Storbritannien – Kalendarium

Informationen i detta kalendarium är i första hand hämtad från nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP, Reuters och Deutsche Welle samt brittiska nyhetsmedier.

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2024

    • April

    • Brittiskt försvarar Israel mot Iran

      Storbritannien deltar i försvaret av Israel när Iran natten mellan den 13 och 14 april skickar hundratals robotar och drönare mot den judiska staten, som svar på bombningen vid det iranska konsulatet i Damaskus den 1 april. Brittiskt stridsflyg har skjutit ner "ett antal" drönare, säger premiärminister Rishi Sunak. Andra länder som bistått det israeliska försvaret under attacken är USA, Frankrike och Jordanien.

    • Biståndsarbetare dör i attack

      Sju biståndsarbetare dör i en israelisk attack mot Gaza. De arbetar för World Central Kitchen, en USA-baserad organisation som är en av två grupper som försöker leverera nödhjälp till palestinier via Cypern. Israel medger attacken men beskriver den som ett misstag. Biståndsarbetarna hör hemma i olika länder. Tre är britter och Storbritannien reagerar med en skarp protest. I samtal med utrikesminister Israel Katz säger motparten David Cameron att attacken är "fullständigt oacceptabel".

    • Mars

    • Unionistledare avgår

      Jeffrey Donaldson, ledare för Nordirlands näst största parti, tillika det största på den probrittiska unionistiska sidan, DUP, avgår. Det sker sedan polisen gripit honom misstänkt för våldtäkt och andra sexuella övergrepp. Donaldson förnekar anklagelserna.

    • Nytt försvarsavtal med Australien

      Australien och Storbritannien ingår ett nytt försvarsavtal i Canberra. Avtalet drar upp riktlinjer och underlättar för de bägge allierade staterna att skicka trupper till varandras territorier för att exempelvis delta i militära övningar och utbildning eller dela underrättelseinformation. Länderna är inte förpliktigade att ingripa till varandras försvar om någon av dem utsätts för ett angrepp, men överenskommelsen innebär att länderna ”åtar sig att rådgöra" med varandra vid ett hot utifrån. Australien och Storbritannien deltar sedan tidigare i försvarsalliansen Aukus tillsammans med USA.

    • Februari

    • Domstol avfärdar amnestilag om Nordirland

      En domstol i Belfast avfärdar den amnesti för stridande i den väpnade konflikten i Nordirland 1969–1998 som det brittiska parlamentet antog i september 2023. Lagen strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, anser domstolen. Stridande (militärer, poliser och medlemmar av halvmilitära grupper) skulle ges amnesti om de samarbetar med en sanningskommission, var tanken. Lagen kritiseras av anhöriga till dödsoffer, alla partier i Nordirland, liksom Irlands regering och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, dit Irland har anmält lagen. Krigsveteraner välkomnar dock lagen. 1 200 dödsfall är ouppklarade.

    • Protest mot Navalnyjs död

      Det brittiska utrikesdepartementet kallar upp Rysslands ambassadör med anledning av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död. Putinkritkerns död har väckt starka fördömanden och ett flertal europeiska länder har framfört protester. Liksom andra västländer ger Storbritannien den ryska statsledningen skulden för dödsfallet. Utrikesminister David Cameron säger att president Putin personligen bör ställas till svars.

    • Drönarallians för Ukraina

      Storbritannien och Lettland kommer gemensamt att leda en allians som ska förse Ukraina med drönare. Även Sverige, Danmark, Estland, Litauen, Nederländerna och Tyskland ingår. Länderna har lovat att avsätta resurser för att tillverka tusentals drönare, som ska skickas till Ukraina. Alliansen kommer också att utbilda ukrainska trupper i hur man använder drönarna.

    • Första Irlandsvänliga ledaren

      Michelle O'Neill från Sinn Féin, partiets som var gerillan IRA:s politiska gren, blir den första försteministern i Nordirland sedan det probrittiska DUP gått med på att återgå till regeringen i provinsen. O'Neills tillsättning är symboliskt betydelsefull eftersom Nordirland enbart har styrts av probrittiska ledare, även om hennes kollega från DUP Emma Little-Pengelly, med titeln biträdande försteminister, formellt har lika mycket makt. O'Neill säger i ett tal att hon räknar med en folkomröstning om förening med republiken Irland inom tio år.

    • Januari

    • Regering kan bildas i Nordirland

      En regering väntas återigen kunna bildas i Nordirland efter en överenskommelse mellan det stora probrittiska partiet DUP och regeringen i London. DUP har vägrat delta i provinsens styre tillsammans med det Irlandsvänliga Sinn Féin i nästan två år på grund av de handelsregler som uppstått efter brexit. Överenskommelsen garanterar bland annat att det inte uppstår någon gräns i havet mellan Nordirland och övriga Storbritannien eller att varor som transporteras mellan de olika landsändarna blir föremål för kontroller.

    • Storbritannien lovar Ukraina stöd i tio år

      Ett tioårigt säkerhetssamarbete mellan Storbritannien och Ukraina aviseras när den brittiske premiärministern Rishi Sunak gör ett överraskande besök i Kiev. Samtidigt får Ukraina löfte om militärt stöd under 2024 värt 2,5 miljarder pund (33 miljarder kronor). Efter nästan två års fullt försvarskrig mot Ryssland har Ukraina brist på både vapen och ammunition och president Zelenskyj beskriver överenskommelsen som en vattendelare. Reaktionen kan också ses mot bakgrund av att USA:s fortsatta stöd för krigsinsatserna är osäkra när amerikanerna är på väg in i en valrörelse där stödet för Ukraina är ifrågasatt.

    • Anfall mot huthirebellerna i Jemen

      Storbritannien utför tillsammans med USA flyganfall mot huthirebellerna i Jemen, som svar på attackerna mot fartyg i Röda havet vilka pågått sedan november. Australien, Bahrain, Kanada och Nederländerna bidrar med stöd till insatsen (se även 18 december 2023). De Iranstödda huthierna, som kontrollerar stora delar av Jemen, har sagt att de agerar till stöd för Hamas i det pågående kriget i Gaza, genom att anfalla fartyg på väg till Israel. 

  • 2023

    • December

    • Storbritannien i USA-ledd säkerhetspakt i Mellanöstern

      Storbritannien är ett av tio länder i en säkerhetsallians som USA presenterar och som ska skydda den viktiga transportleden genom Röda havet och Suezkanalen. Skälet är att huthirebeller i Jemen har börjat beskjuta fartyg i Röda havet, som en följd av kriget i Gaza mellan den terrorstämplade organisationen Hamas och Israel som rasar sedan oktober. Huthierna som stödjer Hamas säger sig sikta på fartyg med kopplingar till Israel, men också andra fartyg ska ha träffats.

    • Underhuset godkänner Rwandaavtal

      Underhuset godkänner med knapp marginal det nya avtalet med Rwanda om att ta emot asysökande som kommer till Storbritannien (se noteringar nedan den 5 december och 15 november).

    • Ryssland beskylls för omfattande hackning

      Storbritannien beskyller Rysslands säkerhetstjänst FSB för en omfattande årslång hackningskampanj mot politiker, journalister och andra offentliga personer. Hackarna ska bland annat ha kommit över känsliga dokument. London belägger två personer med sanktioner och kallar upp Rysslands ambassadör till sitt utrikesdepartement för att protestera.

    • Nytt migrantavtal med Rwanda

      Storbritannien och Rwanda ingår ett nytt avtal om att skicka migranter till det afrikanska landet för att pröva deras fall där. Ett tidigare förslag fick avslag i Högsta domstolen med motiveringen att Rwanda kan komma att deportera asylsökande till deras hemländer där de riskerar förföljelse. De båda regeringarna uppges nu ha enats om att upprätta en gemensam domstol i Rwanda som ska förhindra sådan deportering. Beskedet om att mildra förslaget fick dagen därpå migrationsministern Robert Jenrick att avgå. Han vill i likhet med andra hårdföra tories att Storbritannien ska lämna Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna för att kunna hindra fler människor att invandra.

    • November

    • HD: Rwandaförslag olagligt

      Högsta domstolen meddelar att regeringens förslag om att skicka asylsökande till Rwanda är olagligt. Risken är stor att flyktingar som skickas till det afrikanska landet tvingas tillbaka till sina hemländer som de flytt ifrån, anser HD. Premiärminister Rishi Sunak, som proriterar att minska immigrationen, säger efter utslaget att han är beredd att ändra lagen om så krävs. Oppositionsledaren Keir Starmer från Labourpartiet kallar Rwandaförslaget ett "löjligt, patetiskt spektakel".

    • Cameron åter som utrikesminister

      Förre premiärministern och Toryledaren David Cameron gör comeback i regeringen, denna gång som utrikesminister. Han ersätter James Cleverly som i sin tur blir inrikesminister. Cameron styrde partiet i elva år och var premiärminister i sex år. Han avgick 2016 sedan han förlorat den folkomröstning om Storbritanniens utträde ur EU som han själv låtit utlysa.

    • Stor kontroversiell propalestinsk marsch

      En demonstration med omkring 300 000 deltagare i London till stöd för palestinierna river upp känslorna i Storbritannien. Premiärminister Rishi Sunak fördömer högerextermister och Hamasanhängare som deltar. Demonstrationen väcker också ilska för att den hålls på vapenstilleståndsdagen, då britterna i stillhet hedrar offren för första och andra världskriget. Kriget Israel-Hamas kryper splittrar även Labour där en del företrädare för oppositionspartiet kritiserar sin ledare Keir Starmer för att inte kräva permanent vapenvila. Starmer uppfattas som mer Israelvänlig än företrädaren Jeremy Corbyn som periodvis beskylldes för antisemitism.

    • Kung Charles medger brittiska övergrepp i Kenya

      Vid ett statsbesök i Kenya säger kung Charles att det "inte finns några ursäkter" för brittiska övergepp i Kenya under kolonialtiden. Charles säger att dessa handlingar är skäl till "stor sorg och djupaste ånger. En del kenyaner anser dock att detta inte räcker. De vill se en formell ursäkt för de brutala metoder som britterna använde för att slå ner på självständighetskampen. Minst 10 000 människor dödades under det så kallade Mau Mau-upproret på 1950-talet. Kenya blev självständigt 1963.

    • Första världstoppmötet om AI-säkerhet

      Storbritannien, EU, USA och Kina med flera länder enas om behovet av "internationell handling" vid världens första toppmöte om säkerhetsfrågor kopplade till artificiell intelligens (AI). I en överenskommelse kallad Bletchley-deklarationen lovar länderna gemensamt att hantera risker med AI. Rishi Sunak, mötets värd, kallar dokumentet en milstolpe. Få politiska ledare deltog dock i mötet och Londonregeringens förhoppningar om att grunda en global institution i Storbritannien som reglerar AI-användning har inte vunnit gehör. Vid mötet uppmanade även FN-chefen António Guterres till ett globalt svar på hotet från AI. Ett konkret resultat är att G7- och EU-länderna samt Sydkorea, Singapore och Australien enas med ledande AI-företag som Open AI, Anthropic, Google Deep Mind och Microsoft om att deras produkter ska testas både före och efter det att de släpps på marknaden.

    • Oktober

    • Israel-Hamas-kriget ger eko i Storbritannien

      En stor propalestinsk demonstration går genom London riktad mot Israels krigföring på Gazaremsan. Samtidigt skärps säkerheten vid synagogor, judiska skolor med mera efter en kraftig ökning av antisemitiska incidenter. Rishi Sunak uttalar också, tillsammans med Frankrikes president Emanuel Macron, sitt stöd för snabba leveranser av nödhjälp till Gaza.

    • Israel ges militärt stöd

      Storbritannien sänder två örlogsfartyg och ett spaningsflygplan till östra Medelhavet för att bistå Israel, sedan Hamas anfallit landet och dödat många civila och Israel svarat med att förklara islamiströrelsen krig i Gazaremsan. Samtidigt ökar regeringen i London stödet till skydd för det egna landets judar sedan antalet antisemitiska incidenter skjutit i höjden till följd av den väpnade konflikten.

    • September

    • Klimatmål skjuts upp

      Rishi Sunaks regering skjuter upp flera delmål på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050. Det är de ökade kostnaderna för hushållen som gör att regeringen senarelägger dels ett förbud mot nya bensinbilar från 2030 till 2035, dels bland annat omställningen från gaspannor till luftvärmepumpar i bostäder. Det möts av kritik från både opposition, egna led, miljörörelse och näringsliv.

    • Amnesti om Nordirland

      Parlamentet i London klubbar en lag som ger de stridande under "The Troubles" 1969–1998, den väpnade konflikten i Nordirland, amnesti om de samarbetar med en sanningskommission som ska upprättas. Straffriheten gäller poliser och militärer, samt de halvmilitära grupper som stred i provinsen. Lagen antogs trots att den på förhand kritiserats av anhöriga till dödsoffer och alla partier i Nordirland, liksom republiken Irlands regering och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Irland har sagt att man kommer att bestrida lagen. 1 200 dödsfall är ouppklarade. Krigsveteraner välkomnar dock lagen.

    • Akut kris för landets nästa största stad

      Storbritanniens näst största stad Birmingham kan inte längre betala sina räkningar. Det är den andra kommunen på mindre än ett år som blir satt på obestånd. Birmingham kommer nu endast att kunna finansiera den absolut nödvändigaste kommunala servicen och måste inom tre veckor utforma en plan för att lösa problemen. Obeståndet anses allmänt bero på den höga inflationen, men också på tidigare års vikande statsbidrag och en del höga utgifter. Bedömare befarar att fler brittiska kommuner ska råka ut för samma sak.

    • BAE Systems ska tillverka försvarsmateriel i Ukraina

      Brittiska förvarsindustrijätten BAE Systems, som bland annat äger militärfordonstillverkaren Hägglunds i Örnsköldsvik och Bofors i Karlskoga som utvecklar vapensystem, har bildat ett dotterbolag i Ukraina. Viss produktion av försvarsmateriel i Ukraina förbereds, bekräftar koncernledningen. BAE Systems försäljning har ökat kraftigt sedan Rysslands invasion, i takt med att regeringar i Västländer beslutat bidra med materiel till Ukrainas försvarsmakt.

    • Augusti

    • Storbritannien värd för AI-toppmöte

      Regeringen meddelar att man den 1–2 november kommer att stå värd för "världens första toppmöte" om artificiell intelligens (AI). Syftet är att världsledare ska diskutera hur tekniken, som anses ha många potentiella stora risker för mänskligheten, kan utvecklas på ett säkert sätt. Regeringen i London hoppas att Storbritannien också ska bli säte för ett blivande globalt kansli som ska reglera AI-utvecklingen.

    • Namn på poliser i Nordirland läckta av misstag

      Polisen i Nordirland (PSNI) råkar publicera på nätet namn och grad på 10 000 poliser. PSNI-chefen beskriver läckans storlek som "industriell". Polisen medger dessutom senare att uppgifterna har hamnat i händerna på halvmilitära "republikanska dissidenter" och att risken är stor att enskilda poliser, varav flera arbetar med känslig underrättelseverksamhet, kan bli måltavlor. Terrorhotnivån höjdes i mars till mycket hög sedan ett polisbefäl skadats allvarligt när han sköts av en republikansk (Irlandsvänlig) grupp.

    • Juli

    • Storbritannien går med i handelspakt i stillahavsregionen

      Storbritannien ansluter sig till handelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Partnership) som därmed omfattar tolv länder kring Stilla havet som tagit bort 95 procent av alla tullar på handeln mellan dem. Avtalet anses viktigt efter det brittiska utträdet ur EU. CPTPP bedöms också som en motvikt mot kinesiskt ekonomiskt inflytande i regionen.

    • Sanktioner skärps mot Iran

      Storbritannien skärper sina sanktioner mot Iran. Skälet är brutalitet mot demokratiprotester, underminerande av fred i Mellanöstern och på andra håll (iranska drönare har använts av Ryssland mot Ukraina), samt upprepade mord- och kidnappningshot mot regimkritiker som befinner sig i Storbritannien. Enligt regeringen i London har Iran utvecklat nära band till organiserad brottslighet i Storbritannien och på andra håll i Europa för att angripa sina politiska motståndare.

    • Krigsbrott i Afghanistan utreds

      Åklagare i Storbritannien utreder brittiska soldater för krigsförbrytelser i Afghanistan under åren 2010–2013, bekräftar försvarsminister Ben Wallace. Bland annat rör utredningarna misstankar om att civila har dödats.

    • Orkneyöarna vill ha ökat självstyre

      Styret på Orkneyöarna i norra Skottland beslutar att undersöka sätt att öka självstyret. Invånarna, orkadierna, är missnöjda med stödet från såväl centralregeringen i London som från det regionala styret i Skottland. Ett förslag om att ansluta sig till Norge avslås dock, och London är emot ökad autonomi för öarna.

    • Ilska mot Kinas jakt på demokratiaktivister

      Storbritannien reagerar ilsket när myndigheterna i Hongkong sätter ett pris på åtta landsflyktiga demokratiaktivisters huvuden och Kina anklagar London för att härbärgera flyktingar undan rättvisan. De åtta lever i Storbritannien, USA och Australien. Relationen har också surnat sedan Storbritannien krävt att Kina stänger vad man påstår är rena polissstationer på brittisk mark som spionerar på exilkineser. Peking avfärdar anklagelsen.

    • Juni

    • Domstol: plan för asylsökande olaglig

      Regeringens planer på att skicka asylsökande till Rwanda för att deras fall ska prövas där är olaglig, slår en domstol fall efter överklagande från aktivister och asylsökande. Skälet är att Rwanda inte är ett säkert land för dem, eftersom de kan deporteras därifrån till sina hemländer, anser domstolen, som därmed gick emot ett utslag i lägre instans. Domen är ett bakslag för regeringen som gör ett stort nummer av att vilja minska invandringen. Den ska överklaga till Högsta domstolen.

    • Parlamentet stöder kritisk rapport om Johnson

      Underhuset röstar med stor majoritet (354-7) till stöd för den rapport som slår fast att Boris Johnson vilseledde parlamentet under sin tid som premiärminister (se nedan). Över 200 ledamöter, bland dem många konservativa, avstår från att rösta. En av dem är premiärminister Rishi Sunak som säger sig inte vilja påverka andra ledamöter. Om Johnson inte självmant hade avgått skulle han ha uteslutits ur kammaren i 90 dagar.

    • Utredning: Johnson ljög för parlamentet

      Förre premiärministern Boris Johnson vilseledde medvetet parlamentet om de fester som ägde rum i hans kansli i strid med de restriktioner som gällde under coronapandemin. Det kommer ett utskott som kan liknas vid riksdagens konstitutionsutskott fram till i en utredning. Det har aldrig tidigare utrett en premiärminister. Johnson anser sig utsatt för en häxjakt och avgick från sin post i underhuset strax innan rapportens offentliggjordes. Slutsatserna eldar omedelbart på den splittring som redan råder inom Torypartiet, där Johnsons anhängare ger honom sitt stöd. Av utskottets sju medlemmar är fyra från hans eget och premiärminister Sunaks parti.

    • Sturgeon i polisförhör om partiskandal

      Skotska nationalistpartiet SNP:s tidigare mångårige ledare Nicola Sturgeon grips tillfälligt och förhörs i sju timmar av polis inom ramen för utredningen om partiets finanser. Hon bedyrar sin oskuld. Tidigare under våren förhördes även hennes man Peter Murrell, som också haft en ledande post i SNP, liksom partiets kassör. Sturgeon avgick oväntat dessförinnan men har vidhållit att hon inte kände till detaljer om utredningen om SNP, som är Strbritanniens största parti.

    • Johnson lämnar parlamentet

      Förre premiärministern Boris Johnson lämnar sin plats i parlamentet. Han föregriper därmed en eventuell uteslutning som resultat av en utredning som ska offentliggöras inom kort. Utredningen, som görs av ett tvärparlamentariskt utskott, har granskat om Johnson vid upprepade tillfällen ljög för parlamentet om fester som hölls i premiärministerns kansli i strid med de umgängesregler som gällde under coronapandemin. Johnson avfärdar anklagelserna och hävdar att han är utsatt för en häxjakt.

    • Sunak ska kalla till toppmöte om AI

      Premiärminister Rishi Sunak meddelar, i anslutning till sitt besök hos president Joe Biden i Washington, att Storbritannien ska stå värd för världens första toppmöte om artificiell intelligens, AI. Sunak vill genom internationell reglering undvika de domedagsscenarier om tekniken som flera experter varnar för. Mötet väntas hållas någon gång under hösten 2023. Kina uppges dock inte bli inbjudet.

    • Maj

    • Steg mot stridsflyg till Ukraina

      Sedan president Volovymyr Zelenskyj besökt premiärminister Rishi Sunak i London veckan före fortsätter Storbritannien att gå i bräschen för det militära stödet till Ukraina. Tillsammans med Nederländerna ska landet försöka bilda en allians som ska förse regeringen i Kiev med stridsflyg. Tills vidare utlovas utbildning av ukrainska piloter i att flyga bland annat F-16-plan. Det blev möjligt sedan USA gett sitt godkännande och öppnar för möjligheten för Washingtons allierade att med tiden leverera amerikansktillverkade stridsflygplan till Kiev. I samband med G7-toppmötet i Hiroshima meddelar Sunak också att britterna utökar sanktionerna mot Ryssland till att omfatta diamanter, en rad metaller, samt ytterligare 88 personer med band till president Putins regim.

    • Först med långdistansrobotar till Ukraina

      Den brittiska regeringen säger sig vara först med att ha levererat långdistansrobotar till Ukraina, som det krigsdrabbade landet bett om. Kryssningsrobotarna av typen Storm Shadow kan avfyras från flygplan och har en räckvidd på mer än 25 mil. De robotar som Ukraina tidigare har använt rapporteras nå sju-åtta mil. Regeringen i Kiev säger sig garantera att Storm Shadow-robotar inte ska användas mot mål på ryskt territorium.

    • Tidsgräns för EU-lagar slopas

      Effekterna av brexit fortsätter att hemsöka Storbritannien. En tidigare tidsgräns för när EU-lagar antingen skulle skrivas om eller sluta att gälla slopas av regeringen. Senast den 31 december 2023 skulle målet ha nåtts att ersätta all EU-lag, eller avskaffa den, med brittisk lag efter utträdet ur unionen, som ägde rum 2020. Regeringen har fattat beslutat sedan det stått klart att landet riskerar att helt stå utan vissa viktiga lagar. Det nya målet är att 600 prioriterade lagar skrivs om före årsskiftet. Hårdföra så kallade brexitörer inom premiärminister Rishi Sunaks konservativa regeringsparti kritiserade omedelbart oförmågan att nå målet.

    • Charles kröns till kung

      Charles III kröns till kung och Camilla Parker Bowles till drottning i katedralen Westminster Abbey i London. Charles är monark i såväl Storbritannien som Australien, Nya Zeeland och en rad andra önationer. Det är den första kröningen i landet på 71 år, då Charles mor drottning Elizabeth II installerades på tronen. I London grips samtidigt företrädare för en republikansk organisation och en klimatrörelse, anklagade för planer på att störa ordningen. Det väcker kritik från bland andra Human Rights Watch och resulterar i en ursäkt från polisen.

    • Konservativa rasar i lokalval

      Resultat från de engelska lokalvalen dagen före visar att det konservativa regeringspartiet Tories rasar kraftigt. Valet ses som den första stora mätaren på premiärminister Rishi Sunaks popularitet. Sunak medger att resultatet är en besvikelse men säger sig glädjas åt att ha vunnit i några nyckeldistrikt. I synnerhet Labour går däremot starkt framåt med segrar i många distrikt, men även Liberaldemokraterna har gjort ett lyckat val. Labourledaren Keir Starmer vädrar morgonluft och säger att partiet är på kurs mot vinst i nästa parlamentsval, som måste hållas senast i januari 2025.

    • April

    • Britter evakueras från Sudan

      De omkring 4 000 britter som lever i Sudan evakueras på grund av strider mellan militära fraktioner i det afrikanska landet. Medan diplomater och deras anhöriga snabbt fick lämna landet dröjde evakuering av de övriga britterna, vilket gjorde att regeringen i London fick kritik för att lämna dem bakom sig.

    • Sunak utreds om sin frus aktieinnehav

      Premiärminister Rishi Sunak ska utredas av parlamentets protokollfunktion eftersom han inte tidigare redogjort för sin frus aktieinnehav i ett företag som förmedlar barnomsorgstjänster. En möjlig intressekonflikt föreligger eftersom Sunaks fru Akshata Murty genom sitt innehav kan komma att gynnas av den budget som Sunak lade fram i mars.

    • SNP skakas av skandal

      Skotska nationalistpartiet SNP:s skakas av en stor skandal om hur rörelsen finansieras och styrs. Exledaren Nicola Sturgeons man Peter Murrell, som också haft en ledande post, grips tillfälligt av polis och förhörs om partiets finanser. Två veckor senare grips partiets kassör tillfälligt av samma skäl. Utredningsåtgärderna väcker frågan vad Sturgeon vetat om saken, eftersom hon oväntat lämnade partiledarposten i februari. Hennes talesperson, liksom efterträdaren Hamza Yousaf, förnekar dock att Sturgeon kände till polisutredningen. Partiledningen tillsätter därefter en utredning om sitt styre.

    • Mars

    • Humza Yousaf ny skotsk regeringschef

      Humza Yousaf utses av SNP:s medlemmar att leda partiet och bli skotsk regeringschef. Han beskrivs som en måttfull person och brobyggare. Yousaf, som tidigare haft flera ministerposter i den skotska regeringen, tonar också tills vidare ner kravet på en ny folkomröstning om självständighet.  Yousaf har en pakistansk pappa och en mamma med sydasiatiskt påbrå från Kenya och är den första muslim som leder ett större brittiskt politiskt parti.

    • Nytt avtal om Nordirland ingås med EU

      Storbritannien och EU undertecknar ändringar i Nordirlandsprotokollet (se även notering i februari) sedan det röstats igenom i det brittiska underhuset med stor majoritet. Varor ska därmed kunna flöda fritt mellan Nordirland och övriga Storbritannien samtidigt som provinsen vidhåller en öppen gräns mot EU-landet Irland – en viktig del av fredsavtalet från 1988. Det stora probrittiska nordirländska partiet DUP röstade emellertid emot avtalet, och meddelade att det inte räcker för att man åter kan tänka sig att bilda en ny provinsregering.

    • Paket för att stoppa strejker

      Regeringen lägger fram en budget för att sänka invånarnas levnadskostnader och  på så vis minska risken för de stora strejker som drabbat landet på senare tid, senast inom sjukvården. Familjer ska få kostnadsfri barnomsorg för barn från nio månaders ålder. Det har tidigare gällt från tre år. På så vis ska föräldrar uppmuntras att gå tillbaka till jobbet tidigare. Regeringen vill besätta 1,1 miljoner jobb som är obemannade på grund av den arbetskraftsbrist som delvis följt på utträdet ur EU. Subventioner mot höga energikostnader förlängs också med tre månader. Ett hushåll ska inte behöva betala mer än 2 500 pund per år sammanlagt för el och gas. Regeringens prognos för brittisk ekonomi har nu även ändrats så att landet verkar undvika recession. 

    • Ubåtssamarbete med Australien och USA läggs fram

      USA presenterar tillsammans med Storbritannien och Australien sin plan på en ny flotta av atomubåtar inom ramen för säkerhetspakten Aukus (se 15 september 2021). Beskedet ges av president Joe Biden och premiärministrarna Rishi Sunak från Storbritannien och Anthony Albanese från Australien, på en flottbas i Kalifornien. USA ska sälja upp till fem atomubåtar till Australien. Storbritannien och Australien ska sedan bygga en ny modell med amerikansk och brittisk teknik. Enligt Biden är syftet att stärka freden och säkerheten i den indo-pacifiska regionen, och han betonar att det handlar om ubåtar som är atomdrivna, inte kärnvapenbestyckade. Kina har tvärt om beskrivit Aukus som ett hot mot stabiliteten.

    • Fransk-brittiskt avtal om migration

      Premiärminister Rishi Sunak och Frankrikes president Emanuel Macron har enats om att Storbritannien ska betala över 540 miljoner euro för att stärka den franska polisens patrullering av Engelska kanalen och till att det upprättas en arrest för att ytterligare avskräcka migranter. Överenskommelsen presenterades i Paris på det första fransk-brittiska toppmötet på fem år och ska signalera förbättrade relationer länderna emellan. De båda ledarna markerade också enighet mot Ryssland och för Ukrainas sak.

    • Sunak vill avvisa alla båtmigranter

      Rishi Sunaks regering lägger fram ett kontroversiellt förslag om att avvisa i princip alla migranter som olagligt tar sig till Storbritannien i småbåtar över Engelska kanalen. De ska därefter heller aldrig släppas in i landet oavsett skäl. Sunak har beskrivit det som ett av fem prioriterade områden att stoppa migrationen över kanalen. 45 000 människor kom på detta vis till Storbritannien under 2022. Inrikesminister Suella Braverman beskriver förslaget som att tänja på den internationella rätten till det yttersta. Sunak säger att det likväl är rättvist för personer som har legitima asylskäl. Europas högsta människorättsinstans, Europarådet, invänder mot förslaget.
      I ett brev den 27 mars till det brittiska parlamentet skriver rådets människorättskommissionär Dunja Mijatovic att förslaget strider mot Storbritanniens internationella åtaganden och uppmanar ledamöterna att rösta emot det.

    • Februari

    • Sunak och EU i nytt avtal om Nordirland

      Storbritannien och EU säger sig ha nått en ny överenskommelse om ändringar i det så kallade Nordirlandsprotokollet, den särlösning för den brittiska provinsen som parterna hade enats om för att inte äventyra den sköra balans som rått där sedan fredsavtalet slöts 1998. I den nya uppgörelsen, som kallas Windsorramverket, har byråkratin kring gods som fraktas från övriga Storbritannien till Nordirland i stort sett slopats. Särskilda kontroller ska dock göras vid misstankar om smuggling. Det behövs inte heller några särskilda dokument för varor som transporteras från Nordirland till resten av Storbritannien. Varor som skickas från Storbritannien via Nordirland till ett EU-land kommer att kontrolleras på samma sätt som i dag. Parterna ska också samarbeta kring datainsamling. Det ska inte heller finnas några förbud mot att föra in till exempel brittiska korvar till Nordirland. Inga tulldeklarationer behöver fyllas i för dem som skickar ett paket mellan Nordirland och resten av Storbritannien och vice versa. Samma sak gäller näthandel via Nordirland. Ändringar av momssatser som görs av den brittiska regeringen kan också komma att gälla i Nordirland. det införs också en särskild "broms" som gör att det nordirländska parlamentet, Stormont, kan säga nej till omfattande regeländringar. En omröstning kan ske om minst två partier har samlat in underskrifter från 30 ledamöter i Stormont. För att få rätt gentemot EU måste ett förslag stödjas av både nationalister och unionister. Om förslaget blir en framgång eller ej lär bero på hur det tas emot av de nordirländska unionistpartierna. Det största av dem, DUP, fällde den nordirländska regeringen för ungefär ett år sedan, bland annat på grund av missnöje med protokollet. För den brittiske premiärministern Rishi Sunak är det också avgörande hur det tas emot av de hårdföra brexitörerna på Konservativa partiets högerflank. Sunak har antytt att han kommer att driva igenom ramverket även om DUP motsätter sig det.

    • Starmer: Ingen plats i Labour för Corbyn i nästa val

      Labourledaren Keir Starmer säger att hans företrädare på posten, Jeremy Corbyn, inte kommer att få representera Labour i nästa val. För tillfället sitter han i underhuset som oberoende, efter att ha stängts av efter en konflikt kring antisemitism i partiet. Corbyn säger att det är Labour i hans valkrets i London som ska utse partiets kandidat, inte partiledaren. Starmer har nyligen gjort uttalanden om att medlemmar som inte stödjer de förändringar som har gjorts i Labour under hans ledning bör lämna partiet.

    • Skottlands försteminister avgår

      Nicola Sturgeon meddelar att hon ska avgå som Skottlands försteminister och ledare för Skotska nationalistpartiet (SNP) efter åtta år på posten. Hon stannar kvar som skotsk regeringschef tills en efterträdare har utsetts. Sturgeons ställning stärktes under coronapandemin, som den skotska regeringen anses ha hanterat bättre än regeringen i London, men hon har senare fått se sin popularitet minska (i januari 2023 sade sig 44 procent av de tillfrågade ha förtroende för henne, jämfört med 50 procent i oktober 2022). Det handlar bland annat om hennes svårigheter att få till stånd en ny folkomröstning om skotsk självständighet, sedan Högsta domstolen 2022 slog fast att Skottland inte på egen hand kan besluta om att hålla en sådan. Ett annat skäl är en ny skotsk lag som skulle göra det lättare för invånarna i Skottland att byta juridiskt kön som har blockerats av den brittiska regeringen. Hon har också varit hårt ansatt i sociala medier. Bland dem som nämns som möjliga efterträdare hör den skotska finansministern Kate Forbes, men hon är mammaledig just nu, hälsoministern Humza Yousaf, Angus Robertson, tidigare bland annat gruppledare för SNP i det brittiska parlamentet, och miljöministern Mairi McAllan. En ny SNP-ledare väntas finnas på plats inom sex veckor.

    • Ny tidsfrist i Nordirland

      Nordirlandsminister Chris Heaton-Harris planerar ny lagstiftning som innebär att tidsfristen för att få till stånd en ny nordirländsk regering skjuts upp till den 18 januari 2024. Om partierna inte har enats tills dess ska nyval till det nordirländska parlamentet utlysas inom tolv veckor. Den brittiska regeringen kan dock besluta att korta tidsfristen om den anser att det är nödvändigt. Heaton-Harris meddelar detta efter samtal med de fem största partierna i Nordirland och företrädare för det nordirländska näringslivet. Det betyder att Nordirland varken kommer att ha ett fungerande parlament eller en regering under den här tiden, då inte heller London tar över ansvaret för provinsen som man gjorde under konfliktåren. 

    • HD: Nordirlandsprotokollet lagligt

      Högsta domstolen avgör att Nordirlandsprotokollet, den särlösning för Nordirland som Storbritannien och EU kom överens om som en del av brexitavtalet, inte strider mot lagen. Det är unionistpolitiker från Nordirland som vänt sig till domstol för att få det prövat om protokollet strider mot det brittiska unionsfördraget (Acts of Union) och mot Northern Ireland Act, som slår fast att Nordirlands konstitutionella status inte kan ändras om den inte godkänts i en folkomröstning. Samtidigt pågår förhandlingar mellan Storbritannien och EU om eventuella ändringar i Nordirlandsprotokollet. Det talas om framsteg i samtalen, men företrädare för EU säger att det kommer att dröja innan en ny uppgörelse är klar.

    • Januari

    • Sunak avskedar Konservativa partiets ordförande

      Premiärminister Rishi Sunak avskedar Nadhim Zahawi från ordförandeposten i Konservativa partiet. Beslutet motiveras med att Zahawi har brutit mot reglerna för ministrar då han inte hade informerat om sina trassliga skatteaffärer i samband med försäljning av aktier i opinionsinstitutet Yougov som han var med och grundade. Zahawi har varit såväl utbildningsminister som finansminister sedan den brittiska skattemyndigheten inledde sin utredning av hans affärer våren 2021. Han har varit minister utan portfölj i Rishi Sunaks regering, en position han också förlorar. Sunak fick dock kritik för att inte ha agerat snabbare, trots att mycket av det som avslöjats nu var känt sedan tidigare.

    • Tidsfristen löper ut, men inget nyval i Nordirland

      Den senaste tidsfristen för att få till en ny regering i Nordirland löper ut utan att några framsteg kan rapporteras. Nordirlandsminister Chris Heaton-Harris har nu tolv veckor på sig för att utlysa nyval. Eller så blir det som så många gånger tidigare att parterna får ännu mer tid på sig. Krisen i Nordirland inleddes i februari 2022, då den dåvarande nordirländska försteminstern Paul Givan, från det största protestantiska partiet DUP, hoppade av. Valet i maj samma år innebar ingen förändring, då DUP vägrat att delta i en ny ministär och valet av talman i det nordirländska parlamentet. De flesta ministrar kunde dock sitta kvar till den 28 oktober 2022, i enlighet med ett nytt regelverk. Eftersom DUP hoppade av innan en budget hade kunnat antas 2022 kommer en sådan snabbehandlas av det brittiska parlamentet.

    • Tvist om EU-lagar

      Om den brittiska regeringen får som den vill kommer tusentals lagar som stiftats under Storbritanniens tid som EG/EU-medlem att automatiskt bli ogiltiga vid årets slut, om de inte ersatts med nya lagar eller anses värda att behålla. Oppositionen och en del konservativa parlamentsledamöter vill att det brittiska parlamentet ska spela en roll i processen. Labours motion om att utöka tidsgränsen till december 2026 röstas ned av parlamentet. Oron är särskilt stor över hur det kan påverka lagstiftningen när det gäller miljö och arbetsmarknad. Lagstiftningen som rör finansiella tjänster är redan undantagen. En del av lagarna rör också frågor som är Nordirlands, Skottlands och Wales ansvarsområden.

    • London blockerar skotsk lag

      Den brittiska regeringen har beslutat sig för att blockera en kontroversiell skotsk lag, som antogs i slutet av 2022 (se December 2022) som ska göra det lättare för invånarna i Skottland att byta juridiskt kön. Det är första gången som den brittiska regeringen agerar för att stoppa lagstiftning som antagits av det skotska parlamentet. Den brittiske Skottlandsministern Alister Jack säger att han agerar eftersom den skotska lagen påverkar jämställdhetslagstiftningen i hela Storbritannien. Både för hur man ska hantera rätten att driva skolor, klubbar med mera för bara ett av könen, och för regler om lika lön för lika arbete för män och kvinnor. Han hävdar vidare att det blir komplicerat att ha olika lagstiftning på det här området i olika delar av Storbritannien. Den skotska regeringen avvisar argumenten och säger att man kommer att kämpa för att försvara lagstiftningen.

    • Brittiska stridsvagnar till Ukraina

      Storbritannien ska skicka 14 stridsvagnar, av märket Challenger 2, till Ukraina, men också ammunition, ett artillerisystem och annan försvarsutrustning. Det lovar premiärminister Rishi Sunak i ett samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

  • 2022

    • December

    • Skottland antar kontroversiell lag om könsidentitet

      Det skotska parlamentet antar en ny lag som ska göra det lättare för invånarna att byta juridiskt kön. Åldersgränsen för att få göra det sänks från 18 år till 16 år, kravet på en medicinsk diagnos slopas och den tid som en person måste leva med en ny könsidentitet kortas från två år till tre månader (för 16- till 17-åringar gäller sex månader). En särskild betänketid på tre månader krävs dock. Lagen antas med 86 röster för och 39 emot. Den är dock kontroversiell och har lett till en infekterad debatt inte minst inom det skotska regeringspartiet SNP. Författaren J K Rowlings, som skrev böckerna om Harry Potter, har varit en ledande kraft på motståndarsidan. Hon har bland annat pekat på faror för kvinnors och flickors säkerhet när män som självidentifierar sig som kvinnor får tillträde till bland annat toaletter och omklädningsrum för kvinnor eller kvinnojourer. För att träda i kraft måste lagen godkännas av kungen, och det finns krafter som tror att den brittiska regeringen kommer att försöka stoppa den via domstol. En liknande lag antogs i Irland 2015, utan att det väckte någon större debatt.

    • Planer på att skicka asylsökande till Rwanda lagliga

      Högre rätten (High Court) avgör att den brittiska regeringens planer att skicka en del asylsökande till Rwanda varken strider mot brittisk lag eller FN:s flyktingkonvention. Detta ses som en viktig framgång för inrikesminister Suella Braverman och premiärminister Rishi Sunak. De åtta individer som skulle ha utvisats med det första planet till Rwanda ska dock, enligt domstolen, få sina fall omprövade innan några ytterligare steg kan tas. De organisationer och individer som hade överklagat regeringens Rwandaprogram väntas överklaga beslutet till Högsta domstolen.

    • Storstrejker bland sjuksköterskor och tågpersonal

      Omkring 100 000 sjuksköterskor i England, Nordirland och Wales går ut i strejk efter att regeringen sagt nej till deras krav på löneökningar på 19 procent. I Skottland blir det ingen strejk då vårdfacket tackat ja till ett bud på löneförhöjningar på 7,5 procent. Strejken sker i en tid då redan långa vårdköer har blivit ännu längre än tidigare på grund av att många fick sina behandlingar uppskjutna under coronapandemin, eller avstod från att söka vård. Det finns också omkring 50 000 otillsatta sjukskötersketjänster inom NHS. Regeringen säger att man inte kan möta lönekraven då det skulle ge ytterligare fart till den redan höga inflationen, och att sjuksköterskorna fick löneökningar på 3 procent 2021, vilket inte andra offentliganställda fick. Samtidigt pågår en annan strejk bland tågpersonal, som kräver högre löner och bättre och tryggare arbetsvillkor. Där deltar omkring 48 000 arbetstagare i strejken, som om inget genombrott sker kommer att utvidgas under de kommande dagarna.

    • November

    • HD: Klartecken från London krävs för ny skotsk folkomröstning

      Den skotska regeringen behöver klartecken från det brittiska parlamentet (Westminster) om den får hålla ännu en folkomröstning om självständighet för Skottland. Det avgör Högsta domstolen (HD) och det är därmed omöjligt för den skotska försteministern Nicola Sturgeon att utlysa en sådan nästa år. En tidigare folkomröstning om skotskt oberoende hölls 2014, men då röstade 55 procent av väljarna för att Skottland skulle förbli brittiskt. Sturgeon säger att hon i stället kommer att se nästa brittiska parlamentsval som en folkomröstning i frågan. 

    • Höjda skatter väntar rika britter

      Finansminister Jeremy Hunt både ger och tar när han presenterar höstens budgetpaket. Några av de största skattehöjningarna drabbar mer välbärgade britter, genom att fler än tidigare som måste betala den högsta skattesatsen på 45 procent på sina inkomster. Engelska kommuner (local authorities) får rätt att höja skatterna med upp till fem procent. Den tillfälliga skatt som energibolagen betalar på sina övervinster höjs från 25 procent till 35 procent. Nedskärningar kommer samtidigt att ske på biståndet, från motsvarande 0,7 procent av BNP till 0,5 procent under den kommande femårsperioden.  Hunt utlovar också ökat stöd till utsatta grupper, som högre minimilöner, pensionerna ska räknas upp i takt med inflationen och både pensionärer och de som får behovsprövade bidrag ska få ett extra stöd på mellan 300 och 900 pund. Hushållen kommer fortfarande att få hjälp med sina energiräkningar, men Hunts variant är mindre generöst än det som presenterades under Liz Truss styre.  Till de områden som får mer pengar hör försvaret, den nationella hälsovården och de engelska skolorna. Nordirland, Skottland och Wales kommer att få sina anslag uppräknade. Samtidigt bedömer Storbritanniens motsvarighet till finanspolitiska rådet, OBR, att landet befinner sig i recession, och att ekonomin kommer att krympa med över 1 procent nästa år.

    • Storbritannien och Frankrike stärker gränssamarbetet

      Regeringarna i London och Paris sluter ett nytt avtal om insatser för att förhindra att migranter tar sig över Engelska kanalen i små båtar. Enligt uppgörelsen ska Storbritannien betala Frankrike 63 miljoner pund om året för att fransmännen ska förstärka sina gränspatruller. Det ska ske både genom ökad bemanning, men också för ökad elektronisk bevakning, bland annat via drönare och CCTV-kameror.  Antalet människor som försöker ta sig till Storbritannien den här vägen har ökat snabbt sedan 2021. 2021 kom 28 500, och hittills i år har det kommit 40 000 människor, vilket lett till att alla mottagningscentra är överfulla. Enligt den brittiska utrikesministern James Cleverly har de åtgärder som de två länderna vidtagit tidigare hindrat omkring 29 000 människor från att försöka ta sig över till Storbritannien. Överenskommelsen var i princip klar sedan flera månader, men Frankrike har velat vänta med avtalet tills Storbritannien har en stabil regering. Insatserna kommer, enligt avtalet, att genomföras av Frankrike, medan britterna bara har observatörsstatus.

    • Ny tidsfrist på gång i Nordirland

      Nordirlandsminister Chris Heaton-Harris förlänger nu tidsfristen för ett nyval i Nordirland. Enligt en överenskommelse från tidigare i år skulle val hållas inom en tolvveckorsperiod efter att försöken att få till stånd en ny regering misslyckats (där var tidsgränsen 24 veckor) (se Februari 2022). Då var alla nordirländska partier och regeringarna i Storbritannien och Irland överens om att inga nya tidsfrister skulle tillåtas. För att en förlängning ska vara möjlig krävs att nya lagstiftning antas av det brittiska parlamentet. Samtidigt bör valet hållas före den 10 april 2023, då det nordirländska fredsavtalet fyller 25 år. Det vore en olycklig symbol om Nordirland inte skulle ha någon regering då. I vilket fall sänks arvodet för ledamöterna i provinsparlamentet med 27,5 procent. Parlamentet har inte kunnat arbeta sedan i valet i maj, då det största unionistpartiet DUP blockerat valet av talman. Samtidigt kommer signaler om framsteg i samtalen mellan EU och Storbritannien om Nordirlandsprotokollet.

    • Inget nyval i Nordirland i december

      Nordirlandsminister Chris Heaton-Harris dröjer med besked om och när det ska bli nyval i Nordirland (se Oktober 2022). Nu ges besked om att valet i vilket fall inte kommer att hållas i december. Chris Heaton-Harris hade lovat att utlysa nyval den 28 oktober om inte en ny provinsregering fanns på plats då, att han inte gjort det anses ha påverkat hans trovärdighet som minister. 

    • Samtal utlovas om omtvistade Chagosöarna

      Utrikesministern James Cleverly att Storbritannien kommit överens med den mauritiska regeringen om att hålla samtal om Chagosöarna, som Mauritius gör anspråk på, framtida status. Han uttrycker förhoppningar om att en uppgörelse ska kunna bli klar i början av 2023. ICJ rekommenderade 2019 att Storbritannien skulle ge upp kontrollen över öarna, som britterna har hyrt ut till USA som har en militärbas på ön  Diego Garciasedan 1970-talet (se Februari 2019).

    • Bank of England varnar för längre lågkonjunktur

      Den brittiska centralbanken, Bank of England, höjer styrräntan till från 2,25 till 3 procent. Det är den största höjningen sedan 1989. Åtgärden vidtas för att försöka få ner inflationen som är den högsta på 40 år. Enligt bankens prognos kommer Storbritannien att befinna sig i lågkonjunktur under de kommande två åren, vilket är mer pessimistiskt än i prognosen innan. Banken spår också att arbetslösheten kommer att fördubblas fram till år 2025.

    • Oktober

    • Truss telefon hackad när hon var utrikesminister

      Enligt uppgifter i Sunday Times hackades Liz Truss telefon sommaren 2022, då hon var Storbritanniens utrikesminister och var en av huvudkandidaterna i partiledarvalet i Konservativa partiet. Meddelanden mellan Truss och utländska företrädare om bland annat Ukraina kan därmed ha hamnat i ryska händer, enligt tidningen. Uppgifterna om hackningen ska ha tystats ner av Boris Johnson, som då var brittisk premiärminister. Oppositionen kräver att en utredning ska tillsättas om vad som hänt.

    • Tidsfristen löper ut i Nordirland

      Försöken att bilda en ny provinsregering i Nordirland har misslyckats, då det största unionistpartiet DUP fortsatt att vägra delta i en sådan. Nordirlandsminister Chris Heaton-Harris säger att han ska utlysa nyval, men meddelar inte när det kommer att ske trots att han tidigare sagt att han skulle göra det omedelbart efter att tidsfristen löpt ut. Detta väcker spekulationer om att han svängt i frågan. Inget av de nordirländska partierna vill ha ett nyval, eftersom man inte tror att det kommer att göra det lättare att komma överens. Men enligt de nya regler som antogs tidigare under året, måste nyval utlysas om inte en regering finns på plats efter 24 veckor. Fram till nu har de ministrar som fanns på plats när den dåvarande försteministern Paul Givan avgick i februari kunnat fortsätta att arbeta, förutom att posterna som försteminister och biträdande försteminister inte har varit tillsatta.

    • Rishi Sunak tillträder som premiärminister

      Nu har den förre finansministern Rishi Sunak tillträtt som brittisk premiärminister. Han blir den första personen från den asiatiska minoriteten på posten, och den första hindiun samt den yngsta premiärministern i Storbritannien sedan 1812. Hans föräldrar har indiska rötter, men är födda i Kenya respektive Tanzania, och invandrade till Storbritannien på 1960-talet. Han betonar de svåra problem som landet står inför, och lovar att fixa dem. Han understryker att det mandat som Tories vann i valet 2019 gäller Konservativa partiet och inte Boris Johnson personligen. En stor del av Truss ministrar får behålla sina poster, bland andra finansminister Jeremy Hunt. Ny justitieminister blir Dominic Raab som också får uppdraget som biträdande premiärminister. Det noteras särskilt att Suella Braverman återkommer som inrikesminister, efter att ha avgått för att brutit mot säkerhetsreglerna bara sex dagar tidigare.

    • Rishi Sunak blir ny Toryledare

      Det blir den förra finansministern Rishi Sunak som tar över som brittisk premiärminister. Detta efter att han blev den enda kandidaten som hade stöd av minst 100 konservativa parlamentsledamöter, vilket var kravet för att få delta. Motkandidaten Penny Mourdaunt hoppade av efter att inte ha fått tillräckligt stöd. Dagen innan hade även den förra premiärminister Boris Johnson dragit sig ur.

    • Premiärminister Truss avgår

      Liz Truss meddelar att hon avgår från posten som Storbritanniens premiärminister och från uppdraget som ledare för Konservativa partiet, Tories. En efterträdare ska utses under den kommande veckan. Processen sköts av 1922-kommittén som säger att parlamentsledamöterna ska enas om högst två kandidater. Medlemmarna ska få välja mellan den via en omröstning på nätet (om det inte bara blir en kandidat). Alla som vill kandidera måste anmäla sig senast måndag den 24 oktober. För att få delta måste en kandidat ha stöd av minst 100 parlamentsledamöter. Labour och andra oppositionspartier kräver att de brittiska väljarna ska få säga sitt i ett val.

    • Inrikesminister Braverman avgår

      Oron i brittisk politik fortsätter. Inrikesminister Suella Braverman avgår. Hon motiverar det med att hon har använt sin privata e-post för att skicka ett officiellt dokument med känslig information. I sitt avskedsbrev skriver hon att hon därmed tar ansvar för sina misstag, något som ses som en pik till premiärminister Liz Truss om att hon också bör avgå. Hon uttrycker också oro över den riktning regeringen tagit. Ny inrikesminister blir Grant Shapps. Därmed får ännu en politiker som stödde Rishi Sunaks kandidatur i partiledarvalet plats i regeringen. Senare framkommer att Braverman inte har agerat så resolut som hon själv har påstått och att saken kom i dagen först sedan mottagaren av mailet hade rapporterat det.

    • Nyval i Nordirland?

      Nordirlandsminister Chris Heaton-Harris sätter ytterligare press på de nordirländska partierna. Om de inte kan komma överens om en ny provinsregeringen till den 28 oktober kommer han att utlysa nyval till i december. Ett nyval inget av dem vill ha. Pressen blir störst på Demokratiska uninionistpartiet (DUP) vars vägran att delta i regeringsarbetet och delta i valet av en ny talman har skapat situationen.

    • Hunt drar tillbaka skattesänkningar

      Storbritanniens nya finansminister Jeremy Hunt drar tillbaka i stort sett alla de skattesänkningar som hans företrädare Kwasi Kwarteng presenterade i sin minibudget i september. En av de få saker som blir kvar är beslutet att inte genomföra en planerad höjning av avgiften till socialförsäkringssystemet och en sänkning av stämpelavgiften vid bostadsköp, på ett sätt som gynnar dem som köper sin första bostad. Det kommer också att göras en översyn av energistödet till hushåll och företag i april 2023. Men inkomstskatten kommer att ligga kvar på 20 procent, istället för att sänkas till 19 procent. Läs mer om Hunts förslag här. I sin senaste prognos menad den brittiska motsvarigheten till finanspolitiska rådet (Office for Budget Responsibility, OBR) att ytterligare besparingar på 70 miljarder pund krävs. Senare samma dag ber premiärminister Liz Truss om ursäkt för de misstag hon har gjort, men framhärdar i at hon kommer att leda Konservativa partiet in i nästa val.

    • Truss avskedar Kwasi Kwarteng

      Premiärminister Liz Truss avskedar sin finansminister och politiska vapendragare Kwasi Kwarteng. Hans position omöjlig efter marknadens negativa reaktion på hans minibudget i september och den starka kritik som riktats mot den. Han ersätts av Jeremy Hunt, som var ett av de tyngsta namnen bakom Truss konkurrent Rishi Sunak i partiledarvalet i Konservativa partiet. Skiftet väcker spekulationer om ännu en omsvängning när det gäller regeringens ekonomiska politik. Truss har nu tvingats till ännu en politisk tvärvändning, den brittiska bolagsskatten kommer att höjas till 25 procent i april 2023, istället för att ligga kvar på 19 procent, vilket utlovades i regeringens minibudget. Det spekuleras nu om hur länge Truss kan sitta kvar som premiärminister, då hon tappat i stöd även inom det egna partiet, inte minst bland de konservativa parlamentsledamöterna.

    • Skattesänkning för höginkomsttagare dras tillbaka

      Regeringen tvingas nu att backa från ett av sina förslag till skattesänkningar, den som skulle beröra den allra rikaste procenten av befolkningen (de som tjänar mer än 150 000 pund om året). Det sker efter att flera konservativa parlamentsledamöter, under ledning av de tidigare ministrarna Michael Gove och Grant Shapps, sagt att de inte tänker godkänna detta. Efter beskedet stärks pundet gentemot dollarn. Flera bedömare påpekar dock att den här skattesänkningen inte hade spelat någon stor roll, utan bara hade gällt mindre del av de sammanlagt 45 miljarder pund som skattesäkningarna skulle kosta. 

    • September

    • Sänkta skatter i ny minibudget

      Den nye brittiske finansministern Kwasi Kwarteng presenterar vad som kallas för en minibudget. Den innehåller bland annat flera skattesänkningar, både av inkomst- och bolagsskatter. Den extra höga skatt på 45 procent som höginkomsttagare i England, Wales och Nordirland har betalat avskaffas, en redan införd höjning av socialförsäkringsavgiften slopas från den 6 november och en planerad höjning av bolagsskatten från 19 procent till 25 procent blir inte av. Skattesänkningarna finansieras med hjälp av lån, i förhoppningen att den ekonomiska tillväxten ska öka på sikt. Samtidigt skärps reglerna för dem som får bidrag, Universal Credit, där ersättningsnivån sänks för dem som inte anses göra tillräckligt för att hitta ett arbete. De begränsningar för bonusar för dem som är verksamma inom banksektorn tas bort.  Marknaden reagerar negativt på minibudgeten och växlingskursen för pundet gentemot dollarn faller under de kommande dagarna till den lägsta nivån sedan 1985. Den brittiska centralbanken stödköper veckan efter statsobligationer, vilket stärker pundet och får räntorna att falla. Internationella valutafonden IMF har då varnat för att den brittiska regeringens strategi kommer att sätta ny fart på inflationen och fördjupa de sociala klyftorna i Storbritannien.

    • Katolikerna fler än protestanterna i Nordirland

      För första gången sedan Nordirland bildades 1921 är den katolska befolkningen större än den protestantiska. Enligt folkräkningen som gjordes 2021 är 45,7 av nordirländarna katoliker eller har vuxit upp som katoliker, medan motsvarande siffror för protestanter är 43,5. När det gäller nationell identitet ser sig 32 procent som bara brittiska, 29 procent som bara irländska, 20 procent som bara nordirländska, medan 8 procent säger sig vara både brittiska och nordirländska. Samtidigt har andelen invånare som har irländska pass ökat med 63 procent sedan den förra folkräkningen 2016 (men det är bara cirka 6 procent av befolkningen som har mer än ett pass, samtidigt som 16 procent av invånarna inte hade något pass alls). Nordirland befolkning har samtidigt vuxit till 1,9 miljoner.

    • Drottning Elizabeth avlider, kung Charles III tar över tronen

      Drottning Elizabeth II avlider vid 96 års ålder. Hon hade suttit på den brittiska tronen sedan 1952. Hennes äldste son tar nu över tronen som kung King Charles III. Den nye monarken besöker veckan efter Skottland, Nordirland och Wales. Dagen efter drottningens död utlyser regeringen landssorg, som ska råda till efter begravningen den 19 september. Under den tiden är  parlamentet stängt. 

    • Nytt stödpaket till hushåll och företag

      Redan på sin första dag som premiärminister utlovar Liz Truss ett stödpaket för att hjälpa hushållen och företagen att klara av att betala de allt högre räkningarna på energi. För att finansiera det behöver regeringen låna pengar. Paketet innebär att taket för hur mycket hushållen måste betala som mest sätts till 2 500 pund, för de kommande två åren, vilket är en höjning från dagens tak på 1 971 pund (som skulle ha höjts till 3 549 pund från den 1 oktober och ännu mer 2023). Till detta kommer de 400 pund till alla hushåll som tidigare har utlovats. Även företag och offentlig verksamhet som till exempel skolor erbjuds ett liknande stöd, för halva sina energikostander, men bara under sex månader. Enligt regeringen kommer kostnaderna för åtgärderna att ligga under 150 miljarder pund. Det blir samtidigt en svår uppgift för finansminister Kwasi Kwarteng att samtidigt driva igenom de skattesänkningar på 10-tals miljarder pund som Truss har utlovat.

    • Kwarteng blir Storbritanniens första svarta finansminister

      Den brittiska premiärministern Liz Truss utser sin nya regering, där Kwasi Kwarteng blir Storbritanniens finansminister, den första svarta politikern på posten, James Cleverly tar över ansvaret för utrikespolitiken, Suella Braverman blir ny inrikesminister och Therese Coffey blir hälsominister och biträdande premiärminister. Brittiska medier noterar att det inte finns en enda vit man på någon av de högsta posterna, samt att hon främst tillsatt personer som har varit lojala mot henne och att hon inte har utnyttjat tillfället för att överbrygga de stora motsättningarna inom Konservativa partiet, inte minst bland ledamöterna i underhuset där fler hade velat se den förre finansministern Rishi Sunak på posten. Flera av de nya ministrarna tillhör ERG (European Research Group) förespråkare av en hård brexit från partiets högerfalang. Inför folkomröstningen 2016 förespråkade Truss att Storbritannien skulle stanna kvar i EU, men har sedan dess bytt fot.

    • Liz Truss blir ny Toryledare och premiärminister

      Nu är det klart att det blir utrikesminister Liz Truss som blir ny ledare för Konservativa partiet och därmed brittisk premiärminister efter Boris Johnson. Av de drygt 172 000 partimedlemmarna hade 82,5 procent röstat i partiledarvalet, varav cirka 57 procent för Truss mot knappt 43 procent för hennes motståndare Rishi Sunak. Hon tillträder som ny premiärminister den 6 september.

    • Augusti

    • Nytt tak för energipriser slår hårt mot hushållen

      Nu är det klart att den brittiska energimyndigheten kommer att höja taket för hur mycket energibolagen kan debitera för hushållen i England, Skottland och Wales för el och gas. Den övre gränsen höjs den 1 oktober från 1 971 pund om året till 3 549 pund. Det sätter ytterligare press på utsatta hushåll som redan innan har haft svårt att klara av att betala el- och gasräkningarna. Taken väntas höjas än mer under 2023. De 400 pund, och ännu mer för fattiga hushåll, som regeringen betalar för att hjälpa hushållen kommer inte att vara tillräckligt för att täcka de ökade kostnaderna. Nordirland tillhör en annan energimarknad, och det är osäkert när det stöd på 400 pund per hushåll som London erbjuder kan betalas ut på grund av den nordirländska regeringskrisen.

    • Statstjänsteman tar över ansvaret för Nordirlands ekonomi

      Eftersom det nordirländska parlamentet, Stormont, inte kunnat tillträda efter valet i maj, och därmed inte kunnat anta en budget, tas nu ansvaret för Nordirlands ekonomi över av en statstjänsteman. Denne kan se till att pengar betalas ut till respektive departement, men får inte fatta några beslut om nya satsningar. Det som har satt käppar i hjulet för Stormont är att DUP vägrar att delta i valet av ny talman ett utse en biträdande regeringschef, så länge Nordirlandsprotokollet, den särlösning som antogs för Nordirland i samband med brexit, finns kvar.

    • Juli

    • Truss och Sunak gör upp om premiärministerposten

      Det står nu klart att kampen om vem som ska efterträda Boris Johnson som brittisk premiärminister kommer att stå mellan utrikesminister Liz Truss och den förre finansministern Rishi Sunak. Dessa har röstats fram av konservativa partiets parlamentsledamöter, men nu ska avgörandet fällas av partimedlemmarna. Vem som ska bli ny premiärminister ska vara klart den 5 september. Liz Truss är favorit att vinna, då hon är populär bland gräsrötterna inom det egna partiet. Hon lovar att genomföra skattesänkningar för att få fart på den brittiska ekonomin, medan Sunak hävdar att det viktigaste just nu är att få bukt med den höga inflationen. En del kritik riktas mot att de omkring 150 000–200 000 medlemmarna i Torypartiet får så stor makt när det gäller att utse en ny regeringschef. Det påpekas också att det handlar om en grupp som inte är särskilt representativ för hur det brittiska samhället ser ut i dag.

    • Boris Johnson avgår

      Boris Johnson avgår som Toryledare, meddelar han själv. Men han vill sitta kvar, även på posten som brittisk premiärminister, tills Konservativa partiet har valt en efterträdare. Han utser också nya minstrar för att ersätta dem som har avgått. Starka krafter, även inom det egna partiet, kräver att någon annan än Johnson ska leda regeringsarbetet tills en ny konservativ partiledare är på plats.

    • Tunga ministrar avgår i protest mot Johnson

      Svårigheterna för premiärminister Boris Johnson hopar sig. Finansminister Rishi Sunak och hälsominister Sajid Javid avgår i protest mot hans brist på ledarskap.  Den senaste turbulensen rör utnämningen av Chris Pincher till biträdande inpiskare i underhuset, trots att Johnson hade kännedom om att han anklagats för sexuella trakasserier, något han inledningsvis förnekade. Men Johnson signalerar att han ännu inte tänker ge upp makten och utnämner Nadhim Zahawi till ny finansminister och Steve Barclay till ny hälsominister. De flesta bedömare menar dock att det bara är en tidsfråga tills Johnson kommer att tvingas avgå som premiärminister. Dagarna efter fortsätter avhoppen. Ytterligare tre ministrar från kabinettet, regeringens inre kärna, avgår i protest mot Johnson, liksom närmare 50 andra ministrar, biträdande ministrar och andra regeringsföreträdar. Samtidigt avskedar Johnson sin tidigare bundsförvant Michael Gove sedan denne ska ha uppmanat honom att avgå. Flera andra höga ministrar ska ha försökt förmå Johnson att lämna sin post.

    • Juni

    • Sturgeon lägger fram plan för ny skotsk folkomröstning 2023

      Skottlands försteminister Nicola Sturgeon lägger fram en plan om att hålla en rådgivande folkomröstning om skotsk självständighet den 19 oktober 2023. I den skulle samma fråga ställas som i den folkomröstning om samma sak som hölls 2014: Ska Skottland bli en självständig stat. Sturgeon försöker bana väg för en folkomröstning, trots att den brittiske premiärministern Boris Johnson säger nej till den, genom att gå via domstol. Sturgeon säger att Skottlands högst uppsatte jurist vänt sig till den brittiska Högsta domstolen för att den ska ta upp fallet.

    • Flyg med asylsökande till Rwanda stoppas

      Det första planet med asylsökande som Storbritannien tänker skicka till Rwanda stoppas i sista stund av Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR). Domstolens utslag gäller en av de sju asylsökande ombord, men ger de övriga sex möjlighet att överklaga. Tidigare hade appellationsdomstolen gett klartecken för transporten. Veckan efter säger vice premiärminister Dominic Raab att han har föreslagit en lagändring som innebär att ett beslut av ECHR ska kunna upphävas av brittiska domare (ett förslag om detta lades fram 2021). Läs mer om dethär.

    • Nya turer kring Nordirlandsprotokollet

      Den brittiska regeringen lägger fram ett lagförslag om att ensidigt riva upp delar av Nordirlandsprotokollet som är en del av den uppgörelse Storbritannien slöt med EU efter utträdet. En viktig del handlar om att EU-domstolen inte längre ska ha sista ordet vid eventuella tvister. Dessa ska istället avgöras av brittiska domstolar. Premiärminister Boris Johnson säger att det är det enda sättet att rädda fredsavtalet i Nordirland, där det största unionistpartiet DUP vägrar att delta i en regering om inte protokollet avskaffas. DUP har vägrat att delta i valet av ny talman i det provinsparlament som utsågs i maj så länge protokollet finns kvar. Samtidigt sätter den brittiska regeringen press på DUP genom att skjuta på den fortsatta lagstiftningsprocessen tills en ny regering finns på plats i Nordirland. Den brittiska regeringen pressas också av starka EU-skeptiska krafter inom det styrande Konservativa partiet som hotar att rösta nej till lagförslaget om det vattnas ur. EU anklagar Storbritannien för att genom lagförslaget bryta mot internationell lag och beslutar några dagar senare att återuppta en tidigare rättsprocess mot Storbritannien. 52 av de 90 ledamöterna i det nordirländska parlamentet tar samtidigt, i ett brev till Johnson, avstånd från planerna att riva upp protokollet. Den 26 juni röstar en majoritet av underhuset ja till den första läsningen av förslaget med röstsiffrorna 295 för och 221 emot. Inga konservativa ledamöter röstade emot lagförslaget.

    • Boris Johnson överlever misstroendeomröstning i egna partiet

      Premiärminister Boris Johnson överlever en misstroendeomröstning i sitt eget parti. Han får stöd av 211 av partiets parlamentsledamöter, medan 148 ledamöter vill att han ska tvingas avgå. Även om han själv framställer det som att partiet ger honom ett starkt mandat att fortsätta, menar de flesta bedömare att det är ett svidande nederlag för Boris Johnson (det är fler som röstar nej till honom än vid en liknande omröstning mot Theresa May i december 2018) och hans parti. Enlig Konservativa partiets regler kan ingen ny misstroendeförklaring läggas fram under ett år. Flera ledamöter som tidigare har stött Johnson säger öppet att de inte längre står bakom honom. 

    • Maj

    • Nytt stödpaket till utsatt hushåll, mer kritik mot Johnson

      Den brittiska regeringen presenterar ett nytt stödpaket för att hjälpa hushåll att kunna betala sina el-och gasräkningar. Enligt det ska alla hushåll få 400 pund för detta (de som har flera bostäder får ta emot stödpengar för alla dessa, enligt Financial Times). Till det ska extra pengar, 650 pund betalas ut till särskilt utsatta hushåll. Det bidraget är behovsprövat. Sedan tidigare har hushållen beviljats en rabatt på 150 pund på kommunalskatten.  Alla bidragen är skattefria. Labour säger att den konservativa regeringen använder sig att deras förslag till åtgärder, medan regeringen säger att den är mer frikostig än vad Labour hade varit. Finansminister Rishi Sunak har tidigare utlovat att annat stöd ska räknas upp med inflationen 2023. Åtgärderna kommer delvis att bekostas av en extraskatt som ska betalas av energibolagen. Stödpaketet läggs fram några dagar efter att Sue Gray presenterar sin slutrapport om det så kallade partygate (se December 2021 och Januari 2022) där fler detaljer avslöjas om de regelbrott och den alkoholkultur som funnits på 10 Downing Street under pandemin. Premiärminister Boris Johnson säger i underhuset att han tar fullt ansvar för det som har hänt, men vägrar samtidigt att hörsamma krav på att han ska avgå.

    • Utrikesutskottet riktar hård kritik mot brittiska UD

      Det sätt som Storbritannien hanterade sitt tillbakadragande från Afghanistan 2021 var en katastrof, där britterna svek sina allierade. Det slår utrikesutskottet i det brittiska underhuset fast i en rapport. Hård kritik riktas mot den dåvarande utrikesministern Dominic Raab och den högst uppsatte tjänstemannen vid brittiska UD Philip Barton som bägge valde att inte avbryta sina semestrar trots att talibanerna var på väg att ta över makten i Kabul. Kritiken handlar också om att för lite gjordes för att påverka eller reagera på USA:s sätt att hantera uttåget. Även det sätt som evakueringen av afghaner som arbetat för Storbritannien får hård kritik, och ansvaret för misslyckandet läggs på utrikesdepartementet.

    • Avtal med Sverige om ömsesidigt militärt stöd

      Storbritanniens premiärminister Boris Johnson besöker Sverige och undertecknar tillsammans med statsminister Magdalena Andersson ett avtal om fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete mellan de båda länderna. Enligt Boris Johnson innebär avtalet att Storbritannien kommer att stödja Sverige militärt vid en eventuell attack. Han fortsätter därefter till Finland där motsvarande avtal väntas ingås. Bakgrunden är den ryska aggressionen i Ukraina och ryska hot om ökad militär närvaro i regionen om Sverige och Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato.

    • Sinn Féin blir största parti i Nordirland

      För första gången i Nordirlands historia blir det nationalistiska Sinn Féin största parti i provinsvalet. Det får 27 mandat och 29 procent av rösterna, mot 25 mandat och drygt 21 procent för Demokratiska unionistpartiet (DUP) som tidigare var störst med 28 mandat. Tredje största parti blir Allianspartiet, som varken är nationalistiskt eller unionistiskt, med 17 mandat, nio fler än 2019. Ulster unionistparti (UUP) vinner 9 mandat, ett mindre än 2017, även det nationalistiska och socialdemokratiska SDLP tappar i stöd och går från 12 till 8 mandat. Det mer hårdföra unionistpartiet Ulsters traditionella röst (TUV) vinner ett mandat, liksom vänsterpartiet Människor före profit (PBP). Två oberoende kandidater väljs också in. Valdeltagandet ligger på drygt 63 procent. Resultatet innebär att det blir Sinn Féin som ska få utse ny försteminister och DUP biträdande försteminister (posterna ses formellt som likvärdiga). Nordirland saknar dock en fungerande provinsregering sedan i februari då Paul Givan från DUP hoppade av som försteminister i protest mot Nordirlandsprotokollet som styr provinsens kontakter med EU efter brexit. Nya regler har dock gjort det möjligt för provinsparlamentet och ministrarna att fortsätta sin verksamhet i upp till 24 veckor utan de två försteministrarna. DUP har sagt att man inte kommer att nominera några ministrar till provinsregeringen om inte Nordirlandsprotokollet slopas. De vägrar den 13 maj att inte delta i valet av ny talman till provinsparlamentet. Läs mer om hur det politiska systemet fungerar i Nordirland. Samtidigt säger premiärminister Boris Johnson att protokollet inte fungerar och det förefaller som om den brittiska regeringen planerar att ensidigt slopa delar av det, för som man säger värna den nordirländska fredsprocessen. EU markerar att man inte kommer att gå med på detta.

    • Bakslag för Konservativa partiet i lokalvalen

      Lokalvalen i England, Skottland och Wales blev ett bakslag för Konservativa partiet, men inte tillräckligt stort för att kunna hota Boris Johnsons maktposition. De brittiska lokalvalen brukar ses som en mätare på London-regeringens popularitet och det parti som sitter i regeringen brukar oftast tappa mandat.  De konservativa förlorade makten i tre kommuner till Labour, men i resten av landet var förlusterna måttliga. Labour gick fram, men valet kan inte ses som någon stor framgång, både Liberaldemokraterna och Gröna partiet fick betydligt fler nya mandat än Labour. I Skottland tappade de konservativa sin position som nästa störst parti på kommunal nivå till Labour som vann 20 nya mandat. SNP gjorde att bra val och ökade ännu mer. Även här gjorde Liberaldemokraterna och Gröna partiet ett bra val. I Wales gjorde Konservativa partiet ett uselt val och gick från 197 till 111 kommunala mandat. Där blev Labour den stora valvinnaren och fick sammanlagt 526 mandat, 66 fler än valet innan. Några dagar efter valet inleder polisen i Durham en utredning om Labourledaren Keir Starmer och partivänner bröt mot coronarestriktioner i samband med ett fyllnadsval i Hartlepool i maj 2021. Starmer förnekar att något olagligt hände, men säger att han kommer att avgå om han bötfälls av polisen.

    • April

    • Klartecken för att skicka asylsökanden utomlands

      Flera kontroversiella lagförslag antas i sista stund innan parlamentets uppehåll. Det handlar bland annat om möjligheten att skicka asylsökande till Rwanda (se 15 april 2022) och att det ska bli straffbart för personer att medvetet ta sig in i Storbritannien på illegal väg. En ny lag innebär att väljare måste kunna identifiera sig med ett id-kort med ett fotografi när de röstar, något kritiker menar kan leda till att färre får rösta. Det ska också göras en översyn av valmyndigheten, och förbudet för brittiska medborgare som har bott utomlands i mer än 15 år slopas.

    • Ökat försvarssamarbete med Indien

      När den brittiske premiärministern Boris Johnson besöker Indien enas de två länderna om att utöka samarbetet inom försvar och säkerhet. Storbritannien lovar stödja Indiens ambitioner att utveckla och bygga egna stridsflygplan. Storbritannien ämnar också underlätta export av vapen till Indien genom särskilda exportlicenser. Idag är Ryssland Indiens största vapenleverantör.

    • Utskott utreder om Johnson misslett underhuset

      En parlamentarisk utredning ska göras för att utreda om premiärminister Boris Johnson medvetet har misslett underhuset om skandalerna kring fester på Downings Street, det så kallade partygate.  Utredningen kommer att göras av ett utskott, Privileges Committee, som består av sju parlamentsledamöter, fyra från Konservativa partiet, två från Labour och en från Liberaldemokraterna. Utskottets ordförande Chris Bryant, från Labour, ställer sig utanför utredningen, då han har uttalat sig offentligt i frågan. Johnson, som befinner sig på statsbesök i Indien, säger att han inte har något att dölja.

    • Storbritannien planerar att skicka asylsökanden till Rwanda

      Den brittiska regeringen planerar att skicka människor som sökt politisk asyl i Storbritannien till Rwanda. Enligt premiärminister Boris Johnson kan alla som på illegal väg tagit sig in i landet sedan den 1 januari i år, och inte sökt asyl i ett tredje land som bedöms som säkert, skickas till Rwanda för att få sin asylansökan bedömd där. För detta ska Rwanda få 120 miljoner pund. Åtgärden syftar i hög grad till att avskräcka människor från att försöka ta sig till över Engelska kanalen i små båtar. Inrikesminister Priti Patel har gått vidare med planen, trots skarpa invändningar från tjänstemännen vid hennes departement. Även oppositionen och människorättsorganisationer riktade hård kritik mot planerna.

    • Johnson och Sunak bötfälls för fester

      Premiärminister Boris Johnson och finansminister Rishi Sunak tillhör det 50-tal personer som bötfälls av polisen för att ha deltagit i fester i strid med rådande coronarestriktioner. Det meddelar den brittiska regeringen. Labours ledare Keir Starmer och Liberaldemokraternas ledare Ed Davey uppmanar de två att avgå. Polisen har inte namngivit alla som dömts till böter, men regeringen hade tidigare lovat att offentliggöra om Johnson och Sunak skulle tillhöra dem som straffas. Även premiärministerns hustru Carrie bötfälls för brott mot restriktionerna.

    • Storbritannien utlovar nytt militärt stöd till Ukraina

      Storbritannien lovar att skicka 120 pansarfordon och robotar för att slå ut fartyg till Ukraina samt ytterligare ekonomiskt stöd till landet. Löftet kommer samtidigt som premiärminister Boris Johnson besöker den ukrainska huvudstaden Kiev, där han träffar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

    • Ny energistrategi presenteras

      Regeringen lägger fram sin nya strategi för landets energiförsörjning. I den ingår nya satsningar på framför allt kärnkraft och vindkraft. Dessutom ska nya licenser för utvinning av gas och olja beviljas, enligt regeringen för att klara energiförsörjningen under övergången till förnyelsebara energikällor och minska beroendet av import av olja och gas, inte minst i ljuset av Rysslands krig i Ukraina (ungefär 8 procent av den olja och 5 procent av den gas som konsumeras i Storbritannien kommer från Ryssland). Regeringen får en del kritik för att inte lägga större vikt vid åtgärder för att spara energi, bland annat via bättre isolering i bostäder. Labour kritiserar den för att göra för lite för att minska hushållens skenande kostnader för energi, och att åtgärderna kommer för sent.

    • Mars

    • Johnson tomhänt från kritiserat besök i Saudiarabien

      Premiärminister Boris Johnson reser till Saudiarabien och Förenade arabemiraten i syfte att kunna köpa mer olja därifrån istället för från Ryssland. Länderna enas om att upprätta ett "strategiskt partnerskap, men Johnson får inga löften från de två gulfstaterna om att de ska öka sin oljeproduktion. Saudierna ska dock ha lovat att investera 1 miljard pund på produktion av "grönt" flygbränsle i Storbritannien. På hemmaplan får han kritik för sin resa till Saudiarabien, inte minst då 81 människor avrättats där helgen innan. Den brittiska premiärministern säger att han tagit upp frågor kring mänskliga rättigheter med den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Sedan mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi 2018 har få västledare besökt Saudiarabien, Frankrikes president Emmanuel Macron var dock där 2021. 

    • Pansarpengar i retur – Iran friger fångar

      Två brittisk-iranska medborgare som suttit fängslade i Iran tillåts lämna landet. Frigivningarna kopplas till en 40 år gammal stridsvagnsaffär. På 1970-talet beställde Iran 1 750 pansarfordon från Storbritannien. 185 fordon levererades, sedan störtades shahen (härskaren) i en islamisk revolution. Iran har begärt att få tillbaka pengarna för fordon som inte levererades och fått stöd i domstol för sitt krav. Britterna har tidigare bromsat utbetalningen med hänvisning till EU-sanktioner mot Iran. Nu har närmare 400 miljoner pund betalats. Iran ställde utbetalningen som villkor för att Nazanin Zaghari-Ratcliffe (se 8 november 2017) och Anoosheh Ashoori skulle återfå friheten.

    • "Nordirlandsprotokollet lagligt"

      Appellationsdomstolen i Belfast slår fast att det så kallade Nordirlandsprotokollet mellan Storbritannien och EU inte strider mot lagen. Det är de två unionistpartierna UUP och DUP som vänt sig till domstol för att få detta prövat. De väntas överklaga detta och ett liknande utslag i Högre rätten (High Court) i Nordirland) till den brittiska Högsta domstolen. De menar att protokollet varken är förenligt med det nordirländska fredsavtalet eller den lag från 1801 som innebar att Irland formellt införlivades Storbritannien och det irländska parlament upplöstes.

    • Fler ryska oligarker på brittisk sanktionslista

      Roman Abramovitj, ägare till den brittiska fotbollsklubben Chelsea, Oleg Deripaska, Igor Setjin och Andrej Kostin och ytterligare två ryska oligarker, blir nu föremål för brittiska sanktioner. De fanns inte med på listan när Storbritannien tidigare i år införde sanktioner mot flera andra oligarker (se 25 februari 2022). Abramovitj anklagas för att ha nära band till Rysslands president Vladimir Putin, något han själv förnekar. Samtidigt får regeringen kritik från bland annat Labour för att man varit så saktfärdig i att utfärda visum till ukrainare och ta  emot flyktingar från Ukraina.

    • Ryska donationer till Tories uppmärksammas

      Händelseutvecklingen i Ukraina leder till ökad uppmärksamhet på det faktum att ryska oligarker, varav en del har nära band till Rysslands president Vladimir Putin, har kunnat tvättat svarta pengar genom att bland annat investera i fastigheter i London. Men det ifrågasätts huruvida den brittiska regeringen har verktygen, och viljan, att verkligen få bort de ryska pengarna från det finansiella systemet. Det noteras att flera ledande politiker har affärsintressen i Ryssland. I en rapport från underhusets underrättelse- och säkerhetsutskott från 2020 pekades på de stora summor som skänkts till brittiska partier från personer från delar av den ryska eliten som anses ha nära band till Putin, men också om nära kontakter mellan brittiska politiker och personer från dessa kretsar. Enligt Labour har Konservativa partiet tagit emot 1,9 miljoner pund från ryssar eller petrsoner med band till Ryssland sedan Johnson blev premiärminister 2019, både till partiet centralt och och till enskilda politiker.  För att få skänka pengar till ett brittiskt parti krävs att givaren är brittisk medborgare. Labourledaren Keir Starmer kräver en utredning av hur det gick till när Evgeny Lebedev, som äger två brittiska dagstidningar, adlades och fick en plats i den brittiska överhuset 2020. Utrikesminister Liz Truss säger att alla personer som adlas kontrolleras noga. Lebedev har i ett öppet brev till Putin tagit avstånd från angreppet på Ukraina. Kritiker menar också att de sanktioner som Storbritannien infört mot ryska oligarker inte går lika långt som andra aktörers.

    • Februari

    • Sanktionerna mot Ryssland skärps

      Premiärminister Boris Johnson fördömer i tydliga ordalag den fullskaliga ryska militära anfallet mot Ukraina, och säger att Rysslands president Vladimir Putin aldrig kommer att kunna tvätta av sig Ukrainas blod från sina händer. Den brittiska regeringen skärper samtidigt sanktionerna mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. De betyder bland annat att de flesta ryska banker får sina tillgångar frysta och stängs ute från det brittiska finansiella systemet. Lagstiftning ska hindra stora ryska bolag och den ryska staten att låna pengar på den brittiska marknaden. Ytterligare ett 100-tal individer och företag får sina tillgångar frysta, varav en del tillhör den närmaste kretsen kring Putin. Ny lagstiftning ska också antas via ett snabbspår för att utländska fastighetsägare ska bli tvungna att uppge sina riktiga identiteter och inte längre kunna dölja sig bakom företagsfasader (det ska ske inom 18 månader, men regeringen planerar att korta den tiden till 6 månader). Ryska plan förbjuds också komma in i brittiskt luftrum. Senare beslutar Storbritannien tillsammans med EU, USA och andra västländer att en rad ryska banker ska uteslutas från det internationella betalningssystemet Swift. Storbritannien ska också fasa ut all import av olja och oljeprodukter från Ryssland under 2022. Fler personer har senare blivit föremål för sanktioner. Du kan läsa mer om vad som gäller här.

    • Nya brittiska sanktioner mot Ryssland

      Den brittiska regeringen inför nya sanktioner mot Ryssland som riktar sig mot fem ryska banker och tre miljardärer vilka får sina tillgångar i Storbritannien frysta. Det sker sedan Moskva erkänt Luhansk och Donetsk, de ryskstödda separatistenklaverna i östra Ukraina, som självständiga stater och säger att man ska skicka ryska trupper dit. Premiärminister Boris Johnson fördömer Rysslands agerande som han menar strider mot internationella lagar. Han säger att de sanktioner som införs nu, kommer att följas av fler.  Oppositionsledaren Keir Starmer välkomnar sanktionerna, men vill ha ännu tuffare sådana än de som introduceras nu.

    • Nordirlands regering faller

      Nordirlands försteminister Paul Givan från det största unionistpartiet DUP avgår i protest mot de regler som nu gäller för handel mellan den brittiska provinsen och EU, det så kallade Nordirlandsprotokollet. Det betyder att provinsstyret faller ännu en gång. Senast det hände, i början av 2017, tog det tre år innan Nordirland fick en ny regering. DUP:s ledare Jeffrey Donaldson säger att protokollet kostar Nordirland över 2 miljoner pund om dagen. Många av DUP:s opponenter ser Givans beslut att avgå som ett sätt att vinna röster inför provinsvalet i maj. Mary Lou MacDonald, ledare för det nationalistiska Sinn Féin, kräver att valet ska tidigareläggas, något som dock avvisas av den brittiska regeringen. Samtidigt fortsätter den brittiska regeringen och EU att förhandla om ändringar i Nordirlandsprotokollet. Ny lagstiftning antas den 8 februari i det brittiska parlamentet för att det ska bli möjligt för provinsparlamentet att fortsätta arbeta i upp till 24 veckor även om det inte finns någon regering i Nordirland, i enlighet med en uppgörelse från 2020. Ministrar som är ansvariga för ett departement kommer att kunna fortsätta att sköta sin uppgifter där. Den nya lagen kommer inte att behövas tillämpas om posterna som försteminister respektive biträdande försteminister tillsätts senast den 11 februari.

    • Januari

    • Kritiken mot Johnson hårdnar

      Nya avgångskrav ställs på Boris Johnson efter att statstjänstemannen Sue Gray publicerat sin rapport kring festandet på 10 Downing Street och andra departement när hårda coronarestriktioner rådde samtidigt som premiärministern ännu en gång ber om ursäkt för det som har hänt. Kritiken är också hård från många konservativa parlamentsledamöter. Gray listar 16 incidenter, men detaljerna är få på grund av den pågående polisutredningen. I rapporten riktar Gray hård kritik mot den kultur som utvecklas kring 10 Downing Street, där man rutinmässigt brutit mot reglerna och stora mängder alkohol konsumerats.

    • Polisutredning mot Johnson

      Brittisk polis inleder nu en brottsutredning av uppgifterna om de fester som ska ha hållits på 10 Downing Street samtidigt som det rådde strikta coronarestriktioner för hur många människor som fick träffas samtidigt. Boris Johnson pressas också av nya avslöjanden om att han firat sin födelsedag med flera personer i juni 2020, organiserat av hans hustru Carrie.

