Aktuell politik

Den 20 januari 2021 tillträdde demokraten Joe Biden som USA:s president. Han har utlovat en rivstart med fokus inte minst på att bekämpa coronapandemin och den ekonomiska krisen i dess spår. Med Biden väntas också en rad återställare efter företrädaren Donald Trump, i frågor som rör bland annat klimat- och miljöpolitik, migration, utrikespolitik och sociala satsningar. Eftersom Demokraterna också kontrollerar kongressens båda kamrar, om än med knappast tänkbara marginal i senaten, har han hyfsade chanser att få igenom en del av sin politik.

Företrädaren och republikanen Donald Trump drev typisk högerpolitik, med skattesänkningar och avregleringar. Med hätsk retorik och ett fritt förhållande till sanningen skiljde han sig dock radikalt från tidigare presidenter. Valåret 2020 blev turbulent, med pandemi, ekonomisk kollaps och stark politisk polarisering. När Bidens seger i presidentvalet i november stod klar vägrade Trump och många av hans anhängare att erkänna resultatet – en vägran som kulminerade i det många kallar ett försök till statskupp.

Händelseutvecklingen i Washington den 6 januari 2021 sände chockvågor över världen. När kongressen samlades för att ceremoniellt godkänna Joe Bidens seger stormade uppretade demonstranter byggnaden, efter ett uppviglande tal av presidenten själv. Ledamöterna lyckades sätta sig i säkerhet men fem personer dog innan tumultet upphört och angriparna drivits ut. Attacken ledde till krav på att Trump skulle avsättas i förtid. Oron var stor för fortsatta våldsutbrott runt om i landet, inför och i samband maktskiftet den 20 januari. En vecka efter attacken – och en vecka före maktskiftet – röstade representanthuset för att ställa Trump inför riksrätt. Det är första gången i USA:s historia som en president ställs inför riksrätt två gånger (se vidare nedan).

Direkt efter valet den 3 november fanns ingen klar segrare då rösträkning fortfarande pågick i flera avgörande delstater. Trots det sade sig Trump redan på valnatten vara säker på seger och han krävde att inga fler röster skulle räknas. 

Fyra dagar senare hade Joe Biden säkrat tillräckligt många elektorer (se Politiskt system) för att kunna utropas till segrare i presidentvalet. Resultatet fastställdes formellt i mitten av december, då elektorerna röstade. Men Trump fortsatte att hävda att han vunnit alla "legitima" röster och miljontals upprörda anhängare håller med honom. 

Valåret 2020 präglades i övrigt till stor del av coronapandemin som orsakat omfattande störningar både i USA och större delen av världen. Valrörelsen visade också hur grundmurad polariseringen inom amerikansk politik har blivit.  

När coronaviruset började sprida sig över världen avfärdade Trump till att börja med varningar om att det skulle utgöra ett hot mot USA. När det fick fäste i landet fortsatte han att förringa hotet. Han framförde också konspirationsteorier om virusets ursprung, förespråkade ifrågasatta botemedel och hetsade mot guvernörer och borgmästare som införde strikta karantänsregler.

I slutet av maj hade viruset krävt över 100 000 människors liv och drygt 40 miljoner hade blivit arbetslösa. De djupa sociala och ekonomiska klyftorna i det amerikanska samhället har tydligt blottlagts då ekonomiskt utsatta grupper – där minoriteter är överrepresenterade – drabbats betydligt hårdare både av sjukdomen covid-19 och av det ekonomiska moraset. En nygammal konfliktlinje har också skärpts: mellan centralregeringen och delstaterna och även enskilda storstäder, i fråga om hanteringen av viruset och ekonomin.

I det ansträngda läge som rådde kom i slutet av maj ännu ett fall av polisövervåld mot en afroamerikan: en svart man, liggande på marken i handfängsel, dog en vit polis pressat sitt knä mot hans hals (se Kalendarium). Det väckte nytt liv i Black lives matter-rörelsen och en protestvåg som inom några dagar spridit sig till alla delstater i unionen. I de flesta fall genomfördes fredliga demonstrationer mot rasism och polisens övervåld mot främst svarta amerikaner. Samtidigt förekom främst i storstäder också upplopp, plundring, utegångsförbud, sammandrabbningar, gripanden och polisvåld mot demonstranter och journalister. Nationalgardet sattes in i flera delstater och bränder anlades utanför Vita huset. Krisläget var det allvarligaste i landet på årtionden. Demonstrationsvågen ebbade småningom ut något, även om frågan fanns kvar högt på dagordningen. Motsättningarna mellan Washington och delstater skärptes i juli när federala trupper sattes in mot demonstranter i Portland i Oregon, trots att inga delstatsmyndigheter begärt det.

