Ukraina – Jordbruk

De ukrainska svartjordarna hör till de bördigaste i världen och Ukraina kallades en gång i tiden Europas kornbod. Landet är en av världens största spannmålsexportörer och nummer ett för solrosolja. Om produktionen minskar, påverkas flera av världens mest folkrika länder. En kontroversiell fråga är också rätten att äga jordbruksmark.

I Ukrainas bördigaste marker kan det näringsrika matjordsskiktet, lössjorden, vara en hel meter djupt.

Exportvärdet på spannmål är nästan lika högt som värdet på landets största exportvara, stål. Dominerande i spannmålsexporten är korn, majs, vete och sojabönor. Vid sidan av spannmål odlas främst sockerbetor, potatis och andra grönsaker. 

Politiska händelser som berör Ukrainas jordbruk kan få ringar på vattnet också utanför landets gränser. Eftersom Ukraina är en av världens största exportörer av vete väcker krigshändelser global oro, som 2022 när Ryssland erkände separatistenklaver i Ukraina och därefter inledde en storskalig militär invasion. Även om det fanns mycket vete i lager steg de internationella vetepriserna, vilket inte minst oroade Egypten, som med över 100 miljoner invånare är världens största veteköpare. För folkrika stater som Egypten, som brukar subventionera brödpriset, skenar kostnaden för import. Det drabbar också det krigshärjade Jemen, där flera miljoner människor är beroende av livsmedelsimport via biståndsorganisationer och en tredjedel av veteimporten brukar komma från Ukraina, enligt FN. Före kriget stod Ukraina för ungefär en tiondel av världens veteexport.

Eftersom Ryssland intog områden i södra Ukraina och dessutom blockerade ukrainska hamnar vid Svarta havet, begränsades exporten dramatiskt. Ryssland har också anklagats för att lägga beslag på delar av skörden, och på jordbruksmaskiner och annan utrustning. Några månader in i kriget slöts ett avtal som skulle möjliggöra spannmålsexport från Ukraina, inte minst till länder som är helt beroende av import. Men mycket av skörden blev ändå kvar i magasin och har ruttnat bort. Avtalet, på fyra månader, måste dessutom förnyas om inte höstsådden ska hindras och därmed nästa års skörd och export.

På sovjtettiden byggdes Norra Krimkanalen, en drygt 40 mil lång kanal som avleder vatten från floden Dnepr ut på Krimhalvön, där den har stor betydelse för bevattning av odlingar i det torra landskapet. Ukraina har sedan Ryssland tog kontroll över Krim 2014 kunnat påverka halvöns tillgång till färskvatten genom att stänga av kanalen. Redan samma dag som den storskaliga ryska invasionen i Ukraina 2022 inleddes meddelade ryska myndigheter att vattnet åter börjat flöda i kanalen; ryska styrkor rapporterades ha sprängt den damm som Ukraina använt för att stoppa flödet.

Ukraina är i normala fall i stort sett självförsörjande i fråga om jordbruk. Samtidigt finns stora möjligheter att öka produktionen. Trots goda förutsättningar har jordbruket brottats med svåra problem. Under sovjettiden försummades det till förmån för industrin.

Upplösningen av Sovjetunionen ledde till nya svårigheter. Jordbruksproduktionen halverades under 1990-talet när viktiga exportmarknader försvann och priserna på energi, gödningsämnen och andra insatsvaror sköt i höjden. Privatiseringen av jordbruket kom i gång först vid millennieskiftet. När de gamla kollektivjordbruken omvandlades till mindre, privatägda familjejordbruk ökade produktionen. Men en stor del av jordbruket är fortfarande ineffektivt och odlingsmetoderna är omoderna.

Sedan 1999 finns både privata och statliga ägare inom lantbruket, men redan 2001 förbjöds köp och försäljning av jordbruksmark för att skydda småbrukare mot uppköp från oligarker och bolag. Volodymyr Zelenskyjs regering lade hösten 2019 fram ett lagförslag om att tillåta fastighetsaffärer i jordbruket igen i hopp om att öka jordbruksproduktionen och investeringarna i lantbruket. Över 4 000 förslag till ändringar lades fram i parlamentet, men i april 2020 kunde presidenten underteckna den lag som antagits. Från 1 juli 2021 har privatpersoner kunnat köpa jordbruksfastigheter på upp till 100 hektar. Från 2024 ska företag ägda av ukrainare kunna förvärva upp till 10 000 hektar. För att avgöra om också utländska investerare ska tillåtas köpa jordbruksmark har presidenten utlovat en folkomröstning.

Djurhållning förekommer också; nötkött och mjölk är de viktigaste kommersiella varorna. Ukraina är stor producent av honung.

Ukraina är ett av de länder där mjältbrand (antrax) rapporteras då och då. infektionssjukdomen orsakas av en bakterie och förekommer i första hand hos boskap, men smittan kan överföras till människan. Bakterien kan överleva länge i jorden. Ryska anklagelser om att Ukraina skulle utveckla biologiska vapen med mjältbrandssmitta motsägs av uppgifter från forskare till Vetenskapsradion i Sveriges Radio.

Fisket bedrivs främst i Svarta havet. Utfiskning och miljöförstöring i Azovska sjön och andra delar av Svarta havet har minskat fångsterna på senare år. Insjöfiske förekommer framför allt i landets floder, men också där har fångsterna minskat kraftigt till följd av föroreningar.

Om våra källor

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0