    • Lättnader i coronarestriktioner på gång

      Premiärminister Boris Johnson aviserar att kraven på att bära munskydd i bland annat kollektivtrafiken och att visa vaccinationspass vid större evenemang kommer att slopas i England den kommande veckan. Han motiverar beslutet med att den smittvåg som kom till följd av omikronvarianten nu har börjat ebba ut på grund av att många fått sin tredje spruta och att invånarna följt reglerna. Rådet om at alla som kan ska jobba hemifrån kommer också att slopas. Beskedet ses som ett försök av Johnson att flytta uppmärksamheten från skandalen kring festerna på 10 Downing Street. Några dagar tidigare har inrikesminister Priti Patel meddelat att den brittiska flottan kommer att ta över ansvaret för att försöka förhindra migranter att ta sig till Storbritannien med båt över Engelska kanalen. Exakt hur det ska ske är inte känt. Beslutet kritiseras både av oppositionen och en del konservativa parlamentsledamöter. Företrädare för Labour menar att det är ännu ett försök av Johnson att rikta uppmärksamheten mot annat än de regelbrott han anklagas för.

    • Pressen på Johnson ökar

      Premiärminister Boris Johnson pressas allt mer av avgångshot från parlamentsledamöter från det egna partiet. I samband med en debatt i underhuset sällas sig David Davis, en tidigare brexitminister, till dem som kräver Johnsons avgång och kritiserar honom för att inte ha tagit sitt ansvar för de fester som hölls på 10 Downing Street, trots hårda coronarestriktioner. Det är en reaktion på en TV-intervju där Johnson sagt att han tar ansvar för det som hänt samtidigt som han tycks skylla ifrån sig. Tidigare samma dag hoppade en konservativ ledamot, Christian Wakeford, av till Labour i protest mot premiärministerns agerande. Än så länge är det bara sju konservativa parlamentsledamöter som öppet anmält att de vill ha en omröstning om Johnson i syfte att avsätta honom (det krävs att 54 gör det för att för att den ska hållas), men i verkligheten är det fler. Missnöjet är särskilt stort bland de konservativa ledamöter som valdes in i parlamentet 2019. Inget lär dock hända innan statstjänstemannen Sue Grays utredning av vad som hänt blir klar.

    • Nya avslöjanden skapar problem för Johnson

      Nya festavslöjanden skapar ytterligare problem för premiärminister Boris Johnson. Nu handlar det om två fester med dans och alkohol som personal på 10 Downing Street höll den 16 april 2021, kvällen innan drottning Elizabeths make prins Philip skulle begravas. Det sticker särskilt i ögonen eftersom drottningen fick sitta ensam i kyrkbänken på grund av coronarestriktionerna. Boris Johnson var dock vid detta tillfälle inte hemma och deltog därför inte i festerna. Företrädare för premiärministerns kontor ber nu drottningen om ursäkt för sitt uppträdande.

    • Prins Andrew fråntas titlar

      Det brittiska hovet beslutar att frånta prins Andrew hans titel som kunglig höghet och sina militära uppdrag (han har bland annat varit viceamiral i brittiska flottan). Haj får inte längre genomföra några uppdrag som representant för kungafamiljen. Detta sker sedan en amerikansk domstol beslutat att inte lägga ner rättsprocessen mot Andrew som anklagas för att sexuellt ha utnyttjat en minderårig kvinna, något han själv förnekar. Vid en eventuell rättegång kommer han att försvara sig som en privatperson. Rättsprocessen är en del av en större härva där brittiska Ghislaine Maxwell i slutet av 2021 bland annat fälldes för sexhandel med minderåriga för den amerikanske miljardären Jeffrey Epsteins räkning. Epstein tog 2019 sitt liv i häktet.

    • Johnson anklagas för nytt brott mot coronarestriktionerna

      Boris Johnson skakas av ännu ett avslöjande om en trädgårdsfest på 10 Downing Street i maj 2020, då hårda restriktioner gällde för hur många som fick samlas samtidigt (högst två personer från olika hushåll fick träffas utomhus om de höll minst två meters avstånd). Så många som 100 anställda hade bjudits in och omkring 40 deltog, bland dem premiärministern själv och hans hustru Carrie. Uppgifterna om festen publicerades först veckan innan på Johnsons förre rådgivare Dominic Cummings blogg. Dagen efter avslöjandet ber Johnson om ursäkt i underhuset och säger att han själv bara deltog under 25 minuter och att han hade utgått från att det handlade om ett jobbmöte. Ledarna för oppositionspartierna, bland andra Keir Starmer, kräver att Johnson ska avgå. Ett liknande krav ställs av Douglas Ross, som leder Konservativa partiets skotska gren och ytterligare några av Johnsons partikamrater. Flera ministrar på tunga poster ställer sig dock bakom premiärministern, bland dem utrikesminister Liz Truss och finansminister Rishi Sunak, som bägge ses som möjliga efterträdare till Johnson som konservativ partiledare. Sunaks försvar av Johnson är dock inte lika förutsättningslöst som det som ges av Truss.

  • 2021

    • December

    • Brexitministern avgår

      Brexitminister lord Frost avgår. Som skäl anger han missnöje med den riktning som regeringen har tagit. Det handlar bland annat om de nya coronarestriktionerna, men också om de senaste skattehöjningarna. Lord Frost som har lett de senaste förhandlingarna med EU har drivit en hård linje gentemot Bryssel, bland annat när det gäller EU-domstolens roll vid eventuella tvister i uppgörelsen om Nordirland, en fråga där premiärminister Boris Johnson, enligt en del bedömare, nu backat något. Åter andra menar dock att lord Frost själv backat på den punkten. Utrikesminister LIz Truss tar nu över ansvaret för överläggningarna med EU. Några dagar tidigare har kabinettssekreterare Simon Case avgått sedan det visat sig att han känt till att personalen samlats för frågesport i hans kontor den 17 december 2020, då det fanns strikta regler för sociala sammankomster. Det är också Case som har utrett tidigare anklagelser om julfester på 10 Downing Street. Den uppgiften tas nu över av Sue Gray. I slutet av december skärper Nordirland, Skottland och Wales sina coronarestriktioner än mer för att få bukt med ökad smittspridning på grund av omikronvarianten.

    • Tories förlorar fyllnadsval

      Helen Morgan från Liberaldemokraterna vinner fyllnadsvalet i North Shropshire. Det blir första gången någonsin som valkretsen inte kommer att representeras av en ledamot från Konservativa partiet (Tories). Det är både resultatet av taktiskt röstande och att många konservativa väljare inte har röstat alls. Från 1997 har valkretsen representerats av Owen Paterson som avgick efter kritik  om att han i strid med reglerna hade utnyttjat sin position som parlamentsledamot till förmån för två företag och att detta hade skett i parlamentets lokaler.

    • Partikamrater går emot Johnsons covidförslag

      England inför nu covidpass efter en omröstning i underhuset, trots att 99 konservativa ledamöter röstar mot förslaget som går igenom med stöd av Labour. 369 ledamöter röstar för och 126 emot, men det innebär ändå ett svidande nederlag för premiärminister Boris Johnson att få stora delar av sitt parti emot sig. Hans position som partiledare ifrågasätts av allt fler inom Konservativa partiet, och till viss del ses nederlaget som en markering mot vad man ser som bristande hantering av en rad affärer. De som röstar emot regeringens förslag menar också att vaccinpass inte är ett effektivt sätt att försöka bemästra pandemin och många av dem motsätter sig att nya restriktioner införs överlag. Flera konservativa ledamöter kräver att Johnson ska återkalla parlamentet om regeringen avser att skärpa restriktionerna ytterligare. Samtidigt oroar sig finansminister Rishi Sunak för nya utgifter på grund av coronapandemin och insisterar att de måste bekostas genom besparingar i statsbudgeten. Samtidigt fortsätter smittspridningen i samhället, med nästan 79 000 följande dag.

    • Domstol: Assange kan utvisas till USA

      Wkileaksgrundaren Julian Assange kan utlämnas till USA. Det slår Högre rätten (High Court) fast. I början av året sade en lägre rätt nej till detta på grund av oro för Assanges hälsa (se Januari 2021). Det var USA som hade överklagat domen, och ska bland annat ha försäkrat rätten om att Assange inte kommer att hållas isolerad och att han kan få avtjäna sitt straff i sitt hemland Australien. Assange har bland annat anklagats för att ha publicerat hemlighetsstämplat militärt material om USA:s krigföring i Irak och Afghanistan, material som avslöjat övergrepp som begåtts av amerikansk militär. Han anklagas också för att ha brutit mot amerikanska spionerilagar genom att bistå hackare för att få fram materialet. Assange fängslades i april 2019 för brott mot borgensförbindelser i samband med ett rättsfall där han anklagades för att ha gjort sig skyldig till våldtäkt i Sverige. Ett åtal som numera är nedlagt.

    • Blåsväder kring julfester 2020

      Hård kritik kommer efter uppgifter om att julfester hölls bland annat på 10 Downing Street, premiärministerns kontor och residens, i november och december 2020, då det fanns strikta regler för alla sociala sammankomster (det var till exempel förbjudet för personer från olika hushåll att träffas inomhus och högst sex personer fick träffas samtidigt utomhus).  Premiärminister Boris Johnson ger kabinettschef Simon Case i uppdrag att utreda vad som förekommit i några av fallen. Senare publicerar medier fotografier som tyder på att även Johnson deltagit i en av sammankomsterna. Några dagar senare kommer uppgifter om att Johnson skickat ett meddelande till Lord Brownlow, och bett om mer pengar till renoveringen av premiärministern lägenhet på 10 Downing Street. Han hade tidigare sagt sig inte känna till detta och anklagades för att ha tagit emot pengarna utan att redovisa detta (se även April 2021). Detta leder till snabbt fallande opinionssiffror för Johnson. Mellan 22 och 30 procent av de tillfrågade tycker att han gör ett bra jobb, medan mellan 53 och 62 procent tycker att han gör ett dåligt jobb.

    • Nya coronarestriktioner i England

      Den brittiska regeringen inför på nytt restriktioner i England för att bromsa spridningen av omikron, den nya varianten av det virus som orsakar covid-19 och som förefaller sprida sig snabbare än de tidigare. På nytt beordras alla som kan att jobba hemifrån, att bära munskydd på offentliga platser och särskilda covidpass krävs för evenemang som samlar många människor samlas och personer som kommit i kontakt med smittade ska testas dagligen. Hälsominister Sajid Javid säger att åtgärderna behövs för att England inte ska behöva stänga ner på nytt. Beslutet väcker omedelbar kritik, inte minst inom delar av Konservativa partiet. Nästan 600 fall av omikron har hittills upptäckts i Storbritannien. Senare aviserar att alla britter ska ha fått en tredje vaccinspruta före nyår, och att detta ska vara möjligt bland annat med hjälp av militären.

    • November

    • Nya covidrestriktioner i England

      England inför nya covidrestriktioner som en reaktion på upptäckten av en ny variant av viruset, omikron, som man befarar är mer smittsam än de tidigare. Munskydd blir obligatoriskt i butiker och i kollektivtrafiken. Alla som reser till Storbritannien måste testa sig. Dagen innan hade all flygtrafik stoppats till och från flera länder i södra Afrika. 

    • Migranter omkommer i Engelska kanalen

      27 människor omkommer när de i en gummibåt försöker korsa Engelska kanalen för att ta sig från Frankrike till Storbritannien. 17 av de omkomna är män, sju är kvinnor och tre är barn. Två människor räddas till havs och vårdas nu på sjukhus i Frankrike. Offren tros, enligt franska myndigheter, vara irakiska eller iranska kurder. Premiärminister Boris Johnson och Frankrikes president Emmanuel Macron säger att man ska göra allt man kan för att hindra de människosmugglare som de menar bär ansvaret. Men de båda ledarna lägger också skulden på varandra. Johnson anser att Frankrike kan göra mer för att stoppa trafiken, och Macron menar att den brittiska premiärministern har politiserat frågan. Hittills i år har över 25 000 migranter tagit sig till Storbritannien  båtvägen, vilken är en klar ökning jämfört med tidigare.

    • Polisen: attentat i Liverpool var terrordåd

      Sprängningen av en taxibil utanför ett kvinnosjukhus i Liverpool den 14 november var ett terrordåd, slår polisen nu fast. Flera ceremonier för stilleståndsdagen (Remenberance Day) då britterna minns de brittiska soldater som har stupat i strid hölls i närheten av sjukhuset. Bilens passagerare, som misstänks ha burit en hemmagjord sprängladdning, dödas och taxichauffören skadas. Attentatsmannen var en asylsökande man från Irak som några år tidigare hade konverterat till kristendomen. Fyra män har gripits i enlighet med landets terrorlagar, men de släpps kort därefter. Brittiska myndigheter höjer nu terrornivå, från betydande till allvarlig, vilket betyder att de anser att det är troligt att ett nytt attentat kommer att ske.

    • Johnson: "Avtal dödsstöt för kolkraften"

      I sitt avslutande tal på klimatmötet i Glasgow, COP26, menar premiärminister Boris Johnson att det avtal som slutits innebär dödsstöten för kolkraften. Skrivningarna har mildrats efter invändningar från Kina och Indien, men det är första gången kolkraft nämns ett klimatavtal som det här. Kritiker menar dock att avtalet inte går långt nog för att hålla temperaturökningarna under 1,5 grad.

    • Oktober

    • Klimatmötet i Glasgow inleds

      Det stora klimatmötet Cop26 inleds nu i Glasgow. Premiärminister Boris Johnson betonar hur viktigt det är att mötet leder till handling. Tidigare samma helg har ledarna för G20-länderna samlats i Rom och gemensamt lovat att inte investera i kolkraft utomlands, men överenskommelsen omfattar inte den kol som utvinns på hemmaplan. De enas också om att vidta åtgärder för att hålla temperaturökningarna i världen under 1,5 procent. I G20-länderna finns några av de största kolanvändarna i världen och svara för 80 procent av alla utsläpp. Johnson har fått kritik för att regeringen inte ingripit för att stoppa planerna på att öppna en ny kolgruva i Cumbria. Dessutom har regeringen i sin budget för 2022 minskat avgifterna för korta flygsträckor.

    • Vårdsatsningar och skattehöjningar i Sunaks budget

      Mer pengar till vården, satsningar på skolor och fler nya bostäder till överkomliga priser, men också skattehöjningar. Det är några av huvudpunkterna i finansminister Rishi Sunaks budget för det kommande året. Åtgärder ska också vidtas för att hjälpa hushållen då inflationen har tagit fart och väntas stiga till 4 procent 2022. BNP ser ut att växa med över 6 procent i år och nästan lika mycket nästa år, enligt regeringens prognos. 2022 väntas den brittiska ekonomin vara lika stor som före coronapandemin. Statens lån motsvarar idag nästa 8 procent av BNP, men andelen ser ut att falla till drygt 3 procent 2022 för att landa på 1,5 procent 2026. Biståndet ska vara tillbaka på 0,7 procent av BNP till åren 2024/2025.

    • Ny lag ska ge Nordirland mer tid vid kriser

      Det brittiska underhuset antar ett lagförslag som ska ge parterna i Nordirland mer tid att hitta en lösning om provinsstyret faller då någon av de två försteministrarna avgår. Nu måste de ha kommit överens inom sju dagar, annars ska nyval utlysas. I framtiden får de en respit på 24 veckor. Jeffrey Donaldson, ledare för DUP, det största partiet i Nordirland, har hotat att fälla den nordirländska regeringen om inte EU går med på att skrota det så kallade Nordirlandsprotokollet (se även 13 oktober 2021). När den dåvarande biträdande försteministern Martin McGuinness avgick i januari 2017 ledde det till att hela regeringen föll och ingen ny fanns på plats förrän tre år senare.

    • Ökad smittspridning väcker oro

      Höga chefer inom den allmänna vården i England uttrycker oro över den snabba ökningen av antalet fall av covid-19 och uppmanar den brittiska regeringen att införa nya restriktioner. Regeringen säger sig inte ha några sådana planer, men betonar att man följer utvecklingen noga. Under den senaste veckan har omkring 40 000 nya fall rapporterats varje dag, antalet människor som vårdas på sjukhus för covid-19 ökar också, liksom antalet dödsfall.

    • Konservativ politiker mördad i misstänkt terrordåd

      En konservativ brittisk politiker sir David Amess knivhuggs till döds underett möte med väljare i en kyrka i staden Leigh-on-Sea i hans valkrets i sydöstra England. Mordet utreds som ett terrordåd. En misstänkt gärningsman grips, enligt brittiska medier handlar det om en brittisk man i 25-årsåldern med somaliska rötter. Arness som suttit i det brittiska underhuset sedan 1983 hyllas av politikerkollegor från olika partier. Det diskuteras nu vad som kan göras för att öka säkerheten för parlamentsledamöterna när de möter sina väljare. Det hör till rollen att en ledamot, ofta varje vecka, möter sina väljare på plats i sina valkretsar.

    • EU utlovar lättnader i Nordirlandsprotokollet

      EU presenterar flera förslag till lättnader i det så kallade Nordirlandsprotokollet. Dessa är mer långtgående än de flesta bedömare hade väntat sig, bland annat föreslås att de flesta fysiska kontroller av varor slopas. Förslagen välkomnas av stora delar av Nordirlands näringsliv, medan DUP-ledaren Jeffrey Donaldson beskriver dem som ett steg i rätt riktning, men menar att de inte går långt nog. Han har samtidigt hotat med att dra tillbaka sina ministrar från provinsregeringen om inte protokollet slopas. Om han gör det faller hela regeringen. Den brittiska regeringen driver också på för att EU-domstolen inte ska få fungera som skiljedomare vid eventuella tvister. London har också att hotat med att aktivera paragraf 16, som innebär att delar av överenskommelsen kan hävas vid särskilda omständigheter. Tidigare under veckan har en domstol avgjort att DUP:s  bojkott av möten mellan nordirländska och irländska ministrar strider mot lagen.

    • Blair och Torygivare pekas ut i Pandoraläckan

      Mohamed Amersi, en av de främsta givarna till Konservativa partiet och den förre premiärministern och Labourledaren Tony Blair och hans hustru Cherie, är några av de britter som pekas ut i den så kallade Pandoraläckan som innehåller uppgifter om hur personer och företag använder sig av skatteparadis som Panama, Brittiska jungfruöarna och Singapore för att slippa betala skatt. Amersi anklagas för att ha tagit emot en muta i samband med en affär mellan svenska Telia och ett bolag som ägs av Gulnara Karimova, dotter till Uzbekistans dåvarande president. För paret Blair handlar det om en fastighetsaffär som gjordes upp i ett skatteparadis, vilket betydde att det slapp betala 312 000 pund i stämpelskatt i samband med att de köpte en fastighet i London för över 6 miljoner pund. Senare kommer uppgifter om att flera utländska magnater – bland annat Qatars styrande familj, sonen till den ryska oligarken Michail Gutseriev – köpt fastigheter i Storbritannien via bolag placerade i skatteparadis och att de på så sätt har sluppit betala skatt.

    • September

    • Storbritannien vill ansluta sig till handelsavtal i stillahavsregionen

      Storbritannien inleder nu förhandlingar om att ansluta sig till handelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Partnership) som idag omfattar elva länder kring Stilla havet som tagot bort 95 procent av alla tullar på handeln mellan dem.

    • Unionistledare kräver att Nordirlandsprotokollet rivs upp

      Ledarna för Nordirlands unionistpartier, DUP, UUP, TUV och PUP, lägger fram en gemensam petition där de tydligt markerar sitt motstånd mot det så kallade Nordirlandsprotokollet mellan London och EU och kräver att det måste ersättas med ett nytt som respekterar Nordirlands konstitutionella position i Storbritannien. Syftet med protokollet är att förhindra att en "hård gräns" uppstår mellan Nordirland och Irland samt att Nordirland ska bli kvar inom EU:s inre marknad. Det är första gången de fyra unionistledarna framträder tillsammans för att föra fram ett gemensamt budskap. De säger dock inget om hur detta ska gå till. Maroš Šefčovič, vice ordförande för EU-kommissionen, har sagt att EU inte är berett att förhandla om protokollet, men att man är beredd att göra vissa ändringar för att det ska fungera mer flexibelt.

    • Nya regler slår mot Labours vänsterfalang

      Labour röstar vid sin konferens för de nya regler för att bland annat välja partiledare som Keir Starmer har lagt fram. Det betyder att Labours parlamentsledamöter får ett större inflytande i partiledarvalen än tidigare, då alla kandidater måste ha stöd av minst 20 procent av parlamentsledamöterna (en fördubbling jämfört med tidigare tidigare). Det kommer också att bli svårare för partiets gräsrötter att avsätta en parlamentsledamot. Regeländringarna röstas igenom med 54 procent av rösterna, medan 46 procent röstar nej till förslaget, som dock inte är lika långtgående som Starmer har velat ha dem. Det betyder att det kommer att minska partiets vänsterfalangs möjligheter att utse en ny partiledare. Labourledaren Starmer meddelar också att partiet inte längre vill förstatliga Storbritanniens sex stora kraftbolag, en fråga som hans företrädare Jeremy Corbyn drev.

    • UUP säger nej till unionistpakt

      Doug Beattie, ledare för det nordirländska Ulsters unionistparti (UUP) säger nej till ett utspel från Jeffrey Donaldson, ledare för Demokratiska unionistpartiet (DUP) om ett samarbete inför provinsvalet nästa år, då det nationalistiska Sinn Féin ser ut att bli största parti. Samtidigt får han gehör för sin idé från det mer militanta Traditionella unionisternas röst (TUV). Om resultatet i opinionsundersökningarna står sig kommer Sinn Féin att bli största parti och kommer i så fall att få utse provinsens försteminister, om inte reglerna ändras. Hittills har det alltid suttit en unionist på posten.

    • Förarbrist skapar problem för britterna

      Flera bensinstationer stängs tillfälligt i Storbritannien på grund av svårigheter med frakt av drivmedel. Det i sin tur beror i hög grad på brist på förare av tankbilar, ett problem som funnits tidigare, men som nu har förvärrats på grund av brexit och coronapandemin. Det behövs cirka 100 000 nya förare bara i Storbritannien, och omkring 25 000 beräknas ha lämnat landet i samband med det brittiska utträdet ur EU. Förarbristen har också skapat problem för livsmedelskedjorna som har fått svårt att få in vissa varor. Bönder och livsmedelsindustrin har i flera månader varnat för att det skulle bli svårare att frakta varor till konsumenterna. Högre priser på gas på den europeiska marknaden har också ställt till problem.

    • Skotsk polis utreder läckor

      Polisen inleder nu en utredning om de läckor som förekom i samband med den skotska regeringens utredning om huruvida den före detta kotskaförsteministern Alx Salmond  gjort sig skyldig till sexuella trakasserier (se Mars 2021).

    • Johnson möter Biden

      Boris Johnson och USA:s president håller sitt första möte öga mot öga i Vita huset. Efter mötet säger Johnson att samtalet varit en framgång. Men det finns flera områden där det finns en viss friktion. Dit hör hur USA lämnade Afghanistan, vilket Storbritannien har kritiserat. Biden tog även upp frågan om den nordirländska gränsen och de fortsatta spänningarna kring Nordirlandsprotokollet som Storbritannien och EU tvistar om och som den amerikanske presidenten ser som ett hot mot fredsavtalet. Biden har sedan länge ett starkt engagemang i det som händer i Nordirland. Mötet hålls en vecka efter att Storbritannien, USA och Australien enas om att bilda en ny säkerhetspakt, kallad Aukus, vilken har skapat stark friktion med Frankrike. Det förefaller dock inte som att Johnson kom närmare det handelsavtal med USA som han så gärna vill ha.

    • ECHR: Ryssland låg bakom mordet på Litvinenko

      Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) avgör nu att Ryssland låg bakom giftmordet på den förre KGB-agenten Aleksandr Litvinenko i London 2006. En brittisk utredning kom 2016 fram till att mordet sannolikt hade godkänts av Rysslands president Vladimir Putin och den ryske säkerhetschefen Nikolaj Patrusjev. Ryssland har hela tiden förnekat all inblandning. Det var Litvinenkos änka som begärde att ECHR skulle ta upp fallet.

    • Frankrike markerar mot ny säkerhetspakt

      Aukus, den  nya säkerhetspakten mellan Storbritannien, USA och Australien (se 15 september 2021) väcker starka reaktioner från Frankrike. Den franska försvarsminister ställer in samtal med sin brittiska kollega. Premiärminister Boris Johnson försöker gjuta olja på vågorna och säger att Frankrike inte har något att oroa sig för på grund av pakten. Han betonar att britter och fransmän samarbetar i Mali och i de baltiska länderna, samt kring ny teknologi för att testa kärnvapen.

    • Liz Tuss blir ny utrikesminister

      Premiärminister Boris Johnson möblerar om i sin regering. Dominic Raab, som kritiserades hårt i samband med Afghanistankrisen, får lämna utrikesministerposten för att bli biträdande premiärminister och justitieminister. Ny utrikesminister blir Liz Truss. Vaccinminister Nadhim Zahawi utses till utbildningsminister och ersätter Gavin Williamson som får lämna regeringen. Ytterligare ett antal nya  ministrar byts ut, men  på lägre nivå.

    • Ny säkerhetspakt med USA och Australien

      USA, Storbritannien och Australien tillkännager att länderna ska ingå en ny säkerhetspakt, kallad Aukus. Beskedet ges under en gemensam digital presskonferens med president Joe Biden och premiärministrarna Boris Johnson och Scott Morrison. Pakten beskrivs som det mest omfattande försvarssamarbetet mellan länderna sedan andra världskriget och anses riktad mot Kina, även om det inte är uttalat. Den kinesiska ambassaden i Washington reagerar med att anklaga de tre länderna för att ha ”kalla kriget-mentalitet och ideologiska fördomar”.

    • 12- till 15-åringar erbjuds covidvaccin

      Storbritannien kommer att börja vaccinera alla 12- till 15-åringar som vill mot covid-19. Förhoppningen är att vaccineringen ska komma igång så snart som möjligt, vilket anses särskilt mycket då eleverna snart återvänder till skolorna efter sommarlovet. Det står också klart att sårbara grupper, personer över 50 år och vårdanställda ska erbjudas en tredje vaccinspruta. Premiärminister Boris Johnson säger att det kan bli aktuellt att återinföra coronarestriktioner om smittläget försämras och vården har svårt att hantera detta. Då kan så kallade vaccinpass för större evenemang införas med en veckas varsel.

    • Fasta mandatperioder på väg att skrotas

      Storbritannien ser ut att vara på väg att skrota de fasta mandatperioderna i parlamentet. Underhuset har givit sitt godkännande till ett lagförslag om detta (Dissolution and Calling of Parliament Bill), nu återstår för överhuset att säga sitt. Om även det röstar ja kommer man att återgå till den gamla ordningen,  där den brittiska premiärministern själv har rätt att bestämma om när ett val ska hållas, så länge det den femåriga mandatperioden inte har löpt ut.

    • Sturgeon: Folkomröstning först när pandemin är över

      En ny folkomröstning om skotsk självständighet kommer att bli av först efter att alla coronarestriktioner har tagits bort. Det säger Skottlands försteminister Nicola Sturgeon vid Skotska nationalistpartiets (SNP) partikonferens. Samtidigt ger hon inga konkreta detaljer om när det kan bli eller hur hon ska förmå den brittiska regeringen att gå med på en ny folkomröstning. Tidigare har hon sagt att 2023, halvvägs in i den nya mandatperioden, kan vara en lämplig tidpunkt.

    • Rapport: brittiska klimatmål i fara

      Storbritannien får svårt att uppfylla sina åtaganden när det gäller att minska sina utsläpp av växthusgaser. Enligt en rapport från tankesmedjan Green Alliance kommer landet vara att klara omkring en fjärdedel av de utsläppsminskningar regeringen utlovat fram till år 2030. Storbritannien tillhör de länder i världen som har det mest ambitiösa klimatmålet, och har lovat att minska sina utsläpp med 78 procent fram till 2035. I slutet av året står landet som arrangör för klimattoppmötet COP 26 i Glasgow. Det skulle ha hållits redan 2020, men sköts upp på grund av coronapandemin.

    • Regeringskris hotar i Nordirland

      Jeffrey Donaldson, ledare för det största nordirländska partiet DUP, hotar med att hans unionistparti "inom några veckor" kommer att lämna provinsstyret i Nordirland om partiets krav på ändringar i det så kallade Nordirlandsprotokollet mellan Storbritannien och EU. Frågan har blivit mer brännande på sistone, inför den tidpunkt när övergångsreglerna slutar att gälla. Storbritannien har, för andra gången, beslutat att förlänga dem, trots att EU har sagt nej till det. Den irländska regeringen, det nationalistiska Sinn Féin och EU har på sistone fört intensiva förhandlingar med DUP. Redan nu aviserar Donaldson att DUP inte längre kommer att delta i det nord-syd-råd för samarbete mellan Nordirland och Irland (han gör dock ett undantag för samarbete inom vården). Om Nordirlands försteminister Paul Givan avgår måste även Sinn Féins Michelle O'Neill göra det, vilket i så fall betyder att hela regeringen faller. Parterna får sedan sju dagar på sig att lösa krisen, annars blir det nyval. Den brittiska regeringen lade i juli fram ett förslag om stora förändringar i protokollet, vilket EU sagt att man inte kan godta. När EU-kommissionären Maroš Šefčovič lämnar Nordirland den 11 september, efter två dagars förhandlingar, har inga framsteg gjorts. Šefčovič säger att bägge sidor måste kompromissa för att hitta en lösning.

    • Migrantfrågan skapar spänningar till Frankrike

      Antalet migranter som tar sig från Frankrike till Storbritannien med båt har ökat snabbt under 2021. Som mest kom över 800 personer på en och samma dag i augusti. Från årsskiftet 2020/2021 fram till början av september kom omkring 12 600, många av dem har sedan sökt asyl i Storbritannien. Nu aviserar regeringen en ny taktik om att i vissa fall avvisa båtarna från Storbritannien, men i så fall måste beslutet först godkännas av inrikesminister Priti Patel. Detta har dock väckt starka invändningar från Frankrike som menar att britterna i så fall bryter mot internationell sjörätt. Tidigare kunde Storbritannien skicka tillbaka migranter till ett annat EU-land om de passerat detta, i enlighet med Dublinförordningen. Det går inte längre då landet inte är medlem av EU längre och det inte finns någon ny uppgörelse i frågan. 

    • Johnsons vårdplan får kritik

      Premiärminister Boris Johnson presenterar sin plan för hur vård inom NHS och social omsorg ska förbättras i kölvattnet på coronapandemin. För att åstadkomma det ska staten höja skatterna för att få in ytterligare 12 miljarder pund. De sociala avgifter som löntagare och arbetsgivare ska betala ska ökas med 1,25 procent. Om det godkänns kommer skattetrycket att nå den högsta nivån sedan 1950-talet. Därmed bryter Johnson mot ett av sina främsta vallöften från 2019: att inte höja några skatter (i mars 2021 aviserades en höjning av inkomst- och bolagsskatterna). Pengarna ska bland annat gå till att beta av vårdsskulden efter pandemin. Det ska också sättas ett tak för hur mycket en individ i England måste betala för social omsorg (i Skottland, Wales och Nordirland ansvarar de regionala styrena för vård och omsorg). Som mest ska en person behöva betala 86 000 pund. De som inte har så stora tillgångar (under 20 000 pund) ska inte behöva betala några avgifter alls. På sikt ska hela systemet för social omsorg stöpas om. Planen får kritik från flera håll, framför allt för att åtgärderna är otillräckliga, men också att skattehöjningarna kommer att slå hårt mot låginkomsttagare. Planen godkänns med klara siffror av underhuset och väntas träda i kraft i april 2022. Pensions- och arbetsmarknadsminister Therese Coffey har samtidigt aviserat  att pensionerna inte kommer att höjas lika mycket som regeringen tidigare lovat, tre procent istället för åtta.

    • Augusti

    • DUP tappar mark i Nordirland

      Opinionsundersökningar tyder på att Nordirlands största parti, Demokratiska unionistpartiet (DUP), kommer att hamna på fjärde plats i provinsvalet i maj 2022, med 13 procent av rösterna, samtidigt som nationalistpartiet Sinn Féin ser ut att få flest röster (knappt 28 procent). Det beror på att många mer moderata unionister har övergivit DUP för Ulsters unionistparti (UUP) under dess nya ledare Doug Beattie (16 procent), medan mer hårdföra väljare säger sig stödja Ulsters traditionella röst (TUV) (14 procent). Allianspartiet, som varken är unionistiskt eller nationalistiskt, som tidigare gått fram starkt, har också vunnit nya väljare (13 procent), liksom det mer moderat nationalistiska och socialdemokratiska SDLP (13 procent). DUP har vunnit alla nordirländska val sedan 2003. Om resultatet står sig kommer nästa försteminister komma från Sinn Féin, vilket skulle röra om ytterligare i den redan komplicerade nordirländska politiken. Valsystemet, där väljarna kan markera sitt förstahandsval, och om man vill även andrahandsval och så vidare, gör det dock svårt att avgöra exakt hur en ny provinsförsamling kommer att se ut om dagens opinionssiffror står sig.

    • 17 000 evakuerade från Afghanistan

      Storbritannien har evakuerat över 17 000 personer från Afghanistan, varav 5 000 brittiska medborgare. Det säger utrikesminister Dominic Raab. Han tillbakavisar kritik om att Storbritannien misskött situationen (han har tidigare beklagat att han inte omedelbart avbröt sin semester när krisen i Afghanistan blev akut). Raab betonar att Storbritannien ska trycka på talibanerna för att ett hundratal brittiska medborgare och flera hundra afghaner som blivit kvar i Afghanistan ska få lämna landet, samt vad man kan göra för att landet inte ska bli en "fristad för terrorister". De sista brittiska trupperna lämnade Afghanistan under den gångna helgen. Krisen i Afghanistan har utlöst en debatt i Storbritannien, inte minst inom det styrande Konservativa partiet, om vilken roll landet ska ha i världen och vad Boris Johnsons regering egentligen menar med sin paroll om ett globalt Storbritannien. Farhågor väcks om att Storbritannien ligger för nära USA i sin utrikespolitiska utblick. Senare meddelas att alla afghaner som evakuerats efter att ha arbetat för brittisk militär eller den brittiska regeringen ska få rätt att bosätta sig permanent i Storbritannien.

    • Klartecken för skotsk koalitionsregering

      Det kommer att bli en koalitionsregering Skottland mellan Skotska nationalistpartiet (SNP) och Gröna partiet sedan bägge partierna sagt ja till uppgörelsen.  83 procent av Gröna partiets medlemmar röstar ja. Partiledarna Patrick Harvie och Lorna Slater kommer att få ministerposter. De Gröna har förbundit sig att rösta ja till regeringen i förtroendeomröstningar och till den skotska budgeten. Det finns också en lista på ämnen där partierna inte behöver följa samma linje, bland annat när det gäller flygtrafik, "gröna hamnar" och ekonomisk politik som gäller hållbar utveckling. Tidigare har SNP:s styrande råd godkänt koalitionsavtalet.

    • Över 7 000 människor har evakuerats från Afghanistan

      Storbritannien har, med militär hjälp, evakuerat över 7 000 människor från Afghanistan sedan den 13 augusti. Den brittiska regeringen slår nu fast att inga brittiska soldater kommer att kunna bli kvar i landet efter den 31 augusti när de sista amerikanska soldaterna ska ge sig av. Enligt medieuppgifter väntas premiärminister Boris Johnson be USA:s president Joe Biden att förlänga tidsfristen vid det G7-möte som ska hållas senare idag. Ännu finns omkring 1 000 brittiska soldater i Afghanistan för att bistå vid evakueringen av brittiska medborgare och personer som har arbetat för britterna i landet. Bland dem som har kunnat lämna landet finns nästan 2 900 före detta tolkar. Den brittiske utrikesministern Dominic Raab har på senare tid hamnat i blåsväder, då han, när läget i Afghanistan blev akut, befann sig på semester och inte gjorde något alls för att se till att tolkar som arbetat för britterna skulle kunna evakueras. Oppositionen kräver att Raab ska avgå, men Johnson försvarar sin minister. Två britter, och ett barn till en annan britt dödas den 26 augusti i ett IS-attentat mot flygplatsen i Kabul. 

    • Avtal kan ge Gröna partiet skotska ministerposter

      Skotska nationalistpartiet (SNP) och det skotska Gröna partiet enas om ett samarbetsavtal som ska ge de Gröna ministerposter i den skotska regeringen. Men för att det ska bli verklighet måste överenskommelsen att godkännas av bägge partierna. Förhoppningen är att detta ska vara klart till den 31 augusti, då det skotska parlamentet samlas på nytt efter sommaruppehållet. Enligt avtalet ska regeringen satsa 500 miljoner pund i en fond som ska använda pengarna för att underlätta en övergång från olja och gas till förnyelsebar energi, att det ska införas nya regler för att hyrorna inte ska kunna stiga för mycket samt att ett kontroversiellt förslag om att en individ själv kan bestämma vilket kön hem tillhör ska godkännas inom ett år. Dessutom är partierna överens om att en ny folkomröstningen om självständighet ska hållas inom fem år. Om avtalet godkänns av bägge partierna får den nya regeringen egen majoritet i det skotska parlamentet.

    • Storbritannien inför sanktioner mot sju ryssar

      Storbritannien, och USA, riktar sanktioner mot sju ryssar som misstänks för inblandning i förgiftningen av oppositionspolitiker Aleksej Navalnyj 2020. De som omfattas av sanktionerna är alla medlemmar av den federala ryska säkerhetstjänsten FSP. De får sina tillgångar i Storbritannien och USA frysta och förbjuds att resa in i dessa länder.

    • Kritik mot regeringens Afghanistanpolitik

      Det brittiska underhuset återkallas för att debattera den akuta krisen i Afghanistan efter talibanernas maktövertagande efter att USA, Storbritannien och andra västländer tagit hem större delen av sina trupper. Premiärminister Boris Johnson och hans regering får ta emot skarp kritik från parlamentsledamöter från alla partier, varav flera är före detta soldater som har tjänstgjort i Afghanistan, för att den inte var bättre förberedd på vad som skulle hända. Till kritikerna hör Johnsons företrädare Theresa May som frågar sig om det brittiska underrättelsearbetet verkligen kunde vara så dåligt som det förefaller nu. May antyder att den brittiska regeringen har varit passiv och bara följt USA:s linje. Hon beskriver det hela som ett stort misslyckande för brittisk utrikespolitik. Tidigare har inrikesdepartementet lovat att Storbritannien på sikt ska ta emot upp till 20 000 människor från Afghanistan. 5 000 afghanska flyktingar ska få komma under det kommande året, och kvinnor, flickor och personer från religiösa och etniska minoriteter ska prioriteras.

    • Juli

    • Iran anklagas för tankerangrepp

      Ett japanskägt tankfartyg som går i trafik för rederiet Zodiac, ägt av den israeliske affärsmannen Eyal Ofer, angrips i norra Arabiska havet (norra Indiska oceanen), utanför Omans kust. En rumänsk sjöman och en brittisk säkerhetsvakt mister livet. Israel beskyller Iran för attacken som tros ha utförts med drönare. Fartyget gick utan last mellan Tanzania och emiratet Fuyaira. Det är såvitt känt första gången civilpersoner dödas i en händelse till havs som knyts till konflikten mellan Israel och Iran. Storbritannien överlämnar en diplomatisk protest till Iran, som i sin tur protesterar mot beskyllningarna.

    • Samhället öppnas efter pandemin

      Dagen när nästan alla kvarvarande covidrestriktioner i England tas bort har av en del engelsmän döpts till ”frihetsdagen”. Regler för social distansering tas bort, nattklubbar får åter öppna och begränsningarna för antalet besökare på teatrar, biografer och idrottstävlingar slopas. Det är inte heller längre tvång att bära munskydd på offentliga platser eller i kollektivtrafiken. Men under den senaste tiden har antalet smittade av covid-19 åter ökat kraftigt i takt med att den mer smittsamma deltavarianten av coronaviruset fått fäste i landet, och premiärminister Boris Johnson uppmanar människor att agera med försiktighet. Det är bara England som häver restriktionerna. I Skottland, Wales och Nordirland gäller andra regler som bestämts av regeringarna där. Labourledaren menar dock att hävandet av restriktionerna är ”vettlöst” och att det kan leda till kaos.

    • Lagförslag: Inga åtal för brott under Nordirlandskonflikten

      Den brittiska regeringen aviserar planer på ny lagstiftning som innebär att ingen kommer att kunna åtalas för brott begångna under den långa konflikten i Nordirland, the Troubles. Såväl brittiska soldater som polisen i Nordirland samt medlemmar av våldsgrupper på olika sidor av konflikten kommer att omfattas av lagen. Inget sägs dock om vad som kommer att hända med de rättsprocesser som redan pågår. Nordirlandsminister Brandon Lewis säger att det inte har varit ett lätt beslut att fatta. Det kritiseras dock hårt av grupper som företräder konfliktens offer, de fem största nordirländska partierna och den irländska regeringen. Det finns idag 36 fall med anknytning till konflikten där rättsliga utredningar pågår, de flesta rör fall där personer dödats av den brittiska armén eller den nordirländska polisen. 

    • Johnson vill häva coronarestriktioner i juli

      En stor del av Englands coronarestriktioner ska hävas som planerat den 19 juli, enligt premiärminister Boris Johnson, bland annat kommer det att bli tillåtet att träffas mer än sex personer i privata hem, det blir frivilligt att bära munskydd och rekommendationen att arbeta hemifrån hävs. Men innan det definitiva beslutet tas kommer det att ske en avstämning av läget den 12 juli. Johnson säger att den framgångsrika vaccineringen mot covid-19 möjliggör detta. Samtidigt ökar antalet nya fall av covid-19, med drygt 27 000 nya fall per dag i början av juli, mycket på grund av att den mer smittsamma deltavarianten av sjukdomen nu är spridd i Storbritannien. Lättnader av restriktionerna är även på gång i Skottland, Wales och Nordirland, men delvis i en långsammare takt.

    • Före detta soldater undgår åtal i Nordirland

      Det blir ingen rättegång mot de två före detta brittiska soldater som anklagats för dödsskjutningar i Nordirland på 1970-talet. Det sker sedan åklagarnas användning av viss bevisning underkänts.  Soldat F, misstänks för att ha skjutit ihjäl två män som deltog i medborgarrättsmarschen i Londonderry/Derry i januari 1972, den så kallade blodiga söndagen då 13 människor dödades och 15 skadades när brittiska soldater öppnade eld mot demonstranterna. Han misstänks även för mordförsök på fem andra. Det blir inte heller någon rättegång mot soldat B som anklagats för att ha skjutit ihjäl en 15-årig demonstrant i juli 1972 samt skottskadat dennes kusin. En översyn av bevisläget har gjorts efter att två andra före detta brittiska soldater som anklagats för mord på en ledare för Officiella IRA  i april 1972 frikändes i maj i år. Domstolen underkände då att uppgifter från förhör med soldaterna 1972  inte fick användas, bland annat på grund av de inte hade den juridiska representation de skulle ha haft, samt andra brister i brottsutredningen. Eftersom bevisen i det nya fallen i stort sett var av samma slag menar åklagarna att det inte finns någon möjlighet att nå en fällande dom.

    • Juni

    • Domare: Nordirlandsprotokollet strider inte mot lagen

      Nordirlandsprotokollet mellan Storbritannien och EU är förenligt med lagen. Det slår en domare vid Högre rätten (High Court) i Belfast fast. Flera unionistpolitiker, bland annat David Trimble och Arlene Foster, hade vänt sig till domstolen för att få det prövat om det strider mot unionsakten mellan England och Skottland från 1700-talet och det nordirländska fredsavtalet från 1998. Domaren avvisar alla deras invändningar mot protokollet, och säger att en del av unionsakten har upphävts på grund av nyare lagstiftning i utträdeslagen som trädde i kraft i februari 2020. Samtidigt visar EU kompromissvilja och går med på att skjuta på det förbud mot att kylda köttprodukter från resten av Storbritannien säljs i Nordirland till den 30 september. EU:s brexitförhandlare Maroš Šefčovič säger att EU också lagt fram till nya lösningar på en del av de problem som protokollet har orsakat i Nordirland.

    • Hälsominister Hancock avgår

      Hälsominister Matt Hancock avgår sedan det framkommit att han brutit mot reglerna för social distansering i enlighet med coronarestriktionerna i samband med en otrohetsaffär som avslöjas i brittisk press. Regeringen aviserar att det ska göras en utredning av hur bilder inifrån hälsodepartementet läckt ut till pressen. Senare kräver Labour en utredning om huruvida Hancock brutit mot reglerna och använt sin privata e-postadress i sin yrkesutövning. Det finns ytterligare flera frågor där Hancoks omdöme ifrågasätts, bland annat vilka som har vunnit nya regeringskontrakt under coronapandemin. Hancock ersätts av Sajid Javid, som tidigare varit inrikes- och finansminister.

    • Donaldson blir ny ledare för DUP

      Det står nu klart att Jeffrey Donaldson tar över rodret för det största nordirländska partiet DUP (han kommer formellt att utses den 26 juni). Han står inför en svår uppgift att ena partiet och samtidigt pressa på för att  Nordirlandsprotokollet mellan EU och Storbritannien ska avskaffas. Han har tidigare sagt att han kommer att ge upp sin plats i det brittiska underhuset för att ställa upp i provinsvalet som ska hållas i maj 2022, med siktet att ta över som nordirländsk försteminister. Han kan dock inte vara säker på att DUP kommer att kunna behålla posten eftersom det kräver att DUP blir största parti även 2022. Samtidigt förefaller EU visa kompromissvilja och överväger att skjuta upp det förbud mot att kylda köttprodukter från resten av Storbritannien säljs i Nordirland, något som blivit en viktig symbolfråga för många redan missnöjda nordirländska unionister. Samtidigt har representanter för Irland och Storbritannien  samlats till det första Nord-Syd-mötet på två år. Även företrädare för Nordirland deltog.

    • Ryssland anklagar brittiskt krigsfartyg för intrång

      Ryssland kallar in den brittiska ambassadören i Moskva och anklagar Storbritannien för att försöka provocera genom att skicka ett krigsfartyg till Svarta havet. Det ryska försvarsdepartementet säger att man avfyras varningsskott mot det brittiska fartyget, som befann sig omkring tre kilometer från Krims kust utan att det ledde till någon reaktion. Storbritannien förnekar att detta har skett och att det brittiska fartyget befann sig i ukrainska vatten, då London inte godtagit Rysslands annektering av Krim. Enligt den brittiska försvarsministern Ben Wallace var det brittiska fartyget på väg till Georgien. Även tidigare har Ryssland agerat mot marina fartyg från Natoländer som befunnit sig i Svarta havet.

    • Unesco-larm om hotade världsarv

      FN-organisationen Unesco ser över sin lista över platser som erkänts som världsarv. I en rapport inför ett beslutsmöte under sommaren föreslås att flera av dagens erkända världsarv ska betraktas som hotade, vilket är första steget mot att förlora den eftertraktade världsarvsklassningen. Hoten består i de flesta fall av överexploatering eller klimatförändringar. Hamnstaden Liverpools stadskärna har byggts om så kraftigt på senare år att Unescos utredare anser att staden helt ska tas bort från listan. Kritiken handlar bland annat om att myndigheterna inte begränsar höjden på nya byggnader.

    • Poots tvingas avgå som DUP-ledare

      Dramatiken i nordirländsk politik fortsätter. Edwin Poots tvingas avgå efter tre veckor som DUP-ledare då en majoritet av unionistpartiets ledamöter i det nordirländska provinsparlamentet och i det brittiska underhuset revolterar mot honom. Detta sker sedan Poots gått med på en kompromiss om en språklag, som skulle stärka det iriska språkets ställning, med Sinn Féin och den brittiska regeringen samt att han går vidare nominerat Paul Givan till ny försteminister i den nordirländska regeringen, trots att hans partikamrater har velat avvakta. Det missnöjet handlar om är att Poots gjort detta utan att rådgöra med sina partikamrater. Jeffrey Donaldson, som med knapp marginal förlorade partiledarvalet mot Poots, kommer att bli ny partiledare, då han inte får några motkandidater i partiledarvalet. Givan ska ha fått veta att han måste avgå som försteminister tills en ny DUP-ledare är på plats och en efterträdare har utsetts. Senare meddelas att den brittiska regeringen gått med på att lagstifta om en ny språklag. En sådan var ett villkor för att Sinn Féin skulle gå med på ett regeringssamarbete 2020. Då hade Nordirland varit utan regering i tre år.

    • Varadkar gör utspel om ett enat Irland

      Den irländska vice premiärministern Leo Varadkar säger vid Fine Gaels partikonferens att han tror att ett enat Irland kan förverkligas under hans livstid. Han säger också att han tycker att Fina Gael bör öppna en nordirländsk gren av partiet. Den skulle i så fall försöka vinna över en växande skara väljare som vill gå en medelväg. Han betonar dock att det inte handlar om en annektering av Nordirland utan att det kommer att krävas en ny författning för att avspegla mångfalden i en sådan stat.

    • England behåller restriktioner till 19 juli

      Den 21 juni var det meningen att England skulle avskaffa alla coronarestriktionerna, men nu skjuts lättnaderna upp till den 19 juli. Det beror på att smittspridningen ökat då den variant av covid-19 som går under namnet delta (tidigare kallad "den indiska varianten") fått fäste i Storbritannien. Antalet fall av covid-19 har ökat med 64 procent under den senaste veckan, om än från en relativt låg nivå. Några lättnader kommer dock att ske den 21 juni, som Johnson tidigare kallat för frihetsdagen, bland annat kommer taket på hur många som får komma till ett bröllop ändras. Enligt Johnson ska två tredjedelar av Englands befolkningen ha fått ett erbjudande om en andra vaccinspruta före den 19 juli. Tiden mellan de två sprutorna ska samtidigt minskas från tolv veckor till åtta veckor. 

    • Nordirland känslig fråga under G7-möte

      Nordirlandsfrågan skapar också spänningar på G7-ländernas toppmöte i Cornwall. Enligt rapporter har Frankrikes president under mötet hävdat att Nordirland inte är en del av Storbritannien, ett påstående som omedelbart får premiärminister Boris Johnson att betona att provinsen är en del av ett Storbritannien som inte går att delas upp. Senare manar Macron till lugn och säger att det enda han begär är att ingångna avtal ska respekteras. Under mötet enas länderna också om att skänka en miljard doser vaccin mot covid-19 till fattiga länder, Jonhson tillbakavisar kritiken om att detta är otrillräckligt. Ledarna kommer även överens om att skapa ett varningssystem för att vara bättre förberedda för kommande hälsokriser, att alla koleldade kraftverk ska fasas ut och pengar samlas in för att det även ska kunna göras i fattiga länder samt att sätta igång en grön revolution som både ska leda till nya arbetstillfällen och minskade utsläpp av växthusgaser.

    • Risk för ny politisk kris i Nordirland

      Mycket talar för att en ny politisk kris är under uppsegling i Nordirland efter att försteminister Arlene Foster från DUP avgång idag. Den nya DUP-ledaren Edwin Poots säger att han inte kommer att garantera att det blir en ny språklag för att stärka iriskans ställning i Nordirland under den här mandatperioden. Samtidigt har Sinn Féin aviserat att partiet inte kommer att godkänna Paul Givan som ny försteminister i provinsen om inte lagen antas före den 10 juli. Poots sade sig inför partiledarvalet i maj att han ville ena partiet, men under hans korta tid på posten har sprickorna inom partiet vidgats. En ny nordirländsk regering måste finnas på plats inom sju dagar efter Fosters avgång, om inte det sker kommer nyval att utlysas. Ett val där Sinn Féin eventuellt skulle kunna bli Nordirlands största parti, och i så fall få ta över posten som försteminister, något som skulle vara synnerligen svårsmält för DUP, och andra unionister.

    • Lyckat möte mellan Johnson och Biden

      Premiärminister Boris Johnson och USA:s president Joe Biden möts för första gången inför G7-mötet i brittiska Cornwall. Inför mötet har Johnson aviserat att Storbritannien ska skänka 100 miljoner vaccindoser till fattiga länder. De två ledarna förefaller ha kommit bra överens och ska ha diskuterat frågor kring klimat, coronapandemin och säkerhet. De tycks i hög grad ha undvikit den känsliga frågan om Nordirland, där Biden, som har irländska rötter, tydligt signalerat att Storbritannien måste visa mer kompromissvilja och uttryckt oro för vad som ska hända med den nordirländska fredsprocessen.

    • Paul Givan nomineras till ny försteminister

      DUP-ledaren Edwin Poots nominerar partikamraten Paul Givan till ny försteminister i Nordirland, när Arlene Foster avgår från posten, vilket senast sker den 14 juni. Poots nominerar samtidigt två nya ministrar. När Foster avgår, måste även Sinn Féins Michelle O'Neill lämna sin post som biträdande försteminister. Partierna har efter det åtta dagar på sig att bilda en ny regering. Om de inte lyckas med det ska nyval utlysas. När Sinn Féin fällde regeringen 2017, tog det tre år att få till stånd en ny ministär. Poots tillträde som ny DUP-ledare har blottat starka spänningar inom partiet, inte minst på grund av hur Foster har behandlats av sina kritiska partikamrater. Flera företrädare för DUP på lokal nivå har lämnat partiet. Samtidigt fortsätter Storbritannien och EU att gräla om Nordirlandsprotokollet och den brittiska regeringens att ensidigt förlänga övergångsperioden. Ett protokoll som Nordirlands unionister vill ha bort, medan det har stöd bland nationalisterna. 

    • Förslag till ny valkretsindelning

      Ett nytt förslag till ny indelning av valkretsar som läggs fram av den oberoende engelska gränskommittén skulle ge England tio nya valkretsar, medan Skottland och Wales skulle förlora två respektive åtta valkretsar. En del valkretsar i norra och mellersta England föreslås också slopas, medan södra England, där en allt större andel av befolkningen bor, ska få nya valkretsar. Tanken är att alla valkretsar ska ha mellan 69 724 och 77 062 registrerade väljare. En liknande genomgång görs av oberoende gränskommittéer i Nordirland, Skottland och Wales. En tidigare plan till ny valkretsindelning som togs fram av David Camerons koalitionsregering, som skulle ha inneburit att antalet platser i underhuset skulle minskas, slopades i mars 2020, med hänvisning till den stora arbetsbördan på grund av brexit.

    • Kritik mot besparingar på biståndet

      Regeringens planer på att skära ned på biståndet väcker kritik, även inom det styrande Konservativa partiet. Enligt förslaget ska Storbritannien i fortsättningen ge 0,5 procent av BNP i bistånd, jämfört med 0,7 procent tidigare. 30 konservativa politiker, bland andra den förre brexitministern David Davis och den förra premiärministern Theresa May. Davis varnar för konsekvenserna av nedskärningarna och det sätt det sker på och säger att det kan leda till att barn dör. Kritik kommer också från en rad hjälporganisationer.

    • Maj

    • Toppolitiker lämnar SNP:s styrelse

      Skotska nationalistpartiet (SNP) skakas av fortsatta inre motsättningar. Joanna Cherry, som sitter i det brittiska parlamentet, lämnar partistyrelsen. Hon säger sig ha flera skäl till sitt beslut, men nämner bristen på insyn i partiet som ett av skälen. Tidigare har partiets kassör, Douglas Chapman, lämnat sin post med liknande klagomål. I sociala medier är det många som frågar om vad som har hänt med de 600 000 pund som samlats in av aktivister inför en eventuell ny folkomröstning. Den förre skotska finansministern John Swinney

    • Cummings kritiserar Johnsons coronahantering

      Boris Johnsons tidigare rådgivare Dominic Cummings riktar hård kritik mot premiärminister, men i ännu högre grad mot hälsominister Matt Hancock för de stora bristerna i hanteringen av coronapandemin vid utbrottet 2020 vid en utfrågning i ett utskott i parlamentets underhus. Cummings säger bland annat att tiotusentals människor inte hade behövt dö om regeringen hade agerat mer kraftfullt, att den inte var tillräckligt förberedd och att Johnson som länge tonade ned faran med covid-19, inte är lämplig för sitt ämbete. Hancock, säger Cummings, valde att vänta med att göra tester för att istället bygga upp ett masstestningssystem och ljög om att patienter testats för covid-19 innan de skrevs ut från sjukhus och flyttades till vårdhem. Cummings säger att han och flera andra rekommenderade att Hancock skulle avskedas redan i april 2020. Han menar också att regeringen väntade för länge med att stänga ner samhället och att det var uppenbart att man skulle ha gjort det redan den första veckan i mars (nu skedde det istället den 23 mars). Han kritiserar även mediebevakningen som han anser varit alltför ytlig. Boris Johnson avvisar kritiken.

    • Kritik av BBC i oberoende utredning

      BBC-journalisten Martin Bashir använde sig av förfalskade kvitton för att få prinsessan Diana att ställa upp på en öppenhjärtig intervju 1995. Det framkommer i en oberoende utredning som gjorts av lord John Dyson, en före detta domare i Högsta domstolen. BBC ber nu om ursäkt för detta, liksom Bashir som nu säger upp sig från medieföretaget. Premiärminister Boris Johnson säger sig vara mycket bekymrad över det som framkommit i rapporten. Skarp kritik kommer även från prins William, son till kronprins Charles och Diana. Samtidigt finns en oro för att regeringen ska utnyttja detta för att minska anslagen till BBC och försvaga dagens krav på opartiskhet i mediebolagets rapportering. En intern utredning som gjordes av BBC 1996 kom fram till att inga fel hade begåtts.

    • Doug Beattie blir ny ledare för UUP

      Doug Beattie väljs till ny ledare för Ulsters unionistparti (UUP). Han var ensam kandidat till posten. Beattie är en före detta militär som valdes in i det nordirländska parlamentet 2016. Han tillhör partiets liberala falang och säger att han vill förändra Nordirlandsprotokollet så att Nordirland slipper en hård gräns både mot Irland och mot det brittiska fastlandet.

    • Johnson beklagar massaker i Ballymurphy 1971

      Den brittiske premiärministern Boris Johnson och hans irländske kollega Micheál Martin möts, för första gången sedan augusti 2020, för att diskutera den rättsliga utredningen av dödsskjutningarna av tio civila i Ballymurphy i västra Belfast 1971 (se 11 maj 2021). Domaren slog tidigare under veckan fast att i nio av de tio fallen hade de som sköts ihjäl av brittiska soldater varit oskyldiga. Bägge premiärministrarna belagar att offrens anhöriga har fått vänta så längre för att få veta sanningen om det som hände. Diskussionerna handlade också om möjligheten att tillsätta en sanningskommission för att ta reda på vad som hänt de många offren under Nordirlandskonflikten. Tidigare i veckan har Johson skrivit till de anhöriga och beklagat det som hände och Nordirlandsministern Brandon Lewis också bett om ursäkt för "händelserna i Ballymurphy" i det brittiska parlamentet.  Vid mötet mellan de två ledarna diskuteras även det så kallade Nordirlandsprotokollet. Veckan efter ber Johnson de drabbade familjerna om ursäkt i ett tal i det brittiska underhuset.

    • Poots ny ledare för DUP

      Edwin Poots utses till ny ledare för Demokratiska unionistpartiet (DUP) i det första formella partiledarvalet i partiets 50-åriga historia. Han fick 19 röster mot 17 för den ende motkandidaten Jeffrey Donaldson. Han är för tillfället jordbruks- och miljöminister i den nordirländska regeringen. Han är socialt konservativ och tillhör partiets mest hårdföra falang, medan vice partiledaren, Paula Bradley, som utses samtidigt är en av partiets mest liberala politiker. Poots säger att ha ska leda partiet, men att han inte avser att ta över som försteminister efter Arlene Foster som avgår i juni.

    • Johnson utlovar "ett bättre Storbritannien" i drottningens tal

      Premiärminister Boris Johnson presenterar en lång rad åtgärder för att bygga upp ett bättre och mer jämlikt Storbritannien efter coronapandemin i sin regeringsförklaring (drottningens tal). Det handlar bland annat om stora satsningar på infrastruktur, bland annat fortsatt utbygggnad av G5-nätet, nya regler för statlig upphandling från privata företag, skattelättnader för åtta engelska "frihamnar", asylsystemet ska skärpas, nya rättigheter för brottsoffer. Ett kontroversiellt lagförslag handlar om att införa begränsningar för att åtala terrorister och före detta brittiska soldater för övergrepp som begåtts i Nordirland innan fredsavtalet slöts 1998, vilket i så fall skulle ske i strid med internationell rätt. Andra känsliga frågor rör möjligheten att överklaga regeringsbeslut  domstol, planer på att kräva att väljare kan identifiera sig när de röstar i allmänna val och att studentorganisationer vid engelska universitet kommer att åläggas att se till att yttrandefrihet garanteras på universitetsområdet. Oppositionsledaren Keir Starmer kritiserar regeringen bland annat för att ny lagstiftning för att stärka arbetstagare och ingripa mot missförhållanden på arbetsmarknaden inte finns med.

    • "Nio oskyldiga sköts av armén i Belfast 1971"

      1971 sköts tio människor ihjäl i Ballymurphy i västra Belfast. En rättslig utredning har nu kommit fram till att den brittiska armén dödade nio av dem, trots att de var "helt oskyldiga". I ett av fallen gick det enligt domaren Siobhan Keegan inte att fastställa vem som hade avlossat det dödande skottet. Dödskjutningarna ägde rum i samband med att armén grep medlemmar av paramilitära grupper. Bland offren fanns en präst som dödades när han försökte hjälpa en skadad åttabarnsmor. Bara några dagar tidigare hade myndigheterna gjort det möjligt att gripa och hålla personer fängslade utan rättegång. Det var också en orolig tid, med en lång rad bombattentat och andra våldsamheter. Nordirlands justitieminister Naomi Long, från Allianspartier, och Colum Eastwood, ledare för det nationalistiska och socialdemokratiska SDLP, uppmanar regeringen att be om ursäkt för dödsskjutningarna.

    • Ännu en nordirländsk unionistpolitiker avgår

      Nu meddelar även ledaren för Nordirlands näst största unionistparto UUP, Steve Aiken, att han ska avgå med hänvisning till att partiet inte nått ut med sin politik som det borde. Aiken, som har lett partiet sedan i november 2019, kommer att sitta kvar tills en ny partiledare har utsetts.

    • Framgångar för Tories i lokalvalen

      Fyllnadsvalet till det brittiska parlamentet i Hartlepool vinns  av Konservativa partiets kandidat vinner med klar marginal, trots att det är en valkrets som hållits av Labour ända sedan den skapades 1974. Förlusten i Hartlepool ses som ett stort personligt nederlag för Labourledaren Keir Starmer. Även valen i 143 engelska kommuner (local authorities) blir ett svidande bakslag för Labour, som förlorar kontrollen över minst åtta lokala församlingar och 326 mandat (partiet behåller majoriteten i 44 kommuner). Valet blir istället en klar framgång för Konservativa partiet (Tories), som får egen majoritet i minst 60 lokala församlingar (13 fler än 2016). Även Gröna partiet gör ett bra val, med 151 mandat, 81 fler än 2016, och Liberaldemokraterna vinner fyra nya mandat. Reform UK, arvtagare till Brexitpartiet, får nöja sig med två mandat. Labour vinner dock i elva av de 13 borgmästarval som hålls samtidigt. Bland annat väljs Sadiq Khan om i London, med 55 procent av rösterna. Segermarginalen är ännu större för Andy Burnham som får drygt 67 procent av rösterna. Efter valet petar Keir Starmer vice partiledaren Angela Rayner som Labour kampanjsamordnare.

    • Regeringspartier vinner valen i Skottland och Wales

      I valet i Skottland vinner det styrande Skotska nationalistpartiet (SNP) 64 av de 129 mandaten, varav 62 i de 73 valkretsarna, och ett mandat på den regionala listan. Det är ett mandat mer än 2016.  Valets två blir Konservativa partiet med 31 mandat, lika många som i det förra valet. Gröna partiet, som också vill ha ett självständigt Skottland, gör ett bra val och får åtta mandat, två fler än 2016. Det betyder att självständighetssidan nu kontrollerar 72 av de 129 mandaten i det skotska parlamentet. Antalet kvinnor i det skotska parlamentet ökade till 58, jämfört med 45 2016, vilket motsvarar 45 procent av alla parlamentsledamöter i Edinburgh. Valdeltagandet ligger på 63 procent.  Även Wales vinner regeringspartiet, då Labour får 30 av de 60 mandaten, ett mer än 2016. Konservativa partiet går också fram från elva mandat till 16, medan det självständighetsivrande Plaid Cymru får 13 mandat, ett mer än för fem år sedan. 26 av de 60 ledamöterna är kvinnor, vilket är drygt 43 procent. I Wales ligger valdeltagandet på knappt 47 procent.

    • DUP kritiseras för mötesbojkott

      De nordirländska ministrarna från DUP, det största partiet i Nordirland, har inte deltagit i de flesta av de nord-syd möten som har hållits den senaste tiden (den avgående DU-ledaren Arlene Foster deltar dock i det möte som hålls idag). Detta beklagas av den irländske premiärministern Michéal Martin. Det är framför allt DUP-politiker som ställde krav på att Foster skulle avgå som har ifrågasatt om partiets företrädare ska delta i Nord-Syd-rådets möten så länge det så kallade Nordirlandsprotokollet är i kraft. På sistone har LCC, en organisation som samlar unionistiska paramilitära organisationer, uttalat sitt stöd för denna position. Den brittiske Nordirlandsminister Brandon Lewis och Irlands utrikesminister Simon Coveney har nu kommit överens om att de båda länderna ska mötas i en gemensam konferens i juni.

    • April

    • Valkommissionen utreder Johnsons renovering

      Valkommissionen inleder en formell utredning av anklagelser om att premiärminister Boris Johnson använt pengar från en konservativ givare (Lord David Brownlow) för att renovera sin lägenhet på Downing Street, till en kostnad av 200 000 pund. Och att detta inte har redovisats enligt reglerna för donationer till politiska partier. Oppositionsledaren Keir Starmer och flera andra uppmanar Johnson att presentera fakta, samtidigt som premiärministerns stab vidhåller att han inte har gjort något fel. I parlamentet har Johnson sagt att han själv betalat för renoveringen.  Affären utreds även av parlamentets etikkommissionär.

       

    • DUP-ledaren tvingas avgå

      Arlene Foster, ledare för Nordirlands största parti DUP, meddelar att hon avgår som partiledare den 28 maj och som provinsens försteminister i slutet av juni. Det sker efter ett uppror mot henne inom det egna unionistpartiet. Om hon inte själv fattat beslutet att avgå hade hon tvingats lämna partiledarposten. Bedömare menar att den nya ledaren, som med stor sannolikhet blir en man, kommer att vara från den del av partiet som är ännu mindre villigt till kompromisser och ännu mer socialt konservativ än Foster (den senare lade veckan innan ned sin röst när Stormont röstade om ett förbud mot terapi för omvända homosexuella som större delen av hennes parti röstade emot). Det är också möjligt att Sinn Féin kommer att kräva eftergifter från DUP för att godkänna en ny försteminister från partiet. Det som nämns det fallet är godkännandet av en ny språklag som ska stärka iriskans ställning eller fler rättigheter för hbtq-personer.

    • EU-parlamentet godkänner handelsavtalet med Storbritannien

      EU-parlamentet godkänner med överväldigande majoritet, 660 röster för och fem emot, handelsavtalet mellan Storbritannien och EU. Trots avtalet tyngs handeln mellan parterna av ökat pappersarbete, större kostnader och minskat handelsutbyte. Flera tvistefrågor, bland annat kring fisket, återstår att lösa och det så kallade Nordirlandsprotokollet har lett till ökade spänningar i Nordirland.

    • Ny kris för Johnson

      Labour kräver att en utredning ska göras om huruvida premiärminister Boris Johnson i hemlighet försökt få lyxrenoveringen av sin bostad på Downing Street bekostad via pengar från givare från det konservativa partiet (den kostade 200 000 pund). Det hävdar Johnsons tidigare chefsrådgivare Dominic Cummings som skriver i sin blogg att han hade varnat premiärministern för att göra detta, att det var "oetiskt och sannolikt i strid med lagen". Cummings säger också att han hade uppmanat Johnson att stänga ner samhället vid tidigare datum än vad som skedde. Samtidigt förnekar han anklagelser om att han i november 2020 hade läckt uppgifter om premiärministers kontakter med den brittiske miljardären James Dyson, som då hade sin bas i Singapore till pressen. SMS mellan Johnson och Dyson tyder på att premiärministern utlovat skattelättnader för Dyson och hans anställda om de flyttade till Storbritannien för att tillverka respiratorer. Cummings hävdar vidare att Johnson stoppat en utredning av läckan, då den som pekades ut var en nära vän till premiärministerns fru. Den beställning som gjordes på respiratorer från Dysons företag hävdes senare. Dyson var en varm anhängare av brexit, och han fick hård kritik när han 2019 flyttade sitt bolags huvudkontor från Storbritannien till Singapore.

    • Storbritannien skärper utsläppsmål

      Den brittiska regeringen skärper sina klimatmål. Nu ska landet fram till år 2035 minska sina utsläpp av växthusgaser med 78 procent jämfört med 1990 års nivå, tio procent mer än i de tidigare målen. För att nå dit krävs en satsning på fler elbilar, förnyelsebar energi och nya system för uppvärmning av bostäder, samt minskad konsumtion av kött och mejeriprodukter. Dessutom ska mer skog planteras. Aviseringen sker inför att den amerikanske presidenten Joe Biden ska presentera nya nationella mål för klimatarbetet i USA.

    • Johnson skjuter upp Indienresa

      Premiärminister Boris Johnson skjuter ännu en gång upp en planerad resa till Indien, på grund av det höga antalet covidsmittade i landet. Storbritannien sätter också upp Indien på sin "röda lista", vilket betyder att alla som reser till Storbritannien från Indien måste sitta i karantän på hotell i tio dagar. Syftet med Johnsons Indienresa var att stärka handeln mellan länderna. Johnson ska istället överlägga med sin indiske kollega Narendra Modi via nätet.

    • Johnson lovar att handelshinder med Nordirland ska slopas

      Den brittiske premiärministern Boris Johnson lovar i  brittisk TV att de handelshinder som idag finns mellan Nordirland och det brittiska fastlandet, i enlighet med utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU, ska tas bort. Han säger att han kommer att vidta nya åtgärder om EU håller fast vid "sin dogmatiska linje". Både Storbritannien och EU har rätt att tillfälligt häva det så kallade Nordirlandsprotokollet via artikel 16 i utträdesavtalet. Irlands premiärminister Micheál Martin, som medverkar i samma program, säger att avtalet inte utgör något hot mot Nordirlands konstitutionella position inom Storbritannien.

    • Sinn Féin-ledare beklagar mordet på lord Mountbatten 1979

      Mary Lou McDonald, ledare för Sinn Féin, tidigare benämnt Irländska republikanska armén  IRA:s politiska gren, beklagar mordet på Louis Mountbatten, farbror till den nyligen avlidne prins Philip, 1979. Mountbatten, dödades tillsammans med tre andra, när IRA sprängde den fiskebåt han befann sig i. Attentatet ägde rum i i havet utanför byn Mullaghmore, i grevskapet Sligo, i Irland, där den brittiske lorden var på semester. Det är första gången som en medlem av Sinn Féin ber om ursäkt för attentatet.

    • Förre premiärministern Cameron i blåsväder

      Den förre premiärministern David Cameron hamnar i blåsväder, då det visar sig att han har försökt utnyttja sina kontakter i regeringen för att bedriva lobbyverksamhet för bolaget Greensill Capitals ägare Lex Greensill. Denne hade, när Cameron var premiärminister, en obetald position som rådgivare. Två år efter att Cameron avgått som premiärminister började han själv arbeta för Lex Greensill. Han ska nu bland annat ha skickat privata sms till finansminister Rishi Sunak om att bolaget skulle få covid-lån, något denne dock sade nej till. 2019 ska han, och Greensill ha träffat hälsominister Matt Hancock för en "privat drink" för att diskutera NHS-betalningar. Det har också avslöjats att höga tjänstemän börjat arbeta för Greensill Capital medan de fortfarande arbetade för regeringen. Det som upprör den brittiska opinionen är att detta i sig inte handlar om några formella regelbrott. Labourledaren Keir Starmer pekat på en korrupt kultur inom det konservativa partiet och vill att detta ska utredas av parlamentet. I mars gick Greensill Capital i konkurs.

    • Brittisk militär lämnar Afghanistan

      Hela Natomissionen i Afghanistan lämnar landet med början i maj, sedan USA beslutat att dra tillbaka sina styrkor.För Storbritanniens del handlar det om 750 militärer som utbildat afghanska soldater vid en akademi i Kabul. Utan de amerikanska soldater anses säkerheten bli för dålig för att man ska kunna ha trupper kvar.

    • Regeringen ifrågasätter skotsk lagstiftning

      Den brittiska regeringen ber Högsta domstolen att avgöra om Holyrood har överskridit sina befogenheter, när bland annat FN:s barnkonvention och den europeiska stadgan för lokalt självstyre infogades i skotsk lagstiftning. I bägge fallen handlade det om lagar som godkänts av ett enigt skotskt parlament. Detta kritiseras av den skotska regeringen, medan London säger att det handlar om huruvida lagstiftningen kommer att innebära nya kostnader för den brittiska staten.

    • Drottningens make avliden

      Drottning Elizabeths make prins Philip har avlidit, meddelar hovet. Han blev 99 år. Prins Philip hade titeln hertig av Edinburgh och paret var gifta i 73 år. Han föddes på den grekiska ön Korfu 1921 som son till en prins av både Grekland och Danmark och en prinsessa som var fallen efter brittiska drottning Victoria.

    • Johnson uttrycker oro över våldsamheter i Nordirland

      Premiärminister Boris Johnson kommenterar för första gången våldet i Nordirland och uttrycker sin oro för det som händer där. Samtliga nordirländska partier har tidigare fördömt dem som har tagit till våld, liksom Irlands premiärminister Micheál Martin. Samtidigt fortsätter våldsamheterna i Belfast, där en buss sticks i brand, poliser angrips och brandbomber kastas. Nu dras även personer från den katolska nationalistiska sidan in i våldsamheterna. Företrädare för polisen säger att  protestantiska paramilitära organisationer är inblandade i oroligheterna, något de senare tycks backa ifrån sedan Loyalist Communities Council (LCC) sagt att de inte har med dem att göra. Försteminister Arlene Foster har nu för första gången talat med Nordirlands polischef Simon Byrne, vars avgång hon kräver. 

    • Nordirlands parlament återkallas

      Fortsatta oroligheter i protestantiska områden leder till att det nordirländska parlamentet återkallas från sin påskledighet, på begäran av Allianspartiet. 41 poliser har skadats i samband med kravaller i Belfastområdet och Derry/Londonderry och tio personer har gripits. Rapporter kommer också om protestantiska parader i Portadown, under ledning av maskerade män, och i Ballymena.  Försteminister Arlene Foster, och flera andra ledande DUP-politiker, anklagas för att försöka vinna politiska poäng genom att lägga huvudansvaret för händelseutvecklingen på Sinn Féin, och polisen, för dess agerande kring Bobby Storeys begravning i juni (se Juli 2020). De pekar också på de gränskontroller som nu sker mellan Nordirland och det brittiska fastlandet som ett skäl till oroligheterna.

    • England öppnas upp från 12 april

      Coronarestriktionerna i England kommer att börja lättas upp från och med den 12 april. Pubar och restauranger ska då kunna öppna sina uteserveringar, gym, hårfrisörer och en rad butiker kommer också att kunna öppnas. Premiärminister Boris Johnson betonar dock att alla måste vara vaksamma för att inte en ny smittvåg ska drabba landet. Förhoppningen är också att resor utomlands ska kunna göras från den 17 maj. Det finns dock en oro för att resenärer från andra länder, där inte lika många har vaccinerats som i Storbritannien, ska kunna föra med sig ny smitta in i landet. Fram till nu har över 31 miljoner britter fått minst en vaccinspruta mot covid-19. I Skottland lättade man på en del restriktioner redan i början av april.

    • Poliser skadas i kravaller i Nordirland

      Kravaller bryter under påskhelgen ut i Belfast, Londonderry/Derry, Newtownabbey och Carrickfergus, då protestantiska lojalister markerar sitt missnöje över att inget åtal kommer att väckas mot Michelle O’Neill och andra Sinn Féin-politiker som förra sommaren deltog i begravningen av Bobby Storey i strid mot coronarestriktionerna (se Juli 2020). Storey tros bland annat ha varit IRA:s underrättelsechef under en period på 1990-talet. Åklagarmyndigheten motiverar sitt beslut med att Sinn Féin haft kontakter med polisen inför begravningen. Försteminister Arlene Foster fördömer våldet, men hon har också krävt att Simon Byrne, chef för polisen i Nordirland, ska avgå, då hon menar att polisledningen möjliggjort att begravningen kunde genomföras med så många deltagare. Frågan orsakar starka spänningar inom den nordirländska regeringen. Närmare 30 poliser skadas i oroligheterna. Det noteras också att det bland dem som protesterar finns barn, en del av dem så unga som tolv år.

    • Mars

    • Salmond bildar nytt skotskt parti

      Skottlands före försteminister Alex Salmond bildar ett nytt parti, Albapartiet, inför det skotska valet den 6 maj. Det nya partiet kommer inte att ställa upp med kandidater i valdistrikten, utan bara på regionala listor. Han säger att det är ett sätt att stärka självständighetssidan inför det kommande valet. Två ledamöter från Skotska nationalistpartiet (SNP) hoppar av till Alba. Salmond säger att han kommer att ställa upp som kandidat i valet. I samband med lanseringen av partiet får han frågor om de anklagelser om sexuella trakasserier som nio kvinnor riktat mot honom. Han hänvisar då till att han friats för detta i domstol. Han säger sig vilja öka trycket på den brittiska regeringen att gå med på en ny folkomröstning om skotsk självständighet.

    • Ny abortstrid i Nordirland

      Abortfrågan är ännu en gång föremål för en konflikt i Nordirland. Den brittiska regeringen planerar att ge Nordirlandsminister Brandon Lewis befogenheter för att se till att provinsens nya abortlagstiftning följs. Lagen, som trädde i kraft våren 2020, har mött på motstånd från framför allt Demokratiska unionistpartiet (DUP) som har tagit flera initiativ för att på nytt skärpa lagstiftningen, senast i februari 2021 föreslog en DUP-ledamot i provinsparlamentet begränsningar i aborträtten i fall som gäller icke livshotande handikapp. Nordirlands försteminister Arlene Foster har uppmanat Lewis att inte lägga sig i provinsens interna angelägenheter. Samtidigt har oenighet i Nordirlands regering är inte abort tillgängligt på det sätt som lagen föreskriver. Nordirlands människorättskommission har inlett en rättsprocess mot Nordirlandsministern, provinsregeringen och Nordirlands hälsodepartement för dessa brister.

    • Kina inför sanktioner mot nio britter

      Kina inför sanktioner mot nio britter, bland dem fem parlamentsledamöter, som öppet kritiserat Pekings behandling av uigurer i den kinesiska provinsen Xinjiang. Det sker som ett svar på de sanktioner som Storbritannien, tillsammans med EU, Kanada och USA infört mot fyra tjänstemän som haft en ledande roll i Xinjiang. Det gäller bland annat chefen för underrättelsetjänsten i Xinjiang. Sanktionerna innebär att tillgångar i utlandet fryses och att de förbjuds att resa in i Storbritannien. 

    • Nya flaggregler väcker kritik

      Det brittiska kulturdepartementet kommer med nya direktiv när det gäller flaggning vid offentliga byggnader. Enligt de nya reglerna ska den brittiska flaggan hissas varje dag utanför regeringsbyggnader i England, Skottland och Wales, istället för som tidigare 20 dagar per år. Undantag görs för de dagar då andra flaggor ska hissas. Kulturminister Oliver Dowden uppmanar också kommuner (local councils) att följa samma regelverk. Även sjukhus och kliniker som tillhör den offentliga sjukvården, NHS, kan göra samma sak utan att be om särskilt tillstånd. I Nordirland där flaggfrågan är extra känslig bildades en särskild kommission 2015 för att få fram riktlinjer, men den har ännu inte presenterat något resultat. Enligt Dowden ska flaggreglerna bidra till att knyta samman landet, men protester mot beslutet kommer snabbt, inte minst från Skottland och Wales. En del kritiker menar att detta bara är ett sätt för regeringen att försöka dölja sina egna misstag.

    • Sturgeon överlever misstroendevotum

      Skottlands regeringschef överlever ett misstroendevotum i det skotska parlamentet. Det är bara ledamöter från Konservativa partiet, som begärt omröstningen, och en oberoende ledamot som röstar för att hon ska fällas. Såväl Labour som Liberaldemokraterna lägger ner sina röster, medan Sturgeons parti SNP och Gröna partiet röstar nej till misstroendeförklaringen. Tidigare under dagen har ett parlamentariskt utskott presenterat sinrapport där de kommit fram till att Sturgeon vilselett parlamentet i fallet Salmond, men att de inte kan säga att hon medvetet har gjort det (det handlar om ett möte med Salmond i april 2018). Resultatet läckte dock ut till medierna redan veckan innan (se 18 mars 2021). I rapporten riktas också kritik mot hur den skotska regeringen hanterat nio kvinnors anklagelser om att Salmond gjort sig skyldig till sexuella trakasserier. Utskottet medlemmar har samtidigt fått kritik för att ha agerat mer av partipolitiska hänsyn än av en vilja att få fram sanningen, inte minst genom att läcka material till pressen. Samtidigt har den skotska regeringen kritiserats för att vara långsam med att lämna ut relevanta handlingar.

    • Omdaning av försvaret aviseras

      Försvarsminister Ben Wallace aviserar planer på en omstrukturering av det brittiska försvaret. Det innebär bland annat att antalet soldater inom armén ska minska 72 500 år 2025 (idag ska det finnas drygt 82 000 man, men i själva verket är de bara drygt 76 000, men då räknas inte reservister eller gurkhasoldater in). Istället ska satsningar göras på cyberförsvar, bland annat för att motverka hot från Ryssland och Kina, nya fordon, drönare och raketsystem med lång räckvidd. Anslagen till försvaret ska höjas med 24 miljarder pund under de kommande fyra åren. Det betyder att Storbritannien kommer att lägga över två procent av BNP på försvarat och därmed uppfyller kraven från Nato.

    • Sturgeon frias i utredning

      Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon har inte brutit mot den kodex som gäller hur skotska ministrar ska uppträda. Det slår den irländske före detta åklagaren James Hamilton fast i sin enmansutredning av hur Sturgeon hanterat de anklagelser om sexuella trakasserier som riktats mot hennes företrädare Alex Salmond. Det konservativa partiet har dock utlyst ett misstroendevotum mot Sturgeon till den 23 mars. Det ser dock inte ut att få tillräckligt stöd för att fälla Sturgeon, då Gröna partiet sagt att man inte tänker ställa sig bakom det.

    • Lagförslag ska bana väg för ny skotsk folkomröstning

      Regeringen i Skottland presenterar ett lagförslag om att hålla en ny folkomröstning om skotsk självständighet. Den avser att lägga fram i det skotska parlamentet om de partier som stödjer självständighet, regeringspartiet Skotska nationalistpartiet (SNP) och Gröna partiet, får en majoritet av rösterna i valet den 9 maj. Enligt lagförslaget ska en ny folkomröstning i så fall hållas under första halvan av nästa mandatperiod. Folkomröstningen kommer i så fall att bli rådgivande, eftersom den brittiska regeringen, åtminstone hittills, säger nej till en ny folkomröstning om skotsk självständighet.

    • Förslag om nya befogenheter för polisen väcker protester

      Ett nytt lagförslag som ska ge polisen i England och Wales större befogenheter att ingripa mot fredliga gatuprotester väcker kritik. I Bristol i västra England urartar en demonstration till våldsamheter.  Lagförslaget innehåller även delar om att öka skyddet för monument och statyer, där åverkan kan leda till fängelsestraff på upp till tio år. Tidigare under veckan har Londonpolisen fått kritik för att med brutala metoder ha avbrutit en vaka för en kvinna i London som tros ha mördats av en polis. Det har väckt en debatt om våld mot kvinnor i Storbritannien. Debattörer påpekar att den som skadar en staty kan få ett längre straff än den som misshandlar en kvinna. Manifestationerna sker i trots mot det demonstrationsförbud som råder på grund av coronapandemin.

    • "Sturgeon missledde parlamentet"

      Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon vilseledde det skotska parlamentet i samband med utredningen om hennes företrädare som försteminister Alex Salmond gjort sig skyldig till sexuella trakasserier. Det kommer den parlamentariska grupp som utrett hur klagomålen hanterats fram till (fem ledamöter står bakom slutsatsen, fyra motsätter sig den). Den säger dock inte att det ska ha skett medvetet. Såväl Skotska Labour som Skotska konservativa partiet kräver att Sturgeon ska avgå. Både Salmond och Sturgeon har vittnat inför det skotska parlamentet. Gruppens slutsatser har läckt ut till medierna, den officiella rapporten presenteras först den 23 mars.

    • Skotsk toppolitiker överlever misstroendevotum

      Skottlands biträdande regeringschef John Swinney överlever ett misstroendevotum i det skotska parlamentet, med åtta rösters marginal. Det är Konservativa partiet i Skottland som lagt fram misstroendeförklaringen för Swinneys del i turerna i utredningarna mot den förre skotske regeringschefen Alex Salmond. Han anklagas bland annat för att ha undanhållit material om de juridiska råd som den skotska regeringen fått. Inför ett tidigare hot om ett misstroendevotum offentliggjordes mer material. Den gången sade Gröna partiet att det skulle stödja misstroendeförklaringen, medan man idag ställer sig bakom Swinney. 

