2013

• December

• Åtstramningspolitiken fortsätter trots ekonomisk tillväxt

  När finansminister Osborne i början av månaden presenterar sin bild av den brittiska ekonomin kan han visa på positiva tillväxtsiffror. Prognoser tyder på att tillväxten för 2013 kommer att ligga kring 1,4 procent, och att BNP kommer att växa ännu snabbare 2014. Storbritanniens BNP är dock fortfarande längre än den var före krisen. Osborne fortsätter med sin åtstramningspolitik, men lovar samtidigt att fler elever ska få rätt till fria skolmåltider, gifta par ska få nya skattelättnader och taket för när man måste betala fastighetsskatt höjs. Tankesmedjan Institute of Fiscal Studies (IFS) kommer kort därefter med en rapport, där man slår fast att det knappast finns mer utrymme kvar för nya besparingar inom den offentliga sektorn och att nästa regering måste överväga en skattehöjning. Det påpekas också att många av nedskärningarna kommer att bli ännu mer kännbara under de kommande åren.

• November

• Nytt utspel från Cameron i invandringsfrågan

  Premiärminister David Cameron gör i en artikel publicerad i The Financial Times nya utspel om att begränsa invandringen till Storbritannien. Han talar på nytt om att införa nya regler som bland annat ska göra det svårare för EU-medborgare att få rätt till arbetslöshetsersättning. Enligt förslaget måste de bo i landet i minst tre månader innan de ska kunna få "a-kassa", och att de inte får stanna i mer än sex månader om de inte har "rimliga möjligheter" att få ett jobb, samt att alla som ertappas med att tigga eller som saknar bostad ska utvisas och inte tillåtas komma tillbaka på minst ett år. Han hävdar att allt detta går att genomföra utan att bryta mot några EU-regler. Även den liberaldemokratiske ledaren Nick Clegg står bakom de förslag som läggs fram i artikeln. De nya restriktioner som planeras handlar mycket om att Storbritannien oroar sig för en stor invandring från Bulgarien och Rumänien när de restriktioner som gäller idag ska tas bort vid det kommande årsskiftet. Cameron möter mothugg från László Andor, EU:s kommissionär för sociala frågor, som varnar för hysteri, och hävdar att Storbritannien gynnats av invandringen från Östeuropa och nu riskerar att utmålas som EU:s "elaka land". 

• Oktober

• Cameron hotar att ingripa mot the Guardian

  Premiärminister Cameron säger att han överväger ett ingripande mot the Guardian om tidningen inte slutar att publicera uppgifter från dokument som läckts av Edward Snowden (se Juni 2013). Han hävdar att tidningen hjälper Storbritanniens fiender och försvårar arbetet med att hålla landet säkert.

• Brittiska ekonomin växer

  Nya ekonomiska siffror visar att BNP har växt med 0,8 procent under tredje kvartalet 2013. Det är den högsta tillväxtsiffran för Storbritannien sedan 2010 och det betyder att BNP ökat under samtliga av årets tre första kvartal.

• Höga elpriser skapar debatt

  Hushållens allt högre elräkningar skapar debatt, särskilt som det sätter ytterligare press på familjer med låga inkomster. John Major, konservativ premiärminister 1990–1997, gör i slutet av månaden ett utspel där han föreslår att kraftbolagen ska betala en engångsskatt på sina vinster för att hjälpa regeringen att hålla tillbaka kostnaderna för bränslebidrag (personer som lever på inkomststöd av olika slag får ett extra bidrag om temperaturen ligger under noll grader mer än sju dagar i sträck). Tidigare har Labourledaren Ed Miliband krävt en frysning av elpriserna. Nästan alla stora elbolag har aviserat prishöjningar på mellan 8 och 10 procent. Majors debattinlägg anses dock slå mot hans egen partiledare, genom att han säger sig veta hur vanliga människor har det när de har svårt att få ekonomin att gå ihop, något Cameron med sin priviligierade bakgrund anklagas för att inte göra.

