan juli 2014 och februari 2016, när Ukrainakriget under större delen av den tiden var den enda konflikten som på något sätt berörde Ryssland.

Från rysk horisont har Ukrainas politiska svängning mot väst uppfattats som ett hot mot landets egen säkerhet. "Ukraina" betyder ungefär "gränsland"; ett namn som området fått genom sin position under många hundra år som en sorts buffert mellan Ryssland och västra Europa. När de baltiska före detta Sovjetstaterna och de tidigare sovjetiskt allierade länderna i östra Europa blev medlemmar av EU och Nato och knöt nära band med USA kände sig den ryska ledningen inringad av potentiella fiender. Ukrainas samarbetsavtal med EU har också framstått som ett hot mot en viktig andel av den ryska utrikeshandeln.

I början av 2017 drog Ukraina Ryssland inför Internationella domstolen (ICJ) i Haag med anklagelser om ryskt stöd för terrorism genom att hålla separatisterna i öster med pengar, vapen och soldater. Ömsesidiga sanktioner har införts mellan Ukraina och Ryssland, riktade såväl mot enskilda personer som mot företag och organisationer.

Konflikt om rysk gas

En återkommande källa till konflikt har varit villkoren för de ryska gasleveranserna till och genom Ukraina (en stor huvudledning genom landet förser många länder i Europa med rysk naturgas). I Ukraina är gasen av vitalt intresse för den viktiga gruv- och metallindustrin. Striden om gaspriserna har till en del varit politisk. Ryskt missnöje med de starkt västorienterade ledare som tillträdde efter den orangea revolutionen 2004 bidrog till ett storbråk om priset på naturgas. Moskva aviserade en höjning av det kraftigt subventionerade priset, vilket Kiev vägrade att gå med på. Det fick till följd att det ryska gasbolaget Gazprom i början av 2006 ströp gastillförseln till Ukraina – varpå stora delar av centrala och södra Europa också blev utan gas, inklusive EU-länder som betalade fullt pris. Efter några dagar nåddes en kompromiss. I början av 2009 var det dags igen; flera länder i sydöstra Europa drabbades av gasbrist i ett par veckor, mitt i smällkalla vintern. Efter många turer slöts ett nytt prisavtal mellan Ukraina och Ryssland.

Gasavtalet från 2009 var omstritt och ansåg ofördelaktigt för Ukraina. Det ledde till fängelsestraff för dåvarande premiärministern Julia Tymosjenko som var den som tecknade avtalet med Ryssland. Trots att signaler om förmånligare gaspriser kom i samband med avtalet om Sevastopol 2010 har konflikten fortsatt att jäsa. På grund av en koppling till globala energipriser får ukrainarna betala ett högre pris för naturgas än många andra länder. I början av 2013 ålades Ukraina att betala 7 miljarder dollar för gas som inte använts året innan, eftersom avtalet sade att landet måste betala för en viss mängd naturgas oavsett hur mycket som förbrukas.

Efter maktskiftet i Ukraina 2014 och konflikten om Krim använde Ryssland på nytt gasen som vapen och krävde kraftiga prisökningar under hot om helt strypta leveranser. Konflikten fortsatte trots försök av EU att medla. Ukraina vände sig till andra gasproducenter och upphörde i slutet av 2015 att köpa rysk gas. Tvister om gasavtalen har emellertid fortsatt att slitas i skiljedomstol.

Rysslands och Tysklands gemensamma projekt Nord Stream med gasledningar genom Östersjön oroar Ukraina, eftersom ledningarna som möjliggör rysk export på andra vägar leder till att Ukraina går miste om transitavgifter. 

EU och Nato

Medan Ryssland vill ha Ukraina som en buffert mot Nato är just detta att hamna mellan två starka militärmakter vad Ukraina fruktar. Ukraina var det första landet inom den post-sovjetiska organisationen OSS som (1994) anslöt sig till Natosamarbetet Partnerskap för fred (PFF). 2002 började Ukrainas ledning öppet tala om Natomedlemskap, och sedan Viktor Jusjtjenko blivit president 2005 inleddes en dialog om eventuellt framtida medlemskap. Den följande inrikespolitiska oredan i Ukraina bidrog dock till att Nato 2008 beslutade att inte gå vidare med en handlingsplan för fullt ukrainskt medlemskap. När Janukovytj tillträdde som president 2010 lade Ukraina planerna på Natomedlemskap på hyllan.

Efter maktskiftet 2014 har Ukraina förnyat sin ambition att bli medlem i Nato och inlett ett nära samarbete med försvarsalliansen, med gemensamma militärövningar och ekonomiskt stöd för bland annat modernisering av kommunikationssystem och logistik samt hjälp att bemöta så kallad cyberkrigföring, fientliga attacker mot datasystem. Amerikansk och kanadensisk militär personal deltar i utbildning av ukrainska soldater.

2014 slopade ukrainska parlamentet landets officiella ställning som alliansfritt och president Petro Porosjenko utlovade samma år en framtida folkomröstning om att ansöka om medlemskap i Nato. EU-parlamentet erkände 2014 Ukrainas rätt att ansöka om medlemskap i Europeiska unionen, men EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sade 2016 att Ukraina knappast kan bli medlem i EU eller Nato på minst 20–25 år.

Donald Trumps tillträde som president i USA 2017 skapade oro i Ukraina på grund av hans uttalade skepsis till Nato och antydningar om att USA inte självklart tänker komma till de östeuropeiska ländernas räddning vid en kris. Hans påfallande varma ton gentemot den ryske presidenten Vladimir Putin har spätt på oron att Ukraina ska lämnas åt sitt öde.

Tyskland och Frankrike har agerat medlare mellan Ukraina, Ryssland och de pro-ryska separatisterna i försök att nå en vapenvila. En internationell observatörsstyrka sammanställd av OSSE har till uppgift att se till att de beslut som fattas respekteras. Vitryssland är värdland för verksamheten. Det senaste ingångna avtalet om vapenvila i februari 2015 slöts i Minsk i februari 2015 och kallas Minsk II.

Ukrainas medlemskap i OSS kan sägas ligga på is. Landet har aldrig formellt antagit organisationens stadgar.

Tillsammans med Georgien, Azerbajdzjan och Moldavien ingår Ukraina i en organisation kallad Guam, som dock för en relativt undanskymd tillvaro. Guams främsta syfte är att utveckla nya transportvägar för olja och gas utanför ryskt territorium. Samarbetet har hittills inte gett några konkreta resultat.

Försvar

Trots stora nedskärningar under en följd av år har Ukraina en av Europas största försvarsmakter. 2013 beslutade regeringen att den tidigare värnpliktsarmén skulle ersättas av en yrkesarmé men detta beslut revs upp när konflikten i öster bröt ut året därpå. I slutet av sommaren 2014 meddelade regeringen att allmän värnplikt skulle återinföras.

I statsbudgeten för 2015 ingick anslag för en försvarsstyrka på 230 000 man. Därutöver fanns halvmilitära styrkor som gränsskyddet med cirka 53 000 anställda och ett nybildat nationalgarde, arméns huvudsakliga reservstyrka, på 60 000 man. Sedan 2016 har kvinnor rätt att ingå i stridande förband – 2019 var 26 000 i aktiv tjänst.

2018 slog Ukraina fast i lag att förvarsutgifterna måste uppgå till minst fem procent av BNP och beställningar av ny materiel från försvarsindustrin aviserades. Dessutom utlovade presidenten löneökningar till soldaterna.

Det ukrainska försvaret var illa förberett för det krig som bröt ut i öster 2014 och fick till viss del förlita sig på frivilliga krafter. De flesta av dessa har senare inlemmats i de officiella försvarsstyrkorna. Några frivilligförband fick dåligt rykte för att locka till sig högerextrema nationalister, även utlänningar. Azovbataljonen, numera Azovregementet, hade sina rötter bland fotbollshuliganer från Charkiv. De anklagades ofta för tortyr och andra krigsförbrytelser.

Även den högerextremistiska så kallade Högra sektorn, som växte fram under revolutionen 2013–2014, deltar i den väpnade kampen mot separatisterna i öster och har inte låtit sig inlemmas i armén.

Bland separatisterna i Donbasregionen i öster finns ett stort antal officiella och frivilliga militära styrkor med stöd av ett okänt antal ryska soldater.

Ukraina har anslutit sig till det internationella fördraget som ska hindra spridningen av kärnvapen, och 1996 avvecklades hela den ukrainska kärnvapenarsenalen. Med stöd av bland andra USA och Ryssland har landet också gjort sig av med hela sitt lager av höganrikat uran.

Om våra källor

Fakta – försvar

Armén
64 000 man (2015)
Flygvapnet
45 000 man (2015)
Flottan
7 000 man (2015)
Militärutgifternas andel av BNP
3,4 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
7,8 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Ukrainas väg från planekonomi till marknadsekonomi har varit knagglig. En svår ekonomisk nedgång präglade 1990-talet och den robusta tillväxt som inleddes vid millennieskiftet fick ett abrupt slut i och med den globala finanskrisen 2008–2009. De senaste åren har skärpt konflikt med Ryssland skapat osäkerhet kring Ukrainas ekonomi. Landet har stor tung industri och är starkt beroende av utrikeshandel.

Under sovjettiden var Ukraina en ekonomisk tungviktare bland delrepublikerna med omfattande jordbruk, stor metallindustri och tillverkning av bland annat elektronik, fordon och militärmateriel. Men redan i slutet av 1980-talet gick ekonomin in i en kris. Den nedgång som följde hängde samman med att det subventionerade utbytet av varor och tjänster som funnits inom det kommunistiska Sovjetunionen avbröts. Ukraina måste börja betala världsmarknadspris för olja och gas till den energislukande industrin. Samtidigt visade sig ukrainska industrivaror inte duga till att konkurrera på världsmarknaden. Försök som gjordes att avreglera ekonomin stötte på patrull.

När ekonomin gjorde en djupdykning i Ryssland i slutet av 1990-talet drogs Ukraina med. Produktionen rasade inom alla branscher och landet stod nära statsbankrutt. I början av 2000 beräknades bruttonationalprodukten (BNP) ha krympt med omkring 70 procent sedan 1990. En förklaring till att krisen blev både djup och långvarig var politiska motsättningar om den ekonomiska politiken. Privatiseringen av statsföretag gick trögt, och utländska investeringar uteblev på grund av krångliga skattelagar, svårbegripliga regler och korruption inom förvaltningen.

Industrier som privatiserades hamnade i stor utsträckning hos ett fåtal oligarker och deras ”klaner”, som kom att dominera näringslivet i sina regioner. Det har fått följder för den politiska utvecklingen. Banden är nära mellan affärsliv och politiska ledare.

Från 2000 inleddes en uppgång. Vändningen berodde till en del på reformer som den nytillträdde premiärministern Viktor Jusjtjenko drev fram. Ett system med byteshandel mellan företag och utbetalning av löner i varor ersattes med penningtransaktioner, vilket ökade statens skatteintäkter och förbättrade insynen i ekonomin. Man började också bryta upp det gamla sovjetiska systemet med stora kollektivjordbruk och stycka upp jorden i privatägda familjejordbruk. Resultatet blev ökad produktion.

En bidragande orsak var god tillväxt i Ryssland, den viktigaste exportmarknaden. Ökad efterfrågan gjorde att viktiga branscher som stålverk, verkstadsindustri och kemisk industri kunde öka sin produktion. Även jordbruk och livsmedelsindustri gick bra. Levnadsstandarden höjdes och en köpstark medelklass började växa fram. Tillväxten låg på i snitt 7 procent om året 2000–2007. Reallönerna ökade, liksom den inhemska konsumtionen.

Men den världsomspännande finanskrisen 2008–2009 slog hårt mot Ukraina. Stålexporten som stod för nästan halva BNP föll och produktionen sjönk drastiskt. Ukraina tvingades söka stödlån utifrån. Internationella valutafonden (IMF) utlovade 16,5 miljarder dollar mot att regeringen genomförde ett krispaket, men det kunde inte hindra en bankkris. Många jobb gick förlorade inom stål- och kemisektorerna. I industriområdena i söder och sydöst permitterades tusentals arbetare utan lön. BNP föll med 15 procent 2009, ett av de sämsta resultaten i världen.

Ukraina klarade inte villkoren för IMF-lånen och utbetalningarna avbröts. I slutet av 2009 var läget kritiskt. Det saknades medel till statliga löner och pensioner, och regeringen tvingades begära utökad kredit från IMF för att klara avbetalningar på stödlånen från året innan. I april 2010 begärde Ukraina ytterligare lån. Medan samtal med IMF pågick, fick Ukraina låna 2 miljarder dollar av Ryssland till akuta behov. Strax därefter gav IMF klartecken för nya lån på 15 miljarder dollar. Men utbetalningarna ställdes in på nytt 2011, när löften om pensionsreformer och slopade subventioner till det statliga gasbolaget Naftagaz inte infriats.

Ekonomin vände 2010 och under 2011 uppgick BNP-tillväxten till drygt 5 procent. 2012 föll tillväxten igen, och både budgetunderskott och utlandsskuld ökade. Bidragande orsaker var att IMF återigen höll inne lån, samtidigt som skuldkrisen i Europa skapade en internationell inbromsning.

Hösten 2013 var läget återigen krisartat. Fem kvartal i rad hade ekonomin krympt och industriproduktionen minskat med 6 procent. Landets stora internationella skuldbörda hade fått guld- och valutareserven att krympa till att täcka mindre än tre månaders import, vilket av nationalekonomer betraktas som ett absolut minimum. Problemen fick regeringen att (mot allmänna opinionens vilja) avstå från att skriva under ett samarbetsavtal med EU för att inte riskera straffsanktioner från den viktiga handelspartnern Ryssland, som dessutom erbjöd större ekonomiskt stöd än EU, utan krav på reformer.

Efter ett dramatiskt regimskifte i februari 2014 räddades Ukraina från omedelbart haveri genom stödlån från västvärlden. IMF beviljade 17 miljarder dollar och EU ett stödpaket på totalt 11 miljarder euro, både lån och bistånd. USA utlovade lånegarantier för en miljard dollar. Samtidigt plågades landet av en skuld till ryska Gazprom på 3,1 miljarder dollar som måste betalas för att inte gasleveranser skulle strypas. Fortsatta utbetalningar av stöd från väst förutsatte strikta åtgärder från regeringens sida i form av slopade subventioner, höjda skatter på importvaror, sänkta sociala utgifter och insatser mot korruptionen. Vid slutet av 2014 konstaterades att BNP krympt med 7,5 procent under året, att inflationen stigit till över 20 procent och att valutan hryvnja tappat halva sitt värde.

2015, när full konflikt rådde med Ryssland om Krimhalvön och med ryskstödda separatister i östra Ukraina, befann sig landets ekonomi närmast i fritt fall. De stödpengar som betalats ut verkade ha försvunnit i ett svart hål och ytterligare runt 40 miljarder dollar utlovades från IMF och en rad länder. I december ändrade IMF sina egna utlåningsregler för att kunna fortsätta sina utbetalningar. Egentligen fick inte fonden ge mer pengar till Ukraina eftersom landet var indraget i en tvist med Ryssland om lån som beviljats under president Janukovytjs tid (se Modern historia)och som Ryssland nu krävde tillbaka.

När regeringen i mars 2017 införde en ekonomisk blockad mot utbrytarområden i öster tvingades centralbanken skriva ned prognosen för utvecklingen under året. IMF höll inne nästa låneutbetalning eftersom blockaden ändrade de ekonomiska villkoren. 2018 offentliggjordes ett nytt avtal mellan IMF och Ukraina, som skulle ersätta den senaste överenskommelsen. Och nu krävde fonden att regeringen verkligen genomför ett antal utlovade åtgärder för att stärka statskassan. För medborgarna betydde det bland annat att energipriserna måste höjas.

Förutom att den allvarliga konflikten runt Krimhalvön och de proryska separatistområdena i öster stör ekonomin har oenigheten fortsatt med Ryssland om gasleveranser som går via Ukraina till Västeuropa. Flera skiljedomar har meddelats mellan de inblandade statliga bolagen. Rysslands och Tysklands bygge av gasledningar genom Östersjön, projektet Nord Stream, gör också att Ukrainas intäkter från transporter på land minskar.

Ukraina har utmärkta förutsättningar för sjöfart med segelbara floder. Vid Svarta havet finns viktiga hamnstäder som Odessa, Cherson, Mykolajiv och Iljitjovsk. Efter den ryska annekteringen av Krimhalvön har förbindelserna till och från hamnar i öster försvårats. Ryssland har byggt en bro mellan Krim och det ryska fastlandet som stod färdig 2018. För fartygstrafiken till och från ukrainska hamnar vid Azovska sjön medför det bland annat tidsödande procedurer vid passage av bron.

Länge hade Ukraina omkring 20 miljoner utländska besökare per år, men sedan konflikten med Ryssland bröt ut 2014 har antalet ungefär halverats, trots att större delen av landet är lika tryggt som tidigare. Genom den ryska annekteringen av Krim förlorade Ukraina ett av sina populäraste turistmål, Jalta.

Ekonomin har klarat sig bättre än befarat under krigsåren. 2018 nåddes 3,3 procents tillväxt. Hushållens konsumtion har hållits igång, delvis tack vare att regeringen inte höjde energipriserna så mycket som IMF krävde. Men krigsläget gör utsikterna osäkra. Och trots alla löften om reformer och stränga krav från långivarna har Ukraina inte heller fått bukt med korruptionen.

Om våra källor

Fakta – Ekonomi

BNP per person
2 186 US dollar (2016)
Total BNP
93 270 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
2,5 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
10,0 procent (2016)
Industrins andel av BNP
27,1 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
59,2 procent (2016)
Inflation
13,0 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
80,1 procent (2015)
Utlandsskuld
113281 000 000 US dollar (2017)
Valuta
hryvnja
Bistånd per person
26 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar och energi

Ukraina har goda tillgångar på kol och järn, och även mangan, nickel och uran. Det finns fyndigheter av naturgas och olja, men landet är till största delen beroende av import för att täcka sina omfattande energibehov.

Den främsta järnmalmsfyndigheten finns i trakten av Kryvyj Rih i söder. Kol bryts framför allt i Donetskfälten (Donbas) i östra Ukraina. Kolet har relativt låg kvalitet och bryts under allt svårare förhållanden, vilket har resulterat i sjunkande produktion och många olyckor (se Arbetsmarknad). Konflikten i östra Ukraina har också lett till minskad produktion och problem med leveranserna.

Kol svarar för cirka en tredjedel av landets energiproduktion. Ukraina har varit starkt beroende av naturgas och olja från Ryssland. Höjda priser på främst naturgas har tvingat Ukraina att minska importen, vilket periodvis har lett till energibrist. Den billiga gas som kom från Ryssland under sovjettiden lade grunden till slöseri med energi, en vana som Ukraina har haft svårt att göra sig kvitt. Energikonsumtionen i Ukraina är relativt sett mycket högre än i västra Europa.

En stor del av den ryska olja och gas som säljs till Västeuropa har brukat transporteras genom rörledningar från sovjettiden över ukrainskt territorium. Det har inbringat Ukraina stora inkomster i form av så kallade transitavgifter; 2017 uppgavs statliga Naftogaz ha tjänat nästan 1,1 miljarder euro på transitavtalen. Samtidigt har återkommande tvister med Ryssland om priset på naturgasköp och om transitavgifterna vid flera tillfällen orsakat stora störningar i leveranserna till övriga Europa (se Utrikespolitik och försvar). Andelen av den ryska gasexporten som går via Ukraina beräknas ha sjunkit från cirka 80 procent till 60 procent i och med att rörledningen Nord Stream i Östersjön togs i bruk 2011–2012. Den fortsatta utbyggnaden i Östersjön av Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland, och perspektivet att inkomsterna minskar ytterligare, oroar Ukraina.

Ukraina har arbetat aktivt för att bli kvitt beroendet av energiimport från Ryssland. Sedan november 2015 köper Ukraina ingen rysk gas alls. I stället kommer numera gas från ett tiotal leverantörer i Västeuropa. Samtidigt har höjda priser till konsumenterna minskat slöseriet och pressat ned konsumtionen.

Förhoppningar om att utvinna naturgas ur skiffer med hjälp av flera amerikanska energibolag har hittills gått i stå på grund av kriget i öster. Men potentialen är stor; skiffergasreserverna tros vara bland de största i Europa och ny teknik med högtrycksborrar kan ge tillgång till tidigare oåtkomliga fyndigheter. Det finns dock stora miljömässiga invändningar mot denna form av energiutvinning.

Kärnkraft svarar för knappt hälften av elproduktionen i Ukraina. Kraftverket i Tjernobyl stängdes helt år 2000. De kvarvarande fyra kärnkraftverken har sammanlagt 15 reaktorer av vilka tre har tillkommit efter landets självständighet.

Om våra källor

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
2 334 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
3419 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
227 299 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
5,0 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
4,1 procent (2015)

Källor

Jordbruk

De ukrainska svartjordarna hör till de bördigaste i världen och Ukraina kallades en gång i tiden Europas kornbod. Landet är fortfarande en av världens största spannmålsexportörer och nummer ett för solrosolja.

Vid sidan av spannmål odlas främst sockerbetor, potatis och andra grönsaker. Ukraina är också stor producent av honung.

Djurhållning förekommer också; nötkött och mjölk är de viktigaste kommersiella varorna.

Dominerande i spannmålsexporten är korn, majs, vete och sojabönor. Landet är i stort sett självförsörjande i fråga om jordbruk. Samtidigt finns stora möjligheter att öka produktionen avsevärt.

Trots de goda förutsättningarna har det ukrainska jordbruket brottats med svåra problem. Under sovjettiden försummades det till förmån för industrin.

Upplösningen av Sovjetunionen ledde till nya svårigheter. Jordbruksproduktionen halverades under 1990-talet när viktiga exportmarknader försvann och priserna på energi, gödningsämnen och andra insatsvaror sköt i höjden. Privatiseringen av jordbruket kom igång först i början av 2000-talet. När de gamla kollektivjordbruken omvandlades till mindre, privatägda familjejordbruk ökade produktionen. Men en stor del av jordbruket är fortfarande ineffektivt och odlingsmetoderna är omoderna.

Fisket bedrivs främst i Svarta havet. Utfiskning och miljöförstöring i Azovska sjön och andra delar av Svarta havet har minskat fångsterna på senare år. Insjöfiske förekommer framför allt i landets floder, men också där har fångsterna minskat kraftigt till följd av föroreningar.

Om våra källor

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
10,0 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
71,3 procent (2015)

Källor

Industri

Industrisektorn är jämförelsevis stor i Ukraina. Den domineras av tung verkstadsindustri och kemisk industri. Metallindustrin är betydelsefull, Ukraina är bland annat en av världens tio största ståltillverkare.

Många företag är militärt inriktade. Maskinparken är föråldrad och tillverkningen slukar stora mängder energi.

När de statliga subventionerna drogs in och Ukraina tvingades betala världsmarknadspris för olja och höjda priser för naturgas föll industriproduktionen dramatiskt under 1990-talet. Först i början av 2000-talet vände utvecklingen och produktionen sköt fart igen, bara för att åter drabbas av en nedgång orsakad av konflikten i öster från 2014.

Industrisektorn består av gruvor, järn-, stål-, olje- och gasindustri samt kemisk industri. Andra industrier tillverkar byggnadsmaterial, textilier och livsmedel.

Verkstadsindustrin producerar flygplan, bilar, precisionsinstrument med mera. Den försvarsanknutna industrin sysselsätter en femtedel av arbetskraften. Ukraina spelade under sovjettiden en viktig roll inom militär elektronik och skeppsbyggnad samt tillverkning av bärraketer till kärnvapenrobotar. Sedan 2010 är över 130 företag inom olika delar av försvarsindustrin samlade i den statliga koncernen Ukroboronprom, som har sammanlagt uppemot 80 000 anställda.

Om våra källor

Utrikeshandel

En stor del av utrikeshandeln bedrivs fortfarande med andra före detta sovjetrepubliker, framför allt Ryssland som står för nära en tredjedel av all handel. 

Det gör landet beroende av utvecklingen i den ryska ekonomin. Landets allra största handelspartner är dock EU-kollektivet, som 2016 stod för mer än 40 procent av Ukrainas export. 2017 ökade varuhandeln mellan EU-länderna och Ukraina med 24 procent i genomsnitt.

Handelsbalansen är negativ, det vill säga importen av varor är större än exporten. Detsamma gäller bytesbalansen, som även inkluderar utbytet av tjänster. Till EU säljer Ukraina framför allt råvaror (gruv- och jordbruksprodukter), kemiska produkter och maskinutrustning. Ukraina köper olja, gas och färdigvaror utifrån. 

Hösten 2012 ratificerade Ukraina ett frihandelsavtal som ett antal före detta sovjetrepubliker slutit året innan, inom ramen för OSS. Ukraina blev det tredje landet att göra det, efter Ryssland och Vitryssland. Vid årsskiftet 2016 uteslöts Ukraina från avtalet på order av Rysslands president Putin. Det var samma dag som Ukrainas frihandelsavtal med EU trädde i kraft.

Små och mellanstora företag i Ukraina kan få stöd genom EU-initiativ som även riktas till Georgien och Moldavien.  

I juli 2016 undertecknade Ukraina ett frihandelsavtal med Kanada, liknande avtalet med EU. I början av 2019 tillkom ett frihandelsavtal med Israel.

En långvarig träta om intäkter från transithandel med gas från Ryssland till Västeuropa har blivit föremål för skiljedomsförfarande i Stockholm. Gastransporterna via Ukraina har minskat de senaste åren och äventyras långsiktigt av Nord Stream-projektet, som innebär att undervattensledningar byggs mellan Ryssland och Tyskland genom Östersjön.

Varor från Krim och investeringar där tillåts inte av västländerna eftersom den ryska annekteringen av halvön inte erkänns.

Om våra källor

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
36364 000 000 US dollar (2016)
Varuimport
39151 000 000 US dollar (2016)
Bytesbalans
1658,0 miljoner US dollar (1999)
Varuhandelns andel av BNP
82 procent (2015)
Viktigaste exportvaror
kol, metaller, jordbruksprodukter
Största handelspartners
Ryssland, Kina, Turkiet, Tyskland, Turkmenistan, USA, Polen, Italien, Schweiz

Källor

Turism

Bristen på hotell av god standard höll länge tillbaka den utländska turismen, men under 2000-talets första år gjordes betydande investeringar i nya hotell och turistanläggningar. 

Ukraina hade länge omkring 20 miljoner utländska besökare per år, men sedan konflikten med Ryssland bröt ut 2014 har antalet ungefär halverats, trots att större delen av landet är lika tryggt som tidigare.

Genom den ryska annekteringen av halvön Krim förlorade Ukraina ett av sina populäraste turistmål, Jalta. Men flera av landets städer är rika på historiska minnesmärken och andra sevärdheter, främst bland dem Kiev, Lviv och Odessa. Bland annat Sofiakatedralen i Kiev och den gamla stadskärnan i Lviv finns upptagna på FN-organet Unescos världsarvslista.

De flesta turister kommer från östeuropeiska länder, men många kommer också från Västeuropa, Turkiet och Israel.

Om våra källor

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
13 333 000 (2016)
Turistinkomster
1723 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
3,7 procent (2016)

Källor

Kalendarium

  • Kalendarium

    • 2019

      • Augusti

      • Ryska regimkritiker kan få medborgarskap

        Via dekret meddelar president Zelenskyj att det ska bli lättare för ryssar som är politiskt oliktänkande at få ukrainskt medborgarskap eller asyl i Ukraina (se 24 april 2019).

      • Klar majoritet för presidentens parti

        Det samlade resultatet i parlamentsvalet offentliggörs. Folkets tjänare får 254 mandat, med både partivalet och enmansvalkretsarna inräknade. 26 av de 450 platserna får stå tomma eftersom val inte har kunnat genomföras i valkretsar i öster och på Krim. Förutom de fem partier som fick mandat via partilistor får ytterligare några små partier plats i parlamentet via enmansvalkretsar, liksom 46 kandidater som ställt upp som oberoende.

      • Soldater dör i granatattack

        Fyra soldater i regeringsarmén mister livet i en granatattack utanför hamnstaden Mariupol i öster. Dödstalet är det högsta under en enda dag sedan det senaste försöket att utlysa vapenvila gjordes den 21 juli, samma dag som Ukraina höll parlamentsval. Återkommande förhandlingar med fransk och tysk medling har dämpat striderna mellan regeringsarmén och proryska separatistrebeller i öster, men inte fått stopp på kriget varaktigt. Ryssland förnekar liksom tidigare att separatisterna stöds med manskap och materiel österifrån.

