Ukraina – Sociala förhållanden

En omfattande katastrof, inom och utanför Ukrainas gränser, utvecklas när människor är på flykt undan en fullskalig militär rysk invasion. Redan krigsåren från 2014 ledde till stora flyktingströmmar och invasionen 2022 och det efterföljande kriget har ställt Ukrainas befolkning inför livshotande svårigheter, som förstärkts av bland annat vinterväder. Världshälsoorganisationen (WHO) varnar för bland annat spridning av smittsamma sjukdomar.

Ukraina har fram till de senaste krigsåren varit ett av de länder som FN bedömt som högt utvecklade, det näst högsta steget av fyra. Utvecklingen planade ut under åren runt den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 och en försämring noterades i samband med pandemin. På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) har Ukraina plats 77 (2022), men med kriget i åtanke är utsikterna mörka. Världsbanken bedömde 2023, drygt ett år efter den fullskaliga invasionen, att 7,1 miljoner människor rasat ned i fattigdom till följd av kriget. 15 år av välståndsutveckling har gått förlorade.

Flera olika granskningar stöder uppgifter om att Ryssland har fört bort barn från Ukraina till rysk mark. Rapporterna tyder på att det har skett i stor skala: flera tusen barn. Syftet uppges vara att barnen ska adopteras av ryska familjer och uppfostras till ryska patrioter. Att föra bort barn från hemlandet på det sättet bryter mot krigets lagar (Fjärde Genèvekonventionen) och skulle därmed kunna bedömas som krigsbrott och/eller brott mot mänskligheten. Efter larmen om att barn förts bort har föräldrarna i en del fall kunnat hämta sina barn.

Efter självständigheten 1991 har samhällsförhållandena i Ukraina växlat dramatiskt. Trygghet på låg nivå som fanns under den sovjetiska tiden vittrade bort under en kris på 1990-talet, då hushållens besparingar gick upp i rök. Bidrag och subventioner avskaffades eller urholkades. Stora grupper fick det sämre och hälsoläget förblev allvarligt. Tillväxt i början av 2000-talet ledde till en tydlig förbättring, och många kunde höja sin levnadsstandard genom gästarbete i andra länder. Därefter har krig och ekonomiska svårigheter gjort läget kärvt igen.

Världsbanken skrev 2019 (före invasionskriget, men med pågående konflikt om Krim och områden i öster) att det skulle ta 50 år för Ukraina, med den tillväxt som förelåg då, att komma upp i Polens inkomstnivåer. En följd av just den skillnaden, jämförelsen med grannlandet, är att många ukrainare har gästarbetat i Polen. De har ersatt polsk arbetskraft som fick tillgång till arbetsmarknaden i EU när Polen blev medlemsland.

Fattigdom och social otrygghet hade olyckliga effekter på folkhälsan i Ukraina redan före pandemin 2020. Med covid-19 kom en ny hälsokris och dessutom minskad ekonomisk aktivitet som försatte många hushåll i utsatt läge. Vaccinationsgraden i Ukraina är låg. Bara drygt en tredjedel av befolkningen hade hunnit dubbelvaccineras vintern 2022.

Vården tas nu i anspråk för krigets offer. Allt bleknar inför den kris Världshälsoorganisationen (WHO) varnade för redan två veckor efter den ryska invasionen. Omkring 1 000 sjukhus eller mottagningar var belägna mindre än en mil från frontlinjerna, där fronten beräknades gå just då. I maj 2023, efter 15 månader, hade WHO registrerat fler än 1 000 ryska anfall mot vårdinrättningar, med drygt 100 dödsoffer som följd.

Krigsskadade evakueras av Norge och EU i samarbete. Cirka 2 000 skadade har fått specialistvård på det sättet. De hämtas från en flygplats i Polen, i ett SAS-plan som byggts om för patienttransporter, till sjukhus i Norden och Västeuropa. Tyska läkare har konstaterat att nästan en tredjedel av de krigsskadade ukrainare de kommit i kontakt med bar på multiresistenta bakterier som försvårar all behandling.

