Storbritannien – Naturtillgångar, energi och miljö

Storbritannien har stora tillgångar på olja, naturgas och kol. Natur­gasen och oljan i Nordsjön började utvinnas på 1960-talet respektive 1970-talet. Samtidigt förlorade kolindustrin i betydelse. 2015 lades den sista kolgruvan, Kellingley i Yorkshire, ned och numera importerar Storbritannien kol. I övrigt bryts nästan bara grus, kalksten, gips och pottaska samt små mängder zink och koppar. På senare år har olje- och gasproduktionen minskat.

Oljeindustrin är till största delen privatägd. Råolja exporteras, samtidigt som Storbritannien importerar olja från andra länder. Under 2010-talet har den inhemska olje- och gasproduktionen minskat påtagligt och från 2013 har importen av olja och gas varit större än exporten. Lägre oljepriser från 2014 har lett till att sökandet efter nya olje- och gasfyndigheter har minskat påtagligt i brittiska vatten. Flera nya gasfyndigheter har dock börjat exploateras på senare år. På senare år har satsningar gjorts för att framställa flytande naturgas (metan) vid Milford Haven.

Olja och naturgas är de viktigaste energikällorna,. 2018 täckte inhemsk naturgas för knappt 53 procent av behovet. El framställs huvudsakligen av naturgas (45 procent 2018), kol och kärnkraft (knappt 20 procent), samt i ökande utsträckning förnyelsebara energikällor som solenergi och vindkraft (12,5 procent respektive 13,6 procent). Sedan 2017 har den konservativa regeringen vidtagit olika åtgärder för att begränsa hushållens kostnader för el (se även Sociala förhållanden).

Gasens betydelse har ökat i takt med att många gamla, koldrivna kraftverk har stängts. Alla kolkraftverk som inte moderniserats för att begränsa koldioxidutsläppen ska ha stängts senast 2025. De flesta av de kolkraftverk som fortfarande är i bruk är över 50 år gamla.

2016 var åtta kärnkraftverk i bruk, de flesta av dem är gamla och ska enligt planerna stängas fram till år 2035. Samtliga ägdes tidigare av British Energy som privatiserades 2008 och såldes till EDF Energy, vilket till stor del ägs av den franska staten.

Flera nya reaktorer planeras, men många av projekten är försenade bland annat på grund av att det är svårt att finansiera byggena. 2013 godkände regeringen EDF:s planer på att, med hjälp av bland annat det statliga kinesiska bolaget China General Nuclear Power (GNP), bygga två nya reaktorer i Hinkley Point C i Somerset. I juli 2016 övervägde den dåvarande premiärministern Theresa  May att stoppa projektet av oro för Kinas roll i det, men i september samma år gav regeringen klartecken för bygget.

EDF och två kinesiska bolag även involverade i två andra brittiska kärnkraftsprojekt: Sizewell C i Suffolk och Bradwell B i Essex.

Säkerheten vid Sellafield, en upparbetningsanläggning för utbränt kärnbränsle, är omstridd. Irland, Norge och Danmark har försökt få britterna att stänga anläggningen efter rapporter om radioaktiva utsläpp. 2016 togs driften av anläggningen över av staten via Nuclear Decommissioning Authority (NDA). Även efter det har det kommit nya larm om brister i säkerheten.

I bland annat Sussex har bolag börjat söka efter skifferolja och -gas, vilket har väckt protester från lokalbefolkningen. Enligt The British Geological Survey kan det finnas stora fyndigheter i norra England. De som är positiva till en utvinning anser att den kan bidra att lösa landets energiproblem, medan motståndarna varnar för miljökonsekvenserna. 2016 infördes ett totalförbud mot så kallade hydraulspräckning (frackning) i Skottland.

Klimatpolitik

Enligt en lag från 2008 ska Storbritannien minska utsläppen till hälften av 1990 års nivå fram till 2025 och till 80 procent fram till 2050. Regeringen kritiserades 2016 i en rapport från Kommissionen för klimatförändringar (CCC) för att den inte är bättre förberedd på att motverka följderna av ett varmare klimat, som översvämningar, svåra värmeböljor, vattenbrist, nya sjukdomar. Regeringen har förbundit sig att ta hänsyn till CCC:s rekommendationer i sin klimatpolitik.

Vid klimatmötet i Paris 2015 förhandlade Storbritannien som en del av EU och förband sig då bland annat att inte låta de globala temperaturerna överstiga 2 grader. I november 2016 undertecknade den brittiska regeringen formellt Parisavtalet.

I juli 2017 meddelade regeringen att försäljningen av nya diesel- och bensindrivna bilar ska förbjudas från 2040 för att minska luftföroreningarna.

I en rapport till parlamentet i juni 2020 rekommenderades att åtgärder skulle sättas in för att bland annat göra hemmen mer energisnåla, omfattande trädplanteringar, återskapamnde av torvtäkter, åtgärder för att göra det lättare att gå eller cykla till jobbet eller ökade möjligheter till hemarbete.

I april 2021 satte den brittiska regeringen upp nya och mer strikta mål, fram till år 2035 ska Storbritannien minska sina utsläpp av växthusgaser med 78 procent jämfört med 1990 års nivå, tio procent mer än i  tidigare mål.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0