    • Halvmilitära grupper drar tillbaka stöd för Nordirlands fredsavtal

      En grupp, Loyalist Communities Council (LCC), som representerar tre protestantiska paramilitära grupper, Ulsters försvarsförbund (UDA), Ulsterfrihetskämpar (UFF) och Röda handens kommando, säger att den tillfälligt drar tillbaka sitt stöd för det nordirländska fredsavtalet från 1998 på grund av missnöjet med det särskilda protokollet för Nordirland i Storbritanniens uppgörelse med EU. I ett brev till den brittiske premiärministern Boris Johnson kräver LCC att den brittiska regeringen ska se till att deras rättigheter respekteras och att handeln mellan det brittiska fastlandet och Nordirland ska fungera utan de hinder som finns i uppgörelsen med EU. De säger dock att de ska arbeta för att uppnå detta med fredliga och demokratiska metoder. Ett liknande brev har skickats till Irlands premiärminister Micheál Martin och EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič. Nordirlands försteminister Arlene Foster har fått kritik för att hon veckan innan träffade representanter för LCC, och enligt kritikerna gav legitimitet till våldsgrupperna. Själv sade hon att hon behöver hålla sig informerad om det som händer i samhället.

    • Ny kris mellan London och EU kring Nordirland

      Storbritannien säger att man på egen hand har beslutat att förlänga de tillfälliga regler som gäller för handel mellan det brittiska fastlandet och Nordirland till i oktober. Enligt den överenskommelse som EU och Storbritannien har slutit ska de lättnader i regelverket som gällt från årsskiftet upphöra den 1 april. Britternas agerande väcker vrede inom EU. Irlands utrikesminister Simon Coveney säger att detta visar att det inte går att lita på Storbritannien i de förhandlingar som nu pågår. EU menar att Storbritanniens agerande är ett brott mot internationell  lag.

    • Februari

    • Sarwar ny ledare för Skotska Labour

      Anas Sarwar väljs till ny ledare för Skotska Labour. Han får nästan 58 procent av rösterna mot drygt 42 procent för motkandidaten Monica Lennon. Han säger att han vet att han står inför en svår uppgift att vinna tillbaka förtroendet från de skotska väljarna. Sarwar, som har pakistanska rötter, blir de första ledaren för ett större brittiskt parti som kommer från en icke-vit etnisk minoritet och den första muslimen på en sådan post. Han blir den 10:e partiledaren för Skotska Labour sedan självstyret infördes 1999. Inför partiledaromröstningen har Lennon sagt att om självständighetspartierna skulle vinna en majoritet i det skotska valet i maj skulle partiet vara tvunget att gå med på en ny folkomröstning om självständighet, medan Sarwar sagt att han vill att alla partier ska koncentrera sig på att få Skottland på fötter efter coronakrisen.

    • Rymling hos IS får nej i brittiska HD

      Shamima Begum från London, som rymde till jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) i Syrien när hon var 15 år, får inte återvända till Storbritannien för att driva sina krav på brittiskt medborgarskap. Inrikesministerns beslut att frånta henne passet innebar enligt en enhällig högsta domstol ingen kränkning av hennes rättigheter. HD har kommit fram till att säkerhetsskäl väger tungt

    • Politisk strid i Skottland förvärras

      Den politiska temperaturen stiger ytterligare i Skottland, sedan den förre regeringschefen Alex Salmond lämnat in en 26 sidor lång inlaga till det skotska parlamentet, där han anklagar den nuvarande försteministern Nicola Sturgeon och flera andra för att konspirera mot honom (se även 24 januari 2021). Sturgeon har enligt honom brutit mot en ministers uppförandekod, och bland annat ljugit för parlamentet, något hon själv förnekar. Dokumentet publiceras först på parlamentets hemsida, men dras tillbaka, och ersätts av ett nytt där flera stycken är borttagna, efter ett ingripande från den skotska åklagarmyndigheten, Crown Office. Salmond skulle under veckan ha vittnat inför ett parlamentariskt utskott, som utreder om och hur den skotska regeringen har misskött en tidigare utredning av anklagelser om att han gjort sig skyldig till sexuella trakasserier när han var försteminister. Han väljer nu att inte göra det på grund av att dokumentet inte publicerats i sin helhet, vilket, enligt honom, betyder att viktiga bevis inte finns med. Samtidigt står det klart att den skotska regeringen har försökt förhala utredningen genom att bara motvilligt lämna ifrån sig avgörande dokument. Det ifrågasätts också hur oberoende den skotska kronjuristen kan vara, på grund av dubbla roller, som högsta åklagarmyndighet och juridisk rådgivare till den skotska regeringen. Detta sker samtidigt som Sturgeon presenterar en plan för att långsamt börja öppna upp samhället från mitten av mars.

    • Johnson presenterar plan för att öppna samhället

      Premiärminister Boris Johnson presenterar sin plan för hur samhället ska öppnas upp igen, men det ska ske långsamt, en del verksamheter kommer inte att få öppna igen förrän tidigast till sommaren. I ett första steg ska skolorna gradvis öppnas på nytt, med början om två veckor. Johnson menar att detta kan ske mycket på grund av att Storbritannien kommit så pass lång med vaccinationerna mot covid-19, ungefär var fjärde britt (merparten över 70 år) har fått minst en vaccinspruta och antal nya fall av sjukdomen har minskat påtagligt under den senaste månaden. Han är dock under hårt tryck från delar av sitt parti, att processen ska påskyndas. Med nästan 130 000 dödsfall med covid-19 är Storbritannien ett av de länder som drabbats hårdast av coronapandemin.

    • DUP:s petition mot EU-protokoll samlar 140 000 namn

      En petition från Demokratiska unionistpartiet (DUP) som pläderar för att det särskilda protokollet för Nordirland i Storbritanniens uppgörelse med Storbritannien ska slopas har nu skrivits under av 140 000 personer. DUP, som är Nordirlands största parti, hävdar att de följder protokollet får för Nordirland kan leda till oroligheter. Vid en debatt i det brittiska underhuset avisas detta av den brittiske Nordirlandsministern Robin Walker, som menar att det går att hitta pragmatiska lösningar på de problem med varutransporter som uppstått.

    • Hälsominister Hancock kritiseras för bristande öppenhet

      En domstol avgör att hälsominister Matt Hancock brutit mot reglerna då hans departement inte publicerat de kontrakt som de slutit under corinapandemin inom 30 dagar, vilket lagen kräver. Domaren säger att genom att inte offentligöra detaljerna kring avtalen inte givit allmänheten möjlighet att granska vad de stora summor som betalats gått till och till vilka företag.

    • Nordirland håller stängt till 1 april

      Provinsregeringen i Nordirland förlänger nedstängningen av samhället till den 1 april. Alla barn mellan fyra och sju år ska dock återvända till skolan den 8 mars. Några veckor senare ska de åter få distansundervisning, medan 12- till 14-åringar ska få gå i skolan mellan 22 mars och påsk. En översyn av restriktionerna ska göra den 18 mars. Fram till nu har drygt 2 000 människor avlidit med covid-19 i Nordirland. Omkring 70 procent av fallen i provinsen orsakas av den mer smittsamma varianten av viruset som uppstått på det brittiska fastlandet.

    • Britt blir ny chefsåklagare i ICC

      Det blir en brittisk jurist, Karim Khan, som den 16 juni tar över som chefsåklagare i ICC. Han har tidigare bland annat lett en FN-utredning av brott som begåtts av Islamiska staten (IS) och har bistått åklagarsidan i tribunalerna för det före detta Jugoslavien och Rwanda. Men han har också representerat den förre libyske ledaren Muammar Gaddafis son Saif al-Islam, den nuvarande vicepresidenten i Kenya William Ruto och Liberias förre president i rättegångar mot dem.

    • DUP samlar 100 000 namn mot EU-regler

      Demokratiska unionistpartiet (DUP) har nu samlat in över 100 000 namn för att det särskilda protokollet för Nordirland mellan Storbritannien och EU ska hävas. Samtidigt säger företrädare för tre fackföreningar att de inte har sagt något om misstänkta aktiviteter i hamnområden, vilket en DUP-politiker hävdade vid ett möte i kommunalt möte. Samtidigt meddelas att livsmedelskontrollerna återupptagits i nordirländska hamnar (se 2 februari 2021).

    • Livsmedelskontroller stoppas i Nordirland efter hot

      De fysiska kontrollerna av animaliska produkter i de nordirländska hamnarna Larne och Belfast stoppas tillfälligt, då hot riktats mot personalen som utför dessa. Tills vidare kommer bara dokumenten för leveranserna att kontrolleras. Detta sker sedan graffiti där den berörda personalen beskrivs som måltavlor dykt upp i en del protestantiska områden i Nordirland. Personalen ska också ha rapporterat om "misstänkta aktiviteter där personer misstänks ha samlat information om dem som jobbar i hamnarna. Kontrollen av livsmedel infördes vid årsskiftet, enligt uppgörelsen mellan Storbritannien och EU i det så kallade Nordirlandsprotokollet. Senare uppmanar premiärminister Boris Johnson EU att agera för att minska de spänningar som uppstått i Nordirland genom att tillfälligt lätta på reglerna under de kommande två åren. Nordirlands försteminister Arlene Foster kritiserar dock Johnsons strategi och säger att det bara är ett sätt att skjuta problemen framför sig och inte den långsiktiga lösning som krävs.

    • Januari

    • EU backar i vaccingräl

      Storbritannien och Nordirland dras in i en konflikt mellan EU och läkemedelsföretaget Astra Zeneca om minskade leveranser av vaccin mot covid-19. Detta sker sedan Astra Zeneca sagt nej till att leverera vaccin från bolagets produktion i Storbritannien och EU svarat med att hota att aktivera paragraf 16 i Nordirlandsprotokollet, som är en del av utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien, och införa gränskontroller mellan Irland och Nordirland i syfte att förhindra att vaccin från andra leverantörer skulle nå Storbritannien och andra länder utanför EU den vägen. EU backar dock efter upprörda reaktioner från bland annat regeringarna i London, Belfast och Dublin. Irlands premiärminister Micheál Martin säger att EU-kommissionen gjorde ett misstag när den hotade att aktivera paragraf 16. Nordirlands försteminister Arlene Foster uppmanar efter detta den brittiske premiärministern Boris Johnson att se till att protokollet upphävs.

    • Övergrepp på mödra- och barnhem utreds i Nordirland

      Nordirland ska inleda en oberoende utredning av förhållandena på ett 10-tal mödra- och barnhem samt tvätterier som drevs i provinsen mellan 1922 och 1990 och där kvinnor och flickor som blivit gravida utan att vara gifta hölls isolerade tills de fött sina barn. Hemmen drevs av både katolska och protestantiska organisationer. Enligt en rapport, som sammanställts av två nordirländska universitet, behandlades kvinnorna, varav en del utsatts för våldtäkt, incest eller andra brott, illa och många pressades hårt för att de skulle adoptera bort sina barn. Dödstalet förefaller inte vara lika höga i de nordirländska hemmen som de var i de irländska där omkring 15 procent av barnen avled. Minst 10 600 kvinnor och flickor var intagna på hemmen. 

    • Sturgeon presenterat vägkarta för skotsk självständighet

      Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon säger att om självständighetspartierna får majoritet i det skotska valet i maj planerar hon att utlysa en ny "laglig folkomröstning" om skotsk självständighet, även om den brittiska regeringen säger nej till detta. I samband med att omkring tusen medlemmar från Sturgeons Skotska nationalistpartiet (SNP) samlats (digitalt) för att diskutera detta lägger hon fram en elva punkter lång vägkarta för hur man ska nå dit. Premiärminister Boris Johnson har sagt bestämt nej till en ny skotsk folkomröstning. Den skotska regeringen och en del juridiska experter menar att det är möjligt för Skottland att trots detta hålla en egen, rådgivande folkomröstning. SNP är dock splittrat om detta är en framkomlig väg eller inte. För Sturgeon väntar även andra prövningar, då en parlamentarisk utredning ska avgöra om den skotska regeringen vilseledde det skotska parlamentet när den hanterade anklagelser mot den förre SNP-ledaren Alex Salmond om att han gjort sig skyldig till sexuella övergrepp mot sin personal när han var skotsk regeringschef. Salmond har friats från anklagelserna i domstol (se Mars och Juni 2020). Frågan har också splittrat SNP, där en del av partiet står bakom Sturgeon och andra stödjer Salmond.

    • Domstol fastställer Lockerbiedom

      En domstol i Skottland avslår ett försök att riva upp domen mot den libyske medborgaren Abd al-Basit al-Miqrahi, som dömdes som skyldig till bombdådet mot ett amerikanskt trafikflygplan över byn Lockerbie 1988. Libyska staten tog så småningom på sig ansvar för attentatet, som krävde 270 liv, och al-Miqrahi fälldes i en specialdomstol i Nederländerna 2001. Han släpptes ur fängelse efter att ha drabbats av cancer och avled 2012. Den skotska appellationsdomstolen fastställer domen från Nederländerna. Amerikanska myndigheter har nyligen meddelat att de vill att ytterligare en libyer, som anklagas för att ha byggt bomben, ska ställas inför rätta.

    • Skotska Labours ledare avgår

      Richard Leonard avgår som ledare för Skotska Labour. Det sker efter upprepad kritik från delar av hans parti, som pekar på att partiet tappat röster i Skottland under de tre år som han har lett partiet. En del menar att han har stått för nära den förre Labourledaren Jeremy Corbyn, som inte har haft något starkt stöd i Skottland. Fram till 2011 hade Skotska Labour en dominerande roll inom skotsk politik. En ny ledare måste nu utses snabbt inför valet till det skotska parlamentet som troligtvis hålls i maj 2021. Det blir partiets femte ledare sedan 2014.

    • Storbritannien kritiserar Kina för övergrepp mot uigurer

      Storbritannien och Kanada riktar hård kritik mot hur Kina behandlar sin uiguriska minoritet. Samtidigt förbjuder länderna all import av varor som man misstänker har tillverkats av uiguriska tvångsarbetare eller inbegriper andra människorättsbrott. De företag som bryter mot detta riskerar böter. Utrikesminister Dominic Raab säger att Storbritannien har en moralisk plikt att reagera mot övergreppen som han likställer med tortyr. Samtidigt skärptes delar av den lag mot modernt slaveri som Storbritannien antog 2015. Relationerna mellan länderna är redan ansträngda, mycket på grund av brittisk kritik av Kinas agerande i Hongkong. Kinas FN-ambassadör uppmanar den brittiska regeringen att inte lägga sig i Kinas inrikespolitiska affärer. I Storbritannien finns det samtidigt krafter som inte tycker att Raab går långt nog och överhuset vill se en lagändring som innebär att respekt för mänskliga rättigheter ska ges stor tyngd i framtida handelsavtal. Många brittiska klädföretag importerar bomull från Kina, som svarar för cirka en femtedel av all bomullsproduktion. Avslöjanden har bland annat gjorts om att  hundratusentals uigurer och personer från andra minoriteter tvingas plocka bomull för hand  på de stora odlingar som finns i Xinjiang.

    • Rekordhögt antal smittade i covid-19

      Nästan 55 000 nya fall av covid-19 har rapporterats under det senaste dygnet, vilket är den högsta siffran hittills, och 563 nya dödsfall (det handlar om personer som avlidit inom 28 dagar efter att de testats positivt för covid-19). Det sker efter att över 1 000 dödsfall har rapporterats per dygn fyra dagar i sträck. Dödssiffran är dock ofta lägre under helgerna på grund av fördröjningar i rapporteringen. Samtidigt vaccineras omkring 200 000 människor varje dag mot covid-19. Storbritannien har idag tre godkända vaccin mot virussjukdomen. I mitten av februari ska alla i riskgrupperna ha blivit vaccinerade mot covid-19, enligt hälsominister Matt Hancock.

    • SNP kräver kompensation för brexit

      Skotska nationalistpartiet (SNP) kräver att den brittiska regeringen ska kompensera Skottland för de stora kostnader som brexit orsakar, både genom minskad handel och lägre tillväxt i framtiden. Skotska fiskare har redan drabbats, då export till EU-länder har sinkats på grund av det pappersarbeten som krävs enligt handelsavtalet mellan Storbritannien och EU, något som fått inköpare av fisk och skaldjur att vända sig till andra leverantörer (tidigare har det tagit ett dygn för leveranserna att nå kunderna). Många brittiska fiskare är kritiska till handelsavtalet som enligt dem inte ger Storbritannien den kontroll över sina fiskevatten som premiärminister Boris Johnson hade utlovat.

    • Nya covidrestriktioner i Nordirland

      Nu skärper även Nordirland restriktionerna för att bekämpa covid-19. Invånarna får bara lämna sina hem för att uträtta nödvändiga ärenden, som att köpa mat och mediciner, för att motionera och för att arbeta. Polisen får också rätt att beordra människor att återvända till sina hem om de inte har goda skäl för att vistas ute. Lagen ska gälla till den 6 februari. Sedan slutet av 2020 är stora delar av samhället redan nedstängt under sex veckor. Ett stort problem är att vården är så hårt belastad. Samtidigt varnar provinsens jordbruksminister Edwin Poots, från demokratiska unionistpartiet (DUP), för att de kan uppstå brist på vissa livsmedel på grund av nya tullregler när övergångsreglerna tas bort i april, och att det på sikt kan kosta arbetstillfällen i Nordirland. Redan idag gapar en del hyllor tomma i livsmedel, på grund av brexit, men också för att Frankrike på grund av covid-19 under en period stoppade godstrafiken till och från Storbritannien.

    • Assange utlämnas inte till USA

      Wikileaksgrundaren Julian Assange kommer inte att utlämnas till USA. Domaren Vanessa Baraitser motiverar beslutet med Assange vacklande psykiska hälsa och risken för att han ska begå självmord. Hon avvisar dock försvarets farhågor om att Assange inte skulle kunna få en rättvis rättegång i USA. Enligt Assanges advokater, som hävdar att åtalet mot honom är politiskt, riskerar han fängelsestraff i upp till 175 år om han utlämnats till USA. Amerikanska åklagare har sagt att en fällande dom skulle resultera i fängelse på mellan fyra och sex år. Assange har bland annat anklagats för att ha publicerat hemlighetsstämplat militärt material om USA:s krigföring i Irak och Afghanistan, material som avslöjat övergrepp som begåtts av amerikansk militär. Han anklagas också för att ha brutit mot amerikanska spionerilagar genom att bistå hackare för att få fram materialet. Assange fängslades i april 2019 för brott mot borgensförbindelser i samband med ett rättsfall där han anklagades för att ha gjort sig skyldig till våldtäkt i Sverige. Ett åtal som numera är nedlagt.

  • 2020

    • December

    • Uppgörelse om Gibraltar klar

      Gibraltar ska ingå i EU:s passunion Schengen, enligt en preliminär uppgörelse mellan Storbritannien och Spanien. Syftet är att underlätta rörligheten mellan Gibraltar och Spanien och slippa nya passkontroller. Avtalet kommer att gälla tills Storbritannien och EU har gjort en mer omfattande uppgörelse som gäller detta. Det avtal som slöts mellan Storbritannien och EU på julafton omfattar nämligen inte Gibraltar.

    • Underhuset godkänner handelsavtalet med EU

      Det brittiska underhuset som återkallats med kort varsel röstar med klar majoritet för att godkänna det nya handelsavtalet med EU efter en fem timmar lång debatt. 521 ledamöter stödjer det, medan 73 ledamöter röstar för att avvisa det. Bara en konservativ ledamot röstar nej och en lägger ner sina röster. Avtalet stöds till stor del av Labour, men en ledamot röstar nej och 36 ledamöter lägger ner sina röster eller avstår från att rösta. De övriga oppositionspartierna röstar alla nej till avtalet, det vill säga Skotska nationalistpartiet (SNP), Liberaldemokraterna, Plaid Cymru, Demokratiska unionistpartiet (DUP), SDLP 2, Gröna partiet 1 och Allianspartiet 1. Överhuset kommer nu att rösta om avtalet, som sedan formellt ska godkännas av drottningen. Tidigare under dagen har det skotska parlamentet gjort en markering genom att rösta nej till handelsavtalet (alla utom Konservativa partiet röstar för att avvisa det). Det skotska parlamentet har dock inget inflytande över processen.

    • Fortsatt tullfri varuhandel mellan Storbritannien och EU

      Först idag publiceras det 1 200 sidor långa dokument om villkoren för det nya handelsavtalet mellan Storbritannien och EU. En grundprincip är att handeln med varor kommer att kunna fortsätta utan tullar eller särskilda kvoter. Det kommer dock att göras fler kontroller vid gränserna och det kommer att krävas mer dokumentation. När det gäller den för Storbritannien så viktiga finanssektorn är reglerna mer oklara, men det är tydligt att britterna har fått kompromissa mer på den här punkten. Britter kommer att behöva visum om de vill vistas i ett EU-land i mer än 90 dagar under en 180-dagars-period. Storbritannien kommer inte längre att vara bundet av utslag i EU-domstolen. Storbritannien kommer att på egen hand kunna bestämma över sina fiskevatten, men fiskefartyg från EU kommer även under de kommande åren att kunna fiska i brittiska vatten. En del av fångsten i brittiska vatten kommer dock att reserveras för brittiska fiskare. Efter en övergångsperiod på fem år kommer parterna att förhandla om vilken tillgång man kommer att få till varandras fiskevatten. Storbritannien kommer inte längre att ingå i Europol, EU:s samarbete för brottsbekämpning, men kommer att ha en närvaro vid EU-organets högkvarter. Hela avtalstexten kan du läsa här. Nordirland undantas på flera sätt, enligt en tidigare överenskommelse mellan Storbritannien och EU i enligthet med det så kallade utträdesavtalet från 2019. Det betyder att Nordirland blir kvar inom EU:s inre marknad när det gäller varuhandeln och att den brittiska provinsen kommer att följa EU:s tullregler i sina hamnar, det vill säga att gods från brittiska fastlandet till Nordirland kommer att kontrolleras från och med den 1 januari 2021. Detta skulle ha gällt även om ett handelsavtal inte blivit klart, men ser nu att bli lättare att genomföra än vid ett avtalslöst tillstånd.

    • Storbritannien och EU enas om handelsavtal

      Storbritannien och EU enas i sista stund om ett handelsavtal, bara en knapp vecka innan övergångsreglerna mellan parterna slutar att gälla. Premiärminister Boris Johnson säger att han ska kalla in det brittiska parlamentet för att rösta om avtalet den 30 december. Innan det kan träda i kraft måste det också godkännas av EU-parlamentet. Både den brittiska regeringen och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att avtalet är gynnsamt för bägge parter. Johnson säger att avtalet är värt 668 miljarder pund om året för Storbritannien. Hela avtalstexten kommer att publiceras senare, men parterna har bland annat nått en kompromiss när det gäller den känsliga fiskefrågan, där övergångsregler ska gälla under fem år, istället för 14 år som EU hade velat. Handeln mellan Storbritannien kommer även i fortsättningen att vara tullfri, den kommer inte heller att begränsas av några kvoter, men Storbritannien kommer inte längre att vara en del av EU:s inre marknad. Storbritannien, utom Nordirland, drar sig också ur studentutbytet i Erasmusprogrammet. Det är oklart om mer hårdföra brexitörer inom Konservativa partiet kommer att godkänna avtalet, men Johnson lär kunna nå en majoritet i underhuset, då även Labour sagt att man kommer att stödja avtalet. Labourledaren Keir Starmer menar att avtalet är tunt, men bättre än ingenting. Skotska nationalistpartiet (SNP) säger dock att man kommer att rösta nej till det.

    • Brexitlag skapar kontroverser

      Det lagförslag om en brittisk inre maknad,  UK Internal Market Bill, som antagits av parlamentet blir nu lag (se 9 november 2020). Den oenighet som fanns med EU om lagförslaget är i stort sett lösta, skapar nu friktion inom Storbritannien, framför allt mellan den skotska regeringen och den brittiska regeringen. Det handlar om en rad regleringar av till exempel livsmedel, luftkvalitet och stöd till bönder som ska göra av administrationerna i Skottland, Wales och Nordirland, men där den brittiska regeringen menar att man ändå måste godta att varor och tjänster från andra landsdelar även om de inte uppfyller den egna standarden.  Det finns därmed en fara, menar styrena i Edinburgh, Cardiff och Belfast, att det på sikt kan leda till sämre kvalitet, där de som har lägst krav blir mest konkurrenskraftiga. Och att det underminerar självstyrenas rätt att fatta sina egna beslut.

       

    • Johnson vägrar att be EU om mer tid

      Storbritannien och EU fortsätter förhandlingarna om ett nytt handelsavtal. Men trots att tiden är på väg att rinna ut vägrar premiärminister Boris Johnson be om mer tid, tros på tryckningar från Labour, flera konservativa politiker, Skottlands försteminister Nicola Sturgeon och Londons borgmästare Sadiq Khan. Den tidsgräns till 20 december som företrädare för EU-parlamentet satt för att ett eventuellt avtal ska kunna godkännas före årsskiftet har nu passerats. 

    • Två män döms för 39 vietnamesers död

      En 24-årig lastbilschaufför från Nordirland och en 43-årig rumän döms av en domstol i London för dråp på 39 vietnamesiska migranter samt för människosmuggling. Vietnameserna kvävdes till döds instängda i en stekhet container på en lastbil utanför London i Storbritannien i oktober 2019. Dödsoffren var såväl män som kvinnor i åldrarna 15 till 44 år. Många av dem hade försökt nå sina anhöriga via mobiltelefoner men täckning saknades i containern. De dömda männens straff offentliggörs i januari 2021. De riskerar livstids fängelse. Sammanlagt har nu åtta människor i ett nätverk av människosmugglare dömts för inblandning i fallet.

    • Flera länder stoppar flygtrafik från Storbritannien

      Flera länder, däribland Sverige, stänger ner all flygtrafik från Storbritannien, sedan en ny och mer smittsam variant av covid-19, VUI202012/01, har upptäckts i landet. Det är den som står för merparten av den snabba smittspridningen i London och sydöstra England. Den ska dock inte ge några allvarligare symptom än tidigare varianter. Premiärminister Boris Johnson beordrar alla invånare i huvudstaden och i sydöst att stanna hemma till den 30 december. Det betyder att de tillfälliga lättnader som skulle ha tillåtits över jul, då personer från tre hushåll skulle få träffas under fem dagar. Samtidigt rapporteras nästan 36 000 nya fall av covid-19 och 326 nya dödsfall. Det betyder att 67 000 människor har avlidit i sjukdomen i Storbritannien. Några dagar senare föreföll Storbritannien och Frankrike vara överens om att godstrafiken mellan länderna ska kunna återupptas. Då väntade över 900 långtradare i Dover för att kunna ta sig till det europeiska fastlandet.

    • Samtalen med EU fortsätter

      Ännu en tidsfrist löper ut i förhandlingarna mellan Storbritannien och EU om ett nytt handelsavtal. Premiärminister Boris Johnson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är överens. Inget sägs dock om hur länge samtalen ska pågå, men vid årsskiftet upphör de övergångsregler som Storbritannien och EU kommit överens om. De svåraste knäckfrågorna rör fiskerättigheter, EU:s krav på garantier om  att parterna ska kunna konkurrera på samma villkor och hur man ska kunna övervaka att avtalet hålls. 

    • Nytt avtal med EU om gränsfrågor

      Storbritannien och EU enas om ett nytt avtal kring gränsfrågorna, framför allt de som gäller Nordirland. Exakt hur det ser ut är ännu inte känt, men den brittiska regeringen har gått med på att dra tillbaka den lagstiftning som nu behandlas av underhuset och som skulle bryta mot utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU. Men parterna har ännu inte enats om ett handelsavtal, men premiärminister Boris Johnson reser efter det till Bryssel för överläggningar med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, men de avslutas utan att några nya framsteg görs. En ny deadline för samtalen mellan parterna sätts till den 13 december.

    • Storbritannien först med att godkänna covidvaccin

      Storbritannien godkänner som första land i världen ett vaccin mot covid-19 sedan det godkänts av det brittiska läkemedelsverket MHRA. Vaccinationer ska komma igång under andra veckan i december, då 800 000 doser ska finnas tillgängliga. Äldre, personer som bor i vårdhem och en del vårdpersonal ska vaccineras först, enligt planen. Förhoppningen är att de flesta invånare ska ha blivit vaccinerade fram till påsk. Den första vaccineringen genomförs den 8 december.

    • November

    • Nytt stödsystem för jordbruket efter brexit

      Den brittiska regeringen aviserar en omställning av jordbruket efter brexit. Ett nytt stödsystem. Environmental Land Management (ELM), ska införas i England (i övriga delar av landet är det de regionala styrena som hanterat jordbruksfrågor) som ger bönderna pengar utifrån de insatser de gör för att förhindra översvämningar, hur många träd de planterar eller åtgärder för att bevara djur- och växtlivet. Tidigare har bönderna, enligt EU:s regler, fått mer bidrag ju större real de brukar. Miljöminister George Eustice säger dock att britterna inte ska förvänta sig några snabbt synliga förändringar. Det gamla systemet kommer att fasas ut gradvis fram till år 2028. Den brittiska regeringen menar att EU-systemet är orättvist då det givit mest pengar till de rikaste bönderna.

    • Krisdrabbat Storbritannien sparar på biståndet

      Den brittiska ekonomin kommer att krympa med över 11 procent 2020, arbetslösheten väntas stiga till 7,5 procent under det första kvartalet 2021 ungefär dubbelt så mycket som i mars 2020, och brittiska staten ser ut att låna mer pengar än någonsin tidigare i år: 394 miljarder pund. Det framgår av finansminister Rishi Sunaks översyn av det ekonomiska läget i Storbritannien. 280 miljarder pund har hittills gått till att bekämpa coronapandemin och dess följder. Sunak säger också att ekonomin kommer att vara 3 procent mindre år 2025 än vad man trodde i mars i år, det vill säga om Storbritannien och EU kan skiljas åt under ordnade former. Enligt Sunak kan offentliganställda inte räkna med några löneökningar, förutom en miljon vårdanställda och ungefär dubbelt så många personer med extra låga löner. Han utlovar också extra pengar till vården och skolan, medan biståndet sänks från 0,7 procent av BNP till 0,5 procent, vilket motsvarar cirka 4 miljarder pund 2021. Det senare kritiseras av flera av Sunaks partikamrater, bland annat från den förre utrikesministern Jeremy Hunt och den anglikanske ärkebiskopen Justin Welby, och leder till att hållbarhetsminister Liz Sugg avgår i protest.

    • Etikkommission anklagar inrikesdepartementet för lagbrott

      Brittiska kommissionen för jämlikhet och mänskliga rättigheter EHRC kritiserar inrikesdepartementet för att det brutit mot lagen då det inte lyssnat på varningar om att ändringar i invandringslagarna skulle drabba den så kallade Windrushgenerationen, människor som invandrade till Storbritannien mellan 1948 och 1971 från Västindien. Våren 2018 avslöjades hur hundratals av dem som hade laglig rätt att bo i landet men inte kunde bevisa det tvingats sluta sina arbeten, blivit bostadslösa, förlorat sin rätt till vård och andra sociala förmåner, spärrats in i särskilda migrationscentra och i vissa fall utvisats. EHRC uppmanar inrikesdepartementet att utarbeta en plan för att sådana lagbrott ska kunna undvikas i framtiden. Inrikesminister Priti Patel och departementets permanenta sekreterare Matthew Rycroft lovar att gottgöra dem som drabbats. Redan tidigare har regeringen lovat att betala skadestånd till dem, men processen har gått långsamt och minst nio personer har hunnit avlida innan de fått några pengar.

    • Nya covidregler införs i december

      Premiärminister Boris Johnson aviserar att gym och butiker kommer att få öppna igen när den pågående nedstängningen av England upphör i början av december. Dessutom kommer åskådare att tillåtas på en del sportevenemang och gudstjänster och andra religiösa ceremonier kommer att kunna återupptas. Det betyder inte att samhället kommer att öppnas helt, istället kommer man att återgå till systemet med tre olika nivåer av regionala restriktioner, men med tuffare åtgärder än tidigare. Vilken nivå en region hamnar i beror bland annat på det så kallade R-talet, hur många personer i genomsnitt som en covidsjuk person smittar och hur väl vården klarar att hantera pandemin. Vilka restriktioner som ska gälla ska uppdateras var 14:e dag och systemet med regionala åtgärder kommer att vara i kraft till i mars. Johnson säger att förhoppningen är att alla invånare från högriskgrupper ska kunna vaccineras mot covid-19 fram till påsken. Samtidigt kommer tecken på att smittspridningen har börjat minska. Den senaste veckan har cirka 40 500 människor smittats av virussjukdomen, vilket är 23 procent färre än veckan innan.

    • Storbritannien och Kanada fortsätter handel enligt EU-regler

      Storbritannien och Kanada enas om att efter årsskiftet fortsätta handla med varandra i enlighet med de regler som nu gäller mellan Kanada och EU. Ländernas premiärministrar säger att förhandlingar om ett nytt handelsavtal ska inledas 2021.

    • Nya coronarestriktioner aviseras

      Nu förlängs coronarestriktionerna i Nordirland till i mitten av december. De restauranger och barer som skulle tillåtits öppna igen den 27 november får inte göra det, men kan fortfarande erbjuda mat för avhämtning. En del kaféer som saknar rättigheter att servera alkohol får öppna på nytt från den 20 november, för att stängas på nytt en vecka senare. Samma sak gäller bilskolor, frisersalonger och annan service som innebär nära kontakt mellan servicegivare och kunder. Från den 27 november kommer alla butiker som inte erbjuder livsnödvändig service att hålla stängt. Kyrkor tillåts bara hålla öppet för begravningar och bröllop. Företrädare för näringslivet kritiserar den nya nedstängningen och många småföretagare säger att detta kan innebära dödsstöten för deras verksamheter. Hälsominister Robin Swann säger att restriktionerna är nödvändiga för att landet inte ska hamna i samma svåra situation som i våras. Försteminister Arlene Foster från Demokratiska unionistpartiet (DUP) förnekar att de nya restriktionerna innebär någon tvärvändning för hennes parti.

    • Johnson aviserar satsning på försvaret

      Den brittiska regeringen aviserar nu en storsatsning på försvaret, som ska få 4 miljarder pund extra per år under de kommande fyra åren. Pengarna ska bland annat gå till att öka rymd- och cybersäkerheten. Satsningen syftar till att stärka Storbritanniens inflytande i världen, enligt premiärminister Boris Johnson och ska samtidigt skapa 40 000 nya arbetstillfällen. Försvarssatsningen utlovades i Konservativa partiets manifest inför parlamentsvalet 2019.

    • Corbyn får inte representera Labour i underhuset

      Labourledaren Keir Starmer beslutar att inte låta företrädaren Jeremy Corbyn att representera Labour i parlamentet, trots att han några dagar tidigare återfått sitt partimedlemskap efter en tre veckor lång avstängning (se 17 november 2020). Starmer motiverar beslutet med att det nu handlar för Labour att återuppbygga förtroendet för partiet. Han säger dock att han kan komma att ompröva beslutet. 28 Labourledamöter i underhuset och fyra i underhuset har kritiserat detta och kräver att det ska dras tillbaka, då det skadar partiet.

    • Johnson söker nystart med grön politik

      Premiärminister Boris Johnson presenterar ett tiopunktsprogram för en "grön revolution". Det innehåller bland annat ett förbud mot köp av nya bensin- och dieseldrivna fordon efter 2030, vilket är fem år tidigare än Johson sagt tidigare. Pengar utlovas också till projekt för att få fram fordon som har låga utsläpp eller inga alls. Planen innehåller också satsningar på både vind- och kärnkraft. Den är till för att uppfylla regeringens löften 2019 om Storbritanniens utsläpp av växthusgaser ska vara helt borta från 2050. Johnsons utspel ses som ett sätt att få en nystart, efter ett motigt 2020, med coronakris och hittills fruktlösa förhandlingar med EU om ett nytt handelsavtal. I Financial Times påpekas att premiärministern inte ger några besked om hur regeringen tänker beskatta koldioxidutsläpp eller hur elnätet ska moderniseras. Senare kommer en analys från konsultföretag, Cambridge Econometrics, att de åtgärder som aviserat inte räcker till för att regeringen ska nå sitt mål. Enligt dess beräkningar kommer regeringens åtgärder bara att leda till en minskning av utsläppen med 59 procent fram till 2030, medan företaget menar att det krävs en 70-procentig minskning fram till dess för att Storbritannien ska kunna nå sitt långsiktiga mål.

    • Corbyn återfår Labourmedlemskap

      Den förre partiledaren Jeremy Corbyns får tillbaka sitt medlemskap i Labourpartiet, men får samtidigt ta emot en formell varning. Det sker sedan Corbyn gjort ett uttalande där han beklagar den smärta som hans uttalande om att det finns antisemitism inom Labour men att problemen har överdrivits av politiska motståndare (se Oktober 2020). Det är ännu inte klart om han får representera Labour i underhuset, parlamentets lägre kammare. Tills vidare sitter han där som oberoende.

    • EU-samtalen närmar sig kritisk punkt, Johnson i ny karantän

      Premiärminister Boris Johnson säger att han är övertygad om att Storbritannien kommer att blomstra även om London inte kan komma överens med EU om ett handelsavtal. Det sker samtidigt som nya samtal mellan Storbritannien och EU inleds i Bryssel, men tiden är knapp nu, om en uppgörelse inte är klar före början av december kommer inget eventuellt avtal kunna träda i kraft vid årsskiftet då övergångsreglerna slutar att gälla. Samtidigt sitter premiärministern i karantän efter att ha träffat en partikamrat som senare visat sig ha symptom som kan vara covid-19. Johnson, som under våren var svårt sjuk i Covid-19, uppvisar inga symptom och säger sig fortfarande ha antikroppar mot sjukdomen. Ytterligare sex parlamentsledamöter och två medarbetare befinner sig också i karantän efter att ha deltagit i samma frukostmöte på 10 Downing Street.

    • Sju döms för terrorbrott i Nordirland

      Sju medlemmar av Fortsättnings-IRA (Continuity Irish Republican Army, Cira) döms till fängelse på mellan 18 månader och 6,5 år för terrorbrott. Männen som är mellan 36 år och 76 år gamla erkänner brott. Det handlar bland annat om att männen tränat personer i vapen- och sprängämneshantering, försök att anskaffa sprängämnen, planer på att mörda polis- och fängelseanställda och medlemskap i en förbjuden organisation. Samtliga brott begick mellan augusti och november 2014. Brotten upptäcktes när nordirländsk polis och underrättelsetjänsten MI5 avlyssnade ett hus i gränsstaden Newry där Cira:s ledning träffades för möten. Cira motsätter sig det nordirländska fredsavtalet som slöts 1998.

    • Tvist om coronarestriktioner i Nordirlands regering

      Coronarestriktionerna i Nordirland förlängs i ytterligare en vecka. Övriga partier i provinsregeringen hade velat att nedstängningen av samhället skulle ha förlängts i två veckor, men Demokratiska unionistpartiet (DUP) blockerar beslutet. Det hela ses som ett tecken på de svåra spänningar som råder mellan framför allt DUP och det nationalistiska Sinn Féin, något som bedömare menar innebär stor skada för allmänhetens förtroende för provinsregeringen. De mindre partierna i regeringen i Belfast säger att DUP och Sinn Féin inte lyssnar till vad de har att säga. Naomi Long, justitieminister från Allianspartiet säger sig ha övervägt att hoppa av.

    • Johnsons rådgivare hoppar av

      Lee Cain, premiärminister Boris Johnsons kommunikationschef, avgår. Det är ännu ett tecken på de konflikter som sägs pågå i kretsen kring Johnson samtidigt som regeringen står inför flera svåra beslut, bland annat i förhandlingarna med EU och val av strategi när det gäller att bekämpa coronapandemin. Cain har arbetat med Johnson och hans rådgivare Dominic Cummings ända sedan alla tre var aktiva i kampanjen vote.leave inför folkomröstningen om EU-medlemskapet. Cain ska ha avgått efter att Johnson tagit tillbaka ett löfte om att han skulle få bli premiärministerns nya stabschef, något som orsakat missnöje både bland ministrar och konservativa parlamentsledamöter. Cain och Cummings har fått skulden för en rad misstag som har gjorts kring coronakrisen Även Cummings ska ha övervägt att gå, men beslöt att stanna kvar fram till årsskiftet, enligt medieuppgifter. Oppositionsledaren Keir Stramer påpekar att detta pågår samtidigt som Storbritannien blir det första landet i Europa med mer än 50 000 dödsfall i covid-19.

    • Konservativa politiker bildar grupp mot nedstängning

      50 konservativa parlamentsledamöter som motsätter sig ytterligare nedstängningar av samhället för att hantera coronapandemin bildar en grupp, Covid Recovery Group. De menar att ännu en nedstängning och en förlängning av den som nu pågår i England skulle vara alltför ekonomiskt kostsamma och kräva många liv. De vill att regeringen ska utreda hur många liv som riskerar att gå förlorade på grund av uteblivna behandlingar av cancer och demens, och ett ökande antal självmord bland människor under 40 år.

    • Svidande nederlag för regeringen i överhuset

      Överhuset underkänner en del av den brittiska regeringens förslag till ny brexitlag, Internal Market Bill, där Storbritannien självsvåldigt ändrar i utträdesavtalet med EU (se September 2020). 433 ledamöter röstar nej till att ministrar ska få rätt att bryta mot internationell lag, medan 165 godkänner förslaget. 44 konservativa ledamöter tillhör dem som röstar nej.  Regeringen säger att man kommer att återinföra paragrafen när underhuset ska rösta om lagförslaget på nytt i december. Det handlar framför allt om ändringar som gjorts i utträdesavtalet som handlar om Nordirland. Samtidigt fortsätter förhandlingarna mellan Storbritannien och EU och om man kommer överens om ett avtal kommer lagen inte att behövas. Samtidigt riktade den förre konservative premiärminister John Major svidande kritik mot lagen och brexitpolitiken i stort som enligt honom försvagar Storbritanniens ställning i världen.   Han varnar också för att Storbritannien riskerar att brytas upp och föreslår att Skottland ska få hålla två folkomröstningar, en om självständighet och om det blir ett ha en för att godkänna villkoren för en separation. En Joe Biden, som ser ut att bli USA:s nästa president, har sagt att allt som ser ut att hota det nordirländska fredsavtalet kan komma att påverka handelsförbindelserna mellan USA och Storbritannien. Han lägger stor vikt vid Nordirland i sitt första samtal med Johnson den 10 november.

    • Skottland förbjuder barnaga

      Skottlands förbud mot barnaga träfder i kraft idag. Fram till nu har det varit tillåtet att i vissa fall aga barn i uppfostrande syfte. Det skotska parlamentet röstade för ett förbud 2019, efter en motion från en ledamot av Gröna partiet. Även i Wales är ett förbud mot barnaga på gång, men först år 2022.

    • Stora problem återstår i samtalen mellan London och EU

      Samtalen mellan Storbritannien och EU om ett handelsavtal fortsätter. Bägge parterna säger att vissa framsteg har gjorts, men att stora problem återstår, bland annat kring de begränsningar som EU vill ha när det gäller statliga subventioner för att upprätthålla konkurrens på lika villkor. Samtidigt är tidspressen stor, då EU-parlamentet måste granska och godkänna en uppgörelse före årsskiftet, då övergångsreglerna mellan Storbritannien och EU slutar att gälla. I oktober undertecknade Storbritannien och Japan ett nytt handelsavtal. Det innebär att nästan all brittisk export till Japan kommer att vara tullfri efter årsskiftet och att alla tullavgifter på japanska bilar kommer att slopas fram till år 2026. Avtalet liknar i mycket det som idag råder mellan Japan och EU.

    • Underhuset godkänner ny nedstängning i England

      Underhuset röstar med överväldigande majoritet för att godkänna en ny nedstängning av England för att bekämpa fortsatt spridning av covid-19 (se Oktober 2020). 516 ledamöter röstar för förslaget, 38 emot, bland dem 34 medlemmar av premiärminister Boris Johnsons eget konservativa parti. Till dem som röstar nej hör den förre konservativa ledaren Ian Duncan Smith och Johnsons företrädare Theresa May lägger ner sin röst tillsammans med 18 andra partikamrater. Samtidigt stöddes förslaget av Labour som dock kritiserade Johnson för att agera långsamt. 492 nya dödsfall rapporteras, vilket är den högsta siffran sedan i maj 2020.

    • Storbritannien höjer terrornivån

      Efter terrorattentat i både Frankrike och Österrike beslutar Storbritannien att höja terrornivån från betydande till allvarlig. Inrikesminister Priti Patel betonar att det handlar om en försiktighetsåtgärd, inte en reaktion på ett konkret hot.

    • Nya covidrestriktioner i Skottland

      Även Skottland skärper nu sina restriktioner, via ett nytt system med fem olika nivåer (0 till 4). Alla skotska kommuner ( 32 local authorities) är graderade från 1 till 3, med 3 som den mest restriktiva nivån. Den som bor i ett område som bedöms som nivå 3 uppmanas bland annat att undvika alla icke nödvändiga resor utanför sin egen kommun, och gymnasielever måste bära munskydd även i klassrummet, inte som tidigare bara i gemensamma utrymmen i skolan. Om smittläget förvärras kan en mer omfattande nedstängning av samhället beordras, men även då ska skolorna hållas öppna.

    • Oktober

    • Ny nedstängning i England

      Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka snabbt i Storbritannien och leder till att den brittiska regeringen beslutar om en ny nedstängning av England (lockdown) från den 5 november till den 2 december. För att träda i kraft måste beslutet också godkännas av underhuset (omröstningen ska hållas den 4 november). Premiärminister Boris Johnson tvingas medge att det nuvarande systemet med lokala nedstängningar inte är tillräckligt för att bromsa pandemin. Som det är nu rapporteras omkring 20 000 nya fall av covid-19 om dagen i Storbritannien, och närmare 47 000 människor har avlidit i sjukdomen (dit räknas dem som har avlidit inom 28 dagar efter att covid-19 bekräftats, men om alla  fall där sjukdomen nämns i dödsattesten räknas med är siffran nästan 59 000). Samtidigt förlängs det permitteringsstöd till anställda som inte kan arbeta som vanligt på grund av pandemin i en dryg månad (staten betalar upp till 80 procent av lönen upp till 2 500 pund). Stödet omfattar hela Storbritannien, men regeringarna i Skottland och Wales uttrycker oro för att det bara kommer att gälla när England stängs ned, och att man vill veta vad som gäller i andra landsdelar om de beslutar om en nedstängning vid en annan tidpunkt. Dagen efter säger kabinettminister Michael Gove att han inte utesluter en förlängning av nedstängningen efter de nuvarande fyra veckorna. Samtidigt säger Nigel Farage att han och Brexitpartiet kommer att rikta in sig på att bekämpa nedstängningen som de menar är fel väg att gå. Farage säger också att han bett valkommissionen om att byta namn på Brexitpartiet till Reform UK.

    • "Avstängningen av Corbyn riskerar att splittra Labour"

      Avstängnigen av den förre partiledaren Jeremy Corbyn (se 29 oktober 2020) väcker reaktioner inom Labour. Len McCluskey, ledare för fackförbundet Unite som är en av Labours största bidragsgivare, säger att beslutet splittrar partiet och kommer att göra det svårare för Labour att vinna nästa val. 30 av Labour parlamentsledamöter säger att de ska göra allt de kan för att häva avstängningen. Kampanjgruppen Momentum, som tillhört Corbyns starkaste supportrar, planerar ett protestmöte på nätet.

    • Labour stänger av Corbyn

      Den förre Labourledaren Jeremy Corbyn stängs av från sitt parti. Det sker sedan han sagt att det finns antisemitism inom Labour men att problemen har överdrivits av politiska motståndare, både inom och utanför partiet. Hans uttalanden kommer som en reaktion på en rapport från brittiska kommissionen för jämlikhet och mänskliga rättigheter EHRC om problemen med antisemitism inom partiet. Corbyn slår samtidigt fast att han alltid bekämpat alla former av rasism. Enligt rapporten har Labour brutit mot lagen då partiet EHRC menade att det fanns en kultur inom partiet, som inneburit att man inte gjort tillräckligt för att förhindra antisemitismen, och i värsta fall såg ut att acceptera den. EHRC menade också att Labour i vissa fall brutit mot lagen, att partiet blandat in politik vid anmälningarna, att de som hanterat klagomål mot antisemitism inte hade den utbildning de behövde och att de som anmält missförhållanden hade trakasserats. Labours nya ledare Keir Starmer lovar att följa EHRC:s rekommendationer. Avstängning sker sedan Corbyn vägrat att backa från sina kommentarer om rapporten.

    • Få äldre patienter covidtestades innan de skrevs ut från sjukhus

      En rapport från Public Health Scotland (PHS) är nu klar och visar att 78 patienter med bekräftad covid-19 hade skickats från sjukhus till olika skotska vårdhem. Dessutom hade bara 650 av 3 599 äldre patienter som skrevs ut från sjukhus testats för att avgöra om de smittats av det nya coronaviruset eller inte. Omkring 2 000 människor har avlidit i covid-19 på skotska vårdhem. Enligt rapporten var dödsfallen flest på större vårdhem än de mindre. Försteminister Nicola Sturgeon har dock sagt att det inte finns någon statistik som visar att det är patienter som skrivits ut från sjukhus som fört smittan till vårdhem. Den 21 april införde den skotska regeringen nya regler om att patienter måste ha två negativa covid-test innan de kan skrivas ut från sjukhus.

    • Johnson beordrar hårda restriktioner för Manchester

      Den brittiska premiärministern Boris Johnson beslutar att införa hårda coronarestriktioner i Manchesterområdet, vilka berör 2,8 miljoner invånare. Det sker trots att regeringen inte lyckats komma överens med lokala ledare om vilket ekonomiskt stöd som behövs i området (se även 19 oktober 2020). Antalet fall av covid-19 ökar snabbt i Storbritannien, över 21 000 nya fall tillkom idag, och 241 nya dödsfall rapporterades, men Johnson försöker undvika en ny total nedstängning av samhället genom att införa hårda lokala restriktioner istället. Manchester får nu 22 miljoner pund i ekonomiskt stöd. I förhandlingarna har Manchesters borgmästare Andy Burnham krävt 65 miljoner pund, men regeringen erbjöd 60 miljoner pund när förhandlingarna strandade. Burnham säger att det var de brittiska ministrarna som lämnade förhandlingsbordet.

    • Wales stänger ner

      Från och med den 23 oktober kommer stora delar av Wales stängas ned helt, som ett sätt att bemästra den pågående coronapandemin. Alla invånare som kan uppmanas att stanna hemma, samtidigt som alla pubar, restauranger, hotell och butiker som inte säljer livsnödvändiga varor ska hålla stängt fram till den 9 november. Även kyrkor och moskéer och andra religiösa byggnader stängs. Invånarna får inte umgås alls med personer från andra hushåll. Grundskolorna får dock öppnas på nytt tidigare än så, med undantag för äldre elever. Den brittiska regeringen kommer att betala 67 procent av lönerna till anställda i de företag som måste hålla stängt. Åtgärderna vidtas då sjukvården har svårt att klara att ta emot nya covidpatienter, säger den walesiska försteministern Mark Drakeford. Wales har haft över 4 000 nya fall av covid-19 mellan 10 och 16 oktober. Läget är allvarligast i södra Wales.

    • London och Manchester på kollisionskurs om restriktioner

      En konflikt uppstår mellan den brittiska regeringen och Manchesters borgmästare Labourpolitikern Andy Burnham om vilka coronarestriktioner som ska gälla i området. Lokala politiker kräver att få mer ekonomiskt stöd om Manchesterområdet ska tvingas stänga ner stora delar av samhället (enligt den högsta, tredje nivån, som regeringen presenterade tidigare i oktober (se 12 oktober 2020). Burnham säger att den hjälp London erbjuder inte är tillräckligt för att uppväga de negativa konsekvenserna av en nedstängning som enligt honom inte heller är bästa sättet att bekämpa pandemin. Han förordar en kortare en nedstängning av hela England för att förhindra att människor förflyttar sig från mer smittade områden till dem som inte är lika hårt drabbade, vilket skulle öka risken för smittspridningen. Boris Johnson har tidigare sagt att han kan tänka sig att ingripa om lokala ledare inte går med på att införa de åtgärder som krävs. Samtidigt kommer rapporter om att covidpatienter upptar en allt större andel av intensivvårdsplatserna på sjukhusen i Manchesterregionen.

    • Johnson: "ingen idé fortsätta samtal med EU"

      Premiärminister Boris Johnson säger att det inte är någon idé att fortsätta förhandlingarna med EU om ett nytt handelsavtal om inte EU-länderna byter position. Exakt vad det betyder är dock oklart, och Storbritannien och EU säger att man avser att fortsätta samtalen per telefon under den kommande veckan. Johson säger att britterna är beredda att handla med EU-länderna i enlighet med WTO-regler från januari 2021, då övergångsreglerna mellan parterna upphör att gälla. 

    • London skärper restriktioner mot corona

      Coronarestriktionerna skärps nu i London, Essex, York, Chesterfield, Surrey, Derbyshire och Cumbria till nivå 2 i den tregradiga skalan (se 12 oktober 2020). Det betyder bland annat att personer från olika hushåll inte längre får träffas. De nya åtgärderna träder i kraft den 17 oktober. Dagen efter beslutas att Lancashire ska omfattas av de mest omfattande restriktionerna i nivå 3.

    • Stödet för skotsk självständighet växer

      Stödet för självständighet i Skottland fortsätter att stiga. Enligt opinionsundersökningar stödjer 58 procent av skottarna ett oberoende Skottland. Det är den nionde opinionsundersökningen sedan i juni där självständighetsförespråkarna är i majoritet. Ett skäl till det är bland annat höga förtroendesiffror för försteminister Nicola Sturgeon, 72 procent av skottarna anser att hon gör ett bra jobb (hon har dessutom starkt stöd även bland dem som röstade nej i folkomröstningen 2014). Ett annat skäl är ett starkt missnöje med premiärminister Boris Johnson och hans sätt att sköta landet.

    • Nordirland skärper coronarestriktionerna

      Den nordirländska regeringen beslutar att göra en ny nedstängning av samhället för att bekämpa spridning av det nya coronaviruset. Alla skolor stängs i två veckor (tillsammans med höstlovet blir det fyra veckor) och alla restauranger i fyra veckor.  Även frisörer och annan service där personalen har nära kontakt med sina kunder stängs, medan vanliga butiker får hålla öppet. Det sker sedan antalet smittade ökat snabbt de senaste veckorna. Nu beräknas omkring 356 av 100 000 invånare vara smittade av covid-19. Irland har samtidigt begränsat kontakten mellan republiken och flera nordirländska grevskap, och bara hel nödvändiga resor tillåts. Senare säger jordbruksminister Edwin Poots från Demokratiska unionistpartiet (DUP) att hans parti motsatte sig en skärpning av restriktionerna. Poots hamnar senare i blåsväder efter att ha sagt att fler smittade av covid-19 finns i nationalistiska (katolska) områden.

    • Arbetslösheten fortsätter att stiga

      Arbetslösheten i Storbritannien steg till 4,5 procent i augusti. Det är den högsta nivån på tre år. Varslen har inte varit lika många sedan 2009. Ytterligare arbetstillfällen väntas gå förlorade nu, då nya coronarestriktioner väntas slå hårt mot många branscher. Särskilt hårt drabbade är unga britter.

    • Överhuset ändring av jordbrukslag avvisas

      Underhuset röstar nej till en ändring av en ny jordbrukslag som föreslagits av överhuset  vilken skulle inneburit att alla handelsavtal måste innehålla en klausul om att brittiska regler för djurskydd och livsmedelsäkerhet måste följas. Det finns farhågor om att Storbritannien kommer att tvingas rucka på regelverket för att nå ett handelsavtal med USA. Jordbruksminister Victoria Prentis hävdar att regeringen inte anser att ändringen behövs eftersom det nuvarande regelverket är tillräckligt.

    • Skärpta coronarestriktioner i England

      Den brittiska regeringen skärper coronarestriktionerna i England. Det sker i ett tredelat system. I den lägsta nivån, vars regler omfattar hela England, måste alla pubar, barer och restauranger stänga klockan 22.00, människor får bara träffas i grupper om sex (gäller både inom- och utomhus). I nästa nivå förbjuds dessutom personer från olika hushåll att träffas inomhus (dessa regler omfattar stora delar av norra och mellersta England). I den "högsta" nivån, som i det här skedet bara omfattar Merseyside i nordvästra England (där Liverpool ligger), innebär dessutom att alla gym, kasinon, sporthallar, vadslagningskontor och bingohallar stängs. Personer från olika hushåll får inte umgås alls. Syftet med det nya systemet är bland annat att skapa tydligare regler istället för det lapptäcke av lokala åtgärder som har vuxit fram under pandemin. Regeringen i London lovar att man ska samarbeta med lokala myndigheter om hur åtgärderna ska utformas, men från många håll, även konservativt styrda områden, kommer kritik mot att de inte tillfrågats i någon större utsträckning. Chris Whitty, som är regeringens medicinska rådgivare, betonar att även om merparten av de nysmittade britterna är unga kommer allt fler tecken på att smittan sprider sig till äldre grupper. Han varnar vid en presskonferens för att det inte är möjligt att skydda den äldre delen av befolkningen på det sätt som man trodde i våras när smittspridningen är så omfattade som nu. Han vädjar till lokala myndigheter att vidta ännu fler åtgärder än de som nu presenteras av den brittiska regeringen. I Manchester upptas nu 30 procent av intensivvårdsplatserna av covidpatienter. Brittiska medier påpekar dock att regeringens hälsoexperter hade rekommenderat en kort nedstängning av samhället, men att regeringen nu väljer att inte gå så långt, i varje fall inte i det här skedet.

    • Kenya och Storbritannien enas om utbildningstoppmöte 2021

      Kenyas president Uhuru Kenyatta och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kommer överens om organisera ett toppmöte för bättre utbildning i fattiga länder. Tanken är att samla in 5 miljarder dollar till internationella utbildningsfonden GPE som bildades 2002 och som har sångerskan Rihanna som sin globala ambassadör. Antalet barn som inte går i skolan har ökat påtagligt under coronapandemin.

    • Unite drar in delar av sitt stöd till Labour

      Ledningen för fackförbundet Unite, som är en av Labours största bidragsgivare, beslutar att dra in delar av sitt stöd till partiet och anklagar partiledaren Keir Stramer för att inte lyssna på dess synpunkter. Unites ledare Len McCluskey tillhör Labours vänsterflank och var en stark anhängare av den tidigare partiledaren Jeremy Corbyn.

    • Hårdare covid-restriktioner i Skottland

      Skottland skärper nu sina restriktioner för att minska smittspridningen av det nya coronviruset. Det sker sedan antalet nya fall av covid-19 har ökat snabbt. Den 7 oktober rapporterades 1 054 nya fall. Smittan är mest utbredd i ett bälte i mellersta Skottland. I de mest utsatta områdena, bland annat Glasgow med omnejd, tvingas alla restauranger, pubar, barer etc som serverar alkohol att stänga helt under 16 dagar. På andra håll i landet tillåts viss alkoholservering utomhus, men med tydliga restriktioner för öppettider. I de drabbade områdena stängs också bowlinghallar, bingohallar och andra liknande verksamheter. Gym får hålla öppet, men inga gruppaktiviteter tillåts. Alla uppmanas att undvika kollektivtrafiken. Försteminister Nicola Sturgeon utlovar också ett extra stöd på 40 miljoner pund till de företag som drabbas.

    • Löften om vindkraft viktig del i Johnsons tal

      Premiärminister Boris Johnson försöker anslå en positiv och optimistisk ton i sitt stora tal på Konservativa partiets konferens, och talade via nätet mer om ett nytt grönt, med satsningar på vindkraft till havs som ska göra Storbritannien världsledande på området. Landets ska byggas upp bättre än tidigare, ett budskap från valkampanjen 2019 som han nu återanvänder. Hoppet står också till den privata sektorn, låga skatter och färre regleringar, ett budskap som lär gå hem hos hans partivänner. För att lugna dem som anser att staten fått en alltför stor roll under pandemin betonar han att finansminister Rishi Sunak bara ingripit med stor motvillighet. Flera bedömare påpekade att han genom detta försökte begrava den skarpa kritik som regeringens hantering av coronapandemin har fått.

    • Finansminister Sunak lovar att få budgeten i balans, på sikt

      Finansminister Rishi Sunak lovar i sitt tal på Konservativa partiets konferens att få statens finanser i balans, minska statens upplåning och få ner statsskulden på medellång sikt. Samtidigt har han aviserat att skatterna sannolikt kommer att höjas, något som är mindre populärt i hans parti. Samtidigt har premiärminister Boris Johnson uteslutit en återgång till tidigare konservativa regeringars hårda åtstramningspolitik. Sunak, som många spår kommer att bli Boris Johnsons efterträdare både som partiledare och premiärminister, är populär inom sitt parti. Enligt en undersökning som gjorts på Konservativa partiets hemsida är han med bred marginal den mest populära av ministern, med ett 81-procentigt stöd.

    • Inrikesminister Patel vill skärpa asyllagarna

      Inrikesminister Priti Patel aviserar i sitt tal på de konservativas partikonferens att hon avser att skärpa asyllagarna. Ett förslag från Patel om att asylsökande eventuellt ska kunna placeras på ön Ascension, i Atlanten, cirka 600 mil från Storbritannien, har tidigare i veckan väckt uppståndelse i medierna.  Ett annat, som Sunday Times rapporterat om, är att personer som tagit sig till Storbritannien på illegal väg inte kommer att beviljas asyl, något som i så fall skulle vara ett brott mot Genèvekonventionen som Storbritannien skrivit under. Frågan om asyllagstiftningen har aktualiserats på nytt efter att strömmen av migranter som försöker ta sig över Engelska kanalen till Storbritannien har ökat, sedan början av 2020 har omkring 5 000 personer tagit sig till landet den vägen. Människorättsaktivister och den politiska oppositionen har anklagat Patel för att överdriva problemen med detta för att driva igenom sin politik. 2019 sökte 35 566 människor asyl i Storbritannien.

    • September

    • Hjälporganisationer vädjar om fortsatt stöd till utsatta familjer

      Joseph Rowntree Foundation, hjälporganisationer, matbanker med flera vädjar till regeringen att behålla den tillfälliga höjning av bidragen (Universal Credit) som gjordes i april för att hjälpa dem som har förlorat sina arbeten på grund av coronapandemin. De säger att utbetalningen av 20 pund extra i veckan i många fall har varit en livlina för särskilt utsatta familjer. Det är dock inget som tyder på att regeringen avser att fortsätta utbetalningarna efter april 2021.

    • Storbritannien inför sanktioner mot Belarus

      Storbritannien inför, tillsammans med Kanada, sanktioner mot president Aleksandr Lukasjenko, dennes son och flera andra högt uppsatta personer i Belarus för de brott mot mänskliga rättigheter som har begåtts i landet.

    • Ännu ett ja till omstridd brexitlag

      Underhuset röstar ännu en gång för förslaget till den nya brexitlag som bryter mot delar av utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU. 340 ledamöter röstar för 256 emot (se även 13 och 14 september 2020). Regeringen går nu med på att låta parlamentet säga sitt innan den beslutar att använda sig av lagen. Lagförslaget, som Labour, SNP och Liberaldemokraterna motsätter sig, ska nu behandlas av överhuset.

    • Protester mot coronarestriktioner

      Tusentals människor samlas i centrala London för att protestera mot regeringens coronarestriktioner. Demonstrationer är undantagna från de regler som säger att högst sex personer får samlas, men då krävs att deltagarna bär munskydd och håller avstånd till varandra, vilket inte alla gör nu. När polisen försöker skingra demonstranterna bryter ett visst tumult ut, 16 personer grips och nio poliser skadas. Flera demonstranter säger till medier att de tror att pandemin är en bluff som regeringen använder för att kunna kontrollera medborgarna. Den 28 september höjs bötesbeloppen för dem som är sjuka i covid-19 eller som har varit i kontakt med någon som smittats och inte håller sig i karantän (i 14 dagar) till mellan 1 000 och 10 000 pund. En studie som beställts av regeringen tyder på att mindre än en femtedel av dem som drabbats av coronaviruset isolerar sig som de är ålagda. Som skäl anger de att de måste handla mat eller läkemedel, eller att deras symptom har förvunnit. Enligt studien är det unga invånare och män som är sämst på att följa reglerna.

    • Rättvisa och säkerhet betonas i Labourledarens konferenstal

      Labourledaren Keir Starmer håller sitt första stora programtal vid Labours partikonferens som i år hålls digitalt, med nyckelord som hygglighet, rättvisa, möjligheter, medkänsla och säkerhet. Han försöker visa att han står för en annan politisk linje än företrädaren Jeremy Corbyn, dock utan att nämna denne vid namn. Talet innehåller dock få politiska förslag, men Starmer riktar hård kritik mot premiärminister Boris Johnson för bristen på kompetens, inte minst för dess hantering av coronapandemin. Han uppmanar regeringen att behålla sitt program för permitteringar för att hålla arbetslösheten nere. Flera bedömare påpekar att Starmers tal i mycket var riktat till tidigare Labourväljare i norra England, som övergav partiet på grund av brexit.

    • Coronarestriktionerna skärps på nytt

      Den brittiska regeringen inför nya restriktioner i England för att förhindra ytterligare spridning av Covid-19. Alla som kan uppmanas att arbeta hemifrån och barer, pubar och restauranger måste stänga senast klockan 22.00 och endast bordsservering kommer att tillåtas. Alla som arbetar i butik måste bära munskydd och vid bröllop får högst 15 personer samlas (i andra sammanhang är gränsen sedan tidigare satt vid sex personer). Planerna på att tillåta åskådare vid sportevenemang skrinläggs. Reglerna kan komma att gälla under sex månader. Den som bryter mot restriktionerna riskerar dryga böter. Skärpningen sker efter en tid av snabbt ökande smittspridning och bara några veckor efter att invånarna uppmanats att återvända till sina arbetsplatser. Även Nordirland, Skottland och Wales skärper sina restriktioner. I Skottland blir det bland annat förbjudet att besöka någon i ett annat hushåll.

    • Johnson enas om kompromiss med partikamrater

      Premiärminister Boris Johnson enas med parlamentsledamöter i sitt eget parti att parlamentet ska få sista ordet om det nya lagförslag som innehåller delar som bryter mot utträdesavtalet med EU. Det sker som en eftergift till de partikamrater som sagt att de avser att rösta nej till regeringens kontroversiella lagförslag (se tidigare datum i September 2020).

    • Barbados aviserar planer på att byta statschef

      Barbados aviserar att den brittiska monarken, drottning Elizabeth, inte längre ska vara landets statschef. Ändringen ska ske i november 2021 i samband med landets 55-årsjubileum som självständig stat.

    • Omstritt lagförslag godkänns i en första omröstning

      Det omstridda lagförslaget godkänns i en första omröstning i underhuset. 340 ledamöter röstar för, 63 emot. Kammaren röstar också nej till ett ändringsförslag som läggs fram av Labour i syfte att stoppa lagförslaget. Bland dem som stödjer lagförslaget hör det nordirländska unionistpartiet DUP. Samtidigt växer missnöjet med lagförslaget även inom det styrande Konservativa partiet. Bland dem som säger att de avser att rösta emot ett slutligt förslag hör den förra finansministern Sajid Javid. Boris Johnson försvarar samtidigt förslaget som han menar är ett svar på "hot" från EU om att sätta upp handelsbarriärer mellan Storbritannien och Nordirland, och även genomföra en "matblockad". Åtgärder som han menar kan hota landets sammanhållning.

    • Lagförslag väcker skarp kritik

      Den brittiska regeringens förslag till ny brexitlag, Internal Market Bill, där Storbritannien självsvåldigt ändrar i utträdesavtalet med EU (se 7 september 2020), har väckt skarp kritik inte bara från EU. Fem tidigare premiärministrar, John Major, Tony Blair, Gordon Brown, Theresa May och David Cameron sällar sig till kritikerna. Bedömare varnar för att det kan komma att påverka andra länders vilja att sluta avtal med Storbritannien i framtiden. Justitieminister Robert Buckland säger att ändringen krävs som en försäkringsåtgärd om Storbritannien och EU inte kan enas om ett frihandelsavtal. Lagen, om den antas, kommer att göra det möjligt för brittiska ministrar att minska det pappersarbete som krävs för handel mellan det brittiska fastlandet och Nordirland, eller till och med slopa dem helt, samt att ändra de regler som gäller för statligt stöd till nordirländska företag.

    • Handelsavtal med Japan klart

      Storbritannien och Japan skriver under ett nytt handelsavtal. Det är det första sådana avtal som Storbritannien sluter sedan landet lämnade EU i början av året. Innan  det träder i kraft måste det dock godkännas av det japanska parlamentet. Avtalet, UK-Japan Comprehensive Economic Partnership Agreement, stadgar att 99 procent av handeln mellan länderna ska vara tullfri. Kritiker påpekar att avtalet bara kommer att kompensera för en bråkdel av den handel med EU som Storbritannien riskerar att förlora på grund av brexit.

    • Coronarestriktionerna skärps i England, Skottland och Wales

      Den brittiska regeringen inför nya restriktioner i England för att minska smittspridningen av covid-19. De innebär framför allt att alla folksamlingar på mer än sex personer förbjuds. Premiärminister Boris Johnson säger att polisen ska bli mer aktiv för att se till att reglerna efterlevs. Han säger också att miljontals britter ska testas för att se om de är smittade eller inte i något som kallas Operation Moonshot. I slutet av oktober är tanken att en halv miljon test ska göras varje dag (som det är idag genomförs mellan 150 000 och 200 000 test per dag). Johnson hoppas också att testerna ska möjliggöra för människor som inte bär på smitta att kunna leva så normalt som möjligt. Kritiker betonar att detta är svårt att genomföra, där laboratoriernas kapacitet att undersöka proverna är en möjlig flaskhals.  Åtgärderna vidtas efter att smittan tagit fart på nytt i England, och fler än 2 000 nya fall av covid-19 har upptäckts fyra dagar i rad. Liknande restriktioner införs senare i Skottland och Wales (där gäller begränsningen bara inomhus) och träderi kraft samma dag som i England, den 14 september. I Nordirland infördes sådana begränsningar redan den 24 augusti.

    • Nästan 3 000 nya fall av covid-19 på ett dygn

      Antalet fall av covid-19 i Storbritannien fortsätter att öka. För andra dagen i rad har nästan 3 000 nya fall av virussjukdomen rapporterats. Det är de högsta siffrorna sedan i maj. Enligt hälsominister Matt Hancock är de flesta av dem som har smittats nu unga britter, merparten mellan 17 och 21 år, från mer välbärgade miljöer. Från att stora delar av det brittiska samhället stängdes ned under våren, väljer myndigheterna i det här skedet att införa lokala restriktioner i särskilt drabbade områden för att begränsa smittspridningen. Det bör dock påpekas att England, Skottland, Wales och Nordirland har olika regelverk. Det visar sig till exempel att resenärer från Skottland och Wales som återvänder hem från Portugal måste sitta i karantän två veckor, vilket resenärer från England och Nordirland inte behöver göra.

    • Johnson sätter deadline för brexitförhandlingar till 15 oktober

      Inför den åttonde förhandlingsrundan mellan Storbritannien och EU varnar premiärminister Boris Johnson för att om parterna inte kommer överens om ett frihandsavtal senast den 15 oktober är det dags för parterna att "gå vidare". Det betyder, enligt Johnson, att EU och Storbritannien kommer att bedriva handel på ett liknande sätt som EU och Australien gör idag. Han säger vidare att det kommer att "vara bra för Storbritannien" om man inte enas om ett avtal. Flera bedömare menar att det är ett sätt för Johnson att göra EU mer kompromissvänligt. Samtidigt uppmärksammas ett nytt lagförslag som skulle åsidosätta delar av det utträdesavtal som Storbritannien och EU enades om 2019. Enligt medieuppgifter handlar det om att lagen skulle ge brittiska ministrar rätt att tolka en del delar av avtalet som rör Nordirland. Det leder till att chefen för regeringens juridiska avdelning lämnar sin post i protest.

    • Augusti

    • Jämnt lopp mellan Tories och Labour i opinionsundersökningarna

      Både Konservativa partiet (Tories) och Labour stöds av 40 procent av väljarna i en opinionsundersökning. Det är första gången på ett år som Konservativa partiet inte leder klart. Enligt samma undersökning är 47 procent av de tillfrågade kritiska till hur regeringen hanterat coronapandemin. Labourledaren Keir Starmer har samtidigt högre förtroendesiffror än premiärminister Boris Johnson, men stödet för honom är ändå lägre än tidigare under sommaren. Samtidigt rapporterar brittiska medier om ett ökat missnöje bland konservativa parlamentsledamöter då Boris Johnsons många tvärvändningar i olika frågor gör det svårt för dem att försvara regeringens politik. 

    • Ed Davey ny ledare för Liberaldemokraterna

      Liberaldemokraterna har valt en ny partiledare, Ed Davey, som vinner över Layla Moran. Han var bland annat energi- och klimatminister i David Camerons borgerliga koalitionsregering mellan 2012 och 2015. Han adlades 2016 för sina insatser inom politiken.

    • Brittiska skolor öppnas på nytt

      Premiärminister Boris Johnson betonar nu att det är viktigt att eleverna återvänder till skolorna för höstterminen. Han hävdar att det innebär större risk för deras utveckling om de inte deltar i undervisningen än vad covid-19 utgör för dem. Samma budskap har också kommit från regeringens medicinska experter, liksom de i Nordirland, Skottland och Wales, och att risken är liten att barnen ska bli svårt sjuka. Johnson menar också att en skolöppning är ett steg mot en normalisering av läget i landet efter vårens nedstängning och nödvändig för att få fart på ekonomin. Enligt opinionsundersökningar motsätter sig var fjärde person att skolorna ska öppnas nu. Skolorna i Skottland är redan igång, medan en del nordirländska skolor öppnas idag. Höstterminen i England och Wales inleds först i september.

    • Få framsteg i samtalen mellan Storbritannien och EU

      Ännu en samtalsrunda mellan Storbritannien och EU avslutas utan att ge några större resultat. Det säger EU:s chefsförhandlare Michel Barnier som säger att möjligheterna för att parterna ska nå en överenskommelse nu får anses som små. Han säger att britterna inte visar någon kompromissvilja på områden som är viktiga för EU. Storbritanniens förhandlare David Frost talar dock om att mindre framsteg har gjorts. Han menar att EU visar liten vilja till eftergifter på områden som handlar om statliga subventioner och fiskefrågor.

    • Långt fängelsestraff för terrordåd

      Hashem Abedi, bror till den man som utförde självmordsdådet i Manchester 2017 (se Maj 2017), döms till 55 års fängelse för medhjälp i attentatet som krävde 22 liv och skadade 100-tals. 

    • Kris i den skotska ekonomin

      Den skotska ekonomin har drabbats hårt av coronakrisen. Mellan april och juni när stora delar av samhället var nedstängt föll BNP, enligt provisoriska siffror, med nästan em femtedel. Det betyder att Skottland nu befinner sig i lågkonjunktur.

    • Lågkonjunktur i Storbritannien

      För första gången på elva år befinner sig nu Storbritannien i en lågkonjunktur. BNP föll med en dryg femtedel under årets andra kvartal. Det betyder att landet har haft negativ tillväxt två kvartal i rad. Den brittiska ekonomin började dock växa på nytt i juni, då en del restriktioner hävdes, men BNP var ändå lägre i juni än i februari, före coronakrisen, enligt statistikmyndigheten ONS.

    • Juli

    • Nya lokala restriktioner mot covid-19 i norra England

      Brittiska myndigheter inför nya restriktioner i Manchesterområdet, delar av västra Yorkshire och av östra East Lancashire, på grund av en ökning av antalet fall av covid-19 där. Restriktionerna, som bland annat innebär att invånarna anmodas att inte träffa personer utanför det egna hushållet, ska vara i kraft till den 2 september.

    • Storbritannien river upp utlämningsavtal med Hongkong

      Regeringen upphäver ett utlämningsavtal med Hongkong som inneburit att Hongkongbor som misstänks för brott i Storbritannien har kunnat utlämnas till Hongkong  och vice versa. Beslutet är en reaktion på den nya hårt kritiserade säkerhetslag som Peking införde i Hongkong från 1 juli. Enligt Storbritannien har säkerhetslagen förändrat viktiga förutsättningar för utlämningsavtalet, inte minst eftersom den föreskriver att vissa rättsprocesser ska äga rum på Kinas fastland istället för i Hongkong. Även en brittisk lag som sedan länge förbjuder export av vissa typer av särskilt farliga vapen till Kina kommer att utvidgas till att även gälla för Hongkong.

    • Storbritannien stoppar Huaweis 5G-utbyggnad

      Den brittiska regeringen meddelar att den kinesiska telekomjätten Huaweis tekniska utrustning inte längre kommer att användas i landets 5G-nät. Beskedet kommer efter påtryckningar från USA och rycker upp ett brittiskt beslut från tidigare i år om att tillåta Huawei att svara för delar av utbyggnaden. Enligt USA och bedömare i flera västländer finns det en fara för att Huaweis teknik kan utnyttjas för att spionera för Pekings räkning. Från och med 2027 ska all befintlig Huawei-teknik ha tagits bort från de brittiska 5G-näten.

    • Nytt stödpaket på 30 miljarder pund aviseras

      Finansminister Rishi Sunak aviserar ännu ett stödpaket på 30 miljarder pund för att motverka följderna av coronakrisen. Den här gången för att hålla nere arbetslösheten. Pengarna ska bland annat gå till arbetsgivare, husköpare, besöksnäringen och för att hjälpa unga britter på arbetsmarknaden, via statliga bidrag och momssänkningar. Tidigare i veckan har han utlovat extra pengar till bland annat kulturen. Enligt beräkningar som har gjorts av den brittiska tidningen Financial Times kommer det att leda till ett underskott i statsfinanserna på närmare 362 miljarder pund, sex gånger högre än vad den oberoende byrån för budgetansvar, Office for Budget Responsibility, Storbritanniens motsvarighet till Finanspolitiska rådet, förutspådde i mars. Den brittiska staten väntas låna eller ha lånat omkring 133 miljarder pund, vilket motsvarar nästan en femtedel av BNP, den högsta siffran sedan 1944–1945. En del bedömare tycker att Sunak är för generös, medan nödrop kommer från vissa branscher som inte anser sig ha fått del av krisåtgärderna.

    • Motion kräver ursäkt från O'Neill

      Konflikten kring Nordirlands biträdande försteminister Michelle O'Neills deltagande i en begravning fortsätter, där samtliga partier utom Sinn Féin stödjer en motion i provinsparlamentet där de begär att hon ska be om ursäkt för sitt handlande. Motionen är inte tvingande, och O'Neill vägrar att följa den. Hon har dock sagt att hon är ledsen om sörjande familjer tagit illa vid sig. Det finns dock inget som tyder på att DUP är berett att lämna provinsregeringen på grund av detta, men den enade front den kunnat visa upp under coronakrisen har nu fått stora sprickor. I normala fall skulle parlamentets etikkommissionär kunna undersöka saken, men under den tre år långa period då parlamentet var stängt och Nordirland saknade regering löpte den tidigare kommissionärens mandat ut och man har ännu inte utsett någon ersättare.

    • Brittiska sanktioner mot saudier

      20 saudier finns jämte 25 ryssar och några nordkoreaner på den första sanktionslista som Storbritannien offentliggör på egen hand efter sitt utträde ur EU. Hittills har britterna alltid samordnat sina sanktioner med EU och/eller FN. De saudier som nu får inreseförbud och eventuella tillgångar i Storbritannien frysta pekas ut för anknytning till mordet i Istanbul 2018 på den saudiska ledningens kritiker Jamal Khashoggi. I Saudiarabien har fem personer dömts för direkt inblandning, dock ingen i den mäktige kronprinsens närhet. Dagen efter det brittiska beskedet om sanktioner meddelar regeringen i London sin avsikt att återigen börja sälja vapen till Saudiarabien. Den saudiska krigföringen i Jemen ledde 2019 till att vapenaffärerna stoppades av en brittisk domstol.

    • Sinn Féin-minister anklagas för brott mot coronarestriktioner

      Nordirlands biträdande försteminister Michelle O'Neill är i blåsväder. Detta sedan Sinn Féin-politikern deltagit i begravningen av Bobby Storey, som bland annat anses ha varit IRA:s underrättelsechef under en period på 1990-talet, i strid mot corona-restriktionerna. Försteminister Arlene Foster, från Demokratiska unionistpartiet (DUP), uppmanar O'Neill att åtminstone tillfälligt kliva åt sidan medan hennes agerande utreds av polis. Foster säger att hon för tillfället inte kan framträda vid sidan av sin regeringskollega för att presentera Nordirlands linje för att bekämpa pandemin. Sinn Féin försvarar O'Neill och säger att hon har följt reglerna för social distansering med mera och att begravningen utformats efter familjen Storeys önskan. Enligt de gällande reglerna får högst 30 personer samlas utomhus, men under begravningen av Storey deltog 120 personer i ceremonin inne i kyrkan. Dessutom samlades omkring 1 800 människor längs gatorna för att hedra Storey. Det förfaller dock inte som om DUP är beredd att fälla regeringen på grund av detta.

    • Storbritannien kritiserar ny säkerhetslag i Hongkong

      Storbritannien kritiserar en ny säkerhetslag som idag träder i kraft i Hongkong (se även Maj 2020). Enligt den kan aktivister som sprider information till stöd för självständighet kan gripas och åtalas. Premiärminister Boris Johnson säger att lagen är ett brott mot den brittisk-kinesiska uppgörelsen från 1985 som ledde till att Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina 1997. Johnson erbjuder samtidigt upp till tre miljoner hongkongbor möjlighet att under fem år bosätta sig i Storbritannien för att på sikt kunna ansöka om brittiskt medborgarskap. Som det är idag kan 350 000 hongkongbor som har brittiska specialpass bara stanna sex månader i Storbritannien om de inte har ett visum.

    • Juni

    • Leicester sätts i karantän

      Den engelska staden Leicester sätts i karantän efter ett nytt utbrott av covid-19. Av alla nya rapporterade fall av virussjukdomen den senaste veckan har tio procent ägt rum i Leicester.

    • Boris Johnson utlovar satsningar på infrastruktur

      Premiärminister Boris Johnson lägger i ett tal i den engelska staden Dudley fram en plan för hur regeringen ska försöka få fart på ekonomin efter coronapandemin. Han beskriver det som ett "New deal", i en anspelning på det stimulansprogram som USA:s president Franklin D Roosevelt lanserade för att få fart på den amerikanska ekonomin efter 1930-talets depression. Den brittiska regeringen utlovar nu fem miljarder pund till investeringar i infrastruktur och bostadsbyggen. Johnson hoppas nu att hans regering kan få en nystart efter all kritik om hur coronakrisen har hanterats. Labourledaren Keir Starmer kritiserar regeringen för att paketet inte innehåller särskilt mycket nytt eller särskilt mycket pengar, då det mesta handlar om satsningar som redan aviserats, men som nu ska tidigareläggas.

    • Skotska regeringens agerande utreds

      En parlamentarisk utredning inleds av hur den skotska regeringen hanterat klagomål mot den förre försteministern Alex Salmond. Han friades tidigare i år i domstol från anklagelser om att han begått sexuella övergrepp när han var Skottlands regeringschef (se Mars 2020).  Innan rättsprocessen inleddes hade den skotska regeringen inlett en egen intern utredning som senare anklagats för att inte ha följt gällande regler, och det är den som nu ska undersökas.

    • Tre döda i misstänkt terrordåd

      Tre människor dödas i vad polisen misstänker är ett terrorattentat i Reading strax utanför London. Ytterligare tre personer knivskärs svårt. Den misstänkte gärningsmannen är en 25-årig libyer som 2019 ska ha uppmärksammats av den brittiska underrättelsetjänsten MI5. Han grips bara fem minuter efter att polisen larmats om dådet. Mannen tros ha agerat på egen hand.

    • Johnson och von der Leyen utlovar intensiva samtal i juli

      Premiärminister Boris Johnson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen möts via videolänk för att diskutera Storbritanniens och EU:s framtida relationer. Trots att alla överläggningar hittills har gått trögt säger sig bägge två vara optimistiska om att en uppgörelse ska kunna bli klar till det kommande årsskiftet. Storbritannien håller fast vid att inte begära någon förlängning av övergångsreglerna som löper ut i december. Parterna lovar att stegra tempot i förhandlingarna under juli månad.

    • BNP faller med 20 procent i april

      Coronakrisen och nedstängningen av samhället slår hårt mot den brittiska ekonomin som minskar med drygt 20 procent i april månad, den högsta siffran för en månad som har uppmätts. April är dock den månad då de hårdaste restriktionerna har varit i kraft och bedömare tror att följderna inte kommer att bli lika stora efter det, då flera lättnader i karantänen har gjorts. 

    • Storbritannien och Japan börjar samtala om handelsavtal

      Storbritannien och Japan inleder samtal om ett nytt handelsavtal. Om det inte är klart före årsskiftet 2020/2021, då övergångsreglerna mellan Storbritannien och EU slutar gälla, kommer handeln mellan länderna att ske enligt WTO:s regler.

    • Protester mot rasism i Storbritannien

      I London och på flera andra håll i Storbritannien genomförs protester mot rasismen i landet och mot det polisvåld och den diskriminering som drabbar afroamerikaner i USA. På de flesta håll sker det under lugna former, men på vissa håll bryter våldsamheter ut senare på kvällen. I Bristol välter demonstranterna en staty av Edward Colston, so handlade med slavar på 1600-talet, och knuffar ned den i en flod. Manifestationerna hölls trots att myndigheterna avrått på grund av den pågående pandemin. Dagen efter uttrycker premiärminister Boris Johnson viss förståelse över den ilska som finns mot rasism, men fördömer våldet. I London beslutar borgmästaren Sadiq Khan att en staty som föreställer en slavhandlare, Robert Milligan, som är placerad utanför ett museum, ska ta tas ner

    • Inga framsteg i samtalen med EU

      Storbritannien och EU avslutar ännu en förhandlingsomgång, den fjärde i ordningen, om hur deras framtida relationer ska se ut utan att några framsteg nås. Men bägge sidor visar  trots detta en viss kompromissvilja. EU:s chefsförhandlare Michel Barnier säger att EU kan öppna för vissa undantag när det gäller principen om konkurrens på lika villkor, genom att Storbritannien ska kunna undantas från vissa EU-regler när det gäller statliga subventioner. Den brittiska förhandlingsdelegationen säger kunna gå med på vissa tullavgifter på jordbruksprodukter, om EU går med på dra tillbaka sina krav på att Storbritannien ska följa EU:s regler när det gäller miljö- och arbetsmarknadsregler, samt statliga subventioner.

