Aktuell politik

Donald Trumps tillträde i januari 2017 har på flera sätt inneburit en scenändring i Washington. Trump skiljer sig radikalt från tidigare presidenter i sitt sätt att agera och uttrycka sig. Han far ofta ut i hotelser och förhåller sig fritt till sanning och fakta. Åtminstone inrikespolitiskt driver Trump däremot till stor del typisk högerpolitik, där en tydlig framgång är stora skattesänkningar främst för företag och välbärgade individer. 

Trump för konservativ politik i flera frågor. Bland annat har omfattande avregleringar genomförts, av till exempel miljöskydd, arbetsrätt, asylfrågor, sjukvård och utbildning. Han har också kunnat nominera en lång rad konservativa domare till federala domstolar, inklusive två till Högsta domstolen. Domarna sitter på livstid och kan i stor utsträckning komma att påverka samhällsutvecklingen framöver (se Politiskt system).

Halvvägs in i den fyraåriga mandatperioden kunde dock konstateras att Trump inte uppfyllt sitt kanske mest centrala vallöfte: att bygga en mur längs gränsen i söder. Han drev inte frågan särskilt hårt under början av sin mandatperiod, då Republikanerna kontrollerade båda kamrar, utan godkände de budgetar som kongressen antog. Först hösten 2018 ställde han stora anslag för en mur som villkor för att skriva under budgeten – vilket ledde till en låsning och en rekordlång nedstängning av statsapparaten med början strax före jul. Efter nyår tog Demokraterna rodret i representanthuset, till följd av mellanårsvalet i november, och utsikterna försämrades därmed ytterligare för Trump att få igenom kravet. Konflikten ledde till att 800 000 federalt anställda gick utan lön i över en månad.

Till slut tvingades Trump att ge med sig i fråga om budgeten. Då valde presidenten att istället utlysa ett ”nationellt nödläge”, för att kunna ta pengar från annan verksamhet. En del bedömare anser att det försätter landet i en konstitutionell kris, då det normalt är kongressens sak att besluta om finansiering och kongressen i det här fallet uttryckligen sagt nej. Flera delstater har stämt Trump med anledning av nödläget och frågan kommer att avgöras i domstol.

Trump hänvisar till att papperslösa invandrare utgör ett allvarligt säkerhetshot mot USA, som endast kan stoppas genom en dramatisk utökning av existerande fysiska gränsskydd. Han backar upp det med varningar om våldtäktsmän och människohandel – ett budskap som kritiker anser är främlingsfientligt och bygger på manipulerade uppgifter.

Även i andra sammanhang anklagas Trump för att spela på rasistiska strängar: han har återgivit antimuslimsk propaganda och undvek att fördöma extremnationalister i samband med en antisemitisk vitmaktdemonstration sommaren 2017. Han har också genomdrivit ett inreseförbud för invånare från flera muslimska länder. Det var ett förslag som förhalades i domstolar och fick skrivas om flera gånger, men till slut godkände Högsta domstolen förbudet i juni 2018. När domstolen fällde avgörandet, med siffrorna 5–4,  beskrevs det som en av Trumps största framgångar dittills.

Trumpadministrationens hårdföra migrationspolitik tog sig ungefär samtidigt uttryck i en ny praxis, en ”nolltoleranslinje” som innebär att alla papperslösa som kommer till gränsen mot Mexiko – även asylsökande – ska åtalas. En följd blev att barn, även småbarn, omhändertogs när deras föräldrar greps. Bilder från interneringscenter med barn i burar väckte snart ramaskri och hanteringen kallades både grym och omoralisk. Vita huset värjde sig mot kritiken men till slut backade Trump. I en ny presidentorder beslutades att barn och föräldrar ska sättas i förvar tillsammans. Även långt därefter förekom dock rapporter om barn som inte kunnat återförenas med sina föräldrar. Den infekterade frågan blev på nytt förstasidestoff ett år senare, i juni 2019, med tal om en humanitär kris sedan flera barn avlidit och andra hölls inlåsta under eländiga förhållanden. Se vidare Befolkning och språk.

Ett annat viktigt vallöfte gäller sjukförsäkringsreformen ”Obamacare” (se Modern historia). Det är ett komplext system som det inte är helt enkelt att bara skrota – särskilt som Trump lovat att ersätta det med något som är både bättre och billigare. Ett steg mot nedmontering togs dock i och med det stora skattepaketet från december 2017 (se Kalendarium)  som omfattar ett beslut om att det inte längre är obligatoriskt för individer att ha en sjukförsäkring (se Sociala förhållanden).

