Kalendarium

Informationen i detta kalendarium är i första hand hämtad från nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt från amerikanska nyhetsmedier.

Sortera på senaste året först | äldsta först

  • 2024

    • April

    • Stödpaket till Ukraina antas

      Representanthuset godkänner med röstsiffrorna 311–112 ett biståndspaket i tre delar, värt sammanlagt 95,3 miljarder dollar, varav största delen är militärt stöd till Ukraina. Paketet har förhalats i månader av en minoritet hårdföra republikaner som främst motsätter sig just stödet till just Ukraina men som också tenderar att motsätta sig alla uppgörelser över partigränsen. Godkännandet kommer sedan talmannen Mike Johnson svängt i fråga om Ukraina – han har tidigare vägrat att ta upp den till diskussion. Han utsätts därefter av skarp kritik från den republikanska ytterhögerfalangen som anser att han svikit. Paketet till Ukraina är värt 61 miljarder dollar vilket motsvarar nästan lika mycket pengar som USA hittills stöttat Ukraina med efter Rysslands storskaliga invasion i februari 2022. Därutöver innehåller det 26 miljarder till Israel, varav 9 miljarder ska gå till Gazaremsan, samt drygt 8 miljarder till Taiwan och andra allierade i Stillahavsområdet. Senaten antar lagpaketet tre dagar senare, med röstsiffrorna 79–18, och president Joe Biden väntas underteckna det omgående.

    • Mars

    • USA släpper fram FN-krav på eldupphör i Gaza

      När FN:s säkerhetsråd röstar om att uppmana till ett eldupphör i Gazaremsan lägger USA ned sin röst, och resolutionen antas med 14 ja-röster. En israelisk regeringsdelegation som var på väg till USA för att besöka Vita huset får order om att genast vända om, i protest mot utfallet. Den nedlagda rösten innebär en förflyttning för USA, som vid tre tidigare omröstningar i säkerhetsrådet lagt sitt veto mot resolutioner om vapenvila (i oktober och december 2023 och i februari 2024). President Joe Biden har över lag tagit stark ställning för Israels rätt att anfalla Gaza efter Hamas terrorattack den 7 oktober, samtidigt som allt fler både inom och utom USA krävt en vapenvila på grund av den pågående humanitära krisen.

    • Ungersk protest efter Bidens ”diktatur”-kommentar

      Ungerns utrikesdepartement kallar upp USA:s ambassadör i Budapest i protest mot att president Joe Biden sagt att den ungerske premiärministern Viktor Orbán strävar efter diktatur. Bidens uttalande vid ett kampanjmöte några dagar tidigare var en kommentar till att expresident Donald Trump samtidigt tog emot Orbán i sin bostad Mar-a-Lago i Florida. Den högernationalistiska ungerska ledaren ”har uttryckligen sagt att han inte tycker att demokrati fungerar, han söker sig mot diktatur” sade Biden. Orbán har nyligen uttalat sig till stöd för Trump i det amerikanska presidentvalet.

    • Mindre stödpaket till Ukraina

      USA ska skicka militärt bistånd värt 300 miljoner dollar till Ukraina, uppger president Joe Biden. Han kringgår kongressen som sedan flera månader blockerar ett många gånger större stödpaket, genom att använda besparingar inom försvarsdepartementet Pentagon. Beskedet kommer i samband med ett besök i Vita huset av Polens premiärminister Donald Tusk och president Andrzej Duda, då det också blir klart att amerikanska utrikesdepartementet godkänt försäljningar av robotar till Polen, till ett värde av närmare 3,5 miljarder dollar. Det större stödpaketet till Ukraina på 60 miljarder dollar har godkänts av senaten (se 13 februari 2024) men representanthusets republikanske talman Mike Johnson har hittills vägrat låta kongressens andrakammare rösta i frågan.

    • Biden och Trump säkrar nomineringar inför presidentvalet

      Efter ännu en runda primärval – i fyra delstater – står det klart att både president Joe Biden och expresident Donald Trump har säkrat nomineringarna för respektive parti inför presidentvalet i november. I båda fall har de tillräckligt många delegater till elektorskollegiet som på partikonvent i juli (Republikanerna) och augusti (Demokraterna) formellt utser presidentkandidaterna. Valet 2024 blir av allt att döma därmed en returmatch mellan Biden och Trump, som ställdes mot varandra 2020. Primärval hålls i Georgia, Hawaii (nomineringsmöte), Mississippi och Washington. Dessutom har invånare på territoriet Nordmarianerna i Stilla havet samt registrerade demokrater utomlands röstat.

    • Storslam för Biden och Trump, Haley drar sig ur

      När primärval hålls i 16 delstater och ett territorium samtidigt vinner president Joe Biden och expresident Donald Trump som väntat nästan allt i sina respektive partier. Den republikanska utmanaren Nikki Haley tar hem Virginia men i övrigt segrar Trump över allt och Haley meddelar när resultaten är klara att hon nu drar sig ur valrörelsen. 

    • HD: Trump kan inte diskvalificeras från presidentvalet

      Högsta domstolen slår i ett väntat besked fast att expresident Donald Trump inte kan stängas av från deltagande i årets presidentval på grund av sitt agerande i samband med stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. I tre delstater har rättsväsendet eller valansvariga diskvalificerat Trump med hänvisning till författningens 14:e tillägget som säger att den som deltagit i uppror mot statsmakten inte får inneha offentliga ämbeten. Bestämmelsen tillkom efter inbördeskriget 1861–1865.

    • Nikki Haley vinner första seger, Trump tar tre delstater

      Nikki Haley vinner i Republikanernas primärval i Washington DC och tar därmed hem sin första seger i striden om vem som ska bli partiets presidentkandidat. Hon blir också den första kvinna hittills som har vunnit ett republikanskt primärval. Segern är dock mest symbolisk eftersom Demokraterna helt dominerar i huvudstadsområdet DC och Donald Trump har vunnit alla andra primärval. Han har just tagit hem segrar även i Idaho, Michigan och Missouri.  

    • Februari

    • Illinois blir tredje delstaten som diskvalificerar Trump

      En domare i Illinois slår fast att Donald Trump ska strykas från valsedlarna i primärvalet, på grund av hans roll i stormningen av Kapitolium (se 6 januari 2021). Tidigare har Colorado och Maine kommit till liknande slutsatser (se 19 och 29 december 2023). Högsta domstolen väntas avgöra saken och har redan signalerat att diskvalificeringarna kommer att underkännas.

    • Biden och Trump tar hem primärvalsegrar i Michigan

      President Joe Biden vinner i Demokraternas primärval i Michigan trots en kampanj att få partiets väljare att inte kryssa för hans namn i protest mot USA:s stöd för Israel i kriget i Gaza. Preliminärt får Biden 80 procent av rösterna medan merparten av resterande röster går till ”obestämd” kandidat. Delstaten har en stor andel invånare med rötter i Palestina och andra arabländer. I Republikanernas primärval vinner Donald Trump med god marginal.

    • Trump vinner stort i Nikki Haleys hemdelstat

      Donald Trump vinner Republikanernas primärval i South Carolina med 60 procent av rösterna mot 40 procent för den enda återstående rivalen Nikki Haley, som var guvernör i delstaten 2011–2017.

    • Trump beordras betala miljonböter

      Expresident Donald Trump döms att betala 355 miljoner dollar i böter, plus ränta, och får tre års näringsförbud i delstaten New York, sedan han befunnits skyldig till bedrägeri. Enligt domen blåste Trump under en lång period upp värdet på sina fastigheter och andra tillgångar för att tillskansa sig fördelar (se 26 september 2023). Bötesbeloppet löper med ränta vilket innebär att skulden ökar snabbt. Den nya domen kommer kort efter ett annat civilrättsligt mål där Trump också dömdes att betala böter (se 26 januari 2024). Expresidenten har sagt att han tänker överklaga båda domarna.

    • Brottmålsrättegång mot Trump inleds i mars

      En domare avslår en begäran från Donald Trump om att ogilla åtalet i New York gällande bokföringsbrott (se 4 april 2023), och den första brottmålsrättegången mot expresidenten ska därmed inledas den 25 mars. Det är första gången en före detta president i USA ställs inför rätta i ett brottmål, och det sker dessutom under pågående primärval där Trump är ledande kandidat för Republikanska partiet.

    • Senaten röstar för stödpaket till främst Ukraina

      Senaten röstar för ett omfattande paket med bistånd inte minst till Ukraina, värt 95 miljarder dollar. Lagpaketet antas med röstsiffrorna 70–29, sedan konfliktfrågan om gränssäkerhet utelämnats och trots att en grupp republikaner ini det sista försökt stoppa det (se även 6 december 2023). Men det mesta pekar på att paketet inte kommer att godkännas i representanthuset, där republikanerna är i majoritet, och därmed aldrig nå president Joe Biden för undertecknande. Representanthusets talman Mike Johnson pekar i en kommentar just på att pengar och åtgärder för att stärka säkerheten mot Mexiko saknas och säger att han inte ens tänker låta kammaren rösta i frågan. En politisk dragkamp har pågått i månader där frågan om gränssäkerhet ställts mot stöd till Ukraina och andra allierade, som Israel och Taiwan. Av de 95 miljarder dollarna i paketet är drygt 60 miljarder avsedda för Ukraina, för köp av ammunition, vapen och annat.

    • Demokrat vinner fyllnadsval till representanthuset

      Republikanernas majoritet i representanthuset minskar något när demokraten Tom Suozzi vinner ett fyllnadsval som hålls sedan republikanen George Santos uteslutits ur kammaren (se 1 december 2023). Ytterligare tre fyllnadsval ska hållas mellan april och juni, för att ersätta valda politiker som avgått.

    • Riksrättsåtal väcks mot minister

      Representanthuset röstar med knapp marginal för att ställa ministern för inrikes säkerhet, Alejandro Mayorkas, inför riksrätt. Mayorkas har blivit måltavla för republikanernas missnöje mot regeringen för det stora uppsvinget av papperslösa migranter vid gränsen mot Mexiko. Ett första försök att väcka åtal gjordes en vecka tidigare men misslyckades då fyra republikaner inte följde partilinjen. Den här gången vinner jasidan, med 214 jaröster mot 213 nej. Frågan går nu vidare till senaten, där demokraterna har majoritet och där två tredjedelar måste rösta ja för att en person ska avsättas. Risken att Mayorkas blir avsatt är därmed liten. Gränssäkerhet är en av de hetaste frågorna inför höstens presidentval. Det är första gången på närmare 150 år som riksrättsåtal väcks mot en minister.

    • Trump: ”Skulle uppmuntra Ryssland anfalla Natoland”

      Presidentkandidaten Donald Trump säger i ett kampanjtal att han skulle uppmuntra Ryssland att anfalla Natoländer som inte betalar till försvarsalliansen. Han hävdar att han sagt till en ledare för ett Natoland att han skulle uppmuntra ryssarna att göra ”vad fan de vill” i ett sådant läge. Uttalandet ses som Trumps mest Natofientliga hittills och väcker mycket skarp kritik både från president Joe Biden och från ledare för andra Natoländer.

    • Storseger för Trump i Nevada – utan egentlig motståndare

      Donald Trump får nästan alla röster i de nomineringsmöten som Republikanska partiet håller i Nevada, mot en i stort sett okänd kandidat, två dagar efter det att primärval hållits i delstaten. De dubblerade urvalsprocessen är ett resultat av en strid inom partiet. I primärvalet fick Trumps huvudrival Nikki Haley färre röster än alternativet ”ingen kandidat”, medan Trump inte ställde upp alls.

    • Inget åtal mot Biden, ilsken reaktion på uppgift om ”dåligt minne”

      En rapport presenteras rörande en utredning om hemligstämplade dokument som påträffats i Joe Bidens garage – men fokus hamnar på slutsatser om Bidens minne, i stället för det faktum att utredningen läggs ned. Enligt utredaren Robert Hur behöll Biden medvetet dokumenten från tiden då han var vicepresident, ett potentiellt brott, men Hur beslutar ändå att inte åtala Biden eftersom han framstår som en ”välmenande äldre man med dåligt minne”. Uttalandet får Biden att kalla till en pressträff där han i skarpa ordalag tillbakavisar påståendena om dåligt minne. Särskilt upprörd är Biden över att han påstås ha haft svårt att komma ihåg årtalet då hans son Beau Biden avled (2015). De hemligstämplade dokument som hittades av FBI 2022 rörde militära och utrikespolitiska frågor gällande Afghanistan.

    • Domare: Trump är inte skyddad från åtal

      En federal appellationsdomstol i Washington DC slår fast att expresident Donald Trump inte har åtalsimmunitet och därmed kan ställas inför rätta för att ha försökt ändra valutgången 2020 (se 1 augusti 2023). Trump har hävdat att han är immun mot åtal eftersom det rör åtgärder som vidtogs när han var president. Men domstolen tillbakavisar det påståendet, vilket är ett bakslag för Trump som har anfört samma skäl i en rad sammanhang. Han väntas nu överklaga utslaget och frågan kan i slutändan hamna i Högsta domstolen, där konservativa domare är i majoritet. Rättegången i det aktuella målet skulle ha inletts den 4 mars men bara några dagar före avgörandet i immunitetsfrågan sköts det upp på obestämd tid.

    • Biden vinner stort i primärval i Nevada

      President Joe Biden får stöd av 89 procent av väljarna i Demokratiska partiets primärval i delstaten Nevada. Näst flest röster går till alternativet ”ingen av dessa kandidater” medan Marianne Williamson får 3 procent och en rad andra kandidater delar på resten.

    • Biden vinner stort i primärval i South Carolina

      President Joe Biden får stöd av 96 procent av väljarna i Demokratiska partiets primärval i delstaten South Carolina. Utmanarna Marianne Williamson och Dean Phillips delar på resten. Av de registrerade väljarna i delstaten deltar 4 procent i valet.

    • Flyganfall mot mål i Syrien och Irak

      Amerikansk militär genomför flyganfall mot iranska styrkor och Iranstödda milisgrupper i både Irak och Syrien, som en direkt följd av den drönarattack som krävde tre amerikanska soldaters liv några dagar tidigare. Enligt uppgift träffas fler än 85 mål och flera tiotal personer uppges ha dödats. USA anklagar Iranstödda styrkor för drönarattacken men undviker att anfalla Iran direkt då man vill undvika en upptrappning med risk för att bli indragen i ett regelrätt krig. Regeringarna i Irak och Syrien fördömer anfallen. Dagen därpå genomför USA och Storbritannien också nya flyganfall mot huthirebellerna i Jemen (se även 12 januari 2024).

    • Januari

    • Amerikanska soldater dödade i Jordanien

      Tre amerikanska soldater dör och ett 30-tal skadas i en drönarattack mot en amerikansk militärbas i Jordanien, nära gränsen till Syrien. Det är första gången som amerikanska soldater dödas i Mellanöstern sedan kriget bröt ut i Gaza efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Det är inte omedelbart klart varifrån drönaren kom och vem som låg bakom den, men president Joe Biden säger att vedergällning är att vänta.

    • Trump dömd till mångmiljonskadestånd för förtal

      Expresident Donald Trump döms att betala 83,3 miljoner dollar till skribenten E Jean Carroll för att ha orsakat henne skada genom ärekränkande uttalanden. Han har redan i en tidigare rättegång befunnits skyldig till sexuellt övergrepp och förtal av Carroll (se 9 maj 2023). Enligt hennes advokater utlöste Trumps påståenden i samband med den första stämningen 2019, om att Carroll var för honom okänd, en omfattande hot- och hatkampanj mot henne, inklusive dödshot. Den senaste rättegången har pågått i tio dagar. Trump är också åtalad i fyra brottmål med sammanlagt 91 åtalspunkter (se 4 april, 13 juni, 1 augusti och 14 augusti 2023).

    • Seger för Trump och Biden i New Hampshire

      Expresident Donald Trump vinner som väntat det republikanska primärvalet i New Hampshire, enligt preliminära resultat med drygt 54 procent av rösterna mot 43 procent för Nikki Haley. President Joe Biden får preliminärt drygt 51 procent av rösterna i det demokratiska primärvalet, medan den närmaste utmanaren Dean Phillips, kongressledamot från Minnesota, får knappt 20 procent. Biden vinner trots att han inte formellt står som kandidat utan måste skrivas in av väljarna. Orsaken är att partiet har underkänt delstatens sätt att hantera primärvalet och fråntagit den dess delegater till partikonventet.

    • Ron DeSantis hoppar av valet

      Floridaguvernören Ron DeSantis, som länge sågs som Donald Trumps allvarligaste utmanare om de republikanska väljarna, hoppar av och ger sitt stöd till expresident Trump. Det sker strax före primärvalet i New Hampshire där opinionsmätningar pekar på ett svidande nederlag för DeSantis.

    • Ny kortsiktig förlängning hindrar nedstängning

      Kongressen antar en lag som håller igång statsapparaten till början av mars, vilket innebär en tillfällig lösning för tredje gången på fyra månader (se 30 september och 17 november 2023). Lagen som kallas CR (continuing resolution) antas med röstsiffrorna 77–18 i senaten och kort därefter med 314–108 i representanthuset. Diskussionerna fortsätter om den årliga budgeten, som löper till 30 september. En grupp hårdföra och ärkekonservativa republikaner i representanthuset, Freedom Caucus, driver kravet på att satsningar på ökad gränssäkerhet måste ingå i en slutgiltig uppgörelse.

    • Storseger för Trump i första kraftmätningen

      Expresident Donald Trump vinner en jordskredsseger när Republikanerna håller nomineringsmöten i Iowa, den första kraftmätningen under den primärvalssäsong som nu sätter igång med sikte på att utse partiets kandidat i presidentvalet i november. Trump får 51 procent av rösterna. På andra plats kommer Floridaguvernören Ron de Santis med 21 procent och på tredje plats den tidigare FN-ambassadören Nikki Haley, med 19 procent av rösterna. Affärsmannen Vivek Ramaswamy som kommer på en avlägsen fjärde plats drar sig ur valet när resultatet är klart. Valdeltagandet är lågt, knappt 15 procent av delstatens registrerade republikaner deltar i ett nomineringsmöte (eller 110 000 av 752 000). Bitande kyla kan ha bidragit till att många avstod från att rösta.

    • Anfall mot huthirebellerna i Jemen

      USA utför tillsammans med Storbritannien flyganfall mot huthirebellerna i Jemen, som svar på attackerna mot fartyg i Röda havet som pågått sedan november. Australien, Bahrain, Kanada och Nederländerna bidrar med stöd till insatsen (se även 18 december 2023). De Iranstödda huthierna, som kontrollerar stora delar av Jemen, har sagt att de agerar till stöd för Hamas i det pågående kriget i Gaza, genom att anfalla fartyg på väg till Israel.

  • 2023

    • December

    • Maine blir andra delstat att diskvalificera Trump

      Expresident Donald Trump får inte ställa upp i presidentvalet i Maine, enligt delstatens högsta valansvariga utrikesminister Shenna Bellows. Skälet är Trumps agerande i samband med stormningen av Kapitolium (se 6 januari 2021). Beskedet kommer tio dagar efter ett liknande beslut i Colorado, medan försök att diskvalificera Trump har misslyckats i flera andra delstater. Den federala Högsta domstolen väntas fälla det slutgiltiga avgörandet om huruvida avstängningen kan motiveras med författningens 14:e tillägg, enligt vilket den som deltagit i uppror mot staten inte får ställa upp i val. Bestämmelsen tillkom efter inbördeskriget 1861–1865.

    • USA presenterar säkerhetspakt i Mellanöstern

      Försvarsminister Lloyd Austin tillkännager att en säkerhetsallians med tio länder har bildats med syfte att skydda den viktiga transportleden genom Röda havet och Suezkanalen. Skälet är att huthirebeller i Jemen börjat beskjuta fartyg på Röda havet, som en följd av kriget i Gaza mellan den terrorstämplade organisationen Hamas och Israel som rasar sedan oktober. Huthierna som stödjer Hamas säger sig sikta på fartyg med kopplingar till Israel, men också andra fartyg ska ha träffats. I alliansen ingår Bahrain, Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Seychellerna, Spanien och Storbritannien. USA hoppas att fler länder ska ansluta sig.

    • Trump diskvalificerad i Colorado

      Högsta domstolen i Colorado slår fast att expresident Donald Trump är diskvalificerad från att delta i Republikanernas primärval i delstaten 2024, med hänvisning till författningens 14:e tillägg som rör deltagande i uppror mot staten. Trumplägret har sagt att domslutet kommer att överklagas till den federala Högsta domstolen. Beslutet som fattas med röstsiffrorna 4–3 är historiskt då det är första gången en presidentkandidat stängs ute på sådana grunder. Enligt domarna i Colorado blev Trump delaktig i uppror när hans anhängare stormade kongressbyggnaden (se 6 januari 2021). Republikanerna framhåller att domarna som röstade för avstängningen alla har utsetts av demokratiska guvernörer. I den federala Högsta domstolen är konservativa domare i majoritet.

    • Riksrättsutredning inleds mot president Biden

      Representanthuset röstar för att inleda en riksrättsutredning mot president Joe Biden med anledning av vad som kallas en korruptionskultur i administrationen. Röstsiffrorna blir 221–212 och följer helt partilinjen: alla republikaner röstar för och alla demokrater mot. Anklagelserna grundas på presidentens son Hunter Biden och dennes affärer och agerande när fadern var vicepresident. Republikanerna hävdar att Hunter Biden använde sig av familjenamnet för att få fördelar i affärssammanhang i Ukraina och Kina. Hans kaotiska privatliv har gjort Hunter Biden till tacksam måltavla för diverse utredningar och konspirationsteorier (se även 26  juli 2023). Inga bevis på korruption har lagts fram av republikanerna och sannolikheten att senaten skulle fälla Biden är liten eftersom demokraterna är i majoritet där.

    • Senaten blockerar stöd till Ukraina

      Republikanerna i senaten röstar ned ett stödpaket till Ukraina, med hänvisning till att det inte samtidigt satsas mer på USA:s gränsbevakning mot Mexiko. Förslaget från Vita huset gällde 111 miljarder dollar varav 50 miljarder dollar i militärt stöd till Ukraina och därutöver annat bistånd till Ukraina. Dessutom innehöll förslaget 14 miljarder dollar till Israel som krigar mot terrororganisationen Hamas i Gazaremsan och pengar för att försvara amerikanska intressen i den indo-pacifiska regionenen samt för internationellt humanitärt stöd. Kongressen har i flera månader debatterat Bidens begäran om miljardbelopp till Ukraina. Röstsiffrorna i senaten blev 49 för och 51 mot – samtliga republikaner och två demokrater röstade nej. Det hade krävts 60 röster för att få igenom förslaget.

    • Kongressledamot sparkas ut

      Representanthuset röstar för att utesluta en ledamot från New York, republikanen George Santos, sedan 23 brottsåtal riktats mot honom liksom en lång rad anklagelser om lögner och andra etiska felsteg. Det är det tredje försöket att sparka ut George Santos, som varit kongressledamot i elva månader. Jasidan vinner nu med 311 för, varav 105 republikaner, medan 114 röstar mot uteslutningen. George Santos misstänks för bedrägeri, penningtvätt och stöld av offentliga medel. Han har visat sig ljuga om sin akademiska examen, om att han haft en karriär på Wall Street, att han har judiskt påbrå, att hans mamma dog i 11 september-attacken med mera. Ett fyllnadsval väntas nu i New York.

    • November

    • Åklagare anklagar Indien för mordplaner på sikhisk separatist

      En indier med kopplingar till regeringen i New Delhi åtalas för långtgående planer på att mörda en exilindier i New York som är sikhisk separatist. Enligt anklagelserna ska mannen ha haft planer på att mörda minst fyra sikher i Nordamerika. Fallet har kopplingar till anklagelser som Kanadas regering framfört gällande en sikh som mördades i Vancouver i juni (se Kanada: Kalendarium). Mannen som nu åtalas i New York ska ha försökt anlita en kontraktsmördare i New York efter mordet i Kanada. Det kanadensiska fallet, där premiärminister Justin Trudeau öppet har anklagat den indiska regeringen för inblandning i mord, gör att det gnisslar allvarligt i relationerna mellan Indien och Kanada.

    • Kortsiktig federal finansiering hindrar nedstängning

      President Joe Biden skriver på en lag som finansierar federal verksamhet till mitten av januari 2024 och som därmed i sista stund hindrar en nedstängning av statsapparaten (se även 30 september 2023). Det sker sedan den nye talmannen i representanthuset Mike Johnson först fått igenom lagen med röstsiffrorna 336–95, där alla utom två nejröster kom från revolterande republikaner. Senaten godkände därpå lagen som nu kan träda i kraft. De kniviga frågorna om fortsatt militärt stöd för Ukraina och nu även Israel återstår att lösa.

    • Aborträtten ger demokrater framgångar i regionalval

      Flera val i olika delstater ger en fingervisning om att demokraterna kan ha ett starkt kort i aborträtten, inför president- och kongressvalet 2024. I Ohio vinner anhängare en folkomröstning om ett tillägg till delstatens författning som garanterar rätten till abort. I Kentucky blir den demokratiska guvernören Andy Beshear omvald, i Pennsylvania vinner en demokrat en plats i delstatens högsta domstol och i Virginia återtar demokraterna kontroll över båda kamrar i delstatskongressen – och i samtliga fall har aborträtten varit en central del av valkampanjerna.

    • Oktober

    • Ny talman vald vid fjärde försöket

      Representanthuset utser en ny talman, Mike Johnson, med röstsiffrorna 220–209. Det sker efter tre veckor då kammaren saknat talman, sedan företrädaren Kevin McCarthy avsatts i en förtroendeomröstning. Tre tidigare försök att tillsätta posten har havererat på grund av motsättningar inom Republikanska partiet, som har en liten majoritet. Vid det fjärde försöket slöt samtliga närvarande republikaner upp bakom Johnson, som är ledamot för Louisiana . Han räknas till den ultrakonservativa falangen inom partiet och hör till dem som fortsatt förneka att Biden vann presidentvalet 2020.

    • Biden besöker Israel efter Hamasattack

      President Joe Biden reser på ett hastigt insatt besök i Israel som den 7 oktober utsattes för en attack av islamistorganisationen Hamas från Gazaremsan. Minst 1 200 människor, flertalet civila, dödades i det oväntade anfallet. Biden har mycket tydligt uttryckt USA:s odelade stöd för Israel och väckt en del irritation då han inte lika tydligt uttryckt oro för civila palestiniers öde under den motattack som Israel inlett. Runt en miljon människor har tvingats fly sina hem på tio dagar, enligt FN. När ett sjukhus i Gazaremsan träffas och flera hundra civila dör precis före Bidens resa ställer Jordanien in ett planerat besök även där. Tanken var att presidenten skulle träffa den jordanske kungen Abdullah samt Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi och den palestinske presidenten Mahmoud Abbas.

    • Representanthusets talman avsatt

      Talmannen i representanthuset, republikanen Kevin McCarthy, avsätts i en förtroendeomröstning. Det sker på initiativ av partikamraten Matt Gaetz, företrädare för en högljudd högerflank i partiet som är kritisk till budgetuppgörelsen några dagar tidigare och till allt samarbete med Demokraterna och Bidenadministrationen. McCarthy förlorar omröstningen med siffrorna 216–210, sedan åtta republikaner och samtliga närvarande demokrater röstat mot honom. Det är första gången i USA:s historia som representanthusets talman avsätts genom en förtroendeomröstning. Talmannen är den tredje i rank i den politiska ledningen, efter presidenten och vicepresidenten. Republikanen Patrick McHenry tar över som tillförordnad talman.

    • September

    • Tillfällig budgetlösning hindrar nedstängning av statsapparaten

      Bara timmar innan budgetåret löper ut – och en partiell nedstängning av statsapparaten hotade – når kongressen en kompromiss som skjuter upp budgetbeslutet i 45 dagar. Förhandlingarna om en ny budget har pågått länge men en liten grupp högerrepublikaner i representanthuset har vägrat att gå med på tidigare kompromissförslag. De vill dra ned på diverse federala utgifter och, inte minst, banta stödet till Ukraina. I den kompromiss som till slut går igenom har ett stödpaket till Ukraina tagits bort. Om en nedstängning hade blivit av hade hundratusentals federalt anställda stängts av från jobbet och många federala verksamheter ställts in.

    • Trump avstår återigen från presidentdebatt

      När Republikanska partiet håller sin andra debatt inför nästa års presidentval uteblir den ledande kandidaten Donald Trump, precis som han gjorde vid det första tillfället i augusti. Alla sju kandidater som deltar i Los Angeles ligger långt efter Trump i opinionsmätningarna. Själv håller Trump i stället ett tal i Michigan.

    • Domare: ”Trump skyldig till bedrägeri”

      Den förre presidenten Donald Trump är skyldig till bedrägeri, konstaterar domare i New York i ett civilrättsligt mål gällande Trumps affärsimperium. Enligt åtalet som väcktes i delstaten New York i september 2022 överdrev Trump Organization under ett årtionde och upprepade gånger värdet på företagets tillgångar med miljardbelopp, för att få lägre räntor och försäkringspremier. Beskedet är ett svårt bakslag för Trump inför rättegången som inleds den 2 oktober. Domslutet nämner även Trumps tre äldsta barn samt två ledande personer i Trump Organization.

    • Fångutväxling efter uppgörelse med Iran

      Fem amerikaner som suttit fängslade i Iran utväxlas efter en uppgörelse som också innebär att fem fängslade iranier släpps i USA och att regeringen i Teheran återfår viss kontroll över 6 miljarder dollar i frysta medel. Avtalet har nåtts efter långa förhandlingar med Qatar som medlare. Av de fem amerikanerna, som alla också har iranskt medborgarskap, har tre suttit flera år i det ökända Evinfängelset medan detaljerna är oklara kring de andra två. Av de fem iranierna som friges väljer endast två att återvända till Iran. Uppgörelsen innebär att medel som funnits på ett konto i Sydkorea överförs till Qatar och får användas i humanitärt syfte, till exempel för inköp av mat och mediciner.

    • Långt fängelsestraff för stormningen av Kapitolium

      Den förre ledaren för den högerextrema mansorganisationen Proud Boys, Enrique Tarrio, döms till 22 år i fängelse för sin roll i stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium den 6 januari 2021. Det är det längsta straffet som hittills utdömts kopplat till attacken som genomfördes när kongressledamöterna formellt skulle fastställa Joe Bidens seger i presidentvalet. Den 39-årige Tarrio befann sig själv inte i Washington vid tillfället, men döms för att på distans ha styrt Trumpanhängare vid stormningen. Tarrio och tre andra medlemmar av Proud Boys fälldes för uppvigling redan i maj, men först nu har påföljderna meddelats. De övriga tre har fått 15, 17 respektive 18 års fängelse. En femte medåtalad har dömts för andra brott till 10 år i fängelse. Hittills har över 1 100 personer gripits för inblandning i stormningen och över 350 har dömts till fängelse.

    • Augusti

    • Ingen Trump i första debatten inför presidentvalet

      Åtta kandidater deltar i den första TV-sända debatten som Republikanska partiet anordnar inför presidentvalet i november 2024. Men Donald Trump, som leder i alla opinionsmätningar, deltar inte. Han har inte heller undertecknat ett löfte om att stödja den kandidat som i slutändan vinner nomineringen, något som var ett krav för att få delta i debatten. För att få delta i den TV-sända debatten krävs också att kandidaten mottagit donationer från minst 40 000 personer och minst 1 procents väljarstöd i minst tre opinionsmätningar.

    • Ett fjärde åtal väcks mot Trump

      Den före detta presidenten Donald Trump åtalas för att ha försökt påverka valresultatet i delstaten Georgia i presidentvalet 2020. Det är det fjärde åtalet som väckts mot Trump som leder i opinionsmätningarna inför Republikanernas primärval (se 4 april, 13 juni och 1 augusti 2023). Bland 18 medåtalade finns hans advokater John Eastman och Rudy Giuliani och den tidigare stabschefen i Vita huset Mark Meadows. Trump hävdar som förut att åtalen är politiskt motiverade. När Trump tio dagar senare inställer sig i domstolen i Atlanta för att delges de 13 åtalspunkterna betalar han en borgenssumma på 200 000 dollar för att förbli på fri fot, och han fotograferas han av polisen. Det är första gången som ett mugshot tagits av en expresident. Trump väljer själv att dela bilden i sociala medier och tre dagar senare rapporterar hans kampanjstab att över 7 miljoner dollar kommit in sedan den offentliggjordes.

    • Ilska i Hawaii efter våldsamma bränder

      Alltmer kritik riktas mot myndigheterna i Hawaii där ett 100-tal människor har hittats döda efter massiva skogsbränder på ön Maui. Dödssiffran befaras bli betydligt högre när det går att genomsöka den utbrända staden Lahaina där över 2 200 byggnader skadats eller helt ödelagts av lågorna. Orkanvindar och torka bidrog till de värsta skogsbränderna på över 100 år, men många anser att liv hade kunnat räddas om invånarna hade larmats om riskerna. Rekordbränder har rasat i Nordamerika och inte minst Kanada sedan före sommaren, och stora delar av kontinenten har också genomlevt kraftiga värmeböljor. Enligt forskarna är de intensiva väderfenomenen en följd av klimatförändringarna.

    • Expresident Trump åtalad för försök till valfusk

      Ett åtal offentliggörs mot den förre presidenten Donald Trump som anklagas på fyra punkter för att ha försökt fuska till sig segern i presidentvalet 2020. Det är det andra federala åtalet som väcks mot expresidenten på kort tid (se 13 juni 2023). Den särskilda åklagaren Jack Smith i Washington ligger bakom båda åtalen. De nya anklagelserna rör Trumps agerande de två månaderna efter valet i november och fram till stormningen av Kapitolium i januari 2021. När Trump inställer sig i domstolen dagen därpå för att höra åtalspunkterna förklarar han sig icke skyldig, och i uttalanden utanför domstolen säger han återigen att det pågår politisk förföljelse mot honom.

    • Juli

    • Hunter Biden hoppar av uppgörelse med åklagare

      President Joe Bidens son Hunter förklarar sig icke skyldig till skattebrott, och därmed rivs en uppgörelse upp med en federal åklagare enligt vilken Hunter Biden skulle slippa fängelsestraff. Den oväntade kursändringen kommer sedan en domare ifrågasatt den komplicerade uppgörelsen som rapporterades i juni, och som också omfattade brott mot vapenlagar. Brotten gäller sena inbetalningar av skatt för 2017 och 2018, samt att han köpt ett vapen samtidigt som han hade allvarliga drogproblem. Utredningen har pågått i fem år. Det har stormat kring Hunter Biden tidigare. Under valrörelsen 2020 påträffades e-post från en bärbar dator som lämnats in för reparation och som visade hur Hunter Biden presenterat sin far, som då var vicepresident, för personer i ett ukrainskt energibolag som han själv satt i styrelsen för (se även 24 september 2019). Turerna kring Hunter Biden kan få konsekvenser för Joe Biden i den kommande valrörelsen.

    • USA ska förse Ukraina med klusterbomber

      President Joe Biden tillkännager att USA kommer att skicka klustervapen till Ukraina, ett ”svårt beslut” som motiveras med att ukrainarna snart inte har någon ammunition kvar. Beskedet väcker hård kritik från människorättsorganisationer och fredsforskare eftersom klustervapen är en ammunitionsform som slår hårt mot civilbefolkningar. Över 120 länder har skrivit på en internationell konvention mot klusterbomber, men vare sig USA, Ukraina eller Ryssland ingår bland dem. Washington har fattat beslut om sammanlagt drygt 42 miljarder dollar i militärt stöd till Ukraina sedan den ryska storinvasionen inleddes i februari 2022.

    • Värmebölja och usel luftkvalitet i stora delar av USA

      Halva USA:s befolkning är utsatt för svår värmebölja och/eller hälsovådlig luftkvalitet på grund av över 500 skogsbränder som rasar i Kanada. Brandröken har försämrat luftkvaliteten i hela Nordamerika och har till och från under en månad utlöst varningar för utomhusvistelse på olika håll i USA. Ibland annat New York har den sämsta luftkvaliteten någonsin uppmätts. Klimatförändringarna bidrar till att värmeböljor blir vanligare, längre och intensivare, och är också en viktig orsak till att skogsbränderna blir fler och mer omfattande.

    • Juni

    • HD stoppar mångfaldsregler för universitet

      Högsta domstolen upphäver ett beslut från 1978 som gjorde det lagligt för universitet och högskolor att väga in etnicitet och hudfärg (eller ”ras”, se Befolkning och språk) vid beslut om antagning. Så kallad positiv särbehandling har använts för att öka mångfalden och bidragit inte minst till att fler svarta genomgått högskoleutbildningar. HD:s beslut gäller två fall, där röstsiffrorna blir 6–3 respektive 6–2.

    • HD stoppar skuldlättnad för studielån

      Högsta domstolen ogiltigförklarar med röstsiffrorna 6–3 president Joe Bidens plan på skuldlättnader som skulle ha inneburit att studielån för miljardbelopp strukits. Enligt förslaget skulle amerikaner med studielån få en skuldavskrivning, ofta på runt 10 000 dollar – och i en del fall upp till 20 000 dollar. De federala studielånen har mer än trefaldigats i USA på 15 år, till cirka 1,6 miljarder dollar. Över 43 miljoner amerikaner, eller var sjätte vuxen, har federala studielån. Enligt uppskattningar skulle nästan 90 procent av dem omfattas av skuldlättnaden. President Biden lovar nu att hitta andra sätt att stödja dem som har svårt att få ekonomin att gå ihop.

    • Federalt åtal mot expresident Trump

      Den före detta presidenten Donald Trump förklarar sig oskyldig till konspiration och brott mot spionerilagar när han infinner sig i en domstol i Florida för att presenteras med ett åtal mot honom. Det är första gången i USA:s historia som en sittande eller tidigare president åtalas för federala brott. Anklagelserna gäller Trumps hantering av hemligstämplade dokument efter det att han lämnat Vita huset (se även 8 augusti 2022). Justitiedepartementet hävdar att Trump olagligen behöll dokument och hindrade rättvisan när tog med sig säkerhetsklassade dokument till sin privata bostad och vägrade lämna tillbaka dem när krav på det framfördes. Åtalet som offentliggjordes några dagar tidigare omfattar 37 punkter och är 49 sidor långt. Det är det andra brottmålet mot Trump, och det första som avser federala brott (se även 4 april 2023). Han har också nyligen fällts i ett civilrättsligt mål för förtal och sexövergrepp, och dömts att betala 5 miljoner dollar i skadestånd (se 9 maj 2023). Trump är föremål för ytterligare några brottsutredningar men än så länge anses inget utgöra ett formellt hinder mot att han ställer upp i presidentvalet 2024. Trump själv och hans anhängare hävdar att alla åtal utgör politisk förföljelse.

    • Förre vicepresidenten Mike Pence kritiserar Trump

      Den tidigare vicepresidenten Mike Pence går till attack mot expresident Donald Trump och anklagar sin tidigare chef för att svika USA:s författning och för att ha övergivit konservativa värderingar. I ett tal två dagar efter det att han formellt anmält sig som kandidat i presidentvalet 2024 säger Pence också att Trump uppmanade till stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, och att det borde diskvalificera honom från att åter bli president. Förutom Pence har också New Jerseys tidigare guvernör Chris Christie samt North Dakota-guvernören Doug Burgum anmält sig som kandidater, vilket innebär att sammanlagt tio republikaner nu deltar (se 24 maj 2023).

    • Avtal om skuldtaket avvärjer kris i sista stund

      En ekonomisk kris avvärjs sedan kongressens båda kamrar godkänt en slopning av skuldtaket fram till januari 2025, efter nästa presidentval. Långdragna förhandlingar har pågått innan uppgörelsen nåddes, bara dagar innan staten hade tvingats att ställa in sina betalningar. I slutändan var det president Joe Biden och talmannen i representanthuset Kevin McCarthy som förhandlade fram förslaget. Lagen omfattar också budgetnedskärningar som republikanerna krävt. En höjning av skuldtaket görs normalt rutinmässigt, även om liknande dragkamper kring höjningen har orsakat kris många gånger tidigare. Senast det skedde var hösten 2021.

    • Maj

    • 18 års fängelse för stormningen av Kapitolium

      Grundaren av den högerextrema milisen Oath Keepers, Stewart Rhodes, döms till 18 år i fängelse för uppvigling på grund av sin roll i stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium den 6 januari 2021. Det är det längsta straffet som hittills utdömts för stormningen. Rhodes själv var aldrig inne i byggnaden men anses ha försökt hindra den demokratiska processen. Oath Keepers, som Stewart Rhodes grundade 2009, består av före detta militärer och poliser. Av fyra medåtalade döms ytterligare en som skyldig och får 12 år i fängelse, medan de tre övriga friats. Domarna fälldes av en federal domstol i Washington i november 2022, men påföljden meddelas först nu.

    • Ron DeSantis kandidat i presidentvalet

      Floridas guvernör Ron DeSantis tillkännager att han är kandidat i presidentvalet 2024. Beskedet är i hög grad väntat från DeSantis som har gjort sig känd som en hårdför socialkonservativ och som ses som en allvarlig utmanare för Donald Trump om att bli Republikanska partiets kandidat. Han har drivit igenom lagar som gör det lättare att äga vapen i Florida och begränsar möjligheten att undervisa om könsidentitet i skolorna. Han har nyligen undertecknat en lag som i princip förbjuder aborter, även om lagen kan komma att stoppas i domstol. Förutom DeSantis och Trump har ytterligare fem republikanska kandidater anmält sig: Nikki Haley, Vivek Ramasway, Asa Hutchinson, Larry Elder och Tim Scott. Förutom president Joe Biden har två demokrater anmält sig: Marianne Williamson och Robert F Kennedy Jr.

    • Expresident Trump fälls för sexuella övergrepp

      Den före detta presidenten Donald Trump gjorde sig skyldig till sexuella övergrepp mot skribenten E Jean Carroll på 1990-talet, fastslår en enig jury i ett civilrättsligt mål i New York City. Trump fälls också för förtal och döms att betala 5 miljoner dollar i skadestånd. Det är första gången som Trump fälls för sexuellt övergrepp. Juryn finner dock inte honom skyldig till våldtäkt. Carroll skrev senare om övergreppet som ska ha skett i en provhytt på ett varuhus, och stämde 2019 Trump då han hävdade att anklagelsen var lögn. Trump själv säger sin inte veta vem Carroll är och hävdar att det rör sig om ”den största häxjakten genom tiderna”.

    • April

    • Biden formell kandidat i nästa val

      President Joe Biden tillkännager att han ställer upp till omval i presidentvalet 2024. Beskedet är i hög grad väntat, Biden har tydligt gjort klart att han vill sitta en mandatperiod till. ”Låt oss göra klart jobbet”, är ett budskap. Han är 80 år gammal och redan den äldsta presidenten i USA:s historia. Vicepresident Kamala Harris ställer upp tillsammans med Biden på nytt. Två andra demokrater har hittills meddelat att de ställer upp och därmed blir Bidens utmanare i primärvalen: Marianne Williamson och Robert F Kennedy Jr.

    • Förlikning i mål mot Fox News för konspirationsteori om valet

      Förlikning nås i ett förtalsmål mot den konservativa TV-nyhetskanalen Fox News, som stämts av företaget Dominion Voting Systems för att medvetet ha spridit falska uppgifter om presidentvalet 2020. Rättegången, som just hade inletts med val av jury, ställs in mot att Fox betalar 787 miljoner dollar. Processen i Delaware ansågs ha kunnat få långtgående konsekvenser för mediernas yttrandefrihet i USA. Dominion, som stämde Fox News på 1,6 miljarder dollar, hävdar att kanalen trummade ut den förre presidenten Donald Trumps falska påståenden om att företagets rösträkningsmaskiner använts till fusk som enligt Trump innebar att han bestals på en valseger. Enligt Dominion började Fox News förmedla Trumps påståenden när publiken svek sedan kanalen – först av alla – rapporterat att Joe Biden vunnit valet. Trump själv gick också till rasande anfall mot Fox News. I stämningsansökan presenterade Dominion bevis på att såväl programledare som kanalens ägare, mediemogulen Rupert Murdoch, var på det klara med att Trumps uppgifter var falska och skadliga.

    • Biden besöker Nordirland och Irland

      President Joe Biden inleder ett fyra dagar långt besök i Nordirland och Irland. Han landar först i Belfast för att närvara i samband med 25-årsjubileet av Långfredagsavtalet, som satte punkt för den 30 år långa väpnade konflikten i Nordirland. Därpå följer tre dagar i Irland där Biden möter premiärminister Leo Varadkar och besöker platser hans förfäder kommit ifrån.

    • Pentagonläcka visar på stor insyn i Ryssland

      Tiotals hemligstämplade dokument som har läckt från försvarsdepartementet Pentagon och sedan veckor delats på sociala medier får genomslag i större kanaler som Twitter och Reddit, och den regeringstrogna ryska kanalen Telegram. Dokumenten visar att USA har god insyn i Ryssland och planeringen av kriget i Ukraina. Ett dokument pekar på att det finns västliga specialstyrkor inne i Ukraina. Vidare framgår att USA spionerar på vänner som Israel och Sydkorea, och FN:s generalsekreterare António Guterres som befunnits vara alltför tillmötesgående gentemot Ryssland. Det finns också uppgifter om att Egypten planerat att skicka robotar till Ryssland. Den 13 april grips en 21-åring som arbetar vid en militär underrättelsetjänst, misstänkt för att ligga bakom läckan.

    • Expresident Trump åtalas för bokföringsbrott

      Den före detta presidenten Donald Trump inställer sig i en distriktsdomstol i New York City, där en åtalsjury har väckt åtal mot honom på 34 punkter. Anklagelserna gäller utbetalningar till två kvinnor för att få dem att hålla tyst om påstådda sexuella relationer, så kallade hyschpengar, och förfalskning av bokföringsuppgifter som rör de utbetalningarna. Mest uppmärksammad är en utbetalning på 130 000 dollar till en porrskådespelerska som kallar sig Stormy Daniels, före valet 2016 (se 26 mars 2018). Utbetalningen ska ha gått via hans dåvarande advokat Michael Cohen. Trump, som är under utredning också för flera andra brott, är den första expresidenten i USA:s historia som  åtalas i ett brottmål. Trump nekar till alla anklagelser och hävdar att det rör sig om politisk förföljelse. Flera ledande republikaner är också starkt kritiska till åtalet.

    • Mars

    • Avtal med Kanada om migration

      USA och Kanada ingår ett avtal om att avvisa asylsökande vid gränserna. Uppgörelsen som innebär att asylsökande får svårare att korsa gränsen åt båda hållen presenteras i samband med att president Joe Biden besöker Kanada och premiärminister Justin Trudeau i Ottawa. I ett tal till parlamentet målar Biden också upp en bild av ett världsledande ekonomiskt samarbete mellan länderna. Han avbryts flera gånger av stående ovationer. Som ett led i avtalet ska Kanada inrätta ett nytt flyktingprogram för 15 000 migranter som flyr förtryck och våld i Latinamerika. En bakgrund till att avtalet ingås är ett stort flöde av migranter vid en inofficiell gränsövergång mellan delstaten New York och provinsen Québec.

    • Atomubåtar säljs till Australien

      USA presenterar tillsammans med Storbritannien och Australien en plan på en ny flotta av atomubåtar, inom ramen för den nya säkerhetspakten Aukus (se 15 september 2021). Beskedet ges av president Joe Biden och de båda premiärministrarna Rishi Sunak från Storbritannien och Anthony Albanese från Australien, på en flottbas i Kalifornien. Uppgörelsen innebär att USA säljer upp till fem atomubåtar till Australien, och att Storbritannien och Australien sedan ska bygga en ny modell med både amerikansk och brittisk teknik. Enligt Biden är syftet att stärka freden och säkerheten i den indo-pacifiska regionen, och han betonar att det handlar om atomdrivna ubåtar, inte kärnvapenbestyckade farkoster. Kina har tvärt om beskrivit Aukus som ett hot mot stabiliteten.

    • Februari

    • Biden på oväntat besök i Kiev

      President Joe Biden dyker upp Ukrainas huvudstad Kiev, i en avstickare i samband med ett besök i Polen. Det är Bidens första besök i Ukraina sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion nästan ett år tidigare, och sker en symboliskt laddad dag då Ukraina uppmärksammar 107 människors död i samband med protester mot regimen 2014. Biden träffar sin ukrainske motpart Volodymyr Zelenskyj, som själv besökte Washington i december.

    • "Ryssland begår brott mot mänskligheten”

      USA har ”formellt avgjort” att Ryssland begår ”systematiska brott mot mänskligheten” i Ukraina. Det säger vicepresident Kamala Harris vid den årliga säkerhetskonferensen i München. Harris pekar på mord, tortyr, våldtäkter och deportationer, och säger att rättvisa måste skipas. Uttalandet innebär ett starkare språkbruk än tidigare från USA:s ledning. I samband med konferensen säger också utrikesminister Antony Blinken att Kina överväger att förse Ryssland med vapen, vilket allvarligt skulle förvärra situationen.

    • Fler flygande objekt nedskjutna

      För tredje dagen i rad skjuts ett oidentifierat flygande objekt ned över Nordamerika. Den här gången sker det från drygt 6 000 meters höjd i Michigan över Lake Hurion, en av de Stora sjöarna vid gränsen mot Kanada. Dagarna innan har ett objekt skjutits ned över Alaska och ett över Yukon, som gränsar till Alaska. I det senare fallet var det ett gemensamt amerikanskt-kanadensiskt försvarskommando som ingrep. Förstörandet av de vid nedskjutningen oidentifierade föremålen följer på nedskjutningen av en kinesisk misstänkt spionballong utanför South Carolina den 4 februari. Efter några dagar uppger Vita huset att de tre senare objekten var "kommersiella" och ofarliga. 

    • Misstänkt spionballong från Kina skjuts ned

      Ett militärflygplan skjuter ned en misstänkt kinesisk spionballong utanför South Carolinas kust. Ballongen har befunnit sig i USA:s luftrum i flera dagar men sköts ned först när den kommit ut över havet, av säkerhetsskäl. Utrikesminister Antony Blinken har ställt in en planerad resa till Peking med anledning av ballongen som enligt USA användes för att spionera på strategiska militära platser. Kina som protesterar mot nedskjutningen uppger att ballongen användes till meteorologisk forskning och att den hamnat ur kurs av misstag. Några månader senare, i  juni, konstaterar det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande att ballongen vare sig samlade in eller skickade uppgifter när den befann sig över amerikanskt territorium.

    • Januari

    • Stridsvagnar till Ukraina

      USA kommer att förse Ukraina med 31 Abrams-stridsvagnar för att hjälpa landet att försvara sig mot den ryska aggressionen. ”Det är inte ett offensivt hot mot Ryssland” säger president Joe Biden när han presenterar beslutet som dock innebär en kursändring, då stridsvagnar tidigare inte har ingått i stödet för Ukraina. Beskedet från Washington kommer bara timmar efter det att Tyskland lovat att skicka 14 av sina stridsvagnar av typen Leopard 2, samt givit klartecken för andra länder att vidarebefordra Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina.

    • Talman vald på 15:e försöket

      När det nyvalda representanthuset – där Republikanerna nu har majoritet – samlas den 3 januari misslyckas kammaren för första gången på 100 år med att utse en ny talman. Den tidigare minoritetsledaren Kevin McCarthy var förhandstippad men en mindre grupp som hör till Republikanernas hårdföra ytterhögerfalang ser en chans att kräva eftergifter och vägrar till att börja med att stödja honom. Hela 14 omröstningar genomförs utan resultat, då som mest 20 republikaner röstar för någon annan kandidat än McCarthy. Till sist, på morgonen den femte dagen, får McCarthy alla aktuella republikanska röster (216).  Samtliga 212 demokrater i kammaren röstar hela tiden på sin nya ledare i representanthuset, Hakeem Jeffries, som tar över efter den avgående talmannen Nancy Pelosi.

  • 2022

    • December

    • Ukrainas president på besök

      Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besöker Washington där president Joe Biden utlovar fortsatt stöd till Kiev i kriget mot Ryssland. Zelenskyj får stående ovationer när han besöker kongressen. Han i ett tal säger att det inte är ”välgörenhet” att bistå Ukraina utan nödvändigt att stå upp mot Ryssland för att säkra alla fria länders framtid. Det är första gången som Zelenskyj lämnat Ukraina sedan Ryssland gick till fullskalig attack i februari. Kongressen väntas inom kort godkänna ytterligare 45 miljarder dollar i stöd till Ukraina vilket gör att summan totalt under ett år är 100 miljarder dollar.

    • Åtal rekommenderas mot expresident Trump

      Det granskningsutskott som tillsatts för att utreda stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 rekommenderar enhälligt att den förre presidenten Donald Trump ställs inför rätta (se även 9 juni 2022). Utskottet som domineras av demokrater har utrett händelserna i ett och ett halvt år, och anser att Trump bör åtalas bland annat för uppvigling till uppror och hindrande av en officiell process. Utskottets hela rapport på flera hundra sidor väntas inom kort. Beslut om eventuellt åtal fattas av justitiedepartementet.

    • Trump Organization fälls för skattefusk

      Den förre presidenten Donald Trumps fastighetsbolag Trump Organization fälls för skattebrott av en domstol i New York. Företaget väntas få böter på 1,6 miljoner dollar och kan få svårigheter att få lån och finansiering framöver. Donald Trump har hävdat att rättsfallet är politiskt motiverat och kallat det en häxjakt. Han har också skarpt kritiserat den tidigare finanschefen Allen Weisselberg som i augusti erkände sig skyldig bedrägeri och skattebrott, och vittnade mot företaget. Trump Organization är nära förknippat med expresidenten även om vare sig han själv eller någon annan i familjen personligen var utpekad i målet. Företaget äger hotell, golfbanor och andra fastigheter runt om i världen.

    • November

    • HD ger klartecken för Trumps deklarationer

      Högsta domstolen ger ett kongressutskott rätt att få ta del av expresident Donald Trumps skattedeklarationer från åren 2015–2020. Beskedet är ett bakslag för Trump som har vägrat att offentliggöra sina deklarationer trots en begäran 2019 från representanthusets skatteutskott (se 23 april 2019). Flera rättsfall som pågår mot Trump har att göra med hans affärer.

