2014

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2014

    • December

    • Nordirländska partier överens

      På julafton meddelas att de nordirländska partierna nu har kommit överens efter 12 veckors förhandlingar. Överenskommelsen innebär att partierna i januari ska presentera en budget i balans för perioden 2015/2016, vilket innebär att en rad nedskärningar måste göras inom välfärdssystemet fram till 2017. För att underlätta detta har den brittiska regeringen utlovat ett extra anslag på 2 miljarder pund, samt att befogenheterna att bestämma bolagsskatterna ska föras över till Stormont, provinsparlamentet i Belfast. Även ansvaret för den känsliga frågan om parader ska i fortsättningen hanteras av Stormont. En ny kommission som ska hantera känsliga frågor kring flaggor, identitet, kultur och traditioner ska inrättas före juni 2015. Den måste komma med sin första rapport inom 18 månader. Ett arkiv, för muntlig historia ska inrättas fram till 2016, för att ge alla grupper möjlighet att ge sin bild av den nordirländska konflikten. En ny oberoende enhet, Historical Investigations Unit (HIU), ska etableras för att undersöka konfliktrelaterade dödsfall som ingen har ställts till svars för. Ett annat nytt organ, Independent Commission on Information Retrieval (ICIR), ska kunna förmedla information till invånarna om brott som begåtts mot deras anhöriga. Det som avslöjas här kan dock inte användas vid en rättsprocess. Antalet medlemmar i Stormont ska minskas från och med valet 2021. Senast inför valet 2016 ska antalet departement i Nordirland minskas från tolv till nio. Ett nytt system ska införas som ska öka insynen i de löner och kostnadsersättningar som betalas ut till medlemmar av provinsparlamentet. Ledarna för DUP, Sinn Féin, UUP, SDLP och Allianspartiet säger att de ska uppmana sina partier att godkänna överenskommelsen. 

    • Kvinna utses till biskop

      I mitten av månaden får anglikanska kyrkan sin första kvinnliga biskop, Libby Lane.

    • Högt budgetunderskott trots god tillväxt

      I sitt hösttal om ekonomin medger finansminister Osborne att han inte kommer att klara minska underskottet i statsbudgeten så mycket som han lovade i samband med maktskiftet 2010 (cirka 90 miljarder pund 2014). Den brittiska ekonomin har haft goda tillväxtsiffror 2014 (kring 3 procent) och arbetslösheten har minskat, men skatteinkomsterna har ändå blivit lägre än väntat, delvis på grund av att så många av de nya jobben återfinns inom låglönebranscher. Löften ges också om mer pengar till den offentliga sjukvården. Nordirland utlovads också större befogenheter när det gäller bolagsbeskattningen från 2015, på villkor att de nordirländska partierna lyckas lösa den pågående tvisten inom provinsregeringen. Även Wales (och Skottland) ska få större befogenheter att ta in skatt. Osborne aviserar också långsiktiga nedskärningar, bland annat ska en miljon arbetstillfällen tas bort inom den offentliga sektorn fram till 2020.

    • November

    • Regeringen vill begränsa EU-invandrares rätt till bidrag

      I slutet av månaden håller Cameron ett tal där han uppmanar andra EU-ledare att gå med på hans förslag om att begränsa EU-invandrares tillgång till det brittiska välfärdssystemet. Enligt det ska alla som flyttar till Storbritannien inte längre ha rätt till sådant som skattelättnader för arbetstagare, barnbidrag för barn som inte bor i landet förrän efter fyra år. Cameron vill också begränsa möjligheterna för EU-invandrare att få ta med sig sin familj till Storbritannien samt att de som inte hittat arbete inom sex månader måste lämna landet. Enligt premiärministern kan skattelättnaderna och barnbidragen ge upp till 700 pund i månaden för en familj med två barn, och att det är betydligt mer än vad de skulle få i Tyskland eller Frankrike. Han säger också att om han inte får gehör för sina krav utesluter han ingenting, något som tolkas som ett hot om att Storbritannien i så fall överväger att lämna EU. Inför talet kommer nya siffror som visar att invandringen till landet har ökat och inte minskat under det senaste året, trots regeringens löften om motsatsen. Labour har tidigare lagt fram ett förslag som påminner om detta, men då sattes tidsgränsen för att man ska få rätt till bidrag till två år.