    • Johnson ska leda insatsen mot covid-19

      Dagstidningen Telegraph meddelar att premiärminister Boris Johnson själv tar över ledningen över insatserna för att bekämpa den pågående coronapandemin i landet, med hjälp av två kommittéer. Kritiken mot hur regeringen har skött krisen växt på senare tid, det gäller bland annat att den dröjde för länge med att införa strikta restriktioner för att förhindra fortsatt smittspridning, att den inte gjort mer för att skydda de äldre på vårdhemmen och att den tagit för lång tid på sig för att bygga upp ett fungerande testsystem. Med nästan 50 000 döda i covid-19 tillhör Storbritannien de länder som har drabbats allra svårast av pandemin. Enligt siffror från statistikmyndigheten ONS kan antalet döda vara ännu högre, då cirka 62 000 fler än vanligt har avlidit under pandemin. Enligt en rapport från Public Health England har covid-19 slagit särskilt hårt mot äldre invånare, de som är över 80 år löper 70 gånger så stor risk att avlida än dem som är under 40 år. Även svarta och personer från etniska minoriteter är mer utsatta än vita britter. Män har också drabbats hårdare än kvinnor.

    • Maj

    • Dominic Raab: Hongkongbor kan få bli brittiska medborgare

      Storbritannien kritiserar, tillsammans  med Australien, Kanada och USA, Pekings planer på en ny säkerhetslag för Hongkong som man menar bryter mot Kinas internationella åtaganden. Enligt lagförslaget kommer det att bli ett brott att försöka underminera Pekings auktoritet i Hongkong. Dagen efter säger Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab att omkring 300 000 hongkongbor som har ett brittiskt specialpass kan få bli brittiska medborgare.

    • Skottland och Wales börjar lätta på coronarestriktionerna

      Nu börjar även Skottland lätta på de restriktioner som införts för att förhindra smittspridning av det coronavirus som orsakar covid-19, efter en 66 dagar lång karantän. Från och med den 29 maj tillåts bland annat att personer från olika hushåll att träffas, så länge de håller avstånden (två meter), och inte mer än åtta personer åt gången. Men man ska inte besöka någon annans hus. Försteminister Nicola Sturgeon betonar att grundregeln fortfarande är att man ska hålla sig hemma så mycket som möjligt. Liknande lättnader i restriktionerna inleds också i Wales, men från och med den 1 juni.

    • Minister hoppar av i protest mot Cummingsaffären

      En konservativ minister på lägre nivå, skotten Douglas Ross, lämnar regeringen, i protest mot hur den har hanterat anklagelserna mot Dominic Cummings, Boris Johnsons högsta rådgivare, om att han brutit mot karantänsreglerna. Cummings själv har vägrat att avgå och premiärministern har tagit sin rådgivare i försvar. Han säger att det blir extra svårt att försvara detta då väljare i hans valkrets inte fått besöka sjuka anhöriga eller säga farväl till dem eftersom de har följt karantänsreglerna som Cummings varit med om att utforma.

    • Boris Johnson vägrar avskeda rådgivare

      Premiärminister Boris Johnsons rådgivare Dominic Cummings hamnar i blåsväder sedan medier rapporterat att han brutit mot karantänsreglerna och tillsammans med sin fru och son rest från London till sitt föräldrahem i Durham i nordöstra England. Det leder till en debatt huruvida vissa regler bara gäller för vanliga britter medan eliten kan göra som den vill. Oppositionen trycker på för att Johnson ska avskeda Cummings, något han vägrar, men missnöjet finns även inom Konservativa partiet. Han försvarar rådgivarens beslut som han förklarar med att Cummings åkte till sina föräldrar för att garantera att någon skulle kunna ta hand om sonen om bägge föräldrarna var för sjuka. Det spekuleras allmänt i medierna om att skälet till att Johnson vägran att avskeda Cummings är att han är alltför beroende av honom politiskt.

    • Engelska skolor öppnar på nytt 1 juni

      Premiärminister Boris Johnson bekräftar nu att alla skolor i England ska öppna som planerat den 1 juni för alla elever upp till sjätte klass. En del äldre elever får återvända till skolan den 15 juni för att kunna förbereda sig för sina examensprov. Alla skolor i England har varit stängda sedan den 20 mars, på grund av den pågående pandemin, förutom för barn vars föräldrar utför samhällsnödvändiga arbetsuppgifter. 

    • Statsskulden stiger snabbt

      Den pågående coronakrisen slår hårt mot den brittiska ekonomin och staten tvingas ta stora lån, över 62 miljarder pund enbart i april månad. Statsskulden motsvarar nu nästan 100 procent av BNP, den högsta siffran sedan 1963.  Enbart försäljningen inom detaljhandeln har fallit med nästan en femtedel under samma månad.

    • Gove: Nya kontroller mot Nordirland behövs

      En del nya kontroller kommer att krävas mellan det brittiska fastlandet och Nordirland från den 1 januari 2021. Det säger kabinettsminister Michael Gove i underhuset samtidigt som han presenterar regeringens plan för hur det nya systemet ska fungera, en plan som dock innehåller få detaljer. Kontrollerna är egentligen ingen nyhet då den brittiska regeringen sagt ja till detta i det utträdesavtal man enades om med EU om hösten 2019. EU kräver att strikta tullkontroller ska genomföras och att avgifter ska tas ut på varor som skeppas till Nordirland ifall att de kommer att fraktas vidare till Irland. Det här är ännu en punkt som måste lösas inför det kommande årsskiftet då övergångsreglerna mellan Storbritannien och EU upphör att gälla. Så sent som i januari 2020 bedyrade premiärminister Boris Johnson att handeln över Irländska sjön skulle fortsätta att strömma helt fritt mellan de olika landsdelarna. 

    • Nordirland lättar på restriktionerna

      Nu börjar även Nordirland att lätta på  de restriktioner som införts för att förhindra smittspridning av covid-19, bland annat tillåter man nu att sex personer, som inte tillhör samma hushåll, träffas, kyrkor och andra religiösa mötesplatser öppnas för den som vill be på egen hand, och en del sportaktiviteter, som tennis och golf, kan återupptas. Meningen är att restriktionerna ska lättas upp i fem steg, och att provinsregeringen ska utvärdera situationen var tredje vecka. Från vissa håll har krav ställts på att Nordirland och Irland ska samordna öppningen av samhället. Från Skottland kommer signaler om att vissa lättnader i restriktionerna kan bli aktuella från den 28 maj.

    • Storbritannien och USA ska inleda handelssamtal

      Storbritannien och USA ska nu inleda officiella förhandlingar om ett eventuellt frihandelsavtal. På grund av coronapandemin kommer de att hållas via videolänk. Den brittiska regeringen hoppas att man genom att få lägre tullavgifter och få bort andra handelshinder kan öka handeln med upp till 0,07 procent under de kommande 15 åren. 

    • Resultatlös samtalsrunda mellan Storbritannien och EU

      Den tredje samtalsrundan mellan Storbritannien och EU om hur deras framtida relationer ska se ut går trögt. Bägge parter uttrycker frustration över att så framsteg har gjorts. EU:s chefsförhandlare Michel Barnier säger att den brittiska regeringen inte på allvar vill diskutera EU:s krav om att parterna ska kunna konkurrera på lika villkor. Storbritanniens chefsförhandlare David Frost uttrycker samtidigt frustration över att EU inte är berett att hitta en lösning som gynnar bägge parter, och kallar EU-ländernas position för "ideologisk". EU trycker också på för att parterna ska kunna nå ett avtal senast i oktober för att medlemsländernas parlament ska hinna godkänna det innan övergångsperioden löper ut i slutet av året.

    • BNP-fall på 6 procent i mars

      Storbritanniens BNP föll med nästan 6 procent i mars, enligt officiella siffror. Nästan alla branscher har drabbats av ekonomiska problem, och situationen har försämrats sedan dess.

    • England lättar på restriktionerna mot covid-19na

      Premiärminister Boris Johnson aviserar vissa lättnader i de restriktioner som införts för att minska spridningen av det virus som orsakar covid-19. Han uppmanar människor att vara uppmärksamma för att undvika smittspridning. Men hans plan kritiseras från flera håll för att vara vag och för att innehålla motstridiga budskap. Efterhand kommer dock fler besked via en 51 sidor lång rapport, Our Plan to Rebuild: The UK Government’s COVID-19 recovery strategy, medpraktiska råd för olika branscher. Viktiga punkter handlar om hur företag långsamt ska kunna återuppta sin verksamhet, människor uppmanas att undvika kollektivtrafiken, att använda ansiktsskydd (även hemmagjorda sådana) och utländska besökare i Storbritannien måste sitta i karantän i 14 dagar. Skottland, Wales och Nordirland markerar att man inte avser att följa Johnsons plan utan att avser att gå ännu försiktigare fram, vilket gör att den bara omfattar England.

    • Bank of England förutspår BNP-fall på 14 procent

      Den brittiska centralbanken Bank of England varnar för att Storbritannien kommer att gå in en aldrig tidigare skådad lågkonjunktur på grund av den pågående pandemin. Om restriktionerna fasas ut från juni till september väntas landets BNP falla med 14 procent. Bank of England meddelar också att räntan ska ligga kvar på rekordlåga 0,1 procent.

    • Turkiska skyddskläder underkänns

      Omkring 400 000 skyddsplagg till vårdanställda som beställts från tillverkare i Turkiet uppfyller inte brittiska säkerhetskrav, rapporterar tidningen Daily Telegraph. NHS, det offentliga brittiska vårdsystemet, har uppmanat sjukhus att inte lägga egna order på skyddsutrustning till personal som vårdar covid-19-sjuka. Närmare hälften av den utrustning som beställts från Turkiet hämtades av det brittiska flygvapnet i april, men har inte delats ut till vårdpersonal utan blivit liggande på lager. 

    • Johnson utlovar 200 000 test om dagen i slutet av maj

      Premiärminister Boris Johnson beklagar att så många dödsfall i covid-19 har skett på vårdhem och säger att regeringen arbetar hårt för att åtgärda detta. Dödsfallen på vårdhem fortsätter dock att öka, samtidigt som de har börjat minska på sjukhusen. Johnson utlovar att Storbritannien från slutet av maj ska kunna testa 200 000 människor om dagen för att se om de lider av covid-19.

    • Walesiska parlamentet byter namn

      Det walesiska parlamentet byter idag namn från Cynulliad Cenedlaethol Cymru till Senedd Cymru. Det sker efter en tre år lång process.

    • Storbritannien har högsta dödstalen i Europa för covid-19

      Storbritannien är nu det land i Europa som har flest dödsfall i covid-19. Hittills har 29 427 människor avlidit i virussjukdomen i Storbritannien, drygt 100 fler än Italien. Siffran gäller dem som har testats positivt för covid-19. Det är dock inte helt lätt att jämföra siffrorna Storbritannien har dock en större befolkning än Italien, och Italien har testat fler människor än Storbritannien. Enligt utrikesminister Dominic Raab har Storbritannien fram till nu testat nästan 1,4 miljoner människor för att avgöra om de lider av covid-19 eller inte.

    • April

    • Skotska vårdhem hårt drabbade av covid-19

      I Skottland, som har drygt 11 000 bekräftade fall av covid-19, har nu 2 272 människor avlidit i virussjukdomen. Drygt hälften av dödsfallen har skett på sjukhus, 39 procent på vårdhem och övriga i sina hem eller på andra platser. Merparten av dem som har avlidit var över 65 år. Den senaste veckan har merparten av dödsfallen, nästan 52 procent skett på vårdhem. Försteminister Nicola Sturgeon uttrycker stor oro över att så många vårdhem drabbats, trots att strikta riktlinjer infördes den 13 mars. Från Nordirland har cirka 3 400 fall av covid-19 rapporterats, och 329 människor har avlidit i covid-19.

    • Masstestning av covid-19 inleds i England och Wales

      Det blir nu möjligt för flera miljoner människor i England att testa om de lider av covid-19. De som kan ansöka om att få testas är de som arbetar på vårdhem, oavsett om de har symptom eller inte, men också alla över 65 år och personer som inte kan jobba hemifrån och som uppvisar symptom. Regeringen har som mål att 100 000 personer ska kunna testas varje dag, men när testningen inleds idag genomförs 43 000 test. I Wales som också inleder masstestning tar utrustningen slut på vissa håll, och den regionala regeringen väljer att inte testa anställda och boende på vårdhem som inte uppvisar symptom. Tidigare har det bara varit patienter på sjukhus och personer som utför nödvändiga arbeten som har testats. 

    • Emiratägt rederi söker stöd till färjor

      Koncernen DP World, som är baserad i Dubai men svarar för 15 procent av all godstrafik till och från Storbritannien, har begärt finansiellt stöd hos den brittiska regeringen för att klara färjetrafiken undan kollaps till följd av coronakrisen. DP World äger rederiet P&O och hamnar i London och Southampton. Sju fartyg har tagits ur trafik eftersom passagerare inte längre tillåts resa, och godstransporter räcker inte för att hålla rederiet flytande, säger Sultan Ahmad bin Sulayem, som är arbetande styrelseordförande, till BBC. Rederiet har permitterat 1 400 anställda och brittiska staten betalar 80 procent av deras löner. Den brittiska regeringen, som har anslagit stöd till vissa samhällsviktiga transporter, ogillar att DP World tänker betala aktieutdelning till sina ägare samtidigt som koncernen kräver statligt stöd.

    • Johnson: För tidigt att lätta på karantänen

      Det är för tidigt för att lätta på de restriktioner som införts för att minska smittspridningen av det nya coronaviruset, om man gjorde det idag skulle man riskera en andra våg av smitta. Det säger premiärminister Boris Johnson som nu är tillbaka på jobbet efter att ha varit sjuk i covid-19. Han säger också att han förstår den oro som näringslivet känner för de ekonomiska problem som följer i pandemins spår och en önskan om besked om när och hur karantänen kan börja lindras. Fram till nu har 20 732 människor avlidit på sjukhus i sviterna av covid-19 i Storbritannien.

    • Inga framsteg i brexitsamtalen

      Samtalen mellan EU och Storbritannien om deras framtida relation går minst sagt trögt. Fram till nu har ett antal videokonferenser hållits under den senaste veckan. EU:s chefsförhandlare Michel Barnier säger att tiden för att kunna nå ett avtal är på väg att rinna ut och risken är stor att det blir en avtalslös brexit. Inga framsteg alls har gjorts på för EU viktiga områden, som i mycket handlar om att parterna ska kunna konkurrera på lika villkor. Den brittiska regeringen framhärdar i att man vill bestämma sina egna regler och premiärminister Boris Johnson önskar sig ett frihandelsavtal med EU i linje med det som Kanada har. Nästa omgång av överläggningarna ska hållas den 11 maj.

    • Rekordhöga dödstal i England och Wales

      Dödstalen i England och Wales vecka 15 (4 och 10 april) ligger på den högsta nivån som har uppmätts för den här tiden året på 20 år, enligt nya siffror från statistikmyndigheten ONS. 2020 har 18 500 människor avlidit under vecka 15, vilket är ungefär 8 000 fler än det brukar vara. Drygt 6 200 dödsfall förknippas med covid-19. Av dem har cirka 1 000 av dödsfallen har skett på olika vårdhem. Analytiker säger att de höga siffrorna också kan tyda på att nedstängningen av samhället också leder till dödsfall av andra skäl, inte minst då besöken på akutmottagningarna har halverats sedan pandemin inleddes. Liknande trender rapporteras även från Skottland och Nordirland.

    • Högt tryck när program för permitterade startas

      När den brittiska regeringens program för permitterad personal startar idag kommer 67 000 ansökningar in redan under den första halvtimmen. Regeringen har lovat att via programmet, Coronavirus Job Retention Scheme, garantera alla som permitteras 80 procent av deras löner, dock högst 2 500 pund i månaden.

    • Johnson kritiseras för hanteringen av coronakrisen

      En talesperson för den brittiska premiärministern Boris Johnson säger att inga restriktioner kommer att hävas innan man är säker på att det inte kommer att utlösa en andra våg av smitta från det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Johnson ska också ha träffat utrikesminister Dominic Raab som tills vidare tagit över en del av premiärministerns funktioner. Det sker dagen efter att en artikel i tidningen Sunday Times riktat förödande kritik mot Johnson och regeringen för hur den skött coronakrisen. Johnson ska bland annat ha valt att inte delta i fem tidiga möten om det hot som det nya coronaviruset skulle kunna utgöra mot Storbritannien, trots en rad varningar både från vården och från forskare. I artikeln sägs också att beredskapen för en eventuell pandemi var dålig, mycket på grund av att allt utrymme tagits av planering av brexit. Johnson kritiseras också för att under tolv dagar i februari, av privata skäl, inte haft fullt fokus på regeringsarbetet.

    • "Ingen förlängning av övergångsperioden aktuell"

      Storbritannien kommer inte att gå med på att förlänga de övergångsregler som man kommit överens med EU om bortom dagens slutdatum den 31 december 2020. En talesperson för den brittiska regeringen säger att man kommer att behöva flexibilitet för att kunna hantera coronakrisen och att det är viktigt att det så snart som möjligt blir tydligt vilka regler som ska gälla. Detta sker samtidigt som Storbritannien och EU kommer överens om att hålla ytterligare tre rundor av överläggningar om handel: 20 april, 11 maj och 1 juni.

    • Storbritannien förlänger karantänen i tre veckor

      Storbritannien förlänger nu sina karantänsåtgärder i ytterligare tre veckor. Det meddelar utrikesminister Dominic Raab. Beslutet motiveras med att smittspridningen fortfarande är för stor för att man skulle kunna häva restriktionerna. Han räknar upp fem områden som måste vara under kontroll för att samhället ska öppnas upp igen: att vården klarar att ta hand om dem som blir svårt sjuka, en tydlig nedgång i hur många som dör i covid-19, att det finns tillräckligt mycket skyddsutrustning och annan nödvändig materiel för att klara efterfrågan och att man inte riskerar en ny topp av nysmittade. Även regeringarna i Skottland och Wales förlänger skyddsåtgärderna i sina delar av landet. Samtidigt kommer flera nödrop från NHS om att det på flera håll råder brist på skyddsutrustning.

    • Nordirlands karantän förlängs till 9 maj

      Regeringen i Nordirland beslutar att förlänga de restriktioner som införts för att förhindra smittspridning av det nya coronaviruset. Försteminister Arlene Foster meddelar att nedstängningen av stora delar av samhället nu ska fortsätta till den 9 maj.

    • Fler ska testas för covid-19 på vårdhem

      Hälsominister Matt Hancock lovar att alla som bor eller arbetar på vårdhem som har symptom som stämmer överens med covid-19 ska testas om de smittats av det nya coronaviruset. Fram till nu har bara de första fem som visar symptom testats. Det sker samtidigt som uppgifter kommer som tyder på att fler smittats av covid-19 än som syns i de siffror som publiceras av hälsodepartementet, där bara de som avlidit av sjukdomen på sjukhus finns med. Enligt uppgifter från statistikbyrån ONS tyder dödsattester från England, där covid-19 nämns, 15 procent högre i England än i de siffror som regeringen presenterat. Samtidigt kräver den nya Labourledaren Keir Starmer att regeringen ska presentera en strategi för hur samhället ska kunna öppnas upp igen.

    • OBR: risk att BNP faller med 13 procent 2020

      Den brittiska ekonomin kan, till följd av coronakrisen, krympa med 13 procent under 2020 och arbetslösheten riskerar att stiga till 10 procent, enligt en prognos från OBR, det organ som granskar regeringens budget. Prognosen är ännu dystrare på kort sikt, BNP riskerar att falla med 35 procent fram till juni, om nedstängningen av samhället fortsätter fram tills dess. Finansminister Rishi Sunak betonar, enligt det brittiska mediebolaget BBC, att detta dock bara är ett av flera möjliga scenarier. Han uttrycker samtidigt stor oro över att två miljoner britter riskerar att förlora sina jobb på grund av krisen.

    • Boris Johnson skrivs ut från sjukhuset

      Boris Johnson får nu lämna sjukhuset och han tackar via en videofilm på Twitter personalen inom den allmänna vården, NHS, för att ha räddat hans liv. Han kommer dock inte att återgå i tjänst ännu. Samtidigt rapporteras att över 10 000 människor nu har avlidit i covid-19 i Storbritannien.

    • Johnson får intensivvård, Raab tar tillfälligt över

      Premiärminister Boris Johnson, som är sjuk i covid-19, flyttas till en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i London. Det beskrivs som en försiktighetsåtgärd och Johnson sägs vara vid medvetande. Premiärministern som insjuknade den 27 mars har fram till idag fortsatt att sköta regeringsarbetet. Nu övertas en del av hans uppgifter av utrikesminister Dominic Raab.

    • Drottning Elizabeth manar britterna att hålla ihop

      Drottning Elizabeth II håller ett tal till nationen där hon manar britterna att hålla ihop för att komma över coronakrisen. Hon anspelar på den anda som rådde under andra världskriget. Detta är bara femte gången sedan hon blev drottning 1952 som hon håller ett tal till nationen, förutom de traditionella jultalen. Samtidigt rapporteras att premiärminister Boris Johnson tagits in på sjukhus "för rutinprovtagning" efter att ha varit sjuk i covid-19 i mer än tio dagar, det väcker dock spekulationer om att han är mer sjuk än vad som sägs officiellt. Fram till och med 5 april har nästan 48 000 fall av covid-19 rapporterats i Storbritannien och närmare 5 000 människor har avlidit i virussjukdomen. Samtidigt står det klart att norra och mellersta England har drabbats extra hårt av coronaviruset. I Midlands ökade antalet personer som togs in på sjukhus med 47 procent mellan 1 och 2 april.

    • Keir Starmer blir ny Labourledare

      Det blir som väntat Keir Starmer som blir ny Labourledare. Han får över 56 procent av rösterna från partimedlemmar och andra anhängare, med Rebecca Long-Bailey på andra plats och Lisa Nandy på tredje. Angela Rayner väljs samtidigt till vice partiledare. Starmer lovar att försöka ena partiet och att arbeta tillsammans med regeringen för att hantera coronakrisen. Tidigare var Starmer Labours talesperson i brexitfrågor.  Han utser senare Lisa Nandy till partiets talesperson i utrikesfrågor, medan Anneliese Dodds får ansvaret för ekonomi och Nick Thomas-Symonds för inrikesfrågor.

    • Johnson utlovar masstester för covid-19

      Premiärminister Boris Johnson utlovar att fler i Storbritannien ska testas för att ta reda på om de drabbats av covid-19 eller inte. Det sker efter att regeringen fått ta emot hård kritik för att den har varit långsam med att komma igång med masstester av framför att vårdpersonal, men också av befolkningen i stort. Enligt nyhetsbyrån Reuters testas 13 000 personer om dagen i Storbritannien, jämfört med 500 000 i veckan i Tyskland. Hälsominister Matt Hancock sätter senare som mål att Storbritannien i slutet av april kommer att genomföra 100 000 tester om dagen. Fram till slutet av mars hade 29 474 fall av virussjukdomen upptäckts i Storbritannien och 2 352 hade avlidit. Över hälften av britterna anser, enligt en opinionsundersökning, att regeringen agerade för långsamt för att hantera coronakrisen.

    • Mars

    • Nordirland inför strikta restriktioner

      Nordirland inför nya restriktioner för att bekämpa spridningen av covid-19, som är ännu hårdare än dem som gäller i resten av Storbritannien. Invånarna får nu bara lämna sina bostäder utan särskilda skäl, alla som kan arbeta från hemmet beordras att göra detta och vissa företag tvingas att hålla stängt. De näringsidkare som bryter mot reglerna, som ska vara i kraft mellan 30 mars och 12 april, kan dömas till böter på upp till 5 000 pund, för privatpersoner är den övre gränsen 960 pund. 324 fall av covid-19 har rapporterats i Nordirland och 15 människor har avlidit i sjukdomen.

    • Boris Johnson sjuk i covid-19

      Premiärminister Boris Johnson har smittats av covid-19. Han säger att han ska fortsätta att arbeta så länge det går och att  idag bara har milda symptom. Johnson har nu självisolerat sig i hemmet. Även hälsominister Matt Hancock har smittats. Hittills har nästan 11 700 fall av covid-19 rapporterats i Storbritannien och 578  människor har avlidit.

    • NHS får förstärkning av frivilliga

      På bara en dag har en kvarts miljon britter anmält sig som frivilliga för att bistå den allmänna sjukvården, NHS, för att bistå särskilt utsatta grupper med att leverera mat och mediciner, transporter och ringa dem som sitter isolerade. Omkring 11 000 pensionerade läkare, sjuksköterskor och andra har börjat arbeta igen, och cirka 24 000 studenter som går sista året på läkar- och sjuksköterskeutbildningar kommer också att börja arbeta för NHS. Samtidigt meddelas att kronprins Charles insjuknat i covid-19 och sitter i karantän.

    • Alex Salmond frias i domstol

      Skottlands före detta försteminister Alex Salmond frias i domstol från anklagelserna om sexuella övergrepp. I tolv fall frias han helt av juryn, i ett fall anses det inte finnas tillräckliga bevis (se Januari 2019). Nio kvinnor har anklagat Salmond för övergrepp, själv har han hela tiden tillbakavisat alla anklagelser.

    • Johnson beordrar britterna att stanna hemma

      Den brittiska regeringen vidtar nu ännu hårdare regler för att motverka den pågående coronapandemin. Alla butiker som inte tillhandahåller livsnödvändiga varor måste nu stänga. Britterna beordras att stanna hemma och får bara lämna sina hem för att köp mat och mediciner, för att resa till arbetet (om det anses absolut nödvändigt) och för en timmes motion varje dag. De uppmanas också att undvika att träffa släkt och vänner. Man får bara vistas ute i sällskap med en annan person, om det inte handlar om familjemedlemmar. Polisen får också rätt att ingripa mot dem som bryter mot reglerna. En utvärdering av åtgärderna, som träder i kraft samma kväll, kommer att göras inom tre veckor, säger premiärminister Boris Johnson, när han presenterar dem vid ett TV-sänt tal till nationen. Även Skottland och Wales beslutar om att stänga ner stora delar av samhället. Fram till idag har 335 människor avlidit i virussjukdomen covid-19 i Storbritannien.  

    • Regeringen inför lönegaranti

      Den brittiska regeringen lovar att betala 80 procent av lönen till arbetstagare som inte kan arbeta på grund av den pågående pandemin, så länge de inte varslas om uppsägning av sina arbetsgivare. Ett tak sätts dock vid 2 500 pund i månaden. Beskedet välkomnas av arbetsgivarorganisationer, men fackföreningar uttrycker oro för vad som händer med egenföretagare och frilansare som inte omfattas av trygghetssystemen. Premiärminister Boris Johnson aviserar samtidigt att alla restauranger, pubar, teatrar, biografer och gym ska stängas för att försöka minska takten i smittspridningen av det nya coronaviruset. Fram till nu har nästan 4000 fall av covid-19 rapporterats från Storbritannien, och knappt 67 000 människor har testats om de har sjukdomen. Mest utsatt är London. Regeringebn vädjar nu till pensionerad vårdpersonal att komma in och arbeta för att hantera den ökade arbetsbördan inom vården.

    • Brittiska skolor stängs

      Utbildningsminister Gavin Williamson aviserar att alla allmänna skolor i England från och med den 20 mars. Undantag görs för barn till föräldrar som arbetar inom bland annat sjukvården, NHS, räddningstjänsten och andra viktiga positioner. Tidigare har även Skottland och Wales beslutat att stänga skolorna vid samma tidpunkt. Nordirland har också aviserat en skolstängning men från den 23 mars. Utbildningsfrågor sköts av regeringarna i Skottland, Wales och Nordirland, medan London beslutar ansvarar för de engelska skolorna.

    • Regeringen aviserar nytt stödpaket

      Regeringen aviserar ett nytt stödpaket, värt 350 miljarder pund, för att motverka de ekonomiska följderna av den pågående pandemin. Det innehåller bland annat lånegarantier, skattelättnader och bidrag till företag som riskerar att gå i konkurs. 71 människor har fram till nu avlidit i Storbritannien till följd av covid-19.

    • Hashem Abedi fälls för terrordåd

      Hashem Abedi, bror till självmordsbombaren Salman Abedi som genomförde ett terrorattentat i Manchester 2017, fälls för mord på de 22 människor som dödades i dådet. Hashem Abedi anses har hjälpt sin bror med förberedelser till attentatet, något han själv förnekar. 264 människor skadades fysiskt i dådet och 670 har fått psykologiska men.

    • Studie fick regeringen att skärpa åtgärder mot covid-19

      Den brittiska regeringen beslut att skärpa åtgärder för att begränsa spridningen av det nya coronaviruset anses ha kommit efter att en ny studie presenterats. Den har gjorts av en grupp kring professor Neil Ferguson vid Imperial College London och har genom att använda nya data från Italien målat upp "ett värsta scenario" där kanske flera hundratusen människor skulle avlida i Storbritannien och sjukvården skulle få svårt att hantera en så stor anstormning av mycket sjuka patienter. Precis som i Sverige lider Storbritannien redan innan pandemin drabbade landet stor brist på intensivvårdsplatser. Nu har närmare 2 000 britter smittats av sjukdomen covid-19, vilket är en ökning med 26 procent jämfört med ett dygn tidigare. Regeringens rådgivare Patrick Vallance tror dock att antalet smittade är mycket högre än så, kanske så många som 55 000. Vallance säger att Storbritannien hoppas att begränsa antalet dödsfall till följd av pandemin till 20 000. Alla icke nödvändiga operationer ställs in fram till och med den 15 april. Utrikesdepartementet avråder nu britterna att företa alla icke nödvändiga resor till utlandet.

    • Johnson uppmanar alla över 70 att stanna hemma

      Premiärminister Boris Johnson kommer nu med en rad nya förhållningsorder. Britterna uppmanas att begränsa sina sociala kontakter så mycket som möjligt. De som har fyllt 70 år, gravida kvinnor och andra sårbara grupper anmodas att hålla sig hemma i tolv veckor från och med kommande helg. De som kan uppmanas att arbeta hemifrån. Johnson ber också britterna att inte söka vård om det inte är absolut nödvändigt. Det fattas dock inte något beslut om att stänga skolorna, trots stark opinion för detta. Regeringens hantering av pandemin med det nya coronaviruset som orsakar covid-19 har fått hård kritik från många håll, då en rad debattörer och experter menar att de åtgärder som vidtagit hittills är otillräckliga.

    • Stort stimulanspolitik i Sunaks första budget

      Finansminister Rishi Sunak första budget innehåller ett stimulanspaket värt 30 miljarder pund för att mildra följderna av den pågående coronakrisen. En viktig punkt är skattelindringar för många engelska småföretag, man utlovar också sjukersättning för människor som inte kan arbetar för att de uppmanats att försätta sig i karantän, det gäller oavsett om de har symptom eller ej, vården får fem miljarder pund i extra anslag, medan bränsleskatterna kommer att fortsätta att vara frysta.  Han aviserar också att Storbritannien kommer att öka sin upplåning under den kommande femårsperioden, efter tio år av hård åtstramningspolitik. Han utlovar också att utvärdera de budgetregler som gäller, men håller sig ändå inom de ramar som gäller nu.

    • Över 300 sjuka i covid-19

      Drygt 300 människor i Storbritannien har nu smittats av det nya coronaviruset, som befaras kunna orsaka en pandemi.  Fem människor har fram till idag avlidit i sjukdomen covid-19. Företrädare för premiärminsterns stab säger dock att läget inte föranleder att stora sportevenemang ska behöva ställas in, i varje fall inte än. Beredskapsläget är fortfarande i stadie 1 , där åtgärderna är inriktade på att hindra viruset från att spridas. Premiärminister Boris Johnson säger dock att regeringen förbereder nya krisåtgärder, där det handlar om att bromsa spridningen av viruset som befaras ha spridit sig i samhället då det inte går att fastställa hur de har smittats. Coronautbrottet orsakar ett stort fall på Londonbörsen. Några dagar senare sänker centralbanken Bank of England räntan från 0,75 procent till 0,25 procent.

    • Flybe i konkurs

      Det brittiska flygbolaget Flybe försätts i konkurs. Bolaget har haft ekonomiska problem under en längre tid, men minskade bokningar till följd av att corinaviruset har nått Europa gör att problemen blir akuta. Flybe har 2 400 anställda,

    • Storbritannien och EU inleder förhandlingar

      Storbritannien och EU inleder formellt samtalen om hur deras relationer ska se ut efter att övergångsperioden tar slut vid det kommande årsskiftet. Parterna ser ut att enas om en del mer tekniska frågor om energi och transporter, medan de står långt ifrån varandra när det gäller om Storbritannien ska behöva anpassa sig till EU-regler på en rad områden, följa utslag i EU-domstolen eller ej. Andra konfliktpunkter rör vilka regler som ska gälla för den för Storbritannien så viktiga finansmarknaden och fiskerättigheter. Tio möten med samtal är inbokade.

    • Februari

    • Regeringen aviserar hårdare regler för invandring

      Den brittiska regeringen lägger fram planer på att införa tuffare regler för invandring till landet, med ett poängbaserat system som liknar Australiens. Inrikesminister Priti Patel säger att samma regler ska gälla för arbetskraftsinvandrare från EU-länder och dem som kommer från resten av världen. Poängsystemet ska bara omfatta välutbildade personer som redan har ett jobb när de flyttar till Storbritannien. Regeringen säger också att den vill minska invandringen av lågkvalificerad arbetskraft från EU. Som det är nu kommer till exempel 80 000 EU-medborgare till Storbritannien varje år för att plocka frukt, det antalet ska i framtiden minskas till 10 000. Enligt Patel ska dessa jobb övertas av de drygt 8 miljoner britter som idag står utanför arbetsmarknaden. Flera medier påpekar dock att många av inom denna grupp studerar, är sjuka eller tar hand om anhöriga. Tanken är att de nya reglerna ska börja gälla vid det kommande årsskiftet, när övergångsperioden som följer på brexit är över. 

    • Svåra översvämningar i Wales

      Stormen Dennis orsakar svåra översvämningar i framför allt i Wales, Herefordshire, Worcestershire och Shropshire, där hundratals människor evakueras från sina hem.  Vattnet når rekordnivåer i åtta floder, men det finns varningar om hot om översvämningar vid ytterligare 120 vattendrag. Premiärminister Boris Johnson förnekar att regeringen inte gjort tillräckliga förberedelser för att hantera översvämningarna, men påpekar att alla fastigheter inte kommer att kunna skyddas från följderna av klimatförändringarna.

    • Johnson möblerar om och förlorar sin finansminister

      Premiärminister Boris Johnson gör en rejäl ommöblering i sin regering och flera ministrar får gå, men den stora skrällen är att Sajid Javid själv ber att få lämna regeringen sedan Johnson uppmanat honom att avskeda alla av hans närmaste rådgivare. Javid ersätts av Rishi Sunak, som fick sin första ministerpost 2018. Han har varit parlamentsledamot sedan 2015. Skiftet sker bara fyra veckor innan budgeten ska presenteras. Justitiekansler Geoffrey Cox lämnar också regeringen. Till dem som förlorar sina jobb hör näringslivsminister Andrea Leadsom, Nordirlandsminister Julian Smith, som många menar har gjort en stark insats då Nordirland efter tre år har fått en ny provinsregering under hans sju månader på posten, bostadsminister Esther McVey, miljöminister Theresa Villiers samt ett antal ministrar i mindre uppsatta positioner. Flera bedömare menar att de kan se Dominic Cummings, Johnsons rådgivare, hand bakom ommöbleringen

    • Klartecken för höghastighetståg trots ökade kostnader

      Den brittiska regeringen ger klartecken för projektet att bygga en höghastighetsjärnväg mellan London och norra England, benämnt HS2. Det sker trots att en översyn av projektet som gjordes 2019 visar att kostnaderna kommer att bli mycket högre än planerat, 106 miljarder pund, vilket är nästan dubbelt så mycket som när planerna för HS2 antogs 2015. 

    • Ny krislag mot terrorism

      En ny lag planeras för att förhindra att personer som dömts för terrorbrott ska kunna friges efter att ha avtjänat halva sitt straff. Lagändringen aktualiserades sedan en tidigare terrordömd man skadade två personer i en knivattack i Streatham i södra London i början av februari. Mannen hade släppts från fängelset en månad tidigare efter att ha avtjänat hälften av ett treårigt fängelsestraff för bland annat innehav av terrormaterial. Enligt förslaget, som omfattar England, Skottland och Wales, kan en terrordömd person endast friges efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff och först efter att frigivningsnämnden givit sitt godkännande. Om allt går som planerat ska lagen träda i kraft i slutet av månaden i tid för att förhindra en annan terrordömd person från att släppas i förtid.

    • Utvisningar till Jamaica kritiseras

      Storbritannien fortsätter att utvisa personer som har avtjänat fängelsestraff på minst tolv månader till Jamaica. Ett plan med 20 personer ombord lämnar nu Storbritannien. 30 som ursprungligen skulle ha varit med på planet blir kvar i landet efter att utvisningsbesluten överklagats i domstol. Enligt finansminister Sajid Javid är samtliga som utvisas jamaicanska medborgare och inte en del av den så kallade Windrushgenerationen, människor som invandrade till Storbritannien mellan 1948 och 1971 från Västindien. Våren 2018 avslöjades hur hundratals av dem som hade laglig rätt att bo i landet men inte kunde bevisa det tvingats sluta sina arbeten, blivit bostadslösa, förlorat sin rätt till vård och andra sociala förmåner, spärrats in i särskilda migrationscentra och i vissa fall utvisats. Röster har höjts för att regeringen ska stoppa utvisningarna tills en rapport om Windrushskandalen har publicerats. Kritiker hävdar att många av dem som utvisats/ska utvisas har bott i Storbritannien sedan de var barn.

    • Johnson vill ha "Kanada-avtal" med EU

      När premiärminister Boris Johnson för första gången efter det brittiska EU-utträdet sätter tonen inför de kommande förhandlingarna med EU. Han säger sig vilja ha ett frihandelsavtal av det slag som Kanada har, vilket i så fall innebär att de flesta tullavgifter på importvaror tas bort. Det görs fortfarande en del tullkontroller, men EU ställer inga krav på att Kanada ska följa ett antal EU-regler (för bland annat statliga stöd, konkurrenslagstiftning och miljö), vilket EU vill att Storbritannien ska göra. Han hotar med att Storbritannien kommer att välja att följa WTO-regler för handeln om EU inte går med på ett "Kanada-avtal". Samma dag stakar EU:s chefsförhandlare Michel Barnier ut EU:s linje där han säger att EU är berett att sluta ett förmånligt handelsavtal med Storbritannien, men att det då är viktigt att handeln kommer att kunna ske på lika villkor. En känslig fråga gäller fisket, där Johnson betonat att "brittiska fiskevatten skulle vara till för brittiska båtar". En begränsning av fiskerättigheterna skulle slå hårt mot franska, belgiska och nederländska fiskare.

    • Januari

    • EU-utträdet ett faktum

      Storbritannien träder formellt ut ur EU. Det innebär att de brittiska representanterna lämnar EU:s styrande organ och en elva månader lång övergångsperiod tar vid. Den 31 december lämnar britterna även EU:s inre marknad och alla EU-avtal slutar gälla i Storbritannien. Under övergångsperioden väntar kniviga förhandlingar om hur den framtida relationen mellan EU och Storbritannien ska se ut. 

    • Underhuset godkänner inga ändringar i brexitlag

      Nu har den så kallade utträdeslagen antagits i dess slutgiltiga form av underhuset. Det avvisar samtliga av de ändringar som överhuset hade velat ha. Det banar väg för att Storbritannien ska kunna lämna EU som planerat den 31 januari. Drottning Elizabeth ger sedan sitt godkännande av brexitlagen den 23 januari. Den 29 januari ska EU-parlamentet rösta om utträdeslagen, något som väntas vara en ren formalitet. Efter det följer en elva månader lång övergångsperiod då Storbritannien måste fortsätta att följa EU:s regler, men där landet saknar representation i EU:s olika organ. Samtidigt ska förhandlingar om hur EU:s och Storbritanniens framtida relationer inledas.

    • Överhuset röstar nej till delar av brexitlagen

      Den konservativa regeringen lider sitt första nederlag i parlamentet efter valet 2019. Det handlar om några delar av brexitlagstiftningen. En majoritet av överhuset röstar för att EU-medborgare som bor i Storbritannien ska få ett tryckt dokument som visar att de har rätt att bo kvar där. De avvisar också ett förslag om att ministrar ska få befogenhet att avgöra vilka utslag i EU-domstolen som brittiska domstolar och tribunaler inte behöver följa. Regeringen väntas ändå få igenom sina förslag via nya omröstningar i underhuset. Dagen efter går överhuset emot regeringen i ännu ett fall, den här gången gäller det ensamkommande flyktingbarns rätt att återförenas med sina föräldrar i Storbritannien efter brexit. I den senaste versionen av utträdeslagen har detta strukits, regeringen vidhåller dock att man avser att slå vakt om flyktingbarnens rättigheter och att de kommer att inkluderas i den nya invandringslagstiftning som den planerar att lägga fram inom kort.

    • Drottningen: Harry och Meghan ska inte längre representera monarkin

      Drottning Elizabeth II aviserar att prins Harry och hans amerikanska maka Meghan Markle, hertigen och hertiginnan av Sussex, inte längre kommer att formellt representera den brittiska monarkin. De förlorar också sitt kungliga apanage och ska betala tillbaka de pengar som gått till renoveringen av deras bostad i Storbritannien. De får inte heller använda hertig- och hertiginnetitlarna för att tjäna pengar. Förändringen kommer att ske under våren 2020 och är en följd av att paret tidigare under månaden aviserat via Instagram att de ska ta ett kliv tillbaka från offentliga uppdrag, att de avser att bli finansiellt oberoende och delvis bosätta sig i Kanada. Ett skäl till detta är delvis hur Meghan Markle behandlats av delar av den brittiska pressen.

    • "Anslag till Nordirland otillräckligt"

      Den brittiska regeringen utlovar ett anslag till Nordirland på 1 miljard pund, plus lika mycket i extra pengar till bland annat högre löner för sjuksköterskor, för att reformera den offentliga sektorn och för att hantera provinsens särskilda omständigheter. Men pengarna kommer att åtföljas av strikta villkor. Provinsens finansminister Conor Murphy, från Sinn Féin, uttrycker missnöje över att anslagets storlek och säger att det inte kommer att täcka årets kostnader. Nordirlandsminister Julian Smith betonar att Nordirland kommer att få mer pengar när Storbritannien lämnar EU.

    • Brittisk kritik mot Iran

      Storbritannien, Frankrike och Tyskland, som alla var parter i det internationella avtalet JCPOA 2015 om Irans kärnenergiprogram, inleder ett förfarande som bottnar i bedömningen att Iran inte uppfyller avtalet. De tre europeiska länderna har dock till skillnad från USA inte dragit sig ur överenskommelsen, och de säger uttryckligen att de inte stöder president Trumps linje att sätta Iran under maximal press. Senare samma dag säger sig den brittiske premiärminister Boris Johnson stödja ett nytt avtal som skulle förhandlas fram av USA:s president Donald Trump. En talesperson för den brittiska regeringen säger dock att det inte betyder att Storbritannien vill dra sig ur det tidigare avtalet.

    • Johnson säger nej till ny folkomröstning i Skottland

      Premiärminister Boris Johnson säger nej till en begäran om att Edinburgh ska få befogenheter till att utlysa en folkomröstning om självständighet för Skottland, något som Skottlands försteminister Nicola Sturgeon bett om i ett brev som skickades i slutet av 2019. Sturgeon menar att Skottland ska ha rätt att besluta om det då skottarna med klar majoritet (62 procent) röstade för att stanna kvar inom EU i folkomröstningen 2016. 

    • Fem kandidater vidare i kampen om partiledarposten i Labour

      Fem kandidater till ny Labourledare är kvar när det första steget av nomineringsprocessen har avslutats. Det är Keir Starmer med 88 nomineringar, Rebecca Long Bailey (33 nomineringar), Lisa Nandy (31), Jess Phillips (23) och Emily Thornberry (23) (se 7 januari 2020). Clive Lewis ger upp efter att bara ha nominerats av fem parlamentsledamöter. Senare hoppar även Jess Philips av. Omröstningen om vem det blir kommer att hållas mellan 21 februari och 2 april. Den 4 april ska en ny Labourledare ha utsetts. 

    • Ny nordirländsk regering klar

      Nu har den nya nordirländska provinsregeringen bildats, med Arlene Foster från Demokratiska unionistpartiet (DUP) som försteminister och Michelle O'Neill från Sinn Féin som biträdande försteminister. Samtliga av Nordirlands fem största partier ingår i den nya regeringen, förutom dem som nämns ovan: Allianspartiet, det socialdemokratiska och nationalistiska SDLP, Ulsters unionistparti (UUP). Alex Maskey från Sinn Féin väljs till ny talman.

    • Klartecken för ny regering i Nordirland efter tre år

      Nordirland kommer att få en ny provinsregeringen efter en tre år lång politisk kris, som dessutom blivit mer svårlöst på grund av Storbritanniens beslut att lämna EU. De nordirländska partierna godkänner därmed det förslag till avtal som lagts fram av regeringarna i London och Dublin (du kan läsa avtalet här). Enligt det ska en rad åtgärder vidtas för att hantera den allvarliga vårdkrisen i Nordirland, med långa vårdköer och personal som strejkar för högre löner och bättre arbetsvillkor med mera. En handlingsplan ska också läggas fram för mentalvården (de många självmorden fram för alla bland män har väckt stor uppmärksamhet på senare år). Det ska också ske satsningar på skolorna, fler poliser ska anställas, åtgärder ska vidtas för att garantera minoriteters rättigheter. Kontroversen kring den iriska språklag som utlovades i St Andrewsavtalet 2007 har lösts genom att både iriska och ulster-skotska ska bli officiella språk. Nya kommissionärer ska tillträda för att hantera språkfrågan och utveckla språken och kulturen.

    • Underhuset ger sitt slutliga godkännande av brexitavtalet

      Nu ger underhuset nu sitt slutliga godkännande av det senaste utträdesavtalet som Storbritannien och EU enats om. 330 ledamöter röstar för avtalet, 231 röstar emot. Nu ska avtalet också behandlas av överhuset, och bara om det har allvarliga invändningar mot det kommer det att tas upp igen i underhuset. Omröstningen banar väg för att Storbritannien ska kunna lämna EU som planerat den 31 januari.

    • Raab fördömer Irans robotattacker

      Den brittiske försvarsministern Dominic Raab fördömer Irans robotattacker mot två flygbaser i Irak, där såväl amerikansk som brittisk personal finns stationerad. Attackerna är en hämnd för dödsskjutningen av den irakiske generalen Qasem Soleimani den 3 januari. Enligt Raab har inga britter dödats i attackerna.

    • Sex Labourpolitiker vill ta över efter Corbyn

      Sex kandidater har nu aviserat att de kommer att delta i partiledarvalet i Labour. Det är Rebecca Long-Bailey, som är talesperson i näringslivsfrågor och anses tillhöra Corbynlägret inom partiet och är partiets talesperson i näringslivsfrågor, Keir Stramrer, som är talesperson för brexitfrågor, Emily Thornberry, talesperson i utrikesfrågor, samt parlamentsledamöterna Clive Lewis, Lisa Nandy och Jess Phillips. Den nya partiledaren ska tillträda  posten den 4 april 2020. 

    • Johnson manar till återhållsamhet i Irankrisen

      Efter att USA dödat Qasem Soleimani, general i Irans elitstyrka Revolutionsgardet och chef för utlandsstyrkan al-Quds ("Jerusalemstyrkan") i Bagdad i Irak säger den brittiske premiärministern Boris Johnson att han inte sörjer Soleimanis död men han uppmanar samtidigt parterna till återhållsamhet. Han säger att han varit i kontakt med såväl USA:s president Donald Trump, Tyskland förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron samt att han vidtagit åtgärder för att trygga säkerheten för brittiska trupper och brittiska intressen i regionen. Bedömare beskriver detta som den första utrikespolitiska kris som Johnson har att hantera, där han måste balansera stöd till USA med försök att minska spänningarna till Iran. Storbritannien ska inte ha fått någon förvarning om vad som skulle hända från USA. På hemmaplan får Johnson kritik för att hålla en alltför låg profil i krisen. Först två dagar efter dödsskjutningen återvände han från sin semester i Västindien och han valde att inte informera underhuset om vad som händer när det samlades efter helgerna. 

    • 48 procent av Storbritanniens el från fossilfria bränslen

      2019 har för första gången Storbritannien producerat mer energi från fossilfria källor än från fossila bränslen. Över 48 procent av elen har kommit från sol-, vind-, vatten- och kärnkraft, jämfört med 43 procent från fossila bränslen som naturgas och kol. Storbritannien har lovat att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara nere på noll från år 2050.

  • 2019

    • December

    • Minimilönen höjs i april 2020

      Regeringen aviserar att minimilönen i Storbritannien ska höjas med 6 procent i april, till 8,74 pund i timmen för dem som är över 25 år. Liknande höjningar ska ske för personer under 25 år, men deras löner är lägre. Premiärminister Boris Johnson lovade under valrörelsen att höja minimilönen till över 10 pund fram till år 2024.

    • Kyrkoledare vädjar om kompromissvilja i Nordirland

      Kyrkoledare i Nordirland, såväl katolska som presbyterianska, anglikanska och metodistiska samfund, uppmanar de nordirländska politikerna att visa kompromissvilja för att få till stånd en ny regering i Nordirland. Samtidigt menar företrädare för Storbritanniens och Irlands regeringar att man gjort stora framsteg under de förhandlingar som skett veckan innan. De hävdar dock att Demokratiska unionistpartiet (DUP) är den stora bromsklossen i samtalen, något företrädare för DUP tillbakavisar.

    • Underhuset godkänner brexitlag

      Det brittiska underhuset röstar med klar majoritet för att godkänna regeringens brexitlag och därmed det utträdesavtal som Storbritannien och EU kommit överens om. 358 ledamöter röstar för och 234 emot. Underhuset godkänner också den tidtabell som Johnson lagt fram för den fortsatta processen i parlamentet, med debatter om lagen den 7, 8 och 9 januari. Enligt regeringen kommer brexitlagen att ha passerat hela lagstiftningsprocessen, inklusive överhusets godkännande, fram till den 31 januari.

    • Hårdare brexit aviseras i drottningtalet

      När underhuset samlas efter valet aviserar premiärminister Boris Johnson via drottningens tal, det andra sådana på två månader, sina planer inför den kommande mandatperioden med ett 30-tal lagförslag. När det gäller brexitlagen har några viktiga ändringar gjorts, bland annat har ett avsnitt om arbetstagares rättigheter slopats. Det har också gjorts ett tillägg för att förhindra att övergångsperioden för brexit förlängs efter december 2020. Parlamentet ska också få en mindre viktig roll under de kommande förhandlingarna med EU. Andra punkter i regeringens program är ökat anslag till den offentliga vården, NHS ska få nästan 34 miljarder pund om året från 2023/2024, vilket motsvarar en anslagshöjning på 3,4 procent. Ett annat förslag handlar om att införa ett poängsystem för migranter för att locka välutbildad arbetskraft till Storbritannien. Det ska också skapas ett nytt system som gör att utländsk vårdpersonal snabbt ska kunna anställas. Det ska också skapas en författningskommission som ska se över hur den brittiska demokratin fungerar. Och i början av nästa år väntas parlamentet rösta om att slopa de fasta mandatperioderna, vilket gör att premiärministern själv kan välja tidpunkten för nästa val. Det är i så fall en återgång till det system som rådde före 2011.

    • Vårdkris i Nordirland utlöser strejker

      Över 15 000 sjuksköterskor i Nordirland går ut i strejk för att kräva högre löner och för att deras patienter ska kunna känna sig trygga och säkra. Det är första gången på över 100 år som sjuksköterskor strejkar i den brittiska provinsen. Tidigare under månaden har annan vårdpersonal strejkat med liknande krav. Det finns omkring 2800 obesatta tjänster för sjuksköterskor i Nordirland. Vårdkrisen har förvärrats av att Nordirland inte har haft någon regering på nästan tre år, och en rad viktiga beslut inte har kunnat fattas. Bara i september fick 3 482 patienter vänta mer än tolv timmar på akuten, och 306 000 patienter väntar på sitt första läkarbesök, av dem har över 100 000 väntat i mer än ett år. Under valrörelsen uppmärksammades problem inom vårdsektorn i England, men de som finns i Nordirland är betydligt större än där.

    • Hoyle väljs om som talman

      Labourpolitikern Sir Lindsay Hoyle väljs om som underhusets talman.

    • Tillägg till brexitlagen ska stoppa förhandlingar med EU efter 2020

      Nu väntar nya förhandlingar mellan Storbritannien och EU som ska handla om de villkor som ska finnas för relationerna dem emellan i framtiden. Premiärminister Boris Johnson planerar att göra ett nytt tillägg till brexitlagen som utesluter att överläggningarna kan fortsätta efter december 2020. Som det är nu står det att parterna om de är överens kan fortsätta att förhandla i ytterligare två år. Samtidigt påpekar bedömare att premiärministern ändå har befogenheter att själv kan besluta om att begära en förlängning utan att rådfråga parlamentet. Underhuset väntas rösta om brexitlagen senare den här veckan. Beskedet leder till att pundets värde faller gentemot både dollarn och euron, efter att ha stigit efter Konservativa partiets valseger den 12 december. 

    • Inga stora förändringar i regeringen

      Boris Johnson gör en mindre ommöblering av sin regering. Simon Hart blir ny minister med ansvar för Wales. Nicky Morgan får sitta kvar som kulturminister, trots att hon inte längre sitter i underhuset. Det blir möjligt sedan hon adlats och därmed kan ta plats i överhuset. Många bedömare tror att Johnson kommer att göra större förändringar efter att Storbritannien lämnat EU i januari nästa år.

    • Samtal om nordirländsk regering inleds

      Nordirland har snart varit utan regering i tre år, samtidigt som den brittiska regeringen inte valt att ta över styret av provinsen. Det har lett till att många viktiga beslut inte har kunnat fattas. Idag återupptar Nordirlandsminister Julian Smith samtal med de fem största nordirländska partierna, inledningsvis med ett parti i taget. Från det huvudsakligen protestantiska Demokratiska unionistpartiet (DUP) hörs för första gången på länge signaler om att partiet kan vara berett till kompromisser. Efter valet 2017 fick DUP en vågmästarroll i det brittiska parlamentet vilket gav partiet möjlighet att påverka brexitprocessen. Den positionen har partiet förlorat under hösten. I det brittiska valet straffades DUP och Sinn Féin, som delade makten fram till januari 2017, av väljarna för sin oförmåga att komma överens.  DUP tappade drygt 5 procent av rösterna jämfört med valet 2017. Sinn Féin backade ännu mer, nästan 7 procent. Samtidigt stärkte med moderata partiet som Allianspartiet, som ökade med nästan 9 procent, och Socialdemokraterna och Labour (SDLP), sin ställning. Det betyder sannolikt att DUP och Sinn Féin inte vill driva fram ett nyval, där de riskerar att tappa ytterligare inflytande. Läs mer om den nordirländska politiken här (text på engelska).  Såväl den brittiske premiärministern Boris Johnson som hans irländske kollega Leo Varadkar signalerar att de avser att engagera sig i processen.

       

    • Sämsta valet på 35 år för Labour

      För Labour blev parlamentsvalet den 12 december det sämsta för partiet sedan 1935. Partiledaren Jeremy Corbyn uttrycker besvikelse över resultatet och meddelar samtidigt att han inte kommer att leda Labour i nästa val. Han säger att han kommer att sitta kvar som partiledare medan Labour analyserar valresultatet. Corbyn får på nytt kritik från de egna leden, för bristande ledarskap, bland annat kan hans ovilja att öppet deklarera var han står i brexitfrågan kan ha bidragit till valförlusten. Han har också varit impopulär bland många Labourväljare, inte minst  de valdistrikt där en majoritet röstade för brexit 2016.

    • Jo Swinson avgår

      Liberaldemokraternas Jo Swinson avgår som partiledare efter att ha förlorat sin plats i underhuset. Hon tillträdde på posten så sent som i somras.

    • Balansakt kommer att krävas av Johnson

      Efter den stora valsegern säger premiärminister Boris Johnson att han ska arbeta hårt för att återgälda det förtroende som väljarna har givit honom. Han framställer sig själv som en del av den tradition inom Konservativa partiet som kallas One Nation, en pragmatisk och relativt moderat falang. Johnson lovar på nytt att Storbritannien ska lämna EU i början av nästa år. Han har redan tidigare givit löften om att ett nytt handelsavtal med EU ska vara klart inom ett år, ett mål som enligt många bedömare kommer att vara svårt att uppnå. De påpekar även att det i dagsläget är svårt att veta vilken slags brexit Johnson faktiskt vill ha. Han kan välja att driva igenom en mjukare brexit än den han tidigare har talat om, eftersom han inte längre är lika beroende av stöd från högerfalangen inom partiet, den så kallade European Research Group (ERG). Men möjligheten finns också att han kommer att driva igenom den hårda brexit som ERG vill ha, trots allvarliga konsekvenser för den brittiska ekonomin. Samtidigt måste Johnson göra flera nya väljargrupper nöjda. Valsegern beror i hög grad på att många traditionella Labourväljare i norra England och Wales har röstat konservativt. De lär, vid sidan av kravet på att Storbritannien ska lämna EU, ha andra förväntningar på regeringen än de som traditionella konservativa väljare har.

    • Tories vinner egen majoritet i underhuset

      Det konservativa Torypartiet och premiärminister Boris Johnson vinner en jordskredsseger i parlamentsvalet och får knappt 44 procent av rösterna och minst 364 mandat, vilket är 47 mandat fler än i valet 2017. Valet blir ett svårt bakslag för Labourpartiet som får drygt 32 procent av rösterna och 203 mandat, ett tapp på 59 mandat. I Skottland har Skotska nationalistpartiet (SNP) stora framgångar och vinner 48 mandat, 13 fler än i valet innan, med knappt 4 procent av rösterna (men 45 procent av rösterna i Skottland). Liberaldemokraternas röstandel ökar från 7 procent till drygt 11 procent, ändå förlorar partiet ett mandat och slutar på 11 mandat. Den som röstas ut är partiledaren Jo Swinson. Gröna partiet ökar sin röstandel med 1 procent, men får inga nya mandat utan behåller sitt enda. I Nordirland tappar Demokratiska unionistpartiet (DUP) 2 mandat, bland annat förlorar vice partiledaren Nigel Dodds sitt mandat i norra Belfast som går till Sinn Féins John Finucane. Sinn Féin blir ändå kvar på 7 mandat, då partiet förlorar i Foyle i västra Nordirland till det socialdemokratiska och nationalistiska SDLP, som även vinner ett mandat i södra Belfast. Även Allianspartiet vinner ett mandat i Nordirland. I Wales vinner Konservativa partiet 6 nya mandat på Labours bekostnad, medan Plaid Cymru behåller sina 4 mandat.

    • Svårt att genomföra brexit på ett år, enligt läckta dokument

      Under valrörelsen lovar premiärminister Boris Johnson att Storbritannien ska lämna EU senast den 31 januari 2020, och att ett nytt handelsavtal med EU ska vara klart i slutet av samma år, vilket betyder att de övergångsregler som britterna och EU kommit överens om i det senaste utträdesavtalet då ska sluta gälla. Då ska också de nya arrangemangen för Nordirland vara klara. Regeringsdokument som har läckt ut till pressen tyder på att den tidsplanen är för snäv och att London inte kommer att klara att få till stånd den infrastruktur och anställa den personal som behövs för de nya tullarrangemangen för Nordirland (se Oktober 2019) och att omfattande kontroller kommer att krävas. Johnson har under valkampanjen förnekat att det ska ske några som helst kontroller mellan det brittiska fastlandet och Nordirland. Många av Nordirlands protestantiska unionister är missnöjda med det nya utträdesavtalet då de anser att det försvagar banden mellan provinsen och resten av Storbritannien.

    • Planer på namnbyte för Brexitpartiet

      Brexitpartiets ledare Nigel Farage säger att hans parti ska byta namn till Reformpartiet efter att Storbritannien har lämnat EU.  Han planerar då att driva frågor om att ändra det brittiska valsystemet och att överhuset ska avskaffas. Farage säger att han redan registrerat det nya namnet.

    • Brexitpartiet drabbas av avhopp

      Fyra ledamöter av EU-parlamentet från Brexitpartiet hoppar av till Konservativa partiet. En av de mest namnkunniga är Annunziata Rees-Mogg, syster till Jacob Rees-Mogg, som är medlem av det brittiska kabinettet. Samtliga fyra uppmanar väljarna att stödja Boris Johnsons uppgörelse med EU. Brexitpartiets ledare Nigel Farage kritiserar de fyra och betonar att han anser att Johnsons utträdesavtal inte bör godkännas om inte viktiga ändringar görs.

    • Spänt 70-årsfirande för Nato

      Natoländerna möts i London för ett toppmöte och för att fira militäralliansens 70-årsjubileum. Relationerna är dock frostiga. USA:s president Donald Trump kritiserar flera av de övriga Nato-länderna för att inte satsa tillräckligt mycket pengar på försvaret (de har åtagit sig att satsa 2 procent av BNP). Frankrikes president Emmanuel Macron riktar också kritik mot hur samarbetet fungerar. Det finns också spänningar mellan Turkiet och de övriga länderna, på grund av turkarnas ingripande mot kurderna i norra Syrien. För Boris Johnson handlar det också om att hålla distansen mot Trump, av rädsla för att annars förlora röster, då den amerikanske presidenten är impopulär i Storbritannien.  Trump lovordar dock Johnson som han säger kommer att göra ett bra jobb, men betonar att han inte tänker lägga sig i den brittiska valkampanjen. 

    • Olika syn på brexit i DUP:s och Sinn Féins valprogram

      Nu har även de största nordirländska partierna presenterat sina valmanifest. Demokratiska unonistpartiet (DUP), som idag har tio mandat i det brittiska parlamentet, lovar i slutet av november att trycka på för att få igenom ändringar i det utträdesavtal som Boris Johnson förhandlat fram med EU. Partiet som under en stor del av mandatperioden har varit stödparti för den konservativa regeringen är särskilt kritisk till den del av avtalet som handlar om Nordirland eftersom det innebär att provinsen inte behandlas på samma sätt som resten av Storbritannien (se 17 oktober 2019). DUP varnar för att det kan få svåra konsekvenser både för den nordirländska ekonomin och på ett konstitutionellt plan. Partiet betonar också att det inte tänker stödja en regering som leds av Labours Jeremy Corbyn. I sitt valprogram lägger även det nationalistiska Sinn Féin stor vikt vid frågor kring brexit och frågan om ett enat Irland. Partiet tar åt sig en del av äran av att Nordirland får en särskild status och att brexitavtalet slår fast att det inte ska bli någon hård gräns mellan provinsen och Irland. Ett viktigt löfte i programmet är att slå vakt om det nordirländska fredsavtalet i de fortsatta förhandlingarna med EU. Sinn Féin som idag har sju platser i det brittiska parlamentet avstår dock att delta i arbetet där, då partiet inte vill att dess ledamöter ska svära trohetsed till den brittiska drottningen.

    • November

    • Nytt terrordåd i London

      Minst tre människor, inklusive attentatsmannen, dödas i ett terrordåd i centrala London. Flera personer ingriper för att stoppa attentatsmannen, som tidigare avtjänat straff för brott relaterade till islamistisk terrorism, bland annat för att ha haft planer på att organisera ett terroristläger i Pakistan och för att resa till Kashmir för att utföra attentat. Mannen som bär en självmordsväst, som senare visar sig vara en attrapp, skjuts ihjäl av polis. Islamiska staten (IS) hävdar att man utfört dådet. Attentatsmannen var villkorligt frigiven och bar elektronisk fotboja. Valkampanjen avbryts tillfälligt efter dådet, men omvandlas snabbt till en valfråga. Premiärminister Boris Johnson ger Labour skulden för en lag som antogs 2008, varigenom en del fångar kan bli villkorligt frigivna utan särskild prövning. Han utlovar också skärpta straff och mer pengar till fängelserna, samt att 74 personer som dömts för terrorbrott och blivit villkorligt frigivna i förtid, ska få sina fall granskade. Oppositionen kritiserar de konservativa för den hårda besparingspolitiken, som bland annat lett till färre poliser och färre sociala insatser. 

    • Ny folkomröstning om självständighet i SNP:s valmanifest

      Stoppa brexit och hålla en ny folkomröstning om skotsk självständighet nästa år. Det är två av huvudpunkterna i Skotska nationalistpartiets (SNP) valmanifest. Andra huvudpunkter är mer pengar till vården, avbryta åtstramningspolitiken, skrota de brittiska kärnvapnen och använd pengar som skulle gå till det på att förbättra den sociala servicen, skydda den nationella hälsovården (NHS), åtgärder för att komma tillrätta med drogkrisen i Skottland (2018 avled närmare 1 200 människor i Skottland på grund av sitt narkotikamissbruk), få bort alla utsläpp av växthusgaser fram till år 2045, samt att flytta ansvaret för migrationspolitiken i Skottland till det skotska parlamentet.

    • Nya samtal om Nordirland i december

      Nya samtal för att försöka få till stånd en ny provinsregering ska hållas den 16 december, och det oavsett hur det går i det brittiska parlamentsvalet den 12 december. Det meddelar Nordirlandsministern Julian Smith. Om det inte finns någon ny regering på plats i Belfast den 13 januari planerar den brittiska regeringen att utlysa nyval  Nordirland.

    • Brexit och vårdsatsning i konservativt valmanifest

      Storbritannien ska lämna EU i januari och förhandla fram ett nytt handelsavtal med EU under nästa år. Det är ett av huvudlöftena i Konservativa partiets valmanifest. Det betonas också att den konservativa regeringen inte är beredd att förlänga den övergångsperiod som finns med i det senaste utträdesavtalet när den löper ut i december nästa år. Partiledaren och premiärministern Boris Johnson lovar också vid lanseringen att han efter valet ska arbeta för att ena landet. Till de mer uppmärksammade löftena hör: 50 000 nya sjuksköterskor, inga höjningar av moms, inkomstskatter eller socialförsäkringsavgifter, en höjning av pensionerna med minst 2,5 procent om året, fri social omvårdnad (gäller bara England), att ha fått bort alla utsläpp av växthusgaser till år 2050.

    • Gir åt vänster i Labours valmanifest

      Labour tar som väntat en sväng till vänster i sitt valmanifest under parollen "Det är dags för verklig förändring" (It's Time For Real Change"). Det här är några av huvudpunkterna: mer pengar till vården, omförhandla utträdesavtalet med EU och sedan hålla en folkomröstning där ett av alternativen är att godkänna avtalet ett annat att stanna kvar inom EU, höja minimilönen, låta pensionsåldern bli kvar vid 66 år, skapa ett nytt system för social omvårdnad (gäller bara England, Skottland har redan ett sådant system), minska utsläppen av växthusgaser till noll fram till 2030-talet, nationalisera posten, järnvägarna och de stora energibolagen (och införa gratis bredband för alla), samt skrota det kontroversiella välfärdssystemet Universal Credit. Senare säger Labourledaren Jeremy Corbyn att han tänker förhålla sig neutral vid en eventuell folkomröstning om EU.

    • Liberaldemokraterna vill satsa på skolan

      20 000 nya lärare är en av huvudpunkterna i Liberaldemokraternas valmanifest. Partiet utlovar en satsning på nästan fem miljarder pund på skolorna, en siffra de planerar att mer än fördubbla fram till år 2024/2025. Förutom ett löfte om att försöka stoppa brexit, innehåller valmanifestet även åtgärder för att motverka klimatförändringar (bland annat att 80 procent av all energikonsumtion ska komma från förnyelsebara källor från år 2020), en höjning av inkomstskatten för att möjliggöra satsningen på skolan och vården. Konservativa partiet och Labour har ännu inte presenterat sina valprogram. Dagen innan möttes premiärminister Boris Johnson och Labourledaren Jeremy Corbyn i en första valdebatt som sågs av nästan sju miljoner tittare, dä de bland annat hamnade på konfrontationskurs när det gäller brexit, vårdpolitik och kungahuset (läs mer om debatten här). 

    • Storbritannien anklagas för mörkläggning av krigsbrott

      Den brittiska regeringen och militären anklagas för att försöka mörklägga krigsbrott som begåtts av brittiska soldater i Irak och Afghanistan. Enligt BBC-programmet Panorama och Sunday Times har brottsutredare funnit vad de bedömer som trovärdiga bevis för att brittiska soldater dödat ett barn och deltagit i tortyr av civila. Ihat och Operation Northmoor som utredde eventuella krigsbrott i Irak respektive Afghanistan avslutades av Theresa Mays regering 2017. Företrädare för försvarsdepartementet förnekar att någon mörkläggning förekommit. Försvarsminister Dominic Raab säger till BBC att alla anklagelser, som det fanns bevis för har utretts.

    • "Provinsregering i januari, annars väntar nyval i Nordirland"

      Nordirlandsminister Julian Smith säger att han avser att utlysa val i Nordirland om provinsen inte har en ny regering senast den 13 januari 2020. Uttalandet görs då brittisk-irländska rådet, som kom till som en del av det nordirländska fredsavtalet 1998, möts i Dublin. Irland premiärminister Leo Varadkar säger att samtal om att få till stånd en ny provinsregering i bästa fall kan komma igång efter det brittiska valet den 12 december. Skottlands försteminister Nicola Sturgeon deltar också i mötet. Nordirland har nu saknat regering sedan början av 2017. Under helgen möts också Sinn Féin för sin årliga partikonferens. Michelle O'Neill väljs då om som partiets vice ordförande. Inför konferensen har John O'Dowd utmanat O'Neill om posten, men han vinner inte tillräckligt med stöd för att få ta över. 

    • Ingen ny brittisk EU-kommissionär

      Den brittiska regeringen slår nu fast att den inte kommer att utse en ny EU-kommissionär, trots att brexit dröjer. Det kommer att skapa problem för EU då en ny kommission inte kan tillträda den 1 december 2019 om inte alla medlemsländer representeras av en kommissionär. Processen har redan senarelagts då Frankrike, Ungern och Rumäniens kandidater inte godkänts av EU-parlamentet.

    • Politikerbesök i översvämningsdrabbat England

      Lincolnshire och de södra delarna av Yorkshire i norra England har drabbats hårt av översvämningar. Hundratals bostäder har hamnat under vatten och många människor har tvingats överge sina hem. Många drabbade är upprörda över att de inte har fått mer hjälp från myndigheterna. När premiärminister Boris Johnson besöker området anklagas han av en del av de drabbade för senfärdighet. Även Labourledaren Jeremy Corbyn och Liberaldemokraternas ledare Jo Swinson besöker området.

    • Brexit och vård huvudfrågor i valrörelsen

      Brexitfrågan ser ut att komma att spela en stor roll i den brittiska valrörelsen. Konservativa partiets huvudslogan handlar om att få brexit överstökat, medan Labour ger löften om att förhandla fram ett nytt avtal med EU och att de brittiska väljarna ska få rösta om det. Liberaldemokraterna försöker samtidigt vinna röster på att Storbritannien ska kunna stanna kvar inom EU, om partiet vinner valet. Men de två stora partierna tävlar också om att utlova nya pengar till den sociala välfärden, inte minst till den allmänna sjukvården, NHS. I sitt valmanifest lovar Labour att NHS i England ska ökas till 155 miljarder pund till budgetåret 2022/2023, vilket är 6 miljarder mer än vad Konservativa partiet tidigare har utlovat. Labour planerar att finansiera satsningen genom att höga skatterna för företagen och höginkomsttagare. Liberaldemokraterna kritiserar Labours löften, då man menar att partiet inte säger något om det hot som brexit utgör för NHS. Det finns farhågor om att privata intressen kommer att beredas mer utrymme inom den allmänna sjukvården när Storbritannien lämnar EU. Samtidigt kommer rapporter om att allt fler får vänta mer än fyra timmar för att få vård på akutmottagningar i England, men situationen är ännu värre i Nordirland och Wales. Det har också blivit allt svårare att hitta personal, NHS i England har 100 000 vakanta tjänster, bland annat saknas cirka 40 000 sjuksköterskor och 10 000 läkare.

    • Brexitpartiet gynnar Tories i valet

      Brexitpartiets ledare Nigel Farage tillkännager att hans parti inte kommer att ställa upp i de 317 valkretsar som vanns av Konservativa partiet (Tories) i valet 2017. Istället ska partiet rikta in sig på att ta mandat från Labourpartiet. Detta kommer att gynna regeringspartiet som annars hade riskerat att förlora röster till Brexitpartiet. Tidigare har Farage gjort utfästelser om att Brexitpartiet skulle delta i mer än 600 valkretsar. Senare säger sig Farage ha avvisat propåer från företrädare för Konservativa partiet om att Brexitpartiet också skulle avstå från att ställa upp i valkretsar där Labour vunnit med knapp marginal (han påstår via Twitter att Brexitpartiets kandidater erbjudits arbeten och adelstitlar för att de ska dra sig ur, något som tillbakavisas av Konservativa partiet). Affärsmannen Arron Banks som skänkte stora summor till lämna-kampanjen och var en av finansiärerna av Farage tidigare parti Ukip säger att han tycker att Brexitpartiet bör liva åt sidan för att förvissa sig om att Boris Johnson och Konservativa partiet ska kunna vinna valet.

    • Nya pakter inför valet i december

      Den brittiska valkampanjen har formellt startat nu, och mycket talar för att det kommer att bli en smutsig kampanj. Premiärminister Boris Johnson har redan jämfört Labourledaren Jeremy Corbyn med den sovjetiske ledaren Josef Stalin, medan Labour i sin kampanj listat tio lögner som Boris Johnson framfört. Labours kampanj handlar annars om sätt att förbättra vården och den sociala välfärden, medan Konservativa partiet talar mest om att få brexit överstökat (get Brext done). Regeringspartiets stora övertag i opinionsundersökningarna har samtidigt krympt något i takt med att valet närmar sig.  Samtidigt har Liberaldemokraterna, Gröna partiet och det walesiska partiet Plaid Cymru ingått en pakt om att inte ställa upp mot varandra i 60 till 70 valkretsar för att på så sätt öka möjligheterna att vinna nya mandat. Ett liknande samarbete har redan aviserats i Nordirland (se nedan).

    • Klart för skadestånd till utsatta barn i Nordirland

      Underhuset antar en lag som ska ge personer skadestånd för de övergrepp de utsatts för efter att ha omhändertagits av myndigheterna och placerat på olika institutioner i Nordirland − från det att provinsen grundades fram till 1995. Offren förväntas få ersättning på mellan 7 500 och 100 000 pund. Beslutet följer på en utredning, Historical Institutional Abuse (HIA), som presenterade sitt resultat 2017. Frågan hanterades ursprungligen av provinsstyret, men sedan det kollapsade har frågan hanterats av den brittiska regeringen. Samma dag upplöses parlamentet och en fem veckor lång valkampanj inleds.

    • Publicering av rapport om rysk inblandning i brittisk politik senareläggs

      Den brittiska regeringen väljer att senarelägga publiceringen av en rapport från underrättelse- och säkerhetsutskottet om rysk inblandning i brittisk politik, inte minst inför omröstningen om EU-medlemskapet 2016, till efter parlamentsvalet den 12 december. Ministrar säger att man i detta bara följer "normala procedurer", men beslutet möter skarp kritik från den politiska oppositionen och från utskottets ordförande Dominic Grieve. Den brittiska tidnngen Sunday Times publicerar senare uppgifter som tyder på att nio namngivna ryssar ska ha skänkt stora summor till Konservativa partiet. En del av dem ska ha personlig kontakt med premiärminister Boris Johnson. En av dem som namnges i tidningsartikeln är Alexander Temerko som har arbetat för det ryska försvarsdepartementet och som uppges ha donerat 1,2 miljoner pund till Konservativa partiet under en sjuårsperiod.

    • Nordirländska partier positionerar sig inför brittiska valet

      I Nordirland har positioneringen inför valet inletts. Samtliga unionistpartier enas om att bara Demokratiska unionistpartiet (DUP) kommer att ställa upp i norra Belfast, för att försöka trygga segern för Nigel Dodds som lär möta hårt motstånd från John Finucane från Sinn Féin, som nyligen tillträtt som Belfast borgmästare. Sedan dess har det socialdemokratiska SDLP sagt att man inte heller kommer att ha någon kandidat i valkretsen. Samtidigt har SDLP och Sinn Féin meddelat att de inte kommer att ha någon kandidat i tre valkretsar för att möjliggöra att de kommer att representeras av en ledamot som vill att Storbritannien ska stanna kvar i EU. 

    • Lindsay Hoyle väljs till ny talman

      Labourpolitikern sir Lindsay Hoyle utses till ny talman efter John Bercow. 

    • Farage ställer inte upp i valet

      Brexitpartiets ledare Nigel Farage säger att han inte kommer att kandidera i parlamentsvalet den 12 december. I en TV-intervju säger han att han istället ska resa landet runt för att väcka opinion mot det utträdesavtal som premiärminister Boris Johnson förhandlat fram med EU, men att hans parti kommer att delta med omkring 600 kandidater. Farage har tidigare gjort sju misslyckade försök att komma in i det brittiska underhuset. Han har dock suttit i EU-parlamentet för sitt tidigare parti Ukip.

    • Oktober

    • Trump kritiserar Johnsons brexitavtal

      USA:s president Donald Trump gör via ett radioprogram som leds av Brexitpartiets ledare Nigel Farage ett inlägg i den brittiska valdebatten och kritiserar det utträdesavtal som premiärminister Boris Johnson kommit överens med EU om. Trump hävdar att Johnson är rätt person på rätt plats just nu, och riktar samtidigt ett hårt angrepp mot Labourledaren Jeremy Corbyn.

    • Amerikanskt bolag köper Bombardiers Nordirlandsgren

      Den kanadensiska flygtillverkaren Bombardiers nordirländska del säljs för nästan en miljard pund till det amerikanska bolaget Spirit AeroSystems. Bombardier är en av de stora privata arbetsgivarna i Nordirland. Förutom de omkring 3 600 personer som är direkt anställda av bolaget sysselsätter Bombardier ytterligare flera tusen personer via underleverantörer.

    • Tories leder stort inför valet

      Opinionsundersökningar tyder på att Konservativa partiet (Tories) har ett stort övertag inför det kommande parlamentsvalet, med cirka 36 procent av rösterna, medan Labour ligger på 21 procent, Liberaldemokraterna på 18 procent, Brexitpartiet 13 procent och Gröna partiet 6 procent. Flera bedömare påpekar att det är långt ifrån säkert att valet är avgjort, och att beslutet att hålla nyval kan slå tillbaka mot Johnson på samma sätt som det gjorde mot Theresa May 2017. Minst 50 parlamentsledamöter väljer att inte ställa upp för omval. Till de mer tongivande i det konservativa lägret hör kulturminister Nicky Morgan och den förra inrikesministern Amber Rudd. Även sir Nicholas Soames och Kenneth Clarke, som bägge uteslöts från Konservativa partiet i höstas lämnar underhuset efter 37 år respektive 49 år i kammaren. Även Labour drabbas av flera avhopp, bland annat Ann Clwyd, som lämnar underhuset efter 35 år, Owen Smith, som förlorade partiledarvalet mot Jeremy Corbyn 2016, och senare den vice partiledaren Tom Watson. Idag lämnar talmannen John Bercow sin post. I Nordirland beslutar sig den allmänt respekterade lady Sylvia Hermon för att inte ställa upp för omval. Hon är den enda ledamot som har talat för Nordirland  underhuset, vid sidan av Demokratiska unionistpartiet (DUP).

    • Klart för nyval 12 december

      Klart för nyval den 12 december. Boris Johnsons försök att förmå underhuset att gå med på nyval lyckades inte nå tillräckligt stöd i underhuset den 28 oktober, men nu ändrar Labourpartiet sig och går med på att hålla val i december. Det sker sedan såväl Liberaldemokraterna och Skotska nationalistpartiet (SNP) stött tanken på ett val. Underhuset röstar för att hålla val den 12 december, 438 ledamöter stödjer detta, medan 20 röstar emot. SNP och Liberaldemokraterna och SNP lägger ner sina röster då valdagen inte blir den de önskat (den 9 december). 

    • EU förlänger fristen för brexit till 31 januari 2020

      Europeiska rådets ordförande Donald Tusk meddelar via Twitter att EU kommer att ge Storbritannien fram till den 31 januari 2020 att lämna unionen. Men tidtabellen är flexibel och om det brittiska parlamentet godkänner utträdesavtalet före dess så kan Storbritannien lämna samarbetet vid ett tidigare datum.

    • EU ger Storbritannien mer tid

      EU går med på att ge britterna en ny tidsfrist, men kommer inte att säga hur lång den blir förrän i nästa vecka, efter att underhuset röstat om det ska bli nyval i december eller inte. Tidigare under dagen har finansminister Sajid Javid medgivit att Storbritannien inte kommer att kunna lämna EU den 31 oktober, vilket premiärminister Boris Johnson har lovat. Johnson kommer den 28 oktober att lägga fram ett förslag om att hålla val den 12 december, i alla fall om EU förlänger fristen så länge som till den 31 januari, vilket han bett om i ett icke undertecknat brev till EU-kommissionen tidigare under månaden, något han var tvungen till enligt en lag antagen antagen i september (se 4 september 2019) . Eftersom han behöver stöd av två tredjedelar av underhuset för att kunna utlysa nyval (enligt lagen om fasta mandatperioder). För att nå dit behöver Labour gå med på att hålla val. Labourledaren Jeremy Corbyn har sagt att han bara kommer att ge sitt godkännande om Johnson kan ge garantier för att Storbritannien inte lämnar EU utan ett avtal, men har ännu inte kommit med något definitivt besked.  

    • 39 människor hittas döda i långtradare

      39 människor hittas döda i lastutrymmet på en långtradare utanför en industrianläggning i Essex. Långtradaren kom till Storbritannien från den belgiska hamnstaden Zeebrygge. Föraren av bilen, en 25-årig man från Nordirland, grips misstänkt för bland annat dråp, försök till människosmuggling och penningstvätt . Det förefaller dock inte som om mannen kört lasten från Belgien.  Inledningsvis sägs offren vara kineser, men efterhand visar det sig att de flesta av dem är vietnameser mellan 15 och 44 år. Inget av offren har ännu identifierats.  Långtradaren är registrerad i Bulgarien, men tillhör ett företag som ägs av en irländsk kvinna (hon säger sig dock ha sålt den för drygt ett år sedan). Premiärminister Boris Johnson säger att han är bestört över den tragiska händelsen. Dagen efter genomsöker den nationella polisen (NCA) tre fastigheter i Nordirland. Senare grips ytterligare fyra  personer.

    • En seger och en förlust för Johnson

      Premiärminister Boris Johnson vinner en viktig omröstning i underhuset, då en majoritet av underhusets ledamöter röstar för det lagpaket som regeringen lagt fram för att förbereda ett utträde ur EU. 329 ledamöter röstar för, 299 emot. Regeringen vinner omröstningen med stöd av 25 oberoende ledamöter och 19 Labourledamöter. Samma dag lider den dock ett nytt svidande nederlag då underhuset röstar nej till den tidtabell som regeringen presenterat. 322 ledamöter röstar nej till förslaget, medan 308 röstar för. Värt att notera är att det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP), som sedan 2017 fungerat som den konservativa regeringens stödparti, röstar nej till bägge förslagen. Många ledamöter betonar att tre dagar är för kort tid för att ta ställning till ett så stort och omvälvande lagförslag, I ett första skede har en stor del av mediernas rapportering handlat om den nya lösningen av problemen kring gränsen mellan Nordirland och Irland. Nu riktas också uppmärksamhet till de andra ändringar som gjorts i det utträdesavtal som förhandlades fram under premiärminister Theresa May. Det rör bland annat arbetsrätten och miljöregler. Läs mer om avtalet här.

    • Abort och samkönade äktenskap tillåts i Nordirland

      Den stränga abortlagstiftningen i Nordirland från 1861 upphör sedan lagändringar från i somras träder i kraft. Det blir även tillåtet med samkönade äktenskap. Det brittiska underhuset röstade i juli (se 9 juli) för att införa samkönade äktenskap och liberalisera abortlagstiftningen i Nordirland. Det beslutade då att lagarna skulle träda i kraft om inte en ny provinsregering hade skapats före den 21 oktober. DUP-politiker gör ett försök att samla provinsparlamentet Stormont, för att ta ställning till ett nytt lagförslag "till skydd för det ofödda barnet" men misslyckas med det. Vid sidan av DUP deltar företrädare för det andra stora unionistpartiet Ulsters Unionistparti (UUP), ledaren för Ulsters traditionella röst (TUV) och en oberoende unionist samt det nationalistiska och socialdemokratiska SDLP.  Både Sinn Féin och Allianspartiet deltar i sessionen som får avbrytas efter en knapp timme, då församlingen inte är behörig att välja talmän. DUP kritiseras för att de väntat till i sista minuten med att agera, då tidsfristen fastslogs för flera månader sedan. De första samkönade äktenskapen beräknas kunna äga rum i februari 2020 och från mars ska ett fungerande system för aborter vara på plats.