Så fort Trump tillträtt kom spekulationer på skam om att de mer extrema aspekterna av hans budskap och retorik skulle tonas ned. Med ett språkbruk som är ovanligt för demokratiskt valda ledare ifrågasätter både domstolars agerande och underrättelsetjänsters lojalitet. Trump har upprepade gånger hävdat att han vet mer än USA:s ledande säkerhetsexperter om exempelvis Nordkorea, Iran och Islamiska staten.

Han kallar ledande nyhetsmedier ”folkets fiender” som publicerar falska nyheter, samtidigt som han själv regelbundet uttalar uppenbara lögner – gärna via mikrobloggen Twitter. Presidenten twittrar vanligen flera gånger om dagen och far lätt ut i hotelser om han blir angripen.

Stödet för Trump är dock fortsatt starkt bland en stor skara hängivna anhängare som tycks uppskatta just hans burdusa stil. Inom det Republikanska partiet är det få som öppet går presidenten emot eller ifrågasätter hans politik. Ett skäl till det är att Trumpkritiker inom partiet flera gånger har utsatts för hetskampanjer bland annat i sociala medier. Ett annat är att stödet i en del läger är stort för den konservativa politik som förs. Det gynnsamma ekonomiska läget med låg arbetslöshet och god tillväxt bidrar också till att stärka regeringens ställning.

En fråga som har hängt som ett mörkt moln över Trump är anklagelser om Rysslands inblandning i valrörelsen 2016. Redan före maktskiftet i januari 2017 rapporterade samtliga 17 federala underrättelsetjänster att Ryssland blandat sig i det amerikanska presidentvalet till Trumps fördel, genom datorintrång, desinformation och hätska inlägg i sociala medier.

Trumps första nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn tvingades avgå efter bara några veckor på jobbet, på grund av Rysslandskontakter som han dessutom mörkat.

I maj 2017 sparkade Trump plötsligt chefen för den federala polisen (FBI), James Comey, som senare vittnade om att Trump försökt pressa honom att lägga ned ryssutredningar. Justitiedepartementet utsåg då en tidigare FBI-chef, Robert Mueller, till särskild åklagare för att utreda kopplingar mellan Trumpkampanjen och ryska regeringsföreträdare. 

Muellers utredning pågick i närmare två år innan han i mars 2019 överlämnade sin rapport, som berörde dels rysk inblandning i valet, dels Trumps eventuella hindrande av rättvisan då han försökt stoppa utredningen. Den nytillträdde justitieministern William Barr valde att offentliggöra en sammanfattning av rapporten, och drog slutsatsen att vare sig Trump eller hans medarbetare gjort sig skyldiga till illegalt samröre med Ryssland inför valet. Däremot vare sig friades eller fälldes Trump i fråga om hindrande av rättvisa. Muellerrapporten släpptes en månad senare med nästan hela innehållet offentliggjort. I rapporten framgår att Trump försökte ta kontroll över utredningen och få Mueller sparkad, utan att lyckas. 

Trump själv hävdar att han helt frikänts från alla anklagelser. Han har hela tiden avfärdat alla anklagelser om maskopi med den ryska regeringen och kallat Muellerutredningen en ”häxjakt”.

Under utredningen visade det sig att en lång rad personer i Trumps närhet haft kontakter med ryska företrädare som bland annat erbjudit material för att smutskasta Hillary Clinton. Bland dem finns både presidentens son Donald Trump Jr och hans svärson och rådgivare, Jared Kushner. Men några bevis för att de medvetet skulle ha samarbetat med Ryssland finns alltså inte.

Muellerutredningen ledde dock till ett antal åtal riktade mot personer i Trumps omedelbara närhet, för andra brott än just samröre med utländsk makt i valet. Sammanlagt sju personer – varav fem tidigare medarbetare till Trump – har erkänt sig skyldiga till brott i utbyte mot strafflindring. Brotten gäller sådant som penningtvätt, sammansvärjning mot staten och falskt vittnesmål. Ett par personer har åtalats och några har också fällts. Mueller väckte också åtal mot 26 ryska medborgare och tre ryska företag, men de kommer den amerikanska rättvisan inte åt.

Utöver Muellers utredning pågår processer mot Trump i flera domstolar i frågor som rör hans omfattande affärsimperium. Vidare har flera kongressutskott inlett utredningar av president Trump och Vita huset, gällande inte bara ryska påverkansinsatser utan även sådant som presidentens skattedeklarationer (som han vägrat offentliggöra) och eventuella intressekonflikter för medlemmar i familjen Trump (som har kvar stora affärsintressen).

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om USA i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Demokratisk kongressgrupp med nya radikala röster (2019-01-02)
Abortmotståndarna i USA känner självförtroende (2018-11-27)
Demokraterna hoppas på mobilisering mot Trump (2018-10-22)
Kaliforniens väljare vänder Trumps republikaner ryggen (2018-09-30)

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0