    • Ännu ett mandat till Ukip

      I ett fyllnadsval vinner Ukip ytterligare ett manat i underhuset. Partiets kandidat Mark Reckless får nästan 3000 röster fler än den konservativa kandidaten. Reckless hoppade tidigare under hösten av till Ukip från Konservativa partiet. 

    • Anglikanska kyrkan säger ja till kvinnliga biskopar

      Den anglikanska kyrkan röstar för att tillåta att kvinnor ska kunna bli biskopar. 

    • Nicola Sturgeon tar över som försteminister i Skottland

      Nicola Sturgeon tillträder som ledare för SNP och skotsk försteminister. 

    • Invandrare bidrar med mer än de får

      En rapport från University College of London visar att invandrare från andra EU-länder bidrar med mer till den brittiska ekonomin än de tar ut via offentlig service. Överskottet 2011 var, enligt rapporten, över fem miljarder pund.

    • Oktober

    • Storbritannien måste betala mer pengar till EU

      EU:s nya sätt att räkna ut medlemsländernas bidrag till unionen leder till att notan för Storbritannien stiger med drygt två miljarder euro (1,7 miljarder pund). Premiärminister Cameron kritiserar detta i hårda ordalag och säger att Storbritannien inte kommer att betala denna summa när ländernas EU-bidrag ska vara inne den 1 december.

    • Ukip vinner mandat i underhuset

      I ett fyllnadsval vinner Ukip sitt första mandat i underhuset då Douglas Carswell, som tidigare under året har hoppat av från Konservativa partiet, segrar i Clacton on Sea med 60 procent av rösterna.

    • Brittisk hjälparbetare avrättas

      En brittisk hjälparbetare, Alan Henning, som hållits som gisslan av IS avrättas av den militanta gruppen i början av månaden. I en video, där avrättningen visas, refereras till det brittiska beslutet att delta i den militära operationen mot IS. Storbritanniens muslimska råd, Muslim Council of Britain, fördömer dådet. Ett hundratal muslimska ledare rapporteras ha vädjat om att Henning skulle friges. Att han dödades i samband med den muslimska högtiden Id al-Adha ses som en provokation av många brittiska muslimer. Den brittiska regeringen får kritik för att inte ha gjort mer för att få Henning fri.

    • Augusti

    • Krissamtal i Nordirland

      Flerpartisamtal ska inledas i Nordirland, där provinsregeringen har stora problem på grund av oenighet om nedskärningar i välfärdsystemet. Den nordirländska budgeten, omkring 40 miljarder pund, sägs vara nästan dubbelt så stor som de skatteinkomster provinsen får in.

    • Ja till flygräder mot IS

      I slutet av månaden återkallar Cameron parlamentet som med klara siffror röstar för att Storbritannien ska delta i de internationella militära operationerna mot IS. 

    • Skottland röstar nej till självständighet

      Den 18 september röstar en majoritet av väljarna i Skottland nej till självständighet. Marginalen är större än väntat, 55 röstar nej och 45 procent ja. Nu börjar dock arbetet med att utforma det lagförslag som ska ge det skotska parlamentet större befogenheter. Kort efter valet säger Alex Salmond att han ska avgå som partiledare för SNP. 

    • Inga brittiska flygräder mot IS

      En dryg vecka in i september säger försvarsminister Philip Hammond att Storbritannien inte kommer att delta i de flygräder mot IS i Syrien som USA planerar att genomföra i samarbete med flera andra länder. I mitten av september avrättar IS en brittisk hjälparbetare som gruppen tagit som gisslan ett år tidigare. Fortfarande hålls en annan brittisk hjälparbetare av samma grupp.