      • Partivalet färdigräknat

        Valmyndigheten publicerar resultatet av röstningen på partilistor i parlamentsvalet som hölls den 21 juli. Drygt 43 procent (6,3 miljoner väljare) röstade på president Volodymyr Zelenskyjs nybildade parti Folkets tjänare. Fyra andra partier klarar femprocentsspärren: Oppositionsplattformen med 13 procent, Julia Tymosjenkos parti Fosterlandet och Petro Porosjenkos Europeisk solidaritet med drygt 8 procent vardera samt Svjatoslav Vakartjuks Rösten med 5,8 procent. Bland dem som hamnar utanför finns avgående premiärminister Volodymyr Hrojsmans parti med 2,4 procents stöd. Resultatet gäller hälften av de 450 platserna i parlamentet, resten tillsätts i enmansvalkretsar eller är vakanta till följd av den oklara politiska situationen i östra Ukraina.

      • Juli

      • Rysk tanker i beslag

        Ukraina beslagtar ett ryskt tankfartyg i ukrainsk hamn nära floden Donaus utlopp i Svarta havet. Tankern ska, under annat namn, ha haft en roll i den blockad av Kertjsundet – inloppet till Azovska sjön ­– som Ryssland genomförde i november 2018. Händelsen slutade med att tre ukrainska marinfartyg togs i beslag och besättningarna fängslades i Ryssland. Besättningen på den ryska tankern tillåts återvända hem via Moldavien.

      • Presidentens parti segrar stort

        President Zelenskyjs nybildade parti Folkets tjänare blir störst i parlamentsvalet. Valsystemet – med en blandning av partilistor och enmansvalkretsar – gör att det tar lite tid innan det slutgiltiga valresultatet räknats fram, men partiet ser till och med ut att nå egen majoritet. Med så starkt stöd i parlamentet undanröjs de flesta hinder för presidenten att uppfylla de löften han själv valdes på i våras. Zelenskyj uteslöt före valet en koalition med proryska Oppositionsplattformen. Han öppnade däremot för samarbete med en partiledare som är nästan lika politiskt oerfaren som han själv: rocksångaren Svajtoslav Vakartjuk, som bildat partiet Rösten (Holos).  

      • Ukraina får nycklarna till Tjernobylskal

        Invigning sker av en jättelik metallkåpa som har uppförts runt den kärnkraftsreaktor som havererade i Tjernobylkatastrofen. Bygget, 108 meter högt, har bekostats av 45 länder via den europeiska utvecklingsbanken EBRD. Tanken är att metallskalet ska kunna klara bland annat en kraftfull tromb. 30 personer dog omedelbart när reaktorn exploderade 1986 och ett okänt, och omstritt, antal har dött senare av strålningsskador. Efter katastrofen evakuerades 350 000 människor från området, som fortfarande är obeboeligt. Först om 24 000 år tros strålningen ha minskat så mycket att det ska vara ofarligt att bo i närheten.

      • Ukrainskt nej till valobservatörer

        Ukraina återkallar sin inbjudan till Europarådets parlamentarikerförsamling att skicka observatörer till parlamentsvalet den 21 juli. Det sker i protest mot att Ryssland åter har släppts in i samarbetet (se 24 juni). Europarådet bekräftar samma dag att Ryssland nu har betalat sitt bidrag till organisationens budget för 2019, 33 miljoner euro.

      • Militärövning med tyngdpunkt till havs

        Markstyrkor, flyg och sjöstridskrafter från 19 länder medverkar i en stor, årlig militärövning som Ukraina arrangerar tillsammans med USA 1–12 juli. I år med större marint fokus i Svarta havet.

      • Juni

      • Minskad krigsrisk – på en punkt

        Observatörer från OSSE bekräftar att både ukrainska armén och separatiststyrkor har backat från framskjutna positioner vid en kontrollpunkt i rebellenklaven Luhansk. Trupptillbakadragandet vid ”kontaktlinjen” är det första i Donbaskonflikten som OSSE kunnat bekräfta. Det ökade avståndet mellan motståndarna vid frontavsnittet framhålls som glädjande mot bakgrund av att det under juni har rapporterats många kränkningar av vapenvilan från andra ställen, särskilt nära Donetsk, Horlivka och Mariupol.

      • Kremlstött parti fixar frigivning

        Fyra män som varit fångar hos separatister i öster släpps och förs till Kiev. Frigivningen har arrangerats av den Moskvavänlige politikern Viktor Medvedtjuk (se 5 februari), vars parti Oppositionsplattformen ställer upp i det förestående ukrainska parlamentsvalet och har öppet stöd från Kreml. President Zelenskyj och utrikesminister Pavlo Klimkin träter samtidigt om att Klimkin tackat nej till ett ryskt erbjudande som ska ha handlat om frigivning av de 24 ukrainska matroser som hålls i rysk fångenskap sedan höstens dramatiska händelser vid Krimhalvön.

      • Ilska i Ukraina mot ”kapitulation” för Ryssland

        Europarådets parlamentarikerförsamling röstar för att Ryssland ska få tillbaka sin rösträtt. Beslutet var väntat, men Ukrainas delegation tågar ut i protest. Ryssland förlorade sin rösträtt i församlingen efter annekteringen av Krim 2014 och reagerade dels med bojkott, dels med att sluta betala sitt bidrag till organisationens budget. Sedan dess har Europarådets medlemsländer försökt hitta en lösning för att slippa utesluta Ryssland. Ukrainas regering anser att de andra länderna gör eftergifter för Ryssland, som nu också kan vara med och välja Europarådets nästa generalsekreterare.

      • Prideparad med uniformer

        För första gången deltar krigsveteraner, en del i uniform, i en ukrainsk Prideparad. Paraden i Kiev beskrivs som den hittills största i landet. Både högerextremister och ortodoxa aktivister försöker stoppa tåget, men hålls borta av polisen och nationalgardet.

      • Rysslandskritiker hittad död

        Dmytro Tymtjuk, militäranalytiker och parlamentsledamot, hittas död i hemmet. Han har skottskador i huvudet, men det är oklart om han själv eller någon annan orsakat dem. Han valdes in i parlamentet 2014 för partiet Folkfronten, lett av förre premiärministern Arsenij Jatsenjuk. Tymtjuk, som hade bakgrund som marinofficer, har gjort sig känd för Rysslandskritiska kommentarer till annekteringen av Krim och rysk inblandning i konflikten i Ukraina.

      • Misstänkta för nedskjutning namnges

        Tre ryska medborgare och en ukrainsk rebelledare är misstänkta för mord efter nedskjutningen av ett trafikflygplan över Ukraina 2014. Utredarna presenterar nytt bevismaterial. 298 människor dog när det malaysiska planet sköts ned över rebellkontrollerat område i öster. Den robot som användes har tidigare spårats till ett luftvärnsregemente i Ryssland. Merparten av dödsoffren var från Nederländerna och utredarna hoppas kunna ställa de ansvariga inför rätta där.

      • USA:s militära stöd växer

        USA utlovar ett militärt stödpaket värt 250 miljoner dollar till Ukraina. Både mark-och sjöstridskrafter ska stärkas. Sammanlagt har Ukraina därmed tagit emot 1,5 miljarder dollar i militärt amerikanskt stöd sedan 2014, när Ryssland annekterade Krimhalvön och separatistuppror bröt ut i östra Ukraina.

      • Presidenten på charmoffensiv västerut

        President Zelenskyj besöker Paris och dagen efter Berlin. Medan Zelenskyj framför budskapet att han (liksom sin företrädare) vill se Ukraina som medlem i både EU och Nato, växer en flod av kritik mot honom på hemmaplan för ett uttalande om att vackra kvinnor hör till Ukrainas ”varumärke”. En av de människorättsaktivister som upprörs skriver att ”presidenter växlar, men sexismen består”.

      • TV-kanal får prorysk ägare

        Fem journalister och en direktör lämnar sina jobb efter beskedet att Taras Kozak, parlamentsledamot med band till Ryssland, har köpt TV-kanalen Zik där de har arbetat. Kozak, som tillhör det proryska partiet Oppositionsplattformen, ägde redan före köpet två TV-stationer i Ukraina.

      • Skiljedomstol avvisas av Ryssland

        Ryssland invänder mot Ukrainas försök att få Permanenta skiljedomstolen i Haag att behandla frågan om tillgång till vattnen runt Krimhalvön. Domstolen har enligt Ryssland inte rätt att fatta beslut i frågan. Ukrainas anmälan om att Ryssland blockerar Svarta havet, Azovska sjön och Kertjsundet gjordes 2016 och är en av flera tvister där Ukraina sökt internationella avgöranden. Rysslands stöd till separatister i östra Ukraina och osämja om gasavtal slits av andra rättsinstitut (se 17 januari 201728 februari 2018 och 25 maj 2019).

      • Porosjenko tar upp kampen

        Flera av de största partierna håller interna konferenser inför i parlamentsvalet som nu planeras till den 21 juli. Förre presidenten Petro Porosjenko blir toppkandidat för sitt parti, som byter namn till Europeisk solidaritet. Den nye presidenten Volodymyr Zelenskyjs parti har ont om politiskt erfarna kandidater, men har rekryterat bland andra en brottare med OS-meriter. Trots att partiet är nybildat har det stöd av över 40 procent av väljarna i enkäter. Först den 11 juni börjar Författningsdomstolen granska om det var lagligt av Zelenskyj att upplösa parlamentet.

      • Zelenskyj uppvaktar EU och Nato

        Volodymyr Zelenskyj gör sin första utlandsresa som president. Den går till Bryssel där han träffar både EU:s och Natos centrala gestalter. Zelenskyj utfäster sig att fortsätta odla Ukrainas vänskaper i väst, och ber om hjälp att öka pressen på Moskva för att få slut på kriget i öster. Dagen efter uppger ukrainska armén att tre soldater stupat i den dödligaste händelsen sedan Zelenskyj blev president.

      • Maj

      • Regeringen stannar kvar

        Parlamentet röstar nej till att ge premiärminister Hrojsman avsked, trots att den nye presidenten uppmanat regeringen att avgå. President Zelenskyjs nybildade parti har ännu inga platser i parlamentet och kan därför inte rösta bort regeringen.

      • Saakajsvili tillbaka i Ukraina

        Micheil Saakasjvili, tidigare president i Georgien och före detta guvernör i Ukraina, är tillbaka i Ukraina. Den nytillträdde presidenten Volodymyr Zelenskyj har beslutat att återge Saakasjvili det ukrainska medborgarskap han fråntogs efter att ha blivit osams med president Porosjenko. Vid återkomsten till Ukraina säger Saakasjvili att han är inställd på att fortsätta det arbete med att ”bygga landet” som han ägnade sig åt som guvernör i Odessa.

      • Havsrättsdomstol stöder Ukraina

        Internationella havsrättsdomstolen, som har säte i Hamburg, uppmanar Ryssland att omedelbart frige de 24 ukrainska besättningsmän som hålls fängslade sedan sammanstötningen till havs vid Krimhalvön (se 25 november 2018). Domstolen kräver också att beslaget av tre ukrainska fartyg hävs. Ryssland anser att havsrättsdomstolen inte har rätt att avgöra frågan.

      • Kompisar till presidenten får nyckelposter

        När president Zelenskyj skriver under ett dekret om att upplösa parlamentet med omedelbar verkan och hålla nyval framkommer att parlamentsvalet ska äga rum mitt i sommaren, flera månader före tidigare utsatt datum. Både premiärministern och utrikesministern, som är lierade med förre presidenten Porosjenko, har meddelat att de avgår. Zelenskyj vill att även försvarsministern och riksåklagaren ska lämna sina poster. Till medarbetare i presidentämbetet rekryterar han tidigare TV-kollegor, bland dem Ivan Bakanov som blir biträdande chef för säkerhetstjänsten SBU. Den nye stabschefen väcker både häpnad och kritik: Andrij Bogdan, advokat till den omstridde oligarken Ihor Kolomojskyj som legat i fejd med ukrainska staten (se 18 december 2016 , vidare också 15 februari 2019). Den show som gjort Zelenskyj känd sänds i Kolomojskyjs TV-kanal.

      • Zelenskyj utlyser nyval

        Volodymyr Zelenskyj avlägger ämbetseden och installeras som president. Redan i sitt installationstal meddelar han att han upplöser parlamentet och utlyser nyval. Beslutet väntas gå igenom, även om det råder oklarhet om de rättsliga förutsättningarna. Han säger också att fred i Donbas – mellan ukrainska staten och ryskstödda rebeller i östra Ukraina – är vad han kommer att prioritera högst som president. Zelenskyj håller talet på ukrainska, men övergår i ett läge till ryska. Då säger han att alla ukrainare som är fångar i Ryssland måste återbördas till hemlandet för att en dialog ska kunna komma till stånd.

      • Folkfronten lämnar regeringen

        Europavänliga Folkfronten, parlamentets näst största parti, drar sig ur regeringskoalitionen med Petro Porosjenkos block. Det ökar osäkerheten inför det parlamentsval som ska hållas senare i år. Den nyvalde presidenten har bildat ett eget parti, men om Volodymyr Zelenskyj vill utlysa ett snart nyval, kan det vara för bra för hans eget bästa: Väljarna har stora förväntningar på att han ska åstadkomma fred och bekämpa korruptionen, vilket inte blir lätt när hans parti ännu är i sin linda. 

      • Träta om Zelenskyjs tillträde

        Parlamentet röstar för att hålla Volodymyr Zelenskyjs installation i presidentämbetet följande måndag, den 20 maj. Den nyvalde och parlamentarikerna har hunnit vara rejält oense, minst åtta olika datum har varit på förslag. Zelenskyj ville bli installerad den 19 maj, men det datumet avvisades av ledamöterna med hänvisning till att det är en minnesdag för den sovjetiske diktatorn Josef Stalins offer.

      • Maktkamp i ukrainsk-ortodoxa kyrkan

        Ukrainas nyligen unierade ortodoxa kyrka skakas av intern osämja. När två kyrkor gick ihop, och gavs ställning som oberoende från ryskortodoxa kyrkan (se 5 januari), väntades patriarken Filaret, 90 år, bli dess ledare. I stället valde biskoparna metropoliten Jepifanij, 40. Filaret anklagar nu öppet, via en presskonferens, Jepifanij för maktfullkomlighet. Eftersom kyrkofrågan – i synnerhet oberoendet från Moskva – är så politiserad, kan osämjan få effekter utanför de kyrkliga kretsarna. Även politiska partier gör uttalanden i ämnet.

      • Rött ljus för ukrainare med nya ryska pass

        Ukraina kommer inte att godkänna ryska pass som giltiga dokument för ukrainska medborgare i de områden som kontrolleras av rebeller med ryskt stöd (se 24 april). När premiärminister Volodymyr Hrojsman lämnar beskedet jämför han passen med dokument som Nazityskland utfärdade under andra världskriget.

      • Domstol mot korruption startklar

        Ukrainas nya domstol för korruptionsmål kommer att inleda sitt arbete den 5 september, meddelar inrättningen samma dag som dess 38 domare har samlats och valt en president genom sluten omröstning. Olena Tarasevytj, som blir domstolschef, har tidigare tjänstgjort inom rättsväsendet i Charkiv. Domarkåren har valts ut av ukrainska och internationella experter i samarbete. Domstolen är en av flera funktioner mot korruption som Ukraina inrättat efter krav från inhemska aktivister och utländska långivare. Processen har dragit ut på tiden och ingen chef på hög nivå har fällts för korruption de senaste åren (se även 26 februari).

      • April

      • Strid om ny språklag

        Parlamentet antar ett lagförslag som begränsar bruket av ryska språket och gör det obligatoriskt för bland andra statstjänstemän, läkare, lärare och domare att tala ukrainska i offentliga sammanhang, annars hotar böter. Enligt beslutet ska lagen tillämpas först om tre år; under tiden ska man bygga upp ett system för undervisning i ukrainska. Den nyvalde presidenten Volodymyr Zelenskyj, som själv gärna talar ryska även offentligt, lovar att lagen ska ses över.

      • Ukrainare erbjuds ryska pass

        Det ska bli lättare för personer från separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina att få ryska pass. President Putin skriver under ett dekret om saken och kallar det en humanitär fråga. Beslutet ses som en utmaning mot Ukrainas tillträdande president Volodymyr Zelenskyj. Reaktionen blir skarp från den nyvalde presidenten, som kallar Ryssland ”angriparstat”. Utrikesminister Pavlo Klimkin uppmanar ukrainare att inte tacka ja. Putin utvidgar senare erbjudandet till att också gälla ukrainare som lever i Ryssland. Den 14 juni delas de första passen ut, till 60 personer från enklaverna.

      • Zelenskyj segrar i presidentvalet

        TV-kändisen Volodymyr Zelenskyj vinner en jordskredsseger i presidentvalet med 73 procent av rösterna. Han har utlovat förändring och bättre relationer med Ryssland, men har under valrörelsen varit knapphändig med detaljer om vilka förändringar han vill genomföra, och hur. Zelenskyj blev känd för publiken genom en TV-serie där han spelar president. Den 3 juni tar han över presidentposten i verkligheten.

      • Oligark får stöd i domstol

        Förstatligandet av Privat Bank 2016 var olagligt, har en domstol i Kiev kommit fram till. Centralbanken tänker överklaga och president Porosjenko hävdar att både staten och bankens kunder skulle förlora enorma belopp om banken måste återgå i privat ägo. Banken, Ukrainas största långivare, ägdes av Ihor Kolomojskyj som idag tilldrar sig intresse av ett annat skäl: Han äger den TV-kanal där Volodymyr Zelenskyj, favorit i presidentvalet, har byggt upp sitt kändisskap. Frågan har ställts om Zelenskyj som president skulle komma att gynna oligarken Kolomojskyj (se 18 december 2016 och 15 februari 2018).

      • Utmanare segertippad

        TV-komikern Volodymyr Zelenskyj är favorit inför den andra och avgörande valomgången i presidentvalet mot sittande presidenten Petro Porosjenko den 21 april. Om Zelenskyj går segrande ur valet, väntas han ändå vara politiskt bakbunden åtminstone fram till parlamentsvalet i oktober. Dagens koalitionsregering domineras av Porosjenkos block BPP och förre premiärministern Arsenij Jatsenjuks Folkfronten. Ekonomin – inte minst energifrågan – styrs av regeringen, och utnämningen av utrikes-och försvarsministrarna måste godkännas av parlamentet.

      • Nato skärper åtgärder mot Ryssland

        Utrikesministrarna från Natoländerna, samlade i Washington i samband med alliansens 70-årsjubileum, har fattat beslut med hänvisning till rysk ”aggression”. Alliansen ska utöka sin spaningsverksamhet och hålla militärövningar i Svarta havet till stöd för Ukraina och Georgien, som båda vill bli Natomedlemmar och har ryskstödda separatiststyrkor inom sina gränser. Enligt USA:s utrikesminister Mike Pompeo ska Nato också studera strategier för hur man ska bemöta icke-konventionell krigföring, detta mot bakgrund av att Ryssland bland annat anklagas för att försöka påverka demokratiska val i västländer.

      • Mars

      • Presidentval med hinder för röstning

        Presidentval hålls, med 39 kandidater. Den juristutbildade TV-komikern Volodymyr Zelenskyj får flest röster, 30 procent, mot 16 procent för sittande presidenten Petro Porosjenko. En avgörande valomgång mellan dem väntas den 21 april. Drygt 63 procent av väljarna röstar. Ukrainare på Krim och i de separatiststyrda enklaverna Donetsk och Luhansk kan bara rösta om de har registrerat sig på annan ort i förväg och tar sig till en valurna på valdagen (se även 14 mars). Inte heller kan ukrainare i Ryssland utlandsrösta: av säkerhetsskäl har inga vallokaler inrättats på Ukrainas diplomatiska beskickningar där.

      • Fem års annektering – 170 personer på sanktionslista

        Ryssland firar att det har gått fem år sedan Krimhalvön annekterades. Tre dagar tidigare har EU, USA och Kanada samordnat och utvidgat sina sanktioner mot rysk militär personal som knyts till händelser i östra Ukraina eller vid Krim. Både individer och företag läggs till på listan, i synnerhet befattningshavare som var inblandade då ukrainska fartyg uppbringades i Kertjsundet och besättningarna togs till fånga (se 25 november 2018). EU upprätthåller nu sanktioner – reseförbud och frysta tillgångar – mot totalt 170 personer och 44 organisationer. Den 21 mars utvidgar även Ukraina sina sanktioner, nu med sikte mot dem som deltagit i bygget av en rysk bro till Krim.

      • Komiker leder inför presidentval

        TV-komikern Volodymyr Zelenskyj har tagit täten i opinionsmätningar inför presidentvalet med 25 procents väljarstöd. Varken sittande presidenten Petro Porosjenko eller förra premiärministern Julia Tymosjenko får lika starkt stöd i enkäter. ”När det är storm, duger vilken hamn som helst”, säger en väljare till nyhetsbyrån AFP. Andra väljare undrar om de ska våga ge en politisk novis förtroendet, när landet är i krig.

      • Svårt för internflyktingar att få rösta

        Över en miljon ukrainare som lämnat sina hem i öster till följd av striderna där har problem med att få sina namn upptagna i röstlängden inför presidentvalet den 31 mars. Hittills har bara fyra procent av internflyktingarna registrerats i andra valdistrikt, uppger människorättsorganisationer. Det är oklart vem av kandidaterna som kan vinna och vem som kan förlora på bortfall av flyktingröster.

      • Ultranationalister i bittra attacker mot presidenten

        Medlemmar av en ultranationalistisk rörelse brakar samman med poliser på två olika ställen. I staden Tjerkasy skadas poliser som skyddar president Porosjenkos bilkortege. 15 mil därifrån, i Kiev, inträffar en sammanstötning nära presidentkansliet. Nationalisterna anklagar Porosjenkos regering för korruption och beskyller regeringen för att ha fördärvat Ukrainas armé (se 26 februari). Två av ultranationalisterna grips. Den grupp som agerar kallar sig Nationella kåren och bildades 2016 som en politisk gren av den tidigare paramilitära organisationen Azovbataljonen. Ledaren för kåren, som även uppges ha varit inblandad i aktioner mot ryska intressen, har även kopplats ihop med extremiströrelsen Högra sektorn.

      • Presidenten ger korruptionsanklagad sparken

        Oleh Hladkovskyj, vice ordförande i Nationella säkerhets- och försvarsrådet, avskedas av president Porosjenko mindre än fyra veckor före presidentvalet.  En korruptionsskandal omger Hladkovskyj, som tidigare varit affärspartner till presidenten (se 26 februari).

      • Februari

      • Ukraina hoppar av Eurovision

        I ett bråk med politiska förtecken drar sig Ukraina ur årets Eurovision Song Contest. Artisten Maruv, Anna Korsun, som vunnit den ukrainska schlagerfinalen vill inte delta, eftersom det statliga etermediebolaget kräver att hon också säger nej till framträdanden i ”angriparstaten” Ryssland. Tvåan, trean och fyran är inte beredda att ta hennes plats i finalen i Tel Aviv. Därmed avlyser bolaget UA: Persjyj (UAP BC i engelskspråkiga sammanhang) Ukrainas deltagande.

      • U-sväng i Ukrainas korruptionsbekämpning

        Författningsdomstolen underkänner en del av strafflagen som ska hindra den som berikar sig på olagligt vis. Lagtexten är riktad mot korruption och utslaget väcker oro på många håll. Enligt organisationen Transparency International underminerar domstolen 65 pågående brottsutredningar och fyra fall som redan har prövats inför rätta. Författningsdomstolen, vars beslut inte kan överklagas, anser att lagen lägger bevisbördan på den som är brottsmisstänkt. Den aktuella lagtexten antogs 2015 efter press från Internationella valutafonden, som såg stor risk för att pengar som lånades ut till Ukraina skulle försnillas. Världsbanken och G7-länderna uppmanar nu i ett gemensamt uttalande Ukraina att trappa upp sina insatser mot korruptionen. President Porosjenko vill att ett nytt lagförslag ska antas för att täppa till luckorna i lagen.

      • Mututredning mot presidentmedarbetare

        Antikorruptionsåklagare inleder en brottsutredning efter ett grävreportage om att en förtrogen till president Porosjenko gjort tvivelaktiga affärer med försvarsmateriel. Mannen, som har en post i Nationella säkerhets- och försvarsrådet, ska ha smugglat in militär utrustning från Ryssland och sålt varorna till den statliga ukrainska försvarsindustrin. Porosjenko anklagas inte för inblandning, men en härva med ryska inslag i hans närhet kan påverka hans kampanj inför presidentvalet den sista mars.

      • Oroväckande många fall av mässling

        Huvudstaden Kiev rapporterar sitt första dödsfall i mässling när en 57-årig kvinna avlider. Sedan årets början har åtta dödsfall registrerats, bland dem två barn, och cirka 20 000 sjukdomsfall. Under hela 2018, då omkring 50 000 fall upptäcktes, krävde mässlingen 16 liv i Ukraina (se 17 januari 2018 och 22 februari 2018).

      • Sanktioner för konfrontation i Azovska sjön

        EU inför sanktioner mot åtta ryska medborgare som hålls ansvariga för den militära konfrontation som inträffade då Ryssland uppbringade ukrainska fartyg som var på väg in i Azovska sjön från Svarta havet (se 25 november 2018).

      • Skiljedom om bankbeslag på Krim

        Privat Bank, bankföretaget som har Ukrainas största utlåning, vinner ett mål mot Ryssland vid Permanenta skiljedomstolen i Haag. Banken fick sina tillgångar på Krim beslagtagna när Ryssland annekterade halvön 2014. Banken var då privatägd men den har senare, 2016, förstatligats av ukrainska myndigheter som bedömt den som underfinansierad: mycket av lånestocken klassades som osäkra fordringar. I skiljedomstolens utslag som går i ukrainsk favör framkommer inget belopp som Ryssland anses skyldigt att betala.

      • EU- och Nato-strävan skrivs in i grundlagen

        Parlamentet röstar slutgiltigt ja till ändringar i grundlagen. Med 334 röster för och 35 emot skriver Ukraina in målen att uppnå medlemskap i både EU och Nato, vilket gör den politiken till en fastslagen inriktning för landets president, regering och parlament. 300 röster krävs för att ändra författningen.

      • Separatistvän misstänkt för högförräderi

        Åklagare har inlett en utredning om misstänkt högförräderi mot en politiker som beskrivs som närstående Rysslands president Putin. Viktor Medvedtjuk ska i uttalanden nyligen ha uppmanat till att ge de proryska områdena i östra Ukraina egna regeringar och egna parlament, vilket anses hota Ukrainas territoriella integritet. 2002–2005 var Medvetjuk chef för det ukrainska presidentkansliet. USA har infört sanktioner mot honom för den roll han spelat i förbindelserna mellan separatistenklaverna och Moskva.

      • Komiker i ledning inför presidentvalet

        Tiden har gått ut för kandidater att registrera sig inför presidentvalet den 31 mars. Komikern Volodymir Zelenskyj, som spelar president i en TV-serie, leder i flera opinionsmätningar före förra premiärministern Julia Tymosjenko och sittande presidenten Porosjenko. Men 30 kandidater har anmält sig och utgången ser oviss ut. Alla de tre främsta får runt 20 procent i mätningarna.

      • Fördubblad rysk satsning på Krim

        Ryssland kommer inom de närmaste tre åren att investera 310 miljarder rubel (cirka 43 miljarder kronor) i infrastruktur på Krimhalvön, meddelar den ryske premiärministern Medvedev. Han uppger att det är en fördubbling av de anslag som fördelats till Krim sedan den ryska annekteringen 2014.

      • Metropoliten Jepifanij installerad

        Metropoliten Jepifanij installeras i ämbetet som den självständiga ukrainskortodoxa kyrkans överhuvud. ”Kröningen” sker vid en ceremoni i Sofiakatedralen i Kiev. Han är vald av kyrkans biskopar.

      • Januari

      • Public service-chef får sparken

        Chefen för det statliga etermediebolaget UA:PBC tvingas lämna sin post. Zurab Alasania uppger att styrelsen har förklarat sitt beslut med att bolaget har ”politiserat nyheter”. Rent konkret ska missnöjet handla om att public service-bolaget inte i önskad utsträckning har uppmärksammat evenemang som president Porosjenko deltagit i, bland annat massmöten till stöd för ukrainskortodoxa kyrkans frigörelse från ryska kyrkan.

