Storbritannien – Ekonomisk översikt

Storbritannien är världens femte största ekonomi. Länge dominerade tung industri, där varvsindustrin och kolbrytning spelade stor roll. Sedan 1970-talet har tillverkningsindustrins betydelse för ekonomin minskat drastiskt. Numera svarar tjänstenäringarna, varav finanssektorn är en viktig del, för omkring fyra femtedelar av BNP.

De ekonomiska villkoren skiljer sig mellan olika delar av landet. Ekonomin är starkast i sydöstra England. London är ett av världens främsta finanscentrum och finanssektorn svarar för cirka en tiondel av BNP. Förutom Londonbörsen finns där en rad internationella banker och finansinstitut samt försäkringsbolag för rederier och flygtrafik. Även IT-sektorn är stark, liksom läkemedelsindustrin. Samtidigt har den traditionella exportindustrin, med bland annat bil- och ståltillverkning, på andra håll fått svårigheter. Många industrier har lagts ned i norra England, Skottland och Wales.

Tjänstesektorn består inte bara av finanssektorn, där många anställda har höga löner, utan även av näringar som är beroende av personal med låga löner, till exempel detaljhandeln, call centers och restauranger.

Storbritanniens utträde ur EU har lett till prövningar för ekonomin. Den turbulens som har rått kring brexitprocessen, och vilka villkor som ska gälla efter utträdet, har påverkat den ekonomiska utvecklingen.

Från tillväxt till djup kris

När Labour kom till makten 1997 fördes inledningsvis en relativt stram ekonomisk politik och regeringen kunde flera år i rad visa på överskott i statsbudgeten. Efter det blev den mer frikostig och stora satsningar gjordes på skolan och vården. Samtidigt var efterfrågan hög på den inhemska marknaden. Låga räntor bidrog till att driva upp huspriserna, särskilt i de större städerna, och många britter lånade pengar för bostadsköp och privat konsumtion.

Budgetunderskotten växte och staten började ta stora lån. Från 2005 höjdes flera skatter för att skapa bättre balans i statens finanser. Men under den internationella finanskrisen, med början 2007, hopade sig problemen, tillväxten stannade av och pundet föll i värde. Samtidigt rådde stor oro på världens finansmarknader och flera brittiska banker hamnade i svårigheter.

För att rädda det brittiska banksystemet aviserade regeringen 2008 ett krispaket på 50 miljarder pund, samtidigt som man lovade att låna ut motsvarande 200 miljarder pund till bankerna. Räddningspaketet innebar att flera banker helt eller delvis förstatligades. För att minska följderna av krisen lovade regeringen att tidigarelägga planerade stora offentliga investeringar som skulle finansieras med lån.

Hårda besparingar

Den borgerliga koalitionsregeringen som tillträdde 2010 valde en annan strategi: att spara sig ur krisen. Momsen höjdes, ett tvåårigt lönestopp infördes inom den offentliga sektorn, som tvingades spara stora summor och bolagsskatterna sänktes. Regeringen lovade att ha de offentliga finanserna i balans till 2015. Men trots hygglig tillväxt från 2013 och fallande arbetslöshet var staten tvungen att ta stora lån för att få budgeten att gå ihop. Ett skäl till det var att skatteinkomsterna blev lägre än väntat, vilket delvis berodde på att så många britter tjänade så lite att de inte behövde betala inkomstskatt. Ett annat skäl var att exporten föll på grund av eurokrisen och minskad efterfrågan på brittiska varor i USA.

Den konservativa regering som styrt landet sedan 2015 har fört en hård åtstramningspolitik, särskilt inom välfärdssystemet (seSociala förhållanden) vilket lett till att underskotten i statsbudgeten har minskat. Statsskulden har dock fortsatt att öka i förhållande till BNP. 

Brexit och coronakris

Månaderna efter folkomröstningen om EU gick ekonomin bättre än väntat, förutom att värdet för pundet föll kraftigt. De flesta bedömare spådde dock att utträdet ur EU skulle få negativa konsekvenser för Storbritannien, särskilt som landet skulle lämna den gemensamma marknaden. Sedan många år har utländska investeringar i näringslivet uppmuntrats. 2015 var Storbritannien det europeiska land där utländska bolag satsat mest. Investeringarna stannade av redan före folkomröstningen då många företag inväntade resultatet innan de skulle besluta om nya satsningar. Brexit påverkade också bankväsendet där ett antal banker flyttade sina huvudkontor till andra länder.

Dessutom innebar coronakrisen 2020/2021 ett svårt slag för ekonomin, i likhet med många andra länders. 2020 föll BNP med över 9 procent. När samhället öppnade upp igen 2021 ledde brist på arbetskraft till stora problem inom flera sektorer. Varuflödet och tillgången på drivmedel drabbades till exempel hårt av bristen på långtradarchaufförer. Dessutom tog inflationen fart, särskilt snabbt steg priserna på energi. Det slog hårt mot många hushåll, som fick ännu svårare än tidigare att få ekonomin att gå ihop. Den utvecklingen fortsatte också, liksom i övriga Europa, efter Rysslands stora invasion av ukraina 2022. Stigande priser och räntor har slagit särskilt hårt mot många britter.

Utrikeshandel

Storbritannien har sedan 1998 ett underskott i handelsbalansen. Under många år var växlingskursen på pundet hög vilket ledde till att brittiska exportvaror blev dyrare, samtidigt som importen blev billigare. Handelsunderskottet har dock fortsatt att vara stort även på senare år då pundet förlorat i värde. Forskning från LSE Centre for Economic Performance 2022 tydde på ett stort tapp i handeln mellan Storbritannien och EU efter att övergångsreglerna efter utträdet hade slutat att gälla 2021. Officiell statistik visade också på att exportvolymerna hade minskat påtagligt i Storbritannien kring årsskiftet 2021/2022 samtidigt som de hade ökat i andra OECD-länder.

Storbritannien anslöt sig i juli 2023 till handelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Partnership) som omfattar tolv länder kring Stilla havet som tagit bort 95 procent av alla tullar på handeln mellan dem. Avtalet anses viktigt efter det brittiska utträdet ur EU.

Tjänstesektorn svarar numera för en stor del av exporten. Trots det har Storbritannien sedan 1984 ett betydande underskott i bytesbalansen, där såväl varuhandeln som turism och handel med tjänster ingår, samt inkomster från investeringar och andra transfereringar. Underskottet beror i hög grad på att utländska bolag investerar mer i Storbritannien än brittiska företag satsar utomlands.

Centralbanken Bank of England har på senare år fått kritik för att inte agera tillräckligt kraftfullt mot personers och företags försök att undkomma skatt via skatteparadis. Till dessa hör Brittiska Jungfruöarna och andra brittiska utomeuropeiska territorier och kronbesittningar, samt Londons finanskvarter, City of London, som av komplicerade historiska skäl har särskild juridisk status.

Om våra källor