    • Ja-sidan tar ledningen i Skottland

      En vecka in i september leder ja-sidan med knapp marginal inför folkomröstningen i Skottland. 

    • Nya avslöjanden om sexuella övergrepp mot barn

      Ännu en skandal kring sexuella övergrepp mot barn skakar Storbritannien. Denna gång är det en oberoende rapport som beskriver hur minst 1 400 barn i den nordengelska staden Rotherham utnyttjats sexuellt under åren 1997–2013. Förövarna sägs tillhöra gäng, där medlemmarna främst har pakistanskt ursprung. Flera av offren hade anmält övergrepp till polisen som inte vidtagit några åtgärder. Inte heller socialtjänsten hade ingripit. Enligt rapporten var rädsla för att anklagas för rasism ett skäl till att myndigheterna inte hade agerat.

    • Höjd beredskap mot terror

      I slutet av månaden höjer Storbritannien sin terrorberedskap från "betydande" till "svår". 

    • Brittiskt stöd till kampen mot IS

      När krisen i samband med den extremist rörelsen Islamiska staten (IS) avancemang i norra Irak förvärras i augusti bidrar Storbritannien genom att släppa förnödenheter från luften till yazidiska flyktingar på Sinjarberget. De gör även spaningsflygningar över området och skickar militär utrustning till kurdiska regionala styrkor. Storbritannien förfaller därefter ta på sig en mer aktiv roll i kampen mot IS, men premiärminister Cameron betonar att landet inte kommer att skicka några marktrupper till Irak. 

    • Maj

    • Framgång för Ukip i EU-valet

      I valet till EU-parlamentet blir Ukip största parti med närmare 27 procent av rösterna och 24 av Storbritanniens 73 mandat, följt av Labour med drygt 24 procent och 20 mandat. Konservativa partiet får 23 procent och 19 mandat. Liberaldemokraterna gör ett katastrofval, och får knappt 7 procent. Partiet får ett mandat och förlorar 9. Gröna partiet gör att bra val med knappt 7 procent och 3 mandat. Två mandat går till Skotska nationalistpartiet (SNP) och ett till Plaid Cymru. Det högerextrema BNP förlorar de två mandat partiet vann 2009. I Nordirland får UUP. DUP och Sinn Féin var sitt mandat. Bara drygt var tredje väljare röstar. 

    • Framåt för Labour i lokalval

      I lokalvalen får Labour flest röster, och får 338 nya mandat. Det betyder att 82 städer och kommuner av 162 kommer att styras av Labour. Konservativa partiet förlorar 230 mandat, men behåller styret i 41 kommuner. Ukip gör också ett bra lokalval och får 163 mandat, mot tidigare 2. Även Gröna partiet går framåt från 20 till 38 mandat. För Liberaldemokraterna blir det ett kännbart bakslag, då partiet tappar 310 mandat. 

    • Abu Hamza döms till livstids fängelse i USA

      Den militanta muslimska predikaten Abu Hamza al-Masri, som 2012 utvisades från Storbritannien till USA, döms för terrorbrott i en amerikansk domstol (se April 2012). Han fälls för samtliga elva åtalspunkter. I januari 2015 döms han till livstids fängelse.

    • Arbetslösheten sjunker

      Ny statistik visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,8 procent, vilket är den lägsta siffran på fem år.

    • Gerry Adams släpps

      Sinn Féin-ledaren friges den 4 april, utan att åtal väckts. Men det blir nu en fråga för åklagarmyndigheten (Public Prosecution Service, PPS) om man ska gå vidare. Adams säger att han frivilligt sökt upp polisen för att svara på frågor, men att han inte hade väntat sig att bli gripen. En grupp protestantiska lojalister samlas utanför polisstationen i Antrim, där Adams har hållits, för att protestera mot frigivningen. Adams lämnar dock polisstationen via en bakväg. Han håller senare en presskonferens där han säger att han fortfarande stödjer den nordirländska polisen PSNI.

