Den 22-23 augusti kommer UI att uppdatera sina IT-tjänster

Under uppdateringen kommer vi tyvärr inte kunna svara på e-post, men återkommer så snart vi kan.

Befolkning och språk

Ukrainas befolkning har minskat efter självständigheten 1991, eftersom det dör fler än det föds i landet. Invånarantalet har fallit från över 52 miljoner till drygt 44 miljoner (inkluderande Krim) vid början av 2017. Det stora flertalet invånare är etniska ukrainare, medan ryssar utgör en stor minoritetsgrupp. Ukrainska är officiellt språk men ryskan har stark ställning.

Andelen ryssar ökade under sovjettiden (1922–1991) men har sedan minskat snabbt igen. Det antas mer bero på ändrad självdefinition än på migration; gränsdragningen mellan ryssar och ukrainare är flytande. Många som talar ryska uppfattar sig idag som ukrainare.

Ryssarna är i majoritet på Krim och de utgör nästan hälften av invånarna i industriområdena i östra Ukraina. Även de större städerna i söder domineras av ryssar.

På Krim bor även krimtatarer, ett turkiskspråkigt folk. De deporterades från Krim i slutet av andra världskriget men många återvände efter självständigheten. Vid en folkräkning 2001 fanns en kvarts miljon krimtatarer i Ukraina. Mellan 15 000 och 30 000 beräknas ha flyttat till andra delar av Ukraina sedan Ryssland annekterade Krim 2014.

Efter ryssarna är vitryssarna och moldaverna flest. Bland en lång rad andra minoritetsgrupper finns bulgarer, ungrare och rumäner. De traditionellt stora grupperna av polacker, judar och tyskar minskade avsevärt efter andra världskriget.

Ukrainas västra del var tidigare ett av den europeiska judendomens viktigaste centrum, men den judiska befolkningen har decimerats kraftigt genom den tyska judeutrotningen under andra världskriget och utvandring på senare år. Enligt folkräkningen 2001 fanns drygt 100 000 judar i landet, men enligt uppskattningar är de betydligt fler.

Den slaviska befolkningen i Transkarpatien i väst identifierar sig ibland som ett särskilt folk (rutener eller rusyner).

Det finns också stora grupper av ukrainare i andra länder, både i väst och i öst. Flera miljoner ukrainare finns i andra före detta sovjetrepubliker, främst Ryssland men även i Moldavien, Vitryssland och Kazakstan. Därutöver bor ukrainare framför allt i Kanada, USA och Brasilien.

Officiellt språk är ukrainska, som är ett östslaviskt språk och nära besläktat med vitryska och ryska. Det har ett stort antal lånord från bland annat polska. För skriftspråket tillämpas en variant av det kyrilliska alfabetet.

Ryska är modersmål för en knapp tredjedel av befolkningen, även för många som inte uppfattar sig som ryssar. Många talar också en blandform av ukrainska och ryska, kallad surzjyk. En omstridd lag som antogs 2012 gav ryskan ställning som officiellt språk i de delar av landet där minst tio procent av invånarna har det som modersmål. En del uppfattade det som ett hot mot Ukrainas självständighet i förhållande till Ryssland. När president Viktor Janukovytj avsatts 2014 röstade parlamentet för att upphäva språklagen, vilket bidrog till den starka ryska reaktionen på maktskiftet. Den tillförordnade presidenten lade dock in sitt veto mot beslutet efter några dagar och gav order om att en ny språklag skulle utformas. Hösten 2017 skrev president Porosjenko under en lag om att all skolundervisning från årskurs fem och uppåt ska ges på ukrainska från 2020, med andra språk möjliga som tillval. Ett år senare försökte det regionala parlamentet i Lviv förbjuda bruket av ryska språket i kultur av alla slag. 

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0