Ukraina – Sociala förhållanden

En omfattande katastrof, inom och utanför Ukrainas gränser, utvecklas när människor är på flykt undan en fullskalig militär rysk invasion. Redan krigsåren från 2014 ledde till stora flyktingströmmar och invasionen 2022 och det efterföljande kriget har ställt Ukrainas befolkning inför livshotande svårigheter, som förstärkts av bland annat vinterväder. Världshälsoorganisationen (WHO) varnar för bland annat spridning av smittsamma sjukdomar.

Ukraina har fram till de senaste krigsåren varit ett av de länder som FN bedömt som högt utvecklade, det näst högsta steget av fyra. Utvecklingen planade ut under åren runt den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 och en försämring noterades i samband med pandemin. På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) har Ukraina plats 100, se lista här. Ukraina har rasat på listan till följd av kriget, och i takt med att striderna fortsätter är även framtidsutsikterna mörka. Världsbanken bedömde 2023, drygt ett år efter den fullskaliga invasionen, att 7,1 miljoner människor rasat ned i fattigdom till följd av kriget. 15 år av välståndsutveckling har gått förlorade.

Flera olika granskningar stöder uppgifter om att Ryssland har fört bort barn från Ukraina till rysk mark. Rapporterna tyder på att det har skett i stor skala: flera tusen barn. Syftet uppges vara att barnen ska adopteras av ryska familjer och uppfostras till ryska patrioter. Att föra bort barn från hemlandet på det sättet bryter mot krigets lagar (Fjärde Genèvekonventionen) och skulle därmed kunna bedömas som krigsbrott och/eller brott mot mänskligheten. Efter larmen om att barn förts bort har föräldrarna i en del fall kunnat hämta sina barn.

Efter självständigheten 1991 har samhällsförhållandena i Ukraina växlat dramatiskt. Trygghet på låg nivå som fanns under den sovjetiska tiden vittrade bort under en kris på 1990-talet, då hushållens besparingar gick upp i rök. Bidrag och subventioner avskaffades eller urholkades. Stora grupper fick det sämre och hälsoläget förblev allvarligt. Tillväxt i början av 2000-talet ledde till en tydlig förbättring, och många kunde höja sin levnadsstandard genom gästarbete i andra länder. Därefter har krig och ekonomiska svårigheter gjort läget kärvt igen.

Världsbanken skrev 2019 (före invasionskriget, men med pågående konflikt om Krim och områden i öster) att det skulle ta 50 år för Ukraina, med den tillväxt som förelåg då, att komma upp i Polens inkomstnivåer. En följd av just den skillnaden, jämförelsen med grannlandet, är att många ukrainare har gästarbetat i Polen. De har ersatt polsk arbetskraft som fick tillgång till arbetsmarknaden i EU när Polen blev medlemsland.

Fattigdom och social otrygghet hade olyckliga effekter på folkhälsan i Ukraina redan före pandemin. Med covid-19 kom en ny hälsokris och dessutom minskad ekonomisk aktivitet som försatte många hushåll i utsatt läge. Vaccinationsgraden i Ukraina är låg (inte bara mot covid). Bara drygt en tredjedel av befolkningen hade hunnit dubbelvaccineras vintern 2022.

Vården tas nu i anspråk för krigets offer. Allt bleknar inför den kris Världshälsoorganisationen (WHO) varnade för redan två veckor efter den ryska invasionen. Omkring 1 000 sjukhus eller mottagningar var belägna mindre än en mil från frontlinjerna, där fronten beräknades gå just då. I maj 2023, efter 15 månader, hade WHO registrerat fler än 1 000 ryska anfall mot vårdinrättningar, med drygt 100 dödsoffer som följd.

Krigsskadade har evakuerats av Norge och EU i samarbete. Patienter i behov av specialistvård har hämtats från en flygplats i Polen till sjukhus i Norden och Västeuropa. Tyska läkare har konstaterat att nästan en tredjedel av de krigsskadade ukrainare de kommit i kontakt med bar på multiresistenta bakterier som försvårar all behandling.