• Juli

• NSA-skandalen växer

  The Guardian avslöjar i augusti att USA ska ha betalat 100 miljoner pund till GCHQ, enligt tidningen för att försäkra sig om tillgång och inflytande över brittiskt underrättelsematerial. Flera brittiska telekombolag bland annat BT, Vodafone Cable och det amerikanska bolaget Verizon Business medger att de har försett GCHQ med information. Sedan den brittiska regeringen sagt sig överväga rättsliga åtgärder mot The Guardian väljer tidningen redaktörer att förstöra de hårddiskar där läckta dokumenten funnits. Guardian-journalisten Glenn Greenwalds partner hade några dagar tidigare tagits i förvar av polisen i nio timmar, i enlighet med lagstiftning avsedd för att bekämpa terrorism. 

• Underhuset säger nej till militärt ingripande i Syrien

  David Cameron återkallar parlamentet från semestern på grund av Syrienkrisen. Underhuset ska ta ställning till ett eventuellt militärt ingripande efter misstankar om att regimen använt kemiska vapen mot rebellfästen öster om huvudstaden Damaskus den 21 augusti med hundratals dödsoffer som följd. En intervention skulle i så fall ske utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Det som diskuteras är dock en begränsad operation för att markera att regimen trätt över en gräns, men en sådan har svagt stöd i opinionen. Labour, som inledningsvis stött regeringens förslag om ett ingripande, säger att det kan ske först efter att FN:s vapeninspektörer lämnat sin rapport. Regeringen förlorar omröstningen med siffrorna 285 mot och 272 för. 30 konservativa ledamöter och nio liberaldemokrater har röstat nej. Dessutom har ett trettiotal konservativa ledamöter valt att lägga ned sina röster. För att förklara regeringens nederlag hänvisar många bedömare hänvisar till turerna inför Irakkriget, då regeringen Blairs uppgifter om att Saddam Husseins regim hade tillgång till massförstörelsevapen visade sig vara felaktiga.

• Protester mot hydraulisk spräckning

  Sökandet efter skifferolja och -gas väcker protester i Sussex och på flera andra platser i England. Vid mitten av månaden grips tiotals demonstranter i samband med aktioner. De som är positiva till att fyndigheter exploateras ser dem som lösningen på landets energiproblem, andra, som demonstranterna, oroar sig för konsekvenserna för miljön.

• Tvist mellan Spanien och Gibraltar

  Diplomatiska spänningar uppstår mellan Gibraltar och Spanien. Den brittiska kronkolonin har dumpat ett antal betongblock i havet utanför Gibraltar (som man säger ska bilda ett konstgjort korallrev), Spanien svarar med att skärpa gränskontrollerna vilket leder till timslånga köer. I grunden handlar tvisten om fiskerättigheter och både Gibraltar och Spanien gör anspråk på havsområdet.

• En ny tronarvinge föds

  Hertigen och hertiginnan av Cambridge, William och Kate, får sitt första barn, en son som får namnet George Alexander Louis. I april ändrades tronföljden, så att monarkens äldsta arvinge ska få ärva kronan oavsett kön. I framtiden får en brittisk monark även rätt att gifta sig med en katolik. Men det är fortfarande bara protestanter som får bli kung eller drottning.

• Abu Qatada utvisas till Jordanien

  Den muslimske predikanten Abu Qatada utvisas till Jordanien. Detta blir möjligt sedan Storbritannien och Jordanien slutit ett avtal som innebär att bevis som framkommit under tortyr inte kan användas mot honom (i september 2014 frias han av en jordansk domstol på grund av brist på bevis) (se även April 2013). 

• Klart för samkönade äktenskap

  Parlamentets båda kamrar antar det lagförslag som legaliserar samkönade äktenskap i England och Wales. 

• Brittiska postverket privatiseras

  Regeringen beslutar att privatisera postverket. Försäljningen väntas ge motsvarande drygt 30 miljarder kronor till statskassan. Fackförbunden motsätter sig beslutet och hotar med strejk.

• Juni

• Signalspaningsmyndighet i avlyssningsskandal

  En stor avlyssningsskandal avslöjas, då en före detta CIA-anställd Edward Snowden avslöjat att den amerikanska Nationella säkerhetsmyndigheten (NSA) förses med stora mängder telefon- och internetdata från nio stora amerikanska internetbolag, däribland Google, Microsoft, Yahoo och Facebook. Enligt uppgifter i den brittiska tidningen The Guardian, som har tillgång till de dokument som läckts av Snowden, har även den brittiska signalspaningsmyndigheten GCHQ (Government Communications Headquarters) haft tillgång till samma material sedan 2010. Skandalen växer ytterligare då det visar sig att NSA även avlyssnat sina allierade, bland annat flera stora EU-länder.