      • Porosjenko på väg västerut i valtider

        President Porosjenko drar igång sin omvalskampanj inför presidentvalet den 31 mars. Under skärmar med hans valslogan ”Porosjenko eller Putin” ber han väljarna om mandat för ”europeisk och atlantisk integration” – fullt medlemskap i EU och Nato. Porosjenkos låga popularitetssiffror har stigit sedan han ställde sig i täten för den process som har frigjort ukrainskortodoxa kyrkor från rysk överhöghet (se 5 januari).

      • Tillslag mot hackarliga

        Husrannsakningar genomförs på nio platser i Ukraina i samband med en internationell insats mot cyberbrottslighet. Det myndigheterna vill komma åt är handel med data från IT-system som hackats. Uppgifter från tiotusentals servrar, med data om både företag och individer, har varit till salu. Enligt tysk polis har ligans kärntrupp varit en grupp ryskspråkiga hackare. I februari 2018 greps den ukrainske ledaren för ett liknande nätverk, kallat Avalanche, efter spaningar i 40 länder. Ukraina har också varit måltavla för "cyberkrig", omfattande attacker riktade mot samhällsintressen.

      • Förräderidom mot avsatt president

        Ukrainas förre president Viktor Janukovytj, som tvingades bort från makten av en folklig proteststorm 2014, döms till 13 års fängelse för högförräderi. Åklagarsidan begärde 15 år och domen kan överprövas. Janukovytj har deltagit i förhandlingarna i rätten via videolänk – från Moskva, eftersom han gick i exil i Ryssland när han avsattes. Anklagelserna om att Janukovytj skulle ha medverkat till den ryska annekteringen av Krimhalvön avvisas däremot av domstolen i brist på bevis.

      • Presidentvalsfavorit vill in i EU och Nato

        Julia Tymosjenko, före detta premiärminister, bekräftar att hon ställer upp i presidentvalet och drar igång sin valkampanj. I opinionsmätningar var hon redan före beskedet favorit, även om hon inte har en överlägsen ledning över sittande presidenten Porosjenko. Inför partikamrater i nationalistpartiet Fosterlandet gör hon klart att hon vill föra Ukraina in i EU och Nato. Inrikespolitiskt säger hon att det behövs en ny författning för att bekämpa korruptionen.

      • FN-beräkning: 13 000 döda i kriget

        Från april 2014 till slutet av 2018 har striderna i östra Ukraina krävt nästan 13 000 liv, enligt vad FN-observatörer i landet uppger för tyska medier. I sammanräkningen ingår 3 300 civila, 4 000 ukrainska soldater och cirka 5 500 ryskstödda separatister. Antalet sårade stridande och skadade civila tros uppgå till nästan 30 000.

      • Brand på tankfartyg

        Brand utbryter på två lastfartyg i Kertjsundet och omkring 20 sjömän mister livet när de hoppar överbord. Det har pågått tankning till havs mellan fartygen, som går under tanzanisk flagg men har besättning från flera länder. Lastfartygen finns på en lista från USA:s finansdepartement, som misstänker att de använts för oljeleveranser till Syrien. 

      • Observatörer till omstritt sund

        Tyska och franska observatörer ska övervaka fartygstrafiken genom Kertjsundet öster om Krimhalvön. Moskva har sagt ja, är beskedet efter möte mellan Rysslands och Tysklands utrikesministrar. Förslaget bottnar i höstens militära konfrontation i sundet (se November 2018). Tyskland och Frankrike bildade 2014 tillsammans med Ryssland och Ukraina ett gemensamt forum för att på hög nivå dryfta konflikten i östra Ukraina.

      • Ukrainsk kritik mot polsk lag får stöd

        En domstol i Polen ingriper mot en kontroversiell lag om Förintelsen. En formulering som bland annat gör det straffbart att uttala sig positivt om ”ukrainska nationalister” är enligt domstolen så diffus att den strider mot författningen. Förintelselagen har ända från början väckt upprördhet i både Israel och Ukraina (se 1 februari 2018). Parlamentet i Kiev har anfört att den polska lagen jämställer ukrainska självständighetssträvanden under andra världskriget med nazistförbrytelser. Ukraina har för sin del, 2015, gjort det straffbart kritisera nationalisterna.

      • Olaglig lobbying för Moskvavänlig regering

        En advokatbyrå i USA tvingas betala mångmiljonbelopp till amerikanska staten efter att ha bedrivit olaglig lobbying för Ukraina. Firman anlitades 2012, då Ukraina hade Moskvavänlig ledning. Enligt USA:s justitiedepartement borde advokaterna ha upplyst om att de arbetade för en utländsk regering. Kampanjuppdraget kom via en välkänd amerikan, Paul Manafort som senare har dömts för ekobrott under flera år då han tjänade Ukrainas Moskvavänliga styrande. Granskningen av den ukrainska kampanjen har koppling till att också Donald Trumps förbindelser med Moskva synas. Manafort, med etablerade Rysslandskontakter, ledde Trumps presidentvalskampanj 2016.

      • Ukrainska sjömän kvar i ryskt häkte

        De 24 ukrainska besättningsmän som hålls fängslade i Ryssland efter händelser i Kertjsundet vid Krimhalvön blir kvar i häkte. En domstol i Moskva, som ägnat två dagar åt deras fall, har förlängt häktningstiden till sista veckan i april. Ukrainarnas marinfartyg var på väg in i Azovska sjön från Svarta havet när ryska styrkor öppnade eld mot dem. Sjömännen riskerar sex års fängelse, eftersom Ryssland anser att de gjorde sig skyldiga till en gränskränkning (se 25 november 2018).

      • Ukraina köper attackdrönare

        Ukraina har beslutat köpa sex spanings- och attackdrönare av turkisk tillverkning, rapporterar turkisk press. Drönarna av typen Bayraktar TB2 uppges kunna flyga upp till 685 mil under ett dygn med en last på 55 kilo. President Porosjenko bekräftar att avtalet, vars värde i pengar inte offentliggörs, gjordes upp när han besökte Istanbul veckan innan.

      • Oberoende ukrainsk kyrka bekräftad

        I Istanbul undertecknar det ekumeniska patriarkatets ledare Bartolomeus|I ett dekret (”tomos”) som bekräftar att den unierade ukrainska ortodoxa kyrkan nu är oberoende, autokefal. Dagen efter hålls en mässa där handlingen överlämnas till metropoliten Jepifanij, med president Porosjenko på plats. Kyrklig rysk överhöghet som varat i mer än 330 år har därmed avslutats (se 13 november och 15 december 2018).

    • 2018

      • December

      • Kampanjstart inför presidentvalet

        Valrörelsen inleds inför presidentvalet den 31 mars. Sittande presidenten Petro Porosjenko väntas få svårt att bli omvald. Landets ekonomi har gått på kryckor under åren av väpnad konflikt i öster, väljare är besvikna på att korruptionsbekämpningen går långsamt och oligarker har fortfarande stort inflytande. I aktuella opinionsmätningar har förra premiärministern Julia Tymosjenko större stöd än presidenten, men också komikern Volodymir Zelenskyj – som på nyårsaftonen meddelar sitt beslut att ställa upp – anses ha chanser. Enligt ukrainska medier har komikern stöd av oligarken Ihor Kolomojskyj.

      • Ryska sanktioner utökas

        Ryssland inför importförbud för en rad varor från Ukraina. Förbudet omfattar bland annat blöjor, bröd, solrosolja, choklad, vete, öl och vin. Listan över personer och företag som är föremål för ryska sanktioner har också förlängts. Den omfattar nu 567 personer och 75 företag, som får eventuella tillgångar i Ryssland frysta.

      • Stängsel skiljer Krim från Ukraina

        Ett sex mil långt stängsel har rests på norra Krim, mellan den av Ryssland annekterade halvön och resten av Ukraina. Stängslet behövs för att skydda Krimbor mot den ukrainska regeringen, hävdar en företrädare för Krimparlamentet i ryska medier.

      • Vapenvila med förhinder

        I östra Ukraina enas regeringsstyrkorna och proryska rebeller om en vapenvila tänkt att råda över nyåret och det ortodoxa julfirandet. Brott mot vapenvilan rapporteras omedelbart efter att den trätt i kraft ett par dagar senare och parterna riktar anklagelser mot varandra.

      • Krigslagar upphör att gälla

        De krigslagar som Ukraina införde i gränstrakter efter konfrontationen i Azovska sjön (se 25 och 28 november) upphör, meddelar president Porosjenko. När undantagstillståndet infördes varnade regeringen för att Ryssland höll på att förstärka sina styrkor bortom gränsen. 24 ukrainska besättningsmän hålls ännu i rysk fångenskap.

      • Kyrkomöte bildar självständig kyrka

        Vid ett biskopsmöte i Kiev fattas det formella beslutet att bilda en ukrainskortodox kyrka oberoende från ryskortodoxa kyrkan (se 11 oktober och 13 november). Kyrkans högste ledare blir metropoliten Jepifanij. Han uppges stå nära Kievpatriarken Filaret, som har lett strävan att bilda en fristående kyrka. Många frågor återstår att lösa, inte minst hanteringen av kyrkofastigheter som tillhör Moskvapatriarket men är belägna i Ukraina. Ukrainska autokefala ortodoxa kyrkan, som är mindre än de andra samfunden, deltar också i synoden (kyrkomötet) eftersom meningen är att det ska bildas en unierad ukrainsk kyrka.

      • EU-sanktioner mot Ryssland förlängs

        EU-ledarna förlänger unionens sanktioner mot Ryssland med ytterligare sex månader. Det första beslutet om straffåtgärder fattades efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan 2014, som rebeller med ryskt stöd anses ha genomfört. Sanktionerna är brett riktade mot Rysslands ekonomi, bland annat oljehandel. Snävare sanktioner, mot individer och organisationer, infördes efter Rysslands annektering av Krimhalvön (se 11 november).

      • Tillslag mot Moskvatrogna kyrkor

        Myndigheter genomför razzior i tre kyrkor i norra Ukraina och mot präster inom den ortodoxa riktning som är Moskvatrogen. Tre dagar tidigare har en metropolit, en kyrkoledare, fått sin bostad genomsökt (se 11 oktober, 31 oktober och 13 november). Ingen grips, men de som utsätts för husrannsakan jämför med hur kyrkor förföljdes under sovjettiden.

      • November

      • Krigslagar träder i kraft

        Undantagstillstånd träder i kraft i tio ukrainska regioner: längs gränsen mot Ryssland, vid gränsen mot ryskstödda Transnistrien och utmed Svarta havet. Krigslagarna ger myndigheterna möjlighet att mobilisera personal med militär erfarenhet, belägga massmedier med restriktioner och begränsa mötesfriheten. Ukraina inför också förbud för ryska män i vapenför ålder (16–60 år) att resa in i de berörda områdena. Av besked från president Porosjenko framgår att man befarar att det ska bildas ”privatarméer”, styrkor som motsätter sig Ukrainas armé på samma sätt som i de Moskvavänliga separatistenklaverna i öster.

      • Tillspetsad konflikt vid Krim

        Konflikten vid Krimhalvön skärps. Enligt ett avtal mellan Ukraina och Ryssland från 2003 ska Azovska sjön och Kertjsundet utgöra gemensamt territorialvatten, men ryska gränsvakter beskjuter nu ukrainska marinfartyg som försöker passera sundet. Flera besättningsmän såras och tre ukrainska fartyg tas i beslag, besättningarna fängslas. Ett tankfartyg placeras vid den nybyggda bron mellan Krim och Ryssland så att Azovska sjön och östukrainska hamnar blockeras i ett dygn. Båda länderna begär att FN:s säkerhetsråd tar upp händelsen. Ukrainas parlament godkänner att krigslagar införs i gränsområden och längs kusten mot Svarta havet. 

      • Ortodox splittring i Ukraina

        En gren av den ortodoxa kyrkan i Ukraina vill fortsätta vara trogen ryskortodoxa kyrkan (se 11 oktober och 31 oktober). Beskedet lämnas efter ett möte mellan kyrkans främsta företrädare i Petjerskaklostret i Kiev, platsen för Ukrainas främsta helgedom. Patriarken Filaret vill leda en unierad ukrainskortodox kyrka, men de Moskvatrogna kyrkoledarna erkänner inte beslutet som gör hans kyrka självständig och Filaret till ledare. Istället gör de som ryskortodoxa kyrkan: bryter förbindelserna med moderkyrkan i Istanbul.

      • Val i enklaver ifrågasätts

        Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk arrangerar val, trots protester både från Ukrainas regering och från västländer. Denis Pusjilin, tillförordnad president i Donetsk sedan separatistledaren Alexandr Zachartjenkos död (se 31 augusti), kallar det demokrati och valresultatet bekräftar hans ledarposition. I Luhansk stärker valet den lokale ledaren Leonid Pasetjnik. Kurt Volker, USA:s särskilda Ukrainasändebud, beskriver separatistenklaverna som ”andra klassens polisstater styrda av skurkar och busar, subventionerade av ryska skattebetalare”. Analytiker ser valen som ett sätt för Ryssland att stärka greppet om tre procent av Ukrainas territorium med 3, 7 miljoner invånare. Närmare en månad efter valen utökar EU sin sanktionslista med nio personer som varit med om att anordna dem.

      • Ukrainska soldater dör i överfall

        Fyra ukrainska soldater mister livet i krigshändelser vid omstridda områden i östra Ukraina. Två dör enligt ukrainska försvaret i ett överfall nära den rebellhållna staden Luhansk, där rebellerna uppges ha gjort bruk av grovkalibriga granater. Två andra soldater mister livet senare i explosion i Donetskområdet.

      • USA utökar sanktioner för Krim

        USA inför sanktioner mot tre personer och nio inrättningar av olika slag med anledning av Rysslands agerande i Ukraina (se 21 mars 2014, 1 september 2016 och 26 januari 2018). En av personerna är förre chefen för Rysslands robotstyrkor och artilleri, som nu leder ett hotellbygge på Krimhalvön. Sedan Ryssland annekterade Krim har ukrainskägda hotell tagits över av ryska staten och sålts vidare till ryska företagare.

      • Korruptionsbekämpare dör efter syraattack

        Kateryna Handzjuk, 33 år, avlider i sviterna av en syraattack som hon utsattes för den 31 juli. I sin hemstad vid Svarta havet hade hon gjort sig känd som aktivist mot korruptionen. Fem män har gripits misstänkta för inblandning i överfallet, men aktivister och organisationer i Ukraina hävdar att det är vanligt att brott inte utreds.

      • Ryska sanktioner mot Ukraina

        Ryssland inför ekonomiska sanktioner mot 322 ukrainska medborgare och 68 företag. På listan finns parlamentets talman och försvarsministern, därtill politikern Julia Tymosjenko, tidigare premiärminister som är en av favoriterna inför nästa års presidentval i Ukraina. Bland bolagen finns gruv- och kemiföretag. Från rysk sida anförs att sanktionerna är motåtgärder mot ukrainska beslut som bland annat går ut på att begränsa ryska företags verksamhet. Ukraina har sedan 2014 infört sanktioner mot 1 228 ryska medborgare och 468 ryska företag eller institutioner.

      • Robottester nära Krim

        En militärövning som ska vara i fyra dagar inleds över Svarta havet. Ukraina provskjuter robotar inte långt ifrån Krimhalvön, som hålls av ryska styrkor sedan 2014. Förbundskansler Angela Merkel besöker Ukrainas huvudstad och deklarerar att Tyskland ska verka för att sanktionerna mot Ryssland blir kvar. Sanktionerna infördes som svar på ryskt militärt agerande i Ukraina. Men samtidigt som Merkel lovar Ukraina stöd, bygger Ryssland och Tyskland gemensamt gasledningar genom Östersjön. Ledningsprojekten Nord Stream ogillas av Ukraina, som går miste om intäkter när rysk gasexport kan ske utan att passera ledningsnät i Ukraina. 

      • Oktober

      • Kyrklig splittring leder till varning från Putin

        Rysslands president Vladimir Putin kommenterar för första gången utvecklingen som leder till en permanent åtskillnad mellan de ukrainska och ryskortodoxa kyrkorna. Han varnar för de ”allvarligaste konsekvenser” och beskriver det som en ”plikt att bevara andlig och historisk enhet” (se 11 oktober). Putin återkommer till ämnet när han håller stor presskonferens inför julen och kallar då ukrainska kyrkans separation från den ryska för en kränkning av religionsfriheten.  

      • Ryssland uppmanas stoppa val i enklaver

        I separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina planerar de Moskvavänliga rebellerna att hålla val den 11 november. Åtta europeiska länder, bland dem Sverige, fördömer planerna ­som beskrivs som olagliga och uppmanar Ryssland att använda sitt inflytande till att stoppa valen.

      • EU-pris till fängslad regissör

        Filmregissören Oleg Sentsov tilldelas Sacharovpriset, EU-parlamentets människorättspris. Sentsov hålls fängslad i Ryssland. Från rysk sida är reaktionen skarp: priset avfärdas som ”politiskt”, riktat mot Ryssland (se 5 oktober).

      • Löften om lån – men då måste gaspriserna höjas

        En överenskommelse med Internationella valutafonden (IMF) gör att Ukraina kan få lyfta lån på fyra miljarder dollar. Avtalet ersätter ett fyraårigt stödpaket som parterna kom överens om 2015. Men först måste Ukraina ha en ny statsbudget för 2019 klar. Budgeten godkänns i parlamentet den 23 november trots att det finns hakar, framför allt IMF:s krav att statskassan ska stärkas genom att hushållen måste betala mer för gas och värme ­– villkor som Ukrainas regering tidigare har godkänt, men inte genomfört. Nu säger premiärminister Hrojsman att gaspriserna ska höjas med 23,5 procent. Av det tidigare stödpaketet på 17,5 miljarder dollar har Ukraina fått ut knappt nio miljarder.  Den 18 december ger IMF slutgiltigt klartecken för det nya lånepaketet, varav 1,4 miljarder kan betalas ut direkt.

      • OSSE ser militär trafik över ryska gränsen

        Observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) uppger för nyhetsbyrån AFP att de under den gångna veckan har sett fordon med militär utrustning rulla in i rebellkontrollerade områden i östra Ukraina från Ryssland och ut igen. Lastbilarna har korsat gränsen nattetid, på en mindre väg där det inte finns någon gränsstation. OSSE säger inte uttalat att vapen på det sättet har levererats till separatister i Ukraina. 

      • Massmord i skola på Krimhalvön

        Minst 20 människor mister livet i en serie våldshändelser i Kertj på Krimhalvön. En explosion i en teknisk skola följs av skottlossning och de flesta av dödsoffren är tonåriga elever. Ryska myndigheter hävdar först att det är ett terrordåd, men överger den beskrivningen när det framkommer att det är en mobbad elev som begått dåden och sedan tagit sitt eget liv. Tre dagars landssorg utlyses på Krim. Kertj ligger på halvöns utlöpare mot öster. Sedan Ryssland annekterade Krim har en bro byggts mellan Kertj och det ryska fastlandet.

      • Flyghaveri under övning med Nato

        Två stridspiloter omkommer när ett ukrainskt Suchoiplan störtar under övning. Det sker när Ukraina och länder inom militäralliansen Nato genomför en rad gemensamma flygövningar, inledda den 8 oktober. Under namnet Clear Sky 2018 övar stridskrafterna över västra Ukraina. Personal från försvarsmakterna i USA, Storbritannien, Nederländerna, Polen och Rumänien deltar.

      • Ukrainsk kyrka blir självständig

        Patriarken Filaret erkänns som ledare för Ukrainas ortodoxa kyrka och kyrkan får självständig ställning efter att ha varit underordnad ryskortodoxa kyrkan sedan 1686. Besluten fattas vid en synod i Istanbul – ett kyrkomöte som är ortodoxa kyrkors högsta beslutande organ. Det ekumeniska patriarkatet i Istanbul, lett av en patriark som också har titeln ärkebiskop av Konstantinopel, betraktas som moderkyrka av många ortodoxa. Ukrainska kyrkans självständighetssträvanden har att göra med att ryskortodoxa kyrkan stöder den politiska ledningen i Moskva; bland annat har kyrkoledningen ställt sig bakom Rysslands annektering av Krimhalvön. Ryskortodoxa kyrkan, som också är emot att kyrkan i Ukraina frigörs, reagerar mot synodens beslut med att kapa alla band till patriarkatet i Istanbul (se 14 september och 15 december).

      • Explosioner i ammunitionslager

        Omkring 12 000 människor evakueras efter täta explosioner i ett ammunitionslager knappt 15 mil nordost om huvudstaden Kiev. Explosionerna, som börjat nattetid, utlöser också en brand. Ett 60-tal personer som andas in rök behöver vård. Flygförbud över området införs. Ukrainas försvarsdepartement misstänker sabotage, eftersom explosionerna började på flera ställen. Liknande händelser vid militärbaser har inträffat tidigare (se 27 september 2017).

      • Solenergi vid Tjernobyl

        En ny solenergianläggning byggd alldeles intill det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl tas i bruk och kopplas in på det nationella elnätet. Det tyskukrainska samarbetsprojektet producerar tillräckligt mycket el för att täcka behovet i ett mindre samhälle, cirka 2 000 hushåll, men med tiden hoppas man kunna hundrafaldiga produktionen. Marken runt Tjernobylverket, där solpanelerna placeras, får till följd av den radioaktiva strålningen sedan kärnkraftskatastrofen 1986 inte användas till lantbruk.

      • Regissör ger upp hungerstrejk

        Den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov, som är dömd till fängelse i Ryssland för terrorism, ger upp sin hungerstrejk för att slippa bli utsatt för tvångsmatning. Han är i dåligt skick efter att ha matvägrat i 145 dagar. Den ryska kriminalvården säger till nyhetsbyrån Interfax att han får medicinsk vård (se 2 juli).

      • Träta om ungersktalande i Ukraina

        Ukraina uppmanar Ungerns konsul i Berehove att lämna landet. Konsuln i staden, som de ungersktalande kallar Beregszász, anklagas för att ha utfärdat pass till etniska ungrare som är ukrainska medborgare. Ukrainsk lag tillåter inte dubbelt medborgarskap. Från ungersk sida hävdas att extremister i Ukraina hotar etniska ungrare, och att regeringen i Kiev agerar så att det skapar spänningar.

      • September

      • Ökade fartygshinder vid rysk Krimbro

        Fartyg till och från ukrainska hamnar vid Azovska sjön – ett bihav till Svarta havet – måste sedan Ryssland annekterade Krimhalvön passera genom ett sund omgivet av ryskkontrollerat område. Ukraina anklagar nu Ryssland för att störa civil fartygstrafik och båda parter förstärker sin militära närvaro. Ryssland har byggt en bro över sundet till Krim (se 4 maj 2018), och storleken på fartyg som kan passera har begränsats. Fartygen kontrolleras också av rysk personal, med långa väntetider som följd. Hamnarna Mariupol och Berdjansk, där störningarna märks mest, är viktiga för Ukrainas industriexport.

      • Lagförslag mot ”agenter”

        I ett tal inför parlamentet ger president Porosjenko stöd åt ett omtvistat lagförslag: att proryska grupper i Ukraina ska tvingas registrera sig som ”utländska agenter”. Det är en modell som Ryssland tillämpar på utländska organisationer och människorättsorganisationer anser att det är en dålig idé att ta över metoden, men Porosjenko hänvisar till att proryska grupper sprider propaganda mot både Ukraina och västvärlden. Lagförslaget har lagts fram av Folkfronten, som är ett av de största partierna i regeringskoalitionen.

      • Ryska språket förbjuds i Lviv

        Det regionala parlamentet i Lviv förbjuder bruket av ryska språket i kultur av alla slag, till exempel böcker och musik. Förbudet ska gälla tills den ryska ockupationen upphör, heter det, en referens till det ryska intåget på Krimhalvön och separatistupproret i sydöstra Ukraina. Beslutet i Lviv ifrågasätts på bred front, även inom Ukrainas regeringsparti, och det antas inte gå att övervaka att det följs. Ryska används av många i Ukraina, även författare och filmregissörer. På riksnivå stoppar Ukraina dock filmer som förhärligar rysk militär, och artister som hyllar det ryska maktövertagandet på Krim får inte resa in i landet.

      • Frostigt mellan ortodoxa kyrkor

        Ryskortodoxa kyrkan begränsar sina förbindelser med den ortodoxe patriarken Bartolomeus I, som med Istanbul som säte leder andra ortodoxt kristna. Beskedet innebär bland annat att kyrkan i Ryssland inte kommer att delta i biskopsmöten eller gemensamma gudstjänster. Osämjan bottnar i konflikten i Ukraina, där de ortodoxt kristna är splittrade. Patriarken har fått en begäran från Ukraina om att frysa förbindelserna med ryskortodoxa kyrkan, men han har inte tagit ställning till den ännu. Den ryskortodoxe patriarken Kirill är politiskt allierad med Rysslands president Vladimir Putin och antas vilja förhindra att det västvänliga Ukraina får en oberoende kyrka.

      • Nytt miljardlån från EU

        EU kommer överens med Ukraina om att låna ut 1 miljard euro så att landet kan genomföra planerade reformer. Den nya miljarden kommer ovanpå de 1,2 miljarder euro som EU lånat ut till Ukraina sedan 2015 för att regeringen ska kunna hantera efterverkningarna av Rysslands annektering av Krim och separatistupproret i öst. 2017 höll EU dock inne med 600 miljoner då Ukraina inte ansågs ha gjort tillräckliga framsteg, bland när det gällde att stävja korruption. Beslut om det nya lånet togs efter det att Kiev upprättat en antikorruptionsdomstol i juni 2018.  

      • Augusti

      • Separatistledare mördad i bombdåd

        Separatistledaren Alexandr Zachartjenko dödas när en bomb exploderar på ett kafé i Donetsk. Zachartjenko var president för utbrytarstaten ”Folkrepubliken Donetsk” som de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina upprättade 2014. Moskva skyller bombdådet på regeringen i Kiev som i sin tur lägger fram teorin att Zachartjenko föll offer för en intern maktkamp bland separatisterna. 

      • Försvarsutgifterna ökar

        Olexander Turtjynov, ordförande i nationella säkerhetsrådet, meddelar att robotsystem och pansarfordon hör till det som ska prioriteras när Ukraina stärker sin försvarsmakt. Ukraina har slagit fast i lag att förvarsutgifterna måste uppgå till minst fem procent av BNP och de väntas i praktiken öka de närmaste åren. President Porosjenko har lovat att soldatlönerna ska höjas med 30 procent 2019. Flottan ska också förstärkas, Mykolaivvarvet – det enda som kan bygga örlogsfartyg – väntas få beställningar på nya korvetter.

      • Strider trots vapenvila

        Fem ukrainska soldater dör och sju såras i strider mot separatister. Fyra av soldaterna mister livet i en sammanstötning i Luhanskregionen, där rebeller enligt Ukrainas försvarsdepartement med artilleribeskjutning har försökt ta över posteringar. Så sent som dagen innan slöts den senaste i en rad tidsbegränsade vapenvilor som sett över en längre tidsperiod har minskat stridshandlingarna.

      • Ukraina riskland för mässling

        Världshälsoorganisationen oroas av att mässling fortsätter att spridas i Europa. Särskilt situationen i Ukraina bekymrar WHO eftersom förhållandevis liten del av befolkningen vaccineras: 23 000 fall registrerades under årets första halvår och åtta personer dog. I hela Europa upptäcktes 41 000 fall och minst 37 smittade dog.

      • Juli

      • Motgång i WTO för Ukraina

        Ukraina förlorar lejonparten av en tvist mot Ryssland som avgjorts i Världshandelsorganisationen (WTO). Dispyten har handlat om järnvägsutrustning, export som tidigare gav Ukraina goda inkomster. Tvisten är en av flera mellan länderna som slitits av internationella organ under de år då det rasat ett separatistuppror med stöd från Moskva i östra Ukraina och då Ryssland hållit Krimhalvön annekterad.

      • Turkisk säkerhetstjänst agerar utomlands

        Den turkiska säkerhetstjänsten MIT har gripit två motståndare till president Erdoğan, den ene i Azerbajdzjan och den andre i Ukraina. Båda har förts till hemlandet utpekade som anhängare till Gülenrörelsen som anklagas för kuppförsöket mot presidenten 2016, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. När MIT genomförde en sådan aktion i Kosovo i mars ledde det till en ledningskris i Kosovo. I april uppgav turkiska myndigheter att 80 gülenister hämtats hem på liknande sätt. Det har också skett från länder i Afrika.

