Ukraina – Naturtillgångar, energi och miljö

Till följd den fullskaliga ryska invasionen 2022 och det krig som rasar sedan dess har Ukraina problem som väcker stark internationell oro: strider vid och om landets kärnkraftverk. Krigshandlingar leder också till att miljontals ukrainare berövas el och värme, samtidigt som marken förgiftas och fylls av minor. 

Kärnkraftverket i Tjernobyl stängdes helt år 2000, 14 år efter den katastrof som ledde till omfattande radioaktivt nedfall, även över delar av Sverige (främst södra Norrland). De kvarvarande fyra kärnkraftverken har sammanlagt 15 reaktorer av vilka tre har tillkommit efter Ukrainas självständighet. Kärnkraftskapacitet brukar användas som buffert under kalla vintrar.

Tjernobyl är till följd av strålningsfaran en stängd zon. På platsen lagras också utbränt kärnbränsle.

De ryska styrkor som i februari 2022 började välla in över gränserna för en fullskalig militär invasion tog snabbt kontroll över Tjernobyl, därefter också över det största kärnkraftverket i Zaporizjzja i söder, men Tjernobyl återlämnades efter en tid till ukrainsk kontroll. Beskjutning förekom och personal som skulle ha fått avlösning tvingades stanna på jobbet under omständigheter som inte främjar säkerheten. Frågan om hur kraftverken, i synnerhet säkerheten, nu ska fungera oroar inte minst Internationella atomenergiorganet (IAEA). Oron tilltog i juni 2023 efter sprängningen av en stor kraftverksdamm som brukar förse kärnkraftverket i Zaporizjzja med kylvattten. Före invasionen drevs Zaporizjzja med 11 500 anställda. Arbetsstyrkan tros nu bestå av cirka 4 500 personer. Kraftverket förblir under rysk kontroll och de sex reaktorerna är avstängda.

Åtta månader efter invasionen rapporterades att 40 procent av Ukrainas elnät slagits ut av ryska robot- och artillerianfall. När sedan ukrainska styrkor lyckats driva ut de ryska ur staden Cherson blev Rysslands motdrag omfattande bombardemang i synnerhet mot energianläggningar. Enligt president Volodymyr Zelenskyj ställdes över tio miljoner ukrainare utan ström. Ukrainas försvarsdepartement tog i samband med det över kontrollen av en handfull privatägda företag på energiområdet och tillverkningsföretag av betydelse. Vid nyår 2024 bedömde man att mer än hälften av landets värmekraftverk och överföringsnät gjorts obrukbara. Av Ukrainas vindkraftverk beskrevs samtidigt 90 procent som skadade eller ockuperade. Under 2024 ökade anfallen mot energiproduktion och elnät ytterligare.

Ukraina hade tillräckligt med svåra problem redan tidigare: ett beroende av import för att täcka sina energibehov, och konflikten runt enklaver i öster, som i praktiken kontrollerades från Moskva, hade lett till minskad produktion och störda leveranser. Kol bryts framför allt i Donetskfälten (Donbas) i östra Ukraina. Kolet har relativt låg kvalitet och bryts under allt svårare förhållanden, vilket resulterat i sjunkande produktion och många olyckor.

Kol svarade tidigare för cirka en tredjedel av landets energiproduktion. Ukraina har också varit starkt beroende av fossilgas (naturgas) och olja från Ryssland. Höjda priser på främst gas har tvingat Ukraina att minska importen, vilket periodvis har lett till energibrist. Den billiga gas som kom från Ryssland under sovjettiden lade grunden till slöseri med energi, en vana som Ukraina haft svårt att göra sig kvitt.

Genom Ukraina löper en del av det ledningsnät för olja som förbinder Uralbergen i Ryssland med västra och centrala Europa. Ledningsnätet Druzjba (”Vänskap”), som går tillbaka på handelsförbindelser i Östeuropa före järnridåns fall, har flera dragningar. Den sydligaste går 150 mil genom Ukraina för att därefter förgrena sig till Ungern, Tjeckien och Slovakien. I Ukraina finns också ett mer omfattande ledningsnät för gas. Även det nätet går tillbaka till sovjettiden och byggdes ursprungligen för leveranser till Moskvas samarbetsländer i öst.

