USA – Aktuell politik

USA:s styrs sedan januari 2021 av Joe Biden och hans parti Demokraterna kontrollerar kongressens båda kamrar. Men strax efter årsskiftet tar Republikanerna över kontrollen i representanthuset vilket försvårar för presidenten att driva sin politik. Trots Bidens tal om att ena landet efter de tumultartade åren med företrädaren Donald Trump präglas politiken fortsatt av en stark polarisering.

När Joe Biden tillträdde satsade han på att rivstarta med fokus på att bekämpa coronapandemin och den ekonomiska krisen i dess spår. Framgångarna med pandemibekämpningen var blandade men ekonomin vände från djupdykningen 2020 till den starkaste tillväxten på nästan fyra decennier året därpå. Trots det ser många främst problem med hög inflation och, inte minst efter Rysslands invasion av Ukraina, stigande bränslepriser.

Mycket pekade på att kärvare privatekonomi för många amerikaner, samt låga popularitetssiffror för Biden, skulle bidra till en ”röd våg” av framgångar för Republikanerna i mellanårsvalet 2022 (rött är partiets färg). I stället gjorde Demokraterna oväntat bra ifrån sig och lyckades till och med stärka sin ställning i senaten med ett mandat, så att partiet får 51 mandat mot Republikanernas 49. Under föregående period när röstvikten var 50–50 hade vicepresidenten utslagsröst.

Republikanerna tar däremot över kontrollen över representanthuset när den nya kongressen tillträder i januari 2023. Segermarginalen blev dock inte så stor som många väntat. Många av de republikaner som förlorade sina val, både till de federala kamrarna och i delstaterna, hade stöd av expresident Donald Trump. Trots tecknen på försvagat stöd inom det egna partiet meddelade Trump en vecka efter valet att det är hans avsikt att ställa upp i presidentvalet 2024.

Det sjunkande stödet kommer trots att en majoritet av republikanerna enligt mätningar tror på Donald Trump som hävdar att han i själva verket vann presidentvalet 2020, oavsett från att inga bevis för det finns. Påståendena om valfusk och efterdyningarna av stormningen av Kapitolium strax före maktskiftet i januari 2021 förgiftar till stor del det politiska klimatet i USA. Det granskningsutskott som tillsatts för att utreda händelserna rekommenderade i december 2022 att justitiedepartementet väcker åtal mot Trump (se Kalendarium). Under utredningen har Donald Trump uttryckligen anklagats för att ha försökt genomföra en statskupp (se Kalendarium). 

Efter sitt tillträde tog Biden sikte på att hantera pandemin som då pågått i ett år och som Trump förhållit sig nyckfullt till. Satsningar gjordes för att påskynda vaccinationerna mot covid-19 och striktare regler infördes i federala sammanhang för att minska spridningen av coronaviruset. Tillgången på vaccin var god men vaccinationstakten avtog efter hand och under sommaren 2021 nådde smittspridningen oroväckande nya nivåer i delar av landet. En bidragande orsak var en politisk splittring kring vaccinet: för många republikaner har vaccinationsvägran blivit ett sätt att ta avstånd från president Biden och Demokraterna. I maj 2022 passerade antalet dödsfall 1 miljon, den högsta siffran i absoluta tal i hela världen i covid-19.

President Joe Biden tillsammans med vicepresident Kamala Harris i Vita husets rosenträdgård, i maj 2021. Kamala Harris är historisk som den första kvinnliga vicepresidenten, och dessutom den första svarta. Foto: Evan Vucci/AP/TT

En utdragen strid pågick i kongressen under 2021 om två stora satsningar, den ena på infrastruktur och den andra på ett paket med inriktning på välfärd och klimat. Motsättningarna var stora mellan båda partierna men en dragkamp utkämpades också inom Demokraterna. En vänsterfalang ville först inte godkänna infrastrukturpaketet innan de sociala satsningarna hade säkrats, samtidigt som en högerflygel tyckte att det ursprungliga förslaget var på tok för omfattande.