      • Lag som bromsade EU-samarbete upphävs

        En nederländsk lag som fick konsekvenser för samarbetet mellan EU och Ukraina slopas; en majoritet i den nederländska senaten har röstat bort lagen. Den var ett inslag i en kampanj för att kräva bindande folkomröstningar och 2016 fick euroskeptiker nederländarna att rösta nej till ett samarbetsavtal EU-Ukraina (se 6 april 2016). Nederländerna var just då EU:s ordförandeland, och nejet i folkomröstningen ledde till att samarbetet med Ukraina omförhandlades. Bland annat begränsades EU:s militära åtagande till stöd för Ukraina.

      • USA:s Krimsanktioner blir kvar

        USA kommer inte att erkänna Rysslands annektering av Krim och de amerikanska sanktionerna mot Ryssland blir kvar så länge de ryska styrkorna inte dras tillbaka, säger Vita huset. Frågan har ställts med anledning av ett toppmöte mellan presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin som planeras till den 16 juli.

      • Hungerstrejk för fångar i Ryssland

        Tillståndet beskrivs som allvarligt för den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov, dömd till fängelse i Ryssland på terroranklagelser, som har hungerstrejkat i 50 dagar. Sentsov kräver att alla politiska fångar från Ukraina ska friges. Han greps på Krimhalvön 2014 och avtjänar straffet på en avlägsen ort i Ryssland. Ukrainas regering har meddelat att den är redo att släppa 23 ryska fångar i utbyte mot ukrainare som hålls fängslade i Ryssland.

      • Juni

      • Vapenvila för skördesysslor

        En vapenvila mellan Ukrainas armé och ryska separatiststyrkor i öster ska träda i kraft den 1 juli, meddelar Ukrainas förhandlingsdelegation enligt AFP. Vapenvilan motiveras med den förestående skördeperioden i lantbruket. Inget slutdatum anges.

      • Korruptionsdomstol inrättas, men minister får gå

        Parlamentet beslutar att inrätta en korruptionsdomstol, vilket har varit ett ihärdigt krav från västländer för att ge Ukraina fortsatt finansiellt stöd. Men kort efteråt får finansminister Oleksandr Danyljuk sparken, också det genom ett parlamentsbeslut och på premiärminister Volodymyr Hrojsmans förslag. Danyljuk, som haft central roll i förhandlingar med valutafonden IMF, hävdar att han stått under press att godkänna anslag till regionala projekt som ledande politiker vill stödja. Danyljuk påstår också att det i praktiken handlar om oblyga röstköp, ett korrupt förfarande som i folkmun kallas ”bovete”.

      • Markbrand nära Tjernobyl

        En gräsbrand bryter ut i den radioaktiva zonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl, som havererade 1986. Det brinner mindre än en mil från anläggningen, i det område som är avlyst för allmänheten. Branden sprider sig till närliggande skog, men regeringen och säkerhetsansvariga i området uppger att brandbekämpare har läget under kontroll. Efter tre dagar rapporteras branden vara släckt. Tjernobyl ligger cirka tio mil norr om huvudstaden Kiev.

      • Maj

      • Östersjöledningar blir slagträ i gasträta

        Ett nytt steg tas i gastvisten med Ryssland när statliga ukrainska Naftogaz agerar för att få ryska aktier i Östersjöprojektet Nord Stream beslagtagna. Naftogaz, som stöder sig på en skiljedom meddelad i Stockholm i februari, har vänt sig till schweiziska myndigheter med sin begäran, som är riktad mot den ryska energijätten Gazprom. Konsortiet Nord Stream är registrerat i Schweiz, med Gazprom som majoritetsägare, för att bygga två ledningar genom Östersjön. Ledningarna möjliggör rysk gasexport till Västeuropa utan ukrainska mellanhänder.

      • Komplott runt Kremlkritiker i Kiev

        Den Kremlkritiske journalisten och författaren Arkadij Babtjenko, som ett dygn tidigare rapporterats mördad vid sin bostad i Kiev, framträder inför medier. Babtjenko är rysk medborgare men lever i exil eftersom han känner sig hotad. Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU hävdar att han en tid levt under ett påtagligt mordhot och att det är anledningen till att ett mord på honom iscensattes. Krigserfarenhet från de ryska krigen mot separatister i Tjetjenien på 1990-talet fick Babtjenko att börja skriva. 2015 tilldelades han Tucholskypriset av Svenska PEN. Rysslands regering anklagar nu Ukraina för att använda Babtjenko i propagandasyfte.

      • Rysk robot träffade malaysiskt plan

        Expertgruppen som utreder nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan i östra Ukraina 2014 har dragit slutsatser om robotens ursprung. Enligt den nederländske utredningsledaren Wilbert Paulissen kom roboten från en luftvärnsbrigad baserad i ryska Kursk. Utredarna säger sig ha lyckats klarlägga med hjälp av bilder hur robotsystemet fördes på en fordonskolonn till den ukrainska sidan om gränsen, där proryska rebeller opererar. Alla de 298 ombord miste livet när MH17 sköts ned på väg från Kuala Lumpur till Amsterdam. Ryssland avvisar utredarnas slutsatser.

      • Ny våldstopp i öster

        Våldet i öster mellan rebeller med ryskt stöd och Ukrainas armé har lett till tio dödsoffer på fem dagar. En serie av vapenvilor har annars hållit oroligheterna på lägre nivå en längre tid, men nu bekräftar båda sidor att stridshandlingarna tilltagit igen. I industristaden Gorlivka, belägen i en av de två separatistenklaverna, har civila skadats vid granatbeskjutning.

      • Razzia mot rysk nyhetsbyrå

        Ukrainska myndigheter gör husrannsakan i den statsägda ryska nyhetsbyrån RIA Novostis lokaler i Kiev. En medarbetare som är både rysk och ukrainsk medborgare grips. Han anklagas av ukrainska myndigheter för förräderi för sitt sätt att rapportera om Rysslands annektering av Krim. En vecka senare förbjuds nyhetsbyrån att verka i Ukraina. Förbudet gäller i tre år.

      • EU-sanktioner för ryskt val

        Krimhalvöns deltagande i det ryska presidentvalet i mars 2018 leder till att EU utökar sin sanktionslista, som sedan tidigare omfattar 150 personer. Nu införs reseförbud och tillgångar fryses även för fem chefer i de valmyndigheter som arrangerade val på Krim.

      • Sanktionsbrott misstänks vid brobygge

        Sju nederländska företag misstänks ha brutit mot EU-sanktioner genom att hjälpa Ryssland att bygga en bro till Krimhalvön. En brottsutredning mot företagen har inletts i Nederländerna, där tullen under åklagarledning granskar deras förehavanden. Toppchefer i de nederländska företagen är också misstänkta. Den 19 kilometer långa bron till Krim, som Ryssland annekterade 2014, invigs av president Vladimir Putin den 15 maj. 

      • April

      • Ukrainska farhågor bromsar Östersjöledning

        Undervattensledningen Nord Stream 2 genom Östersjön för gasleveranser till Tyskland från Ryssland kan inte byggas om inte Ukrainas roll för transitleveranser på land klargörs först, säger förbundskansler Angela Merkel efter samtal med president Petro Porosjenko. Tidigare har Merkel kallat gasledningen ”ett alltigenom ekonomiskt projekt”, nu säger hon att politisk hänsyn måste tas – till Ukrainas behov av fortsatta intäkter. Ukrainas transitkontrakt med den ryska energijätten Gazprom löper ut 2019.

      • Mars

      • Ryska diplomater utvisas

        Ukraina utvisar 13 ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. President Porosjenko framhåller att Ukrainas diplomatiska förbindelser med Moskva i praktiken är frysta sedan den ryska annekteringen av Krim 2014, men det kommer även efter utvisningarna att finnas personal på Rysslands ambassad i Kiev och konsulaten i Odessa, Charkiv och Lviv. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

      • Ryskt val genomförs även på Krim

        Ryssland håller presidentval och valet genomförs även på Krimhalvön, fyra år efter det att området annekterades. Ukraina vägrar i protest att låta ryska medborgare i Ukraina rösta på ryska beskickningar, och ukrainska nationalister blockerar platser som under normala omständigheter skulle ha varit vallokaler för utlandsryssar. Frankrike meddelar sin avsikt att inte erkänna den del av valet som äger rum på Krim.

      • Putin valtalar på Krim

        Vladimir Putin valtalar i Sevastopol, flottbasen på Krimhalvöns sydspets. Han tackar Krimbor som röstade i en ”folkomröstning” i mars 2014 om anslutning till Ryssland. Talet varar i mindre än två minuter, men Putin hinner kalla omröstningen ”verklig demokrati” och prisa det faktum att Krim och Sevastopol är tillbaka ”där de hör hemma”. 

      • Putin: Krim förblir ryskt

        I en dokumentär som sänds en vecka före presidentvalet i Ryssland säger Vladimir Putin att Krimhalvön aldrig kommer att återlämnas till Ukraina. ”Under inga omständigheter”, är Putins svar i en intervju som har producerats av hans kampanjstab och sänds via en anhängares sociala medier-konton.

      • Tumult vid demonstration

        Omkring tio personer skadas och minst 50 grips vid tumult i samband med en demonstration framför parlamentet i Kiev. Demonstranter, som enligt AFP är anhängare till den deporterade politikern Micheil Saakasjvili, håller återkommande protester och kräver president Porosjenkos avgång.

      • Tillfångatagna soldater utväxlas

        Ukraina och Ryssland genomför en fångutväxling. Myndigheter i båda länderna bekräftar att två soldater från vardera sidan utväxlats.

      • Klartecken för robotaffär

        Exporten av ett pansarvärnssystem till Ukraina har fått sitt formella godkännande, meddelar USA:s utrikesdepartement. Bland annat ingår 210 pansarvärnsrobotar av Javelintyp. Affären, som värderas till 47 miljoner dollar, väntas oroa regeringen i Moskva, eftersom Ukrainas armé strider mot ryskstödda styrkor i separatistkontrollerade områden i öster. Leveranserna från företagen Raytheon och Lockheed Martin väntas börja inom ett par månader.

      • Nytt stridsäpple i gasträta

        Den ryska energijätten Gazprom vägrar att återuppta gaslevereranser till Ukraina som skulle ha inletts den 1 mars, med hänvisning till oklarheter i kontrakt. Leveranserna har legat nere sedan i november 2015, medan parterna hållit i gång en tvist om priset. EU-kommissionen är redo att medla. I Ukraina råder, liksom i stora delar av Europa, ovanligt sträng vinterkyla.

      • Februari

      • Nytt avgörande i gastvist

        Ännu ett inslag i en komplicerad tvist mellan Ukraina och Ryssland har slitits av skiljedomstol i Stockholm. Ryska Gazprom har beordrats betala 4,63 miljarder dollar i transitavgifter för gasleveranser genom Ukraina, uppger ukrainska källor enligt AFP. Netto skulle det handla om drygt 2,5 miljarder, eftersom ett tidigare utslag tvärtom ålägger ukrainska Naftogaz att betala 2 miljarder till den ryska energijätten. Ukraina utropar seger trots att bara en del av de ukrainska kraven fått stöd. Skiljedomstolens utslag är inte offentliga.

      • Ukraina-lobbying del i åtal mot Trump-man

        Europeiska politiker fick betalt för att lobba för Ukraina, bland annat i USA, och det skedde när Moskvastödde Viktor Janukovytj var president. Officiellt framställdes lobbyisterna som oberoende bedömare. Anklagelserna framkommer i ett åtal som väckts i Washington mot Donald Trumps förre kampanjchef Paul Manafort, som arbetade för Janukovytj 2006–2014. FBI granskar både eventuell rysk inblandning i USA:s presidentval 2016 och huruvida personer i Trumps närhet haft olämpliga ryska kontakter. När det gäller Manaforts uppdrag för Janukovytj misstänker utredarna penningtvätt, bankbedrägerier och skattebedrägeri. Manaforts uppdrag upphörde när Janukovytj blivit borttvingad från makten och gått i exil i Ryssland, därefter knöts han till Trumps kampanjstab.

      • Bättre planering för vacciner

        Spridningen av mässling har tvingat fram åtgärder. Ukraina inför FN-standard för vaccinplanering, meddelar sjukvårdsdepartementet. Bland annat ska man ska byggt på befolkningsstatistik förbättra framförhållningen, se till att ha vacciner i lager, prioritera riskgrupper och gå ifrån manuella metoder vid sammanställning av behoven. 

      • Saakasjvili utkastad

        Georgiens förre president Micheil Saakasjvili deporteras från Ukraina till Polen. Efter en politisk karriär som guvernör i Odessa, lika omstridd som hans presidenttid i hemlandet, är han osams med Ukrainas president Petro Porosjenko och har försökt ta sig en roll som oppositionsledare. Nu är han statslös eftersom både Georgien och Ukraina berövat honom medborgarskap. Han deporteras till Polen eftersom det var därifrån han senast tog sig in i Ukraina, men tar sig senare vidare till Nederländerna där hans fru och barn är medborgare.

      • Polsk lag upprör Ukraina

        Ukraina är ett av flera länder som upprörs av att Polen antagit en lag som skyddar bilden av Polen under andra världskriget. Medan det blir olagligt att peka ut polacker som medskyldiga till Förintelsen, kan ukrainare anklagas för krigsbrott. I polsk historieskrivning hålls ukrainare ansvariga för etnisk rensning riktad mot polacker. President Porosjenko säger via Facebook att han är bekymrad över lagen, som träder i kraft när den några dagar senare skrivs under av Polens president Andrzej Duda.

      • Januari

      • Fängelse för rysk soldat

        Ryske medborgaren Viktor Agejev, 22 år, har dömts till tio års fängelse för att ha stridit mot ukrainska armén i separatistrepubliken Luhansk, säger hans advokat till nyhetsmedier. Han tillfångatogs i juni och uppgav kort efteråt för medier att han sänts till Ukraina av ryska armén, trots att ryska myndigheter förnekar att ryssar som strider i Ukraina gör det på statens befallning. Agejev uppges ha tagit tillbaka sina uppgifter om att han var arméanställd.

      • Sanktioner för turbiner

        USA inför sanktioner mot ryska tjänstemän (21 personer och nio företag) som skickat kraftverksturbiner till Krim. Turbinerna levererades av tyska Siemens till Ryssland, men företaget säger sig inte ha känt till att de skulle sändas vidare till den omstridda Krimhalvön som Ryssland annekterade 2014. Även ”ministrar” i utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina blir föremål för sanktioner.

      • Uppror nu ockupation i lag

        Ukrainas parlament klassar officiellt striderna i öster mellan regeringsstyrkor och Moskvavänliga separatister som en ”tillfällig rysk ockupation”. Lagen medför också att armén, inte säkerhetstjänsten, får ansvaret för hur konflikten hanteras. Formuleringar som anklagar Ryssland för ”aggression” avvisas från rysk sida, trots rapporter som visar att både vapen och manskap förts över gränsen. Rysslands utrikesdepartement beskriver den ståndpunkt Ukraina nu uttalar som ”förberedelse för ett nytt krig”.

      • Kampanj mot mässling

        En femåring och en vuxit har avlidit i mässling den senaste veckan, uppger sjukvårdsmyndigheter. Sedan årsskiftet har 1 275 fall upptäckts, mot 4 782 under hela förra året. 2017 dog, såvitt man vet, fem personer varav tre barn, alla i Odessaområdet. Nu pågår en vaccinationskampanj och skollovet har förlängts för att motverka smittspridning.

      • Miljoner utan mobil

        Nästan två miljoner människor i östra Ukraina är utan fungerande mobiltelefonnät till följd av ett kabelbrott hos den största operatören. Vodafone Ukraina kan inte uppge när nätet åter ska fungera eftersom de stridande parterna inte garanterar reparatörernas säkerhet. I separatistenklaverna Luhansk och Donetsk, där nätet gick ned den 11 januari, hävdar man att regeringen i Kiev bedriver ett informationskrig mot befolkningen. Det finns två mindre nätoperatörer kvar men de har svårt att klara utökad trafik, noterar nyhetsbyrån AFP.

      • Nytt år, nya stupade

        Tre ukrainska soldater har stupat det senaste dygnet i strider mot separatister i öster. Enligt president Porosjenko har sammanlagt fler än 2 750 soldater i regeringsarmén dödats sedan separatisternas revolt bröt ut våren 2014.

      • Initiativ för FN-styrka

        Tyskland arbetar för att en fredsbevarande FN-styrka till östra Ukraina ska kunna få mandat före det ryska presidentvalet i mars, säger utrikesminister Sigmar Gabriel. FN bör enligt Tyskland få övervaka hela konfliktområdet i öster. Från rysk sida har man enligt nyhetsbyrån AFP hittills endast varit redo att stödja en insats längs frontavsnitt, och absolut ingen insats vid Rysslands gräns mot de delar av Ukraina som hålls av Moskvavänliga separatister. 

      • Mord på aktivist upprör

        Människorättsaktivisten och juristen Iryna Nozdrovska hittas mördad i en flod nära Kiev. Nozdrovska hade spelat en drivande roll för att få Dmytryj Rossosjanskyj, syskonbarn till en domare, fälld för att drogpåverkad ha kört ihjäl hennes syster 2015.  Han dömdes 2017 till sju års fängelse, men har överklagat. Fadern Jurij Rossosjanskyj ska enligt ett vittne nyligen ha hotat Nozdrovska vid en domstolsförhandling. Fallet har setts som ett test på rättsväsendets förmåga att hantera anklagelser som berör landets elit. Över 100 människor samlas utanför en polisstation i Kiev och kräver en oberoende mordutredning. Rossosjanskyj häktas senare i 60 dagar.

    • 2017

      • December

      • Stor fångutväxling i Ukraina

        En fångutväxling sker mellan Ukraina och Moskvavänliga rebeller. Omkring 230 rebeller och rebellanhängare friges av Ukraina, medan ryskstödda miliser lämnar över ett 70-tal fångar till ukrainska myndigheter. Antalet är lägre än vad parterna tidigare har kommit överens om.

      • Militärt stöd från USA

        USA ska förstärka Ukrainas försvar med bland annat pansarvärnsrobotar, meddelar det amerikanska utrikesdepartementet, som värderar stödet till 47 miljoner dollar.

      • Dispyt om gas avgjord

        Både Ukraina och Ryssland hävdar att de vunnit en dispyt som bottnar i energikontrakt från 2009. Skiljedomstolen i Stockholm sänker det pris Ryssland får ta ut för gasleveranser, men upprätthåller också en skyldighet för Ukraina att köpa gas från Ryssland.

      • Minor stor fara för barn

        Omkring 220 000 barn riskerar att skadas av minor till följd av konflikten mellan Ukrainas armé och de ryskstödda rebellerna, uppger FN:s barnfond Unicef som uppmanar alla parter att sluta använda minor. I genomsnitt skadas ett barn varje vecka vid frontavsnitten (sammanlagt cirka 50 mil), enligt rapporten som bygger på uppgifter från januari till november. 

      • Konton i Schweiz hålls frysta

        Tillgångar i Schweiz som står i förre presidenten Viktor Janukovytjs namn kommer att hållas ”frysta” i ytterligare ett år, meddelar schweiziska myndigheter. Det ursprungliga beslutet fattades när revolution bröt ut i Ukraina 2014 och Janukovytj avsattes.

      • Tatarer inför rätta

        Ryska myndigheter på Krim ställer 86 tatarer inför rätta för protester mot maktövertagandet på Krim. Krimtaterna är turkisktalande muslimer som i stort antal deporterades under Stalindiktaturen. Många återvände efter Sovjetunionens upplösning, då Ukraina (med Krim) blev självständigt. Tatarer som nyligen invänt mot den ryska annekteringen av Krim har dömts till böter, trots att de genomfört sina manifestationer en och en vilket inte kräver tillstånd enligt rysk lag. 

      • Ryska övervakare tas hem

        Sedan 2014 har rysk och ukrainsk militär haft i uppgift att bevaka en överenskommen vapenvila i östra Ukraina. Nu aviserar ryska UD att de ryska observatörerna ska lämna stationeringsorten, som ligger nära rebellfästet Donetsk men på område som ukrainska regeringen kontrollerar. I Ukraina luftas farhågor för att det ska leda till att konflikten intensifieras.

      • EU förlänger sanktioner

        EU-ländernas ledare har beslutat att förlänga sanktioner mot Ryssland med ytterligare sex månader. Straffåtgärderna infördes efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över Ukraina 2014. Proryska rebeller hålls ansvariga för nedskjutningen, som krävde 298 liv och enligt utredare gjordes med en rysktillverkad robot. Även Rysslands annektering av Krim samma år ledde till EU-sanktioner. 

      • Försoningsmöte med Polen

        Polens president Andrzej Duda besöker Petro Porosjenko och de två presidenterna enas om att försöka dämpa en dispyt om massakrer som begicks under andra världskriget, då ukrainska och polska styrkor bekämpade varandra. Osämjan har på senare tid tagits upp i parlamenten och lett till att historiska monument rivits. Frågan om att öppna gravar för att identifiera offren för massakrerna är känslig. (Se Polen: Kalendarium.)

      • Tumult runt Saakasjvili

        Politikern Micheil Saakasjvili grips av polis men fritas av anhängare i Kiev. Några turbulenta dagar senare beslutar en domstol att han får vara på fri fot under fortsatt utredning. Saakasjvili, som efter att ha varit president i Georgien blev guvernör i Ukraina och har bedrivit Moskvakritisk politik i båda länderna, är numer osams med den ukrainska ledningen.  Han riskerar fem års fängelse, utpekad för samarbete med proryska aktörer i Ukraina. Han kan också komma att lämnas ut till Georgien, där han anklagas för maktmissbruk. Själv hävdar han att alla anklagelser är politiskt grundade, inte rättsligt.

      • EU-stöd hålls inne

        EU meddelar att utbetalning av 600 miljoner euro hålls inne, eftersom Ukraina inte har uppfyllt sina utfästelser när det gäller bland annat åtgärder mot korruption. Även Internationella valutafonden (IMF) har valt att inte genomföra mer än en del av sina stödutbetalningar.  Det leder till att Ukraina bromsar omröstningen om ett lagförslag som är kontroversiellt, därför att det skulle ge regeringen makt att byta ut chefen för landets nya korruptionsmyndighet.

      • November

      • Inre splittring bland separatister

        Svåra interna motsättningar splittrar separatisterna. Ledaren för separatistrepubliken Luhansk, Igor Plotnitskij, avgår efter en turbulent vecka och tar sig till Moskva.  Fem ukrainska soldater och åtta rebeller rapporteras dödade i strider. Ukrainas regering anklagar Ryssland för att utöka sitt militära stöd till separatister. Företrädare för EU och sex tidigare sovjetrepubliker träffas samtidigt i Bryssel. EU utlovar fördjupat samarbete med Ukraina,  Vitryssland, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. EU ställer inte medlemskap i unionen i utsikt, däremot hjälp med att bekämpa korruption, stärka rättsstaten och modernisera ländernas ekonomi.

      • Misstänkt för Moskvamord gripen

        Säkerhetstjänsten SBU säger sig ha gripit en rysk medborgare som varit efterlyst via Interpol för mord på en journalist. Paul Klebnikov, amerikansk medborgare och chef för den ryska upplagan av tidskriften Forbes, sköts ihjäl i Moskva 2004.  I Ukraina ska den misstänkte mördaren ha ägnat sig åt utpressning mot företagare.

      • Ny julhelg i december

        Ukrainas parlament röstar för att den 25 december ska bli nationell helgdag. De flesta av invånarna är ortodoxt kristna och enligt tradition har man hittills liksom i Ryssland firat jul i början av januari. Den 7 januari förblir helgdag i Ukraina.

      • Fångutväxling förbereds

        Rysslands president Vladimir Putin lovar att tala med de Moskvavänliga rebellernas ledare i östra Ukraina för att underlätta en fångutväxling. Ukrainas regering säger sig vara redo att byta 306 tillfångatagna separatister mot 152 soldater eller proukraniska milismän som hålls fångna i öster. Senast de två sidorna i konflikten utväxlade fångar var 2016. Kreml bekräftar att Putin varit i kontakt med ledare för separatisternas egenutropade republiker i Donetsk och Luhansk.

      • Farhågor för legosoldater

        Serbien kallar hem sin ambassadör i Kiev för konsultationer. Ukrainas regering har luftat oro över uppgifter om att cirka 300 serbiska legosoldater strider med proryska separatister i Ukraina. "Serbien respekterar Ukrainas territoriella integritet",  deklarerar den serbiske utrikesministern. Serbien eftersträvar EU-medlemskap men har inte som EU infört sanktioner mot Ryssland med anledning av händelser i Ukraina.  

      • Nya tag för FN-styrka

        Kanada tar nya initiativ för att FN ska skicka en fredsstyrka till Ukraina. Flera försök har gjorts tidigare. De har fallit på att Ryssland, som har vetorätt i FN:s säkerhetsråd, bara velat godta en liten FN-styrka för att skydda internationella observatörer i konfliktområdet.

      • Vatten- och elverk i fara

        Vattenverk, elverk och annan infrastruktur riskerar att slås ut av strider i östra Ukraina mellan proryska separatister och den ukrainska regeringsarmén. Bland annat finns det två vattenverk, där FN också befarar klorgasutsläpp, vid frontlinjer. Över en miljon hushåll kan bli utan rent vatten om anläggningarna skadas.

      • Oktober

      • Korruptionsräd mot borgmästare

        Korruptionsutredare gör husrannsakan hos borgmästaren i Odessa, Hennadij Truchanov. Både hans bostad och kontor genomsöks. Han misstänks ha försnillat pengar som skulle ha använts till att reparera en motorväg och för att ha beviljat lån som försvunnit på mystisk väg. Förre guvernören i Odessa Micheil Saakasjvili utpekade Truchanov som lokal maffialedare innan han avgick i frustration över svårigheterna med att få bukt med korruptionen.

      • Porosjenko utlovar specialdomstol mot korruption

        I en eftergift till demonstranterna utanför parlamentet lovar president Porosjenko att skapa en särskild domstol för korruptionsärenden som både de och västmakterna efterlyser. Han säger sig räkna med att  kunna skriva under en lag om detta före årets slut.

      • Liten delseger för demonstranter

        Demonstranter som öppnat ett tältläger utanför parlamentet i Kiev anser sig ha vunnit en liten delseger, när ledamöterna överlämnar ett lagförslag om att häva de folkvaldas juridiska immunitet till Författningsdomstolen för granskning. Samma dag meddelar EU-domstolen att de ekonomiska sanktionerna mot den förre presidenten Viktor Janukovytj och hans son Oleksandr står fast. Domstolen avvisar deras protest mot att Europeiska rådet fryst deras tillgångar.

      • Ökande protester mot Porosjenko

        Minst 5 000 människor deltar i en demonstration i Kiev mot bristen på reformer under president Porosjenko. En av talarna på demonstrationen är den förre georgiske presidenten Saakasjvili, som kräver att Porosjenko avgår därför att "kampen mot korruptionen är omöjlig" så länge denne sitter kvar. Protesterna anförs av Saakasjvilis parti Nya krafternas rörelse tillsammans med bland andra Julia Tymosjenkos Fosterlandet och partiet Självtillit. Demonstranterna för fram tre krav: att parlamentsledamöterna fråntas sin juridiska immunitet så att de kan åtalas vid fall av korruption, att en specialdomstol för korruptionsmål inrättas och att valsystemet ändras så att oberoende kandidater lättare kan bli invalda i parlamentet. Porosjenko säger att ett lagförslag om slopad immunitet ska läggas fram och kunna träda i kraft 2020, men demonstranterna nöjer sig inte och upprättar ett tältläger utanför parlamentet för att fortsätta protestera på obestämd tid.

      • Rysk sedel förbjuds

        Nationalbanken meddelar att en ny rysk sedel värd 200 rubel (knappt 30 kronor) inte får växlas in i ukrainska banker eller växelkontor. Orsaken är att sedeln pryds med motiv från den annekterade ukrainska halvön Krim.

      • September

      • Fängelse för dissident på Krim

        Ilmi Umerov, tidigare vice talman i krimtatarernas numera upplösta inofficiella parlament, döms till fängelse i två år för separatism. Enligt åklagarna har han gjort uttalanden som undergrävt Rysslands sammanhållning genom att i en intervju ha krävt att den ryska annekteringen av den ukrainska halvön ska upphöra. 

      • 30 000 evakueras efter explosion i vapenlager

        Ett av Ukrainas största vapenlager fattar eld och exploderar, vilket tvingar mer än 30 000 människor att lämna sina hem. En liknande explosion inträffade i ett annat miltärt vapenlager i mars. En källa vid den ukrainska säkerhetstjänsten säger att förlusten av ammunition vid de båda explosionerna inneburit det största bakslaget för arméns stridsduglighet sedan konflikten i öster utbröt 2014. 