Rysk olja och gas som säljs till Västeuropa har alltså brukat transporteras genom rörledningar från sovjettiden över ukrainskt territorium. Det har gett Ukraina inkomster i form av transitavgifter; 2017 uppgavs statliga Naftogaz ha tjänat nästan 1,1 miljarder euro på transitavtalen. Samtidigt har tvister med Ryssland om priset på gas och om transitavgifterna orsakat störningar i leveranser till övriga Europa. Andelen av den ryska gasexporten som gick via Ukraina sjönk från cirka 80 procent till 60 procent i och med att rörledningen Nord Stream i Östersjön togs i bruk 2011–2012. Den fortsatta utbyggnaden i Östersjön av Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland, och perspektivet att inkomsterna skulle minska ytterligare, har oroat Ukraina. Inför nyåret 2020 slöts ett nytt avtal med Ryssland om minskade transitvolymer, och fortsatt reducering. 2024 ska transitgasen genom Ukraina ha minskat till 40 miljarder kubikmeter per år från 65 miljarder kubikmeter 2020 (och från 90 miljarder enligt det tidigare kontraktet; alltså mer än en halvering på fem år). Till följd av kriget är det osäkert om kontrakten kommer att uppfyllas. Gasköp från Ryssland omfattas i princip av EU-sanktioner, men medlemsländerna Ungern, Tjeckien och Slovakien har fått EU:s medgivande att fortsätta köpa rysk gas, med transport via Ukraina, därför att de har svårt att klara sin energiförsörjning annars. Ukraina har anklagats för sabotage mot Nord Steam i Östersjön hösten 2022. Flera länder utreder sprängningarna. I Sverige har utredningen lagts ner.

Förhoppningar om att utvinna gas ur skiffer med hjälp av amerikanska energibolag har gått i stå på grund av krigshändelserna. Men potentialen är stor; reserverna av skiffergas tros vara bland de största i Europa och ny teknik med högtrycksborrar kan ge tillgång till tidigare oåtkomliga fyndigheter. Det finns dock stora miljömässiga invändningar mot denna form av energiutvinning.

Landets främsta järnmalmsfyndighet finns i trakten av Kryvyj Rih i söder.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Kärnkraft, gas, kol och olja har stått för mellan en knapp femtedel och en dryg fjärdedel vardera, sammanlagt drygt 90 procent av energiförsörjningen, enligt energiorganet IEA. Inslaget av förnybara energikällor (vind och sol) har varit litet och vattenkraft ännu mindre. För de allra senaste åren finns inte fullständiga uppgifter, men det står klart att förbrukningen av kol har minskat starkt.

Ukrainas egen produktion av gas har brukat täcka ungefär två tredjedelar av den inhemska förbrukningen. Före den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 köpte Ukraina rysk gas, med rabatt eftersom halvön hyste en rysk flottbas. Sedan 2015 köper Ukraina ingen rysk gas. I stället kommer nu gas från ett tiotal leverantörer i Västeuropa. Det har gjorts ombyggnader för att möjliggöra gasleveranser båda vägarna: inte bara västerut utan också västerifrån till Ukraina. Samtidigt har höjda priser till konsumenterna minskat slöseriet och pressat ned konsumtionen.

Elproduktionen byggde före kriget till knappt hälften på kärnkraft. Ryska anfall har riktats mot infrastruktur, trots de svåra följderna för civilsamhället, och slagit ut stora delar av eldistributionen. Ukrainas mål var redan före kriget att elnät och gasnät ska vara sammankopplade med EU-ländernas. Våren 2022 anslöts elnätet i Ukraina liksom Moldaviens till Centraleuropas elnät.

KLIMAT OCH MILJÖ

Drygt 30 länder hade 2020 större utsläpp av växthusgaser totalt än Ukraina, men räknat per invånare var utsläppen större i över 80 andra länder.

Ukrainas regering antog 2021 en handlingsplan i syfte att minska landets utsläpp. Målet var då att utsläppen ska minska med 65 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Det är tänkt att FN-organisationen UNDP ska bistå Ukrainas miljödepartement med teknisk kunskap.

Landet har en uppdaterad klimatplan (NDC) i enlighet med Parisavtalet. En långsiktig strategi (LTS) för hur utsläpp ska minskas har också antagits, liksom ett mål för när nettonollsutsläpp ska ha uppnåtts (2060).

Alla ansträngningar och utfästelser, och möjligheterna att uppfylla dem, måste betraktas i ljuset av det fullskaliga krig som Ryssland bedriver sedan 2022.

Klimatutmaningar

Ukrainas sårbarhet för klimatförändringar bedöms vara större än många andra europeiska länders. En jämförelse med andra länder i världen (ND-Gain) placerar Ukraina på samma nivå som Jordanien, strax före Moldavien och lite högre än länder som Albanien, Azerbajdzjan och Rumänien (se listan här).

Planer på trädplantering i stor skala i samordning med EU aviserades inför FN:s klimattöppmöte i Glasgow 2021. President Zelenskyj aviserade samma år att takten skulle hållas hög under de kommande åren. En anledning var att de torra stäppmarkerna i söder kan väntas breda ut sig norrut i ett allt varmare klimat. 2023 rapporterades att trädplanteringen fortsatt åtminstone i vissa län, men det är osäkert i vilken utsträckning arbetet kan fortsätta.

Övriga miljöproblem

Många omständigheter har förvärrats dramatiskt genom det pågående kriget. Dammar i floder har sprängts med stor ödeläggelse nedströms och jordbruksmark har förorenats. Både ryska styrkor och den ukrainska försvarsmakten har minerat stora områden, ett problem som kommer att kvarstå även när kriget upphör. Minläggningen har varit omfattande även i Svarta havet.

LÄSTIPS – läs mer om Ukraina i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Ekocid kan bli nytt brott i internationell rätt (2024-02-02)

Om våra källor