Den 22-23 augusti kommer UI att uppdatera sina IT-tjänster

Under uppdateringen kommer vi tyvärr inte kunna svara på e-post, men återkommer så snart vi kan.

Befolkning och språk

Storbritannien är ett av Europas folkrikaste länder. Drygt fyra britter av fem bor i England som enligt officiella beräkningar hade drygt 55 miljoner invånare 2016. Samma år hade Skottland nästan 5,4 miljoner invånare, Wales  3,1 miljoner och Nordirland nästan 1,9 miljoner.

Storbritannien har relativt höga födelsetal (i genomsnitt föder brittiska kvinnor två barn), men nästan två tredjedelar av befolkningstillväxten beror på invandring. 2017 var cirka 14 procent av invånarna födda utanför landet, varav cirka 60 procent kom från länder utanför EU. Invånarantalet ökar snabbast i Londonområdet och andra delar av södra England.

Invånarna härstammar från de folk som genom århundradena sökt sig till de brittiska öarna: kelter, romare, angler, saxare och normander. En betydande invandring från Irland, Västindien, södra Asien och Afrika skedde på 1950- och 1960-talen. Fortfarande kommer ett stort antal människor till Storbritannien från Indien, Pakistan, Bangladesh, forna brittiska kolonier i Afrika samt från Kina, USA, Australien och Saudiarabien för att arbeta och studera.

Stor invandring från andra EU-länder

Efter EU-utvidgningen 2004 tog invandringen från de nya medlemsstaterna fart. Fram till 2008 kom kanske så många som 1,5 miljoner människor, varav många från Polen. Ett skäl till att ett så stort antal sökte sig till Storbritannien var att det fanns gott om lediga jobb. I takt med att den brittiska ekonomin försämrades samma år flyttade en del av de nya invandrarna hem, men långt ifrån alla. Senare siffror visar att invandringen till landet har fortsatt, även under ekonomiskt kärvare tider i Storbritannien. 2017 fanns det omkring 3,7 miljoner EU-medborgare i Storbritannien, varav cirka 1 miljon polacker. Det gjorde dem till den största invandrargruppen i landet följd av rumäner, irländare, indier och italienare.

Samtidigt var omkring 1,3 miljoner britter bosatta i ett annat EU-land, varav över 300 000 i Spanien, 280 00 i Irland och 190 000 i Frankrike (enligt FN-statistik. Den brittiska statistikmyndigheten ONS har en lägre siffra, medan åter andra beräknar antalet britter utomlands till cirka 1,8 miljoner ). 

I förhandlingarna om det brittiska utträdet ur EU, brexit, har frågan om vilka villkor som ska gälla för EU-medborgare bosatta i Storbritannien och britter bosatta i ett EU-land en viktig roll (se Aktuell politik). 

Försöken att begränsa invandringen lyckas inte

Olika brittiska regeringar har försökt att begränsa invandringen från utomeuropeiska länder, bland annat genom skärpta krav för vilka som får arbetstillstånd eller visum för studier. 2012 började regeringen förespråka att restriktioner även skulle införas för invandrare från andra EU-länder. Men trots allt tal om tuffare regler fortsatte invandringen till Storbritannien länge att öka. Ett trendbrott skedde dock efter brexitomröstningen i juni 2016, då färre EU-medborgare än tidigare flyttade till Storbritannien och fler gav sig av. Men det var fortfarande fler som invandrade till Storbritannien från andra EU-länder än som flyttade därifrån. Efter en kort nedgång ökade invandringen från länder utanför EU, främst frånolika asiatiska länder. Ungefär hälften av dem kom till Storbritannien för att studera. Från september 2016 till samma månad 2017 var det 250 000 fler som invandrade än som utvandrade, jämfört med över 300 000 åren 2014 och 2015 (läs mer om detta på den brittiska statistikmyndighetens ONS sida). Samtidigt har vissa branscher flaggat för att minskad invandring redan har lett till brist på arbetskraft inom vissa branscher (se  Arbetsmarknad).

Enligt en rapport från University College i London 2015 ökade utvandringen av högutbildade britter till Australien, USA, Kanada, Spanien, Irland och Nya Zeeland.

Windrushskandalen

2012, när Theresa May, var inrikesminister, infördes kontroller av utländsk arbetskraft för att hitta illegala invandrare. Arbetsgivare och hyresvärdar anmodas sedan dess att utföra kontroller, och dem som inte gör detta riskerar dryga böter eller fängelsestraff. En grupp som då hamnade i kläm var den så kallade Windrushgenerationen, människor som invandrade till Storbritannien mellan 1948 och 1971 från Västindien, många av dem som barn. Våren 2018 avslöjades hur hundratals av dem som hade laglig rätt att bo i landet men inte kunde bevisa det tvingats sluta sina arbeten, blivit bostadslösa, förlorat sin rätt till vård och andra sociala förmåner, spärrats in i särskilda migrationscentra och i vissa fall utvisats (se Kalendarium). 

Flyktingar och asylpolitik

2002 sökte drygt 84 000 människor asyl i Storbritannien, sedan dess har antalet minskat påtagligt på grund av att möjligheterna att överklaga ett avslag på en asylansökan har begränsats och det har införts restriktioner för vilka som har rätt till ekonomiskt stöd från samhället. Drygt 29 000 personer sökte politisk asyl i Storbritannien 2018, de flesta från Iran, Irak, Eritrea, Albanien, Sudan och Pakistan. Samma år beviljades drygt 15 000 personer politisk asyl. Siffrorna har legat på ungefär de här nivåerna sedan 2015.

Storbritannien fick under flyktingkrisen 2015 kritik för att landet tog emot så få av dem som hade flytt från Syrien. Regeringen lovade dock att landet skulle ta emot upp till 20 000 syrier med särskilt stora skyddsbehov fram till år 2020 (urvalet sker med hjälp av FN:s flyktingorgan UNHCR). 2016 tillkom ännu ett flyktingprogram där Storbritannien åtog sig att ta emot 3 000 barn från Mellanöstern och Nordafrika. Sammanlagt hade drygt 11 600 personer fått komma till Storbritannien fram till i mars 2018. De som anlände före 1 juli 2017 fick rätt till humanitärt skydd, medan de som kommit efter det datumet beviljas flyktingstatus, vilket bland annat ger dem sociala förmåner, rätt att resa till andra länder och studera vid universitet. Samtliga av dem har fått tillfälliga uppehållstillstånd som gäller i fem år. Ytterligare 8 000 syrier, som på egen hand tagit sig till Storbritannien, beviljades politisk asyl i landet mellan 2011 och 2017.

Syn på invandring, en generationsfråga

Inför folkomröstningen om EU-medlemskapet 2016 spelade de som ville att landet skulle lämna samarbetet på det missnöje som finns med invandringen från EU-länder som Polen och Rumänien. Terrorattentaten i Storbritannien 2017 spädde sedan på problemen. Sedan dess har det skett en stor ökning av antalet anmälningar om hatbrott i England och Wales riktade mot invandrare (i Skottland och Nordirland har de istället minskat något). Hur man ser på invandringen skiljer sig mellan generationerna,  unga britter är generellt sett mer positiva till människor från andra länder än dem som tillhör  äldre generationer.

Språk

Engelska är det helt dominerande språket. Knappt en femtedel av walesarna hade enligt folkräkningen 2011 kymriska (walesiska) som modersmål. Nästan 58 000 skottar talade skotsk-gaeliska.

Numera måste icke-europeiska invandrare som vill flytta till Storbritannien för att gifta sig eller leva med sin partner klara av ett språktest.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0