      • Omstridd språklag träder i kraft

        President Porosjenko skriver under en lag om att all skolundervisning från årskurs fem och uppåt ska ske endast på ukrainska från 2020. Undervisning i minoritetsspråk ska kunna ske genom tillval. Lagen har väckt oro i flera grannländer, bland annat i Rumänien vars president Iohannis tidigare i september inställde ett planerat besök i Ukraina i protest mot språklagen. Ryska myndigheter anklagar Ukraina för att vilja marginalisera den stora ryskspråkiga gruppen i landets östra delar.

      • FN: Grova människorättsbrott på Krim under ryskt styre

        FN:s människorättskommissariat skriver i en rapport att företrädare för ryska staten begått grova övergrepp mot civila på Krim sedan den ukrainska halvön annekterades av Ryssland. Bland annat förekommer tortyr enligt rapporten, som hävdar att förhållandena på halvön har försämrats betydligt under ryskt styre. Rapporten kritiserar domstolsväsendet, som inte ger misstänkta personer rättvisa rättegångar, och deportationen av hundratals fångar till ryska fängelser. Offentligt anställda uppges bli avskedade om de inte avsäger sig sina ukrainska medborgarskap. Tiotusentals invånare som inte godkänts som ryska medborgare har enligt rapporten blivit statslösa, vilket medför starkt begränsade rättigheter i vardagslivet.

      • Krimtatarisk ledare fängslas

        En domstol på den ryskt kontrollerade halvön Krim dömer en av de mest framträdande krimtatariska ledarna till fängelse i åtta år. Achtem Tjijgoz, som är vice ordförande för den förbjudna tatariska politiska församlingen, döms för att ha organiserat en olaglig demonstration i februari 2014. Medborgarrättsrörelser beskriver rättegången som ett led i en pågående rysk kampanj mot de invånare på Krim som motsatt sig det ryska maktövertagandet.

      • Saakasjvili tillbaka i Ukraina

        Förre guvernören i Odessa, Micheil Saakasjvili, lyckas med hjälp av ett tusental anhängare ta sig in i Ukraina från Polen genom att tränga undan de ukrainska gränsvakterna. Han fortsätter därefter till Lviv, där han säger att han tänker kämpa för att få tillbaka sitt medborgarskap. Den ukrainska regeringen, som försökt hindra Saakasjvilis återkomst till landet, säger att de som hjälpt honom ta sig över gränsen kommer att straffas. Elva poliser och fem gränsvakter uppges ha skadats i tumultet vid gränsstationen. 

      • Georgien begär Saakasjvili utlämnad

        Georgiska riksåklagarmyndigheten har begärt förre presidenten Saakasjvili utlämnad från Ukraina, dit han har sagt att han tänker återvända senare i september. Saakasjvili är åtalad i sitt forna hemland för bland annat maktmissbruk.

      • EU-avtalet i kraft

        Drygt tre år efter undertecknandet träder Ukrainas associationsavtal med EU formellt i kraft. Förseningen beror på att en majoritet av deltagarna i en folkomröstning i Nederländerna sade nej till avtalet i april 2016. Efter det förhandlade den nederländska regeringen igenom ett avtal med de andra EU-länderna om att avtalet inte ska garantera Ukraina ett framtida medlemskap i unionen och inte heller ge garantier om militärt stöd. Båda kamrarna i det nederländska parlamentet skrev därefter under avtalet i juni 2017.  Delar av avtalet har i praktiken tillämpats ända sedan 2014.

      • Augusti

      • Rysk reporter utvisad

        Trots kritik från Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE utvisar den ukrainska säkerhetstjänsten den ryska reportern Anna Kurbatova. Hon arbetar för statlig rysk TV och anklagas för att ha spritt propaganda genom att beskriva konflikten i östra Ukraina som ett "inbördeskrig", inte en "rysk aggression". Kurbatova är den andra ryska reportern som utvisas i augusti. Sedan 2014 har ett tiotal ryska TV-kanaler förbjudits verka i Ukraina.

      • Vapenvila bryts genast

        Ukrainas armé och separatister anklagar varandra för att ha brutit den senaste i raden av vapenvilor, bara timmar efter det att vapnen skulle tystna. En överenskommelse om en ny vapenvila slöts vid ett möte med den internationella Kontaktgruppen för Ukraina några dagar tidigare.

      • USA stärker Ukrainas försvar

        USA:s försvarsminister James Mattis säger vid ett besök i Kiev att USA ska fortsätta att stödja det ukrainska försvaret. Regeringen i Washington har nyligen godkänt leveranser av militär utrustning för 175 miljoner US dollar, och totalt sedan 2015 för 750 miljoner dollar. Dock har det inte skett några leveranser av offensiva vapen. Mattis säger också att sanktionerna mot Ryssland ska bli kvar tills Ryssland slutar stödja separatisterna i östra Ukraina och lämnar tillbaka Krim.

      • "Lill-Ryssland" skrotas

        Separatistledaren Aleksandr Zachartjenko i Donetsk medger att försöket att skapa en ny stat kallad Lill-Ryssland i det nuvarande Ukraina har misslyckats. Han meddelade i mitten av juli att en sådan stat skulle utropas, men planen har inte fått stöd någonstans, inte ens från Moskva.

      • Juli

      • Ukraina köper amerikanskt kol

        Ukraina skriver kontrakt med USA om att importera kol. Det ska ersätta det egna kol som inte längre når den västra delen av landet sedan regeringen stoppade leveranserna från utbrytarområdena i öster i mars. Den första sändningen väntas i september och fram till årsskiftet beräknas USA leverera omkring 700 000 ton.

      • Saakasjvili fråntas medborgarskap

        President Porosjenko tar ifrån förre georgiske presidenten Micheil Saakasjvili det ukrainska medborgarskap han tilldelades 2015, när han utnämndes till guvernör i Odessa. Eftersom han fråntogs sitt georgiska medborgarskap när han blev ukrainare är Saakasjvili nu statslös. I sitt forna hemland är han efterlyst för maktmissbruk under sina nio år som president där, i Ukraina anklagas ha nu för att ha lämnat oriktiga uppgifter när han ansökte om medborgarskap.

      • Elen stryps till Donetsk

        Det statliga energibolaget Ukrenergo stänger av leveranserna av el till de områden i Donetskregionen som kontrolleras av separatister. I april blev Luhansk utan ström från det ukrainska nätverket.

      • Svåra förluster i öster

        Sex ukrainska soldater dödas och fem såras när de enligt försvarsdepartementet utsätts för granatbeskjutning från separatisterna i Donetskregionen. Ungefär samtidigt dödas tre soldater av en mina i Luhanskregionen. Nio dödade under ett dygn är det högsta antalet på många månader.

      • Separatister planerar "ny stat"

        Aleksandr Zachartjenko, ledare för "Folkrepubliken Donetsk", säger att utbrytarstaterna i östra Ukraina och "andra områden" enats om att utropa en ny stat som ska ersätta nuvarande Ukraina. Statens namn ska vara Malorossija, "Lill-Ryssland", och dess huvudstad ska vara Donetsk. Kiev ska nedgraderas till "historiskt och kulturellt centrum". Ukrainas regering avfärdar det hela som ett nytt påfund i Moskva, men en talesman för ryska regeringen säger att han fick höra talas om det via medierna.

      • Ukrainsk-georgiskt samarbete

        Ukrainas och Georgiens presidenter enas om att deras länder ska samarbeta för att kunna närma sig medlemskap i Nato och EU. De motiverar detta med att ländernas "självständighet och demokrati står inför samma hot", det vill säga att de har slitits sönder av konflikter med ryskstödda separatister.

      • "Redo för Nato 2020"

        Ukraina och Nato ska börja utforma en "färdplan" för hur landet ska kunna bli medlem av den västliga försvarsalliansen. Det meddelar president Porosjenko efter ett möte i Kiev med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Ukraina avser att ha uppfyllt alla krav till 2020. Det innebär att landet måste genomföra en rad politiska och ekonomiska reformer och att utveckla sitt försvar så att det motsvarar Natos krav. Men ett medlemskap förutsätter också att Ukraina till dess kunnat lösa konflikten i Donbasregionen med fredliga medel.

      • Juni

      • Ny vapenvila bryts direkt

        De stridande parterna i östra Ukraina enas med hjälp av OSSE om att iaktta vapenvila fram till den 31 augusti för att skördearbete ska kunna genomföras i området. Mindre än två dygn senare uppger dock ukrainska armén att två av dess soldater skjutits ihjäl. Separatisterna anklagar för sin del armén för att ha brutit vapenvilan vid tio tillfällen.

      • Konflikten i öst kräver ökat antal offer

        FN skriver i en rapport att antalet dödade och skadade i östra Ukraina har ökat med nära 50 procent under våren jämfört med perioden 16 november till 15 februari. Enligt rapporten pågår brott mot vapenvilan så gott som dagligen och en varning utfärdas för att striderna kan komma att eskalera under sommaren. Enligt FN har totalt 10 090 människor, varav 2 777 civila, dödats och 23 966 har skadats sedan konflikten bröt ut i april 2014.

      • Ukraina vill ansöka om Nato-medlemskap

        Med stor majoritet röstar parlamentet för att landet ska ansöka om medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato. Om en sådan ansökan lämnas in kommer Ryssland att betrakta det som ett hot mot sin säkerhet, klargör genast ryska regeringens talesman.

      • Maj

      • IMF ställer hårda krav

        IMF säger att fonden inte tänker göra nästa utbetalning av Ukrainas stödlån på 17,5 miljarder dollar förrän parlamentet godkänt en förändring av pensionssystemet och gjort det möjligt att sälja statlig mark. Omkring en tredjedel av befolkningen lever på pensionspengar som kostar staten omkring nio procent av BNP. IMF säger annars i sin senaste rapport om den ukrainska ekonomin att landet har hämtat sig från den värsta recessionen och kan räkna med en tillväxt på två procent under 2017. Av de 4,5 miljarder dollar som Ukraina hoppas kunna få från IMF under året har hittills bara en miljard betalats ut.

      • Brottsutredning mot Stalin och Berija

        Riksåklagarämbetet inleder en brottsutredning mot den sovjetiske diktatorn Josef Stalin och dennes chef för den hemliga polisen Lavrentij Berija. Ärendet gäller deras ansvar för massdeportationen av Krimtatarer under andra världskriget som krävde tiotusentals liv. Justitieminister Pavlo Petrenko beskriver utredningen som ett sätta att "återupprätta den historiska rättvisan". Enligt historiker förvisades omkring en kvarts miljon Krimtatarer till Sibirien och Centralasien efter anklagelser om att de samarbetat med Nazi-Tyskland. Tatarerna tilläts inte återvända till Krim förrän mot slutet av 1980-talet. I åtskilliga år var deras relationer till den ukrainska ledningen ganska svala, men efter den ryska annekteringen av Krim 2014 har regeringen tagit sig an deras sak.

      • Föreslagen korruptionslag skrotas

        Parlamentet böjer sig för påtryckningar från omvärlden genom att inte anta en föreslagen lag som kunnat leda till att den nationella antikorruptionsbyrån hade lagts ned. Förslaget att överföra ärenden från byrån till säkerhetstjänsten har setts av västländer som ett försök att skydda ledande politiker och affärsmän. Bland annat IMF har sagt att lagförslaget gick helt emot uppgörelsen om ett lånepaket på 17,5 miljarder US dollar.

      • Ryska sajter blockeras

        Ukraina blockerar de flesta populära ryska sociala medier på internet och en rysk sökmotor. Åtgärden beskrivs som ett svar på Rysslands stöd till separatisterna i öster, Förbudet ska vara i kraft i tre år. Stängningen av sajten VK, ofta beskriven som den närmaste ryska motsvarigheten till Facebook, tros kunna slå hårt mot möjligheterna för civilbefolkningen i utbrytarområdena att hålla kontakt med omvärlden och varandra. 

      • Civila dödas vid fronten

        Fyra civilpersoner rapporteras ha dödats och en sårats allvarligt när separatister enligt ukrainska myndigheterna beskjuter ett bostadsområde i Avdijivka. Tre av dödsoffren ska ha varit kvinnor.

      • Visumfria EU-resor

        Europeiska rådet fattar det slutgiltiga beslutet att ge ukrainska medborgare rätt att resa in i EU utan visum. Rätten gäller dem som har biometriska pass, som får vistas inom EU i 90 dagar under en 180-dagarsperiod för turism, affärer eller familjebesök, men inte för att söka arbete. Avtalet gäller inte Storbritannien och Irland. President Porosjenko beskriver visumfriheten som Ukrainas "skilsmässa från Ryska imperiet". Efter mer än 300 år "kommer Ukraina hem", säger han. Visumfriheten väntas träda i kraft den 11 juni.

      • Frånvarande ex-president inför rätta

        Förre presidenten Viktor Janukovytj ställs inför rätta i sin frånvaro vid en domstol i Kiev. Han är åtalad för landsförräderi, för att ha kränkt Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och för att ha understött ryska angrepp mot landet. Bland bevisen mot honom uppges finnas ett brev i vilket han ber den ryska ledningen ingripa mot protesterna mot hans regim. Brevet visades upp i FN:s säkerhetsråd av den ryske ambassadören två veckor innan Ryssland annekterade den ukrainska Krimhalvön i mars 2014. Janukovytj lever i landsflykt i Ryssland.

      • April

      • OSSE begränsar patrullarbetet

        OSSE säger att organisationen tvingas begränsa sin övervakning av vapenvilan i öster efter det att en amerikansk medarbetare dödats när hans fordon kört över en stridsvagnsmina. En talesman för OSSE säger att attacken inte var någon olyckshändelse. Bilen ska ha kört längs samma väg ett par timmar tidigare i ett separatistkontrollerat område, och de fanns inte minan där. 

      • Elstopp till Luhansk

        Ukrainska myndigheter stoppar elleveranserna till utbrytarområdet Luhansk med hänvisning till att separatisterna dragit på sig obetalda räkningar för motsvarande nästan 900 miljoner kronor. Separatisterna kopplar omedelbart in sig på det ryska elnätet. 

      • ICJ går emot Ukraina

        Internationella domstolen (ICJ) avslår Ukrainas begäran att Ryssland temporärt ska förbjudas att leverera pengar och vapen till separatisterna i östra Ukraina, vilket ukrainska regeringen hävdar. Enligt de 16 domarna har inte ukrainska staten lagt fram tillräckliga bevis för att ryska medel används för att döda eller skada civila. Däremot går domstolen med på att beordra Ryssland att sluta diskriminera minoritetsgrupper på Krim. Besluten gäller bara tills vidare. Grundfrågan om Rysslands eventuella skuld till konflikten i Ukraina ska behandlas vidare, vilket kan ta flera år.

      • Centralbankschefen avgår

        Centralbankens chef Valerija Gontareva lämnar in sin avskedsansökan och säger att hon slutar sitt arbete den 10 maj. Hon har stått under hård press från landets oligarker och deras tidningar för att hon rensat upp i den ukrainska finanssektorn, där en stor del av bankväsendet anses ha fungerat som ett antal miljardärers portmonnäer, och för att hon följt IMF:s rekommendationer att bland annat lätta det statliga stödet till hryvnjan, som hållit valutakursen på en konstgjort hög nivå. IMF har varnat för att inrikespolitiska hänsyn ska riskera att stjälpa nödvändiga ekonomiska reformer. Valutafonden uttrycker en önskan att Gontareva ska efterträdas av en stark person som förmår stå emot politiska påtryckningar.

      • IMF godkänner miljardlån

        Internationella valutafonden godkänner en utbetalning av en miljard amerikanska dollar efter att ha dragit slutsatsen att blockaden av separatistområdena i öster får "en relativt måttlig påverkan" på tillväxten. En stor del av summan, som ingår i det räddningspaket på 17,5 miljarder som godkändes 2015, tros gå till att betala gamla skulder till IMF. Fonden betonar att kampen mot korruptionen måste fortsätta "med beslutsamhet" och att Ukraina måste fortsätta privatiseringar och skapa en marknad för jordbruksmark för att kunna locka till sig investerare.

      • Mars

      • Rysk Putinkritiker mördad

        En rysk regeringskritisk före detta parlamentsledamot som fått asyl i Ukraina skjuts ihjäl i Kiev. President Porosjenko anklagar ryska myndigheter för att ligga bakom mordet och beskriver det som "statsterrorism". Rysslands regering avfärdar anklagelserna som "absurda". Den mördade politikern hade kritiserat den ryska annekteringen av Krim.

      • Sanktioner mot ryska banker

        Regeringen inför sanktioner mot fem ryska bankers dotterbolag i Ukraina, vilket bland annat innebär att de inte kan föra ut några pengar ur landet. Enligt president Porosjenko ska sanktionerna tills vidare vara i kraft i ett år.

      • Staten blockerar transporter till öst

        Ett 40-tal aktivister som blockerat godstrafiken till och från utbrytarområden i öst grips av polis. Kort därefter meddelar dock regeringen att den inför en blockad på all godstrafik till områden som kontrolleras av separatisterna, med undantag endast för humanitära insatser. Blockaden ska vara i kraft tills separatisterna återlämnar företag i öster som de konfiskerat från deras ägare och uppfyller kraven i vapenvileavtalet från 2015, "Minsk 2". Samma dag meddelar energiföretaget DTEK att separatister tagit kontroll över koncernens viktigaste kolgruvor, ett kraftverk och en del av eldistributionen. Ståltillverkaren Metinvest har också fått några av sina anläggningar beslagtagna.

      • Skattechefen hotas av häktning

        En domare ger order om att skatte- och tullmyndighetens högste chef Roman Nasirov ska häktas eller betala en borgen på motsvarande drygt 33 miljoner kronor. Han misstänks ha förskingrat nästan 700 miljoner kronor och åtal förbereds. Han har befarats försöka lämna landet för att undgå rättegång.

      • Företagsverksamhet stoppas

        Separatisterna i Donetsk uppges ta över kontroll över telefonbolaget Ukrtelecom, som ingår i storkoncernen SCM ägd av Ukrainas rikaste man Rinat Achmetov. SCM är den största arbetsgivaren i de separatistkontrollerade områdena, men företaget säger att det vägrar lyda en uppmaning att registrera företaget i utbrytarrepublikerna och bara betala skatt där.

      • Februari

      • Separatister hotar företag

        Separatisterna i Donetsk och Luhansk hotar att beslagta företag i utbrytarrepublikerna om inte ukrainska nationalister avbryter en månadslång blockad av transporterna till och från resten av Ukraina. Blockaden har slagit mot handeln inom Ukraina och hotar att störa elproduktionen i väster. Företagen i öster har i princip fortsatt verksamheten som vanligt även efter "självständighetsförklaringarna" 2014 och är lagligt registrerade hos myndigheterna i Kiev. De betalar skatt till både ukrainska staten och utbrytaradministrationerna. Nationalisterna som står bakom blockaden vill stoppa handeln med "fienden" och smugglingen till utbrytarrepublikerna. 

      • Nederländsk kompromiss om Ukrainaavtal

        Nederländska parlamentets underhus godkänner EU:s associationsavtal med Ukraina efter att ha fått igenom en kompromissversion. Den nya skrivningen begränsar EU:s militära stöd till Ukraina och betonar att landet inte kan garanteras ett framtida fullt medlemskap i unionen. Avtalet måste också godkännas av senaten, vilket troligen inte sker förrän efter det nederländska parlamentsvalet den 15 mars.

      • Ny vapenvila utlyses

        Utrikesministrarna från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike ställer sig bakom ett avtal om att utlysa ny vapenvila i öster. Avtalet har slutits av regeringen och separatisterna som återigen enats om att dra bort alla tunga vapen från frontlinjen, denna gång senast den 20 februari. Tidigare under månaden har de uppflammande striderna kostat närmare 30 människor livet. Samtidigt ger Rysslands president Putin order om att ryska myndigheter ska godkänna pass som utställts av utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Regeln ska gälla "tillfälligt" tills det finns en "politisk lösning" på konflikten.

      • Ryssland anklagas för datorattacker

        Chefen för den ukrainska säkerhetstjänsten anklagar ryska hackare för virusangrepp mot landets kraftnät, finansiella system och annan infrastruktur. Han hävdar att den ryska säkerhetstjänsten ligger bakom attackerna som genomförts med hjälp av privata mjukvaruföretag och kriminella hackare. Ukraina har flera gånger tidigare anklagat Ryssland för att bedriva ett "cyberkrig" sedan ländernas relationer försämrades drastiskt efter den ryska annekteringen av Krim 2014. Ryssland har avvisat alla anklagelser. Senast i december pekades Ryssland ut som ansvarigt för att delar av elförsörjningen av Kiev slogs ut.

      • EU lovar mer pengar

        EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lovar vid ett besök i Kiev att unionen ska ge Ukraina 600 miljoner euro för att stärka statens finanser. Han säger att pengarna ska överföras inom de närmaste veckorna som belöning för de reformer regeringen drivit igenom trots svåra förhållanden.

      • Separatistledare dödade

        Oleg Anasjtjenko, militär befälhavare i utbrytarrepubliken Luhansk, dödas av en bilbomb. Några dagar senare dödas Michail Tolstych, en av de högsta militära kommendanterna i Donetsk, dödas.

      • Januari

      • Hårda strider oroar FN

        FN:s säkerhetsråd kräver ett omedelbart stopp för strider i östra Ukraina som på fyra dygn har krävt 19 dödsoffer. Striderna är koncentrerade kring staden Avdijivka, vars mer än 20 000 invånare blivit utan värme och vatten. Avdijivka ligger strax norr om Donetsk. EU beskriver striderna som ett grovt brott mot stilleståndsavtalet som undertecknades i Minsk i februari 2014. Ukrainska regeringen och de ryskstödda separatisterna anklagar varandra för att ha utlöst de nya striderna. 

      • Järnvägsblockad mot öster

        Ukrainska nationalister blockerar en järnväg in i separatistkontrollerat område med avsikt att stoppa all handel med utbrytarna. Under de första två dygnen hindras ett tiotal godståg ta sig in i eller ut ur Luhanskregionen. Den regeringstrogne guvernören i Luhansk säger att ett stopp för transporterna av kol västerut hotar landets energisektor.

      • Ryssland anmäls till ICJ

        Ukraina lämnar in en anmälan mot Ryssland till Internationella domstolen (ICJ) i Haag. Ryssland anklagas för att stödja terrorism, och Ukraina kräver skadestånd för de civila som blivit beskjutna och det malaysiska trafikflygplan som sköts ned 2014. Ukraina vill att ICJ ska hålla Ryssland ansvarigt för de "terrordåd" som begåtts av de ryskstödda miliserna i den östra delen av landet.

    • 2016

      • December

      • Stridspilot bildar egen rörelse

        Den populära stridspiloten Nadija Savtjenko bildar en egen politisk rörelse som får namnet Ukrainas aktiva människors rörelse (Runa). Savtjenko blev närmast nationalhjälte och symbol för motståndet mot Rysslands krigföring i östra Ukraina när hon fängslades i Ryssland (se Maj 2016). Under fängelsetiden valdes hon in i parlamentet för Julia Tymosjenkos parti Fosterlandet men uteslöts när hon återvänt till hemlandet för att hon förespråkat direkta förhandlingar med separatisterna i öster.

      • Storbank förstatligas

        Staten tar över den krisdrabbade Privat Bank, landets största privatägda bank, för att undvika en konkurs som kunnat få allvarliga följder för hela den ukrainska ekonomin. Banken, som ägts av miljardären Ihor Kolomojskyj, har tyngts av skulder som den ådragit sig genom att bevilja stora lån på tvivelaktiga grunder till ägarens kompanjoner. Kolomojskyj är en av president Porosjenkos politiska motståndare. Centralbanken överför mer än motsvarande en halv miljard US-dollar till Privat Bank för att hålla den vid liv medan den omorganiseras.

      • Hårdaste striderna på månader

        Fem ukrainska soldater dödas av pro-ryska separatister i vad som beskrivs som de hårdaste striderna i öster på flera månader. Ytterligare sex soldater såras i striderna vid staden Debaltseve, som stod i centrum för konflikten under januari 2015.

      • November

      • Parlamentet nobbar Europarådskonvention

        Parlamentet vägrar att anta Europarådets konvention om insatser mot våld mot kvinnor och våld i hemmen. Orsaken är att konventionen karakteriserar våld och diskriminering som grundas på sexuell läggning som brott mot de mänskliga rättigheterna. För en majoritet av ledamöterna i det ukrainska parlamentet strider det mot de kristna värdena att basera lagar på faktorer som könstillhörighet och sexuell läggning. Europarådets så kallade Istanbulkonvention antogs 2011 och har hittills formellt antagits av ett 20-tal länder.

      • Höga chefer avgår i protest

        Rikspolischefen Chatia Dekanoidze och Julia Marusjevska, en av de högsta tullcheferna i Odessa, avgår båda i protest mot att politikerna lägger sig i och rentav bromsar deras försök att reformera verksamheten och bekämpa korruptionen.

      • Saakasjvili avgår som guvernör

        Georgiens förre president Michail Saakasjvili, numera ukrainsk medborgare, meddelar att han avgår från posten som guvernör i Odessa. Han säger att han tröttnat på att ständigt bli motarbetad i sina försök att sätta stopp för korruptionen. Han anklagar också president Porosjenko för att inte ha hållit ett löfte om att göra Odessa till en tullfri utrikeshandelsstad. Saakasjvili stannar kvar som guvernör tills hans avskedsansökan är formellt godkänd.

      • Förmögenheter ska granskas

        Riksåklagaren Jurij Lutsenko säger att myndigheterna ska granska alla redovisade förmögenheter på mer än motsvarande 100 000 amerikanska dollar och att fängelsestraff på upp till 15 år ska kunna utdömas för dem som ertappas med olagligheter. Även gåvor till folkvalda värda mer än 10 000 dollar, liksom bankkonton med över 100 000 dollar ska granskas, säger Lutsenko. Hans egen hustru, som sitter i parlamentet, har deklarerat 280 000 dollar och 50 000 euro i kontanter.

      • Oktober

      • Makthavarnas rikedomar chockar ukrainarna

        Offentliggörandet av de ukrainska makthavarnas ekonomiska tillgångar slår ner som en bomb i det ukrainska samhället, där genomsnittsinkomsten är mindre än 2 000 kronor i månaden. Det visar sig att alla ministrar och ett stort antal andra folkvalda och chefer för statliga verk och myndigheter har miljonbelopp i kontanter hemma, utom räckhåll för skattemyndigheten. Premiärminister Hrojsman avslöjar att han och hans hustru tillsammans har motsvarande omkring 15 miljoner kronor i dollar- och eurosedlar samt en samling lyxklockor. Den offentliga deklarationen av ekonomiska tillgångar är ett led i försöken att efter krav från IMF öka insynen i myndigheternas arbete och modernisera den ukrainska ekonomin.

      • Toppmöte "utan mirakel"

        Ledarna för Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike träffas i Berlin för att försöka gjuta nytt liv i den ukrainska fredsprocessen. Tyskland förbundskansler Angela Merkel säger att "inga mirakel" inträffade men att de gjort vissa framsteg genom att enas om att upprätta en "färdplan" för att genomföra avtalet om vapenvila som slöts i Minsk 2015. Rysslands president Putin säger sig acceptera tanken att OSSE:s observatörer får utvidgade befogenheter genom att beväpna sig.

      • Rebellkommendant dödas

        En av de mest beryktade rebellkommendanterna i Donetsk, ryske medborgaren Arsenij Pavlov, dödas när en sprängladdning detoneras i hissen i hans bostadshus. Ledningen för separatisterna i Donetsk skyller mordet på den ukrainska regeringen, men andra rebelledare säger att det kan ha varit ett inslag i en maktkamp. Pavlov blev beryktad när han i en intervju 2015 skröt om hur han skjutit ihjäl 15 ukrainska krigsfångar.

      • Nytt högerextremt parti

        Den högerextrema Azovbataljonen, som strider mot separatisterna i öster, bildar ett politiskt parti under ledning av Nazar Kravtjenko. Den tidigare frivilligkåren ingår numera i Nationalgardet.

      • September

      • Malaysiskt plan sköts ned från rebellkontrollerad by

        Den internationella brottsutredningen om trafikflygplanet som sköts ned 2014 slår fast att planet träffades av en rysktillverkad robot. Åklagarna anser det också klart att roboten avfyrades från byn Permovajskyj, som då kontrollerades av de pro-ryska separatisterna. Utredarna baserar sina uppgifter på tekniska data, avlyssnade telefonsamtal och vittnesuppgifter om hur robotsystemet förts över gränsen från Ryssland och därefter transporterats tillbaka in i Ryssland. Det är oklart om någon gett order om nedskjutningen, och i så fall vem. Åklagarna har inte möjlighet att väcka åtal mot någon eftersom det inte finns något internationellt avtal som stadgar vilken domstol det skulle ske vid. Ryska regeringen avfärdar på nytt anklagelserna.

