Ukraina – Demokrati och rättigheter

Ukrainsk nationalism har vuxit de senaste åren och liksom den ryska spelat allt större roll i befolkningens vardag. Pressfrihet garanteras i lag, men ett propagandakrig har rasat mellan Ukraina och Ryssland i flera år och gjort det svårt att navigera i medielandskapet. Utbredd korruption har motverkat utvecklingen av en rättsstat.

Ukraina har – även om grundlagen ändrats flera gånger – i viktiga avseenden strävat efter att bli ett mer demokratiskt och rättssäkert land de senaste åren. Landets historia som sovjetrepublik fram till 1991 gör det viktigt för en ukrainare att klargöra vem hen vill vara, och vilket samhälle som önskas. Till exempel har ukrainare kunnat välja mellan nya fackförbund, som kallat sig oberoende, och gamla som är arvtagare till organisationer som fanns i det centralstyrda sovjetsystemet där det ytterst var Moskva som bestämde.

När det nu har rasat krig i flera landsändar i flera år, och från februari 2022 i hela landet (se Aktuell politik) har befolkningens etniska tillhörighet blivit den viktigaste dimensionen. I vardagen avgör den ibland vad som kan sägas och vad som är tillåtet att göra. Till exempel måste den som är ortodoxt kristen i praktiken definiera om den religiösa tillhörigheten är ukrainsk eller rysk (se Religion).

En språkstrid har satt gränser också i skola och kultur. Sedan 2020 har det rått lagkrav på att undervisning från årskurs fem och uppåt ska ske på ukrainska, även om kompletterande undervisning på andra språk tillåtits. Det finns flera språkliga minoriteter i gränsområden. För dem är undervisning i minoritetsspråk en viktig fråga.

Censur har kunnat stoppa filmer på ryska. Det regionala parlamentet i Lviv förbjöd 2018 ryska språket i kultur, till exempel böcker och musik. Moskvavänliga artister har ibland stoppats vid gränsen, och nationalistiska markeringar har gjorts återkommande i Eurovision Song Contest.

Presidentvalet 2019 vanns av en kandidat som växte upp med ryska i familjen. Kanske var det ett tecken på att stora grupper av ukrainare var emot polariseringen. En lag har gjort det obligatoriskt för statstjänstemän att tala ukrainska, men den rysktalande presidenten Volodymyr Zelenskyj lovade att se över lagen.

De hårdföra nationalistgrupperna är socialt konservativa. En lag mot diskriminering antogs 2015, men hbtq-aktivister har framhållit att deras rättigheter inte respekteras. Amnesty International har också lyft fram att kvinnoorganisationer riskerar våld från högerextremistiska organisationer.
Ukraina har skrivit under men inte ratificerat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Korruption är ett omfattande och svårbekämpat problem – inom politiken, förvaltningen, till och med inom skolsystemet. Västländer och internationella organisationer har, med varierande framgång, använt lånelöften och bidrag för att förmå Ukrainas styrande till åtgärder. Enskilda medborgare som engagerar sig mot mygel riskerar repressalier från personer som tjänar på skumrask (se Kalendarium). Bland ledande politiker har många antingen själva varit ”oligarker” (rika affärsmän) som chokladmagnaten Petro Porosjenko, eller liksom president Zelenskyj kopplats till oligarker (se Kalendarium).

Transparency Internationals lista över korruptionsgraden i världens länder 2021 rankades Ukraina på plats 122 av 180, se lista här.

Misstänkta röstköp resulterade enligt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (Osse) i 125 brottsutredningar efter parlamentsvalet 2019, även om själva valet anses ha genomförts väl. Osse har också kritiserat bristande insyn i Ukrainas system för partifinansiering.

Yttrandefrihet och medier

2022 placerades Ukraina som nummer 106 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, se lista här. Det var mycket bättre än Ryssland, men sämre än åtskilliga afrikanska och asiatiska länder. Det var också sämre än stater som Ungern där pressfriheten suttit trångt på senare år.

Efter den ryska storinvasionen 2022 har ett tjeckiskt mediebolag inlett sändningar på ukrainska via internet och via en mobilapp. Tjeckien är ett av de länder som tagit emot stora skaror av krigsflyktingar.

Mediefriheten i Ukraina ökade betydligt efter ”Majdanrevolutionen” 2014, men många problem har återstått. Medierna ägs i hög grad av oligarker, vars ekonomiska och politiska intressen styr nyhetsrapporteringen. Oberoende medier har haft svårt att bära sig ekonomiskt. Dessutom har det rått brist på välutbildade journalister.

I de ryskstödda separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i öster finns inga möjligheter att bedriva oberoende nyhetsrapportering. Men också ukrainska staten har fått kritik för odemokratiska metoder. Ryska radio- och TV-sändningar har blockerats, ryska böcker och tidningar förbjudits och journalister som arbetat i Ryssland eller ryskstödda utbrytarområden har ibland inte släppts in i landet. 2018 förbjöds den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti att arbeta i Ukraina, ett treårigt förbud. I samband med presidentvalet 2019 hade även journalister från västländer svårt att få inresetillstånd. Sedan 2014 har internetsajten Myrotvorets, med kopplingar till regeringen och säkerhetstjänsten, pekat ut människor som varit verksamma i ryskstödda områden som "fiender till Ukraina". 2015 mördades två personer, varav en journalist, sedan deras namn lagts ut på sajten.

