Storbritannien – Befolkning och språk

Storbritannien är ett av Europas folkrikaste länder. Drygt fyra britter av fem bor i England som enligt officiella beräkningar hade drygt 56 miljoner invånare 2020. Samma år hade Skottland 5,5 miljoner invånare, Wales 3,2 miljoner och Nordirland 1,9 miljoner. En stor del av befolkningsökningen beror på invandring.

Storbritannien har relativt höga födelsetal, även om de har fallit på senare år.  Samtidigt ökar andelen äldre britter, 2018 var nästan var femte invånare över 65 år. 

Nästan två tredjedelar av befolkningstillväxten beror vanligtvis på invandring. 2020 var drygt 14 procent av invånarna födda utanför landet, varav cirka 63 procent kom från länder utanför EU. Invånarantalet ökar snabbast i centrala London och framför allt en del andra områden i södra England. I vissa delar av huvudstadsområdet har befolkningen minskat något på senare år, mycket på grund av utflyttning till andra delar av Storbritannien.

Invånarna härstammar från de folk som genom århundradena sökt sig till de brittiska öarna: kelter, romare, angler, saxare och normander. En betydande invandring från Irland, Västindien, södra Asien och Afrika skedde på 1950- och 1960-talen. Fortfarande kommer ett stort antal människor till Storbritannien från Indien, Pakistan, Bangladesh, forna brittiska kolonier i Afrika samt från Kina, USA, Australien och Saudiarabien för att arbeta och studera.

Invandring från EU-länder har minskat

Åren 1997–2007 skapades över två miljoner nya arbetstillfällen i Storbritannien. Många avde nya  jobben gick till invandrare, framför allt från de öst- och centraleuropeiska länder som gick med i EU 2004, eftersom de ofta var bättre utbildade än arbetslösa britter. I takt med att den brittiska ekonomin försämrades samma år flyttade en del av de nya invandrarna hem, men långt ifrån alla. Senare siffror visar att invandringen till landet fortsatte, även under ekonomiskt kärvare tider i Storbritannien. En viktig del i EU-motståndarnas retorik inför och efter folkomröstningen var att britterna skulle ta tillbaka kontrollen över sina gränser och därmed själva bestämma vilka som skulle ha rätt till flytta till Storbritannien. Den hårda retoriken och själva EU-utträdet har lett till brist på arbetskraft inom flera branscher.

2020 fanns det omkring 3,6 miljoner EU-medborgare i Storbritannien, varav drygt 730 000 polacker, vilket var ungefär 170 000 färre än några år tidigare. Det gjorde dem ändå till en av de största invandrargrupperna i landet, tillsammans med indier, pakistanier, irländare, rumäner och italienare.

2019 var omkring 1,3 miljoner britter bosatta i ett  EU-land, varav över 300 000 i Spanien, 293 00 i Irland och 177 000 i Frankrike (enligt FN-statistik). Den brittiska statistikmyndigheten ONS har en lägre siffra. Många framför allt högutbildade britter är också bosatta i Australien, Nya Zeeland, USA och Kanada.

Fler flyttar till Storbritanien än ifrån

Olika brittiska regeringar har försökt att begränsa invandringen från utomeuropeiska länder, bland annat genom skärpta krav för vilka som får arbetstillstånd eller visum för studier. 2012 började regeringen förespråka att restriktioner även skulle införas för invandrare från andra EU-länder. Men trots allt tal om tuffare regler fortsatte invandringen till Storbritannien länge att öka. Ett trendbrott skedde dock efter brexitomröstningen i juni 2016, då färre EU-medborgare än tidigare flyttade till Storbritannien och fler gav sig av. 2020 var det för första gången fler EU-medborgare  som lämnade Storbritannien än som invandrade dit. Det berodde sannolikt både på brexit och restriktionerna på grund av coronapandemin. 

För EU-medborgare, som inte bor i Storbritannien, gäller sedan 2021 samma regler som för invandrare från andra länder, med undantag för irländare. Det är ett poängsystem, där den som söker måste komma upp i 70 poäng. För 50 poäng krävs att personen är utbildad, har fått ett erbjudande om ett jobb och kan tala engelska. För att få 20 poäng till krävs en lön på minst 25 600 pund om året. En doktorsutbildning ger 10 poäng, om den är från ett tekniskt ämnesområde ger det 20 poäng, lika mycket får den som är utbildad på ett område där det råder brist på arbetskraft (då är inte heller lönekravet lika högt). För dem som arbetar inom skolan eller vården gäller det att få en lön på minst 20 480 pund.

Restriktionerna påverkade även invandringen från länder utanför EU, främst från Asien, som hade ökat åren innan. Ungefär hälften av dem kom till Storbritannien för att studera.

2020 var det bara 34 000 fler som invandrade till Storbritannien än som utvandrade, jämfört med 271 000 2019 och över 300 000 åren 2014 och 2015. 

Flera branscher har flaggat för att minskad invandring har lett till brist på arbetskraft.