      • Avtal om partiell truppreträtt

        Ukraina och separatisterna ingår ett avtal om att dra tillbaka soldater och vapen en kilometer var i tre områden längs krigsfronten i provinserna Luhansk och Donetsk. Avtalet har medlats fram av OSSE.

      • Hårda strider och förluster

        Båda sidor rapporterar tre stupade soldater vardera i strider i områdena kring Luhansk och Donetsk. Regeringssidan säger att 15 soldater sårats och en saknas. Redan några dagar tidigare har det rapporterats om att vapenvilan brutits. 

      • Militärt samarbete med USA

        Ukraina och USA sluter avtal om samarbete kring försvarsteknologi och ökat amerikanskt stöd till att stärka det ukrainska försvaret. En pensionerad amerikansk general utses till militär rådgivare åt Ukrainas försvarsmakt.

      • USA:s sanktioner mot Ryssland utvidgas

        USA utvidgar sina sanktioner mot Ryssland för stödet till separatisterna i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Bland annat drabbas Bank Rossija och flera av Rysslands största byggföretag. Sanktioner riktas också mot 17 ukrainska separatister, varav 11 ingår i den lokala regering på Krim som Ryssland tillsatt. Ett stort antal ryska företag verksamma på Krim ska enligt sanktionerna stängas ute från de internationella finansiella nätverken.

      • Augusti

      • Ny vapenvila

        Ukraina och separatisterna sluter ett nytt avtal i Minsk om att respektera vapenvilan. OSSE säger att alla berörda parter visat beslutsamhet att låta vapnen tystna, när de mötts i en videokonferens. En dryg vecka tidigare har de hårdaste striderna på ett år rasat i öster.

      • Attentat mot separatistledare

        Igor Plotnitskij, ledare för "Folkrepubliken Luhansk", skadas allvarligt när en sprängladdning exploderar nära hans bil. Han förs till sjukhus där hans tillstånd beskrivs som stabilt. De ukrainska regeringsstyrkorna förnekar inblandning i attentatet.

      • Minister avgår i protest

        Biträdande informationsministern Tetjana Popova avgår i protest mot vad hon betecknar som attacker mot journalister och det fria ordet i Ukraina. Främst reagerar hon mot att staten inte ingripit mot en webbsida kallad Myrotvorets (Fredsbevararen) som offentliggjort personuppgifter om flera tusen journalister som enligt sajten samarbetat med de ryskstödda separatisterna i öster. Många av de utpekade journalisterna ska ha fått ta emot anonyma hot.

      • Juli

      • Uppflammande strider i öster

        Arméledningen uppger att minst 13 soldater har dödats och uppemot 30 sårats i strider i öster, under loppet av en vecka.

      • Känd journalist mördad

        En av Ukrainas mest kända reportrar, Pavel Sjeremet, dödas i Kiev av en sprängladdning som placerats i hans bil. Han tvingades lämna sitt hemland Vitryssland efter att ha kritiserat den auktoritära regimen där, och arbetade sedan i Ryssland, där han fick medborgarskap. Han lämnade Ryssland i protest mot det landets agerande i östra Ukraina. I Ukraina gjorde han sig känd för kritisk rapportering om den fortsatta korruptionen och regeringens oförmåga att skapa ekonomisk tillväxt. Sjeremet hade nära kontakter med den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov som mördades i Moskva 2015. 

      • FN-kritik mot dödande i Donbas

        FN:s människorättskommissariat säger i en rapport att alla parter i konflikten i Donbasregionen i östra Ukraina gör sig skyldiga till urskillningslöst dödande och att de ansvariga sällan ställs till svars. Rapporten baseras på en granskning av mer än 9 400 dödsfall – civila, regeringssoldater och separatister – sedan konflikten bröt ut 2014. Enligt FN kan en del av dödandet av civila beskrivas som krigsbrott.

      • Juni

      • Rättsväsendets oberoende ska stärkas

        Parlamentet röstar igenom en rad lagar som avser att stärka domstolsväsendet och göra det mindre utsatt för politiska påtryckningar. Hädanefter ska domare utses av en oberoende kommitté som bara ska ta hänsyn till deras yrkesmässiga kompetens. Deras politiska eller ekonomiska förbindelser ska inte längre få spela in. Domare och andra anställda inom rättsväsendet ska också kunna åtalas om de begår brott vid sidan av sin yrkesverksamhet. Inom det närmaste året ska en oberoende kommission tillsättas för att bekämpa korruptionen.

      • Maj

      • Hårdnande strider i öster

        Ukrainska försvaret rapporterar att striderna tilltar i öster. Under den senaste veckan har minst 15 ukrainska soldater dödats och ett 20-tal sårats.

      • Stridspilot i fångutväxling med Ryssland

        Den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko som dömts till 22 års fängelse i Ryssland utväxlas mot två ryska soldater som gripits på ukrainsk mark. Savtjenko greps av separatister 2014 och fördes till Ryssland där hon dömdes i mars 2016, för att genom artillerield ha dödat två ryska journalister i östra Ukraina. De två soldater hon utväxlas mot dömdes i april till 14 års fängelse för krigföring mot Ukraina, men benådades. 

      • Storstad döps om

        Parlamentet röstar för att staden Dnipropetrovsk ska byta namn till Dnipro. Namnbytet är ett led i arbetet med att rensa bort minnen från kommunisttiden från offentligheten. Staden i öster, som har över en miljon invånare, fick sitt nuvarande namn 1929 som en kombination av floden Dnipro (Dnepr) där den ligger och den ukrainske kommunistledaren Petrovskij.

      • Riksåklagare utan juristutbildning

        Parlamentet godkänner att förre inrikesministern Jurij Lutsenko utnämns till riksåklagare. Lutsenko har varit gruppledare i parlamentet för Petro Porosjenkos block och står presidenten nära, men han har ingen juristutbildning. EU har förgäves vädjat till Porosjenko att utse en juridiskt erfaren person till riksåklagare, eftersom den posten anses avgörande för Ukrainas möjlighet att effektivt bekämpa korruptionen.

      • Nytt fredsförsök misslyckas

        Ukrainas, Rysslands, Tysklands och Frankrikes utrikesministrar misslyckas med ett nytt försök att nå fram till ett hållbart fredsavtal för östra Ukraina. Den stora stötestenen är hur lokala val i separatistområdena ska genomföras. Ukraina motsätter sig Rysslands förslag till ny lokal vallag.

      • April

      • Ökat tryck på krimtatarer

        Krims högsta domstol bannlyser den tatariska minoritetens styrande organ, mejlis, som anklagas för illegala handlingar och sabotage mot halvöns ryska myndigheter. Åtgärden fördöms av omvärlden. Europarådets chef uppmanar ryssarna att snarast upphäva beslutet.

      • Dödligt våld i öster

        Fyra civila, varav en gravid kvinna, dödas när de bilar de färdas i beskjuts i östra Ukraina. Veckan dessförinnan har minst sex ukrainska soldater mist livet i olika sammanstötningar i öster. Det är den högsta dödssiffran på två månader. Några dagar senare dödas en ukrainsk soldat och två rebeller. OSSE varnar för att våldet nu nått "oroande nivåer".

      • Stor regeringsombildning

        Med överraskande stor majoritet, 275 röster mot 50, godkänner parlamentet Volodymyr Hrojsman som ny premiärminister. Hrojsman har hittills varit talman och har nominerats av Porosjenkos partiblock. Han genomför nu den största regeringsombildningen sedan revolutionen 2014. Hrojsman, utbildad jurist, är med sina 38 år Ukrainas hittills yngsta regeringschef. USA-födda Natalie Jaresko, som haft västvärldens förtroende, tvingas lämna uppdraget som finansminister och ersätts av Oleksandr Danyljuk, som hittills varit president Porosjenkos vice stabschef. Även två andra utlandsfödda ministrar lämnar regeringen. Utrikesminister Pavlo Klimkin och försvarsminister Stepan Poltorak behåller sina uppdrag.

      • Premiärministern avgår

        Premiärminister Arsenij Jatsenjuk meddelar att han avgår efter en tids påtryckningar på honom att lämna uppdraget. Efter att ha avvärjt misstroendeförklaringen i februari har hans försök att behålla makten splittrat regeringen.

      • Problem med EU-avtal

        Ukrainas samarbetsavtal med EU går mot en oviss framtid när mer än 60 procent av deltagarna i en folkomröstning i Nederländerna säger nej till avtalet. Resultatet är inte bindande för regeringen i Haag men den anses få svårt att bara strunta i väljarnas åsikt. Röstresultatet betraktas mer som en missnöjesyttring mot EU:s verksamhet i stort än som en protest just mot Ukraina, men avslöjandet att Ukrainas president Porosjenko har pengar undanstoppade i "brevlådeföretag" i skatteparadis tros ha spätt på missnöjet bland EU-skeptiker mot unionens utvidgning österut.

      • Mars

      • Riksåklagaren avskedas

        Parlamentet avskedar riksåklagaren Viktor Sjokin som trots att han sade upp sig i februari blivit kvar i tjänsten då stöd saknats i parlamentet för att godkänna hans avskedsansökan. Nu anklagas han för att förhala korruptionsutredningar och dölja förskingring inom statsapparaten. Det sista han gör på sin post är att avskeda sin ställföreträdare Davit Sakvarelidze, som varit en av hans skarpaste kritiker.

      • Tillgångar ska redovisas

        Parlamentet antar en lag om att offentligt anställda ämbetsmän på alla nivåer, och deras anhöriga, måste redovisa sina inkomster och ekonomiska tillgångar och att uppgifterna ska vara tillgängliga för allmänheten.

      • Kritik tystas

        Regeringen förbjuder statligt anställda att öppet kritisera offentliga institutioner eller deras anställda. Beslutet beskrivs som ett led i arbetet med att återställa allmänhetens förtroende för den offentliga verksamheten men får kritik för att vara ett hot mot yttrandefriheten.

      • Februari

      • Ukraina krävs på 3 miljarder euro

        Ryssland stämmer ukrainska staten på 3 miljarder US dollar vid en domstol i London. Stämningsansökan har lämnats in sedan de båda regeringarna inte kunnat enas om villkoren för återbetalningen av lånet som Ryssland betalade ut 2013 när Ukraina leddes av president Janukovytj.

      • Riksåklagaren avgår men regeringen sitter kvar

        President Porosjenko uppmanar premiärminister Jatsenjuk och riksåklagare Sjokin att avgå för att återställa allmänhetens förtroende för regeringen. Riksåklagaren lämnar genast in sin avskedsansökan, men Jatsenjuk försvarar regeringens insatser "under svåra omständigheter" inför en misstroendeomröstning i parlamentet. Regeringen klarar omröstningen, vilket är ett bakslag för presidenten. Jatsenjuks ställning försvagas ändå, när partiet Fosterlandet lämnar regeringen. Partiet har varit det minsta i koalitionsregeringen och 15 av dess 19 ledamöter röstade för att avsätta Jatsenjuk.

      • Rysk lastbilstrafik förbjuds

        Regeringen förbjuder ryska lastbilar att passera genom Ukraina. Beslutet fattas dagen efter det att Ryssland förbjudit ukrainska lastbilar, vilket motiverats med nationalistiska gruppers försök i västra Ukraina att hindra rysk godstrafik att ta sig över gränsen till övriga Europa.

      • Nytt avhopp i protest mot korruptionen

        Biträdande riksåklagaren Vitalij Kasko avgår i protest mot korruptionen inom statsförvaltningen. Han anklagar riksåklagaren Viktor Sjokin för att "snabbt och demonstrativt" bestraffa alla försök av underordnade att motarbeta mutkulturen vid åklagarmyndigheten.

      • Ekonomiministern avgår

        Ekonomiminister Aivaras Abromavičius lämnar in sin avskedsansökan i protest mot den korruption som han anser gjort det omöjligt att driva igenom de reformer som krävs för att skapa ekonomisk tillväxt. Han hävdar att personer, som han inte namnger, ökat sina ansträngningar att blockera nödvändiga reformer genom att försöka ta kontroll över landets viktigaste företag inom olje- och gasindustrin liksom försvarsindustrin. Flera av Abromavičius närmaste medarbetare följer hans exempel och lämnar in sina avskedsansökningar.

      • Januari

      • Ryska matvaror förbjuds

        Regeringen förbjuder import av en rad ryska matvaror, bland annat kött, fisk, mejerivaror, grönsaker och frukt. Sedan Ryssland förbjudit transitleveranser av ukrainska varor till andra före detta sovjetrepubliker börjar Ukraina snart exportera varor till Kina via färja till Georgien och därefter tåg genom bland annat Azerbajdzjan och Kazakstan.

      • EU-avtal träder i kraft

        Ukrainas frihandelsavtal med EU träder i kraft. Samtidigt stoppar Ryssland importen av ukrainska livsmedel.

    • 2015

      • December

      • IMF-anpassad budget godkänns

        Efter en lång och hätsk debatt antar parlamentet en budget för 2016 med ett underskott på 3,7 procent av BNP. Det är den nivå som IMF krävt för att betala ut de 1,7 miljarder dollar som hållits inne av lånet på totalt 17,5 miljarder. Före omröstningen om budgeten godkänner parlamentet en rad ändringar av skatteregler med bland annat sänkt företagsskatt och mer enhetlig inkomstskatt. Skatterna på tobak, alkohol och bränsle höjs. Parlamentet ger också regeringen rätt att införa ett handelsembargo mot Ryssland.

      • Kommunistpartiet förbjuds

        En domstol i Kiev förbjuder det ukrainska kommunistpartiet. Amnesty International fördömer utslaget som ett grovt brott mot yttrandefriheten.

      • Putin medger militär inblandning

        President Putin säger på sin årliga presskonferens att Ryssland har haft personal i Ukraina som "utfört vissa militära uppgifter", men han förnekar fortfarande att det finns eller har funnits reguljära ryska förband i grannlandet. Några dagar senare säger han att Ryssland inte kan överge de rysktalande i sydöstra Ukraina och "låta nationalisterna äta upp dem".

      • Ukraina utestängs från "ex-sovjetisk" frihandelszon

        Ryssland utestänger Ukraina från den frihandelszon som omfattar merparten av de före detta sovjetrepublikerna. Beslutet gäller från årsskiftet, när Ukrainas frihandelsavtal med EU träder i kraft. President Putin säger att det ukrainska samarbetet med EU skulle kunna leda till att europeiska varor flödar in på den ryska marknaden.

      • FN-larm om fortsatt rysk inblandning i öster

        FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter rapporterar att vapen och soldater fortfarande förs in i östra Ukraina från Ryssland. I de separatistkontrollerade områdena förekommer fortfarande mord, tortyr och allmän laglöshet.

      • November

      • Attentat på Krim skärper konflikten

        Undantagstillstånd proklameras på den ryskannekterade halvön Krim sedan kraftledningarna från Ukraina sprängts sönder. Stora delar av halvön mörkläggs och omkring 1,6 miljoner människor blir utan elektricitet. Ryssland anklagar Ukraina för att avsiktligt sabotera arbetet med att reparera kraftledningarna och säger att gasleveranserna till Ukraina ska avbrytas. Ryssland hotar också att sluta exportera kol till grannlandet. Ukraina avbryter alla varuleveranser till Krim och hotar att bemöta rysk bojkott av ukrainska livsmedel med en bojkott av rysk mat. Några dagar senare rapporterar energiministern att kolleveranserna från Ryssland har börjat minska.

      • Kritik mot våld mot demonstranter

        Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag säger efter en preliminär utredning att säkerhetsstyrkorna tillgrep "överdrivet och urskillningslöst" våld mot demonstranter i Kiev 2014 men att våldet inte kan beskrivas som brott mot mänskligheten. ICC fortsätter att utreda utvecklingen på Krim och i östra Ukraina.

      • Diskriminering av homosexuella förbjuds

        Parlamentet antar en lag som förbjuder diskriminering av homosexuella på arbetsplatser. Det har varit ett av kraven för att ukrainare ska kunna få rätt att resa in i EU-länder utan visum. I två tidigare omröstningar har parlamentet vägrat att godkänna lagen, och på tredje försöket behövs sex omröstningar innan lagförslaget får stöd av tillräckligt många ledamöter. Talmannen betonar att lagen inte innebär att Ukraina skulle godkänna samkönade äktenskap, vilket framförts som ett argument mot den.

      • Oktober

      • Många struntar i lokalval

        Lokalval genomförs, och betraktas av många som en indirekt folkomröstning om president Porosjenkos insatser. Utbrytarrepublikerna i öster deltar inte, och även i den viktiga hamnstaden Mariupol blir valet inställt. Observatörer från OSSE säger att valen överlag genomfördes korrekt och på ett demokratiskt sätt. Men regeringen uppmanas hindra rika "oligarker" att försöka styra valprocessen och OSSE beklagar att praktiskt taget all bevakning av valrörelsen i medierna var köpt av partierna och kandidaterna. Partierna kring Porosjenko gör relativt bra val i de västra delarna av landet, medan anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj har vissa framgångar i öster och söder, men resultaten anses inte kunna påverka rikspolitiken. Inte ens hälften av de röstberättigade deltar, och störst är röstskolket bland de yngre.

      • Utredare: "Rysk robot från rebellområde sköt ned plan"

        Den nederländska haverikommission som utrett nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet över östra Ukraina sommaren 2014 konstaterar i sin rapport att planet träffades av splitter från en rysk Buk-robot. Kommissionen uppger att roboten avfyrats från rebellkontrollerat område men ordföranden konstaterar att frågan om vem som ligger bakom inte ligger inom kommissionens mandat. Ryska UD avvisar omedelbart uppgifterna om att roboten skulle ha skjutits upp från rebellkontrollerat område och vice utrikesministern Sergej Rjabkov kallar hela utredningen ”vinklad”. Enligt Ryssland var de partiklar som skadade planet av en sort som bara finns i äldre vapen vilka fasats ut i Ryssland men som Ukraina fortfarande har i lager.

      • Nya fredstrevare

        President Porosjenko och Tysklands förbundskansler Merkel uttrycker "försiktig optimism" efter ett toppmöte i Paris med syfte att stabilisera vapenvilan i östra Ukraina. Rysslands president Putin och Frankrikes president Hollande deltar också i mötet. De proryska separatisterna i Donetsk och Luhansk meddelar att lokalval som de utlyste i september, och skulle hålla i oktober och november, skjuts upp till nästa år. Beskedet välkomnas av den ukrainska regeringen samt av USA och EU.

      • September

      • Flyg- och tågtrafik till Ryssland stoppas

        Sedan regeringen i Kiev förbjudit ryska flygbolag att flyga till Ukraina svarar Ryssland med att stänga ryskt luftrum för ukrainska bolag. Det statliga ukrainska järnvägsbolaget säger upp samarbetet med de ryska statsjärnvägarnas fraktbolag.

      • Separatister tvingar ut frivilligorganisationer

        Separatistledarna i Luhansk förbjuder tio utländska frivilligorganisationer, bland dem Läkare utan gränser (MSF), och beordrar dem att lämna området omedelbart. De anklagas för "allvarliga brott" mot lokala bestämmelser. Även FN-personal i Luhansk får order om att ge sig iväg omgående. I oktober förbjuds MSF också att arbeta i Donetsk, där organisationen anklagas för spioneri.

      • Ryska order tros ha dämpat striderna

        President Porosjenko säger att vapenvilan i öster för första gången har respekterats i en hel vecka. Mycket talar för att ryska regeringen uppmanat separatisterna att tills vidare undvika nya strider. Ryssland håller på att skifta utrikespolitiskt fokus från Ukraina till Syrien, där man vill stärka stödet för regimen i dess kamp mot extremiströrelsen Islamiska staten.

      • Vapenvilan får en ny chans

        Den ukrainska armén och de ryskstödda separatisterna kommer överens om att göra ett nytt försök att få vapenvilan att fungera.

      • Augusti

      • Grundlagsändring väcker nationalistisk vrede

        I en första omröstning godkänner parlamentet en grundlagsändring som ger landets provinser, inklusive de rebellkontrollerade områdena i öster, ökat självstyre. Förslaget är ett av inslagen i avtalet om vapenvila som slöts i Minsk i februari. Utanför parlamentet demonstrerar huvudsakligen nationalister mot den föreslagna grundlagsändringen. Tre poliser dör ave en granat som kastas mot dem och över 130 människor, de flesta poliser och nationalgardister, skadas under ett par dagars tumult. Regeringen anklagar nationalistpartiet Svoboda för att ha legat bakom oroligheterna. En medlem av Svoboda som misstänks ha kastat en handgranat grips. Radikala partiet, som har 21 av koalitionspartiernas 302 platser i parlamentet, meddelar att det lämnar regeringen i protest mot grundlagsändringen.

      • Privata långivare beviljar skuldlättnad

        Ukraina får löfte av privata långivare att få 20 procent av sin skuld på 18 miljarder amerikanska dollar avskrivna och att återbetalningen av resten förlängs till 2019. Finansminister Jaresko säger att den sparade summan ska användas till socialt stöd och försvaret. Premiärminister Jatsenjuk beskriver skuldlättnaden som ett slag mot "fienden Ryssland", som enligt honom siktat in sig på en ukrainsk statsbankrutt.

      • Ukrainsk regissör fängslad i Ryssland

        Den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov döms till 20 års fängelse för terrorism av en rysk militärdomstol. Han anklagas för att ha organiserat mordbränder i pro-ryska partikontor på Krim i samband med den ryska annekteringen 2014. Bland andra EU och Amnesty International kritiserar domen för att ha varit politiskt motiverad och grundad på osakliga påståenden. 

      • Larm om hot mot observatörer

        OSSE:s observatörer säger att de aldrig tidigare under konflikten i östra Ukraina blivit utsatta för sådana hot och provokationer som under de senaste veckornas strider. Till största delen är det de ryskstödda separatisterna som står för trakasserierna, säger observatörsstyrkans turkiske chef. 

      • Ryskvänliga artister svartlistas

        Regeringen offentliggör en lista på 13 artister och skådespelare vars verk inte får framföras i ukrainsk radio, TV eller på landets biografer på grund av deras ställningstaganden för Rysslands president Putin och Rysslands ingripanden i Ukraina. De flesta är populära ryska artister men bland dem finns även den franske skådespelaren Gérard Depardieu, som är nära vän till Putin. Dessutom förbjuds 38 böcker av ryska författare och journalister som anklagas för att "förespråka fascism" och förödmjuka den ukrainska nationen.

      • Juli

      • Ryssland stoppar FN-domstol om nedskjutna planet

        Ryssland lägger in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot inrättandet av en internationell domstol som skulle rannsaka de ansvariga för nedskjutningen av ett malaysiskt passagerarplan över östra Ukraina 2014. Nederländernas premiärminister vädjar förgäves till president Putin kort före omröstningen i FN att inte stoppa domstolen. Ryssland hävdar att det är för tidigt att börja rannsaka några innan den internationella utredningen av kraschen är avslutad.

      • "Ren" polisstyrka invigs

        I Kiev invigs en ny polisstyrka på cirka 2 000 medlemmar som på sikt ska ersätta den hittillsvarande polisen som är ökänd för korruption. Den nya kåren har utbildats av poliser från USA och har utvalts bland 33 000 kandidater. Liknande polisstyrkor ska sättas in i en rad andra större städer.

      • Juni

      • Protester mot "mänskliga sköldar" i öster

        Flera hundra civilpersoner genomför en ovanlig protestdemonstration utanför högkvarteret för "Folkrepubliken Donetsk". De kräver att separatisterna flyttar de raketramper som är placerade i bostadsområden eftersom de drar på sig eldgivning från regeringsstyrkorna. Demonstranterna anklagar separatisterna för att använda civila som mänskliga sköldar.

      • Kraftig upptrappning i öster

        Strider kring de regeringskontrollerade samhällena Marinka och Krasnohorivka väster om Donetsk uppges vara bland de hårdaste som rasat sedan vapenvilan undertecknades i februari. OSSE rapporterar att stora mängder vapen har transporterats till rebellkontrollerat område i närheten, strax innan striderna bröt ut.

      • Maj

      • Georgisk ex-president blir ukrainare

        Porosjenko meddelar att den före detta georgiske presidenten Micheil Saakasjvili fått ukrainskt medborgarskap och utsetts till guvernör i Odessa. Saakasjvili är omstridd i hemlandet som han lämnade efter sin presidenttid (2004–2013), och har begärts utlämnad dit av de nuvarande makthavarna. 

      • Ryska oppositionella vittnar om rysk inblandning i Ukraina

        I en rapport som färdigställts av kolleger till den i februari mördade ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov hävdas att minst 220 ryska soldater har dödats i striderna i östra Ukraina. Uppgifterna baseras på medierapporter och intervjuer med anhöriga till ryska soldater som ska ha stupat i strid i grannlandet. I rapporten hävdas att ryska styrkor gjort två stora offensiver in i Ukraina, sommaren 2014 och vintern 2015, och att båda intrången haft avgörande betydelse för att stärka separatisternas ställning. Enligt rapporten, som till stor del sammanställdes av Nemtsov innan han sköts ihjäl en kort bit från Kreml, ska alla ryska soldater formellt ha avslutat sina kontrakt med armén innan de sändes över gränsen. Deras anhöriga hotades med åtal om de avslöjade något. Stödet till de ukrainska separatisterna har enligt rapporten kostat ryska staten över 8 miljarder kronor. Den ryska ledningen vägrar att kommentera uppgifterna.

      • April

      • Amerikanska soldater till Ukraina

        Omkring 300 amerikanska armésoldater anländer för att under det närmaste halvåret utbilda ukrainska soldater. En rysk talesman säger att detta kan leda till att situationen allvarligt destabiliseras.

      • Anhängare till Janukovytj dödas

        En Rysslandsvänlig journalist och en före detta parlamentsledamot som stödde förre presidenten Janukovytj hittas båda ihjälskjutna i Kiev. På kort tid har flera politiker med nära band till Janukovytj till synes begått självmord, dock under oklara omständigheter.

      • Ryssland utpekas som hot

        Ukraina antar en ny säkerhetsdoktrin som bland annat utpekar Ryssland som ett långsiktigt hot mot landet och fastslår att ett medlemskap i Nato är Ukrainas enda trovärdiga garanti för sin säkerhet och territoriella integritet.

      • Totalitär propaganda förbjuds

        Parlamentet förbjuder kommunistisk och nazistisk propaganda. Bland annat förbjuds gatu- och ortsnamn med kommunistisk klang, liksom symboler och sånger. Samtidigt antar parlamentet en separat lag som erkänner den roll som den nationalistiska rörelsen spelade under andra världskriget, tidvis i samarbete med Nazi-Tyskland.

      • Högerextremist får toppjobb i försvaret

        Ledaren för den högerextrema rörelsen Högra sektorn utnämns till rådgivare åt chefen för försvarsstaben. Utnämnandet sägs vara ett led i arbetet med att samordna frivilligstyrkornas insatser med arméns. Ledaren Dmytro Jarosj är internationellt efterlyst av den ryska regimen för "uppvigling till terrorism". 

      • Nya ryska filmer förbjuds

        En lag träder i kraft som förbjuder visning av ryska filmer och TV-serier inspelade efter 1 januari 2014. 

      • Tatarisk TV på Krim tystas

        Den krimtatariska TV-stationen ATR tvingas upphöra med sändningarna sedan den statliga ryska mediemyndigheten vägrat förnya dess licens. Ända sedan annekteringen av Krim har den överlag pro-ukrainska medierösten utsatts för trakasserier från de ryska myndigheterna.

      • Mars

      • Självstyre i öster – på ukrainska villkor

        Parlamentet antar två lagar om ökat självstyre för de rebellkontrollerade områdena i öster. Självstyret förutsätter dock att separatisterna först genomför lokala val enligt ukrainsk lag under internationell övervakning. Lagarna fördöms av rebellerna och den ryska regeringen som ett brott mot avtalet om vapenvila.

      • IMF-stöd träder i kraft

        IMF beviljar ett stödprogram på 17,5 miljarder US dollar, av vilka 5 miljarder betalas ut omedelbart. Programmet ersätter ett som utlovades för mindre än ett år sedan men som var konstruerat på ett sätt som inte räckte för att stabilisera den ukrainska ekonomin. IMF-lånet är en del av ett totalt internationellt stöd på runt 40 miljarder dollar, som bland annat ges som bilaterala lån från en rad länder. Sverige bidrar med ett räntefritt lån på 100 miljoner dollar. Det internationella stödet går till stor del till att stärka den ukrainska valutareserven.

