Den 22-23 augusti kommer UI att uppdatera sina IT-tjänster

Under uppdateringen kommer vi tyvärr inte kunna svara på e-post, men återkommer så snart vi kan.

Sociala förhållanden

Den trygghet på låg nivå som fanns under den sovjetiska tiden vittrade bort efter självständigheten. Levnadsstandarden är fortfarande lägre än före 1991 och hälsoläget är allvarligt.

Allehanda sociala bidrag och subventioner avskaffades eller urholkades under den ekonomiska krisen på 1990-talet, då hushållens besparingar gick upp i rök. Stora grupper fick det sämre. Tillväxten i början av 2000-talet ledde till en tydlig förbättring för flertalet, men nya ekonomiska svårigheter har därefter gjort läget kärvt igen.

En stor del av befolkningen lever i fattigdom. Enligt inhemska kriterier är ungefär var fjärde invånare fattig, men med andra beräkningsgrunder är siffran betydligt högre. Bara ungefär en tiondel av befolkningen räknas som medelklass.

Ukraina har gott om sjukhus och andra vårdinrättningar och har fler sjukbäddar i relation till folkmängden än de flesta västeuropeiska länder, men standarden på vården är låg. Hygienen är ofta dålig och det råder stor brist på mediciner och annan utrustning. Sjukvården är i princip avgiftsfri, men vissa dyra behandlingar måste numera betalas av patienten. Ofta krävs också mutor till vårdpersonal och läkare. Dödligheten är hög inte bara för ett land i Europa, utan även globalt sett.

Fattigdom och social otrygghet har kraftigt försämrat folkhälsan. Sjukdomar som difteri och kolera har ökat. Tuberkulos (tbc) är också ett stort problem. Det finns omkring en halv miljon kända tbc-fall, men antalet smittade kan vara dubbelt så stort. Ukraina är också det land i Europa som har flest fall av hiv. Enligt FN-organet Unaids bär uppemot en kvarts miljon ukrainare på hiv.

Ukraina har under en följd av år haft en av de lägsta frekvenserna av vaccinationer i världen. Få är vaccinerade mot difteri, kikhosta och stelkramp. Bakom den låga vaccinationsgraden anas inte bara landets ekonomiska problem utan också en utbredd misstro mot vacciner. När konflikten utbröt i östra Ukraina 2014 varnade Världshälsoorganisationen (WHO) för en akut kris för hälsovården. Det rådde stor brist på mediciner och landet hade inga förråd av vacciner.

2015 upptäcktes två fall av polio i sydvästra Ukraina. Två små barn hade drabbats av förlamning. Andelen vaccinerade barn hade minskat stadigt i samband med landets ekonomiska kris. Under 2014 vaccinerades inte ens hälften av barnen. Ukraina fick FN-hjälp med att bekämpa utbrottet och genomföra ett omfattande vaccinationsprogram.

Även mässling har kunnat spridas, eftersom förhållandevis liten andel av befolkningen vaccinerats. Under 2018 inträffade över 50 000 av Europas nästan 83 000 registrerade fall i Ukraina, och 16 av 72 kända dödsfall. Det skedde trots att vaccinationskampanjer med stöd av FN-organisationer genomförts, i synnerhet året före.

Ett ökat antal missbildningar, cancerfall samt sjukdomar i luftrör och mage har av vissa forskare kopplats ihop med strålningen från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986, men enligt Världshälsoorganisationen (WHO) och Internationella atomenergiorganet (IAEA) kan det bara bevisas att fallen av sköldkörtelcancer hos barn har ökat.

Alkoholmissbruket är utbrett och bidrar till låg medellivslängd bland män. Problem med narkotika har börjat växa i vissa städer i söder.

Handeln med kvinnor som lockas eller tvingas att prostituera sig i västländerna är också ett stort problem. Internationella migrationsorganisationen (IOM) bedömer att fler än 160 000 ukrainare har fallit offer för människohandel sedan självständigheten. Problemet har ökat efter krigsutbrottet 2014.

Romerna är en särskilt utsatt grupp. Omkring två tredjedelar av de vuxna romerna kan inte läsa och skriva, och bland romerna i västra Ukraina har omkring 15 procent tuberkulos.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0