Utgångsläget inom vården i Ukraina – förutsatt att personalen inte har flytt: Det har funnits gott om sjukhus och andra inrättningar och sjukbäddarna i relation till folkmängden är fler än i de flesta västeuropeiska länder, men allvarliga problem i sjukvårdssystemet är kända. Låg standard på vården, med brist på mediciner och annan utrustning. Vissa dyra behandlingar måste betalas av patienten. Krav på mutor till vårdpersonal och läkare. Hög dödlighet inte bara för ett land i Europa, utan även globalt sett.

2020 registrerade Ukraina tuberkulos (tbc-smitta) hos nästan 18 000 patienter. En stor del bar på bakterier som är resistenta mot antibiotika: 29 procent av de nyupptäckta fallen och 46 procent av de fall som var under behandling sedan tidigare, enligt WHO. Av de 53 länder som räknas in i WHO:s Europaregion var det bara tre där organisationen beskrev läget som allvarligare än i Ukraina. Romerna är en särskilt utsatt grupp. Omkring två tredjedelar av de vuxna romerna kan inte läsa och skriva, och många har tbc.

Sjukdomar som difteri och kolera har ökat. Ukraina är också det land i Europa som har flest fall av hiv. Enligt FN-organet Unaids bar över en kvarts miljon ukrainare på hiv 2020.

Få är vaccinerade mot difteri, kikhosta och stelkramp. Bakom den låga vaccinationsgraden anas inte bara landets stora problem utan också utbredd misstro mot vacciner.

2015 upptäcktes två fall av polio i sydvästra Ukraina. Två små barn hade drabbats av förlamning. Andelen vaccinerade barn hade minskat stadigt i samband med landets ekonomiska kris. 2014 vaccinerades inte ens hälften av barnen. Ukraina fick FN-hjälp med att bekämpa utbrottet och genomföra ett vaccinationsprogram.

2018 inträffade över 50 000 av Europas nästan 83 000 registrerade mässlingfall i Ukraina, och 16 av 72 kända dödsfall. Det skedde trots vaccinationskampanjer med stöd av FN-organisationer, i synnerhet året före.

Ett ökat antal missbildningar, cancerfall samt sjukdomar i luftrör och mage har av vissa forskare kopplats ihop med strålning från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Det som kan bevisas är enligt WHO och Internationella atomenergiorganet (IAEA) att sköldkörtelcancer hos barn har ökat.

Alkoholmissbruket är utbrett och bidrar till låg medellivslängd bland män. 

Handel med kvinnor som lockas eller tvingas att prostituera sig i västländer eller i länder öster om Medelhavet är också ett stort problem. Internationella migrationsorganisationen (IOM) bedömer att fler än 160 000 ukrainare har fallit offer för människohandel sedan självständigheten. Problemet ökade efter krigsutbrottet 2014, som också ledde till att många tvingades lämna sina hem. FN-organisationer har sedan dess räknat med att det funnits fler än 1,5 miljoner internflyktingar i Ukraina. Och det var alltså läget före kriget 2022, som nu gör att det är fråga om flera miljoner flyktingar. Alla typer av problem kan antas ha ökat. Nästan alla flyktingarna är kvinnor eller barn.

Barnrättsorganisationer räknade före 2022 med att det fanns omkring 100 000 barn på barnhem i Ukraina.

Surrogatmödraskap mot betalning tillåts i Ukraina. Kliniker i Ukraina marknadsför sig särskilt till barnlösa par i andra länder där det är förbjudet. Adoptioner av föräldralösa barn sker till många länder, bland dem Sverige. I en del fall handlar det om barn som har mist sina biologiska föräldrar genom krigshändelser. Under det krigsläge som uppstod när ryska styrkor invaderade Ukraina 2022 uppgav både adoptionsbyråer och organisationer för surrogatföräldrar att de hade stora svårigheter med att föra barnen till trygga förhållanden.

Medan medborgare i västländer oroar sig för krigets följder på matpriser och pensioner, kan ukrainare undra om staten alls kommer att kunna betala ut pensioner. Pensionsåldern för kvinnor har höjts stegvis, från 55 till 60 år (sista steget, från 2021). För män är pensionsåldern 60 år under förutsättning att mannen har 28 år i arbetslivet bakom sig, annars blir pensionsåldern högre. Ukraina har fått löften om krislån och bidrag från bland annat Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). En del av pengarna är budgetstöd och löner till vårdpersonal prioriteras. 

Om våra källor