• Nya besparingar aviseras

  I slutet av månaden aviserar finansminister Osborne nya besparingar på över 11 miljarder pund inför budgetåret 2015/2016. De flesta departement får sina anslag sänkta med upp till 10 procent, medan skolorna och biståndet skyddas och till och med får mer pengar. Även vårdsektorn prioriteras, medan nya nedskärningar ska göras inom välfärdssystemet (bland annat ska en veckas karenstid inför innan man kan få arbetslöshetsersättning). De som är anställda inom statsförvaltningen, skolorna, polisen och sjukhusen kommer inte att automatiskt få sina löner höjda (undantag görs för militären). Särskilt stöd ska sättas in för att det ska byggas nya bostäder till rimliga kostnader, och en rad nya infrastrukturprojekt lanseras, bland annat att bygga ut järnvägen för höghastighetstrafik från London till Leeds och Manchester.

• Skadestånd till kenyanska tortyroffer

  Storbritanniens regering går med på att betala skadestånd till över 5 200 kenyaner som torterades av brittiska kolonialstyrkor i samband med mau-mau-upproret på 1950-talet. Förhandlingarna om skadestånd kom igång sedan en brittisk domstol i oktober 2012 slagit fast att tre kenyanska tortyroffer skulle kunna stämma Storbritannien. Totalt ska nästan 20 miljoner brittiska pund betalas ut till offren. Den brittiska utrikesministern William Hague ber offren om ursäkt för övergreppen.

• Maj

• Soldat dödas i terrordåd

  22 maj

  En anställd vid brittiska försvaret mördas i Woolwich i sydöstra London. Två män grips på platsen för dådet. En av de gripna säger att han mördat mannen som hämnd för att brittiska soldater mördar muslimer i Irak och Afghanistan varje dag. Händelsen får premiärminister Cameron att avbryta sitt statsbesök i Frankrike och återvända hem. Storbritanniens muslimska råd fördömer dådet. Senare samma dag drabbar polisen samman med anhängare av det främlingsfientliga Engelska försvarsförbundet (English Defense League, EDL) i Woolwich. EDL organiserar i slutet av månaden demonstrationer i bland annat London, då EDL och andra grupper försöker spela på främlingsfientliga, och då framför allt antimuslimska stämningar. Rapporter kommer om ett brandbombsattentat mot en moské i Grimsby, och andra våldsdåd riktade mot muslimer.

• EU-frågan splittrar Konservativa partiet

  Frågan om en folkomröstning om EU-medlemskapet fortsätter att splittra Konservativa partiet. Det väcker uppmärksamhet när två konservativa ministrar, utbildningsminister Michael Gove och försvarsminister Philip Hammond, i mitten av maj säger att de skulle rösta för ett EU-utträde om de skulle få rösta om saken nu. 114 konservativa parlamentsledamöter visar sitt missnöje med att frågan om en folkomröstning inte nämnts i drottningens tal vid en omröstning i underhuset. Även om EU-kritikerna inte vinner ses detta som ett bakslag för premiärminister Cameron. Konservativa partiet har dock presenterat ett lagförslag för att göra löftet om en folkomröstning bindande. Men det kommer att läggas fram i underhuset som en motion från en enskild ledamot, eftersom Liberaldemokraterna inte står bakom förslaget. 19 framträdande representanter för näringslivet, bland andra Richard Branson, kritiserar veckan efter de EU-kritiska parlamentsledamöterna för att prioritera "politiken framför ekonomin" och hävdar att det skulle skada landet ekonomiskt om Storbritannien lämnar EU, samt att den brittiska regeringen istället bör göra mer för att stärka EU:s gemensamma marknad. När regeringen kort därefter presenterar sina nya lagförslag i drottningens tal innehåller det en punkt om hårdare regler för invandrare (bland annat att fler som inte har rätt att uppehålla sig i landet ska utvisas, åtgärder för att hindra invandrare att ta del av service de inte anses ha rätt till samt att privata hyresvärdar måste kontrollera att deras hyresgäster har uppehållstillstånd). Detta ses som ett försök att återvinna initiativet från Ukip.