    • Apoteksjättar i uppgörelser om opiodkrisen

      Detaljhandelsjätten Walmart har gått med på att betala 3,1 miljarder dollar i en uppgörelse efter anklagelser om att genom sin apoteksverksamhet ha bidragit till den stora opioidkrisen i USA. Beskedet från Walmart, som är världens största detaljhandelskedja, kommer kort efter det att de båda apotekskedjorna CVS Health och Walgreen också gått med på att betala omkring 5 miljarder dollar vardera. I samtliga fall har delstater och lokala myndigheter anklagat apoteken för att alltför lättvindigt ha godkänt tveksamma recept och skrivit ut opiodpreparat. Utbetalningarna innebär inte att företagen erkänner någon skuld, men går med på förlikning för att slippa fortsatta juridiska tvister. En halv miljon människor beräknas ha avlidit i överdoser under två årtionden, på grund av det utbredda bruket och missbruket av opioider.

    • Expresident Trump vill tillbaka till Vita huset

      Den före detta presidenten Donald Trump tillkännager att han ställer upp i presidentvalet 2024. I ett tal från sin bostad i Mar-a-Lago i Florida säger Trump att han vill rädda landet och göra det ”great again”. Beskedet var väntat även om Trumps ställning i det republikanska partiet har försvagats av mellanårsvalet, där det gick sämre än väntat för kandidater som hade hans stöd.

    • Biden träffar Kinas ledare Xi

      President Joe Biden har ett tre timmar långt möte med sin kinesiske motpart Xi Jinping i samband med ett G20-toppmöte på Bali i Indonesien. De uppges ha enats om att försöka förbättra de ansträngda relationerna mellan länderna. Efter mötet säger Biden att han inte tror på ett nytt kallt krig och inte heller på att Kina planerar att invadera Taiwan, som Peking betraktar som en utbrytarprovins. Det är första gången sedan de båda världsledarna träffas sedan Biden blev president.

    • Ingen ”röd våg” i mellanårsvalet

      Ovanligt mycket står på spel vid mellanårsvalet, som avser hela representanthuset, ungefär en tredjedel av senaten samt guvernörsposter och andra befattningar i delstaterna. Demokraterna har talat om ett ödesval där det gäller att slå vakt om demokratin, medan Republikanerna har fortsatt hävda att det valfusk förekom i valet 2020 och att de nu ska ställa saker till rätta. Många har spått en ”röd våg” av framgångar av Republikanerna, dels för att det parti som har presidentposten ofta backar i mellanårsvalet, dels för att president Joe Biden har låga opinionssiffror och att det ekonomiska läget är skakigt med bland annat hög inflation. Rösträkningen drar ut på tiden men efter fyra dagar står det klart att Demokraterna behåller kontrollen av senaten och efter en avgörande valomgång i Georgia i december till och med stärker sin ställning något, till 51–49. Åtta dagar efter valet blir det klart att Republikanerna tar över kontrollen över representanthuset, men övervikten blir inte så stor som väntat.

    • Biden varnar för hot mot demokratin

      President Joe Biden varnar inför det kommande mellanårsvalet för att demokratin är hotad i USA, på grund av att många kandidater inte kan lova att de kommer att acceptera valresultatet. Biden konstaterar att över 300 republikanska kandidater som ställer upp i val till den federala kongressen och i delstaterna är ”valförnekare”, då de fortfarande vägrar att godkänna att Biden vann över Donald Trump i presidentvalet 2020.

    • Oktober

    • Attentatsförsök mot talmannen

      En man bryter sig in i representanthusets talman Nancy Pelosis hem i San Francisco och överfaller hennes make Paul Pelosi med en hammare. Mannen övermannas av polis. Han ska ha frågat efter den 82-åriga Nancy Pelosi, som vid tillfället befann sig i Washington DC på andra sidan den amerikanska kontinenten. Representanthusets talman är den tredje i rang i USA, efter presidenten och vicepresidenten. Attacken sker mindre än två veckor före det viktiga mellanårsvalet.

    • Trump kallas att vittna i Kapitolium-utredningen

      Den före detta presidenten Donald Trump kallas att vittna inför det granskningsutskott som tillsatts för att utreda stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium den 6 januari 2021. I en formell begäran uppmanas Trump att lämna in dokument senast den 4 november, och att inställa sig runt den 14 november. Sannolikheten är liten att Trump hörsammar uppmaningen. Utskottet säger sig ha ”överväldigande bevis” för att han låg bakom och övervakade försöket att riva upp valresultatet från november 2020 och hindra att Joe Biden tog över presidentposten. Bevisen kommer bland annat från ”tiotals” av Trumps tidigare medarbetare, som redan vittnat inför utskottet. Samma dag som den formella begäran riktas till Trump döms hans tidigare rådgivare Steve Bannon till fyra månaders fängelse för kongresstrots, sedan han vägrat inställa sig för förhör.

    • Restriktioner ska minska Kinas tillgång till datorchip

      Regeringen presenterar de tuffaste regleringarna som hittills införts för att begränsa Kinas tillgång till avancerade datorchip. Restriktionerna ska bromsa Kinas militära modernisering och minska massövervakning och brott mot mänskliga rättigheter, heter det.

    • Augusti

    • FBI-razzia mot Trumps bostad

      Den federala polisen FBI genomför en razzia mot den före detta presidenten Donald Trumps bostad Mar-a-Lago i Florida. Razzian är ett led i en utredning av Trumps hantering av officiella dokument. Han anklagas för att ha fört med sig handlingar från Vita huset i strid med federal lag enligt vilken all korrespondens och andra dokument måste placeras i Nationella arkivet. Tidigare under året har Nationella arkivet hämtat 15 lådor med papper från Mar-a-Lago. En del av dem var hemligstämplade, och myndigheten har begärt att justitiedepartementet utreder frågan. Trump och många av hans anhängare hävdar att razzian är politisk förföljelse.

    • Stora klimatsatsningar får grönt ljus

      Senaten i USA:s kongress röstar ja till lagförslag som, med inflationsbekämpning som ram, bland annat omfattar åtgärder mot klimatförändringar. I ekonomiska termer handlar det om de största investeringarna på klimatområdet i USA:s historia, 369 miljarder dollar. Politiskt är det en framgång för president Biden, även om de förslag som godkänns är en följd av kompromisser. Till 2030 ska USA:s utsläpp av växthusgaser ha minskat med 40 procent. För att nå det resultatet ska skatterabatter fresta amerikanska hushåll att köpa elbilar. I paketet, som bygger på höjda bolagsskatter, finns även andra inslag, som satsningar på sjukvård. Förslagen ska också behandlas i representanthuset, där presidentens parti Demokraterna är i majoritet, innan Biden kan bekräfta de nya lagarna med sin underskrift. Svåra översvämningar och förödande skogsbränder som härjat USA på senare år kopplas av ledande forskare till klimatpåverkan som orsakats av människan.

    • Juni

    • HD begränsar miljöregleringar

      Högsta domstolen avgör med röstsiffrorna 6–3 att miljödepartementet EPA inte får införa regleringar på egen hand, utan stöd i kongressen. Det innebär ett dråpslag mot klimatarbetet och gör det svårare att nå utsläppsmål, som president Joe Bidens löfte om fossilfri elektricitet till år 2035. Men en del bedömare hade befarat ett beslut som inneburit ännu mer drastiska tillbakadraganden av miljöregleringar. I målet som nu avgjorts mot EPA företrädde West Virginia 18 andra (huvudsakligen republikanskt styrda) delstater samt några av USA:s största kolbolag.

    • Ny vapenlag efter ovanlig politisk enighet

      President Joe Biden undertecknar en ny federal lag som innebär vissa inskränkningar i rätten att bära vapen. Alla demokrater i kongressen har röstat för förslaget som också har fått stöd av 14 respektive 15 republikaner i representanthuset respektive senaten. Lagen innebär att bakgrundskontroller skärps för personer mellan 18 och 21 som vill köpa vapen och myndigheterna får utökade rättigheter att beslagta vapen från personer som potentiellt är farliga. Dessutom satsas pengar på arbete mot psykisk ohälsa och på ökad säkerhet i skolorna. Bara två dagar tidigare har Högsta domstolen rivit upp en lag som innebar att licens och ”rimlig anledning” krävdes för att bära vapen på offentlig plats i New York. Lagen har funnits i drygt 100 år. Kritiker befarar att domstolens beslut öppnar dörren för att amerikaner i alla delstater får rätt att bära dolda vapen.

    • HD river upp aborträtten

      Högsta domstolen avgör med röstsiffrorna 5–4 att den federalt garanterade rätten till abort som har funnits sedan 1973 inte längre gäller. Därmed står det fritt för delstaterna att ha lagar som förbjuder abort. I flera delstater träder sådana lagar genast i kraft efter domslutet som var väntat. Man räknar med att närmare hälften av delstaterna kommer att förbjuda eller kraftigt begränsa rätten till abort efter det nya HD-beslutet. Protesterna blir omfattande.

    • HD ger religiösa skolor rätt till skattefinansiering

      Högsta domstolen avgör med röstsiffrorna 6–3 att delstaten Maine inte får utesluta religiösa skolor från offentlig finansiering. Den liberala HD-domaren Sonia Sotomayor, som röstade mot beslutet, varnar för att konstitutionens separation mellan stat och kyrka håller på att luckras upp.

    • Trump anklagas för kuppförsök när offentliga förhör inleds

      När granskningsutskottet som utreder stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 inleder offentliga utfrågningar anklagas den förre presidenten Donald Trump för att ha legat bakom vad som beskrivs som ett kuppförsök. Slutsatsen presenteras av utskottets båda ledare, demokraten Bennie Thompson och republikanen Liz Cheney. Enligt Liz Cheney hade Trump en plan i sju steg för att hålla sig kvar vid makten, trots att han förlorat valet i november 2020. Under utfrågningen visas inspelade vittnesmål från en rad av Trumps medarbetare, däribland den förre justitieministern William Barr som föll i onåd då han framhärdade i att valet gått rätt till. Utskottet som har arbetat i närmare ett år har redan genomfört 1 000 intervjuer och samlat in 140 000 dokument kring händelserna. Trump själv fortsätter att hävda att han vann valet och avfärdar utredningen som illegitim.

    • Mexikansk bojkott bakslag för president Biden

      Mexikos president Andrés Manuel López Obrador avstår från att delta i det panamerikanska toppmöte som hålls i Los Angeles i USA den 6 till 10 juni, i protest mot att Washington inte bjudit in Kuba, Nicaragua och Venezuela till mötet. USA har nekat de tre länderna på grund av deras bris på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, men López Obrador anser att det inte går att ha ett allamerikanskt toppmöte utan deltagande av alla amerikanska ledare. Mexiko skickar i stället sin utrikesminister. För president Joe Biden är bojkotten ett bakslag. Han hade hoppats på en nystart för samarbetet med Latinamerika, men i stället blir det tydligt att Washington inte dikterar villkoren i regionen. I bakgrunden finns inte minst Kinas växande ekonomiska och diplomatiska närvaro. Mötet i Los Angeles är det nionde amerikanska toppmötet som hålls, och det andra där USA står värd. Det första toppmötet hölls 1994 i Miami i Florida.

    • Maj

    • 19 barn döda i skolskjutning

      USA skakas av ännu ett attentat mot en skola, då en 18-åring skjuter ihjäl 19 barn och två vuxna i den lilla staden Uvalde i Texas. Barnen går i tredje och fjärde klass och är runt tio år gamla. Nästan lika många barn skadas i attacken som pågår i minst en timme innan attentatsmannen skjuts ihjäl av en gränsvakt som råkade befinna sig i närheten. Skolskjutningen är den dödligaste sedan attacken mot Sandy Hook i Connecticut i december 2012. Samtidigt uppges det vara den 27:e skolskjutning i år och den kommer bara tio dagar efter en masskjutning i Buffalo i New York, då en 18-årig högerextremist med rasistiska motiv sköt ihjäl tio svarta människor i och utanför en butik. Dåden river som alltid upp debatten om den utbredda förekomsten av vapen i det amerikanska samhället.

    • Nytt stödpaket till Ukraina klubbas

      Senaten godkänner ett enormt stödpaket till Ukraina, värt 40 miljarder dollar, veckan efter att representanthuset godkänt det. Beslutet fattas med siffrorna 86–11 i senaten, ett ovanligt stort stöd i båda partier.

    • Lend-lease avtal för mer stöd till Ukraina

      En lag antas som ska underlätta och snabba på överföringen av vapen och annan militär utrustning till Ukraina och andra östeuropeiska länder, ett så kallat lend-lease-avtal. Ukraine Democracy Defense Lend-Lease Act är en uppdaterad version av en liknande lag som antogs i mars 1941 för att hjälpa de allierade i kriget mot nazi-Tyskland. USA, som vid tillfället inte formellt hade gått med i kriget, gav då klartecken för att sända vapen till främst Storbritannien, men även till Sovjetunionen, utan att begära någon omedelbar ersättning. Den nygamla lagen antogs i april enhälligt av senaten och med bara tio (republikanska) nejröster i representanthuset. Den träder i kraft i och med att president Joe Biden nu undertecknar den, vilket sker samma dag som Ryssland firar ”segerdagen” i andra världskriget.

    • Presidenthustrun på oväntat besök i Ukraina

      Presidentens hustru Jill Biden besöker Ukraina där hon bland annat träffar den ukrainska presidenthustrun Olena Zelenska i en ort nära gränsen till Slovakien. Besöket som sker när USA firar Mors dag var inte offentligt känt i förväg. Syftet uppges vara för att visa solidaritet med det ukrainska folket under den pågående ryska invasionen. Det är första gången som Olena Zelenska framträder offentligt sedan invasionen inleddes i februari.

    • Mer militärt stöd till Ukraina

      President Joe Biden meddelar att ännu ett paket militärt stöd ska gå till Ukraina med bland annat artilleriammunition och radarutrustning, till ett värde av 150 miljoner dollar. I och med det senaste paketet har USA försett Ukraina med militär utrustning för 3,8 miljarder dollar sedan den ryska invasionen inleddes i februari. President Biden uppmanar kongressen att godkänna ett paket på hela 33 miljarder dollar, varav 20 miljarder dollar i militärt stöd, för att ”stärka Ukraina på slagfältet och vid förhandlingsbordet”.

    • Största räntehöjningen sedan 2000 ska motverka inflation

      Centralbanken Federal Reserve tillkännager den största höjningen av sin viktigaste styrränta på 22 år, för att försöka få bukt med snabbt stigande konsumentpriser. Inflationen är den högsta sedan 1981 och låg i mars på 8,5 procent på årsbasis. Räntehöjningen nu, på en halv procentenhet, följer på en mindre höjning i mars. Räntan ligger efter höjningen i ett spann mellan 0,75 och 1 procent.

    • HD-läcka om aborträtten väcker protester

      Ett läckt utkast från Högsta domstolen pekar på att landets högsta rättsinstans är på väg att riva upp ett nästan 50 år gammalt avgörande som garanterar rätten till abort. Avslöjandet av nyhetssajten Politico väcker enorm uppståndelse och utlöser omedelbara gatuprotester. Frågan är starkt laddad i USA där många passionerat försvarar aborträtten som slogs fast i målet Roe mot Wade 1973, medan andra strider för att begränsa den. Ett antal republikanska delstater har på senare tid infört begränsningar i aborträtten och domstolen prövar nu en strikt abortlag från Mississippi. Det är mycket ovanligt att domstolens utlåtanden läcks i förväg. Chefsdomaren John Roberts bekräftar att utkastet är autentiskt men betonar att inget beslut är slutgiltigt fattat. Beslutet väntas offentliggöras senast i juli.

    • April

    • Utrikes- och försvarsministrarna i Ukraina

      Utrikesminister Antony Blinken och försvarsminister Lloyd Austin gör en snabbvisit i Ukrainas huvudstad Kiev och träffar president Volodymyr Zelenskyj. I samband med besöket tillkännages att Ukraina får militär utrustning för ytterligare 322 miljoner dollar, vilket innebär att USA nu har givit militärt stöd för sammanlagt 3,7 miljarder dollar sedan kriget bröt ut för två månader sedan.

    • Ännu ett stödpaket till Ukraina

      President Joe Biden utlovar ytterligare 800 miljoner dollar i militärt och annat stöd till Ukraina, i form av bland annat artillerivapen, som haubitsar, samt artilleriammunition och drönare. Biden har strax dessförinnan träffat Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal i Vita huset.  Bara en vecka tidigare tillkännagavs ett stödpaket som också var på 800 miljoner dollar och omfattade bland annat helikoptrar, pansarfordon, drönare och ammunition. Det beskedet kom bara timmar efter det att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talat till kongressen via videolänk och vädjat om större militära bidrag, utökade sanktioner mot Ryssland och en flygförbudszon över Ukraina. Biden tillbakavisar fortfarande direkt inblandning eller att USA/Nato inrättar en flygförbudszon.

    • Ketanji Brown Jackson historisk ny domare i HD

      Senaten godkänner med röstsiffrorna 53–47 den federala domaren Ketanji Brown Jackson som ny ledamot av Högsta domstolen. Hon blir historisk som den första svarta kvinnan i landets högsta juridiska organ. Den 51-åriga Jackson kommer att ersätta Stephen Breyer som har meddelat att han går i pension när innevarande domstolssession löper ut i sommar. Breyer räknas liksom Jackson som liberal och bytet innebär därmed ingen ändring i balansen inom domstolen, där sex domare räknas som konservativa och tre som liberala.

    • Mars

    • Biden avslutar Polenbesök med omstritt uttalande

      President Joe Biden avslutar ett Europabesök med ett tal i Polens huvudstad Warszawa. Talet handlar om att USA till fullo sluter upp bakom sina allierade i Nato och att Rysslands invasion av Ukraina utgör en del i en global strid mellan ”demokrati och autokrati”. Men en mening som uppges vara utanför manus väcker särskild uppmärksamhet: ”För Guds skull, den här mannen kan inte vara kvar vid makten.” Vita huset försöker sedan tona ned uttalandet om den ryske presidenten Vladimir Putin men kritik hörs från många som anser att Biden skadat chanserna för en diplomatisk lösning på kriget. USA har inte officiellt uttalat sig för ett maktskifte i Moskva. Frankrikes president Emmanuel Macron påpekar i en kommentar att det är viktigt att undvika en upptrappning av läget. Biden har också kallat Putin krigsförbrytare, mördare och slaktare.

    • Biden besöker Europa i krigets skugga

      President Joe Biden beger sig till Bryssel där han deltar i möten med Nato, EU och G7-länderna. Flera bilaterala möten med andra ledare hålls också. Biden betonar i mötena vikten av fortsatt enighet i västvärlden trots Rysslands försök att splittra. Men han håller fast vid att det inte är aktuellt för USA att ingripa militärt i Ukraina eftersom det hotar att utlösa en katastrof än värre än det krig som redan rasar. Biden meddelar också att USA inför nya sanktioner mot 400 individer i Ryssland, som parlamentariker, oligarker och vapenleverantörer.

    • Förbud mot oljeimport från Ryssland

      President Joe Biden förbjuder import av olja, gas och kol från Ryssland, i syfte att komma åt vad han kallar”huvudartären” i rysk ekonomi. Storbritannien följer snabbt efter med samma besked och EU-kommissionen meddelar att unionen på sikt ska upphöra med importen av rysk gas och olja. Beslutet väntas få påtagliga konsekvenser också för konsumenter i västvärlden. ”Det kommer att kosta att försvara friheten”, säger Biden i ett TV-sänt tal. Republikanerna stödjer i huvudsak importförbudet men kritiserar samtidigt presidenten för de höga bränslepriserna som nu väntas stiga ytterligare. Den ryska ekonomin är starkt beroende av energiexport, medan USA:s beroende av olja från Ryssland är begränsat. Rysk olja utgjorde 3,5 procent av den totala oljeimporten till USA 2021. Dagen därpå godkänner representanthuset 13,6 miljarder dollar i bistånd till Ukraina och dess allierade i Europa.

    • Uppgörelse om opioidkrisen

      Familjen Sackler, ägare av läkemedelsbolaget Purdue pharma, går med på att betala 6 miljarder dollar för sin roll i den svåra opiodkrisen i USA. Pengarna ska i huvudsak gå till beroendebehandling och förebyggande verksamhet. I och med uppgörelsen med flera delstater är familjen skyddad från ytterligare civilrättsliga krav, men inte från straffrättsliga processer. Erkännandet gäller illegal marknadsföring av oxycontin, ett smärtstillande medel som är beroendeframkallande och ofta missbrukas. Purdue pharma ansökte om konkurs 2019 (seKalendarium: 15 september 2019). President Joe Biden sade ett par dagar tidigare att ”opioidepidemin” är högsta prioritet, när han höll tal till kongressen om tillståndet i landet. 

    • Februari

    • Ryssland stängs av från betalningssystemet Swift

      USA beslutar liksom EU och andra västallierade att utesluta flera ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift. Det är den skarpaste sanktionen som hittills införts mot Ryssland och beräknas slå hårt då det blockerar import och export, inte minst av olja och gas som är central för den ryska ekonomin. Sanktioner planeras också för att skära av den ryska centralbanken från internationella valutareserver. Washington meddelar vidare att ytterligare 350 miljoner dollar i militärt stöd ska skickas till Ukraina, vilket innebär att stödet till Kiev uppgår till över 1 miljard dollar det senaste året. Dagen därpå tillkännager utrikesminister Antony Blinken också att 54 miljoner dollar avsätts för humanitärt stöd via ideella organisationer.

    • Nya hårda sanktioner mot Ryssland

      President Joe Biden fördömer i hårda ordalag den fullskaliga attack som Ryssland just inlett mot Ukraina. Biden kallar det en ”oprovocerad och orättfärdig” attack. Redan två dagar tidigare infördes nya sanktioner mot Ryssland efter det att Moskva erkänt de redan ryskkontrollerade regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga. Nu kommer besked om ytterligare sanktioner riktade mot den ryska ekonomin och mot personer i den politiska och ekonomiska eliten i Ryssland. Också EU och övriga västvärlden inför sanktioner. Biden har tidigare uppgivit att en rysk attack enligt amerikanska underrättelsekällor var nära förestående. Han har sagt att den globala säkerhetsordningen hotas av den ryska aggressionen, men samtidigt gjort klart att USA inte kommer att ingripa militärt i Ukraina.

    • Armén avskedar ovaccinerade

      Armén tillkännager att soldater som inte vaccinerar sig mot covid-19 nu kommer att avskedas. Pentagon meddelade redan i augusti 2021 att alla i försvarsmakten måste vaccinera sig. Enligt armén har 3 073 soldater nu fått en anmärkning då de vägrat att efterfölja ordern. Bara den senaste veckan har sex högt uppsatta officerare sparkats. Flottan har också beslutat att avskeda dem som inte vaccinerar sig. Ett 40-tal flottister och över 300 medlemmar av marinkåren, som sorterar under flottan, har hittills sparkats.

    • Januari

    • HD stoppar vaccintvång för storföretag

      Högsta domstolen ogiltigförklarar tvång för stora företag att kräva vaccin eller regelbundna covidtester av sina anställda. Enligt domstolen överskred president Joe Biden sina befogenheter när han beslutade om sådant tvång (se 9 september 2021). Däremot godkänns ett vaccinkrav för anställda inom offentligt finansierad sjukvård.

  • 2021

    • December

    • Höjt skuldtak i sista stund

      Representanthuset godkänner med röstsiffrorna 221–209 höjningen av skuldtaket med 2 500 miljarder dollar (till 31 400 miljarder dollar), strax efter det att senaten godkänt höjningen med siffrorna 50–49. Omröstningarna följer på en uppgörelse mellan partierna om att låta beslutet fattas med enkel majoritet, och inte med krav på 60 jaröster, i senaten. Uppgörelsen innebär att republikanerna slapp stödja höjningen men ändå bidrog till att undvika att USA tvingades ställa in sina betalningar – något som aldrig tidigare skett. Centralbankschefen Janet Yellen har varnat för att det var nära förestående. Det nya skuldtaket på 31 400 miljarder dollar gäller fram till 2023, vilket innebär att frågan är utagerad till efter mellanårsvalet 2022.

    • Digitalt demokratitoppmöte inleds

      President Joe Biden inleder ett demokratitoppmöte med företrädare för 110 länder och för näringslivet, ideella organisationer och lagstiftande församlingar. Vita huset vill stärka bilden av USA som en ledande kraft för demokrati och mot auktoritära styren och diktaturer. Vare sig Kina eller Ryssland är inbjudet att delta, vilket utlöser kritik i både Peking och Moskva. En lång rad andra länder med tydliga demokratiska underskott deltar. En del bedömare menar också att demokratin är hotad i USA där många fortsätter att ifrågasätta valet 2020 trots att det saknas bevis på att fusk skulle ha förekommit. Toppmötet pågår i två dagar och hålls digitalt på grund av coronapandemin.

    • Biden hotar Ryssland med sanktioner

      President Joe Biden genomför ett uppmärksammat videosamtal med sin ryske motsvarighet Vladimir Putin i vilket han uppges uttrycka stor oro över ryska truppsammandragningar nära gränsen till Ukraina, och hota med sanktioner om Ryssland invaderar sitt grannland. Putin säger att ingen attack är aktuell samtidigt som han anklagar Ukraina för provokationer. Han begär också garantier för att Nato inte fortsätter sin utvidgning österut eller placerar vapen nära Ryssland. Samtalet sker mot bakgrund av uppgifter om att Ryssland samlat minst 100 000 soldater nära gränsen mot Ukraina.

    • ”Diplomatisk bojkott” av Peking-OS

      Inga företrädare för USA:s regering kommer att närvara vid vinter-OS i Peking i februari 2022, tillkännager Vita huset och hänvisar till Kinas kränkningar av mänskliga rättigheter. Kina kallar utspelet ”politisk manipulation” och hävdar att inga amerikanska diplomater var inbjudna till OS. De brott mot mänskliga rättigheter som särskilt uppmärksammas är interneringen av miljontals uigurer i Xinjiang och begränsningarna i fri- och rättigheter i Hongkong. Den senaste tiden har också stor uppmärksamhet riktats mot den kinesiska tennisstjärnan Peng Shuai som i princip försvunnit från det offentliga livet efter att ha anklagat en höjdare inom kommunistpartiet för sexuella övergrepp.

    • Nedstängning av statsapparaten avvärjs

      Kongressen antar i sista stund en lag som hindrar en nedstängning av statsapparaten åtminstone fram till den 18 februari. Senaten röstar med siffrorna 69–28 ja till lagen som redan godkänts i representanthuset, några timmar innan den federala finansieringen skulle ha upphört. Republikanska senatorer hade hotat att stoppa lagen på grund av motstånd mot att det i början av januari blir obligatoriskt för stora företag att kräva vaccinering eller covidtestning veckovis (se 9 september 2021). En nedstängning skulle ha inneburit att miljontals federalt anställda gått utan lön under storhelgerna, och museer och nationalparker hade stängt. I oktober antogs på liknande sätt en tillfällig lag som förlängde finansiering till den 3 december.

    • November

    • Akademikerupprop till demokratins försvar

      Över 150 av USA:s ledande akademiker uppmanar i ett upprop kongressen att säkra politiskt oberoende i framtida val genom att skyndsamt anta rösträttslagen Freedom to Vote Act. De kallar lagförslaget det viktigaste till stöd för demokratin sedan rösträttslagen Voting Rights Act antogs 1965 och uppmanar senaten att vid behov avskaffa filibusterreglerna och tillåta omröstning med enkel majoritet (se 20 oktober 2021). Bakgrunden är nya lagar i republikanskt styrda delstater som begränsar rösträtten, ofta på sätt som missgynnar demokraterna, och ger politiker inflytande över valprocessen. Trenden framhålls som ett allvarligt hot mot demokratin. Undertecknarna företräder ett stort antal framstående universitet i USA.

    • Protester och lovord efter friande dom i mordrättegång

      Protester bryter ut på flera håll i landet sedan den 18-årige Kyle Rittenhouse frias i en rättegång om bland annat mord, efter att han skjutit ihjäl två personer under fjolårets protester mot polisvåld (se 25 augusti 2020). Domslutet prisas av konservativa iakttagare och flera ledande republikanska politiker hyllar Rittenhouse som en hjälte. Han har under rättegången erkänt att han sköt ihjäl de två männen och skadade en tredje med ett halvautomatiskt vapen, men sagt att han agerade i självförsvar.

    • Infrastrukturpaket klubbas i kongressen

      President Joe Biden undertecknar ett infrastrukturpaket (Infrastructure Investment and Jobs Act) värt 1 200 miljarder dollar som bland annat ska gå till att rusta upp landets slitna transportsystem. Paketet har godkänts i kongressen med stöd även av många republikaner, ett ovanligt fenomen i dagens polariserade politiska läge. I senaten var röstsiffran 69–30, vilket innebar att 19 republikaner röstade för lagen. Paketet har stötts och blötts i kongressen i månader och innehåller förutom stora satsningar på vägar, broar och dylikt även finansiering för klimatåtgärder och bredbandsutbyggnad. Kongressen debatterar också ett paket med sociala satsningar som från början uppgick till 3 500 miljarder men som har bantats på vägen.

    • Pandemistängda gränser öppnas

      USA öppnar sina gränser för utländska besökare som är fullvaccinerade, efter 20 månader med stängda gränser på grund av coronapandemin.

    • Bakslag för Demokraterna i regionala val

      Regionala och lokala val runt om i USA leder till bedömningar om att det ser mörkt ut för president Joe Biden och Demokraterna inför mellanårsvalet 2022. Republikanen Glenn Youngkin, en politisk nykomling, segrar i guvernörsvalet i Virginia och i New Jersey lyckas den förhandstippade segraren, den sittande demokraten Phil Murray, klara sig kvar endast med minsta möjliga marginal. I flera andra fall lider demokraterna svidande nederlag.

    • Oktober

    • Uppgörelse med EU och stål- och aluminiumtullar

      USA och EU enas om att häva strafftullar på stål och aluminium från Europa, och sätter därmed stopp för en handelskonflikt som inleddes under den förre presidenten Donald Trump. Handelsminister Gina Raimondo säger att en begränsad mängd stål och aluminium kommer att importeras tullfritt. Därmed skrotas planerade strafftullar på amerikanska varor som Harley Davidson-motorcyklar, Levis-jeans och amerikansk whiskey, som skulle ha trätt i kraft den 1 december. Trump införde tullar i juni 2018. Andra tullar har redan hävts.

    • Rösträttslag stoppas i senaten

      Republikanerna i senaten stoppar en rösträttslag, Freedom to Vote Act, genom att använda sig av filibuster, en taktik där man genom långprat hindrar en omröstning att äga rum. Demokraterna har försökt få till stånd ny federal lagstiftning för att stärka rösträtten i hela landet, då den begränsas allt mer i många republikanskt styrda delstater. Enligt Freedom to Vote Act skulle valdagen bli en federal helgdag (det är nu alltid en vardag), registrering för att rösta skulle kunna ske ända fram till valdagen, och förtidsröstning skulle bli möjligt minst två veckor före valdagen.

    • September

    • Tillfällig förlängning av budgetåret

      President Joe Biden undertecknar en lag som kongressens båda kamrar snabbt lagt fram för att förlänga finansieringen av den federala staten till början av december. En nedstängning av statsapparaten hotade vid midnatt då det federala budgetåret börjar den 1 oktober. Republikanerna har hittills vägrat att gå med på den höjning av skuldtaket som krävs och som rutinmässigt görs, och dessutom pågår en dragkamp om budgeten inom det Demokratiska partiet.

    • Haiti-sändebud avgår i protest mot utvisningar

      USA:s särskilda sändebud till Haiti, Daniel Foote, avgår efter två månader på posten i protest mot USA:s ”omänskliga, kontraproduktiva beslut att deportera tusentals haitiska flyktingar och illegala migranter till Haiti”. Enligt Foote är Haiti att betrakta som en sönderfallande stat, som inte klarar av ett inflöde av tusentals migranter som saknar mat, tak över huvudet och pengar. Bakgrunden är ett beslut att börja utvisa tusentals migranter, flertalet haitier, som uppehållit sig under en bro vid gränsen i söder. Många av haitierna lämnade hemlandet redan efter den förödande jordbävningen där 2010, och har vistats i Brasilien och andra länder i Sydamerika sedan dess. Färre arbetstillfällen, striktare migrationslagar och en förhoppning om att USA efter regeringsskiftet i Washington blivit mer öppnare, har bidragit till att många rest långväga för att nå gränsen. Bilder på hur gränsvakter till häst jagat migranter har väckt starka känslor, inte minst som de påminner om historiska bilder av slavjägare i USA. Senare rapporterar FN:s migrationsorgan IOM att över 7 500 haitier deporterats på mindre än tre veckor med 70 chartrade plan. Det beskrivs som en massdeportation utan like. 

    • Frankrike kallar hem ambassadör

      Den säkerhetspakt som USA just ingått med Storbritannien och Australien väcker ilska i Frankrike, som i en oväntad gest kallar hem sina ambassadörer från USA och Australien. Orsaken är att pakten innebär att Australien får del av amerikansk teknik för att kunna bygga en kärnkraftsdrivna ubåtar – och därmed bryter ett avtal om atomubåtar med Frankrike från 2016, värt miljardbelopp. Fem dagar senare talar president Biden och den franske premiärministern Emmanuel Macron med varandra per telefon, och Frankrike beslutar att sända tillbaka ambassadören.

    • Ny säkerhetspakt med Storbritannien och Australien

      USA, Storbritannien och Australien tillkännager att länderna ska ingå en ny säkerhetspakt, kallad Aukus. Beskedet ges i en gemensam digital presskonferens med president Joe Biden och premiärministrarna Boris Johnson och Scott Morrison. Pakten beskrivs som det mest omfattande försvarssamarbetet mellan länderna sedan andra världskriget och anses riktat mot Kina. Den kinesiska ambassaden i Washington reagerar med att anklaga de tre länderna för att ha ”kalla kriget-mentalitet och ideologiska fördomar”.

    • Biden beordrar federala covidrestriktioner

      President Joe Biden ger order om nya bestämmelser som väntas gälla runt 84 miljoner anställda, för att hejda den ökande spridningen av coronaviruset. För en del federalt anställda blir det obligatoriskt med vaccin. Företag med fler än 100 anställda åläggs att avkräva dem vaccinbevis eller ett negativt covidtest minst en gång i veckan, och riskerar annars höga böter. Biden utlovade en ”frihetens sommar” då pandemin skulle ha tryckts tillbaka, men den smittsamma deltavarianten har gjort att smittspridningen skjutit ny fart. Han beklagar nu den "pandemipolitik" som "gör folk sjuka och orsakar ovaccinerades död". För många republikaner har det blivit en politisk markering att inte vaccinera sig, och det är nästan uteslutande ovaccinerade som blir svårt sjuka. I flera delstater är läget allvarligt. Andelen vuxna som är fullvaccinerade uppgår till 70 procent, medan antalet döda i covid-19 är över 650 000. Högsta domstolen ogiltigförklarar senare en del av Bidens order (se 13 januari 2022).

    • Texas antar striktare vallag

      Guvernören i Texas undertecknar en ny vallag som begränsar väljarnas möjligheter att rösta. Republikanerna i delstaten har drivit frågan om regelskärpningar som de säger behövs för att stoppa valfusk. Detta trots att vallagarna redan innan ändringen var bland de striktaste i USA. Lagändringen utgör ett bittert nederlag för Texas demokratiska kongressledamöter, som i ett försök att stoppa den vid tillfälle i juli flydde delstaten. Enligt kritikerna riktar sig inskränkningarna mot minoritetsgrupper som exempelvis har svårare att rösta under arbetstid eller att resa långt för att kunna avlägga sin röst. Det har blivit lättare att inskränka rösträtten efter ett utslag i Högsta domstolen 2013. Minst 18 delstater har antagit nya vallagar bara sedan presidentvalet 2020.

    • Strid om strikt abortlag

      President Joe Biden riktar skarp kritik mot en ny lag i Texas som i praktiken förbjuder abort i delstaten. Enligt Biden strider lagen mot ett beslut i Högsta domstolen från 1973 (se Sociala förhållanden) och därmed mot konstitutionen. Lagen träder i kraft då Högsta domstolen, med konservativ övervikt, valt att inte hörsamma en begäran om att snabbhantera ärendet. Abortförbudet gäller från sjätte graviditetsveckan, då många kvinnor inte ens hunnit uppfatta att de väntar barn. Undantag från förbudet kan göras om moderns liv är i fara, men inte efter en våldtäkt eller vid incest. Lagen ger också vem som helst möjlighet att stämma individer som utför eller underlättar aborter på 10 000 dollar, något som kritiker anser bäddar för ett angivarsystem. Efter en dryg månad blockerar en distriktsdomare i Texas tillfälligt lagen, efter en begäran från justitiedepartementet som vill att alla överklaganden ska hanteras innan lagen träder i kraft. Men blockeringen upphävs dagen därpå av en federal appellationsdomstol, och lagen gäller därmed återigen.

    • Augusti

    • Sista trupperna lämnar Afghanistan

      De sista amerikanska soldaterna lämnar Kabuls flygplats, i enlighet med tidigare beslut, och därmed sätts punkt för det 20 år långa kriget i Afghanistan. Med det sista planet lämnar även ambassadören Chris Donahue landet. Sedan evakueringen inleddes i juli har USA flugit ut över 120 000 människor, varav det stora flertalet efter talibanernas maktövertagande i mitten av augusti. Ändå tillstår militären att man inte lyckats evakuera alla man hoppats på. President Joe Biden försvarar i ett närmast trotsigt tal uttåget och beskriver det som en framgång, trots den kaotiska situationen och den humanitära katastrof som nu hotar.

    • Terrorattack under evakueringen i Afghanistan

      Över 180 människor dödas i ett självmordsattentat vid flygplatsen i Afghanistans huvudstad Kabul, där en omfattande evakuering pågår. Flertalet är civila afghaner men 13 amerikaner finns också bland offren. Attacken skärper den redan högljudda kritiken mot Biden och hanteringen av USA:s uttåg ur Afghanistan, men han håller fast vid den tidsplan som har spikats. Dagen efter attentatet genomför USA en flygattack i provinsen Nangarhar riktad mot tre misstänkta medlemmar av terrorgruppen IS-Khorasan, som utpekas som skyldiga. Ytterligare två dagar senare utförs en ny drönarattack nära Kabuls flygplats, enligt uppgift för att avvärja ett förestående attentat. Några veckor senare tillstår militären att det inte fanns någon terrorist bland offren som istället var tio civilpersoner, däribland flera barn.

    • Biden håller fast vid Afghanistanreträtt

      President Joe Biden säger att USA håller fast vid målet att slutföra evakueringen från Afghanistan per den 31 augusti, trots uppmaningar om att förlänga tidsfristen på grund av det kaos som råder i landet. USA har nu cirka 5 800 soldater i Afghanistan och kontrollerar flygplatsen i Kabul, varifrån uppemot 50 000 människor flugits ut av USA eller med amerikansk hjälp på en dryg vecka. Kaotiska scener har utspelats kring flygplatsen sedan talibanernas maktövertagande den 15 augusti, då många afghaner desperat försöker lämna landet. Biden har i tidigare tal tillstått att talibanernas snabba maktövertagande var oväntat, men hållit fast vid att reträtten är oåterkallelig.

    • Militär åter till Afghanistan

      Regeringen meddelar att 3 000 soldater ska skickas till Afghanistan för att hjälpa till att evakuera amerikaner, inklusive merparten av de anställda vid ambassaden. Den islamistiska talibanrörelsen har på kort tid tagit kontroll över stora delar av landet och många befarar att huvudstaden Kabul kommer att falla i extremisternas händer inom kort. Ambassaden ska förbli öppen men USA hade nyligen avslutat sin militära närvaro i Afghanistan efter 20 år. Bara tre dagar efter beskedet intar talibanerna även Kabul.

    • New York-guvernör avgår efter anklagelser om sextrakasserier

      Guvernören i delstaten New York, Andrew Cuomo, avgår dagarna efter det att en utredning visat att han sextrakasserat minst elva kvinnor, varav flera tidigare anställda. Cuomo nekar till anklagelserna och säger att det inte varit hans avsikt att kränka någon. Cuomo styrt delstaten i tio år. Han har tidigare hyllats för sina insatser under coronapandemin och setts som en potentiell presidentkandidat för Demokraterna. Men påtryckningar inom partiet om att hans borde avgå har blivit allt starkare och uttalats även av president Joe Biden. Viceguvernör Kathy Hochul tar över efter Cuomo och blir New Yorks första kvinnliga guvernör.

    • Rekordmånga vaccindoser donerade

      USA har distribuerat över 110 miljoner doser covidvaccin till 60 mer än länder, vilket är mer än alla andra länder sammanlagt, tillkännager president Joe Biden som säger att det ”bara är början” på arbetet med att bekämpa pandemin världen över. I USA har nu 70 procent av den vuxna befolkningen har fått minst en dos – en milstolpe som Biden hade siktat på redan till nationaldagen den 4 juli men som tog en månad längre att nå. Vaccinationstakten har avtagit och smittan ökar på nytt, främst bland ovaccinerade. På flera håll återinförs rekommendationer och krav på munskydd och/eller bevis på vaccination. Antalet döda i covid-19 uppgår till drygt 613 000.

    • Juli

    • Reträtt från Irak före årsskiftet

      President Joe Biden lovar att USA ska avsluta sin stridsinsats i Irak senast till årsskiftet 2021/2022. Beskedet som var väntat lämnas vid ett möte med den irakiske premiärministern Mustafa al-Kadhimi i Vita huset. USA har omkring 2 500 soldater kvar i Irak, med huvudsakligt uppdrag att bistå den irakiska militären i kampen mot Islamiska staten. Biden lovar fortsatt stöd med utbildning och rådgivning, vilket innebär att beskedet om reträtt kan vara mer av en gest än en större förändring.

    • Juni

    • Kongressen enig om ny helgdag

      I en oväntad och ovanlig uppvisning av enighet röstar kongressen för att införa en ny federal helgdag som uppmärksammar slaveriets avskaffande. Hela senaten och alla ledamöter utom 14 i representanthuset stödjer förslaget. ”Juneteenth” ska firas den 19 juni, det datum 1865 då svarta i Texas, sist av alla tidigare slavar, fick veta att de var fria. Senast en ny federal helgdag infördes var 1983 då Martin Luther Kings födelsedag blev helgdag. Juneteenth har länge firats på olika håll och är redan en helgdag i flera delstater.

    • Biden i toppmöte med Putin

      President Joe Biden avslutar sin veckolånga Europaresa med att träffa sin ryske motpart Vladimir Putin i Genève. Båda beskriver mötet som framgångsrikt trots att motsättningar konstaterades och inga konkreta framsteg rapporterades. De båda enades om att inleda en dialog om kärnvapenkontroll, samt att låta ambassadörerna återvända till respektive huvudstad (se Mars 2021). Inför mötet har båda presidenter sagt att relationen mellan USA och Ryssland nått sin lägsta nivå sedan kalla kriget.

    • Växande humanitär kris vid mexikanska gränsen

      Antalet papperslösa migranter som når gränsen i söder når är det största på över 20 år och har skapat en humanitär kris som pressar regeringen. I maj omhändertogs strax över 180 000 migranter vid gränsen, rapporterar tull- och gränspolismyndigheten CBP. Siffran var nästan lika hög i april och i mars var den 172 000. Centralamerikaner dominerar men allt fler kommer också från länder som Ecuador, Venezuela, Kuba, Haiti och även några afrikanska länder. Antalet ensamkommande barn har dock minskat från rekordnivåer månaderna innan. Efter Joe Bidens tillträde som president i januari 2021 ökade antalet migranter som sökte sig till gränsen kraftigt. Många hoppfulla människor uppfattade Bidens tal om mer humanitär migrationspolitik som att dörren nu stod öppen till USA.

    • Biden i Europa på sin första utlandsresa

      President Joe Biden anländer i Storbritannien som är första stopp på hans första utlandsresa sedan tillträdet i januari. Biden upprepar sitt budskap om stärkta band med USA:s traditionella allierade, efter de störningar som Trumpadministrationen innebar. Han har inför resan betonat vikten av att USA tillsammans med Europas demokratier uppvisar en enad front mot Kina och Ryssland, och kallar det en avgörande fråga i samtiden. Biden ska under ett veckolångt besök i Europa delta i ett G7-toppmöte i England och ett Natotoppmöte i Bryssel samt träffa Rysslands president Vladimir Putin i Genève.

    • Maj

    • Representanthuset vill utreda stormningen av Kapitolium

      Representanthuset röstar för att tillsätta en utredning av intrånget i kongressbyggnaden Kapitolium den 6 januari. Demokraterna får stöd av 35 republikanska ledamöter vilket ger röstsiffran 252–175 för förslaget som nu går vidare till senaten. Donald Trump uppmanade i förväg republikanerna att rösta mot ”Demokraternas fälla”.

    • Ledande republikan petas

      Republikanska partiet i representanthuset röstar för att avsätta partikamraten Liz Cheney från sitt uppdrag som den tredje mest inflytelserika personen i kammaren, på grund av hennes kritik mot den före detta presidenten Donald Trump. Beslutet visar tydligt på Trumps fortsatt dominerande ställning inom partiet, ett halvår efter valförlusten. Liz Cheney, dotter till den tidigare vicepresidenten Dick Cheney, var den högst profilerade republikan som röstade för riksrätt mot Donald Trump (se 13 februari 2021). Hon har fortsatt att vara starkt kritisk till stormningen av Kapitolium och till Trump, och talat om honom som ett allvarligt hot mot demokratin. Samtidigt har andra tidigare Trumpkritiker inom partiet har tystnat allt mer.

    • April

    • Biden erkänner massakrer på armenier som folkmord

      President Joe Biden använder begreppet ”folkmord” om massakrerna på främst armenier med början 1915 i nuvarande Turkiet. Det är första gången en amerikansk president officiellt erkänner det som ett folkmord och skapar spänningar med Turkiet som genast fördömer uttalandet. Upp till 1,5 miljoner människor beräknas ha mördats eller dött umbäranden i samband med att osmanska riket föll samman i skuggan av första världskriget. Bland offren fanns också många andra kristna minoriteter.

    • Fällande dom i polisrättegång

      En domstol i Minnesota meddelar att det blir fällande dom mot polisen Derek Chauvin som åtalats för motsvarande dråp eller grovt vållande till annans död i ett av de mest uppmärksammade rättsfallen i modern tid. Chauvin fälls för George Floyds död (se 25 maj 2020), den händelse som utlöste de mest omfattande gatuprotesterna på årtionden i USA och som väckt liv i frågan om polisens våld och strukturellt förtrycka av afroamerikaner. Straffet som fastställs i juni blir 22,5 år i fängelse.

    • Nya sanktioner mot Ryssland

      President Joe Biden tillkännager att USA utvisar tio ryska diplomater och inför en rad nya sanktioner mot andra ryska individer och företag. Orsakerna som anges är inblandning i det amerikanska valet 2020, det ryska agerandet på Krim och i Ukraina, samt cyberattacken kopplad till IT-företaget Solar Wind (se 17 december 2020). Biden pekar uttryckligen ut den ryska säkerhetstjänsten för hackerattacken, som har beskrivits som den mest omfattande i sitt slag någonsin och riktades mot nio amerikanska myndigheter samt hundratals företag. USA stärker nu förbud för amerikanska aktörer att köpa ryska statsobligationer. Sanktioner riktas mot 32 personer och enheter som misstänks för valpåverkan. Dagen efter Bidens besked utvisar Ryssland tio amerikanska diplomater.

    • Reträtt från Afghanistan före 11 september

      President Joe Biden tillkännager att alla amerikanska soldater ska dras tillbaka från Afghanistan så att reträtten är slutförd före 20-årsdagen av 11 september-attentaten mot USA 2001. Beslutet innebär att militärens begäran om en förlängning avslås. Kriget är det längsta i USA:s historia. Enligt Biden har USA sedan länge uppfyllt sitt mål med kriget, att hindra Afghanistan från att utgöra en säker hamn för terrorister. USA kan inte genom militär närvaro förvandla Afghanistan till en stabil demokrati, konstaterar han. De cirka 2 500 amerikanska soldater som finns kvar i Afghanistan ska börja dras tillbaka den 1 maj.

    • Avtal om gränssäkerhet ska hejda migranter

      USA når en uppgörelse med Mexiko, Honduras och Guatemala om att de länderna ska stärka sin gränsbevakning, för att minska antalet migranter som söker sig till USA. Enligt Vita huset är syftet att göra det svårare för människor att ta sig till och över USA:s gräns. Det kraftigt ökade flödet av papperslösa migranter och asylsökande har blivit en huvudvärk för Bidenadministrationen. Inte minst har många ensamkommande barn kommit.

    • Mars

    • Vicepresident Harris ska hantera migrantvåg

      President Joe Biden ger vicepresident Kamala Harris i uppdrag att hantera det tryck av nyanlända migranter vid gränsen i söder som uppstått. Under februari registrerades 100 000 människor, främst från Centralamerika, vid gränsen. Myndigheterna skickar tillbaka flertalet migranter till Mexiko, men undantag görs för ensamkommande barn och en del familjer. Republikanerna anklagar Biden för att ha orsakat en ny anstormning med migrantvänlig retorik. Biden själv säger att strömmen alltid ökar under vintermånaderna, då lägre temperaturer minskar risken att dö i öknen på vägen. Runt 17 000 minderåriga beräknas nu finnas i federala myndigheters förvar.

    • Ryssland kallar hem ambassadör

      Den ryska regeringen återkallar sin ambassadör i Washington strax efter det att president Joe Biden sagt att Ryssland kommer att få ”betala ett pris” för att ha lagt sig i valet i november 2020. Biden, vars kommentar följde på uppgifter från underrättelseorganet ODNI om att Ryssland försökte påverka presidentvalet, sade också att Putin saknar själ och svarade jakande på frågan om han är en ”mördare”.

    • Första minister som företräder ursprungsfolken

      Debra Anne Haaland svärs in som inrikesminister och blir därmed den första ministern i USA:s historia som hör till ursprungsfolken. Dagen innan har senaten godkänt nomineringen av Haaland med siffrorna 50–41. Haaland, som tillhör till laguna pueblo-folket i New Mexico, valdes 2018 in i kongressen och ses som en vänsterdemokrat, engagerad i arbetet mot klimatförändringar och för allmän sjukförsäkring. Utnämningen av henne som just inrikesminister är symboliskt laddad, då hon blir chef över Bureau of Indian Affairs (BIA), ett regeringsorgan från 1800-talet som hanterar urfolksfrågor. Valet av Haaland stödjer två av president Joe Bidens uttalade mål: att arbeta kraftfullt för ett fossilfritt samhälle och att samarbeta närmare med ursprungsfolken.

    • Nytt stort krispaket mot coronakrisen

      President Joe Biden undertecknar ett ekonomiskt stödpaket värt 1 900 miljarder dollar för att motverka pandemins effekter (American Rescue Plan). Drygt hälften av pengarna går direkt till individer och hushåll, bland annat får de flesta amerikaner en check på 1 400 dollar. Det blir också en förlängning av arbetslöshetsunderstöd på 300 dollar i veckan till början av september, samt extra bidrag till barnfamiljer och till familjer som behöver hjälp till hyra, elräkningar och mat. Delstater och lokala myndigheter får ungefär en fjärdedel. Endast en mindre del av pengarna går till företag, till skillnad från de två tidigare stora stödpaketen som antogs i mars och december 2020. Biden lovar också att alla vuxna amerikaner ska ha möjlighet att få vaccin mot covid-19 senast den 1 maj, något som delstaterna ska beordras att ombesörja.

    • Februari

    • Antalet döda i covid-19 passerar halv miljon

      President Joe Biden talar till nationen i samband med att antalet bekräftade dödsfall i covid-19 har nått 500 000 i USA. Biden, vicepresident Kamala Harris och deras respektive partner iakttar också en tyst minut utanför Vita huset i samband med en ljusceremoni. I absoluta tal har USA den högsta dödssiffran i covid-19 i världen, medan USA räknat per capita ligger på åttonde plats i världen enligt tillgänglig statistik som sammanställs av Johns Hopkins University.

    • Trump frikänns i riksrätt

      Senaten friar expresident Donald Trump från anklagelserna om uppvigling till uppror i samband med stormningen av Kapitolium den 6 januari. Det är andra gången Trump frias från ett riksrättsåtal (se 5 februari 2020). Samtliga demokrater och sju republikaner röstar för att fälla honom medan 43 republikaner röstar emot. Två tredjedelars majoritet krävs för fällande dom. Under den fyra dagar långa riksrättsprocessen har åklagarsidan visat tidigare okända bilder där vicepresident Mike Pence och ledande kongressledamöter ses hastigt evakueras, samtidigt som mobben av angripare finns alldeles i närheten. Delar av Trumps utspel efter valet och hans tal precis före stormningen återges också. Demokraterna yrkar på att stormningen ska ses som ett angrepp mot Kapitolium, de närvarande ledamöterna och demokratin. De som röstar nej till att fälla Trump hävdar att han inte bär skuld till stormningen och att det är fel att ställa en expresident inför riksrätt.

    • Omstridd republikan bortröstad från utskott

      En omröstning i representanthuset leder till att den republikanska ledamoten Marjorie Taylor Greene stängs av från de platser i utbildnings- och budgetutskotten som hon tilldelats av sitt parti. Greene är omstridd på grund av uttalanden till stöd för konspirationsteorier och våld mot demokrater. Greene, som är nyinvald ledamot från Georgia, har beklagat sina uttalanden men inte bett om ursäkt. Hon säger att hon ”inte längre” tror på Qanon, en konspirationsteori enligt vilken Donald Trump ledde ett hemligt krig mot satanister, pedofiler och kannibaler, med stöd bland ledande demokrater. Konflikten kring Greene speglar motsättningar inom det republikanska partiet. Elva republikaner röstar med demokraterna och röstsiffran blir 230–199.

    • Kärnvapenavtal förlängs

      Utrikesminister Anthony Blinken meddelar att Nya Start-avtalet med Ryssland förlängs med fem år. Nya Start som ingicks 2010 begränsar antalet kärnstridsspetsar till 1550 på vardera sidan. Det är det enda kvarvarande vapenbegränsningsavtalet mellan Ryssland och USA. 