Både Republikanerna och Demokraterna höll i augusti konvent inför valet i november, i huvudsak digitalt på grund av smittoläget. Demokraterna utsåg den förre vicepresidenten Joe Biden till sin kandidat, med Kaliforniasenatorn Kamala Harris som vicepresidentkandidat. Ett huvudbudskap från talarna under konventet var att Trump utgör ett allvarligt hot mot demokratin i USA. Republikanerna slöt upp bakom Trump och förklarade att demokraterna utgör en hot mot friheten och USA som land.

Snabb coronaspridning

När spridningen av coronaviruset i juni verkade ha dämpats började många delstater att öppna samhället igen och gick i flera fall snabbare fram än vad smittskyddsmyndigheten CDC rekommenderat. Snart ökade smittspridningen i flera delstater i en mycket hög takt, främst i södra och västra USA. På flera håll återinfördes rörelserestriktioner och affärsverksamheter stängdes ned på nytt.

En månad före valet rapporterade Trump att han själv smittats av coronaviruset. Han tillbringade fyra dagar på sjukhus men återvände sedan till Vita huset och trumpetade ut att covid-19 inte är något att vara rädd för. Samtidigt rapporterades över 30 personer som funnits i hans närhet i Vita huset också smittade av viruset, och hela försvarsledningen satt i karantän då en amiral testat positivt.

Månaderna före presidentvalet gav opinionsmätningar överlag Biden ett övertag medan Trump som tidigare hade en stark ekonomi som trumfkort kämpade i uppförsbacke. Han klarade sig genom sina första tre år som president utan att behöva hantera några allvarliga katastrofer, men fick i och med pandemin en krissituation att hantera. Många efterfrågade ett starkt ledarskap men Trump, som ständigt tycks söka konfrontation, tog inte på sig rollen som landsfader och enande kraft. Sin vana trogen ägnade han sig istället åt att anklaga och skuldbelägga. Han hävdade också att coronaviruset i princip besegrats, trots att smittspridningen fortsatte att slå nya rekord. När han lämnade presidentposten hade över 400 000 amerikaner avlidit i covid-19, med marginal fler än i något annat land i världen. Bara en månad senare var siffran en halv miljon.

Riksrätt

I början av 2020 blev Trump den tredje presidenten i USA:s historia att ställas inför riksrätt. Enligt åtalet borde Trump ha avsatts för att ”hindra allvarlig och långvarig skada på våra demokratiska värderingar och nationens säkerhet”. Bevisen var enligt demokraterna överväldigande men det var i princip givet på förhand att Trump skulle frias. När omröstningen hölls den 5 februari röstade senatorerna med ett enda undantag enligt partilinjen (se Kalendarium:).

Beslutet om riksrätt fattades av representanthuset i december 2019, också då utan stöd från någon republikan. Bakgrunden var ett avslöjande av en visselblåsare om att Trump pressat en främmande makt för egen politisk vinning. Det skedde när han försökte förmå Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att inleda en korruptionsutredning mot Joe Biden (se Kalendarium). Under utredningen framkom också att Trump krävt en utredning av påstådd inblandning av Ukraina i presidentvalet 2016. Inblandningen, som skulle ha skett till Demokraternas fördel, betraktas som en konspirationsteori. USA:s underrättelsetjänster har däremot fastslagit att Ryssland påverkade valet (till Republikanernas fördel) (se vidare nedan).

Under utredningen vittnade en rad högt uppsatta diplomater, regeringstjänstemän och säkerhetsrådgivare i detalj om turer under sommaren 2019 då Zelenskyj pressades att göra Trump till viljes. Vita huset vägrade att samarbeta med utredningen och Trump kallade processen ett försök till statskupp och en omotiverad häxjakt.

