Den 22-23 augusti kommer UI att uppdatera sina IT-tjänster

Under uppdateringen kommer vi tyvärr inte kunna svara på e-post, men återkommer så snart vi kan.

Nordirland

Konflikten mellan protestanter och katoliker i Nordirland går tillbaka till 1600-talet. Den senaste våldsvågen, som brukar kallas för The Troubles, inleddes i slutet av 1960-talet och har krävt över 3 700 människors liv. Sedan ett fredsavtal undertecknats 1998 har läget i Nordirland sakta normaliserats, även om våldet inte helt försvunnit.

The Troubles inleddes sedan en fredlig medborgarrättsrörelses börjat protestera mot diskrimineringen av den katolska befolkningen, något som orsakade konfrontationer med militanta protestanter som kände sin maktställning hotad. Den brittiska armén sattes 1969 in för att få slut på våldet. Arméns hårdföra metoder gjorde att den snart fick den katolska befolkningen emot sig. Irländska republikanska armén (IRA) genomförde flera terrorattentat och ställde krav på att britterna skulle lämna Nordirland. Oroligheterna trappades upp ytterligare, då både IRA och protestantiska grupper begick nya våldsdåd. 1972 upplöste britterna Nordirlands parlament och styrde därefter provinsen direkt från London.

Flera försök gjordes för att lösa Nordirlandskonflikten. Den gamla misstron mellan regeringarna i London och Dublin ersattes efterhand med insikten om att länderna måste samarbeta för att få slut på våldet. Hemliga överläggningar som hade inletts på 1980-talet banade väg för den process som ledde fram till 1998 års fredsavtal och en normalisering av livet i provinsen. 

Avtalet innebar i stora drag att Nordirland fick begränsat självstyre med rätt att fatta beslut om ekonomisk utveckling, jordbruk, hälsovård, socialtjänst, utbildning och miljöfrågor. Ett nytt parlament, Stormont, inrättades med 108 ledamöter som väljs för en mandatperiod på fem år. De flesta av partierna är registrerade antingen som unionister (i praktiken protestanter som ville behålla banden till Storbritannien) och nationalister (främst katoliker som ville ha ett enat Irland).

Provinsregeringen ska ledas av två försteministrar som bägge måste ha stöd av minst 40 procent av ledamöterna på bägge sidor. Övriga ministrar utses på grundval av hur många platser deras respektive partier har fått i parlamentet. Ett nytt råd har bildats där ministrar från provinsregeringen och Irland samarbetar. Nordirlands nationella tillhörighet ska bara kunna ändras om en majoritet av befolkningen önskar detta. 

Sedan 2007 har Nordirland under långa perioder haft ett fungerande provinsstyre. Länge bestod provinsregeringen av fyra partier: två unionistiska partier Demokratiska unionistpartiet (DUP) och Ulsters unionistparti (UUP) och två nationalistiska Sinn Féin och det socialdemokratiska SDLP. Från 2015 styrdes Nordirland enbart av DUP och Sinn Féin, men i början av 2017 föll regeringen och trots långa förhandlingar har ingen ny ministär kunnat bildas. Problemen har också fördjupats av att Storbritannien är på väg att lämna EU, där frågan om hur gränsen mellan Nordirland och Irland ska se ut tillhör de mer svårlösta problemen (se Aktuell politik). Läget blev inte lättare av att den brittiska regeringen efter parlamentsvalet i juni 2017 blev beroende av stöd från DUP (se även På väg mot fred).

LÄSTIPS: läs mer om Nordirland i UI:s publikation Utrikesmagasinet:
Brexit väcker åter tanken om ett enat Irland (2019-02-20)

Här kan du läsa mer om konflikten i Nordirland.

Varukorg

Totalt 0