• Framgång för Ukip i lokalval

  Lokalvalen i England och Wales den 2 maj blir ett bakslag för regeringspartierna, medan Labour går fram något. Det som väcker mest uppmärksamhet är dock framgången för Ukip som får 147 kommunala mandat, 139 fler än i valet 2009. Partiet har spelat på det starka missnöjet med EU-medlemskapet och invandrarkritiska stämningar. Valdeltagandet är lågt, inte ens var tredje väljare röstar.

• April

• May får nej till att utvisa islamistisk predikant

  Storbritannien sluter ett avtal med Jordanien, som innehåller en ömsesidig garanti om rättvisa rättegångar. Avtalet ses som ett steg i den brittiska regeringens försök att utvisa den radikala muslimska predikanten Abu Qatada till Jordanien, där han i sin frånvaro dömts till livstids fängelse för terrorbrott och där han anklagas för ytterligare brott. Brittiska domstolar har dock sagt nej till att utvisa Qatada eftersom bevis som använts mot honom kan ha kommit fram via tortyr. 2009 sade Europadomstolen för mänskliga rättigheter att han inte kunde utvisas eftersom han riskerade att utsättas för tortyr i Jordanien. Även en brittisk domstol, The Court of Appeal, går på den 23 april samma linje, och beviljar inte något tillstånd för att inrikesminister Theresa May att föra ärendet till Högsta domstolen. Hon säger att hon avser att vända sig direkt till Högsta domstolen för att få prövningstillstånd.

• Storbritanniens kreditbetyg sänks

  Internationella valutafonden (IMF) spår att tillväxten i ekonomin kommer att bli lägre än väntat. IMF uppmanar finansminister Osborne att göra mer för att stimulera ekonomin, något han menar att Storbritannien har utrymme för.  Kort därefter meddelar kreditvärderingsinstitutet Fitch att Storbritannien nedgraderas från det högsta kreditbetyget, från AAA till AA1. Tidigare har Moody's gjort samma sak.

• Margret Thatcher avlider

  8 april

  Den förra premiärministern Margaret Thatcher avlider vid 87 års ålder. Omdömena om den så kallade järnladyn skiftar. Där en del ser henne som en stor politiker som omdanade det brittiska samhället på ett sätt som på sikt skapat större välstånd i landet, betraktar andra henne som en person vars hårdföra politik slog sönder sammanhållningen i Storbritannien. På flera platser hålls gatufester för att fira hennes bortgång. Hon begravs den 17 april. Bland de över 2000 begravningsgästerna finns drottning Elizabeth, premiärminister Cameron, de tidigare premiärministrarna John Major och Tony Blair samt flera före detta amerikanska presidenter.

• Mars

• Skärpta regler för EU-invandrare

  Premiärminister Cameron aviserar i slutet av månaden en skärpning av reglerna för invandring från andra EU-länder; de som flyttar till Storbritannien måste visa att de verkligen är där för att söka arbete, att de talar engelska och att de har en rimlig chans att få en anställning. Åtgärderna anses vara riktade mot medborgare från nya EU-länder som Rumänien och Bulgarien och ses som ett sätt för regeringen att underminera stödet för det EU-kritiska Ukip som har stark medvind i opinionen. Cameron talar också om att begränsa rätten till fri sjukvård för invandrare som inte arbetar och att privata hyresvärdar måste ta ansvar för att deras hyresgäster befinner sig legalt i landet. Nya arbetskraftsinvandrare ska inte få ställa sig i kö till en kommunal bostad förrän de bott i landet i minst två år. En studie från 2012 visar att bara 13 000 invandrare från nya EU-länder i Östeuropa får arbetslöshetsersättning. Även Labour och Liberaldemokraterna har gjort utspel i invandringsfrågan.

• Protester mot ”sovrumsskatt”

  Opinionen växer mot en så kallad sovrumsskatt som ska införas i april. Den innebär att personer som får socialbidrag får sina hyresbidrag sänkta om de har ett extra sovrum i lägenheten eller huset. Syftet med den nya skatten är både att sänka kostnaderna för socialbidrag samt att hjälpa trångbodda familjer att få större bostäder. Den nya skatten, och bostadspolitiken, kritiseras från flera håll, och det befaras att många måste byta bostad eftersom de inte kommer att ha råd att bo kvar. 

