USA – Aktuell politik

Förbundsrepubliken USA styrs sedan januari 2021 av president Joe Biden. Demokraterna kontrollerade under första hälften av hans mandatperiod kongressens båda kamrar, men sedan början av 2023 är Republikanerna störst i representanthuset vilket försvårar för presidenten att driva sin politik. Trots Bidens tal om att ena landet efter de tumultartade åren med företrädaren Donald Trump präglas politiken fortsatt av en stark polarisering. Det mesta pekar på att presidentvalet i november 2024 kommer att stå mellan Biden och Trump.

När Joe Biden tillträdde i januari 2021 satsade han på att rivstarta med fokus på att bekämpa coronapandemin och den ekonomiska krisen i dess spår. Framgångarna med pandemibekämpningen var blandade men ekonomin vände från djupdykningen 2020 till den starkaste tillväxten på nästan fyra decennier året därpå. Sedan kom en ny inbromsning med hög inflation och, inte minst efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina, stigande bränslepriser. 

Mycket pekade på att kärvare privatekonomi för många amerikaner, samt låga popularitetssiffror för Biden, skulle bidra till en ”röd våg” av framgångar för Republikanerna i mellanårsvalet 2022 (rött är partiets färg). I stället gjorde Demokraterna oväntat bra ifrån sig och lyckades till och med stärka sin ställning i senaten med ett mandat, så att partiet fick 51 mandat mot Republikanernas 49. Under föregående period när röstvikten var 50–50 hade vicepresidenten utslagsröst.

President Joe Biden och vicepresident Kamala Harris i Vita husets rosenträdgård i maj 2021. Kamala Harris är historisk som den första kvinnliga vicepresidenten, och dessutom den första svarta. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Republikanerna tog däremot över kontrollen över representanthuset när den nya kongressen tillträdde i januari 2023. Segermarginalen blev dock inte så stor som många väntat. Många av de republikaner som förlorade sina val, både till de federala kamrarna och i delstaterna, hade stöd av den förre presidenten Donald Trump.

Men om det ett tag såg ut som att stödet för Trump hade sjunkit skulle bilden snart komma att ändras. Under upptakten till de primärval som hålls inför presidentvalet i november 2024 blev det allt tydligare att expresidenten håller partiet i ett stadigt grepp. En majoritet av republikanerna tror enligt mätningar på Donald Trump när han hävdar att han i själva verket vann presidentvalet 2020, oavsett avsaknaden av bevis för det. Påståendena om valfusk och efterdyningarna av stormningen av Kapitolium strax före maktskiftet 2021 har kommit att förgifta det politiska klimatet i USA (se Kalendarium: 6 januari 2021).

Anklagelser om att Trump försökte påverka valresultatet samt fuska till sig segern i presidentvalet har lett till två separata åtal, det ena i delstaten Georgia och det andra på federal nivå, där det dock stötte på patrull då Högsta domstolen i juli 2024 slog fast att en president inte kan ställas till svars för handlingar inom ramen för sitt ämbete (se Kalendarium: 1 och 14 augusti 2023, samt 1 juli 2024). Därmed har Trump åtalats i sammanlagt fyra brottmål. Det första som väcktes gäller bokföringsbrott i New York och är kopplat till ”hyschpengar” för att tysta en porrskådespelare har lett till en första fällande dom även om påföljden inte är fastställd ännu (se Kalendarium: 30 maj 2024 och 2 juli 2024). Det andra – också det federalt – gäller hanteringen av hemligstämplade dokument (se Kalendarium: 13 juni 2023).

Expresident Donald Trump på väg till ett massmöte i South Carolina, i september 2023. Foto: Artie Walker Jr/AP/TT

Också civilrättsliga mål har också väckts mot Trump efter hans presidentperiod. I ett mål i New York City har expresidenten dömts att betala 464 miljoner dollar i böter och ränta, för bedrägeri. Han har enligt domen länge och i stor omfattning blåst upp värdet på sina tillgångar, för att få sänkt skatt och bättre låne- och försäkringsvillkor (se Kalendarium: 16 februari 2024). Bötesbeloppet skulle innebära ett stort avbräck även för en miljardär som Trump. Han har överklagat domen men för att processen ska kunna fortsätta måste böterna sättas in på ett domstolskonto, och en månad efter det att domen föll tvingades Trump erkänna att han inte lyckats säkra det gigantiska beloppet. Därpå gav en appellationsdomstol honom ett visst anstånd, och tio dagar senare kunde han betala in det lägre beloppet 175 miljoner dollar.

I ett annat civilrättsligt mål har Trump fällts för sexuella övergrepp och förtal, och dömts att betala 5 miljoner dollar i skadestånd (se Kalendarium: 9 maj 2023). Den kvinna som åtalade honom för övergrepp stämde efter den första rättegången också Trump för förtal, och han dömdes till att betala ytterligare drygt 83 miljoner dollar i skadestånd (se Kalendarium: 26 januari 2024).

Kort efter domen mot Donald Trump gällande hyschpengar fälldes Joe Bidens son Hunter Biden för vapenbrott, av en domstol i Delaware (se Kalendarium: 12 juni 2024). Målet gällde endast sonen och inte presidenten själv, men den fällande domen slår undan benen på den bild som Trump målat upp av att Vita huset kontrollerar rättsväsendet och använder det för att komma åt honom själv.