    • Biden beordrar ändrade migrationslagar

      President Joe Biden undertecknar tre presidentorder som ska ändra den migrationspolitik som fördes under Trumpadministrationen. En order syftar till att återförena migrantfamiljer som splittrats på grund av tidigare politik. En särskild arbetsgrupp får i uppgift att leta efter anhöriga till 600–700 barn som fortfarande är skilda från sina familjer. Minst 5 500 barn skildes från sina anhöriga vid gränsen mot Mexiko 2017–2018. I ytterligare två dekret beordrar Biden också en översyn av Trumps samlade migrationspolitik som begränsade asylrätten och legal invandring till USA, och drog in finansiering till andra länder.

    • Januari

    • Tunga ministerposter klara

      Senaten godkänner Antony Blinken som utrikesminister. Blinken har lång erfarenhet inom utrikespolitiken och har länge varit medarbetare till Biden. Dagen innan godkändes den förra riksbankschefen Janet Yellen som finansminister. Yellen som blir den första kvinnan på posten får som första uppdrag att förbereda det stimulanspaket på 1 900 miljarder dollar som president Biden har lanserat. Dessförinnan godkände senaten den pensionerade generalen Lloyd Austin som ny försvarsminister. Austin blir den första afroamerikanen på posten. Senaten har också gett klartecken för Avril Haines som nationell underrättelsechef. Också hon blir första kvinna på posten.

    • Riksrättsåtalet mot Trump till senaten

      Representanthuset överlämnar formellt åtalet om riksrätt mot den tidigare presidenten Donald Trump till senaten, enligt beslutet den 13 januari. För att Trump ska fällas krävs att minst 17 republikanska senatorer – och alla demokratiska – röstar för det, vilket anses var osannolikt.

    • Biden inleder snabb kursändring

      Redan första dagen på det nya jobbet inleder Joe Biden arbetet med att riva upp beslut från Trumpadministrationen och leda in politiken i nya banor. Han undertecknar 17 dekret och pm som rör bland annat klimat- och miljöpolitik, pandemihantering, migrationsfrågor, ekonomisk återhämtning och federala satsningar för att öka mångfalden. En order utgår om att USA ska återinträda i Parisavtalet och inreseförbudet som gäller en rad muslimskdominerade länder upphävs. Tillståndet för den omstridda oljeledningen Keystone XL rivs upp (se 24 januari 2017). Det blir obligatoriskt med munskydd och fysisk distansering i federala byggnader och på federal mark. Han stoppar också processen Trump inlett för att USA skulle lämna Världshälsoorganisationen WHO. Dagen efter tillträdet undertecknar Biden tio dekret som gäller ”krigstida” insatser mot coronapandemin och rör bland annat vaccinationer, testkapacitet och tillverkning av nödvändig utrustning.

    • Joe Biden tillträder som president

      Demokraten Joe Biden svär presidenteden och blir USA:s 46:e president. Med sina 78 år han den äldsta personen hittills att tillträda som president i USA. Biden var vicepresident under Barack Obama 2009–2017 och var tidigare senator från Delaware 1973–2009. Kamala Harris blir historisk som den första kvinnliga och första svarta vicepresidenten. Hon har indisk-jamaicanska rötter och blir därmed också den första med asiatiskt påbrå på posten. Donald Trump har valt att inte delta i invigningsceremonin, något som avgående presidenter brukar göra.

    • Många benådas av Trump

      På sin sista dag som president benådar Donald Trump 73 personer medan ytterligare 70 får strafflindring. Bland dem som benådas finns den tidigare chefsstrategen Steve Bannon som är misstänkt för bedrägeri (se 20 augusti 2020). Uppemot 100 personer har redan benådats de senaste månaderna. Bland dem finns många nära medarbetare och allierade till Trump, som den förre kampanjchefen Paul Manafort, rådgivaren Roger Stone (se även 10 juli 2020), den förre säkerhetsrådgivaren Michael Flynn (se 25 november 2020) och dottern Ivankas svärfar Charles Kushner, som dömts för skattebrott och illegal vittnespåverkan. En benådning innebär att en fällande dom stryks, medan strafflindring vanligen innebär att en fängelsedom kortas. En president har i princip obegränsade möjligheter att benåda personer som fällts i en federal domstol. Det är vanligt att avgående presidenter utfärdar benådningar, men Trump skiljer sig från företrädarna genom att till stor del benåda personer med kopplingar till honom själv.

    • Trump ställs inför riksrätt för uppvigling

      Representanthuset röstar med siffrorna 232–197 för att ställa president Donald Trump inför riksrätt för anstiftan till uppror, efter stormningen av Kapitolium en vecka tidigare. Tio republikaner ansluter sig till demokraterna och röstar ja. Trump blir den första presidenten i USA:s historia att ställas inför riksrätt inte bara en utan två gånger (se 28 december 2019 och 5 februari 2020). Representanthuset väcker riksrättsåtalet men själva rättegången hålls i senaten och kommer inte att kunna slutföras förrän Trumps presidentperiod löpt ut. 

    • Enda kvinnan i federal dödscell avrättad

      För första gången på 67 år avrättas en kvinna som dömts till döden i en federal domstol. Lisa Montgomery som mördade en gravid kvinna och stal barnet 2004 var enligt advokater och människorättsgrupper psykotisk vid brottstillfället. Hon var den enda kvinnan i federal dödscell, där det nu återstår 51 dömda män.

    • Kuba terrorstämplas på nytt

      Kuba placeras återigen på listan över stater som sponsrar terrorism, med hänvisning till stödet för Venezuela. Donald Trump rev redan 2017 upp stora delar av den historiska uppgörelse som företrädaren Barack Obama ingått med den karibiska önationen. Joe Biden har sagt att han vill förbättra relationerna mellan USA och Kuba, men terrorstämplingen innebär att en ny formell prövning måste genomföras vilket kan ta tid. På listan finns tre andra länder: Iran, Nordkorea och Syrien.

    • Undantagstillstånd i Washington

      Undantagstillstånd utlyses i huvudstaden till och med den 24 januari, vilket ger inrikessäkerhetsdepartementet (DHS) utökade rättigheter att ingripa vid oroligheter. DHS-chefen Chad Wolf blir samma dag den tredje ministern som avgår efter stormningen (efter transportminister Elaine Chao, som är gift med senatsledaren Mitch McConnell, och utbildningsminister Betsy De Vos). FBI varnar för våldsamma protester inte bara i Washington utan i samtliga delstatshuvudstäder inför och på dagen för maktskiftet, den 20 januari. Trumpanhängare och högerextremister uppmanar på sociala medier sina följare att delta i demonstrationer och det förekommer uppmaningar om väpnad kamp och att storma byggnader som huserar delstatliga och lokala regeringar samt domstolar runt om i landet. Två kongresspoliser har stängts av från sina arbeten och utreds för sitt agerande under stormningen av byggnaden.

    • Twitter stänger av Trump

      Socialamediejätten Twitter stänger ned president Donald Trumps privata konto @realDonaldTrump för gott, med hänvisning till risken för fortsatt uppvigling till våld. Trump använder sig därpå av den officiella presidentkontot @POTUS för att kritisera Twitters beslut, men det meddelandet tas bort nästan omgående. Twitter, liksom Facebook, stängde tillfälligt ned Trumps konton efter stormningen av kongressen den 6 januari. Facebook har förlängt den tillfälliga avstängningen till åtminstone den 20 januari.

    • Krav på att Trump avsätts efter stormning

      Representanthusets talman Nancy Pelosi och senatens minoritetsledare Chuck Schumer hör till de ledande demokrater som kräver att Donald Trump avsätts för ”uppvigling” efter stormningen av kongressbyggnaden dagen innan. Flera personer i administration avgår i protest mot händelsen. Efter hårda påtryckningar från rådgivare fördömer även Trump attacken mot Kapitolium och säger att de som brutit mot lagen kommer att ”få betala”. Trump säger också att ett maktskifte kommer att ske under ordnade former den 20 januari, men han vägrar fortfarande att erkänna sig besegrad. Dödssiffran i samband med stormningen stiger till fem när en polis avlider av sina skador.

    • Kongressen stormas av Trumpanhängare

      När kongressens samlas för att formellt fastställa resultatet från presidentvalet stormar Trumpanhängare kongressbyggnaden Kapitolium så att sessionen måste avbrytas. Ledamöterna gömmer sig eller evakueras av säkerhetspersonal. Dramatiska bilder kablas ut av angripare som tränger in i byggnaden, ger sig på inredningen och poserar i kamrarna. När polisen efter ett antal timmar lyckats driva ut ockupanterna har fyra personer rapporterats avlida i tumultet, varav en efter att ha skjutits av polis. Kongressen kan därmed åter samlas och frampå småtimmarna formellt godkänna Joe Biden som nästa president. Trots det inträffade röstar 147 republikaner – varav 8 senatorer och 139 ledamöter av representanthuset – mot att godkänna valresultatet. Vicepresident Mike Pence hade dock vid sessionens början gjort klart att han inte skulle blockera valresultatet, trots president Trumps propåer om det. Trump höll före sessionen ett tal där han ännu en gång hävdade att han vunnit val och uppmuntrade kongressen att ”göra rätt val” och sina anhängare att vara ”starka”. 

    • Georgia-val ger demokratisk majoritet i senaten

      Demokraterna säkrar majoritet i den federala senaten genom att vinna båda senatsplatser i Georgia, som enligt delstatens vallagar gått till en andra valomgång. Segern för pastor Raphael Warnock och Jon Ossoff innebär att ställningen i senaten blir 50­–50, vilket innebär att den tillträdande vicepresidenten Kamala Harris får utslagsröst. Därmed har Demokraterna makten i båda kongressens kamrar, vilket kommer att underlätta för Joe Biden att få igenom sin politik.

    • Trump pressar Georgia-republikaner att ändra valresultatet

      En inspelning av ett telefonsamtal mellan president Donald Trump och den högsta valansvariga i Georgia utlöser omfattande kritik, då Trump uppmanar till ändringar av det certifierade valresultatet i delstaten. I det timmeslånga samtalet med Brad Raffensperger, republikansk delstatsminister, hörs Trump återigen hävda att fusk förekom i presidentvalet, att väljarna är arga och att ”vi” vunnit valet. Han uppmanar Raffensperger att ”hitta” tillräckligt många felaktiga röster för att Trump ska få exakt en röst mer än rivalen Joe Biden, och därmed ta hem Georgia. I samtalet, som läckts till Washington Post, är Raffensperger tydlig med att Trump har fel och att det fastställda valresultatet är korrekt. Rösterna har räknats tre gånger i Georgia, som Biden vann med knappt 12 000 fler röster än Trump.

  • 2020

    • December

    • Tillträdande kongressledamot avlider i covid-19

      Republikanen Luke Letlow, som i november vann en av Louisianas platser i representanthuset, avlider fem dagar innan han skulle tillträda. Den 41-årige Letlow hade en kort tid innan insjuknat i covid-19. Guvernören i Louisiana utlyser ett nytt val till platsen, som hålls i mars 2021. Segrare då blir Letlows änka, Julia Letlow.

    • Krispaket till hushållen klubbas i kongressen

      Ett nytt krispaket värt nästan 900 miljarder dollar godkänns av kongressen, efter månader av dragkamp kring storlek och innehåll. Precis som tidigare beslutas om kontantutbetalningar till alla hushåll, men nu med det lägre beloppet 600 dollar per person (se även 27 mars 2020). Bidraget minskar för personer med höga inkomster. Dessutom innehåller paketet 300 dollar i veckan till miljontals människor som blivit arbetslösa på grund av coronapandemin. Det omfattar också lån till företag och stöd till en rad verksamheter. Krispaketet, som antas samtidigt men en budgetuppgörelse på 1 400 miljarder dollar, är det näst största som antagits i USA men befaras av många ändå inte vara tillräckligt stort. Många amerikaner har drabbats mycket hårt av krisen och har svårt att betala hyran och sätta mat på bordet. President Donald Trump kritiserar oväntat paketet och vägrar i flera dagar att underteckna lagen. Han kräver en höjning av kontantutbetalningen och vill stryka ett antal inslag i budgeten. Men den 27 december skriver han till sist på.

    • Varning för hot från hackerattack

      Myndigheterna varnar för att en omfattande och pågående cyberattack som avslöjats i veckan utgör ett ”allvarligt hot” mot staten, viktig infrastruktur och den privata sektorn. Utrikes-, försvars-, inrikessäkerhets-, finans- och handelsdepartmenten hör dem som drabbats av attacken som pågått åtminstone sedan i mars. Cybersäkerhetsmyndigheten Cisa uppger att det blir ”mycket komplext och utmanande” att avvärja attacken. Den har skett genom ett intrång i IT-företaget Solar Winds nätverk, varpå upp till 18 000 användare av företagets mjukvaror har drabbats vid uppdateringar. Många bedömare misstänker att Ryssland ligger bakom attacken, men Moskva avfärdar anklagelserna.

    • Justitieminister Barr avgår

      President Donald Trump meddelar via Twitter att justitieminister William Barr lämnar sin post i nästa vecka. Barr har fallit i onåd hos Trump sedan han i början av månaden slog fast att inga bevis på valfusk hade uppdagats. Efter det har Trump anklagat Barr för bristande lojalitet, då ministern inte redan under valrörelsen offentliggjorde en pågående utredning mot Joe Bidens son Hunter Biden gällande misstänkt skattebrott.

    • Biden formellt vald till president

      Valet av Joe Biden som USA:s 46:e president blir formellt klart när elektorerna samlas i delstaternas huvudstäder och genomför den omröstning som fastställer valresultatet. I alla 50 delstater plus Washington DC har valresultaten dessförinnan formellt certifierats. Joe Biden vann med 51,3 procent av rösterna och 306 elektorsröster, mot 46,9 procent och 232 elektorsröster för Trump. I början av januari ska också kongressen formellt certifiera resultatet.

    • Covid-vaccinationer dras igång

      Det största vaccinationsprogrammet i USA:s historia inleds två dagar efter det att läkemedelsmyndigheten FDA godkänt användning ett vaccin framställt av bolagen Pfizer och Biontech, för individer från 16 års ålder. Närmare 3 miljoner doser av vaccinet skickas ut över landet. Antalet människor som har registrerats som avlidna i covid-19 i USA är nu närmare 300 000, med marginal den högsta siffran för något land i världen.

    • HD avfärdar Texas begäran om att pröva Bidens valseger

      Högsta domstolen avslår en begäran från Texas om att pröva valresultatet i fyra andra delstater (Georgia, Michigan, Pennsylvania och Wisconsin) med hänvisning till att de agerat ”författningsvidrigt” genom att tillåta omfattande poströstning. Beslutet i den konservativt dominerade domstolen är enhälligt och ses som det allvarligaste bakslaget hittills för Trumplägrets försök att ändra valresultatet. Sammanlagt har ett drygt 50-tal juridiska processer och omräkningar av röster begärts, utan att något har ändrats. Också utslaget i HD var väntat då många juridiska experter ansåg att stämningsansökan var grundlös och i sig utgjorde ett brott mot konstitutionen. Men över 100 republikanska kongressledamöter samt 17 andra delstater i vilka Trump vunnit – och Trump själv – uttryckte sitt stöd för stämningsansökan.

    • Justitiedepartementet: ”Inga bevis på fusk”

      Justitieminister William Barr uppger att hans departement inte har funnit något som stödjer Donald Trumps påståenden om att utbrett fusk förekommit i presidentvalet. Beskedet från Barr, som är nära allierad med Trump, ses som ett allvarligt bakslag för presidenten som ännu inte har erkänt sig besegrad. Enligt Barr har justitiedepartementet bland annat utrett påståenden om att röstmaskiner manipulerats till Joe Bidens fördel, men inte hittat något som stödjer påståendena. Efter Barrs besked twittrar Trump flera gånger om påstått fusk, återigen utan att presentera bevis.

    • November

    • Trump benådar ex-säkerhetsrådgivare

      President Donald Trump benådar sin tidigare nationella säkerhetsgivare Michael Flynn som har erkänt sig skyldig till att ha ljugit för den federala polisen FBI. Någon dom har aldrig meddelats i målet. Flynn befanns skyldig i samband med justitiedepartementets utredning av rysk inblandning i valet 2016. Flynn fick avgå på grund av att han fört vicepresidenten bakom ljuset i fråga om sina kontakter med ryska ambassaden (se 13 februari 2017). Han gick först med på att samarbeta med åklagare men drog i början av 2020 tillbaka sitt erkännande. Justitiedepartementet har sedan försökt att få åtalet nedlagt. Ledande demokrater kallar benådningen för korruption och maktmissbruk, medan Vita huset säger att den sätter punkt för en ”partisk förföljelse av en oskyldig man”.

    • Biden får klartecken för övergång

      Den myndighet som hanterar övergången mellan presidenter (General Services Adminstration, GSA) tar ett första steg för att inleda processen. GSA är det organ som formellt erkänner valsegraren och som normalt sätter igång med överlämnandet mellan en avgående och en tillträdande president direkt efter valet. Trump godkänner via Twitter GSA:s beslut, ”för landets bästa”, trots att han fortfarande hävdar att han vunnit valet och fortsätter att strida för att erkännas som segrare. Beskedet innebär att Joe Biden och hans stab får tillgång till pengar, handlingar och kontor för att förbereda maktskiftet. Trump och hans allierade har hävdat att fusk förekommit främst i fem delstater som (Arizona, Georgia, Michigan, Nevada och Pennsylvania) och väckt rättsprocesser där. Hittills har inga felaktigheter upptäckts som lett till ändrade valresultat.

    • Nya truppneddragningar i Afghanistan och Irak

      Försvarsdepartementet bekräftar att antalet amerikanska soldater i Afghanistan och Irak ska minskas till cirka 2 500 i vardera land till mitten av januari, bara dagarna före maktskiftet i Vita huset. I Afghanistan innebär det nästan en halvering från nuvarande 4 500, medan trupperna i Irak efter tidigare bantning under året uppgår till runt 3 500. Flera högt uppsatta republikaner och USA-allierade i Nato varnar för tillbakadragandet och menar att det utgör en säkerhetsrisk, särskilt i Afghanistan där talibanerna utgör ett fortsatt hot. President Trump har länge varit kritisk till amerikansk truppnärvaro utomlands och har tidigare talat om ett fullständigt tillbakadragande från de två länderna före jul.

    • Cybersäkerhetschef sparkad av Trump

      President Donald Trump avskedar chefen för cybersäkerhetsmyndigheten Cisa, Christopher Krebs. Som skäl anger Trump hans ”mycket felaktiga” uttalanden om presidentvalet. Krebs har tillsammans med andra säkerhetsansvariga på inrikessäkerhetsdepartementet (DHS) slagit fast att valet 2020 var det säkraste i USA:s historia. Krebs får liksom många före honom veta att han avskedats när Trump twittrar om det. Cisa inrättades 2018 som en följd av anklagelserna om Rysslands inblandning i valet 2016.

    • Trump vägrar erkänna sig besegrad

      President Donald Trump fortsätter att hävda att omfattande valfusk har förekommit, att han vunnit alla delstater där Biden uppges ha segrat med små marginaler, och att detta kommer att bevisas genom de rättsprocesser dragits igång. Stora delar av det republikanska etablissemanget avstår också från att gratulera Biden till segern och bryter därmed mot traditionen. Flera av dem stödjer uttryckligen Trumps ifrågasättande av valresultatet, däribland justitieminister William Barr, utrikesminister Mike Pompeo och senatsledaren Mitch McConnell. Joe Biden kallar vid en presskonferens Trumps vägran att erkänna sig besegrad ”genant” men försäkrar att maktskiftet kommer att ske enligt plan.

    • Försvarsministern sparkad

      President Donald Trump meddelar via Twitter att försvarsminister Mark Esper har avskedats och ersätts med Christopher Miller som hittills haft ansvar för antiterrorism. Det har spekulerats i om Esper skulle få gå sedan han under sommaren motsatt sig Trumps önskan om att skicka in militären mot de omfattande demonstrationerna i flera storstäder. Sedan dess har Esper varit relativt osynlig.

    • Joe Biden klar som nästa president

      Efter fyra dagar då landet – och världen – spänt följt rösträkningen i flera vågmästarstater utses Joe Biden till vinnare i presidentvalet. Det sker på samma sätt som det brukar ske: medierna korar en vinnare när tillräckligt många delstater har ett entydigt resultat (formellt utses segraren först i december). Biden lovar i ett segertal att försöka ena det delade landet. I fråga om kongressen är demokraternas seger i representanthuset klar, ställningen blir i slutändan 222–213. Senatsvalet blir inte klart förrän i början av januari, då en andra valomgång i Georgia avgörs och delstatens båda platser tillfaller Demokraterna. Ställningen mellan partierna blir därmed 50–50, vilket innebär att den tillträdande vicepresidenten Kamala Harris får utslagsröst.

    • Inget omedelbart avgörande i valet

      Ingen av de två presidentkandidaterna blir klar som segrare i direkt anslutning till presidentvalet då resultatet är jämnt och rösträkningen drar ut på tiden i flera avgörande delstater. Trots det säger sig president Donald Trump ha segrat. Han upprepar påståenden om att den omfattande poströstningen i pandemins spår bäddat för valfusk och hävdar att röster som inte räknas på valdagen är illegitima. Utmanaren Joe Biden manar till tålamod. Valdeltagandet på cirka 67 procent är högre än någonsin tidigare i absoluta tal och det högsta på 120 år.

    • Oktober

    • Amy Coney Barrett ny HD-domare efter Ruth Bader Ginsburg

      Senaten godkänner med röstsiffrorna 52–48 den konservativa federala domaren Amy Coney Barrett som ny ledamot av Högsta domstolen (en republikan röstar mot förslaget). Processen har väckt skarp kritik: när företrädaren Ruth Bader Ginsburg avled, 87 år gammal, knappt sju veckor före presidentvalet nominerade president Trump snabbt Barrett och republikanerna trummade igenom nomineringen. Detta trots att de själva vägrade att ens behandla ett förslag när en HD-domare avled nio månader före föregående presidentval – med motivationen är väljarna borde få säga sitt först. Ginsburg tillhörde domstolens liberala falang och sågs av många som något av en feministikon. Trump har nu utsett tre domare till Högsta domstolen (se även 10 april 2017 och 6 oktober 2018). Den konservativa övervikten är därmed stark, med sex domare mot tre som räknas som liberala.

    • Överdödligheten närmare 300 000

      Närmare 300 000 fler människor har avlidit i USA i år än vad som hade varit väntat utan pandemin, enligt folkhälsomyndigheten CDC. Det kan innebära att antalet dödsfall i covid-19 är högre än beräknat eller att folk dör av orsaker som indirekt beror av pandemin. Enligt CDC dog 299 028 fler personer än vad som skulle betraktas som normalt mellan 26 januari och 3 oktober. Antalet dödsfall som formellt tillskrivs covid-19 uppgår till drygt 225 000.

    • Trump återupptar kampanjandet

      President Donald Trump deltar i ett massmöte i Florida, det första sedan han testade positivt för covid-19 tio dagar tidigare. Trump har sagt att han är helt återställd och inte längre smittbärande, dock utan att redogöra för om han testat negativt. I opinionsmätningar ligger Trump stadigt efter utmanaren Biden, också i viktiga vågmästarstater, även om valsystemet gör det svårt att säkert bedöma siffrorna.

    • Trump har covid-19

      President Donald Trump och hans hustru Melania har båda testat positivt för covid-19,  meddelar presidenten via Twitter. Han förs till ett sjukhus nära huvudstaden och tillbringar helgen där, innan han återvänder till Vita huset måndagen den 5 oktober. Uppgifterna om hans tillstånd är motstridiga under sjukhusvistelsen. Själv säger Trump att han mår bra när han återvänder, och han twittrar till sina följare att de inte ska vara rädda för covid-19. Samtidigt har ett drygt tiotal personer i Trumps närhet också testat positivt. Hela försvarsledningen sätter sig i hemkarantän sedan en amiral i kustbevakningen bekräftats smittad, och senaten tar två veckors uppehåll då flera senatorer och testat positivt.

    • September

    • Kaotisk första valdebatt

      Den första TV-sända valdebatten mellan president Donald Trump och utmanaren Joe Biden beskrivs av många som rent kaotisk – kandidaterna talar i mun på varandra och överröstar ofta helt moderatorn. Trump använder en hätsk och aggressiv ton, som många tolkar som försök att provocera Biden. Denne ber honom vid tillfälle att ”hålla klaffen” och kallar honom en ”clown”, men håller sig över lag relativt lugn. Trump väcker stor uppmärksamhet när han pressas att fördöma vitmaktrörelser och inte sträcker sig längre än till att säga ”stå tillbaka och stå redo”, riktat till den namngivna gruppen Proud Boys.

    • Avslöjande om Trumps deklarationer

      President Donald Trumps skattedeklarationer avslöjar hur han under två årtionden rapporterade ”kroniska förluster” och undvek att betala skatt. Det rapporterar New York Times som publicerar sedan länge efterfrågade uppgifter om Trumps deklarationer. De visar att han betalade 750 dollar i federal inkomstskatt valåret 2016. Under 10 av 15 föregående åren betalade han ingen skatt alls i huvudsak på grund av enorma affärsförluster. Han har nu skulder på hundratals miljoner dollar, enligt tidningen. Trump som själv har vägrat att offentliggöra sina deklarationer kallar uppgifterna ”falska nyheter” och säger att skatteverket IRS behandlat honom illa.

    • Trump lovar inte fredligt maktskifte

      President Trump upprepar tidigare uttalanden om att han inte vill lova att han erkänner sig besegrad och lämnar ifrån sig makten vid en valförlust i november. ”Vi får se vad som händer”, är presientens budskap. Trump säger också att frågan om valresultatet kan hamna i Högsta domstolen, och upprepar tidigare påståenden om att poströstning leder till fusk. Många delstater uppmanar invånarna att poströsta för att minska spridning av coronaviruset.

    • Rekordbränder på västkusten

      Skogs- och markbränder rasar över enorma ytor och väcker nytt liv i debatten om klimatförändringarna. I Kalifornien har bränderna redan för flera dagar sedan nått rekordomfattning, trots att den ordinarie brandsäsongen knappt har börjat. Sedan mitten av augusti har bränder gått fram över närmare 18 000 kvadratkilometer (motsvarande Värmland), många av dem startade av tusentals torrblixtar (utan regn). I Oregon har nu en halv miljon människor tvingats lämna sina hem, vilket är mer än var tionde invånare i delstaten. Sammanlagt tolv delstater är påverkade medan Kalifornien, Oregon och Washington är hårdast drabbade. Efter en torr sommaren har rekordvärmeböljor förekommit i västra USA, med drygt 49 grader uppmätt bland annat i Los Angeles och 54 grader i Death Valley.

    • Augusti

    • Dödsskjutning vid demonstration i Portland

      En 39-årig man skjuts ihjäl när en bilkaravan med Trumpanhängare kör genom Portland i Oregon där Black lives matter-protester har pågått oavbrutet i tre månader, sedan dödsmisshandeln av George Floyd i Minneapolis (se 25 maj 2020). Offret för dödsskjutningen är anhängare av en högerextrem grupp kallad Patriot Prayer. Fem dagar senare skjuter polis ihjäl den misstänkte gärningsmannen, en 48-årig man som identifierar sig själv som antifascist, i samband med ett försök att gripa honom.

    • Republikanernas partikonvent utser Trump

      Republikanerna avslutar sitt partikonvent under vilket president Trump formellt utsetts till partiets kandidat. Konventet hålls i Charlotte i North Carolina och liknar mer ett traditionellt partikonvent än demokraternas gjorde, även om många även här deltar via länk. Trump talar alla dagar och säger bland annat att demokraterna bara kan vinna om de fuskar, vilket han hävdar att de planerar att göra. Han varnar också för att Joe Biden kommer att förstöra USA och släppa lös "våldsamma anarkister" i städerna. Bland övriga huvudtalare under det fyra dagar långa konventet finns fyra av Trumps egna barn, en svärdotter samt hans hustru. Partiets ledning presenterar inget valprogram, som brukligt är, utan uttrycker bara sitt stöd för den sittande presidenten. 

    • Dödsskjutning efter nya protester mot polisvåld

      Två personer skjuts ihjäl och en tredje skadas vid en konfrontation mellan demonstranter och motdemonstranter i staden Kenosha i Wisconsin, där den 29-årig afroamerikanen Jacob Blake två dagar tidigare skottskadats av polis. Skjutningen av Blake utlöste nya protester mot polisvåld, vilket i sin tur lockade polisanhängare till staden. En 17-åring som grips misstänkt för dödsskjutningen uppges vara polisvän och Trumpanhängare. Oroligheterna fortsätter i Kenosha.

    • Demokraternas partikonvent utser Biden

      Den förre vicepresidenten Joe Biden blir formellt presidentkandidat inför valet i november, under den fjärde och avslutande dagen av Demokraternas partikonvent som på grund av den pågående pandemin genomförs via nätet. Han lovar i sitt tal att stå för ljus i det rådande mörkret och utmålade valet som ett ”slag om USA:s själ”. Bland tidigare talare under konventet fanns vicepresidentkandidaten Kamala Harris, den förre presidenten Barack Obama, dennes hustru Michelle Obama, representanthusets talman Nancy Pelosi samt de tidigare presidentkandidaterna Hillary Clinton och Bernie Sanders. Flera av dem varnade för att Trump utgör ett allvarligt hot mot demokratin. Presidenten själv talade strax före Biden i dennes tidigare hemstad i Pennsylvania, och framställde sin motståndare som en marionett styrd av ”den radikala vänstern”.

    • Tidigare Trump-rådgivaren Bannon gripen

      President Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon grips, misstänkt för bedrägeri i samband med en kampanj för att bygga en mur mot Mexiko med privata medel. Bannon och tre andra personer anklagas för att ha lurat hundratusentals dollar av bidragsgivare till kampanjen ”Vi bygger en mur”, som totalt samlade in 25 miljoner dollar, enligt justitiedepartementets uppgifter. Bannon ska ha tagit emot över 1 miljon dollar och använt åtminstone en del av det till privata utgifter. Bannon som grips ombord på en kinesiskägd lyxjakt utanför Connecticut, är den sjätte högt uppsatta tidigare medarbetaren till Trump som åtalas för brott. De övriga är den tidigare kampanjledaren Paul Manafort, rådgivaren och fixaren Roger Stone, advokaten Michael Cohen, vice kampanjledaren Rick Gates och säkerhetsrådgivaren Michael Flynn.

    • Upptrappad strid om postväsendet

      Representanthusets talman Nancy Pelosi tänker sammankalla kammaren i förtid efter sommaruppehållet för att försöka rädda det amerikanska postverket mot vad hon kallar president Trumps ”kampanj för att sabotera valet”. Striden om postverket USPS har hettat till efter en varning om att miljontals brevröster kanske inte kommer att kunna hanteras i tid för att räknas i valet. Kritiker anklagar USPS nya chef Louis DeJoy för att medvetet orsaka stora förseningar i postgången. DeJoy är republikan och har donerat stora summor till Trump. Sedan han tillträdde i maj har begränsningar i övertidsarbete införts och sorteringsmaskiner tagits bort från många postcentraler. Trump har upprepade gånger hävdat att poströstning leder till valfusk och skulle gynna Demokraternas kandidat Joe Biden i valet i november.

    • Rekordstort BNP-fall

      Ekonomin beräknas ha krympt med 32,9 procent under årets andra kvartal, räknat på årsbasis. Det innebär att nedgången under april-juni är den största som hittills har registrerats i USA.

    • Kamala Harris blir Bidens vicepresidentkandidat

      Demokraternas presidentkandidat Joe Biden utser Kaliforniasenatorn Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat. Harris som är 55 år och har indiskt-jamaicanskt påbrå hoppas kunna locka yngre väljare och minoritetsgrupper. Hon har tidigare varit åklagare i Kalifornien. Valet var väntat och välkomnas av många, men möts också med kritik av delar av partiets vänsterfalang som ser Harris som en mittenkandidat med alltför starka band till finanseliten.

    • Presidentbeslut om pandemibistånd

      President Trump undertecknar flera presidentorder om bistånd till miljontals människor som drabbats ekonomiskt under coronapandemin, sedan kongressen misslyckats med att enas i frågan. Arbetslösa ska få 400 dollar extra i veckan, mot 600 dollar som gällde till sista juli. Nytt är också att delstaterna ska stå för en fjärdedel av ersättningen, som den federala regeringen helt täckt tidigare. Osäkerhet kring delstaternas finansieringsmöjligheter gör att en del arbetslösa kanske får endast 300 dollar i veckan. Trumps order innebär också att inga arbetsgivaravgifter behöver betalas resten av året, och inga avbetalningar på studielån behöver göras. Åtgärder som ska minska risken för vräkningar antas också, även om de inte stoppas helt. Tidigare har det demokratiskt kontrollerade representanthuset godkänt ett åtgärdspaket för 3,5 miljarder dollar, som den republikanskt dominerade senaten avfärdade. Demokraterna ska då ha erbjudit ett 2 miljarderspaket, medan republikanerna inte ville gå längre än till 1 miljard dollar. Sammanlagt har kongressen tidigare anslagit runt 3 000 miljarder dollar för att lindra pandemins effekter.

    • Juli

    • Kina beordras stänga konsulat

      Som ännu ett steg i allt mer ansträngda relationer med Kina beordrar regeringen Peking att stänga sitt konsulat i Houston. Skälet som anges är anklagelser om att fyra kinesiska medborgare ägnat sig åt cyberspioneri mot företag som forskar om ett vaccin mot covid-19. Kinas utrikesdepartement kallar det en ”upptrappning utan motstycke” av Washingtons åtgärder mot Kina. I samband med stängningen bränner anställda upp dokument på konsulatets innergård. Tre dagar senare kommer en motreaktion från Peking som beordrar USA att stänga sitt konsulat i mångmiljonstaden Chengdu.

    • Hongkong förlorar särskild status

      USA drar tillbaka ekonomiska fördelar som Hongkong har haft, som en följd av den nya säkerhetslag som Kina infört i territoriet och som orsakat skarp kritik i omvärlden. Hongkong kommer nu att behandlas på samma sätt som fastlands-Kina, meddelar president Trump. En lag som antogs enhälligt av kongressen tidigare i månaden möjliggör också sanktioner mot personer vid rättighetskränkningar. Peking har protesterat mot lagen och utlovat vedergällning. Hongkong har haft särskild status enligt ett avtal sedan 1984, då territoriet fortfarande var en brittisk koloni. Nu dras alla privilegier tillbaka och Hongkong får inte längre ekonomiska fördelar eller tillgång till känslig teknologi.

    • Karantänsregler återinförs efter kraftig smittspridning

      Kaliforniens guvernör Gavin Newsom meddelar att en lång rad verksamheter på nytt måste stängas på grund av en kraftig ökning av antalet coronafall. Barer tvingas stänga helt medan restauranger, biografer, museer och andra anläggningar bara får ha verksamhet utomhus. I en majoritet av USA:s delstater ökar antalet smittofall kraftigt och sjukvården är på sina håll svårt ansträngd. Utvecklingen skiljer sig från övriga västvärlden där smittspridningen minskat avsevärt. De politiska motsättningarna kring hanteringen av pandemin är fortsatt enorma i USA. Hittills har 135 000 människor rapporterats avlidna i covid-19 och antalet bekräftat smittade uppgår till 3,3 miljoner.

    • Trump upphäver ex-rådgivares straff

      President Donald Trump upphäver fängelsestraffet för sin tidigare rådgivare Roger Stone, precis innan denne ska börja avtjäna straffet. Skälet som anges är att Stone har ”lidit mycket” och behandlats orättvist. Stone har dömts för att ha ljugit för kongressen, hindrat rättvisan och påverkat vittnen. Han anses ha agerat för att skydda Trump som nu anklagas för maktmissbruk. Att straffet snarare än själva domen upphävs innebär att Stone nu kan driva en rättsprocess och få en ny rättegång. Han slipper också böter på 20 000 dollar och två års övervakning. Regeringen har intervenerat till Stones fördel redan tidigare (se 11 februari 20). Kritiken mot att straffet upphävs blir skarp från bland andra talmannen i representanthuset Nancy Pelosi, den republikanske senatorn Mitt Romney och den tidigare särskilda åklagaren Robert Mueller.

    • Handelsavtalet USMCA träder i kraft

      Det nya handelsavtalet United States-Mexico-Canada-Agreement (USMCA) mellan USA, Kanada och Mexiko, som ersätter Nafta-avtalet från 1994, träder formellt i kraft (se även December 2019). Det innehåller bland annat nya överenskommelser kring immaterialrätt, digital handel, finansiella tjänster, arbetsrätt och miljö. Det sker vid en känslig tidpunkt, då coronapandemin slagit hårt mot alla tre ländernas ekonomier. I april var handelsutbytet mellan länderna nere på den lägsta nivån på ett årtionde.

    • Juni

    • ”Ryska skottpengar på amerikanska soldater”

      En rapport visar att den ryska militära underrättelsetjänsten GRU erbjudit – och betalat ut – skottpengar på amerikanska och andra utländska soldater, till milisgrupper med kopplingar till talibaner i Afghanistan under 2019. Enligt New York Times ska uppgiften ha kommit från amerikansk underrättelsetjänst redan i januari. Vita huset förnekar att president Trump känt till rapporten men dementerar inte själva innehållet. Under 2019, då förhandlingar pågick mellan USA och talibanerna, dödades 20 amerikaner i Afghanistan.

    • Försök stoppa Trumpkritisk bok

      Justitiedepartementet vänder sig till domstol för att stoppa utgivningen av en bok av den förre säkerhetsrådgivaren John Bolton (se även 31 januari 2020), med hänvisning till nationens säkerhet. Det sker några timmar efter det att tidningen Wall Street Journal publicerat ett utdrag ur boken där det hävdas att president Trump försökte få Kinas president Xi Jinping att hjälpa honom att bli omvald, bland annat genom att köpa amerikanska jordbruksprodukter. Enligt justitiedepartementet innehåller boken hemligstämplade uppgifter. Men hundratusentals förhandsexemplar av boken har redan skickats ut.

    • Hbtq-rättigheter stärks

      Högsta domstolen slår med röstsiffrorna 6–3 fast att medborgarrättslagen från 1964 också omfattar hbtq-personer. Därmed är det uttryckligen förbjudet att avskeda anställda på grund av sexuell läggning. Utslaget är överraskande eftersom domstolen har en konservativ majoritet. Bland de två konservativa domare som ansluter sig till den liberala linjen finns Neil Gorsuch som tillsatts av Trump. Presidenten själv har motarbetat rättigheter för hbtq-personer och stoppade för bara en vecka sedan skydd mot diskriminering för hbtq-personer i sjukvården.

    • Dödsskjutning i Atlanta väcker ny vrede

      En afroamerikansk man som misstänks för rattfylleri skjuts till döds av polisen i Atlanta, vilket blir nytt bränsle i de omfattande protesterna mot polisbrutalitet mot svarta invånare. Mannen lyckades under tumult ta ett elchockvapen från polisen och riktade det mot en polisman, varpå han försökte fly och sköts i ryggen. Dagen därpå sätter demonstranter eld på den snabbmatsrestaurang utanför vilken händelsen utspelades. Protestvågen fortsätter också på andra håll. I flera städer och delstater görs politiska försök att möta demonstranternas krav. I Minneapolis har stadsfullmäktige beslutat att ersätta stadens polisstyrka med en ny styrka där invånarna ska ges större inflytande.

    • Sanktionshot vid ICC-samarbete

      President Trump utfärdar ett dekret som innebär att personer som samarbetar med Internationella brottmålsdomstolen (ICC) riskerar att få sina tillgångar i USA frysta. Bakgrunden är att ICC vill utreda krigsbrott i Afghanistan mellan 2003 och 2014, där även utländska styrkor riskerar att granskas. ICC kallar åtgärden ”oacceptabel” och EU uttalar kritik. USA är inte medlem av ICC.

    • Trump i konflikt med Seattle

      Myndigheter i delstaten Washington slår tillbaka sedan president Trump via Twitter hotat att ”ta tillbaka” Seattle om inte de lokala myndigheterna återtar kontrollen över en ”polisfri zon” i staden. Guvernören Jay Inslee uppmanar Trump att hålla sig borta från delstatens angelägenheter, och Seattles borgmästare säger att en federal intervention vore olaglig. Polisen drog sig den 8 juni tillbaka från zonen som kallas Chaz och består av flera kvarter i staden, efter flera dagar av våldsamma sammandrabbningar med demonstranter. Därefter har inga oroligheter förekommit i zonen, men Trump kallar de inblandade för ”inhemska terrorister” och ”fula anarkister”.

    • Korruptionsanklagelser när lånmottagare hemlighålls

      Skarp kritik riktas mot regeringen sedan handelsminister Steve Mnuchin gjort klart att regeringen inte kommer att redogöra för vilka företag som fått lån till ett sammanlagt värde av 500 miljarder dollar, inom ramen för stimulanspaketet PPP (Paycheck protection program) under coronakrisen. Det rör sig om 4,5 miljoner företag som fått PPP-lån. Lånen är tänkta att gå till småföretagare, men det har redan avslöjats att flera stora börsnoterade företag fått pengar. Den ansvariga myndigheten har låtit bankerna som gör utbetalningarna själva avgöra vilka som ska få pengar, och banker har i flera fall gynnat sina mest välbärgade kunder. Inte ens det revisionsorgan, Government accountability office, som ska hålla kongressen underrättad om användningen av pengar från krispaketen får uppgift om vilka mottagarna är. Kritiker anser att hanteringen utgör ren korruption.

    • Ex-försvarsminister till angrepp mot Trump

      Den förre försvarsministern James Mattis anklagar president Trump för maktmissbruk och för att försöka splittra nationen. Mattis skriver i tidskriften The Atlantic att han är ”arg och bestört” över Trumps sätt att hantera protestvågen efter George Floyds död. Han uttrycker stöd och förståelse för protesterna och säger sig aldrig ha kunnat drömma om att amerikanska soldater skulle beordras att kränka medborgarnas konstitutionella rättigheter. Mattis avgick i protest mot Trumps beslut att dra tillbaka amerikanska trupper från Syrien (se December 2018) och har i huvudsak hållit en låg profil sedan dess. Trump reagerar på Mattis uttalanden med en twittertirad där han hävdar att han avskedade Mattis, ”världens mest överskattade general”. Runt om i landet fortsätter protester, även i trots mot utegångsförbud.

    • Trump hotar med militärt ingripande

      I ett första TV-tal sedan en protestvåg bröt ut i maj säger president Trump att det han kan komma att skicka militär till delstater där våldsamheter utspelar sig. Han har i ett videosamtal med delstatsguvernörerna tidigare sagt att många av dem är ”veka” och måste använda hårda tag mot våldsverkare som enligt honom är ligister och terrorister. Trump har också sagt att den antifascistiska rörelsen Antifa bör terrorstämplas. Efter talet använder polis och nationalgardet tårgas för att skingra fredliga demonstranter utanför Vita huset, så att Trump samt flera av hans familjemedlemmar och rådgivare kan gå till en närliggande kyrka utanför vilken presidenten låter sig fotograferas med Bibeln i hand. Kritiken blir hård mot agerandet, bland annat från kyrkans biskop.

    • Maj

    • Protestvåg mot våld mot svarta

      Protesterna som brutit ut i Minneapolis några dagar tidigare sprider sig över landet och är snart de mest omfattande sedan 1960-talet. Protesterna samlas under slagordet Black lives matter (BLM) och riktar sig främst mot det utbredda våld som afroamerikaner utsätts för av ordningsmakten, men späs på av uppdämd frustration över ekonomisk och social ojämlikhet som blivit tydligt under coronapandemin. Plundring och skadegörelse förekommer, nationalgardet har kallats in i hälften av delstaterna och utegångsförbud kvällstid råder i ett 40-tal städer. Folk struntar till stor del i förbuden vilket leder till sammandrabbningar där kravallpolis använder tårgas och pepparsprej. Många chockas av nytt polisvåld mot både demonstranter och journalister. Trump hotar att sätta in militären och säger att den antifascistiska vänsterrörelsen Antifa ska klassas som en terroristgrupp. Andra hävdar att högerextremister ligger bakom mycket av våldet. Flera tusen människor har gripits och minst fyra personer har dödats. Våldsamheter kring Vita huset gör att Trump förs till en säkerhetsbunker. 

    • Trump: USA lämnar WHO

      President Trump meddelar i en presskonferens att USA ska lämna Världshälsoorganisationen WHO. Han har länge anklagat WHO för att ha hjälpt Kina att i början mörka det nya coronaviruset. Han anklagar nu återigen Kina för pandemin och de många dödsfall den orsakat världen över, samt för den ekonomiska kollapsen i dess spår. Det finns inga belägg för att WHO bidragit till en mörkläggning. Bedömare ser Trumps utspel som ett försök att slå bort kritiken mot hans egen bristfälliga hantering av pandemin.

    • Afroamerikan död i polisövervåld i Minneapolis

      En 46-årig svart man avlider efter ett polisingripande i Minneapolis i delstaten Minnesota, i ett fall som väcker stor uppmärksamhet och bestörtning. En videoinspelning visar hur mannen, George Floyd, ligger på marken medan en vit polis pressar sitt knä mot hans hals under närmare nio minuter. Floyd hade gripits då någon anmält att han använt en falsk sedel. Floyd hörs upprepade gånger säga ”snälla, jag kan inte andas” medan tre poliser tittar på. Förbipasserande ser honom svimma och ber poliserna att sluta, utan resultat, och Floyd avlider. De fyra poliserna avskedas därefter men protesterna mot det rasistiskt färgade polisvåldet blir omfattande. Bara veckor tidigare har en filmad sekvens från en mobiltelefon visat hur en svart joggare i Georgia, Ahmaud Arbery sköts ihjäl av två vita män. Männen åtalades först inte då de hävdade att de agerat i självförsvar.

    • Trump mot Twitter

      Twitter förser för första gången ett inlägg av president Donald Trump med en varningsetikett, enligt företagets nya policy om att flagga för potentiellt skadligt och missvisande innehåll. Det sker när Trump twittrat att poströster alldeles säkert kommer att leda till omfattande fusk: ”There is NO WAY (ZERO!) that Mail-in-Ballots will be anything less than substantially fraudulent.” Trumps reaktion på Twitters varningsetikett är att anklaga företaget för att ”fullständigt kväva yttrandefriheten”. Två dagar senare undertecknar han ett dekret  som ska göra det möjligt att åtala sociala medier-jättar för innehållet de sprider. Strax därpå döljer Twitter ett inlägg från Trump som anklagas för våldsförhärligande när han i samband med den protestvåg som bryter ut skriver att plundring leder till skjutningar ("when the looting starts, the shooting starts"), ett uttryck som är förknippat med rasistiskt våld.

    • USA planerar lämna nedrustningsavtal

      President Donald Trump tillkännager att USA ska lämna ett internationellt nedrustningsavtal, det så kallade Open skies-fördraget. Avtalet från 2002 omfattar drygt 30 länder, däribland Sverige, och innebär att medlemmarna tillåts övervaka varandra med flyg. USA har länge hävdat att Ryssland bryter mot avtalet. Trumps besked tolkas av många bedömare som ett tecken på att han också planerar att dra tillbaka USA från det enda återstående större nedrustningsavtalet med Ryssland, Nya Start, som löper ut i februari 2021. Trump har insisterat på att Kina måste ansluta sig till Nya Start om det ska förnyas. INF-avtalet, som förbjöd markbaserade robotar med räckvidd mellan 50 och 500 mil, löpte ut i augusti 2019 efter ett beslut tidigare samma år (se Kalendarium).

    • Ny underrättelsechef tillsatt

      Senaten godkänner John Ratcliffe som ny chef för underrättelsetjänsterna (Director of national intelligence, DNI), med siffrorna 49–44. Röstningen sker helt enligt partilinjerna och Ratcliffe blir därmed den första underrättelsechefen som utses utan stöd från oppositionspartiet sedan posten inrättades 2004. När Trump först nämnde Ratcliffe som kandidat till posten sommaren 2019 drog han snart tillbaka sin kandidatur, på grund av tvivel  gällande kvalifikationer, det faktum att han var republikansk ledamot av representanthuset och att han överdrivit inslag på sitt cv från sin tid som åklagare i Texas.

    • Trump säger sig ta malariamedicin

      President Donald Trump berättar vid en presskonferens att han själv sedan cirka tio dagar tar malariamedicinen hydroklorokin i förebyggande syfte mot coronaviruset. Trump har upprepade gånger sedan mars förespråkat användningen av hydroklorokin i kampen mot viruset, trots att det saknas bevis för att det hjälper och forskare varnar för att medicinen istället kan vara skadlig.

    • April

    • Delstatskongressen i Michigan stormad

      En grupp demonstranter, varav en del beväpnade, tar sig in i delstaten Michigans kongressbyggnad i Lansing, i protest mot den demokratiska guvernören Gretchen Whitmer och de karantänsregler som införts för att hindra spridningen av coronaviruset. Polis hindrar demonstranterna från att tränga in i kammaren. President Trump väcker senare uppmärksamhet när han via Twitter tycks ge demonstranterna sitt stöd.

    • "Desinfektionsmedel mot corona"

      Vid en presskonferens talar Trump om möjligheten att dricka eller injicera desinfektionsmedel för att bota covid-19. Han talar också om att UV-ljus kan hjälpa mot smittan. Uttalanden skapar stor oro. När försäljningen av desinfektionsmedel ökar efteråt, liksom larmen till giftcentraler, säger sig Trump inte ha en aning om varför. ”Jag är president, och du är fake news” är hans svar till en reporter.

    • Trump stoppar invandring

      President Donald Trump undertecknar en presidentorder om ett stopp för utfärdande av arbets- och uppehållstillstånd i USA i 60 dagar med anledning av ”attacken från den osynliga fienden”, nämligen coronaviruset. Syftet uppges vara att amerikanska medborgare ska ha förtur till jobben när ekonomin vänder uppåt igen. Samtidigt fortgår en fejd mellan Trump och delstatsguvernörer över när karantänsreglerna ska upphävas och ekonomin ”öppnas” igen. Presidenten har väckt uppmärksamhet när han via Twitter uttryckt stöd för demonstranter som i flera delstater kräver att begränsningarna i rörelsefriheten slopas. Över 800 000 fall av coronasmitta har konstaterats i USA och antalet avlidna i covid-19 närmar sig 50 000. Hårdast drabbat är New York, men delstaten tros nu ha nått kulmen.

    • Trump stryper stöd till WHO

      Trump meddelar att USA drar tillbaka sin finansiering till Världshälsoorganisationen (WHO), mitt under den pågående coronapandemin. Trump anklagar WHO för att ha svikit sitt grundläggande uppdrag och ”allvarligt ha misskött och mörklagt” virusets spridning. USA är WHO enskilt största finansiär och stod 2019 för en knapp tiondel av budgeten på cirka 6 miljarder dollar. De anklagelser som Trump nu riktar mot WHO har i hög utsträckning riktats mot honom själv: enligt kritiker har reaktionerna från den federala regeringen kommit sent och varit ineffektiva. Trump har allt aggressivare avfärdat all kritik. Efter att tidigare ha skjutit över ansvaret för hanteringen av pandemin på delstaterna påstod han den 13 april att presidenten har ”total auktoritet” och rätt att helt bestämma över delstaterna. Det skedde vid en drygt två timmar lång presskonferens vid vilken också en propagandafilm om Trumps pandemihantering visades.

    • Oljeländer drar ned på produktionen

      Medlemsländerna i Opec och andra oljeproducerande länder – däribland USA – enas om i vad som kallas som en ”historisk överenskommelse” om att minska produktionen för att få upp oljepriset. Det ligger på de lägsta nivåerna på nästan två årtionden på grund av den pågående coronapandemin och ett priskrig mellan Ryssland och Saudiarabien. President Trump hyllar avtalet och gratulerar särskilt Rysslands president Vladimir Putin och Saudiarabiens kung Salman. Trump säger också att hundratusentals amerikanska energijobb nu räddats. Trots överenskommelsen fortsätter oljepriserna att falla och hamnar efter en dryg vecka under nollstrecket. 

    • Ny rekordsiffra för arbetslösheten

      Antalet nya personer som ansöker om arbetslöshetsunderstöd fortsätter att stiga på grund av coronapandemin. Det totala antalet nya sökande är nu uppe i 16,8 miljoner på tre veckor (se även 6 mars 2020), vilket motsvarar 11 procent av arbetsstyrkan i USA. Ökningen saknar motstycke i historien, särskilt med tanke på hur snabbt det har gått.

    • Bernie Sanders hoppar av

      Senator Bernie Sanders från Vermont meddelar att han drar sig ur striden om att bli Demokraternas kandidat i presidentvalet. Därmed är det klart att det blir den tidigare vicepresidenten Joe Biden som utmanar Donald Trump i valet i november. Sanders skriver i ett twittermeddelande att hans kampanj har förvandlat amerikanernas medvetande om ”vad för slags nation” USA kan vara och att ”kampen för rättvisa fortsätter”. Sanders uttalar några dagar senare till uttryckliga stöd för Biden inför valet. Primärvalskampanjen har i princip stannat av helt på grund av den pågående coronakrisen. Demokraternas konvent har skjutits upp från juli till augusti.

    • Omstritt val hålls i Wisconsin

      I Wisconsin genomförs val mitt under den pågående coronapandemin. Det avser både flera primärval inför höstens val och ett val av en domare till delstatens högsta domstol. Valet hålls efter en strid mellan delstatens demokratiske guvernör Tony Evers och den republikanskt dominerade delstatskongressen, en strid som republikanerna vann genom två domstolsbesked dagen före valet. Guvernörens försök att skjuta upp valet till i juni stoppades av delstatens högsta domstol. Ett beslut om att förlänga poströstningen med sex dagar stoppades av den federala högsta domstolen. Båda domstolar har konservativ majoritet. Alla andra delstater som skulle ha röstat i april har antingen skjutit upp valet till i juni eller övergått helt till poströstning. Från Wisconsin kablas på valdagen bilder ut på munskyddsförsedda väljare i extremt långa köer, då folk försöker upprätthålla fysiska avstånd. I den största staden Milwaukee har så många vallokalsarbetare hoppat av att bara 5 vallokaler håller öppet, mot de 180 som var planerade. Nationalgardet har skickats ut för att övervaka omröstningen istället. När resultatet blir klart sex dagar efter valet visar det sig att den sittande konservativa domaren i delstatens högsta domstol Daniel Kelly oväntat besegrats av en liberal utmanare, Jill Karofsky.