Windrush-skandalen

2012, när Theresa May, var inrikesminister, infördes kontroller av utländsk arbetskraft för att hitta illegala invandrare. Arbetsgivare och hyresvärdar anmodas sedan dess att utföra kontroller, och de som inte gör detta riskerar dryga böter eller fängelsestraff. En grupp som då hamnade i kläm var den så kallade Windrushgenerationen, människor som invandrade till Storbritannien mellan 1948 och 1971 från Västindien, en stor del av dem som barn. Våren 2018 avslöjades hur hundratals av dem som hade laglig rätt att bo i landet men inte kunde bevisa det tvingats sluta sina arbeten, blivit bostadslösa, förlorat sin rätt till vård och andra sociala förmåner, spärrats in i särskilda migrationscentra och i vissa fall utvisats (se Kalendarium). Regeringen har bett om ursäkt för hur de har behandlats och de har också utlovat skadestånd till dem som drabbats (se ett klipp från BBC här). Utbetalningarna av skadestånd har dock gått långsamt och hösten 2021 hade merparten av dem som ansökt om ersättning inte fått några pengar alls och flera hade hunnit avlidit innan deras fall togs upp. Många som skulle vara berättigade till ersättning hade inte heller ansökt om det.

Flyktingar och asylpolitik

2002 sökte drygt 84 000 människor asyl i Storbritannien, sedan dess har antalet minskat påtagligt på grund av att möjligheterna att överklaga ett avslag på en asylansökan har begränsats och det har införts restriktioner för vilka som har rätt till ekonomiskt stöd från samhället (se även Demokrati och rättigheter). Drygt 37 000 personer sökte politisk asyl i Storbritannien mellan juni 2020 till samma månad 2021, de flesta kom från Iran, Albanien, Eritrea, Sudan, Irak, Syrien, Vietnam och Afghanistan. Samma år beviljades drygt 10 700 personer politisk asyl, vilket var den lägsta siffran sedan 2014. Asylprocesserna är ofta långdragna och många får vänta länge på att få ett första besked.

Storbritannien fick under flyktingkrisen 2015 kritik för att landet tog emot så få av dem som hade flytt från Syrien. Regeringen lovade dock att landet skulle ta emot upp till 20 000 syrier med särskilt stora skyddsbehov fram till år 2020 (urvalet sker med hjälp av FN:s flyktingorgan UNHCR). 2016 tillkom ännu ett flyktingprogram där Storbritannien åtog sig att ta emot 3 000 barn från Mellanöstern och Nordafrika.  De som anlände före 1 juli 2017 fick rätt till humanitärt skydd, medan de som kommit efter det datumet beviljas flyktingstatus, vilket bland annat ger dem sociala förmåner, rätt att resa till andra länder och studera vid universitet. Samtliga har fått tillfälliga uppehållstillstånd som gäller i fem år, efter det kan de individuellt ansöka om permanent uppehållstillstånd eller brittiskt medborgarskap.

2021 lovade inrikesdepartementet lovat att Storbritannien på sikt skulle ta emot upp till 20 000 människor från Afghanistan. Det sades också att kvinnor, flickor och personer från religiösa och etniska minoriteter skulle prioriteras.

2021 ökade antalet människor som tog sig till Storbritannien med små båtar från Frankrike över Engelska kanalen. 2021 kom över 28 500 personer den vägen, jämfört med nästan 8 500 2020. Under de första tio månaderna 2022 hade antalet ökat till 40 000, av dem beräknades åtminstone 12 000 komma från Albanien. Det handlar om människor som tidigare hade tagit sig till Storbritannien insmugglade via lastbilar eller med flyg, något som har blivit svårare både på grund av skärpt säkerhet och coronapandemin. Eftersom Storbritannien inte längre är en del av EU är det svårare för britterna att skicka tillbaka dem till ett EU-land, vilket man tidigare kunde göra. Planer finns om att skicka asylsökande som kommit till Storbritannien den vägen till Rwanda för att utredningarna om vilka som får stanna eller inte ska göras där (se Kalendarium). Hösten 2021 omkom 27 människor i samband med att de försökte ta sig över Engelska kanalen.

Storbritannien och Frankrike slöt i november 2022 ett nytt avtal med åtgärder för att försöka stoppa migrantströmmen, bland annat genom ökad fransk patrullering i Engelska kanalen och längs den franska kusten (se Kalendarium).

På senhösten 2022 väntade över 100 000 människor på besked om deras asylansökan skulle beviljas. Bara 4 procent av dem som kommit till Storbritannien över Engelska kanalen hade då fått sina fall prövade. En del av dem hade väntat i upp till tre år. Inledningsvis placeras de som grips i samband med överfarten till Storbritannien i ett mottagningscentrum i Manston i Kent, i väntan på att de ska slussas vidare i asylprocessen. I november 2022 fanns där 4 000 människor i en anläggning byggd för att ta emot 1 600.

Syn på invandring, en generationsfråga

Inför folkomröstningen om EU-medlemskapet 2016 spelade de som ville att landet skulle lämna samarbetet på det missnöje som finns med invandringen från EU-länder som Polen och Rumänien. Terrorattentaten i Storbritannien 2017 spädde sedan på problemen. Sedan dess har det skett en stor ökning av antalet anmälningar om hatbrott i England och Wales riktade mot invandrare (i Skottland har de istället minskat något). I Nordirland hade antalet anmälningar också minskat fram till 2020, då det ökade påtagligt. Hur man ser på invandringen skiljer sig mellan generationerna, unga britter är generellt sett mer positiva till människor från andra länder än dem som tillhör äldre generationer.

Språk

Engelska är det helt dominerande språket. Knappt en femtedel av walesarna hade enligt folkräkningen 2011 kymriska (walesiska) som modersmål. Nästan 58 000 skottar talade skotsk-gaeliska.

Numera måste icke-europeiska invandrare som vill flytta till Storbritannien för att gifta sig eller leva med sin partner klara av ett språktest.

Om våra källor

108414

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

Varukorg

Totalt 0