Konservativ politik

Stödet för Trump i det republikanska partiet berodde till stor del på att han fullföljde den utpräglade högerpolitik som partiet står för. Omfattande avregleringar genomfördes, inom till exempel miljöskydd, arbetsrätt, asylfrågor, sjukvård och utbildning. Trump kunde också nominera sammanlagt över 220 konservativa domare till federala domstolar, inklusive tre till Högsta domstolen (se 26 oktober 2020). Domarna sitter på livstid och kan i stor utsträckning komma att påverka samhällsutvecklingen framöver (se Politiskt system).

Trump kunde dock inte riktigt uppfylla sitt kanske mest centrala vallöfte: att bygga en mur längs gränsen i söder. Han drev inte frågan särskilt hårt under början av sin mandatperiod, då Republikanerna kontrollerade båda kamrar, utan godkände de budgetar som kongressen antog. Först hösten 2018 ställde han stora anslag för en mur som villkor för att skriva under budgeten – vilket ledde till en låsning och en rekordlång nedstängning av statsapparaten med början strax före jul. Efter nyår tog Demokraterna rodret i representanthuset, till följd av mellanårsvalet i november, och utsikterna försämrades därmed ytterligare för Trump att få igenom kravet. Konflikten ledde till att 800 000 federalt anställda gick utan lön i över en månad.

Nödläge ger pengar till mur

Till slut tvingades Trump att ge med sig i fråga om budgeten. Då valde han att istället utlysa ett ”nationellt nödläge”, för att kunna ta pengar från annan verksamhet. Flera delstater stämde presidenten med anledning av nödläget men i juli gav Högsta domstolen klartecken till att använda 2,5 miljarder dollar till muren, pengar som tas från försvarsdepartementet. Beskedet var en stor framgång för Trump.

Muren var enligt Trump nödvändig för att stoppa papperslösa migranter, som han hävdade utgör ett allvarligt säkerhetshot mot USA. Han backade upp det med varningar om våldtäktsmän och människohandel – ett budskap som kritiker ansåg var främlingsfientligt och byggt på manipulerade uppgifter. Även i andra sammanhang anklagades Trump för att spela på rasistiska strängar: han återgav antimuslimsk propaganda och undvek att fördöma extremnationalister i samband med en antisemitisk vitmaktdemonstration sommaren 2017. Han genomdrev också genomdrivit ett inreseförbud för invånare från flera muslimska länder. Det var ett förslag som förhalades i domstolar och fick skrivas om flera gånger, men i juni 2018 godkändes det av Högsta domstolen. 

Asylsökande åtalas

Trumpadministrationens hårdföra migrationspolitik tog sig ungefär samtidigt uttryck i en ny praxis, en ”nolltoleranslinje” som innebär att alla papperslösa som kommer till gränsen mot Mexiko – även asylsökande – ska åtalas. En följd blev att barn, även småbarn, omhändertogs när deras föräldrar greps. Bilder från interneringscenter med barn i burar väckte snart ramaskri och hanteringen kallades både grym och omoralisk. Vita huset värjde sig mot kritiken men till slut backade Trump. I en ny presidentorder beslutades att barn och föräldrar ska sättas i förvar tillsammans. Även långt därefter förekom dock rapporter om barn som inte kunnat återförenas med sina föräldrar. Den infekterade frågan blev på nytt förstasidestoff ett år senare, i juni 2019, med tal om en humanitär kris sedan flera barn avlidit och andra hölls inlåsta under eländiga förhållanden. Se vidare Befolkning och språk.

Ett annat viktigt vallöfte gäller sjukförsäkringsreformen ”Obamacare” (se Modern historia). Det är ett komplext system som det inte är helt enkelt att bara skrota – särskilt som Trump lovat att ersätta det med något som är både bättre och billigare. Ett steg mot nedmontering togs dock i och med ett stort skattepaket som antogs i december 2017 (se Kalendarium) och  som omfattar ett beslut om att det inte längre är obligatoriskt för individer att ha en sjukförsäkring (se Sociala förhållanden).

Extrem retorik

Så fort Trump tillträtt kom spekulationer på skam om att de mer extrema aspekterna av hans budskap och retorik skulle tonas ned. Med ett språkbruk som var ovanligt för demokratiskt valda ledare ifrågasatte han både domstolars agerande och underrättelsetjänsters lojalitet. Trump hävdade upprepade gånger att han visste mer än USA:s ledande säkerhetsexperter om exempelvis Nordkorea, Iran och Islamiska staten. Han kallade ledande nyhetsmedier ”folkets fiender” som publicerar falska nyheter, samtidigt som han själv regelbundet uttalade uppenbara lögner – gärna via mikrobloggen Twitter. Presidenten twittrade vanligen flera gånger om dagen och for lätt ut i hotelser om han blev angripen. Efter stormningen av kongressbyggnaden i januari 2021 stängde Twitter av Trump (se Kalendarium).