    • Mars

    • Trump byter spår angående coronas allvar

      President Trump varnar för två ”mycket smärtsamma” veckor framöver och säger att minst 100 000 amerikaner sannolikt kommer att dö i covid-19. Budskapet är tvärt emot det som länge varit det förhärskande från Trump, som från början i stort sett avfärdade coronasmittan och senare talat om att snart kunna öppna upp landet igen. En majoritet av delstaterna har nu beslutat om någon form av karantän för invånarna och runt 80 procent av amerikanerna beräknas därmed omfattas av regler som begränsar rörelsefriheten. Ett politiskt gräl pågår mellan president Trump och ett antal guvernörer, gällande tillgång till testutrustning.

    • Rekordstort stödpaket mot coronakrisen

      President Trump skriver under ett ekonomiskt stödpaket, värt 2 000 miljarder dollar. Åtgärdspaketet, det tredje under coronakrisen och det mest omfattande i USA:s historia, har under veckan godkänts i senaten och representanthuset. Det innehåller satsningar för företag och sjukvård samt kontantbidrag på 1 200 dollar till individer med inkomster under 75 000 dollar om året, samt 500 dollar per barn. Arbetslöshetsunderstödet utökas till att gälla även individer som normalt inte omfattas. Ungefär var fjärde amerikan är nu satt i någon form av karantän, även om reglerna varierar mellan delstater och städer. Trump beordrar också biltillverkaren General Motors att börja tillverka respiratorer, med stöd av en lag från 1950-talet. Trump har tidigare kritiserat GM:s ledning för långsamhet när liv står på spel. Antalet coronasmittade i USA har nu passerat 100 000 och knappt 1 700 har avlidit.

    • Rekordsiffra över nya arbetslösa

      Nya arbetslöshetssiffror visar att nästan 3,3 miljoner amerikaner sökte arbetslöshetsunderstöd veckan innan. Bara tre veckor tidigare var motsvarande siffra cirka 200 000. Det nya antalet är mer fyra gånger fler än det tidigare rekordet från 1982. Siffran ger en tydlig bild av det extrema krisläge som ekonomin hastigt har hamnat i på grund av coronavirusets utbredning. Samtidigt finns många som drabbas av nedgången i ekonomin som inte omfattas av arbetslöshetskassan, som egenföretagare och timanställda. Under dagen kommer också siffror som visar att USA nu har flest fall av bekräftad coronasmitta i världen. Tidigare har först Kina och sedan Italien haft fler fall. Antalet fall fortsätter att öka snabbt i USA. Delstaten New York och staden New York City är särskilt utsatta. Samtidigt säger president Trump att han hoppas att USA kan ”öppna upp igen” till påsk, alltså om drygt två veckor.

    • Kalifornien beordrar folk stanna hemma

      Invånarna i USA:s folkrikaste delstat Kalifornien beordras att inte lämna sina hem annat än för nödvändiga ärenden, som att köpa mat eller rasta hunden. Delstaten som är världens femte största ekonomi är den första i USA att utfärda en sådan order, även om liknande restriktioner redan införts i flera större städer.

    • Fortsatta framgångar för Biden, primärval skjuts upp

      Den förre vicepresidenten Joe Biden segrar klart över Vermontsenatorn Bernie Sanders i de tre delstater där primärvalet genomförs som planerat: Florida, Arizona och Illinois. Totalt har nu Biden fått flest röster i 19 delstater och territorier mot 8 för Sanders. I Ohio, som skulle ha hållit primärval samtidigt, beslutar guvernören att ställa in bara åtta timmar innan vallokalerna skulle öppna, på grund av coronapandemin. Tidigare har också Louisiana och Georgia senarelagt primärvalen, och efter Ohio följer flera delstater efter.

    • Trumpvarningar och nytt börsfall

      President Trump som länge tonat ned all fara med coronaviruset uppmanar amerikaner att undvika offentliga platser och inte samlas i grupper på mer än tio personer. Han talar nu om en osynlig fiende som är ”så smittsam”. Han tillstår också att ekonomin kan vara på väg mot en lågkonjunktur. Efter presskonferensen faller börsen med över 12 procent, det största fallet sedan 1987. 

    • Corona orsakar nedstängningar och räntesänkning

      Smittskyddsmyndigheten CDC rekommenderar att alla folksamlingar med mer än 50 personer ställs in – undantaget sådant som undervisning och arbete – för att hejda spridningen av det nya coronaviruset. Många guvernörer och borgmästare runt om i USA har dock beordrat till nedstängningar av skolor, restauranger, barer och andra miljöer där många människor normalt samlas. Inreseförbudet omfattar nu också Storbritannien och Irland. Reseförbuden leder till trängsel och långa väntetider på flygplatser, då många som är bosatta i USA snabbt återvänder hem. Centralbanken Federal Reserve sänker räntan till nära noll och lättar på reglerna för bankernas utlåning. President Trump försöker lugna marknaderna och människor genom att hävda att regeringen har ”fantastisk kontroll” över situationen. Den 12 mars utlyste Trump nationellt nödläge för att hejda smittspridning. Samtidigt frigjordes 50 miljarder dollar för att stötta delstater och lokala myndigheter.

    • Inreseförbud ska hejda virusspridning

      President Trump tillkännager i ett TV-sänt tal ett förbud mot inresa från Europa, för att hejda spridningen av den nya coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19. Förbudet specificeras senare till att gälla endast de 26 länderna i Schengenområdet – däribland Sverige men inte, exempelvis, Storbritannien. Förbudet gäller utländska medborgare. Trump talar om ”det utländska viruset” och anklagar EU för att inte ha agerat lika kraftfullt som han själv för att bekämpa det. Trump införde redan den 31 januari ett inreseförbud från Kina, där viruset uppstod. I övrigt har Trump i huvudsak tonat ned riskerna med viruset och anklagat oppositionen och medier för att överdriva. I TV-talet utlovar han dock miljardlån till småföretagare med anledning av coronakrisen. I USA har drygt 1 300 personer hittills bekräftats smittade och uppemot 40 avlidit. Börskurserna föll på nytt efter Trumps tal.

    • HD ger Trump seger i migrationspolitiken

      Högsta domstolen ger klartecken för den ”Remain in Mexico”-praxis som infördes i december 2018 och som går ut på att icke-mexikaner vill söka asyl i USA måste stanna i Mexiko medan deras fall avgörs. Tiotusentals asylsökande, främst centralamerikaner, har sedan dess tvingats kvar söder om gränsen. Förbudet har hanterats av domstolar ända upp till högsta instans, som tills vidare avgör till Trumps fördel. Frågan ska dock utredas vidare.

    • Valframgångar för Biden under supertisdagen

      Supertisdagen – då primärval hålls i 14 delstater – ses som något av en ”comeback” för den demokratiska förre vicepresidenten och presidentkandidaten Joe Biden. Han segrar i tio delstater, däribland Texas som är den befolkningsmässigt näst största delstaten. Bernie Sanders tar hem Kalifornien, den största och därmed mest inflytelserika delstaten av alla, och ytterligare tre delstater. Dagarna efter supertisdagen drar sig först Michael Bloomberg och sedan Elizabeth Warren ur primärvalsstriden. Därmed återstår vid sidan av Biden och Sanders endast en kandidat, kongressledamoten Tulsi Gabbard från Hawaii.

    • Februari

    • Joe Bidens första seger i primärvalen

      I det demokratiska primärvalet i South Carolina segrar den tidigare vicepresidenten Joe Biden med nästan hälften av rösterna, följd av Bernie Sanders med 20 procent. Det är Bidens första framgång i primärvalen och kommer i den fjärde delstaten där Demokraterna går till valurnorna. Efter Iowa (se 3 februari 2020) fick Sanders flest röster först i New Hampshire, där Biden kom på femte plats, och sedan i Nevada, nu med Biden som tvåa. Efter valet i South Carolina hoppar Tom Steyers, Pete Buttigieg och Amy Klobuchar av, varpå fem kandidater kvarstår inför supertisdagen den 3 mars då 14 delstater håller primärval. En kandidat står på valsedlarna för första gången på supertisdagen: miljardären och förre New York-borgmästaren Mike Bloomberg.

    • Fredsavtal med talibaner i Afghanistan

      USA undertecknar ett avtal med talibanerna i Afghanistan som går ut på att den islamiströrelsen upphör med terrorhandlingar mot att den amerikanska militären börjar dra sig tillbaka. Uppgörelsen kan vara det första steget mot ett slut på kriget som pågått i drygt 18 år. De första uppgifterna om att en uppgörelse var nära kom i samband med en säkerhetskonferens i München två veckor tidigare, och en vecka tidigare trädde en delvapenvila i kraft. Talibanerna lovar i och med avtalat att inte låta Afghanistan vara en fristad för internationella jihadister. USA har idag omkring 14 000 soldater i Afghanistan. Över hälften av dem ska enligt avtalet lämna landet de första 135 dagarna och alla ska vara borta inom 14 månader.

    • Ny varning om rysk inblandning i valet

      Underrättelsetjänster har varnat kongressledamöter för att Ryssland försöker hjälpa president Donald Trump att bli omvald i november. Rapporten får president Trump att rasa om att Demokraterna kan använda uppgifterna mot honom. Varningen framfördes i ett slutet möte med representanthusets underrättelseutskott den 13 februari. Enligt rapporten planerar Ryssland att försöka påverka också de demokratiska primärvalen som redan har inletts. USA:s underrättelsetjänster slog efter valet 2016 fast att Ryssland ägnat sig åt påverkansoperationer till Trumps fördel, något som Trump dock aldrig har accepterat (se 5 januari 2017).

    • Trump utverkar mildare straff för tidigare rådgivare

      President Trump protesterar via Twitter mot en rekommendation från åklagare i justitiedepartementet om att hans tidigare rådgivare Roger Stone ska dömas till mellan sju och nio års fängelse. Stone greps i januari 2019 och fälldes i november för att ha ljugit inför kongressen, förhindrat rättvisans gång och påverkat vittnen. Trumps Twitterprotest om ”justitiemord” följs bara timmar senare av ett nytt besked från justitieminister William Barr, om att straffet bör lindras. Ändringen resulterar i sin tur i att fyra federala åklagare avgår i protest. Några dagar senare kräver drygt 1 100 jurister, samtliga tidigare anställda vid departementet, Barrs avgång. De skriver i ett öppet brev att ministern bröt mot grundläggande rättsprinciper och departementets egna regler när han körde över åklagarna. Regeringar som använder sin makt för att straffa motståndare och belöna allierade utgör autokratier, slår juristerna fast. Stone döms någon vecka senare till tre år och fyra månaders fängelse.

    • Vittnen mot Trump avskedas

      Två av de personer som vittnade när representanthuset utredde anklagelserna mot president Trump under hösten sparkas från sina jobb i Vita huset. Den ene är EU-ambassadören Gordon Sondland (se November 2019) och den andre överstelöjtnant Alexander Vindman, Ukraina-expert i säkerhetsrådet NSC. Vindmans tvillingbror som är jurist för NSC får också gå.

    • Donald Trump frikänns i riksrätt

      Senaten röstar som väntat för att frikänna president Donald Trump i den rättegången som är en följd av att representanthuset väckt riksrätt mot honom (se 18 december 2019). I frågan om maktmissbruk frikänns Trump med siffrorna 52–48 – den enda som inte röstar med sitt parti är republikanen Mitt Romney från Utah. I frågan om hindrande av kongressens arbete följer samtliga senatorer sitt parti och röstsiffrorna blir 53–47.

    • Trump talar till nationen

      När Trump håller presidentens årliga tal i kongressen om tillståndet i nationen (State of the Union) är polariseringen tydlig: han skakar inte hand med representanthusets talman Nancy Pelosi före talet, och hon river demonstrativt sönder sin kopia av talet bakom hans rygg. I talet framhåller Trump vad han själv kallar stora framgångar i fråga om ekonomi, migration och sjukvård.

    • Kaotisk start på valsäsongen

      Primärvalssäsongen inleds traditionsenligt med Demokraternas nomineringsmöten i Iowa, men det hela blir till ett fiasko. Sammanställningen av resultaten fungerar inte alls och det dröjer flera dagar innan siffrorna är klara. Det visar på i princip dött lopp i ledningen mellan Pete Buttigieg och Bernie Sanders. Buttigieg avgår med segern i fråga om antal delegater, även om Sanders får något fler röster (26,5 procent mot 25,1 för Buttigieg). Elizabeth Warren kommer på tredje plats följd av Joe Biden och Amy Klobuchar.

    • Januari

    • Senaten röstar nej till vittnen

      Senaten röstar med siffrorna 51–49 mot nya vittnesmål i den pågående rättegången mot president Donald Trump. Endast två republikanska senatorer röstar med demokraterna stödjer förslaget om att låta nya vittnen höras. Demokraterna ville särskilt att den förre säkerhetsrådgivaren John Bolton skulle vittna. Han hävdar i en bok som ska publiceras inom kort att Trump uttryckligen sagt till honom att hålla inne militärbistånd till Ukraina, vilket gör honom till ett förstahandsvittne till en av grundanklagelserna i riksrättsåtalet mot Trump. Vita huset har försökt stoppa utgivningen av boken.

    • Trump lanserar fredsplan för Mellanöstern

      President Donald Trump presenterar sin sedan länge utlovade fredsplan för Mellanöstern, ett förslag som han själv säger kan vara ”palestiniernas sista chans”. Planen förespråkar en tvåstatslösning: en palestinsk stat ska bildas men Israel får kontroll över stora delar av Västbanken, där bosättningar nu finns, och Jerusalem förblir landets odelade huvudstad. Samtidigt säger Trump att palestinierna får en huvudstad i östra Jerusalem. Trump lägger fram förslaget i Washington i sällskap med den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu men utan palestinsk närvaro. Palestinska myndigheten avfärdar planen som president Mahmud Abbas kallar en ”sammansvärjning”. Också israeliska bosättare ställer sig negativa till förslaget.

    • Riksrätt mot Trump inleds i senaten

      Den faktiska riksrättsprocessen mot president Trump inleds i senaten. Trump blir därmed den tredje presidenten i USA:s historia att ställas inför rätta. Representanthuset röstade den 15 januari för att överlämna de två åtalspunkterna mot president Trump, som kammaren beslutade om i december. Sju ledamöter har fått i uppdrag av talman Nancy Pelosi att leda processen, samtliga demokrater. Gruppen leds av underrättelseutskottets ordförande Adam Schiff. I en kommentar har Trumps advokater beskrivit åtalet det som ”en farlig attack” mot demokratin och ett försök att ändra valutgången 2016 samt påverka valet 2020. De hävdar att Trump inte gjort något fel och att han utsätts för orättvis behandling. Rättegången inleds med en strid mellan republikaner och demokrater om hur själva processen ska genomföras. Oenighet råder bland annat om huruvida vittnen ska kallas, och i så fall vilka. Efter en debatt som pågår till efter midnatt röstar republikanerna ned demokraternas begäran om att kalla nya vittnen.

    • Delhandelsavtal med Kina

      USA och Kina undertecknar vad som kallas första fasen i ett handelsavtal och som innebär ett slags vapenvila i det pågående handelskriget. Precis som meddelades redan i mitten av december förbinder sig USA att inte införa fler tullar på kinesiska varor medan Kina lovar att köpa mer från USA. Kina lovar också att inte manipulera sin valuta. Avtalet undertecknas av Trump och Kinas vicepresient Liu He i Washington. Enligt Trump innebär det en stor framgång för honom och USA. Förhandlingarna fortsätter dock.

    • Sista debatten före primärvalen

      Sex kandidater deltar i den sjunde demokratiska TV-sända primärvalsdebatten, som också är den sista som hålls innan det första partivalet genomförs, i Iowa den 3 februari. De är de enda som den här gången kvalificerar sig enligt krav som gäller stöd i opinionsmätningar och donationer, och som bestäms av Demokratiska partiets nationella kommitté (DNC). Ytterligare sex kandidater är kvar i striden om att bli paritets presidentkandidat, medan 17 har hoppat av. Leder i opinionsmätningarna gör fortfarande den förre vicepresidenten Joe Biden, Vermontsenatorn Bernie Sanders och Massachusettssenatorn Elizabeth Warren.

    • Iranskt anfall mot USA-baser i Irak

      Iran utför robotattacker mot två flygbaser i Irak där det finns amerikansk militär, som ett svar på likvideringen av general Soleimani fyra dagar tidigare. Ingen dödsfall rapporteras på baserna där även andra utländska militärer finns, däribland svenskar. Iran söker inte ”upptrappning eller krig”, heter det från dess regering, även om ledaren ayatolla Khamenei upprepar ett krav på att USA lämnar regionen. President Trump twittrar efter attacken att ”allt är bra”. Senare framkommer att över 100 soldater fått lindriga hjärnskador i samband med explosionerna.

    • Iransk general dödad i Irak

      President Trump beordrar ett flyganfall mot flygplatsen i Iraks huvudstad i Bagdad riktat mot en general i Irans elitstyrka Revolutionsgardet. Generalen Qasem Soleimani – och nio andra personer – dödas i attacken som försvarsdepartementet Pentagon beskriver som en försvarshandling för att skydda amerikanska diplomater och militärer. Soleimani var chef i den iranska utlandsstyrkan al-Quds och en nyckelperson i Irans militära och politiska agerande i grannländerna Irak och Syrien. USA anklagar honom också för att vara ytterst ansvarig för attacker mot amerikaner på irakisk mark. Flera bedömare i USA kallar anfallet en krigsförklaring från Trumps sida. Iran hotar med vedergällning vilket i sin tur utlöser nya hot från Trump. USA beslutar att skicka ytterligare 3 000 soldater till Irak.

  • 2019

    • December

    • Våldsamt vid ambassaden i Irak

      En Iranstödd milisgrupp lyckas nästan storma USA:s ambassad i Iraks huvudstad Bagdad, i ilska över ett amerikanskt flyganfall ett par dagar tidigare som krävde 25 milismäns död. Tusentals demonstranter kring det stora ambassadkomplexet kastar sten och bränner amerikanska flaggor. Våldsamheterna gör att USA beslutar att skicka ytterligare 750 soldater till Irak. Belägringen avslutas på nyårsdagen.

    • Trump ställs inför riksrätt

      Representanthuset röstar som väntat för att president Donald Trump ska ställas inför riksrätt, i senaten. Beslutet fattas med röstsiffrorna 230–197, nästan helt enligt partilinjerna. Det som i praktiken fungerar som ett åtal gäller två punkter: presidenten anklagas för maktmissbruk och för att ha hindrat representanthusets arbete under utredningen. Punkterna formulerades av justitieutskottet som den 10 december röstade för att rekommendera riksrätt. Trump har hel tiden avfärdat processen som han kallat en ”kupp” och ”galenskap”. Dagen före omröstningen i representanthuset skickade presidenten ett sex sidor långt brev till talmannen Nancy Pelosi där han kallade processen författningsvidrig och upprepade anklagelser om häxjakt. Beslutet om riksrätt innebär att ärendet nu går till senaten. Där har republikanerna majoritet och som opinionsläget ser ut är det i närmaste uteslutet att Trump blir avsatt.

    • Preliminärt handelsavtal med Kina

      USA och Kina uppger att ett första ramavtal nåtts under pågående förhandlingar om handeln länderna emellan. Som ett resultat hejdar båda parter vad som skulle ha blivit ytterligare en omgång av tullar från och med den 15 december (se även 1 augusti 2019). Uppgörelsen sägs innebära att Kina ska köpa mer jordbruksprodukter från USA, som i sin tur lovar att halvera den 15-procentiga tullsatsen på vissa varor. Därutöver är det ont om detaljer och förhandlingarna fortsätter.

    • Trump bötar för felanvända välgörenhetspengar

      President Donald Trump har betalat 2 miljoner dollar i böter för missbruk av pengar i sin välgörenhetsfond, efter ett beslut i en domstol i New York i november. Det offentliggörs när parterna i rättsfallet beslutar att avsluta detsamma. Det civilrättsliga målet som inleddes i juli 2018 gällde både olaglig och oetisk hantering av fondens pengar. Välgörenhetsfonden inrättades 1988 och nästan två tredjedelar av dess pengar har samlats in från utomstående. Pengar från fonden har gått både till Trumps privata affärsintressen och till hans presidentvalskampanj. Domstolen i New York beordrade också fondens upplösning. Bötespengarna samt 1,8 miljoner dollar som fanns kvar i fonden ska delas lika mellan åtta olika välgörenhetsorganisationer.  

    • Ny version av frihandelsavtal undertecknas

      USA, Kanada och Mexiko undertecknar en justerad version av det frihandelsavtal som ska ersätta Nafta från 1994, trots att ett nytt avtal ansågs vara klart redan ett drygt år tidigare (se September 2018). Den första versionen av avtalet som kallas USMCA blev aldrig ratificerad av kongressen, då demokraterna krävde bland annat stärkta arbetsrättsliga garantier. Den nya versionen ratificeras efter ett par dagar av Mexiko och i januari respektive mars 2020 av USA och Kanada.

    • Riksrättsförhören fortsätter i justitieutskottet

      Utfrågningarna i riksrättsprocessen mot president Trump går in i en ny fas när de flyttar från representanthusets underrättelseutskott till dess justitieutskott, där de eventuella åtalspunkterna ska fastställas. Enligt juridiska experter på riksrättsförfarande har Trump begått handlingar som motiverar riksrätt i större utsträckning än någon tidigare president. En av dem, utskottets ordförande Jerry Nadler, säger i sitt inledningsanförande att Trump uppfyller alla tre kriterier i konstitutionen för riksrätt: landsförräderi, mutbrott eller andra ”allvarliga brott och förseelser”. En annan av experterna, Jonathan Turley, varnar dock för att sänka ribban för riksrätt om processen handlar bara om Ukrainaaffären som han anser bygger på en svaga bevis och uppdämd ilska mot Trump. Vita huset har meddelat att Trump inte kommer att infinna sig för utfrågning i representanthuset, med motiveringen att processen inte är rättvis. 

    • November

    • Bloomberg ny i primärvalsstriden

      Michael Bloomberg, tidigare borgmästare i New York, ger sig formellt in i primärvalsstriden inom Demokratiska partiets inför presidentvalet 2020. Bloombergs tillkännagivande, som var väntat, innebär att 18 demokrater nu tävlar om att bli kandidat vilket är ett rekord för partiet. Tolv tidigare kandidater har ändå dragit sig ur striden. De som ligger bäst till i opinionsmätningarna är den förre vicepresidenten Joe Biden, Vermontsenatorn Bernie Sanders och Massachusettssenatorn Elizabeth Warren. Två republikaner utmanar Trump i primärvalen: Joe Walsh, tidigare kongressledamot från Illinois, och William Weld, tidigare guvernör i Massachusetts.

    • EU-ambassadör vittnar om Ukraina-affären

      När EU-ambassadören Gordon Sondland vittnar inför representanthusets underrättelseutskott säger han att det fanns ett quid pro quo – alltså en förväntan om tjänster och gentjänster – i Trumps hantering av Ukraina. Det är kärnfrågan i riksrättsutredningen som Sondland nu bekräftar. Han säger också att i princip alla i ledande regeringsställning kände till detta, inklusive vicepresident Mike Pence, utrikesminister Mike Pompeo och stabschefen Mick Mulvaney. Enligt Sondland pressades Ukraina att utreda dels korruptionsmisstankar mot Joe Bidens son (se 24 september 2019), dels Ukrainas påstådda inblandning i valet 2016 (se 22 oktober 2019) – och inte minst att offentliggöra att sådana utredningar inletts. Som ”belöning” skulle president Volodymyr Zelenskyj bjudas in till Vita huset. Sondland säger att han inte hört Trump knyta utbetalningen av militärt bistånd till utredningarna, men att han antog att en sådan koppling fanns. Sondland beskriver också hur Trump givit "uttryckliga order" om samarbete med hans personliga advokat Rudy Giuliani i Ukrainafrågan, en order som han beklagade men sett sig tvungen att följa. Sondland förnekade förekomsten av ett quid pro quo första gången han vittnade, i oktober bakom stängda dörrar, men ändrade sig sedan i ett tillägg till vittnesmålet den 5 november.

    • Offentliga förhör inleds i riksrättsprocessen

      De första offentliga utfrågningarna görs i representanthuset, i riksrättsprocessen mot president Donald Trump. Först ut är två personer som redan tidigare vittnat bakom stängda dörrar: USA:s chargé d’affaires i Kiev, WilliamTaylor (se 22 oktober 2019), och en tjänsteman på utrikesdepartementet, George Kent. Taylor beskriver liksom tidigare rapporterats hur det våren 2019 bildats en ”irreguljär” kanal för USA:s Ukrainapolitik, vid sidan av den reguljära som han själv var del av. Vissa nya detaljer framkommer också. Både Taylor och Kent betonar hur viktigt USA:s stöd för landet Ukraina är, samt uttrycker oro över Rudy Giulianis inblandning (se 26 september 2019).

    • USA inleder utträde ur Parisavtalet

      Regeringen meddelar formellt FN att USA har för avsikt att dra sig ur Parisavtalet om klimatförändringar, i enlighet med vad president Trump lovade i valrörelsen och tidigare har uppgivit (se Juni 2017). Därmed inleds en årslång process som blir klar dagen efter det amerikanska presidentvalet 2020.

    • Oktober

    • Representanthuset röstar om riksrätt

      Representanthuset röstar för första gången i riksrättsfrågan och beslutar formellt att fortsätta med utredningen. Som en följd av omröstningen kommer vittnesutfrågningar, som hittills pågått bakom stängda dörrar, nu att ske offentligt. Dessutom kommer dokumentation från de utfrågningar som redan skett att offentliggöras, något som republikanerna har krävt. Förslaget godkänns med 232 röster mot 196 – alla alla demokrater utom två röstar ja medan alla republikaner röstar nej.

    • IS-ledaren dödad i Syrien

      President Trump tillkännager att ledaren för terrorsekten Islamiska staten (IS) Abu Bakr al-Baghdadi är död, efter en insats av amerikanska soldater i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien. Beskedet ses som en viktig utrikespolitisk framgång för Trump som annars utsatts för hård kritik för sin Mellanösternpolitik, även från republikanskt håll.

    • Bränder utlöser undantagstillstånd i Kalifornien

      Guvernören i Kalifornien utlyser undantagstillstånd i hela delstaten på grund av flera markbränder som orsakat massevakueringar. Miljontals människor har varit utan elektricitet i kontrollerade strömavbrott, i ett försök att minska risken för nya bränder. Strömavbrotten är de mest omfattande hittills i Kalifornien. Runt 180 000 människor har beordrats att lämna sina hem i länet Sonoma norr om San Francisco. Ett par dagar tidigare beordrades 50 000 människor norr om Los Angeles att lämna sina hem på grund av bränder.

    • Republikaner ”stormar” vittnesförhör

      Motsättningarna kring riksrättsutredningen mot president Trump utlöser en ovanlig scen i kongressbyggnaden: ett 30-tal republikaner stormar en säkerhetssal där ett utskottsförhör ska hållas och parkerar sig där i timmar. Flera av dem har mobiltelefoner med sig, i strid med strikta säkerhetsföreskrifter. Republikanerna har klagat på hemlighetsmakeri i utskottsförhören och menar att det gör processen illegitim. Demokraternas säger att förhören måste hållas bakom stängda dörrar för att olika vittnen inte ska kunna påverka varandra. Flera av republikanerna som deltar i stormningen hade dock kunnat delta i det aktuella förhöret, med en anställd i försvarsdepartementet, Laura Cooper, som haft inblick i Ukrainafrågor. Förhöret med Cooper äger senare rum.

    • Toppdiplomat vittnar om Ukraina-affären

      USA:s tillförordnade ambassadör i Ukraina, William Taylor, vittnar inför ett kongressutskott om att president Trump beordrat att militärbistånd till Ukraina skulle hållas inne till dess att president Zelenskyj lovade att utreda Joe Biden (se även 24 och 26 september 2019). Utfrågningen hålls bakom stängda dörrar men enligt rapporter bekräftar Taylor vad flera andra har vittnat om samtidigt som han ger en mer detaljerad bild och tydligare pekar ut Trump. Enligt Taylor begärde Trump också en utredning av Ukrainas påstådda inblandning i presidentvalet i USA 2016 – en inblandning som ingen har presenterat bevis för. Taylor väljer att inställa sig inför kongressutskottet trots Vita husets påbud om bojkott (se 8 oktober 2019). Flera andra nyckelvittnen har gjort detsamma före honom, däribland EU-ambassadören Gordon Sondland och Marie Yovanovitch, som tidigare var ambassadör i Ukraina men som sparkats av Trump. Samtliga kommer i november att vittna också inför öppna dörrar.

    • Energiministern avgår

      Energiminister Rick Perry avgår, meddelar Vita huset. Perry är en av tre regeringsföreträdare som anses ha påverkat Ukrainapolitiken. Han har kallats till förhör i representanthuset rörande Ukrainautredningen, men inte meddelat om han tänker inställa sig.

    • Kongresskritik mot Syrienpolitik

      Representanthuset fördömer med röstsiffrorna 354–60 beslutet att dra tillbaka de amerikanska militärerna från nordöstra Syrien, och uppmanar Turkiets president att hejda invasionen i nordöstra Syrien. I omröstningen ansluter sig 129 republikanska ledamöter till demokraterna i fördömandet av Trumps Syrienpolitik.

    • Sanktioner mot Turkiet

      President Trump beordrar sanktioner mot Turkiet på grund av invasionen i norra Syrien, den invasion som Trump själv gett grönt ljus för en vecka tidigare. Trump har också i samtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan krävt ett omedelbart eldupphör. Han uppger att en mindre amerikansk styrka ska bli kvar i Syrien, trots tidigare Twitteruttalanden om att turkar och kurder nu får göra upp, utan amerikansk inblandning. De sanktioner som införs består av bland annat höjda tullar och indragna visum för turkiska regeringsföreträdare. Efter nio dagar drar Trump emellertid tillbaka sanktionerna och säger att Erdoğan lovat att ett eldupphör ska permanentas och striderna upphöra. Låt andra strida om den "blodbesudlade sanden", säger Trump också.

    • Inrikessäkerhetsministern avgår

      Den tillförordnade minister för inrikes säkerhet, Kevin McAleenan, avgår efter ett halvår på posten. McAleenan var Trumps fjärde inrikessäkerhetsminister och efterträdde Kirstjen Nielsen (se April 2019).

    • Vita huset bojkottar riksrättsutredning

      USA tycks närma sig en konstitutionell kris när det står klart att Vita huset uttryckligen vägrar att samarbeta med kongressen om riksrättsutredningen. I ett brev förkunnar Vita huset att utredningen är författningsvidrig och utgör försök att omintetgöra valresultatet från 2016. Tidigare på dagen har Vita huset beordrat EU-ambassadören Gordon Sondland att inte inställa sig för utfrågning i ett utskott i representanthuset. President Trump har motiverat ordern med att representanthuset utgör en ”kängurudomstol”. Sondland kommer dock att trotsa ordern (se 20 november 2019).

    • USA lämnar norra Syrien

      Vita huset meddelar oväntat att amerikanska soldater ska dras tillbaka från kurddominerade områden i norra Syrien och att Turkiet ska gå in där istället.  Beskedet kommer efter ett telefonsamtal mellan president Trump och hans turkiske kollega Recep Tayyip Erdoğan. Det väcker bestörtning på många håll: USA har varit allierat med de kurdiska SDF-styrkorna i kampen mot Islamiska staten (IS), men Turkiet betraktar SDF som en terrororganisation. SDF-företrädare anklagar USA för svek. Truppförflyttningar inleds omgående och Trump twittrar om att det är dags att avsluta ”löjliga ändlösa krig”. Han säger också att europeiska länder nu själva får ta ansvar för sina medborgare som sitter i läger i området, efter det att IS besegrats.

    • Trump: Kina och Ukraina bör utreda

      Inför rullande kameror säger Trump att både Ukraina och Kina borde utreda Bidens som han hävdar är genomkorrumperade. Presidenten har i flera dagar rasat mot sina kritiker och anklagar ledande demokrater, visselblåsaren och uppgiftslämnare för förräderi. Han skriver på Twitter att riksrättsutredningen är att jämställa med ett kuppförsök.

    • September

    • Visselblåsarens anmälan offentliggörs

      Den anmälan som ligger till grund för en utredning om riksrätt mot Donald Trump offentliggörs av representanthusets underrättelseutskott. Anmälaren skriver att flera regeringsföreträdare vittnat om att Trump försökt få en utländsk makt att blanda sig i presidentvalet 2020. Det framgår att Vita huset försökte mörklägga innehållet i det aktuella telefonsamtalet och spara det som hemligstämplad information. En skriftlig sammanfattning har redan dagen innan offentliggjorts av Vita huset, och visat att Trump upprepade gånger bad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att utreda Joe Biden. Han bad också om "en tjänst", och uppmanade Zelenskyj att samarbeta med USA:s justitieminister William Barr samt med Trumps personliga advokat Rudy Giuliani. En vecka före samtalet hade Trump stoppat en utbetalning på nära 400 miljoner dollar i militärt bistånd till Ukraina, men han förnekar att det skulle ha något med kravet på en korruptionsutredning att göra. En utbetalning gjordes sedan den 11 september, ett par dagar efter det att kongressen fått uppgifter om anmälan av en visselblåsare. Trump kallar hela kontroversen för den värsta häxjakten i USA:s historia.

    • Riksrätt mot Trump ska utredas

      Demokraterna i representanthuset beslutar att inleda en utredning om riksrätt mot president Donald Trump, efter ett avslöjande om att han pressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att skada sin politiska rival Joe Biden. Avslöjandet kommer från en visselblåsare inom underrättelsetjänsten och gäller ett telefonsamtal den 25 juli, i vilket Trump ska ha försökt pressa Ukraina att inleda en korruptionsutredning mot Biden, som är en ledande kandidat för demokraterna inför presidentvalet 2020. Korruptionsanklagelserna rör Bidens son Hunter Biden som suttit i styrelsen för ett gasbolag i Ukraina, Burisma. Tidigare, inte minst i samband med Muellerutredningen (se 8 maj 2019), har talmannen i representanthuset Nancy Pelosi hållit emot krav på att inleda ett riksrättsförfarande. Sannolikheten att en riksrättsprocess ska leda till att Trump faktiskt avsätts bedöms som liten, eftersom det kräver att två tredjedelar av senaten röstar för det. Republikanerna har en majoritet i senaten och är till allra största delen lojala mot presidenten.

    • Opioidkris leder till konkursansökan

      Läkemedelsföretaget Purdue pharma begärs i konkurs sedan över 2 600 stämningsansökningar riktats mot företaget som anklagas för att ha utlöst en opioidkris i USA. Konkursansökan innebär tills vidare ett stopp för rättsprocesserna. Purdue pharma, som ägs av familjen Sackler, anses aggressivt ha marknadsfört ett smärtstillande läkemedel och därmed bidragit till ett växande missbruk av opioider. Missbruket har lett till att överdosering av narkotikaklassade preparat har blivit den vanligaste dödsorsaken för personer under 50 år i USA, och att medellivslängden har sjunkit för första gången på 100 år. I augusti dömdes läkemedelsföretaget Johnson and Johnson att betala mångmiljonböter i Oklahoma, för att ha bidragit till opioidkrisen i delstaten. Nästan 48 000 amerikaner dog i opioidöverdoser 2017 och året därpå beräknades 10 miljoner vara opioidmissbrukare, varav det stora flertalet använde receptbelagda värktabletter. I oktober 2017 utlyste president Trump ett nationellt hälsonödläge med anledning av opioidkrisen.

    • HD godkänner striktare asyllag

      Högsta domstolen ger grönt ljus för regeringens planer på skärpt lagstiftning som innebär att den som vill söka asyl i USA men kommer via tredje land måste söka där först. President Trump twittrar om beskedet som en ”stor seger”. Beslutet utestänger i praktiken alla som inte är mexikaner från att söka asyl vid USA:s gräns i söder. Av de 811 000 människor som omhändertogs vid gränsen under årets första månader kom närmare 590 000 från El Salvador, Guatemala eller Honduras. Mexikanska myndigheter har nyligen rapporterat att antalet papperslösa migranter som når gränsen har minskat med 56 procent sedan maj.

    • Republikan vinner omval till kongressen

      Republikanen Dan Bishop vinner det mandat i det federala representanthuset som varit otillsatt sedan mellanårsvalet i november 2018 (se 21 februari 2019). Bishop segrar med mindre än två procentenheter, eller knappt 4 000 röster, över demokraten Dan McCready. Republikaner välkomnar segern som ett tecken på att deras parti nu har vind i seglen igen, efter bakslaget i valet.

    • Säkerhetschef Bolton sparkad

      President Trump meddelar att den nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton får gå, och att han starkt ogillat många av dennes förslag, särskilt i fråga om Mellanöstern och Irak. Bolton är känd som krigsivrare. Rapporter har förekommit om spänningar mellan honom och Trump. Bolton var Trumps tredje säkerhetsrådgivare (se Mars 2018). Hans efterträdare som utses efter en vecka blir Robert O'Brien.

    • CIA-kontakt plockades från Moskva efter Trumpseger

      Underrättelsetjänsten CIA hade en kontakt centralt placerad i Kreml före Trumps tillträde 2017 men vågade inte låta hen vara kvar efter maktskiftet, enligt uppgifter i flera amerikanska medier. Orsaken uppges ha varit oro över säkerheten för kontakten. Kontakten var så nära president Vladimir Putin att hen kunde fotografera hemliga dokument och vidarebefordra till CIA. Bland information som vidarebefordrades fanns uppgifter om ryska försök att påverka presidentvalet i USA 2016. Kontakten, vars identitet är hemlig, ska vid en andra förfrågan från CIA ha gått med på att lämna Ryssland.

    • Väderprognos i stormens öga

      Kritik om maktmissbruk och krav på handelsminister Wilbur Ross avgång kommer efter avslöjanden om att han ska ha hotat avskeda politiskt tillsatta tjänstemän vid vädermyndigheten Nooa – om de inte officiellt uttryckte stöd för president Trumps inkorrekta uttalanden gällande en orkanvarning. Kontroversen började när Trump inkluderade Alabama i en Twittervarning den 1 september om den annalkande orkanen Dorian. Meteorologer i delstaten dementerade genast att Alabama skulle ligga i orkanens väg. Trots det framträdde Trump i TV den 4 september med en tidigare publicerad meteorologbild av orkanens bana – men med en extra inritad loop som omfattade Alabama. Någon förklaring till varför en gammal bild användes och vem som gjort ändringen gavs inte. Två dagar senare skrev dock Nooa att Alabamameteorologerna hade fel i sitt uttalande. Nu kommer alltså uppgifter om att så skett efter hot om avskedanden.

    • Trump avblåser talibansamtal

      President Trump avbryter fredssamtal med talibanerna i Afghanistan och ställer in vad sägs ha varit ett planerat möte mellan honom, Afghanistans president Ashraf Ghani och talibanska ledare. Beslutet som meddelas via Twitter motiveras med ett sprängdåd som dödat tolv personer i Kabul, däribland en amerikansk soldat. Några dagar tidigare har amerikanska medlare uppgivit att ett fredsavtal ”i princip” var klart, efter nio förhandlingsrundor mellan amerikanska och talibanska förhandlare i Qatars huvudstad Doha. Enligt avtalet skulle USA dra tillbaka 5 400 soldater inom 20 veckor, i utbyte mot att talibanerna lovade att aldrig använda Afghanistan som bas för terrorism. USA har för närvarande 14 000 soldater i Afghanistan.

    • Militäranslag till murbygge

      Försvarsdepartementet Pentagon beslutar att 3,6 miljarder dollar av de egna medlen ska gå till att bygga en mur mot Mexiko, ett av president Trumps viktigaste vallöften. Det innebär att 127 militära byggprojekt tills vidare skjuts upp. Försvarsminister Mark Esper använder ordet ”gränsbarriär” om de 28 mil av konstruktion längs gränsen som pengarna ska gå till.

    • Augusti

    • Trump skippar Danmark

      President Trump meddelar via Twitter att han har ställt in ett planerat besök i Danmark i början av september. Han anger själv att skälet är att statsminister Mette Fredriksen är ointresserad av att diskutera hans förslag att USA skulle köpa Grönland. Uppgiften om att Trump vill köpa Grönland har nyligen dykt upp i medier men har bekräftats av presidenten som kallar det en ”stor fastighetsaffär”. Förslaget har genomgående sågats i Danmark och på Grönland.

    • Trump fryser Venezuelas tillgångar

      Alla Venezuelas tillgångar i USA fryses och transaktioner med landets myndigheter förbjuds, genom beslut av president Trump. Enligt Wall Street Journal är det första gången på 30 år som ett så långtgående beslut riktas mot ett land på de amerikanska kontinenterna. Regeringen i Caracas är därmed föremål för liknande amerikanska sanktioner som Kuba, Iran, Nordkorea och Syrien.

    • Skottdåd klassas som terrorism

      I El Paso vid gränsen mot Mexiko skjuter en 21-årig man ihjäl 22 kunder i ett köpcentrum. Händelsen i Texas klassas av amerikanska myndigheter som ett inhemskt terrordåd – till skillnad från en masskjutning i Dayton, Ohio, som kräver närmare tio liv några timmar senare. Flera av dödsoffren i El Paso är mexikaner och gärningsmannen har före dådet publicerat ett invandrarfientligt manifest. I den debatt som dåden utlöser kritiseras president Trump för att göda hatbrott genom nedsättande omdömen om bland andra latinamerikaner. Några dagar senare meddelar FBI att också ett skottdrama vid Gilroyfestivalen i Kalifornien den 28 juli, med flera dödsoffer, utreds som terrordåd.

    • Nya tullar på Kinavaror

      Ytterligare tullar på varor från Kina till ett värde av 300 miljarder dollar ska införas, meddelar president Trump. Orsaken är att Kina inte har uppfyllt sina löften om att köpa mer amerikanska jordbruksvaror, enligt Trump. Beskedet som ger negativt eko på börserna innebär att snart sagt all varuhandel mellan länderna kommer att omfattas av nya handelshinder. Trump uppger att 10-procentiga tullar ska införas från 1 september på bland annat mobiltelefoner, datorer samt en del skor och kläder. Men  knappt två veckor senare ändrar han sig och skjuter upp tullarna på en del av varorna till den 15 december. Ett skäl Trump anger är att han inte vill förstöra julsäsongen för amerikanerna. Tullarna i september blir av medan de som skulle ha införts i december skjuts upp i sista stund. Tidigare tullar infördes i juli, augusti och september 2018.

    • Juli

    • Klartecken för murfinansiering

      Högsta domstolen ger klartecken för att använda 2,5 miljarder dollar från försvarsdepartementet Pentagon till bygget av en mur mot Mexiko. Beskedet är en framgång för president Donald Trump (se 15 och 18 februari 2019).

    • Nya regler för snabb deportation

      Regeringen inför ett nytt regelverk för att snabba på deportationerna av papperslösa migranter. De nya reglerna medför bland annat att migranter som saknar uppehållstillstånd kan plockas upp var som helst i USA. Det blir också möjligt för myndigheter att deportera utländska medborgare utan att invänta domstolsbeslut. Tidigare fick omedelbara deportationer genomföras bara om personen hittades nära gränsen och hade varit mindre än två veckor i landet.

    • Ny chef i Pentagon

      Nära sju månader efter Jim Mattis avgång, och mitt i en växande Irankris med krigshot, tillträder Mark Esper som ny försvarsminister efter att ha godkänts av senaten. Så länge har försvarshögkvarteret Pentagon aldrig tidigare varit utan ordinarie chef (se 21 december 2018).

    • Partier ense om höjt skuldtak

      De två stora partierna har slutit en uppgörelse med president Trump om USA:s federala statsbudget. Överenskommelsen sträcker sig två år framåt i tiden, till efter nästa presidentval. Statens utgifter ökar i budgeten med 320 miljarder dollar, men republikaner och demokrater är eniga om att förlänga ett undantag som gör att statens belåning också kan öka. Därmed ska man kunna undvika ett läge där delar av statsförvaltningen måste stängas (se 25 januari och 14 februari 2019).

    • Nya månfärder planeras

      USA firar 50-årsminnet av människans första steg på månen, som togs av den amerikanske astronauten Neil Armstrong den 20 juli 1969. Enligt president Trumps planer ska amerikaner landa på månen igen 2024. På 50-årsdagen av den första månpromenaden skjuts en raket med amerikansk, rysk och italiensk besättning upp från en rymdbas i Kazakstan för färd till rymdstationen ISS, som cirklar runt jorden. 

    • Kongressfördömande av Trumps ”rasism”

      Representanthuset fördömer i ett uttalande president Trump för vad som beskrivs som en rasistisk attack mot fyra demokratiska ledamöter och för fientlig retorik riktad mot invandrare. Fyra republikaner ansluter sig i omröstningen till den demokratiska majoriteten i kongressens andrakammare. Fördömandet kommer två dagar efter det att Trump via Twitter uppmanat fyra kongressledamöter att ”åka hem” till vad han kallar deras korrupta och hopplösa hemländer. Kvinnorna som gemensamt kommit att kalla the squad (”truppen”) har alla minoritetsbakgrund men tre av dem är födda i USA och alla är amerikanska medborgare. De fyra (Alexandra Ocasio-Cortez, Ilhan Omar, Rashida Tlaib och Ayanna Pressley) tillhör vänsterfalangen inom sitt parti.

    • Trump till attack mot brittiska premiärministern

      President Trump uttrycker svidande kritik mot Storbritanniens avgående premiärminister Theresa May och säger att det är tur att hon snart är borta. Han återkommer också till tidigare kritik när han hävdar att May har skapat en ”röra” i fråga om brexit. Bakgrunden är läckt e-post från den brittiska ambassadören i Washington, Kim Darroch, i vilken han beskrivit Trumpadministrationen som dysfunktionell och oduglig. Om ambassadören skriver Trump att han inte är omtyckt i Washington och att han inte har tjänat sitt land väl. Den brittiska regeringen säger sig ha förtroende för Darroch även om man inte delar hans synpunkter.

    • Kongressledamot lämnar Republikanerna

      En federal kongressledamot, Justin Amash från Michigan, förklarar att han lämnar Republikanska partiet och blir oberoende ledamot av representanthuset. Han säger i en kommentar att politiken i Washington har blivit alltför partipolitisk. Amash blir den enda ledamoten av representanthuset som inte hör till ett parti (det finns däremot två oberoende senatorer, även om de normalt stödjer Demokraterna). 

    • Juni

    • Trump i Nordkorea

      Efter ett G20-möte i Japan gör president Trump ett planerat besök i Sydkorea. I samband med det blir det också ett till synes improviserat möte med den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un i den demilitariserade zonen mellan Syd- och Nordkorea. När Trump tillsammans med Kim kliver över gränsen blir han den första sittande presidenten i USA att beträda nordkoreansk mark. Det är tredje mötet mellan Trump och Kim (se Juni 2018 och Februari 2019).

    • USA och Kina återupptar handelssamtal

      President Trump och hans kinesiske motpart Xi Jinping enas om att handelssamtalen mellan länderna ska återupptas. Trump gör också eftergifter: amerikanska företag ska få återuppta försäljning till den kinesiska telekomjätten Huawei se 15 maj 2019), och nya tullar för 300 miljarder dollar som han tidigare hotat med inte kommer att införas. Dödläget i förhandlingarna mellan de båda handelsjättarna anses ha haft en dämpande inverkan på världshandeln. Mötet mellan Trump och Xi sker i samband med ett G20-toppmöte i Japan.

    • Demokratiska presidentkandidater debatterar

      En andra debattkväll mellan personer som vill bli Demokraternas presidentkandidat 2020 hålls i Miami. Valrörelsen har inletts med de två debatterna efter varandra, med sammanlagt 20 deltagare. Bland de mest namnkunniga kandidaterna finns förre vicepresidenten Joe Biden, senator Bernie Sanders från Vermont, senator Elizabeth Warren från Massachusetts, senator Kamala Harris från Kalifornien, borgmästare Pete Buttigieg från South Bend i Indiana och Beto O’Rourke, tidigare ledamot av representanthuset för Texas.

    • HD ger fria händer för valmanipulering

      Högsta domstolen ger grönt ljus för politiker i delstaterna att ägna sig åt gerrymandering, det vill säga att rita om valdistrikt av partitaktiska skäl. Beslutet fattas med röstsiffrorna 5–4. Enligt kritiker innebär det att valda politiker nu effektivt kan arbeta för att stänga oppositionen ute, särskilt i områden där det väger relativt jämnt mellan partierna. Målet baseras på två fall. Det ena rör North Carolina där Republikanerna får ungefär hälften av rösterna men ändå har hållit nästan alla de 13 kongressmandaten sedan 2012 (se också Januari 2018). Det andra är Maryland där Demokraterna 2011 ritade om ett distrikt och året därpå ”tog” det från den republikan som tidigare vunnit med god marginal.

    • Nya sanktioner mot Iran

      USA inför sanktioner mot Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei samt utrikesminister Javad Zarif och flera militärer. Det sker några dagar efter det att iransk militär skjutit ned en amerikansk drönare i Hormuzsundet – enligt Teheran över iranskt luftrum, enligt USA över internationellt vatten. Trump har sagt att USA var nära att svara med ett militärt anfall mot Iran efter nedskjutningen, men att han hejdade det i sista stund. Enligt finansminister Steve Mnuchin låser de nya sanktionerna miljardbelopp i iranska tillgångar. USA har sedan tidigare långtgående sanktioner mot Irans olje- och finanssektor. Ytterligare ett par amerikanska krigsfartyg har nu nått fram till Persiska viken.

    • Anklagelser mot Iran, förstärkningar till Mellanöstern

      Ytterligare 1 000 amerikanska soldater ska skickas till Mellanöstern, uppger den tillförordnade försvarsministern Patrick Shanahan med hänvisning till ”fientligt uppträdande” av iranska styrkor (se även 24 maj 2019). Beskedet kommer fyra dagar efter det att en norsk och en japansk oljetanker utsatts för attentat i farvattnen mellan Iran och Oman. USA har anklagat Iran för attentaten och presenterat vad som sägs vara bildbevis. Iran tillbakavisar anklagelserna och har just uppgivit att landet inte längre tänker hålla sin del av kärnavtalet från 2015, det avtal som USA redan dragit sig ur (se 8 maj 2018).

    • Migrationsuppgörelse avblåser tullhot

      President Trump tillkännager att de strafftullar mot Mexiko som han hotat att införa har skjutits upp ”på obestämd tid” sedan en uppgörelse nåtts om migrationen. Beskedet kommer efter tre dagars förhandlingar i Washington. Mexiko har nu lovat att stärka bevakningen vid gränsen mot Guatemala och i högre utsträckning än tidigare husera centralamerikaner medan USA behandlar deras asylansökningar. Trump och Republikanerna kallar uppgörelsen ett genombrott medan en del iakttagare hävdar att den i sak inte innehåller något som Mexiko inte redan tidigare förbundit sig vid.

    • Ökat tryck mot gränsen i söder

      Myndigheterna omhändertog 144 000 människor vid gränsen mot Mexiko under maj, rapporterar tull- och gränspolismyndigheten CBP. Det innebär en ökning med 32 procent jämfört med april och den högsta siffran på 13 år. Nästan 133 000 hade tagit sig över gränsen illegalt och 11 000 av dem var ensamkommande barn, enligt CBP. I Mexiko beslutar myndigheterna att stärka bevakningen vid gränsen mot Guatemala samt tillkännager att 26 misstänkta människosmugglare får sina bankkonton frysta. Samtidigt fortgår förhandlingar mellan USA och Mexiko med anledning av Trumps hot om strafftullar på mexikanska varor (se 30 april 2019).

    • Maj

    • Trump hotar Mexiko med strafftullar

      President Trump hotar oväntat Mexiko med 5-procentiga tullar på alla varor från den 10 juni, om inte grannlandet stoppar flödet av centralamerikanska migranter som försöker ta sig in i USA. Tullarna ska sedan höjas stegvis varje månad tills de når 25 procent i oktober, skriver Trump. Det oväntade utspelet får marknaderna att falla. Mexikos president Andres Manuel López Obrador säger att Mexiko gör vad det kan för att hindra migrantflödet, men Trump hävdar att grannlandet har utnyttjat USA ”i årtionden”.

    • Förstärkningar till Mellanöstern

      Regeringen tillkännager att 1 500 soldater och tiotals stridsflygplan ska skickas till Mellanöstern, sedan Pentagon anklagat Iran för att ligga bakom attentat bland annat mot fyra oljetankrar nära Hormuzsundet några dagar tidigare. USA har redan skickat hangarfartyg till regionen där läget är alltmer spänt. Det är inte klart exakt var förstärkningarna ska sättas in. USA har militärbaser i bland annat Qatar, Bahrain och Irak, och sammanlagt omkring 70 000 soldater i Mellanöstern. USA har nyligen också skärpt de redan hårda ekonomiska sanktionerna mot Iran (se 7 augusti 2018).

    • Trumpadvokat vägrar vittna

      President Trumps tidigare advokat Don McGahn uppger att han följer en order från Vita huset och tänker neka till att vittna inför representanthusets justitieutskott. Utskottet som domineras av demokrater utreder misstankarna om att Trump hindrade rättvisan i samband med den särskilda åklagaren Robert Muellers utredning av Rysslands inblandning i presidentvalet. 

    • Trump varnar Iran

      Om det blir en väpnad konflikt med Iran kommer landet att förstöras, twittrar Trump. Spänningarna har ökat sedan Iran en vecka in i maj dragit sig ur sina åtaganden enligt kärnenergiavtalet, det avtal som USA drog sig ur ett år tidigare (se 8 maj 2018). USA har skickat ett hangarfartyg till området och uppges ha en plan för att sända 120 000 soldater till Mellanöstern.

