USA – Aktuell politik

I januari 2021 tillträdde demokraten Joe Biden som USA:s president. Han satsade på en rivstart med fokus bland annat på att bekämpa coronapandemin och den ekonomiska krisen i dess spår. Med Biden kom också en rad kovändningar efter företrädaren Donald Trump.  Demokraterna kontrollerar efter valet kongressens båda kamrar, om än med knappast tänkbara marginal i senaten, och Biden har därmed en chans att få igenom en del av sin politik.

Efter sitt tillträde den 20 januari inledde Biden omedelbart arbetet med att riva upp en rad beslut från den föregående administrationen och leda in politiken på nya spår.  Redan första dagen undertecknade han 17 dekret och pm om bland annat klimat- och miljöpolitik, pandemihantering, migrationsfrågor, ekonomisk återhämtning och federala satsningar för att öka mångfalden.

Striktare regler infördes också i federala sammanhang för att minska spridningen av coronaviruset och satsningar gjordes för att påskynda vaccinationerna mot covid-19. En månad efter maktskiftet passerade antalet bekräftade dödsfall i sjukdomen en halv miljon. Det var den högsta siffran i världen i absoluta tal, medan USA låg på åttonde plats i världen räknat per invånare. Tillgången på vaccin var god men vaccinationstakten avtog efter hand och under sommaren nådde smittspridningen oroväckande nya nivåer i delar av landet. En bidragande orsak var en politisk splittring kring vaccinet: för många republikaner blev vaccinationsvägran ett sätt att ta avstånd från den nya presidenten. Småningom ålades federalt anställda att vaccinera sig, medan större företag måste kräva vaccin eller regelbundna covidtester av sina anställda.

President Joe Biden tillsammans med vicepresident Kamala Harris i Vita husets rosenträdgård, i maj 2021. Kamala Harris är historisk som den första kvinnliga vicepresidenten, och dessutom den första svarta. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Signalerna om en mer human migrationspolitik bidrog till en snabb ökning i antalet papperslösa migranter som tog sig till gränsen i söder, mot Mexiko, där de blev stoppade. Siffrorna var snart de högsta på över 20 år och en humanitär kris hotade. Under våren 2021 ingick USA uppgörelser med Mexiko, Guatemala och Honduras om stärkt gränsbevakning. Efter sommaren ledde ett beslut om att deportera haitiska migranter tillbaka till Haiti till kraftfulla protester mot vad som beskrevs som en omänsklig hantering av utsatta migranter (se Kalendarium).

En allvarlig prövning för den nya administrationen blev tillbakadragandet av trupper från Afghanistan. Biden fullföljde sin föregångares plan när han meddelade att alla amerikanska soldater skulle lämna landet senast den 11 september – på dagen 20 år efter terrordåden mot USA, som resulterade i invasionen av Afghanistan. Datumet ändrades sedan till den 31 augusti och det höll Biden fast vid trots att talibanerna strax dessförinnan återtog kontrollen över hela landet. Kaotiska scener utspelade sig vid flygplatsen i Kabul under de sista veckorna, då desperata människor sökte fly talibanerna och USA och en lång rad andra länder evakuerade över 100 000 människor. Kritik var hård från många håll mot Biden som hårdnackat höll fast vid tillbakadragandet trots talibanernas frammarsch (se Utrikespolitik och försvar).

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om USA i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
USA kastas in i en ny politisk verklighet (2021-01-13)
Medveten underminering av USA:s demokrati (2020–11–19)
Trump går – men trumpismen består (2020-11-09)
Så kan USA:s utrikespolitik förändras om Biden vinner (2020-10-28)
USA:s valsystem dopar Donald Trump (2020-09-23)
Washington kontra delstater glödhet relation i valtid (2020-08-19)
Strid om röstmetoder inför höstens val (2020-05-06) 
Presidentval i coronavirusets tid (2020-04-03)
Så blir USA:s utrikespolitik om demokraterna vinner (2020-02-28)
Parallella verkligheter i polariserat USA (2020-01-10)


Om våra källor

Varukorg

Totalt 0