    • Talmannen tillåter ingen omröstning om brexitavtal

      Talmannen John Bercow sätter käppar i hjulet för premiärminister Boris Johnson försök att driva igenom det nya utträdesavtalet med EU. Han tillåter inte att underhuset röstar om det, då inga väsentliga ändringar har gjorts sedan detta lades fram för ledamöterna två dagar tidigare. Detta trots att underhuset inte röstade om det då, eftersom en majoritet av ledamöterna röstade för de ändring som föreslagits den konservativa ledamoten Oliver Letwin (se 19 oktober 2019).

    • Oranienorden: avstå från våldsamma protester

      Ledaren för den protestantiska Oranienorden i Nordirland uppmanar sina medlemmar att inte inleda några våldsamma protester mot det nya förslag till utträdesavtal som premiärminister Boris Johnson och EU kommit överens om. Enligt det kommer Nordirland att stå utanför EU:s tullunion, men tullavgifter måste tas ut på varor som fraktas från det brittiska fastlandet till provinsen om de inte blir kvar där. Inga tullkontroller kommer att göras vid gränsen mellan Nordirland och Irland, de kommer istället att göras innan varorna når Nordirland. Inga EU-tullar kommer heller att tas ut av personer som tar med sig varor gränsen för privat bruk. Vart fjärde år ska det nordirländska parlamentet få rösta om regelverket ska vara kvar eller inte. För att det ska kunna tas bort krävs att kammaren röstar bort det med enkel majoritet.

    • Underhuset försöker få brexit uppskjutet

      Premiärminister Boris Johnson misslyckas med att få det nya utträdesavtalet med EU godkänt i lördagens omröstning i underhuset. Istället för en omröstning om själva avtalet röstar parlamentarikerna ja till ett förslag om att inte godkänna det förrän lagstiftning som krävs för att avtalet ska kunna genomföras är på plats. Förfarandet gör att en särskild lag (se 4 september) triggas enligt vilken underhuset före den 19 oktober 2019 måste godkänna antingen ett brexitavtal eller gå med på en avtalslös brexit. Eftersom parlamentsledamöterna inte gör någondera behöver Johnson be EU om att skjuta upp Storbritanniens utträde ytterligare. Johnson ser till att ett sådant brev skickas till Bryssel men låter bli att underteckna det. Samtidigt skickar han ytterligare ett brev, som han själv har signerat, där han skriver att det vore ett misstag att ytterligare skjuta upp datumet för när Storbritannien senast måste lämna EU. Under lördagen samlas upp till en miljon människor i London för att kräva en folkomröstning om ett eventuellt nytt avtal.

    • EU och Storbritannien överens om brexitavtal

      Efter intensiva förhandlingar når den brittiska regeringen och EU en överenskommelse om ett ordnat utträde ur unionen för Storbritannien. Nyheten meddelas vid en gemensam presskonferens mellan Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Boris Johnson. Därefter godkänns avtalet även vid Europeiska rådets möte. Avtalet innebär att Storbritannien lämnar EU den 31 oktober och det är i stora delar detsamma som den överenskommelse som nåddes med Theresa May förra året. Det nya avtalet innebär dock att Nordirland, samtidigt som det ingår i Storbritanniens tullområde, kommer att tillämpa en del av EU:s tullregler. På så sätt kan en gräns, med fysiska hinder och tullkontroller, undvikas mellan Nordirland och Irland. Kontroller ska däremot göras av varor när de skeppas från det brittiska fastlandet till Nordirland, om de inte kommer att bli kvar där. För att avtalet ska förverkligas krävs att det antas av det brittiska parlamentet. Det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP) uttrycker sitt missnöje med att Nordirland kommer behandlas annorlunda än resten av Storbritannien, och att avtalet innebär i praktiken att en gräns upprättas i havet mellan den brittiska provinsen och det brittiska fastlandet. Unionisterna befarar att detta kommer att luckra upp banden till den brittiska unionen. Dessutom har DUP i praktiken förlorat sin möjlighet att lägga in sitt veto mot en förlängning av regelverket, vilket partiet hade fått i ett tidigare förslag. Nu räcker det med att det nordirländska parlamentet röstar för detta med en enkel majoritet för att det ska gå igenom.

    • Brexit, vård och lag och ordning i drottningtalet

      Brexit står högst upp bland de punkter som ingår i det så kallade drottningtalet (Queens Speech) där regeringen presenterar viktiga delar av sitt nya program.  En av de viktigare punkterna rör lag och ordning som traditionellt är en hjärtefråga för Konservativa partiet. Den innehåller bland annat ett lagförslag om att polisen kan gripa personer som är misstänkta för brott i andra "tillförlitliga länder". Andra viktiga punkter rör järnvägstrafiken, bättre mentalvård och patientsäkerhet, bättre äldrevård, åtgärder för att förbättra miljön, men även om att ge människor i England mer inflytande över politiken på regional nivå (men utan att ange särskilt många detaljer). Regeringen utlovar också tuffar byggnadsnormer för att förhindra tragedier som i storbranden i Grenfell i London i juni 2017, då ett 70-tal människor omkom (se Juni 2017). En annan punkt rör kompensation för de personer som råkat illa ut i spåren av Windrush-skandalen, där personer som kom till Storbritannien från Samväldesländer mellan 1948 och 1971 i vissa fall tvingades lämna Storbritannien trots att de hade rätt att bo där  (se April 2018).

    • Johnson öppnar för nordirländsk särlösning

      För första gången på lång tid ser det ut som om det finns en liten öppning i samtalen mellan Storbritannien och EU. Det sker efter att premiärminister Boris Johnson och hans irländske kollega Leo Varadkar mötts för samtal. EU går nu med på att inleda intensiva samtal med Storbritannien. Michel Barnier, EU:s chefsförhandlare, säger till Financial Times att Johnson ska ha gått med på att det inte ska upprättas någon gräns mellan Nordirland och Irland, och backar därmed från förslaget om att det ska upprättas någon tullgräns som ska upprätthållas via modern teknologi. EU ska å sin sida ha gått med på att Nordirland inte kommer att behöva ingå i EU:s tullunion, och att provinsen ska kunna dra nytta av de nya handelsavtal som Storbritannien kommer att ingå efter ett EU-utträde. När Johnsons företrädare Theresa May förslog en liknande lösning för hela Storbritannien avvisades den bestämt av Johnson och flera andra ledande brexitörer inom Konservativa partiet. Det tidigare förslag där parlamentet i Nordirland, Stormont, skulle få ge sitt godkännande ska också ha slopats (se 2 oktober 2019). Det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP) markerar nu att en sådan lösning inte är godtagbar för dem. 

    • SNP berett att stödja eventuell Labourregering på vissa villkor

      Skotska nationalistpartiet (SNP) kommer bara att stödja en eventuell Labourregering om Labourpartiet lovar att Skottland får hålla en ny folkomröstning om självständighet. Det säger partiledaren Nicola Sturgeon i samband med SNP:s partikonferens i Aberdeen. Ian Blackford, som är SNP:s gruppledare i det brittiska parlamentet uppmanar vid kongressen både Labour och Liberaldemokraterna att stödja en misstroendeförklaring mot premiärminister Boris Johnson. Samtidigt är det tydligt att missnöjet över att så få framsteg görs i självständighetsfrågan växer bland SNP:s gräsrötter. En opinionsundersökning tyder på att 54 procent av skottarna nu stödjer skotsk självständighet, i varje fall om alternativet är att bli kvar i ett Storbritannien som har lämnat EU utan ett avtal.

    • Skottland förbjuder barnaga

      Skottland blir nu först i Storbritannien att införa förbud mot barnaga. Det skotska parlamentet antar den nya lagstiftningen med klar majoritet, 84 ledamöter röstar för, 29 emot. Fram till nu har föräldrar haft rätt att använda "ett rimligt" mått av våld när de uppfostrar sina barn. För att träda i kraft måste lagen formellt godkännas av drottning Elizabeth.

    • Domstol: Nordirlands abortlag strider mot mänskliga rättigheter

      High Court i Nordirland avgör att den nordirländska abortlagstiftningen strider mot de mänskliga rättigheterna, vilka Storbritannien har åtagit sig att följa. Fallet togs till domstol av Sarah Ewart, som 2013 nekades abort trots att läkare slagit fast att fostret hon bar på inte skulle överleva utanför livmodern. Hon tvingades därmed att resa till England för att avsluta graviditeten. Om inte Nordirland får en ny regering före den 21 oktober kommer provinsen att få en ny och mer liberal abortlag, efter ett beslut i det brittiska parlamentet.

    • DUP stödjer Johnsons brexitförslag

      Det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP) ställer sig bakom premiärminister Boris Johnsons förslag till lösning av den omtvistade frågan om vad som ska hända med gränsen mellan Nordirland och Irland vid en brexit. Flera av de övriga nordirländska partierna, varav merparten vill att Storbritannien ska stanna kvar inom EU, kritiserar DUP-ledaren Arlene Foster för detta, och säger att hon därmed inte representerar majoriteten av befolkningen i Nordirland, som röstade mot brexit. En del unionistpolitiker kritiserar henne samtidigt för att ha backat från de "röda linje" hon satt upp för att vara beredd att stödja ett utträdesavtal.

    • Johnson skickar nytt brexitförslag till EU

      Den brittiska regeringen skickar över ett nytt förslag till brexituppgörelse till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Premiärminister Boris Johnson markerar att om EU inte godtar detta kommer Storbritannien att lämna unionen utan ett avtal. Flera politiska bedömare menar att förslaget inte är allvarligt menat utan bara ett sätt för den brittiska premiärministern att visa att han har försökt nå ett avtal. Enligt det brittiska förslaget garanteras: 1) att det nordirländska fredsavtalet från 1998 ska respekteras, 2) att de rättigheter som numera ingår i den så kallade gemensamma resezonen (Common Travel Area, CTA) ska respekteras (det innebär bland annat att passfrihet råder och att britter och irländare utan särskilda tillstånd kan arbeta, studera, få tillgång till olika bidrag och söka vård i det andra landet). 3) att det från januari 2021 ska skapas en gemensam zon på den irländska ön när det gäller jordbruksprodukter, livsmedel och tillverkningsvaror som ska kunna skeppas mellan Irland och Nordirland utan att några tullkontroller görs, på villkor att varorna har sitt ursprung i Nordirland, medan kontroller ska göras i hamnar och på flygplatser på varor som kommer till Nordirland från andra delar av världen (inklusive resten av Storbritannien). 4) ett villkor för att zonen ska bli av är att den godkänns av det nordirländska parlamentet, Stormont, senast i december 2020. Detta ska sedan förnyas vart fjärde år, men om Stormont motsätter sig att detta kommer avtalet att löpa ut efter fyra år. 5) Nordirland kommer att lämna EU:s tullunion samtidigt som resten av Storbritannien. De nya tullkontroller som måste ske i samband med det kommer inte att ske på gränsen mellan Nordirland och Irland eller i närheten av den. Förslaget tas emot med påtaglig skepsis  EU, men det avvisas inte helt.

    • September

    • HD: Johnsons beslut att stänga parlamentet olagligt

      Högsta domstolen avgör att premiärminister Boris Johnsons beslut att tillfälligt hemförlova parlamentet under fem veckor (den brittiska termen är prorogue) skett i strid med lagen, då det utan tillräckliga skäl hindrat parlamentet från att utföra sina uppgifter vid en exceptionell tidpunkt. Enligt domstolens ordförande Lady Hale är samtliga elva domare eniga i beslutet som innebär att stängningen hävs. Domstolen avgör också att den har de befogenheter som krävs för att ta ställning till frågan.  HD-beslutet leder till att bland andra Labourledaren Jeremy Corbyn kräver att premärministern ska avgå. Corbyn uppmanar Boris Johnson att be både drottningen och landet om ursäkt. (Här finns en sammanfattning på engelska av domstolens beslut). Vad som händer härnäst blir en sak för talmännen i underhuset och överhuset.  De beslutar att parlamentet ska samlas på nytt den 25 september. I sin första kommentar till beslutet säger Boris Johnson, som befinner sig i USA, att han inte delar domstolens uppfattning. 

    • Brexitfrågan splittrar Labour

      Vid sin partikonferens enas Labour om att ställa sig neutral till brexitfrågan vid nya förhandlingar med EU. Delegaterna röstar därmed nej till ett förslag om att Labour ska verka för att Storbritannien ska stanna kvar som EU-medlem vid en eventuell folkomröstning i frågan. De backar därmed upp sin partiledare Jeremy Corbyn som säger att han avser att förhandla fram ett nytt avtal med EU inom tre månader och att en folkomröstning ska hållas senast sex månader efter ett maktskifte. Labour ska sedan besluta vilken hållning partiet ska ha vid en specialkonferens inför en sådan folkomröstning. Beslutet illustrerar hur splittrat partiet fortfarande är i brexitfrågan, och flera bedömare påpekar att den stora vinnaren av detta blir Liberaldemokraterna.

    • Resebolaget Thomas Cook går i konkurs

      Det brittiska reseföretaget Thomas Cook, grundat 1841, går i konkurs. Det sker sedan regeringen sagt nej till en begäran från företaget om att skjuta till pengar (150 miljoner pund). Den största aktieägaren kinesiska Fosun hade utlovat 900 miljoner dollar, men det räckte inte till för att undvika en konkurs. Premiärminister Boris Johnson säger att regeringen förbereder sig för att under de kommande veckorna flyga hem de över 150 000 britter som just nu befinner sig på olika turistorter runt om i världen (sammanlagt behöver omkring 600 000 turister hjälp att kunna återvända hem). Företaget har 22 000 anställda varav 9 000 i Storbritannien. Resebolaget har stora skulder (1,7 miljarder pund), och lägger skulden för problemen att resandet minskat på grund av den varma sommaren 2018, som fått färre att vilja resa iväg, oro på flera viktiga turistdestinationer som Turkiet, men också att många väntat med att beställa resor på grund av brexit.

    • Rättegången mot soldat F inleds

      47 år har gått sedan den blodiga söndagen (Bloody Sunday) i Derry/Londonderry då 14 människor sköts ihjäl av brittiska trupper. Nu ställs en av soldaterna inför rätta för mord på två civila demonstranter och mordförsök på fyra andra personer. Soldat F som inte har namngivits närvarade inte vid den inledande behandlingen av fallet vid domstolen i Derry/Londonderry. Rättegången skjuts nu upp till den 4 december,  då en vittneslista ska presenteras (se Mars 2019).

    • DUP förefaller mjuka upp sin brexitlinje

      Nu kommer tecken på att det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP) håller på att mjuka upp sin hållning när det gäller Nordirland och brexit. Vid ett möte i Dublin säger DUP-ledaren Arlene Foster att hon kan tänka sig en slags särlösning för Nordirland om det inte påverkar den brittiska provinsens konstitutionella ställning och om en sådan lösning godkänns av det nordirländska parlamentet, Stormont. Efter mötet träffar Foster för första gången Irlands premiärminister Leo Varadkar för ett 45 minuter långt samtal. Efter det brittiska valet 2017 har DUP fungerat som ett stödparti för den konservativa brittiska regeringen. En maktposition partiet nu har förlorat då Boris Johnsons regering har förlorat sin majoritet i underhuset. Partiet är också under press i Nordirland, då nya abortlagar kommer att träda i kraft den 21 oktober om inte en ny nordirländsk regering finns på plats tills då. Det blir ett dilemma för DUP, som motsätter sig en mer liberal abortlagstiftning, men frågan är om partiet kommer att kunna enas med Sinn Féin om att bilda en ny regering om DUP inte går med på en ny språklag som stärker iriskans ställning, något som är impopulärt bland DUP:s väljare. Nordirland har saknat regering sedan början av 2017.

    • EU sätter ytterligare press på Johnson

      Den finske statsministern Antti Rinne säger att Storbritannien skriftligen måste presentera sina brexitplaner före den 30 september för att dessa ska kunna beaktas (Finland är ordförandeland i EU under hösten 2019). Det sätter ytterligare press på premiärminister Boris Johnson. Dessutom är tidpunkten olämpligt för honom då det är mitt under Konservativa partiets årliga konferens. 

    • Bettel: "Inga nya förslag från Johnson"försöker

      Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel håller presskonferens efter samtal med sin brittiske kollega Boris Johnson. Johnson uteblir dock från presskonferensen efter att ha blivit utbuad av demonstranter. Bettel uttrycker sin frustration över brexitprocessen och säger att Johnson inte har presenterat några allvarligt menade förslag för att få till ett nytt avtal. Han betonar också att skulden för problemen inte ligger hos EU, utan att de har skapats på Johnsons hemmaplan. Samtidigt står det klart att samtalen mellan Storbritannien och EU nu kommer att intensifieras, och flyttas till politisk nivå, med dagliga överläggningar mellan EU:s förhandlare under ledning av Michel Barnier, och den brittiska regeringen, under ledning av brexitminister Stephen Barclay.

    • Liberaldemokraterna tänker stoppa brexit om partiet vinner nästa val

      Om Liberaldemokraterna kommer till makten tänker partiet avbryta brexitprocessen. Det röstar en klar majoritet av delegaterna för vid partiets konferens i Bournemouth. "Vi ska göra vad vi kan för att behålla vår plats i Europa", säger partiledaren Jo Swinson efter omröstningen. Tidigare samma vecka har Liberaldemokraterna fått ännu ett mandat i underhuset, då Sam Gyimah, en av de 21 ledamöter som uteslutits från Konservativa partiet, anslutit sig.

    • Regeringen tvingas offentliggöra planering inför avtalslös brexit

      En avtalslös brexit kan leda till stora störningar i trafiken, där långtradare kan tvingas vänta i flera dagar för att kunna korsa Engelska kanalen, brist på mat och mediciner och stora prishöjningar på bland annat livsmedel och bränsle, vilket i förlängningen kan leda till oroligheter i Storbritannien. En annan punkt gäller farhågor om vad som kommer att hända i Nordirland om man inför gränskontroller.  Det är bara några av de problem som den brittiska regeringen listar i ett dokument som tagits fram som ett led i planeringen för om Storbritannien skulle lämna EU utan ett avtal, som går under namnet Operation Yellowhammer. Detta offentliggörs nu, mot regeringens vilja, efter krav från parlamentet. Delar av innehållet var redan känt, då det läckt ut till pressen redan i augusti. Från regeringen håll har det betonats att det som utmålas är "det värsta tänkbara scenariot". Efter publiceringen av dokumentet kräver Labour att parlamentet ska återkallas.

    • Domstol i Skottland: "stängningen av parlamentet lagvidrig"

      En domarpanel i Court of Session, som är högsta rättsliga instans i Skottland, avgör att den brittiska regeringens beslut att tillfälligt stänga parlamentet under fem veckor (kallat prorogation/hemförlovning) strider mot lagen. Den går därmed emot ett tidigare utslag där det slogs fast att frågan inte ska avgöras av domstolarna (se 4 september 2019), vilket överklagades av en tvärpolitisk grupp, som består av 75 parlamentsledamöter, som leds av SNP:s Joanna Cherry. De tre domarna motiverar sitt beslut med att de är övertygade om att hemförlovningen av parlamentet i det här skedet på ett otillbörligt sätt hindrar dess arbete. Det är dock oklart vilka konsekvenser detta får, då parlamentet redan har stängts. Regeringen avser att överklaga den nya domen till Högsta domstolen, som redan beslutat att ta upp detta och en annan överklagan i samma ärende den 17 september. Dagen efter avgör en domstol Nordirland att det inte inte utgör något brott mot det nordirländska fredsavtalet om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal.

    • DUP får "positivt besked" från Johnson

      De senaste dagarna har det spekulerats om huruvida premiärminister Boris Johnson kommer att gå med på en särlösning för Nordirland (kallad backstop) om den del som i utträdelseavtalet med EU som innebär att resten av Storbritannien ska bilda en tillfällig tullunion (single customs territory) tills en annan lösning finns på plats. Men att en sådan lösning skulle få ett annat namn. En sådan lösning är dock inte godtagbar för det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP) som har fått en nyckelroll, då den konservativa brittiska regeringen har varit beroende av dess stöd för att nå majoritet i underhuset, en majoritet som Johnsons regering nu har förlorat. DUP motsätter sig tanken på att det ska gå en ny "gräns" i havet mellan Nordirland och resten av Storbritannien. Ledare för DUP säger efter ett möte med premiärministern att han lovat att inte gå vidare med ett sådant förslag utan deras medgivande. Boris Johnson gör en ännu tydligare markering några dagar senare och säger att han inte kommer att gå med på en särlösning som bara innefattar Nordirland.  

    • Bombfynd väcker oro för nya attentat mot polisen i Nordirland

      En stor sprängladdning hittas i en parkerad bil i Creggan, ett bostadsområde i Derry/Londonderry. Enligt polisen tillhör bomben den republikanska gruppen Nya IRA, och de misstänker att den skulle användas i ett attentat mot polisen. Polisen hittar bomben när de söker igenom flera hus i Creggan. Efter att bomben hittats evakueras 15 familjer från sina bostäder. Under tiden som arbetet pågår angrips de av ungdomar som kastar bensinbomber. Operationen sker efter att polisen några dagar tidigare hade hittat en bomb i Strabane, i grevskapet Tyrone, i närheten av den lokala polisstationen, men också nära flera bostäder. 

    • Nytt nej till nyval

      Regeringen och premiärminister Boris Johnson lider nya nederlag i underhuset som ännu en gång avvisar en propå om att hålla val i oktober (den stöds av 293 ledamöter, vilket är långt under den gräns på två tredjedelar av rösterna som krävs). Dessutom driver oppositionen igenom att regeringen måste offentliggöra den kommunikation som föregick beslutet att tillfälligt stänga parlamentet och kring planeringen av en avtalslös brexit. Johnson upprepar under dagen att han inte avser att be EU om en förlängd tidsfrist, viket han nu är ålagd att göra enligt lag (se tidigare noteringar i september). För att sätta press på honom lägger Labourledaren Jeremy Corbyn fram en motion med krav på att regeringen måste följa lagen (rule of law). Den godkänns utan att någon omröstning hålls. Efter kvällens session samlas underhuset på nytt först i mitten av oktober. Innan det sker ska partierna hålla sina årliga konferenser.

    • Talman Bercow avgår i oktober

      Underhusets konservativa talman John Bercow aviserar att han tänker avgå i slutet av oktober, eller ännu tidigare om det blir ett nyval dessförinnan. Han hänvisar till att han lovat sin familj att inte fortsätta som talman i ännu en mandatperiod, och säger att tidpunkten är vald så att han kommer att leda arbetet i underhuset när regeringen lägger fram sitt nya program, då det kan krävas en erfaren talman då det sker. Tidpunkten är också vald så att det blir det sittande parlamentet som väljer ny talman, om det inte blir ett nyval i oktober. Bercow har som talman varit mer populär bland oppositionen än hos många partikamrater. Konservativa brexitförespråkare har anklagat honom för partiskhet och har velat se honom utbytt. 

    • Varadkar: "Inget brexitavtal om inte gränsfrågan löses"

      Boris Johnson besöker Irland för första gången sedan han blev premiärminister i juli. Hans irländske kollega Leo Varadkar markerar tydligt att Storbritannien måste komma med ett hållbart förslag för hur problemen kring gränsen mellan Nordirland och Irland ska lösas om det ska finnas en möjlighet att nå ett avtal med EU. Löften om att gränsfrågan ska lösas i framtiden räcker inte. och att särlösningen för Nordirland (kallad backstop) måste fungera tills en ny lösning har hittats. Johnson understryker att han vill ha ett avtal, men om det blir en avtalslös brexit på grund av gränsfrågan kommer skulden för ett misslyckande att ligga på både den brittiska och den irländska regeringen. Bägge parter beskriver i efterhand mötet som positivt och konstruktivt.

    • Ännu en minister hoppar av

      Boris Johnsons regering drabbas av ännu ett avhopp, då Amber Rudd, arbetsmarknads- och pensionsminister, avgår. Hon säger att hon kan acceptera att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal om parterna inte kan enas om ett sådant, men att för lite görs för att få till stånd en uppgörelse. Enligt Rudd ägnas 80 till 90 procent av tiden åt förberedelser för en avtalslös brexit, vilket hon anser är en sämre lösning.

    • Överhuset godkänner lag som ska förhindra avtalslös brexit

      Överhuset godkänner den nya lag som oppositionen drivit igenom för att förhindra att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Nu krävs att premiärminister Boris Johnson ska se till att drottningen ger sitt godkännande för att den ska träda i kraft. I brittiska medier spekuleras om vad som händer om han fördröjer processen, om han kommer att lagföras för det, eller till och med tvingas avgå.

    • High Court: stängning av parlamentet inget lagbrott

      High Court i London slår fast att den konservativa regeringens beslut att tillfälligt stänga parlamentet inte strider mot lagen. Det sker sedan en affärskvinna, Gina Miller, vänt sig till domstolen. Hon avser att överklaga beslutet till Högsta domstolen, som då tar upp fallet den 17 september.

    • Nya bakslag för Boris Johnson

      Det står nu klart att överhuset kommer att godkänna den nya lag som underhuset antog den 4 september redan den 6 september. Det betyder att underhuset kommer att kunna rösta om den på nytt den 9 september. Under dagen ansluter sig Luciana Berger, som i mars lämnade Labour, till Liberaldemokraterna, som därmed har 16 mandat i underhuset. Senare samma dag kommer nästa skräll, då Jo Johnson, premiärministerns bror som också sitter i underhuset, hoppar av politiken med hänvisning till att han måste välja mellan nationens intressen och familjen. På kvällen samma dag talar premiärminister Johnson i Wakefield i norra England, flankerad av polisaspiranter, och upprepar ett tidigare löfte om 20 000 nya poliser. Han säger samtidigt att han "hellre dör i ett dike" än ber EU om ytterligare en tidsfrist.

    • Nya nederlag för Johnson i underhuset

      Premiärminister Boris Johnson lider nya nederlag i underhuset som röstar för att godkänna det lagförslag som innebär att regeringen måste begära en ytterligare tidsfrist från EU (till den 31 januari 2020) om inte ett nytt avtal är klart före den 19 oktober. 327 ledamöter röstar för förslaget 299 emot. För att gå igenom måste den också godkännas av överhuset, godkännas ännu en gång i underhuset och få drottningens godkännande (inte parlamentet tillfälligt stängs under fem veckor). Regeringen förlorar även omröstningen för att utlysa nyval till den 15 oktober, då den bara får 298 ja-röster. Labour 247 ledamöter lägger ner sina röster. Det finns flera sätt för Johnson att komma runt detta, men alla har ett högt politiskt pris.

    • Domare i Skottland: "inte olagligt att hemförlova parlamentet"

      En domare vid den skotska domstolen Court of Session, lord Doherty, säger att det är politikernas och väljarnas sak att avgöra om den brittiska regeringens överskred sina befogenheter då den beslöt att tillfälligt hemförlova parlamentet, inte domstolarnas. Enligt Doherty har regeringen inte brutit mot lagen. De 75 parlamentariker, från det brittiska parlamentets bägge hus under ledning av SNP:s Joanna Cherry och Liberaldemokraternas ledare Jo Swinson, säger att de avser att överklaga beslutet.

    • 21 ledamöter utesluts från Konservativa partiet

      De 21 konservativa parlamentsledamöter som röstade mot regeringen den 3 september utesluts från sitt parti (något som på engelska benämns "withdrawing the whip") och stryks från valbar plats i kommmande val. Det betyder att de kan sitta kvar i underhuset, men som oberoende ledamöter. Bland de 21 finns åtta före detta ministrar, bland andra den förre finansministern Philip Hammond, partiveteranen Ken Clarke, den förre justitieministern David Gauke och den förre biståndsministern Rory Stewart, men också Nicholas Soames (Winston Churchills barnbarn). Flera av dem, bland andra Soames och den förra utbildningsministern, Justine Greening, aviserar att de inte tänker ställa upp för omval. 

    • Svidande nederlag för Johnson i underhuset

      Det blir en dramatisk dag när underhuset samlas på nytt efter sommaruppehållet. Den konservativa regeringen förlorar sent på kvällen en viktig omröstning, med siffrorna 328 mot 301, som ger parlamentet kontroll över dagordningen de kommande dagarna. Det betyder att underhuset kan ta ställning till ett lagförslag om att be EU om att förlänga tidsfristen för brexit till den 31 januari 2020, om inte det finns ett nytt brexitavtal, som godkänts av parlamentet, senast den 19 oktober eller att parlamentet har godkänt en avtalslös brexit. Syftet med lagförslaget, som ledamöter från flera partier står bakom (inklusive några från Konservativa partiet), är att förhindra att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Oppositionen kan vinna omröstningen med hjälp av 21 konservativa ledamöter som väljer att gå emot sin regering trots hot om uteslutning från partiet. Två Labourledamöter stödjer dock regeringen. Regeringen förlorar under dagen sin majoritet i underhuset (som den haft med stöd av det nordirländska partiet DUP), då en ledamot Philip Lee, hoppar av till Liberaldemokraterna. Premiärminister Boris Johnson hävdar att hans motståndare därmed har lämnat över kontrollen över förhandlingarna till EU, och säger att han avser att utlysa nyval om han tvingas begära en förlängd tidsfrist från EU. För att kunna göra det måste han dock ha stöd av två tredjedelar av underhuset, vilket det är långt ifrån säkert att han får. De flesta bedömare tror trots det att det kommer att bli ett nyval i Storbritannien under hösten.

    • Johnson säger nej till nyval

      Dagen innan parlamentet ska öppna betonar premiärminister Boris Johnson i ett kort tal att han varken han eller väljarna vill ha ett nyval till parlamentet. Han påstår också att framsteg görs i kontakterna med EU, utan att nämna några konkreta exempel, och att brexit kommer att ske den 31 oktober som planerat. Det sker i ljuset av att en stor del av oppositionen planerar att få till en ny tidsfrist, sannolikt med hjälp av en del konservativa parlamentsledamöter. De senare riskerar i så fall att inte få ställa upp som kandidater för Konservativa partiet i nästa val, enligt uppgifter i brittiska medier. Där hävdas även att regeringen överväger  att utlysa val till den 14 oktober om de parlamentsledamöter som vill stoppa en avtalslös brexit lyckas få igenom sitt förslag. Men för att kunna utlysa ett nyval krävs att ett sådant förslag har stöd av minst två tredjedelar av underhuset, i enlighet med den lag som stadgar att Storbritannien ska ha fasta mandatperioder (Fixed-term Parliaments Act).

    • Augusti

    • Stora protester mot beslutet att stänga parlamentet

      Tusentals britter samlas i London och ett 30-tal andra brittiska städer för att protestera mot regeringens beslut att tillfälligt hemförlova parlamentet. Nya protester planeras under den kommande veckan. Bakom protesterna står kampanjgruppen Ett annat Europa är möjligt (Another Europe is Possible).

    • Johnson aviserar nya samtal med EU

      Premiärminister Boris Johnson aviserar att brittiska förhandlare ska möta företrädare för EU två gånger i veckan under september månad för att försöka förmå EU att ändra i det avtal som slöts under Theresa Mays tid som regeringschef. Den stora knäckfrågan är fortfarande vad som ska hända med gränsen mellan Irland och Nordirland. Alla parter är överens om att det inte ska bli en "hård gräns", men inte hittat någon gemensam linje för hur det ska kunna åstadkommas, då Johnson avfärdar den särlösning (backstop) som ingick i Mays avtal (se 15 november 2018). EU har uppmanat den brittiska regeringen att presentera konkreta förslag. Irlands utrikesminister Simon Coveney påpekar dock att Johnson hittills inte har kunnat presentera något trovärdigt alternativ. Läs mer om gränsfrågan här.

    • Beslut om parlamentet utmanas i domstol

      75 parlamentariker från flera olika partier vänder sig till en skotsk domstol för att förmå den att åtminstone tillfälligt stoppa stängningen av det brittiska parlamentet. Domaren vid Court of Session säger nej till detta, men tidigarelägger behandlingen av ärendet till den 3 september. Samtidigt försöker även aktivisten och affärskvinnan Gina Miller via rättsväsendet häva det kontroversiella beslutet. Enligt mediebolaget BBC är det inte möjligt för domstolarna att ifrågasätta drottningens godkännande, men Miller − tillsammans med bland andra den före brittiske premiärministern John Major − tror att det kan vara möjligt för domstolarna att underkänna de råd som regeringen givit drottningen. Ytterligare ett försök görs Nordirland, där Raymond McCord, som arbetar för att ta tillvara offren i den nordirländska konfliktens intressen. Han menar att en avtalslös brexit skulle innebära ett brott mot det nordirländska fredsavtalet.

    • Ledaren för Skotska Torypartiet avgår

      Ruth Davidson, ledare för den skotska grenen av Konservativa partiet, avgår efter åtta år på posten. Hon kommer dock att sitta kvar som ledamot av det skotska parlamentet. Hon anger både personliga skäl och de konfliktfyllda känslor hon har för brexit som grund för beslutet.  Davidson tillhörde dem som inför folkomröstningen om EU pläderade för att Storbritannien skulle stanna kvar i unionen och hon har öppet visat sin skepsis mot Boris Johnsons ledarskap. Hon har också tillhört dem som nämns som en möjlig ny partiledare för Konservativa partiet i framtiden. Under hennes ledning har det skett en modernisering av det Skotska Torypartiet. Tidigare samma dag lämnar den konservative lord Young of Cookham sin post som "inpiskare" (whip) i överhuset i protest mot den tillfälliga stängningen av parlamentet.

    • Kritik mot regeringens beslut att tillfälligt stänga parlamentet

      Regeringens beslut att tillfälligt stänga parlamentet väcker starka reaktioner, både från oppositionen och en del av premiärminister Boris Johnsons konservativa partikolleger, bland annat den förre finansministern Philip Hammond. Utanför premiärministerns bostad på 10 Downing Street samlas demonstranter som ropar slagord om att "stoppa kuppen". Redan det första dygnet har över 1,2 miljoner namn människor skrivit under en petition för att protestera mot beslutet. 

    • Johnsons begäran att tillfälligt stänga parlamentet godkänns

      Den konservativa regeringen har bett drottning Elizabeth att tillfälligt stänga parlamentet (kallat prorogation/hemförlovning) från den 10 september fram till den 14 oktober, då Boris Johnson avser att presentera sitt regeringsprogram i det så kallade drottningens tal. Redan samma dag ger drottningen sitt godkännande. Det betyder att oppositionens möjligheter att hinna sätta käppar i hjulet för en avtalslös brexit begränsas påtagligt. Johnson förnekar i medier att åtgärden handlar om att han vill driva igenom ett EU-utträde utan ett avtal, utan menar att han inte vill vänta med att presentera sina planer för landet tills EU-utträdet är ett faktum.  Flera ledande politiker, bland dem den förre konservative premiärministern John Major, har tidigare sagt att de avser att vända sig till domstolarna för att förhindra att parlamentet sätts ur spel, om än tillfälligt. Underhusets talman John Bercow, partikamrat till Johnson, riktar nu hård kritik mot regeringen, dels för att han inte förvarnats om åtgärden, dels för att han anser att det vara enkränkning av författningen. De konservativa politiker som försvarar åtgärden framhåller dock att stängningen bara rör några dagar, då parlamentet inte brukar sammanträda under den period då de politiska partierna håller sina konferenser. Samtidigt kringgår regeringen ett beslut i juli om att underhuset skulle samlas under några extra dagar i september och oktober för att fatta beslut som rör Nordirland (se 15 juli 2019).

    • EU-kommissionär: Storbritannien måste betala skuld till EU

      Pierre Moscovici, EU-kommissionär med ansvar för ekonomiska frågor, slår fast att Storbritannien måste uppfylla sina finansiella åtaganden till EU även om landet lämnar samarbetet utan ett avtal. Premiärminister Boris Johnson har tidigare sagt att om det blir en avtalslös brexit så kommer britterna inte längre att betala den nota på 39 miljarder pund som EU och Johnsons företrädare Theresa May kom överens om.

    • Oppositionen enas om strategi för att förhindra avtalslös brexit

      De brittiska oppositionspartierna enas om att arbeta tillsammans för att försöka förhindra en avtalslös brexit. Ett första steg blir att försöka förmå underhuset att anta en lag som möjliggör detta när parlamentet samlas på nytt den 2 september, och därmed tvinga premiärminister Boris Johnson att be EU om ytterligare tid när det nuvarande tidsfristen löper ut den 31 oktober. De har redan gjort det en gång tidigare, i april i år, då Theresa May pressades att be EU om ytterligare tid. Johnson å sin sida vidhåller att Storbritannien ska lämna EU i oktober, oavsett om man har nått ett nytt avtal eller inte. Han betonar också att det inte kan bli ett nytt avtal om särlösningen för Nordirland (backstop) inte slopas, något övriga EU-länder vägrar att gå med på.

    • Nordirländska ledamöter stödjer särlösning för Nordirland

      49 av de 90 ledamöterna i Nordirlands parlament Stormont skriver ett brev till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk för att uttrycka sitt stöd för den särlösning som Theresa Mays regering och EU kommit överens om (kallad backstop). Enligt den ska Nordirland fortsätta följa en del av de regler som gäller för EU:s inre marknad, och att hela Storbritannien under en tid ska fortsätta att vara en del av EU:s tullunion, något som premiärminister Johnson och hans nordirländska stödparti DUP motsätter sig. Det nordirländska parlamentet har inte sammanträtt sedan 2017, och den brittiska provinsen har saknat regering sedan början av samma år. 

    • Corbyn lägger fram plan för att stoppa avtalslös brexit

      Labourledaren Jeremy Corbyn lägger fram en plan för hur oppositionen ska kunna hindra att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Han avser att i början av september, när parlamentet återvänder till London efter sommaruppehållet, att rikta en misstroendeförklaring mot Boris Johnsons regering. Tanken är att om han vinner omröstningen under en kortare tid ska ta över som interimsledare och från den positionen be EU om ytterligare tid samt utlysa nyval. Labour ska i så fall gå till val med löftet om att hålla en ny folkomröstning om EU, där det också ska vara möjligt att rösta för att landet ska stanna kvar inom samarbetet. Planen välkomnas av Skotska nationalistpartiet (SNP), Gröna partiet och walesiska Plaid Cymru, medan Liberaldemokraterna avvisar tanken på att Corbyn ska få leda ett övergångsstyre.

    • Gibraltar släpper tanker

      Myndigheter i Gibraltar upphäver beslaget av ett iranskt tankfartyg, trots en amerikansk begäran om att fartyget ska hållas kvar (se 4 juli och 19 juli). Iran uppges ha överlämnat en skriftlig försäkran om att oljelasten inte var på väg till Syrien, vars regim är föremål för internationella sanktioner bland annat från EU.

    • Britter ansluter sig till skyddsflotta för tankfartyg

      Storbritanniens nya regering uppger att brittiska marinen kommer att ansluta sig till USA:s insatser för att skydda handelsfartyg som går genom Hormuzsundet. I det spända läge som råder mellan främst USA och Iran försökte Theresa Mays regering i juli samla stöd för en flotta under europeisk ledning. Både amerikaner och britter har haft svårt att övertyga andra länder om att medverka.  

    • Konservativ förlust i fyllnadsval försvårar för regeringen

      Liberaldemokraternas kandidat Jane Dodds vinner fyllnadsvalet till det brittiska underhuset i Brecon och Radnorshire. Hon vinner över den konservative kandidaten med över 1 400 röster. Brexitpartiets kandidat kommer på tredje plats, medan Labours kandidat bara blir fyra. Resultatet innebär att Boris Johnsons majoritet i underhuset (tillsammans med DUP) bara består av ett mandat.

    • Juli

    • Johnsons brittiska rundresa ingen framgång

      Boris Johnson inleder sin tid som premiärminister med en rundresa till norra England, Skottland, Wales och Nordirland. Resultatet blev att flera politiska bedömare varnade för svårigheter att hålla ihop den brittiska unionen. I Skottland möts han av buanden inför sitt möte med Skottlands försteminister Nicola Sturgeon. Sturgeon markerar tydligt sitt missnöje med Johnsons brexit-politik som hon menar kommer att kosta Skottland 100 000 arbetstillfällen. Johnsons partikollega Ruth Davidson, som leder den mer liberala skotska grenen av det konservativa partiet, har öppet motsatt sig tanken på en avtalslös brexit. I Wales undvek Johnson alla kontakter med medier och allmänheten. Där talades dock om ett uppsving för Konservativa partiet i opinionen, men det gäller även Plaid Cymru som vill se ett självständigt Wales. I Nordirland upprepade Johnson sitt krav på att slopa särlösningen för Nordirland (kallad backstop) i ett eventuellt avtal med EU, något som har starkt stöd från Demokratiska unionistpartiet (DUP), men inte bland övriga nordirländska partier. De har inte heller någon tilltro till Johnsons försäkran om att han är "opartisk" när det gäller det nordirländska fredsavtalet från 1998.

    • Halva regeringen byts ut

      Boris Johnson presenterar sina ministrar. Ungefär hälften av de gamla ministrarna avskedas eller väljer att lämna regeringen, däribland utrikes- och försvarsministrarna. Ny utrikesminister efter Jeremy Hunt blir Dominic Raab. Han avgick som brexitminister hösten 2018 i protest mot Theresa Mays utträdesavtal. Stephen Barclay fortsätter som brexitminister. Sajid Javid byter från inrikes- till finansminister. Den tidigare biståndsministern Priti Patel utses till ny inrikesminister. Ben Wallace, som står Johnson nära, blir försvarsminister. Robert Buckland, tidigare fängelseminister, blir ny justitieminister.

    • Boris Johnson ny premiärminister

      Konservativa partiets nyvalde ledare Boris Johnson blir ny premiärminister. Sedan Theresa May lämnat in sin avskedsansökan har Storbritanniens drottning Elizabeth bett honom att bilda regering.

    • Boris Johnson vald till Toryledare

      Boris Johnson har vunnit medlemsomröstningen i Konservativa partiet mot Jeremy Hunt. Johnson blir därmed inte bara Tories partiledare utan också Storbritanniens näste premiärminister. Johnson vann omröstningen med stor marginal. Han fick drygt 92 000 röster mot Hunts drygt 46 000.

    • Avgångar i protest mot Boris Johnson

      I samband ledarvalet i Tory-partiet lämnar Alan Duncan, som haft en post som minister i utrikesdepartementet, sitt uppdrag. Han uppger själv att han avgår i protest mot att Theresa May kan komma att efterträdas av Boris Johnson. Flera ministrar på tunga poster har sagt att även de avgår om beskedet den 23 juli är att Johnson har vunnit omröstningen, som i så fall också gör honom till premiärminister.

    • Jo Swinnon, ny ledare för Liberaldemokraterna

      Liberaldemokraterna väljer Jo Swinnon till ny partiledare efter Vince Cable. Hon får två tredjedelar av de 76 000 rösterna. Swinnon är 39 år och den första kvinnan på partiledarposten i Liberaldemokraterna. Motståndet mot brexit och gröna frågor står enligt Swinnon högt på partiets dagordning.

    • Iran tar brittiskflaggad tanker i beslag

      Irans revolutionsgarde uppbringar ett brittiskflaggat tankfartyg i Hormuzsundet och tvingar det till hamn i Bandar Abbas. Fartyget ägs av ett dotterbolag till den svenska färjekoncernen Stena. De flesta av 23 besättningsmän är indier. Iran hävdar att fartyget brutit mot internationella sjöfartsregler: det ska ha seglat på en fiskebåt och vägrat besvara anrop. Britterna förnekar anklagelsen och uppger att fartyget befann sig på omanskt vatten. Spänningarna mellan Storbritannien och Iran steg tidigare i juli då en råoljetanker, med last från Iran på väg till Syrien, togs i beslag av brittiska styrkor vid Gibraltar (se 4 juli). Utrikesminister Jeremy Hunt lovar att brittiska flottan ska få mer pengar om han vinner partiledarvalet i konservativa Tory-partiet. Även hans motkandidat Boris Johnson har utlovat högre försvarsanslag.

    • Underhuset försvårar för ny Toryledare att kringgå parlamentet

      Det brittiska underhuset godkänner ett förslag som ska göra det svårare för regeringen att kringgå parlamentet för att driva igenom en avtalslös brexit. Boris Johnson som är favorit i partiledarvalet i Konservativa partiet har inte uteslutit möjligheten att låta parlamentsledamöterna stanna hemma under en kortare period för att Storbritannien ska kunna lämna EU senast den 31 oktober. Med 315 röster för och 274 emot godkänner underhuset förslaget som innebär att kammaren måste samlas under flera dagar i september och oktober för att fatta beslut som rör Nordirland även om Johnson beslutar att tillfälligt skicka ledamöterna på ledighet.

    • Europeiska ledare manar till dialog mellan Iran och USA

      Storbritannien, Frankrike och Tyskland uppmanar alla parter att återuppta dialogen för att minska den senaste tidens alla starkare spänningar mellan USA och Iran.  De lägger dock ett stort ansvar på Iran för att kärnenergiavtalet från 2015 ska kunna överleva (se Iran: Kalendarium). Iran tillbakavisar några dagar senare uppgifter om att man är berett att diskutera sitt robotprogram med USA. Det sker sedan den iranska utrikesministern Javad Zarif  en intervju sagt att det skulle kunna ske om USA häver sina sanktioner mot Iran.

    • Johnson och Hunt tror att EU kommer att backa i gränsfrågan

      Både Boris Johnson och Jeremy Hunt, de två kvarvarande kandidaterna i partiledarvalet i Konservativa partiet, säger att de tror att EU kommer att gå med på att slopa den särlösning för Nordirland som är en viktig del av utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU (kallad backstop). Samtidigt har EU gång på gång slagit fast att man inte är beredd att göra detta. Bedömare menar att det blir mer och mer sannolikt att Storbritannien kommer att lämna EU-samarbetet utan ett avtal den 31 oktober. Den 23 juli kommer vinnaren i partiledarvalet att aviseras.

    • Gibraltar ska rösta om ny abortlag 2020

      Gibraltar aviserar att en folkomröstning ska hållas den 19 mars 2020 om en ändring av dess strikta abortlagstiftning. Enligt den gällande lagen är abort förbjudet och kan straffas med livstids fängelse (ingen har dock dömts till detta på många år). Gibraltars regering säger att beslutet om folkomröstningen tagits sedan Storbritanniens Högsta domstol 2018 slagit fast att Nordirlands abortlag, som liknar Gibraltars, strider mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. I det nya förslag som Gibraltarborna ska få rösta om abort ska tillåtas fram till den 12:e graviditetsveckan om en kvinnas fysiska eller mentala hälsa är hotad, eller om fostret är missbildat.

    • Storbritanniens USA-ambassadör avgår

      Den brittiska ambassadören till USA Kim Darroch avgår efter grälet om  läckta e-postmeddelanden, då han menar att situationen gör det omöjligt för honom att sitta kvar på posten (se 9 juli 2019) . Premiärminister Theresa May beklagar hans avgång.  Boris Johnson och Jeremy Hunt de två politiker som konkurrerar om att ta över efter May intar olika positioner i frågan. Hunt försvarar öppet Darroch, medan Johnson inte gör det, i varje fall inte under den TV-sända debatten mellan de två partiledarkandidaterna.

    • Underhuset röstar för nya abortlagar och homoäktenskap i Nordirland

      Det brittiska underhuset godkänner en plan där man avser att införa samkönade äktenskap och liberalisera abortlagstiftningen i Nordirland om inte en ny nordirländsk regering finns på plats den 21 oktober. Omröstningen sker på initiativ av två Labourledamöter. Förslagen antas med klar majoritet (383 för och 73 emot, när det gäller samkönade äktenskap, och 332 för och 99 emot när det gäller abortlagstiftningen). Bägge frågorna ska egentligen avgöras av provinsparlamentet i Nordirland, och även om det angivna datumet passerar utan att det finns någon ny regering i Belfast återstår flera turer i parlamentet innan en eventuell lag kan vara klar.  Nordirland har inte haft någon regering sedan januari 2017, och är den enda delen av Storbritannien där samkönade äktenskap inte tillåts och där abort bara tillåts om moderns liv är i fara. Det nordirländska provinsparlamentet har röstat för att införa samkönade äktenskap, men lagändringen har inte kunnat träda i kraft då det unionistiska partiet DUP har lagt in sitt veto mot detta.

    • Läckta e-postmeddelanden orsakar gnissel med USA

      E-postmeddelanden från Storbritanniens ambassadör i USA, sir Kim Darroch, där han kallar den amerikanske presidenten Donald Trump för "dysfunktionell" och "olämplig" som läckt ut till medier orsakar gnissel i kontakterna mellan Vita huset och den brittiska regeringen. Trump skriver på Twitter att han inte tänker ha någon kontakt med ambassadör Darroch och kritiserar premiärminister Theresa Mays hantering av brexit. May å sin sida säger sig ha fullt förtroende för ambassadören även om hon inte delar hans bedömning.

    • Labour bara fjärde största partiet, enligt opinionsundersökning

      En opinionsundersökning som gjorts av YouGov tyder på att Konservativa partiet fortfarande är det största brittiska partiet på 24 procent, följt av Brexitpartiet på 23 procent och Liberaldemokraterna på 20 procent. Labour kommer först på fjärde plats med 18 procent.

    • Britter stoppar iransk olja till Syrien

      En råoljetanker med last från Iran bordas och tas i beslag av brittiska styrkor vid Gibraltar. Lasten är på väg till regimen i Syrien. Iran kallar aktionen mot fartyget, som är registrerat i Panama, för ett piratdåd och kallar till sig den brittiske ambassadören för att protestera. Ingripandet mot fartyget ska ha påkallats av USA, men den rättsliga grunden för brittiskt agerande är EU:s sanktioner mot Assadstyret i Syrien, inte USA:s sanktioner mot Iran. Gibraltar säger senare att man agerat på eget initativ utan någon inblandning från någon annan regering.

    • Juni

    • Partiledarvalet i Tories står mellan Johnson och Hunt

      Efter flera valomgångar finns det nu två kandidater kvar i partiledarvalet i det konservativa Torypartiet: den förre utrikesminister och Londonds före detta borgmästare Boris Johnson och den nuvarande utrikesministern och före detta hälsoministern Jeremy Hunt. Nu blir det partimedlemmarnas sak att avgöra vem av de två som ska ta över, både som partiledare och premiärminister. 

    • Johnson leder i partiledarvalet

      Efter den första valomgången i de konservativas partiledarval får Boris Johnson flest röster från partiets parlamentsledamöter (114). Han följs av Jeremy Hunt (43), Michael Gove (37), Dominic Raab (27), Sajid Javid (23), Matt Hancock (20) och Rory Stewart (19), i den turordningen. Tre partiledarkandidater är nu ute ur bilden: Esther McVey, Andrea Leadsom och Mark Harper. Nästa omgång i partiledarvalet hålls den 18 juni.

    • Javid ger klartecken för att utlämna Assange till USA

      Den 11 juni lämnar det amerikanska justitiedepartementet in en formell begäran om att Wikileaks grundare Julian Assange ska överlämnas till USA för att ställas inför rätta för att bland annat ha försökt hacka sig in i försvarsdepartementets datasystem samt brott mot USA:s spionlagar. Inrikesminister Sajid Javid säger nu i en intervju med det brittiska mediebolaget BBC att han har skrivit under en utlämningsorder, men att det slutgiltiga beslutet ligger hos domstolarna.

    • Storbritannien planerar att skärpa klimatmålen

      Storbritannien ska skärpa sina klimatmål och ska i stort sett få bort alla utsläpp av växthusgaser fram till år 2050, enligt ett lagförslag som läggs fram i underhuset. Beskedet välkomnas av miljögrupper, men kritiker menar att förändringen kommer för sent, medan andra hävdar att målet inte kommer att kunna nås. Storbritannien lovade 2008 att minska utsläppen med 80 procent jämfört med 1990 års nivå. Om lagförslaget antas blir Storbritannien det första G7-landet att sätta så pass hårda utsläppsbegränsningar.

    • May avgår som partiledare

      Theresa May avgår som ledare för Konservativa partiet, men sitter kvar som premiärminister tills en ersättare har utsetts (se Maj 2019).

    • Labour vinner fyllnadsval

      Lisa Forbes från Labourpartiet vinner ett fyllnadsval i Peterborough med 31 procent av rösterna före Brexitpartiets  Mike Greene som får 29 procent. Marginalen är bara knappt 700 röster. Valdeltagandet ligger på drygt 48 procent.

    • Change UK splittras

      Det nya partiet Change UK tappar i styrka då sex av dess elva parlamentsledamöter hoppar av. De sex, Heidi Allen, Chuka Umunna, Sarah Wollaston, Angela Smith, Luciana Berger och Gavin Shuker, avser att sitta kvar i underhuset som oberoende ledamöter. Partiledarposten tas över av Anna Soubry, som tidigare tillhörde Konservativa partiet. Ett viktigt skäl till att partiet spricker är att det gjorde dåligt ifrån sig i valet till EU-parlamentet, då det bara fick drygt tre procent av rösterna.

    • Trump på statsbesök, utlovar handelsavtal efter brexit

      USA:s president kommer till Storbritannien för ett tre dagar långt statsbesök. Han lyckas redan innan han anländer skapa kontroverser genom flera uttalanden, där han bland annat sade att Boris Johnson borde ta över som premiärminister efter Theresa May och att Brexitpartiets Nigel Farage borde få vara med i Storbritanniens förhandlingar med EU. Efter möten med drottning Elizabeth II och premiärminister May utlovar Trump ett "fenomenalt" handelsavtal mellan USA och Storbritannien när britterna har lämnat EU. En känslig fråga innan statsbesöket var britternas preliminära beslut att låta kinesiska Huawei delta i arbetet med att bygga ut G5-nätet i Storbritannien, något USA kritiserat. Men nu säger Trump att problemen går att lösa. Samtidigt samlas tusentals människor i London för att protestera mot Trump, men de är färre än vid en liknande demonstration 2018. 

    • Maj

    • De vill ta över efter May

      Flera kandidater har nu anmält sitt intresse för att ta över partiledarposten i Konservativa partiet efter Theresa May. Förutom den förre utrikesministern Boris Johnson, den nuvarande utrikesministern Jeremy Hunt, inrikesminister Sajid Javid , den förre brexitministern Dominic Raab, miljö- och landsbygdsminister Michael Gove, före detta gruppledaren i underhuset Andrea Leadsom, den före detta arbets- och pensionsministern Esther McVey, biståndsminister Rory Stewart, hälsominister Matt Hancock och Mark Harper, som satt i David Camerons regering, den före detta vetenskapsministern Sam Gyimah (som tvingades dra sig ur i juni eftersom han inte fått tillräckligt med stöd). I början av juni slås reglerna för partiledarvalet fast. För att få ställa upp behöver en kandidat ha stöd av minst åtta parlamentsledamöter, tidigare låg gränsen vid två. Sedan röstar konservativa ledamöter av underhuset i flera omgångar tills två kandidater återstår. Efter det får de omkring 124 000 partimedlemmarna säga sitt. Den första omröstningen hålls den 13 juni. Läs mer om kandidaterna här

    • Brexitpartiet vinnare i EU-valet

      Brexitpartiet, som leds av Nigel Farage, vinner EU-valet i Storbritannien med 29 mandat och nästan 32 procent av rösterna, men även Liberaldemokraterna och Gröna partiet, som bägge är EU-vänliga, gör bra ifrån sig med drygt 20 procent  respektive 12 procent av rösterna. Det ger Liberaldemokraterna 16 mandat och Gröna Partiet 7 mandat. Labour och Konservativa partiet gör bägge dåliga val, och får 14 respektive 9 procent av rösterna (och 10 respektive 4 mandat). I Skottland får SNP 3 mandat, i Nordirland får Sinn Féin, Demokratiska unionistpartiet (DUP) och Allianspartiet 1 mandat vardera och i Wales vinner Plaid Cymru 1 mandat. Valdeltagandet ligger på nästan 51 procent.

    • May avgår som partiledare 7 juni

      Theresa May meddelar att hon lämnar posten som konservativ partiledare den 7 juni. Tills partiet har avgjort vem som blir hennes efterträdare kommer May att stanna kvar som premiärminister. Det sker efter att hon utsatts för hårda påtryckningar även från personer inom den egna regeringen. Bara några dagar tidigare hade Andrea Leadsom, de konservativas gruppledare i underhuset, lämnat regeringen i protest mot brexitpolitiken.

    • FN:s generalförsamling rösta för att britterna ska ge upp Chagosöarna

      Storbritannien lider ett nederlag i FN:s generalförsamling då 116 stater röstar för att britterna ska återlämna Chagosöarna till Mauritius. Storbritannien och Mauritius har sedan länge en tvist om öarna. Resolutionen är inte bindande, men nederlaget har ändå en viss politisk tyngd. Sedan 1971 hyr Storbritannien ut en av öarna, Diego Garcia, till USA som har en militärbas där. Britterna har lovat att återlämna Chagos till Mauritius när basen inte längre behövs av strategiska skäl, men har inte sagt när detta ska ske. USA:s nuvarande hyreskontrakt löper till år 2036. En grupp tidigare öbor kämpar sedan många år för att få rätten att återvända till Chagos.

    • Boris Johnson vill bli ny konservativ ledare

      Theresa May går med på att fastställa en tidtabell för när hon ska avgå som premiärminister. Hon ska ha slutit en uppgörelse med ledande krafter inom Konservativa partiet om att hon ska avgå i juni om hon förlorar den omröstning om brexitavtalet som ska hållas då. Samtidigt meddelar den förre utrikesministern Boris Johnson att han ska kandidera för att bli ny ledare för Konservativa partiet.

    • Ny brexitomröstning ska hållas i juni

      Theresa May meddelar att underhuset kommer att få rösta ännu en gång om brexitavtalet i juni, oavsett om om samtalen mellan regeringen och Labourpartiet ger resultat. Det ska i så fall ske efter USA:s president Donald Trumps besök i landet i början av månaden.

    • Irland och Storbritannien överens om gemensam resezon efter brexit

      Irland och Storbritannien undertecknar en avsiktsförklaring (meomorandum of understanding) för att behålla möjligheterna för irländare och britter att resa fritt mellan länderna efter brexit. Medborgare från det ena landet ska även i fortsättningen ha rätt att utan särskilda tillstånd arbeta, studera, få tillgång till olika bidrag och söka vård i det andra landet. Avtalet ger också  irländska medborgare rätt att rösta i brittiska val och tvärtom. Avtalet berör omkring 300 000 britter som är bosatta i Irland, och 350 000 irländare i Storbritannien. Den gemensamma resezonen (Common Travel Area, CTA) har funnits sedan 1922. Det nya avtalet är inte bindande för något av länderna. Samtidigt som avtalet sluts inleds nya samtal mellan de nordirländska partierna i Belfast. Den brittiska och den irländska regeringen har inför det gemensamt utarbetat en plan över hur processen ska se ut.

    • Skottland höjer straffbarhetsåldern till tolv år

      Det skotska parlamentet röstar för att höja straffbarhetsåldern från åtta år till tolv år. Från vissa håll vill man höja den ännu mer, till 14 eller 16 år, och ansvarig minister tillsätter en utredning för om man ska göra det. Åttaårsgränsen infördes 1933.

    • Klart för brittiskt EU-val

      Det står nu klart att Storbritannien kommer att delta i EU-valet, eftersom det inte finns tid nog för att göra ett nytt försök att få brexitavtalet godkänt av underhuset. Samtidigt fortsätter regeringen sina samtal med Labour för att försöka en lösning på brexit som får tillräckligt med stöd för att kunna godkännas. Underhuset har redan röstat nej till det så kallade utträdesavtalet tre gånger.

    • Stor manifestation för skotsk självständighet

      Omkring 75 000 personer samlas i skotska Glasgow för att kräva självständighet för Skottland. En liknande manifestation hölls samma datum förra året, men den gången deltog bara 35 000 personer. Det skotska regeringspartiet SNP har inlett sin kampanj inför EU-valet, som Storbritannien eventuellt deltar i, med slagord om att stoppa brexit.

    • Framgång för Allianspartiet i Nordirlands kommunval

      Kommunval hålls samtidigt i Nordirland, där Demokratiska unionistpartiet (DUP) och Sinn Féin får flest fullmäktigeplatser, 122 respektive 105, följt av Ulsters unionistparti (UUP) med 75 och det socialdemokratiska SDLP med 59. DUP, UUP och SDLP går dock tillbaka, medan Sinn Féin får lika många platser som i det förra valet 2014. Partiet förlorar dock fem platser i Derry och Strabane, som går till SDLP. Kommunvalen blir dock en framgång för Allianspartiet som går från 32 till 53 platser. Även Gröna partiet, som får 8 platser och några andra småpartier går fram. Dessutom erhåller 23 oberoende kandidater fullmäktigeplatser, vilket är 8 fler än 2014. Allianspartiets framgång beror hög grad på att unga väljare röstat på det.

    • Bakslag för Konservativa partiet i engelska kommunvalen

      Kommunalvalen i England blir som väntat ett bakslag för Konservativa partiet som förlorar över 1300 platser, och kontrollen över 25 kommunfullmäktige. Även Labour tappar minst 90 platser och Ukip förlorar 141 fullmäktigeplatser. Liberaldemokraterna blir valets stora vinnare med drygt 700 nya platser, tillsammans med Gröna partiet som vinner 194 nya platser. Många oberoende kandidater har också haft framgångar. Så sent som 2017 vann Konservativa partiet och Labour tillsammans 80 procent av rösterna, men valexperten professor John Curtice säger nu att den tiden då de kunnat göra det nog är över. Räknat i procent i hela England får de två stora partierna lika stor andel av rösterna, 28 procent, medan Liberaldemokraterna får 19 procent.

    • Bombardier lämnar Nordirland

      Flygtillverkaren Bombardier meddelar att man tänker sälja den nordirländska delen av bolaget. Med 3 600 anställda är Bombardier den största arbetsgivaren inom industrisektorn i Nordirland. Bolaget säger att man ska göra sitt bästa för att hitta rätt köpare, och att Nordirlandsgrenen av Bombardier fått fler och fler uppdrag från andra internationella kunder, som Airbus, på senare år.

    • Parlamentet utlyser "klimatnödläge"

      Det brittiska parlamentet utlyser ett "klimatnödläge". Det sker sedan Labourledaren Jeremy Corbyn lämnat in en motion om detta och utan att underhuset röstat om saken. Åtgärden är dock mest symbolisk och innebär inte att regeringen måste agera efter det. Motionen antas efter att aktivistgruppen Extinction Rebellion genomfört en rad aktioner i London och efter att den svenska aktivisten Greta Thunberg besökt det brittiska parlamentet. Över 1 100 personer har gripits i samband med Extinction Rebellions protester.

    • May avskedar försvarsministern

      Theresa May avskedar försvarsminister Gavin Williamson. Det sker efter anklagelser om att Williamson läckt uppgifter till pressen från Nationella säkerhetsrådet om att den brittiska regeringen diskuterat att låta det kinesiska bolaget Huawei vara med och bygga det brittiska 5G-nätet. Gavin Williamson förnekar att det ligger något i anklagelserna. Frågan är känslig då USA tryckt på för att Huawei inte ska få vara med, på grund av oro för att bolaget skulle kunna vidarebefordra underrättelseuppgifter till Peking. Oppositionen kräver att läckan ska utredas av polis. 

    • Julian Assange döms till fängelse för borgensbrott

      Wikileaks grundare Julian Assange döms till 50 veckors fängelse för att ha brutit mot brittiska borgenslagar när han 2012 tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad. Nu väntar även rättsliga förhandlingar om han ska utlämnas till USA (se 11 april 2019).

    • April

    • Nya Nordirlandssamtal den 7 maj

      Den brittiska premiärministern Theresa May och hennes irländska kollega Leo Varadkar aviserar att nya samtal i Nordirland ska inledas den 7 maj. Målet är att få till en ny provinsregering i Nordirland. 

    • Krav på ny folkomröstning om skotsk självständighet om Storbritannien lämnar EU

      Skottlands försteminister Nicola Sturgeon presenterar sina planer på att hålla ännu en folkomröstning om skotsk självständighet år 2021 om Storbritannien lämnar EU. Den skotska regeringen ska nu förbereda ny lagstiftning för att förbereda detta.

    • Präst manar politiker att "bygga fred" i Nordirland

      Journalisten Lyra McKee, som sköts ihjäl av Nya IRA i Derry/Londonderry, begravs i St Annes Cathedral i Belfast. Uppslutningen från den politiska eliten i såväl Storbritannien som Nordirland och Irland är stor, bland  andra den brittiska premiärministern Theresa May, hennes irländska kollega Leo Varadkar, Irlands president Michael D Higgins, Arlene Foster från nordirländska DUP, Sinn Féins Mary Lou McDonald och Michelle O'Neill. Prästen Martin Magill gör en tydlig markering mot politikerna och frågar sig varför det skulle krävas att en 29-årig kvinnas dödats för att de skulle samlas. Han manar dem att använda ögonblicket till att "bygga fred". Samma dag aviserar den brittiska Nordirlandsministern Karen Bradley att hon ska inleda samtal med de politiska ledarna i Nordirland senare under veckan.

    • Mord på journalist upprör Nordirland

      En polisinsats i stadsdelen Creggan i Londonderry/Derry i Nordirland utlöser kravaller. När flera skott avlossas mot polisen träffas en nordirländsk journalist Lyra McKee när hon bevakar händelserna. Hon avlider kort därefter. Ledarna för Nordirlands sex största partiet gör efter mordet ett gemensamt uttalande där de fördömer mordet. Saoradh, ett icke registrerat politiskt parti långt till vänster som bildats av så kallade republikanska dissidenter (avhoppare från Irländska republikanska armén, IRA, som motsätter sig det nordirländska fredsavtalet) lägger dagen efter skulden på polisen, och hävdar att de unga män som sköt bara försvarade sig och att skulden för dödsskjutningen låg hos polisen. Några dagar senare tar Nya IRA (New IRA) på sig skulden för dådet och bad hennes familj och vänner om ursäkt. Mordet på den 29-åriga Lyra McKee har väckt stor förstämning i Nordirland. 

    • Nästan 300 klimataktivister grips

      Nästan 300 aktivister från gruppen Extinction Rebellion grips i samband aktioner som genomförts för att kräva att regeringen ska minska koldioxidutsläppen i Storbritannien och vidta andra åtgärder för att motverka klimatförändringar. I flera aktioner har gruppens medlemmar bland annat genomfört en protest i underhuset, hindrat kollektivtrafik, blockerat broar och vägar, målat slagord på en byggnad som tillhör oljebolaget Royal Dutch Shell och kedjat fast sig utanför Labourledaren Jeremy Corbyns hem. Enligt officiell statistik var Storbritanniens utsläpp av växthusgaser 2017 43 procent lägre än 1990.

    • Nytt politiskt parti bildas

      Valkommissionen godkänner ett nytt politiskt parti, Change UK−Oberoende gruppen, som bildats av parlamentsledamöter som hoppat av från både Labour och Konservativa partiet. Det betyder att partiet kommer att kunna ställa upp i EU-valet i maj, om Storbritannien inte har lämnat EU fram tills dess.

    • Farage lanserar brexitparti

      Den förre Ukip-ledaren Nigel Farage lanserar ett nytt parti: Brexitpartiet, i Coventry, som ska ställa upp i det brittiska EU-valet som sannolikt kommer att hållas i maj. Enligt Farage har partiet 70 kandidater redo att delta, en av dem är frilansjournalisten Annunziata Rees-Mogg, som hoppat av från Konservativa partiet och är syster till Jacob Rees-Mogg, som en av de mest namnkunniga brexitörerna inom Konservativa partiet. Farange hävdar också att det nya partiet på tio dagar samlat in 750 000 pund. 

    • Julian Assange grips i London

      Wikileaksgrundaren Julian Assange grips av brittisk polis på Ecuadors ambassad i London. Detta sker sedan Ecuador hävt hans ecuadorianska medborgarskap (något han fick så sent som i december 2018) och dragit in hans politiska asyl. Gripandet sker på USA:s begäran: nyligen offentliggjorda dokument visar att det amerikanska justitiedepartementet väckte åtal mot Assange i mars 2018, på grund av misstankar om dataintrång. Julian Assange har befunnit sig på Ecuadors ambassad sedan 2012 för att undgå att utlämnas till Sverige, där han anklagats för våldtäkt. Förundersökningen mot honom lades dock ned 2017, och arresteringsordern om att överlämna Assange till Sverige återkallades. En domstol i London fäller honom kort därefter för att ha brutit mot villkoren i den borgen han beviljades 2012. Han riskerar att dömas till fängelse i upp till tolv månader (se även Juni 2012). Senare anklagar Ecuadors president Lenín Moreno Assange för att ha använt ambassaden som en "spioncentral" för att lägga sig i händelser som påverkar "andra länders demokratier".

    • Ny respit för Storbritannien

      EU-länderna går med på att ge Storbritannien ännu en respit. Den här gången till den 31 oktober. Det betyder att britterna måste hålla EU-val i maj, om landet inte lämnar samarbetet före den 1 juni. Europeiska rådet säger också att man inte kommer att gå med på några ändringar i det utträdesavtal parterna tidigare har enats om. Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande, uppmanar britterna att inte slösa bort den här tiden. Theresa May framhärdar i att möjligheten fortfarande finns att underhuset godkänner avtalet och Storbritannien kan lämna EU den 22 maj. Läs mer här om vilka valmöjligheter som finns för Storbritannien (text på engelska). 

    • Förberedelser görs för eventuell brittisk medverkan i EU-valet

      Den brittiska regeringen vidtar åtgärder för att det ska bli möjligt för Storbritannien att ställa upp i EU-valet i maj. Den betonade samtidigt att det inte betyder att landet verkligen kommer att delta. Samtidigt reser premiärminister May till Tyskland och Frankrike för att försöka förmå EU-ledarna att ge henne ytterligare respit för det brittiska EU-utträdet.

    • May ber om anstånd till 30 juni

      Theresa May skriver på nytt till Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande, och begär anstånd med brexit till den 30 juni i år. Hon betonar att om en uppgörelse är klar före det datumet avser Storbritannien att lämna EU tidigare än så.

    • Nytt försök att undvika brexit utan avtal

      Underhuset röstar med en rösts majoritet igenom ett förslag från Yvette Cooper från Labour och Olover Letwin, från Konservativa partiet, där man uppmanar May att be EU om mer tid och undvika att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. 313 ledamöter röstar för förslaget 312 emot.

    • May söker samtal med Labour

      Premiärminister May aviserar att hon önskar att EU ska ge Storbritannien ytterligare en tidsfrist. Hon vänder sig samtidigt till oppositionspartiet Labour för att man ska kunna få fram en plan innan EU:s tidsfrist löper ut den 12 april. Två ministrar på lägre positioner beslutar sig därefter för att avgå.

    • Fyra nya nej från underhuset

      Än en gång misslyckas underhuset att enas om en gemensam linje i försöken att hitta alternativa lösningar som kan ersätta Theresa Mays och EU:s  brextitavtal. Fyra förslag röstas ned, om än med knapp marginal, bland annat ett som går ut på att Storbritannien ska ingå en permanent tullunion med EU och ett om att hålla en folkomröstning om ett eventuellt brexitavtal.

    • Mars

    • Ett tredje nej till brexitavtalet

      Det brittiska underhuset röstar på nytt om Theresa Mays brexitavtal, men denna gång bara om skilsmässodelen.  Talmannen godkände detta, eftersom det innebar att underhuset inte röstade om exakt samma sak som tidigare. Även denna gång underkänner ledamöterna  avtalet, men marginalen är mer knapp än vid de två tidigare omröstningarna: 344 nej-röster och 286 ja. Nu måste den brittiska regeringen bestämma hur den ska gå vidare. Ett alternativ är att lämna EU utan ett avtal den 12 april, ett annat att dra tillbaka artikel 50 och stanna kvar som EU-medlem.

    • May lovar att avgå om avtalet godkänns

      Ledamöterna i det brittiska underhuset röstar nej till åtta icke-bindande motioner om hur Storbritannien ska gå vidare i brexitprocessen. Det sker efter att premiärminister Theresa May lovat att avgå om parlamentet godkänner det brexitavtal som hon har förhandlat fram med EU. Men hon har ännu inte förmått det nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP) att stödja avtalet. Men ledande brexitörer som den förre utrikesministern Boris Johnson och den förre partiledaren Ian Duncan Smith säger sig nu vara beredda att stödja avtalet. Jacob Rees-Mogg, ledande inom det EU-kritiska ERG inom Konservativa partiet, framhåller dock att han bara kommer att göra det om avtalet stöds av DUP. Fortfarande saknas 75 röster för att utträdesavtalet ska kunna godkännas. 

    • Nytt nederlag för May i brexitfrågan

      Premiärminister Theresa May lider ett nytt nederlag i underhuset, då 329 ledamöter röstar för att parlamentet under en dag ska få kontroll över den fortsatta brexitprocessen och utröna vilket förslag som har störst stöd i kammaren. 302 ledamöter röstar emot, men förslaget, som lagts fram av den konservative ledamoten Oliver Letwin har stöd från ledamöter från flera olika partier. Letwins förslag vinner eftersom det stöds av 30 konservativa ledamöter som går emot partilinjen, bland dem tre biträdande ministrar som samma kväll lämnar regeringen. Det står samtidigt klart att May, åtminstone hittills, inte har kunnat samla tillräckligt med stöd för att få utträdesavtalet genom underhuset.

    • Stor manifestation mot brexit i London

      Flera hundratusen människor (en miljon enligt arrangörerna) demonstrerar i London för att kräva en ny folkomröstning om brexit. Demonstranterna för också fram krav om att återkalla artikel 50, den artikel som satte igång hela utträdesprocessen. Bland talarna finns Labours vice partiledare Tom Watson, Skottlands försteminister Nicola Sturgeon, Liberaldemokraternas ledare Vince Cable och Londons borgmästare Sadiq Khan (Labour). Samtidigt har över 4 miljoner namn samlats in för att artikel 50 ska återkallas.

    • EU ger Storbritannien kort respit med brexit

      EU:s ledare ger Storbritannien ett visst uppskov med brexit. Om det brittiska parlamentet godkänner utträdesavtalet utsträcks processen till den 22 maj, alldeles innan valet till EU-parlamentet. Om parlamentet inte godkänner brexitavtalet  förlängs processen bara till den 12 april.

    • May ber EU om att få skjuta upp brexit till 30 juni

      Premiärminister Theresa May skriver till EU:s ledare och ber om att Storbritannien ska få fördröja brexit fram till den 30 juni. Hon säger att hon inte kan tänka sig att vänta med  EU-utträdet längre än så. Hon betonar också om att parlamentet ska få rösta om brexitavtalet en tredje gång, men säger ingenting om tidpunkten. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk säger senare samma dag att han anser att EU bara ska gå med på det om det brittiska parlamentet godkänt det utträdesavtal som EU och Storbritannien enades om 2018 (se November 2018).

    • "Ingen ny omröstning i underhuset om samma förslag"

      Talmannen John Bercow utesluter att underhuset ska rösta en tredje gång om det utträdesavtal som premiärminister Theresa May kommit överens med EU om. Om det ska bli ännu en omröstning måste några genomgripande ändringar göras. Bercow motiverar sitt beslut med en praxis från 1604 om att  underhuset inte ska behöva rösta två gånger i exakt samma fråga.

    • Klartecken för att be EU om mer tid

      Underhuset röstar med klar majoritet för att Storbritannien ska be EU om att få mer tid för brexitprocessen (412 röster för och 202 emot). Ett uppskov måste godkännas av samtliga 27 medlemsländer. Om inte EU beviljar mer tid så måste Storbritannien lämna samarbetet den 29 mars. Storbritannien kommer att behöva mer tid för att förbereda EU-utträdet även om underhuset den kommande veckan röstar ja till Mays avtal. Det är dock ännu inte säkert att det blir en tredje omröstning då, det beror på hur stort nytt stöd som regeringen tror sig kunna få. Labourledaren Jeremy Corbyn säger några dagar senare att han kan tänka sig en folkomröstning om avtalet, om det vinner underhusets godkännande.

    • Rättsprocess inleds mot före detta brittisk soldat

      Nordirlands åklagarmyndighet beslutar att en rättsprocess ska inledas mot en före detta brittisk soldat, som inte namnges utan kallas soldat F. Han anklagas förmord på två obeväpnade katolska demonstranter, och för mordförsök på fyra andra, i Londonderry (som katolikerna kallar Derry) 1972. När det gäller 18 andra soldater och två personer som tros ha varit medlemmar av Officiella IRA bedömer åklagarmyndigheten att det för tillfället saknas tillräcliga bevis för att åtal ska kunna väckas. Vid händelsen, som benämns Blodiga söndagen (Bloody Sunday), dödades 13 människor och 15 skadades (varav en senare avled). Den innebar en tydlig upptrappning av konflikten i Nordirland (se även Nordirland: På väg mot fred). Läs mer om åtalet och Bloody Sunday här). Åklagarmyndigheten har fattat sitt beslut efter att ha gått igenom material på 125 000 sidor.

    • Underhuset röstar nej till att lämna EU utan avtal

      Det brittiska underhuset röstar nej till att Storbritannien ska lämna EU utan ett avtal. I en första omröstning sker det med bara fyra rösters övervikt (312 röster på den vinnande sidan, 308 på dem förlorande). Senare under kvällen röstar kammaren för en skarpare formulering som helt utesluter en brexit om det inte finns ett avtal (den får stöd av 321 ledamöter medan 278 avvisar den). Ingen av omröstningarna är bindande för regeringen, men det är knappast politiskt möjligt för Theresa May att gå emot underhuset. Dessutom försvagas hon av att en del konservativa ledamöter, bland annat flera ministrar, inte följde regeringens instruktioner inför omröstningen. Ett annat förslag som förordar ett avtalslöst EU-utträde förlorar med klara siffror (förslaget stöds av 164 röster, medan 374 avvisar det). Den 14 mars ska underhuset rösta om huruvida den brittiska regeringen ska be EU om mer tid för att slutföra brexitprocessen. Det kommer också att bli en tredje omröstning om utträdesavtalet kommande vecka. Samtidigt väntas den förre Ukip-ledaren Nigel Farage och kampanjorganisationen Leave Means Leave, försöka öka pressen på regeringen genom en marsch från nordöstra England till London, med krav på Storbritannien ska lämna EU utan ett avtal. Den startar i Sunderland den 16 mars och ska enligt planerna nå London den 29 mars.

    • Nödplan för brexit utan avtal presenteras

      Regeringen aviserar en rad tillfälliga åtgärder i den händelse Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. I så fall ska tullavgifter tas bort helt på en lång rad varor, i syfte att mildra följderna av en brexit, genom att hålla priserna nere och försöka undvika att arbetstillfällen går förlorade. Undantag ska bland annat göras för bilar, och vissa matvaror (som nöt- och lammkött). De nya reglerna ska omfatta varor som kommer från EU men också import från andra länder.  Regeringen säger också att man inte tänker göra några tullkontroller eller ta ut några avgifter på varor som skeppas från Irland till Nordirland. Vissa tullavgifter ska dock finnas kvar för varor som förs in i EU och sedan vidare till det brittiska fastlandet. En del bedömare betonat att det i så fall innebär ett brott mot WTO:s regler.

    • Ännu ett nej för Mays brexitavtal

      Det brittiska underhuset röstar på nytt nej till Theresa Mays brexitavtal med EU. Den här gången säger 242 ledamöter ja till avtalet, medan 391 röstar nej. Det betyder att underhuset den 13 mars ska rösta om huruvida Storbritannien ska kunna lämna EU utan ett avtal eller inte.

    • Problem för bilindustrin

      Den brittiska ekonomin har gjort en liten återhämtning i januari 2019, jämfört med slutet av 2018, enligt nya siffror från den brittska statistikmyndigheten ONS. Men orosmolnen inför framtiden är många. Sämre konjunkturer globalt, men också all osäkerhet kring brexit spelar in. Särskilt stora problem har industrin, framför allt fordonsindustrin på grund av minskad efterfrågan från Kina, och byggsektorn. De flesta bedömare varnar samtidigt för en ekonomisk chock om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal.

    • May får nya garantier från Bryssel

      Theresa May lyckas förmå Bryssel att ge juridiskt bindande garantier för att nödlösningen (kallad backstop) för gränsen mellan Nordirland och Irland inte ska bli permanent. Exakt vad det innebär är fortfarande aningen oklart. Och för att bli giltiga måste de också godkännas av EU-ländernas regeringar. Irlands premiärminister Leo Varadkar har dock givit grönt ljus. Dagen efter slår dock justitiekansler Geoffrey Cox fast att inget i de nya dokumenten ger Storbritannien rätt kunna avsluta "nödlösningen" om det skulle uppstå en tvist om detta med EU. EU-kommissionens ordförande har tidigare meddelat att Storbritannien måste lämna EU senast den 23 maj, om det inte sker måste britterna delta i EU-valet som hålls 23 till 26 maj.

    • Nordirländska företag vädjar om kompromissvilja i brexitomröstning

      Över 50 nordirländska företag, både lokala storföretag och multinationella bolag, uppmanar i ett öppet brev brittiska parlamentsledamöter att vara beredda att kompromissa när det gäller brexit för att undvika en hård gräns mellan Nordirland och Irland, skydda freden i den brittiska provinsen och inte riskera att ekonomin faller samman. Olika företagargrupper har tidigare riktat samma vädjan till DUP för att partiet ska ge upp sitt motstånd mot det förslag till avtal som premiärminister Theresa May och EU förhandlat fram.

    • Parlamenten i Skottland och Wales markerar mot May

      Parlamenten i Skottland och Wales gör gemensam sak och röstar för att markera sitt motstånd mot det utträdesavtal som den brittiska premiärministern Theresa May kommit överens med EU om, och som underhuset för andra gången ska ta ställning till den kommande veckan. I två identiska motioner uppmanar de May att skjuta på utträdesdatumet och motsätter alla planer på att Storbritanniens ska lämna EU utan ett avtal. Regeringarna i Skottland och Wales har flera gånger upprepat att de känner sig åsidosatta i brexitprocessen och riktar skarp kritik mot hur den har skötts.

    • Ny fond ska hjälpa utsatta städer efter brexit

      Regeringen aviserar att en ny fond på 1,6 miljarder pund ska inrättas för att bistå särskilt utsatta städer som riskerar att drabbas extra hårt av brexit. Det mesta av pengarna väntas gå till städer i norra och mellersta England. Labour anklagar regeringen för att "muta" parlamentsledamöter från dessa städer för att de ska stödja det utträdesavtal som premiärminister Theresa May förhandlat fram med EU. Kritiker påpekar samtidigt att det regionstöd som idag kommer från EU är betydligt större än 1,6 miljarder pund. 

    • Tre nya grupper sätts upp på terrorlista

      Hizbollah och Ansaroul Islam och Jama’a Nusrat ul-Islam wa al-Muslimin (JNIM), som är aktiva i Sahelområdet,  sätts upp på brittiska säkerhetsmyndigheters lista över terrororganisationer. Det betyder att det blir brottsligt att på något sätt stödja dem. Hizbollah militära gren har stått på listan sedan 2008. Sammanlagt har 77 internationella organisationer satts upp på listan. Dessutom är 14 grupper i Nordirland förbjudna enligt terroristlagstiftningen.

    • Februari

    • Jordbruksministern avgår i protest

      Jordbruksminister George Eustice lämnar regeringen i protest mot att May har utlovat att underhuset ska få rösta om en förlängning av brexit om utträdesavtalet med EU röstas ned. Eustice säger dock att han tänker rösta ja till Mays avtal.

    • Underhuset säger nej till Labours brexitförslag

      Underhuset röstar med klar majoritet nej till Labours förslag till brexit, som bland annat innehåller ett förslag om en permanent tullunion mellan Storbritannien och EU. 240 röstar för förslaget och 323 röstar emot. Det beyder att Labourpartiet stäler sig bakom kravet på en ny folkomröstning om brexit. Samma dag stänger Labourpartiet av en av sina parlamentsledamöter, Chris Williamson, efter att han fått kritik för att ha försökt tona ned anklagelserna om antisemitism inom Labour. Han ber om ursäkt för sitt uttalande.

    • May öppnar för senareläggning av brexit

      Premiärminister Theresa May ger efter för påtryckningar, bland annat inifrån hennes egen regering, och öppnar för att det brittiska EU-utträdet kan senareläggas, men inte längre än till i juni (om det blir så kommer Storbritannien också att delta i EU-valet). Hon säger också att underhuset ska få rösta om huruvida brexit ska skjutas upp eller inte. Men det blir en sista nödlösning, om underhuset inte har godkänt hennes avtal med EU den 12 mars. Om det röstar ned avtalet, ska en andra omröstning hållas den 13 mars om huruvida Storbritannien ska lämna EU den 29 mars, även om inget avtal finns eller inte. Om underhuset röstar nej till avtalet och nej till att lämna EU utan ett avtal ska en omröstning om en senareläggning av utträdet hållas den 14 mars.

    • Corbyn svänger om folkomröstning

      Labourledaren Jeremy Corbyn säger sig nu vara beredd att stödja en ny folkomröstning om brexit. Men bara om underhuset avvisar hans partis alternativa plan för ett EU-utträde. Hans nya hållning ska ha följt på påtryckningar från ledande partikamrater, Sir Keir Starmer och Tom Watson, som befarar att flera av Labours parlamentsledamöter annars skulle hoppa av till Oberoende gruppen. Samtidigt finns omkring ett 20-tal Labourledamöter som väntas motsätta sig en folkomröstning.  Trots alla problem kring brexit och kritik mot regeringens åtstramningspolitik leder Konservativa partiet över Labour i de senaste opinionsundetsökningarna.