    • Nödläge mot IT-hot

      President Trump utlyser nationellt nödläge för att skydda amerikanska kommunikationsnät från ”utländska antagonister”. Beslutet anses riktat inte minst mot den kinesiska kommunikationsjätten Huawei och innebär ännu en upptrappning i handelskriget med Kina (se även 7 mars och 10 maj 2019). Trumps dekret förbjuder amerikanska företag från att samarbeta med utländska telekomföretag som anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. Huawei är starkt kritiskt till förbudet. Oron är stor också i flera andra länder att Huaweis produkter kan användas av Kina för övervakning.

    • Skärpt handelskrig mot Kina

      USA inför nya tullar på importvaror från Kina till ett värde av 200 miljarder dollar. Tills nyligen har det sett ut som om de båda handelsjättarna rörde sig mot avspänning i sitt ställningskrig kring tullar, men nu kommer istället en rejäl upptrappning. President Trump har en knapp vecka tidigare aviserat höjningen av tullsatser från 10 till 25 procent på uppemot 6 000 varor (se också 17 september 2018), om förhandlare inte nådde en uppgörelse före dagens datum. Börsen i USA har fallit sedan dess. Trump har hotat med ytterligare höjda tullar den närmaste tiden om ingen överenskommelse nås. Efter tre dagar aviserar Kina sin motåtgärd: höjda tullar till ett värde av 60 miljarder dollar från 1 juni.

    • Strid om Muellerrapporten

      Striden trappas upp mellan Vita huset och demokraterna i kongressen kring den särskilde åklagaren Robert Muellers rapport (se 18 april 2019). President Trump åberopar ett särskilt ”presidentprivilegium” (executive privilege) för att hindra att kongressen får tillgång till hela Muellerrapporten. Därpå slår justitieutskottet i representanthuset i en omröstning fast att justitieminister William Barr har trotsat kongressen genom sin vägran att lämna ut hela rapporten. I nästa steg ska frågan diskuteras i hela kammaren. Dessutom begär också underrättelseutskottet i representanthuset att få ut dokument från Muellerutredningen om rysk inblandning i valet (liksom justitieutskottet redan gjort). Vidare har senatens underrättelseutskott begärt att presidentens son Donald Trump Jr ska inställa sig och vittna.

    • ”Tydlig grund för åtal mot Trump”

      Över 500 tidigare åklagare i justitiedepartementet uttrycker i en gemensam skrivelse åsikten att Donald Trump skulle ha åtalats för övergrepp i rättssak om han inte var president. Bakgrunden är tio tillfällen som beskrivs i den särskilda åklagaren Robert Muellers utredning om Rysslands inblandning i valrörelsen. Bland undertecknarna av skrivelsen finns ett 20-tal tidigare justitieministrar som har arbetat under såväl demokratiska som republikanska presidenter. Enligt juridiska experter väckte Mueller inte åtal mot Trump på grund av den rådande uppfattningen i justitiedepartementet att en sittande president inte kan åtalas.

    • Justitieministern vägrar vittna inför kongressen

      Justitieminister William Barr meddelar sedan att han inte tänker inställa sig följande dag för förhör i representanthusets justitieutskott, som domineras av demokraterna. Han har under dagen vittnat i motsvarande utskott i senaten, dominerat av republikaner. Förhören gäller Barrs hantering av Rysslandsutredningen och det faktum att han ”friade” Trump från misstankar i sin sammanfattning av Muellers rapport (se 24 mars 2019), vilket många anser var en felaktig slutsats. Ledande demokrater har krävt att justitieministern avgår och menar att han arbetar för att skydda president Trump istället för att skydda författningen.

    • April

    • Mueller kritisk mot justitieministern

      Ett brev offentliggörs som visar att den särskilde åklagaren Robert Mueller var kritisk till hur justitieminister William Barr sammanfattade hans rapport om Rysslandskopplingar i valet 2016 (se 24 mars 2019). I brevet som skrevs ett par dagar efter Barrs sammanfattning uttrycker Mueller kritik mot att den inte korrekt speglar rapportens innehåll och substans. Han beklagar också att Barr valt att inte offentliggöra de sammanfattningar som utredningen gjort.

    • Ny dödsskjutning i synagoga

      En kvinna skjuts ihjäl och tre skadas i en synagoga i Poway i södra Kalifornien. Den 19-åriga misstänkta gärningsmannen som grips efter dådet har skrivit ett brev med antisemitiskt och rasistiskt innehåll, och refererat både till attentatet mot en synagoga i Pittsburgh (se 27 oktober 2018) och till terrordådet mot moskéer i Nya Zeeland i mars (se Nya Zeeland-Kalendarium).

    • Trump vägrar offentliggöra deklarationer

      En andra tidsfrist satt av representanthusets skatteutskott (ways and means committee) löper ut utan att president Trump har offentliggjort sina skattedeklarationer. Utskottet begärde deklarationerna i början av april och har förlängt tidsfristen en gång. Vita huset har gjort klart att det inte finns någon avsikt att lämna ut deklarationerna. Det finns ingen lag om att presidenten måste offentliggöra sina skattedeklarationer men det har varit brukligt sedan 1970-talet.

    • Muellerrapporten offentliggörs

      Större delen av den särskilde åklagaren Robert Muellers utredning om rysk inblandning i valet 2016 släpps till allmänheten (se 17 maj 2017 och 24 mars 2019). Vissa delar har strukits av sekretess-skäl. Men intresset är ändå mycket stort och rapporten i bokform blir genast en bästsäljare. I rapporten framgår att Trump upprepade gånger försökte hindra utredningen, bland annat genom att få Mueller avskedad. Många bedömare anser att rapporten innehåller tydliga bevis på att Trump i flera fall gjort sig skyldig till hindrande av rättvisan. 

    • Veto ger fortsatt stöd för krig i Jemen

      President Trump lägger veto mot ett beslut i kongressen om att USA skulle upphöra med sitt stöd till den saudiledda alliansen som för krig i Jemen. Enligt Trump är kongressens resolution ett ”onödigt” och ”farligt” försök att försvaga presidentens makt. Motståndet i kongressen – även bland republikaner – mot presidentens Jemenpolitik har vuxit efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi (se November 2018). Det är andra gången Trump använder sin rätt att lägga veto mot kongressbeslut – första gången var en månad tidigare och gällde muren mot Mexiko.

    • Asylsökande får inte skickas till Mexiko

      I ett bakslag för president Trump hejdar en federal domare ett beslut om att migranter söderifrån ska vänta i Mexiko medan deras asylsökningar behandlas. Trump försöker försvåra för migranter att ta sig till och över gränsen till USA, men både existerande lagar och en motvillig kongress har hittills hindrat honom. Samtidigt har trycket ökat. Det första halvåret efter Trumps tillträde omhändertogs i snitt 20 000 papperslösa migranter i månaden. Två år senare hade antalet ökat kraftigt och bara i mars 2019 omhändertogs 100 000 människor – den högsta siffran sedan 2008. De flesta är centralamerikaner – från El Salvador, Guatemala och Honduras – som söker flytt undan våld och fattigdom och asyl i USA. Närmare 900 000 asylfall väntar, och väntetiden är cirka två år.

    • Inrikessäkerhetsministern avgår

      Ministern för inrikes säkerhet Kirstjen Nielsen avgår, enligt medieuppgifter på begäran av president Trump. Nielsen har haft ansvar för migrationsfrågor och är nära förknippad med den omstridda åtgärden att separera barn från föräldrar (se Juni 2018) samt med bygget av muren mot Mexiko.  Trump har anklagat henne för att inte vara tuff nog i fråga om att kontrollera invandringen.

    • Mars

    • Bistånd till Centralamerika dras in

      Utrikesminister Mike Pompeo meddelar att biståndet till El Salvador, Guatemala och Honduras för 2017 och 2018 dras in helt, enligt en order från president Trump. Det är oklart hur mycket pengar det rör sig om men Trump själv har talat om 500 miljoner dollar. Trump anklagar de tre centralamerikanska staterna för att inte göra något för att hindra den omfattande migrationen till USA.

    • "Inga bevis för samarbete med Ryssland"

      Justitieminister William Barr offentliggör en fyra sidor lång sammanfattning av den särskilda åklagaren Robert Muellers rapport som presenterats ett par dagar tidigare, och drar slutsatsen för att det inte finns några bevis för samröre mellan Trumps kampanj och Ryssland under valrörelsen. I fråga om huruvida Trump försökt hindra rättvisan går det vare sig att fria eller fälla, skriver Barr. Demokraterna i kongressen kräver att rapporten offentliggörs i sin helhet.

    • Trump lägger veto för nödläge

      President Trump lägger veto mot kongressens nej till hans beslut om att utlysa nödläge vid muren mot Mexiko (se 15 februari 2019). Vetot kommer dagen efter det att senaten med siffrorna 51–49 röstat ned beslutet. Att senaten, där republikanerna har majoritet, röstat mot beslutet innebär ett bakslag för presidenten även om han genom vetot ogiltigförklarar utfallet. Representanthuset där demokraterna har majoritet har redan röstat mot beslutet om nödläge. Trumps veto, det första han lägger under sin presidentperiod, är väntat.

    • Trumps ex-kampanjchef döms till fängelse

      Ett andra fängelsestraff fastställs för president Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort (se 21 augusti 2018). Tillsammans med det straff som meddelats en vecka tidigare (och som delvis ska avtjänas parallellt) ska Manafort nu avtjäna sju och ett halvt år i fängelse. Han har också dömts att betala tillbaka 24 miljoner dollar samt att betala 50 000 dollar i böter. När den första domen (på knappt fyra år) föll blev många förvånade: åklagaren hade yrkat på upp till 24 år. Några veckor tidigare hade en domare slagit fast att Manafort ljugit för den särskilda åklagaren Robert Muellers utredning och för FBI, och därmed brutit mot en uppgörelse som skulle ge honom strafflindring. Domarens besked innebar att uppgörelsen ogiltigförklarades.

    • Kinesiska Huawei stämmer USA

      Den kinesiska telekomjätten Huawei stämmer USA:s regering på grund av ett förbud som införts för federala organ att använda sig av företagets produkter. Enligt stämningsansökan saknas bevis för att Huawei skulle utgöra ett hot mot den nationella säkerheten, vilket anförts som skäl för förbudet. Huawei förnekar också att bolaget skulle ha kopplingar till den kinesiska regeringen. Flera andra länder har blockerat Huawei från utbyggnaden av 5G-nät, av säkerhetsskäl. Se även 28 januari 2019.

    • Trump utreds för maktmissbruk

      Representanthusets justitieutskott inleder en omfattande utredning av president Trump som misstänks för maktmissbruk, korruption och hindrande av rättvisan. Utskottet begär dokument från sammanlagt 81 personer och grupperingar, däribland familjemedlemmar och nära medarbetare till Trump men även organisationer som vapenlobbyn NRA. Dokumenten ska kasta ljus över Trumps ekonomiska och politiska verksamhet. Vita huset anklagar demokraterna för trakasserier och kallar utredningen en politisk ”bluff” men utskottets ordförande, demokraten Jerry Nadler, säger att det är kongressens uppgift att granska den verkställande makten. De misstankar om brott som ska utredas omfattar i huvudsak fem områden: samröre med Ryssland om påverkan av valet 2016, försök att dölja sådant samröre, förhandlingar om bygget av ett Trump Tower i Moskva, betalning i strid mot valkampanjlagar för att tysta kvinnor om utomäktenskapliga förbindelser, samt författningens förbud att ta emot pengar eller andra förmåner från utländska regeringar.

    • Februari

    • Tidigare kol-lobbyist ny miljöchef

      Senaten godkänner Andrew Wheeler som ny chef för miljömyndigheten EPA. Wheeler har varit tillförordnad på posten sedan föregångaren Scott Pruitt avgick (se Juli 2018) och har liksom denne arbetat för att riva upp miljöskyddsregler som infördes under Obamaadministrationen. Wheeler har tidigare varit lobbyist för kolindustrin och förhåller sig skeptiskt till forskarrön om klimatförändringar.

    • Toppmöte med Nordkorea utan resultat

      Ett toppmöte mellan president Trump och den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un slutar utan att någon överenskommelse nås. Enligt Trump beror det på att Kim begärde att USA:s sanktioner mot Nordkorea skulle avskaffas helt, ett krav som Trump avvisade. Men Pyongyang tillbakavisar det påståendet och säger att Kim endast begärt att ekonomiska sanktioner införda sedan 2016 skulle hävas – inte äldre sanktioner och inga som gäller vapen. Det amerikanska utrikesdepartementet bekräftar senare Nordkoreas version. Följden blev i alla fall att mötet, som hålls i Vietnams huvudstad Hanoi, avslutas hastigt och i förtid. Det första toppmötet mellan de två hölls i juni 2018.

    • Ex-advokat kallar Trump bedragare

      Presidentens tidigare advokat och fixare Michael Cohen beskriver i skarpa ordalag Trump som en bedragare, skurk och rasist, och jämför honom med en maffiaboss. Det sker när Cohen frågas ut inför representanthusets utredningsutskott (oversight and reform committee). Cohen visar upp bevisföremål som en check som han ska ha fått från Trump som ersättning för pengar för att tysta två kvinnor (se 2 maj 2018), och finansutlåtanden som än överdrev, än underdrev värdet på Trumps tillgångar. Han hävdar också att Trump kände till Wikileaks planer på att läcka hackad e-post (se 10 december 2016). Cohen har dömts till fängelse bland annat för att han ljugit för kongressen för Trumps räkning (se 12 december 2018). Det han vittnar om är i huvudsak redan känt, men de skarpt formulerade anklagelserna samt bevismaterial ger utfrågningen politisk sprängkraft.

    • Nyval om kongressmandat

      Valmyndigheten i North Carolina beslutar att nyval ska hållas för en av delstatens 13 platser i det federala representanthuset. Resultatet från valet i november gav segern till republikanen Mark Harris, med bara 905 rösters marginal över demokraten Dan McCready. Men resultatet ifrågasattes och en utredning har nu visat att hans kampanjarbetare fuskat med poströster. Valmyndighetens beslut kommer sedan Harris själv gjort en kovändning och uttalat sig för nyval. Han säger sig dock inte ha känt till fusket. Kongressplatsen står vakant fram till att nyvalet hålls den 10 september 2019.

    • Delstater stämmer Trump om muren

      En allians av 16 delstater med Kalifornien i spetsen stämmer president Trump med anledning av hans beslut att utlysa nationellt nödläge för att bygga muren mot Mexiko. Delstaterna vill hindra Trump från att ”missbruka presidentmakten”. Målet ska prövas i en domstol i Kalifornien. En annan stämningsansökning har redan kommit från organisationen Public Citizen som företräder ett naturreservat och tre markägare i Texas som kan påverkas av en eventuell mur. En annan organisation, Citizens for Ethics and Responsiblity in Washington (Crew), har stämt justitiedepartementet för att det inte har presenterats underlag för beslutet att utlysa nödläge. Trump har i ett tal sagt att han egentligen inte behövde utlysa nödläge men gjorde det för att få loss medel snabbare – ett uttalande som enligt en del bedömare kan komma att underminera hans chanser i domstolarna.

    • Trump utlyser ”nationellt nödläge”

      President Trump utlyser så kallat nationellt nödläge för att skaffa fram finansiering till gränsmuren mot Mexiko, en mur han hävdar är nödvändig för landets säkerhet. Beskedet kommer dagen efter det att kongressen enats om budgeten, som Trump skriver på. Men han går också vidare med den extraordinära åtgärden att utlysa kristillståndet för att kringgå kongressen och få loss ytterligare drygt 6 miljarder dollar. Pengarna ska tas från militären och försvarsdepartementet. Bygget av muren var Trumps viktigaste vallöfte men han har inte lyckats få kongressen att finansiera den – inte ens när båda kamrar kontrollerades av Republikanerna. Demokraterna har lovat att ta strid mot åtgärden på rättslig väg och varnar också för att det skulle utgöra ett farligt exempel: en framtida demokratisk president skulle kunna välja att identifiera helt andra nödlägen eller kristillstånd.

    • Budgetöverenskommelse klar i kongressen

      Kongressens båda kamrar röstar för en budgetöverenskommelse som räcker budgetåret ut, till den 30 september, och förhindrar en ny nedstängning av statsapparaten (se 25 januari 2019). I budgeten avsätts 1,3 miljarder dollar för gränssäkerhet inklusive barriärer, men inte pengar till en gränsmur som president Trump krävt – och anslaget är långt ifrån de 5,7 miljarder som han begärt. 

    • Ny justitieminister godkänd

      Senaten godkänner William Barr som ny justitieminister efter Jeff Sessions (se 7 november 2018). Barr hade samma position under George Bush 1991–1993. Barr har tidigare varit kritisk mot den särskilda åklagaren Robert Mueller och den Rysslandsutredningen, som han nu blir ytterst ansvarig för. Barr har dock senare sagt att han kommer låta Mueller fortsätta sin utredning.

    • USA lämnar kärnvapenavtal med Ryssland

      Vita huset beslutar formellt att USA drar sig ur nedrustningsavtalet INF (Intermediate-Range Nuclear Forces) från 1987. Avtalet undertecknades på sin tid av Ronald Reagan och Michail Gorbatjov (ledare för det dåvarande Sovjetunionen) och anses ha banat väg för den fortsatta nedrustning som följde och småningom för att kalla kriget tog slut. Enligt avtalet skulle alla robotar med en räckvidd mellan 50 och 550 mil skrotas. President Trump tillkännagav redan i oktober 2018 sina planer att dra sig ur, med hänvisning till att Ryssland brutit mot avtalet. Nu sägs det upp så att det formellt löper ut efter sex månader, den 2 augusti. De ryska avtalsbrotten konstaterades även under president Obama och har bekräftats av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

    • Januari

    • Oljesanktioner mot Venezuela

      USA tillkännager att sanktioner införs mot det statliga oljebolaget i Venezuela, PDVSA.  Beskedet kommer fem dagar efter det att USA erkänt den oppositionskontrollerade nationalförsamlingens talman, Juan Guaidó, som Venezuelas rättmätiga president och därmed uttryckligen utpekat president Nicolás Maduro som illegitim. Läget i det krisdrabbade Venezuela är mycket spänt (se Venezuela-Kalendarium). USA har i omgångar sedan 2015 infört sanktioner mot venezuelanska individer och företag som anklagas för brott mot mänskliga rättigheter och demokratiska principer, men det är första gången sanktioner riktas mot oljesektorn som står för hälften av den venezuelanska statens intäkter. Den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton säger också att militär intervention "inte är uteslutet".

       

    • USA åtalar kinesiska Huawei

      Justitiedepartementet väcker åtal mot den kinesiska telekomjätten Huawei och dess finanschef Meng Wanzhou, något som väntas öka motsättningarna mellan Washington och Peking. USA anklagar Huawei, världens näst största tillverkare av smarta telefoner, för brott mot USA:s sanktioner mot Iran, samt för bedrägeri, hindrande av rättvisa och försök att stjäla företagshemligheter från en konkurrent. Meng Wanzhou, som också är dotter till Huaweis ägare, greps i Kanada i december 2018 och USA har begärt henne utlämnad därifrån. Gripandet har lett till ett uppskruvat tonläge främst mellan Kina och Kanada men flera västländer har sagt att de överväger åtgärder mot Huawei.

    • Uppgörelse öppnar statsapparaten

      Efter fem veckor tillkännager president Trump att en budgetöverenskommelse nåtts med senatens ledare som innebär att de stängda delarna av statsapparaten öppnar (se även 22 december 2018). Nedstängningen blev redan den 12 januari den längsta i USA:s historia (det tidigare rekordet var från 1995–1996). Uppgörelsen som gäller i tre veckor, till den 15 februari, innehåller i sak ingenting nytt. Trump tvingas ge sig på grund av störningar orsakade av nedstängningen. Bland annat har flyg ställts in sedan flygledare sjukskrivit sig, och många av de 800 000 federalt anställda som gått utan lön har hamnat i en privatekonomisk kris med svårigheter att klara vardagen. Men Trump hotar med en ny nedstängning om senaten skjuter till pengar till en mur och han upprepar tidigare hot om att annars utlysa "nationellt kristillstånd" för att kunna agera utan kongressens stöd.

    • Nytt gripande i Rysslandsutredningen

      Ett nytt steg tas i åklagaren Robert Muellers utredning av rysk inblandning i valet 2016 när FBI griper Roger Stone, en välkänd republikansk strateg och tidigare kampanjrådgivare till president Trump. Stone anklagas för att ha hindrat rättvisan, vittnat falskt och försökt påverka vittnen – han ska ha ljugit inför representanthusets underrättelseutskott om sina kontakter med Wikileaks och för att ha försökt förmå en Wikileakskontakt att också ljuga inför utskottet. Han har i intervjuer tillstått att han har haft kontakter med ryssar under valrörelsen och även att han var i kontakt med Wikileaksgrundaren Julian Assange. Stone är den första från Trumps närmaste krets som åtalas för brott som direkt har med ryska påverkansinsatser att göra. I november 2019 fälls Stone på samtliga sju punkter. Dom väntas först 2020.

    • Över 8 000 falska uttalanden

      Tidningen Washington Post konstaterar att Donald Trump gjorde 8 158 falska eller missvisande uttalanden under sina första två år som president. Takten tycks öka: över 6 000 av de osanna uttalandena gjordes under 2018. De ämnen som ofta berörs är Rysslandsutredningen, skattesänkningen från 2017 och storleken på USA:s handelsunderskott.

    • Reträtt från Syrien villkoras

      President Trumps nationella säkerhetsrådgivare John Bolton säger under ett besök i Jerusalem att USA inte kommer att dra sig tillbaka från Syrien utan säkerhetsgarantier för de kurdiska styrkor som är allierade med USA i Syrien. Några dagar tidigare har utrikesminister Mike Pompeo väckt upprörda känslor i Turkiet när han sagt att USA kommer att se till att ”turkarna inte slaktar kurderna” i Syrien. Grälet fortsätter den 7 januari då Bolton besöker Turkiet för att diskutera reträtten. De turkiska ledarna gör klart att Turkiet inte kommer att skona de kurder som Turkiet anser vara terrorister.

    • Demokraterna tar över representanthuset

      Majoriteten skiftar i representanthuset när 235 demokrater och 199 republikaner svärs in för en ny session efter juluppehållet (ett mandat är fortfarande inte klart efter valet). Skiftet innebär problem för president Trump och republikanerna som nu bara kontrollerar senaten (se 6 november 2018). Demokraten och veteranpolitikern Nancy Pelosi väljs till talman(en post hon också hade 2007–2011). Ledamöterna röstar igenom två budgetförslag men eftersom de inte innehåller några medel till den mur mot Mexiko som president Trump vill bygga har de ingen chans att bli godkända av presidenten, och de delar av statsförvaltningen som varit stängda sedan före jul på grund av oenighet om budgeten förblir stängda. Dagen därpå säger Trump att han är redo att hålla statsförvaltningen stängd i månader och till och med år, för att få murbygget finansierat. Han luftar också möjligheten att utlysa nationell kris och därmed bygga muren utan stöd från kongressen.

  • 2018

    • December

    • Federala myndigheter stängs efter budgetbråk

      Flera departement och myndigheter på federal nivå tvingas stänga sedan kongressen och president Trump inte kunnat enas om finansiering av delar av statsapparaten. I september enades kongressen och Vita huset om stora delar av budgeten. Men oenighet om Trumps krav på finansiering av en mur vid gränsen mot Mexiko har satt käppar i hjulet för resten. Trump har vägrat att gå med på att förlänga budgeten fram till februari 2019 om den inte också inkluderar 5,7 miljarder dollar för att betala muren. Representanthuset röstade ja till ett budgetförslag som inkluderade finansiering av muren den 20 december, men det gick inte att uppnå enighet för detta i senaten. Totalt 800 000 federala anställda påverkas av nedstängningen.

    • Försvarsminister James Mattis avgår

      President Trump uppger att försvarsminister James Mattis ska avgå. Beskedet dagen efter det att Trump meddelat att USA kommer att dra tillbaka sina trupper från Syrien, ett beslut som Mattis motsatt sig. Mattis exempel följs av Brett McGurk, USA:s speciella sändebud till koalitionen mot IS, som lämnar sitt jobb av samma skäl. Enligt McGurk är det för tidigt att utropa seger över IS.  Den 23 december meddelar Trump att Mattis ska tidigare än först angivet, och att han redan den 1 januari ersätts av vice försvarsminister Patrick Shanahan. Shanahan, som tidigare arbetat i 30 år för flygplanstillverkare Boeing, har aldrig varit militär och har ingen egentlig erfarenhet av utrikespolitik.

    • Trump kallar hem styrkor från Syrien

      President Donald Trump konstaterar på Twitter att USA har besegrat IS och att det nu är dags att dra tillbaka de 2 000 amerikanska soldater som befinner sig i Syrien. Beskedet kritiseras av politiska bedömare såväl som av demokrater och republikaner i kongressen för att vara förhastat och ogenomtänkt. Det riskerar att få stora geopolitiska konsekvenser och kan riskera säkerheten för de kurdiska styrkor som bekämpar IS i Syrien, och som i praktiken skyddats av amerikanska styrkor från attacker från Turkiet och från den ryskstödda syriska regimen. En dryg vecka senare formulerar sig Trump mindre drastiskt i ett meddelande på Twitter där han skriver att de amerikanska soldaterna ska dras tillbaka i långsam takt samtidigt som de fortsätter att bekämpa IS som han nu uppger vara  "till största delen är besegrat". 

    • Ommöbleringar på toppnivå

      Donald Trump meddelar att inrikesminister Ryan Zinke kommer att avgå vid årsskiftet. Det uppfattas av bedömare som ett sätt att undvika att Zinke ska bli utsatt för rättsutredningar i samband med att demokrater tar över kontrollen över representanthuset. Sedan Zinke tillträdde våren 2017 har han varit i blåsväder i olika sammanhang, bland annat i samband med markaffärer i hans hemstat Montana. Bara en vecka tidigare kom nyheten om att en annan av Trumps främsta medarbetare skulle lämna Vita huset, stabschefen John Kelly. Liksom Zinke hade han haft sin post mindre än två år. Vita husets tidigare budgetchef Mick Mulvaney kommer att ta över som tillförordnad stabschef när Kelly avgår vid årsskiftet.

    • ”Obamacare” konstitutionsvidrig enligt federal domare

      En federal domare i Texas anser i en dom att sjukförsäkringslagen ”Obamacare” strider mot författningen. Domaren är enig med de 20 delstater som drivit målet och som hävdar att sjukförsäkringslagen blivit ogiltig efter att ändringar genomfördes 2017. Då ströks det individuella kravet på att alla amerikaner måste ha en sjukförsäkring och de böter som funnits om man bröt mot detta togs bort. Utslaget väntas överklagas och troligen kommer frågan att föras vidare ända till Högsta domstolen.

    • Trumps tidigare advokat dömd till tre års fängelse

      Advokaten Michael Cohen, tidigare en av president Trumps närmaste medarbetare och ”fixare”, döms till tre års fängelse. Cohen har brutit mot kampanjreglerna inför presidentvalet 2016 genom utbetalningar för att tysta två kvinnor som hävdat att de haft sex med presidenten. Cohen har också ljugit för kongressen och gjort sig skyldig till skattebrott (se 26 mars, 2 maj och 21 augusti 2018).

    • November

    • Ivanka Trumps e-posthantering utreds

      Representanthusets tillsynsutskott ska utreda uppgifter om att presidentens dotter och rådgivare Ivanka Trump använt ett privat e-postkonto i regeringsärenden. Det uppger Elijah Cummings som väntas bli utskottets ordförande när demokraterna tar över kontrollen i januari. Avslöjandet har väckt uppmärksamhet på grund av president Trumps återkommande krav under valrörelsen 2016 på att Hillary Clinton skulle fängslas just på grund av liknande hantering av e-post. Tillsynsutskottet ska redan 2017 ha försökt utreda uppgifter om att såväl Ivanka Trump som flera andra högt uppsatta regeringsmedarbetare använt privat e-post, men att Vita huset inte lämnat ut efterfrågad information.

    • Trump försvarar Saudi-samarbete trots journalistmord

      President Trump går emot underrättelsetjänsten CIA och flera ledande republikaner när han relativiserar uppgifter om att Saudiarabiens kronprins Muhammad bin Salman beordrat det bestialiska mordet på den USA-baserade saudiske journalisten Jamal Khashoggi (se Turkiet-Kalendarium). Trump tar Saudiarabien i försvar och säger att landets vapenköp från USA väger tyngre än andra överväganden, och att det inte går att veta exakt vad som hände när Khashoggi mördades på ett saudiskt konsulat i Turkiet den 2 oktober. Både turkiska myndigheter och CIA har dragit slutsatsen att kronprinsen måste ha beordrat mordet och flera kongressledamöter, även republikaner, har krävt att sanktioner införs.

    • Rekordbrand i Kalifornien

      En våldsam skogsbrand kring staden Paradise i norra Kalifornien har efter tio dagar krävt närmare 80 människors liv och förstört 10 000 byggnader. Flera hundra människor saknas i området och dödssiffran befaras stiga. Den så kallade Camp-branden är den dödligaste och mest förödande i Kaliforniens historia. Samtidigt har en brand också ödelagt stora delar av det fashionabla Malibu i utkanten av Los Angeles. Bränderna väcker nytt liv i frågan om både klimatförändringarnas påverkan och människans inverkan i det torra klimatet i Kalifornien.

    • Presidentorder ska hejda asylsökande

      President Trump undertecknar ett dekret som innebär automatiskt avslag på alla asylansökningar från personer som tar sig över gränsen från Mexiko. Syftet är att stoppa centralamerikaner på väg mot USA (se även 22 och 29 oktober) och att tvinga Mexiko att hantera dem. Trump anser att centralamerikanerna har skapat en ”kris” som hotar USA. FN:s flyktingorgan UNHCR hävdar att beslutet strider mot folkrätten och rättighetsorganisationerna American Civil Liberties Union, Southern Poverty Law Center och Center for Constitutional Rights lämnar in en gemensam stämningsansökan. Det leder till att en federal domare tillfälligt upphäver förbudet efter tio dagar.

    • Justitieministern sparkad

      President Trump avskedar justitieminister Jeff Sessions som han länge varit uttalat kritisk mot, främst på grund av att Sessions avsade sig ansvaret för Rysslandsutredningen (se 2 mars 2017). Sessions stabschef Matthew Whitaker tar över som tillförordnad justitieminister. Whitaker hör till kritikerna av utredningen vilket får Demokraternas ledare i senaten Chuck Schumer att föreslå att Whitaker också tar sin hand från den. Enligt Schumer är det tydligt att Trump ”har något att dölja” och att han försöker hindra den särskilda åklagaren Robert Mueller att driva Rysslandsutredningen vidare.

    • Mellanårsvalet leder till splittrad kongress

      Kongressvalet leder till att Demokratiska partiet återtar kontrollen i representanthuset, efter åtta år i minoritet. Samtidigt utökar Republikanska partiet sin majoritet i senaten. Segern i representanthuset ger Demokraterna en möjlighet att stoppa lagar och att begära utredningar av presidenten och regeringen. Partiet vinner flera symboliskt viktiga segrar: två muslimska kvinnor och två kvinnor som hör till ursprungsfolken tar för första gången plats i representanthuset och en öppet homosexuell man väljs för första gången till guvernör. Andelen kvinnor totalt ökar till över 100 av de 435 ledamöterna. Men Demokraterna förlorar också flera uppmärksammade val där företrädare för partiets vänsterflygel utmanat republikaner. Republikanernas utökade försprång i senaten ger president Trump en anledning att gratulera sig själv och sitt parti.

    • Alla sanktioner mot Iran tillbaka

      I enlighet med tidigare hot (se 7 augusti) återinför USA alla sanktioner mot Iran som hävdes i och med avtalet 2015 (se Utrikespolitik och försvar). Sanktionerna slår mot oljeexporten, transporter och bankväsendet. De övriga parterna i avtalet motsätter sig USA:s ensidiga agerande.

    • Oktober

    • Soldater till gränsen

      Försvarsdepartementet beordrar 5 200 soldater till gränsen mot Mexiko. Det sker på grund av de centralamerikanska migranter som är på väg norrut och som president Trump hävdar utgör ett hot mot den nationella säkerheten. Migranterna, som befinner runt 150 mil från gränsen, väntas till största delen söka asyl när de når fram. Sedan april finns 2 100 medlemmar av nationalgardet längs gränsen.

    • Dödsskjutning i synagoga

      Elva person dödas när en 46-årig man öppnar eld under i en synagoga i Pittsburgh i Pennsylvania. Mannen ska ha haft högerextrema åsikter och uttryckt hat mot judar. Dådet beskrivs som det dödligaste riktat mot judar i USA:s historia. Antalet antisemitiska attacker har dock ökat kraftigt i USA på kort tid. President Trump säger i en kommentar att det hade varit bra om besökarna i synagogan hade varit beväpnade.

    • Bombpaket till Trumpkritiker

      En 56-årig man grips efter en vecka då brevförsändelser med misstänkta sprängämnen skickats till ett tiotal ledande demokrater och Trumpkritiker. Inga explosioner har inträffat men paketen har orsakat stor uppståndelse. I ett fall gjorde ett paket som skickats till CNN att TV-kanalens byggnad i New York fick utrymmas mitt under pågående sändning. Paketet var adresserat till den förre CIA-chefen John Brennan (se Augusti 2018). Bland mottagarna finns också den förre presidenten Barack Obama, den förra utrikesministern Hillary Clinton samt filantropen och miljardären George Soros, som stödjer Demokraterna. New Yorks borgmästare Bill de Blasio fördömer vad han kallar försök till terrorbrott. President Donald Trump fördömer först allt politiskt våld men säger sedan att medierna måste dämpa sin ”oändliga fientlighet” och sina ”konstant negativa och ofta falska attacker och artiklar”.

    • Trump hotar dra in bistånd till Centralamerika

      Amerikanskt bistånd till Guatemala, Honduras och El Salvador kommer att dras in, säger president Trump, på grund av länderna inte hindrar sina medborgare att illegalt bege sig till USA. Trump har också hotat att stänga gränsen mot Mexiko och skicka dit militär alltsedan en grupp migranter lämnade Honduras den 12 oktober, för att till fots ta sig till USA. Gruppen har nu tagit sig över gränsen in i södra Mexiko och växt ytterligare, till runt 7 000 individer. Trump har hävdat att många av dem är kriminella eller terrorister, och han har anklagat Demokraterna för att ligga bakom karavanen. Enligt Trump rör det sig om en "nationell nödsituation" för USA. Migranterna är till största delen utsatta människor som flyr undan våld, förföljelse och fattigdom. Enligt människorättsorganisationer är en fjärdedel av dem barn. USA:s bistånd till centralamerikanska länder har redan minskat rejält mellan 2017 och 2018.

    • Omstridd HD-kandidat godkänns

      Senaten godkänner med röstsiffrorna 50–48 domaren Brett Kavanaugh som Trump nominerat till Högsta domstolen sedan Anthony Kennedy gått i pension. Därmed får domstolen en tydlig konservativ övervikt. Godkännandet har föregåtts av en infekterad strid sedan en kvinna anklagat Kavanaugh för ett sexuellt övergrepp som han ska ha begått 1982, när båda var tonåringar. Kvinnan har vittnat inför senatens justitieutskott och FBI har utrett anklagelserna, utan att offentliggöra några slutsatser. Över 2 400 juridiklärare vid närmare 200 universitet har undertecknat ett brev med åsikten att Kavanaugh inte borde godkännas då han i samband med senatsförhöret visat sig sakna ”juridiskt temperament” och istället uppvisat en aggressiv och partisk hållning. Hans företrädare, den 81-årige Anthony Kennedy, har i huvudsak räknats till domstolens konservativa falang men har stött den liberala linjen i vissa frågor, bland annat gällande abort och hbtq-frågor. Utnämningen till HD blev Trumps andra (se 10 april 2017).

    • Iran får stöd i FN-domstol

      Internationella domstolen (ICJ) beordrar USA att mildra de återinförda sanktionerna mot Iran (se 7 augusti 2018). USA anser att FN-domstolen inte har rätt att fatta beslut i frågan, eftersom USA har hänvisat till sin nationella säkerhet som grund för sanktionerna. Både USA och Iran har tidigare valt att bortse från beslut i domstolen.

    • September

    • Frihandelsavtal klart med Kanada

      I sista stund innan en tidsfrist som USA satt löper ut nås ett frihandelsavtal med Kanada, i vilket även Mexiko ingår (se 27 augusti 2018). Det nya avtalet USMCA ska ersätta Nafta från 1994. Det undertecknas formellt i november 2018.

    • USA inför sanktioner mot Kinas militär

      En militär inköpsenhet i Kina och dess chef blir föremål för sanktioner sedan Peking köpt ryska stridsflygplan och luftvärnsrobotar. Enligt USA kringgår köpet amerikanska sanktioner mot Moskva som införts som en följd av Rysslands agerande i Ukraina 2014 samt den påstådda inblandningen i det amerikanska valet 2016. Kina har inte anslutit sig till västländernas sanktioner mot Ryssland efter Ukrainakrisen. Samtidigt utökas sanktionerna mot Ryssland med ytterligare 33 individer och enheter som har kopplingar till rysk militär och underrättelseverksamhet.

    • Upptrappat handelskrig med Kina

      USA börjar införa nya tullavgifter på närmare 6 000 varor från Kina, till ett värde av 200 miljarder dollar. Handväskor, ris och textilier hör till sådant som omfattas när tullarna träder i kraft den 24 september. Tullsatsen börjar på 10 procent men hot finns om en höjning till 25 procent om inte en överenskommelse kan nås mellan parterna. USA har tidigare under sommaren i två steg infört tullar på totalt 50 miljarder dollar (se 6 juli 2018) och president Trump har hela tiden hotat med att utöka handelskriget om inte Kina rättar sig efter USA:s krav på rättvisare handel. Kina har sagt att det återigen blir motåtgärder om USA inför tullar på fler varor. Trump har i sin tur sagt att gå vidare till ”fas tre” och tullar för ytterligare 267 miljarder dollar – vilket skulle innebära att i stort sett alla varor från Kina.

    • ”Motstånd i Vita huset”

      Den ansedda tidningen New York Times publicerar en anonym artikel av en högt uppsatt person i Vita huset som beskriver hur personen själv och andra medarbetare ägnar åtskillig tid åt att hindra diverse ansvarslösa impulser från Trump, för landets bästa. Skribenten säger sig stödja mycket av presidentens politik, men uppger att en ”motståndsgrupp” i hans närmaste omgivning arbetar för att stabilisera statsapparaten. Trump kallar skribenten feg och ”förrädare”. I dagarna publiceras också en bok av en av de journalister som avslöjade Watergateskandalen på 1970-talet (se Modern historia) som återger liknande berättelser från Vita huset.

    • Augusti

    • USA stryper bidrag till palestinier

      Regeringen beslutar att dra in alla medel till Unrwa. Beslutet är ett dråpslag för organisationen då USA är UNRWA:s största bidragsgivare (se även Januari 2018).

    • Trump: "Nytt handelsavtal med Mexiko"

      Efter ett års förhandlingar förkunnar president Trump att USA och Mexiko nått en uppgörelse om ett nytt handelsavtal som ska ersätta Nafta från 1994 . Enligt Trump rör det sig om ett ”otroligt” avtal som är ”mycket mer rättvist” än Nafta. Det är oklart hur det blir med Kanada som inte har deltagit i förhandlingarna de senaste veckorna. Uppgörelsen med Mexiko måste godkännas av kongressen innan den kan träda i kraft.

    • Trumps ex-advokat erkänner brott

      President Trumps tidigare advokat och ”fixare” Michael Cohen erkänner sig skyldig till brott mot kampanjreglerna i valet 2016, i syfte att påverka valutgången. Utan att nämna namn säger sig Cohen ha agerat efter instruktioner från en dåvarande kandidat – av allt att döma Trump. Erkännandet gäller utbetalningar av pengar till två kvinnor för att få dem att hålla tyst om påstådda relationer med Trump (se 26 mars och 2 maj 2018). Cohen erkänner sig också skyldig till skattebrott och till att ha givit falska uppgifter. Domen väntas i december.

    • Trumps ex-kampanjchef fälls för skattebrott

      President Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort befinns skyldig på åtta punkter till skattebrott, bankbedrägeri och undanhållande av information om utländska konton. Domaren underkänner dock tio andra åtalspunkter som gäller skatte- och bankbedrägeri, då juryn inte kunnat enas. Rättegången är den första som hålls som ett resultat av åklagare Robert Muellers Rysslandsutredning, men åtalen har inte direkt med rysskopplingar att göra. En månad senare erkänner sig Manafort skyldig till brott på ytterligare två punkter gällande sammansvärjning, nu i samband med en uppgörelse med åklagaren som ska ge lindrigare straff.  Manafort har arbetat som lobbyist för utländska toppnamn som Ukrainas förre president Viktor Janukovytj.

    • Tidningsprotest mot Trumpattacker

      Runt 350 nyhetsmedier deltar i samlad kampanj med ledare mot president Trumps återkommande utfall om ”falska nyheter” och journalister som ”folkets fiender”. Initiativet kommer från Boston Globe som har uppmanat redaktioner över hela landet att delta i ett upprop för mediefriheten och ta avstånd från presidentens ”smutsiga krig” mot medierna. Många betonar att presidentens språkbruk utgör ett hot mot yttrandefriheten och skapar en potentiellt farlig situation för enskilda journalister. FN-experter har tidigare sagt samma sak. Men ett par opinionsmätningar på senare tid har visat att hälften av de republikanska väljarna håller med om att medierna är folkets fiende, och en lika stor andel tycker att president Trump borde ha rätt att stänga medier som CNN och New York Times.

    • Ex-CIA-chef avstängd från hemligt material

      President Trump har dragit tillbaka säkerhetsklassningen för den tidigare chefen för underrättelsetjänsten CIA, John Brennan, meddelar Vita huset. Brennan, som var CIA-chef under Barack Obama, har varit en skarp Trumpkritiker och kallade bland annat hans uppförande vid mötet med Putin i juli för ”förräderi”. Han anklagas nu för ”oberäkneligt uppförande” och för att komma med ogrundade anklagelser i syfte att sprida ”splittring och kaos”. Det är ovanligt att högt uppsatta personer får sin säkerhetsklassning indragen efter det att de avgått. Brennan anklagar Trump för att kränka yttrandefriheten och straffa kritiker. I ett uttalande till Wall Street Journal säger Trump senare att Brennans påstådda inblandning i Rysslandsutredningen låg bakom beslutet att dra tillbaka hans säkerhetsklassning. Tolv ledande tidigare anställda inom underrättelsetjänster – sex av dem tidigare CIA-chefer – skriver dagen därpå under en gemensam protest mot Trumps försök att ”kväva yttrandefriheten”.

    • Trump stämmer tidigare rådgivare

      Presidentens återvalskampanj inleder en juridisk process mot den tidigare politiska rådgivaren Omarosa Manigault Newman som han hamnat i ett alltmer infekterat öppet gräl med. Manigault Newman riktar i en ny bok, Unhinged, mycket skarp kritik mot presidenten som hon kallar mentalt inkapabel och hon uppger att det finns inspelningar där Trump använder uttalat rasistiska tillmälen. Presidenten har i sin tur gått till rasande angrepp mot sin tidigare medarbetare, som är afroamerikan, och via Twitter bland annat kallat henne en ”hund”. Manigault Newman har också offentliggjort två inspelade samtal, ett med Trump själv och ett med stabschefen John Kelly, vilket gör att Vita huset nu hävdar att hon brutit mot ett avtal om tystnadsplikt.

    • Rekordbränder i Kalifornien

      Inrikesminister Ryan Zinke och jordbruksminister Sonny Perdue besöker Kalifornien där förödande skogsbränder rasar sedan flera veckor. Liksom president Trump avfärdar de tal om klimatförändringar och hävdar att Kaliforniens klimatlagar och vattenreglering är orsak till att bränderna får sådan omfattning. Tiotusentals människor har evakuerats från sina hem och ett tiotal personer har omkommit i samband med bränderna. I Mendocino norr om San Francisco rasar sedan veckor en tvådelad brand som är den största i delstatens historia och omfattar över 140 000 hektar. Redan den 4 augusti utlyste president Trump katastroftillstånd i delstaten, vilket innebär att federalt stöd kan betalas ut till både privatpersoner och företag.

    • Sanktioner mot Turkiet

      De redan spända relationerna mellan Washington och Ankara övergår i öppen konflikt när president Trump dubblar tullavgifterna på stål och aluminium från Turkiet, en dryg vecka efter det att han infört sanktioner mot två turkiska ministrar. Bakgrunden är att den amerikanska pastorn Andrew Brunson hålls kvar i fängsligt förvar i Turkiet, trots att USA hade förväntat sig att han skulle släppas. Brunson, sedan länge bosatt i Turkiet, greps i oktober 2016 misstänkt för spioneri och terrorism. Turkiet uppges vilja få till stånd en utväxling mellan Brunson och den turkiske predikanten Fetullah Gülen, som begärts utlämnad från USA. Gülen anklagas av den turkiska regeringen för att ha legat bakom kuppförsöket i Turkiet sommaren 2016. Konflikten mellan USA och Turkiet sätter hård press på den turkiska valutan. Förhållandet mellan de båda Natoländerna är ansträngt också på grund av motsatta intressen i Syrien och Rysslands allt närmare samarbete med Turkiet.

    • Sanktioner mot Iran träder i kraft

      USA återinför sanktioner mot Iran efter att ha lämnat kärnenergiavtalet (se 8 maj 2018). En del sanktioner som träder i kraft omedelbart stänger ute Iran från finansinstitutioner och slår mot vissa viktiga industrier. Sanktioner som gäller den viktiga iranska oljeexporten kommer att gälla från november.  President Trump twittrar om att sanktionerna är de ”mest bitande” som någonsin införts och hotar att skärpa dem ytterligare. Han twittrar också att den som handlar med Iran INTE kommer få handla med USA. Irans president Hassan Rohani kallar åtgärderna psykologisk krigföring och säger att USA:s regering ”vänt diplomatin ryggen”. Iran vänder sig också till Internationella domstolen (ICJ) med begäran om att få sanktionerna upphävda.

    • Juli

    • Nordkorea uppges bygga nya robotar

      Amerikansk underrättelsetjänst har upptäckt att Nordkorea kan vara på väg att bygga nya robotar, rapporterar tidningen Washington Post. Enligt rapporten som bygger på satellitbilder rör det sig sannolikt om minst två interkontinentala robotar som tillverkas vid en anläggning nära Pyongyang. Utrikesminister Mike Pompeo har veckan innan vittnat inför senaten om att Nordkorea fortsätter att anrika kärnbränsle, samtidigt som han hävdade att framsteg görs i samtalen med Pyongyang. Rapporter har också kommit om att viss nedmontering förekommer vid Nordkoreas största avfyrningsplats för satelliter.

    • Nordkorea lämnar tillbaka döda soldater

      Vad som uppges vara kvarlevorna efter ett 50-tal amerikanska soldater som dog i Koreakriget skickas från Nordkorea med ett amerikanskt transportplan till den amerikanska flygbasen Osan i Sydkorea. Det hela sker på 65-årsdagen för det eldupphör som fick slut på Koreakriget 1953. Återförandet är ett led i överenskommelsen mellan Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un vid toppmötet i Singapore.

    • Ljusning i handelskonflikten med EU

      President Trump och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker meddelar efter ett möte i Vita huset att de kommit överens om att fortsätta förhandlingarna och minska den spänning som uppstått sedan USA införde stål- och aluminiumtullar och EU svarade med strafftullar på amerikanska varor. Målet är nu att alla tullavgifter och handelshinder ska tas bort, liksom subventionerna på industrivaror, förutom inom bilindustrin. Dessutom har EU lovat att importera naturgas och mer sojabönor från USA. Parterna är också överens om att arbeta för att reformera WTO.

    • Extrastöd till bönder drabbade av handelskriget

      Amerikanska bönder som går miste om intäkter när USA:s handelspartner inför tullar på amerikanska varor kommer att kunna söka kompensation. Det gäller producenter av bland annat soja, fläsk, frukt, mejeriprodukter. Jordbruksstödet utgörs av totalt 12 miljarder dollar som både kommer att gå till direkta utbetalningar till bönder och inköp av överskottsprodukter.

    • Ordkrig mellan USA:s och Irans presidenter

      Efter att den iranske presidenten Hassan Rouhani varnat USA för att ett krig med Iran skulle bli ”alla krigs moder” svarar Trump med ett hätskt utfall. Han twittrar med versaler att Iran ska få ”lida konsekvenser som få genom historien lidit förut” om dess ledare inte slutar med att hota USA. Därefter uttalar sig en iransk general och anklagar Trump för att bedriva psykologisk krigföring utan att ha möjlighet att agera i praktiken.

    • Trump backar från tidigare uttalande

      Efter hård kritik på hemmaplan säger president Trump att han accepterar de amerikanska underrättelsetjänsternas slutsats att Ryssland var inblandat i valet 2016, trots att han efter mötet med Rysslands president Putin dagen innan sagt att det inte fanns skäl att tro det. Trump säger nu att han uttryckte sig felaktigt på presskonferensen efter mötet.

    • Kritik mot Trump efter möte med Putin

      President Trump möter sin ryske motsvarighet Vladimir Putin under två timmar i Helsingfors i Finland. Förväntningarna på vad mötet ska leda till är låga och det är efter mötet oklart vad det egentligen gett, eftersom endast de två ledarna och deras tolkar var närvarande. Efteråt kommer starka reaktioner i USA mot mötet, där Trump har uppfattats som vek mot Putin, i synnerhet när frågan om rysk inblandning i det amerikanska valet 2016 kommer upp. Både demokrater och republikaner i Washington reagerar negativt på att Trump uppfattas tro mer på den ryske presidenten än FBI när Putin än en gång förnekar all inblandning av den ryska staten.

    • Inga undantag för EU från sanktionerna mot Iran

      USA avvisar en vädjan från hög politisk nivå inom EU om att vissa europeiska företag ska undantas från sanktionerna mot Iran. Orsaken är att USA vill sätta maximal press på regeringen i Teheran. Undantag görs bara om det gynnar amerikanska intressen, säger utrikesminister Mike Pompeo. EU befarar att USA:s nya sanktioner kommer att leda till att EU går miste om miljarder i förlorade handelsinkomster. EU vill dock inte bryta mot sanktionerna mot USA:s vilja eftersom man då riskerar försämrade relationer till Vita huset. De nya sanktionerna infördes i maj efter det att USA drog sig ur det internationella avtalet från 2015 om Irans kärnvapenprogram.

    • Tolv ryssar åtalas för att ha hackat Clintons valkampanj

      Tolv personer vid den ryska militära underrättelsetjänsten GRU åtalas för att ha hackat sig in i Demokraternas och presidentkandidaten Hillary Clintons valkampanj 2016. De åtalade anklagas för att ha utfört ”storskaliga cyberoperationer” i syfte att stjäla dokument och e-post från det demokratiska lägret. Inga amerikaner åtalas eftersom åklagarsidan bedömer att de kampanjarbetare som haft kontakt med hackarna inte känt till att dessa var ryska agenter. Ryssland har nekat till alla anklagelser om inblandning i cyberattackerna.

    • Trump sätter press på Nato-allierade

      President Trump läxar upp de andra Nato-ländernas ledare vid alliansens två dagars toppmöte i Bryssel. Trump kräver att medlemmarna ökar sina bidrag till två procent av BNP nu omedelbart istället för år 2024 som planerat. Han kräver vidare att  alla länder på sikt ska avsätta 4 procent av BNP till Nato. Trump ger sig särskilt på Tyskland som bidrar med 1,24 procent jämfört med USA:s 3,50 procent. Med hänvisning till att Tyskland  köper gas från Ryssland anklagar Trump Tyskland för att vara Rysslands ”fånge”. Tysklands förbundskansler Angela Merkel  replikerar att hon mycket väl vet vad det innebär att leva under rysk dominans och att hon är glad att det återförenade Tyskland har möjlighet att fatta sina egna oberoende beslut. Efter två dagars förhandlingar hävdar Trump att alla länder gått med på att höja sina bidrag och att Nato nu är ”mycket, mycket starkare än för två dagar sen”. Enligt Trump är USA:s engagemang i Nato fortsatt mycket starkt, huvudsakligen beroende på att de andra medlemsländerna lovat att betala mer.   

    • USA inför tullar på kinesiska varor

      Enligt det beslut som president Trump tog den 15 juni börjar USA införa 25-procentiga tullar på kinesiska varor motsvarande ett värde på 34 miljarder dollar. Samtidigt är tullar för ytterligare 16 miljarder dollar på väg. Regeringen i Peking anklagar USA för att "starta historiens största handelskrig" och svarar med att införa strafftullar på amerikanska varor till samma värde. Kinas agerande får USA att veckan därpå meddela att en process inletts för att redan i september införa nya tullar på kinesiska varor värda 200 miljarder dollar.

    • Dubbla budskap i kärnvapenförhandlingar

      Den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo besöker Pyongyang under två dagar för att diskutera hur kärnvapenöverenskommelsen mellan ländernas presidenter ska sättas i verket. Enligt det avtal som Donald Trump och Kim Jong-Un kom överens om i juni ska en ”fullständig nukleär nedrustning” ske på Koreahalvön. Enligt Pompeo görs framsteg under samtalen, men strax efter det att Pompeo lämnat landet offentliggör Nordkorea ett uttalande där USA anklagas för att  äventyra avtalet genom ”ensidiga och gangsterlika” krav. Förvirringen tilltar när president Trump meddelar att han fått ett mycket vänligt brev av Kim Jong-Un i vilket den nordkoreanske ledaren hyllar Trump och spår en ljus framtid för relationerna mellan länderna. Samtidigt kräver USA att FN inför ett totalförbud för oljeleveranser till Nordkorea. Kravet kommer sedan en rapport visat att Nordkorea på illegal väg skaffat mer än dubbelt så mycket olja som landet tillåts importera enligt de rådande internationella sanktionerna mot landet.