Överlag hade dock arbetsförhållandena för journalister förbättrats fram till krigsutbrottet 2022. Under de tidigare presidenterna Leonid Kutjma (1994–2004) och Viktor Janukovytj (2010–2014) utsattes medier ofta för politiska påtryckningar och fysiska hot. Georgij Gongadze, som hade avslöjat korruption och maktmissbruk, hittades halshuggen utanför Kiev 2000. En tidigare polischef dömdes 2013 till livstids fängelse. Han erkände mordet men pekade också ut dåvarande presidenten Kutjma för delaktighet. Ett åtal mot Kutjma lades ned 2011 (se Modern historia).

Reportrar utan gränser riktade 2018 skarp kritik mot Ukrainas säkerhetstjänst för en märklig händelse då man iscensatte ett låtsasmord på den prisbelönte ryske exiljournalisten Arkadij Babtjenko. Det fanns en hotbild mot honom, men även seriösa massmedier fördes bakom ljuset. Händelsen gav också tillfälle för Rysslands regering att kritisera Ukraina för att ha brukat Babtjenko i propagandasyfte.

Det finns både ukrainskspråkiga och ryskspråkiga tidningar. I själva verket är ukrainare ofta vana att läsa båda språken.

Utöver den statliga public service-kanalen UA:Persjyj finns tre större TV-bolag med sändningar som i princip når hela landet och en rad lokala och regionala kanaler. De flesta större mediebolag har också radiokanaler. 2020 inledde Ukraina sändningar i en ny kanal riktad mot separatisthållna områden, där tittarna annars mest ser rysk TV. Kanalen Dim ("Hem") erbjuder bland annat sport och underhållning från ukrainska TV-bolag, men också göra egna nyhetssändningar.

Rättsväsen och rättssäkerhet

Formellt har domstolarna alltid varit oberoende, men i praktiken har de varit känsliga för påtryckningar från regimen.

Den politiska styrningen av rättsväsendet förvärrades under Viktor Janukovytjs tid som president (2010–2014). Han utsåg en nära allierad till riksåklagare och denne sade uttryckligen att det var hans jobb att verkställa presidentens beslut. Åtal väcktes mot 13 högt uppsatta medlemmar av den föregående regeringen. Mest uppmärksammade var fängelsedomarna mot förra premiärministern Julia Tymosjenko och förre inrikesministern Jurij Lutsenko (se Modern historia). Människorättsorganisationer betraktade dem som politiska fångar.

En sanering av rättsväsendet påbörjades efter revolutionen 2014, när parlamentet beslöt att reformera riksåklagarämbetet. 2016 antog parlamentet flera lagar som syftade till att stärka domstolarnas oberoende och minska möjligheterna till korruption inom rättsväsendet. Reformen innebar bland annat att de domare presidenten utser ska ha nominerats av en oberoende kommitté och enbart valts utifrån sin yrkeskompetens. Även efter maktskiftet 2014 har det blåst kring rättsväsendet. Den riksåklagare som utnämndes 2015 fick snabbt rykte om sig att skydda mutkolvar genom att förhala korruptionsutredningar. Efter ett år på posten avskedades han av parlamentet, men det utbröt genast kritik mot den då nye presidenten Porosjenko därför att han till ny riksåklagare utnämnde en lojal medarbetare utan juridisk skolning.

2018 inrättades till sist en domstol mot korruption, vilket bidrog till att EU och IMF godkände nya lån till Ukraina. 2019 utdelade Författningsdomstolen däremot ett nytt slag mot korruptionsbekämpningen genom att underkänna en del av strafflagen som hade utformats just för att minska omvärldens oro för att pengar som lånats upp av staten skulle försvinna ned i fel fickor (se Kalendarium). Även 2020 underkändes lagar riktade mot korruption av Författningsdomstolen (se Kalendarium). Lagar som antogs 2021 syftar till att stärka domarkårens oberoende.

Poliskåren blev också föremål för reformer och västlig finansiering efter 2014. Patrullerande polisstyrkor har sedan dess omorganiserats, men nästan alla landets poliser i övrigt rapporterades ha fått behålla sina jobb. 2020 framkom anklagelser mot poliser om allvarliga övergrepp (se Kalendarium).

Dödsstraffet avskaffades 2000. Svåra missförhållanden har fortsatt förekomma i häkten och fängelser.

Separatisterna i öster håller sig med egna åklagare och domstolar. 2019 dömdes en journalist från Radio Free Europe, som finansieras av USA, till 15 års fängelse på anklagelser om spioneri.

Alla ansträngningar för ökade fri- och rättigheter, och tryggare rättssystem, svajar nu på gungfly genom det krig Ryssland inledde den 24 februari 2022. Chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har inlett en undersökning av om det sker krigsförbrytelser och insamling av eventuella bevis har börjat. Det har hävdats att Ryssland använder sig av klusterbomber. Ukraina har inte anslutit sig till ICC, men har sagt sig vara redo att acceptera domstolens jurisdiktion. Ryssland har tidigare lämnat ICC sedan annekteringen av Krim klassats som en ockupation, och som permanent medlemsland i FN:s säkerhetsråd, med vetorätt, kan Ryssland stoppa rättslig prövning av ryska medborgare i ICC. 

Om våra källor

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0