• Nya besparingar och sänkt bolagsskatt

  I mitten av månaden presenterar finansminister Osborne nya åtgärder för att få fart på bostadsbyggandet, bland annat ska staten erbjuda räntefria lån till dem som köper nybyggda bostäder. Bolagsskatterna ska sänkas med 1 procent från april 2015. De flesta departement får sina anslag sänkta med 1 procent, undantag görs för skolor och vård.  

• Nytt regelverk för pressen

  De tre stora partierna gör upp om ett nytt regelverk för pressen som inte går lika långt som det förslag som det som domaren Brian Leveson förslog i sin rapport (se November 2012). Uppgörelsen blir klar samma dag som underhuset skulle ha röstat om regeringens förslag till nytt regelverk, en omröstning som såg ut att bli ett nederlag för premiärminister Cameron. Men det blir ingen lagstiftning om det nya pressetiska regelverket, utan ett kungligt fördrag (Royal Charter) som gäller för England och Wales. Parterna har kommit överens om en klausul som innebär att inga ändringar kan göras om de inte stöds av minst två tredjedelar av ledamöterna i parlamentets båda kamrar. En ny oberoende tillsynsnämnd ska skapas för att se till att de pressetiska reglerna följs, och som kan kräva att tidningar som brutit mot reglerna ska publicera en ursäkt på en framskjuten plats. Den ska också kunna utdöma dryga böter för överträdelser. Det nya regelverket gäller bara i England och Wales. De flesta av de stora mediekoncernerna var kritiska till det nya regelverket. Representanter för pressen som varit med i de tidigare diskussionerna om de pressetiska reglerna har inte fått vara med i slutförhandlingarna. Det kommer dock att vara frivilligt för dem att ansluta sig, och flera tidningshus säger att de tänker bojkotta den nya pressnämnden. 

• Anglikanska kyrkan kritiserar nedskärningar

  Justin Welby, den nye ärkebiskopen i anglikanska kyrkan, kritiserar regeringens planer på att skära ned en rad bidrag, eftersom de i så hög grad drabbar barn i utsatta familjer. 

• Februari

• EU-motståndet växer

  Cameron når en framgång när EU-länderna enas om att skära drygt 3 procent i unionens långtidsbudget för åren 2014–2021, särskilt som EU-kommissionen har föreslagit en ökning med något över 4 procent. Han säger sig också ha säkrat att Storbritannien får behålla sin tidigare budgetrabatt. Avtalet till trots ska britterna ändå betala mer till EU än tidigare på grund av en tidigare uppgörelse som gjorts under Tony Blairs tid som premiärminister. Enligt en opinionsundersökning vill bara en tredjedel av britterna att Storbritannien ska stanna kvar i EU.

• Ja till samkönade äktenskap

  Underhuset röstar för att införa samkönade äktenskap med röstsiffrorna 400 för och 175 emot. 136 konservativa ledamöter röstar emot förslaget, liksom de flesta av ledamöterna från Nordirland. Att så många konservativa ledamöter röstade nej till förslaget, väcker nytt liv i spekulationerna om huruvida Cameron kan sitta kvar som partiledare

• Januari

• Brittisk militär till Mali

  Den brittiska regeringen beslutar att sända 330 militärer till Mali för att bidra till den internationella styrkan på plats i landet (se vidare Mali: kalendarium).

• Britterna ska få folkomrösta om EU

  Cameron utlovar en folkomröstning om medlemskapet senast i slutet av 2017, om de konservativa vinner valet 2015. Fram till dess ska han försöka omförhandla villkoren för det brittiska medlemskapet.  Såväl Labour som Liberaldemokraterna är kritiska till löftet, som de menar skapar en osäkerhet inte minst för näringslivet.

• Tak för bidrag införs

  8 januari

  En majoritet av underhuset röstar för att tillfälligt sätta ett tak på 1 procent på hur mycket bidragen för personer i arbetsför ålder får höjas (det rör bland annat jobbsökarbidrag, inkomststöd, föräldrapenning och sjukpenning). Fyra liberaldemokrater röstade med oppositionen.