    • Chef för miljömyndighet avgår

      Scott Pruitt, chef för miljömyndigheten EPA, lämnar sin tjänst efter att bland annat ha anklagats för nära samröre med lobbyister inom energisektorn och för att ha slösat med skattebetalarnas pengar. Som chef för EPA har Pruitt fattat en rad beslut som väckt kritik från miljöorganisationer, som att avskaffa miljöregleringar för energi och tillverkningsindustrin. Han har även stött president Trumps beslut att USA ska lämna Parisavtalet. 

    • Kanada inför tullar på amerikanska varor

      Kanada inför nya tullar på över 200 amerikanska varor som svar på de tullar på kanadensiskt aluminium och stål som infördes i juni. Högst tullar, 25 procent, blir det på stål och aluminium från USA, och medan sådant som båtar, pizza, godis och toalettpapper beläggs med tullavgifter på 10 procent.

    • Juni

    • Dödlig attack mot tidning

      En man skjuter ihjäl fem anställda vid tidningen Capital Gazette i Annapolis i Maryland. Mannen som grips av polis efter attacken ska ha stämt tidningen för förtal 2012, utan framgång.

    • HD godkänner inreseförbud

      Högsta domstolen godkänner med röstsiffrorna 5–4 Trumps inreseförbud (se September och December 2017) för personer från fem övervägande muslimska länder (Iran, Jemen, Libyen, Somalia och Syrien) samt från Nordkorea och Venezuela. Tchad som tidigare fanns med på listan ströks i april. Domarmajoriteten godtar argumentet att förbudet behövs för den nationella säkerheten, medan de domare som röstade mot anser att förbudet strider mot religionsfriheten eftersom Trump först förespråkade ett förbud för alla muslimer. Domstolens besked mottas med jubel av Trump som kallar det en stor seger för nationen och konstitutionen. 

    • Trump byter fot om kritiserad migrantpolitik

      Efter omfattande kritik backar president Trump om en kontroversiell policy som har lett till att över 2 300 barn sedan början av maj har skilts från sina föräldrar vid gränsen mot Mexiko. Föräldrarna som försökt ta sig in i USA har gripits medan barnen omhändertagits. Bilder av även helt små barn i interneringscenter har kablats ut över världen. Hanteringen kallas både grym och omoralisk, även av republikaner. Vita huset har först försvarat sig med att lagen gäller och Trump har hävdat att det är Demokraternas fel. Enligt det nya presidentdekretet ska nu föräldrar och barn sättas i förvar tillsammans. Oklarhet råder om vad som händer med de barn som redan har omhändertagits separat – och i slutet av augusti rapporteras fortfarande 500 över barn vara skilda från sina föräldrar.

    • USA lämnar FN:s människorättsråd

      Regeringen meddelar att USA lämnar FN:s människorättsråd (UNHRC) och anklagar det för hyckleri och politisk partiskhet. Rådet kritiseras bland annat för att driva en ständig kampanj mot Israel, samtidigt som flera länder är medlemmar som kränker mänskliga rättigheter. UNHRC inrättades 2006 men USA anslöt sig inte förrän 2009, under Barack Obama.

    • Beslut om tullar på varor från Kina

      President Trump meddelar att tullar på 25 procent ska införas på över 1 000 varor från Kina, till ett värde av runt 50 miljarder dollar om året. Det rör sig främst om högteknologiska varor. De nya tullarna ska börja tillämpas i juli. Trump anklagar Kina för stöld av teknik och immaterialrättsliga tillgångar som patent och varumärken. Kina svarar snabbt med att  meddela att tullar ska införas på amerikanska varor till ungefär samma värde. Några dagar senare hotar Trump med att i så fall lägga till ytterligare tullar till ett värde av 200 miljarder dollar, vilket skulle innebära en rejäl upptrappning.

    • Historiskt toppmöte med Nordkoreas ledare

      President Trump som rest direkt till Singapore från G7-toppmötet i Kanada blir den första sittande amerikanska presidenten som träffar en nordkoreansk ledare. Trump och Kim Jong-Un för samtal på ett lyxhotell och undertecknar därefter ett dokument enligt vilket Nordkorea ska arbeta för ”fullständig nukleär nedrustning” på Koreahalvön och för att bygga ”varaktig och stabil fred”. Trump säger att de båda ledarna skapat ”ett särskilt band” sig emellan. I en presskonferens efter mötet uppger Trump överraskande att USA ska upphöra med de gemensamma militärövningar med Sydkorea som brukar hållas årligen.

    • Trump i konflikt med övriga G7

      Under ett två dagar långt toppmöte i Kanada mellan G7-ländernas ledare står Trump i tydlig motsatsställning mot de övriga sex stormakterna. Det gäller främst i frihandelsfrågan där de andra protesterar mot USA:s nya tullhinder och planerar motåtgärder, med risk för ett upptrappat handelskrig. Trots motsättningarna avslutas mötet med en gemensam kommuniké. Men Trump ändrar sig strax efteråt och drar i ett Twitterinlägg tillbaka sin underskrift. Han anklagar i det särskilt Kanadas premiärminister Justin Trudeau för att vara ”lögnaktig och ”svag” på grund av uttalanden på en presskonferens. Övriga G7-ledare uttrycker bestörtning över Trumps agerande.

    • Handelskrig hotar när tullavgifter införs

      Stål- och aluminiumtullar som USA tidigare aviserat träder i kraft. Förhandlingar med EU samt Kanada och Mexiko – traditionellt allierade med USA – har pågått sedan president Trump i mars presenterade planer på att införa tullavgifter på 25 respektive 10 procent på stål och aluminium. Samtalen har inte lett någon vart och nu är tullarna ett faktum. Trump anger nationell säkerhet som skäl, men från EU-håll hävdas det att tullarna som inför strider mot WTO:s regler. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström kallar det en ”politisk förolämpning”. Ett handelskrig befaras nu då drabbade parter planerar motåtgärder.

    • Maj

    • Trump blåser av Nordkoreamöte – nästan

      President Trump ställer in det möte med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un som planerats under våren (se 9 mars). Beskedet kommer efter ett uttalande från Pyongyang som Trump beskriver som ”öppet fientligt”. Dagen efter beskedet säger Trump att mötet kanske ändå kommer att äga rum och förberedande samtal fortsätter mellan amerikanska och nordkoreanska företrädare.

    • Handelskrig med Kina hejdas

      USA och Kina avstår tills vidare från att höja tullar sinsemellan efter att ha ingått en överenskommelse ingåtts (se även 22 mars). Få detaljer offentliggörs men enligt uppgörelsen ska Kina köpa mer varor och tjänster från USA, för att jämna ut handelsbalansen mellan länderna. Handelsminister Steve Mnuchin säger att USA kommer att införa tullar till ett värde av 150 miljarder dollar om inte Kina lever upp till överenskommelsen.

    • Ännu en skolskjutning

      Tio personer dör när en 17-åring öppnar eld i Santa Fe, utanför Houston i Texas. Offren är åtta elever, samtliga tonåringar, samt två lärare. Gärningsmannen grips av polis. Skottlossning har förekommit drygt 20 gånger i USA under innevarande år, med sammanlagt 39 dödsoffer som följd.

    • Ambassaden i Jerusalem invigs

      President Trumps dotter Ivanka och hennes make, presidentrådgivaren Jared Kushner, samt utrikesminister Mike Pompeo närvarar när USA officiellt inviger sin ambassad i Jerusalem (se 6 december 2017). Samtidigt pågår omfattande protester bland palestinier som motsätter sig flytten, främst vid gränsen mellan Israel och Gazaremsan. Över 50 palestiner dödas i våldsamheter och 2 700 skadas.

    • USA lämnar Iranavtalet

      President Trump meddelar i ett tal att USA drar sig ur uppgörelsen om Irans kärnenergiprogram från 2015. Trump som anger USA:s säkerhet som skäl har upprepade gånger underkänt det avtal som efter flera års förhandlingar ingicks mellan Iran å ena sidan och USA, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och Tyskland å den andra. USA ska återinföra hårda sanktioner mot Iran och Trump säger att andra länder som ”hjälper Iran” också riskerar sanktioner. Beskedet är väntat men möts med skarp kritik från de övriga parterna i avtalet. Trump får dock starkt stöd från Israel och Saudiarabien.

    • ”Trump ersatte utlägg till porrstjärna”

      Den förre New York-borgmästaren Rudy Giuliani, nu en av Donald Trumps advokater, bekräftar att presidenten ersatt advokaten Michael Cohen för de 130 000 dollar denne betalat till en porrskådespelerska som kallar sig Stormy Daniels (se 26 mars 2018). Giuliani som uttalar sig i en TV-intervju med Fox News betonar att transaktionen var laglig eftersom det inte rörde sig om kampanjpengar. Trump som tidigare förnekat all kännedom om betalningen tillstod i förra veckan att ”en uppgörelse” ingåtts med Stormy Daniels. Cohen är under utredning av FBI och justitiedepartementet som i april genomförde en razzia mot hans hem, kontor och hotellrum. Ett par dagar efter uttalandet om de 130 000 dollarna uppger Giuliani att Cohen inte längre är en av Trumps advokater.

    • April

    • CIA-chefen i Nordkorea

      CIA-chefen Mike Pompeo var enligt uppgifter i amerikanska medier i Nordkorea under påsken och träffade där ledaren Kim Jong-Un. Mötet ska ha varit en förberedelse inför det planerade mötet mellan Trump och Kim (se 9 mars 2018). Pompeo, som har nominerats till utrikesministerposten, är den högst uppsatta företrädaren för USA som träffat en nordkoreansk ledare sedan 2000. Då träffade dåvarande utrikesminister Madeleine Albright Kim Jong-Il, far till Nordkoreas nuvarande ledare.

    • Flyganfall i Syrien

      Tillsammans med Frankrike och Storbritannien anfaller USA tre strategiska platser i Syrien med ett 100-tal robotar. Målen är kopplade till Syriens kemvapenprogram. Trump har förvarnat om angreppet alltsedan rapporten kom om en ny kemvapenattack, mot staden Duma den 6 april. Han har anklagat Ryssland för att stödja Syriens president Bashar al-Assad som han kallat ”ett djur” och sagt att det blir ”ett högt pris att betala”. Ryssland anklagar USA för att bryta mot FN:s stadgar.

    • Nationalgardet sätts in vid gränsen

      Texas blir först med att skicka nationalgardet till gränsen mot Mexiko, sedan president Trump sagt att upp till 4 000 nationalgardister ska bevaka gränsen till dess att en mur byggs. Kalifornien, Arizona och New Mexico förväntas också bidra. Trump har under en rad dagar rasat via Twitter om migrationen och hotat Mexiko med att helt slopa frihandelsavtalet Nafta.

    • Mars

    • Veteranminister avskedad

      Ministern med ansvar för militärveteraner, David Shulkin, får sparken sedan han anklagats för att han slösat med skattebetalarnas pengar under en semesterresa. Shulkin har kritiserat Trump för planer på att privatisera sjukvården för ex-militärer, det största enskilda sjukvårdssystemet i USA (Veterans Health Administration, VHA). Trump nominerar Vita husets läkare Ronny Jackson till ny veteranminister, men han drar sig senare ur processen efter anklagelser om att han uppträtt berusad på jobbet och delat ut recepbelagda läkemedel på lösa grunder.

    • 60 ryska diplomater utvisas

      USA utvisar 60 ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Ett 20-tal andra länder, främst i EU, utvisar också diplomater, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater. Moskva förnekar all inblandning och svarar några dagar senare med att utvisa 60 amerikanska diplomater.

    • Vita huset avfärdar porrstjärnas anklagelser

      Vita huset tillbakavisar uppgifter om ett förhållande som porrfilmskådespelerskan Stephanie Clifford säger sig ha haft med Trump 2006. Tillbakavisandet är en reaktion på en uppmärksammad TV-intervju med Clifford, som går under namnet Stormy Daniels. Trump själv har inte kommenterat uppgifterna. Clifford uppger hon har hotats och har sagt att hon fått 130 000 dollar för att hålla tyst om affären, strax före valet 2016, något som tidningen Wall Street Journal rapporterade i januari. Presidentens personliga advokat Michael Cohen har uppgivit att han betalat just 130 000 dollar ur egen ficka, oklart varför. Clifford har stämt Trump för att få sekretessavtalet ogiltigförklarat och utvidgar nu stämningen till att också omfatta advokat Cohen som anklagas för förtal. En tidigare Playboy-modell, Karen McDougal, har också stämt presidenten för att slippa ur en uppgörelse från 2016 om att inte tala om en tidigare affär med Trump.

    • Massprotest mot vapenlagarna

      Hundratusentals människor deltar i demonstrationer i över 800 städer i USA, med krav på skärpta vapenlagar. Initiativet till protesten har tagits av skolungdomar vid skolan i Parkland i Florida där en skolskjutning ägde rum i februari. Bara i Washington D C uppges över 800 000 demonstrera. Efter massakern i Florida har många företag sagt upp samarbetsavtal med den inflytelserika vapenlobbyn NRA.

    • Slutgiltig budget antas

      Senaten godkänner en budget på 1 300 miljarder dollar för resten av budgetåret. Representanthuset har redan godkänt paketet som det över 2 000 sidor långa lagpaketet som nu bara behöver presidentens underskrift för att gälla. En del republikaner motsätter sig budgeten eftersom den innebär stora utgiftsökningar – stick i stäv med den konservativa grundtanken att statens åtagande bör bantas. Budgeten gäller för resten av budgetåret, till sista september, och innebär att hotet om en nedstängning av statsapparaten avvärjs när den väl undertecknats.

    • Säkerhetschefen byts ut

      Trump meddelar säkerhetsrådgivaren H R McMaster ersätts av den förre FN-ambassadören John Bolton från den 9 april. Bolton är känd som hök och har uttalat stöd för anfall mot både Nordkorea och Iran. Spekulationer om bytet på posten som chef för säkerhetsrådet NSA har förekommit i flera veckor. Trumps personlige advokat John Dowd, som företrätt presidenten i samband med ryssutredningen, har också just meddelat att han hoppar av sitt uppdrag.

    • Kritik mot Putingratulation

      President Trump gratulerar Rysslands president Vladimir Putin som just blivit omvald – trots att hans säkerhetsrådgivare tydligt avrått honom från det. Trump avstår också från att ta upp frågan om den ex-spion som utsatts för nervgift i Storbritannien, ett mordförsök som både USA:s och Storbritanniens regeringar anklagar Moskva för att ligga bakom. Trump kritiseras av bland andra den republikanske senatorn John McCain som twittrar att ”en amerikansk president leder inte den fria världen genom att gratulera diktatorer för att de vinner bluffval”.

    • Påverkansoperation via Facebook i valet

      En skandal växer sedan det avslöjats att det brittiska analysföretaget Cambridge Analytica sålt personuppgifter om 50 miljoner Facebookanvändare till Trumpmedarbetare 2014. Uppgifterna ska ha samlats in under falsk förespegling, och använts för riktade politiska budskap som kan ha påverkat valutgången 2016. Facebook bryter samarbetet och säger sig ha utsatts för bedrägeri, men kritiken mot mediejätten växer. Cambridge Analytica grundades av republikaner, däribland Steve Bannon som senare blev Trumps chefsstrateg.

    • Vice FBI-chef sparkas

      Biträdande FBI-chef Andrew McCabe får sparken och anklagas för att vara oärlig och för att ha läckt uppgifter till medier. McCabe har varit i konflikt med president Trump och uppges ha lämnat pm till Muellers utredning, rörande konversationer med presidenten. Det spekuleras i om pm:en kan visa på att Trump försökt hindra rättvisan. Dagarna efter avskedandet trappar Trump upp sin kritik mot McCabe, Comey och Mueller – i en Twitterstorm anklagar presidenten dem för lögner och han kallar återigen Muellers utredning för en ”häxjakt”. De hårda utfallen föranleder flera republikaner att varna Trump för att försöka sparka Mueller.

    • Sanktioner mot 19 ryssar

      USA inför sanktioner mot 19 ryska medborgare som anklagas för inblandning i valet 2016 samt för cyberattacker. Bland de utpekade ingår samtliga 13 individer som justitiedepartementets särskilda åklagare Robert Mueller väckte åtal mot i februari. Beslutet om sanktionerna meddelas av finansminister Steve Mnuchin som säger att de riktas mot ”pågående skändliga attacker” från rysk sida. Fem institutioner omfattas också av sanktionerna, däribland den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, liksom trollfabriken Internet Resarch Agency som också nämndes i Muellers åtal. Sanktionerna innebär en frysning av eventuella tillgångar i USA och ett förbud för amerikanska medborgare att göra affärer med de utpekade.

    • Republikanskt bakslag i fyllnadsval

      Det blir närmast oavgjort när ett fyllnadsval hålls i Pennsylvania till det federala representanthuset, vilket innebär ett svidande nederlag för Republikanerna som normalt är mycket starka i det aktuella distriktet. Demokraternas kandidat Conor Lamb segrar med bara några hundra av cirka 200 000 röster. Lamb får dock bara sitta en kort tid då valdistrikten i Pennsylvania har ritats om inför höstens mellanårsval. Platsen blev ledig sedan den sittande republikanen avgått i oktober 2017, efter en sexskandal.

    • Utrikesminister Tillerson sparkad

      President Trump avskedar utrikesminister Rex Tillerson via Twitter och nominerar CIA-chefen Mike Pompeo till ny utrikesminister. Det har länge spekulerats om att Tillerson skulle få gå. Som skäl anger Trump att han och Tillerson har olika "kemi". Trump nominerar Gina Haspel som ny CIA-chef. Haspel har varit omstridd på grund av tortyr av fångar som förekom under hennes tid som CIA-chef i Thailand. Både Pompeo och Haspel godkänns senare.

    • Underrättelseutskott ser inget ryssinflytande

      Den republikanska majoriteten i representanthusets underrättelseutskott säger sig inte ha hittat några bevis som pekar på samröre mellan Trumps valkampanj och ryska regeringsföreträdare. Slutsatsen är att Rysslands blandade sig i valet, men utan att det skedde till Trumps fördel. Utskottets demokrater motsätter sig slutsatsen och anklagar republikanerna för att skydda presidenten istället för att skydda nationen. Utskottets slutsats går stick i stäv mot den som underrättelsetjänsterna dragit och också mot den särskilde åklagaren Muellers utredning.

    • Trump ska möta Nordkoreas ledare

      Den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un bjuder in Trump till ett möte, och Trump tackar ja. Beskedet ges av sydkoreanska regeringsföreträdare som överlämnat ett meddelande till presidenten i Vita huset, ett par dagar efter ett möte på hög nivå mellan Nord- och Sydkorea. Den nordkoreanske diktatorn uppges nu vara beredd att arbeta för att Koreahalvön blir kärnvapenfri, och ska ha lovat att upphöra med kärnvapen- och robottester.

    • Ännu en rådgivare lämnar Vita huset

      Presidentens ledande ekonomiska rådgivare Gary Cohn meddelar att han tänker avgå. Han anger inget skäl men Cohn har varit mycket kritisk till förslag som Trump presenterat om att införa stål- och aluminiumtullar. Presidenten har föreslagit tullar på 25 respektive 10 procent, även mot allierade som Kanada, Mexiko och EU. Stål och aluminium utgör 2 procent av USA:s import, så det handlar om stora volymer. Beskedet har lett till fallande aktiekurser och bestörtning även bland republikaner.

    • Februari

    • Kommunikationschef avgår

      Hope Hicks som är president Trumps kommunikationschef meddelar att hon ska avgå. Hicks ses som en av Trumps närmaste medarbetare och har arbetat för honom längre än någon annan i Vita huset. Hon tog över som kommunikationschef efter Anthony Scaramucci (se Juli 2017). Dessförinnan var hon "strategisk kommunikationschef", en post som inrättats särskilt för henne.

    • Trumps svärson fråntas säkerhetsklassning

      President Trumps svärson och rådgivare Jared Kushner fråntas rätten att ta del av de mest topphemliga handlingarna i Vita huset. Hans placering i den högsta säkerhetsklassen har varit provisorisk. Det gäller också andra Vita huset-medarbetare som nu inte heller kommer att få tillgång till de hemligaste underrättelserapporterna. Kushner har i uppgift att hantera relationerna med Mexiko och fredsprocessen i Mellanöstern. Amerikanska medier rapporterar att fyra länder har försökt påverka Kushner och dra fördelar av hans affärsverksamhet. Det rör sig om Förenade arabemiraten, Kina, Israel och Mexiko.

    • Ryssar åtalas för inblandning i valet

      Tretton ryska medborgare och tre ryska företag åtalas för att under falska identiteter har försökt stärka Trumps chanser i valet 2016. Åtalet är det första som åklagaren Robert Mueller väcker som gäller direkt inblandning i valet. Enligt åtalet har ryssarna utgivit sig för att vara amerikaner och ofta företrätt gräsrotsrörelser när de agerat via Facebook och Instagram, köpt digital reklam och spridit falska uppgifter. Tolv av de åtalade ska ha arbetat i en trollfabrik kallad Internet Research Agency, som ägnat sig åt ett informationskrig mot USA med hjälp av hundratals falska konton på sociala medier. Trump kritiserar åtalet och fortsätter att förneka allt ryskt samarbete. Hans säkerhetsrådgivare H R McMaster säger däremot vid en säkerhetskonferens i Tyskland att bevisen för Rysslands inblandning i valet är obestridliga. 

    • 17 döda i skolskjutning i Florida

      Sjutton personer skjuts ihjäl vid en gymnasieskola i Parkland i Florida. Polisen griper den 19-årige förövaren, en tidigare elev som stängts av från skolan av disciplinskäl. Skolskjutningen beskrivs som den värsta sedan den vid lågstadieskolan Sandy Hook i Connecticut (se December 2012) och väcker återigen liv i debatten om vapenlagarna.

    • Ny kort nedstängning av statsapparaten

      Statsapparaten stängs ned för andra gången på kort tid (se 22 januari) sedan kongressen återigen misslyckats med att nå en budgetuppgörelse i tid. Den här gången röstar först senaten och sedan representanthuset för en uppgörelse bara några timmar efter deadline, så att nedstängningen inte hinner få någon praktiskt betydelse. Uppgörelsen omfattar utgifter på cirka 300 miljarder dollar på två år, varav över hälften till militären. Kritiker menar att ett resultat blir en kraftig skuldökning. 

    • FBI i konflikt med Vita huset om hemligt pm

      President Trump ger klartecken till att offentliggöra ett hemligstämplat kongress-pm från representanthusets underrättelseutskott, trots att den federala polisen FBI uppmanar honom att låta bli. FBI anser att urvalet av information i det korta dokumentet är "gravt" missvisande. Pm:et handlar om utredningen av Rysslands inblandning i valet. Trump säger att det "helt friar" honom från misstankar, en tolkning som inte delas av alla. Också justitiedepartementet har motsatt sig att det offentliggörs. Demokraterna som hävdar att dokumentet utgör ett försök att misskreditera Rysslandsutredningen sätter ihop ett eget pm för att ge bakgrund och klargöra sin syn på saken. Underrättelseutskottet röstar för att även demokraternas pm ska offenliggöras. Men den 7 februari stoppas det av Trump med hänvisning till underrättelseverksamhetens säkerhet.

    • Januari

    • Utredning om valfusk läggs ned

      President Trump lägger ned en kommission som han själv tillsatte i maj och som skulle utreda valfusk 2016. Som motiv anges att flera delstater nekat till att lämna ut efterfrågade uppgifter, och att Vita huset inte vill slösa på skattebetalarnas pengar. Trump har hävdat att upp till 5 miljoner röster lades illegalt på Hillary Clinton men inga bevis har presenterats för påståendet.

    • Justitieministern i ryssförhör

      Justitiedepartementet bekräftar uppgifter om att justitieminister Jeff Sessions har frågats ut av den särskilde åklagaren Robert Mueller som utreder Trumpkampanjens kopplingar till Ryssland. Sessions är såvitt känt den första regeringsmedlemmen som förhörts av Mueller. Åklagaren ska också förhört ha James Comey, den tidigare FBI-chefen som Trump sparkade i maj. Mueller rapporteras också vilja förhöra Trump själv inom kort.

    • Skyddstullar på tvättmaskiner och solpaneler

      Vita huset meddelar att tull ska införas på tvättmaskiner (20 procent) och solpaneler (30 procent), i det första större handelspolitiska utspelet sedan USA drog sig ur TPP och inledde omförhandlingar av Nafta (se Januari och Augusti 2017). Syftet är att sätta ”Amerika först” och skydda inhemska tillverkare från utländsk konkurrens. Åtgärderna slår särskilt mot Kina och Sydkorea, som är stora exportörer av solpaneler respektive tvättmaskiner. Båda länder är snabba att kritisera beslutet.

    • Statsapparaten öppnas efter kort nedstängning

      Kongressens båda kamrar enas på övertid om en tillfällig finansiering av statens utgifter, den fjärde kortsiktiga uppgörelsen sedan budgetårets början i oktober. Den här gången passeras deadline med tre dygn och vissa federala verksamheter börjar stängas ned innan en kompromiss nås (jämför Oktober 2013). Demokraterna som krävt en lösning för de ungdomar som omfattas av migrantprogrammet Daca (se September 2017) går med på att frågan nu ska debatteras längre fram. Den tillfälliga budgeten räcker till den 8 februari.

    • ”Ryssland och Kina största säkerhetshotet”

      Försvarsminister James Mattis säger att ”revisioniststater” som Kina och Ryssland utgör det största hotet mot USA:s säkerhet, inte terrorism. Mattis som talar vid ett universitet uppmanar kongressen att ge militären mer pengar. Det är första gången som en företrädare för Trumpadministrationen definierar säkerhetsprioriteringar. Under Obama identifierades militanta islamistgrupper som det största säkerhetshotet mot landet.

    • Strypt bidrag till palestinierna

      USA håller inne med mer än hälften av en väntad utbetalning till FN:s flyktingorgan för palestinierna, Unrwa. Beskedet kommer ett par dagar efter det att den palestinske presidenten Mahmud Abas i ett tal rasat mot Trump, kallat hans Mellanösterpolitik ”århundradets örfil” och sagt att han inte accepterar någon amerikansk fredsplan – allt en reaktion på att Trump erkänt Jerusalem som Israels huvudstad. Trump  har sagt att USA kan komma att dra ned på finansieringen till palestinierna om de inte samarbetar i fredsprocessen med Israel. USA står normalt för nästan 30 procent av Unrwas budget.

    • Iranavtalet består så länge, nya sanktioner

      Trump meddelar att USA avstår från att riva upp avtalet om Irans kärnenergiprogram ”för sista gången”, och ger parterna ytterligare fyra månader att omförhandla villkoren. Samtidigt inför USA nya sanktioner mot 14 individer och organisationer i Iran, på grund av regimens hantering av en protestvåg där.

    • Domstol slår ned på valmanipulering

      En federal domstol beordrar för första gången en delstat att rita om sina valdistrikt då den existerande indelningen gjorts utifrån partipolitiska hänsyn (ett fenomen kallat gerrymandering). Domen avser Republikanerna som styr North Carolina och som 2016 uttryckligen ansträngt sig för att göra indelningen fördelaktig för partiet. Tidigare domslut i fråga om valdistrikt har rört rasdiskriminering.

    • Trump rasar mot omstridd bok

      En uppmärksammad bok kommer ut några dagar i förtid sedan presidentens advokater förgäves försökt stoppa utgivningen. Michael Wolff, författare till boken Fire and Fury: Inside the Trump White House, säger att han har intervjuat 200 personer och att ”100 procent” av alla kring Trump ifrågasätter hans mentala kapacitet. Utdrag ur boken har publicerats i förväg med bland annat uttalanden av Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon som kallar det ”opatriotiskt” och ”landsförräderi” när presidentsonen Donald Trump Jr, svärsonen Jared Kushner och dåvarande kampanjchefen Paul Manafort träffade en rysk advokat med kopplingar till Kreml sommaren 2016. Bannon uttalar sig också förklenande om flera av Trumps familjemedlemmar. Trump säger att Bannon förlorat förståndet och hotar honom med rättsliga efterräkningar.

  • 2017

    • December

    • Omfattande skattereform godkänns

      Republikanerna i kongressen röstar igenom ett lagpaket med skattereformer som är de mest omfattande på över 30 år. Paketet betraktas som Trumps första stora politiska framgång. Inga demokrater stödjer förslaget. Ändringarna gynnar främst företag och höginkomsttagare. Det innehåller bland annat en sänkning av bolagsskatten från 35 till 21 procent. Inkomstskatterna sänks för flertalet under de närmaste åren men därefter försvinner avdragsmöjligheter för många främst i de lägre inkomstskikten. Därför beräknas hälften av löntagarna ha högre skatt än idag år 2027. I skatteomläggningen ingår också att obligatoriet i Obamacare tas bort – alltså straffavgiften för personer utan sjukförsäkring. Kritiker tror att reformerna kan leda till att budgetunderskottet ökar med upp till 1,5 biljoner dollar på tio år. Förespråkarna säger att reformerna kommer att finansiera sig själva och leda till ökad tillväxt, fler jobb och högre löner. USA:s budget har inte varit balanserad sedan 2001 och statsskulden har legat över 100 procent av BNP sedan 2012.

    • Nätneutraliteten luckras upp

      Kommunikationsmyndigheten FCC röstar för att slopa nätneutraliteten, som innebär att internetleverantörer måste behandla alla aktörer lika och erbjuda samma hastigheter oavsett avsändare och innehåll. Beslutet är omstritt. Följden kan enligt kritiker bli att stora bolag köper sig förtur och slår ut mindre aktörer. Nätneutraliteten blev lag under president Obama.

    • Oväntad seger för Demokraterna i fyllnadsval till senaten

      Metoo-rörelsen får fortsatt genomslag då Demokraterna vinner ett uppmärksammat fyllnadsval i Alabama. Valutgången beskrivs som ett allvarligt bakslag för president Trump och Republikanerna, vars majoritet i den federala senaten nu minskar till 51–49. Republikanernas kandidat Roy Moore anklagades under valrörelsen för att i yngre år ha förgripit sig på tonåringar, inklusive en flicka som bara var 14 år. Många har avvisat anklagelserna som politiskt motiverade och Trump har uppmanat till stöd för honom. Segraren Doug Jones blir nu den första demokratiska senatorn från Alabama på 25 år. Senatsplatsen gick i valet 2016 till Jeff Sessions, som sedan utsågs till justitieminister.

    • Metoo-rörelsen sätter spår i politiken

      Den rörelse som startade i USA under mottot "metoo" får effekter på högsta politiska nivå. Tre kvinnor som under valrörelsen offentligt anklagade Trump för sexuella trakasserier begär nu en utredning. De får stöd av 59 kvinnliga kongressledamöter kräver en utredning av anklagelser mot Trump från minst 17 kvinnor. Veckan innan har tre kongressledamöter avgått efter anklagelser om sexuella trakasserier: den demokratiske senatorn  Al Franken och ledamöterna i representanthuset John Conyers (demokrat) samt Trent Franks (republikan). Tidskriften Time har utsett metoo-rörelsen, eller ”The Silence Brekers” (de som bröt tystnaden), till Årets person. Metoo uppstod i oktober sedan flera kända skådespelerskor anklagat regissören Harvey Weinstein för allvarliga övergrepp. Rörelsen där kvinnor via sociala medier vittnar om sexuella övergrepp och trakasserier har fått stor internationell spridning.

    • Jerusalem erkänns som huvudstad

      Trump erkänner i enlighet med ett vallöfte Jerusalem som Israels huvudstad. Uppgiften om att ett erkännande var förestående har väckt starka känslor inte minst i arabvärlden. Även EU har uttryckt oro över planerna och Turkiet hotar att bryta sina förbindelser med Israel. Israel betraktar Jerusalem som sin huvudstad men inget annat land har erkänt det; samtliga ambassader finns i Tel Aviv. Beslutet fördöms ett par veckor senare av en stor majoritet i FN:s generalförsamling. Trots hot från Trump om repressalier röstar 128 länder mot erkännandet. USA, Israel och sju småstater röstar för det. Omröstningen får ingen konkret effekt.

    • HD ger tillfälligt klartecken för inreseförbud

      Högsta domstolen beslutar att det inreseförbud för invånare från sex huvudsakligen muslimska länder som infördes i oktober ska gälla, tills pågående juridiska prövningar i Kalifornien och Virginia har slutförts. Beskedet är en framgång för presidenten även om frågan inte är slutligt avgjord. I januari 2018 meddelar Högsta domstolen sin avsikt att själv pröva frågan; slutgiltigt besked väntas i juni.

    • Trump drar tillbaka naturskydd

      President Trump meddelar ett väntat beslut om att krympa två naturskyddade områden, så kallade nationalmonument, i Utah. Det ena av dem, Bear Ears, fick skydd så sent som 2016 av företrädaren Obama men minskas nu med närmare 85 procent. Det andra, Grand Staircase-Escalante, fick skydd 1996 men halveras nu. Ett nationalmonument kan utses av presidenten och har något lägre skydd än en nationalpark som måste godkännas av kongressen. Miljögrupper och företrädare för urfolk uppger att de tänker försöka stoppa ändringen i domstol.

    • Trump anklagas för hindrande av rättvisa

      Dagen efter Flynns erkännande twittrar Trump att han ”var tvungen att avskeda” denne, på grund av att han ljugit för FBI. Uttalandet väcker kritik och frågor om Trump därmed har gjort sig skyldig till hindrande av rättvisan. Om Trump visste att Flynn ljög så kan hans eget försök att lägga ned FBI:s utredning av Flynn innebära övergrepp i rättssak.

    • Nytt åtal i Rysslandsutredningen

      Trumps första säkerhetsrådgivare Michael Flynn (se 13 februari 2017) åtalas av den särskilda åklagaren Robert Mueller som utreder rysk inblandning i valet. Flynn har överlämnat sig själv till FBI och erkänner att han medvetet gjort falska uttalanden om sina kontakter med den ryska regeringen. Han är den fjärde personen som hittills åtalats i Muellers utredning (se 30 oktober 2017).

    • November

    • Trump twittrar islamofobiska videor

      President Trump får kritik från både republikaner och demokrater – och både hemma och i utlandet – sedan han via Twitter delat tre antimuslimska inlägg från en högerextrem brittisk grupp. Bland kritikerna finns den brittiska premiärministern Theresa May vilket föranleder Trump att slå tillbaka mot sin nära allierade. Fokusera inte på mig, fokusera på ”radikalislamistisk terrorism som sker i Storbritannien”, blir Trumps twittrade svar till May.

    • Nytt nordkoreanskt robottest följs av nya hot

      Efter två lugna månader provskjuter Nordkorea ännu en robot som uppges nå högre än någon tidigare och ha kapacitet att nå hela USA. Pyongyang säger sig ha uppnått målet med att bli en kärnvapenstat. Vid ett extrainkallat möte i FN:s säkerhetsråd upprepar FN-ambassadören Nikki Haley hot om att USA kommer att förgöra Nordkorea om det blir krig. USA uppmanar också alla länder att bryta alla förbindelser med Nordkorea, och Trump uppges ha bett Kina skära av oljeleveranserna till landet.

    • Trumps son hade kontakt med Wikileaks

      Donald Trump Jr offentliggör skriftlig konversation han haft med Wikileaks, sedan det rapporterats att han haft kontakt med sajten strax före presidentvalet 2016. I konversationen som omfattar september 2016 till juli 2017 efterfrågar Wikileaks samarbete och information. Trump Jr svarar bara vid tre tillfällen. Sajten som läcker hackade hemliga och privata dokument publicerade Hillary Clintons e-post i samband med valet (se December 2016).

    • Trump lovordar Kina

      Presidenten anslår en helt annan ton än tidigare mot Kina under sitt statsbesök och säger nu att han inte klandrar landet för att ”dra fördelar” av handelsöverskottet i förhållande till USA. Han lägger istället skulden på tidigare amerikanska regeringar. Trump uppmanar också sin kinesiske motpart Xi Jinping att ”arbeta mycket hårt” för att lösa problemen med Nordkorea.

    • Demokratiska framgångar i delstatsval

      Demokraternas kandidater vinner guvernörsvalen i Virginia och New Jersey, i framgångar som anses stärka partiet inför mellanårsvalet 2018. Partiet vinner också full kontroll över delstatskongresserna i New Jersey och Washington samt flera andra viktiga delstatskongressplatser, och New York Citys borgmästare Bill de Blasio blir omvald. Under året som gått sedan Trumps valseger har dock Republikanerna vunnit alla fyra fyllnadsval som hållits till det federala representanthuset.

    • Handelsministern har ryska affärsband

      Ett nytt avslöjande visar att handelsminister Wilbur Ross har ägarandelar i det ryska rederiet Navigator som gör miljonaffärer med det ryska olje- och gasbolaget Sibur. Bland huvudägarna av Sibur finns Putins svärson och oligarker som ingår i den ryska presidentens inre cirkel, och som är föremål för amerikanska sanktioner. Uppgifterna finns bland 13,4 miljoner finansdokument i huvudsak från den Bermudabaserade advokatbyrån Appleby, som offentliggörs i den så kallade paradisläckan via journalistnätverket ICIJ i över 60 länder. Wilbur Ross som är miljardär överlät stora delar av sitt ägande till stiftelser som kontrolleras av familjemedlemmar, innan han blev minister.

    • Trump inleder lång Asienresa

      President Trump inleder en rundtur i Asien med ett besök i Japan, där han träffar sin nära allierade Shinzo Abe. Resan går sedan till Sydkorea, Kina, Vietnam och Filippinerna.

    • Många döda i masskjutning i Texas

      En man skjuter ihjäl 26 personer och skadar ett 20-tal i en kyrka i den lilla orten Sutherlands Springs i Texas. Förövaren påträffas senare död i sin bil. Han hade avskedats från militären efter en misshandelsdom och hade före dådet varit i konflikt med sina tidigare svärföräldrar, som hade anknytning till kyrkan. President Trump säger i en kommentar från Japan att psykisk ohälsa är ett problem i USA, inte vapentillgången.

    • Oktober

    • Misstänkt terrordåd i New York

      Åtta personer dödas och elva skadas när en liten lastbil plöjer fram på en cykelbana på södra Manhattan. Föraren, som uppges vara en 29-årig invandrare från Uzbekistan, skottskadas och grips av polis. Myndigheterna kallar det en terrorattack, den dödligaste i staden sedan 11 september 2001.

    • Nätverkstjänster vittnar om rysk påverkan

      Facebook uppger att 126 miljoner amerikanska användare kan ha nåtts av runt 80 000 inlägg som gjordes av ett ryskt företag, under falsk förespegling. Inläggen som gjordes mellan juni 2015 och augusti 2017 sågs direkt av 29 miljoner amerikaner som sedan spred dem vidare. Flertalet inlägg hade omstridda sociala och politiska budskap, enligt Facebook. Nätverkstjänsten offentliggör siffran inför ett senatsutskott där företaget tillsammans med Twitter och Google ska vittna om ryskt inflytande. Facebook säger sig också ha stängt 170 Instagram-konton som skickat runt 120 000 meddelanden. Google avslöjar att ryska ”troll” lagt upp mer än 1 000 politiska videor på Youtube, men att de inte fått många tittare. Twitter säger sig ha stängt ned 2 752 konton som skapats av ett Rysslandsbaserat företag. Runt 131 000 meddelandena gick ut från de kontona mellan september och november 2016.

    • Första åtalen i Rysslandsutredningen

      Paul Manafort, Trumps kampanjledare sommaren 2016, och hans affärspartner Richard Gates överlämnar sig till federala myndigheter som utreder de påstådda Rysslandskopplingarna. Åtalen i tolv punkter mot Manafort och Gates gäller bland annat penningtvätt och hemligt lobbyingarbete för utländsk makt; de två ska från 2006 ha fått miljonbelopp från Ukrainas regering. Den särskilde utredaren Robert Mueller avslöjar samtidigt att den tidigare Trumprådgivaren George Papadopoulos gripits redan i juli och i början av oktober erkänt sig skyldig till att ha ljugit för FBI om kontakter med ryska regeringsföreträdare under valrörelsen. Ryssarna ska ha erbjudit e-postmeddelanden som hackats från Clintons kampanj. Trump fortsätter att förneka alla band mellan hans medarbetare och ryssar och far i Twittermeddelanden istället ut i anklagelser mot Hillary Clinton och Demokraterna.

    • Trump i konflikt med republikaner

      Den republikanske senatorn Jeff Flake går till hård attack mot Trump och säger att ”hänsynslöst, skandalöst och ovärdigt beteende” i USA:s regering utgör ett hot mot demokratin. Flake, som är senator från Arizona, tar avstånd från det rådande klimatet i republikanska partiet och säger att han inte kommer att söka omval 2018. Bob Corker, republikansk senator från Tennessee, har också kallat Trump ett hot mot landet och sagt att han inte ställer upp till omval. Trump har gått till hård motattack mot båda senatorer, till stor del via Twitter.

    • Nya försök att bli av med ”Obamacare”

      Efter de misslyckade försöken i kongressen att ersätta Obamacare inleder Vita huset en ny strategi. Trump undertecknar ett presidentdekret som gör det möjligt för småföretagare att gå samman och köpa försäkringar, bland annat via intresseorganisationer, utanför "Obamacares" regelverk. Kort därefter meddelas att subventioner som går till försäkringsbolag som riktar sig till låginkomsttagare kommer att tas bort. Högt uppsatta demokrater kritiserar åtgärderna och menar att borttagande av subventionerna kommer att skada de fattigaste invånarna i landet. 

    • Kongressen får besluta om Iranavtal

      En del bedömare har befarat att Trump ska besluta om att skrota avtalet med Iran när han presenterar en ny Iranstrategi. Eftersom Trump den här gången inte försäkrar att Iran följer avtalet, något som han ska göra inför kongressen var 90:e dag, innebär det att kongressen inom 60 dagar måste ta ställning till om avtalet ska upphävas och sanktioner återinföras. Trump säger i sitt tal till kongressen att Iran är en ”fanatisk regim” som finansierar terrorism. 

    • 30-tal döda i skogsbränder i Kalifornien

      Över 22 bränder härjar i delstatens norra delar, bland annat i vindistrikten. Över 3 500 hus har förstörts och fler än 25 000 människor har fått evakueras. Bränderna är de värsta i Kalifornien sedan 1930-talet.

    • USA lämnar Unesco

      Skälet till beslutet är enligt regeringen att Unesco är ”anti-israeliskt”. När Palestina beviljades medlemskap i Unesco 2011 slutade USA att ge pengar till organisationen. Enligt USA har FN-organet i olika resolutioner ”förnekat judiska kopplingar till heliga platser” och ett Unesco-beslut i somras om att göra Hebron till ett palestinskt världsarv ska ha blivit droppen som fick bägaren att rinna över. Efter årsskiftet upphör USA:s medlemskap, men regeringen kommer istället att ansöka om observatörsstatus.

    • Nära 60 döda i masskjutning i Las Vegas

      En gärningsman skjuter ihjäl 58 deltagare i en musikfestival från ett hotellrum på 32:a våningen. Gärningsmannen, en 64-åring som är bosatt i Las Vegas, begår självmord efter dådet. Hans motiv för är oklart. Antalet dödsoffer är högre än i någon tidigare masskjutning i USA. Över 500 människor skadas.

    • September

    • Ambassadpersonal i Kuba skickas hem

      Anställda vid USA:s ambassad i Havanna har drabbats av hörselproblem, yrsel, huvudvärk, trötthet, sömnsvårigheter med mera. Problemen tros bero på att personalen utsätts för någon form av ohörbart ljud antingen nära ambassaden eller utanför deras bostäder i den kubanska huvudstaden. Hälften av personalen vid ambassaden dras nu tillbaka av den amerikanska regeringen. Det är oklart om problemen är ett medvetet angrepp eller en olyckshändelse och det är inte heller klart om den kubanska regeringen ligger bakom.  

    • Nytt försök att riva upp Obamacare misslyckas

      Tre republikaner i senaten väljer att inte sluta upp bakom partigruppens lagförslag som ska ersätta president Obamas sjukförsäkringslag (se Juli), trots vädjanden från president Trump.  Eftersom det inte finns tillräckligt med stöd i senaten för att förslaget ska kunna gå igenom dras det tillbaka av republikanerna. Förslaget har bland annat kritiserats  för att det inte innehåller en kalkyl över kostnader och inte heller en beräkning över hur vanliga människor skulle påverkas.  

    • Nytt inreseförbud införs

      När ett tidigare inreseförbud löper ut (se Mars 2017) inför Trump ett nytt förbud. Nu har Sudan strukits från listan medan Tchad har tillkommit. Dessutom har Nordkorea lagts till liksom vissa individer i Venezuela. Nytt är också att förbudet gäller utan bortre gräns: de tidigare två förbuden som Vita huset har lagt fram har gällt i 90 dagar. Invånare i de utpekade länderna nekas inresa i USA med hänvisning till amerikansk nationell säkerhet. Förbudet gällande de muslimska länderna stoppas precis innan det ska träda i kraft, i mitten av oktober, av en federal domare.

    • Nya sanktioner mot Nordkorea

      President Trump undertecknar en presidentorder om utökade sanktioner mot Nordkorea efter provsprängningen i början av månaden.  USA straffar redan utländska företag som stöder Nordkoreas militära verksamhet, men nu ska alla företag som har affärsförbindelser med Nordkorea förbjudas att ha verksamhet i USA. En vecka tidigare har FN:s säkerhetsråd enhälligt röstat för ett amerikanskt förslag om nya hårda sanktioner som bland annat innebär att Nordkoreas import av olja begränsas och att exporten av textilier förbjuds.

    • Trump hotar Nordkorea i FN-tal

      Donald Trumps första tal inför FN:s generalförsamling är starkt nationalistiskt: USA:s intressen går före att garantera stabilitet och fred i världen. Trump varnar samtidigt den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un, som han kallar ”Rocket Man”, för att Nordkorea kan ”totalt förstöras” om provokationerna fortsätter. Han antyder även att han är beredd att slopa kärnkraftsavtalet med ”den mordiska regimen i Iran”.

    • Orkan orsakar humanitär kris i Puerto Rico

      Orkanen Maria drar fram över Puerto Rico, bara ett par veckor efter orkanen Irma som redan orsakat stor förödelse. Maria beskrivs som den värsta tropiska cyklonen i världen under året, och den tionde värsta som någonsin uppmätts i Atlanten. Ovädret leder till att strömförsörjningen på ön slås ut. President Donald Trump kritiseras för att negligera situationen och guvernören i Puerto Rico varnar för ”en humanitär kris”. Från början rapporteras endast 64 döda, men efter hand stiger dödstalet som en följd av bristfällig sjukvård och avsaknad av elektricitet och rent vatten. Småningom accepterar guvernören en rapport från George Washington University som funnit att orkanen orsakade 2 975 dödsfall fram till februari 2018. Det innebär att Maria krävde betydligt fler offer än Katrina som slog till mot främst New Orleans i augusti 2005 (och krävde mellan 1 200 och 1 800 liv).

    • Trump river upp migrantprogram för unga

      President Trump beslutar att migrantprogrammet Daca (Deferred Action for Childhood Arrivals), som infördes av Obama 2012, ska avskaffas. Det har givit papperslösa migranter som kom till USA innan de fyllt 16 år laglig rätt att stanna i landet. Programmet omfattas idag av upp till 800 000 personer, kallade "dreamers" (drömmare) efter namnet på ett tidigare lagförslag. Trump ger kongressen fram till mars för att lägga fram ett förslag om hur de berörda ska hanteras. Beslutet om att slopa Daca väcker stark kritik och leder till att regeringen stäms av ett antal delstater som hävdar att det strider mot författningen. I januari 2018 beordrar en federal domare regeringen att behålla programmet till dess att rättsprocesserna slutförs. Resultatet blir en långdragen politisk kamp kring Daca.

    • Nya hot när Nordkorea provspränger kärnvapen

      Sedan Nordkorea genomfört sin sjätte provsprängning av kärnvapen – den här gången uppges det röra sig om en vätebomb – säger försvarsminister James Mattis att en ”massiv militär respons” väntar om Nordkorea hotar USA eller dess allierade. Uttalandet kommer efter ett möte med president Trump, vicepresident Pence och nationella säkerhetsrådet, NSA. FN:s säkerhetsråd förbereder ett nytt krismöte med anledning av det spända läget på Koreahalvön.

    • Augusti

    • Orkan drabbar Texas

      Mångmiljonstaden Houston dränks när orkanen Harvey drar in med enorma regnmängder som orsakar svåra översvämningar. Området får lika mycket regn på några dagar som normalt faller på ett år. Katastroftillstånd utlyses i både Texas och Louisiana.

    • Trump benådar omstridd sheriff

      Presidenten benådar en tidigare länspolischef i Arizona, Joe Apaio, som fällts för domstolstrots efter att ha struntat i en order om att upphöra med rasprofilering. Apaio har gjort känd för hårdhänt och kränkande behandling av papperlösa migranter. Domen föll i juli men straffet hade ännu inte fastställts. Det är första gången Trump använder sin möjlighet att benåda någon.

    • Ingen snar reträtt från Afghanistan

      Trump säger i ett tal att USA inte kommer att dra sig tillbaka helt från Afghanistan, i motsats till vad han tidigare förespråkat. Planen är utöka truppnärvaron och att stanna kvar så länge som det behövs för att ”vinna kriget”. Antalet soldater specificeras inte utan ska bestämmas av förhållandena på marken, heter det. För närvarande finns runt 8 400 amerikanska soldater i Afghanistan och generalerna har sagt att ett par tusen till behövs för att bryta det dödläge som råder med talibanerna. Enligt Trump ska USA ägna sig åt att bekämpa terrorism, inte åt att bygga upp nationen.

    • Trumps chefsstrateg sparkad

      Chefsstrategen Steve Bannon blir ännu en i raden av Trumps nära rådgivare som får gå. Bannon återgår till sitt jobb på alt right-sajten Breitbart.

    • Omförhandling av Nafta inleds

      USA, Kanada och Mexiko inleder en första samtalsrunda med syfte att omförhandla frihandelsavtalet Nafta. Trump kallade under valrörelsen Nafta ”det sämsta handelsavtalet någonsin” och hotade att helt riva upp det. Nu ska parterna istället försöka enas om ett nytt avtal.

    • Kritik mot Trump efter Charlottesville

      Kritiken växer mot presidenten för hans svaga avståndstagande från högerextrema grupper efter våldsamheterna i Charlottesville. I sitt första uttalande talar Trump om våldet ”på många sidor”. Först två dagar senare fördömer han Ku Klux Klan, nynazister och andra vit makt-rörelser – men redan dagen därpå ger han återigen ”båda sidor” skulden och anklagar uttryckligen vänsterdemonstranter för att ha utlöst våld. Många, även partikamrater, kritiserar Trumps ovilja att ta ställning mot rasistgrupper. Dagarna efter händelsen läggs tre olika råd ned, vilka bestått av näringslivsföreträdare och skulle ha en rådgivande roll för Vita huset. Det sker sedan flera av rådens medlemmar hoppat av i protest mot Trumps agerande efter Charlottesville. 

    • Dödligt våld under vit makt-demonstration

      En kvinna dör och ett 20-tal skadas, varav flera allvarligt, när en bil körs rakt in i en grupp antifascistiska demonstranter i Charlottesville i Virginia. Bilföraren, en 20-årig misstänkt vit makt-anhängare, grips (han döms senare till livstids fängelse). Redan före händelsen har guvernören infört undantagstillstånd på grund av sammandrabbningar mellan marscherande vit makt-anhängare och antifascistiska motdemonstranter. De högerextrema grupperna har samlats för att protestera mot planer på att riva en staty av en sydstatsgeneral från inbördeskriget på 1860-talet. De beskriver det själva som en ”historisk” kraftsamling för det som kommit att kallas alt right-rörelsen.

    • Kris med hotfullt Nordkorea

      Ordkriget med Nordkorea når den mest aggressiva nivån sedan 1950-talet. President Trump hotar i ett uttalande med att ”eld och raseri som världen aldrig skådat” väntar Nordkorea – om inte nordkoreanerna slutar hota USA. Uttalandet följer på uppgifter om att nordkoreanerna kan ha lyckats konstruera kärnvapenstridsspetsar som är tillräckligt små för långdistansrobotar som kan nå ända till USA. Några dagar innan har FN:s säkerhetsråd enhälligt beslutat om nya tuffa sanktioner, sedan Nordkorea genomfört ett andra robottest på mindre än en månad. Den nordkoreanska regimen svarar på Trumps uttalande med att man överväger ett anfall mot den amerikanska militärbasen på Guam i Stilla havet.

    • Åtalsjury tillsatt i Rysslandsaffären

      Den särskilde åklagaren Robert Mueller rapporteras ha utsett en åtalsjury som ska utreda anklagelserna om Rysslands inblandning i presidentvalet. Juryn ska ha arbetat i ett par veckor och planerar bland annat förhör med anledning av Donald Trumps Jr:s möte med den ryska advokaten sommaren 2016. Åtalsjuryns uppgift är att avgöra om brottsåtal ska väckas. Presidenten har upprepade gånger kallat utredningen en häxjakt.

    • Juli

    • Snabba byten på toppnivå i Vita huset

      Rena svängdörrarna tycks råda i Vita huset när kommunikationschefen Anthony Scaramucci sparkas efter bara tio dagar på posten. Under hans korta period har två andra toppnamn också fallit. När Trump utsåg Scaramucci till kommunikationschef, en post varit tom sedan maj, meddelande pressekreteraren Sean Spicer sin avgång. Det skedde av allt att döma i protest, både Spicer och stabschefen Reince Priebus ska ha motsatt sig utnämningen. Scaramucci utmärkte sig snabbt genom påhopp i grova ordalag mot andra medarbetare i Vita huset, däribland Priebus. En vecka efter Scaramuccis tillträde fick Priebus gå, och Trump utsåg inrikessäkerhetsministern John Kelly till ny stabschef. Ytterligare tre dagar senare fick alltså också Scaramucci gå, bara timmarna efter det att Kelly tillträtt som stabschef. Trump har också i uppmärksammade uttalanden sagt att han är ”besviken” på justitieminister Jeff Sessions.

    • Ryssland utvisar amerikanska diplomater

      Som reaktion på att kongressen röstat för sanktioner mot Ryssland har den ryske presidenten Vladimir Putin sagt att USA:s  tvingas dra ned sin diplomatiska närvaro i Ryssland och nu kommer ett specifikt besked: 755 personer måste lämna amerikanska beskickningar i Ryssland senast den 1 september. En del av dem antas vara lokalanställda ryska medborgare. Nu blir enligt uppgift 455 anställda kvar vid beskickningarna i Ryssland, samma antal som vid de ryska beskickningarna i USA. 

