Aktuell politik

Donald Trumps tillträde i januari 2017 har på flera sätt inneburit en scenändring i Washington. På många sätt driver han visserligen typisk republikansk politik, med bland annat avregleringar och stora skattesänkningar. Men Trump skiljer sig radikalt från tidigare presidenter i sitt sätt att agera och uttrycka sig. Många ifrågasätter på allvar hans lämplighet men när han ställdes inför rätta för maktmissbruk och hindrande av kongressens arbete frikändes han av den republikanskt dominerade senaten.

Trump blev den tredje presidenten i USA:s historia att ställas inför riksrätt. Enligt det drygt 100 sidor långa dokumentet med åtalspunkterna borde Trump ha avsatts för att ”hindra allvarlig och långvarig skada på våra demokratiska värderingar och nationens säkerhet”. Bevisen var enligt demokraterna överväldigande men det var i princip givet på förhand att Trump skulle frias. När omröstningen hölls den 5 februari 2020 röstade senatorerna med ett enda undantag enligt partilinjen ( se Kalendarium).

Riksrättsprocessen ger en tydlig bild av den djupa polarisering som präglar amerikansk politik. Resultatet har blivit detsamma sak i de två tidigare riksrättsfallen: både Andrew Johnson (1865–1869) och Bill Clinton (1993–2001) friades i senaten. Richard Nixon, däremot, avgick 1974 för att undgå riksrätt.

Beslutet om riksrätt fattades av representanthuset i december, då alla republikanska ledamöter röstade nej medan nästan alla demokrater röstade ja. Den utredning som ledde till riksrätten inleddes i september, då en visselblåsare avslöjade att Trump pressat en främmande makt för egen politisk vinning. Presidenten ska ha försökt förmå Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att inleda en korruptionsutredning mot Joe Biden, den förre vicepresidenten som är en ledande demokratisk kandidat inför presidentvalet 2020 (se Kalendarium). Under utredningen framkom också att Trump krävt en utredning av påstådd inblandning av Ukraina i presidentvalet 2016. Inblandningen, som skulle ha skett till Demokraternas fördel, betraktas som en konspirationsteori. USA:s underrättelsetjänster har däremot fastslagit att Ryssland påverkade valet (till Republikanernas fördel) (se vidare nedan).

Under utredningen vittnade en rad högt uppsatta diplomater, regeringstjänstemän och säkerhetsrådgivare i detalj om turer under sommaren 2019 då Zelenskyj pressades att göra Trump till viljes. Vita huset vägrade att samarbeta och Trump kallade processen ett försök till statskupp och en omotiverad häxjakt.

Konservativ politik

Stödet för Trump i det republikanska partiet beror till stor del på att han fullföljer den utpräglade högerpolitik som partiet står för. Bland annat har omfattande avregleringar genomförts, av till exempel miljöskydd, arbetsrätt, asylfrågor, sjukvård och utbildning. Trump har också kunnat nominera en lång rad konservativa domare till federala domstolar, inklusive två till Högsta domstolen. Domarna sitter på livstid och kan i stor utsträckning komma att påverka samhällsutvecklingen framöver (se Politiskt system).

Halvvägs in i den fyraåriga mandatperioden kunde dock konstateras att Trump inte uppfyllt sitt kanske mest centrala vallöfte: att bygga en mur längs gränsen i söder. Han drev inte frågan särskilt hårt under början av sin mandatperiod, då Republikanerna kontrollerade båda kamrar, utan godkände de budgetar som kongressen antog. Först hösten 2018 ställde han stora anslag för en mur som villkor för att skriva under budgeten – vilket ledde till en låsning och en rekordlång nedstängning av statsapparaten med början strax före jul. Efter nyår tog Demokraterna rodret i representanthuset, till följd av mellanårsvalet i november, och utsikterna försämrades därmed ytterligare för Trump att få igenom kravet. Konflikten ledde till att 800 000 federalt anställda gick utan lön i över en månad.

Nödläge ger pengar till mur

Till slut tvingades Trump att ge med sig i fråga om budgeten. Då valde presidenten att istället utlysa ett ”nationellt nödläge”, för att kunna ta pengar från annan verksamhet. Flera delstater stämde presidenten med anledning av nödläget men i juli gav Högsta domstolen klartecken till att använda 2,5 miljarder dollar till muren, pengar som tas från försvarsdepartementet. Beskedet var en stor framgång för Trump.

Muren är enligt Trump nödvändig för att stoppa papperslösa migranter, som han hävdar utgör ett allvarligt säkerhetshot mot USA. Han har backat upp det med varningar om våldtäktsmän och människohandel – ett budskap som kritiker anser är främlingsfientligt och bygger på manipulerade uppgifter. Även i andra sammanhang anklagas Trump för att spela på rasistiska strängar: han har återgivit antimuslimsk propaganda och undvek att fördöma extremnationalister i samband med en antisemitisk vitmaktdemonstration sommaren 2017. Han har också genomdrivit ett inreseförbud för invånare från flera muslimska länder. Det var ett förslag som förhalades i domstolar och fick skrivas om flera gånger, men i juni 2018 godkändes det av Högsta domstolen. 

