Försvarsminister Mychajlo Fedorov som ligger i fejd med landets överbefälhavare Oleksandr Syrskyj tvingas avgå vid en regeringsombildning i juli vilket utlöser stora protester. En vecka senare sparkas även Syrskyj av president Volodomyr Zelenskyj.

Rysslands långsamma framryckning i östra Ukraina bromsas upp under våren medan Ryssland intensifierar robotattackerna mot civila mål i Ukraina. I början av 2026 uppskattades mellan 100 000 och 140 000 ukrainska soldater ha mist livet i kriget; antalet civila dödsoffer uppgår till minst 15 000 men uppgifterna betecknas som osäkra.

I januari inleds de första direkta samtalen mellan företrädare för Ryssland, Ukraina och USA sedan Rysslands fullskaliga invasionen 2022. Samtalen leder inte till något mer än ett avtal om en rysk-ukrainsk fångutväxling.

Under året trappar Ukraina upp sin krigföring med drönare mot mål inne i Ryssland.

President Volodymyr Zelenskyjs avskedar i november sin stabschef och nära rådgivare Andrij Jermak, som figurerar i en stor korruptionsutredning rörande energisektorn. Jermak ersätts några månader senare av Kyrylo Budanov som varit chef för den militära underrättelsetjänsten.

De försök till förhandlingar om en vapenvila som pågått sedan början av året i USA:s regi kulminerar i ett toppmöte i Alaska mellan Trump och Putin i augusti. Inga konkreta resultat uppnås.

Efter omfattande protester river president Volodymyr Zelenskyj i juli upp en ny lag som skulle ha minskat den nationella antikorruptionsbyråns oberoende.

President Volodymyr Zelenskyj blir inför TV-kameror utskälld av president Trump och vicepresident J D Vance när han besöker Vita huset i februari. Relationen återställs dock under året och länderna sluter bland annat ett avtal om amerikansk mineralutvinning av mineraler i Ukraina.

USA ger i november Ukraina klartecken att använda USA-tillverkade långdistansrobotar mot mål i Ryssland. Tidigare har beskjutning av mål på rysk mark har bara tillåtits i vissa begränsade fall.

Ukraina ansluter sig i augusti till Internationella domstolen ICC som kan väcka åtal mot individer för bland annat krigsbrott.

Ukrainska styrkor går över gränsen in i södra Ryssland och anfaller mål i regionen Kursk. Ukraina håller delar av området ockuperat fram till våren 2025 då ryska styrkor återtar merparten.

Förhandlingarna om ett medlemskap i EU startar i juni.

Oleksandr Syrskyj, chef för Ukrainas markstyrkor, utnämns i februari av president Zelenskyj till ny överbefälhavare efter "järngeneralen" Valerij Zaluzjnyj.

Ukraina får i december klartecken av EU för att börja förhandla om medlemskap i unionen.

Oleksij Reznikov får i september lämna posten som försvarsminister efter flera korruptionshärvor inom försvaret.

Ryssland inleder den 24 februari en storskalig invasion av Ukraina. Vad som från rysk sida var tänkt som en snabb operation utvecklas till ett flera år långt krig då Ryssland stöter på oväntat hårt motstånd och bara lyckas ockupera delar av landet. Omvärlden svarar med omfattande sanktioner mot Ryssland och olika former av stöd för Ukraina. I början av hösten annekterar Ryssland de fyra ukrainska länen Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson.

Parlamentet antar i september ett lagförslag som ska minska de mäktiga oligarkernas inflytande. Oligarker ska inte få finansiera politiska partier och inte heller vara med när offentliga verksamheter privatiseras.

Trots stort folkligt motstånd godkänner parlamentet i december en plan som ger de ryskstödda rebellenklaverna Donetsk och Luhansk begränsat självstyre i ett år framåt.

Den nyvalde presidenten Volodymyr Zelenskyjs parti Folkets tjänare får egen majoritet i presidentvalet i juli.