    • Senaten stoppar ändringar i sjukförsäkringslag

      Trump lider ett stort nederlag när den republikanskt dominerade senaten med röstsiffrorna 51–49 sätter stopp för försöken att riva upp sjukförsäkringslagen Obamacare, till synes för överskådlig tid. Utfallet är ett resultat av att tre republikaner går emot partilinjen. Den 25 juli, efter veckor av förhandlingar, röstade senaten med knappast tänkbara marginal för att fortsätta arbetet med att avveckla Obamacare. Den omröstningen gällde inget konkret förslag, bara att processen skulle fortsätta. Dagen därpå röstades ett förslag ned som skulle ha rivit upp stora delar av Obamacare, utan att något nytt sjukförsäkringssystem presenterats. Sju republikaner röstade då nej. Ett bantat förslag, kallad ”skinny repeal”, lades därpå fram, men tre republikaner fortsatte alltså att stödja nejsidan. Enligt kongressens budgetkontor (CBO) skulle representanthusets förslag (som antogs i maj) innebära att 22 miljoner förlorar sin sjukförsäkring inom tio år. Om Obamacare rivs upp utan att en ny lag finns på plats kan antalet som förlorar sin försäkring bli 15 miljoner på bara ett år och 32 miljoner på tio år, enligt CBO.

    • Nya sanktioner mot Ryssland, Iran och Nordkorea

      Senaten röstar med siffrorna 98–2 för att införa nya sanktioner mot Ryssland, samt mot Iran och Nordkorea, trots uttalat motstånd från Trump. Lagen innebär att högt uppsatta ryssar blir mål för sanktioner på grund av den påstådda inblandningen i valet 2016. Rysslands annektering av Krim 2014 är också en orsak. Representanthuset röstade ett par dagar tidigare för den nya lagen, som också innebär att det blir svårare för Trump att upphäva existerande sanktioner. Trump är kritisk till lagen men den 2 augusti undertecknar han den ändå.

    • Kushner förhörs om rysskontakter

      Kongressen inleder en utfrågning av presidentens svärson Jared Kushner, som ett led i utredningen av rysskontakterna. Kushner offentliggör en utskrift av sitt inledande uttalande före förhören, som hålls bakom stängda dörrar. I uttalandet tillbakavisar han alla påståenden om samarbete med Ryssland, liksom att han själv haft till ryska medel i sin affärsverksamhet. Han säger sig inte känna till att någon i Trumps valkampanj haft olämpliga kontakter med Ryssland.

    • Sanktionerna mot Iran utökas

      Trump-administrationen står fast vid kärnteknikavtalet med Iran som Trump under sin presidentvalskampanj lovade att skrota. Beskedet kommer sedan USA fått information om att Iran håller sin del av avtalet. Trots det beslutar Vita huset att utöka sanktionerna mot Iran, genom att frysa tillgångarna i USA för 18 iranska individer, företag eller organisationer som anses ha stöttat Irans ballistiska robotprogram, eller den syriska regeringen och grupper som Hamas och Hizbollah. De 18 stoppas också från att göra affärer med amerikaner.

    • Trumps son i möte med rysk advokat

      Donald Trump Jr, son till president Trump, bekräftar uppgifter i New York Times om att han den 9 juni 2016 träffade en rysk advokat som lovat ge honom information som skulle kunna skada demokraten Hillary Clintons presidentvalskampanj. Enligt tidningen fick Trump Jr veta att informationen var en del av den ryska regeringens strävan att få Trump vald till USA:s president. Trump Jr säger dock att advokaten Natalia Veselnitskaja inte hade någon "meningsfull" information att ge. Med på mötet fanns presidentens svärson Jared Kushner och den dåvarande valkampanjledaren Paul J Manafort. Mötet med advokaten ska ha ägt rum i Trump Tower i New York.

    • Juni

    • Sanktioner mot kinesiska intressen

      Inför ett möte med Sydkoreas president Moon Jae-In inför den amerikanska regeringen sanktioner mot den kinesiska banken Dandong, som man anklagar för att tvätta pengar åt Nordkorea, mot ett kinesiskt rederi samt mot två kinesiska medborgare. Sanktionerna förbjuder affärsuppgörelser med företag och individer med USA-kopplingar. Sanktionerna är ämnade att öka trycket på Kina att begränsa Nordkoreas möjligheter att finansiera sitt kärnvapen- och missilprogram.

    • Vapenförsäljning till Taiwan

      Regeringen planerar att sälja vapen till Taiwan för runt 1,42 miljarder dollar. Affärerna, som måste godkännas av kongressen, omfattar bland annat tekniskt underhåll för radarsystem, antiradarrobotar, torpeder och robotkomponenter. Planerna möts av stark kritik från Kina.

    • USA skjuter ned regeringsplan i Syrien

      Försvarshögkvarteret Pentagon bekräftar att ett amerikanskt stridsflygplan skjutit ned ett syriskt plan sedan detta släppt bomber nära USA-allierade styrkor på marken. Nedskjutningen äger rum nära Tabqa, där Syriens demokratiska styrkor (SDF) stridit mot IS som ett led i försöken att återta Raqqa. Det är första gången som den USA-ledda alliansen skjuter ned ett syriskt plan, och regimen i Damaskus varnar att det kan får ”farliga återverkningar”. 

    • Nya Kubarestriktioner införs

      Trump tillkännager i ett tal i Florida att han river upp stora delar av Obamas uppgörelse med Kuba, som han kallar ett ”ensidigt avtal”. Bland annat skärps restriktionerna för amerikanska företag som vill göra affärer med Kuba på nytt, liksom för amerikanska turister som vill resa till önationen.

    • Trump uppges vara under utredning

      Den särskilde åklagaren Robert Mueller utreder om presidenten gjort sig skyldig till hindrande av rättvisa, rapporterar flera medier. Enligt uppgifterna ska utredningen ha inletts några dagar efter det att James Comey avskedats. Flera högt uppsatta underrättelsechefer ska enligt rapporten inom kort förhöras om huruvida Trump försökt stoppa utredningen av den förre säkerhetsrådgivaren Michael Flynn. Uppgifterna betraktas som en vändpunkt i den övergripande utredningen av Rysslands inblandning i valet 2016. Trumps advokater säger att det är ”oförlåtligt och olagligt” att uppgifterna läckts, men dementerar dem inte.

    • Kongressledamöter stämmer Trump

      Runt 200 demokrater i kongressen anklagar i en stämningsansökan presidenten för att via sina hundratals företag ha tagit emot medel från utländska regeringar. De hävdar att det har skett i strid med författningen, enligt vilken en president måste ha kongressens godkännande för att ta emot betalning och gåvor från utländska regeringar. Trump anklagas för att ha intressekonflikter i minst 25 länder och för att använda sin position för att maximera vinster. Minst 30 senatorer och 166 ledamöter av representanthuset står bakom stämningen.

    • Justitieministern förnekar hemliga möten

      I sitt vittnesmål inför senatens underrättelseutskott säger justitieminister Jeff Sessions att påståenden om att han i hemlighet samarbetat med Ryssland utgör ”avskyvärda lögner”. Han förnekar att han skulle ha fått underrättelsematerial rörande Rysslands inblandning i valet, och avvisar alla frågor som rör hans privata samtal med president Trump.

    • Folkomröstning i Puerto Rico om att bli delstat

      För femte gången hålls en rådgivande folkomröstning i Puerto Rico om territoriets politiska status. Hela 97 procent röstar för att Puerto Rico ska bli den 51:a delstaten i USA. Men valdeltagandet ligger bara på 23 procent, då ett parti som stödjer nuvarande status bojkottar valet. I tidigare folkomröstningar har valdeltagandet varit betydligt högre (se även November 2012).

    • Trump tillbakavisar Comeys vittnesmål

      Presidenten avvisar i en presskonferens den förre FBI-chefens uppgifter i senatsförhöret dagen innan, om att Trump skulle ha pressat honom att lägga ned utredningen av Flynn och begärt ”lojalitet”. Presidenten säger sig villig att uttala detta även under ed. Därmed är det klart att ord står mot ord.

    • Ex-FBI-chef vittnar om Trumpsamtal

      Den förre FBI-chefen James Comey vittnar inför senatens underrättelseutskott om flera privata samtal med Trump innan presidenten sparkade honom i maj. Förhöret gäller utredningen av Rysslandskontakterna. I vittnesmålet bekräftar Comey mycket som redan rapporterats i medierna. Han uppger att Trump uttryckligen efterfrågade ”lojalitet”, bad att utredningen mot säkerhetsrådgivaren Michael Flynn skulle läggas ned och pressade på om att FBI-chefen offentligt skulle säga att Trump själv inte var under utredning. Comey uppger också att han sagt till justitieminister Jeff Sessions att han inte ville vara ensam med Trump. Motiveringar som Vita huset gett för att avskeda Comey avfärdar han som ”lögner”: att FBI befann sig i kaos och att de anställda förlorat förtroendet för sin chef. Comey förklarar – under ed – också att han skrivit minnesanteckningar omedelbart efter flera privata möten med Trump, eftersom han befarade att den skulle kunna ”ljuga” om vad som sagts.

    • Trump: "USA lämnar Parisavtalet"

      Trump meddelar att USA ska dra sig ur Parisavtalet om klimatförändringar, i enlighet med ett vallöfte. Han motiverar det med att avtalet är dåligt för landets ekonomi och självständighet. Beskedet möts av stor besvikelse och starka protester både i USA och omvärlden. Kritikerna anser att beslutet innebär ett svårt bakslag för arbetet med att motverka de klimatförändringar som en lång rad experter är ense om utgör ett stort hot mot världen. Endast två andra länder står utanför den historiska uppgörelsen från 2015: Nicaragua och Syrien (båda skriver dock på senare under 2017).

    • Maj

    • Kommunikationschef avgår

      Trumps kommunikationschef Mike Dubke lämnar sin post. Någon orsak anges vare sig av Vita huset eller av Dubke själv. Dubke tillträdde som kommunikationschef i mitten av februari, då pressekreteraren Sean Spicer lämnade den posten.

    • Trumps svärson anklagas för rysskontakter

      Presidentens svärson Jared Kushner, som har en roll som rådgivare i Vita huset, rapporteras omfattas av FBI:s utredning av kontakter med Ryssland före maktskiftet. Kushner ska vid ett möte med den ryske ambassadören i början av december ha diskuterat möjligheten att etablera en hemlig kommunikationskanal mellan övergångsteamet och Kreml, via ryska diplomatiska förbindelsevägar. Syftet skulle ha varit att kunna diskutera Syrienstrategi och andra policyfrågor, utan insyn. Konversationen mellan Kushner och Sergej Kisljak ska ha ägt rum under ett möte i Trump Tower, i närvaro av Michael Flynn.

    • Trump på första utlandsresan

      Presidenten besöker först Saudiarabien, där han i ett tal uppmanar arabiska och muslimska ledare att ta ledningen i kampen mot islamistisk terrorism. Han pekar särskilt ut Iran som ett fäste för terror. Ett nytt vapenavtal som innebär att Saudiarabien får köpa vapen för 110 miljarder på tio år presenteras, vilket innebär den största vapenaffären i USA:s historia. Trump fortsätter sedan till Israel där han träffar både premiärminister Benjamin Netanyahu och den palestinske presidenten Mahmud Abbas. Resan går också till Vatikanen, och ett möte med påven, innan Trump deltar i ett Natotoppmöte i Bryssel och i ett G7-toppmöte i Italien. Trump upprepar sitt missnöje med Nato vilket bidrar till att Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter toppmötena säger att Europa inte längre kan luta sig mot USA utan måste klara sig på egen hand. Den tyske utrikesministern går dagen därpå ett steg längre och säger uttryckligen att Trump ”inte kan föra sig” och att han står i vägen för det internationella arbetet mot klimatförändringar och för fred.

    • Tidigare FBI-chef utreder rysskopplingar

      Justitiedepartementet utser den tidigare FBI-chefen Robert Mueller till särskild åklagare som ska utreda uppgifterna om Rysslands inblandning i valrörelsen och eventuellt samröre med Trumps valkampanj. Beslutet fattas av biträdande justitieminister Rod Rosenstein, eftersom utrikesminister Jeff Sessions förklarat sig jävig (se 2 mars 2017). Utnämningen av Mueller, som är republikan och var FBI-chef 2001–2013, välkomnas även av demokrater. USA:s underrättelsetjänster har redan konstaterat att Ryssland försökte påverka valutgången (se 5 januari 2017). Beslutet om en särskild utredning kommer en vecka efter det att Trump avskedat FBI-chefen James Comey.

    • Trump avslöjade hemliga uppgifter

      Medier rapporterar att president Trump avslöjat topphemlig information om IS för Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Det skedde när Lavrov besökte Vita huset tillsammans med ambassadör Sergej Kisljak den 10 maj, dagen efter det att Comey avskedats. Informationen ska ha kommit från en allierad som inte gett klartecken till att den fördes vidare och röra användning av bärbara datorer på flygplan. Säkerhetsrådgivaren McMaster och utrikesminister Tillerson tillbakavisar först uppgifterna men Trump själv bekräftar dem inom kort – via Twitter.

    • FBI-chefen sparkas

      Trump sparkar oväntat FBI-chefen James Comey. Vita huset hänvisar till missnöje med utredningen av Hillary Clintons privata e-post under valrörelsen, men det är få som inte tror att FBI:s pågående utredning av Rysslands inblandning i valrörelsen har med saken att göra. Kritiken växer snart till stormstyrka, inte minst som Vita huset ger motstridiga besked. Vicepresident Mike Pence och Vita husets talesperson Sarah Huckabee Sanders säger att Trump följt en rekommendation från den nytillträdde biträdande justitieministern Rod Rosenstein. Trump själv säger att han bestämt sig om att avskeda Comey redan veckan innan så skedde, oavsett rekommendation. Han säger också att Comey, som han kallar ”skrävlare”, försäkrat honom om att han själv inte var under utredning – och han hotar att avslöja bevis för det.

    • Rysslandskontakter i fokus

      Den nya administrationens kontakter med Ryssland är åter i blickfånget när Sally Yates (se Januari 2017) frågas ut av senatens underutskott för brottslighet och terrorism. Yates vittnar om hon, några dagar innan hon sparkades, varnat Vita huset om risk för att Michael Flynn skulle kunna utsättas för utpressning från Ryssland. Strax innan förhöret inleds rapporteras också att Obama personligen varnade Trump för att utse just Flynn till nationell säkerhetsrådgivare, strax efter valet i november. Det bekräftas av Vita huset men enligt presstalesmannen Sean Spicer var orsaken att Flynn varit kritisk mot Obamaadministrationen, som sparkat honom från posten som chef för försvarets underrättelsetjänst 2014. Trumps kommentar till alla uppgifter om samarbete med Ryssland blir som förut, när han twittrar att det bara är en ”bluff”.

    • ”Trumpcare” antas i representanthuset

      Kongressens andrakammare röstar för en ny sjukförsäkringslag, American Health Care Act, med de snäva siffrorna 217–213. Det innebär Trumps första framgång där ett konkret steg tas mot att uppfylla ett vallöfte via kongressen. Senaten väntas dock ha synpunkter och göra ändringar i lagförslaget. Det nya förslaget har reviderats sedan mars för att få fler republikaner att ansluta sig. Enligt Trump innebär lagen att försäkringspremierna sänks jämfört med Obamacare. Motståndarna är kritiska till att lagen i sin nya form röstas igenom utan att ha varit föremål för offentlig utfrågning eller utvärderats av kongressens budgetkontor.

    • Budgetuppgörelse över partigränsen

      Kongressledamöter presenterar en budgetöverenskommelse på drygt tusen miljarder dollar som ska gälla fram till den sista september och förhindra att federal verksamhet stängs ned. Splittring bland Republikanerna, som har majoritet i båda kamrar, gör att de måste samarbeta med demokrater för att få till en uppgörelse. Resultatet blir ett budgetförslag utan finansiering för flera av Trumps huvudlöften: inga av de hotade neddragningarna för miljömyndigheten EPA, fristadsstäder, Planned Parenthood eller Obamacare. Det blir heller inga pengar för en mur mot Mexiko, men budgeten innehåller 1,5 miljarder dollar för stärkt säkerhet, däribland reparationer av befintliga gränshinder. Demokrater är nöjda och anser sig ha vunnit en seger. Det får Trump, som ofta beskrivit sig själv som en världsledande förhandlare, att ilskan till och han hotar med en nedstängning av den federala verksamheten i september. 

    • April

    • Nytt bakslag för Trump i domstol

      En federal domare i San Francisco stoppar Vita husets försök att strypa statliga medel till städer som hjälper papperslösa immigranter. Flera så kallade fristäder – däribland storstäder som New York och San Francisco – har meddelat att de inte tänker följa regeringens order om att gripa papperslösa. Trump har hotat att dra in statliga bidrag till sådana städer, men enligt domaren i 9:e distriktet skulle det strida mot författningen. Vita husets kommentar är att beslutet är ”bananas”, helt galet. 

    • Ovanligt krismöte om Nordkorea

      Hela senaten kallas till ett möte i Vita huset med anledning av förhållandet med Nordkorea. Försvarsminister Mattis och utrikesminister Tillerson ska också delta. Spänningarna har ökat under några veckor med flera nordkoreanska robottester och hotfulla uttalanden. En viss förvirring uppstod sedan Trump sagt att han skickat en ”armada” för att öka beredskapen i regionen, men uppgifter sedan kom om att det visade sig att de berörda örlogsfartygen seglade åt motsatt håll, bort från Koreanska halvön. Strax därpå uppgav flottan dock att fartygen nu var på väg mot regionen enligt presidentens order. Pyonyang har hotat med att sänka ett hangarfartyg och slå till i förebyggande syfte. Kinas president Xi Jinping har i ett telefonsamtal till Trump manat till återhållsamhet. Nordkorea trotsar även Kina och säger att alla försök att stödja USA skulle leda till ”katastrof”. 

    • Nordkorea varnas

      Vicepresident Mike Pence varnar under ett besök i Sydkorea för att USA ”inte utesluter någonting” när det gäller Nordkorea. Strax dessförinnan har Nordkorea genomfört en misslyckad uppskjutning av vad som tros ha varit en ny sorts robot. President Trump kan komma att använda militära maktmedel säger Pence och hänvisar till USA:s attacker i Syrien och Afghanistan. 

    • Massiv bomb mot Afghanistan

      USA fäller en jättebomb mot vad som uppges vara ett fäste för terrorsekten IS i östra Afghanistan. Över 90 IS-medlemmar ska ha dödats i anfallet mot ett tunnelsystem i provinsen Nangarhar. Det är den kraftigaste konventionella bomben (icke-kärnvapen) som USA har och det är första gången den används. 

    • Utrikesministern i Moskva

      När utrikesminister Rex Tillerson besöker Ryssland och träffar sin ryske motpart Sergej Lavrov är det mot bakgrund av USA:s robotanfall i Syrien några dagar tidigare, en attack som Moskva fördömt i skarpa ordalag. Den ryske presidenten Vladimir Putin talar i rysk TV om försämrade relationer, "särskilt militärt" och Tillerson säger att han vill försöka dämpa "skarpa motsättningar". 

    • Högsta domstolen fulltalig

      Den plats i Högsta domstolen som stått tom i över ett år fylls när Neil Gorsuch svär eden och efterträder Antonin Scalia (se Mars 2016). Senaten har några dagar tidigare röstat för Gorsuch som Trump nominerade strax efter sitt tillträde i januari. Senaten godkänner honom med röstsiffrorna 54 mot 45; tre demokrater stödjer nomineringen. Den konservativa Gorsuch har varit federal domare i Colorado och hör till det läger som vill tolka konstitutionen bokstavstroget.

    • Flyganfall i Syrien

      President Trump beordrar ett anfall mot en militärbas i Syrien med 59 kryssningsrobotar. Det är första gången under det sex år långa kriget som USA anfaller den syriska regimen. Attacken kommer två dagar efter en nervgasattack i Idlibprovinsen som krävde över 80 människors liv och som fick Trump att säga att han nu ”ändrat inställning” till kriget där och till president Assad. Bara några dagar tidigare har det kommit signaler om att det var ”fånigt” att försöka driva bort Assad men nu anklagar Trump sin företrädare för att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt i fråga om Syrien. President Trump uppmanar alla ”civiliserade nationer” att hjälpa till att få ett slut på konflikten i Syrien. 

    • Kinas president på besök

      Trump tar emot sin kinesiske motpart Xi Jinping i sitt residens i Mar-a-Lago i Florida. Efter mötet slår Trump an en helt annan ton än de hotfulla ordalag han tidigare använt om Kina. Presidenten talar nu om Kina som en bundsförvant i försöken att hantera kärnvapenstaten Nordkorea.

    • Chefsstrateg petad från säkerhetsråd

      Chefsstrategen Steve Bannon fråntas sin plats i säkerhetsrådet NSC. Vad som ligger bakom ändringen är oklart. De militära stabscheferna återfår sina roller som regelbundna deltagare i rådet. (Se även Januari 2017.)

    • Mars

    • Sjukförsäkringslagen dras tillbaka

      När det står klart att inte tillräckligt många republikaner i representanthuset stödjer förslaget till ny sjukförsäkringslag dras det tillbaka, utan omröstning. Trump säger att demokraterna hindrade förslaget då inte en enda av dem tänkte rösta för det, och att de nu får ta ansvar för att Obamacare ”exploderar”. 

    • Datorer förbjuds på flygplan

      Ett förbud införs mot datorer och läsplattor på flygplan från tio flygplatser i Mellanöstern och Nordafrika. Syftet uppges vara att förhindra attentat. Åtta länder berörs: Jordanien, Egypten, Turkiet, Saudiarabien, Kuwait, Marocko, Qatar och Förenade arabemiraten. Förbudet påverkar inga amerikanska flygbolag då de inte har direkttrafik till de berörda flygplatserna. 

    • FBI utreder rysk inblandning

      FBI utreder eventuella kopplingar mellan Rysslands regering och Trumps valkampanjstab – det bekräftar FBI-chefen James Comey inför representanthusets underrättelseutskott. Rykten om en sådan utredning har förekommit i månader. Uppgifterna är ändå uppseendeväckande: en sittande president utreds av en säkerhetstjänst för att eventuellt ha samarbetat med en främmande makt för att underminera ett demokratiskt val. Comey uppger att han fått klartecken från justitiedepartementet att bekräfta uppgifterna och säger att utredningen inleddes i juli 2016. Angående Obamas påstådda avlyssning av Trumps bostad före valet säger Comey att det inte gått att hitta stöd för påståendet, vare sig hos FBI eller hos justitiedepartementet.

    • Läcka visar Trumpdeklaration

      Två sidor ur Donald Trumps självdeklaration från 2005 offentliggörs av TV-bolaget MSNBC som säger sig ha fått dem av en anonym källa. De visar att han betalade 24 procent i skatt på en inkomst på 150 miljoner dollar. Vita huset kallar läckan olaglig. Trump har inte offentliggjort någon inkomstdeklaration, trots många propåer och trots att det har varit kutym för presidentkandidater i USA sedan 1970-talet. 

    • Beräkning av "Trumpcares" kostnader

      Kongressens budgetkontor (COB) rapporterar att sjukförsäkringsförslaget skulle innebära att 14 miljoner amerikaner förlorar sin sjukförsäkring till 2018, och 24 miljoner till 2026. Fem respektive 14 miljoner skulle under samma period gå miste om Medicaid. Samtidigt skulle det federala underskottet att minska med 337 miljarder på tio år, enligt COB:s beräkningar. 

    • Förslag på ny sjukförsäkringslag

      Republikanerna lägger fram en plan på ny sjukförsäkringslag (American health care act), som ska ersätta Obamacare (Affordable care act). Förslaget tar bort kravet på individer att ha sjukförsäkring och inför istället skattelättnader som incitament. Demokraterna är kritiska och säger att förslaget kommer att innebära ökade kostnader. Bland republikanerna finns det en del som tycker att förslaget inte går långt nog. 

    • Inreseförbud i ny tappning

      Trump lägger fram en reviderad version av sitt omstridda inreseförbud (se 27 Januari 2017). Nu har Irak strukits från listan och det framgår uttryckligen att personer med permanent uppehållstillstånd inte påverkas. Även detta förslag hejdas inom kort, av federala domare som anser att förbudet är diskriminerande och strider mot konstitutionen. I juni ger dock Högsta domstolen klartecken för att till en del låta inreseförbudet gälla, för personer som inte har nära familj eller affärskontakter i USA. Förbudet löper därmed i 90 dagar från och med juni.

    • Trump anklagar Obama för avlyssning

      Trump hävdar i en rad Twitter-meddelanden att Obama beordrat avlyssning av hans bostad i byggnaden Trump Tower i New York, före valet i november. Inga bevis för anklagelserna framförs. Både den tidigare chefen för underrättelsetjänsterna James Clapper och FBI-chefen James Comey avfärdar påståendet . Men Vita huset uppmanar kongressen att utreda anklagelserna, samtidigt med utredningen av Rysslandskopplingar. 

    • Justitieministern tar sin hand från ryssutredning

      Justitieminister Jeff Sessions meddelar att han avsäger sig ansvaret för utredningen av Trumpkampanjens kontakter med ryska regeringsföreträdare. Beskedet kommer dagen efter ett avslöjande om att Sessions haft ett par möten med Rysslands ambassadör Sergej Kisljak under valrörelsen – trots att han vittnat inför senaten om att han inte haft kontakter med ryssar. Han försvarar sig med att mötena inte ska ha handlat om själva valet. Kritiken gör ändå att han ändå förklarar sig jävig och inte kommer att medverka i utredningen.

    • Februari

    • Militären får kraftigt tillskott

      Trump vill öka försvarsanslagen med 10 procent, eller runt 54 miljarder dollar. Istället ska bland annat biståndet skäras ned. 

    • Skärpta insatser mot papperslösa

      Vita huset kommer med nya riktlinjer som går ut på att i praktiken alla papperslösa invandrare ska kunna utvisas. Ett undantag behålls dock för personer som kommit till USA som barn, som infördes under Obama-administrationen. Departementet för inrikes säkerhet ska också anställa 10 000 migrations- och tulltjänstemän och 5 000 till gränspatruller.

    • Trump i nya attacker mot medier

       I sin första egna presskonferens sedan tillträdet ägnar presidenten en stor del av tiden åt att anklaga medier för att vara oärliga och sprida falska nyheter. Trump svarar dock inte på frågor om regeringens kontakter med Ryssland, och hävdar nu att det är mediernas fel att Michael Flynn avgick. 

    • Nominerad minister hoppar av

      Andrew Puzder som nominerats till arbetsmarknadsminister drar sig ur processen för att bli godkänd, då flera republikanska senatorer inte är beredda att stödja honom. Puzder har bland annat erkänt att han anlitat en papperslös migrant i hushållet och har anklagats av sin ex-hustru för misshandel. Trump nominerar strax därpå Alexander Acosta till posten. Acosta blir, om han blir godkänd, den första med latinamerikanskt ursprung i Trumps administration. 

    • Ändrad inriktning i Mellanösternpolitiken

      Trump säger vid en gemensam presskonferens med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Vita huset att han skulle stödja såväl en tvåstatslösning som vilken annan lösning som helst som israeler och palestinier är överens om. Det innebär ett brott med USA:s långvariga stöd för en tvåstatslösning. Han uppmanar också Israel att hålla igen på utbyggnaden av bosättningar, och utlovar ett fredsavtal som blir ”great” bara båda sidor kompromissar (se vidare Utrikespolitik och försvar). 

    • Rysslandskandalen växer

      Skandalen kring Flynn och kontakterna med Ryssland växer, och även ledande republikaner börjar kräva en utredning. Enligt flera medier visar samtalsutskrifter och avlyssnade telefonsamtal att flera personer i Trumps omgivning hade upprepade kontakter med rysk underrättelsetjänst redan under valrörelsen. Detta har tidigare förnekats av bland andra vicepresident Mike Pence. 

    • Nationell säkerhetsrådgivare tvingas avgå

      En politisk skandal är ett faktum när den nationella säkerhetsrådgivaren Michael Flynn tvingas lämna sin post efter mindre än en månad. Orsaken är att han fört diskussioner med Rysslands ambassadör, Sergej Kisljak, före maktskiftet den 20 januari, trots att det är förbjudet i lag för privatpersoner att blanda sig i utrikespolitiken. Flynn har ifrågasatts sedan han utnämndes, på grund av kontakter med Ryssland både före och efter valet i november. Han togs länge i försvar av bland andra vicepresident Mike Pence, men situationen blev ohållbar när det stod klart att han givit vilseledande uppgifter om samtalen. En vecka senare utser Trump generallöjtnant H R McMaster som ny säkerhetsrådgivare. 

    • Massevakuering i Kalifornien

      Sedan ett häftigt regn orsakat försvagningar i en kanal vid USA:s högsta vattendamm beordras 180 000 människor att lämna sina hem. Det är första gången sedan Oroville-dammen byggdes för närmare ett halvsekel sedan som en sådan evakuering har beordrats. 

    • Omstridd justitieminister godkänd

      Senaten godkänner med röstsiffrorna 52–47 Alabamasenatorn Jeff Sessions som ny justitieminister, efter en hetsig debatt där demokrater utmålade Sessions som en sexistisk och rasistisk motståndare till medborgerliga rättigheter. 

    • Utbildningsministern godkänd med knapp marginal

      Den omstridda miljardären Betsy DeVos, som Trump nominerat som utbildningsminister, godkänns med minsta tänkbara marginal. Röstsiffrorna i senaten blir 50–50 då alla demokrater och två republikaner röstar mot nomineringen, vilket leder till att vicepresident Mike Pence får träda in och avgöra. Det har aldrig skett tidigare vid bekräftande av en person för en regeringspost. DeVos har ifrågasatts kraftfullt på grund av att hon saknar erfarenhet från det offentliga skolväsendet och förespråkar friskolor. 

    • Rex Tillerson ny utrikesminister

      Senaten godkänner Rex Tillerson som Trump nominerat till posten som utrikesminister, med röstsiffrorna 53–46. Tillerson var fram till årsskiftet var oljebolagets Exxonmobils VD och har av oppositionens kritiserats för sina nära relationer till den ryske presidenten Vladmir Putin. 

    • Republikaner upphäver röstregler efter bojkott

      Sedan demokratiska ledamöter i senatens finansutskott bojkottat möten, i protest mot två ministrar som Trump nominerat, ändrar de republikanska ledamöterna oväntat utskottets röstregler så att de kan godkänna kandidaterna utan demokraternas närvaro. Därefter kan de ge klartecken för Steven Mnuchin som finansminister och Tom Price som hälsominister. Nomineringarna måste fortfarande godkännas av hela senaten. 

    • Januari

    • Tillförordnad justitieministern tvingas avgå

      Den tillförordnade justitieministern Sally Yates får gå när hon uppmanar departementets jurister att inte försvara inreseförbudet för medborgare i sju länder. Yates var tillsatt under Obamas regering och skulle inom kort ersättas av Trumps justitieminister. Över 100 karriärdiplomater har undertecknat en protest mot inreseförbudet; Vita husets pressekreterare säger de bör lämna sina poster. Ex-president Obama uttalar sitt stöd för de utbredda protesterna mot förbudet. 

    • Ommöblering i säkerhetsråd

      Trump omorganiserar Nationella säkerhetsrådet (NSC) så att den omstridda chefsstrategen Steve Bannon får en central roll och ska delta i alla möten, liksom stabschefen Reince Priebus. De militära stabscheferna som normalt utgjort kärnan i NSC ska bara vara med vissa tillfällen. Bannon är sedan tidigare omstridd och har väckt uppmärksamhet med nya uttalanden om att medierna utgör ”oppositionspartiet” och bör ”hålla käften”. 

    • Inreseförbud för sju nationaliteter

      Trump förbjuder i ett dekret samtliga medborgare från sju huvudsakligen muslimska länder (Irak, Iran, Jemen, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien) inresa i USA i 90 dagar. Ordern som har omedelbar verkan leder till att över 100 människor grips på amerikanska flygplatser. Protestaktioner mot ordern hålls vid flera flygplatser och viss förvirring uppstår över hur ordern ska tillämpas. Inom någon vecka stoppas förbudet av federala domare som finner att det strider mot författningen. Dekretet innehåller också ett stopp för allt flyktingmottagande i fyra månader, ett stopp tills vidare för flyktingar från Syrien samt en sänkning av antalet flyktingar totalt under året till 50 000. 

    • Mur mot Mexiko ska byggas

      President Trump ger order om att arbetet med att bygga en mur längs den 320 mil långa gränsen mot Mexiko ska sättas igång. Projektet är ett av hans viktigaste vallöften. Enligt Trump ska bygget initialt betalas av USA men Mexiko ska tvingas betala i efterhand. Mexiko säger blankt nej till detta. 

    • Trump ger klartecken för oljeledningar

      Den nye presidenten skriver på verkställighetsorder om att sätta fart på två omstridda rörledningsprojekt som stoppats under Obama: Keystone XL (se Februari 2015) och Dakota Access (se December 2016). Enligt ordern ska amerikanskt stål användas till de rörledningar som byggs i USA. Han beordrar också snabbare miljöprövningar för infrastrukturprojekt. 

    • Trump stoppar frihandelsavtal

      Trump fullföljer ett vallöfte när han sätter stopp för frihandelsavtalet för tolv länder vid Stilla havet, TPP, som var ett centralt inslag i Obamas Asienpolitik. Avtalet har ännu inte ratificerats av kongressen och läggs nu helt på is. Trump inför på sin första arbetsdag också ett anställningsstopp i federala organ, med undantag för militären, samt återinför en regel som sätter stopp för federal finansiering av organisationer som utför eller informerar om aborter i andra länder. 

    • Trump signalerar fortsatt strid mot medier

      Den nytillträdde presidenten signalerar fortsatt strid mot medierna när han hävdar att en "felaktig" bild ges av hur många som deltog vid invigningsceremonin dagen innan. Trumps pressekreterare Sean Spicer hävdar senare under dagen att publiken vid ceremonin var den ”största i historien”, trots att fotografier avslöjar en betydligt större publik när Obama tillträdde 2008. Dagen därpå säger Trumps politiska rådgivare Kellyanne Conway att Spicer använt ”alternativa fakta”, vilket blir en uppmärksammad fras.

    • Mångmiljonprotester mot Trump

      Dagen efter installationen av den nye presidenten hålls en demonstration, Women’s March on Washington, i huvudstaden organiserad av gräsrotsrörelser som protesterar mot Trumps person och politik. Liknande sympatimarscher organiseras runt om i USA samt i ett stort antal städer världen över. I Washington DC beräknas en halv miljon delta och i Los Angeles rapporteras det röra sig om minst 750 000 deltagare. Protestaktionen är den största i USA sedan Vietnamkriget. 

    • Donald Trump tillträder som president

      I sitt invigningstal slår den nya presidenten Donald Trump an en ganska hård ton och upprepar sina tidigare budskap om att "ta tillbaka" jobb och sätta USA och det amerikanska folket först i alla lägen. Senaten godkänner under dagen de två första av Trumps ministrar, båda tidigare generaler: James Mattis blir försvarsminister och John Kelly minister med ansvar för inrikes säkerhet. 

    • Bojkott och rekordlågt förtroende när Trump tillträder

      Över 60 ledamöter av representanthuset har beslutat sig för att bojkotta invigningsceremonin, samtliga demokrater. Många av dem säger sig särskilt ha motiverats av ledamoten John Lewis som sagt att Trump saknar legitimitet på grund av Rysslands inblandning i valet. Inför maktskiftet uppger runt 40 procent av väljarna i flera opinionsmätningar att de har förtroende för Trump, vilket är långt under de mellan 60 och drygt 80 procent som har haft förtroende för hans tre föregångare Clinton, Bush och Obama. Enligt Trump är mätningarna ”riggade”. 

    • Obama kortar Mannings straff

      President Obama ändrar straffet för visselblåsaren Chelsea (tidigare Bradley) Manning som i augusti 2013 dömdes till 35 års fängelse för att ha läckt tusentals hemligstämplade dokument till Wikileaks. Beslutet väcker skarp kritik men har också stöd av många. Chelsea Manning blir fri i maj, efter att ha suttit i fängsligt förvar i sammanlagt sju år. Obama kortar straffen för sammanlagt 209 personer och benådar 64. 

    • Kubaners rätt till uppehållstillstånd slopas

      Den så kallade "wet foot, dry foot"-regeln infördes 1995 och innebar att kubaner som anländer till USA utan visum skulle få rätt att stanna kvar i landet. Enligt regeln fick de kubaner som beträtt amerikansk mark uppehållstillstånd, medan de som upptäcktes till havs, skickades tillbaka till Kuba. President Obamas beslut att ta bort regeln är en del i normaliseringen av förbindelserna med Kuba. 

    • Underrättelsechef bekräftar rysk attack

      James Clapper, högste chef för USA:s underrättelsetjänster, säger i ett uttalande inför kongressen att det står klart att Ryssland agerat i syfte att påverka det amerikanska presidentvalet genom hackerintrång, proganda, falska nyheter och desinformation. Samtliga 17 federala underrättelsetjänster har pekat ut Ryssland. De har också konstaterat att order om påverkansinsatserna kom från högsta ort: den ryske presidenten Vladimir Putin.

  • 2016

    • December

    • Ryssar utvisas

      Som straff för ryska hackares inblandning i valet utvisas 35 personer som misstänks vara ryska agenter vid ambassaden i Washington respektive konsulatet i Los Angeles. Vidare stänger myndigheterna två ryska anläggningar, en i New York och en i Maryland. Åtgärderna fördöms av Donald Trumps stab. De första ilskna kommentarerna från Moskva utlovar hämnd men dagen därpå säger president Putin att Ryssland inte planerar någon vedergällning för stunden utan att man väntar och ser vad som händer efter Trumps tillträde. 

    • Trump bäddar för kapprustning

      Donald Trump säger att USA måste utöka sin kärnvapenarsenal kraftigt till dess att ”världen kommer till förstånd när det gäller kärnvapen”. Trumps utspel på Twitter föregås av ett liknande uttalande av Rysslands president Putin. 

    • USA släpper igenom Israelkritisk FN-resolution

      USA lägger ned sin röst i FN:s säkerhetsråd och därmed antas en resolution som kräver att Israel omedelbart upphör med att anlägga bosättningar på ockuperad mark. Det är mycket ovanligt att USA avstår från att stödja Israel i FN. Donald Trump kritiserar regeringens beslut och meddelar att USA:s agerande i FN kommer att ändras när han tillträder som president. 

    • Kina fångar in amerikansk undervattensdrönare

      Händelsen, som inträffar på internationellt vatten i Sydkinesiska sjön, är en av de allvarligaste militära konfrontationerna på flera år. Det amerikanska försvarsdepartementet kräver att drönaren omedelbart lämnas tillbaka. Drönaren användes enligt uppgift för vetenskapliga ändamål. Parterna når senare en överenskommelse om ett överlämnande. 

    • Ryska hackare påverkade valet

      Underrättelsetjänsten CIA uppger till medierna att Ryssland försökte påverka valet i Trumps favör genom att se till att e-postmeddelanden från Hillary Clinton, som hackare kommit över efter intrång mot Demokraterna och Clintonts kampanjledare, publicerades av Wikileaks. Ryska hackare ska också ha släppt internt material från en cyberattack mot Demokraterna till journalister och bloggare i Florida. Detta material spreds genom artiklar och blogginlägg och kom att användas i de politiska kampanjerna i avgörande strider om kongressplatser. 

    • Nej till oljeledning i reservat

      En federal myndighet under försvarsdepartementet stoppar planerna på att leda en kontroversiell oljeledning under en vattenreservoir i ett reservat för ursprungsfolket sioux i North Dakota. Dessa har tillsammans med miljöaktivister med flera protesterat sedan april mot den planerade dragningen som skulle riskera att förorena dricksvattnet för boende i reservatet och därtill gå under mark som är helig för sioux-folket. Dakota Access Pipeline, som oljeledningen heter, är till större delen färdigbyggd och löper från North Dakota i sydöstlig riktning, till Illinois. Därifrån transporteras oljan vidare till Texas och Louisiana. 

    • Kontroversiellt samtal mellan Trump och Taiwans president

       USA:s blivande president Donald Trump väljer att besvara ett telefonsamtal från Taiwans president Tsai Ing-wen och bryter därmed mot amerikansk diplomatisk praxis sedan 1979. Det var då USA fastställde sin "ett Kina-politik", bröt de officiella relationerna med Taiwan och knöt band med Folkrepubliken Kina istället. Kinas utrikesminister Wang Yi tonar först ned betydelsen av telefonsamtalet genom att kalla det "ett litet trick" från Taiwans president. Kort därefter riktar dock Kina en skriftligt klagomål till USA:s regering. Vita huset svarar med att försäkra Kina om att man inte tänker avvika från ett Kina-politiken. 

    • November

    • Trump får betala skadestånd för "fuskutbildning"

      En uppgörelse i domstol nås enligt vilken Trump måste betala 25 miljoner dollar för att slippa en rättegång om ”Trump University”, en skola som han grundade 2004 men som lades ned 2010. Utbildningarna som erbjuds gick ut på att göra studenterna rika på fastighetsaffärer, men som resulterade i att 4 000 av dem stämde skolan för lurendrejeri. Hotet om en rättegång har hängt över Trump under valrörelsen och han har upprepade gånger uttalat sig nedsättande om domaren, Gonzalo Curiel, med anspelningar på hans mexikanska rötter. Förlikningen nås bara tio dagar innan rättegången skulle inledas.

    • Val av rådgivare kritiseras

      Donald Trumps tillkännagivande att den kontroversielle högerradikale Steve Bannon, som varit Trumps kampanjledare under valrörelsen och som ligger bakom den högerextrema sajten Breitbart, ska bli hans chefsstrateg väcker oro. Bannon uppges ha antisemitiska åsikter och företräda en "vit" nationalism. Valet av den etablerade republikanen Reince Priebus till stabschef för Vita huset tas emot mer positivt. 

    • Protester mot Trump

      Efter valresultatet har meddelats utbryter protester i flera amerikanska storstäder. Det är framför allt många unga amerikaner som deltar i protesterna. 

    • Trump vinner valet

      Trump vinner presidentvalet med 304 elektorsröster mot 227 för Clinton (sju elektorer röstar inte enligt partilinjen, se Politiskt system).  Clinton får dock stöd av nästan 2,9 miljoner fler väljare än Trump, eller 48 procent av rösterna mot 46 procent. Trumps seger överraskar politiska bedömare: opinionsmätningarna förutspådde en jämn kamp som Clinton väntades vinna, om än med knapp marginal. Republikanerna behåller kontrollen över såväl senaten (med 52 senatorer mot 48) som representanthuset (241 mot 194 ledamöter). 

    • Inget åtal mot Clinton

      Efter en genomgång av 650 000 nya e-postmeddelanden från Hillary Clintons tid som utrikesminister meddelar underrättelsetjänsten FBI att hon inte kommer att åtalas. Clinton har fått kritik för att hon i tjänsten använde en egen e-postserver och utredningar av frågan har gjorts såväl av utrikesdepartementet som justitiedepartementet. Sommaren 2016 kom FBI i en tidigare genomgång fram till att det fanns bevis för att felaktigheter hade begåtts i hanteringen av hemligstämplat material men att det inte gick att bevisa att agerandet varit medvetet. 

    • Oktober

    • Sista valdebatten

      Den tredje och sista debatten mellan de bägge presidentkandidaterna hålls i Las Vegas i Nevada. Opiononsmätningar visar på en klar ledning för Hillary Clinton inför valet. 

    • Dylan får Nobelpris

      Svenska Akademien meddelar att årets Nobelpris i litteratur går till den amerikanska sångaren, låtskrivaren och författaren Bob Dylan.

    • Bakslag för Trump

      Representanthusets talman, republikanen Paul Ryan, tar avstånd från Trumps kampanj och tänker inte längre stödja Trump. Han vill nu koncentrera sig på att försvara Republikanerna i representanthuset. 

    • Andra valdebatten

      Hillary Clinton och Donald Trump möts åter i en TV-sänd debatt, som är hätskare än någonsin tidigare. Påhoppen, särskilt från Trumps sida, haglar. Trump kritiserar Hillary Clintons man, den tidigare presidenten Bill Clinton, för hans otrohetsaffärer och anser om Hillary Clinton själv att hon borde sitta i fängelse för hur hon använt sin privata epost som utrikesminister. Clinton riktar i sin tur skarp kritik mot Trump för hans sexistiska uttalanden om kvinnor. 

    • Vicepresidentkandidater möts

      Donald Trumps kandidat republikanen Mike Pence, guvernör i Indiana, möter Hillary Clintons kandidat demokraten Tim Kaine, senator från Virginia. Debatten hålls på universitetet Longwood i Virginia. 

    • September

    • Första valdebatten

      TV-debatten mellan Hillary Clinton och Donald Trump följs av 84 miljoner tittare. Det är det största antalet sedan debatten mellan Ronald Reagan och Jimmy Carter 1980. 

    • Undantagstillstånd i Charlotte

      Guvernören i North Carolina utropar undantagstillstånd i staden Charlotte sedan våldsamheter utbrutit efter det att en svart man skjutits till döds av en svart polisman. 

    • Sprängladdning i New York

      En bomb gjord av en tryckkokare utlöses på Manhattan och skadar 29 människor. Ytterligare en sprängladdning upptäcks i närheten. Ett par dagar senare grips en 28-årig man född i Afghanistan misstänkt för att ligga bakom bomberna. 

    • Augusti

    • Översvämningar i Lousiana

       President Obama fastslår att svåra översvämningar i Louisiana utgör en nationell större katastrof. De beskrivs som den värsta naturkatastrofen sedan orkanen Sandy 2012. Översvämningarna har krävt 13 människoliv och leder till att 30 000 människor tvingas lämna sin hem. 

    • Republikaner mot Trump

       50 republikaner med säkerhetspolitisk anknytning, däribland en tidigare CIA-chef och två före detta vice utrikesministrar, underkänner Trump i ett öppet brev och meddelar att de inte kommer att rösta på honom. 

    • Juli

    • Clinton blir formellt presidentkandidat

      På andra dagen av Demokraternas partikonvent i Philadelphia utses Hillary Clinton formellt till partiets kandidat i presidentvalet i november. Hon är därmed historisk: ingen kvinna har tidigare varit ett ledande partis kandidat i ett presidentval i USA. Men hon är fortsatt omstridd även i partiet: anhängare till Vermontsenatorn Bernie Sanders demonstrerade högljutt när konventet inleddes. Sanders, som var Clintons allvarligaste utmanare i primärvalen, säger dock i ett tal att hon måste bli landets nästa president. trax före konventet har Clinton utsett Tim Kaine, senator från Virginia, till sin vicepresidentkandidat.

    • Trump blir formellt presidentkandidat

      Donald Trump utses formellt till kandidat i presidentvalet under Republikanernas partikonvent i Cleveland i Ohio, med stöd av 70 procent av de närvarande delegaterna. Trumps val av vicepresidentkandidat, Mike Pence, godkänns enhälligt. Pence, guvernör i Indiana, är känd som socialkonservativ och religiös och hoppas stärka Trumps stöd hos den kristna högern. Särskild uppmärksamhet under det tre dagar långa konventet väcker ett tal av Trumps hustru Melania, när det visar sig att talet innehåller plagiat från Michelle Obamas motsvarande tal 2008.

    • Polismord efter polisskjutningar mot svarta

      Totalt åtta döda poliser är facit efter ett andra fall på kort tid där en svart gärningsman öppnat eld mot poliser. Dagarna före det första fallet har två nya incidenter inträffat där afroamerikaner skjutits ihjäl av polis: i Baton Rouge i Louisiana den 5 juli, och i Saint Paul i Minnesota den 6 juli. Saint Paul-fallet får stort genomslag i medierna då mannens flickvän via sin mobil livesänder när polisen öppnar eld mot offret som stoppats för en trasig baklykta på bilen. Den 7 juli, under en protestaktion i Dallas i Texas mot de båda dödsskjutningarna, öppnar en svart krypskytt eld och dödar fem poliser. Tio dagar senare skjuts tre poliser till döds i Baton Rouge. Sammanlagt tio poliser och två civilpersoner skadas i de två skottlossningarna. Båda gärningsmannen har ett förflutet i militären och båda dödas i samband med våldsincidenterna.

    • Juni

    • Kritik mot Clinton i Benghazi-rapport

       Efter två års utredning presenterar ett kongressutskott en rapport om attentatet i Benghazi (se September 2012). Rapporten innehåller inte mycket nytt i sak – flera tidigare utredningar har gjorts – men riktar kritik mot dåvarande utrikesminister Clinton. Republikanerna anklagar regeringen i allmänhet och Clinton i synnerhet för att ha underskattat extremisthotet i Libyen och för att ha vilselett allmänheten om vad som hände vid attentatet. Anklagelserna har förstärkts under valrörelsen inför presidentvalet och använts för att utmåla Clinton som säkerhetspolitiskt oansvarig. 

    • HD-stöd för aborträtt

      Högsta domstolen underkänner restriktioner i aborträtten som införts i Texas. Beslutet som fattas med röstsiffrorna 5–3 innebär att HD för första gången på 15 år slår ned på en delstats försök att begränsa tillgången till abort. Begränsningarna i Texas antogs 2013 och föreskrev bland annat att abort måste utföras på specialutrustade kirurgavdelningar, vilket ledde till att de flesta abortkliniker i deltaten måste stängas.

    • Massmord på gayklubb i Orlando

      En man skjuter ihjäl 49 människor på en nattklubb där homosexuella brukar samlas i Orlando i Florida. Aldrig tidigare har så många människor dödats samtidigt vid en masskjutning i USA. Många skadas också under attentatet och gärningsmannen dödas av polis under skottlossningen. Han har strax före dådet sagt att han skulle utföra det för extremistgruppen Islamiska statens (IS) räkning.

    • Clinton klar som presidentkandidat

      Hillary Clinton är klar som Demokraternas presidentkandidat inför partikonventet i juli, efter seger i primärvalen i Kalifornien och tre delstater till. Bernie Sanders har in i det sista bjudit hårt motstånd.

    • Maj

    • Obama besöker Hiroshima

      Han är den förste amerikanske president som besöker den japanska staden där USA fällde en atombomb 1945 som kostade omkring 140 000 människor livet. 

    • Utredning om Clintons e-post

      En rapport från utrikesdepartementet konstaterar att Hillary Clinton som utrikesminister har begått fel när det gäller hanteringen av mejl. Hon har använt sin privata mejladress i sin yrkesutövning och har dessutom inte följt de regler för rapportering som finns. Det har dock tidigare varit problem med mejlhanteringen vid departementet enligt utredningen. En utredning av säkerhetspolisen FBI pågår om huruvida Clinton gjort sig skyldig till något brott i denna fråga. 

    • Vapenembargo hävs

      Vid ett besök i Vietnam meddelar USA:s president Barack Obama att USA tar bort förbudet mot försäljning av vapen till Vietnam, som varit i kraft sedan Vietnamkriget. 

    • Trump klar som kandidat när Cruz ger upp

      Efter att Donald Trump vunnit i ännu delstat, Indiana, väljer Ted Cruz att dra sig ur kampen om Republikanernas nominering till presidentposten. Trump är därmed klar som bli Republikanernas kandidat även om han formellt säkrar tillräckligt många delegater till partikonventet först i slutet av månaden. 

    • April

    • Soldater till Syrien

      Ytterligare 250 militärer kommer att skickas till Syrien för att stödja rebeller och styrkor som strider mot Islamiska staten och ge dem råd. 

    • Mars

    • Historiskt besök på Kuba

      Som den första amerikanske presidenten sedan 1928 besöker president Obama Kuba, där han bland annat träffar den kubanske presidenten Raúl Castro. De bägge länderna har under det senaste året återupptagit de diplomatiska förbindelserna. 

    • Obama nominerar HD-kandidat

      President Obama nominerar domaren Merrick Garland till den plats i Högsta domstolen som blev tom när HD-domaren Antonin Scalia avled i februari. Det är senatens sak att rösta om presidentens domarnomineringar. I det här fallet vägrar den republikanska majoriteten att ens ta upp nomineringen till diskussion, och än mindre att rösta om den, med motiveringen att nästa president bör få fylla platsen. Därmed har HD endast åtta domare under resten av Obamas presidenttid.

    • Marco Rubio drar sig ur

      Efter att ha förlorat Republikanernas primärval i sin hemdelstat Florida mot Donald Trump väljer senatorn Marco Rubio att avsluta sina försök att vinna partiets nominering av presidentkandidat. Av tolv kandidater i startfältet återstår nu förutom Trump bara Ted Cruz och John Kasich. Trump leder stort i antal vunna delstater och i antal delegater inför partikonventet.

    • Clinton och Trump supertisdagens segrare

      Clinton och Trump stärker sina chanser att bli presidentkandidater under supertisdagen, då elva delstater håller primärval. Båda har tagit hem tre delstater tidigare och vinner nu i ytterligare sju. Bland Demokraterna fortsätter Bernie Sanders att jaga Clinton och har nu säkrat seger i fem delstater. Republikanen Ted Cruz vinner i tre och har därmed tagit hem fyra delstater medan Marco Rubio noterar sin första seger. 

    • Februari

    • Amerikanska bombanfall i Libyen

      För andra gången på tre månader bombar amerikanskt stridsflyg IS-baser i Libyen. Målet uppges vara en man som misstänks för två terrordåd i Tunisien förra året.

    • Primärvalen inleds

      Primärvalssäsongen inleds inför höstens presidentval, med det så kallade nomineringsmötet i Iowa. Den tidigare utrikesministern och presidenthustrun Hillary Clinton vinner Demokraternas nomineringsval med mycket knapp marginal före Bernie Sanders, en 74-årig oberoende senator från Vermont som kallar sig demokratisk socialist och lockar inte minst yngre väljare. Bland Republikanerna segrar Texassenatorn Ted Cruz segrar däremot klart med 28 procent av rösterna, med fastighetsmagnaten Donald Trump på andra plats och Floridasenatorn Marco Rubio på tredje. 