Utgångsläget inom vården i Ukraina – förutsatt att personalen inte har flytt: Det har funnits gott om sjukhus och andra inrättningar och sjukbäddarna i relation till folkmängden är fler än i de flesta västeuropeiska länder, men allvarliga problem i sjukvårdssystemet har varit kända: Låg standard på vården, med brist på mediciner och annan utrustning. Vissa dyra behandlingar måste betalas av patienten. Krav på mutor till vårdpersonal och läkare. Hög dödlighet inte bara för ett land i Europa, utan även globalt sett.

2023 genomförde en expertgrupp för WHO en översyn av Ukrainas möjligheter att bekämpa tuberkulos. Ukraina är ett av nio länder i världen där resistens mot läkemedel som används är utbredd. 2020 registrerade Ukraina tbc-smitta hos nästan 18 000 patienter. En stor del bar på bakterier som är resistenta mot antibiotika: 29 procent av de nyupptäckta fallen och 46 procent av de fall som var under behandling sedan tidigare, enligt WHO. Av 53 länder som räknas in i WHO:s Europaregion var det då bara tre där organisationen beskrev läget som allvarligare än i Ukraina. Romerna är en särskilt utsatt grupp. Omkring två tredjedelar av de vuxna romerna kan inte läsa och skriva, och många har tbc.

Sjukdomar som difteri och kolera har ökat. Ukraina är också ett av de länder i Europa som har flest fall av hiv. Enligt WHO fanns drygt 158 000 kända fall vid jultid 2023, men många befaras vara smittade utan att veta om det.

Få är vaccinerade mot difteri, kikhosta och stelkramp. Bakom den låga vaccinationsgraden anas inte bara landets stora problem utan också utbredd misstro mot vacciner.

Utbrott av polio har förekommit både 2021 och 2015, då två små barn hade drabbats av förlamning. Ukraina har fått FN-hjälp med att bekämpa utbrotten och genomföra ett vaccinationsprogram. WHO deklarerade 2023 att det senaste utbrottet hejdats genom extraordinära insatser under kriget.

2018 inträffade över 50 000 av Europas nästan 83 000 registrerade mässlingfall i Ukraina, och 16 av 72 kända dödsfall. Det skedde trots vaccinationskampanjer med stöd av FN-organisationer. I början av 2024 uppgav Ukrainas hälsovårdsministerium att 65 fall av mässling upptäcktes 2023, däremot inget dödsfall.

Ett ökat antal missbildningar, cancerfall samt sjukdomar i luftrör och mage har av vissa forskare kopplats ihop med strålning från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Det som kan bevisas är enligt WHO och Internationella atomenergiorganet (IAEA) att sköldkörtelcancer hos barn har ökat.

Alkoholmissbruket är utbrett och bidrar till låg medellivslängd bland män. 

Handel med kvinnor som lockas eller tvingas att prostituera sig i västländer eller i länder öster om Medelhavet har på senare år också varit ett problem. Problemet ökade efter krigsutbrottet 2014, som också ledde till att många tvingades lämna sina hem. 

Barnrättsorganisationer räknade före 2022 med att det fanns omkring 100 000 barn på barnhem i Ukraina.

Surrogatmödraskap mot betalning tillåts. Kliniker i Ukraina har marknadsfört sig särskilt till barnlösa par i andra länder där det är förbjudet. Adoptioner av föräldralösa barn sker till många länder, bland dem Sverige. I en del fall handlar det om barn som har mist sina biologiska föräldrar genom krigshändelser. Under det krigsläge som uppstod när ryska styrkor invaderade Ukraina 2022 uppgav både adoptionsbyråer och organisationer för surrogatföräldrar att de hade stora svårigheter med att föra barnen till trygga förhållanden.

Medan medborgare i västländer oroar sig för krigets följder på matpriser och pensioner, kan ukrainare undra om staten alls kommer att kunna betala ut pensioner; det hänger under krigsläget på EU:s och USA:s benägenhet att bidra med budgetstöd. Pensionsåldern för kvinnor har höjts stegvis, från 55 till 60 år (sista steget, från 2021). För män är pensionsåldern 60 år under förutsättning att mannen har 28 år i arbetslivet bakom sig, annars blir pensionsåldern högre. Ukraina har fått löften om krislån och bidrag från bland annat Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). En del av pengarna är budgetstöd och löner till vårdpersonal prioriteras. 

Om våra källor