Den politiskt oerfarne men populäre TV-komikern, Volodymyr Zelenskyj, vinner presidentvalet i april med stor marginal till den sittande presidenten Petro Porosjenko.

FN konstaterar att striderna i östra Ukraina nu har krävt minst 13 000 liv.

Minst 5 000 människor deltar i en demonstration i Kiev mot bristen på reformer under president Petro Porosjenko. Protesterna pågår under resten av året.

Med stor majoritet röstar parlamentet i juni för att landet ska ansöka om medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato.

Ukrainas frihandelsavtal med EU träder i kraft i januari. 

Under året intensifieras striderna i östra Ukraina. Flera förhandlingar om en vapenvila misslyckas.

Ett avtal om vapenvila ingås, Minsk II, men hinner inte infrias innan nya strider bryter ut. Minst 5 000 människor beräknas ha dött till följd av striderna i östra Ukraina.

Den Rysslandvänlige presidenten Viktor Janukovytj flyr landet i februari efter en folklig revolt som kräver över hundra liv. Affärsmannen Petro Porosjenko väljs till president och genomför det associationsavtal med EU som företrädaren lagt på is; händelseutvecklingen får Ryssland att erövra och annektera Krimhalvön samt underblåsa och stödja ryskspråkiga separatisters uppror i östra Ukraina; efter parlamentsval bildas en provästlig koalitionsregering.

Presidentvalets andra omgång tas om efter omfattande demonstrationer – den orangefärgade revolutionen. Den liberala kandidaten Viktor Jusjtjenko vinner omvalet över Viktor Janukovytj som har rötter i en ryskspråkig region i öst.

Viktor Jusjtjenkos liberala valallians blir störst i valet men president Kutjma ger premiärministerposten till Viktor Janukovytj.

Viktor Jusjtjenkos reforminriktade regering fälls i en misstroendeomröstning.

Leonid Kutjma väljs om till president.

Kommunistpartiet blir åter största parti i ett parlamentsval.

Kommunistpartiet blir största parti i parlamentsvalet; den tidigare regeringschefen Leonid Kutjma vinner presidentvalet över den sittande presidenten Leonid Kravtjuk.

Leonid Kutjma blir premiärminister och initierar ett reformprogram som dock stoppas av en kommunistisk majoritet i parlamentet.

Sovjetunionen upplöses och Ukraina utropar självständighet. Leonid Kravtjuk, som varit en av kommunistpartiets högsta ledare, väljs till president.

Kärnkraftsolycka i Tjernobyl.

Andra världskriget kräver mer än 8 miljoner ukrainska liv; Ukraina återfår förlorade områden.

Flera miljoner ukrainare dör i svält och politiska utrensningar.

Ukraina är med och grundar Sovjetunionen.

Ukraina delas vid freden i Riga. Västra Ukraina tillfaller Polen, Tjeckoslovakien och Ungern, medan kommunisterna tar kontroll över större delen av återstoden av landet.

En kommunistisk stat proklameras i Charkiv i öster och en nationalistisk i Kiev; inbördeskrig bryter ut.

Ryssland erövrar delar av västra Ukraina.

Ukraina delas mellan Ryssland och Polen.

Större delen av Ukraina blir polskt‑litauiskt.

De västra delarna av riket, däribland furstendömena Galizien och Volynien, faller under polsk överhöghet.

Mongolerna intar Kiev.

Furst Volodymyr antar kristendomen och Kievriket blir ett av östra Europas viktigaste politiska och andliga centrum. 

Kievriket grundas i norra Ukraina under 800-talet.

Under detta århundrade börjar slaviska folk bosätta sig i området.

Spår vittnar om grekiska bosättningar i området under 600-talet.

Ett orientaliskt ryttarfolk, kymrerna, rör sig under 800-talet över slätterna i det område som utgör dagens Ukraina. Kymrerna avlöses av skyter och sarmater.