    • Januari

    • Amerikaner kidnappade

      Ett okänt antal amerikaner har kidnappats i Bagdad i Irak, uppger USA:s ambassad i landet den 18 januari.

  • 2015

    • December

    • Terrordåd i Kalifornien

      Ett gift par skjuter 14 människor till döds och skadar 22 allvarligt under en julfest vid en vårdinrättning i San Bernardino i Kalifornien. Polisen dödar gärningsmännen. Det visar sig senare att paret har vissa kopplingar till islamistiska terrornätverk och president Obama betecknar attentatet som ett terrordåd.

    • November

    • Syriska flyktingar granskas

      Representanthuset antar ett lagförslag med stor majoritet om att öka granskningsprocessen av syriska flyktingar som söker sig till USA. Man vill också stoppa presidents Obamas planer på att ta emot 10 000 syriska flyktingar 2016. Terrordåden i Paris den 13 november (se Frankrike-Modern historia) har lett till att en del amerikaner med republikanen Donald Trump i spetsen förespråkar ett minskat flyktingmottagande på grund av rädsla för nya terrordåd.

    • Dom hotar invandringsbeslut

      En högre domstol ålägger i en dom Vita huset att stoppa planen att skydda över fem miljoner migranter som invandrat illegalt från att deporteras (se November 2014). Planen har ännu inte kunnat sättas i verket. Texas och ytterligare 25 delstater har vänt sig till domstol eftersom de anser att president Obama och hans administration kringgått kongressen och författningen genom att använda en så kallad verkställighetsorder (executive order) för att genomdriva reformen.  

    • Oktober

    • Incident i Sydkinesiska havet

      Kina riktar kritik mot USA för att ett amerikanskt krigsfartyg ska ha kränkt Kinas territorialvatten i Sydkinesiska havet. Intrånget skedde enligt Peking när fartyget USS Lassen kom närmare än 12 sjömil till rev och kobbar i ögruppen Spratly, som Kina gör anspråk på såväl som Filippinerna, Malaysia och ytterligare två sydöstasiatiska länder. USA hävdar att fartyget befann sig på internationellt vatten och att det utförde en operation som ett led i landets program för navigeringsfrihet. Den amerikanske försvarsministern Ashton Carter förklarar för sin kinesiske motpart Chang Wanquan att USA kommer att fortsätta med denna typ av sjöfart i Sydkinesiska havet.

    • Ny talman i representanthuset

      Republikanen Paul Ryan utses till ny talman i representanthuset. Den tidigare talmannen John Boehner meddelade i september att han skulle avgå sedan han pressats av interna strider inom Republikanerna och mött hård kritik från partiets högerfalang.

    • Överenskommelse om budget

      En uppgörelse nås i kongressen om statsbudgeten fram till 2017. Genom överenskommelsen avvärjs åter en situation där USA skulle vara tvunget att ställa in sina betalningar och stänga ned federal verksamhet såsom hösten 2013 (se Oktober 2013). Därtill frigörs ytterligare medel motsvarande 80 miljarder dollar genom att lånetaket höjs. Dessa medel kan bland annat läggas på försvaret och ett flertal andra områden. Fortfarande återstår dock för kongressen och Vita huset att enas om vilka olika områden som ska prioriteras och vilka organisationer som ska stödjas. Bland annat kräver konservativa republikaner att resurser till organisationen Planned Parenthood ska dras in på grund av dess agerande när det gäller aborter.

    • Fortsatt militär närvaro i Afghanistan

      President Obama överger planerna på att ta hem de närmare 10 000 amerikanska soldater som finns i Afghanistan under 2016. Nu tillkännager presidenten att 5 500 soldater kommer att finnas kvar när hans mandatperiod löper ut i början av 2017. Skälet som anges är att hjälpa den afghanska regeringen att stå emot det växande hotet från talibanerna i landet.

    • Augusti

    • Obama presenterar klimatplan

      President Obama offentliggör en klimat- och energiplan, Clean Power Plan. Syftet är att motverka klimatförändringarna och innebär att begränsningar för första gången införs för koldioxidutsläpp från kolkraftverk i USA. Enligt planen ska användningen av fossilfria energikällor ökas och satsningar göras på energibesparande åtgärder. Obama kallar planen det viktigaste steget som hittills tagits i USA för att motverka klimatförändringarna.

    • Juli

    • Nya sanktioner mot Ryssland

      USA utvidgar sanktionerna mot individer relaterade till krisen i Ukraina, bland annat hamnoperatörer på Krimhalvön och ett ryskt gasbolag, meddelar finansdepartementet. Utvidgningen följer på liknande beslut från EU och Kanada. Syftet är att pressa de ukrainska stridande parterna att genomföra fredskapande åtgärder.

    • Diplomatiska relationer med Kuba

      De diplomatiska förbindelserna mellan Kuba och USA återupptas formellt då ländernas ambassader åter öppnas efter ett halvsekel. USA:s handelsembargo mot Kuba är dock fortfarande i kraft och restriktionerna för amerikanska medborgare att resa till Kuba kvarstår. För att handelsembargot mot Kuba ska hävas krävs en omröstning i USA:s kongress. 

    • Neddragningar i armén

      Armén tillkännager att 40 000 soldater ska friställas under de kommande två åren i syfte att spara pengar. Armén ska även göra sig av med 17 000 civilanställda.

    • Juni

    • HD-ja till samkönade äktenskap

      Högsta domstolen avgör i ett domslut att det ska vara lagligt med samkönade äktenskap i hela USA.

    • Dödsskjutningar i kyrka 

      Nio afroamerikaner skjuts till döds i en metodistkyrka i Charleston i South Carolina, bland dem en pastor som också är delstatssenator. Gärningsmannen som grips dagen efter en 21-årig vit man som uppger att han velat starta ett ”raskrig”. Han döms senare till döden av en federal domstol, för hatbrott.

    • Lag mot dataövervakning

      Efter en lång, hetsig debatt i kongressen godkänner senaten till slut en ny lag som sätter stopp för underrättelsetjänsten NSA:s insamling av så kallad metadata, det vill säga data- och teletrafik som innehåller telefonnummer och samtalslängder. Senaten godkände den så kallade Freedom Act med rösterna 72–67, medan antiterrorlagen Patriot Act upphävs. 

    • April

    • Kravaller efter afroamerikans död

      Undantagstillstånd införs i Maryland och nationalgardet sätts in för att hantera våldsamma kravaller i staden Baltimore. Protesterna utbryter i en del av Baltimore sedan en ung svart man avlidit efter att hans ryggrad skadats svårt i fängelset. Sex poliser har stängts av från sina jobb medan justitiedepartementet undersöker händelsen. Under oroligheterna sätts byggnader i brand, affärer plundras och poliser angrips.

    • Ny justitieminister

      Loretta Lynch tillträder som justitieminister. Hon blir den första svarta kvinnan på denna post. Företrädaren Eric Holder, som meddelade sin avgång redan i september 2014, var den första afroamerikanska justitieministern.

    • Historiskt möte Kuba-USA

      President Barack Obama och Kubas Rúul Castro håller ett officiellt möte i samband med ett regionalt toppmöte i Panama. Det är första gången som de bägge ländernas ledare möts officiellt på över ett halvsekel.

    • Mars

    • Trupper kvar i Afghanistan

      President Obama meddelar att tillbakadragandet av militära styrkor från Afghanistan tillfälligt kommer att stoppas med tanke på den oroliga situationen i landet. En styrka på omkring 9800 man kommer att finnas kvar i landet under året.

    • Israelkritik mot Iranavtal

      Israels premiärminister Benjamin Netanyahu riktar skarp kritik i amerikanska kongressen mot det avtal med Iran som USA med flera länder för närvarande förhandlar om. Avtalet om Irans kärnenergiprogram kommer inte att leda till en förändring av Irans nuvarande strategi och Iran är därför "ett hot mot hela världen", menar Netanyahu som inbjudits att tala i kongressen av representanthusets talman republikanen John Boehner. Obama kritiserar i sin tur Netanyahu för att denne inte kommer med någon alternativ lösning på Iranproblemet och vägrar också att ta emot honom i Vita huset med hänvisning till det nära förestående israeliska parlamentsvalet. Israels agerande leder inte bara till försämrade relationer med Vita huset, hans agerande fördöms även av demokraterna i kongressen. Flera av dem avstår från att närvara under talet, som dock möts med stora applåder av många republikaner i kongressen.

    • Februari

    • Veto mot omstridd oljeledning

      President Obama lägger som väntat in sitt veto mot oljeledningen Keystone XL. Det är tredje gången under sin ämbetstid som Obama utnyttjat möjligheten att genom veto stoppa en lag som antagits av kongressens båda kamrar. Den kontroversiella oljeledningen skulle gå mellan Alberta i Kanada och delstaten Nebraska, varifrån oljan skulle föras vidare genom befintliga ledningar till Texas. Kritiker befarar negativa konsekvenser för miljön, inte minst i fråga om ökande klimatpåverkande utsläpp. Förespråkarna framhåller inte minst att ledningen skulle skapa nya jobb.

    • Ny försvarsminister

      Ash Carter tillträder som ny försvarsminister efter Chuck Hagel. Carter nominerades av president Obama sedan Hagel i november 2014 meddelat sin avgång, enligt uppgift på presidentens begäran.

    • Stopp för invandringsreform

      I en tvist mellan Vita huset och 26 delstater som är emot president Obamas invandringsbeslut (se November 2014) ställer en federal domare i Texas sig på delstaternas sida. Därigenom blir det ett tillfälligt stopp för genomförandet av beslutet som skulle ge migranter som olagligt befinner sig i landet möjlighet till temporärt uppehållstillstånd. Delstaterna som är motståndare till beslutet anser att det innebär för höga kostnader för hälsovård, utbildning etc. President Obama väntas överklaga domslutet.

    • Sändebud för hbtq-frågor

      Diplomaten Randy Berry som får ett helt nytt internationella uppdrag som sändebud i hbtq-frågor. Genom sändebudet ska den amerikanska regeringen bland annat försöka påverka regeringar runt om i världen att avskaffa lagar som kriminaliserar frivilliga samkönade sexuella relationer. 

    • Januari

    • Militärbaser i Europa läggs ned

      Försvarsdepartementet Pentagon meddelar att USA ska ta bort 15 militära baser i Europa.

    • Sanktioner mot Nordkorea

      Obama undertecknar ett dekret (executive order) om att sätta in sanktioner mot Nordkorea, med anledning av cyberattacken mot Sony Pictures (se December 2014). Sanktionerna är tänkta att isolera försvarsindustrin för att förhindra framtida attacker. Det tros vara första gången USA inför sanktioner mot ett annat land på grund av cyberintrång mot ett företag.

  • 2014

    • December

    • Turbulens kring Nordkoreafilm

      Den federala polisen FBI pekar ut Nordkorea som ansvarigt för ett dataintrång hos filmbolaget Sony Pictures i november. Bakgrunden misstänks ha varit en film, The Interview, som handlar om ett fiktivt mord på den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-Un. Sony Pictures har efter hot beslutat att dra tillbaka filmen, men beslutet ändras efter kritik från bland andra president Obama. När filmen går upp på en del biografer och släpps på nätet blir den på bara några dagar Sonys mest nedladdade film dittills.

    • Relationer återupptas med Kuba

      President Obama meddelar oväntat att USA ska återupprätta de officiella förbindelserna med Kuba som legat nere under ett drygt halvsekel (se Modern historia). Den kubanska regimen har lovat släppa ett 50-tal politiska fångar i uppgörelsen som föregåtts av 18 månaders hemliga samtal mellan länderna. Enligt Obama är den politik som USA fört mot Kuba föråldrad och den har lett har inte  till något resultat. Som en följd av de normaliserade sker en utväxling av fångar. Två amerikaner släpps av Kuba efter att ha suttit fängslade i fem år respektive 20 år medan USA släpper tre kubaner.

    • Brutala metoder under krig mot terrorn

      Senatens underrättelseutskott släpper rapport om underrättelsetjänsten CIA:s förhörsmetoder under George W Bushs krig mot terrorismen. Rapporten visar att metoderna varit långt brutalare än vad som tidigare framkommit.

    • Protester efter ny polisskjutning

      En åtalsjury i New York beslutar att inte väcka åtal mot en polis som dödade en obeväpnad svart man på Staten Island i juli. Avgörandet kommer kort efter det likartade beslutet i Missouri i november och leder till en infekterad debatt och omfattande protestaktioner mot vad som uppfattas som polisens övervåld mot framför allt afroamerikaner.

    • November

    • Nya kravaller i Ferguson

      En åtalsjury beslutar att den vita polisman som dödade en svart tonåring i Ferguson utanför Saint Louis inte ska åtalas (se Augusti 2014). Efter beskedet utbryter kraftiga våldsamheter i Ferguson. Missouris guvernör sätter in nationalgardet för att stoppa våldsamheterna. Oroligheterna rapporteras ha spritt sig även till andra städer i USA.

    • Ny invandringslagstiftning

      President Obama driver igenom en reform av invandringslagstiftningen som ska underlätta för papperslösa att få uppehållstillstånd. Reformpaketet ger bland annat föräldrar som har barn som är amerikanska medborgare eller har uppehållstillstånd i landet rätt att jobba och slippa att deporteras. Närmare 5 miljoner migranter som befinner sig illegalt i landet beräknas beröras av reformen. Programmet kallas Dapa (Deferred Action for Parents of Americans), och innebär en utökning av programmet Daca (se Juni 2012). Obama använder vid reformen återigen sin rätt som president att direkt besluta om åtgärder utan kongressens godkännande – så kallade verkställighetsorder (executive order). 

    • Historisk klimatöverenskommelse

      Efter ett möte mellan Barack Obama och Xi Jinping i Peking offentliggör de bägge presidenterna en uppgörelse som innebär att Kinas utsläpp inte ska tillåtas öka efter 2030 medan USA ska ha som mål att fram till 2025 minska de amerikanska utsläppsnivåerna med 26-28 procent jämfört med nivåerna 2005.

    • Republikanerna vinner senaten

      I kongressvalet den 4 november tar Republikanerna som väntat kontroll även över senaten. Partiet vinner 24 av de 36 senatsplatser som står på spel, en ökning med nio platser. Resultatet blir 54 republikanska senatorer mot 44 demokratiska (samt två oberoende som dock brukar rösta med demokraterna). Republikanerna förstärker också sin majoritet i representanthuset. Partiet ökar med 13 platser och har därmed sammanlagt 247 mot 188 för Demokraterna.

    • September

    • Anfall mot IS även i Syrien

      President Obama presenterar sin strategi för att bekämpa den extremistiska islamiströrelsen Islamiska staten (IS). För första gången kan nu även amerikanska flygbombningar sättas in mot mål i Syrien samtidigt som insatserna mot IS i Irak ska utökas (seIrak: Kalendarium och Syrien: Kalendarium). Några dagar senare godkänner kongressen Obamas plan att ge amerikanskt stöd till rebeller i Syrien som bekämpar IS. Kort därefter inleder USA tillsammans med flera arabstater flyganfall mot IS-tillhåll i Syrien (se Syrien: Kalendarium).

    • Augusti

    • Kravaller efter polisskjutning i Missouri

      En svart obeväpnad tonåring, Michael Brown, skjuts till döds av en polis i en förort till Saint Louis i delstaten Missouri. Dödsskjutningen leder till kravaller under flera nätter i förorten Ferguson där svarta amerikaner drabbar samman med polis. Fallet blåser nytt liv i den debatt kring rasism som uppstod efter dödsskjutningen av Trayvon Martin (se Februari 2012). Ett utegångsförbud nattetid införs tillfälligt och Missouris guvernör kallar in delstatens nationalgarde, ett militärförband med frivilliga soldater, för att hjälpa till att hantera oroligheterna. Undantagstillstånd utropas av Missouris guvernör och råder in i september.

    • Flyganfall mot IS i Irak

      President Obama ger klartecken för flygbombningar mot Islamiska statens (IS) ställningar i norra Irak. Målet är dels att skydda amerikansk personal från IS-attacker, dels att stoppa förföljelser av religiösa minoriteter som riskerar att leda till folkmord (seIrak: Kalendarium). Det är USA:s första offensiva insats i Irak sedan marktrupperna drogs tillbaka därifrån 2011. IS har under året ryckt fram och tagit kontroll över stora delar av främst norra Irak.

    • Juli

    • Representanthuset stämmer Obama

      Representanthusets republikanska majoritet röstar igenom ett förslag om att stämma president Barack Obama för att ha överträtt sina grundlagsfästa befogenheter. Anledningen till aktionen är att Obama genom en så kallad verkställighetsorder förlängt en tidsgräns kopplad till den stora sjukförsäkringsreformen som republikerna motsätter sig. Kritikerna anklagar Obama för att utfärda allt för många verkställighetsorder för att komma runt dödlägen i känsliga frågor i kongressen. Obama avfärdar anklagelserna som grundlösa och menar att stämningsförsöket är ett politiskt trick inför kongressvalen i november.

    • Kritik mot ryskt robottest

      USA anklagar Ryssland för att ha provskjutit en medeldistansrobot och därmed ha brutit mot INF-avtalet som slöts 1987 och som reglerar innehav och hantering av medeldistansrobotar. När provskjutningen ska ha ägt rum är oklart. Uppgifter om ryska provskjutningar har förekommit tidigare men detta är första gången som den amerikanska regeringen går ut offentligt med en sådan anklagelse.

    • Skärpta sanktioner mot Ryssland

      USA skärper kraftigt sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland med motiveringen att den ryska ledningen inte infriat sina löften att dämpa konflikten i östra Ukraina. För första gången riktar sig de amerikanska sanktionerna specifikt mot viktiga delar av den ryska ekonomin, särskilt finans- och energisektorerna samt vapenindustrin. Ett antal storföretag, flera med nära band till president Putin personligen, avstängs från att ta långfristiga lån på den amerikanska finansmarknaden. Sanktioner riktas också mot de självutnämnda ukrainska "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk. Ryssland anklagar USA för "utpressning" och president Putin säger att sanktionerna för de amerikansk-ryska relationerna in i en "återvändsgränd". 

    • Tyskland utvisar CIA-chef

      De redan ansträngda relationerna med Tyskland (se Oktober 2013) får sig en ny törn då en anställd vid den tyska underrättelsetjänsten grips och anklagas för att ha sålt hundratals dokument till CIA. Spionaffären leder till att CIA-chefen i Tyskland ombeds lämna landet vilket i sin tur föranleder sura kommentarer från Vita huset. Senare under månaden anlägger länderna dock en mer försonlig ton sinsemellan och betonar sina starka vänskapsband.

    • Juni

    • Militärer till Irak

      President Obama lovar att skicka 300 amerikanska soldater till Irak för att hjälpa regimen i Bagdad att bekämpa den militanta islamiströrelsen Isis som gör stora framryckningar i landet. I slutet av månaden anländer de första av de specialutbildade soldaterna till Bagdad.

    • Maj

    • Soldat frigiven i Afghanistan

      En amerikansk soldat, Bowe Bergdahl, som befunnit hållits i talibansk fångenskap i Afghanistan friges i utbyte mot fem talibaner från Guantánamofängelset. Bergdahl som utsatts för tortry och svåra umbäranden under fem år åtalas senare i USA för att ha deserterat innan han tillfångatogs, men slipper i slutändan fängelse.

    • Åtal mot kinesiska militärer

      En domstol i Pennsylvania väcker åtal mot fem officerare inom Kinas armé (PLA). De anklagas för att ha ekonomisk cyberbrottslighet och ska ha stulit hemliga dokument från fem amerikanska företag och ett fackförbund. Kina tillbakavisar anklagelserna och hävdar att landet aldrig varit inblandat i cyberbrottslighet.

    • Mars

    • Sanktioner mot Ryssland efter Ukrainakris

      President Obama fördömer Rysslands agerande i Ukraina och inblandningen på halvön Krim (läs mer i Ukraina: Kalendarium). USA inför sanktioner mot högt uppsatta personer inom den ryska regeringen och parlamentet samt även mot separatistiska ledare på Krim.

    • Februari

    • Höjning av lånetak

      Representanthuset röstar ja till en höjning av gränsen för den amerikanska statsskulden strax innan taket skulle ha nåtts i slutet av februari. Försök från ledande republikaner i representanthuset att villkora höjningen av skuldtaket med krav på motåtgärder från demokraterna och Obama har då misslyckats. Sådana förslag har inte kunnat få tillräckligt stöd bland de republikanska ledamöterna. En dag senare antar även senaten höjningen.

    • Ändrat jordbruks- och livsmedelsstöd

      Kongressens bägge kamrar har till slut godkänt ett lagförslag om livsmedelsstöd till fattiga (food stamps) och jordbruksstödets utformning. Det har tagit över två år för lagen att gå igenom, bland annat på grund av oenighet mellan republikaner och demokrater om hur mycket livsmedelsstödet till fattiga skulle skäras ned. När det gäller stödet till jordbruket sker en omsvängning från direkta bidrag till bönder till försäkringar som ger ersättning vid prissänkningar eller dålig skörd.

    • Januari

    • Obamas tal till nationen

      Låt 2014 bli ett handlingens år, säger president Obama i sitt årliga tal till nationen och riktar sig till de samarbetsovilliga republikanerna i kongressen. Han är samtidigt tydlig med att han inte kommer att tveka att agera själv utifrån sina befogenheter som president om kongressen inte kan enas. Så har Obama redan genom sin verkställande makt gett order om att minimi-ersättningen för företagare som anlitas av federala myndigheter ska höjas med 40 procent. 

    • Kritik mot massövervakning

      Ett oberoende federalt övervakningsorgan (Privacy and Civil Liberties Oversight Board) publicerar rapport om NSA:s program för massinsamling av amerikaners mobilsamtal. Man hävdar att programmet kan strida mot författningen och att det kränker den privata integriteten och menar att det måste avslutas. President Obama har själv föreslagit begränsningar för insamlingen av data från mobilsamtal.

    • Budget antagen

      Kongressen klubbar en ny budget för de federala utgifterna de närmaste två åren. Vissa justeringar och preciseringar av fördelningen av pengar har gjorts av överenskommelsen som antogs förra månaden.

  • 2013

    • December

    • Avtal om budgetunderskott

      Den särskilda kongresskommitté som bildades i oktober med representanter från både republikaner och demokrater meddelar att den enats om ett budgetförslag på drygt en biljon dollar. Genom detta kan det underskottet i statsbudgeten minskas under den närmaste tioårsperioden. Partierna har enats om en kompromiss som varken innebär några skattehöjningar, som republikanerna är emot, eller några nedskärningar av de sociala välfärdsprogrammen, som demokraterna lika kategoriskt avvisat. Däremot kan ungefär hälften av de planerade besparingarna för 2014, som skulle ha åstadkommits med hjälp av tuffa automatiska nedskärningar av bland annat försvarsutgifterna, styras om till andra områden och finansieringen av statsapparaten är räddad för de närmaste två åren. Budgetförslaget godkänns i mitten av december av representanthuset och den 19 december av senaten.

    • November

    • Problem med sjukförsäkringsreform

      Tekniska problem och annat krångel med den federala webportalen där amerikaner ska kunna teckna sig för sjukförsäkring som en del av Obamas sjukförsäkringsreform leder till kritik mot Obama och hans regering. Obama kritiseras också för att ha brutit ett tidigare löfte om att amerikaner som var nöjda med sin försäkring skulle kunna behålla den, sedan försäkringsbolagen börjat säga upp gamla avtal som inte följer reglerna för Obamacare. Endast drygt 100 000 personer, en femtedel av vad man förväntat, har anmält sig för en sjukförsäkring på sajten som öppnade den 1 oktober. Därtill har nästan hälften av delstaterna indikerat att de kommer att stå utanför den planerade utvidgningen av Medicaid, som skulle ge många fler låginkomsttagare tillgång till programmet (se Sociala förhållanden). Problemen leder till oro bland demokraterna för att partiet ska förlora kontrollen över senaten i nästa års kongressval.

    • Regeländring i senaten

      Demokraterna i senaten driver igenom en ändring av reglerna som gör att det parti som är i minoritet i kammaren inte längre kan förhala godkännanden av Vita husets kandidater till olika poster inom den federala regeringsverksamheten. Beslutet fattas efter att ett 30-tal nomineringar till olika poster inte fått senatens godkännande på grund av att republikanerna i senaten förhalat processen. Republikanerna är starkt kritiska till regeländringen.

    • Demokraterna vinner New York

      Bill de Blasio tar över som borgmästare i New York efter Michael Bloomberg medan Terry Mc Auliffe vinner över den Tea Party-stödda republikanen Ken Cuccinelli i Virginia. Valet i New Jersey resulterar i att den moderate republikanen Chris Christie får sitta kvar på guvernörsposten.  

    • Oktober

    • Nya Snowden-avslöjanden

      Fortsatt publicering av material, som Edward Snowden läckt till journalisten Glenn Greenwald (se även Juni 2013), i franska Le Monde, tyska Der Spiegel och brittiska The Guardian gör att övervaknings- och underrättelseskandalen fördjupas. Avslöjanden om att franska medborgares datakommunikation övervakats, att franska diplomater avlyssnats och att tyska förbundskanslern Angela Merkels mobiltelefon avlyssnats tillsammans med ytterligare ett trettiotal regerings- och statschefer leder till upprörda reaktioner i omvärlden. Merkel ringer själv upp Obama, som uppger sig inte känna till avlyssningen. Det kommer även rapporter om att NSA ska ha lyckats skaffa sig åtkomst till Googles och andra amerikanska dataföretags "moln". Det visar sig att europeiska underrättelseorgan har samarbetat med NSA i insamlingen av datakommunikation av icke-européer i Europa. President Obama har tillsatt en egen utredning av övervakningsverksamheten liksom senaten.

    • Överenskommelse om statsskulden i sista stund

      Senast den 17 oktober behöver taket för statsskulden höjas av kongressen för att USA ska kunna finansiera sina betalningar till utlandet. Högerfalanger bland Republikanerna, med Tea Party-anhängare i spetsen, vill villkora ett godkännande av en sådan höjning mot nedskärningar av statliga utgifter för hälso- och sjukvård och välfärd. Vita huset vill att budgetförslaget och höjningen av skuldtaket ska hanteras enskilt och inte kopplas till några krav. I sista stund går de hårt pressade Republikanerna med på en överenskommelse som öppnar den federala förvaltningen och förlänger statens möjligheter att låna till början av 2014. Samtidigt ska nya förhandlingar inledas om hur budgetunderskottet ska minskas. 

    • Nedstängning i Washington

      Sedan representanthuset misslyckats med att enas om en budget för 2014 stänger regeringen delar av den federala verksamheten på grund av att finansiering till myndigheter saknas. Det innebär att cirka 800 000 federalt anställda inte kan gå till sitt arbete och inte får ut någon lön. Federal verksamhet, däribland nationalparker, museer samt livsmedelskontroll och annan övervakning, hålls stängd. Republikanerna, som är i majoritet i representanthuset, har satt som villkor att genomförandet av presidentens sjukförsäkringsreform skjuts upp ett år mot att de ska godkänna budgeten. Såväl den av Demokraterna dominerade senaten som Obama vägrar att gå med på detta.

    • September

    • Massmord på militärbas

      Tolv människor skjuts ihjäl och flera skadas av en IT-tekniker och tidigare reservsoldat vid marinhögkvarteret i Washington DC. Mannen dödas senare i skottlossning med polis.  Det är det näst dödligaste skottdådet på en amerikansk militärbas, efter det vid basen Fort Hood i Texas i november 2009, då 13 personer dödades av en major och armépsykiatriker som senare dömdes till döden.

    • Obama agerar mot Syrien

      President Obama söker kongressens stöd för en militär attack mot den syriska regimen efter att kemiska vapen uppges ha använts mot rebellstyrkor och civila (se Syrien: Kalendarium). Syftet med en attack skulle vara att slå till mot militära mål för att markera för den syriska regimen, och andra regimer som skulle kunna överväga att använda förbjudna kemiska vapen, att detta inte tolereras. Obama överväger en attack även om aktionen inte skulle få stöd i FN:s säkerhetsråd av Ryssland och Kina. Han låter sig dock övertalas av Ryssland att stödja ett ryskt förslag i FN:s säkerhetsråd om att syriska regimen ska låta förstöra alla sina kemiska vapen (se Syrien: Kalendarium).

    • Augusti

    • Asyl för Snowden i Ryssland

      Efter att ha vistats i mer än en månad i transithallen på en av Moskvas flygplatser beviljas den amerikanske före detta säkerhetsagenten Edward Snowden (se Juni 2013) tillfällig politisk asyl i Ryssland. Han beger sig till en hemlig och "säker" plats. Han har fått rätt att stanna i Ryssland i ett år. Strax därefter ställer president Obama in ett möte med Rysslands president Vladimir Putin som skulle hållas i början av september. Vita huset uppger i ett uttalande att det inte gjorts tillräckliga framsteg i det bilaterala samarbetet för att ett möte ska äga rum.

    • Juli

    • Spionåtalad bedöms skyldig

      Den spionåtalade amerikanska soldaten Bradley Manning befinns skyldig till att ha läckt ett stort antal hemliga dokument till organisationen Wikileaks. Manning fälls på en lång rad åtalspunkter men frias när det gäller den allvarligaste: att avsiktligt ha hjälpt terrornätverket al-Qaida. Manning, som gripits i Irak 2010, meddelar dagen efter det att domen fallit att hen känner sig som kvinna och hädanefter vill bli  kallad Chelsea istället för Bradley. Straffet som meddelas i augusti blir 35 års fängelse.

    • Detroit i konkurs

      Detroit ansöker om konkurs efter årtionden av ekonomiska problem på grund av den sviktande bilindustrin. Staden är skyldig sina kreditgivare totalt runt 18 miljarder dollar. Bland kreditgivarna finns offentliganställda och deras pensionsfonder. I slutet av året beslutar en federal domstol att Detroit har rätt till skydd i enlighet med amerikansk konkurslagstiftning och ytterligare ett år senare, i december 2014, har staden tagit sig ur konkursen.

    • Juni

    • HD river upp rösträttslag

      Högsta domstolen ogiltigförklarar med röstsiffrorna 5–4 en bärande del av rösträttslagen Voting Rights Act från 1965. Motiveringen från domarmajoriteten är att den diskriminering av minoriteter som låg till grund för lagen inte längre anses råda. Lagen infördes för att tvinga delstater i Södern att ta bort lagar och regler som effektivt utestängde svarta från att rösta. I och med den ändring som nu görs öppnas dörren för delstater att på nytt försvåra för medborgare att rösta, genom voter suppression. Det sker exempelvis genom krav på ID-handlingar (där exempelvis vapenlicens men inte student-ID godkänns), genom att försvåra förtidsröstning (vilket drabbar dem som arbetar på valdagen) och genom att minska på antalet vallokaler och göra dem mindre tillgängliga. Alla försvårande omständigheter drabbar främst minoriteter, lågavlönade och ungdomar.

    • Nya klimatåtgärder

      President Obama presenterar en ny, mer ambitiös klimatplan, som särskilt riktar in sig på att minska koldioxidutsläppen från landets många kol- och oljeeldade kraftverk. De flesta av åtgärderna i klimatplanen kan regeringen be miljömyndigheterna vidta utan kongressens godkännande, men några kräver kongressbeslut. Hårdare tag mot klimatförändringarna var ett av Obamas löften till väljarna under presidentvalskampanjen hösten 2012. Han upprepar nu löftet om att minska växthusgasutsläppen till 17 procent under 2005 års nivå före årtiondets utgång.

    • Åtal mot visselblåsaren Snowden

      Edward Snowden, som avslöjat USA:s massövervakning (se 5 juni 2013), åtalas för spioneri och stöld av statlig egendom. Snowden som redan i maj flytt från USA till Hongkong begärs utlämnad. Men Snowden flyr snart vidare, till Moskva. Snowdens flykt skapar starka motsättningar mellan USA och såväl Kina som Ryssland.

    • Avslöjande om massövervakning

      Den brittiska tidningen The Guardian publicerar en första artikel som avslöjar ett omfattande amerikanskt övervakningsprogram efter en läcka från Edward Snowden, en tidigare anställd vid underrättelsetjänsten CIA och signalspaningsorganisationen National Security Agency (NSA). Flera artiklar följer i The Guardian, Washington Post och andra tidningar i flera länder. Avslöjandena visar att amerikanska myndigheter samlat in enorma mängder telefon- och internetdata från bolagsjättar som Google, Microsoft, Yahoo, Facebook och Verizon. Det hela sköts via ett särskilt program kallat Prism, utvecklat 2007. Informationen leder till stort rabalder både i USA och i omvärlden. Kritiker i USA menar att det strider mot den amerikanska konstitutionen. Obama försvarar programmet med att det med jämna mellanrum har godkänts av kongressen. Han hävdar också att det är nödvändigt för att kunna skydda USA från terrorangrepp.

    • Toppmöte Kina-USA

      President Obama och Kinas president Xi Jinping möts i ett toppmöte i Kalifornien. Under mötet tas Nordkoreaproblematiken upp liksom ekonomiska frågor och miljö. President Obama varnar för konsekvenserna av fortsatt kinesisk cyberbrottslighet i USA.

    • Maj

    • Regler för användning av drönare

      President Obama håller ett tal om USA:s terroristbekämpning och användningen av drönare. Det är ett försök att möta den senaste vågen av kritik mot den amerikanska användningen av riktade drönarangrepp i bland annat Pakistan och Jemen. Reglerna för drönaranvändningen kommer att ändras, riktlinjerna för att vapenbärande drönare ska få sättas in mot en misstänkt skärps och individen måste utgöra ett bestående och allvarligt hot mot amerikaner. Personen som är måltavla för ett angrepp måste också vara omöjlig att ta till fånga samt en högt uppsatt ledare i en terroristgrupp. Dessutom kommer underrättelsetjänsten CIA:s ansvar för drönarattackerna reduceras kraftigt och Pentagon kommer att ta över kontrollen.

    • Amerikaner dödade i drönarattacker

      Obama och hans administration medger att USA har dödat fyra amerikanska medborgare i riktade drönarangrepp i Jemen och Pakistan. En av dem var Anwar al-Awlaki, en muslimsk präst som var engagerad i al-Qaida i Jemen. Han dödades av en vapenbärande drönare i september 2011.

    • April

    • Terrordåd mot Bostonmaraton

      Tre personer dör och uppemot 300 skadas när två hemmagjorda sprängladdningar detonerar i samband med det årliga maratonloppet i Boston. En polis dödas och en annan skottskadas svårt i samband med den polisjakt som följer. Förövarna är två bröder av tjetjenskt ursprung som inspirerats av extremislamism. En dör under polisjakten medan den andre, en 19-åring, skottskadas och grips fyra dagar efter dådet. Han döms senare till döden.

    • Robotförsvar i Stilla havet

      Försvarsdepartementet Pentagon meddelar att ett robotförsvarssystem ska sättas upp på amerikanska ön Guam i Stilla havet inom några veckors tid, som ett svar på hotelser från Nordkorea om attacker (se Nordkorea: Kalendarium). På Guam finns amerikanska flott- och flygbaser.

    • Mars

    • Ny budgetöverenskommelse

      Kongressen godkänner en uppgörelse om budgeten fram till sista september. Besparingarna på 85 miljarder dollar bibehålls men en större flexibilitet tillåts. Det innebär att stängningshotet av den statliga administrationen är avvärjt för den här gången.

    • Budgetstup träder ikraft

      Sedan republikaner och demokrater i kongressen misslyckats att enas om statsbudgeten för 2013 blir det så kallade budgetstupet verklighet. President Obama undertecknar en order som utlöser besparingar på 85 miljarder dollar i försvar, utbildning, vård och forskning. Över hälften av nedskärningarna gäller militären.

    • Februari

    • Ny försvarsminister

      Senaten godkänner president Obamas nominering av republikanen Chuck Hagel som ny försvarsminister.

    • Tal till nationen

      I presidentens årliga tal om tillståndet i landet (State of the Union) berör Obama den allt mer trängande frågan om en minskning av budgetunderskottet och de automatiska nedskärningarna som träder i kraft i mars. Han erbjuder nedskärningar av Medicare (se Sociala förhållanden) under förutsättning att även vissa skatter skärps. I talet meddelar han också nyheten att det planeras ett frihandelsavtal mellan EU och USA och ytterligare försök att få till stånd ett frihandelsavtal Trans-Pacific Partnership med ett tiotal länder i Stilla havet. Obama framhåller också behovet av skärpa vapenlagar och ny invandringslagstiftning. 

    • Januari

    • Val av talman

      Den nyvalda kongressen öppnas och inleder sitt arbete med att välja om republikanen John Boehner till talman för representanthuset. Boehner har varit talman sedan januari 2011.

    • Kompromiss om budget

      Först när tidsfristen vid årsskiftet redan passerat antar kongressens båda kamrar ett kompromissförslag om budgeten, vilket bland annat innebär skattehöjningar för de allra rikaste, totalt 620 miljarder dollar under en tioårsperiod. Beslutet hejdar tillfälligt de automatiska skattehöjningar för alla amerikaner och minskade statliga utgifter som annars skulle ha trätt i kraft vid årsskiftet, det så kallade budgetstupet.

  • 2012

    • December

    • Dödsskjutningar på skola i Connecticut

      En 20-årig man skjuter 26 personer till döds på skolan Sandy Hook i staden Newtown i Connecticut. Av offren är 20 barn, sex och sju år gamla. Det är det hittills värsta massmordet på en skola och väcker särskild bestörtning eftersom det drabbar så små barn. Gärningsmannen som före skolskjutningen har mördat sin egen mor tar livet av sig.  Massmordet aktualiserar på nytt krav från många håll på att skärpa vapenlagarna i landet. Vapenlobbyn NRA kräver istället att beväpnade vakter stationeras på alla skolor i landet.

    • November

    • Stöd i Puerto Rico för att bli delstat

      När en fjärde folkomröstning hålls om Puerto Ricos politiska status röstar för första gången en majoritet för att territoriet ska bli en delstat i USA. I en tvåstegsraket svarar först 54 procent av puertoricanerna nej på frågan om territoriet ska behålla sin nuvarande status och därpå svarar 62 procent ja till alternativet delstat (de övriga alternativen är oberoende stat eller suverän nation i fri förening med USA). På grund av en halv miljon blankröster väljer emellertid kongressen i Washington att inte ta upp frågan. Tidigare folkomröstningar i frågan hölls 1967, 1993 och 1998.

    • Obama omvald

      I presidentvalet segrar Barack Obama med cirka 51 procent av rösterna mot cirka 47 procent för Mitt Romney. Obama får 332 elektorsröster jämfört med 206 för Romney. Medan Romney segrat i traditionella republikanska fästen samt även i delstaterna North Carolina och Indiana, där Obama segrade i förra valet, lyckades Obama ta hem flera vågmästarstater, däribland Ohio, vilket gav honom segern. I kongressvalet tappar Republikanerna något i representanthuset men behåller sin majoritet med 234 mandat mot 201 för Demokraterna. I senaten vinner Demokraterna två extra mandat och har nu 53 mot 45 för Republikanerna. Två oberoende senatorer räknas också till Demokraternas läger.

    • Oktober

    • Orkan drabbar östkusten

      När den orkanen Sandy når USA:s östkust avbryter Obama och Romney tillfälligt sina valkampanjer. Sandy orsakar svåra översvämningar och materiella skador för uppskattningsvis 50 miljarder dollar. Minst 90 människor omkommer och elavbrott drabbar fler än åtta miljoner människor.

    • Sista valdebatten

      President Barack Obama och hans republikanske utmanare Mitt Romney möts i den sista av tre TV-debatter inför valet. Den här gången står utrikespolitiken i fokus. I den första debatten i början av månaden anses Romney ha gjort bäst i från sig medan Obama får bättre omdömen efter de följande två.

    • September

    • Dödlig attack mot konsulat i Libyen

      USA:s ambassadör och ytterligare tre amerikaner dödas vid ett attentat mot det amerikanska konsulatet i staden Benghazi i Libyen.

    • Demokraterna håller konvent

      Demokraterna håller sitt partikonvent inför presidentvalet i Charlotte i North Carolina. Vid konventet talar såväl presidenthustrun Michelle Obama som förre presidenten Bill Clinton till stöd för Barack Obama.

    • Augusti

    • Romney blir presidentkandidat

      Vid Republikanernas konvent i Tampa i Florida blir Mitt Romney formellt partiets kandidat i presidentvalet i november. Konventet blir något uppskjutet på grund av orkanen Isaacs framfart vid den amerikanska kustlinjen. Romneys tal när han accepterar nomineringen ger en tydlig fingervisning om att ekonomin och arbetslösheten kommer att dominera valdebatten. Tidigare i månaden har Romney utsett Paul Ryan till sin vicepresidentkandidat. Ryan har lång erfarenhet som republikansk kongressledamot för Wisconsin och står för traditionella konservativa värderingar. 

    • 2 000 döda i Afghanistan

      Försvarsdepartementet rapporterar att 2 000 amerikanska militärer förlorat livet under kriget i Afghanistan.

    • Juni

    • HD godkänner sjukförsäkringsreform

      Högsta domstolen godkänner Obamas sjukförsäkringsreform (se Mars 2010). Med fem röster mot fyra slår Högsta domstolen fast att reformen inte strider mot den amerikanska författningen. Domen ses som en historisk händelse och en mycket viktig politisk framgång för Obama. Ett bakslag för Obama är dock att den federala regeringen inte kan tvinga delstaterna att acceptera den utvidgning av Medicaid som ingår i reformen.

    • Papperslösa unga får stanna

      President Obama fattar beslut om att inte utvisa hundratusentals unga som kommit till USA som barn, med föräldrar som tagit sig illegalt till landet. Den nya regeln, som Obama kunnat besluta om utan att ta upp frågan i kongressen, ger unga invandrare som befunnit sig illegalt i landet rätt att få arbetstillstånd och möjlighet att ta körkort. Programmet kallas Daca (Deferred Action for Childhood Arrivals).

    • Maj

    • Romney klar som presidentkandidat

      Efter ytterligare ett par primärvalssegrar har den förre Massachusettsguvernören Mitt Romney säkrat de 1 144 delegater inför partikonventet som krävs för att bli Republikanernas kandidat i presidentvalet. New Gingrich drog sig ur i början av maj medan Ron Paul formellt är kvar som utmanare.

    • Ja till homo-äktenskap

      President Barack Obama som nyligen inlett sin återvalskampanj säger i ett officiellt uttalande att han stöder homosexuellas rätt att gifta sig. Det är första gången som en amerikansk president öppet ger sitt stöd för samkönade äktenskap och beskedet väcker starka känslor. Medan gayrörelsen jublar upprörs många inom konservativa och religiösa kretsar. Republikanernas presidentkandidat Mitt Romney meddelar att han är negativt inställd. 

    • April

    • Santorum ger upp

      Rick Santorum drar sig ur Republikanernas nomineringskamp om vem som ska bli presidentkandidat. Han har vunnit i elva delstater men hoppar nu av med hänvisning till att en dotter blivit sjuk. Mitt Romney tycks därmed ha säkrat nomineringen även om både Ron Paul och Newt Gingrich fortfarande är med i striden. 

    • Mars

    • Romney drar ifrån i primärvalen

      Mitt Romney som redan tagit hem segern i sju primärval tycks säkra sin nominering som Republikanernas presidentkandidat när han vinner i ytterligare sex delstater under den så kallade supertisdagen. Rick Santorum som vunnit tre delstater tidigare vinner i tre till, medan den förre talmannen i representanthuset Newt Gingrich tar hem en delstat (se även 4 januari 2012).

    • Februari

    • Dödsskjutning av svart tonåring väcker protester

      En obeväpnad svart 17-åring, Trayvon Martin, skjuts ihjäl av en grannskapsvakt i ett bostadsområde i Florida. Vakten, George Zimmerman, hävdar att han handlat i självförsvar men fallet väcker liv i frågan om övervåld mot svarta amerikaner. En upprörd debatt förs och omfattande protester förekommer runt om i USA. Zimmerman ställs inför rätta för mord men frias helt i juli 2013. Ur protesterna mot domen föds proteströrelsen Black lives matter (BLM), som främst riktar sig mot polisvåld mot afroamerikaner.

    • Januari

    • Obamas tal till nationen

      I sitt tal framhåller president Obama åter vikten av att USAs allra rikaste ska betala mer i skatt så att landets ekonomi ska bli bättre för alla. Han pekar också på att det ekonomiska läget ljusnat och att antalet nya jobb ökat mer på sistone. 

    • Primärvalen inleds

      Primärvalsperioden inför presidentvalet i november inleds. Demokraterna sluter i huvudsak upp bakom president Obama, så den viktiga frågan är vem Republikanerna ska utse för att utmana honom. I det första så kallade nomineringsmötet i Iowa segrar Mitt Romney, före detta guvernör i Massachusetts, knappt över Rick Santorum som är före detta senator för delstaten Pennsylvania. 

    • Ny försvarsstrategi

      Obama-administrationen presenterar en ny strategi för försvarspolitiken, där man riktar ökat fokus mot östra Asien och Stillahavsområdet, och aviserar nedskärningar.

  • 2011

    • December

    • USA lämnar Irak

      Amerikanska trupper lämnar Irak efter nästan nio år. Omkring 4 500 amerikaner har mist livet och kriget har kostat närmare 1 000 miljarder dollar. 

    • September

    • Occupy Wall Street inleds

      En proteströrelse, "Occupy Wall Street", inleder demonstrationer i New Yorks finansdistrikt. Anhängarna protesterar mot girighet och ekonomiska och sociala orättvisor. Protesterna sprider sig under kommande månader till andra delar av USA och även till utlandet.

    • Militärlag om homosexualitet upphör

      En nästan 20 år gammal lag som har förbjudit anställda inom militären att öppet tillkännage homosexualitet upphör att gälla. Det blir tillåtet för militärer att uppge att de är homosexuella utan att de ska riskera att få sparken

    • Augusti

    • USA:s kreditbetyg sänks

      Några timmar innan staten hade tvingats inställa sina betalningar, godkänner senaten en höjning av taket för den statliga upplåningen. Därmed antas ett program för att minska statens utgifter med minst 2 100 miljarder dollar under de närmaste tio åren. Politikernas "bristande ledarskap" gör ändå att USAs kreditvärdighetsbetyg sänks några dagar senare av institutet Standard & Poor's, vilket aldrig tidigare hänt. 

    • Maj

    • bin Ladin dödas

      Ledaren för terroristnätverket al-Qaida, saudiern Usama bin Ladin, skjuts av amerikanska soldater i en markoperation utanför Islamabad i Pakistan. Insatsen ses som en stor framgång för president Barack Obama. 

    • April

    • Budgetöverenskommelse i sista stund

      Efter veckor av diskussioner enas till slut republikaner och demokrater i kongressen om en kostnadsplan för resten av budgetåret 2011. En budget för 2011 har tidigare inte klubbats i kongressen. Om parterna inte hade kommit överens skulle delar av statsapparaten tvingats stänga på grund av att de beviljade statliga medlen var slut. Uppgörelsen innebär att utgifterna ska skäras ned med drygt 38 miljarder dollar fram till sista september. Den 14 april röstar såväl senaten som representanthuset ja till den överenskomna kostnadsplanen.

    • Mars

    • Flyganfall i Libyen

      USA inleder tillsammans med Frankrike och Storbritannien flyganfall mot Muammar Gaddafis regeringsstyrkor i Libyen. Syftet är att skydda civila och förhindra en humanitär katastrof sedan regimstyrkorna tagit till vapen mot rebeller som kräver Gaddafis avgång. Den 27 mars lämnar USA över huvudansvaret för insatsen till försvarsalliansen Nato. 

    • Januari

    • Attentat mot politiker

      Sex människor skjuts ihjäl och 14 skadas när en 22-årig man skjuter rakt in i en folkskara vid ett torgmöte för demokrater i Tucson, Arizona. Den demokratiska kongressledamoten Gabrielle Giffords, 40 år, blir svårt skadad. Bland de dödade finns en assistent till Giffords, en domare och en nioårig flicka. Något tydligt motiv för dådet framgår inte och 22-åringen döms senare till livstids fängelse.

  • 2010

    • November

    • Wikileaks läcker känsliga uppgifter

      Internetsajten Wikileaks publicerar känsliga dokument från amerikanska ambassader och konsulat runt om i världen, med bland annat mindre smickrande utlåtanden om ledare i olika länder. Publiceringen är ett slag mot amerikansk diplomati och bedöms kunna skada kommande förhandlingar med andra länder. Utrikesminister Hillary Clinton säger att avslöjandena är "en attack på hela världssamfundet". En brottsutredning startas som ska ta reda på vilka som ligger bakom läckorna och ställa de skyldiga till svars.

    • Demokraterna backar i kongressval

      Demokraterna förlorar som väntat sin majoritet i representanhuset i mellanårsvalet. Valet gäller samtliga 435 mandat i representanthuset och en tredjedel –  eller 37 – av de 100 mandaten i senaten. Republikanerna tar hem 242 platser i representanthuset, en ökning med 63 mandat jämfört med före valet. 193 mandat går till Demokraterna. I senaten lyckas Demokraterna behålla en knapp majoritet, även om partiet backar med 6 mandat till 53. Republikanerna ökar med 6 mandat till 47. 

    • Oktober

    • Planerade terrordåd avvärjs

      Två bomber i paket adresserade till synagogor i USA upptäcks. Paketen har skickats med flygpost från Jemen och hittas gömda i skrivare efter tips från bland andra en avhoppad al-Qaida-medlem. Det ena paketet upptäcks i Storbritannien och det andra i Dubai. Den ena av bomberna var inställd för att detonera över amerikanskt luftrum enligt bombexperter. Den regionala terrorgruppen al-Qaida på Arabiska halvön (Aqap) säger sig ligga bakom attentatförsöken. 

    • Juli

    • Striktare regler för finans- och bankväsendet

      President Obama undertecknar den så kallade Wall Street-reformen (eller Dodd-Frank), den mest omfattande regleringen av finanssektorn sedan depressionen på 1930-talet. Syftet är att försöka förhindra en ny allvarlig finanskris. Regeringen får möjlighet att försätta krisdrabbade storföretag i konkurs utan att det drabbar skattebetalarna som förut, en konsumentmyndighet för finansfrågor inrättas, bankernas risktagande minskas och kapitaltäckningen bli bättre.

    • Ryska spioner avslöjas

      Ett tecken på att relationerna till Ryssland nått en varmare nivå är de försiktiga reaktionerna på båda sidor när en rysk spionring avslöjas i USA. De amerikanska myndigheterna griper tio ryssar som flugits till Wien efter att de erkänt sig skyldiga. I Wien utväxlas de tio mot fyra ryssar som suttit fängslade i Ryssland för att ha spionerat för västs räkning. Hela affären klaras av på knappt två veckor och båda länderna väljer att under tiden hålla en låg profil

    • Maj

    • Nomineringar inför kongressval

      Primärval börjar hållas i flera delstater för att utse Demokraternas respektive Republikanernas kandidater i kongressvalet i november 2010. I maj vinner ögonkirurgen Rand Paul, en representant för Tea Party-rörelsen, Republikanernas nominering av en kandidat till en senatsplats för Kentucky. Det är en chock för det republikanska etablissemanget i Washington och ses som ett tecken på att allt fler amerikaner sluter upp bakom Tea Party-rörelsen. 

    • April

    • Miljökatastrof när oljeplattform exploderar

      En av de värsta miljökatastroferna i USA:s historia inträffar när oljeborrplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen exploderar. Elva personer omkommer i själva explosionen och plattformen sjunker efter två dagar. Vid borrhålet på havsbotten uppstår en läcka och flera miljoner fat råolja sprutar ut, med enorma miljöskador som följd. Först efter nästan tre månader är läckan tätad. Oljebolaget BP, plattformens ägare Transocean och prospekteringsföretaget Halliburton får senare betala tiotals miljarder dollar i skadestånd till individer, företag, den federala regeringen och drabbade delstater längs USA:s sydkust.

    • Mars

    • Klartecken för "Obamacare"

      Representanthuset röstar med knapp marginal ja till ett förslag om en ny sjukförsäkringlag, Affordable Care Act – som allmänt kommer att bli känd som Obamacare. Inga republikaner stöder förslaget som senaten godkänt i slutet av december 2009. Representanthuset godkänner också i en särskild procedur en rad förändringar till sjukförsäkringslagen. Dessa förändringar har demokraterna i senaten och representanthuset i samråd med Obama-administrationen enats om i förväg. Förändringarna ska sedan godkännas som ett separat lagförslag i senaten, där det då räcker med enkel majoritet för att de ska gå igenom. Genom denna taktik, kallad "reconciliation" (försoning, förlikning) i kongress-sammanhang, kan demokraterna undvika att republikanerna i senaten förhalar godkännandet av reformen. Ett par dagar senare undertecknar Obama sjukförsäkringsreformen, som därmed blir gällande lag. Strax därefter godkänns även förändringspaketet av kongressen, efter smärre justeringar som gjorts efter republikanskt motstånd. 

    • Januari

    • HD godkänner kampanjbidrag utan gräns

      I ett mål med stor sprängkraft kommer Högsta domstolen till slutsatsen att författningens garantier om yttrandefrihet innebär att företag har rätt att spendera pengar för att framföra åsikter. I och med domstolens avgörande öppnas dörren för obegränsade donationer från företag och organisationer till politiska kampanjer, så länge pengarna inte går direkt till en politisk kandidat eller ett parti. Därmed slopas en begränsning som funnits sedan 1907. Konstruktionen med "oberoende" aktörer som får ta emot pengar innebär också att det inte går att se vem som donerar pengar för politiska ändamål. Målet är känt som Citizens United, efter den organisation som drivit det mot Federala valkommissionen (FEC). 

    • Demokraterna förlorar senatsplats

      Republikanerna vinner ett val som hålls för att fylla den lediga platsen i senaten efter demokraten Ted Kennedy, som avled i augusti 2009. Kennedy företrädde under flera årtionden Massachusett i USA:s senat. För president Obama och Demokraterna är förlusten av senatsplatsen, partiets 60:e mandat, ett stort nederlag. Det innebar att partiet inte längre har tillräckligt med röster för att driva igenom sina förslag i senaten utan krångel och fördröjningar från Republikanerna.

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan