Teknisk uppdatering

Under förmiddagen tisdag 27 september kommer hemsidan inte vara åtkomlig på grund av en teknisk uppdatering.
Tack för ert tålamod!

Ukraina – Sociala förhållanden

En omfattande flyktingkatastrof, inom och utanför Ukrainas gränser, utvecklas raskt när människor flyr undan en fullskalig militär rysk invasion. Redan krigsåren från 2014 ledde till stora flyktingströmmar och invasionen 2022 ställde på bara några veckor Ukrainas befolkning inför livshotande svårigheter. Världshälsoorganisationen (WHO) varnar för bland annat spridning av smittsamma sjukdomar.

Efter självständigheten 1991 har samhällsförhållandena i Ukraina växlat dramatiskt. Trygghet på låg nivå som fanns under den sovjetiska tiden vittrade bort under en ekonomisk kris på 1990-talet, då hushållens besparingar gick upp i rök. Bidrag och subventioner avskaffades eller urholkades. Stora grupper fick det sämre och hälsoläget förblev allvarligt. Tillväxt i början av 2000-talet ledde till en tydlig förbättring, och många kunde höja sin levnadsstandard genom gästarbete i andra länder. Därefter har krig och ekonomiska svårigheter gjort läget kärvt igen.

Världsbanken skrev 2019 att det skulle ta 50 år för Ukraina, med den tillväxt som förelåg då, att komma upp i Polens inkomstnivåer. En följd av just den skillnaden, jämförelsen med grannlandet, är att många ukrainare har gästarbetat i Polen. De har ersatt polsk arbetskraft som fick tillgång till arbetsmarknaden i EU när Polen blev medlemsland.

Fattigdom och social otrygghet hade olyckliga effekter på folkhälsan i Ukraina redan före pandemin 2020. Med covid-19 kom en ny hälsokris och dessutom minskad ekonomisk aktivitet som försatte många hushåll i utsatt läge. Vaccinationsgraden i Ukraina är låg. Bara drygt en tredjedel av befolkningen hade hunnit dubbelvaccineras vintern 2022.

Hur covid-19 utvecklas är svårt att veta eftersom vården nu tas i anspråk för krigets offer. Allt bleknar inför den kris Världshälsoorganisationen (WHO) varnade för två veckor efter den ryska invasionen: Omkring 1 000 vårdinrättningar (sjukhus eller mottagningar) var belägna mindre än en mil från frontlinjerna, där fronten beräknades gå just då. Efter tre månader bekräftade WHO 256 attacker där vårdinrättningar angripits av ryska styrkor, med 75 dödsoffer som följd.

Utgångsläget inom vården – förutsatt att vårdpersonalen inte har flytt: Det har funnits gott om sjukhus och andra vårdinrättningar och sjukbäddarna i relation till folkmängden är fler än i de flesta västeuropeiska länder, men flera allvarliga problem i vårdsystemet är kända. Låg standard på vården, med brist på mediciner och annan utrustning. Vissa dyra behandlingar måste betalas av patienten. Krav på mutor till vårdpersonal och läkare. Hög dödlighet inte bara för ett land i Europa, utan även globalt sett.

2020 registrerade Ukraina tuberkulos (tbc-smitta) hos nästan 18 000 patienter. En stor del bar på bakterier som är resistenta mot antibiotika: 29 procent av de nyupptäckta fallen och 46 procent av de fall som var under behandling sedan tidigare, enligt WHO. Av de 53 länder som räknas in i WHO:s Europaregion var det bara tre där organisationen beskrev läget som allvarligare än i Ukraina. Romerna är en särskilt utsatt grupp. Omkring två tredjedelar av de vuxna romerna kan inte läsa och skriva, och många har tbc.

Sjukdomar som difteri och kolera har ökat. Ukraina är också det land i Europa som har flest fall av hiv. Enligt FN-organet Unaids bar över en kvarts miljon ukrainare på hiv 2020.

Få är vaccinerade mot difteri, kikhosta och stelkramp. Bakom den låga vaccinationsgraden anas inte bara landets ekonomiska problem utan också utbredd misstro mot vacciner.

2015 upptäcktes två fall av polio i sydvästra Ukraina. Två små barn hade drabbats av förlamning. Andelen vaccinerade barn hade minskat stadigt i samband med landets ekonomiska kris. Under 2014 vaccinerades inte ens hälften av barnen. Ukraina fick FN-hjälp med att bekämpa utbrottet och genomföra ett omfattande vaccinationsprogram.

2018 inträffade över 50 000 av Europas nästan 83 000 registrerade mässlingfall i Ukraina, och 16 av 72 kända dödsfall. Det skedde trots vaccinationskampanjer med stöd av FN-organisationer, i synnerhet året före.

Ett ökat antal missbildningar, cancerfall samt sjukdomar i luftrör och mage har av vissa forskare kopplats ihop med strålning från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Det som kan bevisas är enligt WHO och Internationella atomenergiorganet (IAEA) att sköldkörtelcancer hos barn har ökat.

Alkoholmissbruket är utbrett och bidrar till låg medellivslängd bland män. 

Handel med kvinnor som lockas eller tvingas att prostituera sig i västländer eller i länder öster om Medelhavet är också ett stort problem. Internationella migrationsorganisationen (IOM) bedömer att fler än 160 000 ukrainare har fallit offer för människohandel sedan självständigheten. Problemet ökade efter krigsutbrottet 2014, som också ledde till att många tvingats lämna sina hem. FN-organisationer har sedan dess räknat med att det funnits fler än 1,5 miljoner internflyktingar i Ukraina. Och det var alltså läget före kriget 2022, som nu gör att det är fråga om flera miljoner flyktingar. Alla typer av problem befaras öka. Nästan alla flyktingarna är kvinnor eller barn.

Barnrättsorganisationer räknade före 2022 med att det fanns omkring 100 000 barn på barnhem i Ukraina.

Surrogatmödraskap mot betalning tillåts i Ukraina. Kliniker i Ukraina marknadsför sig särskilt till barnlösa par i andra länder där det är förbjudet. Adoptioner av föräldralösa barn sker till många länder, bland dem Sverige. I en del fall handlar det om barn som har mist sina biologiska föräldrar genom krigshändelser. Under det krigsläge som uppstod när ryska styrkor invaderade Ukraina 2022 uppgav både adoptionsbyråer och organisationer för surrogatföräldrar att de hade stora svårigheter med att föra barnen till trygga förhållanden.

Medan pensionssparare i västländer oroar sig för hur kraschade Rysslandsfonder kommer att påverka beloppen, kan ukrainare undra om staten alls kommer att kunna betala ut pensioner. Pensionsåldern för kvinnor har höjts stegvis, från 55 till 60 år (sista steget, från 2021). För män är pensionsåldern 60 år under förutsättning att mannen har 28 år i arbetslivet bakom sig, annars blir pensionsåldern högre. Ukraina har fått löften om krislån och bidrag från bland annat Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). En del av pengarna är budgetstöd och löner till vårdpersonal prioriteras.

Om våra källor

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0