Ukraina – Befolkning och språk

Rysslands invasion i Ukraina som trappades upp till full skala i februari 2022 har lett till de största flyktingströmmarna i Europa sedan andra världskriget. Nästan 6,9 miljoner människor har registrerats som flyktingar i andra länder, enligt FN:s sammanställning ett halvår efter de ryska styrkornas inmarsch.

Enligt uppgifter till UNHCR betraktades 2,3 miljoner ukrainare som flyktingar i Ryssland.

Många fler har lämnat landet. 11,5 miljoner utresor har registrerats, men också 5 miljoner inresor. Data över gränspassager är svåra att dra slutsatser av. En del reser fram och tillbaka, bland annat för att se till anhöriga och egendom. Ukrainska män har också återvänt hem för att strida mot invasionsstyrkorna.

Inom landet betraktades drygt sju miljoner människor som internflyktingar i juli, enligt migrationsorganisationen IOM. 

Ukrainas befolkning hade redan före invasionen minskat alltsedan självständigheten 1991, på grund av låga födelsetal. Invånarantalet föll från över 52 miljoner till drygt 44 miljoner (Krimhalvön inräknad) 2020. Med Krim och de ryskstyrda enklaverna i öster borträknade var invånarantalet före invasionen 2022 cirka 37 miljoner. 

Det stora flertalet invånare är etniska ukrainare. Ukrainska är officiellt språk men ryskan har behållit stark ställning. Andelen ryssar ökade under sovjettiden (1922–1991) men minskade sedan snabbt igen. Det antas ha berott mer på ändrad självdefinition än på migration; gränsdragningen mellan ryssar och ukrainare är flytande. Många som talar ryska uppfattar sig som ukrainare.

Ryssarna är i majoritet på Krim och de utgjorde nästan hälften av invånarna i industriområdena i östra Ukraina redan före 2022. Även de större städerna i söder domineras av ryssar. I februari 2022, när konflikten om enklaverna Donetsk och Luhansk spetsades till genom att Ryssland erkände dem som självständiga, rapporterade nyhetsbyrån AP att 720 000 personer i östra Ukraina hade beviljats ryska pass. Ansökningarna hade behandlats i ett "snabbspår". Tre månader efter invasionen införde president Putin ett snabbspår till ryskt medborgarskap även för boende i Cherson och Zaporizjzja.

På Krim bor även krimtatarer, ett turkiskspråkigt folk. De deporterades från Krim i slutet av andra världskriget men många återvände efter självständigheten. Vid en folkräkning 2001 fanns en kvarts miljon krimtatarer i Ukraina. Mellan 15 000 och 30 000 beräknas ha begett sig till andra delar av Ukraina sedan Ryssland annekterade Krim 2014.

Efter ryssarna är belarusierna och moldaverna flest. Bland andra minoriteter finns bulgarer, ungrare och rumäner. De traditionellt stora grupperna av polacker, judar och tyskar minskade avsevärt efter andra världskriget.

Ukrainas västra del var tidigare ett av den europeiska judendomens viktigaste centrum, men den judiska befolkningen har decimerats kraftigt genom den nazityska judeutrotningen under andra världskriget och utvandring på senare år. Enligt folkräkningen 2001 fanns drygt 100 000 judar i landet. Demografen Sergio Della Pergola vid Hebrew University i Israel åberopas som källa till beräkningar, publicerade 2016, som tydde på att det kunde röra sig om uppemot 140 000 personer (men också betydligt färre än 100 000). En ny folkräkning har planerats men skjutits  på framtiden.

Den slaviska befolkningen i Transkarpatien i väst identifierar sig ibland som ett särskilt folk: rutener eller rusyner.

Det fanns stora grupper av ukrainare i andra länder redan före händelserna 2022. Många har varit gästarbetare i EU-länder, inte minst Polen som också fått ta emot flest ukrainska flyktingar till följd av den storskaliga ryska invasionen.

Flera miljoner ukrainare finns i andra före detta sovjetrepubliker, främst Ryssland men även i Moldavien, Belarus (Vitryssland) och Kazakstan. Därutöver bor ukrainare framför allt i Kanada, USA och Brasilien. Vid en folkräkning i Kanada 2016 uppgav nästan 1,4  miljoner kanadensare att de hade ukrainskt påbrå. Enligt nyhetsbyrån Reuters hyser Kanada den största gruppen utlandsukrainare näst Ryssland.

Officiellt språk är ukrainska, som är ett östslaviskt språk och nära besläktat med belarusiska och ryska. Det har ett stort antal lånord från bland annat polska. För skriftspråket tillämpas en variant av det kyrilliska alfabetet.

Ryska är modersmål för knappt en tredjedel av befolkningen, även för många som inte uppfattar sig som ryssar. Många talar också en blandform av ukrainska och ryska, kallad surzjyk.

En omstridd lag som antogs 2012 gav ryskan ställning som officiellt språk i delar av landet där minst tio procent av invånarna har det som modersmål. En del uppfattade det som ett hot mot Ukrainas självständighet i förhållande till Ryssland. När president Janukovytj avsatts 2014 (se Modern historia) röstade parlamentet för att upphäva språklagen, vilket bidrog till en stark rysk reaktion på maktskiftet. Den tillförordnade presidenten lade dock in veto mot beslutet och gav order om att en ny språklag skulle utformas. Hösten 2017 skrev president Porosjenko under en lag om att all skolundervisning från årskurs fem och uppåt måste ges på ukrainska från 2020, med andra språk möjliga som tillval. Ett år senare försökte det regionala parlamentet i Lviv förbjuda bruket av ryska språket i kultur av alla slag. 2019 antog det nationella parlamentet en lag som slår fast ukrainska som landets förstaspråk. Sedan 2021 har det rått krav på att butiker och serviceinrättningar ska tilltala kunder på ukrainska, om inte kunderna själva har andra önskemål. Från 2022 måste publikationer som ges ut på ryska också erbjuda samma material på ukrainska. Nyhetsredaktioner måste publicera minst hälften av utgivningen på ukrainska.

Om våra källor

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0