    • April

    • Gerry Adams grips och förhörs om IRA-mord

      Den 30 april grips Sinn Féin-ledaren Gerry Adams enligt terroristlagstiftningen (Terrorism Act 2000) för att förhöras för IRA:s mord på tiobarnsmamman Jean McConville 1972. Adams förnekar all inblandning i dådet. McConville fördes bort av IRA som misstänkte henne för att har försett den brittiska armén med information. IRA medgav 1999 att den mördat och begravt henne på en hemlig plats. Hennes kvarlevor hittades 2003. En 77-årig man, Ivor Bell, har åtalats för inblandning i dådet. Gripandet av Adams sker bara tre veckor före lokalvalen och valet till EU-parlamentet. 

    • Mars

    • Irlands president på statsbesök

      Drottning Elizabeth tar emot Irlands president Michael D Higgins. Besöket är historiskt då det är det första gången någonsin som en irländsk statschef gör ett officiellt besök i landet.

    • Äldre britter gynnas i ny budget

      Finansminister Osborne presenterar vissa förändringar kring pensionerna i den nya budgeten, framför allt att det går att ta ut tilläggspensionen som en klumpsumma och själv avgöra hur den ska användas (fram till nu har britterna i princip varit placera pengarna via försäkringsbolag som sedan har betalat ut dem som en slags livränta). Nya regler för när man måste betala skatt för sina tillgångar ska också gynna många småsparare. Några mindre punkter gäller sänkta avgifter på bingospel och sänkt skatt på öl, och en frysning av skatterna på cider och skotsk whisky. Flera tidningar påpekar att budgeten i mycket är till för att gynna äldre britter. 

    • "Ingen folkomröstning om EU om Labour vinner valet"

      Labourledaren Ed Miliband säger att om hans parti återkommer till makten efter valet 2010 kommer det inte att utlysa någon folkomröstning om EU förrän tidigast 2020. Han gör dock ett förbehåll och säger att en sådan omröstning kan bli aktuell om EU kräver att landet ska lämna ifrån sig fler befogenheter. Han markerar också att han anser att Storbritannien hör hemma inom EU, men att samarbetet måste reformeras. Några dagar senare gör Cameron ett utspel där han listar sju punkter som EU måste uppfylla för att Storbritannien ska bli kvar som medlem. Han utesluter bland annat alla nya försök att fördjupa samarbetet, säger sig vilja begränsa invandringen från nya medlemsländer samt vill minska Europadomstolen för mänskliga rättigheters inflytande över det brittiska rättsväsendet.

    • Mer makt till medlemmarna när Labour ska välja ny ledare

      Labour har kallat in till en specialkonferens där partiet med klar majoritet (86 procent) röstar för att kapa en del av banden mellan fackföreningarna och partiet. Det betyder att nästa gång som Labour röstar fram en ny partiledare får varje medlem en röst. I det tidigare komplicerade systemet har medlemmarna haft en tredjedel av rösterna, parlamentsledamöterna en tredjedel och fackföreningarna en tredjedel. Samtidigt börjar ledande krafter bland de konservativa prata om sitt parti som ett "arbetarparti" med målet att vinna fler väljare bland arbetarklassen.

    • Februari

    • Regeringskris hotar i Nordirland

      Nordirlands försteminister Peter Robinson hotar att avgå. Detta sker sedan en rättegång mot John Downey, som anklagas för att ha utfört ett bombattentat i Hyde Park i London 1982, läggs ned. Fyra brittiska soldater dödades vid dådet. Downey förnekar att han har utfört attentatet. Eftersom Downey inte dömts för brottet omfattas han inte av den amnesti som fångar från de halvmilitära grupperna beviljades i samband med det nordirländska fredsavtalet. Det framkommer nu att brittiska regeringar hade skickat brev till 187 brottsmisstänkta republikaner, som inte dömts för några brott eller som har flytt rättvisan, där det slås fast att de inte längre är eftersökta av polisen. 149 sådana brev har skickats av den tidigare brittiska Labourregeringen och 38 av den borgerliga regeringen. Trots att Downey fått ett sådant brev har han fortsatt att vara efterlyst av Scotland Yard. Robinson kräver att detta skulle utredas offentligt, vilket den brittiska premiärministern David Cameron lovar att göra. Peter Robinson säger sig vara nöjd med detta. Nordirlands biträdande försteminister Martin McGuinness hävdar dock att de stora partierna känt till detta.