    • ICJ: Storbritannien bör återlämna Chagosöarna till Mauritius

       ICJ rekommenderar Storbritannien att ge upp kontrollen över Chagosöarna, som Mauritius gör anspråk på. FN-domstolen slår också fast att det var fel av britterna att på 1970-talet tvinga omkring 1 500 människor att lämna öarna för att bereda plats för en amerikansk flygbas. 13 av de 14 domarna är eniga i frågan. Mauritius hävdar att Storbritannien tvingat dem att lämna ifrån sig öarna i utbyte mot självständighet, medan den brittiska regeringen hävdar att det skedde frivilligt. Domaren Abdulqawi Ahmed Yusuf uppmanar britterna att agera så skyndsamt som möjligt. ICJ:s beslut är inte bindande, men Storbritannien har tidigare sagt att öarna ska återlämnas när det inte längre behövs av försvarsskäl. Brittiska UD skriver att basen på Diego Garcia är viktig för att upprätthålla säkerheten i världen. De människor som tvingades lämna öarna har under många år kämpat för att få möjlighet att återvända dit, men brittiska myndigheter har sagt nej. Det var FN:s generalförsamling som 2017 vände sig till ICJ för att få frågan prövad.

    • Brexitomröstning skjuts upp

      Theresa May skjuter upp nästa omröstning om utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU från den 27 februari till den 12 mars. Samtidigt försöker hon att förmå EU att göra nya eftergifter. Oppositionsledaren Jeremy Corbyn anklagar May för att skapa en situation där underhuset bara kan välja mellan "hennes avtal" eller att lämna EU utan ett avtal. Tidigare under veckan har Labourpartiet signalerat att partiet vill ha en permanent tullunion med EU och ett nära samarbete kring den gemensamma marknaden. Samtidigt trycker en del av Mays partikamrater i underhuset på för att premiärministern ska be EU om anstånd med utträdet i två månader för att kunna "avsluta förhandlingarna".

    • Nytt avhopp från Labour

      Ännu en Labourpolitiker, Ian Austin, hoppar av till den nybildade Oberoende gruppen i underhuset som därmed består av tolv ledamöter, nio avhoppare från Labour och tre från Konservativa partiet. Det betyder att Oberoende gruppen är den fjärde största grupperingen i underhuset, med ett mandat mer än Liberaldemokraterna.

    • Tre konservativa parlamentsledamöter hoppar av

      Tre konservativa parlamentsledamöter, Anna Soubry, Sarah Wollaston och Heidi Allen, lämnar sitt parti och ansluter sig till den oberoende grupp som tidigare bildats av åtta avhoppade Labourledamöter. De tre motiverar sitt beslut med regeringens hantering av brexit och hur det har satt stopp för alla försök att modernisera partiet. Det betyder att Theresa Mays regering med stöd av DUP bara har nio mandats majoritet.

    • Regeringen vill frånta tonåring som anslöt sig till IS medborgarskap

      Shamima Begum, som reste till Syrien 2015 som 15-åring för att ansluta sig Islamiska staten (IS), ska få sitt brittiska medborgarskap indraget, enligt ett brev som hennes familj hänvisar till. Shamima Begum, som befinner sig i ett flyktingläger i Syrien, har i en intervju sagt att hon vill återvända till Storbritannien. Att frånta henne brittiskt medborgarskap är, enligt brevet från inrikedepartementet, möjligt då hon kan ansöka om medborgarskap i Bangladesh som hennes mor kommer ifrån. Begum har nyligen fött sitt tredje barn (de två barn hon fött tidigare är dock döda) (i mars avlider även det nya barnet). Hon har nu 28 dagar på sig för att överklaga beslutet. Enligt inrikesminister Sajid Javid har omkring 900 brittiska medborgare åkt till Syrien och Irak för att ansluta sig till IS. Beslutet att dra in medborgarskapet väcker också kritik, och flera röster hörs för att Begum ska ställas inför rätta i Storbritannien. Det bangladeshiska utrikesdepartementet betonar senare att det inte är aktuellt att bevilja Begum medborgarskap i Bangladesh, då hon är född i Storbritannien och inte ens har besökt moderns hemland. Brittiska medier ger dock motstridiga uppgifter om vad som gäller. Läs mer om brittiska medborgarskapslagar iPolitiskt system.

    • Åtta parlamentsledamöter hoppar av från Labour

      Sju parlamentsledamöter Chuka Umunna, Luciana Berger, Chris Leslie, Angela Smith, Mike Gapes, Gavin Shuker och Ann Coffey lämnar Labourpartiet i protest mot partiledaren Jeremy Corbyns brexitpolitik och hur partiledningen hanterat anklagelser om antisemitism inom partiet. Det har tidigare spekulerats om att missnöjda Labourpolitiker skulle bilda ett nytt parti, men de sju säger nu att de ska bilda en oberoende grupp i underhuset. Senare hoppar även Joan Ryan av från Labour och ansluter sig till gruppen, med hänvisning till "anti-judisk rasism" och "hat mot Israel" inom partiet. Hon riktar också skarp kritik mot partiledaren Corbyn.

    • Flybmi i konkurs

      Det brittiska flygbolaget Flybmi går i konkurs. Som skäl anger bolaget stigande bränslepriser och nya gröna skatter men också den osäkerhet som brexitprocessen skapat. 

    • Nytt nederlag för May i underhuset

      Premiärminister Theresa May lider ett nytt nederlag i underhuset då 303 ledamöter röstar nej till hennes brexitstrategi, medan den bara stöds av 258 ledamöter (66 konservativa ledamöter lägger ner sina röster). Strategin går ut på att regeringen ska försöka hitta ett sätt att ersätta nödlösningen för Nordirlandsgränsen, och att den ska göra vad den kan för att undvika att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Förlusten i underhuset betyder ingenting i praktiken, utan May fortsätter sina försök att få EU att gå med på en revidering av utträdesavtalet.

    • Den ekonomiska tillväxten mattas av

      Den brittiska ekonomin växte med 1,4 procent 2018, vilket var den lägsta tillväxtsiffran sedan 2012. Minskad produktion inom industrin, framför allt inom bilindustrin, är en del av förklaringen. Men även byggnadssektorn och serviceindustrin har tappat mark.  

    • Samarbetsavtal sluts mellan SDLP och Fianna Fáil

      En majoritet av medlemmarna i det nordirländska socialdemokratiska partiet SDLP röstar för ett samarbete med det borgerliga irländska partiet Fianna Fáil. Beslutet kritiseras av det irländska regeringspartiet Fine Gael och Labourpartiet i samma land.

    • EU-länder erkänner Guaidó som Venezuelas interimspresident

      Flera EU-länder, bland dem Storbritannien, Spanien, Frankrike, Tyskland och Sverige agerar mot Venezuelas president Nicolás Maduro. Länderna erkänner officiellt oppositionsledaren Juan Guaidó som landets  interimspresident, sedan Maduro avvisat ett ultimatum om att utlysa nyval. En kontaktgrupp med länder i EU och Latinamerika bildas några dagar senare för att försöka lösa konflikten i Venezuela.

    • Januari

    • May ska söka nya eftergifter från EU

      Det brittiska underhuset röstar med knapp marginal för ett ändringsförslag från den konservative ledamoten Graham Brady om att premiärminister May ska försöka omförhandla delar av utträdelseavtalet med EU som rör gränsen mellan Nordirland och Irland, som går under namnet "backstop". 317 ledamöter röstar för förslaget, 301 emot. Underhuset röstar samtidigt för ett annat ändringsförslag som utesluter att landet lämnar EU utan ett skilsmässoavtal med EU ( 318 för och 310 emot) (förslaget har lagts fram av den konservativa ledamoten Caroline Spelman). Flera andra ändringsförslag röstas bort, bland annat att försöka förmå EU att ge Storbritannien mer tid för att kunna enas (som det ser ut nu ska landet lämna EU den 29 mars). Inget av de ändringsförslag som godkänns är bindande. Från EU:s sida signalerar man att det inte kommer att vara aktuellt med några omförhandlingar, och att avtalet, som förhandlats fram under två år, ligger fast. Flera bedömare påpekar det absurda i att May nu ska försöka omförhandla delar av avtalet som kommit till på förslag från den brittiska regeringen. En ny omröstning i brexitfrågan ska hållas den 13 februari. 

    • SNP-politiker grips anklagad för sexuella övergrepp

      Skottlands förre försteminister Alex Salmond grips, anklagad för bland annat två våldtäktsförsök och andra sexuella övergepp. Han släpps mot borgen. Salmond förnekar att han begått något brott (se även notering tidigare i Januari 2019).

    • Bilbombsattentat i Nordirland

      En bilbomb exploderar utanför en domstolsbyggnad i Derry/Londonderry i Nordirland. Ingen människa skadas i attentatet.  Polisen förvarnas om attentatsplanerna tio minuter innan fordonet exploderar. Hundratals människor evakueras från de omkringliggande byggnaderna, En republikansk paramilitär grupp som kallar sin Nya IRA misstänks för dådet. Fem män grips senare misstänkta för inblandning i dådet, men fyra av dem släpps kort därefter. Veckan efter kapas flera bilar av maskerade män, men inga nya attentat genomförs. Senare tar en grupp som bara kallar sig för "IRA" på sig attentatet i Derry/Londonderry, och säger i ett uttalande, som citeras av tidningen Derry Journal, att det inte har med brexit att göra. Gruppen hotar samtidigt med nya våldsdåd mot den brittiska kronans styrkor. 

    • Mays regering sitter kvar

      Theresa Mays regering överlever det misstroendevotum som Labourledaren Jeremy Corbyn riktat mot regeringen. 325 ledamöter röstar för att stödja regeringen och 306 stödjer misstroendeförklaringen. Den konservativa regeringen vinner omröstningen med stöd av de tio ledamöterna från det nordirländska DUP. Efter omröstningen öppnar May för tvärpolitiska samtal om hur man ska gå vidare. Hon har samma kväll överläggningar med företrädare för Liberaldemokraterna, SNP och Plaid Cymru. Corbyn vägrar dock att delta så länge han inte får garantier om att möjligheten att Storbritannien lämnar EU utan avtal har avskrivits helt. Regeringen måste presentera en alternativ brexitplan för parlamentet redan den 21 januari.

    • Underhuset röstar nej till Mays brexitavtal

      Underhuset röstar med klar majoritet (432 röster) nej till brexitavtalet. Bara 202 stödjer det. Det är det största nederlag en brittisk regering upplevt i underhuset sedan 1924. Över 100 konservativa ledamöter röstar nej, både anhängare av brexit och dem som vill att Storbritannien ska stanna kvar i EU. Även regeringens stödparti det nordirländska DUP avvisar som väntat avtalet. Efter omröstningen riktar Labourledaren Jeremy Corbyn en misstroendeförklaring mot den konservativa regeringen. Den kommer att hållas den 16 januari. Här ärgrafik från New York Times om vad som kan hända nu.

    • Nicola Sturgeon i blåsväder

      Skottlands försteminister Nicola Sturgeon anmäler sig själv till det skotska parlamentets etikkommitté för att den ska avgöra om hon brutit mot de etiska regler som gäller för ministrar. Det sker sedan det framkommit att hon haft hemliga kontakter med den före detta skotske försteministern och tidigare SNP-ledaren Alex Salmond samtidigt som det pågick en utredning om huruvida han 2013 hade gjort sig skyldig till sexuella trakasserier mot två kvinnliga anställda.  Salmond förnekar att han har gjort något fel. Sturgeon säger att hennes kontakter med Salmond rörde partiangelägenheter. En rättslig utredning pågår också för att se om det ligger något i Salmonds anklagelser om att den skotska regeringen ska ha brutit mot lagen och läckt konfidentiella personuppgifter till medierna.  Det har  framgått att den skotska regeringen gjort fel då deras utredare hade haft kontakt med de berörda kvinnorna innan de formellt anmälde Salmond . Vid sidan av allt detta gör polisen en egen brottsutredning av anklagelser mot Salmond. 

    • Symboliska nederlag för May i underhuset

      Theresa May  lider ett bakslag då en knapp majoritet av underhuset röstar för ett förslag från Labourledamoten Yvette Cooper om att regeringen måste ha parlamentets godkännande för att kunna höja några skatter om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. 303 ledamöter röstar för förslaget och 296 röstar emot. 20 konservativa ledamöter röstar ja till förslaget, som i praktiken inte väntas få några stora konsekvenser, då regeringen kan skaffa fram pengar på andra vägar. Dagen efter, den 9 januari) kommer nästa bakslag i underhuset för May, då en majoritet av ledamöterna röstar för ett annat förslag, den här gången på initiativ från en konservativ politiker, Dominic Grieve. Detta innebär att regeringen inom tre dagar måste presentera en reviderad plan för brexit om det nuvarande förslaget avisas av parlamentet i nästa vecka. Den här gången röstar 308 ledamöter för förslaget, medan 297 röstar emot. Denna gång röstar 17 konservativa ledamöter med oppositionen, bland andra tre tidigare ministrar: Justine Greening, Sam Gyimah och Jo Johnson.

    • Spänt inför brexitomröstning 15 januari

      Det tycks nu vara klart att underhuset ska rösta om brexitavtalet den 15 januari. Enligt brittiska medier ska premiärminister Theresa May inför omröstningen försöka förmå EU att ytterligare garantier i Nordirlandsfrågan och att parlamentet ska få en mer tongivande roll. 200 parlamentsledamöter har skrivit till May och uppmanat henne att utesluta att Storbritannien lämnar EU utan någon slags överenskommelse om hur handel och resor ska hanteras i framtiden. Samtidigt genomförs en övning med ett hundratal långtradare i Kent för att skapa ett system för hur man ska kunna undvika köbildning om britterna lämnar EU-samarbete utan ett avtal. Uppmärksamhet riktas också mot de glåpord som brexitanhängare överöser Anna Soubry, konservativ parlamentsledamot och förespråkare för en folkomröstning om brexitavtalet, när hon anländer till underhuset. Soubry ifrågasätter varför polisen inte ingriper mot brexitörerna. Tidigare har bland annat journalisten  Faisal Islam, som arbetar för Sky News, utsatts för rasistiska tillmälen på samma plats.

  • 2018

    • December

    • Nästan 100 000 britter ansökte om irländskt medborgarskap 2018

      Nästan 100 000 britter ansökte 2018 om irländskt medborgarskap. Det är ungefär 22 procent fler än året innan. Även andra EU-länder, bland annat Tyskland, har rapporterat om en ökning av ansökningar från britter om medborgarskap.

    • Förslag till ny invandringspolitik efter brexit

      Inrikesminister Sajid Javid presenterar ett förslag till ny invandringspolitik efter brexit. Enligt honom ska systemet uppmuntra att personer med kunskaper och kvalifikationer som Storbritannien behöver får rätt att arbeta och bo i landet. Välutbildade personer måste sponsras av en arbetsgivare och tjäna minst 30 000 pund om året för att få ett visum för att arbeta i landet i fem år. Taket för hur många läkare, ingenjörer och andra som får komma till landet under ett år ska tas bort. För outbildad arbetskraft eller personer som inte är högutbildade kan, enligt förslaget, få ett arbetsvisum för ett år. Här kommer dock vissa övergångsregler att gälla. Men det finns också en mekanism i förslaget som innebar att personer från den här gruppen som har arbetat ett år i  Storbritannien måste vänta i ett år innan de kan söka på nytt. Besökare från EU-länder ska inte behöva visum. Invändningar kommer från flera håll, från sjukvården betonas att många välutbildade personer, även läkare, tjänar mindre än 30 000 pund om året. Tanken är att de nya reglerna ska införas stegvis från 2021.

    • Regeringen förbereder sig för ett eventuellt EU-utträde utan avtal

      Det brittiska kabinettet, regeringens inre krets, har beslutat sig för att ge departementen två miljoner pund för att de ska kunna förbereda sig för om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal, bland annat för att se till att livsmedelsförsörjningen fungerar som den ska. Brev ska skickas ut till 140 000 företag för att informera dem hur de ska kunna förbereda sig. Det finns också planer på att 3 500 soldater ska stå i beredskap för att hjälpa till om det behövs. Även EU-kommissionen gör liknande förberedelser, och har bland beslutat att flygtrafiken ska få fortgå utan nya regler under en tolvmånadersperiod, godstrafiken kan fortsätta utan särskilda nya tillstånd i nio månader och vissa brittiska regler för finansmarknaden, bland annat derivatahandel, kommer att gälla i ett eller två år.

    • Corbyn begär misstroendeomröstning om Mays ledarskap

      Labourledaren Jeremy Corbyn begär ett misstroendevotum om Theresa Mays ledarskap sedan premiärministern sagt att det inte kan bli någon omröstning om utträdesavtalet i underhuset förrän tidigast den 14 januari. Corbyn säger att det är oförsvarligt att vänta så länge med omröstningen då landet befinner sig i en "nationell kris". Corbyns misstroendeförklaring rör endast May och inte hela regeringen, vilket innebär att en omröstning bara kommer att vara symboliskt viktig, och enligt Labourledaren ett sätt att trycka på för att omröstningen om brexitavtal ska kunna hållas redan den här veckan. Andra oppositionspartier som SNP, Liberaldemokraterna, Plaid Cymru och Gröna partiet har tryckt på för att Corbyn ska rikta sin misstroendeförklaring mot hela regeringen, men när han nu inte gör det, har de lämnat in en egen motion. 

    • Mark Drakeford ny försteminister i Wales

      Wales försteminister Carwyn Jones avgår och efterträds av partikamraten Mark Drakeford, som veckan innan utsetts till ny ledare för den walesiska grenen av Labourpartiet. Vid tillträdet säger han sig vilja stå för "en vänligare politik"  som ska erbjuda medborgarna "hopp". Den nya regering som tillträder då består av åtta kvinnor och sex män.

    • May vinner misstroendeomröstning i Konservativa partiet

      Premiärminister May vinner den misstroendeförklaring som hennes partikamrater utlyst. 200 av Konservativa partiets partiledamöter röstar för att hon ska kunna sitta kvar, medan 117 röstar emot henne. Det betyder att inget nytt misstroendevotum kan riktas mot henne under de kommande tolv månaderna. Före omröstningen meddelar May att hon inte avser att ställa upp för omval år 2022. Samtidigt trycker gruppen Folkets röst (People's Vote) på för att Labourledaren Jeremy Corbyn ska rikta en misstroendeförklaring mot den konservativa regeringen i underhuset för att han ska fullfölja sitt löfte om att försöka få till stånd en ny folkomröstning om EU om det inte blir nyval.

    • May ställer in brexitomröstning

      Theresa May beslutar att ställa in underhusets omröstning om brexitavtalet, inför utsikten att det skulle röstas ned. Hon ska istället resa till Bryssel för att undersöka om hon kan omförhandla de utfästelser Storbritannien gjort i den så kallade backstop-frågan i syfte att förhindra en hård gräns mellan Nordirland och Irland. Den inställda omröstningen väcker hård kritik från såväl oppositionen och delar av Konservativa partiet.

    • EU-domstolen: Storbritannien kan ensidigt avbryta brexitprocessen

      EU-domstolen (ECJ) slår fast att Storbritannien kan avbryta utträdesprocessen ur EU utan att behöva söka tillstånd från övriga EU-länder, om detta sker innan den tvååriga utträdesperioden har löpt ut. Det kan även ske vid en senare tidpunkt om parterna har enats om en förlängning av tidsfristen. Domstolen avgör vidare att Storbritannien kan ändra sig utan att villkoren för medlemskapet ändras, det vill säga britterna skulle i så fall inte behöva ha euron som valuta eller ansluta sig till Schengensamarbetet. Ett villkor är dock att beslutet fattas genom en demokratisk process. Fallet togs upp efter att skotska politiker från olika partier och en kampanjgrupp kallad the Good Law Project vänt sig till domstolen. Både EU och den brittiska regeringen har motsatt sig att frågan skulle tas upp av domstolen, och pekat på att brexit skulle kunna uppmuntra andra länder att försöka lämna samarbetet i syfte att förbättra sina villkor.

    • Nya nederlag för May i underhuset

      Underhuset röstar för en motion som slår fast att regeringen brustit i respekt och åsidosatt parlamentet då den inte har offentliggjort hela sin juridiska utredning av brexitavtalet. 311 ledamöter röstar för motionen 293 emot. Även det nordirländska partiet DUP röstar för motionen, trots det samarbetsavtal det har med den konservativa regeringen. Regeringen lider ytterligare två nederlag då underhuset bland annat röstar för att ge parlamentet större inflytande över brexitprocessen om Theresa Mays avtal med EU inte godkänns. Om brexitavtalet inte godkänns ska parlamentet samlas på nytt inom 21 dagar.

    • November

    • EU:s ledare godkänner brexitavtal

      EU:s ledare godkänner vid ett toppmöte i Bryssel formellt det utträdesavtal som parterna har kommit överens om i förhandlingar. Avtalet innehåller även vissa ramar för Storbritanniens och EU:s fortsattta relationer. Inför mötet hade frågan om Gibraltar sett ut att kunna skapa problem, men problemen kunde lösas då Storbritannien gått med på att ge Spanien ett visst inflytande i frågor som rör Gibraltar.  May kommer sannolikt att få större problem när avtalet ska godkännas i det brittiska parlamentet.  Labourledaren Jeremy Corbyn säger att hans parti  ska rösta emot avtalet. DUP tänker göra samma sak och partiledaren Arelene Foster understryker att det ska göras en översyn av det avtal hennes parti har med Mays konservativa regering. Samtidigt signalerar bland andra EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junker att Storbritannien inte kan förvänta sig ett bättre avtal än det man fått.

    • DUP markerar missnöje med brexitavtalet

      DUP visar sitt missnöje med Theresa Mays preliminära brexituppgörelse genom att lägga ner sina röster när underhuset skulle säga sitt om ett antal ändringar i budgeten för 2019. Partiet röstar även för en ändring som föreslagits av Labour. Regeringen vinner trots detta omröstningarna. 

    • Ministrar hoppar av i protest mot brexitavtal

      Premiärminister Theresa May föreföll den 14 november ha fått sin regering med sig när det gäller det preliminära brexitavtalet. Men redan dagen efter lämnar fyra ministrar regeringen, brexitminister Dominic Raab, Suella Braverman, som tjänstgjort som minister under Raab, arbetsmarknads- och pensionsminister Esther McVey och Shailesh Vara, regeringens högsta tjänsteman för Nordirlandfrågor (junior minister). May ska under dagen presentera den preliminära uppgörelsen för underhuset. Flera brittiska aktörer fortsätter att uttrycka sitt missnöje med skilsmässoavtalet. Den skotska försteministern Nicola Sturgeon menar att avtalet kommer att påverka sysselsättningen negativt och minska intresset för att investera i Skottland. Det preliminära avtalet som är på 585 sidor och slår bland annat fast hur mycket Storbritannien ska betala till EU, vilka rättigheter EU-medborgare som bor i Storbritannien och brittiska medborgare som bor i ett EU-land ska ha, och att utträdet i maj 2019 ska följas av en 21 månader lång övergångsperiod då EU:s regelverk ska gälla, men Storbritannien inte deltar i EU:s beslutsprocess, samtidigt som parterna ska förhandla om de framtida relationerna mellan Storbritannien och EU, inklusive ett  handelsavtal. För att hantera den känsliga frågan om Nordirlandsgränsen ska Storbritannien och EU,  om ett nytt avtal inte är klart i juli 2020 sex månader innan övergångsperioden löper ut, bilda en tillfällig tullunion (single customs territory) som omfattar de flesta varor, men inte fiskprodukter.  Nordirland kommer dock att omfattas av fler EU-regler än resten av Storbritannien, vilket bland annat innebär att det kommer att göras tullkontroller på en del varor som fraktas mellan det brittiska fastlandet till Nordirland och vice versa. Om parterna inte kommer överens blir tullunionen kvar tills en ny uppgörelse  är klar. I det preliminära avtalet finns också ett särskilt avsnitt där Storbritannien garanterar att nordirländska fredsavtalet från 1998 följs. Stephen Barclay, hälsominister sedan i januari 2018, tar över som brexitminister efter Dominic Raad. Senare lägger EU fram ett förslag om en bortre gräns för övergångsperioden: den 31 december 2022. 

    • Preliminärt brexitavtal klart

      Storbritanniens och EU:s förhandlare kommer överens om ett preliminärt brexitavtal. Men premiärminister May står inför en svår uppgift att få en uppgörelse igenom parlamentet. Ett första steg för henne att vinna stöd inom sin egen regering. Brexitanhängare inom hennes egen parti anklagar May för att ha kapitulerat för EU och hotar med att rösta nej till en uppgörelse. Även företrädare för det nordirländska DUP, vars stöd den konservativa regeringen är beroende av, kritiserar den preliminära uppgörelsen och säger att den kan vara ett första steg mot den brittiska unionens sammanbrott. Beskedet leder dock till en viss återhämtning för det brittiska pundet som på sistone har försvagats gentemot euron och dollarn.

    • Ännu en minister lämnar regeringen i protest mot brexitpolitiken

      Transportminister Jo Johnson, bror till den förre utrikesministern Boris Johnson, lämnar sin post i regeringen i protest mot brexitpolitiken. Jo Johnson säger att det avtal som det nu förhandlas om är "stort misstag", men han ser det också som en katastrof om Storbritannien skulle lämna EU utan ett avtal. Själv röstade Jo Johnson 2016 för att Storbritannien skulle stanna kvar inom EU, men han vill nu ha en ny folkomröstning om huruvida britterna vill godkänna det avtal som May eventuellt kan få till, att landet lämnar EU utan ett avtal eller om man ska stanna kvar i samarbetet som det ser ut idag.

    • Polisutredning inleds mot Arron Banks

      En polisutredning inleds mot affärsmannen Arron Banks, som var en av de stora finansiärerna bakom Leave.EU-kampanjen, om varifrån pengarna han satsade där kom ifrån. Åtta miljoner pund ska ha skänkts till paraplyorganisationen Bättre för landet (Better for the Country) där Leave.EU ingår. Valkommissionen har vänt sig till polisen för att ta reda på om ett brott har begåtts på grund av misstankar om att pengarna kom från Ryssland. I Storbritannien är det inte tillåtet att finansiera en valkampanj med utländska medel. Banks ska från 2015 och framåt vid flera tillfällen ha sammanträffat med bland annat ryska diplomater. Ytterligare anklagelser tillkommer, via e-post som läckts till pressen, om att personal vid Banks bolag Eldon Insurance och Rock Services hade utfört arbete för kampanjen från sina kontor månaderna före folkomröstningen, vilket borde ha redovisats för valmyndigheterna. Om så har skett har Banks dessutom ljugit för en parlamentarisk kommitté i juni 2018. 

    • Lättare för icke-britter att ta värvning

      Det brittiska försvaret lättar på reglerna för att finna nya rekryter. Det betyder att kravet på att medborgare från Samväldesländer inte längre behöver ha varit bosatta i Storbritannien för att kunna ta värvning. Enligt myndigheterna skulle försvarsstyrkorna behöva 8 200 soldater till (inom såväl armén som flygvapnet och flottan). Fram till nu har undantag kunnat göras för upp till 200 man om året.

    • Oktober

    • Hundratusentals britter kräver folkomröstning om brexitavtal

      Flera hundratusen människor samlas på Londons gator för att kräva en folkomröstning om ett eventuellt brexitavtal. Enligt kampanjorganisationen Folkets röst (People's Vote), som organiserar demonstrationen, säger att 700 000 människor deltar.

    • Storbritannien och Spanien överens om Gibraltars roll efter brexit

      Premiärminister Theresa May och hennes spanske kollega Pedro Sánchez säger sig vara överens om att de kommer att kunna lösa alla eventuella problem mellan dem om Gibraltars ställning efter brexit. Ett särskilt protokoll som ska läggas till i utträdelseavtalet ska redan vara klart, och inte utgöra något problem i de fortsatta brexitförhandlingarna. De två länderna håller också på att sluta flera bilaterala avtal som rör Gibraltar när det gäller skatter, miljösamarbete, cigarettsmuggling och rättigheter för dem som arbetar i det brittiska territoriet, men de ingår inte i brexituppgörelsen. En del tvistefrågor finns dock kvar, bland annat kring flygplatsen i territoriet, som den spanska regeringen vill att Spanien och Gibraltar ska driva gemensamt, vilket Gibraltar inte vill. Den spanska regeringen ska ha givit garantier att man inte tänker ta tillfället i akt för att driva frågan om Spaniens krav på Gibraltar, eller för att försvåra livet för dem som bor i och omkring territoriet.

    • Argentina protesterar mot brittisk militärövning

      Argentina framför en formell protest till den brittiska ambassaden i Buenos Aires mot att brittiska militärövningar ska hållas i Falklandsöarna senare i oktober. Argentina framförde en liknande protest 2016, då framhöll britterna att det handlade om att rutinmässig övning.

    • 100 000 marscherar för skotsk självständighet

      En manifestation för skotsk självständighet hålls i Edinburgh. Enligt arrangörerna deltar omkring 100 000 personer. Demonstrationen hålls dagen innan SNP:s partikonferens ska inledas i Glasgow.

    • Ny tvekamp mellan Johnson och May på Tories partikonferens

      Konservativa partiets konferens i Birmingham blir, åtminstone i medierna, en ny tvekamp mellan den förre utrikesministern Boris Johnson, som fortfarande tycks ta sikte på partiledarposten, och premiärminister Theresa May. Johnson kritiserar Mays Chequersplan för brexit, och utlovar en egen storslagen variant, som enligt de flesta politiska bedömare inte är förankrad i verkligheten. Samtidigt som May betonar att hennes förslag är bra för hela landet och att en "allvarlig tid kräver en seriös ledare". I sitt avslutningstal talar hon om att åtstramningspolitikens era nu är över. Till de konkreta åtgärder hon räknar upp hör att kommunerna åter ska kunna låna pengar för att bygga nya hyresbostäder. Flera kommentatorer betonar att partiet har tagit ett steg till höger, med engelsk nationalism som ett bärande inslag.

    • September

    • Tuffa tider för Theresa May

      Det ser ut att bli allt svårare för Theresa May att få igenom sitt förslag till brexitavtal. Förslaget som namngivits efter Chequers, den brittiska premiärministerns sommarbostad där mötet där regeringen klubbades det hölls, har inte mött någon entusiasm hos de övriga EU-länderna, ERG, en grupp som samlar konservativa parlamentsledamöter som motsätter sig EU, säger nu tydligt att de inte kommer att stödja ett sådant avtal vid en omröstning i underhuset. Dessutom ser det mer och mer ut som om Labour kommer att rösta nej till ett eventuellt brexitavtal. De före detta konservativa ministrarna Boris Johnson och David Davis och ERG:s ledare Jacob Rees-Mogg har några dagar tidigare ställt sig bakom ett förslag från Institute for Economic Affairs, som går ut på att Storbritannien ska försöka nå ett avtal med EU som liknar det som Kanada har, men med fortsatt samarbete inom försvarsfrågor och utan någon särlösning för Nordirland. Johnson har kritiserat  Chequersförslaget som han menar kommer att tvinga Storbritannien att dansa efter EU:s pipa i "all evighet". Bedömare påpekar dock att Johnson skulle ha lika svårt att få EU, och då framför allt Irland, att godta hans förslag som Theresa May haft med regeringens.

    • Labourdelegater vill ha ny folkomröstning om EU

      Delegaterna vid Labour partikonferens i Liverpool röstar för att hålla alla vägar öppna om ett eventuellt brexitavtal inte godkänns av parlamentet och partiet inte kan få till stånd ett nyval. Det gäller även en ny folkomröstning, där möjligheten att stanna kvar inom EU ska vara ett av alternativen, om Labour får vara med och bestämma. Detta sker trots att partiledare Corbyn inte vill ha en ny folkomröstning, men han har sagt att han kommer att respektera partiets vilja. Inom partiet är en överväldigande majoritet av medlemmarna för att Storbritannien ska stanna kvar inom EU, men en del parlamentsledamöter oroar sig för hur en ny folkomröstning skulle tas emot av  i de valkretsar där även många Labourväljare stödde en brexit.

    • Bors Johnson kritiserar Mays brexitplan

      I två artiklar riktar den förre brittiska utrikesministern Boris Johnson hård kritik mot Theresa Mays och den konservativa regeringens brexitplan som han beskriver som en katastrof för landet. Han anklagar samtidigt EU för att ägna sig åt mobbning av Storbritannien under förhandlingarna. Det väcker liv i spekulationerna om att Johnson planerar att utmana May om partiledarposten, kanske redan vid höstens partikonferens. En grupp kallad European Research Group (ERG), som förespråkar en så kallad hård brexit har haft planer på att presentera sitt förslag till nytt avtal före partikonferensen, men dessa skrinläggs av, som det förefaller enligt medierapporter, på meningsskiljaktigheter inom ERG. ERG leds av den starkt konservative Jacob Rees-Mogg som av en del pekas ut som en möjlig efterträdare till May. Samtidigt tyder opinionsundersökningar på att allt fler britter oroar sig för följderna av en brexit.

    • Lönesänkning för ledamöter i Nordirlands provinsparlament

      Nordirlandsminister Karen Bradley beslutar att sänka lönerna för ledamöterna i det nordirländska parlamentet Stormont från 49 500 pund till 35 888 pund. Om inte en nordirländsk regering är på plats inom tre månader kommer ytterligare en lönesänkning att ske. Den brittiska provinsen har inte haft någon regering sedan januari 2017. Under den tiden har inte heller Stormont sammanträtt.

    • Misstänkta för nervgiftsattack namnges

      Brittiska myndigheter publicerar bilder på och namnger de två ryssar som misstänks för mordförsök på den före detta dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter (se Mars 2018). Polisutredningen kring männen handlar också om förgiftningen av två britter i juni, varav en avled efter att ha kommit i kontakt med nervgiftet novitjok som användes mot Skripal och hans dotter. En europeisk arresteringsorder utfärdas för männen, som enligt brittiska myndigheter arbetar för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Åklagarna säger dock att man inte ska begära dem utlämnade från Ryssland, då den ryska författningen inte tillåter att de lämnas ut. Såväl USA som Kanada, Tyskland och Frankrike delar britternas bedömning om att den ryska regeringen sannolikt godkänt förgiftningsförsöken.

    • Labour skärper stadgarna kring antisemitism

      Labours verkställande organ lägger till hela den allmänt erkända definitionen av antisemitism, International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) till partiets stadgar. Detta sker efter en uppslitande konflikt inom Labour, som bland annat handlat om huruvida tillräckligt görs för att bekämpa antisemitism inom partiet Mars 2018). Det framkom under sommaren att när partiet först skrev in IHRA i stadgarna, i december 2016, togs inte alla delar av definitionen med, då partiledningen menade att det kunde begränsa möjligheterna att kritisera israelisk politik. Den här gången görs ett tillägg om att IHRA inte ska "påverka yttrandefriheten när det gäller Israel och palestiniernas rättigheter". Partiledaren Jeremy Corbyn har velat ha en starkare formulering, men vinner inte gehör för detta.

    • Augusti

    • Regeringen ger råd för brexit utan avtal

      Den brittiska regeringen publicerar en rad papper med råd om hur olika branscher ska agera om Storbritannien lämnar EU utan att ha något avtal. I en första serie ges bland annat råd till finanssektorn, när det gäller handeln mellan Storbritannien och EU,  momssystemet, import av kärnbränsle och läkemedel. 

    • Juli

    • Brexitkampanj bötfälls

      Valkommissionen slår fast att Vote Leave, den officiella kampanjen för att Storbritannien ska lämna EU, bröt mot reglerna för hur stora kampanjbidrag den fick ta emot inför folkomröstningen 2016. Kampanjen överskred den tillåtna budgetgränsen med minst en halv miljon pund. Det skedde via samarbete med en annan grupp, BeLeave. Vote Leave döms att betala 61 000 pund i böter för att den vägrat att samarbeta med valkommissionens utredare. Den nuvarande miljöministern Michael Gove och den förre utrikesministern Boris Johnson tillhörde kampanjens främsta namn. Tidigare har även en annan, icke-officiell organisation, Leave.EU, med Nigel Farage som affischnamn, bötfällts för brott mot vallagarna. Leave.EU fick en stor del av sina pengar från Arron Banks som också har finansierat en stor del av Ukip:s verksamhet. På senare tid har uppmärksamhet riktats mot Banks och Farages kontakter med såväl Ryssland som Donald Trumps valkampanj.

    • Fler avhopp på grund av brexit

      Oenigheten kring premiärminister Mays strategi i brexitförhandlingarna fortsätter att orsaka avhopp på hög nivå när parlamentsledamöterna Ben Bradley och Maria Caulfield meddelar att även de avgår. Båda innehar vice ordförande-poster i Konservativa partiet. I likhet med de ministrar som hoppade av ett par dagar tidigare anser de att Mays förhandlingslinje innebär för nära relationer med EU (se även 9 juli).  

    • Raab och Hunt ersätter Davis och Johnson

      Biträdande bostadsminister Dominic Raab utses till ny brexitminister efter David Davis avgång. Raab var advokat innan han gjorde karriär inom Konservativa partiet där han har gjort sig känd som en stark brexitförespråkare. Posten som utrikesminister går till Jeremy Hunt som därmed lämnar posten som hälsominister. I folkomröstningen 2016 röstade Hunt för att Storbritannien skulle stanna kvar i EU men numera stöder han ett brittiskt EU-utträde. 

    • Ministrar hoppar av i protest mot brexitplan

      Brexitminister David Davis meddelar strax före midnatt att han avgår från sin post. Davis exempel  följs av en av hans biträdande ministrar. Dagen därpå, måndagen den 9 juli, avgår även utrikesminister Boris Johnson. Både Davis och Johnson anger som skäl att de inte längre står bakom premiärminister Theresa Mays förslag till linje i brexitförhandlingarna med EU, en linje som ministrarna enats kring så sent som vid ett möte fredagen den 6 juni. Mays förslag innebär en fortsatt men begränsad tullunion med EU efter brexit. Tullsamarbetet ska enbart gälla varuhandeln med möjlighet till vissa undantag från brittisk sida. Syftet är att se till att tillverkningsindustrin får tillgång till de insatsvaror den behöver. Servicesektorn omfattas inte. Förslaget begränsar den fria rörligheten för arbetskraft men förordar ett nytt regelverk som ska göra det möjligt för EU-medborgare att studera och arbeta i Storbritannien och vise versa. Både Davis och Johnson vill se en hårdare brytning med EU. I samband med sitt avhopp säger Davis att Mays förslag innebär att London "ger bort för mycket för lättvindigt". Sin vana trogen uttrycker sig Johnson mer drastiskt. I sitt avskedsbrev skriver Johnson att Mays förslag innebär "döden för drömmen om brexit" och att det ger Storbritannien "kolonistatus" i förhållande till EU.  

    • Juni

    • Brittiskt-irländskt råd ska försöka lösa krisen i Nordirland

      Regeringarna i London och Dublin enas om att sammankalla ett brittiskt-irländskt samarbetsråd till den 25 juli. Rådet som kom till som en del av det nordirländska fredsavtalet från 1998 för att försöka lösa eventuella tvister. Det har inte träffats sedan 2007. Mötet kallas samman på initiativ av den irländska regeringen och de nordirländska nationalistpartierna Sinn Féin och SDLP. Syftet är att försöka få till stånd en ny provinsregering i Nordirland.

    • Kemvapenmandat utökas

      Organisationen för förbud mot kemiska vapen får utökade befogenheter: i framtiden ska OPCW inte bara analysera misstänkt användning av kemiska vapen utan också identifiera vilka krafter som gjort bruk av gifterna. Ett brittiskt förslag antas med 84 röster mot 24 när organisationens medlemsländer är samlade till en specialsession. Ryssland, som regelmässigt protesterar när anklagelser riktas mot Assadregimen, beskriver OPCW som ”ett sjunkande Titanic”. Bakom det brittiska förslaget finns inte bara kemvapenattacker i Syrien och Irak utan också attentaten med nervgift mot en rysk tidigare spion på brittisk mark och mot en nordkorean i Malaysia.

    • "Brexit blir minst 10 miljarder pund dyrare"

      En parlamentarisk kommitté säger i en rapport att regeringens beräkningar av hur mycket brexit kommer att kosta den brittiska staten inte stämmer. I förhandlingarna har Storbritannien kommit överens med EU om att betala mellan 35 och 37 miljarder pund under de kommande decennierna, men kommittén hävdar nu att kostnaderna i praktiken kommer att bli minst 10 miljarder pund högre.

    • Krav på folkomröstning om brexitavtal

      Omkring 100 000 demonstrerar i London med krav på att britterna ska få folkomrösta om ett brexitavtal. Bakom protesten stod främst EU-vänliga politiker från Liberaldemokraterna och Labour men också en del konservativa politiker. En mindre motdemonstration hålls samma dag. Flygplanstillverkaren Airbus har varnat för att man överväger att flytta sin verksamhet från Storbritannien. Airbus har 14 000 anställda i landet.

    • May vinner viktig omröstning i underhuset

      May vinner en omröstning i underhuset, där en knapp majoritet av ledamöterna stödjer regeringens förslag och därmed avvisar de tillägg till den så kallad utträdeslagen som överhuset har velat ha (319 ledamöter röster för regeringen och 303 röstar emot). Flera EU-vänliga konservativa ledamöter stödjer regeringens förslag efter vaga löften om att parlamentet kommer att få en "meningsfull roll" i den fortsatt processen. En av dem, Dominic Grieve, hade tidigare tryckt på för att parlamentet ska kunna förhindra att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal om hur de framtida relationerna ska se ut. Sex av Mays partikamrater röstar ändå nej, medan fyra Labourledamöter röstar ja och sex Labourledamöter lägger ner sina röster. Senare ger även överhuset sitt godkännande.

    • Överhuset ändrar i utträdeslagen

      Överhuset går ännu en gång mot regeringen och röstar igenom en ny ändring i utträdeslagen, som ska möjliggöra Storbritanniens sorti ur EU. Det betyder att lagen ännu en gång skickas tillbaka till underhuset.

    • SNP-protest mot brexitpolitiken

      Skotska nationalistpartiets (SNP:s) gruppledare i det brittiska underhuset, Ian Blackford, hamnar i konflikt med talmannen när han framhärdar i att vilja ha en fördjupad debatt om hur Skottland påverkas av brexit och mer specifikt den föreslagna utträdeslagen. Blackford anklagar London för att vilja tillskansa sig mer makt. Det leder till att Blackford tvingas lämna kammaren, vilket han gör tillsammans samtliga SNP:s parlamentsledamöter.

    • May vinner viktiga brexitomröstningar i underhuset

      Theresa May vinner två viktiga omröstningar i underhuset, då en majoritet av ledamöterna röstar nej till överhusets ändringsförslag om att Storbritannien ska bli kvar inom EU:s tullunion. 298 ledamöter röstar för ändringen och 325 emot. Siffrorna är ännu tydligare till regeringens fördel när underhuset röstar om britterna ska bli kvar inom EU:s inre marknad (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES). 327 ledamöter röstar nej till ändringen och 126 röstar för. Det sker sedan flera Labourledamöter väljer att rösta med regeringen, istället för att lägga ned sina röster som partiledaren Jeremy Corbyn förespråkat. May lyckas avvärja ett möjligt nederlag genom att inför omröstningen lova ökad insyn i regeringens ansträngningar att nå en uppgörelse med EU i tullfrågan. 

    • Minister avgår i protest mot brexitpolitiken

      Phillip Lee, minister med ansvar för brottsoffer, ungdomar och familjerätt, lämnar regeringen i protest mot brexitpolitiken som han menar kommer att vara för men för dem som bor i hans valkrets. Det sker samma dag som underhuset debatterar de ändringar som överhuset har drivit igenom i bland annat utträdeslagen. Han säger via twitter att han vill se en folkomröstning om ett brexitavtal.

    • HD säger nej till att ändra Nordirlands abortlag

      Högsta domstolen avgör att Nordirlands abortlagstiftning i vissa fall − när fostret är gravt missbildat eller där graviditeten är ett resultat av sexuellt våld − inte är förenlig med Europakonventionen för mänskliga rättigheter, men tillägger att rätten inte har någon formell rätt att begära att den ska ändras. De sju domarna var inte eniga i utslaget. Ärendet togs upp av domstolen efter en överklagan från Nordirlands människorättskommission (Northern Ireland Human Rights Commission, NIHRC). 

    • Maj

    • Krav på May att ändra Nordirlands abortlagstiftning

      Efter att en klar majoritet av de irländska väljarna röstat för att häva Irlands abortförbud riktas uppmärksamheten mot Nordirland. Liberaldemokraternas ledare Vince Cable, Labourpartiet men även flera av Theresa Mays konservativa partikamrater, uppmanar den brittiska premiärministern att liberalisera den stränga nordirländska abortlagstiftningen, där abort bara tillåts om moderns liv eller mentala hälsa är i fara. May har möjlighet att göra det nu, eftersom det sedan över ett år inte finns någon nordirländsk regering. Men den brittiska regeringen lär inte göra något nu som riskerar stödet från Demokratiska unionistpartiet (DUP). DUP-ledaren Arlene Foster betonar att abortfrågan ska avgöras av de politiska representanterna i Nordirland och inte dem som sitter i parlamentet i London.

    • Boris Johnson besöker Argentina

      Utrikesminister Boris Johnson besöker Argentina. Det är första gången på 25 år som en brittisk utrikesminister besöker landet, och ses som ännu ett tecken på att relationerna mellan Storbritannien och Argentina har förbättrats efter det argentinska maktskiftet 2015, efter många år av spänningar kring frågan kring Falklandsöarna.

    • Skotska parlamentet röstar nej till utträdeslagen

      Det skotska parlamentet röstar nej till den så kallade utträdeslagen inför EU-utträdet. 93 ledamöter avvisar lagen och 30 röstar för den. Invändningarna mot lagen handlar om att den skotska regeringen anser att London skaffar sig för stor makt på Skottlands bekostnad när befogenheter ska tas hem från Bryssel efter brexit.

    • Leave.EU bötfälls för brott mot vallag

      Kampanjgruppen Leave.EU bötfälls av valkommissionen för att ha spenderat mer pengar än tillåtet inför folkomröstningen om det brittiska EU-medlemskapet. Leave.EU ska inte ha redovisat kostnader man haft på över 77 000 pund och tvingas nu betala 70 000 pund i böter. Dessutom har valkommissionen bett polisen att undersöka vad man kallar för "allvarliga förseelser". Arron Banks, en av grundarna av Leave.EU menar att hela processen är politiskt motiverad. Leave.EU var ett initiativ vid sidan av den officiella kampanjgruppen Vote Leave.

    • Storbritannien, Frankrike och Tyskland håller fast vid Iranavtal

      Premiärminister Theresa May beklagar tillsammans med Frankrikes Emanuel Macron och Tysklands Angela Merkel USA:s beslut att dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran. De slår samtidigt fast, i ett gemensamt uttalande, att avtalet fortfarande är viktigt för "vår gemensamma säkerhet".

    • Bättre än väntat för Tories i engelska lokalval

      Konservativa partiet (Tories) gör bättre ifrån sig än väntat i de engelska lokalvalen. Framför allt vinner partiet röster i de områdena där väljarna röstade för brexit. Det beror,  i viss mån, på att de konservativa tagit röster från Ukip, som tappat i väljarstöd i  nästan alla distrikt. Även Labour ökar, av samma skäl, sin röstandel på många håll, men når inte den framgång som flera bedömare hade spått, inte ens i London.  Partiet vinner ändå 77 nya mandat jämfört med lokalvalet 2014 och får makten i 74 kommun- och stadsfullmäktige lika många som tidigare. Konservativa partiet tappar 33 fullmäktigeplatser och förlorar makten i två kommuner, men styr fortfarande i 46. Även Liberaldemokraterna gör ett hyggligt val och får 75 nya platser och tar makten i 9 kommuner, 4 fler än tidigare.  Ukip får 3 mandat jämfört med 126 2014. När det gäller andel röster är det i stort sett dött lopp mellan Labour och Tories: 35 procent.

    • April

    • Nya nederlag för regeringen i överhuset

      Överhuset går på nytt mot regeringen och röstar för att underhuset ska få rätt att blockera eller fördröja en brexit. Överhuset vill ge underhuset rätt att skicka tillbaka ministrarna till förhandlingsbordet eller till och med avbryta brexitprocessen helt. Beslutet, som togs med 335 röster för och 224 emot, är väntat. Några dagar senare följer ännu ett nederlag för Mays regering, då överhuset röstar för att underhuset ska få rätt att stoppa ett brexitaval som innebär att en "hård" gräns upprättas mellan Nordirland och Irland (309 röster för och 242 emot). Det är tionde gången på kort tid som May drabbas av bakslag i den högre kammaren. Dess beslut kan dock hävas av underhuset.

    • Inrikesminister Amber Rudd avgår

      Inrikesminister Amber Rudd avgår som en följd av den så kallade Windrush-skandalen. Det sker efter anklagelser om att hon ljugit i underhuset när hon förnekade att det finns några tydligt angivna mål för hur många illegala invandrare som ska tvångsutvisas från Storbritannien. Rudd själv säger nu att hon oavsiktligt givit felaktig information. Rudds avgång är ännu ett hårt slag mot Theresa May som redan förlorat flera av sina mest lojala ministrar. Flera känsliga beslut fattades dock redan under Theresa Mays tid som inrikesminister. Rudd ersätts av Sajid Javid. Han inleder en översyn av hur invandrare från Västindien i den så kallade Windrush-generationen kan ha drabbats av den hårdare linje som myndigheterna intagit mot personer som illegalt befinner sig i Storbritannien.

    • Ännu ett bakslag för May i överhuset

      Premiärminister May lider ännu ett nederlag i överhuset som underkänner regeringens planer om att inte inkludera de politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som ingår i EU:s stadga för grundläggande rättigheter i brittisk lag innan Storbritannien lämnar samarbetet. Nästa bakslag i överhuset kommer några dagar senare och gäller regeringens förslag att ge ministrar befogenheter att ändra i lagstiftningen efter EU-utträdet. Enligt den ändring som godkänns med klara röstsiffror får ministrar bara ändra lagarna om det är "nödvändigt", tidigare stod det "lämpligt" i lagförslaget.

    • Carwyn Jones planerar att avgå 2018

      Carwyn Jones, försteminister i Wales meddelar att han tänker lämna sin post senare under året, för att skapa utrymme för en ny start för den walesiska regeringen. I slutet av 2017 begick en walesisk minister självmord efter att ha blivit avstängd från sitt arbete efter anklagelser om sexuella trakasserier.

    • Nederlag för May i överhuset

      Regeringen lider ett nederlag i överhuset som röstar för en ändring av den så kallade utträdeslagen (348 ledamöter röstar för ändringen och 225 emot) som innebär att ministrarna har fram till slutet av oktober på sig för att förklara vilka åtgärder de vidtagit för att Storbritannien ska kunna stanna kvar inom EU:s tullunion. Även 24 ledamöter från Konservativa partiet stödjer detta. Överhuset går också emot regeringen och godkänner en ändring som begränsar ministrarnas rätt att förändra lagstiftningen utan parlamentets godkännande.

    • May försvarar bombanfall i Syrien

      Premiärminister May försvarar beslutet att Storbritannien skulle delta i bombningarna av anläggningar i Syrien där Assad-regimen uppges tillverka kemiska vapen. Det sker under en sex timmar lång debatt i underhuset, som hålls på initiativ av Labourledaren Jeremy Corbyn. Hon betonar att det var viktigt att agera snabbt och att regeringen därför inte kunde invänta godkännande från underhuset, något som Corbyn kritiserat hårt, eller FN. Corbyn varnar för att detta kan skapa ett farligt prejudikat inför framtiden. Även flera ledamöter som stött Mays beslut att bomba uttrycker frustration över att parlamentet inte tillfrågats i förväg.

    • Invandrare från Västindien riskerar utvisas efter mer än 50 år i Storbritannien

      Tusentals människor från Samväldesländer i Västindien som kom till Storbritannien, den så kallade Windrush-generationen, mellan 1948 och 1971 fick enligt en lag från 1971 rätt att stanna i landet på obestämd tid (denna regel omfattade inte dem som senare flyttade till Storbritannien). De flesta som berörs kom till Storbritannien  som barn och många av dem saknade egna pass, utan var inskrivna i sina föräldrars. 2012, när Theresa May, var inrikesminister, infördes kontroller av utländsk arbetskraft för att hitta illegala invandrare. Arbetsgivare och hyresvärdar anmodas sedan dess att utföra kontroller, och dem som inte gör detta riskerar dryga böter eller fängelsestraff. Men detta har även drabbat människor från Windrush-generationen, som trots att de bott i landet i många år, inte kunnat bevisa att de har rätt att göra det. Medier rapporterar nu om flera personer som hamnat i kläm, som tvingats sluta sina arbeten, blivit bostadslösa, har förlorat sin rätt till vård och andra sociala förmåner och spärrats in i särskilda migrationscentra. En del kan dessutom redan ha utvisats, men inrikesdepartementet saknar dokumentation om detta. Det framkommer senare att inrikesdepartementet 2010 förstört ett gammalt register över dem som kom från Västindien under de här åren. Det är oklart hur många människor riskerar att drabbas, men enligt en del medier handlar det om cirka 50 000 människor. 100 000 namn har samlats in med krav på att dessa personer ska beviljas amnesti, och 140 parlamentsledamöter har undertecknat en petition där de uppmanar regeringen att lösa krisen. Premiärminister May och Amber Rudd, som efterträtt May som inrikesminister, ber senare om ursäkt och lovar att bistå de drabbade. Ministrarna framför dock motstridiga uppgifter om huruvida några utvisningar redan har skett eller inte. 

    • Gerard Batten ny Ukip-ledare

      Gerard Batten, ledamot av EU-parlamentet, blir ny ledare för Ukip. Han har tillfälligt lett partiet sedan i februari, då företrädaren Henry Bolton tvingades avgå.

    • Storbritannien deltar i bombanfall mot Syrien

      Efter anklagelser om att kemiska vapen använts i den syriska staden Duma i östra Ghuta genomför Storbritannien, tillsammans med USA och Frankrike, ett bombanfall mot anläggningar i närheten av Damaskus och Homs i Syrien där regimen uppges tillverka kemiska vapen. Theresa May vinner stöd för detta hos sitt kabinett. Företrädare för regeringen säger att det är troligt att det är Assadregimen som ligger bakom kemattacken. Oppositionen kritiserar att underhuset inte tillfrågats inför angreppet. Oppositionsledaren Jeremy Corbyn kräver en lagändring som gör att regeringen i framtiden inte kan agera utan att ha stöd i parlamentet. Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) har registrerat 390 fall där man misstänker att kemiska vapen använts i Syrien sedan 2014. 

    • OPCW bekräftar att ryskt nervgift användes vid mordförsök

      Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) bekräftar att nervgiftet novitjok användes i mordförsöken på den förre ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia. Den ryska utrikesministern säger att Ryssland inte godtar resultatet om man inte får tillgång till ett prov av substansen. Julia Skripal har nu återhämtat sig så mycket att hon kunnat lämna sjukhuset, medan hennes far fortfarande är svårt sjuk.

    • Mars

    • Ryska diplomater utvisas från USA och EU nervgiftsattacken

      Nervgiftsattacken mot den förre ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia i början av mars leder till att även USA och ett 20-tal andra länder, främst inom EU, utvisar sammanlagt ett 100-tal ryska diplomater i en solidaritetshandling med Storbritannien som pekat ut Ryssland för att ligga bakom dådet. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder. Några dagar senare beordrar Ryssland Storbritannien att skicka hem ytterligare 50 anställda  vid ambassaden i Moskva. Moskva kräver också en officiell förklaring om varför ett ryskt passagerarplan genomsökts i London. Julia Skripal skrivs i april ut från sjukhus, och samma månad meddelas att tillståndet för Sergej Skripal inte längre är kritiskt.

    • Corbyn ber om ursäkt för antisemitism inom Labour

      Labours ledare Jeremy Corbyn och vice partiledare Tom Watson ber om ursäkt för den smärta som de "fickor av antisemitism" som finns inom Labourpartiet har orsakat. Corbyn säger också att han tar avstånd från alla former av antisemitism och att han inte tolererar att det förekommer inom arbetarrörelsen. Uttalandet kommer efter en period där Labour fått skarp kritik, bland annat från Kampanjen mot antisemitism, och olika organisationer som samlar brittiska judar (Jewish Leadership Council och Board of Deputies of British Jews) för att inte agera snabbt nog för att hantera de problem som finns. Uppmärksamhet riktas också mot ett facebookinlägg som Corbyn gjort 2012 där han ifrågasätter beslutet att avlägsna en kontroversiell väggmålning i östra London. Labourledaren tar nu avstånd från uttalandet och säger att det var rätt beslut att ta bort den.

    • Brittiskt analysbolag i blåsväder

      Det brittiska analysbolaget Cambridge Analytica misstänks för att utan tillstånd ha samlat in personliga uppgifter från 50 miljoner facebookanvändare, för att sedan använda dessa uppgifter för att påverka väljare i såväl det amerikanska valet som i  den brittiska EU-omröstningen. Den brittiska datainspektionen genomför nu en husrannsakan i bolagets Londonkontor. Facebook kritiseras för att inte agerat förrän nu trots att det amerikanska företaget uppges ha känt till att Cambridge Analyticas brutit mot dess säkerhetsregler redan 2015. Ett annat bolag med anknytning till Cambridge Analytica anklagas samtidigt för att ha tagit emot 625 000 pund från kampanjorganisationen Vote Leave, som ville att Storbritannien skulle lämna EU, och kan därmed ha brutit reglerna för hur mycket pengar som den fick lägga på kampanjen.

    • Framgång i brexitförhandlingarna

      Storbritannien och EU har kommit överens om att övergångsperioden efter brexit ska sträcka sig fram till slutet av år 2020. Under den perioden kommer EU-medborgare som flyttar till Storbritannien och britter som flyttar till ett EU-land att omfattas av samma regler som innan brexit. Storbritannien får också rätt att förhandla om, sluta och underteckna nya handelsavtal under övergångsperioden, men kommer fram till 2021 att omfattas av EU:s handelsavtal med andra länder. Nordirland blir kvar inom den gemensamma marknaden och EU:s tullunion tills en ny lösning har hittats, något som kan orsaka problem för regeringen May på hemmaplan, inte minst i relation till det nordirländska partiet DUP. Det slås också fast att EU:s fiskekvoter ska bli kvar under övergångsperioden, något som väcker missnöje i Skottland.

    • Parlamentariker kräver nya och tuffa lagar mot luftföroreningar

      Storbritannien behöver skärpa lagstiftningen för att kunna förbättra luftkvaliteten i landet och kritiserar regeringen för att den inte har gjort med för att komma tillrätta med problemen. Det slår fyra parlamentariska kommittéer fast i en gemensam rapport. De vill också att utfasningen av fordon som drivs med bensin och diesel ska snabbas på (nu finns en tidsgräns fram till år 2040). Storbritannien är ett av nio länder som bryter mot reglerna i ett EU-direktiv om att minska utsläppen av kvävedioxid. Som det är idag avlider omkring 40 000 människor per dag till följd av luftföroreningar heter det vidare i rapporten.

    • Storbritannien utvisar 23 ryska diplomater

      Eftersom Ryssland inte svarat på Mays frågor om hur nervgiftet novitjok, som användes i mordförsöken på den förre ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter, kunnat hamna i Storbritannien aviserar den brittiska premiärministern planer på att utvisa 23 ryska diplomater (de får en vecka på sig för att lämna landet). Den brittiska regeringen avser också att avbryta alla bilaterala kontakter på hög nivå, öka kontrollen av privata flyg och gods som kommer från Ryssland. Inga brittiska kungligheter eller ministrar kommer heller att besöka fotbolls-VM i Moskva i sommar. Den brittiska linjen gentemot Ryssland får stöd av såväl Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande, som Nato, de tyska och amerikanska regeringarna. Frankrikes president Emmanuel Macron intar inledningsvis en mer försiktig hållning. Storbritannien tar även ta upp mordförsöken  i FN:s säkerhetsråd och anklagar Ryssland för att bryta mot konventionen om förbud mot kemiska vapen. Ryssland fortsätter att förneka all inblandning i mordförsöken. Ryssland aviserar senare att 23 brittiska diplomater ska utvisas från landet. Det brittiska konsulatet i S:t Petersburg får också slå igen, liksom British Council i Moskva. 

    • May kräver svar från Ryssland om giftattack

      Mordförsöken på den förre  ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia i Salisbury i södra England i början av mars skapar spänningar mellan Storbritannien och Ryssland. Bägge två tros ha förgiftats av ryskt nervgift, novitjok, och en brittisk polisman som undsatt dem har också  drabbats. Premiärminister May kräver att den ryska regeringen senast vid midnatt den 13 mars ska förklara hur det kommer sig att giftet fanns i Salisbury (om Ryssland inte låg bakom mordförsöken, betyder det att ryska myndigheter inte har full kontroll över giftet). Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov betonar att Moskva inte på något sätt  är inblandat i det som hänt. Han uppger också att han har begärt att ryska myndigheter ska få tillgång till giftet för att kunna undersöka det, men att han har nekats detta. Skripal är en tidigare rysk underrättelseofficer som fängslades för att ha lämnat över uppgifter till den brittiska militära underrättelsetjänsten MI6. Han kom till Storbritannien som en del av en spionutväxling mellan Ryssland och USA.

    • Få nyheter i Mays brexittal

      Premiärminister Theresa May håller ett linjetal om brexit, där hon på nytt slår  fast att britterna avser att lämna både den gemensamma marknaden och EU:s tullunion, samtidigt som hon slår an en kompromissvillig ton än tidigare. Hon betonar att bägge parterna kommer att vinna på att man lyckas nå  goda förhandlingslösningar, inte minst när det gäller finansiella tjänster, vilka hon önskar ska bli en del av ett handelsavtal. May underströk också att Storbritannien efter brexit önskar att fortsätta samarbeta när det gäller läkemedel, kemikalier, flygsäkerhet och kärnkraft. 

    • Februari

    • "Hotet från högerextrema grupper ökar"

      Hotet från högerextrema grupper ökar i Storbritannien, enligt Mark Rowley, avgående chef för polisens anti-terroristenhet. Polisen säger sig ha avslöjat planer på fyra attentat som planerats av högerextremister, och tio "islamistinspirerade" sedan i mars 2017.

    • Labour vill att Storbritannien stannar kvar i EU:s tullunion

      Labourledaren Jeremy Corbyn förespråkar att Storbritannien ska bli kvar inom EU:s tullunion efter brexit. Det, menar han, kommer att lösa problemen med gränsen mellan Nordirland och Irland. Detta är en omsvängning från Corbyns sida, och kan bädda för ett nederlag om detta för Theresa May i underhuset (om Labour lyckas göra gemensam sak med EU-vänliga konservativa parlamentsledamöter). Samtidigt tillbakavisar den skotska försteministern Nicola Sturgeon den brittiska regeringen förslag om hur den makt som ska återföras till Storbritannien efter EU-utträdet ska fördelas mellan London, Edinburgh, Cardiff och Belfast. David Lidington, minister för den brittiska statsrådsberedningen, har bland annat föreslagit att frågor som livsmedelshygien och märkning av livsmedel ska hanteras från London. Som det är idag har Skottland ansvar för jordbruk, fiske, miljöfrågor, livsmedelskontroll, rättsväsen och hälsa. Senare publicerar den skotska ett eget alternativ till utträdeslag (The UK Withdrawal from the European Union (Legal Continuity) (Scotland) Bill). Ett liknande initiativ kommer från den walesiska regeringen. Den brittiska regeringen måste ha en uppgörelse klar med Skottland, Wales och Nordirland till sommaren, då underhuset ska rösta om utträdeslagen.

    • May pressas av konservativa EU-skeptiker

      Europeiska forskningsgruppen (European Research Group, ERG) som samlar drygt 60 konservativa parlamentsledamöter skriver till premiärminister May och kräver att Storbritannien ska bryta helt med EU i och med brexit. Man kräver också att britterna ska få börja förhandla om nya handelsavtal med andra länder under övergångsperioden efter att britterna lämnat unionen, och att det är viktigt att Storbritannien styr vilka nya lagar som stiftas från utträdesdagen i mars 2019. Kritiker kritiserar Theresa May för att vara för svag när det gäller att hantera EU-skeptikerna inom sitt eget part, inte minst ERG  vars medlemmar kallas mogglodytes i tidningen Guardian, efter gruppens ordförande Jacob Rees-Mogg. Premiärminister May har aviserat att hon ska presentera Storbritanniens förslag till hur det kommande EU-samarbetet under den kommande veckan.

    • Samtalen om nordirländsk regering misslyckas

      Försöken att få till stånd en ny provinsregering i Nordirland misslyckas ännu en gång, trots att såväl premiärminister Theresa May och hennes irländske kollega Leo Varadkar rest till Belfast för att delta i överläggningarna. Den stora knäckfrågan tycks vara en lag, Irish Language Act, som skulle stärka det iriska språkets ställning i Nordirland, något som är symboliskt viktigt för katolska nationalister, men som samtidigt är impopulärt bland många protestantiska unionister. En annan känslig sak är DUP:s motstånd till samkönade äktenskap och DUP har också blockerat pengar som skulle gått till att utreda mord som begåtts under konflikten. Bägge sidor anklagar den andra parten för misslyckandet.

    • Mary Lou McDonald blir ny ledare för Sinn Féin

      Mary Lou McDonald väljs till ny ledare för Sinn Féin, efter Gerry Adams som suttit på posten i 35 år.  Michelle O'Neill utses  samtidigt till vice partiledare. McDonald, som inte själv har någon personlig erfarenhet av våldet i Nordirland under the Troubles, lovar att verka för en folkomröstning om ett enat Irland. Det är O'Neill som är partiets främsta representant i Nordirland, medan McDonald sitter i det irländska parlamentet.

    • Januari

    • Kritiken mot May växer inom Torypartiet

      Missnöjet med premiärminister May jäser bland flera fraktioner inom hennes eget Tory-parti. Kritik framförs bland annat mot  brexitpolitiken, där den konservativa regeringen anklagas för att bedriva en alltför urvattnad linje. Delar av motståndet leds av Jacob Rees-Mogg som står i spetsen för omkring 60 EU-skeptiska partikamrater inom European Research Group. May deklarerar dock att hon tänker sitta kvar som premiärminister.

    • EU klargör sina krav inför tiden efter brexit

      Inför nästa omgång av brexitförhandlingarna lägger EU fram sina riktlinjer för hur samarbetet mellan Storbritannien och unionen ska se ut under den övergångsperiod som ska följa efter det brittiska utträdet i mars 2019. EU vill bland annat att Storbritannien ska fortsätta att följa EU:s regler, även dem som införs efter brexit, men inte ha något inflytande över beslutsprocessen. Storbritannien ska inte heller kunna ingå några nya internationella avtal utan EU:s godkännande. EU betonar också att arbetet med att lösa problemen kring gränsen mellan Nordirland och Irland måste fortsätta. Den brittiske brexitministern David Davis å sin sida vill att det ska finnas ett sätt att lösa problem som uppstår i samband med att EU fattar beslut om nya lagar. EU avvisar dock alla tankar om att Storbritannien ska kunna lägga in ett veto mot ny lagstiftning. Samtidigt läcker uppgifter ut från ett regeringsdokument som visar att landets ekonomi kommer att drabbas hårt av brexit, oavsett om Storbritanniens sluter ett frihandelsavtal med EU, får fortsatt tillgång till den inre marknaden eller om utträdet sker utan något avtal alls. Enligt analysen kommer bruttonationalinkomsten (BNI) att ligga mellan 2 och 8 procent lägre under en 15-årsperiod än om Storbritannien hade blivit kvar inom unionen. May tycks dock vara beredd att ta strid i frågan om fri rörlighet för arbetskraft, och säger (1 februari) att EU-medborgare inte ska kunna räkna med att fritt kunna bosätta sig i Storbritannien under övergångsperioden.

    • Republikansk paramilitär grupp utlyser vapenvila

      Den republikanska gruppen Óglaigh na hÉireann (ONH) utlyser vapenvila. ONH säger i ett uttalande att läget i provinsen är sådant att det inte lämpar sig för en väpnad konflikt. 2010 låg gruppen bakom ett mordförsök på en polis (han förlorade bägge sina ben), och den paramilitära gruppen har också tagit på sig att ha placerat en stor sprängladdning utanför en polisstation i Londonderry/Derry. Flera avhoppare från IRA ska ha anslutit sig till ONH och bidragit med kunskaper om tillverkning av bomber.

    • Storbritannien och Frankrike överens om gränssamarbete

      Vid president Macrons första statsbesök i Storbritannien kommer han överens med den brittiska premiärministern Theresa May om ytterligare samarbete kring den gemensamma gränsen. Storbritannien och Frankrike beslutar att hålla fast vid ett 15 år gammalt gränsavtal, som tillåter länderna att genomföra immigrationskontroller inom gränsområdet. Samtidigt ingår länderna ett nytt avtal om att Frankrike, mot att Storbritannien betalar ytterligare 50 miljoner euro, ska stärka övervakning och säkerhet vid Calais och andra hamnstäder för att förhindra att flyktingar försöker ta sig in i Storbritannien på illegal väg. Storbritannien ska även år 2022 få låna den berömda medeltida så kallade Bayeux-tapeten, som visar Vilhelm Erövrarens invasion av England 1066.

    • Nya samtal i Nordirland

      Den nya Nordirlandsministern Karen Bradley aviserar att nya samtal för att få till stånd en ny provinsregering ska inledas den 24 januari.  Irlands vice premiärminister Simon Coveney står vid hennes sida när hon ger beskedet. De bägge ministrarna betonar att en ny regering måste komma på plats så snart som möjligt. Det står också klart att Mary Lou McDonald kommer att ersätta Gerry Adams som ledare för Sinn Féin. Hon kommer att utses vid ett särskilt partikonvent den 10 februari, där hon är den enda kandidaten till partiledarposten.

    • Ny minister ska motverka ensamhet och social isolering

      Theresa May tillsätter en ny minister, Tracey Crouch, som får i uppgift att bekämpa problem som ensamhet och social isolering. Studier tyder på att omkring 9 miljoner britter lider av detta, vilket också påverkar deras hälsa. Idén kommer från Labourpolitikern Jo Cox som mördades kort före EU-omröstningen 2016.

    • Inget statligt stödpaket till byggjätte

      Byggjätten Carillon går i konkurs. Företaget har skulder på omkring över 2 miljarder pund. Carillon har flera offentliga uppdrag, bland annat bygget av en snabbtågsförbindelse mellan London och Manchester, Birmingham och Leeds, men också har också verksamhet i bland annat skolor, sjukhus och fängelser. Staten tvingas gå in med stödpengar för att upprätthålla denna service. Konkursen väntas få svåra följder för Carillons många underleverantörer, särskilt som byggföretaget lagt ut så stor del av arbetet på entreprenad. Labour ifrågasätter varför regeringen lagt ut ett kontrakt värt 1,3 miljarder pund på Carillon, trots att man kände till att bolaget hade ekonomiska problem. Oppositionen och fackföreningar har tryckt på för att regeringen inte ska gå in med skattepengar för att rädda det skuldtyngda bolaget. Konkurrensen lär slå hårdast mot underentreprenörer som är verksamma inom den privata sektorn. 

    • Farage vill ha en andra folkomröstning om EU

      Den förre Ukip-ledaren Nigel Farage och Arron Banks som hade framträdande roller i kampanjerna inför folkomröstningen om EU 2016 förespråkar nu att det brittiska folket ska få rösta om brexit. Syftet är, enligt dem, att hindra regeringen från att sluta en alltför mjuk uppgörelse med EU. De opinionsundersökningar som presenteras i brittisk press tyder dock på att drygt hälften av väljarna skulle välja att stanna kvar inom EU, medan 41 procent stödjer en brexit. Skiftet beror i hög grad på väljare som nu stödjer ett fortsatt brittisk EU-medlemskap inte röstade alls 2016.

    • May möblerar om i regeringen

      Theresa May genomför en mindre ommöblering av sin regering. Inga stora förändringar sker dock på de tyngre posterna i regeringen. Invandringsminister Brandon Lewis blir ny ordförande för Konservativa partiet. David Lidington tar över efter Damien Green, men får inte titeln som vice premiärminister (First secretary of state). Tidigare samma dag har Nordirlandsminister James Brokenshire  meddelat att han avgår  av hälsoskäl. Han ersätts av den förra kulturministern Karen Bradley. Utbildningsminister Justine Greening tackar nej till att bli minister för arbetsmarknad och pensioner. Den uppgiften går istället till Esther McVey. Greening lämnar regeringen Damian Hinds blir ny utbildningsminister. Den hårt kritiserade hälsoministern Jeremy Hunt blir kvar och får även ansvar för social omsorg. Ommöbleringen leder till att fler kvinnor, fler svarta  och fler yngre personer får nya befogenheter.

  • 2017

    • December

    • Mays närmaste man tvingas avgå

      Biträdande premiärminister Damian Green tvingas avgå från sin post sedan han befunnits ljuga om pornografiskt material som hittats på hans dator. Green har också i samband med Metoo-kampanjen anklagats för att ha ofredat en kvinnlig journalist. May och Green  är gamla vänner och har jobbat i många år tillsammans. May uppger att hon är "extremt ledsen" över att behöva be Green avgå. Det är andra gången på två månader som en minister tvingas lämna regeringen vilket underminerar Mays redan bräckliga ställning.

    • Majoritet vill att Storbritannien stannar kvar i EU

      51 procent av britterna vill stanna kvar inom EU, enligt en opinionsundersökning som publiceras i Independent. 41 procent av de drygt 1500 personer som tillfrågats svarar att de stödjer en fortsatt brexit, medan sju procent säger att de inte vet hur de vill ha det. 

    • Bakslag för May i underhuset

      Regeringen och premiärminister May lider ett nederlag i underhuset, då elva konservativa ledamöter väljer att rösta med oppositionen, och en lägger ner sin röst. Med röstsiffrorna 309 för och 305 emot godkände underhuset en lagändring i det brittiska utträdesavtalet (EU Withdrawal Bill) som innebär att parlamentsledamöterna ska få rösta om det slutgiltiga avtalet mellan Storbritannien och EU. Det är första gången May förlorar en omröstning i underhuset sedan hon blev premiärminister 2016. De konservativa ledamöter som gick emot regeringen hoppas att de genom detta ska kunna utöva ett större inflytande över hur ett slutavtal mellan EU och Storbritannien ser ut.

    • Genombrott i brexitförhandlingarna

      Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker meddelar att man nått ett genombrott i brexitförhandlingarna. Parterna har nu kommit överens om att det inte ska finnas någon "hård gräns" mellan Nordirland och Irland.  Arlene Foster ledare för DUP, som har motsatt sig alla speciallösningar för Nordirland,  uttrycker sitt gillande över att det inte kommer att finnas någon ny "röd gräns" i havet mellan Nordirland och det brittiska fastlandet, undantag kan dock göras om det nordirländska parlamentet, Stormont, går med på det. May lovar också att följa de överenskommelser som har gjorts i det nordirländska fredsavtalet från 1998. Den brittiska regeringen och EU har också enats om de villkor som ska gäller för EU-medborgare som bor, arbetar eller studerar i Storbritannien och vice versa. I första hand ska brittiska domstolar se till att EU-medborgarnas rättigheter respekteras, men osäkra fall ska under en övergångsperiod på åtta år avgöras av EU-domstolen. En annan punkt handlar om hur mycket pengar som Storbritannien ska betala till EU (brittiska medier anger olika summor mellan 35 och 50 miljarder pund) och att Storbritannien ska fortsätta att bidra med pengar till EU:s budget åtminstone fram till år 2020. May understryker att uppgörelsen är "rättvis för brittiska skattebetalare". Uppgörelsen får också godkänt vid toppmötet i Bryssel några dagar senare.

    • Gränsfrågan svårlöst i brexitförhandlingarna

      Premiärminister May reser till Bryssel för brexitöverläggningar med EU. Inledningsvis ser det ut som om parterna är på god väg att komma överens om en uppgörelse. Men May får åka hem utan att ha nått det genombrott hon hoppats på. Det är frågan om gränsen mellan Nordirland och Irland som är mest svårlöst. Uppgifter läcker ut om en särlösning för Nordirland, något som dock DUP-ledaren Arlene Foster vägrar att gå med på (samtidigt som hennes parti motsätter sig en "hård gräns" mellan den brittiska provinsen och Nordirland), eftersom de befarar att det kan vara ett första steg mot att Nordirland ska bli en del av republiken Irland. Men motståndet kommer inte bara från DUP, utan även från krafter inom Konservativa partiet som vill ha en "hård brexit".  Gränsfrågan måste lösas för att Storbritannien ska få börja förhandla om handelsfrågor.  Tanken på en uppgörelse där Nordirland i praktiken skulle fortsätta att vara en del av den gemensamma marknaden och EU:s tullunion riskerar dock att skapa nya konflikter inom brittisk politik, då såväl den skotska regeringen, som den walesiska ministären och Londons borgmästare pläderar för att liknande särlösningar bör kunna skapas även för dem.

    • Invandringen från EU-länder minskar

      Invandringen till Storbritannien har minskat efter brexitomröstningen. Enligt nya siffror från statistikmyndigheten ONS var det 80 000 färre som flyttade till Storbritannien från juni 2016 till juni 2017, jämfört med samma period året innan. Minskningen beror framför allt på att det är färre EU-medborgare som flyttar till landet (se Befolkning och språk).

    • "Ingen enkel lösning på gränsfrågan"

      Det finns ingen enkel lösning på gränsfrågan mellan Irland och Nordirland. Det slår en parlamentarisk kommitté, Exiting the European Union Committee, fast i en rapport. Den verkar inte tro på förslagen om att man genom tekniska och innovativa lösningar ska kunna undvika att det skapas en hård landgräns mellan länderna.  Irland vill att varor och tjänster fritt ska kunna föras fram och tillbaka mellan över gränsen Nordirland utan att det upprättas några gränskontroller, vilket i praktiken skulle innebära att den brittiska provinsen skulle bli kvar i EU:s tullunion och den gemensamma marknaden.

    • November

    • May kritiserar Trump för anti-muslimsk tweet

      Premiärminister Theresa May riktar kritik mot USA:s president Donald Trump för att han har retweetat anti-muslimska videofilmer från en brittisk högerextrem grupp Britain First. May betonar att det faktum att Storbritannien och USA har sin "särskilda relation" inte betyder att man inte kan kritisera varandra. Trump twittrar att May istället för att rikta in sig på honom borde koncentrera sig på att ta itu med radikal islamistisk terrorism i Storbritannien.

    • "Storbritannien kan tänkas betala mer för Brexit"

      Anhängare till Brexit inom regeringen har enats om att Storbritannien bör erbjuda EU mer pengar i samband med utträdet ur unionen. Något formellt erbjudande kommer dock inte att föras fram förrän EU går med på att inleda samtal om ett nytt handelsavtal med britterna. Det är inte känt hur stort belopp man är villig att erbjuda EU, men en siffra som nämnts är 40 miljarder pund, det vill säga dubbelt så mycket som Storbritannien hittills erbjudit. Senare talas om ännu högre summor och det kommer signaler som tyder på att en uppgörelse kan vara nära på den här punkten.

    • Gerry Adams avgår som Sinn Féin-ledare 2018

      Sinn Féins ledare Gerry Adams meddelar att han tänker avgå som partiledare nästa år. Han aviserar också att han inte tänker ställa upp för omval till det irländska parlamentet. Adams har spelat en viktig roll i den nordirländska fredsprocessen. Det antas allmänt att han har haft en ledande roll i Irländska republikanska armén (IRA), något han själv förnekar. 

    • Brexitlagar under debatt

      Underhuset inleder en åtta dagar lång debatt om lagstiftningen inför brexit (European Union (Withdrawal) Bill). Den första dagen avlöper utan att orsaka några stora problem för regeringen, även om debatten stundtals förs i ett högt tonläge. Lagförslaget om att riva det avtal som ligger till grund för det brittiska EU-medlemskapet (European Communities Act) från 1972 antas med röstsiffrorna 318 för och 68 emot. Ett förslag om att Skottland, Wales och Nordirland ska ha rätt att lägga in sitt veto mot processen avvisas  (med 318 röster för och 52 emot).

    • May kritiserar Ryssland

      Theresa May riktar i ett tal skarp kritik mot Ryssland som, enligt henne, blandar sig i val,  ägnar sig åt cyberspionage och kränker europeiska länders luftrum  i syfte "att underminera fria samhällen". Hon betonar dock att Ryssland kan vara en viktig samarbetspartner om Putins regim "spelar enligt reglerna". Högt uppsatta ryska politiker avisar dock anklagelserna. Tidigare i november har brittiska medier skrivit om hur ryska aktörer använde twitter för att påverka väljarna inför brexitomröstningen 2016 och för att sprida rasistiska budskap. Enligt en artikel i The Observer fanns det även ryska länkar till personer inom det konservativa partiet, bland annat via en grupp kallad Rysslands konservativa vänner (Conservative Friends of Russia). I Financial Times  påpekades dock att de ryska försöken att påverka brexitomröstningen inte hade någon avgörande betydelse för valresultatet. Andra bedömare påpekar att syftet inte i första hand var att försöka att förmå britterna att rösta för ett EU-utträde, utan att skapa splittring i samhället.

    • London presenterar budget för Nordirland

      Nordirlandsminister James Brokenshire har utarbetat en budget för provinsen. Han säger samtidigt att lokala myndigheterna snart inte kommer att ha några pengar om inte budgeten antas. Budgetposterna räknas upp med drygt 3 procent, men en extra satsning görs på vården. Större delen av den dryga miljard pund som DUP fått löfte om i utbyte för sitt stöd till den konservativa regeringen ingår inte i den nya budgeten. Brokenshire säger dock att 50 miljoner pund, som ska gå till vård och utbildning, kommer att betalas ut under innevarande budgetår. Brokenshire vidtar åtgärden eftersom DUP och Sinn Féin inte kunnat komma överens om en ny regering. Det ses dock som ett första steg där makten över Nordirland tas över av regeringen i London. DUP har sagt att man kommer att godkänna ministrar som utses av London om man inte kan nå en uppgörelse med Sinn Féin under de kommande veckorna.

    • Davis lovar att parlamentet får rösta om brexitavtal

      Brexitminister David Davis lovar att parlamentet ska få rösta om ett brexitavtal innan Storbritannien lämnar EU. Det kommer därmed få möjlighet att debattera, granska och föreslå ändringar i det eller avvisa det helt. Löftet ses som ett försök att blidka kritiker inom det egna Konservativa partiet och ledamöter från Labour.

    • Konservativa ledamöter kräver Mays avgång

      40 konservativa parlamentsledamöter ska enligt medierapporter, ha undertecknat ett brev där de kräver att premiärminister May ska avgå. Det behövs bara åtta personer till för att driva fram en omröstning om vem som ska leda Konservativa partiet. Enligt medieuppgifter samarbetar nu utrikesminister Boris Johnson och miljöminister Michael Gove åter. De ska i ett brev till May, som läckt ut till pressen, tryckt på för att driva igenom en hård brexit i förhandlingarna med EU och minska inflytandet från andra regeringsmedlemmar som vill ha en mjukare linje i förhandlingarna.

    • Brittiska regeringen planerar lag om brexitdatum

      Den brittiska regeringen säger att den ska lagstifta om när Storbritannien ska lämna EU. Den sätter datumet till den 29 mars 2019. Detta ses som ett försök att lugna de brexitförespråkare som är oroliga för att processen går så långsamt och för att regeringen kan byta fot under tiden.

    • EU kräver svar från Storbritannien i brexitförhandlingarna

      EU:s förhandlare sätter press på Storbritannien i brexitförhandlingarna. Den brittiska regeringen får två veckor på sig för att klargöra sin position kring hur mycket pengar Storbritannien ska betala för skilsmässan från EU. EU har tidigare sagt att notan bör uppgå till 60 miljarder euro, medan britterna säger sig vara villigt att betala 25 miljarder euro. Frågan om vad som händer med gränsen mellan Irland och Nordirland, och villkoren för EU-medborgare som bor i Storbritannien (och britter som är bosatta i andra delar av EU) är andra knäckfrågor som ännu inte löst. Brexitminister David Davis hävdar att framsteg görs bakom kulisserna. 

    • Biståndsminister Patel avgår

      Biståndsminister Priti Patel avgår efter avslöjanden om att hon träffat ledande politiker och affärsmän under sin semester i Israel i somras, utan att informera utrikesdepartementet om detta. Enligt protokollet ska en minister dessutom vid sådana besök åtföljas av en tjänsteman och om hen har möten på den israeliska sidan brukar detta balanseras med liknande samtal med palestinska företrädare. Enligt brittiska medier kan Patel, som pläderar för en hård brexit, komma att skapa problem för premiärministern när hon inte längre är en del av regeringen. Patel är populär inom Konservativa partiet. Samtidigt är utrikesminister Boris Johnson i blåsväder efter att ha sagt att Nazanin Zaghari-Ratcliffe, som fängslades 2016 under en semesterresa till Iran, undervisat journalister under sin vistelse där. Enligt källor som citeras i brittiska medier riskerar hon därmed att få sitt straff fördubblat. Zaghari-Ratcliffe har tidigare dömts till fem års fängelse. Det är dock oklart vad hon har dömts för.

    • Politiker och drottning Elizabeth pekas ut i "paradisläckan"

      Flera ledande britter pekas ut i den så kallade paradisläckan, där 13,4 miljoner dokument läckt ut till medierna och avslöjar affärer som görs via så kallade skatteparadis. Bland dem som pekas ut finns Lord Ashcroft, tidigare biträdande ledare i Konservativa partiet och numera en av Tory-partiets främsta bidragsgivare. Han rapporteras år 2000 ha fört över tillgångar på miljontals pund till Punta Gorda Trust i Bermuda och att han vid flera tillfällen kringgått gällande regler. Även drottningens privata pengar har placerats i Bermuda och Caymanöarna. Det i sig är inget brott, men i medier ifrågasätts om det riktiga i att en kunglighet placerar sina pengar i ett skatteparadis.