Till slut antog kongressen ändå ett infrastrukturpaket (Intrastructure investment and jobs act) som innebär att 1 200 miljarder dollar avsätts för att rusta upp landets slitna transportsystem. Förutom till vägar, järnvägar och broar ska pengar också satsas på klimatåtgärder och bredbandsutbyggnad. Beslutet fattades med stöd av närmare hälften av republikanerna i senaten, förutom samtliga demokrater. Det var ett ovanligt inslag av partiöverskridande enighet i det annars kompromisslösa klimat som råder.

Försöken att baxa igenom det andra paketet (Build back better act) gick däremot i stöpet. Trots månader av förhandlingar och trots att paketet halverats till 1 750 miljarder dollar var det en demokratisk senator, Joe Manchin från West Virginia, som vägrade att följa partilinjen. Eftersom ingen republikan i det här fallet ”bytte sida” framstod det i början av 2022 som att lagförslaget nått vägs ände.

Men övertalningen av Joe Manchin fortsatte i det tysta, av senatens majoritetsledare Chuch Schumer, och småningom gick han med på att släppa igenom ett omarbetat förslag som också syftade till att bekämpa inflationen som skjutit fart. Lagpaketet (Inflation reduction act) presenterades överraskande i juli och godkändes månaden därpå. Det omfattar sammanlagt 737 miljarder dollar, varav närmare 370 miljarder i åtgärder mot klimatförändringar. Det är den största klimatinvesteringen hittills i USA (se Kalendarium).

Under året stoppade republikanerna i senaten två lagförslag som skulle skydda rösträtten och valdemokratin. Det skedde med hjälp av så kallad filibuster, en förhalningstaktik som får till följd att det krävs 60 procents majoritet för att få igenom lagstiftning. De två lagförslagen lades fram sedan Republikanerna efter valet 2020 drivit en landsomfattande offensiv i delstatskongresserna för att begränsa rösträtten och göra det möjligt för politiker att ingripa och ändra valresultat. Offensiven bygger på uppfattningen att det var fusk som gjorde att Donald Trump förlorade valet 2020.

En allvarlig prövning för Bidens administration blev tillbakadragandet av trupper från Afghanistan sommaren 2021. Biden fullföljde sin föregångares plan när han meddelade att alla amerikanska soldater skulle lämna landet. Kritiken blev hård från många håll när Biden hårdnackat höll fast vid tillbakadragandet trots talibanernas frammarsch och maktövertagande, och trots att kaotiska scener utspelade sig vid flygplatsen i Kabul de sista veckorna. Reträtten satte punkt för 20 års krig i Afghanistan.

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 hävdade många republikaner att orsaken till stor del var svaghet hos Biden, som de menade manifesterades i samband med uttåget från Afghanistan(se vidare Utrikespolitik och försvar). Samtidigt kom kriget, den värsta krisen i Europa på årtionden, på många sätt att att omdefiniera politiken i USA. Plötsligt fanns ett fokus på omvärlden och USA:s roll som ledare för den transatlantiska alliansen, och inte bara på inrikesfrågorna.

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om USA i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Årets val ett test på USA:s demokrati (2022-10-17)
Därför lär Trump inte skaka galler (2022-08-25)
Konservativa på frammarsch efter abortdom (2022-06-28)
Bidens planer för Latinamerika stöter på patrull (2022-06-01)
Kriget utmanar både Biden och Trump (2022-03-06)
Avgörande globalt test för USA som allierad (2022-02-22)
Utan 11 september ingen president Trump (2021-08-23)
Bidens nystart reparerar inte skadan efter Trump (2021-04-21)
Ska Trump stjäla makten? Oron ökar i USA (2021-10-19)
USA kastas in i en ny politisk verklighet (2021-01-13)

124849

Världspolitikens Dagsfrågor ger dig en fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

Gratis nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0