Stödet för Trump var starkt bland en stor skara hängivna anhängare som tycktes uppskatta just hans tuffa framtoning. Inom det Republikanska partiet var det få som öppet gick presidenten emot eller ifrågasatte hans politik. Ett bidragande skäl till det var att Trumpkritiker inom partiet flera gånger utsattes för hetskampanjer bland annat i sociala medier. Det gynnsamma ekonomiska läget med låg arbetslöshet och god tillväxt bidrog också till att stärka regeringens ställning – även om bilden förändrades den dramatiska våren 2020.

Muellerutredningen

En fråga som länge hängde som ett mörkt moln över Trumpadministrationen var anklagelserna om Rysslands inblandning i valrörelsen 2016. Redan före maktskiftet i januari 2017 rapporterade samtliga 17 federala underrättelsetjänster att Ryssland blandat sig i det amerikanska presidentvalet till Trumps fördel, genom datorintrång, desinformation och hätska inlägg i sociala medier.

Trumps första nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn tvingades avgå efter bara några veckor på jobbet, på grund av Rysslandskontakter som han dessutom mörkat. Sedan, i maj 2017, sparkade Trump plötsligt chefen för den federala polisen (FBI), James Comey, som senare vittnade om att Trump försökt pressa honom att lägga ned ryssutredningar. Justitiedepartementet utsåg då en tidigare FBI-chef, Robert Mueller, till särskild åklagare för att utreda kopplingar mellan Trumpkampanjen och ryska regeringsföreträdare. 

Muellers utredning pågick i närmare två år innan han i mars 2019 överlämnade sin rapport, som berörde dels rysk inblandning i valet, dels Trumps eventuella hindrande av rättvisan då han försökt stoppa utredningen. Efter en politisk dragkamp om hur stora delar av rapporten som skulle offentliggöras framgick småningom att Trump försökt ta kontroll över utredningen och få Mueller sparkad. Det är också klarlagt att en lång rad personer i Trumps närhet haft kontakter med ryska företrädare som bland annat erbjudit material för att smutskasta Hillary Clinton. Kritiker såg det som mycket graverande, men Trumps anhängare fann att presidenten och hans medarbetare friats från alla anklagelser. I augusti 2020 lade senatens underrättelseutskott – där republikanerna är i majoritet – fram en slutgiltig rapport som bekräftar tidigare slutsatser.

Flera åtalade

Muellerutredningen ledde dock till ett antal åtal riktade mot personer i Trumps omedelbara närhet, för andra brott än just samröre med utländsk makt i valet. Sammanlagt sju personer – varav fem tidigare medarbetare till Trump – har erkänt sig skyldiga till brott i utbyte mot strafflindring. Brotten gäller sådant som penningtvätt, sammansvärjning mot staten och falskt vittnesmål. Ett par personer har åtalats och några har också fällts. Mueller väckte också åtal mot 26 ryska medborgare och tre ryska företag, men de kommer den amerikanska rättvisan inte åt.

Processer pågår också mot Trump i flera domstolar i frågor som rör hans omfattande affärsimperium. Vidare har flera kongressutskott inlett utredningar av president Trump och Vita huset, gällande sådant som presidentens skattedeklarationer (som han vägrat offentliggöra) och eventuella intressekonflikter för medlemmar i familjen Trump (som har kvar stora affärsintressen). 

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om USA i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
USA kastas in i en ny politisk verklighet (2021-01-13)
Medveten underminering av USA:s demokrati (2020–11–19)
Trump går – men trumpismen består (2020-11-09)
Så kan USA:s utrikespolitik förändras om Biden vinner (2020-10-28)
USA:s valsystem dopar Donald Trump (2020-09-23)
Washington kontra delstater glödhet relation i valtid (2020-08-19)
Strid om röstmetoder inför höstens val (2020-05-06) 
Presidentval i coronavirusets tid (2020-04-03)
Så blir USA:s utrikespolitik om demokraterna vinner (2020-02-28)
Parallella verkligheter i polariserat USA (2020-01-10)


Om våra källor

Varukorg

Totalt 0