      • Putin erkänner tidig rysk inblandning på Krim

        Rysslands president Putin berättar i en TV-dokumentär hur han gav militären och säkerhetstjänsten order om att förbereda annekteringen av Krim flera veckor före den "folkomröstning" om självstyre som separatisterna på den ukrainska halvön genomförde. Han har tidigare i efterhand erkänt att rysk militär deltog i erövrandet av Krim men inte så i detalj medgett rysk inblandning på politisk nivå i ett så tidigt skede.

      • Kraftig räntehöjning

        Centralbanken höjer styrräntan från 19,5 till 30 procent i ett försök att stabilisera valutan och bromsa inflationen. Hryvnjan har tappat 80 procent av sitt värde gentemot den amerikanska dollarn bara sedan årsskiftet. I januari var priserna i genomsnitt 28,5 procent högre än ett år tidigare.

      • Februari

      • Sprängattentat i Charkiv

        I storstaden Charkiv, som hittills varit mestadels lugn, dödas tre människor och skadas tio när en sprängladdning enligt ögonvittnen kastas från en bil in i en folkmassa under en fredsdemonstration. Polisen beskriver dådet som en terroristattack.

      • Nytt avtal om vapenvila ingås men striderna fortsätter

        Efter 17 timmars förhandlingar i Minsk enas Porosjenko, Putin, Hollande och Merkel om ett nytt avtal om vapenvila, som undertecknas av den så kallade kontaktgruppen – de ukrainska och ryska regeringarna, separatisterna och OSSE. Vapenvilan ska träda i kraft efter tre dygn och innebär bland annat att tunga vapen ska dras bort från frontlinjen och att där skapas en fem till sju mil bred buffertzon. Det är långtifrån någon bred politisk lösning på konflikten. De separatistkontrollerade områdenas politiska status är oklar, liksom hur den rysk-ukrainska gränsen ska bevakas. Under det första dygnet efter det att avtalet om vapenvila skrivits under dödas enligt ukrainska källor minst 18 människor i fortsatta strider. Tre dagar efter det att vapenvilan trätt i kraft börjar de ukrainska soldaterna dra sig tillbaka från Debaltseve, där attackerna från separatisterna blivit dem övermäktiga. Enligt Ukrainas regering har separatisterna senaste dygnet fått förstärkt understöd av ryska stridsvagnar, artilleri och marksoldater. EU, USA och OSSE fördömer samfällt separatisternas framryckning som ett klart brott mot vapenvilan.  Trots de fortsatta striderna genomförs en fångutväxling. 139 ukrainska soldater och 52 rebeller släpps utanför Luhansk.

      • Militär upptrappning inför fredsmöte

        Dagarna före ett nytt planerat toppmött i Minsk inleder ryska soldater på Krim och nära ukrainska gränsen övningar. Separatisterna i östra Ukraina intensifierar striderna till den kanske högsta nivån sedan kriget utbröt. Dygnet före toppmötet dödas enligt ukrainska regeringen minst 46 människor, varav 16 i en raketattack mot den regeringskontrollerade staden Kramatorsk, där ukrainska armén har sitt östliga högkvarter.

      • Akut ekonomisk kris

        Den ukrainska ekonomin har närmast kollapsat. Centralbanken ger upp försöken att hålla hryvjnans kurs uppe genom stödköp, varpå valutans värde genast rasar med 30 procent gentemot US-dollarn. I stället höjs styrräntan från 14 till 19,5 procent i ett försök att bromsa inflationen, som i december var nästan 25 procent på årsbasis.

      • Förvärrat krisläge leder till febril diplomatisk aktivitet

        Striderna hårdnar på alla fronter. En vecka in i februari råder närmast panikläge. Efter förhandlingar med president Porosjenko reser Tysklands förbundskansler Merkel och Frankrikes president Hollande till Moskva för att överlämna en fredsplan till president Putin, men en talesman för Merkel säger att det inte finns några som helst tecken på ett förestående genombrott.

      • Januari

      • Misslyckat försök till vapenvila

        I slutet av januari görs nya försök att förhandla fram en vapenvila, men mötet i Minsk utmynnar i ingenting. Enligt representanter för OSSE, som deltog i samtalen, vägrar rebellerna att ens diskutera tillämpningen av det avtal som slöts i september.

      • Mer västpengar

        EU:s finansministrar enas om att ge Ukraina ett nytt lån på 1,8 miljarder euro för att landet ska undvika statsbankrutt. De ställer i utsikt att mer pengar kan anslås senare. Samtidigt tillhandahåller USA ett lika stort lån och säger att landet är berett att vid behov ännu en gång skärpa sanktionerna mot Ryssland.

      • Minst 5 000 dödade hittills

        Dödssiffran i kriget passerar 5 000 den 22 januari och kan enligt FN vara betydligt högre. Minst 30 människor dödas och ett 80-tal skadas när Donetskrebellerna avfyrar långdistansraketer mot Mariupol.

      • Bakslag för armén i Donetsk

        Några dagar efter det att president Porosjenko anklagat Ryssland för att ha sänt ytterligare minst 500 reguljära soldater och stridsvagnar till östra Ukraina tvingas ukrainska armén retirera från flygplatsen i Donetsk. Ukraina och USA anklagar separatisterna för att ha utvidgat sitt territorium utöver det som stadgades i eldupphöravtalet de skrev under i september. Under en av krigets hittills blodigaste dagar dödas omkring 30 människor, varav åtta civila när en buss beskjuts i Donetsk. Rebellerna i Donetsk säger att de förbereder en ny offensiv efter att ha intagit flygplatsen efter åtta månaders strider. 

      • Civil buss beskjuten i öster

        Minst tolv civilpersoner dödas och flera skadas när en buss blir beskjuten några mil från Donetsk. Beskjutningen ska ha skett när bussen stod vid en av arméns vägspärrar, vilket leder misstankarna till rebellerna. De förnekar dock att de legat bakom eldgivningen.

      • Interpol letar efter Janukovytj

        Interpol sätter upp Ukrainas förre president Viktor Janukovytj på sin lista över efterspanade personer. Han är efterlyst för förskingring och ekonomiskt vanstyre.

    • 2014

      • December

      • 2014 katastrofalt för ekonomin

        Centralbankschefen konstaterar att den ukrainska ekonomin krympte med 7,5 procent under 2014, att inflationstakten nått över 20 procent och att hryvnjan tappat halva sitt värde gentemot västvalutor. Hon beskriver 2014 som det värsta året för Ukraina sedan andra världskriget. Parlamentet har strax dessförinnan antagit en stram statsbudget för 2015 med höjda skatter på importvaror och sänkta sociala utgifter.

      • Långt över 1 000 dödade under "vapenvila"

        Enligt FN har fram till den 12 december striderna i östra Ukraina krävt 4 707 människoliv, varav 1 357 dödats sedan vapenvila formellt trädde i kraft den 5 september. I en FN-rapport riktas hård kritik mot både separatisterna och regeringsarmén för att ha vållat civilbefolkningen stort lidande. Redan i mitten av november rapporterades antalet internflyktingar närma sig en halv miljon.

      • Ekonomiska reformer godkänns

        Parlamentet godkänner regeringens ekonomiska reformprogram, som bland annat omfattar ett nytt skattesystem, höjda energipriser och privatiseringar av statliga företag. Reformerna är ett villkor för nya stödlån från IMF, EU och andra.

      • Pro-västliga partier bildar regering

        De fem pro-västliga partierna i parlamentet bildar en koalitionsregering. Tillsammans har de med god marginal två tredjedelars majoritet, vilket ger dem möjlighet att göra ändringar i författningen. Den nya koalitionen sätter som sitt främsta mål att Ukraina ska kunna gå med i Nato. Parlamentet godkänner en ny regering ledd av Arsenij Jatsenjuk, som parlamentet redan i slutet av november givit klartecken att fortsätta som premiärminister. Den förre vice premiärministern Volodymyr Hrojsman har valts till talman. Bland de nya ministrarna märks tre utländska medborgare: amerikanskan Natalie Jaresko (av ukrainsk börd) blir finansminister, litauern Aivaras Abromavičius blir ekonomiminister och georgiern Alexander Kvitasjvili blir hälsovårdsminister. President Porosjenko utfärdar ett dekret som ger de tre ukrainska medborgarskap. Beslutet att ta in utlänningar på tunga ministerposter ses som ett försök att vinna allmänhetens förtroende för regeringens ambition att göra upp med den korruption som genomsyrat den ukrainska statsförvaltningen sedan självständigheten.

      • November

      • Kritik mot Ryssland på G20-möte

        Konflikten i Ukraina får stort utrymme vid de så kallade G20-ländernas toppmöte i Australien. En rad ledare för västländer riktar hård kritik mot den ryska krigföringen och hotar med upptrappade sanktioner. Den ryske presidenten Putin lämnar mötet i förtid.

      • Rapporter om rysk militär inmarsch

        Den ukrainska militärledningen uppger att två ryska militärkolonner har åkt in över gränsen till Luhansk län med tiotals stridsvagnar, haubitsar, trupptransportfordon och mobila radarstationer. OSSE bekräftar att dess observatörer har sett ett stort antal tungt utrustade militärfordon utan registreringsskyltar i rebellkontrollerade områden. I miljonstaden Donetsk fortsätter striderna som de gjort hela tiden sedan "vapenvilan" trädde i kraft drygt två månader tidigare.

      • Avbetalning av gasskuld till Ryssland

        Ukraina gör en första avbetalning på motsvarande 1,45 miljarder US-dollar av sin skuld på totalt 3,1 miljarder dollar till det ryska gasbolaget Gazprom. Hela summan måste betalas före årsskiftet för att Ukraina ska få gas från Ryssland under hela 2015.

      • Utbrytarprovinser ska strypas ekonomiskt

        Premiärminister Jatsenjuk meddelar att staten ska avbryta budgetstödet till Donetsk och Luhansk. Endast leveranserna av gas och elektricitet till rebellområdena ska fortsätta. Kort därpå ger president Porosjenko order om att all statlig service ska dras in i de separatistkontrollerade områdena, där vapenvilan i praktiken helt har brutit samman och striderna dagligen kräver liv. Skolor, sjukhus och räddningstjänst som drivs med statliga medel ska stängas.

      • Omstridda val i öster

        "Val" genomförs i "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk. Ukrainska regeringen, liksom USA och EU, fördömer arrangemangen som olagliga, som ett brott mot avtalet om vapenvila den 5 september och som ett hinder för en fredlig lösning på konflikten.  Separatistledarna Aleksandr Zachartjenko och Igor Plotnitskij väljs till "presidenter" i Donetsk respektive Luhansk med omkring 79 respektive 63 procent av rösterna. Rysslands regering säger att röstresultatet uttrycker befolkningens vilja i sydöstra Ukraina och att de båda "folkrepublikerna" nu har mandat att förhandla direkt med regeringen i Kiev och att regeringen bör avbryta den militära insatsen mot separatisterna.

      • Oktober

      • Parlamentsval ger klar majoritet för EU-vänliga partier

        När nyvalet hålls blir Petro Porosjenkos block klart störst, med totalt 132 av de 450 platserna. När rösterna på partilistorna räknats ser premiärminister Jatsenjuks Folkfronten ungefär lika stort, men i direktvalen får Petro Porosjenkos block överlägset störst stöd. Folkfronten hamnar på totalt 82 mandat. Det nystartade pro-västliga partiet Självtillit får 33 mandat. Oppositionsblocket, bildat av anhängare till avsatte presidenten Janukovytj, får totalt 29 mandat, medan populistiska Radikala partiet får 22 och Julia Tymosjenkos Fosterlandet får 19. Kommunistpartiet åker ur parlamentet för första gången sedan Ukraina blev självständigt 1991. Även högerextrema Svoboda missar 5-procentsspärren men klarar sig kvar i parlamentet tack vare direktvalen och får 6 platser. Högra sektorn får in en direktvald kandidat, vilket ytterligare tre småpartier lyckas med. 96 kandidater utan partianknytning får också plats i parlamentet. Samtliga 12 mandat för Krim blir vakanta, liksom för 15 distrikt (av totalt 27) i länen Donetsk och Luhansk, där inget val kan genomföras.

      • Nya lagar mot korruption

        Parlamentet antar en rad lagar som ska motverka den korruption som genomsyrat samhället sedan självständigheten och som anses ha förvärrats kraftigt under Janukovytjs styre. Alla anställda vid regeringskanslierna, rättsväsendet och polisen måste deklarera sina egna och sina familjers tillgångar och ekonomiska transaktioner. Dessutom ska riksåklagarämbetet reformeras så att myndigheten inte längre, enligt sovjetisk tradition, ska kunna utnyttjas till att trakassera oppositionella.

      • September

      • Ryska ekonomiska hot

        Putin skriver i ett brev till Porosjenko att Ukraina kommer att stängas av från större delen av den ryska marknaden om frihandelsavtalet med EU någonsin träder i kraft.  Ryske energiministern säger att EU-ländernas kontrakt med Ryssland inte ger dem rätt att återexportera rysk gas till Ukraina. Om de ändå gör det riskerar de att leveranserna från Ryssland avbryts. Det första EU-landet som viker sig för de ryska påtryckningarna är Ungern, som varit öppet skeptiskt till EU:s sanktioner mot Ryssland. Premiärminister Orbán säger att landet inte kan riskera att bli utan gas under vintern. Formellt hänvisas dock till tekniska problem när leveranserna till Ukraina stoppas.

      • Utbrytarna erbjuds självstyre

        Det ukrainska parlamentet antar långtgående lagar om självstyre för delar av regionerna Donetsk och Luhansk. Under tre år beviljas området "speciell ställning". Men dominerande attityd är att rebellerna inte godtar något mindre än en total brytning med Ukraina.

      • Vapenvila ingås men bryts snabbt

        Efter OSSE-medlade förhandlingar i Minsk enas ukrainska regeringen och rebellerna den 5 september om en vapenvila som ska följas av fångutväxling. OSSE får i uppdrag att övervaka vapenvilan. Vapenvilan bryts nästan omedelbart under ömsesidiga beskyllningar om vilken sida som började skjuta. Två veckor senare undertecknar Ukrainas regering, Ryssland, separatisterna och OSSE ett nytt avtal om att förstärka vapenvilan.

      • Över en miljon på flykt

        UNHCR höjer siffrorna över antalet hemlösa ukrainare till närmare 1,1 miljoner. 814 000 ska ha sökt skydd i Ryssland och minst 260 000 är på flykt inom Ukraina. Ytterligare många tusen har flytt till andra grannländer och till EU.

      • Augusti

      • Armén på reträtt; anklagelser om rysk invasion

        Ukrainska armén tvingas retirera från flygplatsen utanför Luhansk, som angripits av vad president Porosjenko beskriver som en rysk stridsvagnsbataljon. Porosjenko anklagar Ryssland för "direkt och öppen aggression". Enligt försvarsministern finns reguljära ryska förband nu i både Luhansk och Donetsk. Han säger att Ukraina nu står inför ett storkrig som kan komma att kosta tiotusentals människor livet. Sedan rebellerna gick till offensiv har nästan 700 ukrainska soldater tagits till fånga.

      • Rysk inblandning skapar konflikt med EU

        President Putin kräver skyndsamma förhandlingar om hur samhället och statsstyret ska organiseras politiskt i sydöstra Ukraina. Det är första gången han öppet antyder en ambition att skapa någon sorts rysk lydstat i området.

      • Nyval utlyses

        President Porosjenko utlyser nyval till parlamentet eftersom det inte gått att hitta en lösning på den regeringskris som utlöstes i juli. Porosjenko pekar också på problemen med att genomföra reformer så länge många anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj sitter kvar i parlamentet. 

      • Rysk hjälpkolonn över gränsen utan tillstånd

        Efter att ha väntat i drygt en vecka på den ryska sidan av gränsen kör en rysk kolonn med 280 lastbilar in i Ukraina utan att ha fått klartecken från Kiev. Ukrainska säkerhetstjänstens chef anklagar Ryssland för en invasion men säger att inget våld ska användas mot fordonen. President Porosjenko talar om "ett flagrant brott mot folkrätten".  Det ryska intrånget fördöms i skarpa ordalag av bland andra Nato och USA, som kräver att lastbilarna dras tillbaka. Så snart de lossat sin last i Luhansk återvänder de också in i Ryssland.

      • Rysk TV spärras

        Regeringen stänger av 14 ryska TV-kanaler från det ukrainska kabelnätet. Motiveringen är att sändningarna har innehållit rysk "krigspropaganda". De flesta kanalerna drivs av ryska staten eller av företag med nära band till den ryska ledningen.

      • Flyktingkolonn beskjuts

        Minst 17 civila dödas när en busskolonn med flyktingar från Luhansk beskjuts med raketer. Armén och rebellerna skyller på varandra. I Luhansk utbryter gatustrider i centrum och även i Donetsk når kriget in i centrum. Stora civila förluster rapporteras.

      • Ukrainare får makten i Donetsk

        Sedan allt fler ryska medborgare tagit över de ledande politiska och militära posterna i rebellrörelserna i östra Ukraina tillträder en infödd ukrainare, Aleksandr Zachartjenko, som "premiärminister" i Donetsk. Det formella maktskiftet förmodas vara ett försök att slå tillbaka mot dem i omvärlden som hävdar att ryska krafter ligger bakom revolten.

      • Juli

      • Regeringen i gungning

        Partierna Svoboda och Udar lämnar regeringskoalitionen för att tvinga fram nyval till parlamentet. Partierna hänvisar till att anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj saboterar parlamentets verksamhet. Udar har stött koalitionen utan att ha ministerposter.

      • Journalister lever farligt

        Under årets sex första månader har Ukraina varit världens farligaste land för journalister, visar statistik från den internationella medieorganisationen INSI. Sju reportrar och assistenter har dödats. Reportrar utan gränser säger att allt fler journalister dessutom tas till fånga i östra Ukraina. Organisationen anklagar både separatisterna och armén för att ligga bakom gripandena.

      • Malaysiskt trafikflygplan skjuts ned, ryskt ansvar misstänks

        Samtliga 298 personer ombord omkommer när ett malaysiskt passagerarplan på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur kraschar i östra Ukraina. Det sker några mil från ryska gränsen, i ett rebellkontrollerat område där proryska separatister tidigare har skjutit ned ukrainska militärplan. Efter tre dagars överläggningar enas FN:s säkerhetsråd om en skarpt formulerad resolution som fördömer nedskjutningen av det malaysiska planet, kräver fritt tillträde till nedslagsområdet för internationella haveriutredare och uppmanar alla länder att samarbeta med utredarna. Ryssland går med på resolutionen efter att ha fått igenom sitt krav att utredningen ska ledas av FN:s organisation för civilflyget, ICAO, i stället för ukrainska staten. Rebellerna går nu med på att iaktta eldupphör i katastrofområdet och överlämnar planets "svarta lådor" till internationella haveriutredare. Nederländska haveriutredare slår senare fast att flygplanet träffats av "ett stort antal föremål som med våldsam kraft trängde igenom planets skrov". Enligt utredarna tyder inget på något tekniskt fel på planet eller att besättningen begått misstag.

      • EU:s sanktioner utvidgas

        EU sätter upp ytterligare elva av de högsta ledarna för de pro-ryska separatisterna på sin sanktionslista. Listan omfattar nu totalt 72 personer och två företag som anses hota Ukrainas sammanhållning.

      • Skärpt konflikt kring Donetsk

        Armén drabbas av en av sina svåraste enskilda förluster när 23 soldater dödas och nästan 100 skadas av en raket avfyrad av separatister nära ryska gränsen. Striderna kring Donetsk hårdnar och 70 000 invånare uppges ha lämnat staden. 

      • Juni

      • Liechtenstein spärrar försnillade pengar

        Liechtenstein spärrar omkring 30 miljoner USA-dollar som placerats i landet av förre ukrainske presidenten Janukovytj och personer i hans innersta krets. En utredning om penningtvätt tillsätts i furstendömet.

      • Samarbetsavtalet med EU skrivs under

        Tillsammans med de båda andra före detta Sovjetrepublikerna Georgien och Moldavien skriver Ukraina under associationsavtalet med EU den 27 juni. Avtalet ger stegvis ukrainska exportföretag fri tillgång till EU-marknaden och innebär också att landet får tekniskt och ekonomiskt utvecklingsstöd. I gengäld förbinder sig Ukraina att leva upp till EU:s krav på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, kamp mot korruption, ett stärkt rättssamhälle och ett reformerat ekonomiskt system. Regeringen i Moskva kommenterar avtalet i Bryssel med att Ryssland förbehåller sig rätten till motåtgärder om det skulle skada rysk ekonomi.

      • Ryska gasleveranser stoppas

        Ryssland avbryter gasleveranserna till Ukraina sedan försöken att genom medling av EU komma överens om priset misslyckats. Ryska Gazprom säger dock att leveranser via Ukraina till andra europeiska länder ska fortsätta. 

      • Regeringen tar tillbaka Mariupol

        Efter hårda strider återtar regeringsstyrkor kontrollen över hamnstaden Mariupol. President Porosjenko utser Mariupol till tillfällig regionhuvudstad istället för Donetsk som styrs av rebeller.

      • Maj

      • Boxningsmästare borgmästare i Kiev

        I lokalvalet i Kiev, som hålls samtidigt med presidentvalet, väljs förre boxningsvärldsmästaren Vitalij Klytjko till borgmästare i huvudstaden. Hans parti Udar får egen majoritet i stadsfullmäktige.

      • Porosjenko väljs till president

        Företagsledaren Petro Porosjenko vinner presidentvalet redan i första omgången med 54,5 procent av rösterna. På andra plats kommer den tidigare regeringschefen Julia Tymosjenko med knappt 13 procent. Enligt valkommissionen ligger valdeltagandet på ungefär 60 procent. OSSE bedömer att valet ”i stort sett motsvarat demokratiska normer” och att det ger Porosjenko legitimitet. Valresultatet är ett stort bakslag för den ryska propagandan om att revolten mot den förra regimen dominerats av nazister och fascister. De båda kandidaterna för högerextrema Svoboda och Högra sektorn får tillsammans mindre än två procent av rösterna, klart färre än de ukrainska judarnas främsta representant.

      • "Folkomröstning" i öster

        Separatister genomför en "folkomröstning" i ett tiotal städer som behärskas av pro-ryska aktivister i länen Donetsk och Luhansk. I Donetsk sägs nästan 90 procent av deltagarna rösta ja till självstyre, medan drygt 96 procent ska ha röstat ja i Luhansk. Valdeltagandet i Donetsk uppges ha varit nära 75 procent. Regeringen i Kiev fördömer "folkomröstningen" som ren fars som inspirerats av Ryssland i dess strävan efter att destabilisera Ukraina och avsätta landets regering. 

      • Strider i Mariupol

        I hamnstaden Mariupol nära ryska gränsen dödas 20 separatister och en polisman i strider mellan pro-ryska rebeller och ukrainsk militär. Skottlossningen ska ha utbrutit sedan armésoldater och en inrikesstyrka kommit till stadens polishögkvarter som en grupp separatister försökte inta.

      • Högerextrem milis ska stödja regeringen

        En ny halvmilitär frivilligstyrka bildas för att kunna sättas in mot separatisterna i öster. Styrkan får namnet Azovbataljonen och har en stark högernationalistisk profil. Många av de flera hundra som ansluter sig har närmast nazistiska åsikter.

      • Dödsbrand efter oroligheter i Odessa

        Konflikten sprids till Odessa i sydvästra Ukraina, där det uppstår sammanstötningar mellan nationalistiska och pro-ryska demonstranter. Minst 42 människor dödas. De flesta offren krävs inne i en fackförbundsbyggnad som sticks i brand. Regeringen avskedar ledningen för den lokala polisen sedan den låtit en pro-rysk folkmassa frita 67 personer som gripits efter kravallerna.

      • April

      • Separatister tar över östliga städer

        Pro-ryska separatister ockuperar polishögkvarter, stadshus och andra officiella byggnader i allt fler östliga städer. I minst ett dussintal större städer har Kievregeringen i praktiken inget inflytande. I de flesta fall är den lokala polisen helt passiv inför stormningarna av byggnaderna. Tillförordnade presidenten Turtjynov säger att armén är i full stridsberedskap inför en befarad rysk invasion men att regeringen står "hjälplös" inför fortsatta separatiska aktioner.

      • Observatörer tas som gisslan av separatister

        Åtta obeväpnade militära observatörer från OSSE, bland dem en svensk major, tas som gisslan tillsammans med ukrainska medhjälpare av separatister i Slovjansk. Separatisterna anklagar dem för att vara spioner för Nato. OSSE skickar en ny delegation för att förhandla om en frigivning. Svensken släpps efter två dagar av hälsoskäl. De övriga friges efter en dryg vecka.

      • USA markerar stöd för Ukraina

        USA:s vicepresident Joe Biden besöker Kiev för att visa stöd för den provisoriska ukrainska regeringen. USA erbjuder Ukraina 50 miljoner dollar i bistånd för ekonomiska och politiska reformer, varav 11 miljoner ska bidra till att finansiera presidentvalet. Dessutom erbjuds militär, "icke dödande" utrustning – däribland kommunikationsutrustning och fordon – för 8 miljoner dollar.

      • Nytt EU-stöd

        EU:s utrikesministrar godkänner ett nytt stödpaket på en miljard euro för att hjälpa Ukraina få ordning på sin betalningsbalans. De beslutar också att sänka tullarna på ukrainska exportvaror, vilket kan spara landet nästan en halv miljard euro per år.

      • Reformlagar antas

        Parlamentet antar en lag som reglerar statlig upphandling. Enligt regeringen har cirka 40 procent av pengarna avsedda för statliga inköp försnillats de senaste åren. Upphandlingslagen är ett av de sista villkoren för att Ukraina ska kunna få stöd av IMF. Tidigare har parlamentet antagit lagar mot korruption, låtit valutan flyta fritt och höjt priset på gas till hushållen.

      • Uppror i östra Ukraina

        Säkerhetstjänsten uppger sig ha gripit 15 personer som ska ha förberett en väpnad revolt i den östliga regionen Luhansk. En större mängd vapen ska ha beslagtagits. I Luhansk, Donetsk och Charkiv stormas de centrala regeringsbyggnaderna av pro-ryska demonstranter. I Donetsk utropar aktivisterna "Sovjetiska folkrepubliken Donetsk" och uppmanar Ryssland att sända en "fredsbevarande" styrka till området. De kräver också en folkomröstning om anslutning till Ryssland. Ukrainas regering anklagar ryska ledningen för att försöka upprepa "Krim-scenariot" och ha planer på att sända militär över gränsen för att "slita sönder" Ukraina.

      • Röstsiffror på Krim var falska

        Det ryska människorättsrådet, tillsatt av Putin, avslöjar att de officiella siffrorna från "folkomröstningen" på Krim var falska. Rådets utredning visar att snarare bara 30–50 procent av invånarna på Kreml deltog i omröstningen, inte 83 procent som det påståtts, och att bara 50–60 procent av dessa röstade för anslutning till Ryssland, inte 97 procent. Totalt skulle därmed bara 15–30 procent av invånarna på halvön ha stött den ryska annekteringen. Rapporten tas snabbt bort från presidentkansliets hemsida men ligger kvar på rådets internetplats.

      • Rysk gas kraftigt dyrare

        Ryska gasproducenten Gazprom meddelar att Ukraina inte längre får köpa gas till det reducerade pris som presidenterna Putin och Janukovytj kom överens om i december. På ett par dagar höjs priset två gånger, med totalt 81 procent. Prishöjningarna motiveras med Ukrainas oförmåga att betala av skulder från 2013. Gazprom kräver omedelbar betalning av 2,2 miljarder USA-dollar. Regeringen vägrar att acceptera höjningen.

      • Mars

      • FN fördömer "folkomröstningen" på Krim

        FN:s generalförsamling antar en resolution som fördömer den ryskstödda folkomröstningen på Krim som olaglig. Resolutionen antas med 100 röster mot 11 och 58 nedlagda. Som en följd av detta kommer hela FN-systemet att fortsätta betrakta Krim som en del av Ukraina.

      • Utländska lån med motkrav

        IMF beviljar preliminärt ett stödlån på 14–18 miljarder USA-dollar. Med beräknade lån från olika regeringar och andra finansinstitut kan det totala stödet för de närmaste två åren uppgå till 27 miljarder dollar. Lånen förutsätter grundläggande ekonomiska reformer i Ukraina, främst en marknadsstyrd valutakurs, högre energipriser och en omstrukturering av energibolaget Naftogaz.