    • "Självständigt Skottland får inte använda pundet"

      Finansminister George Osborne säger att Skottland inte kommer att kunna fortsätta pundet som sin valuta om skottarna röstar ja till självständighet i september. Konservativa partiets linje får stöd av både Labour och Liberaldemokraterna. Den skotska SNP-ledaren Alex Salmond svarar med att om Skottland inte kan dela pundet med resten av Storbritannien kommer skottarna inte att vara beredda att ta ansvaret för sin del av den brittiska statsskulden.

    • Svåra översvämningar i England

      Södra och sydvästra England drabbas av svåra översvämningar. Militär sätts in för att hjälpa till i räddningsarbetet. Premiärminister Cameron får kritik för att regeringen har dröjt för länge med att agera.

    • Samkönade äktenskap godkännas i Skottland

      Den 4 februari röstar det skotska parlamentet för att godkänna samkönade äktenskap med 105 röster för och 18 emot.

    • Januari

    • 500 syriska flyktingar till Storbritannien

      Nick Clegg säger att Storbritannien ska ta emot 500 flyktingar från Syrien. Löftet gäller de mest sårbara grupperna, inklusive tortyroffer och kvinnor och barn som riskerar att utsättas för våld. Vilka som ska få komma ska avgöras från fall till fall, och den brittiska regeringen har sagt nej till FN:s begäran om att landets ska ta emot fler kvotflyktingar. Den brittiska regeringen vill istället satsa mer på att hjälpa de syrier som flytt till grannländerna (omkring 2,4 miljoner människor), och bidrar redan med 600 miljoner pund till det. I Storbritannien finns redan omkring tusen syrier som har sökt politisk asyl i landet.

    • Biståndspolitiken läggs om

      Regeringen aviserar en omläggning av biståndspolitiken, där mer pengar ska satsas på ekonomisk utveckling och en mindre del ska gå till att bekämpa svält och sjukdomar.

    • Ingen kritik mot polisen för dödsskjutning 2011

      Den rättsliga utredningen (the inquest) av polisens dödsskjutning av Mark Duggan, som utlöste våldsamma kravaller i London och andra brittiska städer i (se Augusti 2011), är nu klar. Enligt den har polisen agerat enligt lagen (två av de tio jurymedlemmarna har dock en annan uppfattning). Enligt juryn bar Duggan inget vapen när han sköts, men de trodde att han hade kastat ifrån sig det innan polisen ingrep mot honom.

    • Regeringspartierna oense om den ekonomiska politiken

      Finansminister George Osborne säger i en intervju att regeringen inte ens kommit halvvägs i sina försök att få ordning på den brittiska ekonomin. Han säger att nya nedskärningar krävs, på 25 miljarder pund, och att de främst kommer att ske inom det sociala välfärdssystemet, bland annat genom att slopa bostadsbidrag för personer under 25 år. Han får dock mothugg från sin regeringskollega Nick Clegg som menar att hans parti, Liberaldemokraterna, har en annan syn på hur man ska uppnå sina mål. Clegg har också kritiserat de konservativas linje gentemot EU. Näringsminister Vince Cable, även han Liberaldemokrat, har tidigare kritiserat det konservativa partiets invandringspolitik. Det ses som ett försök av det mindre av regeringspartierna att markera sin särart inför parlamentsvalet 2015.

Varukorg

Totalt 0