    • Tories aviserar uppförandekod mot sexuella trakasserier

      Premiärminister Theresa May tillkännager en uppförandekod för alla konservativa parlamentsledamöter och partiets tjänstemän, vilket man tidigare saknade. Detta sker sedan flera konservativa politiker bland annat anklagats för att ha gjort sig skyldiga till sexuella trakasserier. Förutom försvarsminister Fallons avgång tidigare under månaden har en parlamentsledamot stängts av från partiet och anmälts till polis. Inget sägs dock om vad han har anklagats för. Det förekommer också uppgifter om att pornografiskt material hittats i Damian Greens dator i parlamentet. Green har den näst högsta positionen i regeringen efter premiärminister May. Anklagelser har också riktats mot politiker inom Labour. Minst två Labourledamöter har stängts av från partiet, och  en annan utreds efter anklagelser om sexuella trakasserier, och Labour har uppdaterat sin uppförandekod. Den politiker som anklagats för sexuella trakasserier frias i december av partiet. Flera av de utpekade politikerna förnekar att de har gjort något fel. Enligt medierapporter har personer som tidigare försökt anmäla missförhållanden eller övergrepp mötts av ointresse eller uppmanats att se till partiernas bästa.

    • Låst läge i Nordirland

      Förhandlingarna mellan de nordirländska partierna DUP och Sinn Féin bryter samman på nytt, trots flera förlängda tidsfrister. Det betyder att Nordirland varit utan provinsregering i nästan tio månader. Den brittiska regeringen förefaller ovillig att ta över styret av provinsen, men Nordirlandsminister James Brokenshire säger att han ska lägga fram en budget för Nordirland inom elva dagar. Han betonar samtidigt att han kommer att dra tillbaka den om parterna kan enas om en ny regering senast i december. Den stora knäckfrågan mellan parterna handlar om en lag om iriskans ställning i Nordirland.  

    • Försvarsminister Fallon avgår

      Försvarsminister Michael Fallon avgår efter anklagelser om sexuella trakasserier. Detta följer på den så kallade #metoo-kampanjen, där kvinnor, och män, vittnat i sociala medier om sexuella övergrepp och trakasserier. Även andra ledande politiker har pekats ut för att ha uppträtt olämpligt. Labour har stängt av en parlamentsledamot som anklagas för att ha trakasserat en partiaktivist. Genom Fallons avgång förlorar Theresa May en av sina mest erfarna ministrar. Han ersätts den 2 november av Gavin Williamson.

    • Oktober

    • May utlovar tak för energipriser och satsning på billiga bostäder

      Premiärminister May avslutar Konservativa partiets konferens med ett tal där hon utlovar ett tak för hur höga energipriserna får bli. Många brittiska hushåll kämpar för att betala allt högre el- och gasräkningar, och deras kostnader för energi har fördubblats på tio år. Ett annat löfte är att fler hus, till överkomliga priser, ska byggas i offentlig regi. May utlovar 2 miljarder pund till projektet, som i hög grad är riktad till många unga britter som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det är förslag som ursprungligen kommit från Labour.

    • September

    • Henry Bolton väljs till ny ledare för Ukip

      Brittiska självständighetspartiet Ukip väljer Henry Bolton till ny partiledare. Han är en före detta soldat och polis som tidigare varit aktiv i Liberaldemokraterna. På andra plats kom den islamfientliga Anne Marie Waters. Flera Ukip-medlemmar hade hotat att lämna partiet om hon utsågs till ledare. Bolton blir Ukip:s fjärde partiledare på drygt ett år.

    • Pragmatisk May i nytt brexitutspel

      Theresa May visar en mer pragmatisk sida när hon håller ett tal om den brittiska brexitpolitiken i Florens. Hon markerar tydligt att det kommer att behövas en övergångsperiod efter att EU och Storbritannien avslutat sina förhandlingar om utträdet, där britterna under  kanske två år ska fortsätta att bidra till EU:s budget, tillåta fri rörlighet och godta utslags i Europadomstolen. Hon backar därmed från ett tidigare uttalande om att inget avtal är bättre än ett dåligt avtal. May säger också att Storbritannien är berett att betala 20 miljarder euro för att täppa till hålen i EU:s finanser, frågan är dock om EU tycker att summan är tillräckligt stor.  Samtidigt visar statistik från inrikesdepartementet en tredubbling av antalet EU-medborgare (från de staterna som blev medlemmar före 2014) som ansöker om brittiskt medborgarskap, från 4 500 från juni 2015 till juni 2016 till 14 000 under samma period ett år senare. För att bli medborgare måste man ha bott permanent i landet i fem år, klara ett språktest och ett test med frågor om kultur och samhälle. 

    • May kräver att it-bolagen raderar terrormaterial i snabbare takt

      Theresa May sätter press på it-bolagen för att de ska ingripa snabbare för att ta bort terroristanknutet material från sina sidor. Den brittiska premiärministern vill att de frivilligt ska gå med på att göra detta inom två timmar. Hon kan annars tänka sig att lagstifta i frågan. En del bedömare påpekar att det inte alltid handlar om bristande vilja från nätföretagens sida, utan svårigheten i hög grad ligger i att det handlar om så stora mängder material att det är svårt att snabbt kunna skaffa sig en överblick.

    • Utträdeslagen skapar oro i Skottland och Wales

      I Skottland och Wales växer oron för att brexit betyder att de kommer att förlora en del av de befogenheter de har idag. Det handlar framför allt om ansvaret för jordbruk, fiske, miljö och annat som sedan 1999 ligger hos parlamenten i Edinburgh och Cardiff, men där det som beslutas i Bryssel har stor betydelse. Frågan är var makten hamnar när Storbritannien lämnar EU. Som utträdeslagen ser ut idag finns inga garantier för att den brittiska regeringen måste ta hänsyn till  Skottland och Wales. Försteministrarna Nicola Sturgeon och Carwyn Jones beskriver sin oro i ett gemensamt brev till premiärminister May och begär att ändringar ska göras i den. Brevet är samtidigt ett tecken på hur lågt förtroendet är mellan London och regeringarna i Skottland och Wales. De senare har kritiserat den brittiska regeringen för att den inte har givit dem tillräckligt utrymme i brexitprocessen. De har inte heller låtit sig lugnas av löften om att Edinburgh och Cardiff ska få behålla de befogenheter de har idag. 

    • Storbritannien sänker säkerhetsnivån

      Sedan två unga män gripits misstänkta för terrorattentatet i London tidigare i september sänker myndigheterna på nytt säkerhetsnivån från kritisk till allvarlig. Den hemmagjorda bomben som männen tillverkat och placerat på en tunnelbana exploderade inte som tänkt, vilket begränsade skadorna, men närmare 30 personer behandlas för bland annat brännskador. Senare grips ytterligare fyra personer misstänkta för inblandning i dådet.

    • 20-tal skadade i terrordåd i Londons tunnelbana

      Minst 29 människor skadas när en sprängladdning exploderar på ett fullsatt tunnelbanetåg i sydvästra London. Enligt polisen, som misstänker att det är ett terrordåd, är det en hemmagjord bomb som exploderat. Ingen av dem som förts till sjukhus ska ha fått livshotande skador. Terrororganisationen Islamiska staten (IS) tar på sig skulden för dådet. Storbritannien höjer säkerhetsnivån i landet från allvarlig till kritisk, vilket betyder att myndigheterna befarar att ett nytt terrorattentat kan vara nära förestående.

    • Underhuset godkänner förslag till utträdeslag

      Regeringens förslag till en utträdeslag, som ska möjliggöra Storbritanniens sorti ur EU, godkänns av underhuset med röstsiffrorna 326 för och 290 emot (ett första steg i processen för att anta en ny lag). Labour riktar skarp kritik mot lagen som partiet anser ger ministrarna för stora befogenheter. Utträdeslagen, European Union (Withdrawal) Bill, innebär att alla EU-lagar omvandlas till brittisk lag den dag då landet lämnar unionen, för att det inte ska uppstå några luckor i lagstiftningen. Kritiken handlar framför allt om att ministrar får rätt att göra vissa ändringar i lagstiftningen utan att rådgöra med parlamentet. Regeringen hävdar att lagen behövs för att göra utträdet ur unionen så smidig som möjligt. Förutom Labour, röstar även SNP nej till lagförslaget. Sju Labourledamöter går dock emot partilinjen och röstar ja.  Samtliga konservativa ledamöter röstar för regeringens förslag, men flera av dem kräver genomgripande ändringar i den för att  stödja den i en andra omröstning. Genom utträdeslagen ska även den lag från 1972 där Storbritannien anslöt sig till det dåvarande EG upphöra att gälla.

    • Läckt brexitförslag får kritik från näringslivet

      Dokument som läckt ut till medierna från inrikesdepartementet tyder på att den brittiska regeringen planerar åtgärder för att begränsa att invandring av lågutbildad arbetskraft från EU-länder. Enligt förslaget ska brittiska företag vara ålagda att anställa lokal personal om de inte kunde bevisa att det var ekonomiskt nödvändigt att anställa personer från andra EU-länder och de som kommer ska få tidsbegränsade arbetstillstånd. Uppgifterna väcker stark kritik från företag verksamma inom jordbruks- och besöksnäringarna som säger att det skulle få katastrofala följder för dem. Nästan var tredje anställd inom livsmedelsindustrin kommer från ett annat EU-land, ungefär var femte inom hotellbranschen och nästan lika många inom jordbruket.

    • London sätter press på de nordirländska partierna

      Nordirlandsminister James Brokenshire varnar de nordirländska partierna och säger att den tid de har på sig för att bilda en ny provinsregering håller på att rinna ut. Om inga framsteg görs snart kommer regeringen London att vara tvungen att lägga fram en egen budget för det kommande året.

    • Augusti

    • "Mays förslag för att motverka skyhöga chefslöner urvattnat"

      När Theresa May tillträdde som premiärminister 2016 gick hon ut hårt och utlovade åtgärder som skulle hindra brittiska företag att betala skyhöga styrelsearvoden och chefslöner och skapa nya regler för att anställda skulle få sitta i bolagsstyrelserna. De åtgärder hon presenterar nu innebär att de största bolagen från juni 2018 måste redovisa hur höga chefslönerna är i förhållande de anställdas genomsnittslöner och att bolagen uppmanas att bereda plats för anställda vid styrelseborden. Förslagen får kritik bland annat från facket som anser dem vara alltför urvattnade jämfört med de ursprungliga förslagen.

    • Labour svänger i brexitpolitiken

      Nästa fas i brexitförhandlingarna inleds. Den brittiska regeringens position försvagas av att Labour dagen innan aviserat att partiet vill att Storbritannien ska stanna kvar i EU:s gemensamma marknad och tullunionen under en övergångsperiod efter att landet lämnat samarbetet 2019. Labour talesman i brexitfrågor Keir Starmer säger att syftet med detta att förhindra att den brittiska ekonomin skadas alltför mycket vid en skilsmässa. Partiledaren Corbyn har tidigare sagt att Storbritannien vid en brexit ska lämna såväl den gemensamma marknaden som tullunionen. Labours nya position leder till nya krav från EU-vänliga konservativa politiker som trycker på för att även May ska mildra sin hårda brexitpolitik.

    • May öppnar kompromiss om EU-domstolen

      Premiärminister May vidhåller att  EU-domstolen (European Court of Justice, ECJ) inte ska ha någon direkt beslutanderätt över Storbritannien när landet går ur EU. Regeringen presenterar samtidigt  förslag om hur man ska kunna lösa framtida konflikter mellan britterna och EU, som ser ut att ge domstolen ett indirekt inflytande, bland annat när det gäller nya handelsavtal. Enligt förslaget ska EU-domstolen också  behålla en viss makt över Storbritannien under en övergångsperiod. Detta väcker en del kritik från brexitförespråkare inom Mays eget parti som tycker att det skulle ge ECJ för stor indirekt makt. En framtida tvistefråga kan bli vem som ska garantera de rättigheter som EU-medborgare bosatta i Storbritannien, EU-domstolen eller brittiska domstolar, och då i sista hand Högsta domstolen.

    • "Inga nya gränskontroller mellan Nordirland och Irland"

      Inga nya gränskontroller ska upprättas mellan Irland och Nordirland. Det slår den brittiska regeringen fast inför de fortsatta förhandlingarna. Inga nya gränsposteringar ska byggas, och det ska inte heller ske någon elektronisk övervakning (vilket varit ett alternativ som tidigare har förts fram). Små- och medelstora företag ska få dispens från att betala eventuella tullavgifter. Idag passerar varje dag omkring 30 000 människor gränsen mellan Irland och den brittiska provinsen. Premiärminister May säger också att den brittiska regeringen överväger nytt stöd till olika fredsprojekt i Nordirland, när EU-pengarna till dessa försvinner. Den irländska regeringen är försiktigt positiv till förslaget. De nordirländska unionistpartierna DUP och UUP uttalar ett tydligt stöd, medan det nationalistiska Sinn Féin uttrycker skepsis. 

    • Storbritannien vill ha tillfällig tullunion med EU

      Den brittiska regeringen föreslår att Storbritannien och EU 2019 ska ingå "en tillfällig tullunion" under tiden som britterna förhandlar fram nya handelsavtal, något man inte kan göra så länge landet ingår i unionen. Förslaget möts med viss skepsis i Bryssel.

    • Juli

    • Inget enskilt åtal mot Blair

      High Court säger nej till ett försök av en irakisk medborgare att väcka enskilt åtal mot förre premiärministern Tony Blair för Storbritanniens delaktighet i invasionen i Irak 2003. Frågan har tidigare avvisats i en lägre instans.

    • Kritik mot regeringens plan för lagstiftning efter brexit

      Regeringen presenterar ett lagförslag som föreskriver hur det formellt ska gå till när Storbritannien lämnar EU. Enligt förslaget ska runt 12 000 europeiska lagar och regleringar göras om till brittisk lag, samtidigt som det avtal som ligger till grund för det brittiska EU-medlemskapet (European Communities Act) från 1972 rivs upp. Därtill ska regeringen kunna göra ändringar i dessa lagar i samband med att de överförs till brittisk lag, utan parlamentets fulla kontroll. Detta får genast kritik från oppositionen och ledarna i Skottland och Wales.

    • Verhofstadt: Mays bud till EU-medborgare "otillräckligt"

      Guy Verhofstadt, som är EU-parlamentets högste brexitförhandlare, samt ledarna för EU-parlamentets fyra stora politiska grupperingar svarar på premiärminister Mays bud om vad som ska gälla för de icke-brittiska EU-medborgare som befinner sig i Storbritannien i samband med brexit (se Juni 2017). EU-ledarna säger att budet om att EU-medborgare som bott i landet i fem år ska få stanna och ska garanteras sjukvård, utbildning och andra sociala förmåner, förutsatt att britter får samma rättigheter inom EU, inte alls är vad unionens medborgare har rätt att kräva. De säger att förslaget är otillräckligt och att det skulle skapa mer byråkratiskt krångel och större osäkerhet för miljontals EU-medborgare.

    • Britternas disponibla inkomst minskar

      Britternas disponibla inkomst sjunker, enligt ny officiell statistik. Hushållens disponibla inkomster hade i början av året minskat med 2 procent jämfört med ett år tidigare. Det beror bland annat på stigande inflation, högre skatter och lägre bidragsnivåer. Hushållens sparkapital har också minskat.

    • Fortsatt dödläge i Nordirland

      Samtalen för att få till stånd en ny provinsregering i Nordirland avslutas på nytt utan att någon uppgörelse nås. 

    • Juni

    • Underhuset godkänner regeringsprogrammet

      Underhuset antar det regeringsproprogram som presenterades i drottningtalet, med röstsiffrorna 323 för och 309 emot. En Labourledamot Chuka Umunna föreslår en ändring, om att Storbritannien ska stanna kvar inom EU:s inre marknad (vilket inte är hans partis officiella linje), men den går inte igenom. 50 Labourledamöter röstar för detta och går därigenom emot partiledningen. Efter det får tre ledamöter lämna Labours skuggkabinett, medan en själv väljer att avgå. En viktig ändring har gjorts i programmet, som ger nordirländska kvinnor rätt till fri abort i England. Tidigare har de varit tvungna att själva betala. Abort är förbjudet i Nordirland, om inte kvinnans liv är i fara. Tidsfristen för att få till stånd en ny provinsregering i Nordirland löper ut. Parterna får ytterligare tre dagar på sig för att komma överens.

    • Ny skotsk folkomröstning skjuts på framtiden

      I ett tal i det skotska parlamentet Holyrood säger Nicola Sturgeon att hon kommer att vänta med en ny folkomröstning till efter brexitförhandlingarna är klara. Hon betonar dock att hon tror att en ny omröstning kan äga rum före 2021.

    • Konservativa partiet gör upp med DUP

      Uppgörelsen mellan Konservativa partiet och DUP är nu klar. Det betyder att Nordirland ska få ett extra anslag på 1 miljard pund till infrastruktursatsningar (400 miljoner pund), utbyggnad av bredband (150 miljoner pund),  hälsovård (300 miljoner pund, utbildning (50 miljoner pund) och särskild hjälp till utsatta bostadsområden (100  miljoner pund). Nordirland kan också få sänka bolagsskatten till 12,5 procent senare under året, det vill säga samma låga nivå som Irland. De statliga pensionerna ska höjas med minst 2,5 procent om året och pensionärerna ska få behålla sitt bränsletillägg under vintern. Storbritannien ska också uppfylla sina åtaganden till Nato och lägga 2 procent av BNP på försvaret samt ett  extra stöd till hemvändande soldater. Båda partierna lovar också att respektera de åtaganden man har gjort i det nordirländska fredsavtalet. Meningen är att avtalet ska hålla hela mandatperioden på fem år, men en utvärdering  kan göras efter två år.

    • Brittiskt nederlag i FN-omröstning

      Storbritannien lider ett nederlag i en omröstning i FN:s generalförsamling, när en majoritet av länderna röstar för att Internationella domstolen (ICJ) i Haag ska kunna ge råd om Chagosöarnas framtida status. 94 länder röstar för resolutionen som lagts fram av Mauritius. De flesta av EU-länderna lägger ner sina röster. Storbritannien och Mauritius har sedan länge en tvist om öarna. Omröstningen ses som ett diplomatiskt nederlag för Storbritannien. Sedan 1971 hyr Storbritannien ut en av öarna, Diego Garcia, till USA som har en militärbas där. Britterna har lovat att återlämna Chagos till Mauritius när basen inte längre behövs av strategiska skäl, men har inte sagt när detta ska ske. En grupp tidigare öbor kämpar sedan många år för att få rätten att återvända till Chagos.

    • Britterna lägger bud om EU-medborgares rättigheter

      Som ett led i brexit-förhandlingarna presenterar premiärminister May presenterar sitt bud om vad som ska hända de EU-medborgare som bor i Storbritannien. Enligt det ska dem som har bott i landet i mer än fem år få rätt att bo kvar och även ha tillgång till vård, utbildning och andra förmåner. May och EU-ledarna är dock oense om det ska vara en brittisk domstol eller Europadomstolen som ska övervaka processen. Brexitbeslutet och osäkerhet om vilka regler som ska gälla har redan påverkat arbetsmarknaden. Antalet nya sjuksköterskor från andra EU-länder har minskat med över 90 procent, enligt tidningen The Guardian, från juli 2016 fram till nu. Det är också många som redan arbetat i landet som har sagt upp sig, vilket lett till att 24 000 sjuksköterskeplatser är obesatta inom den allmänna vården, NHS. 57 000 EU-medborgare arbetar inom NHS. Regeringen har sagt att en del av problemen ska lösas genom att fler sjuksköterskor utbildas inom landet. Samtidigt kommer rapporter om att frukt- och bärodlare har fått svårt att skaffa arbetskraft från andra EU-länder. 

    • Brexitfrågor dominerar i nytt regeringsprogram

      Regeringen presenterar sitt program för de kommande två åren, i det så kallade drottningens tal. Åtta av de 27 punkterna handlar om brexit, bland annat att Storbritannien själv ska ta kontroll över importen och exporten av varor, och förberedelser för att begränsa den fria rörligheten från andra EU-länder (men att Storbritannien ska fortsätta att locka till sig kvalificerad arbetskraft). Det noteras att flera förslag som fanns med i Konservativa partiets valprogram saknas, som att äldre ska betala mer för social omsorg, behovsprövningen av vilka som skulle få bränsletillägg till vintern och alla förslag som rör pensioner.

    • Brexitförhandlingarna inleds

      Storbritannien och EU inleder förhandlingarna om det brittiska utträdet ur unionen. 

    • Minst en död i misstänkt terrorattentat

      Minst en människa dödas och åtta skadas när en skåpbil strax efter midnatt kör in i människor i närheten av en moské i Finsbury Park i London. En 48-årig man från Wales grips misstänkt för dådet. Enligt premiärminister May betraktas händelsen som ett "misstänkt terrorattentat".

    • Kritik mot May efter höghusbranden

      Premiärminister May bjuder in en grupp av människor som bodde i det eldhärjade höghuset Grenfell Tower i London till ett möte i 10 Downing Street. Hon aviserar också att det ska skapas en fond på 5 miljoner pund för att bistå dem som blivit hemlösa efter branden.  Fram till nu är det främst kyrkor, moskéer och ideella organisationer som har agerat för att hjälpa dem.  May har tidigare mött skarp kritik för hur hon har hanterat krisen kring höghusbranden. Hon kritiseras bland annat för att hon bara träffade brandkårspersonal när hon besökte brandplatsen den 16 juni. Mycket tyder på att branden fick ett så snabbt förlopp, på grund av det material som använts vid renoveringen av fasaden var brandfarligt. 

    • Storbrand i London 71 liv

      En storbrand i ett höghus, Grenfell Tower, i London den 14 juni kräver många liv. Enligt medierapporter har de boende i huset uttryckt oro för brandsäkerheten, trots att byggnaden var nyrenoverad. Premiärminister May tillsätter dagen efter utredning för att finna orsakerna till branden. Även Londons borgmästare Sadiq Khan beordrar en liknande utredning. Först i november 2017 slår företrädare för polisen fast att brandkatastrofen krävde 71 liv. Bilder från övervakningskameror visar att 223 personer hade lyckats ta sig levande ur den brinnande byggnaden.

    • Liberaldemokraternas ledare avgår

      Liberaldemokraternas ledare Tim Farron avgår efter valet, där partiet gjorde sämre ifrån sig än väntat. Under valrörelsen pressade Farron, som tillhör en frikyrka, ofta att uttala sig om sin personliga uppfattning i frågor om homosexualitet och abort. Han säger när han aviserar sin avgång att det har varit svårt att kombinera partiledarskapet med den  kristna tron.

    • Gove får ministerpost i Mays nya regering

      Valförlusten leder till att Theresa Mays närmaste medarbetare Nick Timothy and Fiona Hill avgår, efter krav om det från flera av Mays partikamrater. Premiärministern passar samtidigt på att möblera om i sin regering, även om det är få förändringar på topposterna. Philip Hammond, Boris Johnson och Amber Rudd blir kvar som finansminister respektive utrikesminister och inrikesminister. David Davis behåller ansvaret för brexitfrågor. May Den stora överraskningen är att Michael Gove är tillbaka som minister, den här gången med ansvar för miljön.

    • Konservativa partiet förlorar sin majoritet i underhuset

      Konservativa partiet backar och förlorar sin majoritet i underhuset, trots framgångar i Skottland. Partiet får 318 mandat (alla röster är ännu inte räknade) och drygt 42 procent av rösterna. Labour går fram starkt, och landar på 262 mandat, 30 fler än i valet 2015, och 40 procent av rösterna. Liberaldemokraterna gör en viss återhämtning och vinner 12 mandat och drygt 7 procent. I Skottland tappar SNP mark, och ser ut att få nöja sig med 35 mandat, jämfört med 56 mandat 2015. 13 av de skotska mandaten går till Konservativa partiet, 12 mer än 2015, Labour vinner 7 mandat, en ökning med 6. I Nordirland ökar både DUP och Sinn Féin, som får 10 respektive 7 mandat. I Wales går både Labour och nationalisterna i Plaid Cymru fram.  Ukip gör ett uselt val och förlorar sitt enda mandat. Partiledaren Paul Nuttall avgår. Såväl det socialdemokratiska SDLP och UUP i Nordirland förlorar sina platser i parlamentet. Theresa May säger att hon tänker sitta kvar som premiärminister och att hon avser att bilda regering med stöd av DUP.  Valresultatet leder till att värdet för pundet faller gentemot såväl dollarn som euron. Valet innebär att andelen kvinnor i underhuset ökar från 191 2015 till 208. 52 ledamöter tillhör etniska minoriteter, jämfört med 41 2015. Och 45 ledamöter är hbtq-personer.

    • Nytt terrordåd i London

      Sju människor dödas och 48 skadas i ett nytt terrordåd i London den 3 juni, då en bil först mejar ned fotgängare på London Bridge. Därefter angriper tre attentatsmän människor med kniv i stadsdelen Bourough. Gärningsmännen skjuts senare ihjäl av polis. Islamiska staten (IS) tar på sig skulden för dådet. Alla partier, utom Ukip, ställer tillfälligt in sina valkampanjer.  I ett tal den 4 juni utlovar premiärminister May hårdare tag mot muslimska extremister. Hon pläderar bland annat för högre straff även för mindre allvarliga terrorbrott och ställer krav på att it-företag ska ingripa mot nätsajter som används av extremistgrupper (något flera av dem säger att de redan gör).

    • Maj

    • May: "Inget avtal är bättre än ett dåligt avtal"

      I en TV-sänd debatt en knapp vecka före nyvalet står det klart att premiärminister Theresa May och Labourledaren Jeremy Corbyn har olika strategi inför Storbritanniens utträde ur EU. Corbyn säger att han, om han vore regeringschef, skulle se till att det fanns ett avtal med EU innan Storbritannien lämnar unionen medan May uppger att hon ”är redo att gå sin väg”. "Inget avtal är bättre än ett dåligt avtal” säger May. De formella förhandlingarna om Storbritanniens utträde väntas starta den 19 juni.   

    • Terrordåd i Manchester kräver 22 liv

      22 människor dödas och ännu flera skadas vid ett självmordsattentat i Manchester. Dådet sker i samband med en konsert med den amerikanska sångerskan Ariana Grande. Många av offren är unga konsertbesökare eller föräldrar som kommit till arenan för att hämta sina barn. Attentatet utförs av en brittiskfödd man med libyska rötter. Det är oklart om han genomfört det på egen hand eller om det finns flera gärningsmän. Valrörelsen ställs tillfälligt in. 

    • Labours valmanifest läcker ut

      Labours manifest inför valet i juni läcker ut och avslöjar att partiet vill åternationalisera järnvägarna, höja skatterna och låna stora summor för infrastrukturprojekt. Andra viktiga punkter handlar om att slopa universitetsavgifterna, att bygga en miljon  nya bostäder, mer pengar till den offentliga vården (NHS), 10 000 nya kvarterspoliser och slutet för den hårda åtstramningspolitiken.  Detta ska bland annat bekostas med hjälp av högre bolagsskatter och en höjning av inkomstskatten för alla som tjänar mer än 80 000 pund om året. När det gäller Brexit tar manifestet avstånd från den sittande regeringens linje som håller dörren öppen för att Storbritannien lämnar EU även om inget avtal med EU har kunnat nås. Enligt manifestet skulle en sådan åtgärd ”innebära värsta tänkbara situation för Storbritannien och skada vår ekonomi”. 

    • Andy Burnham ny borgmästare i Manchester

      Labourpolitikern Andy Burnham vinner med klara siffror, 63 procent av rösterna, borgmästarvalet i Manchester. Det är första gången staden får en folkvald borgmästare.

    • April

    • Förlängd tidsfrist för Nordirlands partier

      Regeringen förlänger tidsfristen för Nordirlands partier att hitta en överenskommelse om samarbete fram till 29 juni. Det är fjärde gången som tidsfristen ändras.

    • May utlyser nyval till 8 juni

      Premiärminister Theresa May utlyser oväntat val till parlamentet den 8 juni. May, som tidigare uppgett att det inte skulle hållas något val före 2020, säger nu att val är ”det enda sättet att garantera stabilitet och trygghet de kommande åren”. Många menar dock att Mays beslut grundar sig på att hon vill få legitimitet och stärka sin egen ställning inför Storbritanniens utträde ur EU. May är själv inte vald utan tillsattes av sitt parti när hennes David Cameron avgick sommaren 2016.

    • Johnson ställer in Rysslandsbesök efter gasattack i Syrien

      Utrikesminister Boris Johnson ställer in ett besök i Moskva som skulle ha ägt rum 10-11 april. Anledningen är Rysslands fortsatta stöd till Assad-regimen efter giftgasattacken mot en by den 4 april som regeringssidan anklagas för.

    • Mars

    • Storbritannien aktiverar artikel 50

      Den brittiska regeringens EU-ambassadör lämnar över ett brev till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk i vilket den brittiska regeringens aktiverar artikel 50 i Lissabonfördraget. Därmed sätter Storbritannien formellt igång utträdesprocessen ur EU. Tusk tar emot brevet med orden: ”Vi saknar er redan – det finns ingen anledning att låtsas att detta är en bra dag”. Kommentarerna från andra europeiska ledare är behärskade och betonar övriga EU-länders sammanhållning inför brexit. Frankrikes president säger att britterna utträde är känslomässigt smärtsamt för européerna och kommer att bli ekonomiskt smärtsamt för britterna men ”vi har inga intentioner att straffa Storbritannien”. Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger att hon hoppas på att förhandlingarna blir konstruktiva. Hon avvisar samtidigt Storbritanniens önskan om att samtal om framtidens relationer mellan Storbritannien och EU ska bedrivas parallellt med förhandlingarna om utträdet.

    • 80 000 i protest mot brexit i London

      Tiotusentals britter marscherar genom London i protest mot brexit. Enligt organisatörerna deltar runt 80 000 personer i protesten.

    • Storbritannien skickar stridsvagnar till Nato-styrka i Estland

      Storbritannien sänder 130 stridsvagnar till Estland. Stridsvagnarna ska transporteras vidare till staden Tapa för att där anslutas till en NATO-styrka bestående av 200 brittiska trupper och 50 franska soldater som redan finns på plats. NATO-styrkan skapades i januari 2017.

    • Terrordåd utanför Westminster

      Fyra personer dödas när en bil mejar ned fotgängare på Westminsterbron utanför parlamentet och sedan kör rakt genom staketet till parlamentsbyggnaden. Föraren knivhugger och dödar en polis som vaktar parlamentet innan han själv blir ihjälskjuten av andra poliser. Ett 40-tal personer skadas allvarligt. Angripare är född i Storbritannien och hans namn är känt av säkerhetspolisen men han har inte ingått i den grupp som säkerhetspolisen har under uppsikt. Terrorgruppen IS uppger att gärningsmannen handlade på dess uppdrag. Efter attentatet grips minst åtta personer i London och Birmingham, misstänkta för att ha kopplingar till dådet. Regeringen uppmanar britterna att inte låta sig skrämmas utan att återgå till vardagliga rutiner så snart som möjligt.

    • SNP-ledaren Sturgeon planerar ny folkomröstning i Skottland

      Försteminister Nicola Sturgeon meddelar att hon vill arrangera en ny folkomröstning om självständighet för Skottland. Tillkännagivandet kommer med anledning av att det brittiska parlamentet gett regeringen klartecken att starta brexit. Storbritanniens premiärminister Theresa May fördömer förslaget och säger att en ny omröstning om självständighet skulle ”skapa osäkerhet och splittring” och störa utträdesprocessen.

    • Klartecken för May att sätta igång brexitprocessen

      Parlamentet antar ett lagförslag som ger premiärminister Theresa May rätt att starta processen för ett utträde ur EU, enligt artikel 50 i Lissabonfördraget. Underhuset röstar ned de två tillägg som överhuset antagit tidigare under mars, och därefter röstar även överhuset för förslaget. Lagen godkänns av drottningen några dagar senare. Efter omröstningen i parlamentet säger May att hon ämnar aktivera artikel 50 under mars som planerat.

    • Nytt bakslag för May i överhuset

      Överhuset antar med röstsiffrorna 366 mot 268 ännu ett tillägg till lagen om hur Storbritannien ska lämna EU (se 2 mars 2017). Enligt tillägget ska parlamentet ha rätt att rösta om regeringens brexit-överenskommelse med unionen. Det innebär att parlamentet därmed skulle få en form av vetorätt. Regeringen meddelar dock att den ämnar lägga fram lagen på nytt i underhuset, för att där försöka undanröja överhusets tillägg.

    • Unionistpartierna förlorar sin majoritet i Stormont

      Unionistpartierna tappar mark i det nordirländska nyvalet och förlorar därmed sin majoritet i Stormont, Nordirlands parlament, för första gången sedan det skapades 1921. DUP behåller sin plats som största parti men vinner bara knappt över Sinn Féin som är det enda av de stora partierna som stärker sin ställning. När alla röster är räknade står det klart att DUP fått 28 mandat, Sinn Féin 27, SDLP 12 och Ulsters unionistparti 10. (Alla partierna blir av med mandat jämfört med valet 2011 då antalet parlamentsplatser bantats från 108 till 90). Partierna har nu tre veckor på sig att bilda regering vilket ser ut att bli en komplicerad process. Sinn Féin kräver fortfarande Nordirlands försteminister Arlene Fosters avgång (se Januari 2017 och December 2016). 

    • Överhuset kräver besked om EU-medborgares rättigheter

      Ledamöterna i överhuset röstar igenom ett tillägg till den lag som ger regeringen rätt att aktivera artikel 50. Enligt tillägget, som antas med 358 mot 256, måste regeringen inom tre månader efter aktiveringen lägga fram förslag om hur EU-medborgare som lever i Storbritannien ska garanteras samma rättigheter efter brexit som de har idag. Därmed bakbinds regeringen i denna fråga och det departement som ska sköta brexit uttrycker besvikelse över överhusets agerande. En talesman för premiärminister May säger att lagen bör antas utan tillägg. Lagen skickas nu tillbaka till underhuset för en ny behandling. Därmed försenas utträdesprocessen tillfälligt.

    • Februari

    • Labour förlorar i Copeland, vinner i Stoke-on-Trent

      Labour lyckas behålla ett av de två mandat som stod på spel i två fyllnadsval. Partiets kandidat Gareth Snell besegrar i Stoke-on-Trent Central Ukip-ledaren Paul Nuttall. I Copeland vinner en konservativ kandidat för första gången på över 80 år.

    • Löften om nödhjälp till Afrikas horn

      Storbritannien utlovar 250 miljoner dollar i nödhjälp till Sydsudan, där hungersnöd redan råder i flera delar av landet, och Somalia som hotas av matbrist.

    • Britt bakom självmordsdåd i Irak

      En brittisk man och IS-medlem Abu-Zakariya al-Britani (som tidigare tros ha hetat Ronald Fiddler) som medlem av extremistgruppen IS, utför ett självmordsattentat i mot irakisk militärbas in Tal Gaysum i närheten av Mosul i Irak. I brittiska medier rapporteras att Fiddler suttit fängslad i det amerikanska Guantanamo Bay från 2001 till 2003. Han tros ha anslutit sig till IS 2014.

    • Program för ensamkommande flyktingbarn avslutas

      Regeringens beslut att avsluta sitt särskilda program för att ta emot ensamkommande flyktingbarn väcker skarp kritik, bland annat från den anglikanske ärkebiskopen Justin Welby. Storbritannien har därmed bara tagit emot 350 barn från flyktingläger i Frankrike, Grekland och Italien istället för de 3 000 som man inledningsvis trodde skulle omfattas av programmet. Inrikesminister Amber Rudd hävdar att programmet bara bidragit till att uppmuntra människosmuggling och att kommunerna har svårt att hitta bostäder för flyktingbarnen. Labour menar att fler barn hade kunnat tas emot om de lokala myndigheterna hade fått mer resurser och längre tid på sig för att förbereda mottagande. Under andra världskriget räddade britterna 10 000 barn via det så kallade Kindertransport-programmet.

    • Underhuset röstar för att aktivera artikel 50

      Underhuset röstar på nytt med klar majoritet för att Storbritannien ska aktivera artikel 50, med 494 röster för och 122 emot. Clive Lewis, näringsminister i Labours skuggkabinett, röstar nej och lämnar därefter sin post i kabinettet. Innan processen är klar måste lagförslaget även godkännas av överhuset.

    • Ökat stöd för skotsk självständighet

      Det skotska parlamentet röstar med överväldigande majoritet nej till att aktivera artikel 50 (90 ledamöter röstar nej, 34 röstar ja). Omröstningen är icke-bindande, då Högsta domstolen avgjort att den brittiska regeringen inte behöver rådfråga de regionala parlamenten inför det planerade utträdet ur EU. En opinionsundersökning tyder samtidigt på att stödet för skotsk självständighet ökar. Fortfarande motsätter sig dock 51 procent av skottarna att man ska bryta banden med resten av Storbritannien.

    • Fallon varnar för rysk desinformation

      Försvarsminister Michael Fallon säger att Ryssland via desinformationskampanjer försöker stärka sitt inflytande genom att destabilisera västliga regeringar och försvaga Nato.

    • Regeringen presenterar vitbok för brexit

      Regeringen presenterar sin vitbok inför brexitförhandlingarna, där den listar 12 viktiga principer: Det handlar bland annat om att införa ett nytt system för att kontrollera invandringen, att övergångsregler ska införas för att underlätta för företagen. Det nya systemet ska också vara inriktat på att fylla luckor där det saknas arbetskraft och för att ta emot ”riktiga” studenter. Men målsättningen är också att så snart som möjligt hitta en lösning på vad som ska hända med EU-medborgare som bor i Storbritannien och britter som bor i andra EU-länder. Regeringen betonar också att den vill hitta en så smidig lösning som möjligt för gränsbevakningen mellan Irland och Nordirland. En annan punkt handlar om att Skottland, Nordirland och Wales ska få större befogenheter i takt med att fler beslut ska fattas i Storbritannien istället för i Bryssel. Den slår också fast att det behövs en särskild process för att lösa framtida handelstvister.

    • Underhuset ger klartecken för brexitprocessen

      Underhuset röstar efter två dagars intensiv debatt för att brexitprocessen ska inledas. 498 ledamöter röstar för och 114 emot. Nästan alla konservativa ledamöter följer partilinjen. I Labour, där partiledaren Corbyn uppmanat alla att rösta ja i respekt för resultatet i folkomröstningen, väljer 47 ledamöter att gå emot partilinjen. Detta var det första steget i lagstiftningsprocessen som väntas vara klar till den 7 mars.

    • Januari

    • May kritiserar Trump, med viss tvekan

      Premiärminister May får skarp kritik för att hon inte tydligt tar avstånd från USA:s presidents beslut att tillfälligt stoppa allt amerikanskt flyktingmottagande och förbjuda människor från sju mestadels muslimska länder, Syrien, Iran, Irak, Somalia, Sudan Jemen och Libyen att under 120 dagar resa in i USA. Något som även omfattar personer med dubbelt medborgarskap. I ett första uttalande säger hon att det är USA:s sak att själv avgöra vilken flyktingpolitik landet vill föra, men säger senare att hon inte är överens med honom. Senare kommer ett skarpare uttalande från utrikesminister Boris Johnson. Det sägs nu att reserestriktionerna inte omfattar brittiska medborgare som är födda i något av de sju länderna. Samtidigt görs en namninsamling där krav ställs på att Trumps inbjudan att besöka Storbritannien ska dras tillbaka. På bara ett dygn har tillräckligt många namn samlats in för att en debatt i ämnet måste hållas i underhuset.

    • Försvarssamarbete med Turkiet

      May reser från USA till Turkiet där hon och president Recep Tayyip Erdoğan enas om att deras länder gemensamt ska utveckla ett nytt turkiskt stridsflygplan. Avtalet är värt omkring 100 miljoner pund. Syftet med resan är att stärka kontakterna med Turkiet inför det brittiska EU-utträdet.

    • May först ut hos Trump i Vita huset

      Theresa May blir den första utländska regeringschef som besöker USA:s nya president Donald Trump. Inför mötet betonar hon, som brittiska premiärministrar brukar göra, Storbritanniens och USA:s speciella relation men det allra viktigaste är att på sikt stärka handeln mellan länderna (så länge Storbritannien är EU-medlem har landet inte rätt att sluta något nytt handelsavtal med USA). Dagen före mötet talar hon inför medlemmar av Republikanska partiet i Philadelphia, där hon både trycker på det länderna har gemensamt och tar upp det som kan bli tvistefrågor som relationerna till Nato och Ryssland. Vid en gemensam presskonferens dagen efter betonar May att Trump till 100 procent står bakom Nato. May och Trump betonar vikten av att hålla en dialog, men säger också att de är oense i flera frågor. Trump bjuds också in att besöka Storbritannien.

    • Fortsatt ekonomisk tillväxt

      Den brittiska ekonomin fortsätter att växa. Tillväxten för 2016 landar på 2 procent, bara aningen sämre än 2015. Enligt finansminister Hammond har fallet för pundet skapat ett uppsving för brittisk export. Den privata konsumtionen har också ökat.

    • HD: Parlamentet måste rådfrågas om EU-utträde

      Högsta domstolen avgör att regeringen måste låta parlamentet rösta innan den kan aktivera artikel 50. Rätten är dock inte enig. Åtta domare stödjer utslaget, medan tre är av en annan åsikt. Samtliga elva domare är dock överens om att regeringen inte behöver konsultera parlamenten i Skottland, Wales och Nordirland.

    • May anklagas för hemlighetsmakeri inför omröstning om Trident

      Kritik riktas mot premiärminister May efter att tidningen The Sunday Times anklagat henne för att hemlighålla att en provskjutning med en Tridentmissil misslyckats i juni 2016 inför omröstningen om en förnyelse av det brittiska kärnvapensystemet den 18 juli 2016. Det handlar om en missil som avfyrats inte tog den riktning den skulle. Liknande provskjutningar har utan problem genomförts 2000, 2005, 2009 och 2012.

    • Michelle O'Neill avlöser McGuinness i Nordirland

      Martin McGuinness, som avgått som biträdande försteminister i Nordirland, meddelar att han inte kommer att ställa upp i det nordirländska nyvalet den 2 mars. Fyra dagar senare utses Michelle O'Neill till hans efterträdare. Hon tar därmed över ledningen för Sinn Féin i Nordirland.

    • ”Storbritannien ska lämna den gemensamma marknaden”

      I ett tal stakar Theresa May ut sin linje inför brexitförhandlingarna. En av huvudpunkterna är att Storbritannien ska lämna EU:s gemensamma marknad, en annan att parlamentet ska få rösta om ett utträdesavtal. May önskar också att passfrihet ska fortsätta att råda mellan Irland och Storbritannien, att parterna ska enas om ett nytt tullavtal men att britterna ska sluta egna handelsavtal med länder som inte ingår i unionen, samt att det ska gå att kontrollera vilka rättigheter som EU-medborgare ska ha i Storbritannien och vice versa. Målsättningen är att Storbritannien och EU ska kunna enas om ett nytt avtal på jämbördig basis, men att det inte ska utformas som de överenskommelser som EU slutit med till exempel Norge och Schweiz.

    • Nyval i Nordirland i mars

      Försöken att lösa krisen i Nordirland misslyckas och nyval utlyses till den 2 mars. En minskning av antalet ledamöter i provinsparlamentet, från 108 till 90, väntas dock slå mot små partier. Åtgärden har tidigare beslutats för att spara pengar.

    • Regeringskris i Nordirland

      Biträdande försteminister Martin McGuinness avgår. Han motiverar beslutet med att försteminister Arlene Foster vägrat, att ens tillfälligt, kliva åt sidan, medan den så kallade cash-for ash-skandalen utreds (se December 2016). Det spekuleras om huruvida avgången är motiverad av hälsoskäl, men McGuinness markerar att Sinn Féin inte tänker utse någon efterträdare. Enligt fredsavtalet betyder det att även Foster förlorar sin post. Företrädare för den brittiska och den irländska regeringen uppmanar parterna att föra samtal för att lösa krisen och undvika nyval. Om de inte enats inom sju dagar är nyval det enda alternativet.

    • Storbritanniens EU-ambassadör avgår

      Regeringen lider ett bakslag när Storbritanniens EU-ambassadör sir Ivan Rogers avgår bara några månader innan förhandlingarna om EU-utträdet ska inledas. Han anses vara en av de mest erfarna tjänstemännen när det gäller EU. Hans avgång välkomnas dock av brexitförespråkare, särskilt sedan hans avskedsbrev till sin personal läcker ut till pressen. Där uppmanar han dem att säga sin mening om regeringens förslag inte håller måttet. Han har tidigare fått kritik för att ha sagt att det kan ta upp till tio år innan ett handelsavtal med EU går i lås.

    • Ekonomin växer

      Hög privat konsumtion under hösten 2016 innebär att den brittiska ekonomin fortsätter att växa, trots det förestående EU-utträdet. Det tredje kvartalet 2016 ligger tillväxten på 0,6 procent. Bedömare varnar för att detta inte kommer att fortsätta, då hushållens inkomster bara ökar i långsam takt, mycket på grund av högre skatter och lägre bidragsnivåer, samt att den stigande inflationen gör att de får mindre pengar över till nya inköp.

  • 2016

    • December

    • Skottland presenterar sitt förslag till brexitavtal

      Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon lägger fram ett förslag om hur Skottland även i fortsättningen ska kunna vara en del av EU:s inre marknad. Hon föreslår bland annat att Skottland ska få nya befogenheter för att detta ska vara möjligt. I det 50-sidiga dokumentet pläderar hon för en lösning där Skottland ska kunna ha ett eget avtal med EU som liknar det som Norge har. För att det ska vara möjligt måste Skottland få rätt att besluta i invandringsfrågor, eftersom den fria rörligheten för arbetskraft är en viktig del av den inre marknaden, samt att Skottland skulle få rätt att betala till EU:s budget, dock utan att ha något inflytande över de beslut som fattas inom unionen. Samtidigt gör premiärminister May uttalanden som tyder på att hon inte tänker låta parlamentet rösta om ett slutligt brexitavtal. Tidigare har bland annat brexitminister David Davis utlovat en sådan omröstning. Risken med att lägga avgörandet hos parlamentet är att Storbritannien kan hamna i en situation där underhuset avvisar en uppgörelse, och att landet därmed lämnar samarbetet utan att det finns något nytt avtal med EU.

    • Nordirlands regeringschef överlever misstroendevotum

      SDLP riktar en misstroendeförklaring mot Nordirlands försteminister Arlene Foster. Detta sker efter avslöjanden kring ett program för att få företag att satsa på uppvärmning av sina lokaler med förnyelsebar energi som hon hade ansvarat för under sin tid som näringslivsminister. Problemet var att det inte fanns någon övre gräns för hur mycket som fick betalas ut och att företagen kunde få mer i bidrag ju mer energi de gjorde av med. Minst 14 fall av rena bedrägerier har också uppdagats: en bonde ska ha till exempel ha kvitterat ut en miljon pund för att värma upp en tom lada. Programmet har nu avslutats men kommer det att kosta över en miljard pund i offentliga medel under 20 år, varav 400 miljoner pund kommer att tas från den nordirländska budgeten. Fosters försök att hantera krisen på egen hand leder till en spricka mellan henne och biträdande försteminister Martin McGuinness som uppmanar henne att lämna sin post. Foster överlever dock misstroendeförklaringen eftersom McGuinness parti Sinn Féin lägger ner sina röster.

    • Nynazistisk grupp förbjuds

      Den nynazistiska gruppen National Action förbjuds av inrikesminister Amber Rudd som klassificerar den som en terrororganisation. Att stödja gruppen kommer från och med nu ses som ett brott. Enligt Rudd är National Action en såväl rasistisk som antisemitisk och homofobisk organisation som inte har någon plats i det brittiska samhället. National Action fortsätter dock att vara aktiv och värva nya medlemmar. Sedan den nya antiterrorlagen trädde i kraft i januari 2015 har åtta islamistiska organisationer förbjudits, bland andra Haqqani Network, Jamaah Anshorut Daulah och Global Islamic Media Front

    • Konservativa partiet vinner fyllnadsval; Labour blir fyra

      Den konservativa kandidaten Caroline Johnson vinner klart i fyllnadsvalet i Sleaford och North Hykeham. Valet är ett stort bakslag för Labour som hamnar först på fjärde plats med 10 procent av rösterna, jämfört med 10 procent i valet 2015. Ukips kandidat kommer på andra plats, trots att partiet får färre röster än 2015, trea blir Liberaldemokraterna som ökar med 5 procent.

    • Underhuset godkänner tidsplan för brexit

      Underhuset röstar med klar majoritet för en motion från Labour om att regeringen ska presentera en plan för brexit och att den ska låta parlamentet granska dess förslag. Den godkänns med 448 röster för och 75 emot. Regeringen föreslår därefter en ändring om att dess tidtabell för att aktivera artikel 50 ska respekteras. 461 ledamöter röstar då för 89 emot.

    • Liberaldemokraterna vinner fyllnadsval

      Liberaldemokraternas kandidat Sarah Olney vinner fyllnadsvalet i Richmond Park, en valkrets där Konservativa partiet tidigare haft en klar majoritet. Hennes kampanj inför valet kretsar kring motståndet mot en brexit. Hon besegrar Zac Goldsmith, som var de konservativas kandidat i borgmästarvalet i London. Han ställde nu upp som oberoende, efter att ha lämnat Konservativa partiet sedan regeringen godkänt bygget av en femte landningsbana vid Heathrow. Även Olney motsätter sig utbyggnaden av flygplatsen.

    • November

    • May lovar att skicka soldater till Polen

      I samband med ett möte mellan Theresa May och hennes polska kollega Beata Szydło lovar den brittiska premiärministern att Storbritannien ska skicka 150 soldater till Polen i april 2017. Det sker för att förstärka Natos östra flank mot Polen. 

    • Nuttal ny ledare för Ukip

      Paul Nuttal, ledamot av EU-parlamentet, väljs till ny partiledare för Ukip. Vid tillträdet lovar han att ta itu med frågor som "är viktiga för arbetarklassen": invandring, brottslighet, försvar, bistånd och att se till att "britter ska få stå först i jobbkön".

    • Hammond spår ekonomiska problem

      Finansminister Philip Hammond presenterar sin och budgetkontorets (OBR) ekonomiska prognos. I den spås bland annat att regeringen kommer att behöva låna 122 miljarder pund mer än vad som sagts i mars-budgeten, varav nästan hälften beror på brexit, och att tillväxten för 2017 tros ligga på drygt 1 procent, nästan 1n procent lägre än i mars. En del parlamentsledamöter som är positiva till brexit kritiserar Hammond och OBR för att ge en alltför pessimistisk bild av brittisk ekonomi. Hammond säger dock att det även är andra faktorer än EU-utträdet spelar in, som resultatet i det amerikanska presidentvalet och lägre tillväxt i Kina. Finansministern utlovar dock nya pengar, 23 miljarder pund under 5 år, till infrastrukturprojekt och innovationer. En annan satsning gäller bostadsbyggen (till överkomliga priser) och en höjning av minimilönen.

    • Storbritannien undertecknar klimatavtal

      Den brittiska regeringen undertecknar Parisavtalet för att motverka klimatförändringar.

    • Tidsplanen för brexit ligger fast

      Premiärminister May säger att utslaget i High Court inte påverkar den brittiska regeringens tidsplan för att aktivera artikel 50. Hon tillbakavisar också kraven på nyval.

    • Bakslag för regeringen

      High Court i London avgör att regeringen inte har rätt att aktivera artikel 50 utan att parlamentet får säga sitt. Regeringen säger att den ska överklaga beslutet till Högsta domstolen. Efter domstolens utslag steg pundet värde under dagen.

    • Oktober

    • Domstol: Stormont kan inte stoppa ett utträde

      High Court i Belfast avgör att det nordirländska parlamentet inte kan ingripa för att hindra Storbritannien från att lämna EU. Den menar att det saknas stöd i lagstiftningen för detta. Människorättsaktivisten Raymond McCord, som är en av dem som fört frågan till domstol, säger att han avser att överklaga utslaget till Högsta domstolen. 

    • Ingen enighet om brexit-strategi

      Premiärminister May möter regeringscheferna från Skottland, Wales och Nordirland för att försöka enas om en gemensam strategi inför förhandlingarna om ett EU-utträde, något hon inte lyckas med. Efter mötet uttrycker Nicola Sturgeon stor frustration över att inte ha fått veta mer om hur regeringen tänker agera, och säger att hon förbereder förslag som ska bana väg för att Skottland kan fortsätta att vara en del av EU:s gemensamma marknad även om resten av Storbritannien lämnar den. 

    • Parlamentet kommer troligtvis att få rösta om "brexitavtal"

      Regeringens jurister bekräftar medieuppgifter om att parlamentet bör få rösta om en färdig "brexituppgörelse". Premiärminister May motsätter sig dock en omröstning innan Storbritannien aktiverar artikel 50.

    • Storbritannien tar emot barn från franskt tältläger

      Storbritannien går med på att ta emot ett hundratal minderåriga som bor i det tältläger i Calais där människor samlats för att illegalt ta sig in i landet. De berörda ungdomarna har släktingar i Storbritannien. 

    • Brexit blir ett fall för domstol

      Debatten om huruvida regeringen kan aktivera artikel 50 utan att konsultera parlamentet tar fart i oktober. Flera personer vänder sig till domstol för att få detta prövat i Högre domstolen (High court) i London. de betonar att folkomröstningen i juni bara var rådgivande. Regeringen hävdar att den kan avgöra saken på egen hand, via ett så kallat kungligt privilegium som ger den rätt att agera i utrikespolitiska frågor utan att rådfråga parlamentet. Tidigare har en liknande grupptalan i domstol inletts i Nordirland, av personer som hävdar att Nordirland har rätt att lägga in veto mot ett EU-utträde. 

    • Ukipledaren avgår

      Diane James lämnar partiledarposten i Ukip. Som skäl anger hon att hon inte har den auktoritet som krävs för att driva igenom de förändringar hon vill ha i partiet. Farage träder tillfälligt in som partiledare. 

    • May vill föra sitt parti mot den politiska mitten

      I sitt avslutningstal på de konservativas partikonferens säger premiärminister May att hon vill avser att föra sitt parti mot den politiska mitten, att regeringen ska vara "en god kraft" som ska hjälpa vanliga människor från arbetarklassen till ett bättre liv. Statens uppgift är att sköta ”det individer, samhället i stort och marknaden inte klarar av”. Talet ses som en invit till Labourväljare som är missnöjda med det egna partiet. Efter Mays besked om regeringens hållning gentemot EU föll pundet i värde, till den lägsta nivån på 31 år. 

    • Brexit inleds senast i mars 2017

      Vid Konservativa partiets konferens säger premiärminister May att Storbritannien avser att aktivera artikel 50 senast i maj 2017. Det skulle i så fall betyda att landet lämnar samarbetet sommaren 2019. May säger också att det inte är parlamentet sak att avgöra när och hur det ska ske. Hon gör en tydlig markering om att hon vill att Storbritannien vill behålla den gemensamma marknaden för varor och tjänster, men att britterna själva ska kontrollera vilka som får invandra till landet. Hon gör också en markering mot den skotska regeringen och säger att Storbritannien ska lämna EU som en enhet.

    • September

    • Corbyn vinner partiledarval

      Labourledaren Jeremy Corbyn besegrar med tydliga siffror, nästan 62 procent av rösterna, utmanaren Owen Smith. 

    • Ny ledare för Ukip

      Diane James utses till ny ledare för Ukip efter Nigel Farage. Hon är ledamot av EU-parlamentet och var fram tills nu partiets vice ordförande. 

    • Bättre relationer med Argentina

      För första gången sedan 1999 rapporteras ett töväder i kontakterna mellan Storbritannien och Argentina. I ett gemensamt uttalande säger länderna att de nu ska samarbeta i en rad frågor, och att restriktionerna kring utvinningen av gas och olja kring Falklandsöarna ska tas bort. Flygförbindelser ska nu kunna upprättas mellan Falklandsöarna och länder i regionen och mer ska göras för att få fart på fiskeindustrin i området. 

    • Klartecken för nytt kärnkraftverk

      Regeringen ger klartecken för att kärnkraftverket Hinkley Point C ska byggas i sydvästra England med hjälp av franska och kinesiska pengar. 

    • Cameron kritiseras för brittiskt ingripande i Libyen

      En parlamentarisk kommitté kritiserar Cameron för Storbritanniens militära ingripande i Libyen 2011, som den hävdar inte var tillräckligt underbyggd av underrättelsematerial. Kritik riktas också mot att regeringen inte upptäckt det hot som kom från militanta islamister, och att det inte fanns någon klar brittisk strategi för vad man skulle göra när Gaddafi hade störtats. Utrikesdepartementet försvarar dock beslutet att ingripa i Libyen. 

    • Cameron lämnar underhuset

      Den förre premiärministern aviserar att han ger upp sin plats i parlamentet. Det spekuleras om att han gör det för underlätta för sin efterträdare. 

    • Ny valkretsindelning skapar kontroverser

      En oberoende kommission presenterar en plan för hur en ny valkretsindelning för underhuset ska se ut. Om planen godkänns ska antalet platser minskas från 650 till 600 (nästa parlamentsval ska hållas år 2020) (se Politiskt system). Förändringarna väntas slå hårdast mot Labour (och Liberaldemokraterna) som anklagar regeringen för att ha försökt gynna det egna partiet. Kritik riktas också mot att ingen hänsyn har tagits till att över två miljoner nya väljare som registrerade sig först inför folkomröstningen om EU  har tillkommit sedan planen för den nya valkretsindelningen gjordes. En del kritiker pekar på att regeringen vill krympa den folkvalda kammaren, medan man låter antalet ledamöter i överhuset svälla. En remissrunda kommer att göras fram till den 5 december och om planerna hålls ska underhuset rösta om förslaget i september 2018. 

    • Uppåt för ekonomin, men dystrare tider väntar

      Nya siffror visar att ekonomin, månaden efter folkomröstningen gick bättre än väntat, mycket på grund av ett uppsving för detaljhandeln. Premiärminister May, som har utlovat en mer aktiv ekonomisk politik än den som fördes under Cameron, varnar dock för att det inte går att dra några långtgående slutsatser av detta, inte minst på grund av låga skatteinkomster och den osäkerhet vad brexit kommer att innebära för många företag. 

    • May reser till Kina

      Theresa May reser i början av månaden till ett G20-möte i Kina. Där hoppas hon bland annat kunna övertyga kinesiska och indiska ledare att Storbritannien fortfarande är en ”stark och pålitlig” handelspartner. En känslig fråga för May är huruvida Storbritannien, av säkerhetsskäl, ska riva upp ett beslut om ett kärnkraftsbygge, Hinkley Point, i Storbritannien där den kinesiska staten, vid sidan av franska intressen, har investerat pengar.

    • SNP i ny kampanj för skotsk självständighet

      Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon tar initiativ till "nya samtal" mellan invånarna om självständighet. Kampanjen ska bedrivas via nätet och genom att de 120 000 SNP-medlemmarna ska ta kontakt med väljare för att få ta del av deras synpunkter. Förhoppningen är att nå minst två miljoner människor. En kommission ska också utreda vilka följder ett skotskt oberoende får för ekonomin. Oppositionen kräver att Sturgeon istället ska ta itu med de problem som Skottland står inför nu, bland annat ett stort underskott i de offentliga finanserna (cirka 15 miljarder pund). 

       

    • Augusti

    • Muslimsk predikant döms för stöd till IS

      Anjem Choudary riskerar att dömas till tio års fängelse för sitt stöd till terrorgruppen Islamiska staten (IS). Han har via Youtube bland annat uppmanat muslimer att stödja IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi, han har också haft kontakter till en av de män som mördade en brittisk soldat, Lee Rigby, 2013 (se Maj 2013). 

       

    • Juli

    • Storbritannien avstår från EU-ordförandeskap 2017

      Storbritannien tar ett första steg mot ett utträde ur EU då premiärminister May meddelar att Storbritannien inte kommer att vara ordförandeland i EU under andra halvan av 2017 som planerat. May uppger att Storbritannien istället ska koncentrera sig på utträdesförhandlingarna. Hon slår också fast att Storbritannien inte kommer att aktivera utträdesprocessen före 2017. 

    • Owen mot Corbyn i partiledarvalet

      Angela Eagle överger sina planer på att utmana Jeremy Corbyn om partiledarposten i Labour. Det sker sedan Eagle konstaterat att hon har mindre stöd bland partiets  parlamentariker än Owen Smith. Valet ska avgöras vid partikonferensen den 24 september. 

    • May tillträder som premiärminister

      Theresa May tillträder som regeringschef och presenterar en regering med många nya ansikten. Ny inrikesminister blir Amber Rudd och Philip Hammond utses till finansminister. En nyinrättad post, brexitminister, tillfaller David Davis som därmed får ansvaret för att sköta utträdesförhandlingarna med EU. Boris Johnson utses till utrikesminister vilket väcker kritik från många håll då Johnson gjort sig känd för provocerande utrikespolitiska uttalanden. Såväl Johnson som Davis och handelsminister Liam Fox förespråkade att Storbritannien skulle lämna EU i folkomröstningen, men i övrigt dominerar ministrar som ville att landet skulle fortsätta som EU-medlem. Andelen kvinnliga ministrar är lika stor som i den avgående regeringen, 30 procent, men något fler än tidigare återfinns på höga positioner bland annat blir Elizabeth Truss blir ny justitieminister och Justine Greening utses till utbildningsminister. 

    • Leadsom hoppar av, May ny konservativ ledare

      Andrea Leadsom drar tillbaka sin kandidatur till partiledarposten. Leadsom har väckt kritik då hon i en tidningsintervju påstått att hon skulle vara en bättre ledare än May eftersom hon, till skillnad från May, har barn. Efter Leadsoms avhopp utses May till partiledare, och senare samma dag meddelar Cameron att han kommer att lämna över som premiärminister till May onsdagen den 13 juli. 

    • Jurister mot brexit

      I ett brev till regeringen kräver över 1000 advokater att parlamentet tar ett beslut om utträde ur EU innan Storbritannien aktiverar utträdesprocessen. Eftersom folkomröstningen endast var rådgivande krävs ett beslut av parlamentet enligt brevskrivarna.

    • Smith och Eagle utmanar Corbyn i Labours partiledarval

      Krisen inom Labour skärps när parlamentsledamoten Angela Eagle via medier gör klart att hon tänker utmana Corbyn om partiledarposten. Två dagar senare lämnar en annan Labourparlamentariker, Owen Smith, samma besked. 

    • Blair kritiseras för Irakkriget

      Den kommission som granskat Storbritanniens inblandning i Irak, från kriget 2003 fram till 2009, ger den förre Labourledaren Tony Blair svidande kritik i sin slutrapport. Blair var premiärminister när konflikten inleddes och enligt kommissionen förde han landet in i ett krig som var dåligt planerat, bedrövligt utfört och som kunde ifrågasättas juridiskt. Kommissionen pekar bland annat på att Storbritannien anslöt sig till den USA-ledda invasionen av Irak innan alla andra möjligheter var uttömda och att beslutet utgick från falsk information om att Irak skulle ha massförstörelsevapen. Enligt kommissionen utgjorde Irak inget hot vid tidpunkten för invasionen. Blair försvarar sig med att han har handlat i god tro och att han trott att han gjorde det som var bäst för landet. 179 brittiska soldater miste livet i Irak innan Storbritannien drog tillbaka sina trupper från Irak 2009. 

    • May tar täten i Tories partiledarval

      Fem personer ställer upp i partiledarvalet: inrikesminister Theresa May, justitieminister Michael Gove, arbets- och pensionsminister Stephen Crabb, energiminister Andrea Leadsome och den förre försvarsministern Liam Fox.  May vinner när de konservativa parlamentsledamöterna den 5 juli genomför en första omröstning för att utse Camerons efterträdare. May får 165 röster mot 66 för Andrea Leadsom och 48 för Michael Gove. Fox och Crabb drar sig ur och ger sitt stöd till May. Efter en andra omröstning bland de konservativa parlamentsledamöterna två dagar senare faller Gove bort. May och Leadsom kvarstår därmed som kandidater till partiledarposten. May har dock övertaget med 189 röster mot 84 för Leadsome. 

    • Farage avgår som Ukip-ledare

      Nigel Farage lämnar sin post som ledare för Ukip och säger att hans politiska mål har uppnåtts i och med att Storbritannien nu ska lämna EU. Farage säger också att han kommer att övervaka Storbritanniens utträdesprocess ”som en hök” från sin position som ledamot av Europaparlamentet. 

    • Juni

    • Boris Johnson hoppar av partiledarvalet

      Den tidigare Londonborgmästaren Boris Johnson, som setts som en av huvudfavoriterna till att ta över efter Cameron meddelar den 30 juni att han inte ställer upp i partiledarvalet. Detta sker sedan justitieminister Michael Gove, hans parhäst från brexitkampanjen, anmält att han ska ställa upp. När Gove aviserar sin kandidatur säger han att Johnson inte ”har de rätta egenskaperna för att bli premiärminister”.

    • Främlingsfientlighet ökar

      Flera medier rapporterar om en ökning av antalet hatbrott riktade mot invandrare i Storbritannien. 

    • Storbritanniens kreditbetyg sänks

      Kreditvärderingsinstituten Standard & Poor och Moody's sänker Storbritanniens kreditbetyg från AAA till AA-. 

    • Sturgeon i möte i Bryssel

      Den skotska försteministern Nicola Sturgeon fortsätter sina diplomatiska ansträngningar för att försöka rädda Skottland kvar inom EU. Hon får den 28 juni det skotska parlamentets mandat för att hålla överläggningar med såväl brittiska myndigheter och företrädare för EU. Hon reser också till Bryssel för att träffa EU-parlamentets talman Martin Schulz och andra EU-politiker. Frankrike och Spanien markerar att de motsätter sig några förhandlingar om ett eventuellt EU-medlemskap för Skottland. 

    • Corbyn förlorar förtroendeomröstning

      80 procent av Labours parlamentsledamöter stödjer ett misstroendevotum mot partiledaren. Parlamentsledamöterna har dock inte rätt att avsätta honom, det kan bara göras genom en omröstning i partiet och Corbyn har starkt stöd från många medlemmar och fackföreningarna. 

    • Osborne: EU-utträdet kommer att kräva stora besparingar

      I sitt första uttalande efter folkomröstningen säger finansminister Osborne att Storbritannien den 27 juni står starkt och att han inte tänker lägga fram någon krisbudget, något han tidigare hade sagt skulle behövas i händelse av en seger för brexit. Bara en dag senare säger han att både skattehöjningar och stora besparingar kommer att krävas för att hantera de problem som EU-utträdet skapar för ekonomin, men att beslut om detta kommer att fattas av den nya premiärministern. Osborne överger nu målet på att statsbudgeten ska hamna på plus från år 2020.

    • Uppror mot Labourledaren

      20 personer lämnar Jeremy Corbyns skuggkabinett helgen efter folkomröstningen. Det sker sedan Hilary Benn, ansvarig för utrikespolitiken i skuggkabinettet, avskedats efter att ha kritiserat Labourledarens sätt att sköta kampanjen inför folkomröstningen. Bakom avhoppen finns en oro över att Labour inte skulle kunna vinna ett val med Corbyn vid rodret. Labourledaren säger sig inte ha för avsikt att avgå, och han har fortfarande starkt stöd bland medlemmarna. 

    • Cameron aviserar sin avgång

      David Cameron meddelar att han ska avgå som premiärminister och partiledare i samband med de konservativas partikonferens i oktober. 

    • EU-motståndarna vinner folkomröstningen

      En knapp majoritet av väljarna, 51,8 procent, röstar för att Storbritannien ska lämna EU. De vinner klart i England och Wales med 53,4 procent respektive 52,5 procent, medan de som vill att Storbritannien ska stanna kvar i EU får 62 procent i Skottland och 55,8 procent i Nordirland. Valdeltagandet ligger på 72 procent. 

    • Ukip-ledares valaffisch upprör

      Motståndet mot invandring har spelat en stor roll i kampanjen för att förmå britterna att rösta för ett utträde ur EU. Det väcker skarpa protester från många håll när Ukip-ledaren Nigel Farage poserar framför en valaffisch, med rubriken Smärtgränsen, som föreställer syriska flyktingar. 

    • Labourpolitiker mördas

      Jo Cox, parlamentsledamot för Labour, mördas i samband med ett möte i hennes valkrets i Yorkshire. Hon hade haft en aktiv roll i kampanjen för att Storbritannien skulle stanna kvar inom EU. Den misstänkte mördaren har, enligt pressuppgifter, en historia av psykisk sjukdom. Senare kommer uppgifter som tyder på att mannen har länkar till högerextrema rörelser. Mordet fördöms av alla partier och bägge sidor beslutar att göra ett uppehåll i kampanjen. 

    • Europadomstolen ger Storbritannien rätt

      Europadomstolen avgör att brittiska myndigheter har rätt att inte betala ut barnbidrag eller ge skattelättnader till barnfamiljer, där föräldrarna inte arbetar i Storbritannien eller inte har rätt att bosätta sig i landet. Enligt domen hade den brittiska regeringen rätt att göra dessa undantag i syfte att "skydda" landets finanser. Det var EU-kommissionen som velat få det prövat om brittiska myndigheter bröt mot EU-regler när de kontrollerar invandrare från andra EU-länder när de inte gör samma sak med brittiska medborgare. 

    • Deadline för röstregistrering förlängs

      Från mitten av maj till och med 7 juni har 1,65 miljoner väljare registrerat sig för att rösta i folkomröstningen om EU, över en halv miljon av dem under det sista dygnet. Tekniska problem på hemsidan gör att väljarna får två dygn till på sig att registrera sig. De som har rätt att rösta är alla brittiska och irländska medborgare i Storbritannien som har fyllt 18 år, medborgare från Samväldesländer som har fyllt 18 år och har uppehållstillstånd, brittiska medborgare som bor utomlands och som har registrerat sig för att rösta i något brittiskt val under de senaste 15 åren, irländska medborgare födda i Nordirland som är bosatta utomlands samt irländska medborgare bosatta utomlands som har varit registrerade för att rösta i ett val i Nordirland under de senaste 15 åren. De som registrerat sig för att rösta i parlamentsvalet 2015 behöver inte registrera sig på nytt om de inte har flyttat.

    • Maj

    • Ny nordirländsk regering klar

      Elva av de tolv ministrarna kommer från de två största partierna, DUP och Sinn Féin. Den oberoende ledamoten, unionisten Claire Sugden, blir provinsens nya justitieminister. Flera partier, UUP, SDLP och Allianspartiet, har valt att gå i opposition. Det betyder att det för första gången på många år kommer att finnas en officiell opposition i provinsparlamentet Stormont. 

    • Fastighetsbranschen ska städas

      I samband med inledningen av korruptionstoppmötet säger Cameron att ”smutsiga” pengar ska rensas ut från fastighetsmarknaden med hjälp av ett nytt offentligt register. Bland de mer än 100 000 utländska företag som äger fastigheter i Storbritannien finns många anonyma offshorebolag, men de ska nu åläggas att redogöra för ägarförhållandena. 

    • DUP vinner provinsvalet i Nordirland

      Demokratiska unionistpartiet vinner 38 av de 108 mandaten i provinsvalet, 10 fler än det nationalistiska partiet Sinn Féin som blir näst störst. Ulsters unionistparti (UUP) får 16 mandat, det nationalistiska SDLP får 12 mandat och Allianspartiet 8. Flera mindre partier kommer också in i Stormont, alliansen Människor före profit får sina första 2 mandat, Gröna partiet får lika många, medan Ulsters traditionella röst (TUV) erhåller ett mandat. En oberoende ledamot väljs också in i provinsparlamentet. 

    • Labour vinner borgmästarvalet i London

      När lokalval hålls i början av månanden lyckas Labour behålla makten i en rad viktiga orter i England och vinner borgmästarvalet i London, då Sadiq Khan blir stadens första muslimska borgmästare. Labour förblir också störst i Wales. Ukip går fram och får bland annat sju platser i det walesiska parlamentet. I Skottland tar SNP hem sin tredje raka seger. Det konservativa partiet går starkt fram, på bekostnad av främst Labour som nu blir tredje största parti i det skotska parlamentet. 

    • April

    • Labourpolitiker anklagas för antisemitism

      Labourledaren Jeremy Corbyn och hans parti skakas av en kris efter det att två ledande politiker i partiet, tidigare borgmästaren i London Ken Livingstone och en parlamentsledamot, anklagats för att ha antisemitiska uppfattningar efter uttalanden om Israel. Bägge har stängts av från partiet. Även ett antal lokalpolitiker uppges ha stängts av efter antisemitiska utspel, enligt tidningen the Telegraph så många som ett femtiotal. En utredning har tillsatts för att undersöka förekomsten av antisemitism och rasism inom partiet. 

    • Tata Steel brittiska gren säljs

      Tata Steel säljer delar av bolagets brittiska gren till företaget Greybull för en symbolisk summa. Därmed ska 5 000 jobb som var i farozonen vara räddade (se Mars 2016). 

    • Centralbankschef varnar för Brexit

      Mark Carney säger vid ett möte i överhuset att ett utträde ur EU skulle få ödesdigra konsekvenser för Storbritannien. Han kritiseras efter det för att ha blandat sig i politiken, men avfärdar kritiken genom att säga att han skulle blandat sig i politiken om han inte hade sagt något. Enligt en opinionsundersökning i mitten av april vill 38 procent av britterna att landet ska stanna kvar inom EU, 34 procent vill att Storbritannien ska lämna samarbetet och 28 procent har ännu inte bestämt sig. 

    • Corbyn pläderar för att Storbritannien ska stanna kvar i EU

      Labourledaren gör sitt första inlägg för ja-sidan inför folkomröstningen. Han betonar att Storbritannien måste vara kvar inom EU för att kunna driva igenom reformer. Han understryker också EU:s betydelse för arbetsrätt, miljö och konsumentskydd.

    • Valkampanjen startar inför EU-omröstningen

      Valkampanjen inför EU-omröstningen inleds. Inför starten har valkommissionen utsett två organisationer som får officiell status under kampanjen, de får göra av med mer pengar, upp till sju miljoner pund, och får 600 000 pund i bidrag från staten. Övriga organisationer får som mest lägga 700 000 pund på sina kampanjer. På ja-sidan heter den Britain Stronger in Europe och leds av Lord Rose. Den samlar ledande företrädare för bland annat Konservativa partiet, Labour, Liberaldemokraterna, Gröna partiet, SNP, Plaid Cymru, flera stora fackföreningar och näringslivsorganisationer. SNP bedriver dock sin egen kampanj i Skottland eftersom man inte vill delta på samma plattform som Konservativa partiet. På nej-sidan blir det Vote Leave, där de största namnen är Londons borgmästare Boris Johnson och den förre utbildningsministern Michael Gove, som får officiell status. Det skedde i konkurrens med bland annat Leave EU (som först hette The Know), som bildats 2015 med av Aaron Banks som också är en av de största bidragsgivarna till Ukip. En annan konkurrent är Grassroots Out (Go) som stöds av Ukip-ledaren Nigel Farage. Go har dock delats upp i en rad mindre enheter (till exempel Left Go, Labour Go, Student Go, Business Go and Steel Go), sannolikt för att kringgå reglerna för hur mycket pengar de får satsa på sin kampanj. 

    • Ministrar redovisar skatteinbetalningar efter Panamaskandalen

      Kontroverserna kring Panamadokumenten leder till att flera högt uppsatta ministrar, inklusive premiärministern och finansminister Osborne, öppet redovisar hur mycket de har betalat i skatt. Även Labourledaren Corbyn, Londons borgmästare Boris Johnson och alla skotska partiledare gör senare samma sak. Men Cameron som 2014 hade lovat att öka insynen i de brittiska skatteparadisen ser nu ut att backa på den punkten. Förslaget har väckt starkt motstånd från bland annat Bermuda, Caymanöarna och Brittiska Jungfruöarna, som hävdar att pengarna i så fall bara skulle investeras någon annanstans. Den brittiska regeringen säger sig ha kunnat ta tillbaka två miljarder pund från personer som har försökt undkomma skatt via skatteparadisen.

    • Cameron i blåsväder efter Panamaavslöjanden

      Avslöjanden, via de så kallade Panamadokumentet, om att premiärministerns framlidne far, Ian Cameron, hade stora summor i en investeringsfond i på Bahamas. David Cameron säger inledningsvis att han själv inte tjänat några pengar på faderns fonder men han medger senare att han själv ägt andelar i investmentbolaget (han sålde dem dock 2009, året innan han blev premiärminister). Det ser särskilt illa ut eftersom premiärministern tidigare anklagat framträdande personer som ägnat sig åt skatteplanering. Från vänsterhåll kritiseras regeringen för att den göra så stora ansträngningar för att beivra bidragsfusk, samtidigt som den inte gör särskilt mycket för att komma åt skatteflykt. Opinionsundersökningar visar att förtroendet för Cameron har fallit med åtta procent sedan i februari.

    • Mars

    • Kris inom stålindustrin

      Den indiska stålkoncernen Tata Steel aviserar att man avser att stänga sina fabriker i Storbritannien, vilket betyder att minst 15 000 jobb är i farozonen, de flesta i Port Talbot i Wales. Bolagets lönsamhet har minskat i takt med att stålproduktionen i Kina har ökat, och de brittiska stålverken har i flera år gått med förlust. Regeringen får kritik för att inte ha reagerat snabbt nog för att hantera krisen (regeringen utlovar i april 400 miljoner pund för att försöka rädda åtminstone en del av den brittiska stålindustrin). 

    • EU-skeptisk minister lämnar regeringen

      Arbets- och pensionsminister Iain Duncan Smith avgår efter att ha riktat hård kritik mot finansminister Osborne planer på nedskärningar inom välfärdssystemet. Dessa drabbar, enligt honom, människor med ett handikapp och vidgar de sociala klyftorna i landet. Många bedömare menar att Duncan Smiths avgång i själva verket handlade mer om folkomröstning om EU än om socialpolitiken. Iain Duncan Smith förespråkar att Storbritannien ska lämna EU.

    • Sinn Féin-politiker kräver omröstning om enat Irland, om Storbritannien lämnar EU

      Nordirlands biträdande försteminister Martin McGuinness säger att om Storbritannien beslutar sig för att lämna EU vid folkomröstningen i juni bör det även hållas en folkomröstning om ett enat Irland. Som skäl anger han att nordirländarna måste få chansen att kunna vara kvar i EU genom att den brittiska provinsen skulle kunna uppgå i republiken Irland. Opinionssiffror tyder dock på att det skulle bli ett nej vid en sådan omröstning.

       

    • Februari

    • Britterna ska folkomrösta om EU i juni

      Folkomröstningen om EU ska hållas den 23 juni. Efter ett maratonmöte på fyra dagar 18–21 februari enas EU:s medlemsländer om ett avtal om Storbritanniens relation till unionen. Därefter meddelar Cameron att folkomröstningen ska hållas den 23 juni. Strax därefter säger Londons borgmästare, den konservative Boris Johnson, att han vill att landet ska lämna EU. Försteministrarna i Skottland, Wales och Nordirland har tidigare vädjat till regeringen om att senarelägga folkomröstningen på grund av risken för att valen till de regionala parlamenten i maj ska hamna i skymundan. Efter beskedet om folkomröstningen faller värdet för pundet gentemot både euron och dollarn med 8 respektive 9,5 procent.  

    • Cameron och Tusk överens om EU-reformer

      Den 2 februari når premiärminister Cameron och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk en preliminär uppgörelse som bland annat ska ge Storbritannien möjlighet att under fyra år begränsa EU-medborgares tillgång till det brittiska välfärdssystemet. Men det skulle inte vara fritt fram för Storbritannien att dra i ”nödbromsen” när de vill; åtgärderna måste först godkännas av andra EU-länder och britterna måste själva kunna visa vilken påfrestning en omfattande invandring från andra EU-länder fått på välfärdssystemet. Även andra EU-länder ska kunna använda nödbromsen om de hamnar i en liknande situation. Storbritannien ska också, enligt förslaget, kunna hålla sig utanför när andra medlemsländer enas om ett än tätare samarbete.  Landet kan även i fortsättningen välja att stå utanför eurosamarbete, och euroländerna ska inte kunna införa nya regler som påverkar de EU-medlemmar som inte är med i valutaunionen. Det senare ses som ett sätt att skydda den brittiska finansindustrin, framför allt City of London, från för dem ovälkomna regler. Men även om Cameron och Tusk har kunnat enas är det långt ifrån säkert att deras förslag kommer att godtas av andra medlemsländer. Förslaget får genast kritik av EU-motståndare inom Konservativa partiet. En framgång för Cameron är att hans förslag vinner stöd från inrikesminister Theresa May, som säger att hon kommer att delta i kampanjen för att Storbritannien ska bli kvar i EU.

    • Januari

    • Arlene Foster ny försteminister i Nordirland

      Peter Robinson avgår formellt som Nordirlands regeringschef. Han ersätts av sin partikamrat Arlene Foster.

    • Främlingsfientliga BNP förlorar status som parti

      Det främlingsfientliga BNP förlorar sin officiella status som politiskt parti. Det sker sedan partiets företrädare inte skickat in sina årliga uppgifter eller betalat avgiften på 25 pund.

  • 2015

    • December

    • Tusentals evakueras efter svåra översvämningar

      I slutet av månaden orsakar flera stormar till att delar svåra översvämningar i norra England, Wales, Skottland och Nordirland. Tusentals människor får evakueras från sina hem. Labour kritiserar regeringen för att ha skurit ned på anslagen till förstärkningar av flodvallar och andra åtgärder som syftar till att förhindra översvämningar. De materiella skadorna beräknas till mellan 2 miljarder och 2,8 miljarder pund. Det har inte regnat så mycket i Storbritannien sedan 1910. 

    • Klart för brittisk medverkan i flygräder i Syrien

      Underhuset röstar i början av månaden för att Storbritannien ska få flygbomba IS-fästen i Syrien. Frågan har dock väckt kontroverser inom Labourpartiet, då partiledaren Corbyn motsätter sig beslutet. Han går dock med på att låta partiets parlamentsledamöter rösta som de vill. Efter en tio timmar lång debatt röstar 397 ledamöter ja till förslaget och 223 röstar nej. 66 Labourledamöter röstar med regeringen, liksom de flesta liberaldemokrater och alla ledamöter från DUP. Den första brittiska flygräden mot ett syriskt oljefält genomförs tidigt följande dag. Enligt Cameron använder IS inkomsterna från oljan för att bekosta attacker i väst. En rapport från inrikesdepartementet visar att antalet människor som gripits misstänkta för brott relaterade till terrorism har ökat med en tredjedel från september 2014 till samma månad 2015. 315 människor har gripits, däribland flera kvinnor och tonåringar.

    • November

    • Protester mot besparingar får regeringen att backa

      Under hösten har regeringens planer på att dra in skattekrediter som gått till arbetande hushåll med låga inkomster väckt starka protester, och ett förslag till stora nedskärningar stoppas av överhuset. I sitt hösttal om den brittiska ekonomin 2016­–2020 den 27 november backar finansminister Osborne och aviserar bland annat att en del av skattekrediter ska behållas. Enligt Osborne kommer underskottet i statens affärer att vara 27 miljarder lägre än i tidigare prognoser. Polisen, vården, skolan, biståndet och försvaret får behålla sina anslag på nuvarande nivå eller får mer pengar. Försvarets anslag ska höjas från 34 miljarder pund 2015 till 40 miljarder pund 2020, plus extra anslag till säkerhetstjänsten.  En nyhet är en särskild skatt på bindor och tamponger som ska gå till välgörenhetsorganisationer som arbetar för kvinnor.

    • Cameron presenterar förslag till EU-reformer

      För att underlätta en brittisk uppgörelse med de övriga EU-länderna ger premiärminister Cameron upp planerna på att begränsa invandrare från andra medlemsländers tillgång till det brittiska välfärdssystemet. I ett brev till Donald Tusk, ordförande för Europeiska rådet, presenterar Cameron sina förslag till reformer av EU-samarbetet. Det handlar bland annat om åtgärder som ska göra unionen mer konkurrenskraftig, ge mer makt åt de nationella parlamenten och att hitta sätt att skydda rättigheterna för de länder som inte ingår i eurozonen. Samtidigt är det tydligt att den "vapenvila" i EU-frågan som rått i Konservativa partiet är över. Camerons förslag möter stark kritik från delar av hans eget parti.

    • DUP blockerar beslut att tillåta samkönade äktenskap

      Nordirlands provinsparlament röstar för att godkänna samkönade äktenskap. Beslutet blockeras dock av kammarens största parti, DUP. Samtidigt visar opinionsundersökningar att en lagändring har stöd av nästa två tredjedelar av nordirländarna.

    • Oktober

    • Ny ledare för Skotska Labour

      Vid Skotska Labours konferens gör dess nya partiledare, Kezia Dugdale, sitt bästa för att markera att den skotska grenen av partiets  oberoende, och att inte för samma politik som moderpartiet söder om gränsen.

    • Skotska Labour motsätter sig förnyelse av Trident

      Skotska Labour röstar med klar majoritet för att Storbritanniens kärnvapensystem Trident inte ska förnyas. Stora delar av Labourpartiet i England och Wales är av en annan åsikt. 

    • "Paramilitära grupper inte längre något militärt hot i Nordirland"

      I Nordirland presenteras den oberoende rapporten om paramilitära grupper aktiviteter (se September 2015). Den visar att alla större grupper som var aktiva under konfliktåren fortfarande finns kvar och är organiserade i militära former, men att de inte längre utgör något militärt hot. DUP aviserar att partiets ministrar kommer att återinträda i regeringen.

    • Underhuset godkänner nya budgetregler

      Finansminister Osbornes förslag om strikta budgetregler, det vill säga att regeringen "under normala förhållanden" inte får göra av med mer pengar än den får in i skatter, godkänns av underhuset, med 320 röster för och 258 emot. SNP, Liberaldemokraterna och de flesta Labourledamöter röstar emot, men 21 Labourledamöter lägger ner sina röster. Samtidigt kommer statistik som visar att arbetslösheten har sjunkit till 5,4 procent i augusti 2015. 