      • OSSE-observatörer till Ukraina

        OSSE beslutar att sända civila observatörer till Ukraina, tills vidare 100 personer men vid behov upp till 500. I slutet av månaden bedömer västliga experter att cirka 30 000 ryska soldater ligger i stridsberedskap nära Ukrainas östra gräns.

      • Ryska annekteringen av Krim fullbordas

        Den snabba ryska annekteringen av Krim fullbordas när president Putin skriver under ett dokument. På mindre än ett dygn har ryska parlamentets båda kamrar godkänt att den ukrainska halvön införlivas med Ryssland. Ryska styrkor har fortsatt att inta ukrainska militära posteringar och Ukrainas regering ger snart order om total evakuering av all militär och deras familjer från Krim.

      • Ukraina sluter politiskt avtal med EU

        Premiärminister Jatsenjuk skriver i Bryssel under den politiska delen av det associationsavtal med EU som Janukovytj förkastade i november. Avtalet knyter Ukraina närmare EU och ger bland annat landet tullbefrielse värd närmare en halv miljard euro för handeln med en rad jordbruksprodukter, textilier och andra varor.

      • EU och USA inför sanktioner

        Både EU och USA reagerar på folkomröstningen på Krim med riktade sanktioner enskilda individer, på Krim och i Ryssland.

      • Oroligheter i östra Ukraina

        Efter sammanstötningar i Donetsk mellan pro-ryska och anti-ryska grupper säger utrikesdepartementet i Moskva att Ryssland förbehåller sig rätten att "skydda ryska liv" i hela Ukraina, eftersom regeringen i Kiev "inte har situationen under kontroll". USA:s och Rysslands utrikesministrar gör ett misslyckat försök att komma fram till en fredlig lösning på krisen, varefter Ryssland lägger in veto mot ett amerikanskt resolutionsförslag i FN:s säkerhetsråd om att förklara folkomröstningen olaglig. Tretton länder röstar för resolutionen och Kina lägger ned sin röst. Bara Ryssland är emot, och framstår som allt mer internationellt isolerat. Under tiden rapporteras Ryssland fortsätta att föra in soldater och militär utrustning till Krim.

      • Krim förklarar sig "självständigt"

        Det lokala parlamentet på Krim röstar för att halvön ska brytas loss från Ukraina och ansluta sig till Ryssland. Det sker redan före en internationellt hårt kritiserad folkomröstning i frågan som hålls i slutet av månaden, och i vilken nära 97 procent av väljarna röstar ja.

      • Internationellt fördömande av Ryssland

        Det ryska agerandet på Krim, dit 16 000 soldater rapporteras ha förts, utlöser en intensiv internationell diplomatisk verksamhet i bland annat EU, Nato, OSSE och USA. Ryssland fördöms skarpt och unisont för brott mot folkrätten och en rad avtal som landet har undertecknat, däribland Budapestmemorandumet från 1994 (se Utrikespolitik och försvar) som utgjort en garanti för Ukrainas territoriella integritet. EU och USA erbjuder Ukraina ekonomiskt stöd.

      • Högsta beredskap efter ryskt hot

        Sedan Rysslands president Putin efter några dagars upptrappat ordkrig fått klartecken av ryska parlamentet att ingripa militärt i Ukraina, där "ryssars liv är hotade", talar Ukrainas regering om en krigsförklaring och försätter stridskrafter i högsta beredskap. Försvarsdepartementet förbereder allmän mobilisering och premiärminister Jatsenjuk vädjar till Nato, och speciellt USA och Storbritannien, om konkret stöd. De båda senare staterna är medgaranter för Ukrainas säkerhet enligt ett avtal med Ryssland från 1994.

      • Februari

      • Ryskt maktövertagande på Krim

        Det lokala parlamentet på Krim avsätter den regionala regeringen och tillsätter en ny administration ledd av Sergej Aksionov från partiet Rysk enighet. Enligt gängse normer är det regeringen i Kiev som utser Krims lokala ledning. Krims parlament röstar också för att hålla en lokal folkomröstning den 25 maj, samma dag som det ukrainska presidentvalet, om halvöns politiska ställning. Några dagar senare tidigareläggs folkomröstningen till den 30 mars.

      • Ryskt maktspråk på Krim

        På den ryskt dominerade halvön Krim ökar spänningen och det förekommer demonstrationer för självständighet från Ukraina. Ryska flaggan hissas vid officiella byggnader i de största städerna och det lokala parlamentet i Simferopol ockuperas av tungt beväpnade män. Regeringen i Kiev anklagar Ryssland för att ligga bakom att beväpnade män tar kontroll över två flygplatser på Krim. Ryska regeringen förnekar att ryska soldater är aktiva på Krim och säger att det rör sig om lokala självförsvarsstyrkor i privata uniformer.

      • Ny regering bildas

        Parlamentet godkänner en ny regering som ska leda landet tills en ny president har valts. Den provisoriska regeringen leds av Arsenij Jatsenjuk från partiet Fosterlandet. Regeringen domineras av Fosterlandet och partiobundna akademiker, men även flera framträdande aktivister från proteströrelsen får uppdrag i regeringen, liksom högernationalistiska Svoboda.

      • Ryssland bryter med Ukraina

        Rysslands regering meddelar att allt ekonomiskt stöd till Ukraina avbryts tills vidare. Rysslands ambassadör kallas hem från Kiev. Ryska fördömanden av ökande "nationalism och nyfascism" i västra Ukraina åtföljs av att ryska trupper i närområdet försätts i höjd beredskap. Över 150 000 man, stridsflyg och pansar ska delta i en militärmanöver som aviseras i västra Ryssland, nära ukrainska gränsen.

      • Oppositionen tar över

        I presidentens frånvaro lämnar så många av hans allierade regeringspartiet att oppositionen får en stark majoritet i parlamentet. De röstar för att avsätta Janukovytj och frige Tymosjenko, som genast flyger tillbaka till Kiev. Presidentvalet tidigareläggs till den 25 maj. En av Tymosjenkos allierade, Oleksandr Turtjynov, väljs till talman och får tillfälligt också ställning som president. Armén, polisen och säkerhetstjänsten förklarar sig snart solidariska med den nya ledningen.

      • Presidenten flyr trots avtal om nyval och samlingsregering

        Efter en natts förhandlingar med oppositionsledare och EU-representanterna sluter Janukovytj ett avtal med oppositionsledarna som bland annat innebär att en samlingsregering ska utses, val ska tidigareläggas och en ny författning skrivas. Men beskeden tas emot med skepsis bland många aktivister på Självständighetstorget, som kräver att Janukovytj avgår genast och att valen ska hållas redan före sommaren. Presidenten försvinner och beger sig till östra Ukraina där hans stöd är starkast. Hans kansli och bostad ställs utan bevakning och tas över av aktivisterna. En vecka senare dyker Janukovytj upp i Ryssland.

      • Polisingripande utlöser blodbad på demonstranter

        De svåraste oroligheterna hittills bryter ut när kravallpolis hindrar demonstranter från att ta sig till parlamentet. På två dygn dödas över 80 människor. Regimen beskriver aktivisterna som "terrorister" och ordkriget trappas upp. President Janukovytj byter ut arméchefen och försvarsdepartementet säger sig överväga att sätta in soldater i "anti-terrorinsatser" runt om i landet. Vice arméchefen avgår i protest mot planerna på att sätta in armén mot civila.

      • Fortsatt ryskt tryck

        Oppositionen håller trycket uppe på regimen. Omkring 70 000 människor demonstrerar i Kiev andra söndagen i månaden. President Janukovytj besöker olympiska vinterspelen i ryska Sotji, där han håller enskilda överläggningar med Vladimir Putin. Den ukrainska ledningen är under press även från Ryssland, som håller inne en andra delutbetalning av den utlovade krediten på 15 miljarder dollar. Hittills har bara 3 miljarder betalats ut. Ryssland kräver bland annat att först få betalt för naturgas som levererats till Ukraina. Räkningen är på 3,3 miljarder dollar.

      • Januari

      • Krisen allt djupare

        Demonstrationerna mot regeringen fortsätter med tiotusentals deltagare. I mitten av månaden antar parlamentet lagar som försvårar för regeringskritiska protester i Kiev: som förbud mot att resa tält utan tillstånd eller sätta upp högtalaranläggningar på allmän plats. En lag gör det också lättare att gripa brottsmisstänkta parlamentsledamöter. Lagarna utlöser nya massprotester, och våldsamma sammandrabbningar äger rum i centrala Kiev. Flera demonstranter dödas och hundratals skadas i sammanstötningar med polis. Förhandlingar mellan Janukovytj och de tre oppositionsledarna ger inga resultat. Både EU och USA varnar för "konsekvenser" om inte Janukovytj ser till att våldet stoppas. Ryssland anklagar västmakterna för inblandning i Ukrainas inre angelägenheter. I slutet av månaden hävs de nyss införda antiprotestlagarna på förslag av president Janukovytj vid ett krismöte i parlamentet. Samtidigt lämnar premiärminister Mykola Azarov och hans regering in sin avskedsansökan. Azarov efterträds tillfälligt av vice premiärminister Serhij Arbuzov. Azarovs beslut välkomnas av oppositionen som länge har krävt regeringens avgång.

    • 2013

      • December

      • Utlänningar slängs ut

        Regeringen förklarar 36 utländska medborgare icke önskvärda i landet, bland dem Georgiens förre president Micheil Saakasjvili, 29 andra georgier, fem amerikaner som arbetar för frivilligorganisationer samt en serb. Samtliga misstänks samarbeta med oppositionen för att försöka "destabilisera" Ukraina.

      • Ukraina allt närmare Ryssland

        President Janukovytj reser till Moskva där han träffar Vladimir Putin. Ukraina får löfte om att Ryssland sänker priset på gas med cirka 30 procent och köper ukrainska statsobligationer för 15 miljarder amerikanska dollar. Köpet av statsobligationer innebär i praktiken ett lån till Ukraina för att på kort sikt rädda landets ekonomi. Men oppositionen kräver besked om vad regeringen i gengäld har lovat Ryssland och hotar att försöka blockera uppgörelsen i parlamentet.

      • Protesterna växer och sprids

        Upp till 350 000 människor, anförda av flera ledande oppositionspolitiker, inleder månaden med fortsatt demonstration i centrala Kiev för kravet på regeringens avgång. Demonstranter bär Ukrainas och EU:s blågula flaggor. Sammanstötningar som förekommer mellan polis och demonstranter beskrivs som de värsta i landet sedan Sovjetunionen upplöstes. Medlemmar av nationalistpartiet Svoboda ockuperar Kievs stadshus. I staden Lviv deltar 50 000 personer i en demonstration, och mindre protester mot regeringen förekommer även i rysktalande områden i öster, där Janukovytj vanligtvis har flest anhängare. I flera städer i västra Ukraina sluter de lokala ledarna upp bakom en maning till allmän strejk. Landets tre tidigare presidenter efter Sovjetunionens fall stöder i ett gemensamt uttalande demonstranterna. Leonid Kravtjuk, Leonid Kutjma och Viktor Jusjtjenko varnar för att situationen kan urarta på ett farligt sätt. Demonstrationerna fortsätter månaden ut, och samlar särskilt många på söndagarna.

      • November

      • Brytningen med EU utlöser protester

        Över 100 000 människor demonstrerar i Kiev mot regeringen och kräver att den river upp beslutet några dagar tidigare att inte skriva under avtalet med EU. Den fängslade oppositionsledaren Julia Tymosjenko inleder en hungerstrejk som hon säger ska pågå tills regeringen skrivit under ett avtal med EU. Tiotusentals demonstranter bildar mänskliga kedjor i protest. Tiotals människor rapporteras ha skadats i Kiev när kravallpolis skingrar demonstranter som kräver att Janukovytj ska avgå och nyval utlysas.

      • Regeringen tvärvänder om EU-avtal

        Regeringen ger order om att förberedelserna för att ingå ett samarbetsavtal med EU ska avbrytas. Regeringen hänvisar till det hot mot nationens säkerhet som försämrade handelsförbindelser med Ryssland skulle innebära. Premiärminister Azarov medger en kort tid senare att hans regering agerat på direkt uppmaning från Ryssland att istället börja förhandla med Moskva om stärkta handelsförbindelser och ekonomiska relationer mellan de båda länderna. President Janukovytj hävdar att EU:s villkor för ekonomiskt stöd till Ukraina varit förnedrande.

      • Oktober

      • Ryskt ultimatum

        Ryssland kräver att Ukraina betalar en skuld på motsvarande nära en miljard US dollar för levererad gas, annars riskerar landet att bli utan gas till vintern.

      • September

      • Ukraina närmar sig EU

        Parlamentet antar ett antal lagar som avser att underlätta för Ukraina att ingå ett frihandelsavtal med EU. Bland annat ska fångars villkor förbättras, tullreglementen reformeras och domstolsbeslut genomföras mer noggrant.

      • Augusti

      • Putin hotar Ukraina ekonomiskt

        Ukraina får besked av Rysslands president Putin att om landet skriver under ett frihandelsavtal med EU i november kan den ryskledda tullunionen tvingas tillgripa "skyddsåtgärder". Uttalandet görs dagarna innan Ukrainas premiärminister Mykola Azarov reser till Moskva för att förhandla med den ryska ledningen. Under ett besök i Kiev i juli uppmanade Putin de ukrainska ledarna att ansluta landet till den ryskledda tullunionen. Ryssland har utövat påtryckningar bland annat genom att stoppa import av ukrainsk choklad.

      • Juli

      • IMF skärper kontrollen av Ukraina

        IMF beslutar att skärpa övervakningen av den ukrainska ekonomin sedan landets skuld till fonden stigit till omkring 8 miljarder US dollar.

      • April

      • Dömda ex-ministrar benådas

        President Janukovytj benådar förre inrikesministern Jurij Lutsenko, förre miljöministern Heorhij Filiptjuk och fyra andra personer (se Februari 2012 och April 2012). Domarna har kritiserats i omvärlden för att ha varit politiskt grundade och benådningarna tolkas som ett försök att blidka EU till att fullfölja samarbetsavtalet med Ukraina. Janukovytj säger att han inte har juridisk möjlighet att benåda oppositionsledaren Julia Tymosjenko så länge rättsprocesser mot henne pågår.

      • Mars

      • Ex-presidentens parti upplöses

        Förre presidenten Viktor Jusjtjenkos parti Vårt Ukraina upplöses. Partiets instiftelsedokument, sigill och flagga överlämnas till Museet över den orangea revolutionen. I parlamentsvalet 2012 fick partiet bara drygt en procent av rösterna.

      • Februari

      • EU kräver politiska reformer

        Vid ett toppmöte mellan Ukraina och EU får Ukrainas regering tre månaders frist att säkra domstolarnas frihet från politisk styrning och att reformera valsystemet. Om detta genomförs ställer EU i utsikt att i november skriva under det färdigförhandlade associations- och samarbetsavtalet med Ukraina.

      • Oppositionen blockerar parlamentet

        Oppositionen inleder en blockad av arbetet i parlamentet, i protest mot vad som uppfattas som fusk från regeringens sida.

      • Januari

      • Tymosjenko misstänks för mord

        Tymosjenko delges misstanke för mord. Enligt riksåklagaren ska hon tillsammans med dåvarande premiärministern Pavlo Lazarenko ha beställt mordet 1996 på affärsmannen och parlamentsledamoten Jevhen Sjtjerban. Riksåklagaren hävdar att de båda betalat motsvarande 2,8 miljoner dollar för att få den konkurrerande affärsmannen undanröjd.

    • 2012

      • November

      • Valfusk medges

        Julia Tymosjenko hungerstrejkar i nästan tre veckor i protest mot valfusk och inom hennes parti höjs röster för att bojkotta det nya parlamentet. Centrala valkommissionen medger att så grova fel begicks i fem enmansvalkretsar att valet måste göras om där.

      • Oktober

      • Stor valseger för regeringen

        Parlamentsvalet blir en klar seger för regerande Regionernas parti. Två nya partier lyckas ta sig in i parlamentet via partilistorna: det västorienterade Udar och det nationalistiska Svoboda (Frihet). Julia Tymosjenkos Fosterlandet får drygt 25 procent av rösterna. Drygt hälften av de 225 mandat som fördelas i direktval i enmansvalkretsar går till Regionernas parti och ytterligare ett antal till formellt oberoende kandidater som stöder president Janukovytj. Oppositionen klagar över valfusk och får delvis medhåll av OSSE:s observatörer.

      • Juli

      • Språklag väcker protester

        Kraftiga protester utbryter sedan parlamentet antagit en lag som ger ryskan ställning som "regionalt språk" i områden där det är modersmål för minst 10 procent av invånarna. Lagen tvingar alla myndigheter att tillhandahålla service på regionala språk. Regionernas parti anklagas av oppositionen för att vilja knyta Ukraina närmare Rysslands intressesfär.

      • Maj

      • Politiskt toppmöte skjuts upp

        Med några dagars varsel skjuts ett planerat regionalt toppmöte i Jalta upp på obestämd tid. Orsaken är att 13 av de 20 inbjudna europeiska stats- eller regeringscheferna sagt att de inte skulle komma. Frånvaron kopplas till kritiken mot behandlingen av Tymosjenko. Hon rapporteras ha avbrutit sin hungerstrejk efter 19 dagar efter att ha blivit förd till sjukhus.

      • April

      • Ny rättegång mot Tymosjenko

        Tymosjenko ställs på nytt inför rätta, nu för skattebrott. Hon infinner sig inte själv i rätten med hänvisning till svåra ryggproblem. Tyska läkare som fått undersöka henne i fängelset säger att hon behöver avancerad vård. Hon inleder senare en hungerstrejk i protest mot hur hon behandlas i fängelset. Uppgifter om att hon skulle ha blivit slagen av vakter i samband med en sjukhustransport noteras med oro av EU och föranleder den tyske presidenten att ställa in ett planerat besök i Ukraina.

      • Fler Tymosjenkoministrar fängslas

        Förre miljöministern Heorhij Filiptjuk döms till tre års fängelse för maktmissbruk för att ha ingått ett kontrakt med en juristfirma i samband med oljeprospektering i Svarta havet. Några dagar senare döms förre vice försvarsministern Valerij Ivasjtjenko till fängelse för olaglig privatisering av ett statligt varv.

      • Februari

      • Tymosjenkos inrikesminister fängslas

        Förre inrikesministern Jurij Lutsenko, som suttit fängslad utan rättegång sedan december 2010, döms till fyra års fängelse för missbruk av tjänsteställning och förskingring. Domstolen ger också order om att hans tillgångar ska konfiskeras. Såväl EU-kommissionen som Europarådet kritiserar domen för att vara politiskt motiverad och kräver att Lutsenko friges.

    • 2011

      • November

      • Ny vallag bedöms gynna regeringen

        En ny vallag antas enligt vilken 225 av parlamentets ledamöter ska väljas från partilistor enligt en proportionell fördelning och övriga 225 i direktval i enmansvalkretsar (se vidare Politiskt system). Lagändringen bedöms gynna regerande Regionernas parti och stärka president Janukovytjs möjligheter att bli omvald 2015.

      • Oktober

      • Tymosjenko döms till fängelse

        Tymosjenko döms till sju års fängelse, tre års verksamhetsförbud och skadestånd till statens energibolag på motsvarande 1,3 miljarder kronor. Domen gäller maktmissbruk. Tymosjenko svär sig oskyldig och reagerar med trots på domen. Amnesty International fördömer rättegången som politiskt motiverad. Kort efter domen väcks flera nya åtal mot Tymosjenko, för förskingring, skattebrott, stöld och brott mot valutabestämmelserna på 1990-talet. Strax före nyår flyttas hon från ett häkte i Kiev till ett fångläger i Charkivregionen i östra Ukraina.

      • September

      • EU hotar Ukraina

        EU kritiserar rättegången mot Tymosjenko och varnar för att unionens samarbetsavtal med Ukraina är i fara.

      • Augusti

      • Tymosjenko sätts i häkte

        En rättegång mot Tymosjenko som inletts i juli fortsätter och domstolen beslutar att sätta henne i häkte, formellt för domstolstrots genom hån mot domaren på Twitter. Tymosjenkos anhängare hävdar att president Janukovytj ligger bakom, och de slår tältläger utanför domstolen. Efter en kort tid i häkte rapporteras Tymosjenkos hälsa plötsligt ha försämrats. Hon uppges ha fått blåmärken över hela kroppen och det spekuleras kring att hon förgiftats, som Viktor Jusjtjenko 2004.

      • April

      • Pensionsåldern höjs

        Parlamentet godkänner en omstridd pensionsreform som bland annat innebär stegvis höjning av pensionsåldern för kvinnor från 55 till 60 år. Reformen har mötts av arga folkliga protester, men den är ett villkor för att få ut försenade lån på 15 miljarder dollar från IMF.

      • Mars

      • Ex-president misstänks för journalistmord

        En rättslig utredning inleds mot den förre presidenten Kutjma för inblandning i mordet på journalisten Gongadze 2000. Enligt åklagarna misstänks Kutjma för maktmissbruk och för att ha beordrat det brutala mordet. Riksåklagarämbetet tillkännagav i september 2010 att Gongadze mördades på order av den dåvarande inrikesministern Jurij Kravtjenko, som själv avled 2005. Kravtjenko hade tidigare pekats ut av landets förre polischef, som erkänt att han och tre andra poliser utfört mordet på Gongadze för att tysta honom (se Juli 2009). Mordutredningen mot Kutjma läggs dock ned i slutet av året, då domaren säger att en bandinspelning som sagts visa på ex-presidentens inblandning inte kan användas som bevis eftersom advokaterna fått tillgång till bandet på "olagligt sätt".

    • 2010

      • December

      • Brottsutredning utlöser oroligheter

        Riksåklagarens beslut om utredning mot Tymosjenko leder till bråk i parlamentet, då ledamöter från hennes parti förskansar sig i plenisalen för att förhindra nästa dags möte. Salen stormas av regeringsföreträdare och ett våldsamt slagsmål med tillhyggen bryter ut. Flera oppositionsledamöter får föras till sjukhus för vård.

      • Tymosjenko åtalas

        Förra premiärministern Julia Tymosjenko åtalas för missbruk av statliga medel i samband med försäljning av utsläppsrätter. Tymosjenko anklagar i sin tur regeringen för häxjakt och terror mot oppositionen.

      • Oktober

      • Grundlagsändring rivs upp till presidentens förmån

        Författningsdomstolen slår fast att den överföring av makt från presidentämbetet till parlamentet som skedde efter den orangea revolutionen 2004 strider mot grundlagen. President Janukovytj får därmed utökad makt. Oppositionsledaren Julia Tymosjenko betecknar beslutet som ett krossande av demokratin och införande av diktatur.

      • April

      • IMF ger ekonomisk hjälp

        Ukraina begär ytterligare lån från IMF, men tvingas tills vidare ta krediter från Ryssland på 2 miljarder dollar för att täcka akuta behov. Så småningom ger IMF klartecken till lån på 15,2 miljarder dollar under två och ett halvt år.

      • Mars

      • Tumult när presidenten går Ryssland till mötes

        Janukovytj förhandlar fram ett nytt avtal med Ryssland, som ger den ryska Svartahavsflottan frist minst till 2042 för sin bas i Sevastopol i utbyte mot lägre gaspriser för Ukraina. Avtalet godkänns av parlamentet under tumultartade former. Oppositionen använder rökbomber och kastar ägg medan slagsmål utbryter i salen. Oppositionsledaren Julia Tymosjenko anklagar parlamentet för att skänka bort Ukrainas territorium.

      • Presidentens allierade tar över regeringen

        Tymosjenkos koalition mister sin majoritet i parlamentet och regeringen faller i en misstroendeförklaring. 243 av 450 ledamöter röstar för förslaget. En ny regering tillträder, ledd Mykola Azarov.

      • Februari

      • Janukovytj väljs till president

        I andra omgången av presidentvalet får oppositionsledaren Janukovytj nära 49 procent av rösterna och premiärminister Tymosjenko 45,5 procent (i den första omgången i januari fick han 35 procent och hon 25 procent). Tymosjenko hävdar valfusk, men enligt OSSE:s valobservatörer är valet i stort sett öppet och rättvist. Tymosjenko vägrar erkänna Janukovytj som segrare och vägrar avgå som premiärminister.

    • 2009

      • December

      • Staten nästan bankrutt

        Den växande ekonomiska krisen når ett kritiskt läge, när staten saknar medel för löner och pensioner och för att betala räkningarna på de ryska gasleveranserna. Regeringen tvingas begära utökad kredit från IMF för att klara avbetalningarna på de stödlån man fått beviljade året innan.

      • Juli

      • Polischef grips för journalistmord

        Den tidigare polischefen Oleksij Pukatj grips efter att länge ha misstänkts för det uppmärksammade mordet på den regimkritiske journalisten Georgij Gongadze år 2000 (se Massmedier). Pukatj erkänner delaktighet i det bestialiska brottet – Gongadze ströps, brändes och halshöggs. Mordet har hela tiden ansetts vara politiskt, och den tidigare presidenten Leonid Kutjma misstänks för att ha beordrat det

      • April

      • Politiska problemen djupnar

        I protester med omkring 20 000 deltagare krävs Jusjtjenkos och Tymosjenkos avgång, och demonstranterna ger den senare öknamnet "fru Ruin" med anspelning på den djupa ekonomiska krisen. President Jusjtjenko stöds i opinionsmätningar av endast tre procent.

      • Januari

      • Akut ekonomisk kris

        Ukrainas industriproduktion faller med 34 procent under januari, och det uppstår tvivel om landet ska klara lånevillkoren från IMF.

    • 2008

      • December

      • Nytt bräckligt regeringssamarbete

        Tymosjenko lyckas snickra ihop en ny regeringskoalition med anhängare till Jusjtjenko och företrädare för Lytvynblocket.

      • September

      • Regeringen spricker

        Vårt Ukraina hoppar av regeringssamarbetet.

    • 2007

      • December

      • Tymosjenko tillbaka vid makten

        Julia Tymosjenko bildar ny regering tillsammans med Vårt Ukraina.

      • September

      • Nytt val med oklart resultat

        Nyval hålls. Regionernas parti blir störst med 34,4 procent av rösterna, Julia Tymosjenkos block får 30,7 procent och president Jusjtjenkos Vårt Ukraina 14,2 procent. Ytterligare två partier får plats i parlamentet: Kommunistpartiet som får 5,4 procent och talmannen Volodymyr Lytvyns nybildade parti, Lytvynblocket, som får 3,9 procent.

    • 2006

      • Augusti

      • Janukovytj bildar regering

        Efter mer än fyra månaders förhandlingar tillträder en ny regering, ledd av Viktor Janukovytj.

      • Mars

      • Parlamentsval utan klar vinnare

        Parlamentsval hålls. Största parti blir oppositionsledaren Viktor Janukovytjs Regionernas parti som får 32 procent av rösterna mot 22 procent för Julia Tymosjenkos block och 14 procent för president Jusjtjenkos parti Vårt Ukraina. Även Kommunistpartiet och Socialistpartiet klarar spärren till parlamentet. Enligt den europeiska samarbetsorganisationen OSSE har valet över lag gått korrekt till.

      • Januari

      • Bråk med Ryssland om gaspriset

        Ryssland stänger av gastillförseln efter oenighet om priset. Ett avtal sluts efter några dagar och gasen släpps på, men då protesterar det ukrainska parlamentet mot att gaspriset fördubblats och försöker avsätta regeringen. I slutändan avgår två ministrar.

    • 2005

      • September

      • Regeringsbyte efter oenighet

        Allvarliga motsättningar inom den nya regering som tillträtt i januari leder till att president Jusjtjenko avskedar Tymosjenkos regering. Ny premiärminister blir guvernören i Dnipropetrovskregionen, Jurij Jechanurov.

      • Januari

      • Tymosjenko bildar regering

        Viktor Jusjtjenko tillträder. Ny premiärminister blir Julia Tymosjenko, Jusjtjenkos bundsförvant i ”den orangea revolutionen”. Hennes regering är en bred koalition mellan flera partier.

    • 2004

      • December

      • Presidentvalet görs om

        Andra valomgången görs om, och nu segrar Jusjtjenko enligt det officiella resultatet med 52 procent av rösterna mot 44 procent för Janukovytj.

      • November

      • Protester mot valresultat

        Vallokalsundersökningar visar att Viktor Jusjtjenko har vunnit andra valomgången i presidentvalet över Viktor Janukovytj, men valkommissionen ger segern till Janukovytj. Massprotester bryter ut, hundratusentals ukrainare demonstrerar med orangefärgade symboler.