Asylsökande åtalas

Trumpadministrationens hårdföra migrationspolitik tog sig ungefär samtidigt uttryck i en ny praxis, en ”nolltoleranslinje” som innebär att alla papperslösa som kommer till gränsen mot Mexiko – även asylsökande – ska åtalas. En följd blev att barn, även småbarn, omhändertogs när deras föräldrar greps. Bilder från interneringscenter med barn i burar väckte snart ramaskri och hanteringen kallades både grym och omoralisk. Vita huset värjde sig mot kritiken men till slut backade Trump. I en ny presidentorder beslutades att barn och föräldrar ska sättas i förvar tillsammans. Även långt därefter förekom dock rapporter om barn som inte kunnat återförenas med sina föräldrar. Den infekterade frågan blev på nytt förstasidestoff ett år senare, i juni 2019, med tal om en humanitär kris sedan flera barn avlidit och andra hölls inlåsta under eländiga förhållanden. Se vidare Befolkning och språk.

Ett annat viktigt vallöfte gäller sjukförsäkringsreformen ”Obamacare” (se Modern historia). Det är ett komplext system som det inte är helt enkelt att bara skrota – särskilt som Trump lovat att ersätta det med något som är både bättre och billigare. Ett steg mot nedmontering togs dock i och med ett stort skattepaket som antogs i december 2017 (se Kalendarium) och  som omfattar ett beslut om att det inte längre är obligatoriskt för individer att ha en sjukförsäkring (se Sociala förhållanden).

Extrem retorik

Så fort Trump tillträtt kom spekulationer på skam om att de mer extrema aspekterna av hans budskap och retorik skulle tonas ned. Med ett språkbruk som är ovanligt för demokratiskt valda ledare ifrågasätter han både domstolars agerande och underrättelsetjänsters lojalitet. Trump har upprepade gånger hävdat att han vet mer än USA:s ledande säkerhetsexperter om exempelvis Nordkorea, Iran och Islamiska staten. Han kallar ledande nyhetsmedier ”folkets fiender” som publicerar falska nyheter, samtidigt som han själv regelbundet uttalar uppenbara lögner – gärna via mikrobloggen Twitter. Presidenten twittrar vanligen flera gånger om dagen och far lätt ut i hotelser om han blir angripen.

Stödet för Trump är dock fortsatt starkt bland en stor skara hängivna anhängare som tycks uppskatta just hans burdusa stil. Inom det Republikanska partiet är det få som öppet går presidenten emot eller ifrågasätter hans politik. Ett bidragande skäl till det är att Trumpkritiker inom partiet flera gånger har utsatts för hetskampanjer bland annat i sociala medier. Det gynnsamma ekonomiska läget med låg arbetslöshet och god tillväxt bidrar också till att stärka regeringens ställning.

Muellerutredningen

En fråga som länge hängde som ett mörkt moln över administrationen var anklagelserna om Rysslands inblandning i valrörelsen 2016. Redan före maktskiftet i januari 2017 rapporterade samtliga 17 federala underrättelsetjänster att Ryssland blandat sig i det amerikanska presidentvalet till Trumps fördel, genom datorintrång, desinformation och hätska inlägg i sociala medier.

Trumps första nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn tvingades avgå efter bara några veckor på jobbet, på grund av Rysslandskontakter som han dessutom mörkat. Sedan, i maj 2017, sparkade Trump plötsligt chefen för den federala polisen (FBI), James Comey, som senare vittnade om att Trump försökt pressa honom att lägga ned ryssutredningar. Justitiedepartementet utsåg då en tidigare FBI-chef, Robert Mueller, till särskild åklagare för att utreda kopplingar mellan Trumpkampanjen och ryska regeringsföreträdare. 

Muellers utredning pågick i närmare två år innan han i mars 2019 överlämnade sin rapport, som berörde dels rysk inblandning i valet, dels Trumps eventuella hindrande av rättvisan då han försökt stoppa utredningen. Efter en politisk dragkamp om hur stora delar av rapporten som skulle offentliggöras framgick småningom att Trump försökt ta kontroll över utredningen och få Mueller sparkad. Det är också klarlagt att en lång rad personer i Trumps närhet haft kontakter med ryska företrädare som bland annat erbjudit material för att smutskasta Hillary Clinton. Kritiker såg det som mycket graverande, men Trumps anhängare fann att presidenten och hans medarbetare friats från alla anklagelser.

Flera åtalade

Muellerutredningen ledde dock till ett antal åtal riktade mot personer i Trumps omedelbara närhet, för andra brott än just samröre med utländsk makt i valet. Sammanlagt sju personer – varav fem tidigare medarbetare till Trump – har erkänt sig skyldiga till brott i utbyte mot strafflindring. Brotten gäller sådant som penningtvätt, sammansvärjning mot staten och falskt vittnesmål. Ett par personer har åtalats och några har också fällts. Mueller väckte också åtal mot 26 ryska medborgare och tre ryska företag, men de kommer den amerikanska rättvisan inte åt.

Processer pågår också mot Trump i flera domstolar i frågor som rör hans omfattande affärsimperium. Vidare har flera kongressutskott inlett utredningar av president Trump och Vita huset, gällande sådant som presidentens skattedeklarationer (som han vägrat offentliggöra) och eventuella intressekonflikter för medlemmar i familjen Trump (som har kvar stora affärsintressen).

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om USA i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Parallella verkligheter i polariserat USA (2020-01-10)
Mycket i potten för strejkande USA-fackförening (2019-10-08)
Demokratisk kongressgrupp med nya radikala röster (2019-01-02)

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0