Efter sitt tillträde tog Biden sikte på att hantera pandemin som då pågått i ett år och som Trump förhållit sig nyckfullt till. Satsningar gjordes för att påskynda vaccinationerna mot covid-19 och striktare regler infördes i federala sammanhang för att minska spridningen av coronaviruset. Tillgången på vaccin var god men vaccinationstakten avtog efter hand och under sommaren 2021 nådde smittspridningen oroväckande nya nivåer i delar av landet. En bidragande orsak var en politisk splittring kring vaccinet: för många republikaner har vaccinationsvägran blivit ett sätt att ta avstånd från president Biden och Demokraterna. I maj 2022 passerade antalet dödsfall 1 miljon, den högsta siffran i absoluta tal i hela världen i covid-19.

En utdragen strid pågick i kongressen under 2021 om två stora satsningar, den ena på infrastruktur och den andra på ett paket med inriktning på välfärd och klimat. Motsättningarna var stora mellan båda partierna men en dragkamp utkämpades också inom Demokraterna. En vänsterfalang ville först inte godkänna infrastrukturpaketet innan de sociala satsningarna hade säkrats, samtidigt som en högerflygel tyckte att det ursprungliga förslaget var på tok för omfattande.

Till slut antog kongressen ändå ett infrastrukturpaket (Intrastructure investment and jobs act) som innebär att 1 200 miljarder dollar avsätts för att rusta upp landets slitna transportsystem. Förutom till vägar, järnvägar och broar ska pengar också satsas på klimatåtgärder och bredbandsutbyggnad. Beslutet fattades med stöd av närmare hälften av republikanerna i senaten, förutom samtliga demokrater. Det var ett ovanligt inslag av partiöverskridande enighet i det annars kompromisslösa klimat som råder.

Försöken att baxa igenom det andra paketet (Build back better act) gick däremot i stöpet. Trots månader av förhandlingar och trots att paketet halverats till 1 750 miljarder dollar var det en demokratisk senator, Joe Manchin från West Virginia, som vägrade att följa partilinjen. Eftersom ingen republikan i det här fallet ”bytte sida” framstod det i början av 2022 som att lagförslaget nått vägs ände.

Men övertalningen av Joe Manchin fortsatte i det tysta, av senatens majoritetsledare Chuch Schumer, och småningom gick han med på att släppa igenom ett omarbetat förslag som också syftade till att bekämpa inflationen som skjutit fart. Lagpaketet (Inflation reduction act) presenterades överraskande i juli och godkändes månaden därpå. Det omfattar sammanlagt 737 miljarder dollar, varav närmare 370 miljarder i åtgärder mot klimatförändringar. Det är den största klimatinvesteringen hittills i USA (se Kalendarium).

Under året stoppade republikanerna i senaten två lagförslag som skulle skydda rösträtten och valdemokratin. Det skedde med hjälp av så kallad filibuster, en förhalningstaktik som får till följd att det krävs 60 procents majoritet för att få igenom lagstiftning. De två lagförslagen lades fram sedan Republikanerna efter valet 2020 drivit en landsomfattande offensiv i delstatskongresserna för att begränsa rösträtten och göra det möjligt för politiker att ingripa och ändra valresultat. Offensiven bygger på uppfattningen att det var fusk som gjorde att Donald Trump förlorade valet 2020.

En allvarlig prövning för Bidens administration blev tillbakadragandet av trupper från Afghanistan sommaren 2021. Biden fullföljde sin föregångares plan när han meddelade att alla amerikanska soldater skulle lämna landet. Kritiken blev hård från många håll när Biden hårdnackat höll fast vid tillbakadragandet trots talibanernas frammarsch och maktövertagande, och trots att kaotiska scener utspelade sig vid flygplatsen i Kabul de sista veckorna. Reträtten satte punkt för 20 års krig i Afghanistan.

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 hävdade många republikaner att orsaken till stor del var svaghet hos Biden, som de menade manifesterades i samband med uttåget från Afghanistan(se vidare Utrikespolitik och försvar). Samtidigt kom kriget, den värsta krisen i Europa på årtionden, på många sätt att att omdefiniera politiken i USA. Plötsligt fanns ett fokus på omvärlden och USA:s roll som ledare för den transatlantiska alliansen, och inte bara på inrikesfrågorna.

Efter hand har dock USA:s stöd till Ukraina blivit en het politisk fråga (se Kalendarium: 24 april 2024).

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om USA i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Trump analyserad – effektiv giftig svada (2024-06-05)
Iranattack sätter broderskapet USA-Israel på prov (2024-04-15)
Risk och chans att byta ut Biden (2024-02-19)
Spel om migration kan avgöra valet i USA (2024-02-08)
”Trump 2” väntas kunna bli ännu mer extrem (2024-01-08)
Biden plockar inga poäng på grön politik (2023-11-20)
Biden prövas i Mellanöstern (2023-10-19)
Fallet Trump – en chockvåg genom rättssystemet (2023-08-24)
Sjunkande stöd för USA:s HD inför nya laddade domar (2023-05-29)
Vilsna republikaner söker väg till seger 2024 (2023-03-09)
Trump behöver de väckelsekristna, men behöver de honom? (2023-02-20)
USA:s stöd till Ukraina lär minska med tiden (2023-02-06)
Bleka utsikter för samarbete i nya kongressen (2023-01-04)

124849

Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0