    • September

    • Sanktioner mot britter som värvar medlemmar till IS

      FN inför på begäran av Storbritannien sanktioner mot fyra britter som slåss för eller rekryterar medlemmar till IS (Omar Hussain, Nasser Muthana, Aqsa Mahmood och and Sally-Anne Jones). De beslås med reseförbud och får sina tillgångar frysta.

    • Oberoende analys ska göras om paramilitära grupper i Nordirland

      Nordirlandsminister Theresa Villiers beordrar den 18 september att det ska göra en oberoende analys av de paramilitära gruppernas aktiviteter i Nordirland. Den ska vara klar i mitten av oktober.

    • Corbyn väljs till ny Labourledare

      Labourpartiet utser Jeremy Corbyn till ny partiledare med drygt 59 procent av rösterna, för Andy Burnham med 19 procent, Yvette Cooper 17 procent och Liz Kendall drygt 4 procent. Valet innebär att partiet gör en tydlig vänstersväng. Corbyn har framför allt profilerat sig på hård kritik av den konservativa regeringens hårda åtstramningspolitik, och har bland annat pläderat för nya satsningar på bland annat vård och utbildning. När Corbyn tillsätter sin första skuggregering säger han sig vilja ena partiets olika fraktioner. En annan vänsterprofil John McDonnell får dock ansvaret för de ekonomiska frågorna, medan de inrikespolitiska ska hanteras av Andy Burnham och Hilary Benn tar hand om partiets utrikespolitik. Yvette Cooper, Liz Kendall och flera andra från den tidigare skuggregeringen har gjort klart att de inte vill vara med i Corbyns laguppställning. Den nya partiledaren får också kritik för att så få kvinnor finns på tunga poster, även om det är fler kvinnor än män i skuggregeringen. När det gäller den känsliga EU-frågan signalerar Corbyn, som har ett förflutet i Labours EU-skeptiska falang, att han för tillfället stödjer att Storbritannien ska bli kvar inom unionen. Andra ledande företrädare för skuggkabinettet uttrycker samtidigt starkt stöd för ett fortsatt EU-medlemskap. Flera fackföreningar har sagt att det kan komma att förespråka ett EU-utträde om regeringen får igenom ändringar som försämrar arbetsrätten. Den första opinionsundersökningen efter partiledarskiftet tyder på att stödet för Labour har ökat till 32 procent. Konservativa partiet leder dock klart med 38 procent.

    • Nordirlands försteminister avgår tillfälligt i protest

      Nordirlands försteminister Peter Robinson lämnar tillfälligt sin post. Hans partikamrat Arlene Foster tar över posten som nordirländsk regeringschef. Robinson fattar sitt beslut efter att Sinn Féins ordförande i Nordirland förhörts om ett mord på en före detta IRA-medlem Kevin McGuigan.

    • Rekordlång tid på tronen

      Drottning Elizabeth blir nu den monark som suttit längst på den brittiska tronen, drygt 63 år och sju månader. Det tidigare rekordet innehades av Victoria som var brittisk drottning 1837–1901.

    • Klartecken för drönarräd i Syrien

      Cameron säger att han givit klartecken för att Storbritannien skulle använda drönare för att döda två brittiska islamister i Syrien som, enligt regeringen, planerade en rad terrorattentat. Det var första gången det brittiska flygvapnet satt in drönare mot mål i ett land som Storbritannien inte befinner sig i krig med. Detta sker trots att parlamentet 2013 röstade nej till ett brittiskt ingripande i Syrien (se September 2013).

    • Fler britter vill lämna EU

      En opinionsundersökning i början av månaden tyder på att det nu är fler britter (51 procent) som vill att Storbritannien ska lämna EU, än som vill att landet ska stanna kvar inom unionen (49 procent).

    • Storbritannien ska ta emot 20 000 syriska flyktingar fram till år 2020

      Premiärminister Cameron lovar kort därefter att Storbritannien ska ta emot "tusentals" syriska flyktingar, från lägren i Syriens grannländer. Pengar till detta ska delvis tas från biståndsbudgeten, säger Cameron. Han utlovar samtidigt 100 miljoner pund i humanitärt stöd till dem som bor i flyktinglägren i Syrien, Libanon, Turkiet och Jordanien. Senare lägger regeringen fram ett förslag i underhuset om att Storbritannien ska ta emot 20 000 människor från Syrien fram till 2020. De ska erbjudas humanitära visum som ger dem rätt att stanna i landet i fem år. Labours Yvette Cooper uppmanar regeringen att även bistå de syriska asylsökande som har tagit sig till Europa. Den brittiska regeringen har, vid sidan av Tjeckien, Rumänien och Slovakien, sagt nej till idén om EU-länderna ska hjälpas åt med att ta hand om flyktingarna och att medlemsländerna måste åta sig att ta emot ett visst antal via ett kvotsystem.

    • Namninsamling för att Storbritannien ska ta emot fler flyktingar

      Flyktingkatastrofen kring Medelhavet leder till nya påtryckningar på den brittiska regeringen för att landet ska större ansvar för att hjälpa dem som flyr. Sedan januari 2014 fram till början av september 2015 har Storbritannien bara tagit emot 215 syriska asylsökanden. Nicola Sturgeon lovar att Skottland kan ta ansvar för tusen asylsökande. Liberaldemokraternas förre ledare lord Ashdown kallar Camerons agerande för "skamligt". En namninsamling för att Storbritannien ska ta emot fler flyktingar har samlat 425 000 namn.

    • Storbritannien och Spanien i gemensamt EU-utspel

      David Cameron gör i början av månaden ett utspel tillsammans med Spaniens premiärminister Mariano Rajoy och kräver nya strukturella reformer av EU-samarbetet för att öka medlemsländernas konkurrenskraft. Huvudsyftet med samarbetet bör vara att skapa tillväxt, skriver de båda i en gemensam tidningsartikel.

    • Augusti

    • Mord skapar ny kris i Nordirland

      Ett mord i Nordirland, som medlemmar av IRA misstänks för, skapar en ny politisk kris i provinsen. I slutet av augusti meddelar UUP, det näst största protestantiska partiet UUP, att det lämnar provinsstyret den 1 september i protest mot att Sinn Féin, IRA:s politiska gren, får sitta kvar i regeringen.

    • Hårdare invandringslagar aviseras

      Tusentals människors försök att ta sig till Storbritannien genom tunneln under Engelska kanalen från Calais i Frankrike utlöser en intensiv debatt om invandringen. Regeringen säger att en planerad ny invandringslag bland annat ska tvinga hyresvärdar att kontrollera utländska hyresgästers uppehållstillstånd. De som inte gör det, eller som inte vräker hyresgäster utan uppehållstillstånd, ska kunna dömas till fängelse i upp till fem år. En ny invandringslag ska debatteras i parlamentet under hösten. I mitten av månaden kommer Storbritannien och Frankrike överens om åtgärder för att hindra att flyktingar tar sig till Storbritannien via kanaltunneln.  Frankrike lovar bland annat att sätta in fler poliser och Storbritannien ska till exempel bygga nya stängsel och sätta upp fler övervakningskameror. Ett nytt förslag för att begränsa invandringen presenteras av regeringen i slutet av månaden: invandrare som arbetar illegalt i Storbritannien riskerar att straffas med upp till sex månader i fängelse. Sanktioner planeras också mot de företag som anlitar illegal arbetskraft. Ny statistik visar dock att invandringen fortsätter att öka, trots regeringens försök att begränsa den. Från mars 2014 till mars 2015 hade 330 000 personer flyttat till Storbritannien.

    • Juli

    • Regeringen vill begränsa strejkrätten

      Regeringen lägger fram ett förslag om att begränsa möjligheterna för fackförbund att utlysa strejker i den offentliga sektorn. Minst hälften av alla medlemmar måste delta i en omröstning för att en strejk ska bli laglig. Idag räcker det med att en enkel majoritet av dem som deltar i en omröstning röstar för strejk.

    • Regeringen aviserar nya sparkrav

      Finansminister George Osborne lägger fram en statsbudget med stark betoning på ekonomiska åtstramningar. Totalt räknar regeringen med att spara 37 miljarder pund under de kommande fem åren, varav 12 miljarder genom sänkta sociala utgifter, 5 miljarder genom skatteändringar och minskad skattesmitning och resten huvudsakligen genom minskade statliga utgifter. Bolagsskatten sänks stegvis från 20 procent till 18 procent fram till 2020. 

    • Juni

    • Fyra konkurrerar om posten som Labourledare

      I mitten av månaden finns fyra kandidater till posten som Labourledare kvar: Andy Burnham (som ses som favorit att vinna), Liz Kendall (som säger sig vilja modernisera partiet), Yvette Cooper och Jeremy Corbyn (från partiets vänsterfalang). 

    • Postverket privatiseras

      Staten säljer delar av det brittiska postverket Royal Mail och får därmed in 750 miljoner pund.

    • Barnfamiljer drabbas av regeringens sparkrav

      Finansminister Osborne säger sig överväga att slopa visa skattelättnader för barnfamiljer. Det innebär, enligt bedömare, att 3,7 miljoner familjer med låga inkomster förlorar omkring 1 400 pund per år, men skulle spara 5 miljarder pund för staten. Konservativa har tidigare lovat att minska kostnaderna för social välfärd med 12 miljarder pund, men sade under valrörelsen att man inte ska skära något i statliga pensioner, förmåner för pensionärer eller barnbidrag. Osborne planerar också ny lagstiftning som innebär att statsbudgeten måste visa på ett överskott under "normala" ekonomiska förhållanden. Den tidigare koalitionsregeringen missade sitt mål att ha en balanserad budget fram till 2015/2016, men Osborne säger nu att regeringen ska klara detta till 2017/2018.

    • Klart för folkomröstning om EU

      Underhuset röstar för att Storbritannien ska hålla en folkomröstning om EU-medlemskapet. 544 ledamöter röstar ja och 53 röstar nej till förslaget som stöds av både Konservativa partiet och Labour, men inte av SNP. Lagförslaget går nu vidare till nästa steg i parlamentsprocedurerna.  Labour har dagarna före omröstningen sagt att partiet tänker driva sin egen kampanj i folkomröstningen för att Storbritannien ska bli kvar inom EU och inte samarbeta med några andra partier. Under valkampanjen tidigare under året motsatte sig Labour att det skulle hållas en folkomröstning. 

    • Camerons EU-krav får mothugg från Östeuropa

      Enligt medierapporter driver den brittiska premiärministern på för att få igång överläggningar om de brittiska kraven så snart som möjligt, för att kunna hålla en tidig folkomröstning. Hans krav på att begränsa EU-invandrares tillgång till det brittiska välfärdssystemet möter motstånd från framför allt Polen och flera andra östeuropeiska länder. Samtidigt påpekar flera bedömare att ju mer bråttom Cameron har desto svårare får han att kunna driva igenom sina krav. En ny opinionsundersökning tyder på att 58 procent av britterna vill stanna kvar inom EU och 41 procent vill lämna samarbetet.

    • Konservativa EU-kritiker skapar påtryckningsgrupp

      Ett femtiotal konservativa parlamentsledamöter bildar i början av juni en grupp, Konservativa för Storbritannien (CfB), och säger att de tänker kämpa för ett utträde ur EU, så kallad brexit, om inte regeringen kan ta tillbaka makt från EU. De pläderar för att parlamentet, Westminster, ska få rätt att lägga in sitt veto mot alla EU-lagar. Cameron svarar med att alla ministrar som vill delta i en kampanj för att landet ska gå ur EU måste lämna regeringen. Han tar senare tillbaka detta och säger att journalister feltolkat det han sagt.

    • Maj

    • Frågeförlag inför EU-omröstning

      Stor uppmärksamhet riktas nu mot den planerade folkomröstningen om EU och i slutet av maj reser premiärminister Cameron till Nederländerna, Frankrike, Polen och Tyskland i ett försök att vinna stöd för sina planer på att reformera EU. En debatt uppstår kring hur frågan i folkomröstningen ska utformas. Regeringens förslag är: Vill du att Storbritannien ska bli kvar som EU-medlem?

    • ”Bättre barnomsorg och inga skattehöjningar”

      I sin regeringsförklaring, det så kallade drottningtalet, presenterar Camerons ministär sina planer för den kommande mandatperioden. Enligt den ska bland annat inkomstskatt, moms och socialförsäkringar inte få höjas alls under fem år, alla tre- till fyraåringar ska få rätt till 30 timmars fri barnomsorg i veckan, ett nytt tak sätts för hur mycket ett hushåll kan få i bidrag (det sänktes från 26 000 pund till 23 000 pund). En viktig del gäller också de ökade befogenheter som ska ges till parlamenten i Skottland, Wales och Nordirland, samt hur man ska gå vidare med "engelska röster för engelska lagar". 

    • Ny kris i Nordirland

      Samtidigt hotar en ny kris för provinsregeringen i Nordirland, då nationalistpartierna Sinn Féin och SDLP röstar nej till ett förslag till välfärdsreform. Det betyder att provinsstyret väntas få ett underskott i sin budget på 600 000 pund. Enligt medierapporter kan det betyda att den brittiska regeringen beslutar att överlämna ansvaret för budgeten till en högt uppsatt statstjänsteman. Risken finns att hela provinsstyret faller. Regeringarna i London och Dublin ingriper och försöker hitta ett sätt att bryta dödläget.

    • Konservativa partiet vinner egen majoritet

      Det brittiska parlamentsvalet den 7 maj ser ut att bli en jämt lopp mellan de två stora partierna som båda ligger på några och 30 procent. Det blir därför en stor överraskning när Konservativa partiet vinner egen majoritet i underhuset. Camerons parti får 330 mandat och knappt 37 procent av rösterna, följt av Labour med 232 mandat och 30,5 procent och SNP med 56 mandat och knappt 5 procent, Liberaldemokraterna 8 mandat och nästan 8 procent. Ukip får nöja sig med 1 mandat (och 12,6 procent av rösterna), liksom Gröna partiet (knappt 4 procent). Bedömare hade förutspått att Ukip skulle ta mandat från Konservativa partiet, men istället går Ukip fram i norra England där partiet lockar över tidigare Labourväljare. I Nordirland blir DUP största parti med 8 mandat, Sinn Féin får 4 mandat, ett mindre än 2010, SDLP behåller sina 3 mandat, UUP, som åkte ut 2010, får 2 mandat, medan Allianspartiet förlorar sitt enda mandat. I Wales får Plaid Cymru behålla sina tre mandat. Där vinner Konservativa partiet 3 nya mandat, på Liberaldemokraternas och Labours bekostnad. Andelen kvinnor i parlamentet ökar till drygt 29 procent jämfört med 23 procent 2010.  Efter valet avgår Labourledaren Miliband, Liberaldemokraternas ledare Nick Clegg och Ukips Nigel Farage. Den senare är dock tillbaka på partiledarposten tre dagar senare efter vädjanden från partimedlemmar. En öppen konflikt bryter ut inom partiet, då flera partiföreträdare motsätter sig detta. Douglas Carswell, den enda Ukip-ledamot som kom in i underhuset, vägrar ta emot hela det statliga partibidraget på 650 000 pund som Ukip nu har rätt till. Han motiverar det med att han vill visa att partiet skiljer sig från de andra, genom att man inte försöker sko sig på systemet.

    • April

    • Sturgeon i rampljuset

      Den stora TV-sända valdebatten hålls den 2 april. Sju partier deltar, förutom de två regeringspartierna och Labour, får även SNP, Ukip, Gröna partiet och det walesiska Plaid Cymru vara med. De nordirländska partierna är kritiska till att de inte får vara med. Olika opinionsundersökningar ger skilda utslag om vem som anses ha vunnit debatten. Miliband, Cameron, Farage eller SNP:s ledare Nicola Sturgeon. Det framgår att många utanför Skottland inte vetat vem Sturgeon är förrän nu. Tillsammans med Nathalie Bennett från Gröna partiet och Plaid Cymrus Leanne Wood, motsätter hon sig regeringens hårda åtstramningspolitik. Efter debatten läcks uppgifter om att Sturgeon i ett samtal med Frankrikes ambassadör ska ha sagt att hon hellre vill att Konservativa partiet ska vinna och att Ed Miliband inte har det som krävs för att bli premiärminister. Underförstått att en konservativ valseger skulle gynna självständighetssträvandena i Skottland. Uppgifterna förnekas av såväl SNP-ledaren som den franska ambassadören. Kort därefter gör Sturgeon en invit till Labour, och vill att partierna ska sluta en pakt för att förhindra att Konservativa partiet ska kunna behålla makten. Labour-ledaren Miliband försöker markera avstånd till SNP och underkänner det skotska partiets förslag till ekonomisk politik.

    • Mars

    • Högst en mandatperiod till för Cameron

      David Cameron säger att om han kan sitta kvar som premiärminister efter valet i maj blir det hans sista mandatperiod vid makten. Det spekuleras om att han planerar att avgå efter en eventuell folkomröstning om EU 2017. Det väcker också nytt liv till spekulationerna om vem som ska efterträda honom som konservativ ledare. Finansminister George Osborne, inrikesminister Theresa May och Londons borgmästare Boris Johnson nämns som troliga efterträdare.

    • Labour utesluter regeringssamarbete med SNP

      Ed Miliband säger, efter att ha pressats på besked från de konservativa, att hans parti inte är berett att bilda en koalitionsregering med SNP. Samtidigt visar opinionssiffror att SNP behåller sin klara ledning över Labour i Skottland. Ett skäl till att Miliband tar avstånd från SNP är att allt tal om samarbete skulle kunna leda till att de skotska väljarna tror att de kommer att få en Labourregering även om de röstar på SNP. Tanken på en Labour/SNP-regeringen vinner knappast några röster bland engelska väljare.

    • Skattesänkningar inför valet

      Finansminister Osborne presenterar en "förvalsbudget" den 18 mars som bland annat innehåller försiktiga sänkningar av inkomstskatten, stöd till personer som köper sitt första hus, Mycket av detta ska, enligt honom, kunna finansieras genom en höjning av bankskatten. Men Osborne utlovar också fler åtgärder för att komma åt skattesmitare. Enligt nya siffror växte BNP med 2,6 procent 2014. Arbetslösheten fortsätter att minska, liksom underskottet i handelsbalansen. Den brittiska ekonomin har gynnats av lägre oljepriser. Miliband upprepar det han sagt flera gånger tidigare, att finansministern gynnar fel grupper och Labours finansministerkandidat Ed Balls kallar budgeten för tunn. Balls säger att Osborne kommer att bli tvungen att höja momsen och skära ned på den offentliga vården, NHS, för att få siffrorna att gå ihop. Samtidigt kritiserar Liberaldemokraterna koalitionspartnern för att av ideologiska skäl göra större nedskärningar än det ekonomiska läget motiverar.

    • Unionistpartier i valpakt

      Inför det brittiska parlamentsvalet har DUP och det andra stora unionistpartiet UUP enats om en valpakt, där de ska ställa upp med gemensamma kandidater i fyra valkretsar.

    • Uppgörelse i Nordirland riskerar att spricka

      Sinn Féin meddelar att partiet drar tillbaka sitt stöd för det avtal om besparingar inom välfärden som de nordirländska partierna enades om i slutet av 2014 (se December 2014). Partiet hävdar att DUP ändrat i överenskommelsen. De två partierna håller flera möten för att bryta dödläget.

    • Februari

    • Före detta utrikesministrar i korruptionsskandal

      Två före detta utrikesministrar, Jack Straw från Labour och Malcolm Rifkind från Konservativa partiet, stängs av från sina partier på grund av misstankar om att de mot betalning lovat använda sitt politiska inflytande för att gynna en privat firma. De filmas av journalister från tidningen Daily Telegraph och TV-kanalen Channel 4 som utger sig för ett representera en icke existerande kinesisk firma. Både Straw och Rifkind förnekar att de har brutit mot några regler, men anmäler sig själva till underhusets granskningsorgan. Ed Miliband uppmanar premiärminister Cameron att införa ett förbud mot att parlamentsledamöter arbetar med annat samtidigt som de sitter i underhuset. Det finns redan idag en uppförandekod om vad man får och inte får göra som ledamot av det brittiska parlamentet. Efter avslöjandena avgår Rifkind som ordförande från underhusets underrättelsekommitté. Som ledamot av underhuset tjänar man omkring 67 000 pund om året.

    • Kryphål för skatteflykt avslöjas

      Dokument från den brittiska banken HSBC som har läckt ut till medier visar hur välbeställda personer i Storbritannien kunnat undgå att betala skatt i landet genom att använda sig av hemliga konton i Schweiz. I två tredjedelar av fallen har detta dock skett utan att de berörda brutit mot brittisk lag. Förmögna personer med rötter i andra länder, så kallade non-doms, har kunnat utnyttja ett kryphål i lagstiftningen som ger dem rätt att slippa betala skatt i Storbritannien för tillgångar som finns utanför landet om de kan hävda att de har en nära anknytning till ett annat land. Detta har bidragit till att många utländska miljardärer flyttat till London. Frågan om villkoren för dessa ”non-doms” har debatterats tidigare, och en bit in på 00-talet försökte den dåvarande Labourregeringen skärpa villkoren, men det slutade i ett tämligen urvattnat förslag. Uppgifterna, som nu publiceras, har bearbetats av ett sextiotal medieföretag världen över. De läckta uppgifterna ger nytt bränsle till den politiska debatten och Ed Miliband kritiserar premiärminister Cameron för hans utnämning av den förre HSBC-chefen lord Green till ny handelsminister. Flera av konservativa partiets, och i mindre utsträckning Labours, bidragsgivare tillhör dem som haft hemliga konton i HSBC. Avslöjandena skadar därmed de konservativa mer än Labour, som får en stor del av sina pengar från fackföreningarna.

    • Ryskt intrång i brittiskt luftrum

      Ryska militärplan rapporteras ha flugit över Engelska kanalen, och brittiska myndigheter tvingas dirigera om civila plan.

    • Rekordnota för bevakning av Assange

      Enligt Londonpolisen har bevakningen av Wikileaksgrundaren Julian Assange, som befinner sig på Ecuadors ambassad i Storbritannien för att undgå att utlämnas till Sverige, där han anklagas för våldtäkt, kostat 9 miljoner pund mellan juni 2012 och oktober 2014 (se även Juni 2012). 

    • Fångar utan rösträtt, brott mot mänskliga rättigheter

      Europadomstolen för mänskliga rättigheter avgör att Storbritannien bryter mot de mänskliga rättigheterna när man inte tillåtit dömda fångar att rösta i olika val mellan 2009 och 2011. En grupp på drygt tusen fångar hade vänt sig till domstolen för att få saken prövad. Domstolen beslutar dock att ingen av fångarna i gruppen ska beviljas något skadestånd eller för att täcka juridiska kostnader. En företrädare för justitiedepartementet säger att regeringen anser att frågan ska avgöras i Storbritannien. Redan 2004 fastställde domstolen för första gången att Storbritannien bröt mot paragraf tre i Europakonventionen för mänskliga rättigheter; rätten till fria val.

    • Antalet antisemitiska incidenter ökar

      Enligt organisationen Community Security Trust rapporterades närmare 1 200 antisemitiska incidenter i Storbritannien under 2014. Det är den högsta siffran sedan mätningarna inleddes 1984. Kriget i Gaza sommaren 2014 är enligt organisationen den viktigaste faktorn bakom ökningen. De flesta incidenter sägs vara slumpartade angrepp på judiska personer på offentliga platser, många av dem i London och i området kring Manchester.

    • Januari

    • SNP missnöjt med förslag till nya skotska befogenheter

      Regeringen presenterar sin plan för ökat skotskt självstyre, som grundar sig på de förslag som under hösten 2014 (se November 2014) har lämnats av Smithkommissionen. Regeringens förslag kritiseras av SNP för att vara urvattnat. Cameron håller fast vid att regeringen hållit fast vid sina tidigare löften om att ge mer makt till det skotska parlamentet. 

    • Chilcots rapport om Irakkriget dröjer

      Den kommission som, under ledning av John Chilcot, utreder Storbritanniens roll i Irakkriget, meddelar att den inte kommer att presentera sin rapport förrän efter valet i maj. Det motiveras med att de som har kritiserats ska få möjlighet att bemöta kritiken. 

  • 2014

    • December

    • Nordirländska partier överens

      På julafton meddelas att de nordirländska partierna nu har kommit överens efter 12 veckors förhandlingar. Överenskommelsen innebär att partierna i januari ska presentera en budget i balans för perioden 2015/2016, vilket innebär att en rad nedskärningar måste göras inom välfärdssystemet fram till 2017. För att underlätta detta har den brittiska regeringen utlovat ett extra anslag på 2 miljarder pund, samt att befogenheterna att bestämma bolagsskatterna ska föras över till Stormont, provinsparlamentet i Belfast. Även ansvaret för den känsliga frågan om parader ska i fortsättningen hanteras av Stormont. En ny kommission som ska hantera känsliga frågor kring flaggor, identitet, kultur och traditioner ska inrättas före juni 2015. Den måste komma med sin första rapport inom 18 månader. Ett arkiv, för muntlig historia ska inrättas fram till 2016, för att ge alla grupper möjlighet att ge sin bild av den nordirländska konflikten. En ny oberoende enhet, Historical Investigations Unit (HIU), ska etableras för att undersöka konfliktrelaterade dödsfall som ingen har ställts till svars för. Ett annat nytt organ, Independent Commission on Information Retrieval (ICIR), ska kunna förmedla information till invånarna om brott som begåtts mot deras anhöriga. Det som avslöjas här kan dock inte användas vid en rättsprocess. Antalet medlemmar i Stormont ska minskas från och med valet 2021. Senast inför valet 2016 ska antalet departement i Nordirland minskas från tolv till nio. Ett nytt system ska införas som ska öka insynen i de löner och kostnadsersättningar som betalas ut till medlemmar av provinsparlamentet. Ledarna för DUP, Sinn Féin, UUP, SDLP och Allianspartiet säger att de ska uppmana sina partier att godkänna överenskommelsen. 

    • Kvinna utses till biskop

      I mitten av månaden får anglikanska kyrkan sin första kvinnliga biskop, Libby Lane.

    • Högt budgetunderskott trots god tillväxt

      I sitt hösttal om ekonomin medger finansminister Osborne att han inte kommer att klara minska underskottet i statsbudgeten så mycket som han lovade i samband med maktskiftet 2010 (cirka 90 miljarder pund 2014). Den brittiska ekonomin har haft goda tillväxtsiffror 2014 (kring 3 procent) och arbetslösheten har minskat, men skatteinkomsterna har ändå blivit lägre än väntat, delvis på grund av att så många av de nya jobben återfinns inom låglönebranscher. Löften ges också om mer pengar till den offentliga sjukvården. Nordirland utlovads också större befogenheter när det gäller bolagsbeskattningen från 2015, på villkor att de nordirländska partierna lyckas lösa den pågående tvisten inom provinsregeringen. Även Wales (och Skottland) ska få större befogenheter att ta in skatt. Osborne aviserar också långsiktiga nedskärningar, bland annat ska en miljon arbetstillfällen tas bort inom den offentliga sektorn fram till 2020.

    • November

    • Regeringen vill begränsa EU-invandrares rätt till bidrag

      I slutet av månaden håller Cameron ett tal där han uppmanar andra EU-ledare att gå med på hans förslag om att begränsa EU-invandrares tillgång till det brittiska välfärdssystemet. Enligt det ska alla som flyttar till Storbritannien inte längre ha rätt till sådant som skattelättnader för arbetstagare, barnbidrag för barn som inte bor i landet förrän efter fyra år. Cameron vill också begränsa möjligheterna för EU-invandrare att få ta med sig sin familj till Storbritannien samt att de som inte hittat arbete inom sex månader måste lämna landet. Enligt premiärministern kan skattelättnaderna och barnbidragen ge upp till 700 pund i månaden för en familj med två barn, och att det är betydligt mer än vad de skulle få i Tyskland eller Frankrike. Han säger också att om han inte får gehör för sina krav utesluter han ingenting, något som tolkas som ett hot om att Storbritannien i så fall överväger att lämna EU. Inför talet kommer nya siffror som visar att invandringen till landet har ökat och inte minskat under det senaste året, trots regeringens löften om motsatsen. Labour har tidigare lagt fram ett förslag som påminner om detta, men då sattes tidsgränsen för att man ska få rätt till bidrag till två år.

    • Ännu ett mandat till Ukip

      I ett fyllnadsval vinner Ukip ytterligare ett manat i underhuset. Partiets kandidat Mark Reckless får nästan 3000 röster fler än den konservativa kandidaten. Reckless hoppade tidigare under hösten av till Ukip från Konservativa partiet. 

    • Anglikanska kyrkan säger ja till kvinnliga biskopar

      Den anglikanska kyrkan röstar för att tillåta att kvinnor ska kunna bli biskopar. 

    • Nicola Sturgeon tar över som försteminister i Skottland

      Nicola Sturgeon tillträder som ledare för SNP och skotsk försteminister. 

    • Invandrare bidrar med mer än de får

      En rapport från University College of London visar att invandrare från andra EU-länder bidrar med mer till den brittiska ekonomin än de tar ut via offentlig service. Överskottet 2011 var, enligt rapporten, över fem miljarder pund.

    • Oktober

    • Storbritannien måste betala mer pengar till EU

      EU:s nya sätt att räkna ut medlemsländernas bidrag till unionen leder till att notan för Storbritannien stiger med drygt två miljarder euro (1,7 miljarder pund). Premiärminister Cameron kritiserar detta i hårda ordalag och säger att Storbritannien inte kommer att betala denna summa när ländernas EU-bidrag ska vara inne den 1 december.

    • Ukip vinner mandat i underhuset

      I ett fyllnadsval vinner Ukip sitt första mandat i underhuset då Douglas Carswell, som tidigare under året har hoppat av från Konservativa partiet, segrar i Clacton on Sea med 60 procent av rösterna.

    • Brittisk hjälparbetare avrättas

      En brittisk hjälparbetare, Alan Henning, som hållits som gisslan av IS avrättas av den militanta gruppen i början av månaden. I en video, där avrättningen visas, refereras till det brittiska beslutet att delta i den militära operationen mot IS. Storbritanniens muslimska råd, Muslim Council of Britain, fördömer dådet. Ett hundratal muslimska ledare rapporteras ha vädjat om att Henning skulle friges. Att han dödades i samband med den muslimska högtiden Id al-Adha ses som en provokation av många brittiska muslimer. Den brittiska regeringen får kritik för att inte ha gjort mer för att få Henning fri.

    • Augusti

    • Krissamtal i Nordirland

      Flerpartisamtal ska inledas i Nordirland, där provinsregeringen har stora problem på grund av oenighet om nedskärningar i välfärdsystemet. Den nordirländska budgeten, omkring 40 miljarder pund, sägs vara nästan dubbelt så stor som de skatteinkomster provinsen får in.

    • Ja till flygräder mot IS

      I slutet av månaden återkallar Cameron parlamentet som med klara siffror röstar för att Storbritannien ska delta i de internationella militära operationerna mot IS. 

    • Skottland röstar nej till självständighet

      Den 18 september röstar en majoritet av väljarna i Skottland nej till självständighet. Marginalen är större än väntat, 55 röstar nej och 45 procent ja. Nu börjar dock arbetet med att utforma det lagförslag som ska ge det skotska parlamentet större befogenheter. Kort efter valet säger Alex Salmond att han ska avgå som partiledare för SNP. 

    • Inga brittiska flygräder mot IS

      En dryg vecka in i september säger försvarsminister Philip Hammond att Storbritannien inte kommer att delta i de flygräder mot IS i Syrien som USA planerar att genomföra i samarbete med flera andra länder. I mitten av september avrättar IS en brittisk hjälparbetare som gruppen tagit som gisslan ett år tidigare. Fortfarande hålls en annan brittisk hjälparbetare av samma grupp.

    • Ja-sidan tar ledningen i Skottland

      En vecka in i september leder ja-sidan med knapp marginal inför folkomröstningen i Skottland. 

    • Nya avslöjanden om sexuella övergrepp mot barn

      Ännu en skandal kring sexuella övergrepp mot barn skakar Storbritannien. Denna gång är det en oberoende rapport som beskriver hur minst 1 400 barn i den nordengelska staden Rotherham utnyttjats sexuellt under åren 1997–2013. Förövarna sägs tillhöra gäng, där medlemmarna främst har pakistanskt ursprung. Flera av offren hade anmält övergrepp till polisen som inte vidtagit några åtgärder. Inte heller socialtjänsten hade ingripit. Enligt rapporten var rädsla för att anklagas för rasism ett skäl till att myndigheterna inte hade agerat.

    • Höjd beredskap mot terror

      I slutet av månaden höjer Storbritannien sin terrorberedskap från "betydande" till "svår". 

    • Brittiskt stöd till kampen mot IS

      När krisen i samband med den extremist rörelsen Islamiska staten (IS) avancemang i norra Irak förvärras i augusti bidrar Storbritannien genom att släppa förnödenheter från luften till yazidiska flyktingar på Sinjarberget. De gör även spaningsflygningar över området och skickar militär utrustning till kurdiska regionala styrkor. Storbritannien förfaller därefter ta på sig en mer aktiv roll i kampen mot IS, men premiärminister Cameron betonar att landet inte kommer att skicka några marktrupper till Irak. 

    • Maj

    • Framgång för Ukip i EU-valet

      I valet till EU-parlamentet blir Ukip största parti med närmare 27 procent av rösterna och 24 av Storbritanniens 73 mandat, följt av Labour med drygt 24 procent och 20 mandat. Konservativa partiet får 23 procent och 19 mandat. Liberaldemokraterna gör ett katastrofval, och får knappt 7 procent. Partiet får ett mandat och förlorar 9. Gröna partiet gör att bra val med knappt 7 procent och 3 mandat. Två mandat går till Skotska nationalistpartiet (SNP) och ett till Plaid Cymru. Det högerextrema BNP förlorar de två mandat partiet vann 2009. I Nordirland får UUP. DUP och Sinn Féin var sitt mandat. Bara drygt var tredje väljare röstar. 

    • Framåt för Labour i lokalval

      I lokalvalen får Labour flest röster, och får 338 nya mandat. Det betyder att 82 städer och kommuner av 162 kommer att styras av Labour. Konservativa partiet förlorar 230 mandat, men behåller styret i 41 kommuner. Ukip gör också ett bra lokalval och får 163 mandat, mot tidigare 2. Även Gröna partiet går framåt från 20 till 38 mandat. För Liberaldemokraterna blir det ett kännbart bakslag, då partiet tappar 310 mandat. 

    • Abu Hamza döms till livstids fängelse i USA

      Den militanta muslimska predikaten Abu Hamza al-Masri, som 2012 utvisades från Storbritannien till USA, döms för terrorbrott i en amerikansk domstol (se April 2012). Han fälls för samtliga elva åtalspunkter. I januari 2015 döms han till livstids fängelse.

    • Arbetslösheten sjunker

      Ny statistik visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,8 procent, vilket är den lägsta siffran på fem år.

    • Gerry Adams släpps

      Sinn Féin-ledaren friges den 4 april, utan att åtal väckts. Men det blir nu en fråga för åklagarmyndigheten (Public Prosecution Service, PPS) om man ska gå vidare. Adams säger att han frivilligt sökt upp polisen för att svara på frågor, men att han inte hade väntat sig att bli gripen. En grupp protestantiska lojalister samlas utanför polisstationen i Antrim, där Adams har hållits, för att protestera mot frigivningen. Adams lämnar dock polisstationen via en bakväg. Han håller senare en presskonferens där han säger att han fortfarande stödjer den nordirländska polisen PSNI.

    • April

    • Gerry Adams grips och förhörs om IRA-mord

      Den 30 april grips Sinn Féin-ledaren Gerry Adams enligt terroristlagstiftningen (Terrorism Act 2000) för att förhöras för IRA:s mord på tiobarnsmamman Jean McConville 1972. Adams förnekar all inblandning i dådet. McConville fördes bort av IRA som misstänkte henne för att har försett den brittiska armén med information. IRA medgav 1999 att den mördat och begravt henne på en hemlig plats. Hennes kvarlevor hittades 2003. En 77-årig man, Ivor Bell, har åtalats för inblandning i dådet. Gripandet av Adams sker bara tre veckor före lokalvalen och valet till EU-parlamentet. 

    • Mars

    • Irlands president på statsbesök

      Drottning Elizabeth tar emot Irlands president Michael D Higgins. Besöket är historiskt då det är det första gången någonsin som en irländsk statschef gör ett officiellt besök i landet.

    • Äldre britter gynnas i ny budget

      Finansminister Osborne presenterar vissa förändringar kring pensionerna i den nya budgeten, framför allt att det går att ta ut tilläggspensionen som en klumpsumma och själv avgöra hur den ska användas (fram till nu har britterna i princip varit placera pengarna via försäkringsbolag som sedan har betalat ut dem som en slags livränta). Nya regler för när man måste betala skatt för sina tillgångar ska också gynna många småsparare. Några mindre punkter gäller sänkta avgifter på bingospel och sänkt skatt på öl, och en frysning av skatterna på cider och skotsk whisky. Flera tidningar påpekar att budgeten i mycket är till för att gynna äldre britter. 

    • "Ingen folkomröstning om EU om Labour vinner valet"

      Labourledaren Ed Miliband säger att om hans parti återkommer till makten efter valet 2010 kommer det inte att utlysa någon folkomröstning om EU förrän tidigast 2020. Han gör dock ett förbehåll och säger att en sådan omröstning kan bli aktuell om EU kräver att landet ska lämna ifrån sig fler befogenheter. Han markerar också att han anser att Storbritannien hör hemma inom EU, men att samarbetet måste reformeras. Några dagar senare gör Cameron ett utspel där han listar sju punkter som EU måste uppfylla för att Storbritannien ska bli kvar som medlem. Han utesluter bland annat alla nya försök att fördjupa samarbetet, säger sig vilja begränsa invandringen från nya medlemsländer samt vill minska Europadomstolen för mänskliga rättigheters inflytande över det brittiska rättsväsendet.

    • Mer makt till medlemmarna när Labour ska välja ny ledare

      Labour har kallat in till en specialkonferens där partiet med klar majoritet (86 procent) röstar för att kapa en del av banden mellan fackföreningarna och partiet. Det betyder att nästa gång som Labour röstar fram en ny partiledare får varje medlem en röst. I det tidigare komplicerade systemet har medlemmarna haft en tredjedel av rösterna, parlamentsledamöterna en tredjedel och fackföreningarna en tredjedel. Samtidigt börjar ledande krafter bland de konservativa prata om sitt parti som ett "arbetarparti" med målet att vinna fler väljare bland arbetarklassen.

    • Februari

    • Regeringskris hotar i Nordirland

      Nordirlands försteminister Peter Robinson hotar att avgå. Detta sker sedan en rättegång mot John Downey, som anklagas för att ha utfört ett bombattentat i Hyde Park i London 1982, läggs ned. Fyra brittiska soldater dödades vid dådet. Downey förnekar att han har utfört attentatet. Eftersom Downey inte dömts för brottet omfattas han inte av den amnesti som fångar från de halvmilitära grupperna beviljades i samband med det nordirländska fredsavtalet. Det framkommer nu att brittiska regeringar hade skickat brev till 187 brottsmisstänkta republikaner, som inte dömts för några brott eller som har flytt rättvisan, där det slås fast att de inte längre är eftersökta av polisen. 149 sådana brev har skickats av den tidigare brittiska Labourregeringen och 38 av den borgerliga regeringen. Trots att Downey fått ett sådant brev har han fortsatt att vara efterlyst av Scotland Yard. Robinson kräver att detta skulle utredas offentligt, vilket den brittiska premiärministern David Cameron lovar att göra. Peter Robinson säger sig vara nöjd med detta. Nordirlands biträdande försteminister Martin McGuinness hävdar dock att de stora partierna känt till detta.

    • "Självständigt Skottland får inte använda pundet"

      Finansminister George Osborne säger att Skottland inte kommer att kunna fortsätta pundet som sin valuta om skottarna röstar ja till självständighet i september. Konservativa partiets linje får stöd av både Labour och Liberaldemokraterna. Den skotska SNP-ledaren Alex Salmond svarar med att om Skottland inte kan dela pundet med resten av Storbritannien kommer skottarna inte att vara beredda att ta ansvaret för sin del av den brittiska statsskulden.

    • Svåra översvämningar i England

      Södra och sydvästra England drabbas av svåra översvämningar. Militär sätts in för att hjälpa till i räddningsarbetet. Premiärminister Cameron får kritik för att regeringen har dröjt för länge med att agera.

    • Samkönade äktenskap godkännas i Skottland

      Den 4 februari röstar det skotska parlamentet för att godkänna samkönade äktenskap med 105 röster för och 18 emot.

    • Januari

    • 500 syriska flyktingar till Storbritannien

      Nick Clegg säger att Storbritannien ska ta emot 500 flyktingar från Syrien. Löftet gäller de mest sårbara grupperna, inklusive tortyroffer och kvinnor och barn som riskerar att utsättas för våld. Vilka som ska få komma ska avgöras från fall till fall, och den brittiska regeringen har sagt nej till FN:s begäran om att landets ska ta emot fler kvotflyktingar. Den brittiska regeringen vill istället satsa mer på att hjälpa de syrier som flytt till grannländerna (omkring 2,4 miljoner människor), och bidrar redan med 600 miljoner pund till det. I Storbritannien finns redan omkring tusen syrier som har sökt politisk asyl i landet.

    • Biståndspolitiken läggs om

      Regeringen aviserar en omläggning av biståndspolitiken, där mer pengar ska satsas på ekonomisk utveckling och en mindre del ska gå till att bekämpa svält och sjukdomar.

    • Ingen kritik mot polisen för dödsskjutning 2011

      Den rättsliga utredningen (the inquest) av polisens dödsskjutning av Mark Duggan, som utlöste våldsamma kravaller i London och andra brittiska städer i (se Augusti 2011), är nu klar. Enligt den har polisen agerat enligt lagen (två av de tio jurymedlemmarna har dock en annan uppfattning). Enligt juryn bar Duggan inget vapen när han sköts, men de trodde att han hade kastat ifrån sig det innan polisen ingrep mot honom.

    • Regeringspartierna oense om den ekonomiska politiken

      Finansminister George Osborne säger i en intervju att regeringen inte ens kommit halvvägs i sina försök att få ordning på den brittiska ekonomin. Han säger att nya nedskärningar krävs, på 25 miljarder pund, och att de främst kommer att ske inom det sociala välfärdssystemet, bland annat genom att slopa bostadsbidrag för personer under 25 år. Han får dock mothugg från sin regeringskollega Nick Clegg som menar att hans parti, Liberaldemokraterna, har en annan syn på hur man ska uppnå sina mål. Clegg har också kritiserat de konservativas linje gentemot EU. Näringsminister Vince Cable, även han Liberaldemokrat, har tidigare kritiserat det konservativa partiets invandringspolitik. Det ses som ett försök av det mindre av regeringspartierna att markera sin särart inför parlamentsvalet 2015.

  • 2013

    • December

    • Åtstramningspolitiken fortsätter trots ekonomisk tillväxt

      När finansminister Osborne i början av månaden presenterar sin bild av den brittiska ekonomin kan han visa på positiva tillväxtsiffror. Prognoser tyder på att tillväxten för 2013 kommer att ligga kring 1,4 procent, och att BNP kommer att växa ännu snabbare 2014. Storbritanniens BNP är dock fortfarande längre än den var före krisen. Osborne fortsätter med sin åtstramningspolitik, men lovar samtidigt att fler elever ska få rätt till fria skolmåltider, gifta par ska få nya skattelättnader och taket för när man måste betala fastighetsskatt höjs. Tankesmedjan Institute of Fiscal Studies (IFS) kommer kort därefter med en rapport, där man slår fast att det knappast finns mer utrymme kvar för nya besparingar inom den offentliga sektorn och att nästa regering måste överväga en skattehöjning. Det påpekas också att många av nedskärningarna kommer att bli ännu mer kännbara under de kommande åren.

    • November

    • Nytt utspel från Cameron i invandringsfrågan

      Premiärminister David Cameron gör i en artikel publicerad i The Financial Times nya utspel om att begränsa invandringen till Storbritannien. Han talar på nytt om att införa nya regler som bland annat ska göra det svårare för EU-medborgare att få rätt till arbetslöshetsersättning. Enligt förslaget måste de bo i landet i minst tre månader innan de ska kunna få "a-kassa", och att de inte får stanna i mer än sex månader om de inte har "rimliga möjligheter" att få ett jobb, samt att alla som ertappas med att tigga eller som saknar bostad ska utvisas och inte tillåtas komma tillbaka på minst ett år. Han hävdar att allt detta går att genomföra utan att bryta mot några EU-regler. Även den liberaldemokratiske ledaren Nick Clegg står bakom de förslag som läggs fram i artikeln. De nya restriktioner som planeras handlar mycket om att Storbritannien oroar sig för en stor invandring från Bulgarien och Rumänien när de restriktioner som gäller idag ska tas bort vid det kommande årsskiftet. Cameron möter mothugg från László Andor, EU:s kommissionär för sociala frågor, som varnar för hysteri, och hävdar att Storbritannien gynnats av invandringen från Östeuropa och nu riskerar att utmålas som EU:s "elaka land". 

    • Oktober

    • Cameron hotar att ingripa mot the Guardian

      Premiärminister Cameron säger att han överväger ett ingripande mot the Guardian om tidningen inte slutar att publicera uppgifter från dokument som läckts av Edward Snowden (se Juni 2013). Han hävdar att tidningen hjälper Storbritanniens fiender och försvårar arbetet med att hålla landet säkert.

    • Brittiska ekonomin växer

      Nya ekonomiska siffror visar att BNP har växt med 0,8 procent under tredje kvartalet 2013. Det är den högsta tillväxtsiffran för Storbritannien sedan 2010 och det betyder att BNP ökat under samtliga av årets tre första kvartal.

    • Höga elpriser skapar debatt

      Hushållens allt högre elräkningar skapar debatt, särskilt som det sätter ytterligare press på familjer med låga inkomster. John Major, konservativ premiärminister 1990–1997, gör i slutet av månaden ett utspel där han föreslår att kraftbolagen ska betala en engångsskatt på sina vinster för att hjälpa regeringen att hålla tillbaka kostnaderna för bränslebidrag (personer som lever på inkomststöd av olika slag får ett extra bidrag om temperaturen ligger under noll grader mer än sju dagar i sträck). Tidigare har Labourledaren Ed Miliband krävt en frysning av elpriserna. Nästan alla stora elbolag har aviserat prishöjningar på mellan 8 och 10 procent. Majors debattinlägg anses dock slå mot hans egen partiledare, genom att han säger sig veta hur vanliga människor har det när de har svårt att få ekonomin att gå ihop, något Cameron med sin priviligierade bakgrund anklagas för att inte göra.

    • Juli

    • NSA-skandalen växer

      The Guardian avslöjar i augusti att USA ska ha betalat 100 miljoner pund till GCHQ, enligt tidningen för att försäkra sig om tillgång och inflytande över brittiskt underrättelsematerial. Flera brittiska telekombolag bland annat BT, Vodafone Cable och det amerikanska bolaget Verizon Business medger att de har försett GCHQ med information. Sedan den brittiska regeringen sagt sig överväga rättsliga åtgärder mot The Guardian väljer tidningen redaktörer att förstöra de hårddiskar där läckta dokumenten funnits. Guardian-journalisten Glenn Greenwalds partner hade några dagar tidigare tagits i förvar av polisen i nio timmar, i enlighet med lagstiftning avsedd för att bekämpa terrorism. 

    • Underhuset säger nej till militärt ingripande i Syrien

      David Cameron återkallar parlamentet från semestern på grund av Syrienkrisen. Underhuset ska ta ställning till ett eventuellt militärt ingripande efter misstankar om att regimen använt kemiska vapen mot rebellfästen öster om huvudstaden Damaskus den 21 augusti med hundratals dödsoffer som följd. En intervention skulle i så fall ske utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Det som diskuteras är dock en begränsad operation för att markera att regimen trätt över en gräns, men en sådan har svagt stöd i opinionen. Labour, som inledningsvis stött regeringens förslag om ett ingripande, säger att det kan ske först efter att FN:s vapeninspektörer lämnat sin rapport. Regeringen förlorar omröstningen med siffrorna 285 mot och 272 för. 30 konservativa ledamöter och nio liberaldemokrater har röstat nej. Dessutom har ett trettiotal konservativa ledamöter valt att lägga ned sina röster. För att förklara regeringens nederlag hänvisar många bedömare hänvisar till turerna inför Irakkriget, då regeringen Blairs uppgifter om att Saddam Husseins regim hade tillgång till massförstörelsevapen visade sig vara felaktiga.

    • Protester mot hydraulisk spräckning

      Sökandet efter skifferolja och -gas väcker protester i Sussex och på flera andra platser i England. Vid mitten av månaden grips tiotals demonstranter i samband med aktioner. De som är positiva till att fyndigheter exploateras ser dem som lösningen på landets energiproblem, andra, som demonstranterna, oroar sig för konsekvenserna för miljön.

    • Tvist mellan Spanien och Gibraltar

      Diplomatiska spänningar uppstår mellan Gibraltar och Spanien. Den brittiska kronkolonin har dumpat ett antal betongblock i havet utanför Gibraltar (som man säger ska bilda ett konstgjort korallrev), Spanien svarar med att skärpa gränskontrollerna vilket leder till timslånga köer. I grunden handlar tvisten om fiskerättigheter och både Gibraltar och Spanien gör anspråk på havsområdet.

    • En ny tronarvinge föds

      Hertigen och hertiginnan av Cambridge, William och Kate, får sitt första barn, en son som får namnet George Alexander Louis. I april ändrades tronföljden, så att monarkens äldsta arvinge ska få ärva kronan oavsett kön. I framtiden får en brittisk monark även rätt att gifta sig med en katolik. Men det är fortfarande bara protestanter som får bli kung eller drottning.

    • Abu Qatada utvisas till Jordanien

      Den muslimske predikanten Abu Qatada utvisas till Jordanien. Detta blir möjligt sedan Storbritannien och Jordanien slutit ett avtal som innebär att bevis som framkommit under tortyr inte kan användas mot honom (i september 2014 frias han av en jordansk domstol på grund av brist på bevis) (se även April 2013). 

    • Klart för samkönade äktenskap

      Parlamentets båda kamrar antar det lagförslag som legaliserar samkönade äktenskap i England och Wales. 

    • Brittiska postverket privatiseras

      Regeringen beslutar att privatisera postverket. Försäljningen väntas ge motsvarande drygt 30 miljarder kronor till statskassan. Fackförbunden motsätter sig beslutet och hotar med strejk.

    • Juni

    • Signalspaningsmyndighet i avlyssningsskandal

      En stor avlyssningsskandal avslöjas, då en före detta CIA-anställd Edward Snowden avslöjat att den amerikanska Nationella säkerhetsmyndigheten (NSA) förses med stora mängder telefon- och internetdata från nio stora amerikanska internetbolag, däribland Google, Microsoft, Yahoo och Facebook. Enligt uppgifter i den brittiska tidningen The Guardian, som har tillgång till de dokument som läckts av Snowden, har även den brittiska signalspaningsmyndigheten GCHQ (Government Communications Headquarters) haft tillgång till samma material sedan 2010. Skandalen växer ytterligare då det visar sig att NSA även avlyssnat sina allierade, bland annat flera stora EU-länder.

    • Nya besparingar aviseras

      I slutet av månaden aviserar finansminister Osborne nya besparingar på över 11 miljarder pund inför budgetåret 2015/2016. De flesta departement får sina anslag sänkta med upp till 10 procent, medan skolorna och biståndet skyddas och till och med får mer pengar. Även vårdsektorn prioriteras, medan nya nedskärningar ska göras inom välfärdssystemet (bland annat ska en veckas karenstid inför innan man kan få arbetslöshetsersättning). De som är anställda inom statsförvaltningen, skolorna, polisen och sjukhusen kommer inte att automatiskt få sina löner höjda (undantag görs för militären). Särskilt stöd ska sättas in för att det ska byggas nya bostäder till rimliga kostnader, och en rad nya infrastrukturprojekt lanseras, bland annat att bygga ut järnvägen för höghastighetstrafik från London till Leeds och Manchester.

    • Skadestånd till kenyanska tortyroffer

      Storbritanniens regering går med på att betala skadestånd till över 5 200 kenyaner som torterades av brittiska kolonialstyrkor i samband med mau-mau-upproret på 1950-talet. Förhandlingarna om skadestånd kom igång sedan en brittisk domstol i oktober 2012 slagit fast att tre kenyanska tortyroffer skulle kunna stämma Storbritannien. Totalt ska nästan 20 miljoner brittiska pund betalas ut till offren. Den brittiska utrikesministern William Hague ber offren om ursäkt för övergreppen.

    • Maj

    • Soldat dödas i terrordåd

      En anställd vid brittiska försvaret mördas i Woolwich i sydöstra London. Två män grips på platsen för dådet. En av de gripna säger att han mördat mannen som hämnd för att brittiska soldater mördar muslimer i Irak och Afghanistan varje dag. Händelsen får premiärminister Cameron att avbryta sitt statsbesök i Frankrike och återvända hem. Storbritanniens muslimska råd fördömer dådet. Senare samma dag drabbar polisen samman med anhängare av det främlingsfientliga Engelska försvarsförbundet (English Defense League, EDL) i Woolwich. EDL organiserar i slutet av månaden demonstrationer i bland annat London, då EDL och andra grupper försöker spela på främlingsfientliga, och då framför allt antimuslimska stämningar. Rapporter kommer om ett brandbombsattentat mot en moské i Grimsby, och andra våldsdåd riktade mot muslimer.

    • EU-frågan splittrar Konservativa partiet

      Frågan om en folkomröstning om EU-medlemskapet fortsätter att splittra Konservativa partiet. Det väcker uppmärksamhet när två konservativa ministrar, utbildningsminister Michael Gove och försvarsminister Philip Hammond, i mitten av maj säger att de skulle rösta för ett EU-utträde om de skulle få rösta om saken nu. 114 konservativa parlamentsledamöter visar sitt missnöje med att frågan om en folkomröstning inte nämnts i drottningens tal vid en omröstning i underhuset. Även om EU-kritikerna inte vinner ses detta som ett bakslag för premiärminister Cameron. Konservativa partiet har dock presenterat ett lagförslag för att göra löftet om en folkomröstning bindande. Men det kommer att läggas fram i underhuset som en motion från en enskild ledamot, eftersom Liberaldemokraterna inte står bakom förslaget. 19 framträdande representanter för näringslivet, bland andra Richard Branson, kritiserar veckan efter de EU-kritiska parlamentsledamöterna för att prioritera "politiken framför ekonomin" och hävdar att det skulle skada landet ekonomiskt om Storbritannien lämnar EU, samt att den brittiska regeringen istället bör göra mer för att stärka EU:s gemensamma marknad. När regeringen kort därefter presenterar sina nya lagförslag i drottningens tal innehåller det en punkt om hårdare regler för invandrare (bland annat att fler som inte har rätt att uppehålla sig i landet ska utvisas, åtgärder för att hindra invandrare att ta del av service de inte anses ha rätt till samt att privata hyresvärdar måste kontrollera att deras hyresgäster har uppehållstillstånd). Detta ses som ett försök att återvinna initiativet från Ukip.

    • Framgång för Ukip i lokalval

      Lokalvalen i England och Wales den 2 maj blir ett bakslag för regeringspartierna, medan Labour går fram något. Det som väcker mest uppmärksamhet är dock framgången för Ukip som får 147 kommunala mandat, 139 fler än i valet 2009. Partiet har spelat på det starka missnöjet med EU-medlemskapet och invandrarkritiska stämningar. Valdeltagandet är lågt, inte ens var tredje väljare röstar.

    • April

    • May får nej till att utvisa islamistisk predikant

      Storbritannien sluter ett avtal med Jordanien, som innehåller en ömsesidig garanti om rättvisa rättegångar. Avtalet ses som ett steg i den brittiska regeringens försök att utvisa den radikala muslimska predikanten Abu Qatada till Jordanien, där han i sin frånvaro dömts till livstids fängelse för terrorbrott och där han anklagas för ytterligare brott. Brittiska domstolar har dock sagt nej till att utvisa Qatada eftersom bevis som använts mot honom kan ha kommit fram via tortyr. 2009 sade Europadomstolen för mänskliga rättigheter att han inte kunde utvisas eftersom han riskerade att utsättas för tortyr i Jordanien. Även en brittisk domstol, The Court of Appeal, går på den 23 april samma linje, och beviljar inte något tillstånd för att inrikesminister Theresa May att föra ärendet till Högsta domstolen. Hon säger att hon avser att vända sig direkt till Högsta domstolen för att få prövningstillstånd.

    • Storbritanniens kreditbetyg sänks

      Internationella valutafonden (IMF) spår att tillväxten i ekonomin kommer att bli lägre än väntat. IMF uppmanar finansminister Osborne att göra mer för att stimulera ekonomin, något han menar att Storbritannien har utrymme för.  Kort därefter meddelar kreditvärderingsinstitutet Fitch att Storbritannien nedgraderas från det högsta kreditbetyget, från AAA till AA1. Tidigare har Moody's gjort samma sak.

    • Margret Thatcher avlider

      Den förra premiärministern Margaret Thatcher avlider vid 87 års ålder. Omdömena om den så kallade järnladyn skiftar. Där en del ser henne som en stor politiker som omdanade det brittiska samhället på ett sätt som på sikt skapat större välstånd i landet, betraktar andra henne som en person vars hårdföra politik slog sönder sammanhållningen i Storbritannien. På flera platser hålls gatufester för att fira hennes bortgång. Hon begravs den 17 april. Bland de över 2000 begravningsgästerna finns drottning Elizabeth, premiärminister Cameron, de tidigare premiärministrarna John Major och Tony Blair samt flera före detta amerikanska presidenter.

    • Mars

    • Skärpta regler för EU-invandrare

      Premiärminister Cameron aviserar i slutet av månaden en skärpning av reglerna för invandring från andra EU-länder; de som flyttar till Storbritannien måste visa att de verkligen är där för att söka arbete, att de talar engelska och att de har en rimlig chans att få en anställning. Åtgärderna anses vara riktade mot medborgare från nya EU-länder som Rumänien och Bulgarien och ses som ett sätt för regeringen att underminera stödet för det EU-kritiska Ukip som har stark medvind i opinionen. Cameron talar också om att begränsa rätten till fri sjukvård för invandrare som inte arbetar och att privata hyresvärdar måste ta ansvar för att deras hyresgäster befinner sig legalt i landet. Nya arbetskraftsinvandrare ska inte få ställa sig i kö till en kommunal bostad förrän de bott i landet i minst två år. En studie från 2012 visar att bara 13 000 invandrare från nya EU-länder i Östeuropa får arbetslöshetsersättning. Även Labour och Liberaldemokraterna har gjort utspel i invandringsfrågan.

    • Protester mot ”sovrumsskatt”

      Opinionen växer mot en så kallad sovrumsskatt som ska införas i april. Den innebär att personer som får socialbidrag får sina hyresbidrag sänkta om de har ett extra sovrum i lägenheten eller huset. Syftet med den nya skatten är både att sänka kostnaderna för socialbidrag samt att hjälpa trångbodda familjer att få större bostäder. Den nya skatten, och bostadspolitiken, kritiseras från flera håll, och det befaras att många måste byta bostad eftersom de inte kommer att ha råd att bo kvar. 

    • Nya besparingar och sänkt bolagsskatt

      I mitten av månaden presenterar finansminister Osborne nya åtgärder för att få fart på bostadsbyggandet, bland annat ska staten erbjuda räntefria lån till dem som köper nybyggda bostäder. Bolagsskatterna ska sänkas med 1 procent från april 2015. De flesta departement får sina anslag sänkta med 1 procent, undantag görs för skolor och vård.  

    • Nytt regelverk för pressen

      De tre stora partierna gör upp om ett nytt regelverk för pressen som inte går lika långt som det förslag som det som domaren Brian Leveson förslog i sin rapport (se November 2012). Uppgörelsen blir klar samma dag som underhuset skulle ha röstat om regeringens förslag till nytt regelverk, en omröstning som såg ut att bli ett nederlag för premiärminister Cameron. Men det blir ingen lagstiftning om det nya pressetiska regelverket, utan ett kungligt fördrag (Royal Charter) som gäller för England och Wales. Parterna har kommit överens om en klausul som innebär att inga ändringar kan göras om de inte stöds av minst två tredjedelar av ledamöterna i parlamentets båda kamrar. En ny oberoende tillsynsnämnd ska skapas för att se till att de pressetiska reglerna följs, och som kan kräva att tidningar som brutit mot reglerna ska publicera en ursäkt på en framskjuten plats. Den ska också kunna utdöma dryga böter för överträdelser. Det nya regelverket gäller bara i England och Wales. De flesta av de stora mediekoncernerna var kritiska till det nya regelverket. Representanter för pressen som varit med i de tidigare diskussionerna om de pressetiska reglerna har inte fått vara med i slutförhandlingarna. Det kommer dock att vara frivilligt för dem att ansluta sig, och flera tidningshus säger att de tänker bojkotta den nya pressnämnden. 

    • Anglikanska kyrkan kritiserar nedskärningar

      Justin Welby, den nye ärkebiskopen i anglikanska kyrkan, kritiserar regeringens planer på att skära ned en rad bidrag, eftersom de i så hög grad drabbar barn i utsatta familjer. 

    • Februari

    • EU-motståndet växer

      Cameron når en framgång när EU-länderna enas om att skära drygt 3 procent i unionens långtidsbudget för åren 2014–2021, särskilt som EU-kommissionen har föreslagit en ökning med något över 4 procent. Han säger sig också ha säkrat att Storbritannien får behålla sin tidigare budgetrabatt. Avtalet till trots ska britterna ändå betala mer till EU än tidigare på grund av en tidigare uppgörelse som gjorts under Tony Blairs tid som premiärminister. Enligt en opinionsundersökning vill bara en tredjedel av britterna att Storbritannien ska stanna kvar i EU.

    • Ja till samkönade äktenskap

      Underhuset röstar för att införa samkönade äktenskap med röstsiffrorna 400 för och 175 emot. 136 konservativa ledamöter röstar emot förslaget, liksom de flesta av ledamöterna från Nordirland. Att så många konservativa ledamöter röstade nej till förslaget, väcker nytt liv i spekulationerna om huruvida Cameron kan sitta kvar som partiledare

    • Januari

    • Brittisk militär till Mali

      Den brittiska regeringen beslutar att sända 330 militärer till Mali för att bidra till den internationella styrkan på plats i landet (se vidare Mali: kalendarium).

    • Britterna ska få folkomrösta om EU

      Cameron utlovar en folkomröstning om medlemskapet senast i slutet av 2017, om de konservativa vinner valet 2015. Fram till dess ska han försöka omförhandla villkoren för det brittiska medlemskapet.  Såväl Labour som Liberaldemokraterna är kritiska till löftet, som de menar skapar en osäkerhet inte minst för näringslivet.

    • Tak för bidrag införs

      En majoritet av underhuset röstar för att tillfälligt sätta ett tak på 1 procent på hur mycket bidragen för personer i arbetsför ålder får höjas (det rör bland annat jobbsökarbidrag, inkomststöd, föräldrapenning och sjukpenning). Fyra liberaldemokrater röstade med oppositionen. 

  • 2012

    • December

    • Skadestånd till torterad libyer

      Libyern Sami al-Saad och hans familj beviljas över 2 miljoner pund i skadestånd för att de med hjälp av brittiska (och amerikanska) agenter greps i Hongkong och fördes till Libyen. Sami al-Saad fängslades i Tripoli och utsattes för tortyr. Regeringen betalade ut pengarna, men erkände inget ansvar. Den brittiska underrättelsetjänsten MI6:s roll avslöjades i dokument som uppdagades efter Gaddafi-regimens fall 2011.

    • Planer på att införa samkönade äktenskap

      Cameron och ett antal andra ledande konservativa politiker uttalar sitt stöd för samkönade äktenskap. Planer finns på att lägga fram ett nytt lagförslag om detta 2013. Konservativa ledamöter har fått rätt att rösta som de vill i frågan, men det troliga är att förslaget kommer att gå igenom med hjälp av röster från Labour och Liberaldemokraterna. Frågan skapar spänningar inom Konservativa partiet, då många medlemmar befarar att man kommer att förlora röster från framför allt äldre väljare. 

    • De ekonomiska problemen fortsätter

      Enligt OBR (Office of Budget Responsability), det oberoende organ som gör prognoser för regeringen, kommer ekonomin att krympa med 0,1 procent 2012. På nytt påpekar Osborne att statsbudgeten inte kommer att vara i balans förrän 2016–2017, ett år senare än planerat. 

    • November

    • Hård kritik mot pressen i Levesons rapport

      Domare Brian Leveson presenterar sin slutrapport om den brittiska pressen. Hård kritik riktas mot delar av pressen (och då inte bara News of the World) som, enligt Leveson, betett sig som om det inte fanns några etiska regler och som genom sitt agerande "förstört" oskyldiga människors liv. Kritik riktas också mot politiker från alla partier vilka anses ha haft alltför nära relationer till pressen. I rapporten som är på över 2000 sidor rekommenderar Leveson bland annat att nya lagar ska stiftas för att reglera den brittiska pressen. Han önskar också att ett nytt oberoende organ ska skapas för att se till att de pressetiska reglerna följs och som kan införa sanktioner mot dem som bryter mot reglerna (upp till en miljon pund). Dess ledamöter ska inte få vara aktiva inom tidningsbranschen, tillhöra regeringen eller sitta i parlamentet. Cameron ställer sig positiv till de flesta förslagen, men motsätter sig att man ska ta till lagstiftning för att reglera pressen. En linje som har starkt stöd inom tidningsvärlden.

    • Nej till kvinnor som biskopar inom anglikanska kyrkan

      Den allmänna synoden inom Church of England röstar nej till att tillåta kvinnor att bli biskopar. Förslaget går inte igenom, trots att det stöds av en klar majoritet inom synoden, på grund av motstånd från lekmän inom kyrkan. Ärkebiskop Rowan Williams beklagar detta. Det gör även premiärminister Cameron. Redan innan finns en konflikt mellan den anglikanska kyrkan och regeringen som vill införa äktenskap för personer av samma kön, något en majoritet inom kyrkan motsätter sig.

    • Labour utlovar lön att leva på

      Labour inleder en kampanj där man pläderar för att alla lönearbetare ska få en lön som de kan leva på, och som ska vara högre än dagens minimilön på drygt 6 pund (de som är under 21 år får mindre än så). 

    • Oktober

    • Regeringen förlorar EU-omröstning i underhuset

      Cameron pressas hårt när det gäller EU-politiken. Han har sagt att han inte tänker godkänna någon ökning av EU:s långtidsbudget, men lider i slutet av oktober ett nederlag i underhuset, då 53 konservativa ledamöter röstar med Labour som kräver att den skärs ned. Oppositionens förslag vinner med 307 röster mot 294 för regeringssidan. Ändringen är dock inte bindande för regeringen. EU-kommissionen har föreslagit en ökning med 5 procent för åren 2014–2020, jämfört med perioden innan. Regeringen anklagas från flera håll för att sakna kontakt med verkligheten. Detta intryck förstärktes av flera mindre händelser. En minister tvingas avgå efter att ha råkat i gräl med poliser utanför premiärministerns bostad på 10 Downing Street (där han bland annat ska ha kallat dem för "underklassare" och "idioter"). En annan händelse som uppmärksammas i sammanhanget är att finansminister Osborne försökt åka tåg i första klass på en andraklassbiljett. 

    • Ekonomin växer på nytt

      Statistik visar att den brittiska ekonomin har börjat växa på nytt. Under årets tredje kvartal steg BNP med 1 procent.

    • Klart för folkomröstning i Skottland

      I mitten av månaden enas Cameron och Skottlands försteminister Alex Salmond om grundförutsättningarna för en folkomröstning om skotsk självständighet (se Skottland).

    • Juli

    • Framgångar för Storbritannien i OS i London

      De olympiska sommarspelen hålls i London mellan den 27 juli och 12 augusti. Inför OS uppmärksammas att ett företag som ska ansvara för säkerheten inte har lyckats anställa all personal som behövs. Men evenemanget blir en stor framgång och värdnationen Storbritannien gör ovanligt bra ifrån sig och hamnar på tredje plats i medaljligan efter USA och Kina. OS blir också en arena där Londons borgmästare, den färgstarka och populära Boris Johnson, får stor uppmärksamhet, vilket väcker spekulationer om att han har planer på att försöka ta över partiledarposten i Konservativa partiet från Cameron.

    • Juni

    • Julian Assange söker asyl på Ecuadors ambassad

      Julian Assange, en av grundarna för visselblåsarorganisationen Wikileaks söker politisk asyl på Ecuadors ambassad i London sedan Högsta domstolen avslagit hans överklagan mot att lämnas ut till Sverige. Därmed bryter han mot villkoren i den borgen han beviljats i Storbritannien. I grunden finns en rädsla för att han i förlängningen ska utlämnas till USA och åtalas för att Wikileaks publicerat läckta videofilmer, dokument och diplomatpost som bland annat avslöjar övergrepp som USA:s militär har begåtts i Irak och Afghanistan.

    • Cameron vill spara på välfärden

      I en intervju i tidningen Daily Mail i slutet av juni aviserar Cameron att Konservativa partiet planerar att göra nya stora nedskärningar av inom välfärdssystemet. Han talar om att komma till rätta med vad han kallar "en rättighetskultur" inom systemet, men medger att flera av besparingarna inte kommer att kunna genomföras så länge de konservativa styr i koalition med Liberaldemokraterna. Socialbidragstagare med fler än tre barn ska förlora förmåner och att bostadsbidragen för personer under 25 år kommer att avskaffas (det är dock oklart om det gäller alla). För att få jobbsökarbidrag måste en person visa att han/hon aktivt söker arbete. Den som inte fått ett arbete inom två år måste istället göra "samhällstjänst" för att inte förlora alla bidrag.

    • Cameron förhörs om medieskandal

      Under våren fortsätter Levesonutredningen att höra personer om avlyssningsaffären som blossade upp året innan (se Juli 2011 och Juni 2012). Flera toppolitiker hörs, bland andra de tidigare premiärministrarna John Major och Gordon Brown (innan dess har även Blair förhörts). Major avslöjar att Rupert Murdoch försökt att påverka den dåvarande konservativa regeringens Europapolitik i utbyte mot löfte om stöd från Murdochkoncernens tidningar. Även premiärminister Cameron kallas till förhör. Stor uppmärksamhet riktas mot Camerons privata vänskap med Rebekah Brooks som hade en hög post inom koncernen. Brooks har gripits i samband med skandalen och anklagas för att ha försökt att dölja bevis om telefonavlyssningen för polisen. Labour anklagar kulturminister Jeremy Hunt för att ha ljugit inför underhuset om sin roll när Murdochs koncern News Corporation 2011 föreslogs ta över hela betal-TV-kanalen BSkyB. Labour vill att Hunts agerande ska utredas, men förlorar omröstningen i underhuset den 13 juni.

    • Fest för drottningen

      Drottning Elizabeth firar 60 år på tronen, och britterna får en extra ledig dag för att fira det.

    • Maj

    • Framgångar för Labour i lokalval

      Lokalvalen i England, Wales och Skottland blir en klar framgång för Labour, som vinner 838 nya kommunala mandat och tar överstyret i bland annat Cardiff och Birmingham. Särskilt bra går det för Labour i Wales, där partiet får sitt bästa resultat sedan 1996. Valets stora förlorare blir Liberaldemokraterna som förlorar makten i sitt starka fäste i Cambridge. Ukip noterar en framgång med 13 procent av rösterna i England, men det ger bara fem nya kommunala mandat. Valdeltagandet är lågt, knappt var tredje väljare har röstat. Flera städer Birmingham, Sheffield, Nottingham, Manchester, Bradford, Coventry, Wakefield, Leeds och Newcastle-Upon-Tyne, röstar nej till att införa direktval av borgmästare. Endast Bristol röstar ja. I Skottland går både SNP och Labour fram, medan Konservativa partiet och Liberaldemokraterna tappar mandat. I de flesta kommuner finns ingen klar majoritet, mycket på grund av att Skottland använder sig av ett annat, proportionellt, valsystem. Den enda stora framgången för Konservativa partiet är att Boris Johnson, med knapp marginal, väljs om som Londons borgmästare, men segermarginalen är knapp, cirka tre procent, till Labours kandidat Ken Livingstone. 

    • April

    • Klartecken för utvisning av islamistpredikant

      Europadomstolen ger Storbritannien rätt att utvisa den militanta muslimska predikanten Abu Hamza al-Masri till USA, där han åtalats för terrorbrott. Han anklagas bland annat för att stödja terrornätverket al-Qaida och för inblandning i ett gisslandrama i Jemen 1998 där 16 västerlänningar togs till fånga. Han anklagas också för att ha varit med och organiserat ett träningsläger för terrorister i den amerikanska delstaten Oregon. USA begärde honom utlämnad redan 2004. 2006 dömdes han till sju års fängelse i Storbritannien för uppvigling till mord efter uttalanden som han gjort som imam i den radikala moskén i Finsbury Park i London. (Hamza utvisas till USA i oktober 2012).

    • Mars

    • Osborne aviserar nya nedskärningar

      Finansminister Osborne skär bland annat ner barnbidragen för dem som tjänar mest, och minskar bidragen för många pensionärer.  Samtidigt sänks inkomstskatten för höginkomsttagare (de som tjänar mer än 150 000 pund om året) från 50 till 45 procent. Osborne hoppas istället att få in pengar via en ny skatt på 7 procent på försäljning av fastigheter som är värda över 2 miljoner pund. 

  • 2011

    • December

    • Cameron lägger in veto mot ändring av EU-fördrag

      Den djupa krisen inom eurosamarbetet skänker ny kraft till EU-kritiska krafter inom Konservativa partiet som trycker på för att premiärminister Cameron ska återta befogenheter från EU. Han lovar att lägga in sitt veto mot alla förslag till nya EU-regler som kan hota den brittiska finanssektorn. Vid ett krismöte i Bryssel den 8 december väljer han också att inte gå med på det förslag till ändringar av Lissabonfördraget. Camerons beslut kritiseras av Labour, men också av en del liberaldemokrater inom regeringen. Ändringarna handlar i hög grad om tuffare budgetregler för att förhindra en ny liknande kris som den som nu pågår inom eurozonen.

    • Kris i kontakten med Iran

      Relationerna till Iran försämras efter att det att internationella atomenergiorganet (IAEA) rapporterat att Iran sannolikt förbereder tillverkning av kärnvapen. Rapporten föranleder Storbritannien att stoppa alla finansiella kontakter med Iran, varefter ett antal iranska demonstranter, som beskrevs som studenter, stormar och vandaliserar den brittiska ambassaden i Teheran. London svarar med att omedelbart stänga Irans ambassad i London och utvisa alla diplomater.

    • November

    • Osborne utlovar fler åtstramningar

      Finansminister George Osborne gör i sitt hösttal klart att ekonomin utvecklats sämre än väntat och att fler åtstramningar behövs för att regeringen ska få ordning på sina finanser. Bland annat ska en planerad höjning av pensionsåldern tidigareläggas och ett enprocentigt tak sätts för löneökningar inom offentliga sektorn under två år från 2012 då det rådande lönestoppet upphör. Dagen därpå hålls en omfattande strejk bland offentliganställda som protesterar mot förändringar inom pensionssystemet. Strejken stoppar kollektivtrafiken på många håll och lamslår delar av skolväsendet och vårdsektorn. Enligt fackförbunden strejkar två miljoner anställda och strejken beskrivs som den mest omfattande i landet på tio år. 

    • Oktober

    • Ny successionsordning för kungahuset

      I slutet av månaden enas de 16 länder inom Samväldet om att ändra successionsordningen för det brittiska kungahuset för att det äldsta barnet ärva får ärva kronan, oavsett kön. Förbudet för den brittiska monarken att gifta sig med en katolik ska också hävas. 

    • September

    • Konservativa EU-motståndare skapar problem för Cameron

      EU-motståndare inom Konservativa partiet lägger under hösten fram en motion om att det ska hållas en folkomröstning om huruvida Storbritannien ska stanna kvar inom EU, lämna organisationen eller omförhandla villkoren för medlemskap. En majoritet av underhuset röstar dock nej till förslaget, 483 röster för och 111 emot. 81 konservativa ledamöter röstar dock för motionen, vilket ses som ett bakslag för premiärminister Cameron. 

    • Kritik mot hur brittiska armén behandlat krigsfångar i Irak

      En utredning riktar skarp kritik mot hur den brittiska armén behandlade en grupp krigsfångar i Basra i Irak 2003, varav en av dem, Baha Mousa, en irakisk civilperson avled av sina skador. Den förre domaren William Gauge är inte bara kritisk till de soldater som utfört den systematiska misshandeln av fångarna, utan ansåg att flera av deras befäl borde ha känt till vad som pågick och ingripit. Den 1400 sidor långa rapporten innehåller också 73 rekommendationer för att liknande övergrepp inte ska ske i framtiden.

    • Augusti

    • Våldsamma kravaller i flera storstäder

      Storbritannien skakas av de värsta oroligheterna på flera decennier. Kravallerna börjar i Tottenham i norra London sedan polisen skjutit ihjäl en man i samband med ett gripande. Oroligheterna sprider sig snabbt till mestadels nedgångna och socialt eftersatta områden i en rad brittiska storstäder. Premiärminister Cameron ger polisen rätt att ta till hårdast möjliga metoder. Under fyra nätters våldsamheter och dagarna därefter grips fler än 2 000 personer. Fem människor dödas i samband med kravallerna. Medan jourdomstolarna arbetar för fullt förklarar Cameron "fullskaligt krig" mot gatugäng för att bromsa vad regeringen beskriver som ett "moraliskt förfall" i samhället. Bland annat kan det bli tal om att skärpa villkoren för dem som uppbär socialt understöd. En "nationell medborgartjänst" ska få 16-åringar att åta sig "frivilliga" arbeten. Personer som gripits under kravallerna riskerar att mista sina understöd även om de inte fängslas. 

    • Juli

    • News of the World i avlyssningsskandal

      Den sensationslystna söndagstidningen News of the World hamnar i rampljuset, sedan det framkommit att tidningen hackat sig in i ett stort antal privata mobiltelefoner, som tillhör bland andra mordoffer, anhöriga till soldater som dödats i Afghanistan och offer för terrorattentaten i London 2005. Premiärminister Cameron tillsätter en utredning om skandalen, under ledning av domaren Brian Leveson, men besväras av att hans egen tidigare kommunikationschef, Andy Coulson, var chefredaktör för tidningen i flera år då bland annat avlyssningen av brittiska hovet pågick. Efter en annonsbojkott beslutar ägaren, Murdoch-koncernen News Corporation, att lägga ned tidningen. Coulson och flera andra chefer inom koncernen grips av polis, misstänkta för olaga intrång i telefoner och korruption. Bland annat misstänks tidningen för att ha betalat poliser för att läcka hemliga uppgifter från pågående brottsutredningar. Även höga polischefer tvingas avgå och en debatt bryter ut om ledande politikers nära kontakter med och beroende av Murdoch-koncernens tidningar. 

    • Juni

    • Strejk mot nedskärningar

      I slutet av månaden strejkar hundratusentals offentliganställda i protest mot regeringens planer på att höja pensionsåldern och samtidigt försämra deras pensionsvillkor.

    • Maj

    • SNP får egen majoritet i Skottland

      I valet i Skottland får Skotska nationalistpartiet (SNP) egen majoritet. I det val som samtidigt hålls i Wales blir Labour största parti med 30 mandat. I Nordirland blir Demokratiska unionistpartiet största parti vid sidan av Sinn Féin, de fick 38 respektive 29 mandat (se även Konflikter: Nordirland). 

    • Nej till nytt valsystem

      Britterna röstar med klar majoritet (nästan 68 procent) nej till att införa ett nytt delvis proportionellt valsystem, kallat Alternative Vote (AV). Det är ett hårt bakslag för Liberaldemokraterna som drivit frågan. 

    • Mars

    • Större befogenheter till Wales

      Nästan två tredjedelar av väljarna i Wales godkänner ett förslag som ska ge det walesiska parlamentet rätt att stifta lagar.

    • Protester mot nedskärningar

      Den 26 mars samlas mellan 250 000 och 500 000 människor i London för att protestera mot nedskärningarna. Demonstrationen organiseras av den fackliga landsorganisationen TUC. En nybildad organisation UK Uncut som försöker påtala den ojämlikhet som råder i skattesystemet genomför också flera manifestationer där de protesterar mot att välbärgade individer och bolag betalar mindre i skatt än de flesta andra. En liten grupp demonstranter ställer till bråk och krossar fönster i butiker och banker och drabbar samman med polis. Såväl TUC som UK Uncut tar avstånd från våldsmetoderna.

    • Lägre tillväxt och fortsatt stort budgetunderskott

      Finansminister Osborne lägger fram en ny budget som han säger ska öka tillväxten. Enligt hans prognos blir tillväxten lägre än man tidigare spått, en nedskrivning från 2,1 procent till 1,7 procent.  För att minska arbetslösheten ska nya lärlingsplatser skapas och ett särskilt stöd införs för dem som ska köpa sin första bostad. Storbritanniens lånekostnader stiger, mycket beroende på högre inflation. Enligt Osborne ska budgetunderskottet landa på 10 procent, en procent lägre än året innan. 

  • 2010

    • November

    • Studenter protesterar mot universitetsavgifter

      Flera tusen studenter demonstrerar i London för att protester mot högre universitetsavgifter (uppgifterna om hur många de är varierar mellan 20 000 och 50 000). En mindre grupp av demonstranterna tar till våld och tar sig in på Konservativa partiets lokaler i centrala London. Även senare förekommer protester, inte minst den 9 december då underhuset röstar om saken. Frågan om att höja taket för avgiften till högst 9 000 pund om året i England och Wales är särskilt känslig för Liberaldemokraterna, som i valrörelsen hade lovat att motsätta sig alla förslag om högre avgifter inom den högre utbildningen. Regeringens förslag röstas ändå igenom med 21 rösters marginal. 

    • Försvarssamarbete med Frankrike

      Som ett led i sparkraven på försvaret ingår Storbritannien ett samarbetsavtal med Frankrike (se vidare Utrikespolitik och försvar). 

    • Oktober

    • Nya budgetbesparingar aviseras

      När budgeten presenteras den 20 oktober innehåller den omfattande besparingar. Totalt ska staten spara 81 miljarder pund fram till 2014/2015, de flesta departement får sina anslag minskade med nästan en femtedel. Till de mest utsatta hör utrikesdepartementet, inrikesdepartementet, justitiedepartementet och miljödepartementet. Trots att försvarsdepartementet inte drabbas av lika stora nedskärningar väntas 42 000 arbetstillfällen att försvinna och planerna på att köpa ny avancerad utrustning slopas. Reglerna för vilka som ska få förtidspension skärps. Besparingar ska också göras på bostadsbidragen. Anslagen till kommunerna ska skäras ned med 7 procent från april 2011 och förutom en tidigare aviserad momshöjning ska en ny bankskatt införas för att bland annat minska riskfylld utlåning. Skolan, vården och biståndet är några av få områden som undantas från besparingar. Enligt regeringen beräknas sammanlagt nästan en halv miljon arbetstillfällen inom den offentliga sektorn försvinna på fyra år. Tankesmedjan Institute of Fiscal Studies (IFS) kritiserar budgeten och säger att de fattigare barnfamiljerna kommer att drabbas hårdast av nedskärningarna eftersom deras inkomster procentuellt sett minskar mest. 

    • September

    • Ed Miliband blir ny Labourledare

      Ed Miliband, som tidigare varit energi- och klimatminister, väljs till ny ledare för Labour. Hans främsta motståndare är brodern, den tidigare utrikesministern David Miliband. Det som avgör valet är att Ed Miliband, som intar en vänsterposition, får stöd från fackföreningsrörelsen. David Miliband å sin sida har en majoritet av Labours parlamentsledamöter bakom sig. 

    • Juni

    • Hårda besparingar i borgerlig krisbudget

      Finansminister Osbornes krisbudget innehåller bland annat en momshöjning, ett tvåårigt lönestopp införs för offentliganställda som tjänar mer än 21 000 pund om året, skatteavdragen slopas för barnfamiljer som tjänar mer än 40 000 pund om året och pensionsåldern ska stegvis höjas till 66 år. Nästan alla departement ska få sina anslag nedskurna samtidigt som bolagsskatterna gradvis ska sänkas från 28 procent till 24 procent. För att skydda de svagaste grupperna slopas inkomstskatten helt för dem med lägst löner och två miljarder pund ska satsas på barn i de fattigaste familjerna. Osborne lovar att ha statens finanser i balans inom fem år. 

    • Maj

    • David Cameron ny premiärminister

      Konservativa partiet bildar en koalitionsregering tillsammans Liberaldemokraterna, med David Cameron som premiärminister och Nick Clegg som vice premiärminister. Två konservativa politiker, George Osborne och William Hague blir finansminister respektive utrikesminister.

    • Labour förlorar valet

      Inget av partierna lyckas vinna egen majoritet i valet till underhuset den 5 maj. Störst blir Konservativa partiet med 36 procent av rösterna och 306 mandat, medan Labour får 29 procent och 258 mandat, Liberaldemokraterna 23 procent och 57 mandat, Skotska nationalistpartiet (SNP) 1,7 procent och 6 mandat, Gröna partiet 1 procent och 1 mandat, Sinn Féin 0,6 procent och 5 mandat, Demokratiska unionistpartiet (DUP) 0,6 procent och 8 mandat, Plaid Cymru 0,6 procent och 3 mandat, samt SDLP 0,4 procent och 3 mandat. Drygt 65 procent av de brittiska väljarna röstar i valet. 

    • April

    • Framgång för Clegg i första TV-sända valdebatten

      I den medverkar partiledarna från de tre största partierna, Labours Gordon Brown, den konservativa ledaren David Cameron och liberaldemokraten Nick Clegg, inför parlamentsvalet i maj. Clegg gör bra i från sig vilket ger utslag i opinionsundersökningarna

Varukorg

Totalt 0